1. No category

Studerandeaktiva
lärandemiljöer
Ulf Hedestig & Mikael Söderström
Institutionen för informatik
Umeå universitet
Lärandemiljöer
•  Vad är en lärandemiljö (eller lärmiljö)?
“Learning spaces encompass the full range of places in
which learning occurs, from real to virtual, from classroom
to chat room.” (Brown, 2005)
•  Lärandemiljöer kan alltså vara både fysiska och
virtuella
•  Och egentligen vad som helst!
•  Idag; mest om fysiska lärandemiljöer och vad man
kan göra i dem
Design av lärandemiljöer
•  Tidigare studier tyder på att lärandemiljöerna bör
utformas så att de
– 
– 
– 
– 
– 
– 
ӊr maximalt flexibla
stöder olika undervisningsformer och lärande
kan förändras av både lärare och studenter
är maximalt tillgängliga över tiden
underlättar användande av ny teknik
är inbjudande, komfortabla och säkra” (Lundahl, 2015)
Två typer av lärandemiljöer
•  Formella lärandemiljöer
–  Miljöer byggda för undervisning
–  Är i allmänhet bokningsbara
•  Informella lärandemiljöer
–  Miljöer byggda för att enbart användas av studenterna
–  Byggs ofta allmänna miljöer, t.ex. bibliotek, korridorer
–  Kan i allmänhet inte bokas
Många miljöer är fortfarande
ganska ”old school”…
Men allt oftare…
Några formella miljöer
Northwestern, Chicago
KI, Solna
Strix
KI, Solna
Formell Multifunktion
Humhuset, UmU
Några informella miljöer
EPFL, Lausanne
KI, Solna
Copyright: Stefan Zimmerman
Framtidens lärandemiljöer
Framtidens lärandem
Projektet Framtidens lärand
särskild satsning för att förb
studiemiljöer.
www.ki.se/campusiforandring
Ytor i anslutning till undervi
gemensamma studentutrym
inreds för socialt umgänge,
självstudier. Satsningen gö
på de sjukhus där KI bedriv
Även lärosalar och andra s
förbättras.
Copyright: Stefan Zimmerman
Framtidens lärandemiljöer
KI, Solna
Informell Biblioteket Solna
Lux, Lund
Northwestern, Chicago
Northwestern, Chicago
Caledonia,
Glasgow
NCSU, Raleigh
Humhuset, UmU
Design av lärandemiljöer
•  Kan göras utifrån olika utgångspunkter
•  KI har haft en tydlig strategi för utformning av
lärandemiljöer över hela lärosätet
•  Deras lärandemiljöer är designade utifrån tre centrala
principer
–  Dialog
–  Visualisering
–  Peer-learning
•  Samt en gestaltningsmanual
–  Small
–  Medium
–  Large
Vad gör lärarna i de fina
miljöerna?
• De informella miljöerna berör mest studenterna.
Används ibland av lärare som grupparbetsyta
• I de formella miljöerna ägnar sig allt fler lärare åt
studerandeaktiva undervisningsformer, t.ex.
–  TEAL (Technology-Enhanced Active Learning)
–  SCALE-UP (Student-Centered Active Learning Environment with
Upside-down Pedagogies)
–  Flipped classroom
TEAL
http://web.mit.edu/edtech/casestudies/teal.html
• MIT’s version av undervisningsmiljö, främst inom området
Science and Technology
•  Utgångspunkt: 40-50 % närvaro även då de hade ”bra”
lärare på sina föreläsningar. 10 % eller högre underkända
på introduktionskurserna. Traditionella; introkurserna
saknade laborativa moment
•  Läraren har 20 minuters introduktion som sedan varvas
med gruppdiskussion, visualisering, papper-penna övningar
osv. Studenterna utnyttjar animerade simuleringar, olika
brainstormingverktyg och läraren utnyttjar
röstningsverktyg såsom Clickers för att följa upp
prestationerna i klassrummet. Läraren finns inte på en
fixerad plats (katederplats) i rummet
•  John Belcher, Peter Dourmashkin,
David Lister
SCALE-UP
http://www.ncsu.edu/per/scaleup.html
•  Påminner starkt om TEAL; fokus på att ändra traditionella
hörsalsföreläsningar till mer studerandeaktiva moment
•  Aktiviteterna fokuserar på ”tangibles” eller ”ponderables”
–  Tangibles är mer formella laborationer där man
använder vetenskaplig utrustning eller annat för att
undersöka ett fenomen. Knyta abstrakta begrepp till
”real-world setting”
–  Ponderables handlar mera om problemlösning,
studenter diskuterar och löser problem med hjälp av
simuleringar, whiteboardtavlor etc.
SCALE-UP
http://www.ncsu.edu/per/scaleup.html
•  Korta introduktioner följs av diskussioner (15-20 min) för
att koppla samman aktiviteterna. Studenterna har gjort
hemarbete innan scale-up lektionerna
•  Röstningsverktyg med multiple-choice frågor används i
kombination med bordsfrågor (gruppdiskussion). Vid varje
bord finns en 12 sidig tärning som styr vem som som ska
redovisa
•  I scale-up rekommenderar man flera lärare då grupperna
kan vara mellan 50-100 personer. Lärare rör sig
kontinuerligt i rummet och diskuterar med studenterna
•  Robert Beichner
Flipped classroom
•  Påminner starkt om de andra modellerna, förespråkar
studerandeaktiva processer
•  Idén är det motsatta från det traditionella, ”föreläsning”
och informationsöverföringsaktiviteter görs av studenten
utanför klassrummet
•  I klassrummet sker grupparbeten och diskussioner (jmf
seminariet)
•  Föreläsningar etc. görs vanligen som videoinspelningar,
eftermiddagens workshops visar upp några exempel på
sådana aktiviteter
•  Eric Mazur
Funkar det…?
•  Bakgrund till dessa ansatsers utveckling
–  Historiskt: dålig genomströmning i naturvetenskapliga
ämnen
–  Färre studietimmar. I USA har den sjunkit från 24
timmar/vecka (1961) till 11 tim/v (2011)
–  Både Sternberg, 2013 & Talbert, 2013 visar på
betydelsen av att ha studerandeaktiva moment i
klassrummet
”…practical skills such as social, emotional, and behavioral
competencies are much harder to learn online than in
classroom”
• 
• 
Sternberg, R.J. (2013). Giving employees what they don’t really want. The Chronicle of
Higher Education, june 17.
Talbert, R. (2013). Can online students be socialized. The Cronicle of Higher Education,
July 30.
Funkar det…?
•  Studier av SCALE-UP och TEAL har visat på liknande
effekter för båda ansatserna (Beichner et al, 2007)
–  Conceptual understanding is increased especially for the
top third of the class
–  Ability to solve problems is as good or better
–  Attitudes are improved
–  Class attendance is higher, > 90%
–  Failure rates are drastically reduced (typically 50%),
especially for women and minorities
–  Performance in the second semester is improved
–  Failure of at-risk students in a later engineering statics
class is cut in half
Funkar det…?
•  Resultat från scale-up (Beichner et al, 2007)
Funkar det…?
•  Litteraturstudie av resultat av flipped classroom
(O’Flaherty & Phillips, 2015)
–  28 artiklar skrivna mellan 1994-2014, majoriteten (23)
från USA, sydostasien 4 och en enda från Europa
•  Teknik som används i dessa miljöer
–  Pre-class activities: förinspelade föreläsningar
(podcasts/vodcasts, screencasts, video, etc). Andra
resurser var studieguide, case-baserade presentationer,
simuleringar
•  Ansikte-mot-ansikte aktiviteter
–  Teambaserade diskussioner, paneldiskussioner, rollspel,
student-presentationer och diskussioner
–  Teknik som används är ”appar” för smarta telefoner
eller surfplattor. Clickersystem för formativ värdering.
Dessutom fanns en hel del artiklar som tog upp microlektioner
Funkar det…?
•  Forts. litteraturstudie resultat av flipped classroom
–  Tid, kostnad och personal för flipped classroom
påminner starkt om online och nätbaserad
undervisning, förberedelsearbetet tar längre tid, dvs.
att skapa videoföreläsningar, quiz-databanker, etc.
–  Organisering i form av stödpersonal som stöttade
lärandet i det pedagogiska designen av kursen. Andra
institutioner skapade tekniska team som utvecklade det
digitala materialet
•  Acceptans hos studenter och lärare
–  Var tydlig med vad studenten förväntas göra efter de
schemalagda aktiviteterna i klassrummet
–  Vanligt att rekommendera att FC ska komma in tidigt i
utbildningarna
–  Få studier fokuserar på läraren, några pekar på
tryggheten i den klassiska katederundervisningen som
gör att många inte vill använda FC
Funkar det…?
•  Forts. litteraturstudie resultat av flipped classroom
–  Många studier är små och bygger på jämförelse med en
klass som följt ett traditionellt upplägg. Enkäter (med
Likertskala och fritextsvar) pekar på
•  Ökad tillfredsställelse hos studenterna
•  Förbättrade resultat (via pre-test och post-test) och/eller
historiska jämförelser
•  Ökad grad av närvaro (från 30 till 80 %)
•  Ökade möjligheter till att förbättra sin förmåga att
kommunicera, arbete i grupp och att läraren var betydligt
mera uppmuntrande än i traditionell undervisning
Funkar det…?
•  Forts. litteraturstudie resultat av flipped classroom
–  Det fanns inga bevis för att det är bättre att satsa FC i
första årets studier, andra, tredje, osv.
–  Det fanns inga skillnader vad gäller studier av stora
eller små studentgrupper (mindre än 150)
–  Det fanns inga bevis att FC är bättre i grundutbildning
än på avancerad nivå
–  Det fanns inga studier som visade på att det blev bättre
att köra flipped classroom i hela utbildningen än i några
utvald moment
–  Inga artiklar studerade de långsiktiga effekterna av
flipped classroom
Några avslutande reflektioner
•  Vilken roll spelar lärandemiljön för lärandet?
–  Svårt att veta… Få genomförda genomgripande studier
–  Misstankar om Hawthorneeffekter
–  Studier genomförda av UmU projektet Rum för lärande
visar på positiva effekter
Några avslutande reflektioner
•  Även om allt fler aktiviteter blir virtuella behövs
fortfarande fysiska lärandemiljöer
•  Hur skapar vi inspirerande lärandemiljöer som är
– 
– 
– 
– 
– 
– 
Olika?
Flexibla?
Brett utbud av resurser?
Utmanande?
Knyter samman det virtuella med det fysiska?
Ökar handlingsutrymmet för både lärare och studenter?
Genom aktiva didaktiska val och tillsammans med
studenterna! (Ahlström & Leijon, 2015)
Några avslutande reflektioner
”Jag inspireras av att se andra tänka”
”Vill ha det tyst, men ändå se andra arbeta”
”Kan inte plugga hemma”
”Jag kommer för den sociala delen”
”Eftersom det är så mycket egenstudier behöver jag
komma hit för att skapa struktur, mening och
sammanhang”
”Tydliga lärandemål och långsiktig planering”
”Lärandet ska vara i centrum, vi ska inte bara att beta
av uppgifter och få betyg”
Referenser
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Albert, M., & Beatty, B. (2014). Flipping the classroom applications to curriculum
redesign for an introduction to management course: Impact on grades. Journal of
Education for Business, 89, 419–424.
Beichner R et al.(2007) The student-centered activities for large enrollment
undergraduate programs (SCALE-UP) project, Research-based Reform of University
Physics.
Butts, A. (2014).Student views on the use of a flipped classroom approach: Evidence
from Australia. Business Education & Accreditation, 6 (1), 33–43.
Critz, C., & Wright, D. (2013). Using the flipped classroom in graduate nursing education.
Nurse Educator, 38 (5), 210–213.
Davies, R., Dean, D., & Ball, N. (2013). Flipping the classroom and instructional
technology integration in a college-level information systems spreadsheet course.
Education Technical Research Development, 61,563–580.
Ferreri, S., & O'Connor (2013). Instructional design and assessment. Redesign of a large
lecture course into a small-group learning course. American Journal of Pharmaceutical
Education, 77 (1), 1–9.
Forsey, M., Low, M., & Glance, D. (2013). Flipping the sociology class: Towards a
practice of online pedagogy. Journal of Sociology, 49 (4), 471–485.
Gannod, G., Burge, J., & Helmick, M. (2008). Using the inverted classroom to teach
software engineering, Leipzig, Germany.
Gilboy, M., Heinerichs, S., & Pazzaglia, G. (2015s). Enhancing the student engagement
using flipped class. Journal of Nutrition Education and Behaviour, 47 (1), 109–114.
Hoffmann, S. (2014). Beyond the flipped classroom: Redesigning a research methods
course for e3 instruction. Contemporary Issues in Education Research,7(1), 51–62.
Hung, H. (2014). Flipping the classroom for English language learners to foster active
learning. Computer Assisted Language Learning.
Jamaludin, R., & Osman, S. (2014). The use of a flipped classroom to enhance engagement and promote active learning. Journal of Education and Practice, 5 (2), 124–131.
Referenser
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Kim, S., Khera, O., & Getman, J. (2014). The experience of three flipped classrooms in
an urban university: An exploration of design principles. Internet and Higher Education,
22, 37–50.
Kurup, V., & Hersey, D. (2013). The changing landscape of anaesthesia education: Is
flipped classroom the answer? Current Opinion in Anaesthesiology, 26 (6), 726–731.
Lage, M., Platt, G., & Treglia, M. (2000). Inverting the classroom: A gateway to creating
an inclusive learning environment source. The Journal of Economic Education, 31 (1),
30–43.
Martin, S., Farnan, J., & Arora, V. (2013). FUTURE: New strategies for hospitalists to
overcome challenges in teaching and today's wards. Journal of Hospital Medicine8 (7),
409-413.
Mason, G., Shuman, T., & Cook, K. (2013). Comparing the effectiveness of an inverted
classroom to a traditional classroom in an upper-division engineering course. IEEE
Transactions on Education, 56 (4), 430–435.
McDonald, K., & Smith, C. (2013). The flipped classroom for professional development:
Part I. Benefits and strategies. The Journal of Continuing Education in Nursing, 44(10),
437–438.
McLaughlin, J., LaToya, G., Esserman, D., Davidson, C., Glatt, D., Roth, M., et al. (2013).
Instructional design and assessment: Pharmacy student engagement, performance, and
perception in a flipped satellite classroom. American Journal of Pharmaceutical Education,
77 (9), 1–8.
McLaughlin, J., Roth, M., Glatt, D., Gharkholonarehe, N., Davidson, C., LaToya, G., et al.
(2014). The flipped classroom: A course redesign to foster learning and engagement in a
health professions school. Academic Medicine, 89 (2), 236–243.
Missildine, K., Fountain, R., Summers, L., & Gosselin, K. (2013). Flipping the classroom
to improve student performance and satisfaction. Journal of Nursing Education, 52 (10),
597–599.
Referenser
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
O’Flherty, J., Phillips, C (2015). The used of flipped classrooms in higher education. A
scoping review. Internet and Higher Education, 25, 85-95.
Pierce, R., & Fox, J. (2012). Instructional design and assessment: Vodcasts and activelearning exercises in a “flipped classroom” model of a renal pharmacotherapy module.
American Journal of Pharmaceutical Education, 76 (10), 1–5.
Prober, C., & Khan, S. (2013). Medical education reimagined: A call to action. Academic
Medicine, 88, 1407–1410.
Schlairet, M., Green, R., & Benton, J. (2014). The flipped classroom strategies for an
undergraduate nursing course. Nurse Educator,39 (6), 321–325.
Smith, C., & McDonald, K. (2013). The flipped classroom for professional development:
Part II. Making podcasts and videos. Continuing Education in Nursing, 44 (11), 486–487.
Strayer, J. (2012). How learning in an inverted classroom influences cooperation, innovation and task orientation. Learning Environments Research, 15, 171–193.
Wilson, S. (2014).The flipped class: A method to address the challenges of an
undergraduate statistics course. Teaching of Psychology, 40(3), 193–199.
Yeung, K., & O'Malley, P. (2014). Making “The Flip” work: Barriers to and implementation
strategies for introducing flipped teaching methods into traditional higher education
courses. New Directions for Institutional Research,10 (1).
Young, T., Bailey, C., Guptil, M., Thorp, A., & Thomas, T. (2015). Theflipped classroom:
A modality for mixed asynchronous and synchronous learning in a residency program.
Western Journal of Emergency Medicine, 15(7), 939–944.