Hållbar konsumtion & högt välbefinnande?

Hållbar konsumtion &
högt välbefinnande?
Fredrik Warberg
fredrik@tidsverkstaden.se
www.tidsverkstaden.se
Foto: Astrid Warberg
Konsumtionsrapporten 2014
Ökade mest 2003 - 2013
• 66% - Svensk konsumtion i utlandet
• 60 % - Möbler, hushållsart., underhåll
• 58 % - Kommunikation
• 53 % - Fritid, underhållning, kultur
• ………………..
TOTALT ÖKADE KONSUMTIONEN MED 24 %
Hållbar konsumtion
VI KONSUMERAR LAGOM
Då räcker planetens resurser laget om.
Människor i andra länder ges utrymme att
konsumera på samma nivå som vi.
Om alla konsumerade
som vi i Sverige skulle
det behövas…..
3,7 jordklot
Plats 10 av 152 på
värstinglistan över
ekologiska fotavtryck
Ekologiska fotavtryck
Living Planet Report 2014
30 september 2014
Sverige 3,7 jordklot
(6,29 gha / 1.7gha)
Störst avtryck
Jordklot c:a
1. KUWAIT
6
2. QATAR
4,8
3. FÖR. ARAB-EMIR.
4,6
4. DANMARK
4,4
5. BELGIEN
4,4
6. TRINIDAD/TOBAGO 4,4
7. SINGAPORE
4,2
8. USA
4,1
9. BAHRAIN
4,0
10. SVERIGE
3,7
11. KANADA
3,6
12. HOLLAND
3,5
13. AUSTRALIEN
3,5
…..
39. RYSSLAND
2,3
53. BRASILIEN
1,8
64. SYDAFRIKA
1,5
76 . KINA
1,2
……
136. INDIEN
0,6
Minst avtryck
152. ÖST-TIMOR
151. PALESTINA
150. ERITREA
149. HAITI
148. AFGHANISTAN
147. PAKISTAN
146. BANGLADESH
145. KONGO
144. MALAWI
143. NEPAL
Jordklot c:a
0,25
0,25
0,30
0,30
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
Genomsnitt världen = 1,5 jordklot (2,6 gha)
Hållbart = 1 jordklot (1,7 gha)
wwf.se
panda.org
Vi har passerat
flera av de
planetära
gränserna
Läget på planeten är ett resultat av:
- användningen av fossil energi
- rika länders konsumtionsmönster
Globala marknadsutvecklingen för solceller
Globala solenergiproduktionen
Världens största solenergianläggningar
1. Solar Star
2. Topaz Solar
3. Desert Sunlight
4. Copper Mountain
5. Charanka
6. Longyangxia
7. Cestas
8. Aqua Caliente
9. Mount Signal
10. California Valley
USA
USA
USA
USA
Indien
Kina
Frankrike
USA
USA
USA
2015
2014
2015
2015
2012
2013
2015
2014
2014
2013
Oktober 2015
Nästa 10 på listan: 9 byggda 2012 eller senare
och en 2011
Hoppfullt för framtiden
Stuprörskraft
Tidvattenkraft
Dagvattenkraft
Parasol Power
Förnybar energi konkurrerar ut fossil!
Artificiell
fotosyntes
Avloppskraft
Klänningskraft
Slipspower
Förnybara bränslen kan ersätta fossila
…..på sikt
Sveriges första fabrik för LBG
Teknisk utveckling
… räcker inte om vi ska hålla oss inom de
planetära gränserna
VI BEHÖVER STÄLLA OM KONSUMTIONEN
FN:s hållbarhetsmål till 2030
1.
Utrota all form av fattigdom överallt
10. Ökad jämlikhet inom och mellan länder
2.
Utrota hunger och stödja ett hållbart jordbruk
11. Säkra, hållbara städer och mänskliga bosättningar
3.
Hälsosamt liv och välbefinnande
12. Hållbara konsumtions- & produktionsmönster
4.
Utbildning av god kvalitet för alla
13. Bekämpa klimatförändringar och dess konsekvenser
5.
Jämställdhet och självbestämmanderätt för
kvinnor och flickor
14. Bevara och nyttja hav och marina resurser hållbart
6.
Tillgång till rent vatten och sanitet
7.
Prisvärd, pålitlig och hållbar energi för alla
8.
Hållbar tillväxt och anständiga jobb
9.
Hållbar infrastruktur, industrialisering & innovation
15. Skydda och främja hållbar användning av ekosystemen
16. Fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling
17. Revitalisera globala partnerskap för hållbar utveckling
Konsumtionens
klimatpåverkan
VI BEHÖVER STÄLLA OM KONSUMTIONEN
Hur villiga är vi i Sverige
att ställa om våra
konsumtionsmönster i
hållbar riktning?
Blir livet sämre om vi
konsumerar mindre och
mer hållbart?
KONSUMTION OCH VÄLBEFINNANDE
Inkomst och
välbefinnande
Sources: Capitalism As If the
World Matters, 2005;
Life Satisfaction, 2002;
Happiness and Economics, 2002
Inkomst och
välbefinnande
Sources: Capitalism As If the
World Matters, 2005;
Life Satisfaction, 2002;
Happiness and Economics, 2002
World Data Base of Happiness 2007
“Taking all together, how satisfied or dissatisfied are you with your life-as-a-whole these days?”
Combined question types 10-step numeral life satisfaction and 11-step numeral life satisfaction.
Livstillfredsställelse och hushållens utgifter i
Sverige 1995 - 2012
1,6
1,5
Relative development of households expenditures (fixed prices)
1,4
Relative life satisfaction
1,3
1,2
1,1
1,0
0,9
0,8
1995
2000
2005
2010
(SCB och SOM-institutet 2014)29
Materiella resurser och önskemål
Q
Materiella
önskemål
Materiella
resurser
Tid
Källa: Juliette Schor, Harvard University
GT 2014-05-20
Hur kan vi stå emot trycket?
Tänk på tiden….
Sökning på
”TIDSBRIST”
2223 träff
Ouppackad, säljes pga tidsbrist.
Prisidé 15.000:-
KonsumtionsKollen.se
”Tygla din konsumtionslust”
Konverterade Konsumister
Myten
Verkligheten
Ullared, Sverige 2011
Foto: Lars Tunbjörk
Södra Förstadsgatan, Malmö
2012
Vad kan en
klimatomställning
innebära för vår
livsstil och vårt
välbefinnande?
Finns det ett samband
mellan livsstilar som ger
upphov till höga utsläpp
och högt välbefinnande?
Hur ser göteborgarnas
konsumtion ut då vi lever
klimathållbart?
Vad kan en
klimatomställning
innebära för vår
livsstil och vårt
välbefinnande?
Finns det ett samband
mellan livsstilar som ger
upphov till höga utsläpp
och högt välbefinnande?
Hur ser göteborgarnas
konsumtion ut då vi lever
klimathållbart?
ton CO2e/cap/år
20
15
10
SWB (0-10)
5
0
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
0
100
200
300
400
500
600
700
800
900
1000
ton CO2e/cap/år
20
15
10
SWB (0-10)
5
0
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
0
100
200
300
400
500
600
700
800
900
1000
Vad kan en
klimatomställning
innebära för vår
livsstil och vårt
välbefinnande?
Finns det ett samband
mellan livsstilar som ger
upphov till höga utsläpp
och högt välbefinnande?
Hur ser göteborgarnas
konsumtion ut då vi lever
klimathållbart?
7,4 TON
Flyg, 14%
Bil, 13%
Kollektivtrafik, 1%
El, 10%
Uppvärmning, 4%
Mat, 19%
Offentlig
konsumtion, 22%
Övrig konsumtion,
18%
7,4 TON
Flyg, 14%
Bil, 13%
Kollektivtrafik, 1%
El, 10%
Uppvärmning, 4%
Mat, 19%
Offentlig
konsumtion, 22%
Övrig konsumtion,
18%
UNDER 2 TON
Jämfört med 2010
2050 Klimatomställning
Jämfört med 2010
1. Oförändrad bostadsyta
(2010: c:a 45 m2 per person)
520 kvadrat
2. Ökad andel tjänstekonsumtion
(från 5 % till 15 %)
3. Halvera konsumtion
•
av rött kött (till 25 kg)
Rekommendationer rött kött
Livsmedelsverket och Nordiska
Rådet: max 25 kg/år
• World Cancer Research Fund:
max 16 kg / år
1950 – 51 kg
1990 – 60 kg
2008 – 84 kg
2011 – 87 kg
2013 – 89 kg
Källa: www.sjv.se
(c:a 50 kg rött)
4. Flyg som år 2000
Flygfördelningsfakta
Källa: Klimatomställning Göteborg 2.0 2014 (undersökning i Västra Götaland)
Hur många gånger kan man åka från Göteborg till
Stockholm med X2000 och släppa ut lika mycket som en
flygresa Göteborg – Stockholm?
74.000 gånger
5. 30 tim veckoarbetstid
NEDVÄXL
(konsumtion + 80% istället för + 120%)
ING
Vad krävs för att
Göteborgaren ska
leva klimathållbart 2050?
(under 2 ton CO2-e)
Hopp för hållbarhet
Attraktiva livsstilar ersätter konsumtionskulturen
Andra vardagliga val som gör skillnad
– för både miljö och välbefinnande
Transporter
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Bisphenol A
Naphtalene
Tonalide
Styren
Deca-BDE
Zineb
Hexan
Thiram
Triclosan
Resorcinol
Galaxolide
Sulfuramid
Oktylfenoler
Diethylftalat
Quadrosilan
Nonylfenoler
Butylparaben
Propylparaben
Benzophenone
4-nitrophenol
Dibutyltennföreningar
Tripropyltennföreningar
Nonylfenoletoxilater
Diisononylftalater
Oktylfenoletoxilater
Perfluorooktansulfonicsyror
Octamethylcyclotetrasiloxane
Clorinated paraffins (CPs)
Tetrabromobisphenol
4-Tert-Butylfenol
2-ethylhexyl-4-methoxycinnamate
2,4-Dihydroxybenzophenon
Benzophenone 2
Benzophenone 3
3-(4 Methylbenzylidene)camphor
Benzylidene camphor
4,4-dihydroxybenzophenone
Tert-butyl methyl ether
Tert-Butylhydroxyanisole
Perchloroethylene
Metam-sodium
Dicyclohexyl phathalate
Dihexylphthalate
Pentachlorophenol
Perfluorooctanoicacid
99 % av de danska barnen har bekämpningsmedel i urinen.
Det visar en ny studie från Danmark. Därför råder den danska livsmedelsministern människor att äta
ekologiskt om de vill undvika bekämpningsmedel.
Vissa vardagliga val gör skillnad för
miljön utan att sänka välbefinnandet..
Fossilt eller förnybart
STÄLLA OM OCH FÅ DET BÄTTRE?
Värdeförskjutning
www.tidsverkstaden.se
fredrik@tidsverkstaden.se
www.tidsverkstaden.se
fredrik@tidsverkstaden.se
UNEP 2003