1. No category

5
2015.03.11
För Sveriges Livsmedelshandlare
Så hjälps romerna ur
fattigdomen i Rumänien
Varning för värsta
bluffbolaget just nu
Svensk handel har utfärdat en varning
för ett bluffbolag som skickar ut erbjudanden till svenska företag.
Bluffarna kallar sig ”Bolagsupplysningen” och ger intryck av att vara en
myndighet. Flera hundratusen företag i
Sverige har fått brevet från Bolagsupplysningen.
Erbjudandet handlar om vilka
uppgifter om företaget som är sökbara
på nätet.
Per Geijer på Svensk Handel uppmanar all som fått brevet att slänga det:
”Om någon redan skrivit på och
returnerat det, så bestrid det i så fall, ”
säger Per Geijer.
Flitiga fingrar. En romsk kvinna virkar mössor och sjalar för det
romska företaget Dece som säljer handarbeten över hela Europa.
Romerna är utstötta i sina egna hemländer och Rumänien utnyttjar inte ens det EU-stöd som
finns. Erikshjälpen har varit på plats i Rumänien i decennier för att komma runt de strukturella
hinder som finns och hjälpa romerna till ett bättre liv, utbildade och integrerade i samhället.
För ett par år sedan fanns runt
1000 romska tiggare i Sverige.
Nu är siffran uppe i minst 2000.
Det är en promille av Rumäniens
allra fattigaste romer.
Hur det kommer se ut till
sommaren vet ingen. Situationen
är kritisk eftersom romernas
situation mer eller mindre ignoreras i sina hemländer samtidigt
som alltfler romer upptäcker hur
väl de tas emot i Sverige.
Lång erfarenhet
Barnrättsorganisationen Erikshjälpen har i dryga två decennier
arbetat på plats i Rumänien för
att hjälpa romerna till ett bättre
liv.
Av lång erfarenhet vet de vad
som behöver göras och hur. Ett
idogt arbete som kommer att ta
många år till men som sakta men
säkert ger resultat.
–Vi arbetar för barnens bästa
och det gör vi på plats i flera olika
länder, i detta fall i Rumänien där
vi jobbar för social inkludering av
romerna i det rumänska samhället, säger Lotta Olofson, insamlingschef på Erikshjälpen.
Hon tycker inte att det är
bra att barnen lämnas hemma i
Rumänien de tre månader föräldrarna åker till Sverige och andra
länder för att söka en inkomst.
– Jag kan förstå att det lockar
att komma till Sverige för att få
ihop till sin försörjning men samtidigt behöver barnen sina föräldrar.
Vi jobbar på lång sikt med att
förändra attityder och värderingar
men också konkret med projekt
som gör att fler barn går i skolan
och fler vuxna kan hitta en försörjning.
Strukturella hinder
Hennes kollega Jessica Albertson,
som är ansvarig för projekten i
Rumänien, förklarar att förändringarna måste ske på många
olika plan samtidigt för att det
ska fungera på sikt. Hon menar
att det finns strukturella hinder
som måste forceras.
– Kortfattat innebär de struktu-
rella problemen bland annat att
många romer saknar kompletta
identitetshandlingar, vilket gör
att de saknar tillgång till flera
av de samhällsfuktioner som
finns i Rumänien i form av skola
och sjukvård. Då flera saknar
utbildning skapas det också svårigheter med att få jobb och en
försörjning. Romerna hamnar på
så sätt utanför samhället.
Romerna har det sämst och
har alltid haft det så och det finns
en utbredd likgiltighet inför deras
situation i hemlandet. Bäst exemplifieras detta med EUs actionplan
för att integrera Europas romer.
Med hjälp av pengar från de
gemensamma strukturfonderna
ville man säkerställa romernas
tillgång till utbildning, sjukvård,
arbete och bostäder.
Nobbar EU-stöd
Mellan 2007 och 2013 avsatte
EU 184 miljarder till Rumäniens
utveckling varav 32 miljarder
öronmärktes för de allra fatfortsättning på sid 2 +
Källa: P4 Göteborg
Drive thru på Ica
Maxi succé direkt
När Ica Maxi i Linköping startade med
e-handel häromveckan blev det så
populärt med varuhämtning i drive
thru att butiken diskuterade att införa
stopp. Kapaciteten räckte inte till.
– Det formligen exploderade, berättar
Tomas Lundvall, köpman Ica Maxi. Vi
blev överraskade över det gensvar som
vi fick. I måndags kom 98 kunder och
hämtade sina varor i drive thru sen har
det varit 55 både tisdag och onsdag.
Ännu har Ica Maxi inte satt något tak
på hur många beställningar man kan ta
emot utan försöker svara emot den efterfrågan som finns. Tre slot-tider finns
som kunderna kan hämta sina varor.
– Mest populärt är det att hämta
mellan klockan tre och sex. Plockningen av varorna försöker vi hinna
med på förmiddagarna när det inte är
så många kunder i butiken. Jag tror att
kunderna kommer att växla mellan att
beställa på nätet och att besöka butiken. Och det beror på hur livspusslet
ser ut just den veckan.
Text: Claes Hallencreutz
fortsättning från sid 1
Fakta | Erikshjälpen i Rumänien
Långsiktigt arbete görs för att motverka
den systematiska diskriminering romerna
utsätts för och istället arbeta för social inkludering. Detta görs i västra Rumäninen
i Arad, Aleşd, Marghita och Cluj genom
följande konkreta insatser:
Lära för livet. Det är vanligare att barn som går i förskolan fortsätter i skolan.
Utbildning är en av vägarna ut ur romernas fattigdom och utanförskap.
tigaste. Det enda landet självt
behövde göra var att skjuta till
fem procent av egna medel. Men
endast 20 procent av stödpengarna användes och Rumänien
visade sig återigen vara sämst i
EU på att använda stödpengar.
Undersökningar i kölvattnet av
detta misslyckande har visat att
det dels beror på att Rumäner i
gemen inte bryr sig om romernas
situation, dels på att den offentliga
sektorn fungerar dåligt på grund
av korruption och byråkrati.
Man har bland annat fått erfara att kommunalpolitiker tvekar
inför att avsätta skattemedel för
romernas utveckling för att få EUs
stödpengar eftersom risken att bli
omvald då kraftigt skulle minska.
Båda misstänksamma
– Det finns stora utmaningar
när det gäller relationen mellan
romer och myndigheterna i Rumänien. På grund av att romerna
har hamnat utanför samhället
så finns det också en skepsis
gentemot myndigheter.
Samtidigt finns det också attityder bland myndighetspersoner som försvårar integrationen.
I de sammanhang där vi finns
arbetar vi därför mycket med att
få till en fungerande dialog, säger
Jessica Albertson.
Lotta Olofson, Insamlingschef
Erikshjälpen
För att kunna hjälpa de runt 20
miljoner fattiga romer som finns
i Rumänien måste den onda cirkeln brytas. Erikshjälpen jobbar
främst i de västra delarna av landet på fyra orter och i samarbete
med lokala hjälporganisationer.
Utbildning är nyckeln
– Utbildning är nyckeln. Vi börjar
tidigt med att förmå familjerna
att sätta sina barn i förskolan.
Det har visat sig att barn som går
i förskolan i högre utsträckning
fortsätter med att gå i skolan,
säger Lotta Olofson.
Men för att få gå i skolan måste
man vara registrerad medborgare
och det är det långt ifrån alla
romer som är.
– Här arbeter vi konkret med
att hjälpa romerna att registrera
sig själva och sina barn. Annars
finns man inte och har inte rätt till
skola eller sjukvård eller de sociala
bidrag som trots allt finns.
Väl i skolan erbjuder Erikshjälpen, tillsammans med sina
lokala samarbetsorganisationer,
de romska barnen läxhjälp – också
det en essentiell tillgång.
– Läxorna är inte som här hemma, repetitiv, utan barnen måste
i tidig ålder läsa in stora mängder
nya saker på egen hand. De har
också svårt att få hjälp hemma då
Jessica Albertson, Programkoordinator Rumänien, Erikshjälpen
• Levnadssituation
- Information och utbildning om vikten
av god hygien för bättre hälsa och
undvikande av smittspridning
- Upprättande av hygiencenter med
dusch, toa och tvättmaskin
- Försörjningsprojekt, allt från självodling
till start av företag som involverar romer
på olika nivåer, Decce gott exempel.
flera barn har föräldrar som själva
inte gått i skolan.
Det finns också fler hinder att
komma förbi när det gäller skolan.
– Vi ser mycket diskriminering
där romska barn sätts i egna
klasser eller får sitta i en egen del
i klassen, avskild från de andra.
Eller så ignoreras de, får inte svara
på frågor av läraren. Här har vi
mycket att göra, skapa dialog och
motverka fördomar och särbehandling, säger Jessica Albertson.
Bättre hygien
Andra hinder handlar om hygien.
För att kunna gå i skolan utan
att särbehandlas behöver barnen
vara rena, lusfria och ha hela och
rena kläder. En omöjlighet när
man lever utan rinnande vatten i
leriga, stinkande bosättningar.
– Här jobbar vi konkret med att
upprätta hygiencenter i de olika bosättningarna där de kan de duscha,
gå på toaletten och tvätta kläder.
Egen försörjning
Förutom myndigheteskontakter, hygienfrågor och utbildning
jobbar Erikshjälpen också direkt
med att uppmuntra och stödja
olika försörjningsprojekt, inte
minst olika odlingsprojekt som
gör att romerna kan bli självförsörjande på grönsaker.
– Vi stödjer även Dece som är
ett företag som tillverkar hemvirkade mössor, halsdukar och
nu också olika lädervaror som
fodral och väskor. Potentialen är
stor då det finns gott om händiga
romer som kan sitta hemma och
tillverka de olika sakerna. Dece
kanaliserar sedan produkterna
vidare i Europa där de säljs hos en
mängd återförsäljare, säger Lotta
Olofson.
Text: Marie Halldestam
Foto: Bengt Öberg
• Utbildning
- Informera föräldrarna om vikten av att
ders barn går i skolan
- Introducera barnen i förskolan så de
fortsätter gå i skolan.
- After school projekt där barnen får hjälp
med läxläsning och annan stödundervisning
• Myndighetskontakter
- Informera om vikten av att registrera
sitt medborgarskap för att få ID-handlingar och tillgång till skola, sjukvård mm.
- bjuda in myndigheter till olika projekt
för att förändra negativa attityder gentemot romerna och skapa broar för social
integrering i det Rumänska samhället.
i
Hjälp ro mer
Rumänien!
Rumänien håller sakta på att byggas upp, men många grupper har det
fortfarande svårt. En av dem är romerna. Som Landfadder stöttar du:
• Förskolor och läxläsningsgrupper där romska barn ges bättre
förutsättningar att klara av sin skolgång.
• Hjälp med kontakt till myndigheter, bland annat för att
få identitetshandlingar som ger rätt till sjukvård och skola.
• Utbildning och hjälp till föräldrar att komma igång
med olika typer av försörjning.
Bli Landfadder
i Rumänien!
LANDFADDER
Numera kan man ekonomiskt stödja Erikshjälpens
alla långsiktiga projekt
i Rumänien genom att
bli landfadder. Man får
ett välkomstpaket och
fadderbevis på posten. Erikshjälpen kan ordna så att
särskilda fadderbevis för
livsmedelsbutiker utformas där det dels framgår
att butiken är fadder med
ett visst månadsbelopp,
säg 500 kronor, dels har
en liten talong eller ett
tillägg med information
till kunderna om hur
de går tillväga om
landfaddrar. I land
också nyhetsbrev m
om hur arbetet i Ru
två gånger per år..
Så kan du hjälpa
Erikshjälpen hjälper romer på plats i Rumänien för
ett bättre liv. Det finns flera sätt för såväl företag s
Sverige att stödja Erikshjälpens arbete i Rumänien
INSAMLINGSBÖSSA
Skaffa en eller flera av Erikshjälpens insamlingsbö
sorna och/eller kiosken.
Jag måste kunna få känna mer än en känsla
I debatten i Sverige idag är det ofta en
tävlan mellan debattörerna om vem som
är den mest toleranta och bejakande.
Den som inte tycker som jag och min grupp
brännmärks ofta som intolerant och motståndarna på den andra sidan resonerar
på samma sätt och inom kort är skyttegravarna djupa och debatten hamnar i ett
stillestånd.
Till slut rinner det ut i sanden, eftersom
det dyker upp en ny fråga som man kan ha
en benhård åsikt om och gräva nya djupa
skyttegravar att begrava debatten i.
Dessvärre är det mycket som pekar på att
det inte håller på att bli bättre, snarare tvärtom. Frågorna som dyker upp i mitt och andra
människors huvud, som inte är helt tvärsäkra
på allting från första början, är flera.
Låsta positioner
Hur ska vi kunna få till någon form av
utveckling i samhället om alla positioner är
låsta från början?
Hur ska vi kunna lösa problem om vi
inte ens kan diskutera frågorna?
Hur ska vi komma fram i en diskussion om det inte finns mentalt utrymme
att pröva sig fram och testa argument i en
diskussion?
Livsmedelshandlarna i har i ett par
nummer av Livsviktigt behandlat frågan
om tiggeri och tiggare. Frågan är mycket
känslig och många är rädda för att uttala
sig, för oavsett vad man säger blir människor väldigt arga.
Antingen kommer det arga påhopp från
de som anser att man ska slänga ut alla tiggare omedelbart, eller så kommer det lika
arga reaktioner från de som anser att ingen
ska ha synpunkter på de som sitter och
tigger. Och med det är diskussionen kvävd
innan den ens har börjat. Självcensur ger
den effekten.
vidare att han inte ville ställa sig bakom
detta med sitt namn och butik, av rädsla
för påhopp. Många av de som argumenterar
starkast för tiggarnas rätt gör det utifrån en
situation där det inte påverkar deras egen
vardag mer än vad de väljer att låta det göra.
Samma sak med de som talar om att införa
Rädd för påhopp
Men, som flera handlare har sagt till mig
under arbetet med denna fråga: ”Jag tycker
verkligen synd om dessa människor som
måste sitta och tigga, men jag känner samtidigt att det skapar problem för oss som
driver företag, att vi måste hantera dem
utan hjälp från övriga samhället.”
Detta är en bra ingång för en fortsatt
diskussion, men handlaren berättade
Pär Bygdeson
VD, Livsmedelshandlarna
förbud, de drivs ofta
av en ilska som inte
har att göra med
deras egen situation. Och då är det
lätt att ha en åsikt,
men för de flesta
av oss måste det
återigen bli til�låtet att känna
flera olika
känslor och
att kunna få
utrymme att
diskutera frågor utan att
direkt låsa fast
sin position.
Välkommen till
Livsmedelshandlarnas
årsmöte
KÖP HANDARBETE AV DECE
Dece är ett företag som drivs av romer. de tillverkar hemgjorda mössor, sjalar, läderarbeten, väskor och armband.
Det går att handla Deces mössor och andra varor via
Erikshjälpens hemsida, www.erikshjalpen.se.
de också vill bli
dfadderpaketet ingår
med uppdateringar
umänien fortlöper
romerna
r social inkludering och
som pivatpersoner här i
n. Här är några exempel:
össor och ställ vid kas-
När: den 15 april 2015 kl 16.00
Var: Spårvagnshallarna Birger Jarlsgatan 57A, lokal Spårvagnen
Anmälan: Senast 31 mars på info@livsmedelshandlarna.se
Årsmöteshandlingarna kommer med e-post efter det.
Efter årsmötet blir det gemensam promenad till Boulebar
på Surbrunnsgatan 46 för bouleturnering och middag.
Om du bor utanför Stockholmsområdet utgår
reseersättning för en handlare från varje län.
Först anmäld från varje län får resan bekostad.
Varmt välkommen!
Livsmedelshandlarnas styrelse
INSAMLING PER VARA
Erikshjälpen kan hjälpa
till att utforma enkla
skyltar för olika sätt att
samla in pengar som
exempelvis en krona
per kilo potatis
går till Erikshjälpens arbete i
Rumänien för
att stötta deras
odlingsprojekt.
Mias L
ivs
Mat •
Kiosk
• Spel
posttidning A
Avsändare:
Regeringsgatan 60 + 103 29 Stockholm
FRAMTIDSSEMINARIUM 2015
Följ med oss till Sydafrika!
Den 17 oktober 2015 åker Livsmedelshandlarna till Sydafrika, med fokus på Stellenbosch och Kapstaden.
Boka in vecka 43 och gärna även vecka 44 i år, redan nu!
Vi kommer att lära oss mer om nya odlingsmetoder, besöka matbutiker i världsklass samt lära oss mycket hur
man med små medel kan jobba med hållbarhetsfrågor. Både kring miljö, ekonomi och socialt ansvar.
Framför allt får du möjlighet att träffa många kollegor, både från den egna kedjan och från andra.
Tillsammans ut vecklar vi morgondagens pri vatägda li vsmedelsbutik .
På www.livsmedelshandlarna.se kan du ladda ner inbjudan och program.
Sök pengar ur Stickans fond
Nu har du som handlare möjlighet att söka pengar ur Stickans fond. Möjligheten
gäller inte bara handlare utan även handlares barn, samt anställda.
Livsmedelshandlarna är sedan 1936 förvaltare av en stiftelse som heter Stickan och
som är en understödsfond till Solstickan.
Syftet med Stickan är att hjälpa gamla
och sjuka eller andra behövande med
anknytning till livsmedelshandeln i Sverige.
Antingen som ägare eller före detta ägare,
anställd eller före detta anställd samt minderåriga barn och efterlevande till dessa.
För en mer detaljerad genomgång över
vilka som kan söka pengar ur stiftelsen
Stickan, se paragraf fyra i rutan intill.
Om du är intresserad av att söka pengar
ur Stickan så gör du det genom att skriva
ett brev och berätta om vem du är, vilken
koppling du har till livsmedelshandeln i
Sverige, samt varför du söker pengar och
hur mycket.
Glöm inte att skriva ditt namn och din
adress samt gärna ett telefonnummer som
vi kan nå dig på.
Sänd sedan ansökan till: info@livsmedelshandlarna.se eller till Stiftelsen Stickan,
c/o,Livsmedelshandlarna, 103 29 Stockholm.
Alla inkomna brev behandlas konfidentiellt och beslut om utbetalningar tas
i samband
med något av
Livsmedelshandlarnas
ordinarie styrelsemöten.
Dessa kan söka
Stickans stadgar, §4
Av de medel som stiftelsen erhåller
från Stiftelsen Solstickan ska högst 85
procent delas ut till de till Sveriges
Livsmedelshandlareförbund anslutna
länsförbundens understödsfonder eller solstickestiftelser.
Vad som återstår skall förvaltas av
stiftelsen för att enligt i dessa stadgar
närmare angivna grunder utdelas såsom understöd till behövande gamla
och sjuka köpmän eller affärsbiträden,
som äro eller varit verksamma inom
speceri- och livsmedelsbranschen
ävensom till efterlevande make och
minderåriga barn till köpman eller affärsbiträde inom nämnda bransch.
Dessa understöd må årligen högst
uppgå till det belopp, som enligt §
1 tilldelas stiftelsen från Stiftelsen
Solstickan jämte å kapitalet belöpande
ränta.
Med köpman förstås härvid person,
som är eller varit ägare till eller aktiv
delägare i detaljaffär, även om densamma drivits i aktiebolagsform.