1. No category

Välkomna till
SFOG-veckan i Jönköping
MB 2-15 56-10-03 19.22 Sidan 1
MEDLEMSBLADET
Ansvarig utgivare: Anna Ackefors
Tel: 0155-24 50 00
Layout: Moniqa Frisell
All korrespondens ställs till föreningen:
SFOG-Kansliet, Drottninggatan 55, 2 tr
111 21 Stockholm
Tel: 08-440 01 75
Susanne Lundin
E-post: kansliet@sfog.se
Internet: www.sfog.se
Annonser: Anna Ackefors
E-post: anna.ackefors@sfog.se
Platsannonser hemsidan: kansliet@sfog.se
SFOGs styrelse 2014:
Ordförande: Lotti Helström
KK, Södersjukhuset
Tel: 08-616 10 00
E-post: lotti.helstrom@sfog.se
Vice ordförande: Andreas Herbst
VO Kvinnosjukvård, Skånes Unversitetssjukhus
Tel: 040-33 20 86
E-post: andreas.herbst@sfog.se
Facklig sekreterare: Anna-Karin Lind
Fertilitetscentrum, Carlanderska
Tel: 031-710 46 16
E-post: annakarin.lind@sfog.se
Adjungerad facklig sekreterare:
Helena Kopp Kallner
Tel: 070-440 20 70
E-post: helena.kopp-kallner@ki.se
Skattmästare: Bengt Karlsson
KK, Sjukhuset Varberg
Tel: 0340-48 12 56
E-post: bengt.karlsson@sfog.se
Vetenskaplig sekreterare: Annika Strandell
KK, SU/Sahlgrenska
Tel: 0700-90 44 54
E-post: annika.strandell@vgregion.se
ARGUS: Matts Olovsson
KK, Akademiska sjukhuset, Uppsala
111 21 Stockholm • Tel: 018-611 57 51
E-post: matts.olovsson@kbh.uu.se
Utbildningssekreterare: Jan Brynhildsen
Kvinnokliniken, Linköpings Universitetssjukhus
Tel: 013-22 20 00
E-post: jan.brynhildsen@lio.se
Redaktör för Medlemsbladet:
Anna Ackefors
KK, Nyköpings lasarett
Tel: 0155-24 50 00
E-post: anna.ackefors@sfog.se
Ledamot/Webbansvarig: Lars Ladfors
Kvinnokliniken, SU/Sahlgrenska Östra
Tel: 031-343 57 34
E-post lars.ladfors@sfog.se
Ledamot: Anna Pohjanen
Kvinnosjukvården Norrbotten
Sunderby sjukhus
Tel: 0920-28 20 00. Fax: 092-28 32 90
E-post: anna.pohjanen@nll.se
Ledamot/Yngre representant: Mahsa Nordqvist
KK, SU/Sahlgrenska Östra
Tel: 031-343 40 00
E-post: mahsa.mohammadi.khoshoi@vgregion.se
Tryck: Elanders
ISSN 0284-8031
Ordförande har ordet
Kära medlemmar!
Vad är det för likheter mellan SFOGs
ordförande och Amerikas president?
Jo, båda väljs långt innan de tillträder.
Det är den enda likheten.
En annan konsekvens av detta förhållande är dock att SFOGs ordförande
avgår mer än åtta månader innan hen får
ansvarsfrihet. Det har i och för sig inte
varit något problem hittills utom att
Harald Almström nu måste skriva verksamhetsberättelsen för hela 2014 till årsmötet i slutet av augusti 2015 fast han
kanske borde få vila sig efter ordförandeuppdraget. Det samma kommer jag att
behöva göra 2017. Det kan också vara
svårt för er medlemmar att minnas vad
som hände mer än trekvarts år tidigare,
liksom att beslut fattade för länge sedan
fortsätter att verkställas utan att revisorerna får tillfälle att utöva insyn enligt sitt
uppdrag.
Det har gått många år sedan vi lämnade brutet räkenskapsår för att övergå
till det mycket mera praktiska och ekonomisk/juridiskt enklare, att räkenskapsår och kalenderår sammanfaller. Men vi
ändrade inte tidpunkt för årsmöte och
val av ny styrelse.
Är det möjligt att flytta årsmötet till
en tidpunkt närmare nyår? Kan man
tänka sig att ha årsmöte vid vintermötet
istället för under SFOG-veckan? Detta
är inte något skarpt förslag från min sida,
men jag vill inbjuda till reflektion och
diskussion. Att flytta SFOG-veckan är
inte aktuellt. Det är underbart att i sensommaren träffas i någon trevlig stad som
man annars sällan besöker.
Vi hade ett lyckat och lärorikt vintermöte, tack Privatgynekologerna. Verksamhetsmötet förlöpte också väl, denna
gång med fokus på värdebaserad vård och
ersättningssystem. När jag skriver detta
stundar styrelsens strategimöte där vi
bland annat kommer att diskutera hur vi
skall genomföra vår vision att mera aktivt
I D E T TA N U M M E R
Kodfrågor
SPUR-inspektioner inom obstetrik och gynekologi
Definition av etablerat förlossningsarbete
OGUs ordförande informerar
Återrapport med reflexioner, första året med
Bristningsregistret ”BR”
Referat Vintermötet 2015
Vi vill hjälpa till att få de bästa specialisterna!
Acta - AOGS har nått 2.005!
Utvärdering av informationsbrev inom benign
gynekologisk kirurgi
Ny avhandlingar
Etikkurs
BakreFornix
MEDLEMSBLADET 2/ 15
7
8
9
11
12
15
19
20
21
23
28
28
1
MB 2-15 56-10-03 19.22 Sidan 3
Ordförande har ordet
styra och administrera både ST-kurser
och fortbildningskurser. Det är en spännande och utmanande utveckling vi har
framför oss. Samtidigt fortsätter riktlinje- och ARG-rapportarbetet i våra flitiga
AR-grupper. Det är flera nya rapporter
är på gång. Inom NFOG pågår samtidigt
en diskussion om samordnade nordiska
riktlinjer.
Och så har våren kommit till
Stockholm. Idag har jag med mina barnbarn i Uppsala varit ute hela dagen och
ätit både lunch och fika på altanen i vårsolens sken. Tidigt men välkommet!
Solvarma hälsningar!
Lotti Helström
R E D A K T Ö R E N S RU TA
Nya medlemmar
Hej!
Tack alla ni kollegor som engagerar er och skickar in fina bidrag till vårt
Medlemsblad.
Vårhälsningar från Er redaktör
Anna Ackefors.
György Csemiczky Upplands Väsby
Tahmineh Badiei Uppsala
Sandra Perten Bjästa
Latifa Farooq Bandhagen
Josline Chidiac Trollhättan
Jonas Hebbe Sollentuna
Kai Beckman Knäred
Matthias Lehnert Hönö
Grigorios Karampas Malmö
Anastasis Panaretou Västra Frölunda
Rocio Montejo Vänersborg
Agnes Birner Luleå
Caroline Casselsjö Kolmården
Azita Mahmoudan Växjö
Cecilia Allansson Arvika
Jennie Wingerstran Limhamn
Muna Abdullrahman Karlskrona
Lisa Rembeck Göteborg
Sofia Avenstam Växjö
Isabelle Göransson Karlstad
Jennie Larsudd Göteborg
Ulrica Mossberg Sundsvall
Emma Rosenberg Göteborg
Följande tider gäller för medlemsbladet 2015:
Nr
Deadline
Utkommer
3
4 maj
vecka 23
4
14 september
vecka 42
5
2 november
vecka 49
Manus skickas via mail till:
Redaktör Anna Ackefors
E-post: anna.ackefors@sfog.se
Kvinnokliniken Nyköping • 611 85 Nyköping
Telefon: 0155-24 50 00 sök via vx alt direkt 0155-24 50 80
Adressändring skall göras till:
SFOG-Kansliet • Drottninggatan 55 • 111 21 Stockholm
eller kansliet@sfog.se
Kan du tänka dig att delta i en intervjustudie
om svåra händelser på förlossningen?
För ett drygt år sedan skickade vi ut en enkät med frågor som
handlade som svåra, potentiellt traumatiska, händelser som
du som barnmorska/ läkare eventuellt upplevt i ditt arbete.
Många besvarade vår enkät, vilket vi är mycket tacksamma
för! För att kunna gå vidare och ytterligare öka förståelsen
och kunskapen om hur vi reagerar och vad vi kan behöva för
stöd när vi varit med om svåra händelser i vårt arbete som
barnmorskor/läkare, söker vi nu personer som kan tänka sig
att bli intervjuade om sina erfarenheter av svåra händelser.
Av praktiska skäl söker vi personer som bor i södra Sverige
(Skåne, Halland, Blekinge, Småland) eller i Mälardalen.
Intervjuerna planeras till hösten 2015.
Om du är intresserad och vill ha mer information får du gärna
maila asa.wahlberg@kbh.uu.se
Ansvariga för studien är:
Professor Ulf Högberg, Institutionen för kvinnors och barns
hälsa, Uppsala Universitet
Professor Maria Emmelin, Institutionen för socialmedicin och
global hälsa, Lunds Universitet
Doktorand Åsa Wahlberg, Institutionen för kvinnors och barns
hälsa, Uppsala Universitet
MEDLEMSBLADET 2/ 15
3
MB 2-15 56-10-03 19.22 Sidan 5
Brev från utbildningssekreteraren
Vänner!
I mitt förra "brev" i nr 5, 2014 redogjorde jag för en del av innehållet i förslaget
till nya föreskrifter för ST. Bland annat
berördes hur i stort sett samtliga specialitetsföreningar reagerat kraftigt över förslaget att slopa extern granskning av ST.
Glädjande nog tog socialstyrelsen till sig
av kritiken och i det förslag som nu klubbats finns ett krav på extern granskning
vart femte år. Mycket bra! En kvalitetssäkrad ST är fundamental för att vi ska
kunna säkra en hög och jämn kvalitet!
Den 17 februari beslutade alltså
Socialstyrelsen att de nya föreskrifterna
och allmänna råden om läkarnas specialiseringstjänstgöring ska träda i kraft den
1 maj 2015. Det nya regelverket innehåller förutom skärpta krav för kvalitetsgranskningen av ST också nya bestämmelser för tredjelandsspecialister, ny
specialitetsindelning med sex nya specialiteter samt ny struktur i målbeskrivningarna. Det är möjligt för den som så önskar
att redan nu få tillgång till en digital version av de beslutade målbeskrivningarna
genom att kontakta:
febe.westberg@socialstyrelsen.se.
Ett ständigt (känns det som…) problem med ST har varit kravet på kurser.
Behovet har överstigit tillgången på kursplatser. SFOG arbetar nu med ett förslag
som i korthet går ut på att de 11 specialitetsspecifika kursämnen (www.socialstyrelsen.se/lakarnas-st/sokkursamnenst)
som finns specificerade av socialstyrelsen
ska ligga till grund för SFOG-kurser för
ST-läkare. Vi har för avsikt att försöka ta
fram ett koncept där SFOG ger kurserna som ska tillgodose behovet.
Grundtanken är att en antagen ST-läkare ska anmälas till SFOG-kansliet som
sedan, direkt efter antagning till ST planerar in när den enskilde individen ska
gå kurserna. Detta förutsätter att vi kan
ge kurser i ett sådant antal att alla kan få
plats på kursen vid lämplig tidpunkt. En
ST-läkare och hens verksamhetschef/STstudierektor ska alltså redan vid starten
av ST kunna få en plan för när kurser ska
genomgås och kursgivarna ska kunna få
en rimlig framförhållning. Naturligtvis
kommer föräldraledigheter, forskningstid, avhopp etc att medföra att det blir
förskjutningar men förhoppningsvis
kommer vi att med tiden få ett slags "steady-state" i detta. Grundtanken kan ni
se i den enkla skissen nedan. Observera
att detta ännu så länge är en vision men
styrelsen och utbildningsnämnden kommer att jobba vidare med den.
Vi får all anledning att återkomma till
detta framöver!
Våren närmar sig och det innebär
också att dead-line för årets specialistexamen har passerats. Vi har sett en
glädjande trend med allt fler anmälda
ST-läkare under senare år och vi har tangerat det praktisk genomförbara. Detta
innebar att vi till årets examination i
Göteborg hade satt ett tak på 42 anmälda. När väl klockan hade passerat sista
anmälningsdag kunde vi till vår förvåning, glädje och vånda se att 56 personer
anmält sig. All-time-high!! Tanken på att
behöva meddela 14 personer att de inte
kunde få plats kändes inte speciellt tilltalande. Efter en massa dribbel och ihärdigt arbete av Ylva Carlsson och kollegerna i Göteborg har vi nu kunnat ordna så
att alla kan beredas plats. Fantastiskt och
ett stort tack redan nu till alla som gör
detta möjligt!
Slutligen vill jag passa på att göra
reklam för NFOGs utbildningskonferens
7-8 maj – "Nordic OBGYN training –
are we good enough?" Ett gemensamt
nordiskt möte om ST-utbildning där
fokus denna gång ligger på utvärdering
och examination. Mötet har tre olika
huvudtemata, "Trainers need training
too", "Assessment" och "Feed-back". Vi
har en spännande blandning av nordiska
och inbjudna internationella förläsare
och gott om tid för debatt och diskussion. Ta chansen och var med! Priset är
dessutom kraftigt subventionerat – 2000
DKK för "all inclusive", dvs konferens,
luncher och middag samt en hotellnatt.
Väl mött!
Jan Brynhildsen
MEDLEMSBLADET 2/ 15
5
MB 2-15 56-10-03 19.22 Sidan 7
Kodfrågor
I samarbete med Anna Berglund, NCK, presenteras följande
lathund gällande diagnos- och åtgärdskoder att använda vid
våldtäkt/sexuellt övergrepp.
Diagnoskoder
Sexuellt övergrepp
T74.2 + Y05.9*
Sårskada vagina, vulva
S31.4
Kontusion, yttre könsorgan
S30.2
Traumatisk analfissur
S32.8
Akut stressreaktion
F43.0
*Y05.9 - Lägg till A/B i femte position:
A= känd gärningsperson, B= Okänd gärningsperson
Vid återbesök för ytterligare undersökning/provtagning Z04.4
Åtgärdskoder
Undersökning efter våldtäkt/misstänkt våldtäkt
AV047**
Undersökning efter incest/misstänkt incest
AV046**
Mer omfattande undersökning efter misshandel
och våld
AV025**
Proktoskopi
UJH02
Rättsintyg/annat omfattande intyg
GD003**
**koder som påverkar öppenvårds-DRG
Fråga: Vilken operationskod passar bäst för en mellannålsbiopsi som utförs vaginalt med ultraljudsledning mot en misstänkt
tumör av okänt ursprung, där alltså en organrelaterad kod inte
är tillämplig?
Svar från Klassifikationscentrum: Tilläggskoden ZXC40 kan
användas även för ultraljudsledda punktioner. Kodningen blir
vid punktion av en förändring i fossa Douglasi TLE20 + ZXC40,
för annan lokalisation TLW99 + ZXC40.
Fråga: Vilken diagnoskod kan man använda för en patient som
har högrisk HPV men inga cellförändringar?
Svar från Klassifikationscentrum: Z22.4 + B97.7.
En liten rättelse till Diagnoshandbokens
femte upplaga:
Sid. 134, Angående op.koden "XLW99 Annan diagnostisk
undersökning på kvinnliga genitalia, inkl Hydrosonografi".
Eftersom hydrosonografi/hysterosonografi numera har en
Åtgärdskod, nämligen AL005 (vilket står i Diagnoshandboken
sid. 51 och sid. 139) skall denna användas istället för XLW99.
Ovanstående inklusion till op.koden XLW99 skall alltså tas
bort.
Till de kliniker som använder Obstetrix. Angående kodtexter i förlossningsjournalerna.
Det är i en del fall diskrepans mellan överskådlig och lättbegriplig kodtext i Diagnoshandboken och lämplig kodtext på förlossningsjournalerna. Detta gäller framför allt de nya fördjupningskoderna för fosteravvikelser under koden O35. När man
väljer en kod där, till exempel O35.8F kommer endast ordet
"Diafragmabråck" på journalöversikten. Ser man bara detta kan
det ju vara svårt att förstå att det gäller en fostermissbildning.
Ser man det däremot i Diagnoshandboken/Diagnoslistan i datajournalen, har man rubriken till alla koder under O35 där: "Vård
på grund av känd/misstänkt abnormitet eller skada hos fostret".
Det skulle bli svåröverskådligt i diagnoslistan om man hade fullständig text på alla underrubriker. Jag tänkte inte på denna
diskrepans när jag meddelade de nya fördjupningskoderna till
Siemens. Men om ni tycker att kodtexten som kommer upp är
för kort, får ni använda "ändra text-funktionen" så att det i
nämnda exempel blir "Diafragmabråck hos fostret" eller
"Fosterskada, diafragmabråck". Jag hoppas att ni inte tycker
detta är en alltför stor olägenhet. Skulle ni användare allmänt
önska fulltext på samtliga kodtexter kan jag be Siemens ordna
detta till kommande uppdateringar. Hör av er med synpunkter
och i så fall gärna uppgift om att det är diskuterat på er klinik
och ett önskemål från majoriteten av kollegerna.
Och så en sak om koderna för kejsarsnittsförlossning:
O82-koderna gäller enkelbörd. Koder för kejsarsnitt vid flerbörd finns på O84.
Hälsningar
Karin Pihl
karin.pihl@telia.com
MEDLEMSBLADET 2/ 15
7
MB 2-15 56-10-03 19.22 Sidan 8
SPUR-inspektioner inom
obstetrik och gynekologi
Hej kollegor!
Det är hög tid att vi kommer igång med SPUR-inspektioner inom vår specialitet igen!
SPUR är vår läkarledda inspektionsverksamhet där professionen granskar kvaliteten
på ST-utbildningen.
ST målbeskrivningen (SOSFS 2008:17)
som trädde i kraft 2008 ställer många krav
på ST-läkare, handledare och verksamheter och innebär obligatoriskt krav på
extern granskning. Några år senare hamnade dock SPUR-verksamheten i kris.
IPULS, som då hanterade administrationen lades ned och Läkarförbundet blev
tvungen att skapa ett nytt bolag, Lipus
AB (Läkarnas Institut För Professionell
Utveckling i Sjukvården). Som en följd
av den lätt kaotiska situation som uppstod när IPULS lades ned blev också
SFOGs egen organisation av inspektionerna lidande. Vi försöker nu att råda bot
på detta.
I Socialstyrelsens nya förslag till STföreskrifter som ska gälla från 1 maj 2015
hade kravet på extern granskning av STutbildningen tagits bort. Efter massiv
kritik och stark argumentering från samtliga specialistföreningar och från Läkarförbundet ändrade Socialstyrelsen sig och
aviserade på Riksstämman att kravet på
extern granskning var 5e år istället ska
skärpas på några punkter.
Den nya ST-målbeskrivningen kommer att träda i kraft våren 2015. Denna
kommer att kräva ännu tydligare struktur
kring ST-utbildningen. Det är någontingsom vi välkomnar eftersom en högkvalitativ ST-utbildning säkerställer en
god kvinnosjukvård även i framtiden.
Den ungefärliga fördelningen av SFOGs
2000 medlemmar visar att vi är cirka 800
pensionärer, 400 ST-läkare och enbart
cirka 800 specialister. I gruppen specialister är många födda på 40- och 50-talet
8
MEDLEMSBLADET 2/ 15
och kommer inom kort att gå i pension.
Mot den bakgrunden blir det tydligt att
det inte bara är det formella kravet på
extern granskning av ST-utbildningen
från Socialstyrelsen som ska tillfredsställas, utan också att framtidens kvinnosjukvård är beroende av att vi säkrar en
hög och god kvalitet på ST-utbildningen.
Hur går en SPUR-granskning
till?
Verksamhetschefen beställer en SPUR
granskning hos Lipus som samordnar och
sköter administrationen runt inspektionerna. En inspektion, inklusive rapportskrivning, tar vanligtvis 21/2 dagar och
faktureras till självkostnadspris plus
moms.
Själva inspektionen består av en digitaliserad enkätundersökning som sänds
till alla ST-läkare, handledare, studierektorer samt verksamhetschefer vid den
kvinnoklinik som skall inspekteras.
Enkäterna sammanställs av Lipus och
resultaten skickas till det inspektörspar
som ska besöka utbildningsenheten.
SPUR-inspektörerna kontrollerar bland
annat att de formella kraven uppfylls, att
patientunderlagets sammansättning och
bredd garanterar en fullgod ST-utbildning och att det finns tillräckligt många
specialistläkare med rätt kompetens på
kliniken. Inspektionen omfattar intervjuer med de olika svarandegrupperna var
för sig och avslutas med en samsynsdiskussion kring de slutsatser och rekommendationer som inspektörerna kommit
fram till. Resultaten sammanfattas i en
skriftlig rapport. Innan slutrapporten
MB 2-15 56-10-03 19.22 Sidan 9
publiceras skickas den för påseende till
den inspekterade kliniken. Alla rapporter
publiceras på Lipus hemsida:
www.lipus.se/www/templates/spur.cfm?
sid=259. Kliniker som har genomgått en
SPUR granskning brukar uppskatta att
få feedback på sin ST-utbildning och få
många bra tips på förbättringar.
Hur ser det ut inom obstetrik
och gynekologi just nu?
Just nu har vi inom vår specialitet 18
utbildade SPUR inspektörer – tack för
era insatser! När och vilka kliniker som
har SPUR granskats framgår i tabellen.
Som ni ser, har vi en bra bit kvar för att
uppnå målet att granska varje utbildningsenhet var 5:e år, vilket är kravet!
Alltså: Om du ser att din klinik inte
har granskats de senaste 5 åren, diskutera gärna med chef, studierektor och STläkare för att planera när kliniken skulle
kunna genomgå en ny SPUR granskning
och hör av er till SPUR-samordnare
Verena Sengpiel
(verena.sengpiel@obgyn.gu.se) eller till
Lipus!
Verena Sengpiel, SPUR samordnare
Mahsa Nordqvist, ordförande OGU
Jan Brynhildsen, utbildningssekreterare
SFOG
Lotti Helström, ordförande SFOG
Definition av
etablerat
förlossningsarbete
Bakgrund
Vintern 2011-2012 besvarade förlossningsansvariga barnmorskor och obstetriker en enkät med frågan: Hur definierar ni aktiv förlossningsfas på er klinik?
Orsaken till frågan var att det framkommit att förlossningsklinker i Sverige
använde olika definitioner. Resultatet
från enkäten visade att det inte fanns
någon samsyn i landet kring detta. Ett
missnöje med definitionen från 2001
(Socialstyrelsen, State of the art) redovisades och många klinker använde egna
definitioner. Varför är detta viktigt?
Sveriges alla förlossningskliniker jämför
sina siffror med så kallade kvalitetsmått.
Utan en gemensam definition av förlossningsstarten blir dessa mått inte jämförbara. Exempelvis kommer, beroende på
den lokalt använda definitionen, fler
alternativt färre kvinnor att hamna i gruppen för induktion respektive gruppen för
spontan förlossningsstart på olika sjukhus. Detta kommer naturligtvis att påverka Robsonsiffrorna, mått som vi idag
använder för att jämföra oss med varandra och lära av goda exempel.
Vad har vi gjort? Frågan om en gemensam definition har diskuterats under flera
möten i Perinatal-ARG. Det har även
gjorts en litteraturgenomgång. Därefter
har representanter för Perinatal-ARG
mött Svenska Barnmorskeförbundet i
denna fråga. Vi har tillsammans kommit
överens om att utgå från den spontana
förlossningsstarten och övergången i ett
etablerat förlossningsarbete. Enighet har
då uppnåtts om följande definition.
För att en förlossning ska ha startat
spontant och förlossningsarbetet ha etablerats (kommit in i aktiv förlossningsfas) ska två av följande tre kriterier vara
uppfyllda:
1. Spontan vattenavgång
2. Spontana smärtsamma, regelbundna
värkar minst två-tre/10 minuter
3. Cervix öppen fyra cm eller utplånad
och öppen mer än en centimeter.
I tillägg till dessa beskrivna kriterier bör
progress av förlossningsarbetet fortskrida
inom de närmaste två timmarna. Progress
av förlossning kan antingen bestå utav att
cervix blir tunnare, modermunnen öppnar sig, nedträngande av föregående fosterdel och eller tilltagande värkar i styrka
eller frekvens. Detta anses viktigt för att
kunna urskilja kvinnor som fortfarande
befinner sig i latensfas.
Ingela Wiklund, ordförande Svenska
barnmorskeförbundet
Mia Ahlberg, vice ordförande Svenska
barnmorskeförbundet
Karin Pettersson, ordförande PerinatalARG
Marie Blomberg, sekreterare PerinatalARG
Litteraturlista
1. Albers LL. The evidence for physiologic management of the active phase of the first
stage of labor. J Midwifery Womens Health. 2007 Maj- Jun; 52(3):207-15.
2. Robson MS. Can we reduce the caesarean section rate? Best Pract Res Clin Obstet
Gynaecol. 2001 Feb; 15(1): 179-94.
MEDLEMSBLADET 2/ 15
9
MB 2-15 56-10-03 19.22 Sidan 10
Program
Dag 1
Måndag 13/4
09.30-10.00
VÄLKOMNA OCH INTRODUKTION
10.00-10.45
Ajlana Lutvica (överläkare, med dr obstetrik och gynekologi UAS)
"Postpartum ultraljud"
10.45-11.15
FIKA OCH UTSTÄLLARE
11.15-12.00
Ove Axelsson (överläkare, professor obstetrik och gynekologi UAS)
12.00-13.00
LUNCH
13.15-14.00
Gunnar Dahlgren (överläkare, med dr anestesi och intensivvård, St Görans sjukhus)
© Anne Carlquist
OGU-dagarna, 13-14 april 2015
i Tällberg, Dalarna
"Förlossningsblödningar"
"Stor obstetrisk blödning - vårt gemensamma ansvar"
14.00-14.45
OGU-symposium "Underläkare till forskning"
Erica Schytt (barnmorska, docent CKF Dalarna) och
Rebecka Arnsrud Godtman (ST-läkare, med dr urologi, Sahlgrenska)
14.45-15.00
Presentation av AR-grupper
14.45-15.15
FIKA OCH UTSTÄLLARE
15.15-16.00
Margareta Hellgren (överläkare, professor emerita obstetrik och gynekologi Östra/Sahlgrenska sjukhuset)
"Hemostas vid stor blödning, diagnostik och behandling"
Dag 2
Tisdag 14/4
8.30-9.15
Philip Steer (professor emeritus obstetrik och gynekologi Imperial College London, f d Chief editor BJOG)
"Postpartum Haemmorhage - pharmacological management"
9.15-9.30
FIKA OCH UTSTÄLLARE
9.30-10.15
Philip Steer (professor emeritus obstetrik och gynekologi Imperial College London, f d Chief editor BJOG)
10.15-10.45
FIKA OCH UTSTÄLLARE
"Postpartum Haemmorhage - surgical management"
10.45-11.45
OGUs årsmöte
11.45-12.45
LUNCH
12.45-13.30
Claudia Hanson (läkare, med dr obstetrik och gynekologi, KI) med 6 års erfarenhet av arbete i Afrika)
"Why do 80,000 women die globally every year due to post-partum haemorrhage:
What do we know, and what can be done?"
13.30-14.15
Jens Langhoff-Roos (överläkare, med dr obstetrik och gynekologi Rigshospitalet Köpenhamn)
14.15-14.45
FIKA OCH UTSTÄLLARE, UTVÄRDERING, INTYG, AVSLUTNING
"Kirurgisk teknik vid placenta percreta och cervixinsufficiens"
10
MEDLEMSBLADET 2/ 15
MB 2-15 56-10-03 19.22 Sidan 11
OGUs ordförande informerar
Kära OGU-medlemmar!
Du vet den där handledaren som gav dig
vingar? Hen som fick dig att känna att
du valt rätt yrke på läkarutbildningen.
Och den handledare som inspirerade dig
till att söka ST? För mig symboliserar
dessa personer änglar som dykt upp i olika
stadier av mitt yrkesliv, väglett mig, gjort
mig till en bättre läkare och en allmänt
lite lyckligare person. Det finns egentligen ingen present i världen som kan
återgälda ett gott handledarskap, men en
god handledare förtjänar att uppmärksammas. Det är nu dags att samla in
nomineringar till årets vinnare av OGUs
handledarpris som kommer att delas
ut på SFOG veckan i Jönköping i slutet
av augusti. Maila din nominering till
ogu@sfog.se.
Inom utbildningsnämnden har man
nu färdigställt specialistexamen och kommer att ta emot ett rekordantal ST-läkare i Göteborg 20-22 maj. Vi tackar utbildningsnämnden och kvinnokliniken i
Göteborg för den tid och det engagemang
som man erbjuder landets ST-läkare.
Under våren och sommaren kommer
dessutom arbetet med revidering av målbeskrivningen av ST att fortgå.
Är du intresserad av utbildningsfrågor
och dessutom vill knyta internationella
kontakter kan du passa på att anmäla dig
till en spännande 2-dagars kurs om
utbildning som anordnas av NFOGs
educational committee 7-8 maj i Köpenhamn. Programmet är nu publicerat och
mer information finns på nfog.org.
Vi vill passa på att gratulera Anna
Lundmark
(Södersjukhuset)
och
Katarina Edblad (Helsingborgs lasarett)
som i juni kommer att åka till
Nederländerna på ENTOG utbyte!
Vi håller på att revidera vår hemsida
som kommer att ligga under SFOGs
hemsida. Den kommer fortfarande att
kunna nås via adressen www.ogu.se. Vårt
mål är att hemsidan ska innehålla upp-
daterad och relevant information om STutbildningen och att du ska kunna få just
den information som du söker med så få
klick som möjligt. Kom gärna med feedback om vad du tycker om vår hemsida.
Sist men inte minst ser jag tillsammans
med resten av styrelsen fram emot att få
träffa er som kommer på OGU dagarna
i Tällberg 13-14 april!
Er Ordförande
Mahsa Nordqvist
Stiftelsen hanterar ansökningar fortlöpande
under året med besked inom en månad
(utom sommartid).
www.stiftelsen.org/KK_Stiftelsen/Valkommen.html
MEDLEMSBLADET 2/ 15
11
MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 12
Återrapport med reflexioner,
första året med
Bristningsregistret ”BR”
Efter tre års utveckling finns nu ett fungerande Bristningsregister. Hittills har i
huvudsak sfinkterskador registrerats.
Registret är designat för att man även ska
kunna följa upp grad 2 bristningar. För
att det ska fungera behöver även barnmorskorna fylla i opmallen i obstetrix
kompletterat med information enligt
PISA-lathunden. PISA står för: perinealkroppens palperade höjd före suturering,
intern sfinkter, suturmaterial och antibiotika. Detta är kliniskt viktiga variabler
som idag saknas helt i Obstetrix, se vidare slutet av artikeln.
Denna rapport visar ett första axplock
av beskrivande data. Data samlas in om
fyra områden:
- om hur det var före graviditeten med
kontinens, buksmärta och upplevelse
av vaginal funktion
- obstetriska data om förlossning och
suturering
Figur 1. Antal sfinkterskador rapporterade i
Bristningsregistret indelat per län.
12
MEDLEMSBLADET 2/ 15
- resultat och komplikationer 8 veckor
efter förlossning
- mer ingående om funktion och komplikationer ett år efter förlossning
Glädjande nog har hela 23 av 46 förlossningsenheter anslutit sig under 2014.
I de flesta län har man kommit igång
(figur 1).
Dataurval och
forskningsmöjligheter
I denna första rapport publicerar jag inte
resultat från enskilda kliniker utan visar
data för riket. Många kliniker har ännu
få fall.
För att se den egna klinikens resultat
kan alla med inlogg i GynOp med
SIHTS-kort hitta ”Rapportgeneratorn”
från startsidan. Där ser man efter några
knapptryckningar hur den egna kliniken
ligger till i jämförelse med resten av landet. Det finns en förberedd standardrapport som beskriver 14 variabler. Den kan
modifieras enligt önskemål, kontakta
mig. Därutöver kan datauttag göras till
statistikprogram och då kan man analysera alla variabler. En webbhjälpsfunktion med instruktioner finns länkad från
startsidan.
Redan med dagens material finns unika möjligheter till jämförande studier.
Klinikens egna data tillhör kliniken. Vill
man forska på avidentifierade nationella
data är man välkommen att höra av sig
till mig. Tillsammans med GynOps registerhållare och kansli koordineras då forskningsprojekt och datauttag. Etikansökan
krävs för det.
Nationella resultat
Obstetriska data och operation
Från starten januari 2014 till januari
2015 är 678 kvinnor med sfinkterskada
registrerade, 93% grad 3 och 7% grad 4.
Ingen rapporterades ha tidigare sfinkterskada av de 17% som hade tidigare
Figur 2. BMI angivet på MHV 1.
Medel-BMI, 24.2 var något lägre än 24.8 i hela populationen gravida
(Graviditetsregistrets årsrapport 2013).
MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 13
Figur 3.
Antal suturer i den externa analsfinktern.
Figur 4. Frekvens av urinläckage före graviditet och 8 veckor efter sfinkterskada
vaginal förlossning och 83% var således
förstföderskor.
I figur 3 ses hur många suturer man
suturerat den externa sfinktern med.
Medelvärdet är 2.95.
Överlappande sutur är vanligast med
77%, end to end användes i 9% och uppgift saknas i 14%.
I den tidigare svenska klassificeringen
av sfinkterskador var den interna analsfinktern inte alls omnämnd. Efter första året 2014 med ny klassificering där
den ingår anges den vara skadad i nästan
22% (tabell 1). I 35% av fallen har man
bedömt den som oskadd. Uppgift saknas
i 39% av fallen. Om det beror på att man
inte undersökt patienten, underlåtit att
ange status i fritext eller problem med
databearbetning vet vi inte. Detta är helt
nya intressanta uppgifter som behöver
omsorgsfull validering ur många aspekter innan man kan dra några slutsatser.
Tabell 1. Bedömning av den interna
analsfinktern
Intern analsfinkter
Angiven som
ej undersökt
Bedöms hel
Skada
Uppgift saknas
Total
Antal
Procent
21
240
152
265
678
3,1
35,4
22,4
39,1
100,0
Patientens upplevelse efter
8 veckor
Kontinens
Urinläckage en gång i veckan eller oftare
rapporteras av 1% före graviditeten och
9% av kvinnorna 8 veckor efter förlossningen (figur 4).
Svårighet att hålla gaser eller avföring
beskrivs före graviditeten av 5 % och 8
veckor efter sfinkterskada av 45 %. Nio
procent uppgav buksmärta före graviditeten enligt Rom-kriterierna (ett epidemiologiskt scoring-system använt inom
gastoenterologin) som kan tala för IBS,
irriterad grovtarm. Kvinnor med denna
åkomma kan få mer uttalade symptom
efter en förlossningsbristning.
Komplikationer
Medelvärde för när man uppger återgång
till normal aktivitet (normal ADL) efter
sfinkterskada är 6 dagar att jämföra med
MEDLEMSBLADET 2/ 15
13
MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 14
efter prolapsoperation där medelvärdet är
4 dagar. Endast 60% av kvinnorna upplever ett komplikationsfritt förlopp efter
sin förlossningsbristning. Det kan jämföras med 70% efter prolapsoperation
(figur 5).
Svårigheter att hålla gas och/eller avföring angavs av 156 kvinnor (23%) som
med graderade sig Wexner score, ett
enkätverktyg för att bedöma hur uttalade besvären är. Mer än 4 poäng angav
32% av dessa och enstaka hade höga
poäng talande för uttalad fekal inkontinens.
Reflexion så här långt
Redan nu finns i Bristningsregistret ett
delvis unikt material för forskning och
utveckling. Vinsten med att delta för den
egna kliniken är på kort sikt att patienter
med komplikationer kan fångas upp och
suturerande läkare och banmorskor får
veta hur det gått för patienten.
När vi så småningom får ett-årsresultat i hand kan vi på allvar börja bedöma
och jämföra klinikers och även om så
önskas läkarens/barnmorskans egna
behandlingsresultat med riket (”selfie” i
rapportgeneratorn).
Förväntningarna på det postoperativa
förloppet styr upplevelsen för patienten.
Patientinformationen, både skriftlig och
muntlig, påverkar den registrerade komplikationsfrekvensen. Här finns utrymme för detaljstudier av kliniker med höga
och låga siffror och deras patientinformation. I fritextkommentarer från patienter
anges till exempel sårsmärta, brådska till
toalett, förstoppning, smärta vid defekation, blödning, kvarvarande sårbildning
och smärta/blödning vid samlag. Mig förvånade det att många kvinnor börjat ha
samlag 2 månader efter en stor bristning,
frågan om samlagssmärta tog vi inte ens
med i 8-veckorsuppföljningen. Djupare
analys av vårdförloppen utifrån registerdata kan ge nya kunskaper om vad som
är naturalförlopp och vad som är komplikationer efter bristning. På samma sätt är
det intressant att analysera den grupp som
uppger okomplicerade förlopp.
Flera kliniker förbereder sig för att
även följa upp grad 2-skador i registret.
Det blir en givande jämförelse med grad
14
MEDLEMSBLADET 2/ 15
Figur 5. Patientens uppfattning om komplikation efter 8 veckor.
3 skador och inte minst en möjlighet för
förlossningsbarnmorskor att få reda på
hur det blir för patienterna efter suturering. Kvinnorna som föder barn idag vill
veta fakta om hur det blir med underlivet efter en förlossningsbristning. Att inte
kunna visa ”svart på vitt” att de flesta har
bra funktion känns omodernt.
Lite om Obstetrix och andra
journalsystem allmänt
De data från Obstetrix som läkarsekreterare behöver föra över till Bristningsregistret omfattar ett 50-tal variabler vilket tar ca 5 minuter per patient. Formulären har gjorts lika för att göra det enkelt
att hitta data för sekreterarna. Detta görs
oftast när patienten inkluderas i registret
och ändå är ”på skärmen”. 3/4 av informationen i Bristningsregistret kommer
inte från journalen utan från patients ifyllda enkäter, i de flesta fall direkt via webinmatning som idag kan initieras via systemet Mina vårdkontakter.
Några kliniker har velat vänta med att
ansluta sig till BR tills man får en direktöverföring av data från Obstetrix till
Bristningsregistret. Tack vare arbetet med
Graviditetsregistrets utveckling finns nu
en teknisk lösning för det. Dock är arbetsinsatsen och kostnaden för det inte försvarbar förrän operationsmallen i
Obstetrix moderniserats. Den saknar idag
vissa kliniskt viktiga data och utvärderingsbar struktur. Den utformad för textgenerering utan hänsyn till databearbetning. Äpplen, päron och små hundar, alltså t ex förekomst/ längd i centimeter/
djup/ antal suturer blandas i samma variabel utan inmatningsstyrning.
En uppdatering av Opmallen i
Obstetrix har önskats från flera håll, däribland SFOG, BMF, Graviditetregistret,
Bristningsregistret, LÖF-projektet Skador på kvinnan och Stockholms läns
landsting. Från den nationella Obstetrixkundgruppen anger man att det kan dröja
upp till 4 år trots att Socialstyrelsen infört
den nya sfinkterskadeklassificeringen från
2014. Medan klinikerna väntar kan de
med fördel använda Bristningsregistret
och dess kompletteringar (PISA) för att
få struktur på operationsberättelserna och
rätt diagnoser.
Textgenerering från Bristningsregistrets operationsmall till andra journalsystem är planerad men kommer att dröja
till sommaren på grund av hög belastning
på programmerarna.
Bristningsregistret är precis nyfött och
under utveckling. Tack vare att vi använt
GynOps vårdapplikation med en färdig
struktur är det inte bara flygfärdigt utan
uppe i luften och jag hoppas många vill
ta del av dess fördelar. Det är unikt i internationella sammanhang. Jag vill tacka
Styrgruppen som bidrog till skapandet
och alla sekreterare, barnmorskor och kollegor i landet som kommit med kloka synpunkter och frågor. Fortsätt höra av er!
Eva Uustal, Registerhållare Bristningsregistret, Överläkare,
Universitetssjukhuset Linköping
Eva.uustal@regionostergotland.se
MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 15
Referat Vintermötet 2015
Det var ett snöigt Stockholm som mötte gynekologerna som kom till Vintermötet 2015,
denna gång arrangerat av Privatgynekologerna i Stockholm. Sophia Ehrström och Folke Flam
hälsade alla varmt välkomna.
Dagen inleddes med att Daniel Altman
från Stockholms Urogynmottagning
berättade om behandling av urininkontinens med Botox. På deras mottagning
finns urolog, uroterapeuter och gynekologer och de har cirka 4500 besök per år,
de flesta uroterapibesök. Av de patienter
som tas emot har cirka hälften en blandinkontinens, 25% överaktiv blåsa, 15%
ansträngningsinkontinens och 5% neurogen blåsrubbning som MS, Parkinson,
ALS, stroke. Idag finns bra metoder för
behandling av ansträngningsinkontinens. För överaktiv blåsa, OAB, finns
däremot ingen bra kurativ behandling.
Botulinustoxin som bland annat finns i
fabrikatet Botox, blockerar neurotransmittorreceptorer vilket leder till en sensorisk och motorisk blockering i både
afferenta och efferenta nerver till blåsan.
Medlet har använts under många år för
till exempel strabism, CP skador, profus
svettbildning. Ny indikation är OAB.
Behandlingen varar i högst 1 år, är kostsam och ingår inte i läkemedelsförmånen. Behandlingar i Stockholm utförs på
Karolinska samt Stockholms Urogynmottagning. Uppföljningsprojekt i samverkan med Danderyd pågår och hittills
är 32 patienter inkluderade med goda
resultat, särskilt för kvinnor med detrusorinstabilitet.
Därefter var det Jan Zetterströms tur
från Ultragyn Sophiahemmet, att redogöra för apikal defekt vid prolaps. Han
redogjorde för POP-Q systemet för
bedömning av prolaps för att sedan med
eleganta anatomiska bilder gå igenom
patofysiologin vid prolaps och hur det i
många fall av cystocele även föreligger en
apikal defekt. En genomgång av olika
operationstekniker
demonstrerades.
Sedan 2011 är det förbjudet i USA att
använda vaginala nät vid prolapsoperation. Idag rekommenderas av Cochrane
och amerikanska urogynekologer att man
opererar dessa defekter med antingen
vaginosacropexi eller cervicosacropexi.
Vårdtiden för patienterna är mycket kort.
I uppföljning ses enbart 5-10% recidiv,
men operationen är tekniskt krävande.
Under 2014 har 40 kvinnor opererats
med denna teknik på Ultragyn Sophiahemmet.
Så var det Arne Rådestads tur från
Aleris, Sabbatsbergs sjukhus att redogöra
för medfödda uterusanomalier vilket,
som Arne påpekade, är sällsynt. Prevalensen är 4-8% hos infertila kvinnor och
12-18% hos kvinnor med upprepade
missfall. Viktigt att ha i åtanke att det
finns ett samband mellan uterusmissbildningar och missbildningar i njurar och
urinvägar. Hos kvinnor med njuragenesi
ses i 60% även en uterusmissbildning.
Arne gick även igenom den nya klassifikationen av uterusmissbildningar framtagna av ESSHRE. Det finns få studier
avseende behanding av uterusmissbildningar eftersom tillstånden är sällsynta.
I fall med uterusseptum eller bicorporeal uterus finns stark evidens för att dela,
inte resecera ett intrauterint septum. Alla
uterusmissbildningar leder vid graviditet
i hög grad till malpresentation, prematuritet, placentaavlossning och en högre
perinatal mortalitet. Han påpekade även
att förekomst av rudimentärt horn ska
tas bort.
Johanna Andersson, Aleris Specialistvård Sabbatsberg, redogjorde för en nyligen startad pilotstudie avseende bromokriptinbehandling vid adenomyos, i samarbete med professor Kristina Gemzell,
WHO center, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Att hitta en medicinsk
behandling som alternativ till hysterektomi skulle leda till en stor vinst för kvinnor med adenomyos. Tidigare studier har
visat att kvinnor med adenomyos har
uppreglerade prolaktinreceptorer i endometriet. I djurstudier har man visat att
ökade halter av prolaktin intrauterint
leder till adenomyos. Prolaktin är en
känd tillväxtfaktor för myometriet.
Bromokriptinbehandling skulle eventuellt kunna minska prolaktinkoncentrationen och därmed minska förekomsten
av menometrorrhagier och dysmenorré.
Diagnosen ställs med ultraljud-uterus ses
rundad, tjocklek i fram- och bakvägg skiljer sig åt och endometriet är svåravgränsat. Utöver ultraljud och klinisk bedömning ingår MR. Ett flertal validerade frågeformulär besvaras, blödningskalender
fylls i. I studien ges tabletterna vaginalt,
då man i andra studier sett att vaginal
applicering ger ett högt upptag. Vi ser
fram emot slutresultaten av denna
studie.
Så var det Angelique Flöter Rådestad
från Ersta Diakoni, som gav svar på frågan när man kan ge HRT efter cancer.
Kvinnor överlever cancer i högre grad än
tidigare. Cirka 20% av kvinnor med ovarialcancer är premenopausala, motsvarande siffra för corpuscancer är cirka
10%. Av kvinnor med cervixcancer är
20% yngre än 40 år och för bröstcancer
är 4% under 40 år. 10% av kvinnor med
rektalcancer går in i prematur menopaus
på grund av strålbehandling. För tidig
ovarialsvikt leder till osteoporos, ökad
frekvens coronarsjukdom samt nedsatt
kognition. I Vårdprogrammet för cervixcancer i Stockholm rekommenderas
HRT till naturlig menopausålder. Om
uterus är kvar ges den i form av kontinuerlig kombinationsbehandling. Enligt
MEDLEMSBLADET 2/ 15
15
MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 16
uppföljning är det 50% som inte hämtar
ut sina recept, alltså underbehandlas
kvinnorna. Vid endometriecancer ses
ingen ökad recidivrisk vid HRT. Enligt
Vårdprogrammet i Stockholm bör man
överväga HRT i särskilda fall, i så fall
kombinerad kontinuerlig behandling. I
det Nationella vårdprogrammet saknas
det skrivning avseende HRT i dessa fall.
Angelique hoppas att frågan adresseras i
kommande programarbete. Vid ovarialcancer ses en dålig prognos men i en prospektiv kontrollerad kohort om 649 kvinnor med HRT ses en ökad överlevnad. I
Nationella vårdprogrammet skrivs att vid
förtidig ovarialsvikt kan HRT ges utan
risk fram till naturlig menopaus. Vid
bröstcancer är HRT kontraindicerat.
Man avråder från lokal östrogenbehandling vid behandling med adjuvant aromatashämmare. Dessa råd bygger på en
studie inkluderande 7 patienter. Ny studie planeras enligt Angelique. Lokal
östrogenbehandling kan ges vid tamoxifenbehandling.
Dagens andra session inleddes med en
intressant diskussion mellan Folke Flam,
Gyn Sthlm, och Sophia Ehrström,
Ultragyn Sophiahemmet avseende val av
hysterektomimetod. På Gyn Sthlm görs
de flesta hysterektomier vaginalt, till skillnad från Ultragyn Sophiahemmet där de
flesta utförs med laparoskopisk teknik. I
Sverige dominerar historiskt abdominell
metod på benign indikation. Sedan 2010
har enligt GKR (Stockholm, Karlstad och
Gotland) dock frekvensen abdominell
hysterektomi om 74% sjunkit till ca 45%
år 2014, samtidigt som laparoskopisk
hysterektomi med och utan robot har
ökat till ca 30%. Frekvensen vaginal hysterektomi har legat stabilt på 20-25%
under dessa år. En liknande förändring
har skett i så väl USA som flera av våra
nordiska grannländer. Det är visat att
vaginal och laparoskopisk hysterektomi
har mindre risk för komplikationer, kortare operationstid, kortare vårdtid och
kortare sjukskrivningstid för patienter,
jämfört med abdominell hysterektomi.
Varför dominerar då abdominell hysterektomi metod? Gammal vana?
Utbildningssyfte? Av de livmödrar som
opereras bort väger 80 % <500g, varför
storlek inte kan vara orsaken. Enda hållbara argument för abdominell hysterektomi är att den alltid kan utföras, samt
av alla kirurger. Vaginala och laparoskopiska (inkl robotassisterade) hysterektomier är beroende av kirurgens erfarenhet
och har en inlärningskurva. Tidigare
bukoperationer bör inte betraktas som
kontraindikation, då det sällan finns
adherenser i lilla bäckenet. Laparoskopisk
hysterektomi görs både totalt och subtotalt. Risken för stumpcancer är <0,03%,
så den oron är överdriven i Sverige.
Folke Flam, Gyn Sthlm var moderator för nästa session som handlade om
MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 17
organisation och kvalitet. Folke inledde
blocket med att berätta hur den privata
gynekologin har utvecklats i Stockholm.
Från att ha varit enmansmottagningar har
nu stora privata landstingsfinansierade
vårdgivare vuxit fram, som producerar
lika mycket vård som de större sjukhusen. I Stockholm har olika privata vårdgivare profilerat sig på olika patientgrupper vilket har lett till effektivisering av
arbetet där till exempel erfarna kirurger
kan utföra stora operationsvolymer med
bra resultat.
Isis Amer-Wåhlin, medicinsk rådgivare inom Stockholms Läns Landsting samt
Martin Irding, Mc Kinsey, redogjorde för
vad vårdvalet har haft för effekter inom
SLL. Intressant att få ta del av statistik.
De privata vårdgivarna har lett utvecklingen till allt mer poliklinisering av kirurgi inom gynekologin. Tidigare opererades exempelvis prolaps i slutenvård, nu
görs dessa operationer till övervägande
del som dagkirurgiska ingrepp. En stor
andel adnexkirurgi görs i dagkirurgi.
Vårdvalet har lett till en ökad effektivisering av kvinnosjukvården. Färre läkare
producerar mer vård. Antalet mottagningsbesök har ökat, liksom kostnaderna för mottagningsbesök. Vårdvalet har
ökat rörligheten av personal mellan vårdgivarna. 12% av personalen på Stockholms akutsjukhus har bytt arbetsgivare
och börjat inom privat vård. Största personalgruppen är sjuksköterskor/barnmorskor. Stor del av personalbyten skedde 2014, vilket förklaras av öppnandet av
BB Sophia.
Kerstin Palm, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, berättade om
Gynkvalitetsregistret, GKR. GKR är ett
förenklat register, med färre parametrar,
jämfört med GynOp-registret. Det som
förs in i GKR kommer numera även in i
GynOp-registret, så att resultat kan jämföras, samma statistik och slutsatser kan
tas fram. GKR används av Stockholmssjukhusen, Gotland och Karlstad.
Mats Löfgren tog över och pratade om
vilken statistik som kan fås fram ur
GynOp-registret. Det är lagstadgat att
man ska ha samma rätt till vård oberoen-
de av var i landet man bor. Hur lever
Sverige upp till det? Tyvärr inte alls, när
man tittar på antal operationer/10 000
kvinnor. Hysterektomifrekvensen ser
ungefär lika ut över landet. Operation av
ovarialcystor, prolapskirurgi samt inkontinens skiljer sig mellan olika sjukhus.
Det som avviker mest är inkontinenskirurgin. Vi fick lära oss hur mycket statistisk information som kan fås fram ur
registret. När man loggar in på sitt namn,
kan man se hur många operationer man
gör, operationstid, komplikationer osv.
Få känner till vilka uppföljningsmöjligheter som finns.
Efter en varierad och intressant förmiddag med gynekologi och kirurgi som
ämne, var eftermiddagen vikt åt reproduktion och obstetrik.
Först ut på eftermiddagen var Thorir
Hardarson, laboratoriechef på Fertilitetscentrum, IVF, Sverige. Han berättade för
oss om en av de senaste behandlingsmetoderna inom IVF, nämligen att förlänga
eller bevara kvinnors fertilitet genom äggfrysning. Förutom i Göteborg, kan det
nu utföras även i Stockholm. Ägget är
människokroppens största cell och innehåller mycket vatten. Det gör att den är
känsligare för nedfrysning än till exempel ett befruktat embryo. Vitrifikation är
en ny metod för nedfrysning, som sker i
två steg och förhindrar att det bildas
iskristaller i äggcellen, vilket varit ett problem med tidigare metoder. Med vitrifikation överlever nu 85% av äggen nedfrysning och upptining, förmågan att
befruktas ökar därmed väsentligt.
Hittills har 6 barn fötts i Sverige efter
befruktning av frysta ägg. Förutom
önskan att bevara fertiliteten hos kvinnor som av medicinska eller kirurgiska
behandlingar fått sin fertilitet begränsad,
öppnar detta även möjlighet för ”social
freezing”. Det vill säga kvinnor som av
sociala skäl har anledning att skjuta upp
sitt barnafödande. Möjligheterna till äggdonation förbättras också väsentligt. Det
finns i Sverige idag inga lagar som reglerar vid vilken ålder man får frysa sina ägg,
eller vid vilken ålder man får tina upp och
befrukta sitt ägg. I världen finns det vitt
MEDLEMSBLADET 2/ 15
17
MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 18
skilda åsikter om detta, men Fertilitetscentrum har hittills satt gränserna 40 år
vid nedfrysning och 45 år vid upptining.
Vi får säkert anledning att föra många
intressanta diskussioner om detta i framtiden.
En annan metod under utveckling är
preimplantatorisk genetisk screening
(PGS), vilket Charles Hanson, även han
från Fertilitetscentrum, IVF, Sverige
berättade om. Metoden utvecklas främst
för par med infertilitetsproblematik och
går ut på att analysera det befruktade
ägget med avseende på kromosomavvikelser. Det är celler från det yttre cellagret på blastocysterna som analyseras, vilket gör att man måste utföra ICSI för att
vara säker på att det är rätt spermie som
analyseras. Förhoppningarna för framtiden är att kunna minska riskerna för
spontan abort och öka chanserna till en
frisk graviditet.
Anna Marsk, Ultragyn, Odenplan,
Stockholm, gav oss en kort historisk
exposé av fosterdiagnostikens utveckling
under de senaste 30-40 åren. Kraven och
efterfrågan på fosterdiagnostik har ökat
kraftigt under denna tid, i takt med att
åldern på gravida kvinnor stiger. 1973
var frekvensen gravida kvinnor över 35
år 5%, jämfört med 28% nu på 2010talet. Då på 70 & 80-talet användes i regel
kvinnans ålder som riskvärdering för att
erbjuda ett fostervattenprov. När NUPP
testet (nackuppklarning) kom på 90-talet
fick vi en ny, icke invasiv metod för att
kunna urskilja de kvinnor med förhöjd
risk för kromosomavvikelse, istället för
att som tidigare endast använda kvinnans
ålder som riskfaktor. Med hjälp av NUPP
samt följande invasivt prov i 5%, på de
med förhöjd risk, detekteras 75% av fostren med trisomi 21. På 2000-talet har
KUB (kombinerat ultraljud och biokemisk analys), följt av invasivt prov i
5%, ytterligare förbättrat detektionsfrekvensen till 90 %. I Stockholm gör nu
63% av kvinnorna KUB, jämfört med
drygt 40% i övriga landet. Invasiva prov,
amniocentes och CVB, görs i frekvensen
7% i Stockholm. Anna lämnade över stafettpinnen till …
18
MEDLEMSBLADET 2/ 15
Erik Iwarsson, Klinisk genetik,
Karolinska Solna, som guidade oss vidare i den senaste metoden för fosterdiagnsotik, NIPT ” non-invasive prenatal testing”. Metoden tar fasta på att det i maternellt perifert blod, finns cellfritt DNA
från fostret, i upp till 10% av den totala
mängden. Fostrets DNA har en kort halveringstid, på ca 30 minuter, vilket gör
att man inte riskerar att DNA kommer
från en tidigare graviditet. NIPT är
användbart för genotypning av RhD,
könsdiagnostik, aneuploidi och andra
kromosomanalyser. Provet har en hög
sensitivitet och specificitet, och allra
högst är det för trisomi 21. NIPT har ett
högt prediktivt värde, vartannat positivt
prov är falskt positivt, jämfört med 9/10
vad gäller KUB. Dock är det fortfarande
viktigt med ett invasivt prov för att fastställa diagnosen av kromosomavvikelse.
Det är nu möjligt att göra provet i Sverige,
men föräldrarna får än så länge bekosta
undersökningen själva. Kostnaden för ett
prov rör sig om ca 10 000 kr. För att
begränsa kostnader och för att minimera
antalet invasiva ingrepp är SFOGs preliminära riktlinjer för fosterdiagnostik är
att man först gör KUB, sen NIPT och
därefter invasiv diagnostik. Ett KUB
resultat med risk, 1/1000 skulle då vara
gränsen för rekommendationer för invasivt ingrepp. Detektionsgraden för
kromosomavvikelse kommer då mycket
nära 100%.
Charlotte Elvander, barnmorska på
BB Stockholm, disputerade i december
2014 med en avhandling om sugklockans incidens, riskfaktorer och betydelse
för framtida barnafödande. Studierna är
epidemiologiska och uppgifter hämtade
från Medicinska födelseregistret. Det var
intressant att höra att incidensen sugklocka har ökat från 11,5%, 1990, till
14,8% 2010. Förklaringar till detta skulle kunna vara ökad maternell ålder samt
ökad frekvens EDA under denna tid, men
framför allt har ökningen skett på indikation fetal stress. Huruvida barn verkligen är mer stressade under förlossningen
nu jämfört med för 10 år sedan förblir
osagt, men är intressant att reflektera
över. Av barn födda med hjälp av sugklocka är det dock bara 3% som har Apgar
< 7 vid 5 minuter. Charlotte har också
studerat sugklockans betydelse för förlossningsupplevelse. Det visar sig att de
mödrar som uppvisar en hög rädsla inför
förlossningen i mycket högre grad anger
en negativ upplevelse om de har blivit förlösta med sugklocka, än om förlossningen sker spontant. Hela 37% anger då en
negativ upplevelse. 4% färre kvinnor
föder ett andra barn inom 5 år om första
förlossningen avslutats med sugklocka,
jämfört med de med de som födde spontan vaginalt. Allt detta, och mer ur
Charlottes avhandling ger oss en tankeställare på vilka indikationer vi beslutar
att utföra en instrumentell förlossning!
Sist ut för dagen var Anders Linde, BB
Sophia. Anders har ett pågående avhandlingsarbete som handlar om minskade
fosterrörelser i sen graviditet och förlossningsutfall. På 25 år har vi inte lyckats
minska frekvensen intrauterin fosterdöd
(IUFD). Det är fortfarande ca 450 fall/år
i Sverige. Enkäter har skickats ut till de
i Stockholm, med IUFD > 28v samt till
de som sökt för minskade fosterrörelser
(FR) > 28v. Hittills har 3555 enkäter
inkommit, så Anders har att göra, och vi
hoppas att vi alla småningom kan få lite
mer handfasta råd i hur vi ska kunna förhindra IUFD, när arbetet är klart! Hittills
visar det sig att majoriteten av 215 kvinnor har upplevt minskade FR de sista två
dagarna. Vissa kvinnor upplevde dock
extrem fosteraktivitet, följt av inga alls
och 20 % upplevde normala FR innan
IUFD konstaterades.
På kvällen samlades många på
Operaterassen till fin middag och underhållning av Divine, tre skönsjungande
sopraner. De bjöd på populära stycken
från operans värld. Efter kaffet dans till
DJ, innan det var dags att bege sig hemåt
i ett vackert vitt snöklätt Stockholm.
Stafettpinnen lämnades över till Uppsala
att organisera 2016 års Vintermöte.
Vid pennorna
Johanna Andersson, Ann Hjelm,
Ragnhild Hjertberg
MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 19
Replik till debattartikel ”Hur får vi de bästa specialisterna” publicerad
i Medlemsbladet nr 5, 2014
Vi vill hjälpa till att få de
bästa specialisterna!
Mahsa Nordqvist och Lotti Helström
ställer i Medlemsbladet nr 5 många viktiga frågor kring ST-utbildningen. Vi STansvariga på kvinnoklinikerna runtom i
Sverige är mycket glada att se engagemanget i denna fråga!
För att stärka förutsättningarna att
jobba vidare med ST-utbildningens
kvalité bildades nyligen en intressegrupp
för Studierektorer i Obstetrik och
Gynekologi, kallad SNÄV, inom SFOG.
Vi kommer att ha planerade möten två
gånger per år och träffades nu senast 15:e
januari i Stockholm. Naturligtvis är det
helt otillfredsställande att 30% av STläkarna anger att de inte har en fungerande studierektorsfunktion. Genom ett
nationellt nätverk för studierektorer bildas ett forum som kan arbeta för systematik i utbildningsprocessen. Varje
enskild studierektor behöver inte ”uppfinna hjulet” – vi brottas i stort med
samma frågor och problem, även om lösningen kan se lite olika ut utifrån lokala
förutsättningar. Att mötas för att diskutera detta, få nya infallsvinklar, utbyta bra
idéer och haka på goda exempel tror vi
definitivt att vi kan bidra till att få duktiga specialister! Vi har under det gångna året med intresse följt och bidragit med
synpunkter till Socialstyrelsens nya direktiv för specialistutbildningar som snart
träder i kraft. Vi har också ett nära samarbete med OGU som var representerade vid vårt senaste möte då vi bland annat
diskuterade resultaten från OGU-enkäten, ST-enkäten och Gyn-satsningen i
Falun.
En annan viktig samarbetspartner är
SFOGs utbildningsnämnd. Jan Bryn-
hildsen deltog också vid mötet och med
honom diskuterade vi specialistexamen,
framtida SK-kurser och behovet av revision av SFOGs checklistor.
Mötet samlade denna gång ett 15-tal
deltagare och alla studierektorer inom
Obstetrik och Gynekologi hälsas hjärtligt välkomna framöver! Nästa möte blir
i samband med SFOG-veckan i
Jönköping 25/8. Väl mött då!
För Studierektorsnätverket, SNÄV
Carina Bejlum SR NU-Sjukvården
Trollhättan
Marion Ek SR/ ST-Chef SÖS
Ulrika Heddini SR Danderyd
Du vet väl att du kan debattera
på www.sfog.se
under Forum utan inloggning.
MEDLEMSBLADET 2/ 15
19
MB 2-15 56-10-03 19.23 Sidan 20
Acta - AOGS har nått 2.005!
I juli fick Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica (AOGS) en ny
impakt faktor på 1.985 av Thomson
Reuters Journal Citation Reports (JCR),
som bestämmer detta för tidskrifter så
viktiga tal. Impakt faktorn blev nu i september oväntat reviderad i JCR, den är
nu 2.005 och därmed har vi nått det mål
som vi länge strävat efter. Bland 78 tidskrifter inom obstetrik och gynekologi är
vi i rankade på 31:a plats. Andra måttstockar, såsom nedladdning och generell
hänvisning till tidskriften (Altmetrics) är
samtidigt goda och på väg uppåt. Vi,
4650 nordiska gynekologer, som äger
AOGS och vi som redigerar tidsskriften
(14 redaktörer plus redaktionsskreterare
på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i
Göteborg plus alla våra talrika recensenter) får nu säkra denna plats och komma
ännu högre genom att publicera flera
manuskript av hög kvalitet från Sverige
och de andra nordiska länderna.
Omkring hälften av våra artiklar kommer från Norden och en betydande del
av manusskripten från våra länder accepteras. Vi har också en rätt stor andel artiklar från västeuropeiska länder, USA,
Australien och Japan samt håller utkik
efter artiklar från utvecklingsländerna. Vi
får rätt många manuskripter från Turkiet
och Kina, men endast en liten del av dem
håller än så länge tillräcklig kvalitet. Vi
har krav på kvalitet, korrekt lay-out och
bra vetenskapligt skriftspråk, bland annat
medicinsk engelska. Vi accepterar 1520% av 1000 mottagna manuskript per
år. Från Sveriga accepteras cirka 50% av
manuskripten, dock nästan alltid efter 13 revideringar. Optimala artiklar med
hänsyn till innehåll, nyhetssvärde och
korrekt format behöver mindre justering
och därmed blir hanteringstiden också
kortare. Mitt budskap till SFOGs medlemmar är; Vi strävar efter att AOGS ska
få de bästa manusskripten för publikation och vara ert första val som internationellt orienterad tidskrift.
Alla SFOG medlemmar har automatisk tillgångan till tidskriften online. Den
publiceras nu huvudsakligen på internet
och endast i mindre omfattning på papper. Vi vill gärna att alla svenska liksom
övriga nordiska gynekologer och obstetriker, som genom sina nationella föreningar är medlemmar i vår Nordiska
Forening (NFOG), aktiverar tillgången
till AOGS på internet och gör tidskriften
till en favorit hemma och/eller på arbetsplatsen. Nästan alla nordiska sjukhus och
ONLINE ACCESS:
To register for the online version of AOGS:
E-mail Wiley Membership Services at
cs-membership@wiley.com
Ask for online access to ’AOGS’ to be activated.
Please include: full name, address, email address and a note
that you are a member of NFOG.
You will receive two emails:
1) a receipt that your email is received,
2) a few days later: instructions on how to activate your online access to AOGS on Wiley Online Library
Download den nye AOGS iPad/iPhone® app!
Use also your Wiley Online Library account details
(username and password) to "Log In" from within the App.
20
MEDLEMSBLADET 2/ 15
institutioner abonnerer på AOGS liksom
4500 institutioner över hela världen. Det
är lätt att aktivera era personliga anknytningar, se nedan information. Där finns
också Acta-appar, en AOGS Twitter sajt,
eToc alerts med e-mail varje månad från
förlaget och den sedvanliga tryckta utgåvan. De två sista genom kontakt med
SFOGs fackliga sekreterare eller via email
till vårt förlag, Wiley, se nedan.
AOGS är den internationella tidskrift,
som ni alla borde ha tillgång till och läsa
varje månad för att följa med i en del av
den vetenskapliga diskussionen som en
tidskrift av vår kaliber deltar i. Självfallet
är BMJ, Lancet, JAMA och de andra stora
AOGS_twitter: Föj oss på Twitter: @AOGS_tweets
AOGS eToc alert (månatlig innehållsförtäckning per e.mail):
Om du inte redan får den, kontakta SFOGs fackliga sekreterare Dr Helena Kopp Kallner på helena.kopp-kallner@ki.se
eller skriv till förlagets service for förenings-medlemmar: csmembership@wiley.com.
AOGS i printformat (skickat till dit hem/postadress, utan
extra kostnad): Helena Kopp Kallner, se ovanstående kontaktdetalj, eller skriv till förlagets service for förenings-medlemmar: cs-membership@wiley.com.
Information finns också på www.nfog.org genom snabblänkan på SFOGs hemsida.
MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 21
generella tidskrifterna viktiga, men
AOGS har också något att erbjuda, särskilt med tanke på det som sker inom
vårt område i Europa och i Norden. Vi
har också en länk till den australiska tidskriften ANZJOG och den japansk-asiatiska (JOGR) via vår förläggare, Wiley
(se NFOG hemsidan, www.nfog.org).
AOGS är levande och up-to-date. Vi vänder oss till generell obstetrik, gynekologi
och reproduktionsmedicin. I det liknar
vi de europeiska BJOG och EJOGRB och
de amerikanska AJOG och Obstetrics
and Gynecology. I Europa är vi klart
nummer två efter BJOG i detta sammanhang. Den kollektiva nordiska anknytning till vår nästan 95 år gamla Acta/
AOGS är tidskriftens största resurs.
Jag slutar som chefredaktör i början
av det nya året och ersätts av professor
Ganesh Acharya från Tromsø. Jag tackar
de svenska medredaktörerna under dessa
7,5 år; Britt-Marie Landgren, Ian
Milsom, Henry Nisell, Torbjörn Bäckström, Kristina Gemzell-Danielsson och
Sebastian Gidlöf för deras viktiga och
solida insats för tidskriften. Min företrädare, P-O Janson, påbörjade uppåt trenden under sina sju år som chefredaktör.
Vi värdesätter också stort våra tidigare
och nuvarande svenska kollegor som har
agerat som vetenskapliga granskare för
tidskriften. Deras arbete är väsentligt för
den framgång som vi nu har och önskar
oss framöver.
Reynir Tómas Geirsson,
Professor, dr.med. FRCOG
AOGS chefredaktør
Reykjavik, Island
Utvärdering av
informationsbrev inom
benign gynekologisk
kirurgi
– ett patientperspektiv, rapport från GynOp
Introduktion
Trots att skriftlig information inför gynekologiska operationer används rutinmässigt - Sveriges kvinnokliniker distribuerar brev med lokala rutiner och
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi (GynOp) distribuerar ett
nationellt brev - är patienternas behov av
information inte undersökt.
Syfte
Att kartlägga lokala informationsbrevs
innehåll samt att fastställa om GynOps
nationella brev motsvarar patienternas
förväntningar.
Metod
Landets kvinnokliniker ombads sända
sina lokala informationsbrev som patienterna får inför benign hysterektomi, 32
informationsbrev inkom, skillnader och
likheter analyserades. Tre fokusgrupper
med totalt 15 kvinnor som genomgått
hysterektomi, inkontinens- eller prolapsoperation de senaste 12-24 månaderna
och som deltagit i Gynop-registret diskuterade GynOps informationsbrev. De
tre fokusgruppdiskussionerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.
Resultat
Analysen av de lokala informationsbreven visar på stor variation och diskrepans
mellan vad kvinnor informeras om inför
sin operation.
Analysen av fokusgrupperna gav temat
”man ser inte skogen för alla träd” som
beskriver deltagarnas önskan om information och samtidiga upplevelse av att
Sofia Widetun, Med Stud T11
Margareta Nilsson, med.dr,
uroterapeut
Maria Lindqvist, doktorand,
barnmorska
Mats Löfgren, docent, överläkare
Institution: Klinisk vetenskap,
enheten för obstetrik och gynekologi,
Umeå universitet.
inte kunna urskilja det viktiga i den massiva informationen de får.
Slutsats
I den här studien har konstaterats att de
informationsbrev som idag används inför
benign gynekologisk kirurgi inte lever
upp till patienternas förväntningar. I de
lokala breven saknas evidensbaserad
information, i alla informationsbrev ingår
information som patienterna inte önskar
och som dessutom inte är presenterad på
ett önskvärt sätt. Utifrån respondenternas upplevelser av informationsbreven
kommer en revidering av GynOps information att genomföras för att på så sätt
öka kvaliteten. Kliniker som deltar i GynOp kommer ånyo att uppmuntras att
sammanfoga den lokala informationen
med GynOps, så att patienterna (helst)
enbart får ett informationsbrev och framför allt inte motstridig information. De
kvalitativa resultaten kommer också att
kvantifieras via GynOps enkäter.
Projektet kommer att stå till grund för
framtida informationsbrev inom GynOp
avseende benign gynekologisk kirurgi.
Den kompletta rapporten finns att läsa på www.gynop.org/rapportering/aterrapporter.htm
MEDLEMSBLADET 2/ 15
21
MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 22
Följ med på
Privatgynekologernas
utbildningsresa!
Vi reser till Camogli i Ligurien, Italien 23-27 september.
Programmet i år innehåller presentationer och diskussioner
om mekanismer bakom gynekologisk smärta, sexuell funktion
under och efter cancerbehandling, bäckenbottenkirurgi samt
aktuellt om sexuell och reproduktiv hälsa.
Externa gästföreläsare är Docent Gunilla Brodda Jansen och
Med Dr Karin Bergmark. Dessutom bidrag från specialister
inom föreningen.
Docent Lena Marions är ansvarig för det vetenskapliga
programmet som pågår under torsdagen och fredagen från
8.30-16.30. På lördagen hålls årsmötet.
Mer information finns på vår hemsida
www.privatgynekologerna.se
Kan också nås via SFOGs hemsida.
Anmälan görs via hemsidan. Alla öppenvårdsgynekologer
oavsett anställningsform är välkomna!
Anmäl dig så snart som möjligt, men helst före 15/4.
Efter det kan vi inte garantera dig plats.
Välkomna önskar styrelsen och resegruppen
Ilona Barnard, Katarina Johansson, Johanna Andersson,
Agneta Möller, Boel Larsson-Bahr
22
MEDLEMSBLADET 2/ 15
MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 23
Ny avhandling
Non-attendees
need attention
– Determinants and interventions affecting participation in cervical cancer screening
Bakgrund
Cervixcancer har blivit en relativt sällsynt
sjukdom i Sverige sedan organiserad
screening med gynekologiskt cellprov
infördes i slutet på 1960-talet. Förutsättning för att ett screeningprogram ska
vara framgångsrikt är ett högt deltagande. Kvinnor som inte deltar i screening
är en minoritet men utgör störst andel av
dem som får cervixcancer, framförallt i
avancerad form. I Sverige drabbas årligen
cirka 450 kvinnor av cervixcancer och
cirka 140 dör av sjukdomen.
Kunskapen om att Humant Papillomvirus (HPV) är den bakomliggande orsaken till cervixcancer och utvecklingen av
vaccin mot HPV har inlett en ny era för
att förhindra sjukdomen. Det kommer
dock att dröja decennier innan det nyligen införda vaccinationsprogrammet
mot HPV ger effekt på förekomsten av
cervixcancer. Screeningprogram kommer
fortsatt att vara nödvändiga för att skydda kvinnor mot cervixcancer inom överskådlig framtid.
Syftet med det populationsbaserade
screeningprogrammet är att identifiera
kvinnor som riskerar att utveckla cervixcancer och att upptäcka invasiv cancer i
tidigare stadier. Detta förbättrar chanserna för en framgångsrik behandling och
minskar incidens och mortalitet. De
senaste riktlinjerna från Socialstyrelsen
rekommenderar cellprov vart tredje år för
kvinnor i åldern 23–50 och med fem års
mellanrum för kvinnor i åldern 51–60.
Screeningen organiseras på landstingsnivå och det finns en variation i hur de
nationella rekommendationerna genomförs.
Syften
Det övergripande syftet med avhandling-
Gudrun Broberg, barnmorska,
medicine doktor
Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för obstetrik och
gynekologi, Sahlgrenska Akademin
Göteborgs universitet.
en var att, med fokus på de kvinnor som
inte har deltagit under lång tid, pröva
metoder för att öka deltagandet i screening och identifiera faktorer som påverkar deltagandet.
• Att studera effektiviteten och kostnadseffektiviteten av att ringa kvinnor
som inte deltagit i screening och erbjuda tid för ett cellprov.
• Att utvärdera effektiviteten och kostnadseffektiviteten av att erbjuda kvinnor som inte deltagit i screening en
HPV-hemtest.
• Att undersöka barnmorskors upplevelse av att ringa icke-deltagare och
erbjuda tid för cellprov.
• Att studera socioekonomiska och
demografiska faktorers påverkan på
deltagandet i gynekologisk cellprovskontroll i Sverige.
Material och metoder
I en populationsbaserad randomiserad
studie studerades effektiviteten och kostnadseffektiviteten av två interventioner
för att öka deltagandet i ett välfungerande screeningprogram (Studie I och II).
Av de 24 755 kvinnor mellan 30 och 62
år i Västra Götaland, som inte deltagit i
screening, valdes 8 800 slumpmässigt ut
och randomiserades till tre olika grupper.
Barnmorskor i verksamheten ringde upp
4 000 av kvinnorna och erbjöd hjälp att
boka tid för cellprovtagning. En grupp
på 800 kvinnor fick erbjudande per post
att göra ett hemtest för högrisk-HPV.
Deltagandet i dessa två grupper jämfördes med en kontrollgrupp bestående av
4 000 kvinnor som inte var föremål för
någon särskild intervention. Skillnaden i
antalet upptäckta och utredda cellförändringar jämfördes mellan telefongruppen
och kontrollgruppen. Andel låg- respektive höggradiga cellförändringar i telefongruppen och kontrollgruppen jämfördes med en referensgrupp bestående av
alla kvinnor mellan 30 och 62 år i regionen, som deltagit i ordinarie screeningprogram. Kostnadseffektiviteten beräknades med kostnader för resuranvändning i interventionsgrupperna och kontrollgruppen. Barnmorskornas erfarenheter av att kontakta kvinnorna diskuterades i fokusgrupper och analyserades
med kvalitativ innehållsanalys (Studie
III). En tvärsnittsstudie med data från
MEDLEMSBLADET 2/ 15
23
MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 24
Ny avhandling
populationsbaserade register genomfördes för att studera om socioekonomiska
och demografiska faktorer påverkar deltagande i screening (Studie IV). En grupp
kvinnor som deltagit inom 90 dagar efter
att en inbjudan skickats ut jämfördes med
kvinnor som inte deltagit i screening
under lång tid. Resultaten analyserades
med univariat och multivariat logistisk
regressionsmodell.
Resultat
Deltagandet ökade signifikant i båda
interventionsgrupperna i Studie 1 och 2,
jämfört med kontrollgruppen. I telefongruppen deltog 18,0% och i HPV-hemtestgruppen tog 24,5% prov (16,9%
HPV hemtest; 8,5% cellprov), jämfört
med 10,6% i kontrollgruppen (Figur 1).
Antalet avvikande cellprov och antalet
utredningar var signifikant högre i telefongruppen (39 respektive 34) än kontrollgruppen (19 respektive 18). Andelen
onormala cellprov var 5,4% i telefongruppen, 4,5% i kontrollgruppen och
2,7% i hela screeningbefolkningen i motsvarande ålder (Figur 2). Relativa risken
för en kvinna i telefongruppen för att ha
en höggradig cellförändring jämfört med
kvinnor i referensgruppen var 3,93 (95%
CI 2,39–6,46).
Kvinnorna uppgav många olika anledningar till varför de inte deltagit i screeningen. Det vanligaste var praktiska svårigheter som barnmorskorna insåg skulle
kunna undanröjas med ökad tillgänglighet och genom att erbjuda provtagning
vid besök av annan anledning.
I Studie IV fann vi att kvinnor med
en hög inkomst i familjen eller hög
utbildning och de som var sammanboende deltog i högre utsträckning i screeningen. Andra viktiga faktorer förknippande med högt deltagande var att vara
född i Sverige, att vara yrkesverksam och
att inte ha social- eller bostadsbidrag.
Kvinnorna i de högre åldersgrupperna var
något mer benägna att delta än i de lägre.
Deltagandet varierade stort mellan olika
landsting i Sverige. Dessa skillnader kvarstod även efter att effekten av alla andra
variabler hade vägts in.
24
MEDLEMSBLADET 2/ 15
Figur 1
Deltagande i Studie I och II
Figur 2
Andel cellförändringar i hela screeningpopulationen, kontrollgrupp och telefongrupp
MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 25
Ny avhandling
Slutsats
Kvinnor som inte har deltagit i screening
under en längre tid hade en fyrfaldig ökad
risk att ha höggradiga cellförändringar
jämfört med hela screeningpopulationen.
Både telefonkontakt och erbjudande om
ett HPV hemtest gjorde att deltagandet
ökade i gynekologisk cellprovskontroll.
Metoderna var praktiskt genomförbara i
verksamheten och gav inga ökade kostnader. Telefonkontakt ökade även antalet upptäckta och utredda cellförändringar. Erbjudande om alternativa provtagningsmetoder kan främja deltagandet i
screeningen. Barnmorskornas förståelse
för kvinnors varierande behov kan bidra
till att tillgängligheten ökar så att fler ges
möjlighet att delta i screeningen. Låg
socioekonomisk status, att vara född
utanför Sverige eller bosatt i vissa landsting var oberoende faktorer förknippade
med lägre deltagande i gynekologisk cellprovskontroll. Sammantaget indikerar
detta att förbättringar av screeningen i
Sverige kan öka deltagandet.
Implikationer
För att skapa förutsättningar för en mer
jämlik vård och ge så många kvinnor som
möjligt ett bra skydd mot cervixcancer
bör:
- screeningprogram utformas så att alla
kvinnor ges möjligheter att delta oavsett landstingstillhörighet. Viktigt är
god tillgänglighet, möjlighet till enkel
ombokning av tid och plats via internet samt opportunistisk screening,
- särskilda åtgärder vidtas för kvinnor
som inte deltagit under lång tid, som
telefonkontakt och/eller erbjudande
om alternativ provtagning,
- uppmärksamhet och särskilda insatser
riktas mot grupper med lågt deltagande.
Delarbeten
Broberg G, Miao Jonasson J, Ellis J, Gyrd-Hansen D, Anjemark B, Glantz A, Söderberg
L, Ryd M-L, Holtenman M, Milsom I and Strander B. Increasing participation in
cervical cancer screening: Telephone contact with long-term non-attendees in Sweden.
Results from RACOMIP, a randomized controlled trial. International Journal of
Cancer 2013;133:164-71
Broberg G, Gyrd-Hansen D, Miao Jonasson J, Ryd M-L, Holtenman M, Milsom I
and Strander B. Increasing participation in cervical cancer screening: Offering a HPV
self-test to long-term non-attendees as part of RACOMIP, a Swedish randomized
controlled trial. International Journal of Cancer 2014; 134: 2223-30
Broberg G, Strander B, Ellis J and Adolfsson A. Attending cervical cancer screening,
opportunities and obstacles: A qualitative study on midwives’ experiences telephoning non-attendees in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health Published online July 10 2014 DOI: 10.1177/1403494814541594
Broberg G, Wang J, Östberg A-L, Adolfsson A, Nemes S, Sparén P and Strander B.
Socio-economic and demographic determinants affecting participation in the Swedish
cervical cancer screening: population based cross sectional study. In manuscript
Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/35955
Huvudhandledare: Björn Strander, Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen
för obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet och
Regionalt cancercentrum väst.
Bihandledare: Ian Milsom, Institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för
obstetrik och gynekologi, Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet. Annsofie
Adolfsson, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet.
Disputation: 10 oktober 2014
Opponent: Ann Josefsson, Institutionen för klinisk och experimentell medicin,
Linköpings universitet
MEDLEMSBLADET 2/ 15
25
MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 26
Ny avhandling
Maternal Mortality in
Sweden–Classification,
Country of Birth and
Quality of Care
Mödradödligheten i Europa har gått ned
under flera decennier, men studier har
visat att nedgången har stagnerat och
ibland visat en svag uppgång. Utlandsfödda, särskilt kvinnor från Afrika söder
om Sahara, har visat sig löpa högre risk
än kvinnor födda i Europa. Detta har inte
enkelt kunnat förklaras av enbart kända
obstetriska eller socioekonomiska riskfaktorer.
Målet med denna avhandling var att
studera aspekter av mödradöd i Sverige
såsom förekomst, klassifikation och vårdkvalitet, med fokus på utlandsfödda
kvinnor.
Vi fann att mödradödligheten i
Sverige 1988–2007 var omkring sex per
100 000 levande födda barn. Med denna
siffra hör vi till länderna med den lägsta
mödradödligheten i världen. Jämförelser
mellan länder försvåras dock av underrapportering och olika sätt att definiera
mödradödsfallen.
I den första studien studerade vi dödsorsaker hos alla kvinnor som avlidit i
Sverige i reproduktiv ålder (15–49 år)
under åren 1988–2007. Vi valde att gruppera de utlandsfödda kvinnornas födelseländer enligt Världsbankens klassifikation av ekonomier, i låg-, medel- och höginkomstländer samt Sverige. Vi fann att
risken att dö i reproduktiv ålder var högre
för utlandsfödda kvinnor som var födda
både i låginkomstländer och höginkomstländer än för svenskfödda kvinnor.
Risken att dö på grund av en sjukdom
eller komplikation kopplad till gravidi-
26
MEDLEMSBLADET 2/ 15
Annika Esscher, Institutionen
för kvinnors och barns hälsa
(Internationell mödra- och
barnhälsovård), Uppsala universitet.
Disputation 13 mars 2014.
tet och förlossning visade sig vara sex till
sju gånger högre för kvinnor födda i låginkomstländer.
Den andra studien handlar om underrapportering av mödradödsfall. Vi samkörde dödsorsaksregistret med medicinska födelseregistret och patientregistret
och granskade därefter dödsorsakintygen.
På så sätt identifierade vi kvinnor som
avlidit inom ett år efter att de fött barn
eller vårdats på grund av en graviditetskomplikation under åren 1988–2007. Vi
fann 64% fler mödradödsfall än de som
rapporerats till WHO. Brister i identifi-
eringen av mödradödsfall fanns på tre
olika nivåer. De två första bestod i
bristande kunskaper eller insikter hos de
läkare som fyllt i dödsorsaksintygen,
respektive kodat dödsorsakerna i dödsorsaksregistret. Den tredje nivån låg på ett
strukturellt plan och orsakades av att
reglerna för hur dödsorsakerna kodas inte
överensstämmer med definitionen av
mödradöd.
I den tredje studien undersökte vi förloppet som ledde till mödradöd bland 25
kvinnor födda i låg- och medelinkomstländer samt 48 svenskfödda kvinnor
under åren 1988–2010. Vi ville veta om
skillnader i vårdens kvalitet kunde bidra
till att förklara skillnaden i risk för mödradöd mellan utlandsfödda och svenskfödda kvinnor. Kvinnornas journaler granskades och bedömdes av en expertgrupp
bestående av fem förlossningsläkare. Vi
försökte rekonstruera förloppet och finna
suboptimala faktorer (händelser som inte
var gynnsamma) i vårdförloppet som slutade med att kvinnan avled. En suboptimal faktor bedömdes som betydande
(major) om den bidrog väsentligt till
kvinnans död och att hon troligen hade
kunnat räddas av en annorlunda handläggning. En smärre (minor) suboptimal
faktor definierades som en händelse som
bidrog till det ogynnsamma förloppet,
men att kvinnans liv förmodligen ändå
inte hade kunnat räddas. I två tredjedelar (51/73) av mödradödsfallen, fann vi
suboptimala faktorer. I hälften av fallen
(36/73) förekom minst en betydande
MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 27
Ny avhandling
suboptimal faktor, vilket betyder att vi
bedömde att dessa dödsfall hade kunnat
undvikas genom en annan handläggning.
Faktorer som relaterade till hur man söker
vård, exempelvis att kvinnan skrev in sig
sent i mödravården, inte följde läkarens/
barnmorskans råd eller inte kom på planerade besök, inträffade både hos svenskfödda och utlandsfödda, men oftare
bland de utlandsfödda. Faktorer relaterade till vårdens tillgänglighet omfattar i
låginkomstländer oftast försenad transport till sjukhus. I detta material kom
kvinnorna fram till vårdinrättningarna,
men tillgängligheten till god vård begränsades av en språkbarriär. Om patient och
vårdgivare inte talar samma språk får inte
vårdgivaren tillgång till patientens sjukhistoria och patienten får inte tillgång till
vårdgivarens kunskap. För att komma
över denna barriär krävs professionell
tolkning. Suboptimala faktorer relaterade till tillgänglighet förekom enbart bland
utlandfödda kvinnor. I tre fall bedömdes
språkbarriären vara en betydande suboptimal faktor, det betyder att döden kan
ha kunnat undvikas om väl fungerande
tolkning hade funnits på plats, och i tio
fall bidrog språkproblemen till förloppet.
De vanligaste suboptimala faktorerna
var relaterade till vårdens kvalitet och
förekom i 50 fall (i 34 fall minst en betydande faktor och i 16 fall minst en
smärre). Bristande vårdkvalitet omfattade att fel diagnos ställdes, att behandlingen fördröjdes, att remittering till annan
vårdnivå/specialitet fördröjdes och/eller
att kommunikationen brast mellan vårdgivare eller kliniker. Faktorer som var
relaterade till vårdens kvalitet drabbade
oftare utlandsfödda än svenskfödda.
Fyra av kvinnorna dog på grund av
komplikationer till sjukdomar som inte
vanligen förekommer i Sverige, såsom
tuberkulos och reumatisk feber. I dessa
fall framgick att vårdgivarnas kunskaper
om dessa sjukdomar brast.
Den fjärde studien är en beskrivande
studie av alla kvinnor som tog sitt liv
under graviditet eller inom ett år efter förlossning i Sverige under åren 1980–2007.
Vi undersökte registerdata samt granskade journaler från kvinnornas sista graviditet, förlossning och BB-tid. I genomsnitt dog 3,7 kvinnor per 100 000 levande födda barn på grund av självmord
under graviditet eller under första året
efter förlossning. Denna kvot var stabil
under studieperioden, medan självmord
i nästan alla andra grupper i Sverige minskade. Kvinnor födda i låginkomstländer
löpte en högre risk (10,8 fall per 100 000
levande födda) än svenskfödda kvinnor
(3,5 per 100 000 levande födda). Tre
fjärdedelar (77/103) av kvinnorna som
avled hade fått psykiatrisk vård före,
under eller efter graviditeten, medan för
en fjärdedel (26/103) av kvinnorna fanns
inga tecken till psykisk sjukdom noterade i journalen eller i patientregistret. Ett
flertal av kvinnorna som tidigare fått psykiatrisk vård fångades inte upp av mödrahälsovården. Endast en femtedel av kvinnorna hade en dokumenterad plan för
hur de skulle följas upp avseende sin psykiska hälsa när de skrevs ut från BB. Vi
jämförde självmordssätt och psykiatrisk
sjuklighet mellan de kvinnor som tog sitt
liv under graviditet eller inom sex månader efter förlossning med de som tog sitt
liv 6–12 månader efter förlossning. Vi
fann att våldsamma självmordssätt var
vanligare bland de kvinnor som dog
under graviditet eller inom det första
halvåret efter förlossning jämfört med de
kvinnor som dog under det andra halvåret efter förlossning. Kvinnorna som tog
sitt liv under graviditet eller inom sex
månader efter förlossning hade mer sällan en psykiatrisk sjuklighet före graviditeten än de som dog 6–12 månader efter
förlossning.
Sammanfattningsvis var mödradödligheten i Sverige mycket låg, men inte riktigt så låg som den siffra vi rapporterade
till WHO. Att mäta mödradödlighet är
svårt, men man kan få mer sanningsenlig statistik genom att samköra register.
Kvinnor födda i låginkomstländer löpte
en högre risk för mödradöd samt för självmord under graviditet och året efter förlossning. Den förhöjda risken för mödra-
död bland de utlandsfödda kvinnorna
kunde till en del förklaras av sjukdomar
med ursprung i kvinnornas ursprungsländer, skillnader i hur man söker vård,
bristande tolkanvändning samt att de
oftare fick bristfällig vård. Mer än hälften av de kvinnor som begick självmord
under graviditet och året efter förlossning
hade en känd psykiatrisk sjuklighet, och
den hade inte alltid fångats upp av mödravården. I en fjärdedel av självmorden
fanns inga signaler till psykisk ohälsa
dokumenterade.
Alla mödradödsfall och självmord i
samband med graviditet kan inte undvikas, men genom att studera fall med dödlig utgång kan brister i sjukvården belysas och förhoppningsvis leda till förbättringar i vården.
Rekommendationer
För att statistiken över mödradödligheten i Sverige ska bli så sanningsenlig som
möjligt rekommenderas rutinmässig samkörning av dödsorsaksregistret och medicinska födelseregistret.
Studierna i denna avhandling talar för
att det skulle gå att minska mödradödligheten ytterligare, från en redan mycket låg nivå. Förutsättningarna för detta är
ett nära samarbete mellan de olika specialiteter som kan vara inblandade vid svåra
obstetriska komplikationer, samt att prioritera av patientsäkerhetsarbete vilket
även omfattar att man säkerställer god
kommunikation med alla patienter och
mellan vårdgivare.
Enligt Förvaltningslagen har alla personer som inte behärskar svenska rätt till
tolk i sjukvården. Mer än tio år har förflutit sedan den första studien publicerades som påvisade samband mellan kommunikationsproblem och ökad risk för
perinatal död bland barnen till mödrar
från Afrikas horn. Än idag händer det att
man i sjukvården försöker kommunicera
med icke-svenskspråkiga patienter utan
professionell tolk, vilket är anmärkningsvärt.
Ansvaret för att en patient inte följer
vårdgivarens råd bör inte enbart läggas
på patienten. Vårdgivaren har ansvar för
MEDLEMSBLADET 2/ 15
27
MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 28
att försöka förstå om det kan ligga missuppfattningar bakom patientens förhållningssätt.Mer än var femte kvinna som
söker mödrahälsovården i Sverige idag är
född i ett annat land. En fullständig sjukhistoria omfattar att man efterfrågar kvinnans hälsa före, under och efter migration till Sverige. Man bör vara medveten
om att utlandsfödda kvinnor kan bära
med sig hälsotillstånd som vi inte är vana
att se i Sverige idag.
I enlighet med mödrahälsovårdens
nationella riktlinjer är det viktigt att fånga
upp kvinnor med psykisk ohälsa, och särskilt viktigt är det att identifiera kvinnor
med svårare psykiatriska tillstånd.
Samtliga kvinnor med tidigare psykisk
ohälsa och kvinnor som uppvisar sådana
symptom under graviditeten bör ha en
dokumenterad plan för uppföljning efter
förlossningen. Utlandsfödda kvinnor
utgör en sårbar grupp avseende psykisk
ohälsa.
Etikkurs
Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik
arrangerar den 14-17 september i år en kurs för lärare i
medicinsk etik. Den riktar sig till läkare som är, eller kan
komma att bli, engagerade i etikutbildning för läkarstudenter, AT- eller ST-läkare. En motsvarande kurs hölls
för ca trettio år sedan och bidrog till att flera av kursdeltagarna blev aktiva inom etikområdet under många år.
Kursledningen består av Anders Ågård, Claudia Bruss och
Ingemar Engström. Kursen kommer att äga rum under fyra
dagar vecka 38 i år, med en uppföljningsdag i december.
Vi vill att deltagarna ska delta aktivt i diskussioner och
att de ska få pröva på olika lärandemetoder för etikämnet.
Några av landets ledande etiker har tackat ja till att medverka som föreläsare och/eller resurspersoner.
Vi tror att det finns ett stort intresse från läkare, som är
involverade i PU eller medicinsk etik på läkarprogrammet i landet, att anmäla sig till denna kurs och hoppas
att ni har möjlighet att vidarebefordra inbjudan till rätt
personer i organisationen.
Mvh
Anders Ågård
Svenska Läkaresällskapets Delegation före medicinsk etik
Mer information under:
http://sls.se/Aktuellt/Senaste-nytt/Lararkurs-i-medicinsk-etik/
Bakre
Fornix
Köp, sälj, eller byt, varor och tjänster – med en
annons når du ca 2000 andra gynekologer. Köp
och sälj vad du vill under eget ansvar.
Skicka in din annons per mail till Medlemsbladet,
anna.ackefors@sfog.se
Ange namn och faktureringsadress
Pris per annons för medlemmar 100 kr
SÄLJES
ÖVERLÅTES
Lönsam gynmottagning i Sigtuna stad
överlåtes fr o m 160101. Kan drivas i eget
bolag enskilt eller i samverkan med ett större
gynekologiskt vårdbolag.
För närmare information ring
dr Stefan Hammarbäck,
070-6608802 på kvällstid.
28
MEDLEMSBLADET 2/ 15
MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 29
Intressegrupper inom SFOG
Mödrahälsovårdsöverläkargruppen
Ordförande
Joy Ellis
mödrahälsovårdsöverläkare och medicinsk rådgivare
Ordförande, mödrahälsovårdsöverläkargruppen inom
Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi
Primärvården Västra Götaland
Lillhagsparken 6
422 50 Hisings Backa
Tel: 010-473 30 81, 010-473 30 85 (verksamhetsassistent),
Mobil: 0706 915432
Sekreterare
Elisabeth Lindholm
Danderyds sjukhus
Stockholm
Tel: 070-721 173 94
E-post: elisabeth.storck-lindholm@ds.se
Obstetriker och gynekologer under
utbildning (OGU)
Ordförande
Mahsa Nordqvist
Kvinnokliniken, SU/Sahlgrenska Östra
416 85 Göteborg
Tel: 031-343 40 00
E-post: mahsa.mohammadi.khoshoi@vgregion.se
Privatgynekologerna
Ordförande
Ilona Barnard
Slottstadens Läkarhus
Fågelbacksgatan 11
217 44 Malmö
Tel: 040-985322
E-post: ilona_barnard@yahoo.se
Kassör
Katarina Johansson
Medicinskt Centrum
St Larsgatan 42
582 24 Linköping
Tel: 013-460 10 00
E-post: katarina.johansson@medcentrum.se
Johanna Andersson
Aleris Specialistvård Sabbatsberg
Olivecronas väg 1
113 61 Stockholm
E-post: johanna.andersson@aleris.se
Agneta Möller
Läkarhuset Hermelinen
Sandviksgatan 60
972 33 Luleå
Tel: 0920-40 22 00
E-post: agneta.moller@hermelinen.se
Sekreterare
Josefin Kataoka
Kvinnokliniken NÄL
Lärketorpsvägen
Tollhättan
Tel: 10-43 50 00
E-post: josefin.kataoka@vgregion.se
MEDLEMSBLADET 2/ 15
29
MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 30
Arbets- och Referensgrupperna inom SFOG
Cervixcancerprevention C-ARG
Ordförande: Kristina Elfgren
KK, Karolinska Universitetssjukhuset,
Huddinge
141 86 Stockholm
Tel: 08-585 875 28
kristina.elfgren@karolinska.se
Sekreterare: Pia Collberg
MÖL Jämtland
Östersund
Tel: 063-15 37 35
pia.collberg@regionjh.se
Evidensbaserad medicin
EVIDENS-ARG
Ordförande: Annika Strandell
SU/Sahlgrenska
413 45 Göteborg
Tel: 0700-90 44 54
annika.strandell@vgregion.se
Sekreterare: Sissel Saltvedt
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
171 73 Stockholm
Tel: 08-517 700 00
sissel.saltvedt@sodersjukhuset.se
Endokrinologi ENDOKRIN-ARG
Ordförande: Alkistis Skalkidou
KK, Akademiska Sjukhuset
751 85 Uppsala
Tel: 076-206 85 82
alkistis.skalkidou@kbh.uu.se
Sekreterare: Eva Innala
KK, Norrlands universitetssjukhus
901 85 Umeå
Tel: 090-785 21 61
eva.innala@vll.se
Familjeplanering FARG
Ordförande:
Kristina Gemzell-Danielsson
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-524 800 00
kristina.gemzell@ki.se
Sekreterare: Helena Kopp-Kallner
Danderyds sjukhus
Stockholm
Tel: 070-440 20 70
helena.kopp-kallner@ki.se
Endometrios ENDOMETRIOS-ARG
Ordförande: Greta Edelstam
KK, Akademiska Sjukhuset
751 85 Uppsala
Tel: 018-611 00 00
greta.edelstam@akademiska.se
Sekreterare: Lollo Makdessi
Vrinnevisjukhuset
Norrköping
lollo.makdessi@gmail.com
Etik ETIK-ARG
Ordförande: Claudia Bruss
KK, Länssjukhuset Halmstad
302 33 Halmstad
Tel: 035-13 10 00
claudia.bruss@med.lu.se
Sekreterare: Ingrid Bergelin
ingrid.bergelin@ltdalarna.se
30
MEDLEMSBLADET 2/ 15
Ofrivillig Barnlöshet FERT-ARG
Ordförande: Britt Friberg
KK, Lund och Reproduktionsmedicinskt
Centrum (RMC)
Skånes Universitetssjukhus/SUS
205 02 Malmö
britt.friberg@skane.se
Sekreterare: Åsa Magnusson
KK, Sahlgrenska
Verksamhetsområde Gynekologi och
Reproduktionsmedicin
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
413 45 Göteborg
Tel: 031-342 00 00
asa.magnusson@vgregion.se
GLOBAL-ARG
Ordförande: Birgitta Essén
Inst för kvinnors och barns hälsa
IMCH
Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
birgitta.essen@kbh.uu.se
Sekreterare: Kenneth Challis
kenneth.challis@gmail.com
Hemostasrubbningar HEM-ARG
Ordförande: Gisela Wegnelius
KK, Södersjukhuset
118 83 Stockholm
Tel: 08-616 27 17/0737-446270
gisela.wegnelius@sodersjukhuset.se
Sekreterare: Ragnhild Hjertberg
Ultragyn
113 22 Stockholm
Tel: 0708-23 10 00
ragnhild.hjertberg@ultragyn.se
Minimalinvasiv Gynekologi
MIG-ARG
Ordförande: P-G Larsson
KK, Kärnsjukhuset
541 85 Skövde
Tel: 0500-43 10 00. Fax: 0500-43 14 54
p-g.larsson@vgregion.se
Mödra-Mortalitet MM-ARG
Ordförande: Sissel Saltvedt
Karolinska universitetssjukhuset, Solna
171 76 Stockholm
Tel: 0727-11 51 61
sissel.saltvedt@karolinska.se
Sekreterare: Annika Esscher
Akademiska Sjukhuset
751 85 Uppsala
Tel: 018-611 00 00
annika.esscher@akademiska.se
MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 31
Perinatologi PERINATAL-ARG
Ordförande: Karin Pettersson
KK, Karolinska Universitetssjukhuset
Huddinge
141 86 Stockholm
Tel: 08-585 875 36
karin.pettersson@karolinska.se
Sekreterare: Marie Blomberg
KK, Universitetssjukhuset Linköping
581 85 Linköping
Tel: 013-22 20 00
marie.blomberg@lio.se
Perinatologi PERINATAL-ARG
– fosterövervakning
undergrupp till PERINATAL-ARG
Ordförande: Isis Amer-Wåhlin
isis.amer-wahlin@ki.se
Sekreterare: Karin Lundmark
karin.lundmark@nll.se
Psykosocial Obstetrik och Gynekologi
samt Sexologi POS-ARG
Ordförande: Katri Nieminen
KK, Vrinnevisjukhuset
Norrköping
Tel: 010-10 30 00
katri.nieminen@lio.se
Sekreterare: Lena Moegelin
SöSAM, Enheten för sexuell hälsa
VO, Kvinnosjukvård/Förlossning
Södersjukhuset
118 83 Stockholm
Tel: 08-616 10 00
lena.moegelin@sodersjukhuset.se
Robson-ARG
Ordförande: Lars Ladfors
Göteborg
lars.ladfors@sfog.se
Sekreterare: Eva Nordberg
Halmstad
eva.nordberg@regionhalland.se
Tonårsgynekologi TON-ARG
Ordförande: Lena Marions
KK, Karolinska Universitetssjukhuset,
Solna
171 76 Stockholm
Tel: 08-517 766 55. Fax: 08-31 81 14
lena.marions@karolinska.se
Sekreterare: Anna Palm
Sundsvalls sjukhus
851 86 Sundsvall
Tel: 060-18 10 00
anna.palm@lvn.se
Gynekologisk Tumörkirurgi med
Cancervård
TUMÖR-ARG
Ordförande: Gunnel Lindell
Länssjukhuset i Kalmar
gunnel.lindell@ltkalmar.se
Sekreterare: René Bangshöj
KK, Universitetssjukhuset Örebro
701 85 Örebro
Tel: 019-602 12 60
rene.bangshoj@reba.se
Ultraljudsdiagnostik ULTRA-ARG
Ordförande: Peter Lindgren
KK, Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
Tel: 018-611 00 00
peter.lindgren@karolinska.se
Sekreterare: Emelie Ottosson
emelie.ottosson@vgregion.se
Urogynekologi och vaginal
kirurgi UR-ARG
Ordförande: Marie Westergren
Söderberg
KK, Södersjukhuset
118 83 Stockholm
Tel: 08-616 10 00
marie.westergren-soderberg@
sodersjukhuset.se
Sekreterare: Riffat Cheema
riffat.cheema@skane.se
Vulva VULV-ARG
Ordförande: Nina Bohm-Starke
nina.bohm-starke@ds.se
Sekreterare: Christina Rydberg
KK, Varbergs sjukhus
432 81 Varberg
Tel: 0340-48 10 00
christina.rydberg@lthalland.se
Arbets- och Referens-Grupp-Utvecklings-Samordnare
ARGUS
Matts Olovsson
SFOG-Kansliet
Drottninggatan 55, 2 tr
111 21 Stockholm • Tel: 08-440 01 75
E-post: matts.olovsson@kbh.uu.se
SFOG-Kansliet
Susanne Lundin och Henrietta Solander
Drottninggatan 55, 2 tr
111 21 Stockholm
Tel: 08-440 01 75 • Fax: 08-22 23 30
kansliet@sfog.se • www.sfog.se
MEDLEMSBLADET 2/ 15
31
MB 2-15 56-10-03 19.24 Sidan 32
SFOG
MEDLEMSANSÖKAN
w w w. s f o g . s e
Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi är en förening för alla läkare som är
verksamma inom specialiteten, specialister såväl som icke-specialister. SFOG är en
specialitetsförening inom Sveriges Läkarförbund och den äldsta sektionen inom Svenska
Läkaresällskapet.
Alla medlemmar i SFOG är anslutna till Nordisk Förening för Obstetrik och Gynekologi
(NFOG) och Fédération Internationale de Gynécologie et d’Obstétrique (FIGO), Union
Européenne des Médecins Spécialistes (UEMS) samt European Board and College
of Obstetricians and Gynecologists (EBCOG). Som SFOG medlem bör man vara
medlem i Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkarsällskapet.
I Medlemsbladet, som publiceras fem nummer per år, dryftas angelägenheter som berör
specialiteten. Där annonseras också fortbildningskurser, möten och symposier. Man
får också ACTA Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, som utkommer med
9-12 nummer per år.
Föreningen har ett antal arbets- och referensgrupper (AR-Grupper) som är öppna
för alla. Dessa grupper bevakar olika delar av specialiteten, ger ut ARG-rapporter och
medverkar till vidareutbildning. Som medlem i SFOG är man abonnent på ARGrapporterna till en reducerad kostnad (400:-/år).
Årsavgiften till föreningen är 800 kronor. Prenumeration på ARG-rapporter är
avdragsgill i deklarationen. I och med Din anmälan registreras Du i SFOGs medlemsregister. (Avgiften gäller endast medlemskap i SFOG)
För medlemmar i SFOG anordnas fortbildningskurser. SFOG ansvarar för det vetenskapliga programmet inom obstetrik och gynekologi vid den medicinska riksstämman.
De flesta som söker nytt medlemskap är fortfarande under utbildning.
Obstetriker/Gynekologer under Utbildning – (OGU) är en av flera intressegrupper
inom SFOG. OGU vänder sig till alla under specialistutbildning men även till vikarierande yngre kolleger med intresse för specialiteten och yngre specialister. Aktiviteterna
går bl a ut på att bevaka specialistutbildningens utformning och innehåll, att försöka
underlätta för internationellt utbyte som del av utbildningen och att arrangera en årlig
konferens för utbildning och debatt om utbildningsfrågor inom specialiteten.
Bli medlem i SFOG, så kan Du hålla Dig välinformerad om
vad som händer inom Din specialitet.
Anmäl dig via SFOGs hemsida, www.sfog.se, Medlemsansökan
32
MEDLEMSBLADET 2/ 15