2015-2 2015

Pingst.se
n NYHETER n REPORTAGE n UNDERVISNING n RECENSIONER n KRÖNIKOR n FOLK
NR 2 JUNI 2015
SÅNGERNA
Som ska ge Pingst en gemensam ton
IBRA UTMANAR UNGDOMAR
MED FILMER FRÅN TURKIET
FÖRSAMLINGSCOACHEN FICK
SMÅLANDSSTENAR ATT LYFTA
UNDERVISNING OM
TIONDEPRINCIPEN
PINGST HAR
FÅTT NY
ORDFÖRANDE
HON SIMULTANTOLKAR
NYHEMSVECKAN
LEDARE
Pingst.se
MEDLEMSTIDNING FÖR
PINGSTRÖRELSEN
REDAKTION
Ansv. utgivare
Redaktör
Layout
Medarbetare
Pelle Hörnmark
Ulrika Ramstrand
Pierre Eriksson
Kerstin Klason
Sam Wohlin
Noomi Lind
Maria Levander
Andreas Skoog
Gabriella Mellergårdh
Per-Olof Eurell
Beatrice Andersson
Carolina Klintefelt
Milan Vent
Anette Brolenius
Pontus Fridolfsson
Johan Hesselstrand
Anders Hällzon
Erik Thunberg
Omslagsbild Andreas Skoog
Redaktionsråd Ulrika Wadskog
Maria Levander
Noomi Lind
Mattias Celinder
KONTAKTA OSS
Växel
Redaktör
E-post
Webbplats
Postadress
Besöksadress
Tryckeri
Produktion
08-608 96 00
08-619 25 39
ulrika.ramstrand@
pingst.se
www.pingst.se
Pingst – fria
församlingar
i samverkan
Pingst.se
Box 15144
167 15 Bromma
Gustavslundsvägen 18
167 51 Bromma
V-TAB,
Västerås
Pingst – fria
församlingar
i samverkan
ANNONSER
För annonsering i tidningen kontakta
Ulrika Ramstrand
ulrika.ramstrand­@pingst.se
08-619 25 39
eller
Magnus Wahlström
magnus.wahlstrom@pingst.se
08-619 25 46
ADRESSÄNDRING
Alla eventuella adres­s­ändringar
lämnas till din församling.
Församlingar som har frågor kan
vända sig till:
E-post info@pingst.se
Pingst.se ges ut av Sveriges pingst­
församlingar genom riksföreningen
Pingst – fria församlingar i samverkan
2
Föreståndare, lära och liv
N
ästa år ska vi välja ny föreståndare för Pingst – fria församlingar i
samverkan. En ny person som ska
skriva denna ledare och ägna sig åt
en mängd intressanta och utmanande uppgifter.
Det handlar om ideologisk ledning av gemensamma verksamheter, bygga relationer, ha en
uppfattning om ekonomiska prioriteringar,
representera Pingströrelsen i olika sammanhang
och mycket annat.
Vårt gemensamma arbete är med och påverkar och influerar den lokala församlingens förutsättningar. Därför vill jag uppmana oss alla att
be till Gud om rätt man eller kvinna för uppgiften. Att vara föreståndare för Pingst – fria församlingar i samverkan är att vara med i ett stort
lagarbete men man är i hög grad med och sätter tonläget och kulturen i rörelsen. Även om vi
kommer att ha olika förslag så hoppas jag att den
som vi väljer kommer att få samma uppbackning och stöd som jag uppfattar att församlingarna gett mig i min uppgift. Ingen av oss lyckas
bättre än vad omgivningen tillåter oss.
VAD ÄR NU DÅ PINGSTS och en ny förestån-
dares relation till de lokala församlingarna? Vår
gemenskap bygger på den lokala församlingens kraft och engagemang
samtidigt som vi märker
ett tilltagande behov
och rop efter ”vad står
Pingst för”? Några vill
att vi blir ännu tydligare teologiskt och skriver
gemensamma lärosatser, medan andra
tycker att vi måste
återupptäcka
och förstärka den lokala församlingens självbestämmande och självständighet. I vår tradition,
med en längtan att hitta ecklesiologin, läran om
församlingen, byggd på nytestamentliga principer har vi uppfattat den lokala församlingen
som suverän i sitt formande av teologin. Det
har byggt på att det i den lokala församlingen
finns ett kollektivt formerande ledarskap, män
och kvinnor, fyllda med helig Ande, tro och god
bibelkunskap. I den lokala församlingen har
man också låtit sina beslut och teologi prövas av
medlemmarna som förväntas att också kunna
lyssna till Anden och ha en input i Bibelns lära
och praktik i församlingen. Tillsammans med
detta har man låtit sig korrigeras och formas i
gemensamma bibelveckor och konferenser.
PERSONLIGEN TROR JAG ATT vi lever i en tid
när vi behöver hitta en kombination av den
lokala fria församlingen och ett mer ordnat
förhållande till övriga församlingar och det
gemensamma. Vi kan konstatera i debatten om
medlemskap och dop att en församlings utveckling och beslut också påverkar andra. Vi ser att
en enskild pastors eller församlings uttalande,
som får stort medialt fokus, påverkar oss alla.
Pingströrelsen behöver behålla sin starka tro och
övertygelse att den lokala församlingens initiativ, handlingskraft och mission är den viktigaste
plattformen för att lyckas med vårt uppdrag att
göra Jesus känd, trodd och älskad. Samtidigt
måste den friheten och handlingskraften vara
hänsynsfull och ödmjuk i förhållande till det
gemensamma.
I vår längtan att hitta gemensamma lärosatser
och dogmer vill jag skicka med ett litet observandum. Vår rörelse är född ur en andlig längtan. Man talade om den tidiga Pingströrelsen
som överkonfessionell, det vill säga att det var en
andlig rörelse som inte i första hand byggde på
gemensam teologi eller lära. Det var en rörelse
som helt fokuserade på den helige Andes verk
och missionsuppdraget. Jag tror att vi lurar oss
själva om vi tror att gemensamma lärosatser blir
det sammanhållande kittet i framtiden. Jag tror
att vi i ännu högre grad behöver förenas i den
andliga längtan som vi föddes ur. Mer av helig
Ande. Mer av mission.
PELLE HÖRNMARK
Föreståndare i Pingst
– fria församlingar i samverkan
PINGST.SE NR 2 2015
INNEHÅLL
med IBRA i Turkiet
19 Närkontakt
IBRA har producerat fem korta
filmer om arbetet i Turkiet och med
vittnesbörd från turkiska ungdomar.
Filmerna kommer bland annat att
visas på Hampe i sommar.
8
Hörnmark slutar nästa år
Under Rådslaget meddelade Pelle
Hörnmark att han inte kommer att
ställa upp för omval nästa år. Valberedningen har redan börjat jobba
med efterträdarfrågan.
10
Tolkning och inkludering
Susanne Lindberg, som fungerat
som simultantolk i församlingen
sedan 80-talet, är ansvarig för
simultantolkningen under årets
Nyhemsvecka.
20
Coachningen gav nytt hopp
Pingstkyrkan i Smålandsstenar
valde att ta hjälp av en av Pingsts
församlingscoacher och inledde
därmed en resa från modlöshet till
hopp.
24
En ovanlig kärlekshistoria
Anna-Sara från Sverige och Diwas
från Indien möttes på en konferens
om församlingsplantering för ett
år sen. Nu är de gifta och jobbar
tillsammans i norra Indien.
Nya saker händer hela tiden
O
rden ny, nya och nytt är frekventa i den här tidningen konstaterar jag. Några exempel; Pingst har gett ut en skiva med
13 helt nya sånger på svenska, skrivna i det speciella syftet att
bidra till att sjunga samman svensk Pingströrelse. Läs om tankarna bakom projektet.
Och så har det varit Rådslag. Och då fick Pingst en ny styrelseordförande och ett antal nya styrelse- och styrgruppsledamöter.
Nya församlingar hälsades välkomna och på Pingst Förvaltning
AB:s årsstämma antogs en ny bolagsordning.
Och så meddelade Pelle Hörnmark att han inte ställer upp för
omval till föreståndare nästa år, vilket innebär att valberedningen redan nu sätter igång med arbetet att ta fram förslag på en ny
föreståndare.
På mittuppslaget finns ett reportage om en av de nya migrantförsamlingarna, som nyligen anslutit sig till Pingst.
Och så har vi en artikel från Smålandstenar, där församlingen
fått nytt mod och nytt hopp efter att ha tagit hjälp av en de församlingscoacher, som Pingst erbjuder.
I den här tidningen kan vi också bjuda på lite romantik. AnnaSara och Diwas är nygifta församlingsplanterare i norra Indien
och Nepal och delar med sig av sin ovanliga kärlekshistoria.
Pingströrelsen i Sverige har funnits i mer än 100 år, men nya
PINGST.SE NR 2 2015
saker händer hela tiden, konstaterar jag. IBRA har funnits i 60 år i år och har lagom till sommarens ungdomskonferenser under Nyhem och Hampetorp
producerat ett antal nya filmer om människor
och arbetet i Turkiet. Vi tittar också lite i backspegeln på IBRAs arbete genom artikeln om tre
av dem som varit chefer för IBRA. De delar
med sig av några magiska ögonblick från
verksamheten.
JAG MÖTER IBLAND MÄNNISKOR, som
säger att de läser allt i Pingst.se, och nu
vill jag utmana dig att också bli en av dem.
Ta med dig tidningen till badstranden, till
hängmattan eller var du nu tillbringar din
semester. Läs och låt dig inspireras av allt
det nya som händer, och jag hoppas att du
också ska känna tacksamhet för allt det trägna
och idoga arbete som görs i församlingar, och
av verksamheter som IBRA och PMU, för att
hela tiden nya människor ska nås av glädjens
och frihetens budskap.
3
SVERIGE
Nytt album
knyter ihop Pingst
Nyskrivna låtar ska hjälpa pingströrelsen lovsjunga med gemensam ton
Nu är det här! Albumet Bara
Jesus är resultatet av ett års
arbete för att förnya sångskatten inom Pingströrelsen.
Det var på rådslaget för ett år
sedan som Samuel Hector,
musikkonsulent på Pingst – fria
församlingar i samverkan, samlade 25 musikpastorer och lovsångsledare från hela landet för
ett samtal om musiken i svenska
pingstförsamlingar. I samtalet
väcktes idén om ett projekt där
ny musik skulle skapas, med
sånger som ska föra samman
församlingar inom pingströrelsen i hela Sverige.
– I dag kan det låta ganska
olika om man besöker en pingstkyrka i Norrland och en i Skåne,
säger Samuel Hector. Vi ville ta
fasta på det som är en gemensam
ton i vår rörelse och skapa en
anda av gemenskap.
Många inblandade
Några som direkt tände till
på idén var Bo Göran Leckström, musikpastor i Jönköping,
och Erik Liljero som är lovsångspastor i Hillsong Church
Stockholm. Som projektledare
anställdes också Ida Möller,
som till vardags är student och
läser personalvetenskap, men
som också arbetar ideellt som
barnpastor och lovsångsledare
i Hillsong Church Stockholm.
Idas uppdrag har framför allt
varit att driva projektets praktiska delar framåt.
– Den största utmaningen var
att det var så många olika människor inblandade, säger hon. Då
blir det mycket jobb att få ihop
allt praktiskt. Men det är också
det som har varit så fruktansvärt
roligt – att så många har bidra4
NYA TONER. Idén bakom projektet #nymusikipingst är att få fram sånger, som kan föra samman församlingar inom Pingströrelsen i hela Sverige. FOTO: PINGSTKYRKAN VÄSTERÅS
git, och att det finns ett så stort
engagemang hos alla som har
deltagit.
Låtskrivarhelg i oktober
Projektet har gått under namnet #nymusikipingst, och har
bland annat inneburit en låtskrivarhelg i oktober förra året då
flera tongivande låtskrivare och
lovsångsledare samlades för att
ha skaparverkstad. Även andra
har fått skicka in sina alster, och
totalt kom det in över 300 låtar.
Kända och okända
Efter urvalsprocessen kom till
slut 13 nyskrivna låtar med på
albumet, som släpptes den 24
april i år. På skivan medverkar
25 kompositörer och låtskrivare, alltifrån etablerade personer
som Bengt Johansson, Samuel
Ljungblahd och flera kända lov-
sångsledare, till mer oprövade
namn. Alla som medverkar har
ställt upp ideellt.
Ett nothäfte släpptes också
samtidigt som skivan. Tanken
är att sångerna ska användas i
gudstjänster, och att de ska fungera både med full uppsättning i
bandet och med en enkel gitarr
eller piano som enda komp.
– Vi ville att sångerna skulle
handla mer om Bibelns ord än
PINGST.SE NR 2 2015
AKTIVA. Bo Göran Leckström, musikpastor i Pingstkyrkan i Jönköping (t v) och Erik Liljero, lovsångspastor i Hillsong Stockholm har varit två
drivande personer i projektet.
PROJEKTLEDARE. Ida Möller, student, samt ideell barnpastor och
lovsångsledare i Hillsong Stockholm har fungerat som projektledare.
om våra egna, mer om Gud än
om oss själva och mer om ”oss”
än om ”mig”, säger Samuel Hector.
Han tvekar inför att placera
sångerna inom någon speciell
stil eller genre, även om Bara
Jesus presenteras som en lovsångsskiva.
– Men allt som har toner och
sjungs till Gud i en gudstjänst är
ju lovsång.
”Kommunicera här och nu”
Sång och musik har alltid
varit starka bärare av traditioner,
och så är det förstås också inom
Pingströrelsen. I många församlingar har den klassiska sångboken Segertoner fortfarande en
oomtvistad plats i gudstjänsten,
medan andra mer sällan hämtar
sånger därifrån.
– Vad har vi för tradition i
Pingst? Jo, att vara moderna,
att koppla upp oss mot nutiden
och knyta an till människor i vår
egen tid, säger Samuel Hector.
Vi vänder oss inte till någon spePINGST.SE NR 2 2015
KATALYSATOR. Samuel Hector är musikkonsulent i Pingst, och den
som intitierat projektet med nya sånger.
ciell målgrupp eller åldersgrupp fört oss hit där vi är i dag, men
med Bara Jesus, utan vill kom- vi måste komma på nya sätt att
municera med människor här kommunicera. Det måste hela
och nu. Och då är det klart att tiden skrivas nya böcker, nya
vi hamnar i
sånger,
någon sorts
nya predikningar
pop-värld.
och bygMen det
gas nya
är
redan
lokaler.
så att långt
Om en av
ifrån alla
sångerna
sånger
i
på
den
Segertoner
här skivan
fortfarande
överlever
sjungs,
länge så är
utan det
det förstås
är ett visst
fantastiskt,
antal som
men syfklarar sig
tet är att
över tid, POPULÄR. Skiv
an Bara Jesus låg på
den
ska bli
menar
topp 5-listan på iTunes några daga
r efter
använd nu.
Samuel
releasen.
Att texHector.
terna skulle
– Allt
vi gör bygger vi ovanpå det som vara på svenska var alla eniga
andra har gjort före oss, men vår om i gruppen.
– Du kommer inte hem till din
riktning är hela tiden framåt. Jag
är tacksam för de vägsträckor fru och säger ”I love you”, utan
som ligger bakom oss, de har det viktigaste man har att säga vill
man säga på sitt eget språk, säger
Samuel Hector. Det gäller också
det vi vill säga till Gud.
Lansering i sommar
Under sommarens konferenser kommer sångerna och albumet att lanseras, och förhoppningen är att många människor
ska ta dem med tillbaka till sina
hemförsamlingar och att de ska
bli använda där. Och hittills verkar det gå bra. Den första tryckningen av både cd:n och nothäftet är redan slutsåld och nya är
på väg, och på iTunes låg Bara
Jesus etta på topp 5-listan några
dagar efter releasen. Men försäljningen är inte huvudsyftet, utan
ett medel att nå ut.
– Syftet med hela projektet är
förstås i grunden att människor
ska ära och lovsjunga Gud, säger
Samuel Hector.
CAROLINA KLINTEFELT
Fotnot: Skivan och nothäftet
till Bara Jesus finns att köpa på
Pingsts webbshop.
5
SVERIGE
Nyval, tack och farväl
Under årets Rådslag valdes
ny ordförande för Pingst. Nu
har Dan Harryzon tagit över
efter Sören Eskilsson.
Närmare 350 personer deltog i
årets Rådslag, som hölls den 8–9
maj i Filadelfiakyrkan i Stockholm. Innan rådslagsförhandlingarna drog igång hölls bolagsstämma för Pingst Förvaltning
AB (se artikel nästa uppslag) följt
av en rejäl fikapaus, där PMU:s
50-årsjubileum stod i fokus.
Tal av PMU:s direktor Niclas Lindgren, tårta till alla, samt
utdelning av jubileumsboken till
alla församlingar som var representerade under Rådslaget, stod
på programmet.
Trumspelande chef
När det blev dags för val fick
de närvarande bekanta sig lite
närmare med valberedningens
förslag till ny ordförande för
Pingst – fria församlingar i samverkan. Dan Harryzon, 57-åring
från Mariestad, presenterade
sig själv som ”församlingsnörd”
och berättade att han vuxit upp
i Karlsborg i en familj med stort
engagemang för och i församlingen. Och det har han tagit
med sig in i sitt eget vuxenliv,
där musik och mission ligger
honom särskilt varmt om hjärtat. Sedan 1987 är han församlingstjänare i sin hemförsamling
i Mariestad.
Till vardags arbetar han i
Töreboda kommun, på halvtid som VD i det kommunala
bostadsföretaget där och den
andra halvan som plan- och
exploateringschef. På fritiden
spelar han trummor.
Tackade först nej
Att han skulle ställa upp till
posten som ordförande för
Pingst var inte helt självklart till
att börja med, och han hann
tacka nej en gång, innan han
ändrade sig, men han kunde liksom inte komma ifrån det hela.
– Jag tror verkligen på Pingsts
inriktning att hjälpa församlingar, säger han.
Lite längre fram i program6
TILLSAMMANS. Årets Rådslag hölls i Filadelfiakyrkan i Stockholm
och samlade cirka 350 personer till förhandlingar, val, överläggningar,
redovisningar, gemenskap och inspiration. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
met fick både de nyvalda och de
avgående ledamöterna komma
fram, ta emot en liten present,
samt få tack och förbön.
Sören Eskilsson, som i fem
år fungerat som Pingsts ordförande, fick också tillfälle att säga
några ord.
– Det har varit fem fantastiska
år av förtroende, sa han. Pingströrelse är ett så vackert ord, som
står för energi och kraft, sa han,
och som präglas både av entreprenörskap och kraftens Ande.
Lämnar ekonomi i balans
Han passade på att önska
Guds välsignelse över den nyvalde ordföranden och konstaterade att det känns bra att lämna
över en ekonomi i balans.
Något som Pingsts direktor sedan i höstas Madeleine
Hansson också förmedlade till
ombud och observatörer. Hennes genomgång visade också
vilken bred och mångfacetterad
verksamhet som Pingst i dag
bedriver.
Innan kvällsgudstjänsten serverades italiensk buffé i Birkaoch Karlbergssalarna, och deltagarna lät sig väl smaka.
Innan Pelle Hörnmark predikade ägnades en stund åt samtal och reflektioner med anledning av den debatt om inställning till homosexualitet som
pågått under våren. Det samlade
intrycket av det som kom fram
då är att många upplevt stor sorg
och smärta över den, och att den
tagit fokus från uppdraget att
vinna världen för Jesus. Samtidigt påtalade flera personer vikten av att föra samtal i församlingarna, inte bara i ledningen
utan också med medlemmarna,
omkring frågor kring bibelsyn
och bibeltolkning.
”Lever i snårig tid”
När Pelle Hörnmarks visionspredikan tog vid konstaterade
han inledningsvis att vi ”lever i
en snårig tid” och talade sedan
bland annat om församlingssyn,
teologi och identitet.
– Pingströrelsen är inte framvuxen ur svar på alla teologiska
frågor. Vi finns framför allt till
för att människor ska hitta Jesus
och friheten i evangeliet. Vi i
Pingst behöver uppleva nöd för
och kärlek till vårt folk.
Kvällen avslutades med nattvard och möjlighet till förbön.
På Rådslagets andra dag stod
verksamhetsplanerna i fokus
och de presenterades i seminarieform, där deltagarna hade
möjlighet att delta i två stycken.
Seminarierna följdes sedan upp
efter lunch genom ett samtal
med alla verksamhetsledarna,
lett av Pelle Hörnmark.
ULRIKA RAMSTRAND
Fotnot: Under Rådslaget meddelade Pelle Hörnmark att han
inte ställer upp för omval till
föreståndare när hans mandatperiod går ut nästa år. Se artikel
nästa uppslag.
FESTLIG FEST. PMU bjöd alla ombud och
PINGST.SE NR 2 2015
och jubileumstårta
MÅLTID. Kvälls­gudstjänsten
avslutades med nattvardsfirande.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
TAR ÖVER. Den nyvalde
Pingstordföranden Dan Harryzon.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
VÄLSIGNADE. Nyvalda och avgående ledamöter fick presenter och
förbön. observatörer på jubileumstårta i fredagens eftermiddagsfikapaus.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 2 2015
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
MATGLADA. Italiensk buffé stod på menyn när det blev dags för
fredagsmiddag. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
7
SVERIGE
VÄLKOMNA. Representanter från de nya församlingarna som välkomnades under Rådslaget fick presentera sig, få presenter och förbön under
kvällsgudstjänsten. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Nio nya församlingar
välkomnade i Pingst
Under Rådslaget välkomnades nio församlingar i
Trossamfundet. Av dem blev
åtta också nya medlemmar i
Riksföreningen.
När Pingst bildades var det möjligt för de församlingar som
fanns i Pingströrelsens årsbok
att endast gå med i Riksföreningen. Detta är inte längre möjligt, utan alla nya församlingar
som anmäler medlemskap blir i
dag medlemmar både i Riksföreningen och i Samfundet.
8
Pingstförsamlingen i Arjeplog
välkomnades vid årets Rådslag
in i Trossamfundet, medan övriga församlingar alltså blev medlemmar i båda.
Avknoppning från Varberg
Det handlar om Viskadalskyrkan i Veddige, som är en
avknoppning från Pingst Varberg, om Filadelfiaförsamlingen
i Malå, som tidigare endast funnits med i årsboken, Folkkyrkan i Malmköping, som är en
församlingsplantering utifrån
Pingst Ärla, Frikyrkan i Jämjö,
som bildats när den gamla Filadelfiaförsamlingen på orten
upphört, Sionförsamlingen i
Lofsdalen, som fram tills nu
endast funnits med i årsboken,
Grindtorpskyrkan i Täby, som
tidigare varit en enhet inom
Filadelfiaförsamlingen i Stockholm, Sjövikskyrkan i Kolmården, som bildats genom
ett samgående mellan ortens
pingstförsamling och frikyrkoförsamling, samt Centrumkyrkan i Finspång, som bildats
efter samgående mellan ortens
pingstförsamling och Baptiskyrkan.
Sedan Rådslaget 2014 har
totalt 16 församlingar upphört,
av vilka elva var med i Riksföreningen (sju av dessa var även
med i Trossamfundet). Merparten av dessa har gått in i andra
pingstförsamlingar. Två har
lämnat medlemskap i Pingst för
att enbart samarbeta med ett
annat samfund, och en för att
vara fristående.
ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 2 2015
Ändrad bolagsordning
för Pingst förvaltning AB
Under årsstämman för Pingst
förvaltning AB, som hölls i
samband med Rådslaget,
fattades beslut om att ändra
bolagsordningen, så att syftet
med verksamheten inte är att
ge vinst till aktieägarna utan
att ge bidrag och gåvor till
Pingst.
Pingst förvaltning gjorde under
förra året en vinst på drygt 15
miljoner, som nu kan ges som
gåva till Pingst. Vilka projekt
som pengarna kommer att
användas till bestäms av Pingststyrelsen.
Under 2014 gavs 9,3 miljoner
i projektanslag till pingst – fria
församlingar i samverkan.
Förutsättningen för att kunna ändra bolagsordningen var
att minst 90 procent av aktieägarna var företrädda på stämman och att samtliga närvaran-
de röstade på förslaget. Dessa
villkor uppfylldes alltså och
nu står det i paragraf tre i den
nya bolagsordningen för Pingst
Förvaltning AB att ”Bolaget
ska vidare ge gåvor och bidrag
till den ideella organisationen
Pingst – fria församlingar i
samverkan, organisationsnummer 802004-0575, eller Trossamfundet Pingst, organisationsnummer 252002-6564, på
så sätt som anges i § 4”.
Ingen rätt till utdelning
I paragraf 4 som handlar om
bolagets syfte sägs nu att ”Bolagets verksamhet ska ha annat
syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna. Aktierna medger således ingen rätt till
utdelning. Bolagets verksamhet
ska, när det gäller Pingst – fria
församlingar i samverkan och
Trossamfundet Pingst, uppfyl-
las genom gåvor och bidrag från
bolaget”.
I samma paragraf står det också att gåvorna och bidragen ska
beslutas med kvalificerad majoritet vid årsstämman och att
gåvor och bidrag maximalt får
uppgå till ett belopp som motsvarar den fastställda årsvins­ten,
reducerad med ett belopp motsvarande ett inflationsskydd av
bolagets tillgångar.
Rådslaget fattade senare
beslut om att tillsätta en arbetsgrupp som ska jobba med frågor
kring strategi, ägande, förvaltning och kapital. Den gruppen ska bestå av representanter från Pingst, från Filadelfia i
Stockholm, Smyrna i Göteborg,
Uppsala Pingst, Europaporten i
Malmö och Pingstkyrkan i Jönköping. Till Rådslaget 2017 ska
gruppen ha ett förslag klart.
ULRIKA RAMSTRAND
Nytt föreståndarval Rådslaget 2016
Under Rådslaget meddelade
Pelle Hörnmark att han inte
står till förfogande för omval
när hans mandatperiod som
föreståndare löper ut vid
Rådslaget 2016.
– Jag älskar mitt jobb och jag
älskar Pingströrelsen ändå har
jag kommit fram till att jag inte
är beredd att väljas om, sa Pelle
Hörnmark till de församlade
ombuden och observatörerna.
Han konstaterade att han
möts av en enorm värme, och
att det finns en sorg i det beslut
han tagit, men att han ändå är
övertygad om att det är rätt.
Letar ny föreståndare
Pelle Hörnmark kommer
dock att vara i full tjänst i ytterligare ett år, samtidigt som valberedningen redan nu börjar
arbeta med att få fram förslag till
ny föreståndare.
Roger Stenzelius, som är sammankallande i valberedningen,
önskade förbön om Guds välsignelse över processen, som
PINGST.SE NR 2 2015
De sitter i nya
pingststyrelsen
Efter årets Rådslag ser styrelsen för Riksföreningen
Pingst – fria församlingar i
samverkan ut så här.
Dan Harryzon, Mariestad
Nyvald ordförande till 2016
Thomas Wilhelmsson,
Vrigstad
Nyvald vice ordförande till
2016, samt ordförande för
styrgrupp Utbildning och vald
som ledamot till 2016
Pelle Hörnmark, Stockholm
Föreståndare, vald till 2016
Peter Kammensjö, Göteborg
Omvald till 2017, ordförande
i styrgrupp Internationell
Dan Salomonsson, Uppsala
Omvald till 2017, ordförande
i styrgrupp Socialt
Urban Ringbäck, Göteborg
Omvald till 2016
Bengt Adauktusson, Järfälla
Vald till 2016, ordförande
Pingst förvaltning AB
Jacob Frankner, Västerås
Vald till 2016, ordförande
Pingst ung
Pernilla Olsson, Västerås
Vald till 2016, ordförande
Pingst Nationell
Lennart Edström, Stockholm
Fyllnadsvald till 2016
SLUTAR. Pelle Hörnmark meddelade under Rådslaget att han inte
ställer upp för omval vid nästa års Rådslag. kommer att inledas med att alla
pingstförsamlingar får ett brev
och uppmaning om att komma
in med nomineringar.
Senast den 30 september vill
valberedningen ha in nomineringarna och målet är sedan att
till pastorkonferensen i januari
2016 kunna lägga fram ett förslag på ny föreståndare.
I valberedningen som ska
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
arbeta med denna fråga, vid
sidan av det vanliga valberedningsarbetet, ingår förutom
Roger Stenzelius också Nenna
Åström, Örnsköldsvik, Marica
Reid, Sollentuna, Josef Pansell,
Norrtälje, Annette Runsteen,
Göteborg, Linnea Sennehed,
Malmö, och Sven-Gunnar Hultman, Gävle.
ULRIKA RAMSTRAND
Avgående ledamöter i år var
Sören Eskilsson, Stockholm, Maria
Fälth, Upplands Väsby, samt
Malin Sjöberg Åkesson, Umeå.
9
SVERIGE
Andlig folkfest
Nu är det konferenssäsong
Sommaren och konferenstiden är här. Närmast i tur
står Nyhemsveckan, tätt följd
av Lappis. Lite längre fram
i sommar är det så dags för
LP-konferenserna.
Nyhemsveckan inleds även i år
med en ungdomsinriktad helg
och avslutas på midsommarsöndagen. Årets övergripande tema
är Hopp.
Upplägget under veckan är
familjevänligt och det finns samlingar anpassade för olika åldrar.
Men för att markera gemenskapen över generationsgränserna inleds varje dag med en
gemensam samling i den stora
Nyhemshallen innan de olika
åldrarna delar upp sig i grupper.
Barnen går till barnens Nyhem,
ungdomarna till ”Rutan” och
bibelstudiet börjar i stora hallen. På eftermiddagen möts barn
och ungdomar till olika intressegrupper och aktiviteter medan
den vuxna publiken samlas till
en samling på temat Tänk själv,
kring olika aktuella ämnen.
På kvällarna anordnas särskilda möten för barnen medan det
är stort kvällsmöte i Nyhemshallen. Varje kväll finns det
också möjlighet att gå på ett sent
möte som startar klockan 22, i
Nyhemshallen eller på Rutan.
Den 20 juni blir det också konsert med Samuel Ljungbladh.
Bibeln utgör grunden
Nyhemsveckan kan beskrivas
som en andlig folkfest där Bibeln
– Guds Ord – utgör grunden för
alla undervisning, förkunnelse,
själavård samt sång och musik
under veckan.
Bland årets talare finns Isaiah
Dau från Sydsudan, Christoffer
Öhrwall, Anethe Carlson, Therese Liljeblad och Denis Mukwege från DR Kongo.
Konferensen arrangeras av
Föreningen Nyhemsveckan, som
består av drygt 15 olika pingstförsamlingar, framför allt från
närområdet. Planeringen sker i
10
MÖTEN. Årets Lappis har livsförvandlande
POPULÄRT. Nyhemsveckan lockar många besökare varje år.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
samarbete med Pingst, vars olika
verksamheter ansvarar för seminarier i Lilla Stråkenhallen måndag till torsdag mellan 17 och 18.
Samlingarna i stora hallen
spelas in och kan följas via www.
nyhemsveckan.se, där också
detaljinformation om program
och allt praktiskt runt konferensen finns.
Mötesplats i norr
Lapplandsveckan, eller Lappis, hålls mellan 28 juni och 5
juli i Husbondliden. I år är temat
för konferensen Livsförvandlande Gudsmöten. Hur möter man
Gud? Vad sker när man möter
Gud? Hur underlättar vi för varandra att få möta Gud? Vilken
betydelse i våra församlingar har
det att människor får möta Gud?
Dagarna på Lappis är indelade i tre block. På förmiddagen
handlar det om bön och bibel,
på eftermiddagen om i praktiken
och på kvällarna om upplevelse.
En rad parallella seminarier hålls
varje för- och eftermiddag och
precis som under Nyhemsveckan ordnas samlingar för barnen
varje dag. Fyra olika parallella
samlingar för åldrar mellan 0
och 12 år.
En lång rad talare från olika delar av landet medverkar
under årets Lappis. Några av
dem är Niklas Piensoho, Ulrik
Josefsson, Anders Sjöberg, Mats
Särnholm, Sara Lindholm och
Anders Ahlenius.
Detaljinformation om varje
dags program och annat praktiskt finns på www.lappis.se
LP-konferenser
Årets LP-konferens i södra
Sverige hålls även den här sommaren på Gullbrannagården,
söder om Halmstad. Temat är
”Jesus i centrum”. Konferensen pågår mellan 29 juli och 2
augusti och dagarna är fyllda
med aktiviteter allt ifrån morgonbönen klockan 7.30 till sena
nattcaféer och konserter.
Varje förmiddag under konferensen hålls barnstödsgrupper
samtidigt som de vuxna deltar
i bibelsutider, som bland annat
hålls av Lilliann Karppinnen och
Börje Dahlkvist.
Sångaren Ulf Christiansson
kommer att finnas på plats på
fredagskvällen för att hålla konsert och dagen därpå kommer
han att hålla bibelstudium.
Under den avslutande helgen är pingstföreståndare Pelle
Hörnmark med som talare.
LP-konferensen på Hotell
Lyktan i Arjeplog har samma
tema som i Gullbranna, men
hålls lite senare, mellan 11 och
15 augusti. Även här är dagarna
fyllda av bibelstudier, möten och
andra aktiviteter för hela familjen.
Mer information finns på
www.lp-verksamheten.se
ULRIKA RAMSTRAND
TID FÖR BÖN. Jesus i centrum är temat för
PINGST.SE NR 2 2015
”Inkludering på riktigt”
Susanne Lindberg ansvarar för simultantolkningen
Att få ta del av en gudstjänst
och en predikan tolkad till sitt
eget språk är inkluderande på
riktigt.
Det menar Susanne Lindberg, som sedan 80-talets
mitt fungerat som simultantolk i församlingssammanhang. Numera leder hon
kurser i denna konst, samt
ansvarar för simultantolkningsarbetet under Nyhemsveckan.
Gudsmöten som tema.
FOTO: LAPPLANDSVECKAN
årets två LP-läger.
FOTO: ANDERS HÄLLZON
PINGST.SE NR 2 2015
Susanne Lindberg är engelsklärare i botten, men jobbar numera som coach i egen verksamhet
med frågor kring mångfald och
inkludering i fokus. Efter många
år i Uppsala har hon flyttat till
Gråbo utanför Alingsås, men
har kvar sitt jobb och sina kunder i Uppsala, så det är där vi ses.
Att säga att hon brinner för
uppdraget som simultantolk,
känns inte som att ta i. Hon har
ett engagemang som smittar
och tycker att det handlar om så
mycket mer än tolkning.
– 
Att erbjuda simultantolkning utgör ett grepp kring
mångfald och inkludering säger
hon. Det handlar om att ge
utrymme, ge makt och tillträde
till en gemenskap för människor
med ett annat språk.
– För mig är det också ett sätt
att kunna tjäna i församlingen,
vilket är en annan viktig dimension, fortsätter hon.
Paulus ord om församlingen
som en kropp, där varje del
bidrar, är en av hennes ledstjärnor.
Susanne började testa att
simultantolka i Pingstkyrkan
i Uppsala i mitten på 80-talet.
Hon slängde sig ut i detta prestigedödande uppdrag, som hon
uttrycker det.
– 
Man får känna på sina
begränsningar mellan varven,
säger hon med ett skratt. En
gång tolkade jag en pastor som
hela tiden använde sig av bildspråk kring tennis, som jag
knappt kan något om.
Och trots att hon nu hållt på
i flera årtionden, och ordnar
kurser i simultantolkning och
ANSVARIG. Susanne Lindberg ansvarar för simultantolkningsarbetet
under Nyhemsveckan. I år erbjuds tolkning till sex olika språk.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
ansvarar för hela simultantolkverksamheten under Nyhemsveckan, säger hon:
– Det känns fortfarande som
att gå på vatten! Men det är jättespännande och roligt.
Organiserar arbetet
Under årets Nyhemsvecka
räknar hon med att simultantolkning kommer att ske till sex
olika språk, engelska, franska,
spanska, ryska, farsi och arabiska. Morgon- och kvällsmötena
tolkas och målet är att konferensen ska nå ut på riktigt.
Susannes ansvar är att organisera upp arbetet och se till att
talarna lämnar in utkast och
bibelord i förväg så att tolkarna
får en chans att förbereda sig och
göra ett så bra jobb som möjligt.
– 
För att klara uppdraget
behöver man också stilla ner sig
själv innan, så att man kommer
på samma frekvens.
Arbetet sker ideellt, förutom
att Susanne får en husvagn att
sova i och matkuponger för
veckan.
– Vi tolkar är ju amatörer,
men vi vill hela tiden sträva efter
att bli bättre och det är roligt att
möta tacksamma åhörare. Man
behöver inte vara språklärare,
men man behöver ha en vilja
och en längtan efter att göra rätt.
Genomför kurser
I samarbete med studieförbundet Bilda har Susanne också
genomfört kurser för simultantolkar, i Filadelfia i Stockholm
i Pingstkyrkan i Alingsås och i
Sionförsamlingen i Linköping.
Hittills har det framför allt skett
på en församlings initiativ, men
hon skulle gärna se att fler kyrkor
på en ort gick samman om både
kurs och inköp av tolkutrustning.
En kurs pågår under en intensiv
dag och blandar teori och praktik. Sen är tanken att deltagarna
ska fortsätta förkovra sig genom
att bilda en studiecirkel.
Susanne Lindberg drömmer
om att få till ett nätverk för tolkar i församlingarna. Som ett
viktigt bidrag till arbetet att göra
församlingarna till en inkluderande miljö också för människor som talar andra språk än
svenska.
ULRIKA RAMSTRAND
11
SVERIGE
Magiska ögonblick
Under ett samtal med tre
mycket erfarna IBRA-figurer
skymtar både de stora skeendena som IBRA under 60
år har fått vara en del av och
personliga ”magiska ögonblick” fram. Men de delar
även med sig av sina tankar
om IBRAs uppgift just nu och
framöver.
rörelsen inte fick tillträde till
Sveriges Radio. Så svenska var
ett av de åtta språk man började
sända program på från nord­
afrikanska Tanger. På bara några
år hade man utökat utbudet till
23 språk. Genom åren blev det
sedan lokala sändningar i Latinamerika, Europa, Asien och
Afrika. På 70-talet var målet de
stängda länderna bakom järnridån och ryskan blev det största
språket. Programmen blev en
livlina för den förföljda kyrkan.
– För mig personligen sätter
jag Sovjet och Kina som de viktigaste historiska genombrotten
och upplevelserna, säger Lars­
eric.
Därefter riktade sig IBRA mer
och mer till muslimer och fokus
lades på ”onådda folk”.
Jag har stämt träff med Larseric,
Gösta och Sune. Det känns som
en ära och jag sätter ”De tre vise
männen” som arbetsnamn för
samtalet. Larseric har bestämt
att vi börjar med fika i hans kök
på Kungsholmen i Stockholm.
Han bjuder på kaffe och Sune
och Gösta har med sig fikabröd.
En av deras gemensamma
nämnare är att de alla har varit
ledare för IBRAs verksamhet.
Den förste var Larseric Jansson
under åren 1972–1988. Gösta
Åkerlund var visserligen den
som först började jobba på IBRA
(1970 och kom att stanna i 41,5
år!) men som ledare började han
1993, då tillsammans med Sune
Elofson. Gösta och Sune delade
ledarskapet fram till 2002. Mellan 2008 och 2010 var Gösta
ensam chef.
IBRA startade kristna radiosändningar 1955 för att Pingst’ FAKTA
Vid den här tidpunkten, i
slutet på 70-talet och början på
80-talet började allt fler missionsorganisationer tala om de
onådda i muslimvärlden.
– 1979 var jag pastor i Botkyrka pingstförsamling (ansvarsförsamling för Mellanöstern
inom Pingst), säger Sune, och
jag utsågs att undersöka möjligheterna för mission i regionen.
När jag var där nere talade den
Några IBRA-milstolpar
c 1949. Provsändningar över
Radio Luxemburg.
c 1952. Provsändningar från
skepp i Östersjön.
c 1955–1960. IBRA sänder
över kortvåg och mellanvåg från Tanger, Nordafrika.
Utbudet utvecklas från ett till
23 språk.
c Från 1960 Många lokala
projekt startas i Latinamerika,
Europa, Asien och Afrika.
c 1971. Kortvågssändningar
börjar från Portugal. Fokus på
Östeuropa, med ryska som
det största språket.
c 1972. Samarbete inleds
med FEBA, Seychellerna, för
sändningar till Sydasien och
12
Onådda muslimer
senare Afrika.
c 1973. Samarbete inleds
med FEBC, Filippinerna, för
sändningar till Kina.
c 1974. Kortvågssändningar
startar från Malta till Östeuropa och Mellanöstern.
c 1993. Mellanvågssändningar börjar på turkiska över
Radio Moskva, Sovjetunionens
starkaste propagandasändare.
c 1995. Aktion Ibrahim startar.
c 2003. Life Channel, kristen
arabisk satellit-tv-kanal startar.
Enormt uppsving av tittarrespons.
c 2007. Den turkiska tv-kanalen ECTVs satellitsändningar
startar. Numer Kanal Hayat.
ena efter den andra om att det
var dålig hörbarhet på radion.
Andra organisationer producerade programmen åt oss och jag
upplevde att det inte var så bra
kvalitet, och responsen var försvinnande liten.
Larseric var då chef på IBRA,
så Sune kände sig tvungen att
berätta läget för honom.
– 
Då spände Larseric ögonen i mig och frågade: ”Är det
verkligen så?” berättar Sune.
”Ja …” svarade jag. ”Jamen gör
nå´nting åt det då!” blev Larserics respons.
– Sune blev sedan den som
byggde upp Mellanösternarbetet
på Cypern, och Gösta var den
som fick inspirera till IBRAs stora satsning på arabvärlden i och
med starten av Aktion Ibrahim,
tillägger Larseric.
De magiska ögonblicken i
IBRAs historia är många. Larseric berättar om ett besök i Ryssland, efter järnridåns fall:
– 
Jag fick tala till 12 000
människor som hade samlats
runt ett torg och på hustaken. De
hade kommit ända från Sibirien
för att de ville se någon representant från IBRA Radio som de
hade lyssnat till under den svåra
Sovjettiden, en tid av förföljelse
och fängelse. Jag talade och när
jag bjöd till frälsning så kom det
minst 2 000 människor och vi
bad i timmar för dem. Då tänkte
jag: Detta är fantastiskt!
Lyssnade i garderob
Dagen därpå bjuds Larseric
på frukost i ett hem där gamla
farmor i huset kommer fram till
honom.
– Hon böjer sina knän och
kysser mina händer och säger:
”Ni vet inte vad ni har betytt
för min släkt och för hela vårt
land!”. Så visade hon mig en
garderob isolerad med filtar;
”Här har vi turats om att sitta
och lyssna på era program, vi
kunde bli angivna för att vi lyssnade, men ni har gett oss liv och
hopp.”
Ett av Göstas ”magiska ögonblick” är från slutet av 80-talet
LEDARE. Larseric Janson, Gösta Åkerlund
när han och en kollega övervakade de olika kort- och mellanvågsfrekvenser som IBRA
använde. När Radio Moskvas
starka signaler kom in och störde skämtade de om att IBRA
borde köpa sändningstid av
dem. En helt utopisk idé med
tanke på att Radio Moskva var
Sovjetunionens
propaganda­
kanal nummer ett. Men några
år senare hade IBRA köpt sändningstid på just Radio Moskva
och sände arabiska och turkiska
program därifrån!
– 
Jag minns den mäktiga
känslan när jag sedan besökte
sändarstationen i Krasnodar,
med ett flera kilometer långt
område av antenner. Att få denPINGST.SE NR 2 2015
under IBRAs 60 år
och Sune Elofson har alla tre varit chefer för IBRA och delar här några magiska ögonblick från åren som gått. I år firar IBRA 60 år. na möjlighet hör till en av höjdpunkterna i IBRAs historia!
Planterade församlingar
För Sune hör ett magiskt
ögonblick ihop med den stora
satsning på Mellanöstern/Nordafrika som benämndes Aktion
Ibrahim i mitten av 90-talet.
– 
För mig var ett ”magic
moment” när jag kunde lyssna
på ett arabiskt radioprogram där
själva programmet visade på en
församling som samlades i Alis
eller Muhammeds hus, säger
Sune. Vi använde alltså radion
på ett nytt sätt; för att plantera församlingar och fick till
och med brev från Jeddah och
Mecka i Saudiarabien.
PINGST.SE NR 2 2015
Även om alla dessa tre herrar
är rika på historiska minnen så
är de framför allt hänförda över
sådant de hör hända i dag och
de har stora förväntningar inför
framtiden.
Uppdraget inte färdigt
– Nu hör vi om tv-program
till Saudiarabien som har visats
700 000 gånger på YouTube,
utbrister Sune. När jag började
jobba i Mellanöstern mötte jag
många som arbetat ett helt liv
utan att se resultat. Jag väntar på
ett andligt genombrott i de länderna, det är möjligt för Gud!
– Det som jag ser just nu och
hoppas på framöver är att vi ska
nå unga i storstäder med nya
medier och att nå onådda på
svåråtkomliga ställen, säger Gösta. Det uppdraget är inte färdigt.
Larseric inspireras av arbetet
med att nå världens megastäder,
ett arbete som IBRA just intensifierat i och med nätverkssatsningen Action Key cities (till att
börja med för Bangkok, Kairo
och Dar es Salaam).
”Längtar efter kärlek”
– Jag tycker IBRA borde göra
egna program med en egen
karismatisk profil i megastäderna, där unga har behov av
tro och av att känna en mening
med livet. Det som är riktigt hett
i dag är muslimvärlden. Jag ber
varje dag att den islamiska värl-
FOTO: ERIK THUNBERG
den ska nås av evangelium. Världen längtar efter kärlek och det
kräver röster och ansikten som
utstrålar kärlek!
– Vi får inte glömma den andliga sidan av tillvaron, menar
Gösta. Allt arbete som gjorts i
arabvärlden har satt spår. Jag
tror att oroligheterna i den islamiska världen är ett fysiskt bevis
på att det händer något i den
andliga världen. Historiskt sett
har alltid väckelse sprungit fram
ur svårigheter. Ofta är det stora
svårigheter som skapar stora
framgångar.
– Ja, vi får arbeta på vårt sätt
och Gud arbetar på sitt sätt,
instämmer Larseric.
MARIA LEVANDER
13
VÄRLDEN
Maria vill bli
advokat för att
hjälpa våldtagna
Maria överlevde det värsta
som en människa kan drabbas av och ur detta växte
styrkan fram. Nu vill hon bli
advokat för att hjälpa andra
kvinnor.
Hon är bara 20 år gammal, men
ögonen vittnar om att hon redan
upplevt fler svårigheter än de
flesta av oss gör under en hel
livstid. Ändå har hon inte förlorat sitt framtidshopp och hon
berättar att hon vill bli advokat:
– Jag vill vara till hjälp för
andra, så som jag själv har blivit
hjälpt. Det är mitt enda mål.
Maria växte upp i ett samhälle
i östra DR Kongo. Redan som
17-åring blev hon helt ensam i
livet, efter att pappan, mamman
och hennes bror dött. En granne
lovade att betala hennes utbildning, men våldtog henne sedan.
Det var först när det syntes
tydligt att hon var gravid, som
hon talade om för andra vad
som hänt. Då fick hon hjälp att
komma till Panzisjukhuset och
transit­
boendet Maison Dorcas,
som ligger intill.
Förändrade livet
Tiden på Dorcas har förändrat hennes liv. Hon har fått kärlek, vård, omsorg, och utbildning.
– Här tog personalen hand
om mig som om jag vore deras
eget barn. De har gett mig allt
som jag behöver, säger Maria.
När jag har det jobbigt med
minnena, så hjälper de mig att
släppa taget om det som varit
och att möta nuet.
Vägen ut ur mörkret och in
i tillit och hopp, har varit lång.
Det tog tid innan hon kunde
14
GER INTE UPP. Maria vill hjälpa utsatta kvinnor. öppna sig för andra och låta dem
komma nära.
– Men nu vågar jag dela med
mig av mina erfarenheter och
har fått styrka till att också hjälpa andra som drabbats. Jag ger
dem råd och visar dem att livet
inte är över. Man kan tro det om
man gått igenom hemska saker
som dessa. Du måste bevara tron
och vända blad i livet.
Vill att alla ska få vård
Marias önskan är att stödet till
arbetet vid Dorcas ska fortsätta.
Att alla de flickor och kvinnor
som utsätts för övergrepp ska
kunna få vård.
– Behoven är så stora, men
möjligheterna att hjälpa är
begränsade. Det behövs fler som
gör en insats, säger hon.
’
FOTO: MILAN VENT
När hon tänker på sitt lands
framtid, och hur det ska kunna
bli tryggare att leva där, ser hon
framför allt vikten av att satsa på
utbildning.
– Det behövs fler skolor, och
våra ledare behöver ändra sin
inställning, för folket följer deras
exempel. Det är vi som är Kongos framtid, men om inte ledarskapet gör bra saker idag, så blir
det svårt för oss att göra det. Utan
utbildning och förändrad mentalitet så sker ingen utveckling.
I dag märks en styrka hos
Maria, både i hennes ord och
kroppspråk. Och hon känner
den själv.
– Ja, när man varit med om
det värsta av allt och överlevt, så
blir man väldigt stark.
MARIA BARD OCH NOOMI LIND
FAKTA SSV-projektet
c Över 20 000 patienter har
fått vård på Panzisjukhuset
genom det PMU-ledda SSVprojektet (Survivors of Sexual
Violence) sedan 2004.
c År 2014 behandlades 2516
patienter, varav 1670 hade
utsatts för sexuellt våld och
846 var i behov av högspecialiserad gynekologisk vård,
genom SSV-projektet.
c År 2014 behandlades 44,2
procent av alla kända våldtäktsfall i Sydkivu.
BEHÖVER STÖD. Insamlingsbehovet till
Hjälpen
Allt fler våldtagna kvinnor och
barn söker sig till Panzisjukhuset. PMU:s kampanj ”To
Congo with love” fortsätter
och mer pengar än någonsin
ska samlas in detta år.
I närmare 20 år har brutala övergrepp skett mot befolkningen
i östra DR Kongo. Sedan förra
året har det skett en ökning i
tillströmningen av patienter till
det PMU-ledda SSV-projektet
(Survivors of Sexual violence).
PINGST.SE NR 2 2015
Panzisjukhuset är stort, bara i år behöver PMU samla in 7,3 miljoner för att täcka behoven. FOTO: ANETTE BROLENIUS
behövs mer än någonsin
Panzisjukhuset är det enda sjukhus i Sydkivu som kan ge riktigt högspeciliserd gynekologisk
kirurgi, och under förra året tog
man genom SSV-projektet emot
44,2 procent av alla rapporterade
våldtäktsfall i regionen, totalt 1
670 patienter.
PMU arbetar med att påverka
svenska EU-parlamentariker för
en reglering av de konfliktmineraler som underblåser striderna
och utarmar folket. Dessutom
fortsätter stödet till de kvinnor
PINGST.SE NR 2 2015
och barn som utsatts för övergrepp.
Ansvaret går över
Efter att i elva år har letts av
PMU övergår nu SSV-projektet
till Panzisjukhuset, för att i likhet
med övriga PMU-finansierade
projekt ägas lokalt. Det går också
över från ett vara ett humanitärt
projekt till ett utvecklingsprojekt,
som förutom att rädda liv ger
uppföljande expertisvård. PMU
står kvar i sitt stöd, och behöver
detta år samla in mer pengar än
någonsin – totalt 7,3 miljoner
kronor – för att täcka de behov
som en förändring kräver.
Viktigt att läsa på
Som individer har vi en viktig
roll att spela, menar Maria Bard
påverkansstrateg på PMU:
– 
Som enskilda kan vi ge
pengar till arbetet vid Panzisjukhuset så att man inte tvingas säga
nej till det ökade antalet kvinnor
och barn som kommer för att få
vård. Det är också viktigt att läsa
på om situationen så att man blir
medveten om vad som händer
och kan använda sin röst till att
påverka de folkvalda. Sverige har
ett starkt engagemang i frågan,
och det är viktigt att det fortsätter
vara så.
NOOMI LIND
Fotnot: SMS:a PANZI100 till 72
980 för att ge 100 kr eller, plusgiro 90 00 50-6. Märk gåvan ”To
Congo with love”
15
REPORTAGE
DE HAR HITTAT
NYCKELN
Vid förra årets Rådslag hälsades församlingen ”Jesus
– Nyckeln till himlen”
välkommen in i Pingsts
riksförening och samfund.
Följ med till församlingen,
som i dag består av mellan 80 och 90 personer,
de flesta med rötterna i
Centralafrika.
TILL HIMLEN
Redan i början av gudstjänsten sätts tonen.
Det handlar om tacksamhet och glädje.
Assisterande vicepastor Clotilde Rubagymya, ursprungligen från Rwanda, läser
Psalm 100, som är en tacksägelsepsalm och
som inleds med orden ”Hylla Herren, hela
världen, tjäna Herren med glädje, träd fram
inför honom med jubelrop!” Hon läser på
franska och tolkas till engelska. Detta gäller
för övrigt hela gudstjänsten.
En annan söndag kan tolkningen vara
från swahili till svenska, eller från engelska
till franska. Men minst två språk varje gång
för att besökarna och medlemmarna ska förstå det som sägs och predikas. Merparten av
besökarna i gudstjänsten jag besöker kommer från afrikanska länder. Men församlingen består inte alls bara av afrikaner, får
jag veta. Den har också svenska och irakiska
medlemmar till exempel. Söndagsskolan
leds av svenske Anders Berghult till exempel.
Innan han och alla barnen går till sin samling får de gå fram och få förbön.
LOVSÅNGSTEAMET BJUDER inledningsvis
på ett medley, där bland annat den helsvenska O, store Gud dyker upp i engelsk tappning och med lite ändrad melodi och annan
stämföring än vad jag är van vid. De sjunger
starkt och klart och med stor inlevelse och
församlingen hakar på och både sjunger och
dansar i bänkarna.
– Vi är en evangelisk och apostolisk församling, som tror på Bibeln från början till
slut, förklarar Clotilde från predikstolen.
– Vi tror att Jesus är vägen, sanningen och
livet.
Hon hälsar alla välkomna och ber alla
16
passa på att hälsa på så många som möjligt
i sin närhet också. Genomgående är stämningen väldigt varm och välkomnande och
när gudstjänsten är slut tror jag alla har hälsat på alla.
FÖRSAMLINGEN BILDADES 2012, som
ett resultat av de bönesamlingar pastorn
Isaac Sumaili Mwenebatu och vice pastorn
Cathrine Omari Yhailis vision började i
hemmet.
– Vi vill evangelisera här i Sverige, säger
de.
Hemma i Kongo Kinshasa finns en församling med samma namn, Jesus Kristus
Nyckeln till himlen, Jesu Christest la Clé du
Ciel, på franska.
De betonar att församlingen är ett resultat av det missionsarbete som bland annat
svenska missionärer drivit i deras land, vilket
är DR Kongo. I sin predikan den här eftermiddagen uttrycker pastor Isaac också stor
tacksamhet över att missionärer kom med
evangeliet till hans land.
Församlingen möts till gudstjänst varje
söndag eftermiddag i Husby Träff, som väl
bäst kan beskrivas som ett Folkets hus i förorten Husby i västra Stockholm. Flera kvällar i veckan hyr man också in sig där, för
körövningar, ungdomsarbete, kvinnomöten,
bönemöten med mera.
’’
Vi vill evange­
lisera här i
Sverige.
PINGST.SE NR 2 2015
LEDARE. Stora delar av ledarteamet
samlade utanför Husby Träff, som är den
lokal församlingen hyr för sina samlingar.
Från vänster Clotilde Rubagumya, Julien
Makaya-Mboko, Blondine Makaya-Mboko,
Isaac Sumaili Mwenebatu, Catherine Omari
Yohali och Esube Mauridi Simba.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
REPORTAGE
Det stora böneämnet just nu för ledningen är att hitta en annan lokal. Det blir helt
enkelt för dyrt att hålla på och hyra Husby
träff, och dessutom är det opraktiskt. Pastorn har inget kontor och ingen lokal för att
ta emot själavårdsklienter och det blir ofta
tidspress i samlingarna när någon annan
förening ska in i lokalen efteråt.
När församlingen ska förrätta dop hyr
man in sig i närbelägna Husbykyrkan,
berättar de.
DRÖMMEN ÄR ATT FÅ kontakt med någon
annan pingstförsamling i Stockholmsområdet, som är villig att hyra ut sina lokaler till
dem, förstår jag när jag efter gudstjänsten
möter församlingsledningen över en fika.
Längtan efter mer kontakt med svenska
pingstförsamlingar är också stor.
Pastor Isaad Sumaili Mwenebatu är den
som predikar den här dagen och hans ämne
är offrande. Innan han äntrar predikstolen
stiger lovsången och tungotalet starkt mot
himlen, interfolierat med drillande jubelljud. Besökarna klappar i händerna och
dansar i bänkarna.
Pastor Isaac har nästan svårt att komma
igång och konstaterar direkt att:
– Den helige Ande är här, det känner jag.
BARNEN I FOKUS. Innan söndagskolan går till sin samling får alla barnen och ledarna
komma fram och få förbön. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
HANS PREDIKAN GÅR UT på att den Gud
som gett oss så mycket, sin son, andliga
gåvor och andra välsignelser som jobb och
bostad och beskydd, är värd att ge tillbaka
till. Med glädje.
– Det är viktigt att du ger av glädje och
tacksamhet och att du har det gott ställt
med Gud, annars är dina gåvor inget värda.
Under predikan citerar han en rad bibeltexter, som handlar om pengar och givande
och avslutar med uppenbarelseboken 2:2-5,
om att komma ihåg sin första kärlek.
När han inbjuder till förbön för de som
känner att de stulit av Herrens pengar kommer flera fram och böjer knä. Förbön sker i
god ordning med handpåläggning.
LOVSÅNG. Lovsångsteamet sjunger den här söndagen på engelska, bland annat en översättning av den helsvenska sången O, store Gud. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
NÄR GUDSTJÄNSTEN ÄR SLUT fikar besö-
karna tillsammans. Den här gången finns ett
30-tal personer på plats, andra söndagar är
man mer än dubbelt så många.
Församlingen är väl organiserad förstår
jag, med team för ekonomi, mötesvärdskap,
förbön, evangelisation, körsång, kvinnosamlingar och barnarbetet.
Och i församlingsledningen ingår både
män och kvinnor. Vice pastorn och assisterande vice pastorn är kvinnor, liksom en av
de äldste och en av diakonerna. Gemensamt
för hela ledningen är att de har sina rötter i
Afrika. Men, de är noga med att påpeka att
deras församling inte bara finns till för afrikaner. De har hjärta och sinne inställt på de
behov de ser här i Sverige.
– Vi ber om väckelse här i landet och vill
vara med och evangelisera Sverige, säger de.
ULRIKA RAMSTRAND
18
FLERSPRÅKIGT. Assisterande vicepastor Clotilde Rubagymya, till höger, läser Psalm 100 som
inledning och ber Gud välsigna samlingen. Hon talar franska och tolkas till engelska.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 2 2015
PÅ PLATS I TURKIET. Cornelia och John och filmaren Mikael Ginal under inspelningarna i Istanbul. FOTO: MARIA LEVANDER
Unga möter unga
i gammal stad
– Vi måste berätta om allt det
fantastiska som händer ute i
världen för svenska ungdomar!
Det säger Pingsts missionsinspiratör Annelie Lennartsson som i våras tog med sig
två unga svenskar till Istanbul
i Turkiet för att få uppleva
IBRAs arbete på nära håll.
Ungdomarnas upplevelser
och möten med människor
kommer visas upp i filmformat
under flera av sommarens
konferenser.
För Cornelia Byström, från Örnsköldsvik och John Öberg från
Boden blev det något annat än
en semesterresa.
Cornelia, vad fick du ut av
resan?
– 
Utöver en massa härliga
minnen fick resan mig att inse
hur mäktig Gud är. Hur häftigt
PINGST.SE NR 2 2015
det är att det är samma Gud vi
tror på, oavsett var i världen vi
är, och vilken gemenskap det ger
oss. Resan har fått mig att inse att
jag inte har någon anledning alls
att inte berätta om min tro för
andra, eftersom jag hade en sån
tur att födas i ett land där man
slipper vara förtryckt för sin tros
skull.
Hur är det att leva som ung
troende i Turkiet?
– Jag fick intrycket av att de
kristna i Turkiet, speciellt de
som kommer från en muslimsk
bakgrund, lever under ett sjukt
förtryck både från släkt och samhället. Det är som om de automatiskt blir väldigt ensamma.
Familjerna vänder sig ifrån dem
och kompisarna överger dem.
Det fantastiska är att de fortfarande är fulla av hopp och glädje, och tar varje chans de får att
berätta om sin tro. De kristna står
starka tillsammans, oavsett hur
situationen ser ut.
Var det något möte som gjorde ett speciellt starkt intryck
på dig?
– 
Det måste ha varit med
Rüveyda. Hon var 22 år och hade
inte varit kristen jättelänge. När
hon berättade om sin tro för sin
familj anklagade hennes mamma
henne för att ha svikit familjen,
och hennes syster bröt all kontakt med henne. Trots att jag och
Rüveyda knappt kunde kommunicera utan tolk, kändes det som
om vi hade ett sånt starkt band
mellan oss. Hon var den första
kristna ungdomen som vi träffade i Istanbul.
Fem korta filmer
IBRA, tillsammans med filmaren Mikael Ginal har nu satt ihop
fem korta filmer som handlar om
IBRAs arbete i Turkiet (genom
tv-kanalen Kanal Hayat) och vittnesbörd från turkiska ungdomar
som funnit Jesus.
Filmerna ska visas främst på
ungdomsmöten under sommarens konferenser i Hampetorp,
Nyhemsveckan och Lapplandsveckan.
– Jag hoppas att missionen på
så sätt ska komma nära, säger
Annelie Lennartsson.
Cornelia och John kommer
delvis finnas med på sommarkonferenserna.
MARIA LEVANDER
Fotnot: Annelie Lennartsson har
ett par andra ungdomsresor på
gång; i augusti till Egypten och i
oktober-november till Bangkok,
Thailand, en storstad som ingår
i IBRA satsning ”Action Key
Cities”.
19
SVERIGE
Från modlöshet
Församlingen i Smålandsstenar tog hjälp av församlingscoach
Pastor och föreståndare
sedan åtta år tillbaka sade
upp sig, ungdomsledaren
hade slutat och ordförandeskapet var vakant sedan flera
år. Det var som om luften
hade gått ur församlingen.
Men Gud visade en helt ny
väg framåt.
med över 30 år på nacken som
samlar 25–45 barn varje fredag,
Vips-samlingarna för mellanstadiet som drar 30–60 barn varje
fredagskväll, tonårssamlingarna
tillsammans med Missionskyrkan som samlar 15–30 ungdomar på fredagarna – och konfirmandgruppen med ett 20-tal
deltagare från samhället. Dessutom driver man en förskola i
kyrkans lokaler med drygt 30
barn där man får många kontakter med familjer i samhället.
– Det var väldigt värdefullt att
få hjälp att lyfta blicken och se
vad vi faktiskt har, inte bara vad
vi saknar, säger Kicki.
Det är en solig vårdag när vi träffas i Pingstkyrkan Smålandsstenar – och känslan av en ny vår är
påtagligt närvarande också inne
i kyrkan. Från mörker till ljus, ja
visst kan det vara så i en församlings vardag. Från modlöshet till
hopp.
Kicki Spång berättar:
– Vi hade en dröm för församlingen, en längtan. Men i
församlingsledningen droppade
personer av en efter en, jag var
själv en av dem som kände att
jag behövde en paus. När vår
pastor också sa upp sig kände vi
verkligen modlöshet – vad gör vi
nu? Det var ingen som orkade ta
tag i något.
lag för vårt församlingsarbete!
Men vi saknar nog rätt drivkraft,
för det blir lätt bara en verksamhet som tröttar ut oss. Hur hittar
vi tillbaka till bönen, den Helige
Andes kraft och vår Jesuspassion …?”
Lusten försvann
Stor uppslutning
– 
Lusten och inspirationen
fanns inte längre, fortsätter Bernt
Nyman. Modet sjönk. Man måste
vara ärlig, det drabbade oss alla.
Krafttaget som blev början till
en förändring var församlingsdagen i september 2013. Man
bjöd in Pelle Hörnmark från
Pingst och bad om stöd och råd
inför en förändringsprocess. I
brevet till Pelle skrev man:
”Vi har ett mycket gott under-
Uppslutningen till dagen var
över förväntan – 75 personer
deltog vilket motsvarade ungefär
hälften av antalet medlemmar
i matrikeln. Och församlingens
möte med Pelle satte igång både
tankar, känslor och praktisk
handling. Drömmar och visioner sattes på pränt och långa listor fästes upp på väggen i bönerummet.
– Det fanns ett liv och en
’ FAKTA
ordförande, och Jonas Wendefors, den nya pastorn. FOTO: GABRIELLA MELLERGÅRDH
Församlingscoachning
Till för: Församlingar som
önskar någon utifrån som ställer frågor, utmanar och stöttar i
en församlingsprocess.
Ansvariga för programmet:
Pelle Hörnmark, Daniel Alm
Kostnad: Total kostnad
för församlingen är 10 000
20
NYA LEDARE. Annelie Bakker, Smålandsstenarsförsamlingens nya
kronor. Möjlighet finns för
mindre församlingar att söka
SST-bidrag till avgiften.
Församlingscoacher: Samuel
Hector, Magnus Jonegård, Richard Svensson, Roine Swenson och Roland Pettersson.
längtan hos oss, så mycket vi
ville göra, men ingen tydlig ledare som kunde ta hand om det,
säger Kicki.
Värdefulla synpunkter
Då gav Pelle förslaget att
koppla in en församlingscoach.
Kontakt förmedlades med Magnus Jonegård, pastor med ett
förflutet som företagsledare.
– Att få någon som såg på
vår församling med helt nya
ögon var otroligt värdefullt. Vi
fick en fantastisk feedback och
uppmuntran både av Pelle och
Magnus. Man kände sig så lyft!
berättar Bernt.
För trots att ledarskapet i
församlingen gick på tomgång
fanns det andra tillgångar som
blomstrade, till exempel barnoch ungdomsarbetet som fyller
kyrkan varje vecka. Barnkören
’ FAKTA
Alla delaktiga
Hon blev ansvarig i projektgruppen som bildades och
som sedan träffade Magnus
regelbundet under ett års tid,
varannan vecka under hösten
och med lite längre mellanrum
under våren. Processen med att
mejsla fram en tydlig vision förankrades stadigt i församlingen
och man hjälptes åt att ta fram
värderingsord som skulle styra
gemenskapen. Varje medlem
fick markera vilka ord man tyckte var viktigast.
Ny ordförande
Man satte också ut en låda
där medlemmarna fick lämna
förslag på namn till församlingsledningen. Mitt emot mig vid
bordet idag sitter ett av bönesvaren – Annelie Bakker som är
församlingens nya ordförande.
– Jag tackade ja till frågan
eftersom jag såg att hela församlingen var med på ett fantastiskt
Vision för Pingstförsamlingen i Smålandsstenar
c Att vara en välkomnande och
kärleksfull gemenskap för alla.
c Att med Bibeln som grund
vägleda människor till tro på
Jesus och till en växande rela-
tion med honom.
c Att genom all vår verksamhet sprida kunskap om kristen
tro och spegla Guds kärlek till
alla människor.
PINGST.SE NR 2 2015
till hopp
BLICKAR FRAMÅT. Projektledaren Kicki Spång visar på församlingens formulerade vision. sätt, man såg att det fanns folk
omkring med vilja och engagemang. Spänningen låg i luften,
alla kände att något nytt var på
gång, berättar Annelie.
Medlemmar som inte varit
aktiva på många år började
komma till gudstjänster och
uttryckte en längtan efter att
engagera sig.
Ny stabilitet
Gemenskapen hamnade i
fokus på ett helt nytt sätt. I oktober, ett år efter mötet med Pelle
Hörnmark, kunde man konstatera att stabiliteten var återvunnen, det fanns en församlingsledning vid rodret. Dels en
styrelse med ansvar för ekonomi
och administration, dels ett församlingsråd med den andliga
PINGST.SE NR 2 2015
FOTO: GABRIELLA MELLERGÅRDH
tillväxten som sitt främsta fokus.
Och i januari i år anställdes
Jonas Wendefors som ny pastor
utifrån den profil man utarbetat
i projektgruppen, med särskild
inriktning på ungdomar och
familjer.
”Fantastiskt bra”
– Plötsligt har vi 70–75 personer aktiva i cellgrupper under
en vecka och det är ju fantastiskt
bra. Nu jobbar vi på att kunna
dela en del av grupperna och
växa ännu mer, säger Bernt.
Och nu börjar det verkliga
jobbet.
– Nu ska vi ta oss an visionen
bit för bit och se till att det blir
ett liv, inte bara fina ord, säger
Annelie.
GABRIELLA MELLERGÅRDH
”Lite som att gå på vatten”
Magnus
Jonegård,
varför har
du valt att
ställa upp
som församlingscoach?
– När
jag engageras som församlingscoach så
innebär det ju att församlingen
vill ha hjälp och är medveten om
behovet av förnyelse och förändring.
– Jag gillar verkligen att komma in i ett sådant läge, för min
erfarenhet säger mig att man
med relativt små insatser kan
skapa stora positiva effekter i
den församling man coachar om
det går bra.
Hur är det att komma till en
helt ny församling och sätta
sig in i deras unika behov?
– Det är varje gång lite som
att gå på vatten och pröva om
det bär. Men eftersom jag vet
väldigt lite, kanske jag också ställer de där frågorna som annars
ingen vågat ställa.
Vad vill du säga om resan som
gjorts i Smålandsstenar?
– Jag upplevde att det fanns
en trötthet och modlöshet i
församlingen när jag kom, men
också att detta vändes i framtidstro väldigt fort. Det mest
positiva var att människor engagerade sig på ett sätt som gjorde
att Kristi kropp efter ett tag
fungerade i alla dess delar.
GABRIELLA MELLERGÅRDH
21
UNDERVISNING
Ansvaret att
finansiera Guds rike
Per-Olof Eurell skriver: Den bibliska historien såväl som kyrkohistorien
visar att tiondegivande i många stycken är en väckelsefråga.
M
ånga reagerar negativt när det talas om
pengar och givande
från predikstolen. På
något sätt menar man
att kyrkan ska vara
självfinansierad och inte begära pengar till
att driva sin verksamhet. Att gå i kyrkan ska
vara gratis. Kyrkan ska ge hjälp till behövande, inte ta upp kollekt och göra anspråk på
att få folks pengar.
Även om detta är en attraktiv tanke saknar den verklighetsförankring. Ansvaret för
finansieringen av Guds rike ligger på dess
medborgare. Förenklat innebär det att det
är vårt gemensamma ansvar – vi som är troende – att finansiera kyrkans verksamhet. Vi
ska göra det tillsammans. Var och en efter
förmåga.
På Handelshögskolan i Stockholm fick jag
lära mig att definitionen på ekonomi är ”att
hushålla med knappa resurser”. Den kände
ekonomiprofessorn Assar Lindbeck definierade ämnet ännu mer kärnfullt - ”Ekonomi
är att välja”. Biblisk ekonomi handlar om att
välja hur resurser ska fördelas och användas
utifrån Guds vilja. Gud vilja finns uppenbarad i Bibeln, där det står att vi ska prioritera
att använda åtminstone 10 procent av vår
disponibla inkomst till att finansiera gudstjänstliv, evangelisation, mission, etcetera.
Det kallas på kyrkspråk för att ge tionde.
TIONDEGIVANDE ÄR FÖR många en enkel
och rättvis princip som handlar om att ge
en tiondel av sin inkomst till Gud. Eftersom Gud inte har ett eget bankkonto eller
en personlig kassamottagning i himlen ges
pengarna till hans ställföreträdare på jorden
– församlingen. Principen är rättvis. Den är
lika för alla. Den som tjänar mycket ger mer
än den som tjänar lite, men i proportion till
sin inkomst ger alla lika mycket. Principen
är också enkel. Alla kan dividera med tio
eller räkna ut vad tio procent av ett tal är.
Andra ifrågasätter detta. Är inte tiondet
i Bibeln egentligen bara ett gammaltestamentligt skattesystem i en teokratisk stat?
Är det inte så att Nya testamentet egentligen
inte alls säger något om tiondegivande? Är
det kanske så att ämnets popularitet bland
22
Per-Olof Eurell är VD för en transaktionsrådgivningsfirma.
amerikanska TV-predikanter och moderna
förespråkare av apostolisk kristendom snarast motiveras av girighet och självisk ambition än ödmjuk trohet till Bibeln?
I MIN JAKT PÅ UPPENBARELSE om och
nutida tillämpning av tiondegivande har jag
gått igenom varenda bibelvers som talar om
tionde och relaterade ämnen om hur församlingslivet ska finansieras. Det har övertygat mig om att det finns nedlagt i Guds
ordningar något som jag kallar Tiondeprincipen. Den kan sammanfattas i sju punkter.
1) En gudomlig princip
Bakom tiondegivande finns en evig princip.
Ett överdrivet fokus på detaljer och strikta
tillämpningsregler leder fel. Jordbrukssamhället i Mellanöstern för 3 000 år sedan såg
mycket annorlunda ut än dagens västerländska industri- och tjänstesamhälle. Bakom kulturella och tidstypiska tillämpningar
finns en dock en gudomlig princip. Ibland,
som i nationen Israel under den samhällsordning Mose instiftade, upphöjs principen
till lag.
’’
Att tiondet inte
hade en fram­
trädande plats
i Paulus förkunnelse
betyder inte att han
tog avstånd ifrån
det som en gudomlig
princip.
2) Förvaltarskapsperspektiv
Ett viktigt perspektiv är att allt vi har (ekonomiska resurser, talanger, etcetera) ytterst
kommer från Gud. Gud är alltings ägare. Vi
har fått i uppdrag att förvalta det åt honom.
Från de första gåvorna som gavs till Gud i
mänsklighetens historia av Kain och Abel,
Adams och Evas barn, har detta varit ett
sätt att erkänna att tillväxt och frukt är helt
beroende av Gud, även om människan arbetar hårt. Att ge till Gud blir också ett sätt att
ge honom utrymme och prioritet i våra liv.
3) Ansvarsfull delaktighet i finansieringen av Guds rike
I Nya testamentet är den kristna församlingen Guds representant på jorden. För
att församlingen ska kunna växa stark och
utföra sitt uppdrag krävs ekonomiska resurser. De som arbetar med predikan och att
bygga Guds församling i det nya förbundet
ska avlönas på motsvarande sätt som leviterna avlönades i Gamla testamentet. Där
avlönades gudtjänstarbetarna med lagstadgat tionde.
I Nya testamentet finns det en frihet att
ledas av den helige Ande för individuella
lösningar. Abraham, trons fader, gav tionde
till Melkisedek, en skuggbild på Jesus. Det
är naturligt att i dag ge tionde till Jesus –
genom församlingen – för att världen ska bli
frälst.
4) Tio procent av den disponibla inkomsten är ett riktmärke – en miniminivå
Räknar man ihop alla olika tionden, förstlingsgåvor, offer, tempelskatt, etc. som medborgarna i Israel skulle ge enligt Mose lag
motsvarade det 30–40 procent av inkomsten. Om man försöker renodla och hitta
den bärande principen för dagens troende
landar man i att tio procent av inkomsten är
ett bra riktmärke för hur mycket man minst
bör ge till Guds församling.
Om alla troende gjorde detta skulle vi bygga starka lokala församlingar som fokuserade
på att slutföra missionsbefallningen, hade
råd att anställa duktiga tjänstegåvor och hade
ändamålsenliga lokaler. Den bibliska historien såväl som kyrkohistorien visar att tiondegivande i många stycken är en väckelse­fråga.
PINGST.SE NR 2 2015
Biblisk ekonomi handlar om att
välja hur resurser ska fördelas och
användas utifrån Guds vilja.
ILLUSTRATION: JOHAN HESSELSTRAND
I tider av avfall slutar folk att ge tionde. Då
kan inte personer med kallelse avlönas för att
ägna sig åt församlingstjänst. Det ger en svag
andlighet. I tider av väckelse blir tiondegivande ofta en hjärtefråga. Det gör att församlingen får mer resurser och kan utföra sitt
uppdrag effektivare.
5) Frivilligt givande i tro motiverat av
kärlek
Med tiondeprincipen i botten motiverar
Nya testamentet till ett frivilligt givande
motiverat av kärlek. Ingen ska ge av olust
eller av tvång. En grundprincip är att tionde
inte handlar om teknik och matematik utan
om hjärtats inställning. Det gör att frågan
om man ska ge tionde före eller efter skatt
blir en icke-fråga.
Jesu tillrättavisning av fariséerna och de
skriftlärda som gav tionde av kryddväxter
illustrerar detta. Jesus tyckte de gjorde helt
rätt som gav tionde. Det är i sig en intressant
notering. Men att på grammet väga upp rätt
mängd dill från kryddträdgården för att ge
tionde var helt oviktigt jämfört med att leva
i kärlek, att visa barmhärtighet, vara pålitlig
och ärlig.
Det ena uteslöt inte det andra, men det
inre livet är viktigare än det yttre.
6) Ett sätt att ära Gud
Gud är värd att äras. Hur ärar man på ett
praktiskt och konkret sätt Gud? Man kan
naturligtvis göra det på många sätt, men ett
bra sätt att ära honom är med vår ekonomi.
När vi ger tionde visar vi att vi respekterar,
hedrar och värdesätter Gud.
PINGST.SE NR 2 2015
7) En väg in i att leva i givandets välsignelse
Den bästa illustrationen på principen om
”givandets välsignelse” finns i landet Israel. Det finns två sjöar i landet. I norr finns
Genesarets sjö. I söder finns Döda havet. De
två sjöarna förbinds av floden Jordan. Runt
Genesarets sjö blomstar öknen. Landskapet
är grönt. I sjön sjuder det också av liv med
massor av olika fiskar. Vid Döda havet ser det
helt annorlunda ut. Runt sjön är bara öken.
Sjön är också fullständigt död. Det finns ingen fisk eller annat liv. Vad är skillnaden?
Genesarets sjö har både ett inflöde och
ett utflöde. Sjön tar emot vatten som sedan
slussas vidare i floden Jordan till Döda
havet. Genesarets sjö har fullt av liv i sig
själv och producerar också liv runt omkring
sig. Döda havet har bara ett inflöde men
inget utflöde. Det tar bara emot men ger
inte vidare. Ett sådant system producerar
inte bara död i sitt eget liv utan också i sin
omgivning. Gud vill att vi ska ordna våra liv
som Genesarets sjö. Vi ska inte bara ta emot
utan också ge vidare det vi har fått ta emot.
Just att ge vidare är nyckeln till att producera liv.
De starkaste löften i Bibeln om välsignelse för den som är generös i sitt givande
har uttalats av Jesus. Han sade upprepade
gånger: ”Ge så skall ni få”.
I inget av breven används ordet tionde eller
finns uppmaningar till att ge tionde. Några
har tolkat detta som att tionde inte har
någon aktualitet för den nytestamentliga
församlingen.
Att tiondet inte hade en framträdande
plats i Paulus förkunnelse betyder inte att
han tog avstånd ifrån det som en gudomlig
princip. Hade det varit viktigt att ta avstånd
ifrån det och peka ut en annan väg för att
finansiera evangeliets spridande och församlingens verksamhet hade han säkert
gjort det.
NYA TESTAMENTET HAR en omfattande
Fotnot: Per-Olof Eurell är författare till
böckerna Tiondeprincipen (Livets Ords
Förslag) och Från generation till generation
(Livets Ords Förlag).
brevsamling med detaljerade instruktioner
till de tidiga församlingarna vad det innebar att tro på Jesus och att leva som kristen.
URFÖRSAMLINGENS FÖRSTA stora utma-
ning var förföljelse från fanatiska judar och
att hålla församlingen ren från judaister, en
sekt som vill göra Jesustroende hedningar
till judar och få dem att hålla alla ceremoniregler och lagar inom judendomen. Tiondegivande var vid den här tiden en del av de
judiska religionsreglerna. Det kan förklara
att tiondegivandet, med sin lagiska betoning, inte prioriteras att lyfta fram i det budskap där kärlek och nåd var huvudfokus.
Mellan raderna refererar dock Paulus tydligt till det välkända bruket att ge offer och
tionde för att finansiera det judiska gudstjänstlivet. Han såg det som en mönsterbild
given av Gud som också gällde i den kristna
församlingen.
PER-OLOF EURELL
23
SVERIGE
Församlingsplantering
och romantik
Anna-Sara och Diwas otroliga kärlekssaga
Det är bara lite mer än ett
år sen Diwas och AnnaSara möttes för allra första
gången. Nu är de äkta makar,
som kommer från helt olika
världar, men som förenas av
sin kärlek till varandra och av
sin tro och längtan efter att
plantera församlingar i norra
Indien och Nepal.
Berättelsen om Diwas och
Anna-Sara är som en romantisk saga med närmast övernaturliga inslag. De träffades för
första gången i Orsa i maj förra
året på en konferens om församlingsplantering i Himalaya, dit
Diwas var inbjuden som talare.
Anna-Sara, som då jobbade som
pastor i Mora, hade fått rycka in
för att hjälp till med lovsången
då ordinarie lovsångsledare tappat rösten.
De växlade inte många ord
under konferensen, mer än att
de tillsammans bad för en flickas
behov efter kvällsgudstjänsten.
Diwas gav Anna-Sara sin mejladress så att hon kunde uppdatera vad som hände sen med det
de bad för, och så skildes de åt.
Diwas reste vidare till Norge,
men såg hela tiden Anna-Sara
framför sig.
– Jag förlorade min frid, säger
han. Jag bad Gud om ett tecken
ifall han ville säga något till mig
om henne. Jag sa till Honom att
jag ville få hennes kontaktuppgifter utan att behöva göra något
för det.
Och så kom mejlet från Anna24
Sara, där hon gjorde en uppföljning på vad som hänt efter förbönen och efter att Diwas mejlat
tillbaka att Gud kanske ville säga
henne något fick han hennes
telefonnummer.
Men Diwas vågade inte ringa.
Vad skulle Anna-Sara tänka och
tro? En gång råkade han slå numret, men la på luren. Ett tag senare blev han uppringd av AnnaSara. Och sen var det klippt.
De kunde knappast sluta prata.
Det visade sig till exempel att de
delade längtan om att plantera
församlingar i Nepal och Indien.
Sitt livs kärlek
Diwas blev snabbt på det klara
med att han mött den som han
ville gifta sig med. Anna-Sara
var inte lika säker på saken från
början.
AnnaSara däremot behövde
mer betänketid.
Hon bestämde sig i alla fall för
att åka till Göteborg och träffa
Diwas en gång till innan han
skulle fara tillbaks till Indien.
Sen fortsatte de att hålla en
intensiv kontakt på distans med
hjälp av Facebook och Skype.
Och inom bara några dagar hade
Anna-Sara bokat in en månadslång resa till Indien till hösten.
– Jag tror du friade till mig
minst 50 gånger över Skype,
skrattar Anna-Sara.
Diwas säger att det är så det
ska gå till i hans kultur. Genom
att fria visar man att man menar
allvar och inte bara är ute efter
att dejta.
Under Anna-Saras besök
i landet förlovade de sig och
bestämde sig för att bröllopet
skulle stå i Sverige. Diwas kom
hit lagom till jul och den 24
januari blev de man och hustru.
I mars reste de tillsammans
till norra Indien vid foten av
Himalaya. De arbetar nu i städerna Siliguri och Mirikmed
omgivningar, där Diwas startat
tio olika församlingsgrupper,
varav två i Nepal. Det arbete han
startat heter Friendship Church
Ministry och innefattar också
sociala projekt som exempelvis
alfabetisering.
Men att Diwas skulle bli församlingsplanterare var knappast
självklart. Han är född i en buddistisk familj med en mamma
som var väldigt influerad av hinduism. Diwas praktiserade själv
tidigt som präst, men upplevde
en väldig otillfredsställelse och
tomhet i livet, berättar han.
Inte längre välkommen
När han var 18 år hörde han
sig själv säga till sin familj att
”jag tror jag ska bli kristen”. Precis då knackade det på dörren
och ett evangelisationsteam stod
utanför.
– De predikade för mig om
Guds eviga kärlek och jag kände
att det var en faders kärlek jag
längtade efter. Min pappa dog
när jag bara var fyra år.
Diwas bestämde sig och
överlämnade sitt liv åt Gud, vilket fick hans familj att reagera
starkt. Han fick varken äta eller
ETT. Bröllopet mellan Diwas och Anna-Sara
sova hemma om han gick till
kyrkan.
Men Diwas nya tro var stark,
han fortsatte be till Gud och flyttade från byn. I fem år studerade
han teologi i Nagaland.
– Sen började Gud tala till
mig om att starta ett pionjärarbete i min gamla hemby och jag
lydde, återvände och började
med ett arbete bland barnen.
PINGST.SE NR 2 2015
stod i Sverige i januari. Förlovningen däremot, skedde i Indien i höstas. Nu finns det en församling
där i byn, där det tidigare varit
mycket stök på grund av alkohol
och omoral.
I Indien är det väldigt vanligt
att folk gifter sig mycket unga,
berättar Diwas.
– Det som händer då är att
man blir väldigt upptagen med
sin familj och att försörja den,
konstaterar han, och säger att
PINGST.SE NR 2 2015
han som ung bestämde sig att
inte binda sig före 30 års ålder
utan kunna satsa helt och fullt
på det Gud ville att hans kulle
göra.
Det berättade han om i den
där konferensen i Orsa, och då
förstod Anna-Sara att han var
singel.
– Men när jag hörde Diwas
berätta om allt han gjort och
FOTO: BEATRICE ANDERSSON
varit med om tänkte jag att han
var jättegammal, berättar AnnaSara.
– Och jag trodde att du var
jätteung, säger Diwas.
Sen visade det sig att de var
nästan jämngamla, 32 och 29 år.
Anna-Sara kände väldigt
tidigt i sitt liv att hon ville tjäna
Gud.
– Jag har aldrig önskat mig ett
vanligt liv, säger hon och berättar att hon som tonåring var
inne på att bli missionär, men
efter ett par års studier i ledarskap och musik, så inriktade hon
sig i stället på ett liv som pastor
i Sverige.
– Jag tänkte att jag nog funderat på att bli missionär i stället för pastor eftersom jag är
kvinna.
25
SVERIGE
Först var hon ungdomspastor
i Strängnäs, och sedan medarbetare i Mora.
– Jag kände mycket för församlingsplanteringsarbete, säger
hon. Jag tycker att det är så
fokuserat, men tänkte nog att
det skulle bli något jag gjorde i
framtiden och i Sverige.
När hon var liten, bara sådär
tre, fyra år så bodde hon med sin
familj i Indien ett halvår och det
gjorde stort intryck på henne.
Genom alla år har hon hållit
kontakten med en indisk familj
och också som vuxen varit tillbaks och hälsat på.
Senast för några år sedan, då
hon kände att hon verkligen älskade landet och blev så starkt
berörd av att vara där.
Tänkt på Nepal
Annars har hon genom åren
fått olika profetiska hälsningar,
som pekat på Nepal, och på
senare tid också om att förbereda sig på en stor förändring och
att göra något helt annorlunda.
– När jag tänkt på Nepal har
jag blivit så rörd och inte riktigt
förstått varför.
sig för att åka till Göteborg och
träffa Diwas sa hon till Gud att
om det var på riktigt det som
höll på att hända så skulle de
runt omkring henne förstå det
av sig själva.
Mamma förstod snabbt
PLANTERARE. Anna-Sara och Diwas träffades för alla första gången
på en konferens om församlingsplantering i maj förra året. Nu arbetar de
tillsammans i Indien. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Så berättar hon att när hon
förra julen blev uppmanad att
säga vad hon ville vara och göra
om tio år, helt utan begränsningar, hör sig själv säga att ”då
vill jag bo i Nepal med man och
barn och plantera kyrkor där”.
Hon säger att det kändes lite
rörigt inuti henne ett tag, men
att hon nu förstår att det var Gud
som höll på att förbereda henne
för det som var på gång och som
tog sin början med den där konferensen hon kom till därför att
den ordinarie lovsångs­
ledaren
drabbats av pollenallergi.
– 
Jag visste att det skulle
handla om församlingsplantering i Himalaya, och såg det som
en möjlighet och gick dit och var
öppen för Gud.
När Anna-Sara sen bestämde
– Redan när jag var på hemväg från Göteborg ringde min
mamma och sa att jag skulle
komma hem, för hon förstod att
något hänt.
– 
Min föreståndare hörde
också av sig och undrade om
något hade hänt. Ja, sa jag, men
inget dåligt.
Då trodde han att hon varit
och sökt en tjänst i en annan kyrka, men när han förstod att det
inte var så sa han att det var okej
om hon ville ta ledigt och åka
till Nepal ett halvår. Samma dag
bokade hon biljetten till Indien.
Men nu är allt det där historia och hon och Diwas är på
plats i Indien. Tillsammans. Och
engagerade i församlingsplanteringsarbete i norra Indien och i
Nepal. Pusselbitarna verkar ha
fallit på plats.
ULRIKA RAMSTRAND
HALSBANDET TILL EWA
BÅTEN TILL PETTER
EN AKUTBOENDEPLATS
TILL LP-VERKSAMHETEN
Med din hjälp finns det
inga hopplösa fall!
Kontaktperson i
testamentfrågor är,
Larsolof Egbäck
tel. 070-311 12 80
Din testamentesgåva kan vara
den avgörande insatsen när
en medmänniska i nöd snabbt
behöver hjälp.
På flera platser i landet har vi
enkla boenden som bara väntar på att kunna säga ett
”Välkommen!”
Läs mer i vår folder:
www.lp-verksamheten.se/testamente
26
PINGST.SE NR 2 2015
KRÖNIKA Verksamhetsansvarig har ordet
Han har öppnat
pärleporten
H
an har öppnat pärleporten
så att jag kan komma in.
Genom blodet har han frälst mig
och bevarat mig som sin.
Jag minns att jag i mitten av 60-talet lekte i lekparken nära
mitt hem samtidigt som jag sjöng denna vers för mig själv
och försökte komma på hur resten av texten löd.
Jag växte upp mitt i Pingströrelsen och i Filadelfiakyrkan
i Stockholm, och min upplevelse är att jag var en del av en
skara med ett framtidshopp. Den här sångens text i kombination med en klatschig melodi gjorde att den lätt gjorde sig
påmind. Att jag då inte visste eller förstod vad en Pärleport
var eller betydde spelade ingen roll.
Nu, 50 år senare, har min tro vuxit sig större. Mitt liv har
mött livets verklighet med både lidande, sorg och död men
ändå har min tro och övertygelse på en frälsare som aldrig
lämnar mig vuxit sig starkare.
Nu är det snart tre år sedan jag lämnade min tjänst på banken, som jag var i tjänst hos i över 30 år, för att vara med i
laget på IBRA som arbetar med Jesus befallning i Matteus 28,
vers 18–19, att göra lärjungar.
Nytt om hållbart
ledarskap
menar att detta är frågor som
hela samhället behöver fundera
kring.
”Vi hoppas på att både förklara, entusiasmera och förhoppningsvis också väcka till personlig
eftertanke. Vi delar med oss av
praktiska råd, metoder och verktyg för dig och er som vill arbeta
aktivt med det", skriver Jenny
Bergh och Anethe Carlson.
Skriften är utgiven av Pingst
ung, och finns att köpa för 100
kronor på Pingsts webshop. UR
n Nu finns skriften Ester – för
ett hållbart ledarskap framme.
Den är författad av Jenny Bergh
och Anethe Carlson, som tidigare gjort en jämställdhetsrapport
på uppdrag av Pingst ung.
I den här skriften vill de visa
på hur ledare kan bli mer hållbara ledare och hur församlingar
och sammanhang kan formas
så att de också blir hållbara. De
Kaggeholms slott och kursgård
Välkommen till sommarens
SLOTTSCAFÉ - lördagar och söndagar kl.12.00-16.00
BED & BREAKFAST - t o m augusti
KONSTUTSTÄLLNING av SARA VARGA - 17 juni-17 aug
www.kaggeholmsslott.se
FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR DETTA viktiga internationella
arbete är den stora mängd människor som ekonomiskt är
med och ger av sina böner och pengar. Vilken stor tacksamhet jag känner att nu få vara en del i detta. Jag är fullt övertygad att Gud hela tiden har varit med mig och att jag har
fått vara i hans vilja även i dagar då jag funnits på andra
arbetsplatser. Jag tror att Gud i sin skapelse av mig och andra
människor har lagt ner egenskaper som är unika och som
behövs i Guds församling och kropp för att vi ska komplettera varandra. Det är viktigt att vi förstår att det är det som
resulterar i helheten och att det inte främst handlar om våra
individuella ansträngningar.
I min vardag på kontoret med attester av fakturor, planering av veckan och budgetarbete får jag ständigt höra rapporter från vår värld där människor får uppleva livsförvandlande
frälsningsupplevelser.
Samtidigt som jag vill att alla de som ber för
oss och våra gåvogivare får ta del av dessa glädjerapporter längtar jag efter att denna väckelse
även ska ta fart i Sverige. Jesus sa i Apostlagärningarna kapitel 1:8 att vi ska vittna om honom
i Stockholm och Gävle och hela Sverige och
ända till jordens yttersta gräns (min översättning). Det är många och, inga eller. Mission
är här och nu och i hela världen.
När en gång i livets morgon
till den gyllne port jag når,
då för Jesus stora kärlek
och för mig den öppen står.
PONTUS FRIDOLFSSON
Verksamhetsledare
Pingst Media
PINGST.SE NR 2 2015
ng!
Vi mobiliserar för förändri
RG
YRKAN, GÖTEBO
ONK
1-2 OKTOBER SAR
1-2 oktober, 2015
Saronkyrkan, Göteborg
Är du engagerad i en organisation eller församling som
jobbar, eller vill jobba, med stöd till utsatta EU-medborgare?
Välkommen till en handlingskraftig konferens där goda
exempel blir fler!
Anmäl dig & läs mer på: utsattaeumedborgare.se
ARRANGÖR
samt Nätverket för romska EU-migranter
27
BÖCKER
Ett stycke kvinnohistoria
J
ag tittar lite på måfå i antikvariatets hyllor.
Det är den sista skälvande veckan innan
bokhandeln Gospel Center på Tegnérgatan
i Stockholm läggs ner. En bokhandel kombinerad med ett antikvariat med företrädesvis
kristen litteratur.
Då fastnar mina ögon på en tunn bokrygg med
ett slitet omslag: Ida Andersson en glädjens budbärarinna står det. Boken är sammanställd av Samuel Sollerman som till sin hjälp haft flera personer som delar sina personliga minnen av bokens
huvudperson, Ida Andersson. En megakändis på
västgötaslätten, men förmodligen ganska anonym för resten av landet.
OCKSÅ JAG MINNS IDA och hörde henne tala vid
ett tillfälle några år före hennes bortgång 1974.
Bokens titel talar om en glädjebudbärare men
min bild av henne är en äldre, högrest kvinna
iförd strikt hatt. En kraftfull kvinna som ingav
respekt, en sådan som man spontant niger för när
man hälsar, åtminstone om man är knappa 20 år.
Boken kompletterar den bilden. Där framträder en visserligen sträng, men ändå glad evangelist med visioner och initiativkraft utöver det
vanliga.
Hon brann för att sprida evangeliet. Och ett
synnerligen praktiskt uttryck för denna evangelisationsiver är de cirka 35 kapell hon lät bygga
på olika platser på sitt speciella missionsfält på
”slätten”. Hon anställde egna evangelister, ofta
yngre kvinnor, som fick cykla mellan de olika
kapellen för att hålla igång möten och samlingar.
IDA VAR OCKSÅ EN KVINNA av tro och tillit.
Hon hade som princip att aldrig inviga ett kapell
med mindre än att det var skuldfritt. Hon litade
på Gud, bad till Gud och fick bönesvar på de mest
märkliga sätt. Och kapellen blev betalda i tid.
Församlingar bildades i anslutning till kapellen
och evangeliet fick fäste.
Bibelundervisning låg henne också varmt om
hjärtat och hon startade bibelstudieveckor och
anordnade även bibelskolor för ungdom och
barnkolonier.
Även om jag kände till Ida Anderssons sedan
tidigare blev jag glad att hitta boken som, om
än inte heltäckande, ändå ger en större bild med
fler dimensioner. Intressant för att det beskriver
ett annorlunda livsverk, men också, och kanske framför allt, för att det uppmärksammar ett
stycke frikyrkohistoria med kvinnliga förtecken –
en pusselbit som behövs om historieskrivningen
ska betraktas som korrekt.
KERSTIN KLASON
28
Följ det senaste inom kristna litteraturen
Text: KERSTIN KLASON
Mejla idéer till ulrika.ramstrand@pingst.se
BONHOEFFER
Präst – martyr – spion
Eric Metaxas
Libris
Dietrich
Bonhoeffer
hör kanske till
1900-talets
mest fascinerande kristna
personligheter. Hans
egna böcker, bland annat
Efterföljelse och Liv i
gemenskap är klassiker.
Många har försökt fånga
denna personlighet i biografier tidigare, men som den
första på 40 år har nu den
amerikanske författaren Eric
Metaxas lämnat sitt bidrag.
Boken, där den här
svenska utgåvan är en något
förkortad version av originalet, tar, som titeln anger, upp
flera sidor av denne mans
korta liv – som teolog och
präst, spion och konspiratör
och slutligen martyrskap och
avrättning.
Metaxas har på vissa håll
kritiserats för att teckna en
överdriven evangelikal bild
av Bonhoeffer med utgångspunkt i amerikanska kategoriseringar av trosåskådning.
Det må vara hur som helst
med det. Boken visar ändå
att denne ovanlige präst och
teolog är svårplacerad i våra
förenklade modeller. Han
drevs av en kompromisslös
övertygelse om kyrkans
självständighet, underställd
endast Gud, och han var villig
att gå längre än de flesta.
Han deltog i en konspiration
som syftade till mord på
Hitler som hade ”kapat” den
tyska kyrkan in i sitt Tredje
rike.
Boken ger inte bara ett
porträtt av Bonhoeffer. På
köpet får man som läsare en
hel del information om vad
som försiggick i Tyskland
under Hitlers första år vid
makten och vad som ledde
fram till andra världskrigets
fruktansvärda konsekvenser.
Vinklad historia eller
inte – en spännande och fascinerande berättelse bjuder
boken på.
SÖNDAG – GUDSTJÄNST
I EN NY TID
Red. Robert Eriksson, Joel
Halldorf, Åsa Molin
Libris
Gudstjänstens
utformning är ett
ämne som engagerar de flesta
församlingsledare och medlemmar i dag.
Och när den här boken kom
bröt en diskussion och debatt
ut i ämnet och den utgjorde
också utgångspunkten för ett
ambitiöst seminarium med
många tongivande församlingsledare som deltagare.
Boken i sig är dock knappast att betrakta som en
debattskrift. I stället tar den
upp den frikyrkliga gudstjänstens olika funktioner,
historia och utveckling.
Frågan jag ställer mig,
efter att ha läst boken, är
inte vilken form av gudstjänst
som är mer rätt än en annan.
Inte heller vill jag ifrågasätta
utveckling och förändring.
Min fråga handlar i stället om
hur vi identifierar och tar tillvara det tidlösa och absolut
oundgängliga – det gudomliga – i gudstjänsten, oavsett
uttryck och formspråk.
INTE UTAN KORSET
Stefan Swärd
Livets ords förlag
Livets ords förlag
har under senare
år knutit till sig
allt fler svenska
författare och
skribenter som
inte är hämtade ur den egna
kyrkofamiljen. Det gör att
utgivningen, som tidigare
dominerats av amerikanska
översättningar och böcker
från Ulf Ekmans penna, fått
en tilltalande bredd.
Den senaste i raden är
pastorn och statsvetaren
Stefan Swärd som gjort
sig känd som debattör och
opinionsbildare bland annat i
frågor som berör den kristna
tron och dess uttryck.
I den här boken går författaren rakt på kärnan i evangeliet – korset som den absoluta
vändpunkten i människans
historia. Han gör det utifrån
den tendens han iakttagit att
korsets budskap, och därmed
budskapet om synd och nåd,
försoning och frälsning, är
på väg att tonas ner i en del
kyrkliga sammanhang.
Utgångspunkten är frågan
om varför korset var nödvändigt och vad det betyder för
oss i dag.
Personligen tycker jag att
boken riktar ett välbehövligt
fokus på det allra viktigaste
budskapet i kristen förkunnelse; nämligen vad Gud har
gjort för oss.
Ett välkommet bidrag,
alltså, i en bokflod som,
lite hårddraget, annars ofta
handlar om hur den kristna
tron blir en metod bland
andra att tillfredsställa egot.
BIBELN – MYT ELLER
SANNING
Flera författare
XP Media
För den som är
intresserad av
bibelsynsfrågor
och diskussionen om Bibelns
tillförlitlighet som
Guds ord kontra bibelkritisk
forskning (universitetsteologi) kan den här boken vara
av intresse. Flera välkända
teologer och pastorer ger
sitt svar i denna antologi
och hävdar att Bibelns trovärdighet står sig i en rättvis
analys.
MOSE OCH UTTÅGET –
SAGA ELLER HISTORIA?
Lars-Åke Nyberg
XP Media
Författaren här,
som är IT-konsult
till professionen,
berör bibelsynsfrågor i den här
lilla boken. Han
koncentrerar sig till Gamla
testamentets berättelse
om uttåget ur Egypten och
jämför den med utombibliska
källor, utan att egentligen
skriva läsaren på näsan om
sina egna slutsatser utan
bjuder in läsaren till vidare
funderingar.
PINGST.SE NR 2 2015
MUSIK
DARLENE ZSCHECH
In Jesus Name
David Media
Darlene
Zschech
är en av
vår tids
mest kända
kristna
artister. Hon är känd över
världen, inte minst på grund
av att hon varit lovsångspastor i megakyrkan Hillsong
Church i Sydney i mer än tio
år. Under den tiden producerade hon mer än 20 album.
Och under hennes ledarskap
sålde kristna lovsångskivor
guld för första gången i
Australiens historia. Hon är
en pionjär i den moderna
lovsångsrörelsen och med
henne höjdes kvalitén på
lovsånger oerhört mycket.
Albumet In Jesus Name:
A Legacy of Worship and
Faith är en samlingsskiva
med 14 välkända sånger.
Den mest kända av alla
är Shout To The Lord på
svenska Ropa till Gud,
som i dag sjungs över hela
världen. Men även andra välkända sånger som Worthy
Is The Lamb och In Jesus
Name finns med. Här finns
även en nyskriven sång som
heter My Highest Hope,
som hon skrev efter att hon
drabbats av bröstcancer
2013, och den handlar om
vårt hopp i Kristus. I dag är
hon friskförklarad, om jag
förstått rätt. Hennes inflytande på modern kristen lovsång kan knappast överskattas, så om du vill ha en skiva
där några av hennes tidiga
lovsånger finns samlade är
detta en skiva för dig.
BARA JESUS
Pingst
Våren 2014
samlades
musikledare
från Pingströrelsen i
Sverige för
att samtala om framtiden
tillsammans. En tydlig dröm
utkristalliserades att få
skriva nya sånger, för att än
en gång sjunga samman de
PINGST.SE NR 2 2015
kristna i vårt land med hjälp
av ett modernt tonspråk. Bo
Göran Leckström, Pingstkyrkan i Jönköping och Eric
Liljero, Hillsong Church i
Stockholm, tog initiativet
att driva det här projektet
att spela in en ny skiva. Men
även Ida Möller, Samuel
Hector och Mike Eriksson
har varit nyckelfigurer. I
den här processen gick ett
upprop ut i landet om att
skapa ny musik och omkring
350 sångförslag kom in, och
13 av dem valdes ut till den
nya skivan.
Vid inspelningen samlades
lovsångsledare och musiker
från olika delar av landet för
att bidra. Lovsångerna är
alltså skrivna för gudstjänst,
och många av dem är psalmliknande i bemärkelsen
att de har flera verser och
en tydlig refräng. Det gör
sångerna mer slitstarka och
även teologiskt stringenta,
med ett tydligt fokus på
Guds storhet. Min absoluta
favoritsång på detta album
är Vid foten av ditt kors,
den rör mig till tårar. Pingst
musikkonsulent Samuel
Hector ser detta projekt som
starten på en gemensam ton
av sånger som han önskar
ska spridas över Sverige. En
mycket god förhoppning.
Den här skivan är ett måste
för dig som vill få del av
vackra nyskrivna lovsånger.
PETER DANIELSON
Barnatro
Neptun
För mig
var Peter
Danielson
ett okänt
namn. Men
när jag läser
om honom så konstaterar
jag att han varit frontfigur i
Schytts orkester, som spelat
in många skivor och haft ett
antal egenskrivna sånger
som legat på Svensktoppen.
Peter blev också utsedd
till Årets sångare vid Guldklaveutdelningen. Han har
skrivit sånger till välkända
dansband som Vikingarna,
Wizex, Black Jack och
Följ det senaste inom det kristna musiklivet
Text: SAM WOHLIN
Mejla idéer till ulrika.ramstrand@pingst.se
Flamingokvintetten. Med
albumet Barnatro tar han
ett naturligt steg. Det var
nämligen inom frikyrkan
sångkarriären började en
gång i tiden. Den här skivan
innehåller några av de mest
välkända klassiska sångerna
som: Jag har hört om en
stad, Han är min sång
och min glädje och Blott
en dag. Det konceptet är
han ju inte ensam om, hur
många som spelat in dessa
sånger kan man bara gissa?
Men den här skivan håller
verkligen hög klass rakt igenom. Jag tycker att det är
en ovanligt bra skiva. Peter
Danielson är helt klart ett
proffs. Den här skivan är ett
måste för dig som älskar de
gamla kristna klassikerna.
MARTIN SMITH
Back To The Start
David Media
Martin Smith
från England
är väl allra
mest känd
för att
ha varit
frontfigur och grundare
av rockbandet Delirious.
De har skrivit sånger som
spridits över världen, låtar
som: History Maker, Did
You Feel the Mountains
Tremble? och I Could Sing
of Your Love Forever. Men
efter nästan 20 år av skivinspelningar och turnéer,
upplöstes tyvärr Delirious
2009 och efter det blev
Martin Smith soloartist.
Nu är han tillbaka igen
med en ny skiva efter att ha
levt i kollektiv en tid, och
upplevt en tid av andligt
uppvaknande. Så albumet
Back To The Start har ett
tydligt budskap, och musiken är av väldigt hög kvalité.
Hans stil för mina tankar
till rockgruppen U2. Den
som söker riktigt bra kristen
musik, med en blandning av
rock, ballader och lovsånger
hittar det här.
Det här måste vara bland
det bättre man kan få tag
på av modern kristen musik
idag.
Gudstjänst till Guds ära
D
en här våren har det pågått ett intressant samtal om vad det innebär att
fira gudstjänst.
Över hela jorden kommer människor samman för att fira att Jesus är uppstånden. Ungefär 1,5 miljarder människor möts
varje söndag för att fira gudstjänst, enligt en statistisk beräkning. Varje vecka grundas 3 000 nya
kyrkor i världen, och mer än 100 000 söndagar
har passerat sedan Jesu död och uppståndelse.
Så det är verkligen relevant att ställa frågor om
vad det är som bör känneteckna en kristen gudstjänst? Särskilt för oss som lever i ett land där respekten för det heliga avtagit så kraftigt.
I SAMTALET SOM PÅGÅTT har frågan kommit
upp om gudstjänsten ska vara orienterad kring
Gud eller vara till för sökare? Mitt svar är – naturligtvis både och. Vi vill att gudstjänsten både
ska leda människor till tro, och leda människor
vidare på trons väg och bygga upp församlingen.
Frågan har också dykt upp om hur vi firar gudstjänst. Levande gudstjänstliv ser väldigt olika ut
över världen; kulturen och traditionerna skiftar.
De gudstjänster jag besökt i Afrika, Asien, USA
och Europa har sett olika ut. Alltifrån enkla husförsamlingar och kyrkor som är byggda som lerhyddor, till de mest imponerande katedraler och
megakyrkor i världens storstäder. För mig är det
just mångfalden som är hemligheten. Att evangeliet faktiskt kan nå alla kulturer och målgrupper.
Lösningen för ett levande gudstjänstliv är inte
mer likritning, utan just mångfald.
OM VI BACKAR TILL begynnelsen så är gudstjäns-
ten från början en frihetshandling. Syftet med
befrielsen från slaveriet i Egypten för Israel, är att
fira gudstjänst vid Sinai berg. Och i själva skapelsen så är en dag i veckan avsatt för vila och gudstjänst. En sabbatsrytm som hela tiden påminner
om Guds storhet. I Nya testamentet ser vi att
gudstjänsten ska firas till Guds ära, med målet att
hela världen ska få höra evangeliet. Allt i väntan
på Jesu återkomst. Därför är jag väldigt glad att
Pingst just nu gjort en riktigt bra skiva med gudstjänstmusik. Det är ett viktigt bidrag till kristenheten i vårt land.
SAM WOHLIN
29
FOLK
Följ folk i rörelse
Mejla till ulrika.ramstrand@pingst.se
hand-butik, som församlingen
öppnar upp i höst. Rolf Söderberg kommer närmast från en
pastorstjänst i Vilhelmina.
Lilian och Ingemar Gard
kommer att lämna Jönköping
under försommaren för att
bosätta sig i Södertäljetrakten.
Gards har varit aktiva i Pingst
Jönköpings sång och musikliv
under en lång följd av år, men
de har också sjungit runt hela
vårt land i olika sammanhang.
Lilian och Ingemar Gard är
öppna för att fortsätta med
denna tjänst med sin nya
bostadsort som bas.
Tobias Karlhager tillträder
en tjänst som föreståndare i
pingstförsamlingen i Ölmstad i
augusti. Han kommer närmast
från en tjänst som ungdomspastor i Kalmar.
Rolf Söderberg inleder under
hösten en tjänst som föreståndare och pastor i Pingstförsamlingen Kramfors. Han blir också
föreståndare i den Second
Björn Magnusson börjar en
tjänst som ny föreståndare i
Virserums frikyrkoförsamling,
Ekebergskyrkan i juli. Han
kommer närmast från en
föreståndartjänst i Storfors
pingstförsamling samt den
tidigare pingstförsamlingen i
Filipstad/ Hällefors.
Daniel
Berner
går under
sommaren in i ny
tjänst som
föreståndare
i Pingstförsamlingen
Vetlanda och avslutar därmed
sin nuvarande tjänst i Pingst
Kristinehamn/Degerfors.
Mateusz Nowicki har tackat
ja till att bli ungdomspastor i
Pingstkyrkan Umeå. Han är nu
ungdomspastor i Pingstkyrkan Halmstad och beräknas
tillträda tjänsten under senare
delen av hösten 2015.
Chatrine
Carlson är
anställd på
deltid som
koordinator
och inspiratör för den
ekumeniska
förböns- och själavårdsrörelsen
Helhet genom Kristus, samt
reser på kallelser från församlingar.
Benny
Gustafsson avslutar
i början av
hösten sin
tjänst som
föreståndare
i Pingstförsamlingen i Åsenhöga/Marieholm, för att gå in i en tjänst
som pastor med ansvar för
ungdomar i Brunnsparkskyrkan
i Tranås.
REKOMMENDATION
Bo Lundin har varit anställd
av Betaniaförsamlingen
Odensbacken sedan 1990,
först som pastor och föreståndare fram till 1997 och därefter, från 1998, som missionär
med regionledaransvar för
IBRA i Sydasien. Under
senaste
dryga året
har tjänsten
innefattat 70
procent tid
för IBRA och
30 procent
tid som biträdande pastor i
församlingen. Bo kommer
att gå i pension 2015-09-01,
men kommer att ha kvar vissa
uppdrag för IBRAs räkning
även efter sin pensionering.
Dessutom är Bo öppen för
tidsbegränsade uppdrag som
till exempel vakanspastor.
Kontaktuppgifter: 070 – 526
05 17 eller e-post: bo.lundin@
pingst.se
För referenser – kontakta:
Carina Berg, föreståndare i
Betaniaförsamlingen Odensbacken, 070 - 725 25 58 ,
e-post: carina.berg@odensbacken.pingst.se
Sören Edin, ordförande i
Betaniaförsamlingen Odensbacken, 073 - 982 08 67,
e-post: fam.edin@hotmail.com
Pontus Fridolfsson, verksamhetsledare för IBRA, 076-536
96 10, e-post: pontus.fridolfsson@pingst.se
Läs senaste nytt på www.pingst.se!
TILLSAMMANS AMBASSADÖRSUTBILDNING
Teori, praktik och konkret handledning för dig som vill arbeta för fungerande relationer i familj och församling
Kurstillfälle 1: 5 - 7 november 2015
Kurstillfälle 2: 14 -16 april 2016
Kurstillfälle 3: 22-24 september 2016
Ämnen: Relationsstödjande församling, krishantering, att leda
äktenskaps- och föräldrakurser.
Plats: Slottet, Kaggeholms folkhögskola, Stockholm
Kostnad: 6 540:- (inkl moms) totalt för alla tre kurstillfällen med del i dubbelrum och helpension. 7 890:- för enkelrum.
OBS! Antalet platser är begränsat!
Skicka intresseanmälan och en rekommendation från din församling senast
23/6 till info@tillsammans.pingst.se
30
Några av lärarna: Anne Collén, Ingrid Svanell, Britt Sandberg, Patric Forsling, Alf
B Svensson, Micke Gunnardo, Lisbeth Edlund m fl
PINGST.SE NR 2 2015
bROTTAS Du MED ADMINISTRATION?
EKONOMI
HANTERAR
Du ANSTÄLLDA
KORREKT?
VÄLKOMMEN TILL ARbETSGIVARKONFERENS
LÖRDAG 19 SEpTEMbER 2015, KL 10 - 16,
I FILADELFIAKYRKAN, RÖRSTRANDSGATAN 5, STOcKHOLM
ARbETSGIVARANSVAR
AVTAL
MåLGRupp:
Anställda, ideella och
styrelsemedlemmar som
hanterar frågor inom
ekonomi, budget, personal
eller annan administration.
på pROGRAMMET:
Aktuella frågor för
FÖRÄLDRALEDIGHET
arbetsgivare inom
den ideella sektorn.
GÄSTTALARE:
Per-Olof Eurell,
näringslivsprofil
och författare
som bland annat skrivit boken
”Kan man tjäna
pengar och
tjäna Gud”.
HR
SEMESTER
ANSTÄLLNINGSTRYGGHET
Inbjudan riktar sig till Pingst,
Svenska Alliansmissionen,
Evangeliska Frikyrkan, Equmeniakyrkan och Evangeliska
Fosterlandsstiftelsen.
Föreläsare från Vision Ekumeniska, Arbetsgivaralliansen och
Trygghetsrådet medverkar.
KOSTNAD:
300:- inklusive lunch och fika
Anmäl på www.pfs.pingst.se
Sista anmälningsdag 1 september
Sms:a PANZI100 till 72 980 för att skänka 100:- eller
använd pg 90 00 50–6. Märk gåvan ”To Congo with love”.
Du kan även ge en gåva via www.pmu.se.
PINGST.SE NR 2 2015
31
POSTTIDNING B
13 NYSKRIVNA LOVSÅNGER PÅ SVENSKA
KÖP CD OCH NOTER HOS:
www.duvan.se