Nr 1 2010 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 1/2010 TEMA: Prevention Preventiv samverkan mot Subutex på Plattan Prevention: Tidiga polisingripanden avgörande Kokaodlingar orsakar miljökatastrof Narkotikabekämpning i Turkiet är bättre än sitt rykte Stockholmspoliser studerade metamfetaminets bakgrund i Litauen INNEHÅLL Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 annonser@snpf.org MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Tel: 0703-74 13 93. . Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Använd gärna mailadressen snpf@snpf. org eller eller tel 0703-74 13 93. MANUSSTOPP: 1 maj 2010. Utgivning v. 24, 2010. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org OMSLAGET: Ordföranden har ordet........................................................................... 2 Info från styrelsen.................................................................................. 3 Redaktörens spalt ................................................................................. 3 Tema:Prevention Prevention: Tidiga polisingripanden avgörande ...................... 6 Preventiv samverkan mot Subutex på Plattan ...................... 10 Ökad dödlighet bland narkomaner ........................................ 14 Harm Reduction – dålig preventionsfilosofi ........................... 15 Tullverket och samhällsnyttan ............................................... 18 Ny amerikansk frivård minskar återfall för narkotikamissbrukare ....................................................... 22 Narkotikainformation otacksam men nödvändig del i förebyggande arbete............................................................ 26 Drogtester på Härnösands gymnasium ................................. 27 Svensk narkotikabekämpning i Liberia .................................. 30 Viktigt stoppa farliga nätdroger.............................................. 35 Illegal handel med anabola steroider: Dopning eller organiserad brottslighet ................................................ 38 Ny FHI-rapport om anabola steroider missar målet ............................ 39 Opiumsmuggling från Iran till Haparanda............................................ 42 Kokaodlingar orsakar miljökatastrof .................................................... 47 Info från SKL: Torkade kakor av cannabis - Bush Weed - allt vanligare ................... 50 Rättsrutan: Matematik och juridik hör inte alltid ihop .......................... 51 Notiser: Världen runt ........................................................................... 54 Landet runt............................................................................. 55 Läkemedelsdroger – effektiva, säkrare, billigare, mer tillgängliga ...... 58 Beroendeklinik: Informera mera om tablettmissbruk........................... 59 AAS-utbildning i Jönköping ................................................................. 61 City-polisen utbildade om drogtecken och symptom .......................... 61 Stockholmspoliser studerade metamfetaminets bakgrund i Litauen... 64 Inför utbildningskonferensen i Västerås .............................................. 69 Narkotikabekämpningen i Turkiet är bättre än sitt rykte ..................... 72 Boktips................................................................................................. 76 Lösning och vinnare till Kryss 4-09 samt Stipendierutan .................... 78 Kryss 1-2010 ....................................................................................... 80 Prevention Prevention TEXT OCH FOTO: CHRISTOPHER LANDIN, narkotikaansvarig på Stockholms tunnelbanepolis Västafrika. Juni. 2006. Liberia. Bong County. Staden Gbarnga. Det var där jag hamnade som CID-adviser åt länet Bongs 30 poliser. Liberian National Police, LNP, var under upprustning och jag var mitt i ett äventyr. J ag fick tjänsten som rådgivare för grov brottslighet såsom mord, rån, våldtäkter, narkotikabrott med mera. I praktiken fungerade jag både som arbetsledare och rådgivare åt de liberianska kollegorna som jag skulle uppleva så mycket med. Innan denna mission hade jag rest flera varv runt jorden som så kallad ”bagpacker”. Upplevelserna i Liberias täta djungler kom att överträffa allt. Jag och kollegan Matts Jarhede ingick i en liten FN-polisstation som bestod av sex poliser som byttes ut med jämna mellanrum. De vi samarbetade med var FN-poliser från Turkiet, Ghana, Zambia och Gambia samt självklart även LNP. Två jeepar var de enda transportmedel vi hade. Den ena stod dessutom oftast mest på verkstaden. sämre skrivmaskiner samt några usla polisstationer. Jag och min kollega köpte papper och penna till dem, polisens bästa vapen. Kollegan skulle utbilda i trafikpolisarbete, vilket var svårt då våra LNP inte ens hade ett eget fordon. De hade i och för sig fått en uniform efter avslutad polisutbildning men det var också det enda de hade. Lönen var 75 US dollar per månad. En lön som inte alltid betalades ut. Stationens enda cell var undermålig och hade dessutom ett stort hål bredvid gallerdörren. De vi låste in under dagen kunde promenera ut under natten då stationen var sämre bemannad. Trots detta var den lokala polisen otroligt nog motiverade att göra ett bra jobb. Missbruk och förfall efter inbördeskriget Inbördeskriget hade rasat mellan 1989-2003 med 200 000 döda som följd. Krigsherren Charles Taylor flydde till Nigeria efter amerikanska påtryckningar. Hälften av landets 3,5 miljoner människor som befunnit sig på flykt i grannländerna var nu på väg tillbaka. Kriget var över. Soldaterna var avväpnade men många av dem var fortfarande narkotikamissbrukare. Ett missbruk de hade utvecklat under kriget. Spåren efter kriget var påtagliga och landet hade nu ett rättsväsende i totalt förfall. Arbetet att bygga upp poliskåren hade börjat. I mitt län ansvarade militär från Bangladesh för säkerheten ihop med beväpnad insatspolis, Formed Police Unit, FPU, från Nigeria. Nere i Monrovia låg dessutom den svenska Quick Reaction Force stationerad. Dessa förband kom jag att ha ett nära samarbete med i kampen mot narkotikan och annan brottslighet. LNP i Gbarnga hade ingen utrustning förutom två 30 Cellen på huvudstationen i Gbarnga. De vi grep på dagen rymde på natten. Efter två månader lyckades vi förmå FN att laga hålet. YCKERI TR R MILJÖMÄ S 3 09 EN S N U M M E R 3 41 eba butiker som sålde också marijuana kännedom gjorde dessa butiker. Det blev beslag vid varje tillfälle på allt från hekton till greps av LNP forts s 34 NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 31 Gränsöverskridande opiumhandel i norr Den 16 april 2009 grep finsk polis en 37-årig iransk medborgare, bosatt i Haparanda, när han passerade gränsen mellan Haparanda och finska Torneå. På sig hade han 4 gram opium som skulle säljas och levereras i Finland. Vid en husrannsakan hemma hos mannen hittades ca 2,5 kilo opium. Opiumet var väl gömt inuti schackbrädor och hade med största sannolikhet kommit i postpaket från Turkiet till Sverige. Opiumet hittades när schackbrädorna togs isär. Paketet, som man misstänker att schackbrädorna kom i, vägde mellan 7-9 kilo. I utredningen har även konstaterats att iraniern redan 2005 skulle få en leverans på 380 gram opium som den gången togs i Ankara. Detta var början till omfattande brottsutredningar i både Sverige och Finland. Utredningarna har bedrivits parallellt med varandra genom ett så kallat JIT-avtal (se nedan) mellan svenska och finska myndigheter. En vecka senare togs en 40-årig svensk medborgare av iranskt ursprung av svenska tullen i samband med att han hämtade ut ett paket levererat av DHL till en adress i Haparanda. Paketet hade dessförinnan beslagtagits i Tyskland och innehållet bytts ut vid leveransen. På paketavin stod att paketet innehöll träfigurer till ett värde av 200 euro. Paketet innehöll mycket riktigt träfigurer, som i sin tur innehöll 1,15 kilo heroin samt 2,4 kilo opium. Mannen bodde i finska Torneå, där han drev en pizzeria. De gripna personerna har nära släktskap med varandra och orten som de båda kom ifrån i Iran, ligger mycket nära den turkiska gränsen. Båda arbetade eller hade arbetat i restaurangbranschen och med dålig ekonomi som gemensam nämnare. ISSN 1101-6817 LIC Staden Gbarnga, med stora omkringliggande marijuanaodlingar, hade fungerat som Charles Taylors bas under ett skede av inbördeskriget. Taylors bas var orsaken till koncentrationen av så många före detta soldater som nu uppehöll sig i området. De fortsatt existerande odlingarna var orsaken till traktens obegränsade tillgång på marijuana. Ute i byarna odlades det dessutom till husbehov. Flera av ex-soldaterna hade missbruksproblem. Vi fick även rapporter från andra FN-organ om klagomål på öppen marijuanaförsäljning på traktens olika marknader. Vi förstod att någonting måste göras trots våra begränsade resurser. Frågan jag ställde mig var hur vi skulle agera på bästa sätt med minimala resurser för att angripa problemet runt narkotikahanteringen. Vi hade dessutom all annan brottslighet och utredningar att ta hänsyn till. Arbetsbelastningen var minst sagt redan hög. Jag försökte informera mig om gällande lagstiftning vilket visade sig inte var så lätt. Mina liberianska kollegor sade att både bruk och innehav av narkotika var olagligt. Jag fick aldrig koll på var i lagen det stod och någon lagbok gick heller inte att uppbringa. 7 års fängelse kunde man dock få för innehav. Det var både poliser och den lokala domaren överens om. Vad jag förstod fanns det inte någon direkt gränsdragning enligt svenska mått med ringa, normalt samt TEXT: KRINSP ÅSA DAHLBERG , grovt narkotikabrott utan ett innehav var ett innehav Narkotikaenheten, oavsett mängd. Polismyndigheten i Norrbotten Sidan 30 Tullen och polisen i Sverige har vid flera tillfällen under det senaste året avslöjat och utrett smuggling och illegal handel med opium i större skala. Ett sådant fall inträffade i norra Sverige och Finland. Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471-482 50 ÅKESSON Marijuana största drogproblemet SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 PRODUKTION OCH TRYCK: KT Christopher Landin tillsammans med chefen för Nigerianska Formed Police Unit, Julius Okario. Till höger en av LNP. Bakom oss brinner beslagtagen marijuana. Vi var tvungna att flytta på oss. Snacka om passiv rökning... Jag bestämde mig för att köra och lära ut hederligt svensk gatulangningsarbete med störande inslag i den dagliga narkotikahanteringen. Langarna skulle inte få känna sig säkra. De skulle inte kunna sälja narkotikan helt öppet i alla fall som de nu gjorde. De stora odlingarna skulle enligt information till största delen vara skördade då regnperioden nu var i antågande. Lagren var därför fyllda ute i byarna. Den typiska liberianske langaren var oftast en ung man i 20-25 års ålder. De slog oftast in 20-30 gram marijuana i buntar med tidningspapper som de förvarade i sin ryggsäck. När de färdades åkte de oftast minibuss om de inte gick de många milen mellan marknadsplatserna. Marijuanan i sig såg ut att vara av sämre kvalité än den som odlas i Sverige. THC-halten fanns det inga uppgifter om. De beslag vi redan hade vittnade om att marijuanan var halvtorkad och ibland brunaktig. Jag vet inte hur stor påverkan den enorma luftfuktigheten hade men allt möglade väldigt fort och inget kunde bli riktigt torrt. Det var nog främsta anledningen att marijuanan såg annorlunda ut. Min kollega Matts föreslog att vi varje dag skulle besöka en lokal marknad och där visa upp oss för befolkningen. Detta skulle vara brottspreventivt samtidigt som folket fick se den nya Polis som var under uppbyggnad. Alla besökare skulle varje gång som de befann sig på marknaden se patrullerande liberiansk polis. Vi skulle på så sätt skapa en illusion att det fanns fler poliser i länet än vad det verkligen gjorde. Langarna skulle då heller inte öppet kunna sälja narkotika utan riskera att bli gripna. Jag började sedan skicka in civilklädda spanare till marknaden. De fick leta reda på langarna, skugga dem, och en stund senare dundrade vi uniformsklädda in och grep dem inför allmänheten, Show of Force helt enkelt. Detta blev väldigt framgångsrikt med en rad spektakulära ingripanden runtom i länet. Att sälja knark var numera riskfyllt. Efter någon månad hade langarna lärt sig LNP:s arbetssätt och de vågade inte längre vara lika offensiva i sin försäljning. Arbetsmetodiken började ge resultat vilket visade sig i att det blev svårare för oss att göra beslag. Langarna vågade inte längre exponera sig som de gjort innan. Jag hade ofta med mig ett par eller en grupp kalasjnikov-beväpnade nigerianer från FPU. Så kallade mob-killings av en gripen brottsling var inget ovanligt. Vi var helt enkelt tvingade att skydda de gripna från allmänhetens vrede och blodtörst. Opiumsmuggling från Iran till Haparanda Polisens narkotikabekämpning på och omkring Plattan är helt nödvändig. 1/10 Årgång 23 Framgångsrikt gatulangningsarbete enligt svensk modell Svensk narkotikabekämpning i Liberia Sidan 42 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 Trähästen från Turkiet var fylld med heroin inslaget i karbonpapper Turkiet viktig mellanstation Utredningen visade att narkotikans ursprung är Iran och att det är hård kontroll av försändelser som skickas från Iran. Huvudregeln är att iranska myndigheter öppnar all post och kontrollerar innehållet innan det får skickas. Smugglare har därför fört narkotikan över gränsen till Turkiet. När narkotikan kommit till Turkiet, göms den i olika föremål innan den skickas vidare. Opiumet i schackbrädorna, liksom opiumet och heroinet i träfigurerna, var inpackat i karbonpapper och därefter nerpressat i figurer och schackbrädor. Brädorna hade därefter limmats ihop och skarvarna och baksidan av brädan klätts in i tyg. Man har sedan följt paketens väg via internet och via de fraktbolag som använts. Narkotikan var avsedd att säljas huvudsakligen i Finland, men också i Sverige. Två olika stora schackbrädor som öppnats i limningen och packats med opium i urfrästa håligheter, innan de åter limmades ihop och kläddes på baksidan med tyg. Den fyrkantiga schackbrädan innehöll 500 gram opium, medan den åttakantiga varianten rymde ca 800 gram. forts s 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 1 43 Ordföranden har ordet Jag reste dit tillsammans med stipendiaten Anette Öjhammar och hennes man Thomas. Vi strålade samman i Frankfurt och fortsatte resan mot USA därifrån. Jag hade på bästa spanarsätt ”pluggat” fotot på Anette ifrån Göteborgskonferensen, men det blev jag som blev identifierad och lokaliserad av paret Öjhammar. Det visade sig att Thomas och jag gick polisskolan samtidigt.. Efter en 11 ½ timmars flygresa blev vi hämtade och körda till hotellet vid Union Square i San Francisco av en hjälpsam kollega. Vi fick klara anvisningar om hur vi kunde röra oss i stan. Regeln var enkel, gå aldrig till vänster när vi lämnar hotellet. Men allt gick bra och tiden rann som vanligt iväg. Efter ett antal föreläsningar hölls en bankett för 2 100 personer på rekordtiden 1 timma och 57 minuter. Då räknar ändå jag in nationalsången, erkännande av alla olika väpnade truppslag, alla enheter som är i främmande land på uppdrag och utdelning av stipendier! Nämnde jag att vi hann med en tre rätters.. Själva konferensen besöktes av 2 100 medlemmar och de betalade ca 7 500 kr för konferens, mat och boende under 4 dagar. I tid och rum passade detta extremt bra, för vi har nämligen fått ett stipendium ifrån amerikanska ambassaden i Stockholm. Summan är 10 000 USD och skall bl.a. gå till SNPF:s stipendie- och studieresor till USA. Tajmingen kunde med andra ord inte vara bättre. På plats i Washington kunde vi börja ta kontakt med olika föreningar på ostkusten för att kunna utbyta stipendiater mm. Problemet är att hitta en förening som någorlunda speglar vår förening avseende medlemsklientel och storlek, bland befintliga 40 föreningar och ca 55 000 medlemmar. Vi tror att vi kommer att få bra resultat mot kanske Florida och några andra längst östkusten. Vi återkommer i frågan. På plats kunde vi konstatera att vi är den 3:e största narkotikapolisföreningen world wide! Slutligen kunde vi konstatera att kollegorna i USA står inför en otrolig utmaning. Rättsväsendet har till viss del nyligen fått försämrade anslag, samtidigt som personer/missbrukare kan få s.k. medicinskt marijuana i 14 delstater. I sig själv är detta alarmerande, men nu börjar starka krafter göra nästa framstöt för att legalisera cannabis i hela USA. Som Ni själva kan förstå är det inte slumpen som gör att NNOAC har sina konferenser i nationens huvudstad, Washington. Skall man påverka beslutsfattare och göra sin röst hörd, ja då är detta enda stället att både börja på och sluta i. Jag kommer i nästa tidning skriva om effekterna av ”medi-pot” - legaliserad marijuana - detta man skrattade åt för ett antal år sedan men som idag är en verklighet bortanför allt sunt förnuft. Och över nu till den andra sidan av USA. *gå gärna in på www.natlnarc.org Det har hänt mycket efter de senaste orden i denna spalt. Förra gången skrev jag om den förestående resan till CNOA i San Francisco. Nu har jag varit där och är för närvarande i USA igen. Men vi får börja med Kalifornien. Vid CNOA-konferensen blev SNPF inbjuden till National Narcotic Officers Associations Coalitions* möte i Washington vid månadsskiftet januari-februari 2010. Efter vårt styrelsemöte i Västerås i mitten av december beslutades det att Björn Landsten och jag skulle representera föreningen i Washington. 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 Info från styrelsen SNPF söker ny kassör från 2011 Vår eminente kassör Peter Thylén har nu haft hand om föreningens ekonomi i mer än tio år och han vill bli avlöst efter konferensen i Örebro i maj 2011. Är du intresserad av att bli kassör i SNPF, kontakta Peter på 0706-969156. SNPF beviljade resebidrag till 21 medlemmar 2009 Under 2009 beviljade SNPF:s styrelse resebidrag till totalt 21 medlemmar och det sammanlagda beloppet som betalades ut var 64 230 kronor. Bidrag till en resa för förkovran, oftast i annat land, kan beviljas till den som varit medlem i SNPF minst ett år. Ansökan om resebidrag skall innehålla resmål, syfte med resan samt en färdplan och en del andra uppgifter som finns att läsa på hemsidan www.snpf.org, logga in på Medlemsinfo. Ansökan skickas till snpf@snpf.org eller till SNPF, Box 429, 401 26 Göteborg. Försök vara ute i god tid, eftersom vi tar upp ansökningarna vid våra ordinarie styrelsemöten. I regel har vi möten i februari, maj, september, oktober och november/december. Skriv en artikel om resan Som en liten motprestation för SNPF:s resebidrag vill vi att ni skriver en artikel om studiebesöket och mejlar in den till SNPF:s tidning snpf@snpf.org och/eller till redaktören gunnar.hermansson@snpf.org. Vi vill gärna publicera det ni skrivit och vi ber därför den eller de som skriver att ha följande riktlinjer i åtanke. Texten skall s INTEVARAALLTFÚRLÍNGINORMALFALLETTVÍTRE!SIDORELLERHÚGST 10 000 tecken inkl. blanksteg s INNEHÍLLAINTRESSANTOCHLËRORIKINFORMATIONOMMÍLETFÚR studieresan s KOMPLETTERASMEDNÍGRAFOTONHELSTDIGITALAMEDHÚGUPPLÚS ning (300 dpi), som anknyter till miljöer i texten. Utbildningskonferensen i Västerås den 7-9 maj Läs mer om evenemanget på Aros Congress Center på sidan 69 i tidningen. Redaktörens spalt Ända till för några år sedan fanns i varje län erfarna och kunniga poliser som hade förebyggande arbete mot narkotika som en utpekad arbetsuppgift. Rikspolisstyrelsen samordnade detta nätverk som nu alltså är nedlagt. Sedan hösten 2008 finns för övrigt ingen befattningshavare på RPS som har ett övergripande ansvar för narkotikafrågor eller kunskaper på området. Ute i myndigheterna pågår fortfarande på många håll ett riktat arbete mot narkotikabrottslighet, även på missbrukarnivå, men risken är stor att denna verksamhet tunnas ut allt mer. Narkotikabekämpning ska numera ingå som en del i den övergripande satsningen mot grov organiserad brottslighet. Den pågående statliga Missbruksutredningen uppskattar att en halv miljon svenskar missbrukar eller är beroende av alkohol, narkotika, läkemedel och dopningsmedel. Gruppen växer och minst lika många har en riskabel konsumtion. Det innebär att många dör av sitt missbruk och en stor del av vålds- och tillgreppsbrotten är missbruksrelaterade. Man uppskattar att kommunernas och landstingens direkta kostnader för missbruks- och beroendevården är 17-18 miljarder kronor per år. Övriga samhällsekonomiska konsekvenser är ännu inte helt kända. Mot bakgrund av dessa siffror borde det väl ändå vara värt att satsa lite mer på drogförebyggande arbete. De direkta kostnaderna för det förebyggande arbetet är ganska blygsamma i förhållande till de kostnader som uppstår när skadan är skedd. I detta nummer har vi valt temat prevention, dvs. förebyggande arbete. GUNNAR HERMANSSON 070-751 53 71 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 3 Prevention Prevention: Tidiga polisingripanden avgörande Polisens ingripanden mot missbruk kan ha en stor men ofta förbisedd preventiv verkan. Alla är för prevention. Ordet ”prevention” kan dock täcka många saker, och man bör därför vara kritisk mot att ordet används som en allmän besvärjelse mot mänskliga problem. Tre grader av prevention I folkhälsoarbete, som har en flerhundraårig historia med stora framgångar i preventivt arbete (bl.a. vaccination som stoppade smittkopporna och livsmedelshygien som stoppade botulism), brukar man tala om tre grader av prevention. Primär prevention omfattar alla insatser före utbrottet av en sjukdom. Det kan vara vaccination, desinfektion, föreskrifter, upplysning, vitamintillsatser, kontroll av gifter m.m. Syftet är att minska risken. Ledordet är ”förebygga”. Sekundär prevention omfattar alla insatser som avser att avbryta ett sjukdomsförlopp så tidigt som möjligt, t.ex. cancerscreening och tidiga operationer. Syftet är att återställa hälsan. Ledordet är ”hejda”. Tertiär prevention omfattar alla åtgärder som syftar till att bromsa en fortsatt sjukdomsutveckling samtidigt som man accepterar att den ursprungliga sjukdomen består. Det kan vara fråga om morfininjektioner vid svåra smärtor. Vid epidemibekämpning kan det handla om isolering av kroniska smittbärare. Syftet är att begränsa eller lindra följdverkningarna. Ledordet är ”dämpa”. En liknande uppdelning kan göras inom brandskydd: primär prevention omfattar bl.a. rökförbud, brandhärdiga material och föreskrifter. Sekundär prevention omfattar snabba ingripanden och drar nytta av brandvarnare, släckare nära till hands o.s.v. Tertiär prevention omfattar uppröjande av brandgator m.m. för att hindra fortsatt spridning även om man tvingas acceptera att det först drabbade huset brinner ner. Systematiskt brandskyddsarbete under mer än 100 år har också minskat antalet storbränder och dödsfall vid bränder. Oklara föreställningar Inom narkotikaområdet finns oklara föreställningar om vad prevention skall syfta till och var den skall sät- 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 tas in. Något förenklat kan man säga att den grundläggande processen är att missbruk leder till beroende som efter hand driver fram kroppsliga och psykiska skador. Ett tidigt ingripande mot drogintaget är sekundär prevention mot missbruket, medan det är primär prevention mot beroendet och senkommande skador. Under senare år har projekt för ”skadebegränsning” (eng. ”harm reduction”, ”HR”) blivit politisk populära. Projekten syftar till att minska skadorna av själva drogintaget, t.ex. genom att lära missbrukare ”säkert bruk” eller att använda rena sprutor vid injektioner. Däremot accepterar man det fortsatta missbruksbeteendet. HR blir tertiär prevention gentemot missbruket (drogintaget) och eventuellt primär prevention mot skador och sjukdomar. Eftersom HR tillåter missbrukare att fortsätta med det riskdrivandet beteende och missbrukares följsamhet mot instruktioner ofta är svag, innebär HR i praktiken endast ett uppskjutande av skadorna. Skadebegränsning kan motiveras av humanitära skäl. En stor del av västerländsk sjukvård handlar om skadebegränsning vid riskbeteenden, t.ex. hög alkoholkonsumtion, överätande eller sexuell promiskuitet. Medicinsk skadebegränsning vid drogmissbruk är en dyr aktivitet. Den påverkar inte missbruksutvecklingen i stort. Snarare finns det en del som tyder på att god medicinsk service ger s.k. ”enabling” (ett engelskt ord som betyder ”möjliggörande” eller ”underlättande”), d.v.s. ökade möjligheter till fortsatt missbruk, eftersom enabling slår ut en rad ”biologiska bromsar” på missbruket. Få missbrukare skulle kunna ha ett så högt drogintag som de har utan god sjukvård att falla tillbaka på vid kriser. Professor Nils Bejerot kallade den svenska sjukvårdens kravlösa service till alkoholister för ”rundsmörjning av gamla bilar”. Olika insatspunkter Narkotikapolisarbete kan ha olika insatspunkter i preventivt arbete mot narkotikamissbruk och relaterad brottslighet. Primär prevention i narkotikapolisarbete börjar ofta med droginformation. Troligen är den viktigaste effekten att ungdomar får besked om hur polisen bedriver Prevention spaning på internet och i miljöer, arbetar misstankebaserat, gör drogtester o.s.v. Det kan öka medvetandet om risken att bli ertappad och vilka konsekvenser det kan få för t.ex. körkort. Polisens – liksom tullens – tillslag mot den illegala narkotikahandeln hindrar stora mängder narkotika från att komma ut på marknaden och minskar den mängd som kan bli tillgänglig för missbruk. Polisen bidrar även till att förstärka den administrativa narkotikakontrollen genom att varna för nya droger så att de kan ställas under narkotikakontroll. Så har under senare år skett i fråga om bl.a. ketamin och bromodragonfly. Därmed minskar utbudet. Sekundär prevention i narkotikapolisarbete omfattar bl.a. ingripanden i missbruksmiljöerna för att höja upptäcktsrisken. Polisens utbildning i drogtecken och symtom ökar möjligheterna att diagnosticera missbruk på ett tidigt stadium. Polisen är också den viktigaste rapporteringskällan för narkotikamissbruk. Ibland reagerar sociala myndigheter negativt mot polisens aktivitet eftersom de då får mycket mer att göra till följd av alla rapporterade polisfall. Polisens rapportering skulle kunna bli effektivare om fler gripna eller omhändertagna undersöktes med avseende på aktuellt missbruk. Drogtester borde vara norm på alla som tas in. En metod som sällan utnyttjas för sekundär prevention är kartläggning av kontaktkedjor bland missbrukare. De bygger på att missbruk bland unga människor sprids från person till person. Tekniken att tillföra droger, t.ex. att injicera heroin, lärs ut vid personlig kontakt. Det var just den spridningsmekanismen som fick Bejerot att tala om detta slag av missbruk som ”epidemiskt”. I en del studier har man med utgångspunkt i några enstaka fall lyckats spåra uppemot ett hundratal missbrukare som hängt ihop genom att de dragit in varandra i missbruk, sålt narkotika till varandra o.s.v. Sådan information skulle kunna vara av värde för polisen för att kartlägga lokala marknader och för socialtjänsten för att få kontakt med tidigare okända missbrukare. Kontaktkedjorna skulle kunna bli viktiga kartor för sekundär prevention. Sekundär prevention borde ställas mer i centrum inom svensk narkotikapolitik. De tidiga ingripandena kan vara avgörande för att stoppa missbrukskarriärer, för att hejda missbrukets spridning och hålla nere marknadsefterfrågan. De kan vara kostnadseffektiva men även integritetskänsliga. ” Sekundär prevention borde ställas mer i centrum inom svensk narkotikapolitik. Tertiär prevention inom narkotikapolisarbete handlar till stor del om att spåra upp grova narkotikabrottslingar så att dessa kan inkapaciteras under långa tider. I historien finns också exempel på att elimineringen av en liga, t.ex. Karl Pauckschs 1972, minskar tillgången På en del håll i Europa lägger myndigheterna ner mer energi på att försöka hejda spridningen av infektioner i samband med narkotikamissbruk än på att hejda missbruksbeteendet. Bilden visar en låda för uppsamling av använda injektionssprutor och kanyler på en stor flygplats i Europa. Foto: JH. på narkotika. Sedan är det en annan sak att den grundläggande mekanismen i form av missbrukarnas efterfrågan ofta kvarstår. Allmänprevention Den viktigaste preventiva effekten av systematiskt narkotikapolisarbete är den allmänpreventiva. En orsak till att Sverige har förhållandevis låga missbrukssiffror är att svensk polis inte tillåter någon öppen handel och gör konsekventa ingripanden. Det får en avhållande effekt långt utanför de grupper som berörs. Vid den svenska polisoffensiven 1969 minskade det aktiva injektionsmissbruket långt utanför de grupper som lagfördes för narkotikabrott. Bejerot visade att den svenska polisen var 50 procent mer effektiv än den japanska när denna vid mitten av 1950-talet kämpade ner världens då mest omfattande amfetaminepidemi. Den största svagheten med de preventiva insatserna är att svenskt narkotikapolisarbete saknar en samlad doktrin eller strategi för prevention. Däremot är uppfinningsrikedomen stor inom lokalt polisarbete då det gäller att hitta nya vägar för prevention, särskild sekundär prevention. Q Jonas Hartelius SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 7 Plattan vid Sergels Torg i Stockholm är en öppen drogscen där handeln med cannabis och läkemedelsdroger dominerat de senaste tio åren. Preventiv samverkan mot Subutex på Plattan TEXT OCH FOTO: LENNART KARLSSON 1966 startade ett av de första metadonprogrammen i Sverige. Sedan dess diskuteras det fortfarande huruvida det är rätt att behandla narkotikamissbrukare med narkotikaklassade läkemedel. Många poliser har av tradition förhållit sig skeptiska till läkemedels/narkotikabaserade behandlingar av missbrukare. Anledningen till detta är främst två orsaker. Den missbrukare som behandlas med läkemedel fortsätter ofta med sitt missbruksbeteende. Risken för läckage av läkemedel från den legala till den illegala marknaden är påtaglig. Läkare och vården ser frågan från en annan horisont. Här ligger prioriteringen främst på den enskilde individen. Att ge patienten ett drägligt liv och en möjlighet till stabilitet ses som nyckelvärden för att kunna fortsätta en framgångsrik behandling. 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 Prevention Legalförskrivna Subutextabletter beslagtas av polisen när de säljs till andra missbrukare på Plattan. Vid den närbelägna Klara kyrka finns detta anslag uppsatt. Plattan trendsätter tabletthandel På Sergels Torg (Plattan) i Stockholm handlas det med alla typer av droger. Försäljningsmönstren har dock ändrats under årens lopp. Under de senaste tio åren är det handeln med cannabis och tabletter som har dominerat. Plattan är ofta en barometer på tabletthandeln. Här kan man upptäcka vad som finns att tillgå och vilka tabletter som är populärast. Vill man vara cynisk så kan man säga att Plattan trendsätter tabletthandel på samma sätt som Stureplan trendsätter mode. Den senaste trenden är 2 milligrams Rivotriltabletter. Rivotrils aktiva beståndsdel är clonazepam. Förutom Rivotril så är det fortfarande populärt med 2 milligrams Ictoriviltabletter även kallade ”x-tvåor” eller ”ikktisar”. Xanortabletter, även kallade ”stavar”, finns fortfarande men ses inte lika ofta. Men de senaste årens riktiga flaggskepp när de gäller handeln med tabletter är självfallet Subutextabletten. Om någon säger det magiska ordet ”subb” så går det ett sus genom publiken av missbrukare på Plattan. Hur kommer då Subutexen till Plattan? Det finns nog ingen vetenskapligt hållbar statistik på detta. Här får erfarna polisers känsla vara avgörande. De senaste åren är nog tendensen rätt klar. Subutexen som säljs på plattan är nästan uteslutande läckage från legala marknaden. Försäljningen är småskalig eftersom innehav av en större mängd tabletter numera ger ganska kännbara straff. I Subutexens barndom var det vanligare att man gjorde relativt stora beslag av tabletter som helt uppenbart inte kom från den legala marknaden. Dessa stora beslag på gatan görs allt mer sällan. En stor försäljare eller många små ger dock samma effekt på utbudet. Tillgången på Subutex för den som vill köpa sin tablett har varit ganska oförändrad fram till dags dato. Men förhoppningsvis håller det på att bli en förändring. Röda zoner När metadonet började skrivas ut och fick ett stort genomslag så omgavs metadonprojekten av tämligen sträng kontroll. Bland annat infördes så kallade ”röda zoner”. De röda zonerna var platser där metadonpatienterna inte fick vistas. Plattan var en sådan given plats där man inte fick sätta sin fot om man ingick i projektet. Under åren luckrades dock denna kontroll upp mer och mer. När Subutex för några år sedan blev en vanlig medicin vid behandling, verkar det som om denna typ av kontrolltänkande inte existerade längre. Projekten gick väldigt snabbt över till fast verksamhet. Flera olika aktörer fick förskrivningsrätt vilket blev komplicerande för narkotikapoliser på fältet. Under många år kämpade poliserna med en växande frustration. I samband med ingripanden var den vanligaste kommentaren hos missbrukaren ”jag har Subutex utskrivet av min läkare”. Det skulle snabbt visa sig att det var mycket svårt att lagföra narkotikaöverlåtelser och i samband med dessa visa att ett legalt innehav användes i illegalt syfte. Att hämta ut legalföreskrivna Subutex och sedan sälja hela eller delar av dosen blev ett växande problem. Beslag gjordes men det dåliga bevisläget ledde ofta fram till beslagen hävdes och lämnades tillbaka till den som tabletterna tagits ifrån. Det här gav även upphov till en annan komplicerad problematik. Missbrukaren hämtade ut en kartong med Subutex. Han sålde ett par tabletter. Polisen tog alla tabletter i beslag. Missbrukaren gick tillbaks till läkaren eller mottagningen och beklagade sig över den orättvisa behandlingen. Missbrukaren fick nya Subutex utskrivna. När polisen senare tvingades häva beslaget så hade missbrukaren plötsligt en dubbel dos av tabletter. Nu kunde han i lugn och ro gå ut och fortsätta sin försäljning med dubbla doser på fickan. En av dem som tydligast uppmärksammade dessa problem var inspektör Mikael Niklasson, förundersökningsledare på citypolisens narkotikautredningsrotel. Efter en tids funderande bestämde sig Mikael för att situationen kräver en bred lösning. I oktober 2009 kallade han till ett möte. På det mötet deltog representanter för polis, åklagare och vården. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 11 Prevention Polisen i Stockholm City griper ofta både langare och missbrukare på Plattan. Dags för samverkan Hur ska vi definiera problemet? Det första mötet ägnade en lång stund åt att försöka definiera en gemensam problembild. Mötesdeltagarna kom ganska snabbt överens om att inte diskutera Subutex som behandlingsmetod även om diskussionen i vissa fall blev lite polariserad. Ganska snart kom mötet fram till att polis, vård och framförallt patienterna själva har ett gemensamt ansvar. De deltagare som kom från vården representerade Maria Beroendecentrum och Beroendecentrum Stockholm, de två största aktörerna i Stockholms län. De informerade om tillvägagångssättet när Subutex delas ut till patienterna. I början får patienten gå till sin enhet varje dag för att hämta ut sin tablett och ta den på plats. Efterhand som patienten visar att han klarar av detta förtroende så kan han börja med så kallade ”take away doser”. Detta innebär att patienten kan gå till ett apotek och hämta ut en veckoranson eller mer. Här poängterade de närvarande poliserna att problemen börjar. Många missbrukare står på Plattan och hänger med sina ”take away doser”. Även om de inte hade uppsåt att sälja när de kom ned till Plattan så blir dock frestelsen och trycket från omgivningen för stort när de väl är på plats. Efter långa diskussioner började mötesdeltagarna att identifiera problemet. Som så många gånger förr handlar det om information och kommunikation. Intressanta åtgärder och resultat Efter två möten var samstämmigheten tämligen stor. Vi måste åtgärda problemet! Budskapet från vården var glasklart. Om en patient missbrukar förtroendet med sin medicinering så kommer det att få omedelbara 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 konsekvenser. En patient som missbrukar sitt förtroende med så kallade ”take away doser” får omedelbart sina doser indragna. Han får gå tillbaks till att ta sin tablett dag för dag, i avvaktan på utredning. Den som konsekvent missköter sig blir utskriven från programmet. Men den springande punkten är att vården måste bli informerad från polisen. Patienterna kommer till vårdgivaren och lämnar sin version av en händelse. Om det inte finns någon annan version av saken så kan inte vårdgivaren säga emot. Det här kom att utlösa diskussioner om olika aspekter av sekretess. Efter kontroll av respektive enhets gällande sekretess så kunde det konstateras att den inte utgjorde något hinder för informationsutbyte. Det diskuterades även hur informationsutbytet skulle systematiseras. Lösningen blev ganska enkel. Citypolisen skapade en egen intern informationsblankett. Denna blankett kallas för ”Rapport över ingripande med anledning av misstänkt narkotikabrott”. I rapporten skall bara misstankar knutna till narkotikabrott framgå. Där finns förtryckt att fylla i namn, personnummer, tid, plats, händelse etc. För tydlighetens skull så finns det fält att kryssa i vilken brottskod det rör sig om 5004, 5005, 5009, 5010 eller 5011. På blanketten finns även ett fält för övrig information. Här kan man exempelvis rapportera om en Subutexpatient befinner sig på plattan med sin dos och observeras i överlåtelseliknande situationer. Blanketten är utformad på detta sätt eftersom ingen annan brottsmisstanke än den relevanta ska avslöjas. Blanketten fylls i av ingripande poliser och faxas iväg till en gruppfax. Vården tar sedan ansvar för att vidarebefordra blanketten till rätt enhet. “Take-away-doser” kan dras in En annan intressant lösning var den på problemet med beslagtagna tabletter, där beslaget skall hävas. Istället för att patienten tillåts göra anspråk på tabletterna så gör vårdgivaren detta. Besittningsrätten till tabletterna avtalas bort i samband med att vårdkontrakt skrivs. På så sätt kan polisen sätta upp vårdgivaren som anspråkstagare. Inga tabletter kommer längre att ge upphov till dubbla doser. Det underlättar även hanteringen av det beslagtagna godset. Vårdgivaren som anspråkstagare kräver regelmässigt att all beslagtagen medicin destrueras. Det tog bara några dagar efter det att rutinerna bestämts så låg den första rapporten i faxen. Ett ingripande mot en man som hade sålt Subutex från sin legalförskrivna dos. Vårdenheten vidtog omedelbart åtgärder och mannens ”take away dos” drogs in. Har då dessa åtgärder gett något resultat? Ja det förefaller faktiskt som att det har blivit en markant förändring. På den korta tid som verksamheten har pågått så har antalet ärenden med överlåtelser av Subutex på plattan minskat. Det förefaller som att drivkraften att få behålla sin medicin är större än att sälja ut den på den illegala marknaden. Q Prevention Ökad dödlighet bland narkomaner Förskrivning av narkotika som underhållsbehandling har tillåtits endast därför att den skulle leda till en socialt och medicinskt bättre situation för narkomaner. Nu tycks denna behandling i stället leda till att fler och fler dör. V i ser nu en kraftigt ökad dödlighet bland narkomaner enligt rapporten ”Drogrelaterade dödsfall i Stockholms län” (Anna Fugelstad, 2009). Detta gäller inte minst gruppen medicinskt underhållsbehandlade narkomaner. Såväl bland patienter som ingår i Metadonprogrammet, där den kraftiga ökningen startar efter 2005, som bland patienter som får Subutex (buprenorfin) förskrivet ser vi denna ökning. Den senare gruppen patienter har tillkommit under de senaste åren, eftersom det rör sig om ett nytt läkemedel eller snarare ett läkemedel med nytt användningsområde, och det handlar nu oftast om yngre narkomaner. För båda grupperna gäller att underhållsbehandlingen avser att ersätta heroin, som ursprungligen också introducerades som ett läkemedel mot morfinmissbruk. Frågan borde ställas om denna medicinska behandling nu motverkar sitt eget syfte och därmed spelat ut sin roll i behandlingssyfte. Både Metadon och Subutex är narkotika som sätts in i underhållsbehandling för att de mer eller mindre effektivt kan blockera ett heroinmissbruk. Metadon har funnits i sådan behandling i Sverige sedan slutet av 1960-talet och är den klassiska medicinen på området. Reglerna för underhållsbehandling av Metadon har fram till för några år sedan varit mycket restriktiva. När Socialstyrelsen kom med nya regler, innebar de för Metadonprogrammet både en kraftig utökning av antalet missbrukare i programmet och en relativ lättnad i restriktiviteten. Under perioden 1994 till 2005 pendlade antalet Metadonpositiva dödsfall i Stockholms län kring fem per år. Efter 2005 har ökningen nu passerat 25 dödsfall per år. Denna kraftiga ökning kan vara relaterad till Socialstyrelsens expanderade regler för Metadonförskrivningen. För Subutex, som är den nya medicinen på underhållsbehandlingens område, fanns tidigare inga regler för förskrivningen. De nya reglerna kom samtidigt med de nya reglerna för Metadon. Reglerna innebär bland annat att endast beroendespecialister får förskriva Subutex. Fram till 2001 fanns det inga Subutexpositiva dödsfall alls. De första åren efter 2001 förekom endast enstaka dödsfall. Efter 2003 ökade Subutexpositiva dödsfall till omkring fem per år. Men redan 2007 ökade denna typ av dödsfall till över 15 per år och dödsfallen fortsätter nu att öka kraftigt. Denna senare 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 ökning kan kopplas till beroendespecialisternas ökade tilltro och förskrivning av Subutex. Den förskrivning av narkotika som går under benämningen underhållsbehandling har tillåtits endast därför att den skulle leda till en socialt och medicinskt bättre situation för narkomaner. Nu tycks denna behandling i stället leda till att fler och fler narkomaner dör under denna medicinska behandling. Det är förvånande att Socialstyrelsen inte har uppmärksammat den kraftiga ökningen av dödsfall relaterade till underhållsbehandlingen. Det förefaller som om Socialstyrelsen saknar kunskap om dessa dödsfall. Varför denna passivitet hos den medicinska tillsynsmyndigheten, när narkomaner nu dör på löpande band? I Finland, som numera har ett omfattande illegalt Subutexmissbruk, vilket nu till och med är större än heroinmissbruket, har man helt slutat att förskriva Subutex till opiatmissbrukare. I stället har man övergått till att förskriva Subuxon, som är en kombination av buprenorfin (Subutex) och naltrexon. Om detta är en framgångsrik behandling, kan man ännu inte visa. Men den är åtminstone mindre destruktiv än förskrivningen av Subutex. Även i Sverige ser vi nu ett ökande illegalt missbruk av Subutex. Men detta missbruk har ännu inte nått upp till den omfattning som konstateras i Finland. Socialstyrelsen måste nu omgående förhålla sig till det kraftigt ökade antalet dödsfall som kan knytas till den medicinska underhållsbehandlingen för narkomaner. En fortsatt passivitet är inte längre acceptabel. Något måste tillsynsmyndigheten göra för att stoppa det snabbt ökade antalet dödsfall bland underhållsbehandlade narkomaner. Q Rolf Bromme, ordförande i NSO – Nykterhetsrörelsens Samorganisation i Stockholm Lena Larsson, förbundsordförande i AMD-Riks – Riksförbundet Anhöriga Mot Droger Christer Karlsson, förbundsordförande i RIKS-KRIS – Kriminellas Revansch i Samhället (Artikeln har tidigare varit publicerad i tidningen Dagen) Prevention ”Harm reduction” dålig preventionsfilosofi Fokus på att minska skadorna vid missbruk kan minska intresset för drogfrihet Edgar Borgenhammar har varit professor i hälso- och sjukvårdsadministration vid Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap i Göteborg. Han är vice ordförande i Svenska Carnegie Institutet. ”Harm reduction” (HR) är en engelsk term som betyder ”skadebegränsning”. Som metod inom missbrukarvården syftar den till att förebygga eller åtminstone reducera fortsatta negativa konsekvenser av drogintaget. Detta görs i stället för att fokusera på möjligheterna stoppa fortsatt missbruk. Varför HR? HR täcker ett brett spektrum av åtgärder. Där finns, som ett relativt banalt exempel, vitaminberikning av öl för att undvika allvarliga bristsjukdomar hos storkonsumenter. Där finns utdelning av rena sprutor för att hindra infektionsspridning. Också mottagningar för underhållsbehandling till missbrukare av medel som subutex eller metadon. Även så finns läkares legala förskrivning av narkotika till kroniska missbrukare, en form som prövades 1965-67 i Sverige i vad som avsågs bli av begränsad omfattning. Förskrivningsexperimentet hade hetsats fram genom tidningsartiklar, med rubriker som ”Rädda narkomanen från polisen!” och ”Förbjuden sjukdom: narkomani” (Expressen i februari 1965). Konsekvenserna blev, till följd av okritisk förskrivning, en äventyrlig drogepidemi och minst två uppmärksammade dödsfall. Erfarenheter HR-strategin är särskilt framträdande i Nederländerna, Schweiz och Norge. Ett skäl är hoppet att förhindra drogmissbrukarnas kriminella verksamhet. Vidare att minska risken för överdoser samt smitta med hepatit B eller C och hiv/aids. Likaså har förhoppningar vädrats om ökad sannolikhet för att missbrukare går in i rehabiliteringsprogram. Det har också talats om möjligheten att behovet av repressiva handlingar, som polisingripanden, skulle kunna minska. Förhoppningar har vidare funnits att HR skulle kunna medföra minskad droganvändning på det hela taget. Trots alla vällovliga syften visar sig HR-åtgärder sällan påverka missbrukarens vilja och handlingar för att bli ”ren”, d.v.s. varaktigt drogfri. I många missbrukares agerande förekommer, förr eller senare, mer eller mindre, s.k. sociala eller biologiska bromsar. Hit hör sjukdomar och tillstånd där ett missbruk inte kan fortsätta. I många fall leder HR-åtgärderna endast till att dessa bromsar slås ut. Samma problem finns vid behandling av socialt etablerade missbruksmönster, som tobaksrökning. Efterhand drabbas rökare av betydande besvär i andningsvägarna. Med tiden kan de drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), som är ett tillstånd med kraftigt nedsatt ventilationskapacitet. I sammanhanget har diskuterats om så kallad ”KOL-medicinering” bör ges enbart till patienter som slutar att röka, i de fall rökning finns med in bilden. Praxis varierar. Men det är också klart att rökstopp är nödvändigt för att medicineringen skall få bestående effekt. Försenad rehabilitering? HR-strategins allvarligaste negativa effekt är att den kan försena effektiva rehabiliteringsåtgärder. Med HR-strategin kan det ta längre tid från debut till dess att drogproblemet upptäcks av närstående eller tvingar missbrukaren att göra upp med sin drogfixerade livsstil. Med medicinsk HR-service blir incitamenten mindre att ta sig ur missbruket. Ett missbruk som möjliggörs med droger från den officiella sjukvården kan göra att det anses mindre nödvändigt att ändra livsstil. Positiva exempel? En fungerande HR-policy tycks förutsätta liten skala med noggrann och fortlöpande kontroll, som det vilket finns inom metadonprogrammet vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Till programmen hör samtal, utbildning, rådgivning och livsstilsträning samt en snäv selektion av patienter. När verksamhetens skala blir större synes de psykologiskt, psykiatriskt och medicinskt relaterade terapierna tunnas ut. Att blunda för det personliga ansvaret leder inte framåt. HR-strategin är dyr och vanligen ineffektiv. Den kan inte vara någon huvudstrategi i arbetet mot narkotikamissbruk, eftersom den kommer sent i den enskilda missbrukskarriären, ofta först efter omfattande skador. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 15 Prevention Tullverket och samhällsnyttan en beräkningsmodell som visar nyttan av tullens brottsbekämpande arbete TEXT: JESSICA VIKBERG Äntligen ska jag få svar på vad det kommer sig att vi tullare räknar i samhällsnytta istället för bara i kilo, antal eller gram. Jag ska även få svar på vad Tullverket bidrog med jämfört med vad vi kostade förra året. J onas Karlsson är sakkunnig på Tullverkets huvudkontor samt talesman för brottsbekämpningen. Han berättar att modellen att mäta nyttan av Tullverkets insatser istället för att endast mäta beslagsmängder, var en tanke som väcktes i slutet av 90-talet. Man ville hitta ett sätt att kunna jämföra vad Tullverket kostar staten jämfört med vilken nytta man gör. Under olika benämningar gjordes utredningar som slutligen hamnade under benämningen Tullverkets samhällsnytta. Inledningsvis var Alkoholinspektionen, Rikspolisstyrelsen, och Folkhälsoinstitut med i diskussionerna. Huvudfrågorna vi ville ha svar på var narkotikabekämpningens kostnader jämfört med vad narkotikan kostar samhället socialt, inom hälso- och sjukvård samt för tredje part. Vi ville också veta om det gick att väga in alkohol och tobak i beräkningarna. Tullen valde att värdera narkotikabeslag baserat på en uppskattning av samhällets totala kostnad för narkotikamissbruk. Tullverket kopplar beslagen av narkotika till minskade kostnader i samhället genom tre antaganden: 1. Vi antar att beslagen minskar tillgången på marknaden. 2. Vi tror att beslagen har en avskräckande effekt på missbrukare och de som står inför rekrytering till missbruk. 3. Vi räknar även med att beslagen har en politisk effekt eftersom narkotikabekämpningen sker i linje med de politiska intentionerna. Verkligheten är troligtvis en kombination av de tre effekterna. Oavsett val av antagande menar vi att ett beslag motsvarar att samma mängd narkotika undandras från marknaden. Men vi tar även med i beräkningen att ett beslag som görs vid gränsen har högre renhetsgrad än beslag som görs i missbrukarledet. Nödvändiga faktorer som används för att konstruera modellen är gatupris, renhetsgrad, missbruksdoser och FN:s skadeindex, narkotikakonsumtionen, antal narkotikamissbrukare, missbruksmönster/trend och samhällets kostnader till följd av narkotikamissbruk. Variablerna justeras vid stora förändringar. När det gäller alkohol och tobak räknar man in 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 Jonas Karlsson, sakkunnig på Tullverkets brottsbekämpningsstab, ser fördelar med en gemensam beräkningsmodell av samhällsnyttan tillsammans med polisen. skattebortfall pga. nedsatt produktivitet, vårdkostnader och överdödlighet. När Sverige är transitland för narkotika som tullen beslagtar räknas det i Internationell samhällsnytta, förklarar Jonas. Det gör även beslag som aldrig har passerat Sverige men som görs på grund av våra insatser. Andra länder har visat intresse för vår modell. Jonas Karlsson var i Estland nyligen och berättade om Tullverkets samhällsnytta. I Sverige är det bara Tullverket som räknar i samhällsnytta för tillfället. Diskussioner pågår inom polisen. Jonas Karlsson ser bara fördelar med en gemensamt beräkningsmodell. År 2009 var tullens samhällsnytta 1, 872 miljarder kronor när det gäller narkotika och doping. Med alkohol och tobak inräknat var samhällsnyttan nästan två miljarder kronor. Att jämföra med de 1,2 miljarder kronor Tullverket kostade staten. Q Prevention 43:e Carnegieseminariet: Ny amerikansk frivård minskar återfall för narkotikamissbrukare TEXT OCH FOTO: JONAS HARTELIUS Domaren Steven S. Alm från Hawaii var huvudtalare vid ett Carnegie-seminarium den 17 november om erfarenheter av frivårdsprogrammet HOPE på Hawaii. Seminariet ordnades av Svenska Carnegie Institutet i samarbete med Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle. I oktober 2004 införde domaren Steven S. Alm nya rutiner för hantering av villkorligt dömda som misskött sin situation genom att exempelvis missa avtalade tider med sin övervakare eller missbruka narkotika. Tidigare var rutinen att klienterna då anmäldes av frivården till domstolen med hemställan att deras villkorliga dom skulle upphävas och klienterna skickas i fängelse. Nu skulle i stället villkoren modifieras med högre grad av kontroll, utökade drogtester och snabbare ingripanden med korta frihetsberövanden. Det nya programmet fick namnet HOPE (”Hawaii’s Opportunity Probation with Enforcement”, närmast att översätta med ”Hawaiis program för möjlig villkorlig dom samt verkställighet”; förkortningen betyder ”hopp”). En rutin utformades så att klienterna snabbare skulle komma till domstol (senast tredje förhandlingsdagen). De fick välja mellan att medge sina överträdelser, t.ex. återfall i missbruk, och avtjäna ett par dagars tid i häkte eller att gå till en formell förhandling om återkallande av den villkorliga domen. Ytterst få valde den formella vägen. Genom att ingripandet kom direkt efter överträdelsen fick det bättre verkan på deras missbruk och kriminalitet. Drogtester ” I HOPE-programmet infördes ett system med obligatorisk rapportering via telefon, slumpvisa drogtester och korta frihetsberövanden för överträdelser. Programmet utformades så att det skulle vara enkelt att följa för klienter med avlönad anställning, eftersom en sådan minskar risken för återfall. Därför kunde drogtester utföras redan tidigt på morgonen – innan klienterna gick till jobbet. Klienter som överträdde reglerna fick lindrigare påföljd ifall de självmant anmälde sig direkt efter att ha kommit till insikt om sin situation. Genom att ingripandet kom direkt efter överträdelsen fick det bättre verkan på deras missbruk och kriminalitet. 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 Egna utvärderingar visade narkotikamissbruket gick ned med 86 procent och andelen missade möten med frivården med samma tal bland HOPE:s klienter. En randomiserad undersökning av oberoende forskare visade att systemet gav mer än 50 procents reduktion av missbruk och överträdelser. HOPE-programmet Domaren Steven S. Alm krävde inga nya lagar, införde nya rutiner inom fribara en annan tillämp- vården på Hawaii. Genom ning. Det har nyligen att tillämpa reglerna på ett utökats till att omfatta nytt sätt fick han ner klien1 500 klienter på Hawaii. ternas missbruk med mer än Nu ligger ett förslag inför 50 procent. USA:s kongress om att finansiera liknande program på 20 platser. ”Sunt förnuft” På en fråga om vilken teori som låg bakom programmets modell för påverkan av beteenden svarade Alm: ”sunt förnuft”. Han jämförde med barnuppfostran: om en insats skall ha verkan måste den komma direkt på beteendet, annars förstår inte barnet. HOPEprogrammets snabba omloppstider gör att åtgärden kommer inom det ”fönster” som öppnats av en händelse som återfall i missbruk. På Hawaii är metamfetamin (”speed”) det allvarligaste narkotikaproblemet. På en direkt fråga noterade dock Alm att HOPE-programmet fungerar lika bra även för t.ex. heroinmissbrukare. Alm lyfte fram HOPE-programmet som ett lyckat exempel på ”efterfrågereduktion” för att få bort den ekonomiska grunden för den organiserade narkotikabrottslighetens stora profiter. Inför framtiden varnade Alm att det svåraste narkotikaproblemet håller på att bli missbruk av läkarförskrivna ”legala” narkotika. Q Prevention Narkotikainformation otacksam men nödvändig del i förebyggande arbete Genom årtionden har miljoner och åter miljoner satsats på offentlig narkotikainformation. Resultaten är svaga, och det har aldrig visats att en enskild informationskampanj påverkat narkotikautvecklingen i stort. Ändå fortsätter information att vara en viktig del i all offentlig narkotikapolitik. Öka intresset? Mot miljöförstöring och gangsterkrig Åtskilliga erfarenheter tyder på att narkotikainformation i en del sammanhang kan öka intresset för att experimentera med narkotika. I sin doktorsavhandling visade Bengt Herulf (1972) att de elever som haft hög konsumtion av narkotika även fått mycken narkotikainformation. En förklaring sades vara att dessa elever genom sitt intresse för narkotika varit mer uppmärksamma på narkotikainformationen. En annan, mer kritisk slutsats är dock att informationen ökat nyfikenheten på narkotika. Från USA rapporteras att lokala mediauppgifter om förekomst av nya, starka opiater, som varianter av fentanyl, skapat efterfrågan på de nya drogerna. Idag finns även en stor internetkommunitet som fritt utbyter erfarenheter och tips om nya kraftfulla rusmedel. Attityden är positiv till droger och berusning. I bloggosfären kan man söka stöd för vilken uppfattning som helst. Man skall knappast förvänta sig att internetdebatten påverkas av ren ”faktainformation” om droger – utom möjligen i fall där en drog tidigt får rykte om sig i vida kretsar att vara särskilt farlig. Under senare år har det gällt bl.a. bromodragonfly. Mot slutet av 1900-talet började en del västländer, som Nederländerna, att informera om ”säkert bruk” av narkotika som en del i en strategi för ”skadebegränsning”. I denna typ av ”faktaupplysning” kan ingå att visa hur man undviker infektioner vid injektionsmissbruk eller hur man doserar ”rätt” som nybörjare. Fakta används då för att stödja missbruk – inte avhålla från drogintag. Troligen kommer det att öppnas nya vägar för narkotikainformationen genom att lyfta fram de samlade effekterna av västerlandets drogkonsumtion på bl.a. miljöförstöring och organiserad brottslighet i andra världsdelar. Konsumentländernas efterfrågan driver hela den illegala narkotikahandeln. Det blir en viktig pedagogisk uppgift att förklara sambandet mellan det enskilda missbruket och narkotikasyndikatens makt. Genom att peka på att den illegala drogproduktionen skapar svåra miljöproblem, bl.a. genom skogsskövling och kemikalieutsläpp, kan man koppla fakta om narkotikakonsumtionens effekter till det ökande miljöengagemanget. Än mer dramatisk blir kopplingen mellan kokainmissbruk i Stureplansmiljö och gangsterkrig i Mexiko. När kriget om narkotikamarknader börjat drabba skolelever, som dödas i uppgörelser mellan ligor och karteller, då torde även svenska ungdomar börja förstå de globala konsekvenserna av den egna narkotikakonsumtionen. Q Jonas Hartelius Varför hålla på? Narkotikainformation kommer att fortsätta att vara en otacksam men nödvändig del i allt förebyggande arbete – och det av flera skäl. Det första är att hålla emot drogpropagandan och dess förledande uppgifter om att narkotika och liknande medel är harmlösa genom att i stället visa på specifika risker. Ett annat skäl är att ge stöd för de personer och grupper som tagit ställning mot missbruk, ytterligare ett att peka på var man kan få information och hjälp. Till det kommer att vi behöver förklara hur narkotikamarknaden fungerar och det enskilda missbrukets betydelse. Slutligen behövs information för att förklara narkotikalagstiftningens syfte och ge motiv för narkotikabekämpningen. 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 Narkotikamissbrukets betydelse för att driva på miljöförstöring och gangsterkrig kan öppna en ny väg för information om narkotikans allvarliga samhällseffekter. Prevention Drogtester på Härnösands gymnasium TEXT: POLISINSPEKTÖR JAN ERICSSON, Polismyndigheten i Västernorrland, Härnösands närpolisområde Vintern 2008 uppstod diskussioner kring narkotikasituationen bland unga i Härnösand, och hur detta på bästa sätt skulle bemötas. Således togs initiativ till en arbetsgrupp med myndighetsöverskridande representation. Polisen, socialtjänsten och gymnasieskolan gjorde gemensam sak och diskuterade förutsättningslöst. Syftet med arbetsgruppen var att ta fram en handlingsplan mot droger på Härnösands gymnasium, och efter ett antal sammankomster kunde gruppen presentera ett förslag som senare fastställdes av den lokala skolledningen. Arbetsgruppen bestod av representanter från polis, socialtjänst, elevhälsa (skolsköterska och kurator) samt berörda rektorer. N är handlingsplanen fastställts och sedermera togs i bruk, uppstod en offentlig debatt om lämpligheten av drogtester i skolan. För att bemöta denna kritik genomfördes ett möte med föräldrarna till eleverna på skolan. Vid denna träff förklarade arbetsgruppen att det inte handlade om att polisen skulle vistas i lokalen och jaga narkotikapåverkade elever utan om att genom skolpersonal uppmärksamma tidiga varningssignaler om ett begynnande missbruk. Föräldrarna blev även informerade om den då rådande drogproblematiken, och att skolan vid misstanke erbjuder ett frivilligt urinprov. I de fall eleven väljer att inte medverka till provtagning så gör skolan automatiskt en orosanmälan till socialtjänsten. Socialtjänsten kallar då föräldrar och elev till ett samtal. Givetvis så sker processen i samråd med föräldrarna till den aktuella eleven. Efter att handlingsplanen tagits i bruk har ett 20-tal elever drogtestats. Flera av dem har varit påverkade av någon form av narkotikaklassat preparat. Tidig upptäckt gynnar alla Alla som jobbar med narkotikaproblematik känner till att de stora vinsterna finns att hämta om man kan upptäcka ”nyrekryterade” narkotikamissbrukare, både samhällsekonomiskt men framförallt ur det individuella perspektivet, då det finns möjligheter att rädda människoliv. Då ett missbruk uppdagas hos en ung person och den juridiska processen fungerar, innebär det en rad negativa konsekvenserna för den enskilde - men det är just dessa konsekvenser som kan få personen att välja en annan väg i livet som även ur den enskildes perspektiv mynnar ut i något positivt. I detta fall pratar vi om personer som i ett mycket Några ur arbetsgruppen i Härnösand. Från vänster Lars Forsberg, socialtjänsten, Jan Ericsson, polisen, Maud Blad, skolsköterska och Maria Hedberg, kurator. tidigt skede har visat varningssignaler om ett pågående missbruk. Några ”tydliga tecken” utifrån polisens arbetssätt föreligger inte, utan här avses andra, betydligt mer subtila, tecken som tyder på ett begynnande missbruk. Det som också är viktigt för att behålla arbetsgruppen är regelbundna träffar och att man då utbyter relevant information. För att detta ska vara möjligt krävs ett mycket nära samarbete där man som deltagare måste kunna känna förtroende för både de enskilda i gruppen och för respektive yrkesutövning. Syftet med dessa rader är att belysa vikten av att engagera andra instanser att ta sitt ansvar i kampen mot narkotika, samt att visa att det egentligen inte krävs så stora polisiära åtgärder för att skapa ett effektivt preventionsarbete. Det hela handlar om att bygga upp ett nätverk bestående av ett antal ”eldsjälar” med stort förtroendekapital som brinner för ämnet. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 27 Prevention Svensk narkotikabekämpning i Liberia TEXT OCH FOTO: CHRISTOPHER LANDIN, narkotikaansvarig på Stockholms tunnelbanepolis Västafrika. Juni. 2006. Liberia. Bong County. Staden Gbarnga. Det var där jag hamnade som CID-adviser åt länet Bongs 30 poliser. Liberian National Police, LNP, var under upprustning och jag var mitt i ett äventyr. J ag fick tjänsten som rådgivare för grov brottslighet såsom mord, rån, våldtäkter, narkotikabrott med mera. I praktiken fungerade jag både som arbetsledare och rådgivare åt de liberianska kollegorna som jag skulle uppleva så mycket med. Innan denna mission hade jag rest flera varv runt jorden som så kallad ”bagpacker”. Upplevelserna i Liberias täta djungler kom att överträffa allt. Jag och kollegan Matts Jarhede ingick i en liten FN-polisstation som bestod av sex poliser som byttes ut med jämna mellanrum. De vi samarbetade med var FN-poliser från Turkiet, Ghana, Zambia och Gambia samt självklart även LNP. Två jeepar var de enda transportmedel vi hade. Den ena stod dessutom oftast mest på verkstaden. sämre skrivmaskiner samt några usla polisstationer. Jag och min kollega köpte papper och penna till dem, polisens bästa vapen. Kollegan skulle utbilda i trafikpolisarbete, vilket var svårt då våra LNP inte ens hade ett eget fordon. De hade i och för sig fått en uniform efter avslutad polisutbildning men det var också det enda de hade. Lönen var 75 US dollar per månad. En lön som inte alltid betalades ut. Stationens enda cell var undermålig och hade dessutom ett stort hål bredvid gallerdörren. De vi låste in under dagen kunde promenera ut under natten då stationen var sämre bemannad. Trots detta var den lokala polisen otroligt nog motiverade att göra ett bra jobb. Missbruk och förfall efter inbördeskriget Inbördeskriget hade rasat mellan 1989-2003 med 200 000 döda som följd. Krigsherren Charles Taylor flydde till Nigeria efter amerikanska påtryckningar. Hälften av landets 3,5 miljoner människor som befunnit sig på flykt i grannländerna var nu på väg tillbaka. Kriget var över. Soldaterna var avväpnade men många av dem var fortfarande narkotikamissbrukare. Ett missbruk de hade utvecklat under kriget. Spåren efter kriget var påtagliga och landet hade nu ett rättsväsende i totalt förfall. Arbetet att bygga upp poliskåren hade börjat. I mitt län ansvarade militär från Bangladesh för säkerheten ihop med beväpnad insatspolis, Formed Police Unit, FPU, från Nigeria. Nere i Monrovia låg dessutom den svenska Quick Reaction Force stationerad. Dessa förband kom jag att ha ett nära samarbete med i kampen mot narkotikan och annan brottslighet. LNP i Gbarnga hade ingen utrustning förutom två 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 Cellen på huvudstationen i Gbarnga. De vi grep på dagen rymde på natten. Efter två månader lyckades vi förmå FN att laga hålet. Prevention Framgångsrikt gatulangningsarbete enligt svensk modell Christopher Landin tillsammans med chefen för Nigerianska Formed Police Unit, Julius Okario. Till höger en av LNP. Bakom oss brinner beslagtagen marijuana. Vi var tvungna att flytta på oss. Snacka om passiv rökning... Marijuana största drogproblemet Staden Gbarnga, med stora omkringliggande marijuanaodlingar, hade fungerat som Charles Taylors bas under ett skede av inbördeskriget. Taylors bas var orsaken till koncentrationen av så många före detta soldater som nu uppehöll sig i området. De fortsatt existerande odlingarna var orsaken till traktens obegränsade tillgång på marijuana. Ute i byarna odlades det dessutom till husbehov. Flera av ex-soldaterna hade missbruksproblem. Vi fick även rapporter från andra FN-organ om klagomål på öppen marijuanaförsäljning på traktens olika marknader. Vi förstod att någonting måste göras trots våra begränsade resurser. Frågan jag ställde mig var hur vi skulle agera på bästa sätt med minimala resurser för att angripa problemet runt narkotikahanteringen. Vi hade dessutom all annan brottslighet och utredningar att ta hänsyn till. Arbetsbelastningen var minst sagt redan hög. Jag försökte informera mig om gällande lagstiftning vilket visade sig inte var så lätt. Mina liberianska kollegor sade att både bruk och innehav av narkotika var olagligt. Jag fick aldrig koll på var i lagen det stod och någon lagbok gick heller inte att uppbringa. 7 års fängelse kunde man dock få för innehav. Det var både poliser och den lokala domaren överens om. Vad jag förstod fanns det inte någon direkt gränsdragning enligt svenska mått med ringa, normalt samt grovt narkotikabrott utan ett innehav var ett innehav oavsett mängd. Jag bestämde mig för att köra och lära ut hederligt svensk gatulangningsarbete med störande inslag i den dagliga narkotikahanteringen. Langarna skulle inte få känna sig säkra. De skulle inte kunna sälja narkotikan helt öppet i alla fall som de nu gjorde. De stora odlingarna skulle enligt information till största delen vara skördade då regnperioden nu var i antågande. Lagren var därför fyllda ute i byarna. Den typiska liberianske langaren var oftast en ung man i 20-25 års ålder. De slog oftast in 20-30 gram marijuana i buntar med tidningspapper som de förvarade i sin ryggsäck. När de färdades åkte de oftast minibuss om de inte gick de många milen mellan marknadsplatserna. Marijuanan i sig såg ut att vara av sämre kvalité än den som odlas i Sverige. THC-halten fanns det inga uppgifter om. De beslag vi redan hade vittnade om att marijuanan var halvtorkad och ibland brunaktig. Jag vet inte hur stor påverkan den enorma luftfuktigheten hade men allt möglade väldigt fort och inget kunde bli riktigt torrt. Det var nog främsta anledningen att marijuanan såg annorlunda ut. Min kollega Matts föreslog att vi varje dag skulle besöka en lokal marknad och där visa upp oss för befolkningen. Detta skulle vara brottspreventivt samtidigt som folket fick se den nya Polis som var under uppbyggnad. Alla besökare skulle varje gång som de befann sig på marknaden se patrullerande liberiansk polis. Vi skulle på så sätt skapa en illusion att det fanns fler poliser i länet än vad det verkligen gjorde. Langarna skulle då heller inte öppet kunna sälja narkotika utan riskera att bli gripna. Jag började sedan skicka in civilklädda spanare till marknaden. De fick leta reda på langarna, skugga dem, och en stund senare dundrade vi uniformsklädda in och grep dem inför allmänheten, Show of Force helt enkelt. Detta blev väldigt framgångsrikt med en rad spektakulära ingripanden runtom i länet. Att sälja knark var numera riskfyllt. Efter någon månad hade langarna lärt sig LNP:s arbetssätt och de vågade inte längre vara lika offensiva i sin försäljning. Arbetsmetodiken började ge resultat vilket visade sig i att det blev svårare för oss att göra beslag. Langarna vågade inte längre exponera sig som de gjort innan. Jag hade ofta med mig ett par eller en grupp kalasjnikov-beväpnade nigerianer från FPU. Så kallade mob-killings av en gripen brottsling var inget ovanligt. Vi var helt enkelt tvingade att skydda de gripna från allmänhetens vrede och blodtörst. Lärde ut profilering Runtom i byarna fanns det även små butiker som sålde lite konserver och liknande. De sålde också marijuana rakt över disk. När detta kom till vår kännedom gjorde vi återkommande husrannsakningar i dessa butiker. Det blev beslag vid varje tillfälle på allt från hekton till kilon av marijuana. Butiksinnehavarna greps av LNP inför ögonen av by invånarna. forts s 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 31 Prevention Ännu ett bra beslag i en taxi på väg till Monrovia. Landsvägen låg utanför Gbarngas polisstation och var ett bra fiskevatten. Ett annat sätt att bekämpa problemet var husrannsakan i fordonen som passerade de olika FN checkpoints som fanns strategiskt utplacerade runtom i länet. Narkotikan måste transporteras och här hade vi ett gyllene tillfälle till att göra bra beslag. I FN-mandaten ingick dessa tvångsåtgärder utan misstanke om brott. Syftet var främst att beslagta illegala vapen som transporterades i landet, men även narkotika. Jag höll därför föreläsningar hos de olika bangladeshiska kompanier som bemannade dessa check-points. Officerarna talade god engelska men manskapet kunde inte språket. När jag väl vecklade ut tidningsförpackningarna och visade marijuanan de innehöll, sken soldaterna upp och sade samstämmigt ” Ahh Ganja”. Jag lärde sedan ut profilering, hur den typiska langaren såg ut och hur de färdades. Efter några dagar fick jag ett samtal från en officer i en av dessa check-points. ”Christopher, we have just caught two smugglers. Please come.” Mycket riktigt stod där två langare i 20-25 års ålder, med ryggsäcken full av förpackad marijuana. De var passagerare i en minibuss som blev stoppad och kontrollerad. De stolta bangladeshiska soldaterna och de två langarna fotograferades sida vid sida såsom vi alltid gjorde när gripanden hade gjorts. Det var ett kvitto på att utbildningen och samarbetet med Bangladesh förbanden fungerade. Störningsarbetet gav långsiktigt resultat Några veckor senare stoppades en taxi på väg till huvudstaden Monrovia i en annan check-point. I den 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 beslagtogs 12 kilo marijuana vilket var vårt enskilt största beslag i vår narkotikaoffensiv. Under tre tillfällen anordnade jag offentliga uppeldningar av den beslagtagna marijuanan. Både FN-radion och lokalradion bjöds in och de liberianska poliser som gjort beslagen blev intervjuade av journalisterna. Dessa intervjuer sändes i hela Liberia och var ett sätt att sporra den enskilda polismannen i sitt arbete där han i intervjun stolt fick berätta om deras narkotikabekämpning. Liberianska folket fick nu höra att LNP och FN faktiskt hade börjat göra något åt problemet med marijuanan. Vi gjorde otaliga små störande ingripanden enligt det svenska gatulangningskonceptet vilket fungerade alldeles utmärkt. Sammanlagt blev det cirka 50 kg beslagtagen marijuana runtom i byarna. Tre år senare, 2009, hade narkotikabekämpningen kommit igång på allvar i Liberia där marijuanaodlingarna angreps och skördades med beslag av flera ton som resultat. Jag vet inte om de använde sig av de GPSkordinater som jag och svenska underrättelseofficerare tre år tidigare fastställt. Flera marijuanaodlande byar ute i bushen hade blivit positionerade av oss. Vi hade färdats på landsbygden i sken av att förbereda olika vägprojekt för de undermåliga vägarna. Att vi besökte byarna i underrättelsesyfte förstod de aldrig. Hur som helst är jag sedan länge hemma i Sverige och kör nu samma gatulangningskoncept med Tunnelbanepolisen som jag tidigare gjort i Västafrikas djungler ihop med Liberian National Police. Q Prevention Rikskrims internetspanare: Viktigt stoppa farliga nätdroger! TEXT OCH FOTO: JONAS HARTELIUS Systematisk nätbevakning ger underlag både för utredningar och för narkotikaklassning. C ecilia Fant är kriminalinspektör och ansvarig för Rikskriminalpolisens internetspaning mot droger. Gruppen bevakar flödet av nya droger på nätet. Det har blivit en kamp mot tiden för att stoppa nya droger innan de får omfattande spridning. Många kunniga kemister och droghandlare erbjuder kemikalier som inte står under någon form av samhällskontroll men är kraftfulla rusmedel. En rad av de narkotikalika droger som säljs på internet är ”partydroger”, d.v.s. de har effekter som liknar ecstasy eller kokain, möjligen amfetamin. Idag finns ingen allmänt accepterad definition på ”internetdrog” eller ”nätdrog”. Men Fant säger att det handlar om droger som säljs via internet. Det kan vara fråga om helt oreglerade medel som marknadsförs som ”forskningskemikalier”, droger som är narkotikaklassade i Sverige men inte i andra länder, falska läkemedel eller dopningsmedel. – Hanteringen av dopningsmedel kan vara mycket omfattande, med omsättningar i miljonklassen för en enda liga, noterar Fant. Hon antyder dock att den väntade straffskärpningen för grova dopningsbrott fått en del storhandlare att bli mer försiktiga. Ungdomar viktig målgrupp Ungdomar är en viktig målgrupp – både för droghandeln och för internetspaningsgruppen. Här skulle Fant vilja se vassare opinionsbildning. Hon anser att det finns en risk att ett medel uppfattas som mindre farligt vara för att det ännu inte är narkotikaklassat. Det kan göra att ungdomar tar steg mot mer omfattande missbruk och slutligen även till missbruk av narkotika. Man kan få mycket rus för billiga pengar på internet. Fant berättar om ett par som köpte MDPV (som nu klassats som narkotika) för 1 500 kronor och sedan var kontinuerligt berusade under en vecka. Människosynen bland droghandlarna på internet oroar Fant. De kan tycka att de är ”vinnare” bara för att myndigheterna inte kan sätta dit dem. Men de som i sista hand betalar priset är de ungdomar som skadas av de nya kemikalierna. Internet har blivit ungdomars vardagsrum, där de utbyter erfarenheter och idéer, även kring nya droger. – Idag är en narkotikautredning i ungdomsmiljö inte fullständig förrän man kartlagt de inblandades aktiviteter på internet, noterar Fant. Cecilia Fant är ansvarig för Rikskriminalens drogspaning på internet. Preventiva effekter Fant pekar på att gruppens insatser får flera preventiva effekter. En är att tidigt fånga upp nya, farliga kemikalier så att de kan narkotikaklassas. Så skedde med bromodragonfly efter ett larm från gruppen. Klassningen har haft effekt, idag förekommer medlet knappast alls i Sverige. – En annan viktig preventiv funktion är informera poliser, socialarbetare, lärare, föräldrar och många andra om vad som faktiskt sker på nätet, vilka farliga kemikalier som säljs, deras risker o.s.v. – Vi arbetar också med att hela tiden kartlägga marknadssituationen för att få tidiga signaler om nya aktörer. Uppfinningsrikedomen är stor när det gäller att leta fram nya droger. Dessutom arbetar internetspaningsgruppen med operativa ärenden, där internetspaningen kan vara avgörande för att få fram bevisning för att stoppa tunga aktörer. Det kan handla om att spåra försändelser så att polis och tull kan hindra droger från att komma ut på marknaden. Men det kan också handla om att spåra upp ett helt nätverk så att man kan fullfölja utredningarna utöver landet. Vid några tillfällen har man genom samordnade tillslag på flera platser samtidigt – även internationellt – lyckats slå ut vitt förgrenade nätverk. De goda erfarenheterna av arbetet inom gruppen med internetspaning har gjort att Rikskriminalpolisen nu börjat tillämpa samma metoder även på andra slag av grov brottslighet som ligger inom dess bevakningsområde. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 35 Illegal hantering av anabola steroider: Dopning eller grov organiserad brottslighet TEXT: GUNNAR HERMANSSON Operation Liquid – största AAS-razzian någonsin i Sverige Den 9 december 2009 gjordes den hittills största och mest omfattande polisinsatsen mot grov organiserad handel med anabola steroider i Sverige. Över 300 poliser deltog i Operation Liquid i razzior över hela landet tillsammans med åklagare, tulltjänstemän samt personal från Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. I Malmö, Göteborg, Karlstad, Örebro, Eskilstuna, Stockholm, Sundsvall, Sollefteå, Örnsköldsvik och Umeå greps ett 40-tal personer. Efter några dagar var 33 av dem häktade. I Malaga i Spanien greps en kvinna medan hennes manlige kompanjon är internationellt efterlyst. Stora mängder anabola steroider och andra preparat togs i beslag på samtliga platser. I Malaga och i Malmö pågick beredning och framställning av anabola steroider. Förutom preparat omhändertogs här utrustning och tillbehör i stora mängder. Tillslag mot den organiserade brottsligheten I över ett halvt år planerades Operation Liquid av polisen i Sundsvall och Umeå. Upprinnelsen var ett beslag av anabola steroider som tullen på Arlanda gjorde i en försändelse adresserad till en man i Sollefteå. Istället för att direkt ingripa mot mottagaren startade polisen en kartläggning som bara växte och efterhand avslöjade en landsomfattande organiserad illegal handel med anabola steroider. En stor del av verksamheten dolde sig bakom legal handel med kosttillskott. Detta är en perfekt fasad i en illegal verksamhet där de flesta av kunderna ägnar sig åt kroppsbyggning. Verksamheten levde sitt eget liv i den organiserade kriminella världen vid sidan av andra kända kriminella nätverk. Polisens nationella operativa råd, som leder satsningar mot den organiserade brottsligheten i landet, tog ett beslut om Operation Liquid och det gemensamma tillslaget över landet en tidig decembermorgon. 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 Skärpt lagstiftning välkomnas Trots den långa förberedelsetiden och den stora personalstyrkan som deltog i operationen, togs de eftersökta personerna bildligt talat på sängen. Operationen startade klockan sex på morgonen och inom ett par timmar hade alla de 38 huvudmisstänkta gripits plus ytterligare några som togs med till förhör. De häktade är huvudsakligen misstänkta för grovt dopningsbrott och grovt smugglingsbrott och riskerar maximalt 4 års fängelse. Ett beslut om en fördubbling av maxstraffet för grovt dopningsbrott är dock att vänta senare i år, och detta är välkommet inför framtiden. Utredningen av Operation Liquid sväller och redan är minst 100 personer misstänkta för delaktighet i distributionen av preparat. Till detta kommer ca 1000 identifierade köpare som ska lagföras på sina respektive hemorter. Det kommer också att ta tid att analysera den mycket stora mängd beslagtagna preparat och åtal väntas därför inte förrän tidigast framåt sommaren. Vi kommer givetvis att återkomma med ett utförligare reportage om ärendet. Q En mycket stor mängd illegalt tillverkade anabola steroider har genom Operation Liquid plockats bort från den illegala marknaden. Foto: Sune Nordström, Tullverket Ny FHI-rapport om anabola steroider missar målet D en 8 december, händelsevis dagen före tillslagen i Operation Liquid, presenterades rapporten Dopningen i Sverige – en inventering av utbredning, konsekvenser och åtgärder vid en hearing anordnad av regeringskansliet. Rapporten har sammanställts av Statens Folkhälsoinstitut, FHI, och är egentligen en inventering av kunskapsläget när det gäller missbruk och illegal handel med anabola androgena steroider, AAS, och de preparat som är relaterade till detta missbruk. Rapporten redogör också för konsekvenserna av missbruket och om det förebyggande arbete som görs idag. Således inga nya studier, utan boken är en sammanställning av redan kända fakta på området. inklusive regeringstjänstemän och andra beslutsfattare, förs tankarna automatiskt till idrottens dopningsproblem. Rubriken Dopningen i Sverige och en omslagsbild av en normalbyggd idrottskille på ett gym, borgar för denna tolkning. Detta är beklagligt eftersom rapporten vänder sig i första hand till ”beslutsfattare och yrkesverksamma som genom sitt arbete berörs av eller har möjlighet att påverka dopningsproblematiken” (läs AASproblematiken). Således riktar sig rapporten till ganska många personer i Sverige. Under alla år har man i officiella rapporter, och därmed också i media, använt orden doping eller dopning när man menar anabola steroider. Detta semantiska misstag upprepas alltså igen. Enligt FHI-rapporten är doping fusk inom idrotten, medan ordet dopning syftar på samhällsproblemet. Regeringskansliet använder konsekvent i skrivelser och publikationer ordet dopning för såväl idrottens dopingproblem som samhällets steroidproblem. I Nationalencyklopedin förklaras att såväl dopning som doping är ett idrottsproblem. Begreppen förvirrar och det är kanske inte meningen att beslutsfattare och andra yrkesverksamma ska tillgodogöra sig det verkliga budskapet i FHI:s rapport. Missbruk är missbruk Förutom att rapporten medvetet undviker att beskriva ett samhällsproblem med dess rätta ord, förnekas också att den omfattande illegala konsumtionen av anabola steroider är ett missbruk. Istället väljer man att använda orden bruk och konsumtion samt brukare och användare, trots att det är olagligt att använda de dopningsmedel som omfattas av lagen och som rapporten handlar om. Det ständigt ökande antalet steroidmissbrukare söker sig allt oftare till vården för att få hjälp och behandling att komma ur sitt missbruk. En hund begraven Dopning vilseleder Denna rapport, liksom många tidigare liknande rapporter och skrivelser, talar om dopning och dopningsmedel som ett samhällsproblem. För oss invigda läsare är det uppenbart att rapporten handlar om det växande missbruket och den illegala hanteringen av anabola steroider. Men för det stora flertalet läsare, Socialdepartementet har de senaste tio åren valt att tona ner AAS-problemet i samhället och stöder sig på orealistiska enkätundersökningar. FHI-rapporten är skriven i samma anda trots att verkligheten visar på ett alltmer utbrett drogmissbruk. Det börjar nu bli allt tydligare att man från ansvarigt håll medvetet vill mörklägga ett svårhanterligt problem. Rapporten missar alltså målet och det är bara att beklaga, eftersom den trots allt innehåller en mängd viktig information som många behöver känna till. Operation Liquid kommer att avslöja en omfattande illegal hantering och ett missbruk av anabola steroider som man nu måste börja ta på allvar. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 39 Opiumsmuggling från Iran till Haparanda TEXT: KRINSP ÅSA DAHLBERG, Narkotikaenheten, Polismyndigheten i Norrbotten eba Tullen och polisen i Sverige har vid flera tillfällen under det senaste året avslöjat och utrett smuggling och illegal handel med opium i större skala. Ett sådant fall inträffade i norra Sverige och Finland. Gränsöverskridande opiumhandel i norr Den 16 april 2009 grep finsk polis en 37-årig iransk medborgare, bosatt i Haparanda, när han passerade gränsen mellan Haparanda och finska Torneå. På sig hade han 4 gram opium som skulle säljas och levereras i Finland. Vid en husrannsakan hemma hos mannen hittades ca 2,5 kilo opium. Opiumet var väl gömt inuti schackbrädor och hade med största sannolikhet kommit i postpaket från Turkiet till Sverige. Opiumet hittades när schackbrädorna togs isär. Paketet, som man misstänker att schackbrädorna kom i, vägde mellan 7-9 kilo. I utredningen har även konstaterats att iraniern redan 2005 skulle få en leverans på 380 gram opium som den gången togs i Ankara. Detta var början till omfattande brottsutredningar i både Sverige och Finland. Utredningarna har bedrivits parallellt med varandra genom ett så kallat JIT-avtal (se nedan) mellan svenska och finska myndigheter. En vecka senare togs en 40-årig svensk medborgare av iranskt ursprung av svenska tullen i samband med att han hämtade ut ett paket levererat av DHL till en adress i Haparanda. Paketet hade dessförinnan beslagtagits i Tyskland och innehållet bytts ut vid leveransen. På paketavin stod att paketet innehöll träfigurer till ett värde av 200 euro. Paketet innehöll mycket riktigt träfigurer, som i sin tur innehöll 1,15 kilo heroin samt 2,4 kilo opium. Mannen bodde i finska Torneå, där han drev en pizzeria. De gripna personerna har nära släktskap med varandra och orten som de båda kom ifrån i Iran, ligger mycket nära den turkiska gränsen. Båda arbetade eller hade arbetat i restaurangbranschen och med dålig ekonomi som gemensam nämnare. 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 Trähästen från Turkiet var fylld med heroin inslaget i karbonpapper Turkiet viktig mellanstation Utredningen visade att narkotikans ursprung är Iran och att det är hård kontroll av försändelser som skickas från Iran. Huvudregeln är att iranska myndigheter öppnar all post och kontrollerar innehållet innan det får skickas. Smugglare har därför fört narkotikan över gränsen till Turkiet. När narkotikan kommit till Turkiet, göms den i olika föremål innan den skickas vidare. Opiumet i schackbrädorna, liksom opiumet och heroinet i träfigurerna, var inpackat i karbonpapper och därefter nerpressat i figurer och schackbrädor. Brädorna hade därefter limmats ihop och skarvarna och baksidan av brädan klätts in i tyg. Man har sedan följt paketens väg via internet och via de fraktbolag som använts. Narkotikan var avsedd att säljas huvudsakligen i Finland, men också i Sverige. Två olika stora schackbrädor som öppnats i limningen och packats med opium i urfrästa håligheter, innan de åter limmades ihop och kläddes på baksidan med tyg. Den fyrkantiga schackbrädan innehöll 500 gram opium, medan den åttakantiga varianten rymde ca 800 gram. forts s 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 43 I samband med dessa beslag i Sverige startade turkisk polis en brottsutredning. Man har i den utredningen konstaterat att 61 postpaket med narkotika skickats från posthuset i staden Hakkari i Turkiet. Paketen har skickats med flygcargo med en blomsteraffär som avsändare. Två av dessa paket har gått till Sverige, ett till Västerås och ett till 40-åringen från Torneå. Sju paket har gått till Danmark, varav ett av paketen innehöll 5 kilo heroin. Två postanställda sitter häktade i Turkiet för inblandning i narkotikasmugglingen. Iransk polis är mycket väl medveten om opiumsmugglarnas tillvägagångssätt och att de, med anledning av den stränga kontrollen, utnyttjar Turkiets som avsändarland för som i detta fall opium och heroin. Dömda för grova narkotikabrott 40-åringen dömdes av Hovrätten för Övre Norrland till fängelse i 2 år och 6 månader för medhjälp till försök till grovt narkotikabrott. Den 37-årige iranske medborgaren dömdes av Kemi/ Torneå Tingsrätt i Finland till fängelse i 5 år och 6 månader för grovt narkotikabrott. En av de dömda ansåg att misstaget som gjorde att polisen kom dom på spåret var att sälja opium åt andra än sina egna landsmän och i detta fall finländare och svenskar Omfattande opiummissbruk i Iran Iran är granne till Afghanistan, världens största narkotikaproducent. Det råder ett permanent krig mellan smugglarligorna längs Irans över 1000 kilometer långa östgräns mot Afghanistan och Pakistan. Iran har lagt ner miljarder dollar på att stoppa narkotikaflödet över Iran till Europa, men man anser inte att man fått det stöd man behöver internationellt. Att försöka täppa till trafiken genom att bygga en drygt 800 kilometer lång jordvall, spänna en över 100 kilometer lång taggtrådsbarriär, upprätta elektroniska sensorer och placera 30 000 soldater längs östgränsen, är bara en sida av strategierna i kampen mot narkotika. Detta har gett visst resultat, eftersom man av det beräknade inflödet av 3500 ton narkotika till Iran förra året beslagtog nästan en tredjedel, 1050 ton. Kampen är inte lätt och så länge det finns efterfrågan kommer narkotikan ändå att hitta fram även om man skulle täppa igen gränserna. Iran har flest opiatmissbrukare i hela världen. Enligt vissa bedömningar finns det mellan 2,5 och 4 miljoner narkomaner i Iran. Grannskapet med Afghanistan, det land som för närvarande beräknas producera 93 procent av allt opium i hela världen, är en avgörande förklaring till Irans svåra narkotikaproblematik. Iran tillämpar dödsstraff för grova narkotikabrott och narkotikasmuggling. Man anser att dödsstraffet är ett nödvändigt verktyg för att upprätthålla den allmänna säkerheten och att det endast tillämpas efter ett uttömmande domstolsförfarande. Opium i Iran är dock inget nytt fenomen. Sedan 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 urminnes tider finns en tradition av opiumbruk. Förr ansågs det vara ett privilegium att använda drogen för ålderskrämpor. Q JIT, Joint Investigation Team, är en gemensam internationell utredningsgrupp mellan berörda länder inom EU. Gruppens bildande måste ha ett särskilt syfte och för en begränsad period. Syftet med gemensamma utredningsgrupper är att förbättra den ömsesidiga rättsliga hjälpen mellan rättsvårdande myndigheter och underlätta och effektivera gränsöverskridande förundersökningar. Efter terrorattackerna i USA den 11 september 2001 aktualiserades behovet av att snabbt förbättra det rättsliga samarbetet mellan medlemsstaterna inom EU. Det som särskiljer en JIT från övriga samarbetsformer inom EU är att utredningsgruppen är operativ. Genom utredningsgruppens arbete samordnas en eller flera konkreta brottsutredningar i medlemsstaterna enligt de regler och befogenheter som gäller i respektive medlemsstat. I 2010 års finansieringsprogram i EU-kommissionen ingår bland annat JIT som en av punkterna som man kan söka finansieringshjälp för. Beviljas projektansökan så finansierar EU-kommissionen 80 procent av projektets totala budget. Polismyndigheten i Norrbotten är en av de polismyndigheter i Sverige som nyttjat JIT i många brottsutredningar och då mestadels grova narkotikabrott. Norrbotten har haft ett JIT-avtal med Finland varje år sedan 2006. Kokaodlingar förorsakar miljökatastrof TEXT: GUN NORDIN Med anledning av behandlingskollektivet San Patrignanos 30-årsfirande arrangerade ECAD (European Cities Against Drugs) ett seminarium i Rimini ”Evaluating Drug Free Rehabilitation” med studiebesök på San Patrignano i Italien den 9-10 oktober 2009. E n av föreläsarna på San Patrignano, som berörde mig och Katarina Cnattingius, Svenska Carnegie Institutet, var Colombias vicepresident Francisco Santos Calderon. Han har tidigare varit fånge hos Medellinkartellen i 8 månader 1990 under svåra förhållanden, kedjad och förnedrad. Han driver nu kampanjen ”Shared Responsibility” tillsammans med UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime) för att rädda Colombias naturresurser, stoppa miljökatastrofen och stoppa kokaodlingarna med laboratorierna. Gun Nordin Socionom, arbetat inom narkomanvården sedan 1974. Verkat ideellt sedan dess, nationellt och globalt för en restriktiv narkotikapolitik inom RNS (Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle) och AMD (Anhöriga mot Droger). Kokaodlingens konsekvenser för Colombia Över två miljoner hektar, en yta lika stor som Slovenien, har förstörts under 20 år av att odla koka. Varje år har 8 000 hektar av Colombias naturparker förstörts av kokaodlingar. Det beräknas att 200 000 hektar naturskog förloras varje år för att odla koka. Luftföroreningarna har ökat markant på grund av de nedbrända skogarna. Dessutom riskerar vattnets ekosystem att förstöras av tusentals liter av förorenat hett vatten som dumpas i floderna från kokalaboratorierna. Detta orsakar i sin tur temperaturförändringar. För att producera 1 kilo kokapasta produceras också 600 kilo avfall och 200 liter förorenat vatten. För en hektar av kokaodling, tidigare nedbränd naturskog, produceras 7,4 kilo kokain per år. Ett gram kokain kräver 4 m² naturskog! Det beräknas ta mellan 100 och 600 år att återställa ett hektar av de mer än två miljoner hektar skog som förstörts under 20 år av kokaodlare i Colombia. Dessutom förorenas jordytorna av alla giftiga kemikalier som används för att tillverka kokapasta. 162 sångfågelarter är allvarligt hotade då 100 hektar av deras naturliga miljö försvinner varje år på grund av kokan. Däggdjur och vattenlevande djur i Colombia är också drabbade av miljöförstöringen. Många sällsynta magnoliasorter håller på att försvinna då jordytorna förorenats. Colombias insatser för att skydda och bevara Colombias miljö och naturresurser Landet har 257 skyddade naturområden. Nationalparkerna är skyddade av staten, Amazonregionen har beslutats att vara ett bibehållet naturområde. Colombianska familjer som tidigare utsatts eller hotats av kokaodlarna, erbjuds alternativa odlingar. Alternativa långsiktiga odlingsprogram har utarbetats. Sedan 2003 har över 600 000 odlarfamiljer i Colombia övergått till andra legala grödor. Colombia har fått internationell hjälp att investera i programmen. Kokainproduktionen minskade 28 procent 2008, men är fortfarande störst i världen, cirka 430 ton kokain. Huvudmål för drogen är Nordamerika och Europa. Globalt finns 15-20 miljoner kokainanvändare. Vicepresident Calderon uppmanade till att sprida kunskapen vidare om hur kokaodlingarna och kokalaboratorierna förstör Colombias miljö, djur- och växtliv. Hur invånarna utsätts för hot och våld av drogbaronerna. Kokain förstör både människors inre och yttre miljö, ett bra argument i det förebyggande arbetet mot missbruk. Samverkan och ansvar är nyckelorden. Därför bildades ”Shared Responsibility”. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 47 Info från SKL Torkade kakor av cannabis - ”Bush weed” allt vanligare Under hösten 2009 och fram till nu har en form av pressade cannabiskakor, som benämns ”bush weed”, blivit mycket vanliga i beslag som skickats till SKL. Uppskattningsvis har ungefär en tredjedel av de mindre cannabisbeslagen under denna tid utgjorts av ”bush weed”. Botaniskt sett utgörs ”bush weed” av buskväxter tillhörande släktet Fluggea. Termen används dock även i drogsammanhang och avser då cannabisväxtdelar som pressats till kakor. Färgen är ofta grå-brun och detta tillsammans med kakformen gör att materialet inte är helt olikt hasch. Den stora skillnaden är dock att man i ”bush weed” kan urskilja växtdelar som t.ex. stjälkar och frön. ”Bush weed” importeras i regel från sydligare breddgrader och förekommer bl.a. i Afrika, Australien, Nya Zeeland och Thailand, där det odlas utomh us i den jord som finns på platsen och med naturligt regnvatten och solljus. Det sägs också att ”bush weed” odlas på sådana platser där man kan gömma undan det. Hela plantorna skördas och får torka i den heta, tropiska solen. När materialet är torrt pressas det till kakor. Under processen sägs mycket av smaken och tetrahydrocannabinolen, THC:n, bli förstörd vilket enligt vissa kan leda till dålig kvalitet. Andra menar dock att smaken är god men att ruseffekten varierar mycket, från att bara ge huvudvärk till att vara högpotent. På drogbloggar kan man läsa sig till att ”bush weed” har ett relativt dåligt rykte och att det verkar vara en cannabisform som man använder när man inte har något bättre till hands. Vid haltbestämning av ett antal olika material av ”bush weed” på SKL har vi funnit att medelhalten varierar mellan ca 10 och 12 procent THC. Denna THC-halt motsvarar den som vanligen finns i välutvecklade honblomställningar. Kännare hävdar dock att det är fler faktorer än THC-halten som avgör ruset av cannabis, inte minst förväntanseffekten. Kanske är det så att det solkiga utseendet som ”bush weed” har, bedrar brukaren och därmed tar udden av ruset. 50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 Bush Weed, dvs. torkade cannabisväxtdelar som pressats till kakor, har blivit vanliga bland de beslag som SKL får in från polisen. Den rika förekomsten av ”bush weed” i Sverige känns dock motsägelsefull med tanke på påståendet att Sverige sägs vara självförsörjande på cannabis. På SKL kan vi dock inte avgöra om de ”bush weed”kakor som vi får in härrör från cannabisplantor som är odlade i Sverige eller utomlands. Inga jämförelseanalyser på cannabis Det kommer också in en hel del önskningar från polisen då man ber oss göra jämförelser på beslag av cannabis, för att se om olika växtbeslag har samma ursprung. Detta är ingenting vi kan göra på SKL. Jämförelser kan utföras på cannabisharts men inte på växtdelar. För att kunna jämföra cannabis skulle man behöva DNA-teknik som är anpassad för växtanalyser, vilket är något som vi inte har på SKL. Maria Wallberg, Droganalysenheten SKL § Rättsrutan § § Rättsrutan § 1+1= 1,5 - Matematik och Juridik hör inte alltid ihop Under många år har det för narkotikabrott florerat olika listor som vägledning för att bestämma brottens straffvärde. Att bestämma straffvärdet för ett narkotikabrott är därför inte särskilt besvärligt, om det inte finns andra speciella faktorer att ta hänsyn till som låg narkotikahalt eller att den misstänkte medverkat i mindre mån eller liknande. Om man vid ett och samma tillfälle påträffar flera olika typer av narkotika, skall man rimligtvis anse att det rör sig om ett innehav och genom omräkning av tabellvärdena till ett narkotikum få fram ett straffvärde. Detta synsätt finns beskrivet i boken Studier rörande påföljspraxis av Sterzel/Borgeke, som också hänvisar till ett hovrättsfall där det rekommenderas att omvandlingen görs till den typ av preparat vars mängd innefattar det högsta straffvärdet. Det kan ju tänkas skilja sig åt lite i listorna. Om man t.ex. påträffar 6 gram heroin, 6 gram kokain och 6 gram amfetamin och omräknar allt till herointabellen så motsvarar detta omkring 11 månaders fängelse. Om man skulle sett det som tre separata brott med olika straffvärde hade man vid en kumulation hamnat på ett gemensamt straffvärde kring ett års fängelse. Det svåra är efter vilka principer man skall bestämma påföljd när det just rör sig om flera brott. Högsta domstolen säger att utgångspunkten för en straffvärdebedömning i allmänhet är det allvarligaste av de brott som föreligger till bedömning. Till straffvärdet för detta brott läggs därefter en efter hand minskande del av straffvärdet för vart och ett av de övriga brotten i ordning efter brottens allvar. Därefter göres en proportionalitetsbedömning. Vad betyder allt detta ordsvall? Jo, att 1+1 inte är 2 när vi beräknar påföljder. För det första tillämpas principen om konsumtion innebärande att om man har ett allvarligt brott med högt straffvärde t.ex. innehav av ett kilo amfetamin och ett mindre allvarligt brott låt säga en stöld så låter man inte vid straffmätningen stölden alls göra § Rättsrutan § någon påverkan. Kumulationsprincipen, som man inte bör använda, är att bara addera, t.ex. tre innehav av 25+ 25 +25 gram heroin som vardera har ett straffvärde om två år och därefter konstatera att det skall dömas till sex års fängelse. Eller att lägga ihop mängderna till ett brott om 75 gram och få fram kanske 3,5 års fängelse. Det blir då ofta ett oproportionerligt högt straff. Istället tillämpas det som kallas asperationsprincipen och som Högsta domstolen gav uttryck för ovan. Riksåklagaren har när det gäller bötesfall gett anvisningar om att man bör tillämpa principen om att lägga till 50 procent av efterföljande brottslighet till det grövsta brottet. Enligt hovrättslagmannen Martin Borgeke i boken Att bestämma påföljd för brott, måste man vid allvarligare brott, ha en snabbare avtrappning för att det skall bli rimligt. Följande tumregler anser han gäller. Man tar straffvärdet för det allvarligaste brottet och vid någorlunda allvarliga fall halva straffvärdet för brott nr två, 1/3 för brott nr tre, 1/4 för brott nr fyra, 1/5 för brott nr fem osv. Vid riktigt allvarlig brottslighet blir även detta för strängt och man tillämpar istället straffvärdet 1/3 för brott nr två, 1/6 för brott nr tre, 1/9 för brott nr fyra, 1/12 för brott nr fem. Med viss jämkning hamnar man därför i räkneexemplet istället på fängelse 2 år 10 månader. Rätt eller fel, tja, det är ju en juridisk bedömningsfråga, men det där med matematik har jurister aldrig varit särskilt duktiga på, så därför räcker det med att domen är rättvis. Facit finns inte som en sanning i juridikens värld, utan bara en samling domar som tillsammans kallas för praxis och denna kan som bekant spreta åtskilligt. Hans-Jörgen Hanström Kammaråklagare § Rättsrutan § SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 51 Världen runt Narkotikafria barntimmar i gangsterpark Sociologiprofessorn Sudhir Alladi Venkatesh har i en bok om ett nergånget område i södra Chicago beskrivit en skuggekonomi utanför samhällskontroll och beskattning där många tjänar pengar på brotten och deras vinster, som ofta investeras eller konsumeras lokalt. I och med att så många berörs av brotten får den lokala opinionen stor betydelse. Lokala grupper protesterade mot koppleri och narkotikahandel under den tid då skolbarn lekte i parken. Till slut fick de tillstånd till ett slags uppgörelse med de ledande ligorna så att sena eftermiddagar reserverades för barnen. Källa: S. A. Venkatesh: Off the Books – the Underground Economy of the Urban Poor, Harvard Paperbacks, 2008. JH Miljonbeslag av Captagontabletter Captagon innehåller den amfetaminliknande substansen fenetyllin. Tabletterna förekommer i Sydostasien, men är också mycket vanliga som missbruksmedel i Mellanöstern. I Saudiarabien avslöjades nyligen en organiserad insmuggling av drygt 8,3 miljoner Captagontabletter som kom från Turkiet. Sex personer arresterades enligt Saudi Press Agency. Information från saudiska myndigheter till Turkiet resulterade i den största operationen någonsin mot tillverkare av Captagon. I Turkiet beslagtogs 30 ton material, tillräckligt för att tillverka mer än 200 milojoner tabletter med ett marknadsvärde av 1,6 miljarder dollar. GH DEA slog till mot La Familia Under två dagar genomförde Drug Enforcement Administration, DEA, och ett antal andra myndigheter i USA den hittills största operationen mot en mexikansk narkotikakartell. La Familia anses vara en av världens mest våldsamma drogkarteller och Project Coronado var resultatet av en 44 månader lång koordinerad spaning och utredningsinsats mot La Familia. 3000 tjänstemän deltog i operationen då 303 personer greps i 19 stater och det gjordes stora beslag av droger, vapen och pengar. Under de månader utredningen pågått, har totalt 1186 personer gripits och beslag har gjorts av 33 miljoner US dollar, 1999 kilo kokain, 1250 kilo metamfetamin, 13 kilo heroin, 6,5 ton marijuana, 389 vapen, 269 fordon och två illegala droglaboratorier. La Familia, som har sitt säte i staten Michoacan i sydvästra Mexiko, är den nyaste av de mexikanska kartellerna. Organisationen är ansvarig för merparten av det kokain och metamfetamin som smugglas till USA. La Familia är tungt beväpnad och ligger bakom mycket av det våld som är kopplat till narkotikahandeln. Källa: www.justice.gov/dea Läkemedelsbolag lanserar nya sjukdomstillstånd Jet lag har hittills varit ett helt naturligt tillstånd som nu lanseras som en sjukdom av läkemedelstillverkaren Cephalon. Deras medicin mot ”jet lag disorder” heter Nuvigil, ett preparat som innehåller den narkotikaklassade substansen modafinil. Nuvigil säljs på Internet. Modafinil är en centralstimulerande substans liknande amfetamin, men anses vara mindre beroendeframkallande. Läkemedlet heter Modiodal i Sverige och kan ordineras vid narkolepsi (sömnattack) med eller utan kataplexi (plötsliga attacker av muskelsvaghet) och vid ökad tendens att falla i sömn utan känd orsak. 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 118 kilo kokain samt metamfetamin och vapen som beslagtogs under Project Coronado. Landet runt MDPV och Butylon klassas som narkotika från den 1 februari 2010 I november 2009 lämnade Statens folkhälsoinstitut ett förslag till Socialdepartementet om att klassa de nya Internetdrogerna MDPV och Butylon som narkotika. Från 1 februari klassas nu båda substanserna som narkotika. Hälsoriskerna för MDPV är jämförbara med riskerna för amfetamin och ecstasy. Bruket av MDPV är än så länge begränsat, men ett ökat antal beslag har gjorts, vilket tyder på en ökad förekomst och därmed ökad användning. Höga doser av MDPV har rapporterats orsaka ångestattacker och upprepat intag under längre period har även rapporterats ge abstinenssymptom liknade de för metamfetamin. Hälsoriskerna för Butylon är jämförbara med riskerna för Mefedron och Ecstasy. Bruket av Butylon är än så länge begränsat men ett ökat antal beslag har gjorts vilket tillsammans med information från expertnätverk och Internet visar att användning av substansen ökar. Källa: www.fhi.se Nytt åklagar-PM Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm har utfärdat en fjärde upplaga av sin narkotikapromemoria. I den behandlas bl.a. de nya preparaten metedron och syntetiska cannabinnoider. Källa: RättsPM 2009:1 (uppdaterad 5 januari 2010). Ny strategi mot droger i Gävleskolor Undersökningar bland gymnasieelever i Gävle visar att allt fler ungdomar använder narkotika. Man vill nu testa den så kallade Örebromodellen och Gävle kommun anställer två personer som ska arbeta med att tidigt fånga upp unga missbrukare. Det ska ske genom utbildning av föräldrar och skolpersonal och införande av larmrutiner i skolorna vid misstanke om missbruk. Vid sådan misstanke kallas eleven tillsammans med föräldrar och skolpersonal till ett möte och eleven erbjuds att lämna ett frivilligt urinprov. Vid positivt provsvar kopplas socialtjänsten in, annars stannar ärendet på skolan. Projektledaren AnnCatrin Johansson på Gävle kommun menar att det handlar om att hjälpa, inte om att straffa någon. Källa: Gefle Dagblad Farliga droger ger stränga straff Mefedron dök upp som en ny och laglig internetdrog 2008. Den klassades i Sverige först som hälsofarlig vara i december 2008 och därefter som narkotika i maj 2009. Metedron började säljas på nätet 2009 och blev narkotikaklassat den 9 december samma år. Båda drogerna säljs fortfarande på nätet eftersom de ännu inte är förbjudna i de flesta andra länder. Gemensamt för mefedron och metedron är att de förekommer som vitt pulver, oftast med hög renhetsgrad, ca 95 procent. De har centralstimulerande och hallucinogen verkan och kan lätt leda till beroende och allvarliga kroppsliga skador. Båda drogerna har orsakat dödsfall bland ungdomar. Mefedron Två Stockholmsungdomar, 20 respektive 19 år gamla, dömdes i december förra året för grovt narkotikabrott genom innehav av 156 gram mefedron och 24,6 gram kokain till fängelse 4 år resp. 3 år och 6 månader. Attunda tingsrätt ansåg att straffvärdet egentligen var 6 års fängelse, men straffen reducerades på grund av de åtalades låga ålder. Tingsrätten följde Riksåklagarens rekommendationer att mer än 10 gram mefedron ska bedömas som grovt narkotikabrott. Mefedron anses vara en lika farlig drog som ecstasy och kokain. En missbruksdos som snortas är 40-50 mg och vid nedsväljning är dosen ca 75 mg. Det aktuella beslaget motsvarar då ca 3000 missbruksdoser. Metedron En 20-årig man i Borås blev den förste som dömdes för innehav av metedron. Han hade 26,7 gram metedron i pulverform när han greps av polisen i mitten av december. Tingsrätten i Borås gjorde en jämförelse med mefedron i farlighetshänseende och den unge mannen dömdes för grovt narkotikabrott till 2 år och 4 månaders fängelse. Nytt om drogutvecklingen CAN pekar i sin senaste översikt över den svenska drogutvecklingen på att narkotikasituationen har förvärrats. Det märks i statistiken bl.a. genom ökningar i antalet personer misstänkta för narkotikabrott, antalet som har sjukhusvårdats för narkotikarelaterade diagnoser eller avlidit av narkotikarelaterade orsaker. Antalet misstänkta för narkotikabrott under 2008 var 24 000. Källa: CAN Rapport 117: Drogutvecklingen i Sverige 2009. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 55 Läkemedelsdroger: ”effektiva, säkrare, billigare, mer tillgängliga” TEXT: GUNNAR HERMANSSON D e amerikanska myndigheter NIDA (National Institute of Drug Abuse) och DEA (Drug Enforcement Administration) med flera varnar numera med ännu större kraft för det ökande tablettmissbruket bland tonåringar. Narkotikaklassade läkemedel skrivs ut i allt större mängder till vuxna av läkare, men också alltmer till dagens ungdomar. Det är framförallt tre olika kategorier av läkemedel vilka kan ge så starka ruseffekter att de kan jämföras med effekterna av illegala droger. 1. Smärtstillande medel av typen syntetiska opiater som är lika vanebildande som morfin. 2. Sömnmedel och ångestdämpande medel, bensodiazepiner, tar bort hämningar och olustkänslor och förstärker effekten av opiater och alkohol. 3. Centralstimulerande medel är amfetaminlika läkemedel. Pill Popping Missbruk av läkemedelspreparat har förekommit så länge medlen har funnits, men det är först under senare år som man upptäckt nya trender bland ungdomar och vissa andra gruper i samhället. ABC News skrev om Pill Popping in Pop Culture efter Michael Jacksons död i somras. I artikeln omnämndes ett tiotal världskända artister som alla varit läkemedelsberoende. Läkemedlen hade varit en bidragande och ibland avgörande orsak till deras död. Många gånger uppkommer ett läkemedelsmissbruk efter en medicinsk behandling som pågår alldeles för länge och övergår i ett beroende med ökade doser. Fenomenet finns inte bara i artistvärlden utan är vanligt bland vuxna världen över. Ungdomar och Pharm parties 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 I olika kartläggningar som gjorts i Amerika och i England har det visat sig att många tonåringar inte tror eller inser att det kan vara skadligt at använda läkemedelsdroger då och då. Det kan bland annat bero på att de själva eller deras föräldrar och släktingar får preparaten utskrivna av läkare. Det upplevs då av tonåringarna inte som särskilt olagligt eller farligt på samma sätt som när det gäller illegala droger som kokain och ecstasy. I många ungdomars hem finns läkemedelsdroger i föräldrarnas medicinskåp och det är då både billigt och enkelt att förse sig. Begreppet Pharm Parties innebär i Amerika att ungdomar samlar medhavda läkemedel i en skål som de sedan delar med sig av till kompisarna på festen. Man bekymrar sig inte så mycket för blandningseffekter och om alkohol finns med på festen kan följderna bli tragiska. Piller på nätet En annan orsak till att läkemedelsdroger känns både mindre farliga och mindre olagliga än illegala droger är det obegränsade utbudet på Internet. Har man inte tillgång till preparaten hemma är det mycket enkelt att beställa det man vill ha och vänta hemma på leveransen. Förutom läkemedelsdroger erbjuds ett allt större sortiment av andra lagliga droger på nätet. Det är olika växtdroger och syntetiska droger som utlovar, och ofta ger, ruseffekter som kan jämföras med illegala droger. I svenska medier har dessa preparat på senare tid beskrivits som ”Party piller” med namn som Diablo, Hummer, Exotic, Giggle med flera. De innehåller oftast en ganska stor mängd koffein, men också efedrinliknande läkemedelssubstanser förekommer. Q Beroendeklinik: ”Informera mera om tablettmissbruk” Tablettmissbruket är ett stort och dolt problem som borde uppmärksammas mer i samhället, tycker man på Beroendekliniken i Linköping. Terapeutiska och epidemiska missbrukare – Vi har ett mycket omfattande terapeutiskt missbruk av bensodiazepiner och smärtstillande opiatläkemedel i vårt land, säger överläkare Kerstin Käll på Beroendekliniken i Linköping. Med terapeutiskt missbruk menas att folk har fått preparaten utskrivna av läkare mot t.ex. sömnproblem, ångest eller smärta. När förskrivningen fortsätter och dosen kanske ökar hamnar patienten lätt i ett missbruk som är svårt att bryta. Man upptäcker att man mår så bra när tabletterna verkar och man börjar inse att man är beroende. Patienten skäms, men måste få sina tabletter och går då till andra läkare om det behövs. Kerstil Käll och en av sjuksköterskorna på kliniken, Ingrid Olsson, tar emot och behandlar många terapeutiska tablettmissbrukare. Dessa patienter är motiverade att sluta med sitt missbruk och lättare att kontrollera eftersom de får tabletterna av sin läkare. De epidemiska tablettmissbrukarna som köper sina beroendeframkallande läkemedel ”på gatan” eller på Internet, är svårare att kontrollera och behandla och de avgiftas oftast på häktet eller på behandlingshem. Allt fler unga tablettmissbrukare Det har blivit vanligare med åren att ungdomar med tablettmissbruk söker sig till Beroendekliniken. Ofta har de ett blandmissbruk med hasch och amfetamin. På Beroendekliniken känner man till vissa läkare i Linköpingsområdet som är alltför frikostiga med förskrivning av narkotiska läkemedel. Oftast är det lite äldre personer som går till dessa läkare och får recept på läkemedelsdroger som de sedan säljer till ungdomar och andra missbrukare. Ungdomar köper också ofta preparat på Internet, men många har sagt att de blivit lurade på nätet och att de därför är lite tveksamma, enligt Kerstin Käll och Ingrid Olsson. De populäraste bensodiazepinerna bland missbrukare är Xanor (alprazolam) och Iktorivil (klonazepam). Bland opiaterna är substansen tramadol mycket populär, liksom starkare medel som Subutex och OxyContin. Läkare tycks vara allt mindre restriktiva med att skriva ut starka opiater mot värk och det leder lätt till beroende och missbruk. Överläkare Kerstin Käll (t.v.) och sjuksköterskan Ingrid Olsson efterlyser en mer öppen debatt om det omfattande läkemedelsmissbruket i Sverige. Tillåtande attityd påverkar unga Både Kerstin Käll och Ingrid Olsson är övertygade om att läkemedelsmissbruket i Sverige är mycket mer omfattande än vad som kommer fram i media och i den offentliga debatten. Det verkar finnas en tendens att tysta ner problemet från olika håll. När Kerstin Käll medverkade som beroendeläkare i det populära TV-programmet Fråga doktorn i höstas, då programmets tema var läkemedelsmissbruk, fick hon under och efter programmet otaliga reaktioner från människor ute i landet som inte har någon att tala med om sitt missbruk. På Beroendekliniken i Linköping önskar man att läkemedelsmissbruk kunde lyftas fram och diskuteras mera inom sjukvården och att mer information om problemet behöver komma ut till personalen. En av orsakerna till det ökande tablettmissbruket är samhällets allmänna och tillåtande inställning till tablettanvändning och till den omfattande legala förskrivningen som ibland sker lite väl lättvindligt. Ungdomar påverkas lätt av dessa attityder. Läkemedel kan inte lösa alla problem och det är normalt att må lite dåligt ibland. Q SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 59 Utbildning AAS-utbildning i Jönköping V i har sedan en tid märkt en allt större efterfrågan från våra medlemmar angående utbildning om anabola steroider (AAS) och sådant som förknippas med brottsligheten kring dessa preparat. SNPF arrangerade hösten 2008 två välbesökta AAS-seminarier i Stockholm och Göteborg. I början av december 2009 var det dags igen och denna gång i Jönköping. Liksom tidigare var seminariet kostnadsfritt och öppet för all personal inom rättsväsendet. Deltagarna, som kom från Jönköpingsområdet, men också från Stockholm, Göteborg, Helsingborg och Malmö, hälsades välkomna av SNPF-ordföranden Mika Jörnelius. Därefter redogjorde Gunnar Hermansson för den illegala AAS-marknaden och vad som är viktigt att känna till vid utredning av dopningsbrott. Ann-Kristin Ljung, från Droganalysenheten på SKL, beskrev hur den allt vanligare illegala beredningen av AAS-preparat går till och vilka hjälpmedel och tillbehör som brukar anträffas vid husrannsakningar. Illegal Mika Jörnelius överlämnade en present till Pernilla Grefjord från Jönköpingspolisen som tack för hennes medverkan vid arrangemanget. Ann-Kristin Ljung, Tommy Moberg och Gunnar Hermansson föreläste vid AAS-seminariet som hölls i Pingstkyrkans lokaler i Jönköping. tillverkning, eller beredning, av anabola steroider och vissa andra preparat förekommer numera på många håll i landet. SKL har samlat kunskap och erfarenhet som kan vara till stor hjälp vid förundersökningar. Seminariet avslutades med att Tommy Moberg föreläste om preparatens farlighet, dels för missbrukarna själva i form av allvarliga psykiska och fysiska biverkningar, och dels för personer i missbrukarnas närhet som ofta utsätts för hot och våld och skadegörelse. GH City-polisen utbildade om drogtecken och symptom I nom Stockholm City Polismästardistrikt genomfördes under november 2009 utbildningar för yttre uniformerad personal i säkra tecken och symptom vid drogpåverkan. Satsningen var ett led i det långsiktiga arbetet för att minska våld på allmän plats och att öka polisens förmåga att bekämpa narkotikabrott. Utbildningarna var uppdelade på tre dagar med två dagars information om lagar, droger, drogtecken samt arbetsmetoder. Den tredje dagen, som var ett kvällspass, genomfördes i form av narkotikainsatser på krogar och i andra miljöer, för att tillämpa de nyvunna kunskaperna. Kurschefen Mats Rindborn Grahl var mycket nöjd med kursdeltagarnas intresse och entusiasm. Det som både han och deltagarna generellt var mindre nöjda med var kurslitteraturen ”Narkotika – en grundläggande handläggning för polisen inklusive drogtecken och symptom,” en RPS-rapport från 2007 som bygger på rapporten ”Drogtecken och symptom” från 1995. Innehållet är helt enkelt inte anpassat till dagens arbetsmetoder. Mats Rindborn Grahl hoppas att man på Rikspolisstyrelsen tar fram nytt utbildningsmaterial och också återupptar utbildningen i Drogtecken och symptom på Polishögskolan. GH SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 61 Stockholmspoliser studerade metamfetaminets bakgrund i Litauen TEXT OCH FOTO: ANDERS KARNEVALD, MIKAEL HÖGFJÄLL, MARIA BOLIN, CONNY DALFORS, PER JERNBERG, ULRIKA BARCK HOLST Vi är en grupp som arbetar med narkotikaspaning vid Länskriminalpolisen i Stockholm och vi har under de senaste åren uppmärksammat att metamfetamin har kommit mer och mer på marknaden. Metamfetaminet liknar amfetamin men är något kraftfullare och mera beroendeframkallande. Det är allmänt känt att det mesta av det metamfetamin som säljs i Sverige och Norge tillverkas i och smugglas in från Litauen. Mot denna bakgrund ansåg vi att det vore intressant att, på plats i Litauen studera vad polisen, tullen samt deras kriminaltekniska laboratorium hade för kunskap och erfarenhet om framförallt brottsligheten kring metamfetamintillverkningen. V i kontaktade först Glenn Brandebo vid RKP/KUT, som arbetar med frågor med inriktning österled, för att få lite information. Tjeckien, Slovakien samt Litauen är de stora producenterna av metamfetamin för den europeiska marknaden, där Litauen står för den svenska och norska marknaden. Vidare kontaktade vi den svenske kontaktmannen för tull och polis vid svenska ambassaden i Vilnius, Lars Norberg, som hjälpte oss att komma i kontakt med nyckelpersoner. Litauen är störst av de baltiska länderna med 3 338 700 invånare. Det alltjämt starka beroendet av Ryssland i kombination med hög inflation har gjort Litauen till det fattigaste landet i Baltikum. Litauen är sedan 2004 medlem i EU. Litauen är indelat i tio län och varje län har namn efter sin huvudort. Vilnius med sina ca 540 000 invånare är beläget i sydöstra Litauen, ca 30 mil från östersjökusten. Två större kriminella grupperingar Lars Norberg hjälpte oss under de två dagar som vi var inbokade för olika möten. Den första dagens förmiddag var vigd åt den litauiska polisbyrån (Rikskriminalpolisen). Vi blev mottagna av en av cheferna, Darius Lebednykas, som tillsammans med några medarbetare informerade oss om deras verksamhet och i synnerhet arbetet mot narkotikabrottsligheten. Polisbyrån ansvarar för stora operationer i landet och arbetet på fältet genomförs av operationsavdelningen. De använder sig av undercover-operations och infiltrerar kriminella grupper där så är möjligt. Enligt polisbyrån finns det för närvarande två stycken grupperingar i Litauen med ca 80 personer per grupp, som är mycket väl organiserade och som verkar inom all typ av brottslighet som genererar pengar. Dock är narkotika nummer ett då det ger bäst avkastning. Gruppbild utanför tullen i Vilnius. Den svenske sambandsmannen Lars Norberg står i mitten av den bakre raden. 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 Den senaste metamfetaminfabriken som man upptäckte låg i Kaunas. Den var upprättad utomhus och mycket svår att upptäcka och spana mot. De organisationer som upprättar dessa ”labb” sätter upp dem endast under en dag och då produceras ca 50 kg. Därefter stängs labben under ett halvår och flyttas, varför det är mycket svårt att spana och komma åt själva tillverkningen. Vid tillverkningstillfället uppnår man 70 % renhetsgrad och i första försäljningsledet är det sedan utblandat till 30 %. Det finns flera metoder för att framställa metamfetamin, där en metod är så enkel att den numer framstår som den mest använda. Utrustningen är väldigt enkel i sin utformning och själva tillverkningsprocessen är så okomplicerad att man inte behöver någon kemikunskap. Den vanligaste prekursorn vid metamfetamintillverkning är BMK. De nu kända fabrikerna för tillverkning av BMK finns i Kina och Ryssland. dag vara upp till 12 timmar. Det var med lättade steg vi steg ut i ”friheten” igen. Nostalgikänsla hos den lokala narkotikaroteln På eftermiddagen var det dags att besöka den lokala narkotikaroteln i Vilnius. Där förevisades framförallt det kameraövervakningssystem som de använder på offentliga platser i staden. När det gällde själva stationen kändes det som svenskt 70-tal och en viss nostalgikänsla infann sig hos oss. Det var också tydligt hur stolta de var över sitt kamerasystem som bl.a. används för att filma mot romernas läger som finns i utkanten av Vilnius och som är så slutet att det är extremt svårspanat, för att inte säga omöjligt. Då narkotikahandel är mer regel än undantag på platsen är kameraövervakning ett bra hjälpmedel, så att en viss kontroll på trafik in och ut ur området kan upprätthållas. Romerna i byn står enligt uppgift för all heroinhantering i Vilnius. Den centrala narkotikaroteln har 28 anställda varav 11 är spanare. Utöver dessa finns även lokala grupper som spanar mot all typ av brottslighet, så även narkotikabrott. Vid besökstillfället hade de ca 90 ärenden som pågick. De använder sig nästan uteslutande av telefonavlyssning och andra tekniska hjälpmedel för att spåra och spana mot de kriminella. I Vilnius, liksom i övriga Litauen, är heroinet störst sedan kommer hasch och därefter amfetamin och metamfetamin. Enligt deras uppfattning exporteras den största delen av metamfetaminet till Norge, där priset är högre än i Sverige. Kokain finns också i Vilnius, men endast i mindre mängder. Efter mötet hade vår guide ordnat så att vi fick genomföra ett studiebesök på det äldsta fängelset i Litauen som fortfarande används. Det är beläget i Vilnius och härbärgerar ett blandat klientel, bland andra de som har dömts till livstid. Upplevelsen var ganska omskakande då standarden och skicket var väldigt dåligt. Döm om vår förvåning då vi visades en avdelning som vi trodde var under rivning eller renovering, men helt plötsligt visar sig interner i cellerna som vi tittade in i. Till och med de anställda fångvaktarna hade det sämre i sina lokaler och rum än vilken intern som helst i Sverige. Dessutom kunde en normal arbets- Besöket på stadsfängelset i Vilnius blev en omskakande upplevelse. Tullen efterlyser mer samarbete med Sverige Den 23 september och andra dagen på vår studieresa påbörjade vi med ett besök vid tullens huvudkontor i Vilnius. Myndigheten är av förklarliga orsaker väldigt ung och startades 2002. Samtliga anställda är före detta poliser och trots detta, eller kanske just därför, råder det en enligt de själva hälsosam tävling mellan tull och polis i deras arbete. Tullen har samma lagar och regler att följa som polisen, vilket underlättar då de samarbetar i olika projekt. De samarbetar ofta med andra länder i Skandinavien och tycker att det fungerar bra. Av alla anställda vid tullen arbetar tio personer med narkotikafrågor, varav sex är stationerade i Vilnius. De tycker allmänt att de har lättare att utbyta underrättelser med Sveriges tull och polis än med den egna polisen. Detta kanske blir mer förklarligt då det framkommer att de har en ny databas som är skapad för tullen och även är länkad till den svenska motsvarigheten så att viss samkörning kan ske. Den litauiska polismyndigheten har i dagsläget inte tillgång till denna. När det gäller heroin och BMK är det enligt tullen en klassisk rutt via Litauen till andra västländer och då framförallt Holland. De flesta beslagen görs medvetet i Litauen för att på så sätt försöka få tag på så många som möjligt i kedjan. När det gäller metamfetaminsmugglingen från Litauen till framförallt Sverige och sedan vidare till Norge är de medvetna om att när de informerar den svenska tullen om aktuella transporter, så tas dessa direkt av tullen i Sverige. Då grips endast transportören och inga fler i kedjan, vilket de tycker är beklagligt, då de gärna ser att försök görs att komma åt hela kedjan. De utrycker önskemål om mer samarbete SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 65 med svensk tull och polis där vi gemensamt arbetar mot detta mål. Att skaffa en ny transportör är väldigt enkelt, då en förare vid smuggling brukar få ca 1000 euro för en resa. Det är mycket pengar för en person som har skulder eller är arbetslös, vilket är vanligt i Litauen. Lektion i tillverkning av metamfetamin Vårt sista inbokade besök var hos Litauens kriminaltekniska laboratorium (Kl). Som tidigare nämnts har landet tio län och Kl har en enhet i varje län samt en större i Vilnius. De genomför ca 10 000 undersökningar årligen och 1800 av dessa gäller narkotika. Chefen för Kl, Genrikas Nedveckis, tog själv hand om oss inledningsvis och sedan lämnade han ord och bild till en av kemisterna på laboratoriet. Denna verkade brinna för sitt arbete och tog väl hand om oss. Han visade oss laboratoriet, beslag som väntade på undersökning, tillät oss se och lukta på metamfetamin och BMK. Han berättade vidare att de får in beslag från 1 till 2 met-lab per år i Litauen och han visade oss utrustningen och all den mängd färdig och ej helt färdig metamfetamin som beslagtogs tidigare i år i Kaunas. Enligt honom rör det sig om 50 kg färdigt 70-procentigt metamfetamin och material och vätskor för framställning av ytterligare 50 kg metamfetamin. Utrustningen var väldigt enkel och bestod mest av vanliga tunnor och kärl som kan köpas var som helst. En viktig del i produktionen är nedkylningen av processen och för detta bygger man ett särskilt, ej komplicerat, kärl. Tillverkningen kan ske på olika sätt, men numera används dock denna enklare metod som inte renderar så mycket gift i slutprodukten. Han visade oss även en manual för tillverkningsprocessen som beslagtogs vid Kaunas och den verkade vara så enkel att följa att till och med en enkel spanare skulle kunna följa den till lyckat resultat (dock ej att rekommendera). Den BMK som beslagtas i Litauen kommer uteslutande från fabrikerna i Ryssland. De har sedan tre år tillbaka lovat att stänga en fabrik. Detta har inte skett ännu och enligt Kl är det inte trovärdigt att tillverkningen sker för den legala inhemska marknaden utan att den största delen BMK tillverkas för den lukrativa illegala marknaden. BMK är en gulaktig oljeliknande vätska och priset för 1 liter är 400 euro. En liter BMK motsvarar ca 1 kg färdig metamfetamin. Kemistens lysande föredragning tillsammans med det rent visuella och ”hands on” gällande alla beslagen av material och färdig produkt bidrog givetvis till vår tillfredsställelse av besöket. Då vi befann oss i forna Sovjetunionen kunde vi inte undgå att genomföra ett mycket intressant besök på det lokala KGB fängelset (numera museum) det var lärorikt och kändes nära både i rum och tid men den historien får vi nog berätta om vid ett annat tillfälle.Q KGB-fängelset har en plats i nutidshistorien. Vi vill avslutningsvis tacka kontaktmannen Lars Norberg i Vilnius samt tolken, som båda guidat oss med finess och ackuratess under våra dagar i Vilnius. Vi tackar också för SNPF:s resebidrag som hjälpte oss att genomföra resan. Metamfetamin framställs i en relativt enkel process med enkla medel. 66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 Inför Utbildningskonferensen och årsmötet i Västerås den 7-9 maj Utbildningskonferensen, som är SNPF-årets höjdpunkt, går av stapeln på Aros Congress Center, Munkgatan 7 i centrala Västerås. Som vanligt är intresset för deltagande stort och vi siktar på fullsatt, dvs. ca 600 deltagare allt som allt. Liksom tidigare år är all-inclusive-priset mycket förmånligt och vi erbjuder ett 15-tal intressanta föreläsningar under dagarna samt mat, underhållning och trevlig samvaro på kvällarna. Föreningens årsmöte hålls lördagen den 8 maj kl 16.00 och dit är alla medlemmar hjärtligt välkomna. Dessutom anordnar SNPF i samband med konferensen en föreläsning om dopingmissbruket i sam- hället för ca 1000 skolungdomar från Västerås. Detta äger rum i stora kongresshallen under fredagsförmiddagen. kan ni som vanligt besöka vår mässa med ett antal utställare i anslutning till föreläsningssalarna. I år jobbar vi på att även ha utställare med försäljning av produkter för privat bruk såsom fritidsartiklar m.m. Här anordnas också en tipspromenad med bra vinster under helgen. Använd gärna pauser och annan ledig tid till att besöka utställarna på mässan och delta i tipspromenaden. OBS! Inregistrering till konferensen pågår fredagen den 7 maj mellan kl 11.00 och 13.45. Planera din resa så att du inte missar invigningen som börjar kl 14.00 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 69 Narkotikabekämpningen i Turkiet är bättre än sitt rykte TEXT: ANDERS STOLPE, Organized Crime Adviser, OSCE Mission to Serbia De turkiska ansträngningarna i narkotikabekämpningen är magert beskrivna i Sverige och avsaknaden av en reell information har i många stycken skapat en snedvriden bild av att polisverksamheten vilar på primitiva resurser och en korrumperad låt-gå-princip kring narkotikan. Inget kan vara mer fel. Det är i många stycken en välutbildad poliskår man vill visa upp och stoltheten är inte att ta miste på när representanter för Turkiska Nationella Polisens Avdelning för Narkotika och Organiserad Brottslighet, KCM, ger presentationer i internationella sammanhang. Särskilt vill man hänvisa till framgångar i brottsbekämpningen genom den kunskaps- och metodutveckling som sker inom ramen för Turkish International Academy Against Drugs and Organized Crime, TADOC, i Ankara,. Det är en FN-baserad institution som det bara finns tre av i sitt slag i världen, och de andra lokaliserade till USA och Japan. Ledande ställning i narkotikabekämpningen Polischefen Adem Coban från KCM pekar särskilt på Turkiets ledande ställning i sydöstra Europa, Balkan och Svartahavsområdet i narkotikabekämpningen och detta är en framgång uppnådd genom ett gediget arbete med strategier och strukturer som omvandlats i polistaktiskt väl underbyggda aktioner. Han nämner att man i Turkiet under 2008 och 2009 beslagtog 15 ton heroin varje år. Kriminalunderrättelser och riskanalyser låg bakom 90 procent av beslagen. Detta manifesterar, menar han, beslutsamheten och en stark turkisk operativ kapacitet i bekämpning av grov narkotikabrottslighet. Transitland för narkotika från öst och väst Genom sitt geografiska läge bildar Turkiet nyckellänken mellan Afghanistan, som är det huvudproducerande landet för opium och heroin, och konsumenterna i Västeuropa. Talibanernas opiumodlingar är, trots att vissa områden idag har ersättningsgrödor, av sådan kapacitet att de fortgent generar mer än världens egentliga efterfrågan. Data vidimerar omfattande beslag i Afghanistans grannländer, vilket styrker nämnda höga produktion. Afghansk narkotika smugglas till Turkiet längs landgränserna till Iran, Georgien, Syrien och sjövägen till otaliga hamnar i Svarta Havet och Marmarasjön. Mer än 80 procent av det heroin som produceras i Afghanistan distribueras till Väst- och Mellaneuropa 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 via Iran och Pakistan, för att sedan passera Turkiet och sedermera nå de europeiska heroinrutterna. I Turkiet har opium och morfinbas konverterats till heroin i laboratorier, ensligt belägna och ofta mobila i bergstrakterna och därmed svåra att lokalisera. Från Turkiet har heroinet traditionellt gått vidare på Balkanrutten upp mot västeuropeiska marknader. På Balkan är idag uppfattningen att heroinet i huvudsak är förlagt på annan rutt längre norrut, efter det att det transporterats från Turkiet över Svarta Havet. Förutom att Turkiet har ett tryck av opiater, så sker en omfattande trafik med prekursorer. Ursprunget är i regel Kina, men transit har ofta skett i Västafrika. Turkiet är också i sin tur föremål för kokain och syntetdroger från Europa, Västafrika och Sydamerika. Brottsorganisationer från Balkan och Italien byter till sig heroin mot kokain och syntetdroger. Det existerar en prislista för detta fenomen på samma sätt som växlingssystemet av valuta fungerar. Turkiet producerar legalt opium Narkotikamissbruk ses officiellt fortfarande som ett relativt litet problem, men hälsomyndigheterna erkänner nu att heroin- och kokainberoende är i stadigt växande och en potential existerar för att tillväxten kommer att tillta lavinartat. I avsaknad av epidemiologiska data och statistik som grund för mer empiriska studier, så varierar uppskattningen från den lokala drogkontrollen till att det enbart finns några tusen missbrukare totalt i landet, till att det bara i Istanbul rör sig om en halv miljon. Turkiet är en stor producent av legalt opium. Vallmoodlingarna sköts under mycket sträng licenskontroll och det anses att de stränga sanktionerna man tillämpar i stort begränsar spridning av de produkterna till missbruksmiljöerna. Från det att systemet infördes 1974 finns inget fall rapporterat, varken nationellt eller internationellt. Strategier och program Turkiets narkotikastrategi är att optimera de nationella insatserna i narkotikakontrollen, samtidigt som man kraftfullt vill utveckla det regionala samarbetet i såväl öster som västerut. Strategier och program utvecklades med syftet att stärka förmågan att ingripa när rekordskördarna började komma i Afghanistan 1999 och 2000. Det blev en viss förändring tillfälligt 2000 då talibanerna förbannade opiumodling. Förbannelsens varaktighet blev inte så långvarig i realiteten. En annan rädsla bestod i att om heroinflödet skulle upphöra så skulle andra preparat sannolikt få ett fäste i Turkiet. För att motverka det hotet ville man stå stark med en väl utvecklad resurs. Trots tidig förberedelse så står Turkiet inför faktum att man idag har att agera precis som man förutsett mot hotet från väst av syntetiska droger och kokain. Under åren har Turkiet ackumulerat en omfattande expertis för att möta narkotikaproblemet, vilket har gjort att landet framstår som det mest avancerade i regionen i termer av narkotikakontroll. Turkiets starka roll och kunskaperna inom rättsväsendet och kontroll- sektorn, tillsammans med landets utbildningskapacitet, är väldokumenterat. Turkiet har signerat samarbetsavtal, s.k. Memorandum of Understanding, med 73 länder. Det finns 38 sambandsmän från 20 nationer i landet, varav 9 från USA, 6 från Storbritannien 3 från Tyskland och övriga länder har en eller två representanter. Narkoterrorism Det är konstaterat att terroristorganisationer finns involverade på alla nivåer i narkotikahanteringen och utgör den finansiella huvudkällan. Det uppskattas att narkotikatrafiken på Afghanistan genererar mer än 65 miljarder dollar. Turkisk polis ser PKK-Kongra-Gel som den störste aktören i regionen. Man baserar detta på internationella rapporter, utsagor från gripna i narkotikarelaterade aktioner, bakgrunden hos dessa personer, narkotika och penningbeslag gjorda i fastigheter och gömställen som disponeras av PKK. Statistik med koppling till narkoterrorism under de 351 operationer som hittills har genomförts: 785 personer gripna, två laboratorier utslagna samt beslag av 22,5 ton hasch, 4305 kg morfin, 4045 kg heroin, 300 000 kg syntetdroger, 40 kg opium, 27 ton prekursorer och 5,5 miljoner cannabisplantor. Kontrollerade leveranser I det internationella samarbetet löser man gärna ärendet genom en kontrollerad leverans. I samarbetsavtalen finns vissa villkor angivna. Det land där den kontrollerade leveransen avslutas skall återbörda eventuellt gripen turkisk medborgare till Turkiet med såväl fordon som droger, så att vederbörande kan avtjäna sitt straff där. Det är inte obligatoriskt att främmande land skickar beslagtagen narkotika till Turkiet om man särskilt önskar disponera det för sin egen rättsprocess. Under 2008 genomfördes 82 kontrollerade leveranser, huvudsakligen i samarbete med Tyskland, USA och Bulgarien. Q Narkotikabeslag i Turkiet 2008 Heroin Hasch Kokain Ecstasy Captagon 15446 kg 39191 kg 105 kg 1 041111 tabletter 2 973901 tabletter SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 73 Boktips Röd åklagare En kvinnas berättelse om brott, makt och korruption i Kina. 1983 genomfördes den första Slå hårt-kampanjen mot kriminaliteten i Kina. Många brottslingar greps och många avrättades, men polis, åklagare och domstolar behövde förstärkas för att komma tillrätta med kriminaliteten. 1984 fick alla ungdomar som slutade gymnasiet möjlighet att genomgå antagningsprov till rättsväsendet. Xiao var en av dem och 18 år gammal blev hon antagen vid åklagarmyndigheten i Wangcheng i Hunanprovinsen i södra Kina. Hon fick tidigt klart för sig vikten av disciplin och att slå till där Partiet beordrade. Xiao och hennes nyanställda kamrater förväntades ägna sina liv åt att vara fosterlandets trogna åklagare. Men åklagarna måste själva också vara på sin vakt för att inte riskera att komma på kant med samhället och maktapparaten. Xiao utredde bl.a. våldtäkter och mord och hennes utredningar slutade ibland med att den skyldige avrättades. I den allt mer korrumperade maktapparaten hände det också att oskyldiga dömdes till långa fängelsestraff och att skyldiga brottslingar gick fria. Kontakter och mutor var ofta avgörande för hur ett ärende avgjordes. Att ständigt bli motarbetad och nedtryckt av manliga kollegor, att påverkas av den skoningslösa partiapparatens behandling av folket och att tvingas delta i den alltmer utbredda korruptionen, förändrade Xiao från en ung och ambitiös åklagare till att efterhand bli en lydig avvikare. Det slutade med att samvetet segrade och hon valde bort det privilegierade livet som befordran och högre ställning inom ämbetet skulle föra med sig. Xiao hoppade av åklagarmyndigheten 1998 och bor sedan dess i Sverige. I boken Röd åklagare berättar Xiao Rundcrantz om sina 14 år vid åklagarämbetet och de levnadsöden som hon kommit i kontakt med i arbetet. Dödsscen Dödsscen är Richard Montanaris andra bok om kollegorna Kevin Byrne och Jessica Balzano vid Philadelphiapolisens mordrotel. I Dödsscen utreder de en rad ännu sjukare mord. Mördaren kopierar mordscener från olika filmer, och inte nog med det - han spelar över filmernas mordscener med sina egna mord och lämnar sedan in banden på en videobutik så att vem som helst kan hyra dem. Mördaren lever hela sitt liv genom filmens värld, och filmvärlden är även bakgrunden till berättelsen. Samtidigt som utredningen fortskrider ska en storfilm spelas in i Philadelphia, och regissören och flera medlemmar i filmteamet dras in i händelserna. I Montanaris första bok, En sista bön, skadades Byrne svårt och han är numera sjukskriven på deltid. Det tyngsta ansvaret för utredningen faller därför på Balzanos axlar. Balzano måste dessutom jonglera familjelivet och den treåriga dottern, samtidigt som hon går i äktenskapsrådgivning tillsammans med sin man. Byrne i sin tur träffar återigen en gammal väninna och det börjar spira ömma känslor dem emellan samtidigt som de båda försöker hitta och hämnas på en nyss frisläppt brottsling som en gång misshandlat Byrnes väninna... Ja, det blir lite rörigt med alla dessa sidospår. Men hav förtröstan, det reder upp sig! På ett sätt som bara förekommer i böcker och på film knyter alla lösa trådar finurligt ihop sig på slutet, och mördaren oskadliggörs i god ordning efter några ängsliga minuter . Med Dödsscen - liksom i En sista bön - har Montanari lyckats ganska bra med att skriva en klassisk amerikansk polisdeckare i hårdkokt Philadelphiamiljö. Richard Montanari är roman- och manusförfattare. Han skriver regelbundet för amerikanska tidningar. Montanari är bosatt i Cleveland i Ohio. Xiao Rundcrantz kommer att föreläsa på SNPFkonferensen i Västerås i maj om sin tid som röd åklagare i Kina. Författare: Richard Montanari Bokförlag: Månpocket Författare: Xiao Rundcrantz Förlag: Bokförlaget DN Recension: Åsa Dahlberg Recension: Gunnar Hermansson 76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Anabola Androgena Steroider Upplaga 10.1 Upplaga 1.1 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om centrala juridiska och medicinska termer. Missbruk av anabola androgena steroider, AAS, och tillgången på dessa preparat på den illegala marknaden har flerdubblats på tio år. AAS-missbrukare belastar sjukvården eftersom de kräver behandling för de psykiska och fysiska skador som missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat till en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats till ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt många. Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska och ryska. Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig information är stor och författarna till boken Mandom, mod och morske män har kommit med en 32-sidig informationsskrift i A4-format, som på ett okomplicerat språk och med ett 60-tal bilder beskriver AAS-problemet ur alla synvinklar. AAS-skriften passar alla människor i alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper i ämnet. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Den idiotiska klubben Mandom, mod och morske män En bok av Göran Bohlin En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Den idiotiska klubben kom ut första gången våren 1995 och är nu uppdaterad och utökad med 80 sidor. Boken kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram till 2006 och där ges under resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika, narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna i vårt närområde m.m. Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 77 Lösning Kryss 4-09 De fem vinnarna i förra årets sista krysstävling är följande Carl-Göran Nilsson, JÖNKÖPING Niklas Oxeltoft, STOCKHOLM Frank Ranieli, PARTILLE Sune Jansson, MOHOLM Mikael Blom, SJÖMARKEN Grattis Ni kommer att få en dubbel trisslott med posten. Från och med i år kommer vi att skicka böcker till tre kryssvinnare. Skicka in rätt lösning till kryss 1-10 och ni har chansen att vinna Lars Anderssons bok På andra sidan dödens fält. Boken var recenserad i nr 3-09. STIPENDIERUTAN Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Observation Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium till Årets Nykomling Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning. 78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10 Mediahusets stipendium Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor. Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan och den narkotikarelaterade brottsligheten. Tullverkets stipendium 10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org Kryss 1-10 Lösningar skall senast den 7 maj 2010 sändas till: Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING Tre vinnare får boken På andra sidan dödens fält, av Lars Andersson. Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-10
© Copyright 2024