1. No category

Starta eko
Växtodling
Jordbruksinformation 6 – 2015
Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland.
Börja med ekologisk växtodling
Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket
Det finns en stor efterfrågan på ekologisk spannmål, trindsäd, oljeväxter och
vallfrö. Det är dock en utmaning att klara ogräsen och växtnäringsförsörjningen
på en ekologisk gård utan djur. Med en bra växtföljd, och gärna ett samarbete med
en ekologisk djurgård, kan du förebygga många problem. Denna broschyr riktar
sig i första hand till lantbrukare utan djurhållning som överväger att ställa om till
ekologisk odling.
Varför odla ekologiskt?
Förhoppningar om en bättre ekonomi och en
önskan att slippa kemiska växtskyddsmedel är
de vanligaste orsakerna till att ställa om till ekologisk produktion. Ekologisk växtodling är en
spännande utmaning och det finns en efterfrågan från konsumenterna.
Ekologisk odling ofta lönsam
Den stora omläggningen till ekologisk mjölk- och
äggproduktion under senare år, har skapat en
stor efterfrågan på ekologisk spannmål, trindsäd, oljeväxter och vallfrö (gräs- och klöverfrö).
De flesta kalkyler visar att lönsamheten i den
ekologiska växtodlingen är bättre än i den konventionella. Skördarna är lägre och de varierar
mer i den ekologiska produktionen. Det uppvägs
dock normalt av att du får mer betalt för produkterna, får miljöersättning för grödorna och har
lägre kostnader.
Skörden i ekologisk spannmål, oljeväxter och
vallfrö är 30–50 procent lägre än i konventionell odling. Rågvete, blandsäd (havre och korn),
ängssvingel och rödklöverfrö klarar sig bäst när
man jämför skördar. Höstvete, höstråg och vitklöverfrö klarar sig sämst. Skillnaderna mellan
skördarna i ekologisk och konventionell odling
är störst på slättbygden och minst i skogsbygden.
I slåttervall, ärter och åkerbönor är skördenivån
normalt 20–25 procent mindre.
I jämförelse med konventionell produktion är
priset ofta 30–50 procent högre för ekologiska
grödor.
Råg passar bra i växtföljden på ekologiska
lantbruk utan djur.
Växtföljden är grunden
En bra växtföljd är en förutsättning för att du
ska lyckas med ekologisk växtodling. I odlingen
varvas närande och tärande grödor, ettåriga och
fleråriga grödor samt höst- och vårsådda grödor.
Vallar och trindsäd kallas för närande grödor, eftersom de tillför marken kväve genom biologisk
fixering. Grödor som inte tillför marken kväve
utan enbart förbrukar det kallas i sin tur för tärande. På nästan alla ekologiska lantbruk ingår
en klöverrik vall i växtföljden. Även på ekologiska lantbruk utan djur ingår det klöverfrövallar
eller gröngödslingsvallar i växtföljden.
3
Kor ger klöver!
Om du inte har några djur är den bästa lösningen att du börjar samarbeta med en ekologisk
mjölkproducent. Detta är en realistisk möjlighet
i många områden i Sverige. Många mjölkproducenter har ställt om till ekologisk produktion de
senaste åren och de har ofta brist på areal. Genom samarbetet är det ekonomiskt möjligt att
lägga in en två- eller treårig slåttervall i växtföljden på din egen gård. Du kan också eventuellt
sälja spannmål, trindsäd och oljeväxter direkt
till mjölkproducenten. Skördenivån i ekologisk
spannmål ökar markant om du har en tvåårig
slåttervall i växtföljden. Du bör ta hjälp av dina
rådgivare när samarbetsavtalet ska utformas.
och mindre ogräs än odling i renbestånd. Det kan
dock vara svårt att sälja en blandad gröda om du
inte har ett samarbetsavtal med en djurproducent.
Använd gärna resistenta sorter som konkurrerar bra mot ogräs. För höstsäden är även övervintringsegenskaperna viktiga eftersom luckor i
beståndet gynnar ogräset. Som ekologisk odlare
har du i praktiken mycket få sorter att välja på –
speciellt om spannmålen ska säljas. Många uppköpare av spannmål ställer krav på att du odlar
en bestämd sort. På SLU:s webbplats www.slu.
se/ekologisksortprovning kan du hitta resultat
från den ekologiska sortprovningen. Normalt
ska du som ekologisk odlare använda ekologiskt
utsäde. På Jordbruksverkets webbplats www.
jordbruksverket.se/ekoutsade hittar du information om aktuella sorter på marknaden och vilka
krav på ekologiskt utsäde som gäller för de olika
arterna.
Viktig växtnäring
För att kunna försörja grödorna med tillräckligt
med näring krävs att du har en helhetssyn och
planerar noga. På ett ekologiskt lantbruk är en
av grundpelarna att hushålla med växtnäringen
och föra tillbaka så mycket av näringen till marken som möjligt. Om du ska KRAV-certifiera dig
behöver du en växtnäringsbalans.
Vårkorn har ett ytligt rotsystem och konkur­rerar
dåligt med åkertistlar.
Grödval och sorter
Vilka grödor du ska odla beror till stor del på
hur mycket växtnäring du har tillgång till. Råg
har till exempel mindre behov av kväve än höstvete. Havre har mindre kvävebehov än korn och
timotej har mindre kvävebehov än ängssvingel.
Förutsättningarna för de olika arterna varierar
mycket beroende på var i Sverige du bor. Satsa
i första hand på arter som du själv eller grannarna har bra erfarenheter av och som det finns en
marknad för.
Blandsäd (havre + korn) eller samodling av
spannmål och trindsäd ger normalt större skörd
4
Korsblommiga fånggrödor, bland annat vit­senap
och oljerättika används ofta i södra Sverige.
Tillåtna gödselmedel
I ekologisk odling ska du i första hand använda
stallgödsel från dina egna djur och ha vall och
trindsäd i växtföljden, eftersom dessa grödor tillför marken kväve.
Förutom egen stallgödsel kan du som ekologisk lant­brukare använda
• stallgödsel från andra ekologiska lantbruk
• vissa typer av stallgödsel från gårdar som inte
är ekologiska
• specialgödselmedel
• rötrest från vissa biogasanläggningar
Specialgödselmedlen består ofta av restprodukter från slakterier och jästtillverkning. På Jordbruksverkets och på KRAV:s webbplats finns information om vilka gödselmedel som är tillåtna
i ekologisk odling.
Fosfor och kalium
En markkartering visar dig hur mycket fosfor
och kalium du har i olika fält, så du kan anpassa
gödslingen. Du kan minska risken för fosforläckage genom att hålla marken i gott skick, till exempel genom dränering och kalkning.
Kalium är viktigt bland annat i slåttervallarna
och i potatisodlingen. Det finns specialgödselmedel, med högt innehåll av kalium, som kan
användas i ekologisk odling.
Förebygg problem med ogräs
En väletablerad gröda är den bästa ogräsbekämpningen. Genom en bra växtföljd och bra
etablering kan du förebygga många problem.
En utmaning i det ekologiska lantbruket är
bekämpning av vissa arter av rotogräs. De flesta
ekologiska lantbrukare gör en stubbearbetning
på hösten mot kvickrot och åkermolke åtminstone en gång i växtföljden.
En tvåårig slåttervall eller gröngödslingsvall
är mycket effektiv mot åkertistlar.
En vitklöverfrövall som putsas i slutet av maj
ger en någorlunda bra bekämpning.
Insådd av frövallar och andra typer av vallar
gör du i samband med eller direkt efter sådd av
skyddsgrödan. Du bör inte ogräsharva innan in-
Baldersbrå ger ofta problem i förstaårsvallar med
gräsfrö.
sådd. En vallinsådd konkurrerar bra med ogräset. Höststråsäd, speciellthöstråg och väletablerad höstraps, konkurrerar mycket bättre med
åkertistlar och annat rotogräs än vad vårstråsäd
gör. Det beror på att de höstsådda grödorna har
ett djupare rotsystem.
Att ogräsharva bekämpar inte rotogräs men är
effektivt mot flera arter av örtogräs. Normalt bör
du inte harva mer än två gånger. Blindharva en
gång innan grödans uppkomst och ogräsharva
en gång efter uppkomst. Ett undantag är om det
finns mycket åkersenap. Blindharva då en till två
gånger extra.
Att radhacka är tidskrävande men kan ge en
bättre effekt mot örtogräs än att ogräsharva.
Sjukdomar och skadegörare
Inom ekologisk odling används främst förebyggande åtgärder som bra växtföljd och motståndskraftiga sorter för att förhindra eller begränsa angrepp av sjukdomar och skadegörare. En del ekologiskt spannmålsutsäde värmebehandlas eller
5
Ekologiska lantbrukare måste acceptera en viss mängd ogräs i grödorna – och blåklint gynnar bin och
humlor!
betas med biologiska betningsmedel som består
av en naturligt förekommande jord­bakterie.
Ersättningar och certifiering
Du kan få ersättning för omställning till certifierad ekologisk växtodling och för certifierad
ekologisk produktion, se tabell 1. Åtagandet för
omställning till certifierad ekologisk produktion
är på 2 år medan du binder dig för 5 år i ersättningen till certifierad ekologisk produktion. När
du följer EU:s gemensamma regler och produktionen certifieras av ett kontrollorgan får du sälja
och märka dina produkter som ekologiska. Som
ett tillägg kan du välja att också certifiera odlingen enligt KRAV:s eller Demeters regler.
Normalt ska hela företaget ställas om till ekologisk produktion. Men om du delar upp företaget i tydligt åtskilda produktionsenheter kan du
få odla både ekologiskt och konventionellt. Detta
påverkar dina möjligheter för grödval, sortval,
lagring med mera. Kontakta ditt kontrollorgan
för mer information.
Tabell 1. Miljöersättning för certifierad ekologisk produktion och omställning
till certifierad ekologisk produktion 2015
Gröda
Stråsäd, oljeväxter, proteingrödor,
med mera
Slåttervall
Potatis och grönsaker
6
Omställning (kr/ha)
Certifierad production (kr/ha)
1 500
1 500
0
0
5 000
5 000
Ställ om strategiskt
På lantbruk där man de senaste åren inte har odlat kvävefixerande grödor och inte heller tillfört
stallgödsel är mullhalten ofta låg och marken har
en dålig kvävelevererande förmåga. På sådana
jordar bör du så fort som möjligt lägga in en klöverrik vall i växtföljden. Även gödslingsstrategierna kan skilja sig åt på sådana gårdar i omställningsperioden. Du bör till exempel gödsla mer på
hösten än på våren i höstraps och gräsfrövallar.
Omställningstiden för grödorna i tabell 1 är 24
månader. Du får normalt inget merpris för grödorna som odlas under dessa två år. Det finns
dock undantag. Certifierat utsäde kan du marknadsföra som ekologiskt redan under omställningstiden. För ettåriga grödor, till exempel
spannmål och trindsäd måste du ställa om skiftet
till ekologisk produktion innan sådd. För fleråriga grödor (vallfrö) måste du starta omläggningen
senast 12 månader innan skörd. Detta gäller även
vid produktion av omställningsfoder som du kan
sälja till en ekologisk djurgård om det är minst 12
månader sedan du ställde om arealen.
Du kan få goda råd
Du kan få råd om hur du bäst ställer om gården
hos länsstyrelsen eller hos en privat rådgivare
från till exempel Hushållningssällskapet. Rådgivaren kan hjälpa dig att göra en omställningsplan och en ekonomisk beräkning av konsekvenserna av omställningen. Det är också bra att
kontakta lantbrukare som redan har ställt om till
ekologisk odling och ta del av deras erfarenheter.
Rödklöverfrövallar är populära på ekologiska växtodlingsgårdar. Skörden är ett kritiskt moment.
Mer information
• På Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se/ekoproduktion finns bland annat
odlingsvägledningar, exempel på växtföljder och länkar till broschyrer om bland annat
ogräs­kontroll. Information om EU:s regler för ekologisk växtodling hittar du på
www.jordbruksverket.se/ekoregler.
• KRAV:s regler finns på www.krav.se.
7
Jordbruksverket • 551 82 Jönköping • Tfn 036-15 50 00 (vx)
E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-8025. J015:6
Omslagsfoto: Tora Råberg