Ladda ner
LEDAREN Svensk Trafiktidning Nr 3 X September 2015 X Årgång 96 Lena Erixon ny generaldirektör vid Trafikverket LEDAREN Stå upp för arbetsrätten Hösten verkar bli minst sagt innehållsrik när det gäller arbetsrätten och de pågående diskussionerna rörande nytt omställningsavtal. Arbetsgivarna vill genom avtal genomföra drastiska förändringar av arbetsrätten och erbjuder i gengäld ekonomisk avsättning för kompetensutvecklingsinsatser. Några fackliga organisationer (läs Unionen) verkar på allvar överväga arbetsgivarsidans lagda förslag. Saco-förbunden (däribland TJ) vill inte sälja ut ”kärnan i LAS”. TJ är naturligtvis intresserad av ett förbättrat omställningsavtal på den privata sektorn. Men inte till det pris som följer av det förslag som ni säkert läst om i media den senaste tiden. Om det till övervägande del överlämnas till arbetsgivaren att ensidigt besluta om vilka som får behålla jobbet när det skärs ned kan man med fog ställa frågan: vilken roll ska då facket spela när det ska genomförs organisationsförändringar. Alltför ofta har vi hört att äldre anställda vid ett företag inte anses ha \QTTZqKSTQOIS^ITQÅSI\QWVMZNZLMs\MZ[\sMVLMRWJJMVMTTMZI\\JMPW^M\I^ kompetensväxling är akut. I takt med att förändringen går allt snabbare i arbetslivet, tekniken tar över arbetsuppgifter som tidigare krävde mänsklig hand skapas nya behov i arbetslivet. Vi kommer förmodligen att ha bytt yrke några gånger innan det är dags för pension. Vi kommer att ha bytt arbetsgivare i betydligt större omfattning än vad som hitintills varit vanligt i Sverige. Varför inte använda den lagstiftning som redan väl uppfyller de krav som arbetsgivarna anser sig ha. Varför frångå den svenska modellen där de lokala parterna som väl känner verksamheters behov kan komma överens om lösningar som passar verksamheten. För upp frågor om kompetensutveckling, karriärbyte mitt i livet och förutsättningar för att stanna kvar i arbetslivet högre på agendan i stället för att montera ner den svenska modellen på de anställdas bekostnad. LOTTA JULIUSSON Efter pressläggning har vi nåtts av det glädjande beskedet att Svenskt Näringsliv avbryter fortsatta förhandlingar om nytt omställningsavtal. Alltså ingen förändring av arbetsrätten. Tack! SVENSK TRAFIKTIDNING REDAKTION: Box 2131, 103 14 Stockholm Besöksadress: Lilla Nygatan 14 Telefon, kansli: 08-14 29 65. Telefontid: 09.00-16.00. Mail: kansli@tj.nu ANSVARIG UTGIVARE: Ann-Charlott Juliusson OMSLAGSBILD: ANN-CHARLOTT JULIUSSON MALIN ANDERSSON Lena Erixon är Trafikverkets nya generaldirektör – läs artikel sid 8–9. Foto: Trafikverket Kerstin Ericsson ann-charlott.juliusson@tj.nu 010-455 49 15 malin.andersson@tj.nu 08-14 29 66 BJÖRN KARLSSON SÖREN SVENSSON bjorn.karlsson@tj.nu 08-411 47 15 soren.svensson@trafikverket.se 010-123 11 02 STEFAN STRÖMQVIST FREDRIK DAMM stefan.stromqvist@tj.nu 08-411 11 80 fredrik.damm@tj.nu 08-14 29 67 Tidningen påtar sig inte ansvar för artiklar, bilder etc, som utan föregående beställning eller uppmaning sänts till redaktionen från andra än medlemmar i TJ. HEMSIDA: www.tj.nu PRODUKTION & TRYCK: Exakta AB Du vet väl om att du hittar TJ på webben varje dag/dygnet runt! www.tj.nu www.twitter.com/sacotj https://www.facebook.com/sacotj 2 X SVENSK TRAFIKTIDNING X ÅRGÅNG 96 Innehåll 4 Arbetstidslagen 12 Arbetstidslagen skyddar oss alla 6 Måste jag lyda order Pension – viktigast för dig som är ung Notiser: Elmiamässan... – Riksbanken… – Värva en medlem… 14 Upphandling 15 TJ träffar Lena Erixon Insidan Fråga Juristen TJ frågar Lägsta pris vinner 8 Satsning på järnvägsunderhåll 620 miljoner på ett halvår Politikerna öppnar plånboken Jag lydde bara order 7 Pensionen, ditt ansvar 16 Korsord >QUs[\MTqOOIUMZNWS][XsLM\JMÅV\TQOI[a[\MUM\ 10 Arbetsmiljö Håll dig frisk på jobbet. Vinnare i krysset Pris till Stockholm, Ösmo, Eskilstuna, Märsta och Laholm. Här har du korsordslösarna som knäckte koderna rätt i Svensk Trafiktidnings senaste korsord och som drogs först vid dragningen. Grattis! 1:a pris 5 skraplotter plus äran: Carina Sämfors, Stockholm 2:a pris 5 skraplotter plus äran: Mikael Sunnerhage, Ösmo 3:e pris 5 skraplotter plus äran: Helena Sodini, Eskilstuna 4:e pris 5 skraplotter plus äran: Bert Ström, Märsta 5:e pris 5 skraplotter plus äran: Robert Lindelöf, Laholm För dej som körde fast visar vi här den rätta lösningen. SVENSK TRAFIKTIDNING X ÅRGÅNG 96 X 3 ARBETSTIDSLAGEN Arbetstidslagen Lagen ska skydda de anställda men också se till att ingen utsätts för fara. Du ska må lika bra när du går hem från jobbet som när du kom dit. Du ska inte riskera att föraren på den mötande lastbilen somnar bakom ratten. Arbetstidslagen. Foto: Sören Svensson >ILqZ^QS\QOI[\I\\Ns]\UI`QUIT\MٺMS\Q^IZJM\[\QL eller se till att det arbete som utförs sker på ett säkert sätt med minimala risker? Under de senaste årens avtalsrörelser har arbetstids- och s.k. staketregler lett till hårda förhandlingar och till och med resulterat i stridsåtgärder. Detta har [QV]XXZQVVMT[MTWSIT\XsM\\ÆMZ\ITNZM\IOWN\IUML utgångspunkt i pressade anbud eller höjda avkastningskrav. Företagen vill förlänga arbetstiden ombord på tåg, inskränka pauslängder och natt/veckovila och ibland vara kreativ med vad som ska räknas som NIS\Q[SIZJM\[\QLITT\NZI\\NsM\\[sPO\ºMٺMS\Q^Q\M\[mått” som möjligt. 4 X SVENSK TRAFIKTIDNING X ÅRGÅNG 96 De vill alltså åstadkomma mer långtgående undantag från Arbetstidslagen än vad som redan tidigare är överenskomna genom nu gällande kollektivavtal samt tolka kollektivavtalen på ett för arbetsgivaren kortsik\QO\UMZNZLMTIS\QO\[q\\,M\ÅVV[LWKSÆMZI[q\\I\\ se på en sak, och vi måste hålla i minnet vad Arbetstidslagen har för syfte. Må bra och inte utgöra risk för annan Arbetstidslagen som antogs av riksdagen 1982 är dels till för att säkerställa att individen inte arbetar mer än ARBETSTIDSLAGEN skyddar oss alla vad som är nyttigt för honom eller henne, men även för att minimera risken för att man genom att göra så utsätter andra för fara. I vår bransch är detta i allra högsta grad aktuellt eftersom många medarbetare har sk. säkerhetstjänst. Att då tumma på reglerna av ekonomiska skäl är inte bara oansvarigt utan dessutom fysiskt farligt såväl för den anställde som för tredje man. -N\MZ[WUTIOMVQÆMZI[\aKSMVqZLQ[XW[Q\Q^ÅVV[ LM\QLMÆM[\ITWSITISWTTMS\Q^I^\IT]VLIV\IONZsVTIOkraven vad gäller såväl arbetspassens längd, veckoarbetstid, natt/veckovila och så vidare. Undantagen är anpassningar som de fackliga organisationerna och arbetsgivarna kommit överens om för att verksamheten ska fungera så bra som möjligt utan att äventyra säkerheten. Men man får inte glömma bort att det just är undantag från vad som utanför branschen faktiskt uppfattas som rimliga förhållanden. Många berörs av undantag från lagen Ibland får vi på TJ vid förhandlingar höra att dessa frågor inte borde beröra oss eftersom vi är ett tjänstemannafack. Och visst, majoriteten av TJ medlemmar är inte direkt berörda av dessa regler. Men en mindre OZ]XX[SQN\OsMVLMUMLTMUUIZ[WU\M`\ZIÅSTMLIZM informatörer eller medlemmar som bytt befattning och åter blivit ombordanställda berörs faktiskt dagligen av detta. Indirekt berörs även till exempel olika typer av planerare så till vida att de måste hantera anställda enligt gällande regler. Utöver det handlar det för vår del naturligtvis även om att alla människor ska ha drägliga anställningsvillkor. Den oinvigde skulle antagligen höja på ögonbrynen om han eller hon insåg hur låsta många i vår bransch är en vanlig arbetsdag både i fråga om hur man kan tillgodose vissa basala behov och hur exakt all tidspassning sker. Med det i åtanke är det inte underligt att facken sparkar bakut när arbetsgivarna vill tänja på reglerna ytterligare. Hård press på medarbetarna Visst kan man förstå att det för en personalplanerare ibland kan kännas frestande att hålla med arbetsgivaren när man vill tolka reglerna så det blir smidigare att planera verksamheten. Men vi blir även kontaktade av medlemmar som ber om råd för att de upplever hård press från sin arbetsgivare att tolka lag och avtal på ett för arbetsgivaren alltför generöst sätt, trots att man innerst inne inte håller med. De förstår att det i IVLZIqVLMVÅVV[MVUqVVQ[SII^S\\WKPJTWL[WU måste vara koncentrerad och ha ansvar för liv och TMUXsMV\ZIÅSTMLVQVOWUJWZLXsM\\\sOMTTMZ^QL ett arbete i spår, men är rädda att hamna i onåd om de inte tillmötesgår chefens krav. Men kan arbetsgivaren tvinga någon att planera arbetet på ett sätt som strider mot regler och god sed? Det är sällan vi fackliga kan ge ett klart och tydligt svar, men på den frågan är svaret nej. Arbetsgivaren har inga formella möjligheter att tvinga fram en tilllämpning som strider mot hälsa och säkerhet. Händer något fatalt kan förutom den som beordrats utföra arbetet även den som planerat arbetet ställas till ansvar, eftersom ansvaret delas mellan den anställde och arbetsgivaren. STEFAN STRÖMQVIST För vägtrafiken finns strikta arbetstidsregler Foto: Sören Svensson SVENSK TRAFIKTIDNING X ÅRGÅNG 96 X 5 M Å S T E J A G LY D A O R D E R Jag lydde bara order Det händer att vi på kansliet eller TJs förtroendevalda ställs inför frågan – kan jag vägra att lyda en order. Det är naturligtvis så att det är arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet och man är normalt skyldig att följa arbetsgivarens anvisningar och direktiv. Att vägra att följa en given order eller föreskrifter hur arbetet ska utföras kan leda till allvarliga konsekvenser. Men kan motsatsen också gälla? Kan min ”lydnad” också få konsekvenser för mig som anställd? Vi försöker reda ut vad som gäller. Som regel inte! Normalt är svaret på frågan ett entydigt Nej. Om man i arbetslivet vägrar lyda en given order eller rätta sig efter arbetsgivarens direktiv kan det leda till att man sägs upp från sin anställning eller i allvarligare fall att man avskedas. ,M\ÅVV[Q)ZJM\[LWU[\WTMV[),[XZI`Q[MVPMT del domar som rör olika fall av arbets- eller ordervägran. Praxis är sträng. Undantagvis har domstolen funnit att en arbetsvägran varit tillfällig eller bottnat i någon slags missförstånd och då ogillat arbetsgivarens uppsägning eller avskedande. Domstolen tillmäter också betydelse i mildrande riktning om en order framstår som orättvis eller avser något som objektivt sett inte är rimligt. Facket har ibland tolkningsföreträde 1UMLJM[\qUUIVLMTIOMV5*4ÅVV[MVZMOMT som ger den fackliga organisationen tolkningsföreträde i frågor rörande arbetsskyldighet. Den som är tveksam om man är skyldig att utföra en viss förelagd arbetsuppgift ska alltid kontakta sin fackliga organisation för rådgivning. 1IZJM\[UQTRTIOMVSIXPIZ[SaLL[WUJ]L getts en möjlighet att tillfälligtvis bestämma att visst arbete ska avbrytas. En förutsättning för detta är att det ska föreligga omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa (och rättelse inte sker från arbetsgivarens sida). När kan jag som enskild arbetstagare vägra lyda order utan risk för uppsägning/avsked? Den frågan behandlades ytligt i förarbetena till lagen om anställningsskydd. Helt klart är att man aldrig är skyldig att utföra en order som skulle innebära 6 X SVENSK TRAFIKTIDNING X ÅRGÅNG 96 I\\UIVJMOsZMV[\ZIٺJMTIOLPIVLTQVOMTTMZJZa\MZ mot en lagregel som avser den allmänna säkerheten WJMZWMVLMI^WUZMOMTVqZ[\ZIٺJMTIOLMTTMZQV\M-V anställd är alltså exempelvis inte skyldig att bryta mot \ZIÅSZMOTMZPI[\QOPM\[ZMOTMZMTTMZZMOTMZWU^MZTI[\ o s v). AD har likaså i ett äldre mål uttalat att en arbetsgivare inte får beordra eller föreskriva något som strider mot god sed. Tvingande regler som värnar säkerheten En anställd kan inte utan vägande skäl vägra att arbeta övertid men är normalt inte skyldig att följa order som strider mot tvingande arbetstidsregler i lag MTTMZSWTTMS\Q^I^\IT1\ZIV[XWZ\[MS\WZVÅVV[OW\\WU tvingande arbetstidsregler vars syfte är att värna om allmän säkerhet. Det kan gälla arbetstidsmått, dygnsoch veckovila raster e t c. En personalplanerare, personalledare eller bemanningskoordinator som av någon överordnad exempelvis beordras att lägga scheman i strid mot tvingande regler kan vägra att efterkomma en sådan order utan att riskera någon arbetsrättslig påföljd. Därmed inte sagt att det inte kan bli fråga om betydande obehag för den som i en sådan situation inte fullgör det man blivit ålagd. Den som ställs inför detta rekommenderas att rådgöra med sin fackliga företrädare samt lyfta frågan till närmast högre chef, företagets HR-avdelVQVOMTTMZ[SaLL[WUJ]L7UMVWTaKSIQV\ZqٺIZ[WU har samband med att det lagts ett arbetsschema i strid med regelverket riskerar den ”ansvarige” att betraktas som medskyldig till det som hänt. BJÖRN KARLSSON UPPHANDLING DE ANSTÄLLDA FÅR OFTA BETALA PRISET FÖR EN UPPHANDLING Lägsta pris vinner Upphandlad tågtrafik. Foto: Pressbild Skånetrafiken >QL]XXPIVLTQVOI^SWTTMS\Q^\ZIÅSXs[\s[\QLMN\MZIVnan att det vinnande företaget lagt ett för lågt anbud i förhållande till gällande kollektivavtal. Detta ger uppPW^\QTTSWVÆQS\s\OqZLMZWKPs\MZSWUUIVLMLMJI\\Q massmedia, där vissa å ena sidan vill slopa konkurZMV[]\[q\\VQVOMVI^SWTTMS\Q^\ZIÅSMVWKPIVLZI\aKSMZ att upphandlingarna ger mer, bättre och billigare \ZIÅSNZ[IUPqTTM\ Man kan fråga sig varför upphandlaren anlitar den som lägger ett bud som uppenbart förutsätter att de anställda går med på lägre löner och försämrade villkor. Om upphandlaren gav entreprenaden till det företag som la ett realistiskt bud utifrån gällande kollektivavtal skulle vi slippa dessa återkommande hot om SWVÆQS\1[XsZ\ZIÅSJZIV[KPMVPIZLM\^IZQ\Zq\\T]OV\ trots ett stort antal upphandlingar sen 90-talet. Det är först på senare år det blivit oroligt, och det trots att inga stora förändringar i kollektivavtalet har skett under en mycket lång tid. Däremot har arbetsmarknaden förändrats med ökande arbetslöshet och ifråga- sättande av turordningsregler och anställningstrygghet som följd. En delförklaring till problemet kan vara att det KMV\ZITI[XsZ\ZIÅSI^\ITM\qZM\\ZIUI^\IT[WUQXZQVKQX kräver lokala kompletteringar. Det gör att en anbudsgivare behöver ha tillgång till ett lokalt avtal för att kunna räkna helt korrekt. Ett faktum som ofta glöms bort i anbudsgivningen. Upphandlaren kan begära in kompletterande uppgifter om ett bud förefaller anmärkningsvärt lågt. Dock är det svårt att bedöma detta eftersom förklaringarna till budets nivå kan vara många. Man måste även förutsätta att en seriös aktör räknar in alla faktorer i anbudet, inte bara förfrågningsunderlaget från upphandlaren utan även övriga faktorer såsom olika kostnader till följd av LAS-regler och annat. ;IU\QLQO\qZLM\]XXMVJIZ\I\\SWTTMS\Q^\ZIÅSMVqZ otroligt viktig för samhället, och att minsta störning skapar svarta rubriker och stora samhällskostnader. Det borde vara ett incitament att se till att den som vinner anbudet också är vuxen uppgiften. STEFAN STRÖMQVIST Passagerare förväntar sig fungerande tågtrafik Foto: Sören Svensson SVENSK TRAFIKTIDNING X ÅRGÅNG 96 X 7 TJ TRÄFFAR LENA ERIXON TRAFIKVERKETS GENERALDIREKTÖR LENA ERIXON : Vi måste lägga m det befintliga syst Infrastrukturen är viktig. Människor och företag bygger sin tillvaro på att det fungerar bra. Tillgängligheten i befintliga system måste säkras. Tuff, rak och tydlig. Lena Erixon, nytillträdd generaldirektör på Trafikverket tvekar inte WU^IVLTI[\QTTZ]TTIVLMTIOMZ<ZIÅS^MZSM\PIZMV nyckelposition i samhället. De ansvarar för långsiktig XTIVMZQVOI^\ZIV[XWZ\[a[\MUM\NZ^qO\ZIÅSRqZV^qO[\ZIÅS[RNIZ\WKPT]N\NIZ\>MZSM\IV[^IZIZWKS[s för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar, den grundläggande tillgängligheten i den QV\MZZMOQWVITISWTTMS\Q^IXMZ[WV\ZIÅSMVWKP[\I\TQO\ [\L\QTT[^MV[S[RNIZ\,M\qZQV\MSWV[\QO\I\\<ZIÅS verket är i fokus hos politiker, näringsliv, jobbpendlare, tågoperatörer, entreprenörer… ·>QUs[\MTqOOIUMZNWS][XsLM\JMÅV\TQOI[a[\MUM\ säger Lena Erixon. Infrastrukturen utgör en oerhört viktig del i samhället. Vi måste säkerställa tillgängligheten i hela systemet. Inte minst i järnvägssystemet. Vi har idag en gammal och sliten anläggning som [SIPIV\MZISIL\ZIÅS\aVOZM\sOWKP[VIJJIZM\sO Robusthet och redundans, säger Lena med tryck i rösten. Det är helt nödvändigt att vår infrastruktur präglas av robusthet och redundans inte minst ur en sårbarhets- och säkerhetsaspekt. Lena Erixon är Trafikverkets nya generaldirektör. Foto: Pressbild FMV Robusthet och redundans Storstadsområdenas utveckling och industrins förändrade villkor ställer var för sig mycket stora krav på infrastrukturen, inte minst på transportapparaten. Stora städer omvandlas till stora regioner, stora lager 8 X SVENSK TRAFIKTIDNING X ÅRGÅNG 96 Samverkan och dialog Det är många intressen som ställer krav på transportssystemet. Alla vill fram först, alla ser sina intressen som högst prioriterade. Jobbpendlarna i storstadsregionerna där bostadssituationen i Sverige har gjort det mycket svårt att bo nära jobbet eller hamnen där logistiken är A och O i tillvaron. Entreprenörerna som ska underhålla och bygga nytt behöver tid på vägen eller i spåret. Ekvationen är inte enkel. – Samverkan och en bra dialog med alla inblandade parter är oerhört viktig, säger Lena. Vi måste våga prata om problemen. Landa i vad som behöver göras och inte minst vad var och en ska göra. Vi måste vara TJ TRÄFFAR LENA ERIXON er fokus på temet raka och tydliga i våra kontaktytor. Det handlar också om att stärka vår upphandlingsförmåga, att få de olika transportslagen att samverka, att se helheten i transportarbetet. Från felavhjälpande till förebyggande <ZIÅS^MZSM\PIZNs\\a\\MZTQOIZMUQTRWVMZ\QTTRqZVvägsunderhållet i år. Trycket på järnvägssystemet är hårt, underhållsbehovet mycket stort men dygnet PIZJIZI\QUUIZ2qZV^qOqZMV^MZS[IUPM\[WU behöver framförhållning. Att på kort varsel prioritera insatser, skapa ledig tid i spåret och inte minst få fram produktionsresurser är inte enkelt. – På sikt handlar det om ett långsiktigt arbete där vi går från felavhjälpande till förebyggande insatser, säger Lena Erixon. <ZIÅS^MZSM\NsZMVJZIKPMN sa en medarbetare på FMV till mig efter utnämningen av Lena. Ledarskapet är viktigt för hur organisationen presterar, hur man klarar av att vara i hetluften och säkert lotsa skutan i hamn. Sju av tio nyexaminerade akademiker tycker att arbetsgivarens ledaregenskaper är den viktigaste faktorn när de väljer jobb, enligt en Sifoundersökning. Bra ledarskap innebär bland annat att arbetsgivaren är motiverande, uppmärksam, inbjudande och transparent. – Mitt ledarskap präglas av att jag är rak, öppen och lyssnande, säger Lena. Jag försöker visa att jag verkligen vill ha en dialog. Sitta VML^QLÅSIJWZLM\MV[\]VLWKPU\IUMLIZJM\IZVI i deras vardag. Medarbetarna är våra viktigaste ambassadörer, det ska vara attraktivt att jobba på <ZIÅS^MZSM\ LOTTA JULIUSSON Trafikverkets flagga. Foto: Sören Svensson SVENSK TRAFIKTIDNING X ÅRGÅNG 96 X 9 ARBETSMILJÖ Håll dig fris Att vi riskerar ohälsa av stressade arbetssituationer är ingen nyhet. En ny rapport som just publicerats visar tydligt vilka faktorer som påverkar oss och som gör att vi riskerar att utveckla bland annat hjärtsjukdomar och stroke. Det framgår tydligt att små möjligheter att påverka vår egen arbetssituation i kombination med höga krav ger en klart ökad risk. I en bransch som vår, med ökade neddragningar och effektiviseringar, blir arbetsmiljöarbetet allt viktigare Var rädd om ditt hjärta. Foto: pixabay.com I slutet av augusti släppte SBU en rapport om sambandet mellan förhållanden i arbetsmiljön och hjärtkärlsjukdom. SBU som står för Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har gjort en genomOsVOI^LM[MVI[\MsZMV[NWZ[SVQVOXsWUZsLM\ ;T]\[I\[MVqZI\\LM\QLIOÅVV[UaKSM\S]V[SIX[WU baseras på god forskning och som kan användas för att förebygga hjärt-kärlsjukdom kopplat till arbetet. Sjukdomarna som har granskats är hjärtsjukdom, stroke och högt blodtryck. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Mer än vart tredje dödsfall har hjärt-kärlsjukdom som underliggande or[IS>IZRMsZLZIJJI[KQZSIXMZ[WVMZI^PRqZ\infarkt. Ungefär 25 000 personer får stroke varje år. En uppskattning är att omkring en tredjedel av den vuxna befolkningen i Europa har högt blodtryck. Att kunna minska arbetsmiljöns påverkan för uppkomsten av dessa sjukdomar skulle kunna spara samhället betydande belopp varje år. 10 X SVENSK TRAFIKTIDNING X ÅRGÅNG 96 De riskfaktorer som har undersökts varierar och inkluderar till exempel organisatoriska och psykosociala faktorer, fysisk ansträngning, buller, strålning och vibrationer. Vad som har betydelse i arbetsmiljön varierar något UMTTIVLMWTQSI[R]SLWUIZVI.ZPRqZ\[R]SLWUÅVV[ det till exempel samband med en upplevelse av att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav. En upplevelse av lågt stöd i arbetet och buller i arbetet har också betyLMT[M.Z[\ZWSMÅVV[\QTTM`MUXMT[IUJIVLUMLMV upplevelse av låg kontroll över sitt arbete, skiftarbete och exponering för joniserande strålning. Kvinnor och män som utsätts för samma typ av exponering i arbetet utvecklar samma relativa ökning av hjärt-kärlsjukdom. Under de yrkesverksamma åren är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt eller stroke dubbelt så hög som för kvinnor. ARBETSMILJÖ k på jobbet I sammanfattningen kan vi läsa: ”Följande grupper utvecklar hjärtsjukdom i något större utsträckning än andra: Vän av ordning kan inte låta bli att ställa sig frågan om hur många av TJ:s medlemmar som upplever sin arbetsvardag på just det ovan beskrivna sättet? • personer som upplever att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav, som upplever sig ha låg kontroll över sitt arbete eller att arbetet är pressande och de som upplever en obalans mellan ansträngning och belöning Vi får hoppas att våra branschföretag tar till sig rapXWZ\MVWKPZMÆMS\MZIZ^MZ^ILLMVJM\aLMZNZLMU En ökad sjukfrånvaro är inget som varken vi eller arbetsgivarna önskar oss FREDRIK DAMM • personer som upplever att de har lågt stöd i arbetet, att de utsätts för orättvisor, att de har liten möjlighet till utveckling i arbetet eller osäkerhet i anställningen (till exempel en oro för att arbetsplatsen ska läggas ner)” (Källa: Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- kärlsjukdom. En systematisk litteraturöversikt, augusti 2015) En arbetsgivare som förstått att man behöver paus i arbetet. Foto: Sören Svensson SVENSK TRAFIKTIDNING X ÅRGÅNG 96 X 11 P E N S I O N E N , D I T T A N S VA R Pension – viktigast för dig som är ung Vi tänker i kommande nummer av STT att ha en serie artiklar om pension med särskild inriktning på dem som är yngre och riskerar att få en lägre pensionsnivå än vad som är fallet för deras föräldrageneration. Den första artikeln fokuserar på privatanställda med kollektivavtalad tjänstepension enligt ITP-systemet. (ITP – Industrins och handelns tilläggspension). Vi återkommer med motsvarande artiklar för dem som är statligt respektive kommunalt anställda. Olika system – ökad som övertidsersättning, bonus förutsebarhet etc men inte kostnadsersättningar Den som är privatanställd hos en ingår i det som är pensionsgrunarbetsgivare med kollektivavtal dande. omfattas nästan undantagslöst av ITP-planen. ITP-planen består i Själv välja hur pensionsprincip av två olika system: ITP kapitalet ska placeras 1 och ITP 2. Individen kan inom vissa ramar ITP 1 är ett s k premiebestämt placera ”sitt pensionskapital” system där arbetsgivaren betalar efter eget tycke och smak. Minst in en förutbestämd premie för hälften ska placeras i s k traditioindividens framtida pension. ITP nell förvaltning och maximalt 50 2 är en förmånsbestämd system procent i fondförsäkring. Traditiodär individen vid full intjänandenell förvaltning erbjuds av Alecta, \QLUsVILMZqZOIZIV\MZIL AMF, Folksam och Skandia med en viss nivå på sin framtida penlite olika alternativ. Traditionell sion. I det sistnämnda systemet förvaltning betraktas som en lite är den premie som arbetsgivaren tryggare placering med en viss betalar beroende av ett antal oliPensionen kräver lite eftertanke. Foto: Sören Svensson garanti. Det slutliga utfallet beror ka faktorer och premiekostnaden på hur väl förvaltningsbolaget är svår att uppskatta. Framförallt lyckats med sina placeringar. Särskilt de sistnämnda arbetsgivarsidan har länge velat åstadkomma ett sysbolagen har historiskt sett varit framgångsrika med tem där kostnaderna är mer förutsebara. sin förvaltning och kunnat erbjuda relativt höga återbäringsräntor. Yngre omfattas av ITP 1 Placering i fondförsäkring erbjuds av AMF, Danica, Enligt huvudregeln gäller ITP 1 för de som är födda SEB, SPP och Swedbank. Placering i fonder är natur!!WKP[MVIZM.ZsVLMVVIZMOMTÅVV[LM\]VLIV\IO ligtvis ett mer osäkert alternativ. Möjligheten till hög som gör att en del arbetsgivare kan tillämpa ITP 1 för I^SI[\VQVOÅVV[UMVZQ[SMZVIqZWKS[sPOZM alla anställda. Viktigt vad gäller bägge alternativen är vilka avDen premie som arbetsgivaren betalar i ITP 1 gifter som tas ut. En avgiftsskillnad på en procent ]XXOsZ\QTTXZWKMV\XsTVMLMTIZ]XX\QTTWKPUML motsvarar ett betydande kapital den dag det är dags 7,5 inkomstbasbelopp (lönegränsen uppgår 2015 till att ta ut sin pension. SZUsVIL8sTVMLMTIZ^MZLMVVIVQ^sqZ Innan man gjort sitt val placeras pengarna i ett ickXZMUQMVXZWKMV\,M[[IXZMUQMZSIVJM\ZIS\I[[WU evalsalternativ. Man kan när som helst byta bolag och ett individuellt pensionssparande. Rörliga lönedelar placeringsalternativ. 12 X SVENSK TRAFIKTIDNING X ÅRGÅNG 96 Foto: Sören Svensson P E N S I O N E N , D I T T A N S VA R Eget ansvar för sin framtida pension Jämfört med ett förmånsbaserat system innebär ITP 1 att individen får ett större ansvar för sin framtida pension än vad som varit fallet för tidigare generationer. På goda grunder kan man också anta att de som är unga i dag när de går i pension måste räkna med en sämre pension än de som avslutar sitt yrkesliv idag. EU-kommissionen har undersökt EU-ländernas olika pensionssystem och dessas hållbarhet. I rapporten konstateras att en svensk som gick i pension 2008 kunde påräkna en samlad pension (d v s allmän pension samt kollektivavtalad tjänstepension) som uppgick \QTTKIXZWKMV\I^[T]\TVMV5W\[^IZIVLM[QٺZINZ den svensk som efter ett helt yrkesliv pensionerar sig sZ JMZqSVI[]XXOs\QTTSVIXX\,MVVI[Qٺra är naturligtvis beroende av ett antal osäkra faktorer men ger ändå uttryck för en tydlig trend. Det är viktigare än någonsin att tidigt i livet ha en plan för sitt sparande och en pensionärstillvaro som kan förväntas bli lång och förhoppningsvis aktiv. BJÖRN KARLSSON Transport och infrastrukturmässa på Elmia, Jönköping 6-8 oktober 2015 Stor mötesplats för framtidens transporter och infrastruktur på en och samma plats för dig som arbetar med transportfrågor, planering, underhåll eller utbyggnad av väg- och järnvägsnät. Under dagarna genomförs ett stort antal högintressanta seminarier och workshops. För fullständigt program, anmälan m m se, www.elmia.se/futuretransport, www.elmia. se/nordicrail eller www.elmia.se/nordicroad. BJÖRN KARLSSON Riksbanken värnar inflationsmålet Enligt uppgift har Riksbanken uppvaktat förbunden i Svensk Näringsliv för att förmå arbetsgivarna att inför kommande avtalsrörelse höja lönerna för att få upp inflationen. Föga förvånande surar Almega och säger att man inte kan höja några löner överhuvudtaget. Notabelt är att lönekostnaderna som andel av företagens vinster under en lång följd av år blivit mindre och mindre. BJÖRN KARLSSON Värva en medlem och få en trisslott samt chansen att vinna presentkort à 3 000 kr! Känner du någon som borde bli medlem i Saco-TJ? Passa på att värva innan den 30:e november så får du en trisslott som tack, men får även en lott till utlottningen av 5 stycken presentkort à 3 000 kr hos antingen Ticket, Clas Ohlson eller Elgiganten. • Svensk Trafiktidning med branschnyheter 4 gånger per år • Om man är under 35 år så kostar medlemskapet endast 100 kr per månad under det första medlemsåret. De 3 första månaderna är dessutom avgiftsfria Anledningarna till att man skall gå med i Saco-TJ är många: • 3 avgiftsfria månader i början av sitt medlemskap • Möjlighet att bli medlem i a-kassan AEA för 90 kr per månad • Inkomstförsäkring (om du har din a-kassa hos AEA) • Möjlighet att teckna extra förmånliga liv- och sakförsäkringar hos Förenade Liv och Folksam (också avgiftsfritt de 3 första månaderna • Tillgång till lönestatistik och lönecoachning • Arbetsrättsligt stöd samt förhandlingshjälp Efter den rabatterade/avgiftsfria perioden är avgiften 225 kr per månad vilket är väldigt konkurrenskraftigt. Lottdragning kommer att ske den 7:e december 2015 För att du skall få en trisslott samt en lott för presentkorten så räcker det att den nya medlemmen skriver ditt namn i ansökningsformuläret. Formulär samt mer information om TJ finns på www.tj.nu. KATARINA LUNDBERG SVENSK TRAFIKTIDNING X ÅRGÅNG 96 X 13 S AT S N I N G PÅ J Ä R N VÄ G S U N D E R H Å L L 620 miljoner på ett halvår Politikerna öppnar plånboken I april presenterade regeringen ett förslag till satsning XsNZIU\QLIRqZV^qO[]VLMZPsTT<ZIÅS^MZSM\NsZ]VLMZ året ett extra anslag med 620 miljoner kronor, pengar som ska användas för underhållsinsatser i järnvägsIVTqOOVQVOMV<ZIÅS^MZSM\ÅKSLM\NWZUMTTIJM[T]\M\ kring extra medel i regleringsbrevet i juni. Förutom WZLQVIZQMIV[TIONZLZQN\WKP]VLMZPsTTNsZ<ZIÅS verket också använda de banavgifter som tågoperatörerna betalar för att köra på banorna. Det innebär I\\NZLZQN\WKP]VLMZPsTTÅVV[\W\IT\ UQTRIZLMZ kronor att tillgå för år 2015. Observera att dessa XMVOIZLWKSWKS[s[SIÅVIV[QMZI\ZIÅSTMLVQVOMV[ verksamhet. Ryckigheten i medelstilldelningen är besvärande även om alla pengar naturligtvis är välkomna. Resultatet av den bristande planeringen från politikernas sida innebär att det inte alltid är de mest angelägna åtgärderna som blir genomförda. Många åtgärder kräver nämligen lång framförhållning i planeringen så att det kan skapas åtkomst till banan. Istället blir NZsOIVNZ<ZIÅS^MZSM\º^QTSIM`\ZIs\OqZLMZSIV^Q genomföra i år” istället för att ställa sig frågan ”vilka s\OqZLMZOMZJq[\MٺMS\º',M[[]\WU[SIXMVOIZVI omsättas i åtgärder under andra halvan av 2015, dvs. under ett halvår. Historien upprepar sig dock alltid. Jag känner igen ryckigheten från den tid jag arbetade med verksam- Underhållsarbete på Årstabron i Stockholm. Foto: Trafikverket Göran Fält hetsplanering inom Banverket under 1990-talet. Det var precis samma agerande från politiskt håll. Det verkar som om politiker aldrig lär sig att järnvägsunderhåll måste planeras i god tid. Eller också bryr de sig inte om sådana ”detaljer”. De kanske anser det viktigare att visa väljarna handlingskraft och uppfylla givna vallöften SÖREN SVENSSON Byte av brosliprar i Storlien. Foto: Trafikverket Monica Näslund 14 X SVENSK TRAFIKTIDNING X ÅRGÅNG 96 INSIDAN Fråga Juristen TJ frågar Foto och intervjuer: Sören Svensson Hur har din sommar varit? SEBASTIAN PAWELEC Sebastian Pawelec, 41 år, Hässelby, trafikledare vid Arriva Svar: Bra. Jag var ledig 3 veckor under juli månad. Var med familjen till Polen och hälsade på släkt och vänner. Dessutom gjorde vi ett besök i Göteborg Björn Karlsson Jag och min chef har diskuterat om man kan tvingas jobba trots att man är sjukskriven några veckor. Jag menar att man inte är skyldig att jobba medan min chef säger att man visst kan vara skyldig att jobba. Vem har rätt? VIKTORIA ANDERSSON SVAR: ,M\ÅVV[QVOM\ZIS\[^IZRIMTTMZVMR]\IVUIVNsZ[SQTRIXsWTQSI[Q\]I tioner. Ligger man nedbäddad med hög feber kan man naturligtvis inte tvingas ta sig till arbetet. Har man sjukskrivits ska läkaren göra en bedömning av arbetsförmågan. Sjukskrivningen ska sättas i relation till dina arbetsuppgifter. Beror sjukskrivningen på att man skadat sig på något vis kanske man inte kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter ]VLMZMV^Q[[\QL5MVLM\SIVR]ÅVVI[IVLZIIZJM\[]XXOQN\MZ[WUUIV skulle klara av att utföra. Under förutsättning att de arbetsuppgifter man åläggs faller inom ramen för din arbetsskyldighet enligt det kollektivavtal eller det enskilda anställningsavtal som gäller för dig är du skyldig att utföra sådant arbete. Med andra ord har varken du eller din chef helt rätt. Vad jag förstår var det en allmän diskussion er emellan utan koppling till en konkret situation. Återkom till någon av oss på kansliet om frågeställningen aktualiseras i verkligheten! Viktoria Andersson, 47 år, Gävle, tågledare vid Trafikverket Svar: Jag har haft en jättetrevlig sommar. Både jobbat och varit ledig, men kanske åkt för lite motorcykel. ANNIKA ANDREASSON Annika Andreasson, 46 år, Solna, controller vid GreenCargo BJÖRN KARLSSON (frågor kan ställas till mig per mail bjorn.karlsson@tj.nu eller via telefon 08-411 47 15) SVENSK TRAFIKTIDNING Svar: Den har varit bra. Vi har varit till Kroatien och Skåne och fått uppleva både sol, regn, kyla och värme. X ÅRGÅNG 96 X 15 korsord :M\]ZILZM[[";IKWNZJ]VLM\<ZIÅSWKP2qZV^qO<2*W`;\WKSPWTU Pengar och ära! Ge dig in i kampen om skraplotter och möjliga prispengar och lös korsordet i Svensk Trafiktidning! 1:a – 5:e pris vardera fem skraplotter! För att delta i dragningen måste ditt rätta svar inkommit till; TJ, Box 2131, 103 14 Stockholm, senast den 2 november 2015 Vinnarna publiceras i STT 4/2015. Märk kuvertet ”Korsord STT3-2015”
© Copyright 2024