1. No category

Västgöta Nations i Uppsala Landskapsförening
VÅRNYTT 2013
Kära Landskapsföreningsmedlemmar!
Som tillfällig vice ordförande i Landskapsföreningen har jag nu fått chansen att skriva en
inledning till detta nummer av VÅRNYTT. Det kunde handla om min hembygd Vårkumla, i
hjärtat av Västergötland, eller om tranornas fantastiska resa med rastplats vid
Hornborgasjön, eller vintern som inte riktigt vill ge sig. Men nej, naturligtvis ska det
handla om nationen.
Egentligen är jag en nykomling på nationen, som fått det hedrande uppdraget som
proinspektor. Studentlivet var inte så centralt under tidsandan efter -68, då jag tog
studenten. Dessutom läste jag på Farmis som då låg i Stockholm och efter flytten till
Uppsala hade egen kår och kårhus. Men bättre sent än aldrig, från 2008 har jag och min
man Anders fått möjlighet att ta en aktiv del i nationslivet på Västgöta nation. Som
proinspektor på Västgöta nation har jag fått lära känna studenter under helt andra
förhållanden än i rollen som lärare och handledare på universitetet, och det har varit
mycket positivt.
Imponerande, är det ord som bäst beskriver vad jag tycker om nationen och människorna
som utgör den. Verkligen imponerande att hela denna stora, diversifierade verksamhet
kan drivas helt och hållet av studenterna själva och att detta har pågått allt sedan 1639.
Med åren har det säkert skett en viss förändring, som man kan ana från gamla årgångar
av Vestrogothica. Verksamheterna har vuxit, troligen var det något mer spexfyllt och
mindre ansvar förr, men i grunden har traditionen bevarats: man tar hand om varandra
och nationen på ett sätt som saknar dess like i samhället i övrigt.
Låt oss hoppas att detta ska kunna fortsätta i ytterligare minst 375 år!
Bästa vårhälsningar
Agneta Oskarsson
Sillunch på Valborg – kom till Västgöta nation!
Är du på tillfälligt besök i Uppsala över Valborg eller längtar du efter att äta sill och färskpotatis på
ett lugnt och vackert ställe innan Backen? I år erbjuder nationen igen tillfälle att i sällskap med goda
vänner avnjuta en traditionsenlig sillunch innan vi går gemensamt till Carolinabacken. Garanterat
fritt från bubbelsprut!
Tid: kl 12-14
Pris: 195 kr, nubbe och en öl ingår
Boka bord senast den 24 april, 3Q Timothy Pettersson, 3q@vastgotanation.se tel. 018-12 58 63
NY FÖRSTE KURATOR PÅ NATIONEN
Sophie Hallberg heter jag, född i Uppsala men uppvuxen i
Skövde. Sedan årsskiftet har jag suttit som Västgöta nations
Förste kurator och jag stormtrivs. I samband med att jag
tillträdde som kurator avslutade jag min kandidat i medieoch kommunikationsvetenskap. Utöver detta ämne har jag
även studerat sociologi och genusvetenskap. Dessa studier
har däremot inte hållit mig borta från någon form av
nationsengagemang, då jag under mina dryga tre år i
Uppsala varit verksam vid nationen under alla terminer.
Listan kan göras lång där många av mina ämbeten, under två
års tid faktiskt, har varit i klubbmästeriet. Mitt engagemang
har omfattat allt från lunchvärd och barmästare till kultursekreterare och ordförande i ämbetsmannavalberedningen.
Som ni kanske märker är jag en social person med mycket energi och hjärta för nationen.
Jag är dessutom andra generationens Förste kurator då min far Ulf Hallberg var kurator
1978-79, även han Västgöte med en far från Skövde och mor från Vilske-Kleva. Därigenom
har jag alltid haft stor kännedom om nationen och vilja att själv få påverka verksamheten
till att bli den bästa den kan vara.
Nyvalda hedersledamöter:
Markus Michanek
Pia Sundhage
Carl-Anders Helander
Carl Henrik Ohlsson
Höstens hembygdsmiddag ställs in till förmån för nationens
Generationsgasque den 12 oktober
för alla som var aktiva vid nationen under 80-talet och tidigare
Eftersom nationen i år anordnar en generationsgasque under hösten så har styrelsen beslutat att vi
denna gång ställer in hembygdsmiddagen och istället helhjärtat uppmanar alla medlemmar att
ansluta sig till generationsgasquens glada skara!
Mer information kommer framöver men boka redan nu in detta datum i kalendern!
Rapport från Vårfesten den 1 mars av Kenny Jonsson
Ja se dä va en rolig tillställning (OBS tjockt r och l-ljud).
Ditlockad av det faktum att äntligen kommer sanningens ord, som även är grundligt
beforskat, att sägas om vårt ursprung, Västergötland, men också över sannolikheten att
råka trevliga landsmän. Dessa förhoppningar uppfylldes mer än väl. Redan i farstun. Men
dessutom bjöds vi på en förnämlig sångstund av Västgöta nations manskör under ledning
av en underfundig Axel Grenabo från Hjohållet, som på perfekt Västgötska underhöll
gästerna mellan styckena. Och inte nog med det, Uno Wahlström i god gammal form, fick
något senare ordet och drog några roliga västgötahistorier. Staffan Hjort fortsatte
sjungandet helt solo med en sorglustig Hötorgsvisa om översvämningen1 i Sköttorp 1946.
Vid ett sån´t här högtidligt tillfälle var det naturligtvis självklart att vi blev serverade
Skaraborgs nationalrätt, en förträfflig grynkôrv. Den som så önskade kunde till denna
erhålla starkvaror och det önskade alla såvitt jag kunde se. Och det togs upp en rad kända
sånger, av såväl landsmän som av kvällens sånganförare, Karin Östh. Köket avtackades
givetvis med grova applåder.
Men några ord om det något mer akademiska avsnittet under
kvällen, Benny Jacobsson fil.dr. i idéhistoria, presenterade sin
avhandling Den sjunde världsdelen. Västgötar och Västergötland
1646-1771. Avhandlingen behandlar regional identitet, hur den tog
sig uttryck under tidigmodern tid. Jacobsson sorterade in
regional identitet i tre uttryckssätt, monumentalistisk, inventarisk
och kritisk identitet. Den monumentalistiska identiteten (som jag
här främst tar upp) var förhärskande den tid avhandlingen
speglar. Särskild vikt läggs vid stora bragder, stora människor, vid
stark gudsfruktan och stor fromhet.
Underlaget för studien består av tryckta skrifter, brev och
protokoll från Uppsala akademiska konsistorium, Västgöta
nation, studenters orationer, dissertationer samt tal och skrifter
från lektorer och gymnasister vid Skara gymnasium, t.ex. Johan
Falck, den blivande Linnélärjungen. Västgötalagen och politiska
händelser under medeltiden och senare visar människor som såg sig som och ansågs vara
västgötar. Landskapet fungerade som politisk enhet in på 1600-talet. Från 1200-talet finns
en religiös ton i detta. Västergötland var det första kristna landskapet - Olof Skötkonung
den förste kungen som döptes - och hade det första stiftet. Folket var begåvat och
talangfullt men också krigsdugligt, varför landskapet med rätta bär lejonet i sitt vapen. I
liturgin officier sjöngs om Västergötland som fädernesland och moder. Skara stift och
biskop benämndes som västgötarnas stift och biskop in på 1700-talet. Man jämförde sig
aldrig med andra landskap.
I orationer med utgångspunkt i den monumentalistiska identiteten framhålls landskapets
och västgötabergens skönhet, särskilt Kinnekulle, blommor, bär och ängar men även
näringar, herrgårdar och alunbruk. Här finns åsikter om västgötarnas koppling till
1
Översvämmningen av Lidan vid Sköttorp, ca 15 km. söder om Lidköping, 1946, var landets största skred
dittills. Vattnet steg 13 m. över det normala och bildade en fyra km. och flera hundra meter stor damm. I
Lidköping bogserades alla fartyg ut på Kinneviken. Många nyfikna samlades och både svensk och
internationell press bevakade händelseförloppet i flera dagar.
västgoterna (häpp) och deras bedrifter som återkastar ett ljus över samtidens västgötar.
Lektorn Sven Hof i Skara ville inrätta en västgötsk akademi för att kartlägga
naturalhistoria, antikviteter och dialekter. Han oroades av att västgötarna kunde
förlöjligas för dialekten när de studerade vid universiteten eller arbetade i förvaltningen.
Lektorn gav således ut en skrift, Svänska språkets rätta skrifsätt, 1753 och blev sedermera
lektor i vältalighet. Han fick avsked med professors namn från gymnasiet.
I nationslivet i Uppsala var studenterna landsmän (populares) och där odlades en
hederskultur, där den enskildes agerande kastade sitt sken eller sin skugga över hela
nationen. När man återvänder till hembygden gör man det ofta som lärare eller präst och
bidrar till götarnas bildning. Enligt Jacobssons forskning var Västgöta nation liksom Skara
stift och gymnasium den röda tråden i den västgötska identitetshistorien. Detta
sistnämnda är självklart för mig som Skaradjäkne att instämma i ävensom i övriga
sanningens ord om vårt ursprung.
Benny Jacobsson fick inte bara kraftfulla applåder av auditoriet för sin presentation utan
både blommor och present av proinspektor Agneta Oskarsson.