2 • 2015 - Sveaskog
2 • 2015 Läs mer på www.sveaskog.se ”SKOGSARBETET är en livsstil” Skogsentreprenören Karl-Oskar Isaksson, 26, om sitt yrkesval. SID 22–23 ARBETSLIV Skilda världar En arbetsdag för en skoglig fältassistent varierar markant – beroende på var i Sverige du bor. SID 10–11 MARKNAD Skakig träindustrimarknad Det skakar på den nordiska träindustrimarknaden. Men allt tyder på att det bara är en tillfällig svacka. SID 6–8 INNOVATION Skogen är nyckeln När användningen av fossila råvaror måste minska bjuder skogsråvaran på lösningar. SID 13–17 Nr 2•2015 22 Nyckeln till ett bättre klimat Felicia Johansson är en av många unga som har hittat rätt i skogen. N U NÄR MAJ går mot sitt slut kan vi se tillbaka på en händelserik vår. Vi gjorde ett bra resultat det första kvartalet. Sådant sker inte av sig självt. Det är många som har haft del i detta, och jag vill ge en eloge till alla medarbetare för det goda arbete som de utför. Tillsammans brukar vi skogen på ett hållbart och lönsamt sätt, vilket skapar ett stort värde för hela landet. Skogen har utgjort grunden för Sveriges framgångssaga. Nu kan den bli lösningen på vår tids största utmaning: klimatfrågan. Drivmedel, kemikalier, plast och textil är bara några exempel på produkter som kommer att produceras av förnybar skogsråvara inom en snar framtid. Lite längre bort, men ändå fullt möjligt, är det att tillverka bildelar av kolfiber från lignin. Om fler detaljer i vanliga bilar kan tillverkas i lättviktmaterialet kolfiber kommer utsläppen från varje bil att minska radikalt, eftersom bilens vikt påverkar mängden koldioxidutsläpp. MEN ANVÄNDNINGEN av skogsråvara handlar inte bara om att utveckla nya material. En stor potential ligger i att använda befintliga produkter på nya sätt. Ett exempel är det ökande intresset för att bygga höghus i trä, där exempelvis Folkhem visat på möjligheterna genom sina åttavåningshus vid Bällstaviken i Sundbyberg utanför Stockholm – helt i trä. Nu är ambitionen att bygga ett trähus på 22 våningar. Det är glädjande att se att allt fler kommuner antar träbyggnadsplaner som en del i sin ambition om en klimatoch miljömässigt hållbar samhällsutveckling. När vi bygger i trä minskar koldioxidutsläppen avsevärt jämfört med konventionella metoder. Därtill bidrar de kostnadseffektiva byggsystemen ofta till att byggtiderna kortas. MEN SKA VI kunna ta steget fullt ut från ett fossilt till ett förnybart samhälle måste goda krafter samverka. I april arrangerade Sveaskog ett seminarium på temat ”Skogen – nyckeln till ett bättre klimat”. Där blev det tydligt hur viktigt det är att vi får till stånd ett samarbete mellan branscher, regering och stat så att vi får till de investeringar som krävs i pilotanläggningar, nya tekniker och produkter. Vi har kunskapen och råvaran i Sverige, liksom de innovativa idéerna. Nu måste vi skapa förutsättningar för att förlösa dem. 10 Följ med en skoglig fältassistent på jobb. 19 Sven-Erik Bucht vill lyfta skogen. PÅNYTTFÖDELSE. Kretslopp. Energi. Vårens spirande grönska väcker känslan av att allt är möjligt. Det signalerar också detta nummers tema. Enligt Helena Halonen, research manager inom materialdesign på Innventia, kan vi i princip göra allt som tidigare gjorts med olja med det vi utvinner från skogen. Just nu pågår mängder av spännande forskningsprojekt som sakta men säkert börjar ge frukt. Läs mer i den spännande artikeln på sidorna 13-17. NÅGONTING ANNAT som inger hopp är mötet med de unga och driftiga entreprenörerna KarlOskar Isaksson och Felicia Johansson. För dem är arbetet i skogen mer än bara ett jobb – det är en livsstil. Hur de ser på framtiden kan du läsa på sidorna 22-23. I det här numret av Forum Sveaskog träffar vi också Sveriges landsbygdsminister SvenErik Bucht, som menar att skogen har enorma Forum Sveaskog ges ut av Sveaskog fyra gånger per år. Chefredaktör: Pernilla Widén, pernilla.widen@sveaskog.se Ansvarig utgivare: Linda Andersson, linda.andersson@sveaskog.se Redaktör: Anna-Maria Stawreberg Art director: Tom Sörhuus, Vidar Hekkelstrand Produktion: Spoon, www.spoon.se Omslag: Patrik Degerman Tryck: Lenanders Grafiska AB ISSN: 1653-9192 2 FORUM SVEASKOG 2 • 2015 Bästa guiden till sommarens napp. Möten som inger hopp REDAKTIONEN PER-OLOF WEDIN, vd för Sveaskog 28 resurser men att skogsnäringen ofta är dålig på att visa på vilka möjligheter skogen ger. Här finns möjlighet till förbättring! Du finner intervjun på sidan 19. SNART ÄR SOMMAREN här, och för dig som ännu inte hunnit planera årets semester bjuder vi på inspiration på sidorna 28-29. Där tipsar vi nämligen om några av landets bästa fiskevatten, som ligger på Sveaskogs mark. Det finns pärlor för alla – oavsett om du är rutinerad eller nybörjare. Och blir du sedan sugen på att äta din fångst kan du bläddra vidare till sidan 30. Trevlig läsning! Pernilla Widén ansvarig för extern kommunikation, Sveaskog PRENUMERATION För prenumerationsärenden, mejla till prenumerationforum@sveaskog.se, eller ring Sveaskogs kundcenter på tel. 0771-78 71 00. Har du synpunkter på Forum Sveaskog? Mejla till redaktionen, forum@sveaskog.se. ANNONSERING Vill du annonsera i Forum Sveaskog, kontakta Adviser AB, tel 08-55 15 14 80, info@adviser.se, www.adviser.se. Forest Stewardship Council®, FSC®, en symbol för ett ansvarsfullt skogsbruk. Märket finns på bland annat byggmaterial, möbler och grillkol. Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Hitta din maskin och din återförsäljare på ftgforest.com FTG Cranes AB • Industrigatan 1, 668 40 Bäckefors Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 • E-mail: info@ftgforest.com • www.ftgforest.com AKTUELLT Snart är Sveaskog i mål! Det som för sju år sedan kändes som ett helt orealistiskt mål är nu fullt genomförbart. Så ska Sveaskog nå klimåtmålet om 30 procent minskade koldioxidutsläpp 2020. TEXT: ANNA-MARIA STARWREBERG & ERIK ARDELIUS Foto: Jan Ericsson Kanalpärla som väntar på besök ● Nyrenoverad, med en färgstark och spännande historia och med många upplevelser att erbjuda väntar den på turisterna: Hjälmare kanal, som än så länge är lite av en outforskad pärla i Turistsverige. Därför arrangerade Hjälmare Kanal AB i samarbete med Arboga kommun den 21 maj en besöksdag för det lokala näringslivet, Mälarens olika båtklubbar och landets husbilsklubbar. – Vi vill visa upp kanalen, den fantastiska naturen runtomkring och de olika besöksmål vi har här, säger Per Eriksson, vd Hjälmare Kanal AB. Den som besöker kanalen får bland annat möjlighet att uppleva slussningar, men det går också att fika på något av de mysiga kaféer som finns i trakten, handla lokala råvaror i gårdbutiken, cykla, fiska eller ta del av den historia som omger platsen. – Hjälmare kanal är Sveriges äldsta farbara kanal, och är ett levande kulturminne. Kanalen är 14 kilometer lång och på dess väg passerar båtarna nio handdrivna slussar, säger Per Eriksson. För den som kommer med båt går det alldeles utmärkt att förtöja i gästhamnen, och för husbilsentusiasterna finns det flera ställplatser. Det finns även ett gårdshotell för andra besökare. FAKTA Äldst i Sverige 4 FORUM SVEASKOG 2 • 2015 AV DE GRÄV, skogsskötsel, transport- och avverkningsentreprenörer som närvarar har flera redan påbörjat arbetet för att minska koldioxidutsläppen. Ett exempel är RPV-Transport, som är en av Sveaskogs största virkestransportörer. I fjol körde de en fjärdedel av sina mil på RME, en biologisk diesel framställd av raps. – Innan vi valde miljöbränsle hörde vi oss för om alternativen. Vi hade hört talas om problem, bland annat med filter som går igen, men för oss har det fungerat. Förhoppningen under 2015 är att fördubbla andelen RME, säger Roland Ekenberg, RPV-Transport. Per-Åke Persson, resultatsområdeschef i Södra Norrland, har jobbat med Sveaskogs klimatmål sedan november 2014. Det främsta syftet med dagens möte är att få alla som arbetar för Sveaskog att börja tänka på hur miljömålen ska kunna nås. – Kommer vi upp i en fyrtioprocentig inblandning av förnybart bränsle så når vi målet. Men vi måste också minska den totala förbrukningen, säger Per-Åke Persson. Sveaskogs kontor, Ljusdal, april 2015: Per-Åke Persson är övertygad om att miljömålen kommer att uppfyllas 2020. Efter februarimötet har han fått många positiva kommentarer från både medarbetare och leverantörer. Målet om minskade koldioxidutsläpp har fått tid att landa. – Nu jobbar teamen och våra entreprenörer utifrån de direktiv vi har gett. Vi har varit tydliga med att vi vill att både avverkningstransporter och lastbilstransporter ska tankas med miljöbränsle och det är något som bearbetas i organisationen. Sveaskogs kontor, Örebro, april 2015: När Anders Järlesjö, logistikchef på Sveaskog, 2008 fick i uppdrag att minska utsläppen med 30 procent, kände han sig skeptisk. – Men nu ser jag ju i vilken takt utvecklingen går! Dörren öppnar sig och plötsligt är det fullt genomförbart att lyckas med detta. Anders Järlesjö och hans kolleger valde tidigt att inledningsvis fokusera på fordonsbränslet och de jobbar på dubbla fronter. Plötsligt är det fullt genomförbart att lyckas med detta. ANDERS JÄRLESJÖ Logistikchef på Sveaskog. – VI JOBBAR DELS med att sprida kunskap och ställa krav i organisationen, dels med att föra en dialog med bränsleleverantörerna, eftersom tillgången på miljöbränsle måste öka över hela landet. Även om det blir allt enklare att tanka sitt fordon med miljöbränsle är distributionen i norra och västra Sverige fortfarande en utmaning, och Anders Järlesjö för dialog med både OKQ8 och Preem. – Vi behöver helt klart få till fler depåer, men det blir bättre och bättre. Och så länge vi har energipolitiken på vår sida är jag övertygad om att vi kommer att lyckas. Med miljöbränsle i tanken kan Sveaskog snabbare nå miljömålen. Foto: Robert Berglund Hjälmare kanal har en lång och brokig historia. Redan Gustav Vasa började drömma om en kanal där man skulle slippa betala tull och skatt. Men att få till kanalen tog tid. Först 1639 var kanalen färdig. Å andra sidan är den i funktion än idag. De nio slussarna öppnas för hand, och gamla båtar samsas med helt nya. Här finns passagerarbåtar för den som inte har egen båt, men det går även att vandra och cykla i den vackra naturen omkring kanalen. För den som är djurintresserad finns det goda chanser att uppleva bäver, lo, rådjur, älg och vildsvin, men det finns också möjlighet att helt enkelt varva ner och ta det lugnt i något av de hemtrevliga kaféer som omger kanalområdet. Hembygdsgården intill Ljusnan i Ljusdal, februari 2015: Ett 40-tal av Sveaskogs medarbetare, entreprenörer och transportörer har bjudits in till en träff för att få veta mer om hur var och en kan jobba för att Sveaskog ska nå klimatmålet: 30 procent minskade koldioxidutsläpp till 2020. Det finns en viss oro bland entreprenörerna som är bekymrade över att nya bränslen ska orsaka driftstopp och motorfel. Representanter från OKQ8, som är inbjudna till mötet, och entreprenörer som redan testat att köra på miljödiesel hjälper till att lätta orosmolnen, och efter dagens föreläsningar och grupparbeten är deltagarna optimistiska. Vi på Handelsbanken pratar gärna skog och lantbruk med dig. Välkommen in. Handelsbanken Skog och lantbruk MARKNAD Tillfällig svacka Det är skakigt på den nordiska träindustrimarknaden. Svenska pappers- och massabruk har bromsat in. I Norge backar fiberindustrin betänkligt och i Finland stundar stora förändringar för skogsbruket. Men trots turbulensen har virkesförbrukningen i Sverige bara fått en tillfällig inbromsning. TEXT: MATS WIGARDT 6 FORUM SVEASKOG 2 • 2015 returpapper. Genom investeringar, successiva produktivitetsökningar och konvertering till nya produkter har massaproduktionen tvärtom ökat. – Lite otippat ser vi nu stora projekt på utbyggnad av massakapaciteten i både Sverige och Finland, säger Johan Freij. Det handlar om enorma investeringar, med fokus på avsalumassa. En förklaring till denna snabba scenförändring är, enligt Johan Freij, att efterfrågan på mjukpapper som toapapper ökar, inte minst i Kina vars import av pappersmassa har stigit kraftigt. Det finns, säger han, en klockren korrelation mellan inkomst och förbrukning av mjukpapper. En effektivare distribution, med ett behov av nya lätta förpackningar som tillverkats av långa, starka och färska barrfibrer, bidrar också till att det finns skäl att tro på ett ökat intresse för barrmassaved. Detta är nu en av anledningarna till att Seattlebaserade analysföretaget Wood Resources International vågar spekulera i en ökad efterfrågan på såväl avsalumassa FOTO; HELÈNE GRYNFARB N ÄR DANSKE BANK för två år sedan i sin marknadsanalys förutsåg kraftiga nedläggningar av svensk och norsk massa- och tryckpappersindustri kallades det för ”de största industrinedläggningarna i mannaminne”. Resultatet blev som förutspått: Produktionen minskade med cirka två miljoner årston, motsvarande 3,5 miljoner kubikmeter massaved. – Lägg därtill stora volymer stormfällt virke och att svenska sågverk ökat takten, vilket resulterat i fler slutavverkningar, så förstår man att tillgången på billig massaved är god, konstaterar Johan Freij på Danske Bank. Men det svenska fiberöverskottet anses på de flesta håll som tillfälligt. Med facit i hand har det visat sig att efterfrågan på massaved bara minskat marginellt. Ett antal större pappersbruk har visserligen dragit ner på produktionen genom att stänga maskiner, men det har varit mindre maskiner som delvis försörjts med Tillgången på billig massaved är god. JOHAN FREIJ Danske Bank som kartong. I sin kvartalsrapport nämner de även ett allt större intresse – läs: i Sverige och Finland – för en mer storskalig användning av biobränsle. ”Sammantaget kan detta mycket väl vara början på den största förvandlingen av skogsfiberindustrin vi har sett i Norden på flera decennier”, skriver företaget. För Norges del finns däremot två faktorer som har haft en negativ inverkan på massa- och pappersindustrin, med en produktion som på tio år mer än halverats. Till skillnad från Sveriges diversifierade skogsindustri – kartong, emballage, wellpapp, mjukpapper med mera – har man i Norge varit helt inriktad mot tidningsoch skrivpapper. – Det är svårt för ett högkostnadsland som Norge att på en global och kraftigt konkurrensutsatt marknad få lönsamhet för produkter som minskar i efterfrågan, konstaterar Anders Dahlqvist, marknadskoordinator på Sveaskog. I motsats till i Sverige har det i oljelandet Norge heller inte gjorts några stora in- 2 • 2015 FORUM SVEASKOG 7 MARKNAD SKOGSNÄRINGEN I SIFFROR GODSTRANSPORTER 46 % vesteringar i biobränsleanläggningar. Förbrukningen av pellets i Norge är bara 150 000 kubikmeter, jämfört med 4 miljoner kubikmeter i Sverige. Med landets låga energipriser saknas helt enkelt incitament för satsningar på ny teknik för energiproduktion. – Den norska oljan har fått en del mindre positiva effekter, säger Anders Dahlqvist. Och den norska sågverksindustrin brottas med dyr arbetskraft och lägre produktivitet än i grannlandet, med ett utfall på mellan 2 och 2,5 miljoner kubikmeter att jämföras med 17,5 miljoner kubikmeter i svenska sågverk och närmare 10 miljoner kubikmeter i Finland. Närmare 40 procent av Norges förbrukning av sågade trävaror importeras därför från Sverige. – Ändå ökade avverkningarna i Norge under 2014 till den högsta nivån sedan 1980-talet, sannolikt för att privata skogsägare vill passa på när det finns någon industri kvar, säger Anders Dahlqvist. Detta har fört med sig att virkesexporten från Norge till Sverige, främst till landets södra och mellersta delar, har ökat från knappt en miljon kubikmeter till närmare tre miljoner. I Finland är situationen delvis en annan. Visserligen har industrin tvingats anpassa sig till att den ryska vedråvaran dragits bort, med stängda massabruk och nedlagda pappersmaskiner i kölvattnet, men samtidigt har stora investeringar i nya massafabriker och biobränsleanläggningar, baserade på inhemsk råvara, aviserats. – Trots att det nu finns goda expansionsmöjligheter med gott om billig råvara är situationen bekymmersam, hävdar dock Juhani Koskiranta. Han är oberoende virkeshandlare med 25 års erfa- renhet och goda insikter i den finska skogsnäringen. Tills han vet hur de ska finansieras väljer han att förhålla sig försiktigt skeptisk till planerna på nya massafabriker. Trots ett stort utbud och låga priser märker han heller inte av någon större efterfrågan på barrmassaved, vare sig från inhemska kunder eller köpare i övriga Skandinavien. – Vi har absolut kapacitet att sälja massaved till Sverige, säger Juhani Koskiranta. Från kustnära områden kan det vara billigare med båt till Sverige än med bil till finska alternativ. Men till detta finns varken struktur eller tradition i Finland. FAKTA Det tas nu krafttag i både Finland och Norge för att stärka den egna skogsindustrin. I Norge ska SKOG22, som togs fram på initiativ av förre statsministern Jens Stoltenberg, utarbeta en bred strategi för forskning, innovation och utveckling inom den skogsbaserade värdekedjan. Ökad förädling av skogsråvaran och bättre konkurrenskraft är målsättningen. I Finland har exportvärdet för landets skogsindustri halverats sedan 1980. Nu har en Nationell skogsstrategi formulerats med avsikt att stärka landets ställning som skogsnation. Ny lagstiftning, ett hållbart skogsbruk och en ökad efterfrågan på 12 miljoner kubikmeter skogsråvara är viktiga delmål. Och för Sveriges del har exporten av pappersmassa till EU stigit oavbrutet under två år i sträck. Samtidigt ligger produktionen av papper, exklusive grafiska papper, på all-time-high. Regeringen har i mars fattat beslut om att effektivisera och miljöanpassa godstrafiken. Genom tyngre lastbilar och längre och tyngre tåg sänks utsläppen och logistikkostnaden reduceras. Redan idag står Skogsindustrin för 46 procent av godstrafiken på järnväg i Sverige. Nu kan andelen komma att öka ytterligare. (Källa: Skogsindustrierna) 4 av 16 MILJÖMÅL Utvecklingen för miljön är positiv för fyra av Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Det visar årets uppföljning av de svenska miljömålen. Även om det genomförs många åtgärder för att förbättra miljötillståndet i våra svenska skogar är det dock svårt att se en tydlig riktning för miljön vad gäller levande skogar. (Källa: Skogsindustrierna) TRÄVAROR MARS 2015 160 140 120 100 80 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: SCB Exportprisindex för sågade och hyvlade trävaror, gran och tall. Basår 2000 = 100. 17 % AVVERKNINGSANMÄLNINGAR Finland storsatsar på massa Företaget Finnpulp planerar att bygga en massafabrik för 1,4 miljarder euro i Kuopio i östra Finland. Med en kapacitet på 1,1 miljoner ton barrvedsmassa om året blir det Finlands näst största massafabrik. Dessutom planerar Metsä Group bygga en ny fabrik för bioprodukter i Äänekoski, med en kapacitet på 1,3 miljoner ton. Fabriken, som enligt företaget är den största investeringen i den finländska skogsindustrins historia, ska vid sidan av massa också producera bioenergi och olika biomaterial. 8 FORUM SVEASKOG 2 • 2015 Statistik för mars visar en minskning av anmälda avverkningsarealer med 17 procent till 16 365 hektar jämfört med motsvarande månad 2014. Minskningen av den anmälda avverkningsarealen har skett i 15 av 21 län, allra mest minskar den Södra Norrland och Svealand. (Källa: Skogsindustrierna) Enkät Hur märker ni av det skakiga läget på trämarknaden här i Skandinavien? Mattias Einarsson, försäljningschef Nydala Trä: – På det stora hela ser det bra ut, åtminstone vad gäller våra huvudprodukter, det vill säga sågat/hyvlat konstruktionsträ. Enkelt uttryckt kan man säga att England är lite av ett lokomotiv bland våra huvudmarknader och där har vi ett gynnsamt läge med bra valuta, hög konsumtion och där man har repat sig efter lågkonjunkturen. Men även på marknader som Kina och Egypten märker vi den senaste månaden ökande efterfrågan och stigande priser. Däremot går det väl så där i Tyskland och Holland. Den inhemska försäljningen här i Sverige är volymmässigt god, men priserna haltar jämfört med exporten. Peter Eklund, VD Bergkvist Insjön: – 65 procent av volymen från oss går till Asien. I Japan är det fortsatt trögt, och det är väl egentligen svar på frågan. Det svajar alltså inte, det är trögt där sedan länge. I Kina däremot ser vi en prispress under hyfsad efterfrågan. I Europa däremot är bilden mer splittrad. Vi har rull på volymerna och bygger inte några lager, flödena funkar, men det är en splittrad prisutveckling. Att det ser ut som det gör i Japan handlar om efterdyningar efter momshöjningen för något år sedan, det skapade en spekulativ lagerrörelse. Det i sin tur försvagade marknaden och skapade panik. H11 ”Vi tror och hoppas att vi nu har nått botten.” Anette Jönsson, marknadsansvarig Jutos Timber: – Vi har kört på som vanligt, även om vi har sett viss avmattning och prisnedgångar på vissa marknader. Situationen har ändå varit hållbar för oss som exporterar tack vare den svenska kronan. Vi tror och hoppas att vi nu har nått botten, att efterfrågan ökar och att vi därmed inom kort kan se en uppgång igen. C EFFEKTIV SKÖRDARE med 8 hjul för minimalt marktryck Den midjestyrda skördaren H11C arbetar mjukt och följsamt och är suverän i brant terräng och på sanka marker. Med 8-hjul i kombination med breda band blir marktrycket minimalt och naturen skonas från onödiga belastningsskador. Besök oss på Skogsnolia, monter A2 Vi erbjuder dig ett skördarprogram, tillverkat i Sverige, av högsta kvalitet, kompetens, flexibilitet, enkelhet och trevligt bemötande. H8B H11C H14C H21D KONTAKTA DIN ÅTERFÖRSÄLJARE FÖR MER INFORMATION www.rottne.com SKOGSBRUK ETT YRKE MEN SKILDA VÄRLDAR De skogliga fältassistenterna är navet i mycket av Sveaskogs verksamhet, men utmaningarna skiljer sig mycket åt från norr till söder. Följ med Morgan Isacsson och Anders Sjösvärd en dag i de mellansvenska skogarna utanför Laxå. TEXT: ULRIKA VALLGÅRDA FOTO: ANDREAS VARRO K ylan från duggregnet och den råa vinden biter sig fast när vi går ur bilarna strax utanför Laxås tätort. Men vädret tycks inte bekomma de skog liga fältassistenterna Morgan Isacsson och Anders Sjösvärd. Vi befinner oss på Morgan Isacssons distrikt, som gränsar till Anders Sjösvärds i Askersund. I vanliga fall jobbar de en samma men ibland hjälps de åt. Det viktigaste arbetsredskapet, förutom ögon och erfarenhet, är fältdatorn. Med några snabba knapptryckningar tar Morgan fram en karta över området. – Här står vi, och det vi ska göra nu på morgonen är att sätta upp en gränsmarke ring inför en kommande avverkning. Han pekar på en streckad yta. – Det här är ett naturvårdsområde, här står det träd med en medelålder på 150 år, och de ska inte avverkas. Mitt jobb är att markera ut det tydligt. In i skogen, raska stövelsteg mot det blötmjuka underlaget. – Naturvärdesbedömningen är det vi gör först, innan något annat, förklarar Anders Sjösvärd. Att förklara vad en skoglig fältassistent gör är svårt, eftersom arbetet innefattar så mycket och har stora geografiska variatio ner. Men det handlar om planering och in ventering i skogen inför gallring och av verkning, samordning av skogsvårdsåtgär der, kontakter med myndigheter, markägare och mycket mer. – Vi måste hålla ett högt tempo för att hinna med de uppsatta målen, så friheten ligger i att kunna planera en hel del av sina dagar själv, säger Anders. När året är slut ska Morgan och Anders ha en bank av avverkningsområden klar, 10 FORUM SVEASKOG 2 • 2015 en så kallad traktbank. Sedan tar avverk ningsledaren över, och tack vare fältassis tenternas förarbete finns då en rad olika områden för avverkning att välja på som kan planeras in när de passar bäst i tiden.. FÖRUTOM INVENTERING av träd och mark ingår en rad andra aspekter i fältas sistenternas bedömning, som friluftslivet i området, om skogen är tätortsnära och vil ka vattenmiljöer som finns. Fältdatorn tas fram igen och Morgan visar hur varje aspekt som ska bedömas har ett poängsystem kopplat till sig. Allt räknas så småningom samman i program met GISS. Tillsammans med laserdata – det vill säga värden från lasermätningar av skogen som utförs från luften – är pro grammet idag ett oumbärligt hjälpmedel. Laserdata hjälper till att ta fram potenti ellt avverkningsbara områden genom de mätvärden som fås fram. – Här på flygbilden ser du träden ovan ifrån ... Här är en kalyta, och här utanför en mosse. Vi tolkar dessa bilder och kan snabbt välja ut rätt områden att inventera, säger Morgan. Men lasern ser inte allt och kan aldrig er sätta den mänskliga insatsen helt. Den kan till exempel inte räkna ut åldern på träden, det måste göras på plats. Förutom tiden i skogen måste också en hel del tid tillbring as inne på kontoret med administration. – Jag är nog ute runt 150 dagar om året. Resten går åt till det administrativa, säger Anders. Förra sommaren reste Morgan och Anders tillsammans med några andra till norra Norrland för att utbyta erfarenheter med sina fältassistentskollegor. – Det var otroligt värdefullt och intres sant att se, säger Morgan. Friheten ligger i att kunna planera en hel del av sina dagar själv. ANDERRS SJÖSVÄRD, skoglig fältassistent i Askersund. – En stor skillnad är storleken på de av delningar vi planerar. Här i mellersta Sve rige har vi mycket mindre avdelningar, men mycket volym per avdelning. Anders nickar. – En av våra största utmaningar är att hin na med de avverkningsvolymer som vi ska planera. Med små och många avdelningar tar administrationen tid. Kontakten med Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen är den samma oavsett om jag ska göra en avverk ningsanmälan för 3 hektar eller 30 hektar. DET ÄR TID för en kort fika. Ett antal kilo meter återstår att gå innan arbetsdagen är över, och energinivån måste hållas uppe. Regnet har upphört och temperaturen har krupit upp några grader. Varken tjusiga lunchrum eller toaletter finns att tillgå, men att många bekvämlig heter saknas i jobbvardagen bekommer varken Anders eller Morgan. – Ibland regnar det i en vecka, det är blött och svårt att ta sig fram. Men för mig är det ändå det perfekta jobbet. Jag tycker om att vara aktiv, säger Morgan. Både Anders och Morgan har en bak grund som maskinförare och har jobbat för Sveaskog i många år. Skogen har blivit en livsstil, och de känner den väl. Nästa stopp blir vid en pågående avverk ning där vi ska titta till en kolbotten. – Det har skötts utmärkt, säger Anders och pekar mot stubbarna som står på en upphöjning i marken som knappt är synlig för ett otränat öga. Efter en vinter som framförallt har till bringats på kontoret, trivs bägge med att vara ute igen. För som de båda uttrycker det: Även om det ingår mycket adminis tration i jobbet är skogen själva hjärtat i deras arbetsuppgift. Morgan Isacsson Anders Sjösvärd Morgan, Anders och deras kollegor i Mellan- och Sydsverige lägger mer tid på samhällskontakter som följer av att mycket skog är tätortsnära. Samtidigt har de nordligare kollegorna bland annat rennäringen och samråd med samerna att ta hänsyn till. Hallå där... Per-Erik, Pejje, Nordqvist, skoglig fältassistent i Jokkmokk. Vad ser du som den största utmaningen i ditt jobb? – Samesamråden påverkar jobbet väsentligt och tar mycket tid. Inför varje år samråder vi med samebyarna kring vägar, avverkningar, gödslingar och annat. Det kan vara väldigt tufft att få fram tillräckliga volymer att planera för avverkning. Hur stort område har du? – Vi är tre stycken som tillsammans har ungefär 150 000 hektar. Jag bor själv i Vuollerim, och planerar objekt från Jokkmokk ända ner till Boden. Så det blir en hel del tid i bil. Hur länge har du jobbat? – Jag började för 38 år sedan och jag tycker fortfarande att det är ett jättebra jobb! Hallå där... Stefan Bergqvist, skoglig fältassistent i Växjö. Vad i din tjänst är specifikt för just ditt geografiska område? – Här i Småland varierar det väldigt mycket hur markerna ser ut. Vi har allt från marker med väldigt bra tillväxt till marker med betydligt mindre tillväxt. På de platser där tillväxten är hög gäller det att vara ute i rätt tid när gallringar och framförallt röjningar ska göras. Vi måste hänga med i ungskogsfasen och välja bort de träd som inte är önskvärda. Det är viktigt att åtgärderna sker vid rätt tidpunkt. Det är då vi formar beståndet så som vi vill ha det i framtiden. Ni har också en hel del tätortsnära skog? – Ja, och det är viktigt att ha en bra dialog med människorna som bor nära skogen. Det är viktigt att de känner sig delaktiga. Det ligger en skoglig fältforskningsstation inom mitt område. Det är Sveriges lantbruksuniversitet som driver den, och Sveaskog är markvärd. Jag har en dialog med dem ett par gånger per år och ser till att de gallringar, röjningar och avverkningar som de önskar blir gjorda. Vad uppskattar du mest med jobbet? – Jag tycker om att ha ansvar för helheten i planeringen. Det är ett brett och intressant arbete. Vilken är den största utmaningen i ditt jobb? Tina Cederholm, skoglig fältassistent Karlskoga: – Just nu avverkar vi i tätortsnära skogar och friluftsområden, vilket kräver särskilt hänsyn. Det handlar om att verka i samråd med flera intressenter, allt ifrån orienteringsklubbar och stugägare till kommunen. Det gäller att vara diplomatisk, kunna kompromissa och tänka nytt. Ruzgar Hussaian, skoglig fältassistent Ljusdal: – Vi har mycket kontakt med såväl myndigheter som lokalbefolkning. Det är viktigt att ha en dialog med dem. Samtidigt som jobbet är utmanande innehåller det många roliga delar, friheten i skogen, den vackra naturen och förmånen att ibland få träffa hans majestät björnen… Paulina Nordling, skoglig fältassistent i Hedemora: – Jobbet är tungt rent fysiskt. Det är mycket att tänka på ute i fält, både skogsskötsel, produktion, drivning och natur-/kulturhänsyn. I mitt område finns en del sommarstugeägare att ta hänsyn till, vi har en samordnare som sköter det, även om jag möter dem när jag är ute. 2 • 2015 FORUM SVEASKOG 11 Vår unika värmebehandlingsprocess gör svärdet styvt och slitstarkt. Enastående återfjädringsegenskaper tack vare R-seriens legering. 12 tänder på noshjulet reducerar friktion och slitage. MADE IN SWEDEN. Vi är Sveriges största tillverkare av maskinsvärd. Vi vägrar kompromissa och sätter alltid kvalitet och prestanda främst. Kundtjänst: 0650-74 05 50, www.iggesundforest.se www.eco-tracks.com EVO™ Bandet som har allroundegenskaper och är skonsamt mot marken. EVO har ett suveränt grepp och däckskydd samt en tvärjärnsutformning som ger det mycket goda rensningsegenskaper. ECO-TRACK™ 12 FORUM SVEASKOG 2 • 2015 EVO-M™ MAX™ PRO™ Make your own way www.olofsfors.com TEMA Skogen är svaret Cyklar av komposit, jackor av textilfiber från cellulosa, höghus i trä. När användningen av fossila råvaror måste minska bjuder skogsråvaran på lösningar inom allt fler områden. TEXT: MARKUS WILHELMSON 2 • 2015 FORUM SVEASKOG 13 TEMA E n tydligare symbol för omställningen till en mer biobaserad ekonomi än en cykel tillverkad av skogsråvara kan väl inte finnas? När vi har parkerat bilen – som helst drivs på tallolja – och trampar iväg på en ram av stark och lätt komposit, förstärkt med kolfiber baserad på lignin och gummidäck av BoreaLatex från en grangummiplantage så cyklar vi rakt in i framtiden. Med fördel har vi dessutom på oss en lätt och stark cykelhjälm tillverkad av formgjutet energiabsorberande cellulosaskum. När orosmoln från klimathotet tornar upp sig i horisonten riktas allt fler blickar mot förnybara råvaror. Och i takt med forskningens framsteg kommer skogen sannolikt att spela en central roll vid framtagandet av nya material och produkter. – Eftersom skogsindustrin har en så stor råvarukälla har man möjlighet att ta en ledande position i omställningen till en bioekonomi, menar Susanna Winzenburg, programchef på BioInnovation, en branschöverskridande satsning som stöds av Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. BioInnovations vision är att ställa om Sverige till en biobaserad samhällsekonomi 2050. Stödet är brett: ett 60-tal intressenter – företag, organisationer, universitet och institut – har anslutit sig. En av flera utmaningar med att utveckla konkurrenskraftiga och innovativa material, produkter och tjänster är bristen på så kallat såddkapital, alltså den tidiga finansiering som ska möjliggöra en kommersialisering av affärsprojekt som inte är färdigutvecklade. – Det finns massor av fantastiska idéer, men man måste få in så mycket kapital att man kan verifiera att den idé man har verkligen håller för att tas ut på marknaden, säger Susanna Winzenburg. Nästa steg – att på allvar konkurrera med befintliga material – riskerar i värsta fall att bli ett slags moment 22: 14 FORUM SVEASKOG 2 • 2015 Nya material är ofta dyra innan de kan börja produceras i större volymer. Men hur ska man komma upp i stora volymer om priserna är höga från början? – Kostnaden är ofta det svåra. Därför är det viktigt att det nya materialet kommer med ett mervärde. Det räcker inte att säga att det är grönt och biobaserat, utan vi måste ta fram nya koncept och nischprodukter, säger Helena Halonen, research manager inom materialdeSUSANNA WINZENBURG sign på forskningsinstitutet Innventia. programchef BioInnovation Och någon brist på spännande framtidsprodukter och nya material råder verkligen inte. Innventia, som har egna demonstrationsanläggningar och labb, har till exempel framgångsrikt utvecklat processerna kring nanocellulosa. Det är ett material som utvinns ur träfibrer och har exceptionella styrkeegenskaper i klass med fibern kevlar, som i sin tur är fem gånger starkare än stål i samma vikt. I motsats till kevlar och andra material baserade på fossila råvaror är nanocellulosa helt förnybart. Tidigare har tillverkningsprocessen varit alltför energikrävande för att en kommersialisering skulle vara tänkbar. Men utvecklingen på Innventia har resulterat i att energiförbrukningen har kunnat minskas med upp till 98 procent. DET FINNS EN mängd potentiella tillämpningar för nanocellulosa, exempelvis tillverkning av papper och kartong eller som ytlimning och ytbeläggning mot syre och fett i livsme Det är viktigt att det nya materialet kommer med ett mervärde. HELENA HALONEN research manager inom materialdesign, Innventia TEMA delsförpackningar. Även beläggningar eller filmer gjorde av hemicellulosa från ved är mycket bra syrgas- och fettbarriärer. – I princip kan man göra allt som tidigare har gjorts med olja med det vi utvinner från skogen. Rent teoretiskt är det möjligt, säger Helena H alonen. Inom bioraffinaderiområdet pågår också många intressanta forskningsprojekt. SP Processum har på tolv år utvecklats från att vara en teknikpark i Örnsköldsvik till att bli ett ledande initiativ inom bioraffinaderi i Sverige och internationellt. Visionen är att fungera som ett kreativt nav i ett kluster för utveckling och uppskalning av processer inom bioraffinaderi. – Sedan 2008 har vi stöttat 150 projekt och produkter som bygger på förnybar råvara. Men processerna är långa. När vi väl har testat att tekniken fungerar i stor skala är det en fråga om logistik, marknad och vilka parter vi ska samarbeta med, säger Sören Back, informationsansvarig på SP Processum. Ett projekt som är på väg mot full skala genomförs nu tillsammans med bland andra Boliden och SCA. Det går ut på att nyttja grönlutslam, en biprodukt från massabruk, som täckningsmaterial för gruvavfall. – Nedlagda gruvor läcker ofta tungmetaller ut i sjöar och vattendrag. Men grönlutslammet håller tätt. Efter en lyckad provtäckning kommer metoden nu att demonstreras i full skala i Näsliden, en av Bolidens nedlagda gruvor. Vi driver både små och stora projekt, men alla handlar i slutändan om samma sak: att få ut ett värde ur skogen, berättar Sören Back. Hur tror du att användningen av skogsråvara kommer att se ut om tio år? – Där vi idag har massafabriker tror jag att vi också kommer att få se andra företag som tar tillvara en del av de molekyler som HELENA HALONEN research manager materialdesign Innventia 2 • 2015 FORUM SVEASKOG 15 inte används av pappersindustrin. Flera av dagens kemiföretag kommer att utvecklas med produkter från skogen. Men för att det ska kunna ske är det väldigt viktigt att det finns långsiktiga spelregler från statligt håll, så att man vet att man kan göra de satsningar som krävs. Ju närmare marknaden man kommer, desto mer pengar måste till för att satsningarna ska kunna förverkligas. Användningen av skogsråvara handlar inte bara om bioraffinaderi och att forska fram nya material. En stor potential finns i att använda befintliga produkter på nya sätt. Ett exempel är det ökande intresset för att bygga höghus i trä. – Vi börjar nu kunna skörda frukterna av det långsiktiga arbete som vi har lagt ner, konstaterar Lars Martinson, koncernchef i det familjeägda träförädlingsföretaget Martinsons. Fram till 1995 var det inte tillåtet att bygga högre hus i trä, men sedan reglerna ändrades och debatten om hållbarhet och förnybarhet tog fart, har utvecklingen gått snabbt. Vid Bällstaviken i Sundbyberg utanför Stockholm har Martinsons på uppdrag av bostadsbolaget Folkhem byggt två åttavåningshus i trä. Folkhem planerar att bygga 6 000 nya LARS MARTINSON bostäder i trä i Stockholmsområdet koncernchef Martinsons under de närmaste tio åren. – Med trä går det att komma ner till halva byggtiden eller en tredjedel jämfört med ett traditionellt betonghus. Men vi ska vara ödmjuka och inse att vi har mycket kvar att göra när det gäller att utveckla processerna. Vi konkurrerar med betongen som har utvecklat sina system under väldigt lång tid, säger Lars Martinson. Tillsammans med Sveaskog deltar Martinsons i ett utvecklingsprojekt kring höga trähus. Det handlar bland annat om att ta reda på hur höga trähus reagerar när det blåser kraftigt och hur ljudet påverkas. – Tillsammans tittar vi på att bygga 16 våningar i trä. Folkhem driver på för att bygga ett 22-våningshus i Hallonbergen. Jag bedömer att de höga trähusen successivt kommer att ta mer volym. Hur stort det här blir beror helt på hur vi kan utveckla våra processer. Allt byggande är egentligen en stor logistisk övning, konstaterar Lars Martinson. Folkhem är en av de främsta aktörerna som satsar på att bygga flervåningshus i trä. Bilden visar ett hus från ett kommande projekt (Söderkåkar) i Stockholm. Foto: Utopia Arkitekter TEMA LARS MARTINSON koncernchef Martinsons FAKTA • Knappt 50 procent av den skog som avverkas i Sverige går till sågverken. Drygt 40 procent går till pappers- och massaindustrin och knappt 10 procent går till energi. • Av den totala mängden biobränsle kommer 80 procent från skogen. • Skogsindustrin har formulerat en vision som säger att produktionen i det svenska skogsindustriklustret ska fördubblas till år 2035, och 50 procent av tillväxten ska komma från nya produkter. Pappersmassa blir bilar? Att skogen är en förnybar guldgruva får allt fler upp ögonen för. Produkter som tidigare krävde fossila råvaror kan nu tillverkas av ämnen från skogen. Bakom många av de mest spännande innovationerna finns lignin, en av de vanligast förekommande organiska föreningarna i naturen och en biprodukt från sulfatmassabruk. – Vi har visat att det är möjligt att framställa kolfiber av lignin. Nästa steg är att använda kolfibret i en applikation eller i ett material, berättar Per Tomani, team leader lignin & carbon fibres på Innventia. 16 FORUM SVEASKOG 2 • 2015 I framtiden kan det vara möjligt att använda kolfiber från lignin i olika detaljer och produkter där höga kostnader i dag sätter stopp för kolfiber. Det kan exempelvis handla om detaljer i framtidens bilar där lättvikt är en förutsättning för låga koldioxidutsläpp. Om fler detaljer i vanliga bilar kan tillverkas i kolfiber kommer utsläppen från varje nyproducerad bil att minska radikalt. Lignin bidrar till att ge trä dess mekaniska styrka. Man kan likna trä vid ett kompositmaterial, där cellulosan fungerar som förstärkande fibrer och ligninet är en flexibel hoplimmande plast. I ett annat förstudieprojekt, ett samarbete mellan Kungliga Tekniska Högskolan och forskningsinstituten Swerea Sicomp och Innventia, studeras möjligheterna för ligninbaserade batterier. Studier har visat att dagens kommersiella, fossilbaserade kolfibrer har potential att både fungera som en strukturell del i en konstruktion och som ett batteri. Med andra ord skulle exempelvis ett biltak kunna fungera som ett batteri. Om man utvinner lignin ur svartluten, som bildas vid tillverkning av pappersmassa, kan lignin användas som energikälla vid värmeproduktion eftersom materialet i förhållande till andra biomaterial har ett högt energivärde. Tyvärr är ligninets värde i detta fall tämligen lågt och inte så attraktivt som råvara för högvärdig kolfiber. TEMA Plast på träd Går det att ersätta fossilbaserad plast med biobaserad som tillverkas av restprodukter från skogen? Inom projektet Närodlad Plast identifieras affärsmodeller och tekniska utmaningar. E TEXT: MARKUS WILHELMSON n av förutsättningarna för att kunna ställa om till ett hållbart samhälle blir att kunna tillverka plast av bioråvara. Idag tillverkas merparten av världens plast av fossilbaserade råvaror, även om sockerrör som odlas i Brasilien också förekommer för att producera biobaserad polyeten. För skogsrika nationer som Sverige och Finland innebär utvecklingen stora möjligheter. I projektet Närodlad Plast samarbetar Sveaskog med Tetra Pak, Ica, Polarbröd, Södra, kemiföretaget SEKAB, petrokemiska koncernen Borealis, industrigruppen Trioplast, samarbetsorganet Norgesgruppen och huvudfinansiären SP Processum. – Det unika med projektet är att representanter från hela värdekedjan, från skog till konsumentprodukt, är med. Det tror jag är en förutsättning för att vi ska lyckas, säger Thore Lindgren, vice vd för SEKAB E-Technology AB. Att det finns en efterfrågan på biobaserade plastprodukter som bärkassar, tätskikt i blöjor, brödpåsar eller korkar på mjölkkartonger råder ingen tvekan om. Slutkonsumenterna blir alltmer medvetna om hållbarhet och ställer högre krav. Den stora utmaningen blir att identifiera de ekonomiska förutsättningarna. Vilka investeringar krävs för att bygga en anläggning där restprodukter som grot, brännved, sågspån och sågverksflis kan omvandlas till etanol och därefter till polyetenplast? – Projektet inleddes i augusti förra året och nu måste vi konkretisera: Vilken hjälp tror vi oss behöva för att kunna genomföra detta? När vi ställer om till en bioekonomi krävs stora investeringar och då blir det lätt att alla väntar på varandra. Men nu tycker vi att vi har skapat en bred uppslutning som har möjlighet att driva frågan framåt, säger Thore Lindgren. Reaktionerna från politiskt håll har varit positiva. Bland annat har tidigare näringsministern Annie Lööf lyft fram projektet. – Vi bjuder gärna in staten att vara med och tycka och att bidra till riskspridningen. Vi tror att den nuvarande och kommande efterfrågan ska få detta att lyfta, men support till själva investeringen för första anläggning kan komma att behövas. Sedan vill vi naturligtvis vara med och påverka de långsiktiga spelreglerna i rätt riktning för att få fart på bioekonomin, säger Thore Lindgren. Lars Josefsson, ledare för det Västsvenska Kemiklustret, ser Närodlad Plast som en logisk fortsättning på det så kallade Skogskemiprojektet, där skogsindustrin och kemiindustrin arbetar tillsammans för att utveckla nya material och produkter från skogsråvara. – Det projektet visar att det går att samarbeta. Tekniskt tror jag absolut att det är möjligt att framställa biobaserad plast, men det blir en något dyrare råvara och det krävs därför att någon är beredd att betala lite mer för slutprodukten, säger han. Med ett lågt råoljepris är det svårt att prismässigt konkurrera med fossil plast, men Lars Josefsson menar att framtiden trots allt talar för den biobaserade plasten. – Växthuseffekten är ett faktum och vi måste göra någonting åt våra koldioxidutsläpp. På sikt tror jag därför att de fossilbaserade råvarorna kommer att stiga i pris. Hur länge tror du att det dröjer innan vi får se en svensk anläggning i drift för biobaserad plast? – Efter det att finansieringen ordnats så tror jag att detta skulle kunna vara verklighet inom fem år. 2 • 2015 FORUM SVEASKOG 17 SEMINARIUM Skogen och klimatet i fokus Skogen stod på agendan under det klimatseminarium som Sveaskog arrangerade den 23 april i Stockholm. På talarlistan stod bland andra Sveaskogs ordförande Göran Persson och Sveriges klimatambassadör Anna Lindstedt. TEXT: ANNA-MARIA STAWREBERG FOTO: BENGT ALM SYFTET MED SEMINARIET, som hölls på IVA i centrala Stockholm, var att lyfta skogsråvarans möjlighet i en framtida bioekonomi. Inledningstalare var Sveaskogs ordförande Göran Persson som lyfte fram vikten av att bruka skogen – och se nya möjligheter. – Sverige är en stormakt i dessa skogliga sammanhang. Vad vi måste lyfta fram är att det bästa för klimatet är ett aktivt skogbruk, sa Göran Persson. Han fick medhåll av Anna Lindstedt, Sveriges klimatambassadör och chefsförhandlare vid COP21 i Paris. – Vi måste vara optimister och tro att vi klarar klimatutmaningen. Men då behöver 18 FORUM SVEASKOG 2 • 2015 vi också jobba tillsammans vid förhandlingarna, inte gräva ner oss i skyttegravar, och det är där vi diplomater kommer in, konstaterade Anna Lindstedt. Hon berättade om hur man med sju månader kvar till COP21, den stora klimatförhandlingen i Paris, bestämt att världens deltagarländer ska lämna in sina planer i god tid. Allt för att förhandlingarna ska gå framåt i den takt som krävs. EN STOR DEL av seminariet handlade just om vilka nya användningsområden som skogsråvaran kan användas till. Genom att fasa ut fossil råvara och ersätta den med skogsråvara minskas klimatbelastningen. En rad industrirepresentanter vittnade om möjligheterna att minska klimatpåverkan utifrån sina specifika förutsättningar; det var Lena Dahl som är Global Environmental Manager på Tetra Pak, Anders Förberg, vd Borealis, Petter Holland, vd Preem, Ulrika Jardfelt, vd Svensk Fjärrvärme och Arne Olsson, vd Folkhem. Sveaskogs seminarium kommer att följas upp med aktiviteter, till exempel i Almedalen där arrangemang kring bland annat förnybara drivmedel och hållbara förpackningar finns med Presentationerna av och intervjuer med samtliga talare hittar du på Sveaskogs hemsida. Alla länder ska bidra, men det är viktigt att det sker på ett rättvist sätt. ANNA LINDSTEDT Sveriges klimatambassadör ”Om vi gör rätt kan skogen ge 25 000 nya jobb” Det växer så det knakar i Sveriges skogsmarker och skogsnäringens möjligheter är oändliga. Vi har tagit vår landsbygdsminister Sven-Erik Bucht på pulsen, för att ta reda på hans tankar om skogsråvaran. TEXT: ANNA-MARIA STAWREBERG FOTO: SAMMY STEEN Du är själv från glesbygden och har levt nära skogen. Vad är Sveaskog för dig? – När jag hör namnet Sveaskog tänker jag på ett robust, ansvarstagande och statligt skogsbolag som tänker nytt. Sveaskogs verksamhet präglas av ny teknik och innovationer, och det är positivt. Vad kan Sveaskog bli bättre på? – Att visa möjligheterna som skogsbruket ger. Det handlar om enorma resurser som finns här. Detta gäller naturligtvis inte bara Sveaskog, jag tycker att hela skogsbruket kan bli bättre på att slå sig för bröstet. Vad gäller Sveaskog har jag också Ni arbetar med att uppdatera skogsvårdslagen, som är från 1979. Vad har vi att vänta av en ”skärpt och preciserad” skogsvårdslag? – Vi håller på att bereda detta. Vi vill modernisera och tydliggöra lagen, som till stor del bygger på frihet under ansvar. Lagen från 1979 har uppdaterats, bland annat gjordes en stor ändring 1993, när lagen ändrades så att produktion och miljö jämställdes i skogspolitiken. Mindre förändringar har gjorts sedan dess, den senaste trädde i kraft i september 2014. hört sägas ute i landet att jaktarrendena är lite väl höga. Det är synd tycker jag. Jag tycker att folket ska älska Sveaskog. I vilken riktning vill du ta det nationella skogsprogrammet, som ju bland annat har som syfte att bidra till att stimulera landsbygdens utveckling? Du har sagt att det ska vara attraktivt att bo och jobba på landsbygden. Vad innebär en socialdemokratisk skogspolitik? – Vi jobbar brett och policyskapande kring det här strategiska arbetet, som ju ska sträcka sig över partigränserna och över mandatperioden. Skogen är en enorm tillgång och om vi gör rätt satsningar här kan vi få upp till 25 000 nya jobb genom skogen. Det blir inte så mycket tidningspapper av skogen nuförtiden. Därför måste vi satsa på nya produkter, inte minst biobränslet. Vi om något land kan och borde komma ifrån det fossila bränslet. – Regeringen vill bedriva en framsynt och hållbar skogspolitik där skogen kan bidra till en växande bioekonomi och till jobb och tillväxt i hela landet. Det handlar om att ta hänsyn till mark, vatten och biotoper och att ha framförhållning så att industrin får råvaror. Samtidigt måste vi tänka långsiktigt. Skogen kan bidra ännu mer till en växande bioekonomi och till jobb. SVEN-ERIK BUCHT Landsbygdsminister 2 • 2015 FORUM SVEASKOG 19 FÖRYNGRING När roboten kom till plantskolan Lika många krukset och lika många skötseltimmar på lika stor kvadratmeteryta utomhus som tidigare. Ändå har Vibytorps plantskola ökat antalet plantor som produceras med minst tio procent. Dessutom har plantskolan ökat den miljömässiga vinsten markant. Magi? Nej. En robot. TEXT: IDA THUNBERG D et är nästan som i en science fiction-film. De många robotfingrarna lyfter upp plantorna ur sina mikrokrukor och stannar framför en blå vägg i några få sekunder. Det blixtrar till när fyra kameror samtidigt tar ett foto av plantorna. Bilden förs över direkt till ett dataprogram som omedelbart identifierar om plantan är godkänd eller inte. Allt går snabbt. Nästa steg är att robotfingrarna endast sätter tillbaka de godkända plantorna i det ordinarie kruksetet. Resten kasseras. Proceduren upprepas, och nästa gång ordnar roboten så att kommande laddning med godkända plantor fyller upp där det blev tomt under förra ronden. – Resultatet blir att i princip 100 procent av de plantor som går ut är godkända, förklarar Peter Melin, resultatområdeschef på Svenska Skogsplantor, som ingår i Sveaskogkoncernen. Det kallas för transplantering, och är ett resultat av ett utvecklingsarbete som Peter Melin och hans kollegor har jobbat med under fyra år. Då: 550 plantor per kvadratmeter. Den första delen av odlingen skedde i totalt tio växthus i Vibytorp. Nu: 3 450 plantor per kvadratmeter, och tack vare mikrokrukorna får samma volym som tidigare plats i två växthus. Betydligt mindre eldningsolja behövs för att värma upp växthusen. En viktig besparing, framförallt för miljön men även kostnadsmässigt. Nyckeln i processen är själva transplanteringen som roboten utför mellan växthusfasen och frilandsfasen i odlingsprocessen. 20 FORUM SVEASKOG 1 • 2015 Fas 1, i växthus, pågår i april–maj. Fas 2, där plantorna flyttas ut på friland, pågår juni–september. Tidigare användes samma krukset från början till slut, men nu används mikrokrukorna i PETER MELIN växthusen medan de större endast används utomhus. Plantorna kan inte odlas på friland i minikrukorna och därför blir transplanteringen central. – Tidigare hade vi endast runt 85 procent utbyte efter alla faser i odlingen. När vi skulle ställa ut plantorna på friland hade vi redan tappat en del av de 15 procenten eftersom det aldrig blir plantor av alla frön. Men tack vare transplanteringen hittar roboten omedelbart de fall där det inte bildats en planta, kasserar dem direkt, och ersätter den dåliga med en godkänd planta, säger Peter Melin. – På så sätt har vi nu ungefär 98 procent FAKTA Många fördelar • I det första växthusskedet används bara 25 procent av den tidigare växthusytan eftersom odlingstätheten ökar från 550 plantor per kvadratmeter till 3 450 plantor per kvadratmeter. • Användningen av eldningsolja för uppvärmning av växthusen minskar rejält. • Plantpartierna blir jämnare och lådorna kommer att innehålla fler plantor än tidigare. En följd av det blir bland annat effektivare lagring och transporter. Tack vare transplanteringen hittar roboten direkt de fall där det inte bildats en planta. PETER MELIN resultatområdeschef Svenska Skogsplantor plantbildning när vi går från växthus till frilandsodlingen. I princip alla krukor i krukseten används till godkända plantor, till skillnad från tidigare. Med samma antal krukset och lika många skötseltimmar på lika stor kvadratmeteryta utomhus så har plantantalet alltså ökat med minst tio procent. UPPSLAGET KOM FRÅN trädgårdsbranschen som har haft en liknande teknik i många år, men i mycket mindre skala. Idéer hämtades in och utvecklingen påbörjades för att anpassa transplantationstekniken till plantskolans storskaliga verksamhet. – Det har varit en lång process, både med tekniska och biologiska utmaningar. Hur skulle krukan se ut för att fungera? Vad ville vi att en maskin skulle kunna klara av? Hur stor platsbesparing skulle det bli?, berättar Peter Melin. Så småningom vände Vibytorp sig till en maskintillverkare, förklarade sina önskemål, och transplanteringsroboten utvecklades i samarbete med ett holländskt företag. Därmed började Vibytorps resa från traditionellt plantskolearbete till ett industriellt arbete, vilket också inneburit att det skett en kompetensutveckling bland personalen, eftersom personalen lärt sig de nya teknikerna och blivit operatörer av den nya maskinen. – En stor anledning till att det har gått så bra som det har gjort är att personalen har varit så engagerad, konstaterar Peter Molin. Svenska Skogsplantor i Vibytorp är nu den första anläggningen i landet som har automatiserad verksamhet i så stor utsträckning. Mikroplantstekniken började användas i stor skala förra året, och nu införs den nya tekniken även på Trekantens plantskola i Kalmar. PONSSE MODELLSERIE 2015 PONSSE 2015 SERIEN = ÖKAD PRODUKTIVITET REJÄL TILLFÖRLITLIGHET SMIDIG SERVICE BÄTTRE ERGONOMI PONSSE TILLVERKAS FÖR SKOGSMASKINSPROFFS. Uppgraderingen av Ponsses modellserie som inleddes med PONSSE Scorpion fortsätter. Vårt mål är att erbjuda våra kunder bästa tänkbara användarvänlighet, produktivitet och service på avverkningsplatsen. MODELLSERIEN ÄR EN STARK INDIKATION på vikten av kundsamarbete i produktutvecklingen av skogsmaskiner: de nya lösningarna möjliggör mer kraftfull, tillförlitlig och ergonomisk avverkning. Utgångspunkten för utvecklingen av den nya modellserien var tanken på en skogsmaskin som inte kompromissar. Varmt välkommen att besöka oss på sommarens skogsmässor för att se hur framtidens skogsmaskiner ser ut! SkogsElmia 4–6 juni i Jönköping • Skogsnolia 11–13 juni i Umeå Ponsse AB Lisjövägen 40, Västsura, 735 91 Surahammar tel: 0220 399 00 A logger’s best friend www.ponsse.com www.logmax.se HEADS ABOVE THE COMPETITION ACTIVE FRICTION CONTROL - FLERTRÄDSHANTERING - HÖG VIRKESKVALITET MARKNADENS DRIFTSÄKRASTE SKÖRDARAGGREGAT Ett slangbyte var tusende timme, marknadens bästa diametermätning och ett unikt världspatent som ger bästa möjliga kvistning och lägsta möjliga friktion. Dessa är bara några av anledningarna till att fler och fler väljer Log Max, världen över. Vi på Log Max jobbar ständigt med att utveckla och förfina våra produkter för att du som kund skall kunna känna dig trygg och veta att våra skördaraggregat inte sviker dig i de tuffaste situationer. Ring eller besök oss under Elmia och Nolia så berättar vi mer om alla fördelar med Log Max. Lars Strömsund Norra Sverige, 070-347 65 74 Mikael Solèn Södra Sverige, 070-591 18 89 Gunnar Bäck Södra Sverige, 070-391 97 50 2 • 2015 FORUM SVEASKOG 21 SKOGSBRUK Felicia Johansson kan inte tänka sig ett jobb utanför skogen. Skogen: En framtidsbransch Att jobba i skogen är mer än bara ett jobb. Det är en livsstil. De unga skogsentreprenörerna Felicia Johansson och Karl-Oskar Isaksson har aldrig ångrat sina yrkesval. Nu vill de locka fler unga till skogen. TEXT: CHRISTINA LILJESTRAND FOTO: PATRIK DEGERMAN F elicia Johansson, 20 år, vänder med van hand skördaren och styr den över hygget. Familje företaget Svartbyns Skogstjänst AB avverkar i ett bestånd i när heten av Brännberg öster om Älvsbyn, un gefär tio mil från hemorten Överkalix. Felicia, som gör sitt första år som delägare och medarbetare, är en självklar medlem av det väl sammansvetsade arbetslaget. Hon har varit delaktig i livet i skogen ända sedan hon var liten. Första gången hennes pappa lämnade henne ensam bak om spakarna i skördaren var hon bara sex år. Och det tar tid att lära sig att behärska en sådan maskin, vilket innebär att hon har haft en viss fördel gentemot sina skol kamrater på Naturbruksgymnasiet. Felicia arbetar koncentrerat vid spakar na och lämnar i enlighet med kraven kvar en högstubbe som bildar en grupp tillsam mans med några sparade träd. 22 FORUM SVEASKOG 1 • 2015 – Det sägs att vi skogsmaskinförare tar fler beslut per minut än en stridspilot, re flekterar hon. Snabba beslut krävs varje minut. Medan displayen visar dimensio nerna på trädstammarna kapar hon dem, snabbt och enkelt som om det vore spaget ti. Bara ett tränat öga kan bedöma så snabbt hur varje träd ska kapas och sorteras. – I det här yrket gäller det att kunna ta egna beslut och Felicia har driv. Hon vet vad som ska göras, bekräftar hennes pap pa, Mikael Johansson, vid servicevagnen. ÄN SÅ LÄNGE Är Mikael den som driver företaget, supportad av mamma Jeanette som sköter administrationen, men åter växten är tryggad genom Felicia. Mikael har just varit iväg och hämtat en ny rotator till Felicias skördare. Om något går sönder, och det händer förstås ibland, är det bra att kunna analysera och skruva själv – något som Felicia inte drar sig för. Tvärt I det här yrket gäller det att kunna ta egna beslut och Felicia har driv. MIKAEL JOHANSSON ägare till Svartbyns Skogstjänst. om, hon gillar att skruva och meka, och hål ler gärna till i verkstaden på fritiden också. Som tjej är Felicia i klar minoritet, även om hon inte är ensam. Visst kan jobbet vara fy siskt tungt ibland, men inte tyngre än att hon klarar det. Och gemenskapen är det inget fel på, det märks att det finns förtroende i laget. Det kan visserligen bli långa ensamma pass i hytten, men behövs det kan man slå ihjäl tiden med radio eller en ljudbok. Of tast övernattar hon i baracken. Det gäller att passa på att sova när man kan. Felicias farfar startade familjeföretaget 1969, och som tredje generationen skogs entreprenör har hon nu tagit över hans an del i firman. Att syssla med något annat finns inte på hennes karta. Varför skulle hon det? Här får hon ju göra det bästa hon vet. – Mamma och lillsyrran tycker att det kan bli väl mycket skogssnack ibland, medger hon. Men det här är en livsstil, ett liv jag inte skulle vilja byta ut. Karl-Oskar Isaksson ser oändliga möjligheter i skogen. NÄRMARE ÖVERKALIX, i skogarna i trak ten av Morjärv, är ett annat familjeföretag stationerat. Furorna står raka i den kupe rade terrängen i eftermiddagssolen, och en bit bort från rastplatsen brummar skör daren, som har gjort djupa spår i snön mellan travarna av avverkat timmer. – Ett ovanligt fint bestånd, en riktig ”mannaminneskog”, tycker Karl-Oskar Isaksson på Isakssons Terrängtransport AB, där han raskt kliver över stubbar och drivor på väg ut till arbetsplatsen. Han är förhållandevis ung i yrket, bara 26 år, men redan en fullfjädrad skogsentreprenör. Även han var ofta ute i skogen som barn. Det var med glädje han följde sin pappa och sina farbröder i jobbet. Att bli skogsentreprenör var i det när maste självklart för Karl-Oskar. Det är fle ra aspekter som lockar honom. Inte minst gillar han maskiner överlag, och genom jobbet får han sitt lystmäte tillgodosett. Dessutom är skogsbruket i sig ett stort in tresse. På gymnasiet gick han naturbruks programmet med teoretisk specialinrikt ning, det var det han ansåg sig vara mest betjänt av. De praktiska aspekterna hade han redan stor erfarenhet av hemifrån. Karl-Oskar tror starkt på skogen som framtidsnäring. – Skogen är en förnyelsebar råvara, och jag tror att efterfrågan kommer att öka. Skogs branschen är nog den sista som kommer att få lägga ner, åtminstone här, säger han. Att säkra återväxten bland maskinförarna är en utmaning för branschen, men KarlOskar tror att det kommer att lösa sig, även om det ser ut att bli en svacka på några år. Det faller sig helt naturligt att Karl- Oskar ska ta över familjeföretaget när hans pappa och farbror om några få år går i pension. Han är redan en av tre delägare i firman som dessutom har åtta anställda. Blir han vd blir han också personalansva rig, vilket han ser fram emot. Han har flera idéer kring hur han ska utveckla persona len. Han tror på delaktighet, ekonomiskt och ansvarsmässigt. MEN EFTERSOM FLERA pensionsavgång ar än pappas och farbroderns är nära före stående gäller det att kunna rekrytera unga. Att skapa intresse för skogen bland unga genom kontakt långt innan det är dags att välja gymnasieprogram är något som han i likhet med branschkollegan Felicia tror på och gärna skulle vara delaktig i. Han vill också fortsätta att ha kontakt med politiker och föra fram hur viktigt skogs bruket är för glesbygden och hela Sverige. Den kanske största utmaningen för en skogsentreprenör är att det krävs så stor och bred kompetens, tycker Karl-Oskar. Man måste vara mångsysslare med både praktisk erfarenhet och stora teoretiska kunskaper. Men det är också en del av char men i arbetet. I hans jobb ser alla dagar oli ka ut, antingen han kör en skogsmaskin e ller lastbil, mekar, reparerar utrustning eller rekar nya områden som ska avverkas. – Man måste vara lite av en tävlings människa – annars är man inte riktigt på topp, säger han. Hans äldre kollegor har visat stort in tresse för en idé han kläckt för att bli mer effektiv i arbetet: Han filmar sig själv och sitt arbete i hytten med mobiltelefonen – ett påhittigt initiativ som nyttjar vardags teknik på ett enkelt sätt. På så vis får han möjlighet att analysera sitt sätt att arbeta i efterhand, och kan också förbättra och effektivisera sig. Men Karl-Oskar tror inte på att föra allt för hård statistik över effektiviseringen. Det måste vara kvalitet på arbetet också. – I framtiden kanske vi får ändra inrikt ning en del – det kommer att krävas av oss att vi är flexibla. Det är mycket fokus på att förebygga körskador, och kraven kom mer att bli ännu tuffare. Grundvattenkar tor är ett hjälpmedel som jag tror på för den som ska bedöma var det går att köra. Som ett slags slutgiltigt bevis på att sko gen betyder mer för Karl-Oskar än bara ett yrke har han också själv blivit skogs ägare. Staden kommer aldrig bli ett alter nativ för honom, inte ens på fritiden. – Far jag in till Luleå får jag ångest och vill hem, säger han leende. Då far jag hell re ut med skotern tillsammans med kom pisarna eller drar på mig skidorna. Skogen är det bästa jag vet. 2 • 2015 FORUM SVEASKOG 23 FRAMTID ”Fler kvinnor skulle utveckla skogsnäringen” Hur ska fler tjejer få upp ögonen för skogen som arbetsplats? I juli anordnas en kurs som syftar till att locka fler kvinnor till skogen. Josefin Nordahl, student på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, är en av fem tjejer som håller i kursen. Mer än bara skog Varför behövs det en speciell kurs för tjejer? – Många tjejer har ingen erfarenhet av skogliga yrken och vet inte vad det innebär att arbeta i skogen. SLU har arrangerat den här kursen i sju år, och den har alltid varit mycket uppskattad. Det handlar om att ge inspiration: lyssna på kvinnliga förebilder som berättar om varför de valde skogen och vad ett skogligt yrke kan betyda. Vilka vänder ni er till? – Vi vänder oss till tjejer från 16 till ungefär 35 år, både de som ännu inte har gjort sitt yrkesval och de som kanske funderar på att byta yrkeskarriär. En utmaning vi har är att nå dessa tjejer, de läser ju troligtvis inte de skogstidningar som vi annonserar i. Vi hoppas kunna nå ut på andra sätt. Vad kommer att hända på kursen? – Kursdagarna kommer att innehålla aktiviteter, studiebesök och föreläsningar. Tanken är att vi ska ge deltagarna en bred bild av vad det kan innebära att jobba med skog och visa på hur många spännande yrkesroller som finns inom skogsbranschen. De kommer att få träffa yrkesverksamma Skogsmästare och Jägmästare som berättar om sina arbeten. De kommer även att få prova på hur man jobbar i skogen rent praktiskt och få testa att köra en skördare. Dessutom tänkte vi åka ut till området där det brann i fjol. Varför är det viktigt att få fler kvinnor till skogen? – Idag är skogen inte jämställd arbetsplats. Det börjar visserligen att röra på sig – på min utbildning är det 24 procent tjejer idag. Men det går inte så fort. Jag tror att fler kvinnor skulle utveckla skogsnäringen. Vi tänker på olika sätt och har olika erfarenheter, och mångfald berikar alltid. Varför valde du själv en skoglig utbildning? – Jag gillar att vara ute i naturen och lockades av att det är ett väldigt brett yrke. Man behöver inte specialisera sig direkt, utan får en bred utbildning. Växtkraft. För generationer. Så stavas Sveaskog från och med våren 2015. För Sveaskog är så mycket mer än bara skog. TEXT: ANNA-MARIA STAWREBERG Men växtkraften finns självklart även i skogen. SVEASKOG BETYDER så mycket – för så många. – Vi sköter skogen så att den växer bättre samtiInte bara för dem som jobbar där, också hela samhällen påverkas. Det är något som Sveaskog vill föra digt som vi bevarar biologisk mångfald och fram mer i framtiden. upplevelsevärden. – Vi ställde oss frågan vilka värden Sveaskog skaBegreppet ”För generationer” syftar på både hispar för kunder, skogslänen där vi verkar, klimatet toria och framtid. och våra anställda. Det blev upptakten till ett spän– Det är ingen nyhet att Sveriges välfärd till stor del bygger på skogen. Vi har brukat våra skogar på nande arbete där vi bestämt oss för att tydligare ett ansvarsfullt sätt, och det vill vi fortsätta med. kommunicera Sveaskogs betydelse, säger Linda An– Sveaskog är ett av få företag som faktiskt gör dersson, kommunikationschef på Sveaskog. hundraårsplaner. Våra uttagsnivåer ska För om man som Sveaskog har visionen vara hållbara flera generationer framöatt vara det ledande skogsföretaget är det viktigt att stanna upp och reflektera ibland. ver. De träd som vi planterar idag skör– Vi vill att de som jobbar på och med das om hundra år. Därför kan vi med Sveaskog ska känna sig stolta över företagott samvete säga att vi arbetar långsikget. Och i den dialog som alla medarbetare tigt med sikte på våra barnbarn, säger deltagit i har engagemanget och stoltheten Linda Andersson. varit uppenbar, konstaterar Linda För att även i framtiden kunna bygga Andersson, och lyfter fram företagets milsamhällets ekonomi på skogen och ta tillvara skogen som förnybar resurs är jö- och innovationstänk som exempel. det viktigt att fler får upp ögonen för – Våra och kundernas produkter bidrar skogen som arbetsplats. till ett bättre klimat. Genom att bygga mer i LINDA ANDERSSON – Vi vill stärka vår rekrytering och även trä, använda papper istället för plast och uthär kommer stoltheten in. Sveaskog ska vara en attveckla fler produkter med skogsråvara som bas kan vi minska de klimatpåverkande utsläppen. raktiv arbetsplats, också för ungdomar, kvinnor och Under det senaste året har alla medarbetare i personer med andra erfarenheter och kompetenser än de som är vanligast förekommande idag, säger Sveaskog varit engagerade i samtal om vad som är Sveaskogs uppgift och betydelse. Det har resulterat i Linda Andersson. en kort och slagkraftig mission för företaget: ”Växtkraft. För generationer.” SVEA Över hela Sverige finns exempel på hur Sveaskog SKOG FAKTA bidrar till jobb och till att samhällen kan fortsätta att existera. Många människor jobbar direkt eller indiSom ett första tydligt avstamp rekt med skogsnäringen – i skogen, med transporter, i Sveaskogs arbete med att i industrin, i verkstäder, i serviceyrken. kommunicera missionen och – Ordet ”växtkraft” står för just detta. Det är ett företagets betydelse kommer starkt ord som rymmer oändligt mycket. Det handnummer tre av Forum Sveaskog bli ett temanummer lar om att bidra till våra kunders konkurrenskraft, om vilka värden Sveaskog, att skapa växtkraft i byar och att med en exporttung kunderna och skogen skapar. näring ge växtkraft åt Sveriges ekonomi. ? FORUM 24 FORUM SVEASKOG 2 • 2015 WWW.SVEA SKOG #3 2015 .SE FAKTA Skogskurs för tjejer arrangeras av Fakulteten för skogsvetenskap, SLU. Kursen genomförs 30 juli till 2 augusti i Skinnskatteberg. Den planeras och genomförs av fem tjejer som studerar till Skogsmästare eller Jägmästare. Läs mer på FB: Skogskurs för tjejer. Skogsaffärer på nya sätt. Med vår närhet utvecklar vi fler bitar av ditt skogsägande. Peter Granberg Arvidsjaur och Arjeplog 0960-559 20 070-320 09 33 Urban Hellgren Norsjö och Jörn 070-381 61 61 Christer Westh Söderhamn, Bollnäs och Ovanåker 076-125 39 70 Martin Bäck Nora och Lindesberg 010-544 99 44 070-678 78 38 Roger Johansson Skaraborg 070-625 44 21 Leif Randeblad Patrik Fredriksson Luleå, Boden och Jokkmokk 0920-25 82 82 070-555 92 01 Gällivare, Överkalix och Råneå 0926-757 68 070-601 10 41 Richard Holmgren Malå, Sorsele och Storuman 0953-416 51 Peter Häger Sa Jämtland, Ljusdals kommun och Härjedalen 076-112 33 48 Carl Westerberg Katrineholm 0150-137 80 070-523 26 66 Anders Rydell Vimmerby 070-282 97 52 Seth Westin Lycksele 0950-231 68 Jonny Carlsson Askersund 0583-134 41 070-603 56 92 Fredrik Johansson Fagersta, Ludvika och Skinnskatteberg 010-544 96 18 Eric Barck Västervik, Oskarshamn och Kalmar 076-774 21 04 Bror Olofsson Kalix, Haparanda och Råneå 0923-696 51 070-654 42 59 Anders Johnsson Skellefteå 0910-852 80 Erik Eriksson Storfors, Filipstad och Hällefors 010-544 95 31 070-202 37 27 Jenny Eriksson Gävle och Sandviken 0225-71 20 02 070-225 61 38 Olof Liedberg Jönköping och Mjölby 070-212 15 67 Leif Risberg Piteå 0911-784 60 070-565 11 22 Jan-Erik Berglund Piteå och Luleå 0911-784 51 0920-454 41 070-696 30 97 Tommy Lundberg Älvsbyn 0929-168 25 070-559 68 47 Erik Furmark Övertorneå och Pajala 0927-122 40 070-320 50 44 Melker Johansson Åsele, Vilhelmina, Vindeln, Fredrika, Umeå, Bjurholm, Vännäs och Robertsfors 010-544 99 71 Ronnie Andersson Uppland 010-544 95 57 070-341 28 78 Irene Björklund Västerås och Köping 0222-336 63 070-371 09 12 Urban Alkeberg Jönköping och Värnamo 070-239 76 88 Rikard Fjällman Avesta och Sala 0225-71 20 19 076-103 22 61 Håkan Andersson Örebro 019-19 50 04 070-514 77 62 Mikael Hedin Hedemora, Säter, Borlänge och Falun 0225-71 20 18 070-304 37 25 Stefan Wiker Arboga och Eskilstuna 019-19 50 33 076-788 50 03 Erik Andersson Kristinehamn 0586-649 07 070-630 08 70 Tomas Larsson Karlskoga 0586-649 01 070-624 25 84 Jan Johansson Karlstad 010-471 81 40 076-102 58 82 Vakant Linköping och Kisa 1 • 2015 FORUM SVEASKOG 25 STÖRST I SVERIGE PÅ ATV www.cfmoto.se c force 800 efi / c force 800 efi eps Fullutrustat kraftpaket med servostyrning (+7.000 :- ), 800cc V-twin motor, aluminiumfälg, gasstötdämpare m.m. från 67.900 :- exkl. moms Från 84.900 :- inkl. moms + 2.000 för vägreg. En svensk kvalitetsprodukt www.alstor.se | Tel 0524-407 45 | info@alstor.se kampanjpaket ranger large Kombivagn med flak & kran, fjärrstyrd vinsch & hasplåt Läs mer på www.black-wolf.se Spara 7.890 :- 15.290 :- inkl. moms Ord. pris 23.180 :- Monteringskostnad kan tillkomma. NYTT BAND FÖR ÖKAD BÄRIGHET NYTT BAND FÖR ÖKAD BÄRIGHET NYTT BAND FÖR ÖKAD BÄRIGHET NYTT BAND FÖR ÖKAD BÄRIGHET Vi har fram ett nytt Vi tagit har tagit fram ett nytt Vitagit har fram ett nytt Vi har som tagitband fram ett nytt band är litesom bredare, är lite bredare, band som är lite bredare, band som är lite bredare, har tätare mellan länkarna har tätare mellan länkarna har tätare mellan länkarna har tätare mellan länkarna och därmed en bättre bä- och därmed en bättre och därmed en bättre bä- bä- och därmed en bättre bärighet på righet blöta och mjuka på blöta och mjuka righet på blöta och mjuka righet på blöta och mjuka underlag. Detta innebär underlag. Detta innebär underlag. underlag. Detta Detta innebärinnebär en ökad framkomlighet en ökad framkomlighet en framkomlighet ökad framkomlighet en ökad och mindre markskador. och mindre markskador. och mindre markskador. och mindre markskador. Mobil 070-39 73 654 Mobil 070-39 73 654 Mobil 070-39 Mobil 070-39 73 73 654654 agne@barrsaterskog.com agne@barrsaterskog.com agne@barrsaterskog.com agne@barrsaterskog.com www.canada-band.nu www.canada-band.nu www.canada-band.nu www.barrsaterskogs.com www.canada-band.nu Mobil. 070-397 36 54 Mobil. 070-397 36 5436 54 Mobil. 070-397 36 54 agne@barrsaterskogs.com Mobil. 070-397 agne@barrsaterskogs.com agne@barrsaterskogs.com www.barrsaterskogs.com agne@barrsaterskogs.com www.barrsaterskogs.com www.barrsaterskogs.com 26 Namnlöst-4 1 FORUM SVEASKOG 2 • 2015 2015-02-18 09:01 VIMEKS NYA DREAM TEAM Vimek 610 och Vimek 404T5, marknadens mest effektiva maskiner för skonsam gallring. I vårt nya Dream Team har vi lyckats kombinera motor från CAT på 60 Hk och transmission från Bosch Rexroth till att leverera hög effekt, produktivitet, prestanda, allt med låg bränsleförbrukning och till en kostnadseffektiv maskingrupp. Hitta oss på nätet: facebook.com/vimekab KÖP EN POLARIS ATV OCH FÅ KLÄDER & TILLBEHÖR TILL ETT VÄRDE AV 5 000 KR inkl. moms Kampanjen gäller t o m 30 juni på Polaris 2015 ATV. Ej barnmaskiner samt Sportsman 6x6. Eventuell monteringskostnad kan tillkomma. Kan ej kombineras med andra erbjudanden. SPORTSMAN ETX SPORTSMAN 850 SP FOREST SPORTSMAN 570 SPORTSMAN XP 1000 FOREST 2015 OÄNDLIGA MÖJLIGHETER Med alla våra tillbehör får du ett fordon med oändliga möjligheter, helt anpassat till just dina behov. Polaris levererar arbetsglädje som standard och har 30 års erfarenhet av att bygga fyrhjulingar. Med äkta fyrhjulsdrift täcker Polaris allt från skogsbruk och jakt, till snöröjning och gårdsarbete. Besök din närmaste Polaris återförsäljare så får du veta mer om alla våra nyheter. SPORTSMAN 570 EPS SCRAMBLER XP 1000 www.vimek.se SPORTSMAN 570 X2 EPS SPORTSMAN 570 SP ACE 325 ACE 570 ACE 570 SP SPORTSMAN 570 UTE PHOENIX 200 VÄLJ TRYGGT - VÄLJ POLARIS. WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN Ett samarbete med Santander Consumer Bank 2 • 2015 FORUM SVEASKOG 27 FISKE Fiskepärlor i Sveaskogs vatten Fiske har blivit något av ett folknöje. Med all rätt. Fiske ger ofta spänning, vackra naturupplevelser och avkoppling i ett. Här får du en guide till några av våra häftigaste fiskevatten från norr till söder. TEXT: EMIRA RAMIC 3 2 1 28 1. KÄRINGBERGET – Vackert, men svårfiskat Västerbottens Ekopark Käringberget är turismens dragplåster i regionen. Där flyter bland annat södra delen av Lögdeälven där lax och öring håller till. Lögdeälven och andra naturliga vatten i området lämpar sig främst för flugfiske. – Vattnen är vackert belägna, men kan vara lite svårare att fiska i, något som gör att framförallt exklusiva sportfiskare kommer hit, säger Petter Johansson, fiskeansvarig för Sveaskogs vatten i Västerbotten. För mer avslappnat fiske finns ett flertal put and take-vatten där du har chans att få upp öring eller till och med regnbåge. Sveaskog satsar mycket på inplantering i de områden där det fiskas mycket, och det finns fiskar som väger mellan 7 hekto och 1,5 kilo, samt några troféfiskar som väger uppemot 5 kilo, ett spann som lockar fiskare på olika nivåer. FORUM SVEASKOG 2 • 2015 – Put and take-vatten passar både campingfamiljen och den erfarna fiskaren, menar Petter Johansson. 2. ABMOÄLVEN – Stor variation i vattenströmmarna Fyra mil norr om Arvidsjaur hittar du Abmoälven, ett nio kilometer långt biflöde till Piteälven. Abmoälven är en pärla för flugfiskare. Hit kommer veteranen som vill fånga dagens middag och njuta av naturen resten av tiden. – En stor del av sträckan ligger nära vägen så den är ganska tillgänglig. Det är stor variation på vattenströmmarna och platsen erbjuder fiske i både lugnvatten och forsande vatten, säger Anders Harr, fiskeansvarig för södra Norrbotten på Sveaskog. De flesta fiskar efter ”solfisken” harr och även öring, men du kan också dra upp abborre, sik och gädda. Fördelen med Abmoälven är att du inte behöver ta dig ut med båt, utan har stor chans till napp från stranden. Bästa fisketiden är från midsommar tills älgjakten börjar i september. 3. MUONIOÄLVEN – För dig som vill ha napp snabbt Muonioälven i norra Norrbotten gränsar till Finland och är det nordligaste vattnet för Sveaskogs fiskekort. Hit kommer fiskare som snabbt vill få napp, eftersom det finns gott om huggvillig harr. – Man kommer åt stora delar av älven från stranden med kastspöet. Det finns sträckor på 1–5 kilometer där det är riktigt bra fiske på lax och öring också, säger Markus Jatko, ansvarig för Sveaskogs fiskevatten i norra Norrbotten. Laxen lockar de inbitna fiskeentusiasterna och de flesta kommer hit under juli när det finns mest fisk. Muonioälvens vatten arrenderas ut till Sveaskog av Fastighetsverket och ingår i Sveaskogs fiskekort för regionen. 4. MALINGSBO-KLOTEN Bara två timmar från Stockholm Malingsbo-Kloten i Bergslagen är ett populärt turistmål sedan 1970-talet. Här finns Ekopark Malingsbo, vars friluftsområde bland Bergslagens stora barrskogar är en riktig familjefavorit. Den förhållandevis goda infrastrukturen kring ett tiotal put and take-vatten underlättar för härliga fisketurer. Här kan du fånga öring och regnbåge. – Vi finns bara två timmar från Stockholm, så många från Mälardalen och regionerna omkring kommer hit över några dagar eller under en längre period. Det kryllar av folk här under högsäsongen maj till augusti, säger Börje Eriksson, ansvarig för fiskefrågor på Sveaskog i norra Bergslagen. Efter Mörrum i Blekinge är Malingsbo-Kloten Sveaskogs största fiskeområde där 7 000–8 000 fiskekort säljs varje år. Som nybörjarfiskare kan du öva upp rutinerna i något av de omkring 40 naturliga vatten där du fångar gädda och abborre. För entusiaster är den stora dragpunkten put and take-vattnen. 4 7 6 5 5. MÖRRUM Välkänt i fiskekretsar Kändisen Mörrum lockar tiotusentals besökare varje år. Hit kommer entusiaster från hela världen för kronlaxfisket, med lax och öring som kan väga mer än 18 kilo. Vill du fiska på historisk mark ska du välja den klassiska, sju kilometer långa sträckan i Mörrumsåns nedre lopp, där laxen fångats sedan 1940-talet. Men du kan också hitta egna hotspots i Mörrumsåns pooler där man samsas med spinn- och flugfiskare för att fånga lax och havsöring. Mörrum är ett mecka för veteraner och för nybörjare blir det en upplevelse utöver det vanliga. Det lyfter Fredrik Klang, Sveaskogs marknadsområdeschef för södra Sverige, fram. – Här finns något för alla, både de som fiskat i åratal och de som tar en fiskekurs för första gången. Här kan de uppleva hela fisketraditionen. Är du nyfiken på fiskeparadiset Mörrum? Läs mer på sveaskog.se! 6. FEGEN För dig som vill ha variation på kroken På gränsen mellan Halland och Västra Götaland kan du fiska i sjön Fegen. Sjön är en idyll för familjefisket, men också för den vana entusiasten som vill ha variation på kroken. För även om de flesta fiskar efter gös, abborre och gädda så finns det 17 olika fiskearter. Unikt för Fegen är att det finns vårlekande siklöja, som vanligtvis leker på hösten. – Det är en sjö med riktigt naturskön omgivning. Sandviks kyrka ligger vackert beläget på en liten halvö som är väl värd ett besök under en båttur, säger Anders Karlsson, ansvarig för fiskefrågor i västra Götaland. Sveaskog äger en del av vattnet tillsammans med andra aktörer, vilka tillsammans är medlemmar i Fegens fiskevårdsområdesförening. Fiske är tillåtet för privatpersoner med föreningens egna fiskekort. FAKTA Sveaskogs fiskekort Sveaskog har 21 olika fiskekort som vart och ett ger dig möjlighet att fiska på utvalda vatten runtom i landet. Titta på en karta för att vara säker på att du fiskar på tillåtet vatten. Varje område har särskilda fiskeregler som du kan ta del av på sveaskog.se innan du beställer eller köper kortet. Sveaskog arrenderar även ut vissa fiskeområden till andra aktörer. Där kan du fiska med aktörernas egna fiskekort. Kolla upp vilka fiskekort som gäller för aktuellt område. Som ungdom under 20 år fiskar du gratis i fiskevatten där Sveaskogs fiskekort gäller, men du måste kunna visa upp ett fiskekort vid eventuella kontroller. På Sveaskogs hemsida laddar du ner ungdomskortet. På vissa fiskeställen kan samtliga i en barnfamilj fiska på ett och samma kort. 7. HALLE- OCH HUNNEBERG Stora fiskar och vacker utsikt Naturvårdsområdet Halleberg och Hunneberg i Västergötland är känt för att hysa den kungliga älgjakten. Kung Carl XVI Gustaf invigde jaktområdet 2004 och jagade där senast ifjol. Vildmarksmiljön gör sig även bra från Hallsjön, där regnbåge, abborre och gädda inplanterats i put and take-vattnet. Förra året drogs en gädda på 18 kilo upp där, en imponerande vikt även för vana fiskare. Är du en fritidsfiskare som även vill njuta av vacker natur är Hunneberg, med naturlig tillgång på abborre och gädda, ett säkert kort. – Naturen är ett turistmål i sig. Hunneberg har fantastisk utsikt över platåberget. Det är väldigt fin miljö för alla som gillar att fiska, säger Fredrik Klang. Så blir du en bättre fiskare FÖR NYBÖRJARE 1. Försök att minimera drill tiden, då fisken kan skada muskulaturen på grund av överansträngning under ”fajten”. 2. Ha fisken i vattnet så länge som möjligt. Många vill hinna ta en snabb bild på fisken, men fotografering får aldrig gå ut över fiskens hälsa. 3. Ställ dig aldrig framför en fiskare. Ett kast, ett steg är en grundregel. 4. Undvik hullingkrokar om du har för avsikt att släppa fisken så minimerar du skadorna. Om du fångar en fisk med hullingkrok kan du klippa av tafsen och dra ut kroken innan du släpper tillbaka fisken. 5. Tänk på att det i vissa vatten finns minimimått på olika fiskestammar. En fisk som är mindre än vad som står angivet ska du släppa tillbaka i vattnet. Regler för olika områden hittar du på sveaskog.se där du också kan se vilka områden som täcks av respektive fiskekort. FÖR VETERANER 1. Våga prova nytt! Man blir lätt van vid att fiska på samma ställen, få samma sorts fisk och därmed re- sultat. Testa därför nya platser och nya beten för att bryta mönstret. Det blir mycket roligare att fiska då. 2. Var lyhörd och lyssna på dina medfiskare. Rådfråga och byt erfarenheter med varandra. Hjälp orutinerade fiskare genom att dela med dig av din kunskap. 3. Ola Söderdahls tips för Mörrumbesökare är att röra på sig mer. 2 • 2015 FORUM SVEASKOG 29 FRITID Fiskelycka vid elden FOTO: LINUS HALLGREN STYLING: KARIN NORDKVIST Det finns få saker som väger upp känslan av att grilla sin nyfångade fisk över öppen eld. Passa på att fira fiskelyckan på plats och njut av sommarkvällen i det fria. 1. Eldfat, Granit, 499 kr. 2. Grillspett, Weber/Clas Ohlson, 39 kr. 3. Glasflaskor, Granit, 3 för 59 kr. 4. Sugrör papper, Granit, 39 kr. 5. Brödkorg i plast, Åhlens, 3-pack, 29 kr. 6. Marinadglas med pensel, Weber/Clas Ohlson, 129 kr. 7. Kökshanddukar, Åhlens, 3-pack 99 kr. 8. Glasflaskor med patentkork, Åhléns, 29 kr/st. 9. Skål i gjutjärn, Granit, 79 kr. 10. Mortel i marmor, Granit, 399 kr. 11. Skärbräda i trä, Åhlens, 79 kr. 12. Marmorskiva rund, Åhlens, 349 kr. 13. Sil, Granit, 79 kr. 14. Håv, privat. 30 FORUM SVEASKOG 2 • 2015 I LONDON VINNAR BILDEN! SITTVÄNLIG skickades in Gungstolen i björk i Norsjö. on ss go av Tora Hu LÄSARNAS BILDER Fiskelycka TRÄKÄNSLA Kåsan har många förträffliga användningsområden. Vinnarbilden togs av Kurt Hugoson i Norsjö. Blev du också inspirerad av reportaget om fiskepärlor? Nu efterlyser vi läsarnas bästa fiskebilder. Mejla dem till forum@ sveaskog.se och tävla om en fin walkstool. Eftersom nästa nummer är en specialutgåva utses vinnaren först i nummer 4. Inskickade bilder kan komma att publiceras på Sveaskogs Facebooksida. FAVORITLASS ”Björkved är min favorit i bastun och även i brasan”, skriver Gunborg Haapasaari i Övertorneå. Se fler läsarbilder på www.sveaskog.se/forum-sveaskog I BAKTANKAR Brödkaveln är både vär defull och viktig, menar Kur t Hugosson i Norsjö. FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK! ❶ ❷ ❼ ➑ ❸ ❹ KORSORD BÄRS SOM JODÅ, DET KAN MAN KAN DET TAPPAS TYCKA BETYDA KÖKSDOFT FORUM 2-2015 KÄMPE JASSÅ MUTANT KAJKA EXPANDERAD TUNT TYG SÅS HURSA? DEN ÄR PÅ SUSHIN BOKGEORGE SÖKER MAKA? Förra numrets vinnare finner du på www.sveaskog.se/forumsveaskog. DE HÄR PRISERNA kan du vinna. SNO KORNIG ÄLTAT LÅNG LÅNG TID SVEASKOG SES MED DUS KALLAS LIKA HOLME FORDONSAFFÄR SLÄPPA ANGER LÄGE BOR I MJÖL BRA BETYG FLÖDEN PRICKFRI ÖGRUPP TOKIG FLODERS KORT FÖR FLICKINGRID NAMN, ENERGIFTG FÖRR SMÖR I USA BRÅK OM MAT? GRYNING TUSEN OCKSÅ BLOTTAD TRÄD MED KOTTAR www. alinea.nu VAD ÄR VÄL BÄTTRE än att krypa upp i soffan och lösa ett korsord? Om du knäcker korsordet kan du dessutom vinna ett fint pris. Nyckelordet bildar du genom att använda bokstäverna i de blå rutorna. Ordet vi söker finns med på bilden. Mejla ordet till tavlingssvar@sveaskog.se senast den 30 juli. Du kan även posta ett vykort med rätt svar till: Korsordstävling, Forum Sveaskog Sveaskogs kundcenter Box 315, 952 23 Kalix FINNS FÖR STRUMPOR & HEMLIG POLIS 1:a pris: Sveaskogryggsäck 2:a pris: Träkåsa 3:e pris: En förpackning med fyra muggar 4–10:e pris: Grillgaffel TILLTALAS THAT IS HOLLAND TAGGIG BUSKE OCKUPATION HOLMEN Rätt ord i förra numret: VILSE 1 • 2015 FORUM SVEASKOG 31 P0STTIDNING B Returadress: Sveaskogs Kundcenter Box 315, 952 23 Kalix TILL SIST… med fokus på virkesköp Sveaskog vill köpa mer virke från privata skogsägare. Därför blir det nu extra fokus på virkesköp i Sveaskogs monter under SkogsElmia 4–6 juni. Dessutom får besökaren chans att se bland annat plantor och slutprodukter från skogen – och en och annan överraskning precis som sist. TEXT: SARA BERGQVIST I ÅR KOMMER samtliga av Sveaskogs virkesköpare i södra Sverige att vara med på mässan, tillsammans med representanter från andra delar av verksamheten. Även Svenska Skogsplantor finns på plats, men i en egen monter. – Virkesköp är ett långsiktigt arbete. Genom att träffa nya skogsägare vet de att vi finns när det är dags att avverka nästa gång. Men nätverkandet på de här mässorna handlar inte bara om att träffa nya leverantörer – det är minst lika viktigt att underhålla de goda relationer vi redan har, säger Urban Alkeberg, virkesköpare i Jönköping och Värnamo. Anders Rydell, virkesköpare från Sveaskog i Vimmerby håller med. – När det gäller nya leverantörer är det viktigt att visa att vi är en stor och komplett helhetspartner som kan hjälpa till med många olika skogsvårdstjänster. Liksom förra gången kommer Sveaskogs monter att vara uppbyggd kring tre hus, där man lyfter olika delar av verksamheten. – Tidigare har vi visat kedjan från skog till fabrik. I år går vi ett steg längre och visar vad skogen ger i slutänden i form av lönsamma kunder, levande landsbygd och pengar i statskassan. Därför kommer vi också att bygga upp en miljö där vi visar produkter från skogen med allt från bullpapper till FSC-certifierade trädgårdsmöbler, berättar Helena Delborn, ansvarig för marknadskommunikation på Sveaskog. Någon form av aktivitet väntar också dem som besöker montern – men vad är än så länge hemligt. En av de leverantörer som Sveaskog bjudit in är Henrik Lillienberg. Han äger 349 hektar mark i Värnamotrakten, varav 305 hektar produktiv skogsmark. Han har besökt SkogsElmia och Elmia Wood varje gång i nästan 30 år. – Anledningen är både att träffa folk och ta del av nyheter. Det jag tycker är mest spännande att titta på just nu är nya avverkningssystem, säger Henrik Lillienberg. EN ANNAN LEVERANTÖR som brukar besöka mässan varje gång är Magnus Andersson. Tillsammans med sin fru Pamela äger han drygt 1 000 hektar produktiv skogsmark, mestadels tall. Tidigare mässbesök har bland annat lett till att han testat nya, förädlade plantor som förevisats på mässan. – Det mest intressanta på mässan är att se nyheter på föryngringssidan, såväl som att följa den tekniska utvecklingen och att träffa folk i branschen, säger Magnus Andersson. Det är viktigt att visa att vi kan hjälpa till med olika skogsvårdstjänster. ANDERS RYDELL virkesköpare Sveaskog Foto: Örjan Karlsson SKOGSELMIA
© Copyright 2024