1. No category

DRIV
ETT MAGASIN FRÅN JTI – INSTITUTET FÖR JORDBRUKS- OCH MILJÖTEKNIK
VÅREN/SOMMAREN 2015
JTI 70 ÅR –
NU SPANAR
VI FR AMÅT!
Europa ställer om
till bioekonomi
Hästen får
nya uppgifter
nyheter Åkerbönor kan bli fredagsmys i Bortglömd svensk humle ger bra öl i Säkrare kalvning med detektor
i kon i Nytt redskap för olycksdrabbade lantbrukare reportage Maskiner sprider nytto­djur i jordgubbs­
landet i Varannan plog som säljs i Sverige är blå i JTI demonstrerar ny biogasteknik i Bli pigg med GPS
2
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
LEDARE
NYCKELN TILL
FRAMTIDEN
B ehöver Sverige en egen jordbruksproduktion? Behöver vi en svensk
livsmedelsproduktion? Behöver en svensk livsmedelsproduktion
svenska råvaror?
Frågorna kan staplas på varandra i oändlighet utan självklara svar.
Utom möjligen ett: Ja, så länge vi behöver mat behövs det jordbruk!
Därmed är det åtminstone för mig självklart att vi i Sverige ska ha en
jordbruks- och livsmedelsproduktion värd namnet. Det är helt enkelt en
nationell angelägenhet att vi i Sverige ska producera livsmedel i den
omfattning vi själva förbrukar. Eftersom vi har alla förutsättningar för en
långsiktig hållbar jordbruks- och livsmedelsproduktion, har vi också
möjlighet att bidra till andras försörjning genom export av bra produkter.
Svenska politiker verkar äntligen inse att det finns anledning att
säkerställa en bransch som omfattar både primärproduktion och
livsmedelsproduktion, vilket innebär en ljusning för svenskt jordbruk.
Den nu avslutade konkurrenskraftsutredningen pläderar för en hållbar,
attraktiv och innovativ jordbruks- och trädgårdsnäring i Sverige 2030.
Vi hoppas nu att livsmedelsstrategin som arbetas fram följer
konkurrenskraftsutredningens rekommendationer, för den kan bli
nyckeln till framtiden för svenskt jordbruk! För att nå målet behövs dock
tydliga politiska mål och konkurrensneutrala förutsättningar, inklusive
regelsystem, men också effektivare företag i hela kedjan från åker till bord
– och för det behövs det mer behovsdriven forskning och utveckling.
JTI har i 70 år haft som främsta uppgift att ta fram ny kunskap till nytta för
det svenska jordbruket. Vi har därmed bidragit till den utveckling som har
resulterat i att Sverige kan räknas till världens främsta jordbruksproducenter
när det gäller kvalitet och hållbarhet. Vi på JTI ser som vår främsta uppgift att
fortsätta bidra till denna nytto-utveckling!
Anders Hartman,
vd JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
20
BLÅTT FÖRBLIR BLÅTT
VID ÖVERUMS BRUK
Responstryck, Borås.
18
INNEHÅLL
22
NY BIOGASTEKNIK
DEMONSTRERAS
MASKINER KAN VÄSSA
VÄXTSKYDDET
TEMA:
JTI 70 ÅR
9
Magasinet DRIV är JTI:s kundmagasin och utkommer 2 gånger per år. REDAKTION JTI Kommunikation. ADRESS JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Box 7033, 750 07 Uppsala,
010-516 69 00. GRAFISK FORM Matador kommunikation. UPPLAGA 2 000 ex. ISSN 2001-4880 ADRESSÄNDRING info@jti.se. EFTERTRYCK Ange källa vid eftertryck av magasinets artiklar.
Fler exemplar av magasinet kan beställas kostnadsfritt via info@jti.se. Magasinet kan även läsas online på www.jti.se. OMSLAGSBILD Ann Segerborg-Fick, JTI. Foto: Staffan Claesson.
FOTOGRAFER Staffan Claesson, Patrik Söderman, Jakob Dahlström, Överum, Christina Winter, Biolab, iStock, Mostphotos, Azote, JTF och JTI.
3
4
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
NYHETER
PRODUKTUTVECKLING. Tillsammans med Lotten Wahlberg söker Fredrik Fogelberg efter nya sätt att förädla åkerbönor.
Man testar bland annat att rosta dem i JTI:s bönrost.
ÅKERBÖNA TILL
BÅDE FOLK OCH FÄ
Snart får kanske chipsen sällskap av
åkerbönsbågar till fredagsmyset. Intresset
för åkerbönor växer, inte bara som
närodlat proteinfoder till kor och grisar
utan också som livsmedelsråvara.
Förra året odlades 18 0 00 hektar åkerböna (Vicia faba minor) som foder
i Sverige, en tredubbling jämfört med
2008. Åkerböna innehåller mycket
protein och många djurbönder väljer
den som ett klimatsmart alternativ till
importerad soja. Men även om marknaden
för svenskodlat proteinfoder växer, så
kommer den som odlar en foderböna
aldrig att kunna få lika bra betalt som
om samma böna istället såldes som mat.
– Utvecklingspotentialen finns både
på foder- och livsmedelssidan, men kan
vi ta fram nya livsmedel av bönor så når
vi också en betalningsstarkare marknad,
säger Fredrik Fogelberg, forskare vid JTI
och ansvarig för den svenska delen av
Eurolegume, ett EU-projekt som verkar
för ökad odling av baljväxter i Europa.
– Det riktigt spännande med
Eurolegume är att det både handlar om
att få ut fler kilo bönor och ärter per odlad
hektar, och om produktutveckling, säger
Fredrik Fogelberg.
Han har bland annat testat att rosta
bönorna samt att strängpressa (extrudera)
dem på samma sätt som man till exempel
framställer hundfoder.
– De extruderade bönorna får en
intressant struktur. Kanske skulle de
kunna användas istället för brödkrutonger
i soppa, eller bli ett knaprigt proteinsnack.
Kontakt: fredrik.fogelberg@jti.se
TRE
... baljväxter står i fokus i
Eurolegume-projektet:
åkerböna/bondböna, ”blackeye-bean” och ärter. Projektet
innefattar utveckling av foder
och livsmedel men också sortutveckling och odlingsteknik.
Sommaren 2015 ska JTI bland
annat testa att tröska ärter med
ett flexibelt skärbord.
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
NYHETER
NYA UPPGIFTER
FÖR HÄSTEN
Den tid då hästens främsta uppgift var
att släpa och dra i lantbruket är förbi.
Framtidens häst blir en brygga mellan
stad och land, en social kraft att räkna
med som kan minska arbetslösheten,
förbättra folkhälsan, bidra till integration, ge ungdomar ett aktivt liv vid sidan
av den digitala världen och medverka till
ett öppet landskap.
På Hästnäringens Nationella Stiftelse
(HNS) har man stora ambitioner för
framtidens häst.
– Om vi utgår från några av de
närmaste årens stora samhällsutmaningar,
ser vi att hästnäringen kan vara en viktig
del av lösningen på dem, säger Stefan
Johanson, vd för HNS.
Det gäller till exempel arbetslösheten,
menar han. Antalet hästar blir allt fler,
vilket ökar efterfrågan på arbetskraft i
hästbranschen. Jordbruksverket uppskattar
att det år 2010 fanns nästan 363 000 hästar i Sverige, vilket motsvarar 39 hästar
per 1 000 invånare och gör Sverige till
det hästtätaste landet i Europa efter
Island.
– När allt fler flyttar in till städerna
kan också hästen bli en brygga mellan
stad och land, en anledning för stadsborna
att hålla kontakten med landsbygden,
säger han.
Och när alltfler skaffar häst, behöver
hästhållningen utvecklas. För stadsbor
som inte själva har tid och möjlighet att
mocka och utfodra sin häst varje dag kan
det till exempel behövas nya typer av
inhysningssystem. HNS tar nu därför
tillsammans med SP-koncernen fram
en innovationsagenda för hästnäringen.
I agendan försöker man identifiera alla
de delar av hästnäringen som behöver
utvecklas i takt med samhället. JTI
bidrar i detta arbete med kunskap bland
annat när det gäller olika inhysningssystem, utemiljöer, gödselhantering,
djurbeteende och arbetsmiljö.
Kontakt: henrik.olsson@jti.se,
lotten.wahlund@jti.se
TRO PÅ
SVENSK HUMLE
Det är en missuppfattning att det
inte skulle gå att använda svensk
humle när man brygger öl. Sex av
åtta svenskodlade humlesorter
avsedda för öltillverkning har visat
sig ge bra resultat. En grupp
forskare och rådgivare från JTI –
Institutet för jordbruks- och miljöteknik, SP Food and Bioscience,
Hushållningssällskapet och
Lovanggruppen under ledning av
AgroÖst vill bidra till att den
avsomnade humleodlingen i Sverige
kommer igång igen, bland annat
genom att skapa kontaktforum för
svenska humleproducenter och
bryggerier, och genom att mekanisera
humleskörden och anpassa utländsk
teknik till svenska förhållanden.
Under de senaste fem åren har
antalet ölbryggerier i Sverige ökat
från ett 30-tal till över 100, men
humlen måste importeras.
EKOGÖDSLA
MED RÖTREST
HÄSTUTVECKLING. Framtidens häst kan bli en social kraft att räkna med, en brygga mellan stad och land.
Rötrest från biogasanläggningar är
ett intressant gödselmedel för ekolantbruk eftersom dessa strävar
efter att sluta kretslopp. Men hur
värdefull är den? Forskare från JTI
ska tillsammans med kolleger från
Sveriges lantbruksuniversitet och
Hushållningssällskapet undersöka
hur ekogårdar kan öka energieffektiviten och växtnäringsutnyttjandet
samt förbättra gårdens ekonomi
genom egen biogasproduktion. JTI har
fått 4,7 miljoner kronor till projektet
från forskningsrådet Formas.
5
6
REPORTAGE
HÅLLBAR PRODUKTION. I ett bioraffinaderi kan
ett stort antal produkter produceras av förnybara
råvaror från åker, skog och hav.
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
REPORTAGE
BIOEKONOMI
ÄR FRAMTIDEN
Forskare över hela Europa arbetar nu för att ställa om till bioekonomi,
då fossila råvaror som olja och naturgas ersätts med resurseffektiv
användning av förnybara råvaror från åker, skog och hav. Region Skåne
tar JTI till hjälp för att få skjuts på processen.
TEXT: CARINA JOHANSSON ILLUSTRATIONER: STEPHAN LORSE, TETRAPAK.
Bioekonomi, eller biobaserad samhällsekonomi, är ord som förekommer allt
oftare när det handlar om en hållbar
framtid. Fenomenet i sig är inte nytt;
i Sverige har produkter från jord- och
skogsbruk och fiske redan stor betydelse
för samhällsutvecklingen. Vi gör papper
och tyg av trä, framställer drivmedel av
raps, vete, sockerbetor och organiska
restprodukter. Men behovet av att komma
bort från fossilbaserade produkter blir
allt större, parallellt med ett behov av att
utnyttja råvaror mer effektivt, med
mindre miljö- och klimatpåverkan.
Målet för denna strukturerade strävan
har fått benämningen ”bioekonomi”.
– Vi har kartlagt vilka mängder och
typer av biomassa i Skåneregionen som
skulle kunna ersätta fossila råvaror vid
tillverkningen av olika produkter, säger
Johanna Olsson, projektledare vid JTI
i Lund. Hon har gjort detta tillsammans
med kollegor från SP Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut och biogaskonsulten
Envirum.
RÅVAROR I SKÅNE
Inventeringen visar att det finns cirka
40 ton biomassa per år räknat i torrsubstans till detta ändamål. Det mesta utgörs
av spannmål, sockerbetor och vall, och
restprodukter som halm och gödsel.
– JTI och Region Skåne har tillsammans ordnat två workshopar där vi
fokuserade på vad som menas med bioekonomi och vilka förutsättningar skånska
företag har att skapa framtida affärer
inom området. Förhoppningsvis ska vi
också ta fram en handlingsplan för hur
regionen ska arbeta konkret mot en
bioekonomi. Sådana här satsningar kräver
samarbete och ett intensivt innovationsarbete, säger Johanna Olsson.
EFFEKTIV PROCESS
För att göra processerna i en bioekonomi
effektiva används bioraffinaderier, där
ett stort antal olika produkter kan
produceras från en enda råvara och från
råvarornas restprodukter. Tanken är att
dessa bioraffinaderier ska ersätta dagens
oljeraffinaderier och producera inte bara
energi, pappersmassa, textilier och kemikalier, utan också sådant som bioplaster,
mat, djurfoder och läkemedel.
– I Skåne skulle dagens produktion av
livsmedel och biogas kunna förenas i ett
bioraffinaderi som utifrån livsmedelsproduktion producerar metan från matavfall.
Metan kan användas både som fordonsgas och som baskemikalie vid produktion
av andra kemibaserade produkter, och
biogasprocessens restprodukt rötrest kan
användas som gödselmedel, säger
Johanna Olsson.
Kontakt: johanna.olsson@jti.se
FÖR NYBAR A
R ÅVAROR
I en bioekonomi tillverkas till
exempel förbrukningsmaterial
av förnybara råvaror. Det
skånska företaget Tetra Pak
lanserade i januari 2015 en
mjölkförpackning tillverkad av
sockerrör och träfiber.
Förpackningen ska användas av
finska mejeriproducenten Valio,
som därmed blir först i världen
med att använda en dryckeskartong som helt har tillverkats
av växtbaserad råvara.
7
8
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
NYHETER
MILJÖVÄNLIGT FODER
I SLANG
DAGS FÖR NYTT
TOALETTMODE
Det går att spara mycket energi genom att
lagra fuktig spannmål i slang istället för att
torka den med varmluft. JTI har genomfört en
gårdsstudie med slanglagring av krossad
spannmål, som visar att det går att bevara
kvaliteten under den kalla årstiden om
lagringsutrymmet är skapligt lufttätt.
Lagringstiden kan förlängas om uttagstakten
är hög, om spannmålen tillsätts propionsyra
eller har genomgått en ensileringsprocess.
– Slanglagring är konkurrensmässig framförallt i områden där spannmålen måste
skördas vid höga vattenhalter, men metoden kan snabbt bli ofördelaktig både ekonomiskt
och miljömässigt om den missköts, säger Nils Jonsson, forskare på JTI, som under
studien kunde konstatera att det inte var ovanligt att plastslangen blev perforerad av
fåglar eller påkörningar.
I mer än hundra år har vi spolat bort vårt
näringsrika toalettavfall med vatten – avfall
värderat till 600 miljoner kronor per år. Genom
projektet Future Toilet Fashion vill JTI slå ett
slag för morgondagens toalett, som gör det
möjligt att bättre ta vara på näringsämnen,
utvinna energi, bidra till renare sjöar och hav
och spara på rent vatten. Tillsammans med
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och
Urban Water Management (samtliga ingående
i SP-koncernen) vill man se en satsning på
källsorterande avloppssystem, där toalettavfallet skiljs från annat avloppsvatten.
Läs vidare om detta i en debattartikel på
SvD:s webbplats, http://bit.ly/SvD-debatt
KLORFRITT KLARAR
MJÖLKDISKEN
Ett bra diskmedel är viktigt för att hålla mjölkgårdens
mjölkningsanläggning ren – och antalet bakterier i mjölken
lågt. Av miljöskäl väljer alltfler mjölkbönder att byta ut de
traditionella klordiskmedlen mot flytande, klorfria diskmedel.
De klorfria diskmedlen innehåller mer alkali (lut), och det har
funnits misstankar om att det skulle göra diskmedlen mer
trögflytande vid låga temperaturer och svårare att pumpa.
– Detta skulle i sin tur kunna leda till att doseringen blir för
låg och diskeffekten sämre, säger Martin Sundberg, forskare på
JTI. Hans studier har dock visat att de farhågorna inte stämmer:
variationerna i viskositet (tröghet) vid olika temperaturer är så
små att det inte påverkar doseringen ute på gårdarna.
KLISTER FÖR
STÖRRE RAPSSKÖRD
Senare skörd i kombination med
tillsatsmedel som ”klistrar” ihop
fröskidorna skulle kunna öka
avkastningen i vårraps. Forskare
vid JTI har testat konceptet. Första
säsongens fältförsök gav något
större skördar, men fler försök
behövs för att bekräfta resultaten.
JTI:s studie ingår i satsningen
Vårraps 3000, som drivs av Sveriges
Frö- och Oljeväxtodlare och vars
mål är att höja skördarna av vårraps
till 3 ton per hektar.
KROSS KAN
ERSÄTTA GRUS
Bergkross kan användas istället för
naturgrus i en markbädd för avloppsvattenrening, men man måste ha koll
på kornstorlek och hur väl materialet
släpper igenom vatten.
– I bergkross finns ofta en fin
fraktion som riskerar att sätta igen
bädden. Om vattengenomsläppligheten
är för dålig kan man testa att tvätta
materialet, säger Elin Elmefors,
projektledare på JTI, som på uppdrag
av Havs- och vattenmyndigheten
(HaV) tagit fram ett informationsblad
med rekommendationer för hur man
använder bergkross i markbäddar.
70 ÅR MED SVERIGES
ENDA JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUT
9
TEMA: JTI 70 år
70 ÅR MED SVERIGES ENDA JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUT
TEMA: JTI 70 år
TEXT: CARINA JOHANSSON
FOTO: JTI, JTF, XULIO GONZALEZ, ISTOCK
TEMA: JTI 70 år
10
TEMAREPORTAGE
SKÖRDETRÖSKOR
DÅ. JTI bidrog till att underlätta införandet
av skördetröskan, när jordbruket övergick
från bindarskörd till skördetröskning.
70 ÅR MED SVERIGES ENDA JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUT
SKÖRDETRÖSKOR
NU. Skördetröskorna blir allt större och
alltmer komplexa. På JTI finns expertis som
bland annat undersöker möjligheten att
minska bränsleförbrukningen i tröskorna.
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
TEMAREPORTAGE
FRAMTIDSSPANING!
GUSTAV ROGSTRAND,
MILJÖCHEF PÅ JTI:
Blir det någonsin lönsamt med
biogasproduktion på gårdsnivå?
– Ja! Men det behövs ett forskningsprogram på 5–6 år med
pengar från stat och industri för att
lösa några tekniska frågor: robusta
och kostnadseffektiva system för
sönderdelning och inmatning av
fastgödsel; energieffektiv
hygieniseringsutrustning för fasta
substrat; uppgraderingsteknik som
är kostnadseffektiv i liten skala;
klimatsmart byggda biogasanläggningar som gör det lätt att motivera
ett gödselgasstöd både politiskt
och miljömässigt!
P
å 70 år hinner det hända mycket. När
JTI grundades 1945 var det för att
bidra till motorisering, mekanisering
och elektrifiering av det svenska jordbruket.
I dag ligger JTI:s fokus på jordbrukets
behov av precision, kvalitet, hållbarhet och
energieffektivitet. Vad JTI ska syssla med
i framtiden beror bland annat på vad som
händer när det gäller klimat, energiförsörjning och global livsmedelskonkurrens.
Även om det har hänt mycket, är JTI
fortfarande efter 70 år Sveriges enda
jordbrukstekniska institut.
– JTI är ett av de få ställen i Sverige där
det finns jordbruksteknisk kompetens,
säger Per Emgardsson, journalist inom
lantbrukspressen, som ofta vänder sig till
JTI för att få faktaunderlag till sina
tidningstexter.
Sveriges jordbrukare behöver tillgång
till sådan kompetens, menar han, och
hänvisar till att 30–40 procent av jordbrukets totalkostnader i dag orsakas av
investeringar och underhåll som gäller
byggnader och maskiner.
– JTI besitter också viktig teknisk
kunskap när det gäller till exempel
skördeteknik, energi för lantbruket och
fjärranalys med UAV-plan, som gör att vi
kan hämta hem teknikkompetens från
andra länder och tillämpa den i svenskt
jordbruk, säger han.
Vid starten var den grundläggande
uppgiften för JTI att sprida teknisk
kunskap. JTI skapades 1945 som ett
halvstatligt forskningsinstitut genom ett
avtal mellan Jordbrukstekniska föreningen (JTF) och staten. JTF åtog sig att
inrätta och driva Jordbrukstekniska
institutet för forskning samt undervisnings- och upplysningsverksamhet på det
jordbrukstekniska området. Institutet
placerades i lantlig miljö i södra utkanten
av Uppsala – där det ännu i dag har sitt
huvudkontor – i närheten av Lantbrukshögskolan som hade bildats 1932 och
som så småningom uppgick i Sveriges
lantbruksuniversitet. Mellan SLU och JTI
har det under åren utvecklats ett samarbete kring jordbruksfrågor från olika
utgångspunkter, där JTI har bidragit med
tekniska kunskaper som kan omsättas i
praktisk drift.
11
12
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
TEMAREPORTAGE
FRAMTIDSSPANING!
ANNA RYDBERG,
JORDBRUKSCHEF PÅ JTI:
Hur ska det svenska
jordbruket klara den globala
livsmedelskonkurrensen?
– Det svenska jordbruket kommer
att vinna i längden, med sitt fokus
på hållbarhet och kvalitet. Konkurrensen är värst för mjölk- och
köttproducenter. De behöver mer
stabila politiska beslut så att de
vågar satsa framåt. Användar­
vänlig, lönsam teknik kan också
gynna svenskt jordbruk.
I början av 1960-talet ändrades
JTI-avtalet till att i fortsättningen gälla
mellan staten och Stiftelsen jordbruksoch miljöteknisk forskning (SJMF), som
bildades för att representera näringslivet
i JTI. Från år 2009 är institutet ett delägt
dotterbolag i SP-koncernen (60 procent)
och ägs till resterande del av Stiftelsen
JTI där näringslivet representeras av
SJMF och staten av forskningsrådet
Formas.
Bland de nuvarande cirka 300 jordbruksintresserade medlemmarna i
föreningen JTF – som tog initiativ till JTI
– är de flesta utövande jordbrukare. En av
dem är Axel Lagerfelt, föreningens
ordförande, som driver en växtodlingsgård på 500 hektar utanför Linköping.
01
Han tycker att JTI i dag fortfarande
fungerar som utvärderare av ny teknik,
och hur den kan tillämpas i jordbruket.
– Så var det till exempel när det gällde
en jämförelse mellan dubbelmonterade
hjul och bandställ på traktorer som JTI
gjorde för några år sedan och informerade
om det på ett sätt som bönder förstår,
säger han.
JTI tar fortfarande sin undervisningsverksamhet på allvar. En del av kunskapsutbytet sker vid internationella forskarseminarier, eller via lantbruksrådgivare.
Men många är också de lantbrukare som
har gått någon av JTI:s kurser i hur man
sprider flytgödsel på bästa sätt, vid rätt
tidpunkt och i rätt mängd för att ge bäst
växtnäringsnytta. Numera ger de kurserna
också miljö- och klimatkunskaper som
baseras på JTI:s forskningsresultat.
Andra JTI-kurser som växer i popularitet är undervisning i Sparsam körning,
där förare av skogs- och jordbruksmaskiner
får både teoretiska och praktiska kunskaper om hur man kan spara miljö och
pengar genom en anpassad körteknik.
En viktig uppgift för JTI är att
resultatet av utfört arbete – ny teknik, nya
metoder, tester och utvärderingar – ska
komma till nytta. Så var det redan när JTI
deltog aktivt i mekaniseringen av jordbruket; 1952 fanns det för första gången fler
traktorer än hästar registrerade i Sverige.
Sedan dess har JTI producerat en lång rad
”nyttigheter” som på olika sätt har
berikat landsbygdens utveckling.
TEMAREPORTAGE
ARBETSMILJÖ
DÅ. I slutet av 1960-talet bestämdes att alla
traktorer skulle utrustas med hytt. JTI började
forska om värme och ventilation i hytter
eftersom traktorfabrikanterna saknade
färdiga system för detta.
13
TEMA: JTI 70 år
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
70 ÅR MED SVERIGES ENDA JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUT
ARBETSMILJÖ
NU. JTI testar och utvärderar hjälpmedel som
kan minska belastningsskador och olyckor i
lantbruket. Backkamerasystem har visat sig
ha bra effekt när det gäller att komma tillrätta
med säkerheten runt traktorer.
14
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
TEMAREPORTAGE
FRAMTIDSSPANING!
70 ÅR MED SVERIGES ENDA JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUT
TEMA: JTI 70 år
ANN-KRISTINA LIND,
JORDBRUKSFORSKARE PÅ JTI:
Hur kan svensk djuruppfödning
bli mer lönsam?
– Produktionskedjan för kött
behöver utvecklas så att uppfödarna kan ta betalt för olika köttkvaliteter. Svensk köttproduktion
har låg antibiotikaanvändning, god
djurvälfärd och djurhälsa, men
behöver även tydliga mervärden
som köttkvalitet och smaklighet.
Det skulle skapa konkurrenskraft
gentemot importerat kött och öka
svenska uppfödares
exportförmåga.
FRAMTIDSSPANING!
01
FÄRRE GÖR MAT TILL FLER
När JTI bildades 1945 var Sverige en jordbruksnation, med 900 000 personer sysselsatta inom jordbruket. År 2015 beräknas endast cirka
170 000 svenskar jobba med jordbruk. Samtidigt har antalet invånare
i Sverige ökat från cirka 6,5 miljoner 1945 till 9,7 miljoner 2015. Även
om produktionen har blivit effektivare, kan vi i dag försörja oss själva
med livsmedel till endast 50 procent, resten måste vi importera.
1945
Personer sysselsatta i jordbruket
2015
Sveriges befolkning
PERNILLA TIDÅKER,
MILJÖFORSKARE PÅ JTI:
Du vill att det ska börja odlas mer
vall. Varför är det så viktigt?
– Det är viktigt i våra slättbygder
där vi mest odlar spannmål och
där mullhalten i jorden blir allt
lägre. Klövergräsvallar ökar
jordens bördighet och minskar
behovet av mineralgödsel, eftersom klöver kan binda kväve från
luften. Dessutom kan vallskörden
användas som substrat vid
biogasproduktion, vilket kan ge
miljö- och klimatmässiga vinster
jämfört med om man använder
spannmål, majs eller andra
livsmedelsgrödor.
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
TEMAREPORTAGE
15
FRAMTIDSSPANING!
Till att börja med handlade det om
skulltorkning, utveckling av tröskning och
säkra elinstallationer i jordbruket. Sedan
tog man itu med ensileringstekniken,
spannmålstorkningen, flytgödselhanteringen, klimatet i traktorhytter och
hanteringen av potatis. Sven-Uno Skarp,
deltog själv i gödselgasförsöken innan
han blev JTI:s vd 1971–84:
– Problemet var att den nya flytgödselhanteringen gjorde att det vid utgödsling
bildades giftigt svavelväte främst i gödselbrunnarna. JTI hade konstruerat ett luktlaboratorium som vi reste runt med på ett
lastbilsflak till lantbruk runt hela Sverige.
Efter våra försök kom man fram till att
ventilationssystemen i ladugårdar och svinhus måste göras om, och friskluftsintagen
placeras så att inte gödselgaserna drogs in
i byggnaderna, säger han.
Under hans tid gjordes det också en
hel del för att lösa problem med potatis
som blev skadad av de automatiska
potatisupptagarna, och han poängterar
att JTI antagligen var först i Sverige att
driva en elgenerator med biogas. Det
skedde redan 1969.
– JTI hade framställt biogas som
eldades i en biogasmotor som drev
generatorn, och elen skickade vi ut på
nätet, säger Sven-Uno Skarp.
Arbetet på JTI sker ofta i samarbete
med näringsliv, branschorganisationer,
universitet och högskolor och genom
EU-projekt, och JTI:s inriktning och
engagemang följer samhällets utveckling.
Under 1970-talets oljekris började JTI
arbeta med energifrågan, inom området
energiskogsodling, med solfångare, och
startade då också på allvar arbetet med
biogas – ett område där JTI i dag har
specialistkompetens. År 1979 invigde JTI
en biogasanläggning vid Lövsta utanför
Uppsala, en av de första i Sverige, som
kom att användas för praktiska biogasförsök. I dag är den ersatt av en mobil
pilotanläggning för biogasförsök som
kan kopplas in på större anläggningar för
utveckling och utvärdering.
På 1980-talet fick miljöfrågorna en
allt större betydelse, och JTI började
syssla med växtnäringsläckage från
jordbruket. Från 1990-talet och framåt
har datorn blivit ett redskap även inom
70 ÅR MED SVERIGES ENDA JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUT
Kommer dieseln i jordbrukets
maskiner att kunna ersättas
med andra drivmedel?
– El är en del av lösningen – JTI
nosar redan på detta. Men vi
behöver tänka nytt när det gäller
tunga effektkrävande fältarbeten.
Det är svårt att distribuera el till
de effekter som krävs där. På
fälten kan det därför bli nödvändigt
med hybridtraktorer, där el och
diesel samverkar.
TEMA: JTI 70 år
ANN SEGERBORG-FICK,
ENERGICHEF PÅ JTI:
16
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
TEMAREPORTAGE
FRAMTIDSSPANING!
70 ÅR MED SVERIGES ENDA JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUT
TEMA: JTI 70 år
DAVID EVEBORN,
AVLOPPSFORSKARE PÅ JTI:
Kommer idén med källsorterande
toaletter att bli verklighet?
– Ja, på lång sikt. Det krävs
experiment, stegvis utveckling och
goda resultat för att samhället ska
kunna lita på att idén håller, och
först då kommer tillverkarna att
våga hänga på. Hemligheten är
kanske att inte försöka lösa hela
kretsloppsproblemet direkt. Ett
bra delmål är att lösa frågan om
avskiljning av fraktionerna på ett
bra sätt. Och användarkomforten
är en central fråga.
lantbruket. Datortekniken och de
satellitbaserade navigationssystemen
(GPS) har inneburit stora möjligheter för
behovsstyrda insatser i jordbruket, och
JTI har utifrån den tekniken utvecklat
och utvärderat sådant som precisionsodling, skördekartering och styrhjälps­
system.
År 2000 bytte JTI namn och blev
JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Namnbytet motsvarar ett ökat
engagemang i miljöfrågor och JTI jobbar
numera även med sådant som klimatsmart hantering och återföring av stallgödsel, forskning kring växt­husgaser och
jordbrukets klimatpåverkan.
JTI:s tidiga satsning på biogasområdet har resulterat i en unik kompetens
om biogasprocessen och biologisk
behandling av organiskt avfall. Även
när det gäller frågor om småskaliga
avlopp – som angår lantbrukare såväl
som alla andra utanför stadsplanerat
område – har JTI mycket att erbjuda,
till exempel ackrediterad typprovning av
små avloppsanläggningar. Engagemanget i energifrågan har också
utmynnat i projekt om biodrivmedel,
eldrift för omställning från fossila
bränslen inom jord- och skogsbruket
och energieffektivisering på gårdsnivå. I
övrigt har arbetet på JTI från 2000talet och framåt alltmer präglats av
frågor kring livsmedelskvalitet, växtskydd och hållbarhet – och förstås om
lönsamhet.
– Svenska jordbrukare brottas i dag
med stora lönsamhetsproblem, delvis på
grund av konkurrensen från utländska
producenter som tar delar av vår marknad, säger växtodlaren Axel Lagerfelt.
Där finns en hel del som JTI kan
bidra med, menar han. En fortsättning på
sådana JTI-projekt som har skapat
billiga inhysningssystem som flyttbara
grishyddor och tält för dikor skulle till
exempel kunna förbättra konkurrensen
för svenska djurproducenter.
– Och när det gäller miljön, skulle
det vara fantastiskt om JTI kunde bidra
till att göra slammet från våra avloppsreningsverk rent från läkemedel, hormoner
och tungmetaller så att vi kunde återföra
fosforn från avloppen till åkermarken.
TEMAREPORTAGE
LAGRING
DÅ. JTI slår ett slag för konservering av vallfoder
till hö inomhus, och utvecklar den amerikanska
skulltorken för svenska förhållanden. JTI får
fortfarande beställningar på den skrift som
uppdaterades 1972 om hur man planerar och
bygger en skulltork.
17
TEMA: JTI 70 år
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
JORDBRUKSHISTORIA PÅ NÄTET
Välkommen till JTI:s fotoalbum på webbplatsen Flickr! Här finns
bilder från vår 70-åriga historia, som du gärna får kommentera.
www.flickr.com/photos/jti-bilder/
70 ÅR MED SVERIGES ENDA JORDBRUKSTEKNISKA INSTITUT
LAGRING
NU. Ett vanligt sätt att konservera vallfoder på
i dag, sker genom ensilering utomhus i
plansilor. JTI har utvärderat metoder som kan
starta ensileringsprocessen i grönmassan
redan vid skörd, innan den packas och täcks
med plast för att förhindra syretillförsel.
18
REPORTAGE
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
32
tusen ton jordgubbar
producerades
i Sverige 2013.
MASKINER
KAN VÄSSA
VÄXTSKYDDET
Rovkvalster är effektiva skadedjursbekämpare som används
bland annat mot jordgubbskvalster. Idag strös de små
nyttodjuren oftast ut för hand, vilket är tidskrävande i stora
frilandsodlingar. Maskinella metoder kan spara tid och ge
ett jämnare spridningsresultat.
TEXT: SOFIA BUREBORN FOTO: CHRISTINA WINTER, BIOLAB, MOSTPHOTOS, JTI
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
REPORTAGE
01–02. Per-Anders Algerbo, forskare på JTI, kompletterar
frösåmaskinen (pneumatisk fallspridare) med en
specialbyggd spridarramp byggd av vanliga vvs-artiklar.
Utrustningen visade sig sprida kvalsterpreparatet mycket
effektivt. 03. En planta som angrips av jordgubbskvalster
(phytonemus pallidus) får missfärgade och skrynkliga
blad. Tillväxten hämmas, och även bären blir små och
torra. Foto: Christina Winter, copyright: Växtskyddscentralerna. 04. Rovkvalstret (neoseiulus cucumeris) (t.h.) är ett
effektivt bekämpningsmedel mot jordgubbskvalster, men
även mot trips (t.v.) som också angriper jordgubbsplantor.
Foto: Biolab, copyright: Växtskyddscentralerna.
01
04
02
03
Jordgubbskvalster kan ställa till med stora
problem för jordgubbsodlare. De plantor
som drabbas växer sämre och bärskördarna
blir mindre. Tillgången på kemiska preparat
mot kvalster är mycket begränsad, dessutom
finns det tydliga direktiv: vi ska minska
behovet av kemiska växtskyddsmedel och
istället använda alternativa metoder. Ett
sådant alternativ är biologisk bekämpning
som bland annat minskar risken för resistens.
– Mot jordgubbskvalster finns det bio­
logiska metoder som fungerar bra, men om
de ska kunna användas av fler odlare och
i större skala behöver spridningen av nytto­
djur på friland rationaliseras, säger Klara
Löfkvist, hortonom och forskare vid JTI.
TESTAT TRE TEKNIKER
Med finansiering från Jordbruksverket har
hon tillsammans med JTI-kollegan
Per-Anders Algerbo testat att sprida rovkvalster med tre olika typer av maskinell
spridningsutrustning: en ”kvalsterblåsare”,
en roterande doseringstrumma och en
frösåmaskin (pneumatisk fallspridare) med
specialbyggd spridarramp.
– Kapaciteten är enormt mycket högre
med både doseringstrumman och den
pneumatiska fallspridaren jämfört med
manuell spridning i raderna. Att sprida
rovkvalster för hand tar tre till fyra timmar
per hektar beroende på hur fort man klarar
att gå. Med fallspridaren kan spridningen ta
mellan 10 och 20 minuter beroende på
arbetsbredd och arbetshastighet, säger
Per-Anders Algerbo.
KAN SPARA TID
Besparingarna i arbetstid innebär enligt JTI:s
beräkningar att en jordgubbsodlare med
10 hektar odling kan spara upp till 15 000
kronor per år genom att investera i en
maskinell spridarutrustning.
– En stor vinst med den maskinella
spridningen är också att resultatet blir
jämnare, men hur den jämnare spridningen
påverkar effekten av bekämpningen har vi
inte utvärderat. Kvalstren rör sig ju, vilket
till viss del kan kompensera för sämre
spridningsjämnhet, säger Klara Löfkvist.
Kvalster är känsliga för fysisk påverkan
och måste hanteras försiktigt för att inte
skadas. Att sprida dem maskinellt skulle
alltså kunna påverka deras vitalitet. De
tekniker JTI testade visade sig vara skonsamma och kvalstren var pigga och alerta
också efter spridningen.
Kontakt: klara.lofkvist@jti.se,
per-anders.algerbo@jti.se
AGENDA PÅ G
Sverige behöver ett gemensamt synsätt på växtskydd
och metoder som verkligen
fungerar inom trädgårdsnäringen. Det tycker JTI som
tillsammans med LRF och
Jordbruksverket har fått
pengar av Vinnova för att ta
fram en nationell innovationsagenda för hållbart växtskyddsarbete inom svensk
trädgårdsproduktion. En
innovationsagenda är ett
strategidokument som bland
annat ska användas som
underlag för forskningsutlysningar och regelutveckling.
– Vi behöver tänka nytt
kring växtskydd och ta fram
tvärvetenskapliga innovationer
som är väl förankrade bland
både forskare, rådgivare och
odlare, säger Klara Löfkvist
på JTI som arbetar med
agendan.
19
20
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
REPORTAGE
BLÅTT FÖRBLIR BLÅTT
VID ÖVERUMS BRUK
Marknaden för lantbruksmaskiner är tuff. För att möta utmaningarna
samlar maskintillverkaren Kongskilde alla sina varumärken under ett
och samma namn. JF, Becker, Nordsten och Howard – alla ska de heta
Kongskilde. Med ett undantag: Överum.
– Överums varumärke är så betydelsefullt att det är undantaget från
koncernens One-Brand-strategi, säger Ingemar Svensson på Överums
marknadsavdelning.
TEXT: SOFIA BUREBORN FOTO: ÖVERUM, JTI
I Sverige säljs mellan 450 och 500 plogar
delarna maximal hållfasthet, och
per år, och Överum har en stark ställning
slitdelarna bästa slitstyrka och skärpa.
på marknaden. Nästan varannan såld
– Pris och kvantitet kommer aldrig att
plog är lackerad i ”Överumsblått”.
vara konkurrensparametrar för oss, vi
– Vår stora marknadsandel gör det
konkurrerar med kvalitet och här är
svårt för oss att växa ytterligare i Sverige. värmebehandlingen en nyckelfaktor.
Här handlar det om att hålla ställningarna.
Överums bruk grundades 1655 och
Växa ska vi däremot göra i Polen,
tillverkade till en början kanoner och
Frankrike och Tyskland,
kanonkulor. Plogtillverkningen
beskriver Överums vd Bo
startades i mitten av 1800Weirum Andersen de
talet, den traktorburna
RELATION TILL JTI:
Överum har varit intressenter i
kommande årens
plogen kom 1928 och
JTI sedan institutet startades 1945,
strategi.
1950 utvecklade man
och var innan dess medlemmar i JTI:s
Fokus just nu
världens första plog
initiativtagare Jordbrukstekniska
ligger på att effektivimed automatisk stenFöreningen (JTF). På uppdrag av Överum
sera produktionen vid
utlösning. Idag finns
har JTI jämfört dragkraftsbehov hos
olika plogfabrikat. Forskare vid JTI har
Överums bruk där
närmare 35 plogockså utvärderat Överums
man förutom plogar
modeller i programmet.
rampspridare för
även tillverkar stora
– Vår fyrskäriga
mineralgödsel.
såmaskiner och rampväxelplog CX var länge
gödselspridare. Företaget
vår storsäljare, men nu har
investerar 24 miljoner kronor för
den 5-skäriga varianten Variflex
att skapa ett bättre ”flow” i fabriken,
CX-Plus gått om, konstaterar Ingemar
samt på en automatisering av det som
Svensson som ser en tendens: allt större
Bo Weirum Andersen kallar hjärtat i
gårdar behöver allt större maskiner.
produktionen: värmebehandlingen. Det är Lantbrukarna vill ha maskiner med hög
värmebehandlingen som ger stålet i maskin- kapacitet som sparar bränsle.
– Det som kanske på längre sikt kan
bryta trenden med allt större redskap skulle
kunna vara flera mindre självgående
jordbearbetningsmaskiner utan förare
som ger mindre markpackning, säger
Ingemar Svensson.
ALLA HJUL PÅ YTAN
Företagets senaste ploglansering är en så
kallad on-land-plog, som gör det möjligt
att köra med alla traktorns hjul på
markytan. I och med att inget hjul går i
fåran minskar trycket mot plogbotten.
– Plogstyrning med gps är ett annat
sätt att utnyttja den nya tekniken. Då
kopplas gps-signalen till den hydrauliska
arbetsbreddsregleringen, och anpassar
automatiskt tiltbredden till en snörrät
linje, säger Ingemar Svensson.
Någon risk för att plogen helt ersätts
av plöjningsfri odling och direktsådd tror
han inte att det finns.
– Pågående klimatförändringar
verkar gynna plöjningen. Att plöja ger en
tvättsvampseffekt som behövs både om
vi får större regnmängder och längre
torkperioder.
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
ÖVERUM
REPORTAGE
01
02
ÄGARE: Överum är ett helägt
dotterbolag till danska
Kongskilde Industries AS, som
i sin tur ägs av DLG, den
danska motsvarigheten till
svenska Lantmännen. DLG har
signalerat att Kongskilde är
till salu, men enligt Överums
vd Bo Weirum Andersen är en
affär intressant bara om rätt
köpare dyker upp.
VERKSAMHET: Överum är ett
av Kongskildes fyra kompetenscentra och ansvarar för
utveckling och tillverkning av
plogar, stora såmaskiner och
rampspridare för mineralgödsel. Överum säljer och
marknadsför dessutom
koncernens övriga sortiment
inom jordbearbetning,
gödsling, sådd och ogräsbekämpning.
03
ANSTÄLLDA: 160 personer
(1 3 00 i hela Kongskildekoncernen)
OMSÄTTNING: 220 miljoner
(2 400 miljoner för hela
Kongskilde-koncernen)
04
01. Ingemar Svensson framför en av Överumsfabrikens nya robotar. Företaget satsar 10 miljoner kronor på en ny produktionslinje för värmebehandling som
ska stå klar sommaren 2015. 02. Den varma, glödande vändskivan böjs till rätt form i ett specialbyggt verktyg och kyls därefter snabbt ner till rumstemperatur.
I denna härdningsprocess bildar järn och kol en mycket hård, slitstark kristallstruktur. 03. Stålet i vändskivorna behandlas under 19 timmar i en kolhatig
miljö. Uppkolningen i den 900 grader varma ugnen ger slitstyrka i ytskiktet, samtidigt som det opåverkade stålet i mitten ger seghet i vändskivan.
04. I högsäsong monteras åtta plogar om dagen vid Överums bruk. Plogkropparnas form varierar. Den här är anpassad för de lättare jordar som finns
nere på kontinenten. En ”svensk” plogkropp är mera långsträckt och vridande.
21
22
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
REPORTAGE
01
02
03
04
05
01. Johan Andersson tillsammans med verkmästare Tomas Reilander och det första askfiltret
i JTI:s verkstad. 02. De nya teknikerna kan ge biogas med 97 procents metanhalt. 03. Det kan
bli lönsamt för mindre anläggningar att uppgradera biogas till drivmedel. 04. JTI:s mobila
biogasanläggning för pilotförsök har byggts i JTI:s verkstad. 05. Piloten används nu i försök
vid Lövsta forskningscentrum utanför Uppsala.
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
REPORTAGE
NY BIOGASTEKNIK
DEMONSTRERAS
Många stora utvecklingsprojekt har börjat i JTI:s verkstad. Så var
det också när man byggde provutrustning till två nya tekniker för
uppgradering av biogas. Dessa tekniker kan sänka uppgraderingskostnaden med hälften för små biogasanläggningar. Nu ska de
demonstreras vid en fullstor biogasanläggning.
TEXT: CARINA JOHANSSON FOTO: JTI, JAKOB DAHLSTRÖM
De två nya uppgraderingsteknikerna –
processintern metananrikning och rening
med askfilter – har utvecklats av JTI
tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och de presenterades i
DRIV våren 2014. Vid utvecklingen har
man använt en mobil biogasanläggning
med inbyggd reningsutrustning och ett
askfilter – allt byggt hos JTI.
FÖR MINDRE ANLÄGGNINGAR
Teknikerna kan användas var för sig eller
tillsammans och riktar sig till främst
mindre biogasanläggningar, som har svårt
att nå god lönsamhet genom traditionell
el- och värmeproduktion. De skulle i stället
kunna satsa på uppgradering av gasen till
drivmedel, men konventionella uppgraderingstekniker som vattenskrubber och
PSA-uppgradering blir inte lönsamma för
mindre gårdsanläggningar.
– När våra två tekniker används
tillsammans, beräknas kostnaden bli bara
0,27 kr/kWh för en anläggning som
producerar 2 GWh per år. Det är ungefär
hälften jämfört med kostnaden för
konventionell teknik, säger Johan
Andersson på JTI.
Med stöd från Stiftelsen lantbruksforskning ska JTI-forskarna under tre år
demonstrera uppgraderingsteknikerna
i en fullstor anläggning vid Sötåsens
naturbruksgymnasium norr om Skövde,
tillsammans med Hushållningssäll­
skapet.
ALLA ÄR VÄLKOMNA
Demonstrationsdagarna är öppna för alla,
men riktar sig särskilt till lantbrukare med
biogasanläggningar, mindre reningsverk,
konsulter och rådgivare, och de som bor i
närheten av anläggningarna och kan
använda gasen, som till exempel transportföretag på landsbygden och kommunala
transporter.
GASEN ANVÄNDS TILL TRAKTOR
Forskarna börjar med att demonstrera
den ena tekniken: processintern metananrikning, och under andra året kopplas
även askfiltret på. Gasen som uppgraderas på Sötåsen kommer att användas
lokalt, bland annat för att driva en
biogastraktor.
– Utvecklingen av uppgraderingsteknikerna är ett bra exempel på hur JTI
samarbetar med universitetsvärldens
forskare, och sedan utvecklar tekniken
vidare till produkt och marknad, säger
projektledare Henrik Olsson.
Kontakt: henrik.olsson@jti.se,
johan.andersson@jti.se
23
24
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
NYHETER
SOLEL PÅ BRUNNBY
LANTBRUKARDAGAR
För egenproducerad el behöver man
varken betala energiskatt eller rörlig
elnätavgift. Men hur lönsamt är det
egentligen för en lantbrukare som
redan slipper betala energiskatt, att
producera egen solel? Forskare och
energikonsulter har under ledning av
JTI kartlagt hur mycket solel det svenska
lantbruket skulle kunna producera
teoretiskt, och vad som är ekonomiskt
realiserbart idag. Resultaten presenteras
på Brunnby Lantbrukardagar utanför
Västerås i början av juli. Då ska man
bland annat diskutera olika affärsmodeller och hur den nya skattereduktionen
påverkar lönsamheten för elproduktion
i lantbruket utifrån ett antal exempel.
SYRA I GÖDSEL
SPARAR KVÄVE
I Danmark är det en godkänd metod att
blanda syra i flytgödsel för att minska
förluster av näringsämnet kväve efter
spridning. I Sverige används denna metod
knappast alls, men effekten av att tillsätta syra i gödsel är god, bekräftar Lena
Rodhe, forskare på JTI.
– I våra försök i vall har vi minskat
förlusterna av ammoniakkväve i rötad*
och orötad flytgödsel med 50-95 procent
genom att blanda i svavelsyra, berättar
Lena Rodhe.
Syratillsatsen sänker pH-värdet, det
vill säga gör gödseln surare. Detta minskar
förlusten av ammoniakkväve som då blir
kvar i flytgödseln, där kvävet kan ge
näring åt grödorna och därmed högre
skördeavkastning.
Det är också möjligt – och i många
fall billigare – att minska kväveförluster
genom att bruka ner flytgödseln i jorden
vid spridning, även om endast cirka
2 procent av flytgödseln i Sverige sprids
genom myllning. Surgörningstekniken
kan dock ha fördelar jämfört med
myllningstekniken, påpekar Lena Rodhe:
– Kapaciteten vid spridningen kan bli
högre, eftersom en spridare har större
arbetsbredd (12 meter eller mer) än ett
myllningsaggregat (6–8 meter). Det ger inte
heller mekaniska skador på grödan som
man kan få med ett ytmyllningsaggregat.
Hanteringen av syran kräver skyddskläder och stor försiktighet, eftersom den
är starkt frätande. Vad man hittills vet
påverkas dock inte grödorna negativt av
syra i flytgödseln.
JTI:s försök är en del av ett projekt som
Agroväst och Sveriges lantbruksuniversitet
har genomfört och det har finansierats av
Stiftelsen Lantbruksforskning.
*rötad gödsel är restprodukten som bildas
när gödsel har använts vid biogasproduktion
Kontakt: lena.rodhe@jti.se
STORA VARIATIONER I
JORD FÖR EKOODLING
En odlingsjord (substrat) som fungerar
bra och levererar tillräckligt med näring
är en viktig pusselbit vid ekologisk odling
i kruka. Variationerna mellan och inom
olika substrat är dock stora, visar
provodlingar som JTI genomfört.
– Det finns många faktorer som
påverkar tillgängligheten av växtnäring
bland annat substratets ålder och
sammansättning. Vissa omgångar av
substrat för ekologisk odling gav så
dåliga plantor att de inte skulle gå att
sälja. Om vi vill se fler ekologiska odlare
så måste substratens växtnäringstillförsel bli mer stabil och tillförlitlig,
säger Klara Löfkvist, forskare på JTI,
som jämfört odlingsjordarna tillsammans
med Marcus Söderlind på Söderlinds
ekologiska grönsaker.
INTE NEGATIVT FÖR GRÖDOR. Svavelsyra är starkt frätande och kräver försiktig hantering. Hittills har
man dock inte sett någon negativ inverkan av syran på grödorna.
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
NYHETER
SÄKRARE KALVNING. En kalvning kan vara en stressig situation för både djur och djurskötare.
Risken för olyckor skulle kanske kunna minska med en detektor som varnar när när kalven ska födas.
BÄTTRE KOLL PÅ
KALVNINGEN
Att kon ska kalva kan man vara helt
säker på. Exakt när är svårare att förutse.
JTI testar om en detektor som förutser
kalvningstidpunkten kan minska risken
för arbetsolyckor.
Allt fler svenska djurbönder satsar på
lösdrift, där korna går lösa i stallet.
I sådana system kan det vara svårare
att förutse när kalvningen är nära och
kon ska flyttas till en kalvningsbox. En
kalvning som sker ute bland de andra
djuren medför inte bara risker för ko
och kalv utan skapar också en stressig
arbetssituation för lantbrukaren.
– Det är alltid förenat med risker att
avskilja ko och kalv ute i lösdriften, och
där kan det också vara svårt att hjälpa
till vid kalvningen om det behövs, säger
Qiuqing Geng, forskare på JTI.
Tillsammans med JTI-kollegan
Ann-Kristina Lind ska hon undersöka
om ett övervakningssystem som larmar
när kalvningen är på gång kan öka
kontrollen och förbättra arbetsmiljön.
Systemet innebär att en spindelliknande
termometer förs in i kons vagina, vilket
naturligtvis även det är ett riskfyllt
moment. I studien vägs dessa faror mot
de risker som uppstår om kon kalvar på
fel ställe.
Detektorn har testats med lovande
resultat på en gård i Danmark. Där
sjönk kalvdödligheten från 6,8 till
5,7 procent.
– För en lantbrukare innebär det en
stor förlust, både ekonomiskt och emotionellt, att förlora en kalv. Vi skulle därför
gärna göra en utökad studie här i Sverige
och även undersöka hur kalvdödligheten
påverkas, säger Ann-Kristina Lind.
Kontakt: qiuqing.geng@jti.se,
ann-kristina.lind@jti.se
SÅ FUNKAR KALVNINGSDETEKTORN
Det finns flera kalvningsdetektorer på
marknaden. Det system som JTI
använder i studien – Vel´Phone –
övervakar kons temperatur och
informerar lantbrukaren via sms. Den
mjuka, spindelliknande vaginaltermometern förs in i kon sju dagar före
beräknad kalvning. När kalvningen
närmar sig stiger kons temperatur
och lantbrukaren får ett larm cirka
48 timmar före förväntad kalvning.
När fostervattnet går trycks termometern ut och systemet larmar om att
förlossningen startat.
25
26
JTI / DRIV VÅREN–SOMMAREN 2015
NYHETER
BEREDSKAP MOT
ÖVERSVÄMNINGAR
Antalet översvämningar orsakade
av stormar och extrem nederbörd
blir allt fler, och det drabbar lantbruket hårt. Jordbruksverket har
därför startat en inventering av hur
växtodling och djurhållning påverkas,
och hur hotfulla översvämningar kan
hanteras. Tomas Johansson på JTI:s
kontor i Skara bidrar med kunskap
om elektriska maskiners känslighet
för fukt, väta och strömavbrott.
– Många lantbrukare har ett
reservelverk, men det är viktigt att
dessa provkörs regelbundet så att
man är väl förberedd om det blir
strömavbrott, säger han.
Jordbruksverket gör inventeringen ur ett beredskapsperspektiv
med stöd av Myndigheten för
Samhällsskydd och Beredskap.
I slutet av detta år ska det hela ha
utmynnat i ett antal lantbruksanpassade analysverktyg för skyfallsoch översvämningskartering.
JTI EXPORTERAR BÄDD
Nu tar JTI den svenska biobädden på export till
Latinamerika. JTI får stöd av FN:s livsmedelsoch jordbruksorganisation FAO och finansiering
från forskningsrådet Formas för att sprida
information om detta enkla, billiga och effektiva
sätt att hantera spill från bekämpningsmedel
inom lantbruket. Bädden består av en grop fylld
av exempelvis halm, matjord och torv, täckt med
gräs och med ett ogenomsläppligt lager av lera i
botten. När en lantbruksspruta tankas ovanpå
bädden, samlas kemspill upp i bädden och bryts
ner av mikroorganismer.
– Det är viktigt att göra tekniken känd i
Latinamerika, där användningen av kemiska
bekämpningsmedel är mycket större än i
Sverige på grund av klimatet och intensiv
året-runt-odling, säger JTI:s forskare Maria del
Pilar Castillo.
Illustration: Maria del Pilar Castillo
ETT SKAFT KAN RÄDDA BENET
Ett enkelt redskap fästat på skördetröskan eller
potatisupptagaren kan förhindra allvarliga olyckor.
JTI:s arbetsmiljöforskare har utvecklat ett skaft som de
uppmanar lantbrukare att använda i stället för benet när de
till exempel behöver peta loss fuktig spannmål som inte vill
rinna ner till bottenskruven i tröskan. Det är lätt gjort att
sticka ner benet när man har bråttom och det inte finns något
lämpligt redskap i närheten, men det är livsfarligt. Det kan
räcka med att en bit av byxbenet snuddar vid bottenskruven för att benet ska fastna och dras med. Lantbrukare
är en olycksdrabbad yrkeskategori, och sådana
olyckor slutar ofta med allvarliga kroppskador
eller döden.
JTI UTVECKLAR JORDBRUKS- OCH MILJÖTEKNIK FÖR NÄRINGSLIVETS KONKURRENSKRAFT
INTRESSENTER MÖTER FORSKARE. Som intressent i JTI har man möjlighet att delta i forskningsprojekt som delfinansieras med forskningsmedel.
JTI VÄXLAR UPP INSATSER
En av JTI:s ägare är stiftelsen SJMF som
består av drygt 30 företag, organisationer
och kommuner med anknytning till jordbruk och miljö. Företagen är av varierande
storlek. Somliga har funnits med sedan JTI
bildades 1945, till exempel Överums Bruk
som presenteras i detta magasin på sid
20–21, medan andra har tillkommit senare.
Alla dessa företag, organisationer och
kommuner är formellt sett intressenter i
Stiftelsen Jordbruks- och Miljöteknisk
Forskning (SJMF), men på JTI säger vi
ofta att de är intressenter i JTI. I praktiken
är det så, eftersom de tillhör SJMF för att
få tillgång till skräddarsydda utvecklingsmöjligheter hos JTI.
INSATSEN VÄXLAS UPP
De får också möjlighet att delta i forskningsprojekt där JTI kan se till att intressenternas
insatser växlas upp genom att även forskningsfinansiärer bidrar med medel. På JTI
knyts forskning samman med tillämpad
verksamhet inom industri och näringsliv, och
det gör JTI till en naturlig samarbetspartner.
JTI är ett industriforskningsinstitut,
och en uppgift för institutet är att svara på
SJMF-intressenternas önskemål och behov.
Kontakterna med intressenterna ger JTI en
inblick i branschens vardagsbehov och
därmed uppslag till att formulera verklighetsnära forsknings- och utvecklingsprojekt.
UPPDRAG UNDER SEKRETESS
När JTI utför uppdragsforskning åt
intressenter och andra kunder, sker det
under fullständig sekretess. Det gör det
möjligt för intressenterna att använda JTI
som extern utvecklingsavdelning till rörlig
kostnad. Genom JTI kan intressenter i SJMF
bland annat få hjälp med stora och små
utredningar, tester av maskinsystem eller
utvärdering av processer. Det händer att
en idé eller en enkel skiss förvandlas i JTI:s
verkstad till provningsutrustning eller till
en maskin som lanseras på marknaden, som
är fallet med till exempel ogrässkäraren
CombCut.
Läs mer om SJMF:s intressenter på JTI:s
webbplats: http://bit.ly/JTI-intressenter
SMÅ OCH STORA
TJÄNSTER
Vid sidan av den löpande verksamheten med uppdrags- och forskningsprojekt som kan pågå i flera år, utför
JTI även små och stora tjänster av
mer avgränsad karaktär. Det kan
handla om sådant som uthyrning
av en mobil biogasanläggning,
konstruktionstjänster i verkstaden,
uppföljning och kontroll vid offentlig
upphandling av livsmedel, utvärdering av biogassubstrat eller provning
av minireningsverk.
VISSTE DU ATT ...
… FÖRSVARETS motorstarka militärjeepar efter andra världskriget
användes inom jordbruket, med en
påkopplad plog eller en kran.
27
Avsändare:
JTI – Institutet för jordbruksoch miljöteknik
Box 7033
750 07 Uppsala
MIKAEL GILBERTSSON, TEKNIKAGRONOM
VID JTI:S KONTOR I SKÅNE, EXPERT PÅ
AUTOSTYRNING OCH PRECISIONSODLING:
VARFÖR HAR GPS*
BLIVIT EN SÅDAN
FRAMGÅNG I JORDBRUKET?
– För att den kan hjälpa till att autostyra traktorn när
man jobbar på fälten så att man kan minska
överlappning, spara bränsle och därmed pengar.
Men också för att det är skönt att slippa styra själv,
så att man är piggare efter jobbet.
Hur vanligt är det med GPS i svenska traktorer?
– Det är mycket vanligt i nya större traktorer. Idag är
autostyrning ofta integrerat i traktorns datasystem.
Hur använder du GPS i din forskning?
– Jag har testat olika märken och system, och
korrektionssignaler som man kan använda för att få
olika grader av noggrannhet, för att ge jordbrukare
ett faktaunderlag när de ska välja GPS. Sedan har
jag använt GPS som ett verktyg i dragkraftsmätningar
och radsprutningsprojekt.
Vilka utvecklingsmöjligheter ser du för GPS
inom jordbruket?
– På lång sikt kommer vi att få helt självgående fordon
med hjälp av GPS, där föraren inte alls behöver sitta i
fordonet. Men vi måste först lösa frågan om hur traktorn
på egen hand ska kunna avgöra om exempelvis
jordbearbetningsresultaten är tillräckligt bra.
Kontakt: mikael.gilbertsson@jti.se
*GPS (Global Position System), amerikansk teknik för att bestämma
position med hjälp av satelliter, utvecklades i mitten av 1990-talet i
militärt syfte. Det korrekta samlingsnamnet för alla satellitbaserade
navigations- och positioneringssystem är GNSS (Global Navigation
Satellite System). I dag finns minst sex sådana system i världen.
Systemet Galileo utvecklas inom EU för endast civil användning.