Gamla staden 1:1 m fl, Oceanhamnen, Söder
Samrådshandling Dnr:1806/2012 Detaljplan för del av fastigheten Gamla staden 1:1 m fl, Oceanhamnen, Söder, Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning Upprättad den 26 augusti 2014 NORMALT PLANFÖRFARANDE Beslut om granskning av stadsbyggnadsnämnden "DAG månad ÅR" Beslut om tillstyrkan av stadsbyggnadsnämnden "DAG månad ÅR" Antagen av kommunfullmäktige "DAG månad ÅR" "§ PARAGRAFNUMMER" Laga kraft "DAG månad ÅR" Genomförandetid till och med "DAG månad ÅR" Samråd Granskning Antagande Laga kraft Detaljplanen redovisas i följande handlingar Denna planbeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser Illustrationskarta Utredningar till grund för förslaget (tillgängliga på Stadsbyggnadsförvaltningen) Bullersimuleringar (Soundcon, proj.nr. 10771, 2013-11-27, 2013-12-10, 2014-06-09) Vindstudie Oceanhamnen Helsingborg (CEC Design AB, november 2013) Helsingborgs stad, Luktutredning för NSVA (ÅF-Industry AB, 2013) PM Risk för hälsoeffekter från Öresundsverket (ÅF-Industry AB, 2014) Kajer mm på Oceanpiren (Ramböll, 2014-06-25) Översiktlig miljöteknisk markundersökning inom H+ området i Helsingborg (Tyréns, 2010) Påseglingsskydd för Oceanpiren och gångbro i Helsingborg – Resultat från simuleringsstudie (SSPA Sweden AB, 2013) Kontaktuppgifter Planarkitekt Karin Kasimir, tfn 042-106850 Exploateringsingenjör Cecilia Johansson, tfn 042-105836 Medverkande Medverkande i planarbetet är planarkitekt Karin Kasimir, exploateringsingenjör Cecilia Johansson (Mex), landskapsarkitekt Linda Karlsson, trafikingenjör Linda Bermin (SBF). Innehåll 1. PLANEN I KORTHET ...................................................................................................... 3 1.1 SYFTE ...................................................................................................................................... 3 1.2 SAMMANFATTNING .................................................................................................................... 3 2 PLANFÖRSLAG .............................................................................................................. 5 2.1 OMRÅDETS GESTALTNING OCH DISPOSITION .................................................................................... 5 2.2 BEBYGGELSE ............................................................................................................................. 6 2.3 GRÖNSTRUKTUR, VATTEN OCH ALLMÄNNA PLATSER ........................................................................ 13 2.4 TRAFIK ................................................................................................................................... 21 2.5 TEKNISK FÖRSÖRJNING .............................................................................................................. 26 2.6 FASTIGHETSINDELNING OCH ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER .......................................................... 28 3 KONSEKVENSER ......................................................................................................... 30 3.1 BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN ................................................................................................ 30 3.2 PÅVERKAN PÅ RIKSINTRESSEN ..................................................................................................... 30 3.3 LUFT, MARK OCH VATTEN .......................................................................................................... 32 3.4 HÄLSA OCH SÄKERHET ............................................................................................................... 33 3.5 KULTURMILJÖ ......................................................................................................................... 40 3.6 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN ........................................................................................................... 41 3.7 PLANENS GENOMFÖRANDE ........................................................................................................ 44 4 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ............................................................................ 48 4.1 BAKGRUND OCH ORGANISATION ................................................................................................. 48 4.2 PLANOMRÅDET ....................................................................................................................... 48 4.3 SERVICE ................................................................................................................................. 55 4.4 RIKSINTRESSEN ........................................................................................................................ 55 4.5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ................................................................................................ 56 Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 1. Planen i korthet Detaljplanen upprättas i enlighet med bestämmelserna i Plan- och bygglagen (2010:900). 1.1 Syfte Syftet med detaljplanen är att inom Oceanhamnen möjliggöra blandad stadsbebyggelse, med tyngdpunkt på bostäder och kontor, samt att pröva omfattning och utformning av en sådan bebyggelse. I detaljplanen möjliggörs också en gång- och cykelförbindelse till centrala staden, via Knutpunkten, en kanal genom piren samt en park i befintlig torrdocka. Gällande detaljplaner för hamn- och varvsändamål i anslutning till planområdet upphävs. Utgångspunkten för planarbetet är det programarbete som gjorts för Oceanhamnen som helhet. 1.2 Sammanfattning Oceanhamnen är en urban arkipelag som kompletterar stadskärnan med attraktiva, vattennära bostäder och kontor i spektakulära lägen. Stadsdelen utökar det offentliga rummet i Helsingborg och erbjuder stenstadens variation till form och innehåll, liksom dess täthet och skala. En kanal genom piren skapar en första ö i den urbana arkipelagen. 1.1 Första etappen av Oceanhamnen. Illustration Karin Kasimir. Förslag Detaljplanen möjliggör: fyra bostadskvarter med gröna, vindskyddade gårdar och utsikt mot Öresund eller Södra hamnen tre kontorsbyggnader i spektakulära lägen, som avskärmar färjorna från bostäderna butikslokaler i bottenvåningarna i strategiska lägen, vid torg, längs kanal och kajstråk och längs Redaregatan kanal genom Oceanpiren som möjliggör för passage med småbåtar 3 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" småbåtshamn i Södra hamnen park i befintlig torrdocka och skydd mot rivning av dockan förlängning av kajpromenaden genom området samt gång- och cykelförbindelser både mot Knutpunkten och mot Söder ombyggnad av Redaregatan till en stadsgata genom området parkering i underjordiska garage upphävande av gällande detaljplan för hamn- och varvsändamål i anslutning till planområdet. Konsekvenser Stadsbyggnadsförvaltningen har i samråd med Länsstyrelsen bedömt att planens genomförande inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 4 kap 34 § plan- och bygglagen eller 6 kap 11 § miljöbalken. Åtgärder som kräver tillstånd för vattenverksamhet hanteras i en separat process i enlighet med 11 kap miljöbalken. Riksintresset för hamn bedöms inte påverkas negativt av en utbyggnad enligt planförslaget, då de funktioner som är av riksintresse kan finnas kvar och utvecklas. Planförslaget är anpassat till utformning och innehåll så att bullervillkoren i hamnens miljötillstånd kan klaras. En utbyggnad enligt planförslaget bedöms ha en liten påverkan på miljökvalitetsnormerna för luft och vatten. Förslaget innebär en trafikökning på cirka 3000 fordon. Marken kommer att saneras från föroreningar, vilket minskar påverkan på vattenkvaliteten. Människors hälsa och säkerhet bedöms vara tryggad genom klimatanpassningsåtgärder med krav på nivå för färdigt golv och reträttvägar, påkörningsbarriärer som skydd från färjetrafiken, hantering av buller från hamnverksamhet och trafik samt åtgärder av lukt från reningsverket. Planeringsförutsättningar Oceanhamnen ligger vid Öresund, intill Helsingborgs stadskärna och Knutpunkten. Planområdet nås via Sjögatan (väg E4) och omfattar den yttre delen av Oceanpiren, torrdockan i Södra hamnen och en broförbindelse över uppmarschområdet samt tillfartsväg söderifrån. Planområdet ägs av Helsingborgs stad. Området har tidigare använts för hamn- och varvsverksamhet. Inom planområdet finns ett antal äldre hamnmagasin och mindre tegelbyggnader, vilka avses rivas. Kajerna är i stort behov av upprustning. Idag finns ingen pågående verksamhet inom området. I planområdets direkta närhet går färjorna mellan Helsingborg och Helsingör, med uppmarschområdet som en barriär mellan området och staden. Söder om området ligger bland annat Västhamnen och Kombiterminalen, kraftvärmeverket Västhamnsverket och stadens reningsverk, som alla har en påverkan på sin omgivning. Närheten till havet ger, förutom havsutsikt, svåra vindförhållanden och behov av anpassning till framtida havsnivåhöjningar. Planstatistik Planområdets area: Exploateringsgrad: Antal bostäder: BTA verksamheter: BTA butikslokaler/service: Parkmark: 46 500 m2 mark + 22 900 m2 vatten + 25 800 m2 upphävd dp 2,0 (exkl. vatten, parkmark och del av Redaregatan) 320 31 000 m2 4 500 m2 5 300 m2 4 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 2 Planförslag 2.1 Områdets gestaltning och disposition Oceanhamnen är en urban arkipelag, en stadsdel byggd på öar, med kvaliteter utöver det förväntade. Området kompletterar stadskärnan med attraktiva, vattennära bostäder och kontor i spektakulära lägen. Stadsdelen utökar det offentliga rummet i Helsingborg och erbjuder stenstadens variation till form och innehåll, liksom dess täthet och skala. Den industriella hamnen förvandlas till ett modernt stadsrum där detaljer påminner om områdets historia. En kanal genom piren skapar den första ön i den urbana arkipelagen och öppnar för en småbåtshamn i Södra hamnen. En park i dockan utgör den första etappen av det blå-gröna stråket mellan Jordbodalen och Öresund, och ger Helsingborg ett karakteristiskt möte med vattnet. Promenadstråk längs kanalen, parken och kajerna blir en förlängning av kajpromenaden genom centrala Helsingborg. Stråken leder flanörerna längs vattnet och kajerna blir naturliga mötesplatser. 2.1 Vy från färjan. Illustration David Wiberg. Planområdet bebyggs med en kvartersstruktur för både boende och verksamheter, med en tydlig skillnad mellan privata och offentliga ytor. Vindskyddade, gröna bostadsgårdar är en genomgående kvalitet. Kontorsbebyggelsen utgör utropstecken i stadsbebyggelsen samtidigt som den skapar en skärm mellan den pågående färjeverksamheten och bostäderna. Området får en direkt gång- och cykelförbindelse med centrala staden, via Knutpunkten. En central stadsgata, Redaregatan, genom området kopplar ihop Oceanhamnen med stadens trafiknät och med befintlig gång- och cykelförbindelse mot Söder. Centralt i området, i korsningen mellan gång- och cykelbrons fäste och Redaregatan, anläggs ett torg kantat av handel och service och med plats för uteserveringar. Området ska erbjuda miljöer som lockar fram kreativitet och ger spännande och oväntade idéer. Området ska attrahera människor med olika bakgrund, etnicitet och ålder och tillgodose vardagslivets behov av service. Miljöerna ska också ge förutsättningar för egna initiativ och bidra till en skapande kultur. 5 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 2.2 Bebyggelse Bebyggelsen inom planområdet utgörs av kringbyggda bostadskvarter och solitära kontorsbyggnader. Kontorsbebyggelsen fungerar som skärm mot färjeverksamheten norr om piren. Inom planområdet har bebyggelsen en exploateringsgrad på 2,0. Exploateringsgraden är beräknad genom att största möjliga bruttoarea (BTA) enligt planförslaget dividerats med områdets areal inklusive gator, torg och kanal. Vattenområdena, parken i dockan, Redaregatan söder om kanalen samt gång- och cykelbron till Knutpunkten ingår inte i beräkningen. BC1 BC2 BC3 KC1 E1K (P) kran Bostäder. Centrumverksamhet i bottenvåningen får finnas. Bostäder. I bottenvåningen centrumverksamhet, dock inte kontor, längs minst hälften av kvarterets totala fasadlängd mot allmän plats, fördelat utifrån fastigheternas fasadlängd. Lokaler för centrumverksamhet ska orienteras i kvartershörn mot torg, gata eller kaj, i nämnda prioriteringsordning. Bostäder. I bottenvåningen endast centrumverksamhet, dock inte kontor, dock får genomgående trapphus, miljörum eller liknande för bostäder finnas i mindre del. Kontor. I bottenvåningen centrumverksamhet, dock inte kontor, längs minst hälften av den totala fasadlängden mot allmän plats. Lokaler för centrumverksamhet ska orienteras mot torg, gata eller kaj, i nämnda prioriteringsordning. Kontor. I bottenvåningen tekniska anläggningar, pumpstation och elnätsstation. Parkeringsgarage under torg respektive gata får finnas. Kran från varvsverksamheten får finnas, och innehålla verksamhet som är tillgänglig för allmänheten. Byggnad får inte finnas. Marken får byggas under i ett plan, med körbart bjälklag till en största markhöjd av +3,5 meter. Marken får byggas under i ett plan, med planteringsbart bjälklag till en största markhöjd av +4,5 meter. g Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning. Marken ska vara tillgänglig för allmän gångtrafik. x1 Entréer ska orienteras mot allmän plats eller förgård. Bostadsentréer ska vara genomgående. Bottenvåningar med centrumverksamhet ska utföras med en minsta rumshöjd av 3,5 meter. Infart till underjordiska garage ska ske från gata och utformas med en port i fasaden. Bottenvåningar ska markeras i förhållande till ovanliggande fasad. Fasader ska utföras med i huvudsak stenmaterial, med en variation i materialval och uttryck per trapphuslängd. (Med trapphuslängd avses de lägenheter som nås från ett trapphus.) 6 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" På bostadsbebyggelse får burspråk och balkonger mot allmän plats uppta högst en tredjedel av fasaden per trapphuslängd, gå högst 1,2 meter utanför fasadliv och ska ha en frihöjd över marken på minst 4,0 meter. Mot gården får del av bostadsbyggnad byggas ut över det planteringsbara bjälklaget längs högst en tredjedel av gårdsfasaden och gå högst 2,5 meter utanför fasadliv, till den byggnadshöjd som angränsande byggnad har. På kontorsbebyggelse får utskjutande partier uppta högst en fjärdedel av fasadens yta, gå högst 3,0 meter utanför fasadliv och ska ha en frihöjd över marken på minst 4,7 meter. entré Entrézon. Skärmtak över entré får finnas. port Körbar port ska finnas med en frihöjd av minst 4,0 meter. Samtliga lägenheter ska ha fönster mot gård eller allmän plats för v1 utrymning. Högsta byggnadshöjd i meter. Utöver angiven byggnadshöjd och föreskrivet antal våningar får en takvåning, takkupor eller frontespiser finnas till sammanlagt halva takfallet per trapphuslängd. Högsta totalhöjd i meter över nollplanet. Föreskrivet antal våningar. Ändring ska göras med hänsyn till kranens karaktär med hopnitade metallkonstruktioner och motorrum med träfasad. Lägsta golvnivå i bostad ska vara +3,5 meter över nollplanet. Lokaler med golvnivå under +3,5 meter över nollplanet ska utföras med möjlighet att göra fasaden vattentät upp till +3,5 meter vid risk för översvämning. Grundläggning av bebyggelse ska ske genom pålning. Vid bostadsfasad där ljudnivån från hamnverksamheten överstiger villkoren i hamnens miljötillstånd ska avskärmning finnas så att aktuella värden innehålls. Se planbeskrivning. I bostäder där ljudnivån från trafiken överskrider 55 dBA ekvivalent nivå vid fasad ska minst hälften av bostadsrummen placeras mot tyst eller ljuddämpad sida. Med ljuddämpad sida avses högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad. Bostäder ska ha tillgång till uteplats eller gemensam uteplats i anslutning till bostad där ljudnivån inte överstiger en maximal ljudnivå om 70 dBA. Friskluftsintag ska ske på byggnadens södra sida, bort från färjeläget. b1 Källare får inte finnas. b2 Torrdockan får inte rivas. Ursprunglig form, betongkonstruktion och q1 karaktär ska vara tydligt avläsbar i parkmiljön. Bygglov får inte ges för bebyggelse som gränsar till den västra kajen förrän påkörningsbarriären kommit till stånd. Bygglov får inte ges för väsentligt ändrad markanvändning förrän marken sanerats från markföroreningar. I samband med sanering får marklov för förberedelse till underjordiska garage ges. II-XII k1 Bostäder Inom planområdet medges fyra bostadskvarter med bebyggelse i två till sex våningar, med möjlighet att inreda vinden och komplettera med mindre takvåningar. Totalt ryms ca 320 bostäder inom området. 7 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" I de västra kvarteren är byggnaderna högst mot Redaregatan centralt genom området och trappas ned mot vattnet. Nedtrappningen mot väster innebär att gårdarna får goda solförhållanden, att många av bostäderna längs Redaregatan får utsikt över den lägre bebyggelsen och att vinden leds över gårdarna. Bebyggelsen är placerad mellan nio och elva meter från den västra kajen, med ytterligare indrag vid platsbildningar i ett par lägen. Längs den östra kajen går bebyggelsen ut i vattnet, över kajkanten. I den här delen medges byggrätt i hamnbassängen, så att byggnaderna bildar den nya vattenlinjen. Samtliga bostäder längs den östra kajen ska ha fönster mot gården eller mot allmän plats, i syfte att klara utrymning vid brand. En port från Redaregatan in på gården möjliggör räddningsinsatser från brandförsvaret även i lägenheter i den byggnad som står i vattnet och inte går att nå från öster. Porten ska ha en minsta frihöjd om 4,0 meter för att räddningstjänstens höjdfordon ska kunna ta sig in på gården. Inne på gården ska en uppställningsplats för höjdfordon anordnas, övriga delar av gården medges höjas så att lägenheterna har direkt tillgänglighet till gården. 2.2 Bebyggelsen längs den östra kajen. Småbåtshamnen och parken i dockan är målpunkter för boende och besökare. Illustration David Wiberg. Det östra kvarteret har lägre bebyggelse i sydväst mot Redaregatan och kanalen i syfte att förbättra solinfallet på gården. I det nordvästra hörnet, i fonden på tvärgatan västerut, medges sex våningar dels för att markera hörnet, dels för att utnyttja utsiktsmöjligheten mot väster via tvärgatan. Förskjutningen av det östra bebyggelsekvarteret i förhållande till de västra kvarteren ger utsiktsmöjlighet i flera riktningar och hejdar vinden från väster. Entréer ska orienteras mot allmän plats och alla bostadsentréer ska vara genomgående. För bostadshuset längst i öster, mot Södra hamnen, är dock huvudentrén från gårdssidan. Bostadsbebyggelsen ska uppföras i mellan två och sex våningar. Bottenvåningar med centrumverksamhet ska utföras med en minsta rumshöjd av 3,5 meter. Där det är bostad i bottenvå8 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" ningen kan bjälklaget höjas så att insynsskydd från gatan eller kajen skapas. Längs den västra kajen kommer markens nivå att höjas till +3,0 meter vid fasad. Lokaler mot väster, som har en golvnivå under +3,5 meter, ska av klimatanpassningsskäl utföras med möjlighet att göra fasaden vattentät upp till +3,5 meter vid risk för översvämning. Om de valda åtgärderna är av tillfällig karaktär, ska de kunna genomföras med kort varsel beroende på omställningar i väderleken. Golvnivån i bostad ska ligga på minst +3,5 meter över nollplanet (medelhavsnivån). 2.3 Volymstudie, vy från nordväst. Foto Bertil Hagberg, montage stadsbyggnadsförvaltningen. Högsta tillåtna byggnadshöjd uppgår till mellan 8,5 och 19,5 meter, beroende på antal våningar. Utöver angiven byggnadshöjd och föreskrivet antal våningar får en takvåning, takkupor eller frontespiser finnas till sammanlagt halva takfallet per trapphuslängd, vilket möjliggör vindsvåningar med god standard. Syftet är att ge utrymme för en variation och lekfullhet i taklandskapet. Fasaderna ska ha ett robust utförande med i huvudsak stenmaterial, i syfte att stärka karaktären av stenstad. Bottenvåningar ska markeras i förhållande till fasaden ovanför, så att byggnaderna får en tydlig bas, vilket ytterligare stärker gatumiljön. Bostadsfasaderna ska utföras med en variation i materialval och uttryck per trapphuslängd. Avsikten är att varje trapphus, och de lägenheter som nås från trapphuset, ska få en egen karaktär och gestaltning, så att kvarteren visuellt får en småskalig uppdelning i flera olika byggnader oavsett hur många fastigheter kvarteren delas in i. I kvartershörn går trapphuslängden runt hörnet. Variationen i materialval kan ta sig uttryck i olika sorters tegel, olika murningsförband, putsmaterial, andra stenmaterial och inslag av andra typer av material. Variationen i uttryck påverkas bland annat av hur fönstersättning, markering av bottenvåning, takfot, burspråk och balkonger används i gestaltningen. Med anledning av det vindutsatta läget är det tillåtet att ha inglasade balkonger inom hela planområdet. Burspråk och balkonger mot allmän plats får uppta högst en tredjedel av fasaden per trapphuslängd, gå högst 1,2 meter utanför fasadliv och ska ha en frihöjd över marken på minst 4,0 meter. Mot gården medges mindre utbyggnader ut över det planteringsbara bjälkla9 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" get. Varje utbyggnad får gå högst 2,5 meter utanför fasadliv, uppta högst en tredjedel av gårdsfasaden och uppföras till den byggnadshöjd som angränsande huvudbyggnad har. Detta ger möjlighet att bygga trespännare inom området, så att tre lägenheter per våningsplan kan nås från respektive trapphus. Vid bostadsfasader där ljudnivån överstiger villkoren i hamnens miljötillstånd ska avskärmning finnas så att aktuella värden innehålls (se vidare under kap 3 Konsekvenser; Hälsa och säkerhet). De fasader som främst kan vara aktuella för avskärmande åtgärder är mot uppmarschområdet i öster, hörnet närmast färjorna i den norra delen och den västra fasaden på kvarteret närmast kanalen. Ett sätt är att balkonger med tätt räcke sträcker sig längs de delar av fasaden som kräver avskärmning, utifrån förutsättningen att hela fasaden ska klara villkoren. Vid det västra kvarteret längs kanalen möjliggör en smal förgård mot väster att behovet av avskärmning längs hela fasaden kan tillgodoses, då fasaden inte gränsar mot allmän plats. Även eventuella takvåningar kan kräva särskilda åtgärder för att klara villkoren vid fasad. Övriga bostadsfasader klarar enligt genomförda bullersimuleringar de villkor som gäller för hamnens miljötillstånd. I bostäder där ljudnivån från trafiken överskrider 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad ska minst hälften av bostadsrummen placeras mot tyst eller ljuddämpad sida. Med ljuddämpad sida avses högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad. Bostäder ska ha tillgång till uteplats eller gemensam uteplats i anslutning till bostad där ljudnivån inte överstiger 70 dBA. All bebyggelse inom området ska grundläggas genom pålning, då pirens konstruktion inte kan ta laster från tätare bebyggelse. Under bostadskvarteren får ett källarplan finnas, gårdarna ska ha planteringsbart bjälklag som får byggas upp till +4,5 meter över nollplanet. Inom det östra bostadskvarteret ska gården inom en del ha körbart bjälklag till en höjd av +3,5 meter över nollplanet, då en uppställningsplats för räddningsfordon ska anordnas på gården. Källarplanet avses rymma cykelparkering, garage och lägenhetsförråd (se vidare under Trafik). Infart till garage ska ske från gata, företrädesvis från en tvärgata, och utformas med en port i fasaden. Verksamheter och handel I den norra delen av planområdet medges tre fristående kontorsbyggnader i fem till tolv våningar, där de högre byggnadsdelarna markerar pirspetsen och brofästet. I bottenvåningen av den södra kontorsbyggnaden medges en pumpstation för spillvatten och en transformatorstation i det södra hörnet närmast Redaregatan. I strategiska lägen ska det finnas lokaler i bottenvåningen, i syfte att skapa en stadsdel med stenstadens variation och kvaliteter. Detaljplanen reglerar att minst hälften av bottenvåningarnas totala fasadlängd, i såväl bostadskvarter som i kontor, ska inrymma centrumverksamhet mot allmän plats. Centrumändamålet omfattar bland annat handel, service och restauranger, dock inte kontor, då avsikten är att främja publika verksamheter av olika slag. I bostadskvarteren prioriteras lägen i kvartershörn mot torg, gata och kaj, medan prioriteringen för kontorshusen är mot torg, där det finns, i andra hand mot gata och i tredje hand mot kaj. Centrumverksamheten måste inte vara genomgående i byggnaden, utan kan utgöras av grundare lokaler mot den yttre fasaden. Därigenom kan användningen av bottenvåningen kombineras med bostadsändamål mot gården, respektive kontorsändamål i det inre av kontorsbyggnaderna. 10 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 2.4 Lokaler ska finnas i bottenvåningen i strategiska lägen. Detaljplanen medger dock lokaler i bottenvåningen inom hela planområdet. I det norra bostadskvarteret ska bottenvåningen i byggnaden mot Redaregatan endast innehålla centrumverksamhet (inte kontor), dock får genomgående trapphus, miljörum eller liknande för bostäder finnas i mindre del. Även i det södra bostadskvarteret medges endast centrumverksamhet (inte kontor) i bottenvåningen mot den västra kajen. För det södra kvarteret finns dubbla syften, både att säkerställa en aktiv bottenvåning i ett strategiskt läge och att uppfylla bullervillkoren i hamnens miljötillstånd. Bottenvåningar med centrumverksamhet eller kontor ska utföras med en minsta rumshöjd av 3,5 meter. Entréer till kontoren ska orienteras mot allmän plats. Den norra kontorsbyggrätten ska dock även ha entré över förgårdsmarken i söder, vilken får byggas under med körbart bjälklag till en största höjd av +3,5 meter över nollplanet. Skärmtak över entrén får finnas, vilket förutom att markera entrén även är positivt ur vindsynpunkt. I den norra delen måste byggrätterna mot Redaregatans smalaste gatuavsnitt utnyttjas i sin helhet, så att tillräcklig bullerskärmande effekt mot färjetrafiken uppnås. Byggnaderna närmast färjeläget ska ha friskluftsintag på den södra sidan, bort från färjorna. Norr om byggrätten ligger ett mindre område för parkeringsändamål. Parkeringsområdet ger möjlighet att stycka av en enskild fastighet för till exempel bilpool. Parkeringen får inte bebyggas och inte heller ha garage under, då det finns dragstag till kajkonstruktionen under mark. Den södra kontorsbyggrätten ska ha en passage för allmän gångtrafik genom byggnaden, så att det är möjligt att ta sig mellan torget och gatan söder om byggnaden. Passagen ger en alternativ kommunikationsmöjlighet mellan gång- och cykelbron och Redaregatan, och i framtiden en genare kommunikation till Oslopiren. Öppningen ger också mer liv och ökad trygghet på tvärgatan söder om kontorsbyggnaden. Passagen ska ha en frihöjd på omkring fem meter, vilket ökar den visuella kontakten mellan torget och gatan och innebär att man kan se himlen över vattnet vid färjeläget. Entréer och centrumlokaler kan vändas både mot torget och mot passagen, vilket skapar liv längs stråken. 11 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Fasaderna ska ha ett robust utförande med i huvudsak stenmaterial, i syfte att stärka karaktären av stenstad. Bottenvåningar ska markeras i förhållande till fasaden ovanför, så att byggnaderna får en tydlig bas, vilket ytterligare stärker gatumiljön och stenstadskaraktären. På kontorsbebyggelsen får utskjutande partier uppta högst en fjärdedel av fasadens yta, gå högst 3,0 meter utanför fasadliv och ska ha en frihöjd över marken på minst 4,7 meter. Markens nivå kommer längs de norra och östra kajerna att höjas till +3,4 meter invid fasad, vilket medför att golvnivån i kontorshusen ligger på tillräcklig höjd, minst +3,5 meter, för att vara anpassade till framtida klimatförändringar. Längs den västra kajen kommer markens nivå att höjas till +3,0 meter vid fasad. Lokaler mot väster, som har en golvnivå under +3,5 meter, ska utföras med möjlighet att göra fasaden vattentät upp till +3,5 meter vid risk för översvämning. Om de valda åtgärderna är av tillfällig karaktär, ska de kunna genomföras med kort varsel beroende på omställningar i väderleken. All bebyggelse inom området ska grundläggas genom pålning, då pirens konstruktion inte kan ta laster från tätare bebyggelse. Under kontorsbyggrätterna får ett källarplan finnas. Källarplanet avses rymma cykelparkering, garage och teknikutrymmen (se vidare under Trafik). Infart till garage ska ske från gata och utformas med en port i fasaden. Parkeringsgarage medges även under en del av torget och under hela tvärgatan mellan den norra kontorsbyggrätten och det norra bostadskvarteret, i syfte att möjliggöra en mer effektiv parkeringslösning. Avsikten är att parkering under allmän plats bildar en tredimensionell fastighet tillhörande lämplig kontorsfastighet. Kulturhistoriskt värdefulla anläggningar Den gamla torrdockan i områdets östra del ska bevaras och skyddas med en bestämmelse q1. Torrdockan är en viktig bärare av historia inom området och ger en förståelse för hur området har använts tidigare. I detaljplanen anläggs en park. Avsikten är att dockans ursprungliga form, betongkonstruktion och karaktär ska vara tydligt avläsbar i parkmiljön. En äldre kran från varvsverksamheten avses vara kvar i området och stå på de kranspår som finns på pirarmen vid dockan. Kranen skulle kunna innehålla verksamhet som är öppen för allmänheten, såsom café, galleri eller liknande, vilket förutsätter åtgärder för att göra den tillgänglig. Vad som är en lämplig användning av kranhuset behöver utredas vidare. Ändringar av kranen ska ske varsamt, med hänsyn till kranens karaktär med hopnitade metallkonstruktioner och motorrum med träfasad. Den övergripande strukturen inom området, med pirernas bredd och form och hamnbassängernas storlek, kommer i huvudsak att finnas kvar. Inom planområdet kommer piren fortsatt ha hamnkaraktär med raka kajkanter ned i vattnet. Den tidigare roro-rampen (roll-on, roll-off) vid kanalens mynning i Södra hamnen avses vara kvar och inordnas i gestaltningen av kajen. Utformningen av kajerna kommer delvis att förändras inom olika delar av piren, med hänsyn till att pirens konstruktion skiljer sig åt längs sträckan och att marken höjs som en klimatanpassningsåtgärd. I planförslaget utgör huvuddelen av kajerna allmän platsmark. Inom planområdet finns ingen befintlig bebyggelse som avses bevaras. 12 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 2.3 Grönstruktur, vatten och allmänna platser I planområdet ingår delar av en framtida grönstruktur inom Oceanhamnen och en första etapp av det blå-gröna stråket mellan Jordbodalen och Öresund. Vattenområden i direkt anslutning till Oceanpiren ingår, liksom hur de offentliga rummen ska användas och utformas. TORG KAJ GATA W1 W2 +0,0 bro1 träd torg brygga00 barriär00 Torg. Trafik på de gåendes villkor. Lokaltrafik. Anlagd park. Öppet vattenområde. Öppet vattenområde, småbåtshamn. Föreskriven höjd över nollplanet. Bro över öppet vatten, med en frihöjd av minst 2,5 meter vid medelvattennivå. Trädplantering i gata eller på kaj. Platsbildning. Sammanhållen yta utan terrasseringar. Bryggor i anslutning till kaj eller byggnad får finnas, till angiven största bredd i meter. Påkörningsbarriär ska finnas, till angivet vattendjup i meter vid medelvattennivå. 2.5 Parker och trädplanteringar. Kanalrum och vatten I planområdets södra del föreslås en kanal som förbinder Oceanhamnsbassängen med Södra hamnen. Kanalen skapar den första ön i den urbana arkipelagen, och är en viktig identitetsbärare för området. Kanalen regleras som öppet vattenområde och har en bredd om minst 10 meter och en frihöjd under broar på minst 2,5 meter vid medelvattennivå, vilket möjliggör för småbåtar att passera. Dagens medelvattennivå är +0,07 meter. 13 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Kajerna längs kanalen kommer bitvis att planteras med träd så att kanalrummet får en grön karaktär och binds samman med parken i dockan och den framtida Varvsparken. Den norra kajen väster om Redaregatan avses trappas ned mot kanalen och terrasseras, för att öka tillgängligheten till vattnet och erbjuda sittmöjligheter i goda lägen. Planen medger också att en smal träbrygga, max 2,0 meter bred, byggs ned mot vattnet i kanalrummet. 2.6 Kanalen inbjuder till aktivitet och vistelse. Illustration Krook & Tjäder. Södra hamnen regleras som öppet vattenområde med möjlighet till småbåtshamn. Bryggor får anläggas i anslutning till kajerna respektive bebyggelsen mot Södra hamnen, till en största bredd av 2,5 meter. Inom småbåtshamnen avses bryggor för småbåtar anläggas, utifrån dockans pirarm. Småbåtshamnen bedöms rymma omkring 50 båtar. Småbåtar kommer inte att medges passera norr om den tillkommande gång- och cykelbron, med hänsyn till säkerheten kring färjeläget. I en framtid avses en kanal genom Oslopiren möjliggöra passage till Öresund, då småbåtar inte kan använda farleden för färjetrafiken. De norra delarna av Oceanhamnsbassängen respektive Södra hamnen regleras som öppet vattenområde. En påkörningsbarriär som hindrar fartyg att köra på Oceanpiren ska anläggas upp till ett vattendjup av högst 2,7 meter vid medelvattennivå. I Södra hamnen ska en motsvarande påkörningsbarriär anläggas för att skydda den tillkommande gång- och cykelbron. I förlängningen av Trädgårdsgatan och i anslutning till kanalmynningen i Oceanhamnsbassängen får bryggor anläggas, till en största bredd av 8,5 meter. Bryggorna ökar närheten till vattnet och erbjuder utsikts- och sittmöjligheter. 14 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 2.7 Längs den västra kajen, i förlängningen av Trädgårdsgatan, finns en brygga med utblickar mot Danmark. Illustration Krook & Tjäder. Parker I den gamla torrdockan i planområdets östra del anläggs en park, som en första del i det blågröna stråket. Parken ska utformas så att dockans avtryck tydligt går att avläsa i parkmiljön (se vidare under Bebyggelse; Kulturhistoriskt värdefulla anläggningar). Med en park i dockan skapas ett karakteristiskt möte med vattnet på ett sätt som idag inte finns i andra delar av staden. Att dockan förblir synlig bidrar till att ge området en historisk koppling till områdets tidigare funktion. Parken ger också Oceanhamnen en visuell koppling till Stadsparken, då grönskan i de båda parkerna kan läsas ihop, eftersom området emellan är obebyggt. Parken fyller en viktig funktion som bostadsnära grönområde för såväl barn som äldre. Parken i sig är liten till ytan, mindre än 4000 m2, men bör ses i sitt sammanhang invid Södra hamnen. I en framtid avses parken utökas söderut, inom delar av varvsområdet, där också en allmän lekplats kan inrymmas. 15 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 2.8 Parken i dockan är en målpunkt för både boende och besökare, och en del i kajpromenaden genom Helsingborg. Illustration Krook & Tjäder. Längs parken i dockan, på dockans befintliga pirarm, går en kajpromenad som knyter samman den nya gång- och cykelbron med småbåtshamnen och hamnplanen i Södra hamnen. Parken och kajen ger möjlighet att röra sig genom området i en grön miljö. Närmast uppmarschområdet ska en 2,5 meter hög bullerskärm anordnas. Mellan Redaregatan och uppmarschområdet följer en smal parkremsa som ger en grön avgränsning mot uppmarschområdet och har en avskärmande funktion. Parken ligger på samma nivå som Redaregatan, +3,5 meter över havet, vilket ger en höjdskillnad till uppmarschområdet på mellan 1,2-1,5 meter. Höjdskillnaden tas upp med en stödmur, som ger en bra skärmeffekt såväl visuellt som mot buller från uppmarschområdet. Torg Centralt i området, vid brofästet till gång- och cykelbron, anläggs ett torg med direkt anslutning till vattnet. Torget fungerar som entré till stadsdelen och passeras av alla som kommer till området via bron, vilket skapar goda lägen för kommersiella verksamheter och service. Den norra delen av torgytan är väl solbelyst mitt på dagen, och kommer att kunna nyttjas för uteserveringar och vistelse. Torget är utformat så att vindar från väster, som kommer in mellan bostadskvarteren, minskar i styrka efterhand och ger en förhållandevis lugn plats. Torget avses rymma cykelparkering för besökare till området. I det nordöstra hörnet avses en vändmöjlighet för personbilar finnas, för att möjliggöra angöring längs kontorsbyggnadens östra sida. Möjlighet att passera över torget med renhållningsfordon kan komma att krävas (se vidare under Trafik). 16 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 2.9 På torget landar gång- och cykelbron över Södra hamnen. Torget har bra lägen för uteserveringar. Illustration Krook & Tjäder. Genom kontorsbyggnaden söder om torget ska en passage för allmän gångtrafik finnas, så att det är möjligt att ta sig mellan torget och gatan söder om byggnaden. Passagen ger en alternativ kommunikationsmöjlighet mellan gång- och cykelbron och Redaregatan, och i framtiden en genare kommunikation till Oslopiren. Öppningen ger också mer liv och ökad trygghet på den mindre gatan söder om kontorsbyggnaden. Torget ligger i siktlinjen i Trädgårdsgatans förlängning och ger utblicksmöjlighet mot Öresund och Danmark från den befintliga stadskärnan, vilket ökar Helsingborgs vattenkontakt. Under delar av torget medges parkeringsgarage, vilka avses regleras som tredimensionella fastigheter tillhörande lämplig intilliggande kontorsfastighet. Garagemöjligheten sträcker sig endast under en del av torgytan, dels i syfte att ge utrymme åt större träd på torget, dels för att området närmast kajen kommer att ha dragstag under mark som en del i kajkonstruktionen. 17 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 2.10 Sektion genom en av de mindre platserna längs västra kajen. Mindre platsbildningar föreslås längs den västra kajen; på pirspetsen, i anslutning till brofästet vid en framtida bro till Oslopiren och på båda sidor om kanalmynningen. Platserna är lokaliserade i direkt anslutning till vattnet, till strategiska lägen där stråk korsar varandra eller där olika aktiviteter på ett naturligt sätt gör att människor kommer att vistas. Platserna har goda lägen för uteserveringar, med lite varierande förutsättningar avseende sol, vind och utsikt. Kring platsbildningarna kommer lokaler för service och kommersiell service att prioriteras. De mindre platserna ska utformas som en plan yta ända ut till kajkanten, utan terrasseringar. Platsen på pirspetsen kan dock inte gå ända ut till kajkant, på grund av att befintliga påkörningsskydd längs den norra kajkanten måste vara kvar. Utformning av gator och kajer Gator och kajer inom planområdet höjdsätts bland annat utifrån klimatanpassning, så att det ska finnas reträttvägar vid mycket högt vattenstånd och risk för översvämning. Kajerna renoveras eller nyanläggs men med koppling till den gamla hamnstrukturen. Föreskriven höjd över nollplanet är längs Redaregatan +3,5 meter, med en variation längs sträckan för vattenavrinning. Även det centrala torget har en föreskriven höjd på +3,5 meter. Längs de norra och östra kajerna är den föreskrivna marknivån +3,4 meter invid fasad, vilket möjliggör att golvnivån i såväl bostäder som kommersiella lokaler kan förläggas minst +3,5 meter över nollplanet. Längs den västra kajen är den föreskrivna marknivån +3,0 meter invid fasad. De olika höjderna beror på kajernas konstruktioner och möjligheterna att göra lutningar på kajerna som klarar kraven på tillgänglighet för alla. 18 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 2.11 Sektion genom Redaregatan, söder om torget. Redaregatan har en bredd om 17,0 meter längs större delen av sträckan. Körbanan avses ha en bredd om 6,0 meter, med gångbanor på ömse sidor. Fram till torget anläggs en separat cykelbana vid sidan av den östra gångbanan. Längs den västra sidan av Redaregatan avses kantstensparkering finnas, liksom planterade träd i kvartershörnen. Parkeringsfickorna kan utformas så att det finns en flexibilitet mellan parkering och lastzoner. Tvärgatorna är mellan 12,0 och 16,5 meter breda, där den bredaste är stråket i Trädgårdsgatans förlängning. Tvärgatorna avses ha trädplantering på olika sätt, vilket är en fördel ur vindsynpunkt. Längs den västra kajen går ett promenadstråk som en förlängning av den centrala kajpromenaden genom Helsingborg. Promenadstråket ligger delvis nedsänkt i förhållande till den övriga kajen, på befintlig nivå. Vid kajkanten i Trädgårdsgatans förlängning ligger en nedsänkt träbrygga, som en utsiktspunkt mot Danmark. Längs kajerna och stråket i Trädgårdsgatans förlängning avses de körbara ytorna utformas med samma material över hela ytan, så att det blir tydligt att fordonstrafiken är underordnad och ska hålla låg hastighet. 19 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 2.12 Sektion genom den västra kajen. Den nordöstra kajen utformas med trädplanteringar och angöringsmöjligheter. Kajen breddas med fem meter i förhållande till dagens mått, så att en ny kajkonstruktion med stålspont och dragstag ryms, utan att påverka kontorsbyggrätten i den norra delen. 2.13 Sektion genom den östra kajen, norr om torget. 20 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 2.4 Trafik Med bil nås planområdet söderifrån via Sjögatan, som är en del av väg E4, och Oceangatan. För gående och med cykel nås området dels söderifrån via Oceangatan, dels via en ny bro mellan Oceanpiren och Knutpunkten. TORG KAJ GATA GCVÄG P (P) V1 bro1 bro2 träd x1 x2 n1 port Torg. Trafik på de gåendes villkor. Lokaltrafik. Gång- och cykeltrafik. Parkering. Parkeringsgarage under torg respektive gata får finnas. Hamnområde. Uppmarschområde för motorfordonstrafik. Bro över öppet vatten, med en frihöjd av minst 2,5 meter vid medelvattennivå. Bro över uppmarschområde, med en frihöjd av minst 5,5 meter över köryta. Trädplantering i gata eller på kaj. Marken ska vara tillgänglig för allmän gångtrafik. Marken ska vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik. Räddningsväg med uppställningsplats för räddningstjänstens höjdfordon ska anordnas. Körbar port ska finnas med en frihöjd av minst 4,0 meter. I bostäder där ljudnivån från trafiken överskrider 55 dBA ekvivalent nivå vid fasad ska minst hälften av bostadsrummen placeras mot tyst eller ljuddämpad sida. Med ljuddämpad sida avses högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad. Bostäder ska ha tillgång till uteplats eller gemensam uteplats i anslutning till bostad där ljudnivån inte överstiger en maximal ljudnivå om 70 dBA. b2 Bullerskärm ska anordnas till en höjd av 2,5 meter. Källare får inte finnas. Gång- och cykeltrafik En gång- och cykelbro föreslås mellan torget på Oceanpiren och centrala staden, över Södra hamnen och uppmarschområdet, via Knutpunktens parkeringsdäck. Bron kommer att ge gående en direkt koppling till Knutpunktens kollektivtrafikutbud, men även möjliggöra för gående och cyklister att röra sig mellan Järnvägsgatan och Oceanpiren. Bron fyller även en viktig funktion lokalt inom området, genom att knyta ihop parken i dockan med bostadskvarteren och kontorsbebyggelsen. Utformningen av bron studeras särskilt genom parallella uppdrag och kommer att bestämmas innan detaljplanens granskningsskede. Bron ska utgöra ett tillskott till området, såväl estetiskt som funktionellt. Kraven på tillgänglighet är en viktig aspekt. Den låga delen av bron ska ha en frihöjd över vattnet på minst 2,5 meter vid medelvattennivå. Över uppmarschområdet ska bron ha en minsta frihöjd om 5,5 meter, så att specialfordon som ska åka med färjorna kan ta sig förbi under bron. 21 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 2.14 Gång- och cykelvägnät. Kollektivtrafik Planområdet ligger i omedelbar närhet till Knutpunkten, som erbjuder ett brett utbud av kollektivtrafik med regionala och nationella tåg, stadsbussar och regionala bussar, samt internationell färjetrafik. Den planerade bron över Södra hamnen och uppmarschområdet ger en direkt koppling för främst gående, men även för cyklister. Avståndet mellan Oceanpiren och Knutpunktens övre entré blir knappt 300 meter. Den föreslagna cykelvägen längs Redaregatan till de nya södra uppgångarna från centralstationen (Helsingborg Södra) ger en gen väg för cyklister, med goda parkeringsmöjligheter i direkt anslutning till perrongerna. Biltrafik Redaregatan, i en delvis förändrad sträckning från dagen läge, går centralt längs hela Oceanpiren. Från Redaregatan utgår mindre tvärgator åt väster och öster. En av tvärgatorna avses i en framtid kunna förlängas västerut till en förbindelse över Oceanhamnsbassängen till Oslopiren. I förlängningen är avsikten att anlägga en ny ö i Oceanhamnsbassängen, med kortare broar som förbinder de båda pirerna. Ett alternativ, eller som en etappindelning, skulle kunna vara att på lite sikt anlägga en bro mellan de båda pirerna. 22 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 2.15 Trafikstruktur. Längs kajerna kommer fordonstrafik att vara starkt begränsad då kajerna prioriteras för gående. På de sträckor av kajen som medger angöringstrafik tillåts motorfordon passera i låg hastighet. Räddningstjänstens fordon ska kunna ta sig fram längs alla kajkanter, medan renhållningsfordon respektive varutransporter anvisas till vissa sträckor av kajerna för tillgänglighet till lastzoner och miljöutrymmen. Möjlighet att passera över torget med renhållningsfordon kommer att finnas, vilket avses regleras genom lokala trafikföreskrifter. Lastzoner anordnas främst på gatumark (se vidare under Parkering). Nedfarter till parkeringsgarage under mark ska orienteras mot gatumark. I det nordöstra hörnet av torget avses en vändmöjlighet för personbilar finnas, för att möjliggöra angöring längs kontorsbyggnadens östra sida. Parkering Nuvarande parkeringsnorm för stadskärnan i Helsingborgs stad, antagen av Tekniska nämnden 2007, framgår nedan. Parkeringsnormen utgör ett lägsta krav vid exploatering. Parkeringsnorm för cyklar p-behov + behov för besökare p-norm cyklar Boende Kontor Handel 2,5/lgh 0,5/anställd 30/1000 m2 BTA 2,0/lgh + 0,5/lgh 0,4/anställd + 0,1/anställd 6/1000 m2 BTA + 24/1000 m2 BTA Parkeringsnorm för bilar p-behov + behov för besökare p-norm bilar Boende Kontor Handel 0,7/lgh 9,1/1000 m2 BTA 27,5/1000 m2 BTA 0,6/lgh + 0,1/lgh 9,0/1000 m2 BTA + 0,1/1000 m2 BTA 2,5/1000 m2 BTA + 25/1000 m2 BTA 23 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Planförslaget medger cirka 32000 m2 BTA bostadsyta, 4500 m2 BTA handel, restauranger och verksamheter i gatuplan och 31000 m2 BTA kontor. Utifrån nuvarande parkeringsnorm genererar en utbyggnad enligt detaljplanen ett behov av totalt 1560 cykelplatser och 625 bilplatser. Beräkningen av cykelparkeringsbehovet för kontor utgår från att det är 40 anställda per 1000 m2 kontorsyta. Parkeringsbehovet, utifrån parkeringsnormen, framgår av tabellen nedan. Parkeringsbehov för cyklar p-behov + behov för besökare totalt p-behov cyklar Boende Kontor Handel 800 620 140 640 + 160 500 + 120 30 + 110 Parkeringsbehov för bilar p-behov + behov för besökare totalt p-behov bilar Boende Kontor Handel 220 285 120 190 + 30 280 + 5 10 + 110 Exklusive handikapparkering. Exploatören ska visa hur parkeringsbehovet ska tillgodoses för respektive utbyggnadsprojekt. I detaljplaneskedet bedöms möjligheterna att lösa parkeringsbehovet inom området i stort. Den slutliga bedömningen sker i bygglovsskedet. Åtgärder som bilpool eller andra lösningar som påverkar valet av färdmedel kan påverka bedömningen av parkeringsbehovet så att ett lägre parkeringstal kan användas. I anslutning till den nordvästra kontorsbyggrätten medges ett mindre område för parkeringsändamål, i syfte att möjliggöra bilpool i separat regi. Detaljplanen medger ett källarplan där underjordisk parkering avses anordnas under respektive kvarter för bostäder och kontor. Under delar av det centrala torget samt under den norra tvärgatan medges parkering under allmän plats, vilka avses regleras genom tredimensionell fastighetsbildning (se vidare under Administrativa bestämmelser). Möjligheten att ha parkering under torget respektive gatan medför att det går att få till en effektivare planlösning i garaget. Inom allmän platsmark kommer angöringsmöjligheter, handikapparkering och korttidsparkering att möjliggöras som kantstensparkering längs gatorna. De underjordiska garagen under bostadskvarteren bedöms kunna tillgodose behovet av boendeparkering och cykelparkering. Bilparkeringen avses ordnas så att de boende ska kunna välja att gå, cykla eller åka kollektivt till arbetsplatsen, medan bilen står kvar hemma. 24 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 2.16 Bilparkering. Parkeringsbehovet till kontor och verksamheter kan delvis tillgodoses i underjordiska garage under kontorsbyggrätterna, torgytan och den norra tvärgatan. Underskottet av parkering regleras genom parkeringsköp. Genom parkeringsköp betalar exploatören för det parkeringsbehov som exploateringen ger upphov till och som inte kan tillgodoses inom den egna fastigheten. Parkeringsköpet kopplas till en större samlad parkeringsanläggning, vilket är en förutsättning för första etappens genomförande. Avsikten är att till en början tillgodose parkeringsbehovet som markparkering på befintliga hårdgjorda ytor längs Redaregatan söder om planområdet. När det blir aktuellt att planlägga och bebygga ytorna, avses ett parkeringshus uppföras som ersättning för markparkeringen. Den gemensamma anläggningen måste dock ha tillräcklig volym för att vara effektiv. Söktrafik till parkering ska så långt möjligt minimeras, vilket underlättas av en tydlig prioritering av parkering på allmän platsmark. Parkering på gatumark prioriteras i första hand för lastning och lossning av varor, i andra hand för handikapparkering och i tredje hand för besökarnas behov av angöring och korttidsparkering. Längs den västra sidan av Redaregatan avses kantstensparkering finnas. Parkeringsfickorna kan utformas så att det finns en flexibilitet mellan parkering och lastzoner, vilket kan regleras i lokala trafikföreskrifter allt efter behov. Behovet av cykelparkering kommer till viss del att kunna anordnas på allmän platsmark. Torget och stråket i Trädgårdsgatans förlängning rymmer en stor del av behovet, men även längs kajerna och kanalen kan cykelparkering anordnas. Cykelparkering för boende och verksamma inom området avses ordnas inom respektive fastighet, i lokaler under mark eller i markplan, alternativt på bostadsgårdarna. Cykeln behöver vara mer lättillgänglig än den privata bilen, om ett hållbart resande ska främjas. En god standard uppnås genom att erbjuda säkra cykelparkeringar max 30 meter från entrén och helst i markplan. Vid arbetsplatserna bör det finnas tillgång till servicefunktioner såsom duschmöjlighet och cykelpump. 25 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Bullerskyddsåtgärder I planområdets östra del, längs uppmarschområdet, ska en bullerskärm uppföras till en höjd av 2,5 meter. Skärmen är en förutsättning för bostadsbebyggelsen i det östra kvarteret och avskärmar ljud från hamnverksamheten, vilket definieras som industribuller, som i det aktuella läget utgörs av trafik till och från färjorna. Ljudet från den lokala trafiken inom området överstiger längs delar av gatunätet Boverkets riktvärden för trafikbuller, varför åtgärder på bostadsbebyggelsen kan krävas. De mest utsatta delarna är längs Redaregatan och de sträckor som är anvisade för tunga varutransporter och sophantering. I bostäder där 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad överskrids ska minst hälften av bostadsrummen placeras mot tyst eller ljuddämpad sida. Med ljuddämpad sida avses högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad. Vidare ska alla bostäder ha tillgång till uteplats eller gemensam uteplats i anslutning till bostaden där ljudnivån inte överstiger en maximal ljudnivå om 70 dBA. De slutna gårdarna inom området kan erbjuda gemensamma utemiljöer som väl tillgodoser behovet av tysta uteplatser. 2.5 Teknisk försörjning Inom planområdet avses nya tekniska lösningar prövas för att utveckla försörjningssystemen mot mer hållbara metoder. Val av tekniska system har gjorts som ett resultat av ett samarbete mellan staden och de bolag som ansvarar för energi, vatten, avlopp och avfall, EVAA-projektet. Projektets syfte var att hitta synergier mellan de olika tekniska systemen. Ett huvudledningsstråk för teknisk försörjning av Oceanpiren kommer att gå i Redaregatan. De tekniska lösningar som valts förutsätter att varje hushåll respektive verksamhet ansluts med tre separata rör för avlopp och matavfall. Ledningar för en framtida teknisk försörjning av bebyggelse på Oslopiren avses gå längs den västra kajen på Oceanpiren, via en ö eller en bro mellan pirerna. Vid kanalen avses ledningarna gå i de broar som går över kanalen. Vid varje brofäste krävs ett utrymme på ca 4x4 meter, för att möjliggöra att ledningarna kan ta upp rörelser i bron, vilket ryms inom allmän platsmark. KE1 +0,0 Kontor. I bottenvåningen tekniska anläggningar, pumpstation och elnätsstation. Föreskriven höjd över nollplanet. Energiförsörjning och telekommunikation Centralt inom planområdet, samordnat med byggnad för pumpstation för spillvatten, anläggs en transformatorstation för försörjning av el. Transformatorstationen dimensioneras för att klara en framtida belastning utifrån vad detaljplanen medger avseende bostäder, arbetsplatser, eventuella laddningsstationer för elbilar, solceller etc. Transformatorstationen kräver ett utrymme på 5x5 meter och behöver kunna nås från två håll, med tillgänglighet till transformatorerna från gatumarken söder om. Ledningarna avses endast ansluta söderut från byggnaden. Området kommer att försörjas med fjärrvärme, via nytt ledningsnät i Redaregatan. Ledningen ansluts till befintlig huvudledning direkt söder om Oceangatan. Inom området kommer också fjärrkyla att erbjudas, liksom telekommunikation och optofiber. 26 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 2.17 Ledningsstråk för de tekniska systemen inom området. Vatten, avlopp och matavfall Inom planområdet kommer ett separat vakuumsystem för spillvatten från toaletter, svartvatten, att anläggas. Kommunala ledningar ansluter vid fastighetsgräns och leder svartvattnet till en centralt placerad pumpstation, samordnad med byggnad för transformatorstation. Svartvattnet leds i separat ledning i Redaregatan till en särskild anläggning inom Öresundsverket för behandling. Vakuumsystemen innebär att samtliga toaletter inom planområdet ska vara vakuumtoaletter. Pumpstationen kräver ett utrymme på 5x10 meter, med portar och utgång för ledningar längs långsidan. En ventilationskanal som avleder luften från pumpstationen ovanför intilliggande kontorsbyggnad krävs (se vidare under kap 3 Konsekvenser; Hälsa och säkerhet). Bad-, dusch- och tvättvatten leds med självfall till den centrala pumpstationen, för att sedan ledas med tryck till Öresundsverket för behandling i en separat anläggning. Inom planområdet kommer ett separat vakuumsystem för hantering av matavfall från köksavfallskvarn att inrättas. Kommunala ledningar ansluter vid fastighetsgräns och leder matavfallet till en centralt placerad pumpstation. Därifrån leds matavfallet via en separat ledning i Redaregatan till en särskild anläggning inom Öresundsverket för behandling. I alla köksutrymmen ska det finnas köksavfallskvarn med anslutning till vakuumsystemet. Vattenförsörjningen kommer att ske från en befintlig ledning i Oceangatan. Dagvattenhantering Dagvattnet från planområdet leds till hamnbassängerna, via flera mindre utlopp längs kajerna. Utloppen placeras i förlängningen av tvärgatorna, men kan samordnas till färre utlopp genom dragning av längsgående ledningar parallellt med kajkanten. Längs kajkanterna gör ett svagt 27 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" motveck att vattnet samlas till utloppen. Höjdsättningen av Redaregatan varierar mellan +3,50 och +3,60 meter över nollplanet, med lågpunkter i anslutning till tvärgatorna. Avvattning av torget kommer att göras genom två lägre stråk, vilket ger en höjdrygg som håller minst +3,5 meter. Marken inom området kommer att höjas, främst som en klimatanpassningsåtgärd för att klara framtida havsnivåhöjning. I planområdets södra del finns en större dagvattenledning med utlopp i Oceanhamnsbassängen. Ledningen kommer att läggas om till ett läge i Oceangatan, med utlopp i Öresund direkt norr om reningsverket (se vidare under kap 3 Konsekvenser; Planens genomförande). Avfallshantering Inom planområdet ska miljöutrymmen för källsortering anordnas i samtliga bostadskvarter respektive kontorsbyggnader. Matavfall sorteras genom köksavfallskvarn, se ovan under Vatten, avlopp och matavfall. Lämpliga lägen för miljöutrymmen är längs de stråk som är anvisade för renhållningsfordon, längs gator och vissa sträckor av kajerna (se vidare under Trafik). Möjlighet att passera över torget med renhållningsfordon kommer att finnas, vilket avses regleras genom lokala trafikföreskrifter. 2.6 Fastighetsindelning och administrativa bestämmelser Inom planområdet föreslås en tydlig indelning i kvartersmark och allmän platsmark. (P) g x1 x2 Parkeringsgarage under torg respektive gata får finnas. Marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning. Marken ska vara tillgänglig för allmän gångtrafik. Marken ska vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik. Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vunnit laga kraft. Bygglov får inte ges för bebyggelse som gränsar till den västra kajen förrän påkörningsbarriären kommit till stånd. Bygglov får inte ges för väsentligt ändrad markanvändning förrän marken sanerats från markföroreningar. I samband med sanering får marklov för förberedelse till underjordiska garage ges. Del av detaljplan nr 1283K-14519, del av detaljplan nr 1283K12721 och del av detaljplan nr 1283K-14090 upphör att gälla. Fastighetsindelning Ett genomförande av detaljplanen förutsätter avstyckning av kvarter för bostadsändamål (BC1, BC2 och BC3), områden för kontorsändamål (KC1) samt område för tekniska anläggningar (KE1) i bottenvåningen av kontorsändamål. Bostadskvarteren kan sedan indelas i flera fastigheter, med utgångspunkt i hur marken tilldelas olika byggherrar. Ett mindre område för parkeringsändamål kan avstyckas från intilliggande kontorsfastighet, i syfte att möjliggöra bilpool i separat regi. Allmän platsmark, liksom vattenområden (W1 och W2) avses regleras till en större kommunal fastighet. 28 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Inom delar av detaljplanen möjliggörs tredimensionell fastighetsbildning (3D). Under den norra tvärgatan, liksom under delar av torgytan kan område för parkeringsändamål (P) styckas till egna fastigheter. Även de tekniska anläggningarna kan styckas av som en tredimensionell fastighet. En passage för allmän gångtrafik (x1) ska finnas genom den södra kontorsbyggnaden, mellan torget och den östra tvärgatan. En bro för allmän gång- och cykeltrafik (x2) ska finnas över uppmarschområdet (V1). För båda områdena reglerade med x ska detaljplanen följas upp med bildande av servitut. Bostadsgårdar får upplåtas för gemensamhetsanläggning för de fastigheter som ingår i respektive kvarter. Parkering för boende avses lösas i underjordiska garage under respektive kvarter. Vid uppdelning i flera fastigheter får garagen upplåtas för gemensamhetsanläggning. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Syftet med den korta genomförandetiden är att inte försvåra för en framtida planläggning och utbyggnad av en ö i hamnbassängen eller en bro mellan pirerna. Före genomförandetidens utgång får en detaljplan, som huvudregel, inte ändras eller upphävas, om någon fastighetsägare som berörs motsätter sig det. Efter genomförandetidens utgång får dock detaljplanen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas (se 4 kap 39-40§§ Plan- och bygglagen 2010:900). En etappvis utbyggnad innebär att varje etapp måste klara att hantera omgivningsbullret från alla väderstreck. Bostadskvarteren söder om Trädgårdsgatans förlängning klarar gränsvärdena i hamnens miljötillstånd och bedöms kunna uppföras oberoende av annan bebyggelse. Det norra bostadskvarteret förutsätter att kontorsbebyggelsen finns på plats innan bostäderna tas i bruk (se vidare under kap 3 Konsekvenser; Hälsa och säkerhet). Huvudmannaskap Helsingborgs stad är huvudman för allmänna platser och vattenområden. Upphävande av detaljplan Inom delar av planområdet upphävs gällande detaljplan för hamnändamål, så att området blir planlöst. Syftet är att säkerställa att nya verksamheter av störande karaktär inte etableras i direkt närhet till den planerade exploateringen. Det finns idag inga pågående verksamheter inom områden där gällande plan upphävs. Avsikten är att i kommande detaljplan reglera vad marken ska användas till. Villkor för lov Bygglov får inte ges för bebyggelse som gränsar till den västra kajen förrän påkörningsbarriären kommit till stånd. Så länge färjetrafiken pågår finns risk att en färja kommer ur kurs och rammar Oceanpirens västra kaj. Påkörningsbarriären innebär att färjorna går på grund innan de når kajen och hindrar på så sätt fartyg från att påverka kaj eller bebyggelse. Bygglov får inte ges för väsentligt ändrad markanvändning förrän marken sanerats från markföroreningar. Marken ska saneras till en lämplig nivå med hänsyn till föreslagen markanvändning inom planområdet. I samband med sanering får marklov för förberedelse till underjordiska garage ges. Avsikten är att undvika onödiga schaktarbeten där gropar efter saneringen måste fyllas igen för att omedelbart grävas ur igen vid anläggning av garage. 29 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 3 Konsekvenser 3.1 Bedömning av miljöpåverkan Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer, med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar, att planens genomförande inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 4 kap 34 § plan- och bygglagen respektive 6 kap 11 § miljöbalken. Representanter för staden och Länsstyrelsen har, vid möte den 24 januari 2013, gemensamt konstaterat att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning inte behöver genomföras för detaljplanen. Konsekvenserna av planförslaget samt av pågående eller planerade verksamheter inom eller i närheten av planområdet utreds och beskrivs dels i denna konsekvensbeskrivning, dels inom andra processer. Inom och i anslutning till planområdet planeras vattenverksamhet, såsom åtgärder på kajerna, utbyggnad av kanal, utfyllnad i hamnbassängerna etc. som kan komma att påverka miljön på olika sätt. Åtgärder som kräver tillstånd för vattenverksamhet hanteras parallellt med planprocessen i en separat process, där en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap 1 § miljöbalken tas fram. Reningsverket, i närheten av planområdet, kommer att åtgärdas så att luktemissionen till omgivningen blir på en acceptabel nivå. Eventuellt kommer åtgärderna att omfatta förändringar på intilliggande kraftvärmeverk, så att befintlig skorsten nyttjas för avledning av luft från reningsverket. Åtgärderna hanteras genom anmälan till Länsstyrelsen inom ramen för respektive miljötillstånd. Helsingborgs hamn med anslutande farleder och färjeläge utgör riksintresse. Hamnverksamheten kräver miljötillstånd enligt miljöbalken och måste uppfylla beslutade villkor för buller vid närmaste bostad. Planförslaget är anpassat till utformning och innehåll så att hamnens villkor avseende buller klaras och riksintresset inte påverkas negativt. Planens struktur och bebyggelse bedöms påverka stadsbilden positivt, och erbjuda nya utblickar. Planförslaget bidrar bland annat till att uppfylla miljömålet god bebyggd miljö, genom att öka tillgängligheten till rekreation med kajpromenader, en park i dockan, gång- och cykelförbindelser till centrum. Förslaget medför en hushållning med resurserna genom en hög exploatering på redan ianspråktagen mark. Vidare kan en utbyggnad enligt förslaget antas ge mindre negativ påverkan på klimatet än en mer perifer exploatering, då en tät stadsbebyggelse nära kollektivtrafik kan förväntas ge en högre andel hållbara resor. Sammantaget kan konsekvenserna av planens genomförande inte antas medföra betydande miljöpåverkan. 3.2 Påverkan på riksintressen Helsingborgs hamn med anslutande farleder är utpekad som riksintresse, liksom väg E4 och kopplingarna till väg- och järnvägsnätet. Planområdet ligger inom kustzon av riksintresse. I närheten av planområdet ligger riksintresseområden för kulturmiljövården, yrkesfisket och järnvägen. Riksintresse för hamn Riksintresset för hamn bedöms inte påverkas negativt av planförslaget. Endast ett mindre vattenområde väster om Oceanpiren och gång- och cykelbron över uppmarschområdet ingår i riksintresseområdet. Vattenområdet omfattar en påkörningsbarriär under vattenytan, till skydd 30 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" för bebyggelsen på piren, vilken är placerad så att den inte ska inverka på färjetrafiken. Bron kommer att utformas utifrån de krav som ställs både på framkomlighet och på säkerhet med avseende på att färjeterminalen är så kallat ISPS-område (international ship and port facility security code). Planförslaget bedöms i övrigt inte inkräkta på ytor avsedda för hamnfunktion. Den väsentligt förändrade markanvändningen påverkar dock hamnfunktionen i anslutning till området, både genom den tillkommande bebyggelsen och genom att betydligt fler människor i framtiden kommer att vistas i området. Planförslaget är anpassat till utformning och innehåll så att de bullervillkor Helsingborgs Hamn har i sitt miljötillstånd, inklusive en marginal på 3 dBA, kan klaras (se vidare under Hälsa och säkerhet). Den pågående hamnverksamheten begränsas inte av en utbyggnad enligt planförslaget, då de funktioner som är av riksintresse för hamnändamål kan finnas kvar och utvecklas. Utifrån detta bedömer staden att riksintresset för hamnens verksamhet tillgodoses. Riksintresse för vägar och järnvägar Riksintresset för väg E4, där Sjögatan, Oljehamnsleden och Malmöleden ingår, bedöms inte påverkas nämnvärt negativt av planförslaget. Åtkomsten till Sjögatan och därmed uppmarschområdet bedöms inte försvåras påtagligt av den tillkommande trafik som planförslaget genererar, eller av den gång- och cykelförbindelse som föreslås koppla planområdet mot Terminalgatan och Söder. Riksintresset för Västkustbanan bedöms inte påverkas negativt av planförslaget. Åtkomsten till järnvägen bedöms snarare förbättras med den föreslagna gång- och cykelbron mellan planområdet och Knutpunktens parkeringsdäck samt genom utbyggnaden av nya uppgångar vid Helsingborg södra. Riksintresset för en framtida HH-förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, för både väg och järnväg, bedöms inte heller påverkas negativt av planförslaget. Riksintresse för kustzonen Riksintresset för kustzonen bedöms inte påverkas negativt av planförslaget. Området är redan exploaterat och en utbyggnad av gång- och cykelväg och kajpromenad främjar möjligheterna att röra sig inom området. Riksintresse för kulturmiljövård Riksintresset för kulturmiljövården, i nära anslutning till planområdet, bedöms inte påverkas negativt av planförslaget. I planförslaget beaktas hamnkaraktären genom att pirernas form och lodräta kajkanter i huvudsak återskapas vid renovering av kajerna. De öppna ytorna för uppställning och rangering längs kajerna och den centrala gatan är strukturer som återfinns i ny tappning. Dockans form ska enligt planförslaget vara tydligt avläsbar i den tillkommande parken, för att skapa en förståelse av tidigare användning av området. Planens skydd av torrdockan och kranen stärker riksintresset. Den tillkommande stenstadsbebyggelsen har dock en helt annan struktur och funktion än dagens hamnmagasin. Stadsbilden på piren blir förändrad, liksom stadssiluetten från sundet och vyn över sundet från stadskärnan och Stadsparken. Förändringarna bedöms dock inte skada riksintresset. Riksintresse för yrkesfisket Riksintresset för yrkesfisket bedöms inte påverkas negativt av planförslaget. Bedömningen görs med hänsyn dels till planförslagets innehåll, dels till planområdets avstånd till riksintresseområdet. 31 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 3.3 Luft, mark och vatten Luftkvalitet Gällande miljökvalitetsnormer för luft enligt svensk författningssamling (SFS 2001:527) avser halterna i utomhusluft av kvävedioxid (NO2), svaveldioxid (SO2), bly, partiklar (PM10), kolmonoxid (CO), bensen och ozon (O3). En utbyggnad enligt planförslaget bedöms inte bidra till överskridande av miljökvalitetsnormerna. Planområdets läge intill Knutpunkten, med en ny gång- och cykelbro över uppmarschområdet och en separat cykelväg direkt till de nya södra uppgångarna via Terminalgatan, ger goda möjligheter att åka kollektivt. Arbetsplatser är lokaliserade i direkt anslutning till förbindelserna till kollektivtrafiken. Staden använder differentierad parkeringsnorm, som i centrumnära läge är väldigt låg. Möjligheter att ytterligare sänka parkeringsnormen för arbetsplatser diskuteras, förutsatt att andra lösningar som till exempel bilpool, kan tillgodose det behov som finns (se vidare under kap 2 Planförslag; Trafik). Trafiken som genereras av utbyggnaden beräknas bli begränsad, med 3000 fordon per vardagsdygn längs den södra delen av Redaregatan och 2000 fordon längs den norra delen. Utbyggnaden ger relativt lite tillkommande trafik i det övergripande vägnätet. Eftersom det inte finns någon direkt koppling med bil mot Järnvägsgatan bedöms inte trafik från planområdet belasta centrum i någon större utsträckning. Arbetet med att skapa ett separat busskörfält och en fil i vardera riktningen längs Järnvägsgatan/Drottninggatan pågår, i enlighet med åtgärdsprogrammet för Helsingborg. Luftkvaliteten lokalt inom området påverkas i stor utsträckning positivt av att piren är väl genomkorsad av stråk och dessutom nästan helt omgiven av öppet vatten. Markföroreningar Inom planområdet finns markföroreningar. Planförslaget medger en blandad markanvändning med tyngdpunkt på bostäder, varför marken ska saneras till en nivå som motsvarar känslig (KM) respektive mindre känslig (MKM) markanvändning inom hela planområdet. Marken kommer att saneras minst ned till grundvattennivån, cirka två meter under markytan. I anslutning till kanalen kan det behövas sanering djupare ned, då kanalen har ett vattendjup på cirka tre meter. Tyréns har analyserat om det finns metaller, PAH, alifater, aromater, BTEX och klorerade kolväten inom området och redovisat i en Översiktlig miljöteknisk markundersökning inom H+ området i Helsingborg (Tyréns 2010). I en provpunkt (nr H10.01) under det norra bostadskvarteret (längs den nuvarande västra kajen), visar analysen på en hög halt av bensen (över MKM), och förhöjda halter av PAH, kadmium och koppar (över KM, men under MKM). I en provpunkt (nr H10.05) under den nordöstra kontorsbyggrätten (längs den nuvarande östra kajen), visar analysen på en förhöjd halt av lättflyktiga kolväten i jordlagren mellan cirka två och tre meter under markytan. Vid fältarbetena noterades oljelukt i djupa jordlager i samma provpunkt. Resultaten från övriga fältmätningar indikerar låga halter av metaller och lättflyktiga kolväten. De uppmätta föroreningarna i jord har jämförts med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV rapport 5976). De generella riktvärdena är olika för känslig markanvändning (KM; bostäder, lekplatser, daghem mm) och mindre känslig markanvändning (MKM; kontor, industrier, vägar mm). Föroreningshalter under de generella riktvärdena bedöms normalt innebära en acceptabel risk för negativa effekter för människor, miljö eller grundvattenresurser. 32 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Vatten Planen föreskriver och medger utfyllnad i vattnet bland annat som påkörningsbarriärer, nya kajer med spont, en kanal genom piren, brofundament och bryggor i vattnet. Utfyllnader under vattenytan, brofundament och åtgärder på kajerna bedöms inte påverka vattnet eller vattengenomströmningen nämnvärt negativt. Kanalen genom Oceanpiren förbättrar vattenomsättningen i Södra hamnen. Åtgärderna kräver tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken (se vidare under Planens genomförande). Inom ramen för tillståndsprocessen tar staden fram en miljökonsekvensbeskrivning, som följer med ansökan. Planområdet ligger inom ytvattenförekomsten Helsingborgsområdet (SE562290-124131) och inom grundvattenförekomsten Helsingborgssandstenen (SE621791-130957). Vattenförekomsterna berörs av miljökvalitetsnormer för yt- respektive grundvatten. Planens genomförande bedöms inte påverka den kemiska grundvattenstatusen eller grundvattnets kvantitativa status negativt, snarare minskar marksaneringen påverkan på vattenkvaliteten. Den eventuella risk för påverkan på ytvatten som finns kommer att hanteras i miljökonsekvensbeskrivningen till ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. Ett grundvattenprov inom området visar att grundvattnet innehåller mycket små halter av föroreningar, klart under aktuella riktvärden och gränsvärden. Tyréns har analyserat om det finns metaller, PAH, alifater, aromater, BTEX och klorerade kolväten i grundvattnet, genom ett grundvattenprov (punkt H10.02) inom planområdet och jämfört med relevanta riktvärden (Tyréns 2010). Vattenområden som är förorenade i bottensedimenten kommer att täckas över med massor som hindrar farliga ämnen från att spridas. Enligt Kunskaps-PM Geoteknik, Förorenad mark och sediment, Grund- och ytvatten (Ramböll, juni 2014), är sedimenten i Södra hamnen tydligt påverkade av föroreningar. I samband med kommande schaktningar, pålningsarbeten och anläggningsarbeten finns risk att föroreningar i sedimenten kan spridas i vattnet. Sedimentförhållandena kommer att hanteras i miljökonsekvensbeskrivningen till ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. Dagvatten från planområdet betraktas som relativt rent och leds därför till hamnbassängerna via flera mindre utlopp längs kajerna. Planförslaget medför att de hårdgjorda ytorna på piren kommer att minska, då det blir gröna bostadsgårdar och trädplantering på allmänna ytor. Den innersta delen av Oceanhamnsbassängen fylls ut mellan Oceanpiren och Oslopiren. Utfyllnaden medför att en dagvattenledning D1400 i planområdets södra del måste läggas om, då utloppet täcks av utfyllnaden. Dagvattenutloppet kommer att flyttas längre västerut, till ett läge direkt norr om reningsverkstomten. 3.4 Hälsa och säkerhet Trafikflöden En utbyggnad enligt planförslaget bedöms generera omkring 3000 fordon per vardagsdygn på den södra delen av Redaregatan och 2000 fordon per vardagsdygn i den norra delen. Skillnaden beror på att en stor del av parkeringsbehovet kommer att tillgodoses längs den södra delen av Redaregatan, varför många av bilarna inte behöver köra norr om kanalen. All trafik på Redaregatan är genererad av planen, då det i princip inte finns någon trafik på Oceanpiren idag. 33 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" En framtida vidare utbyggnad av Oceanhamnen, inklusive Oslopiren, bedöms generera omkring 5000 fordon per vardagsdygn längs den södra delen av Redaregatan. Buller från vägtrafik Ljudet från trafiken inom området ligger på acceptabla nivåer med hänsyn till områdets centrala och kollektivtrafiknära läge. Längs Redaregatan uppgår den ekvivalenta ljudnivån till mellan 55 och 58 dBA, medan ljudnivån på tvärgatorna ligger mellan 45 och 53 dBA, med de högsta nivåerna närmast Redaregatan. De maximala ljudnivåerna uppgår till mellan 77 och 84 dBA längs Redaregatan och mellan 67 och 77 dBA längs tvärgatorna. Trafikbullret har beräknats utifrån den prognostiserade trafiken inom området (Soundcon, 2013-12-10). I bostäder där ljudnivån från trafiken överskrider 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad ska minst hälften av bostadsrummen placeras mot tyst eller ljuddämpad sida i enlighet med avstegsprinciperna i Boverkets allmänna råd 2008:1. Med ljuddämpad sida avses högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad. Samtliga bostäder inom planområdet har tillgång till gemensamma bostadsgårdar med låga ljudnivåer, då gårdarna är väl skyddade från alla bullerkällor. Ljudnivåer inomhus i bostäder, kontor med mera regleras genom Boverkets Byggregler (BBR), och följs upp i samband med tekniskt samråd i bygglovhanteringen. Planen säkerställer att bebyggelsen kan utformas så att kraven i BBR uppfylls. Industribuller – buller från hamnverksamheten En exploatering enligt planförslaget genererar i sig inga bullerstörningar till omgivningen. Planområdet är dock beläget i direkt närhet till Helsingborgs hamn som alstrar buller av olika slag, varför bebyggelsen inom området är anpassad till utformning och innehåll så att goda boende- och vistelsemiljöer skapas. I detaljplanen regleras att avskärmning ska finnas vid de bostadsfasader som har högre ljudnivåer än vad som är tillåtet enligt hamnens miljötillstånd. Detta gäller även vid sådana takvåningar som enligt detaljplanen får uppföras utöver det föreskrivna våningsantalet, och som inte finns med i genomförda bullersimuleringar. Detaljplanen reglerar inte hur avskärmningen ska utformas, utan medger olika lösningar så länge villkoren kan innehållas. I bullersimuleringarna har beräkningarna genomförts med täta balkongräcken som avskärmning. Med de åtgärder som föreslås i detaljplanen kan samtliga bullernivåer, utifrån gällande villkor för de olika bullerkällorna, innehållas. Även utan avskärmning på de mest utsatta fasaderna klaras begränsningsvärdena i hamnens miljötillstånd, medan marginalen som ingår i villkoren inte fullt ut innehålls utan skärm vid fasad. Hamnverksamheten definieras som industri, varför buller från hamnen och färjeverksamheten är industribuller. Färjetrafiken ger upphov till buller dels från uppmarschområdet, dels från färjorna. Verksamheten inom uppmarschområdet utgörs enbart av fordonstrafik till och från färjorna, varför bullret har karaktären av trafikbuller. Av den direkt hamnrelaterade verksamheten ligger Kombiterminalen närmast Oceanhamnen. Arbetet inom Kombiterminalen omfattar främst omflyttning av containrar, vilket i huvudsak ger momentana ljud. Hamnverksamhet är en tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken för vilken Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Skåne län har meddelat Helsingborgs Hamn AB tillstånd till hamnverksamhet enligt miljöbalken 2008, med prövotidsvillkor för buller. Slutliga villkor för buller fastställdes i beslut den 13 juni 2013. Villkoren 34 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" utgör begränsningsvärden som gäller utomhus vid bostäder. Vidare inkluderar villkoren en marginal på 3 dBA för ekvivalentvärden nattetid för buller räknat utifrån maximal hamnverksamhet enligt miljötillståndet. I beslutet om villkor för hamnverksamheten har Länsstyrelsen gjort bedömningen att människors hälsa är säkerställd förutsatt att begränsningsvärdena innehålls. Begränsningsvärdena för de delar som berör planområdet framgår nedan. Färjeverksamheten – Soft Port 55 dBA ekv dag-kväll 06-22 50 dBA ekv natt 67 dBA max natt Från färjeläget och uppmarschområdet medges 14 överskridanden nattetid per vecka. Västhamnen och Combiterminalen – Hard Port 55 dBA ekv dag-kväll 06-22 Från Västhamnen och Combi46 dBA ekv natt terminalen medges 10 över60 dBA max natt skridanden nattetid per vecka. Bullersimuleringar som visar ljudmiljön inom planområdet har tagits fram avseende ljud från Soft Port och Hard Port (Soundcon 2013-11-27 och 2013-12-10). Beräkningarna innefattar samtliga ljudkällor som ingår i hamnens miljötillstånd. Dimensionerande situation är ljudnivån nattetid, ekvivalent eller maximal. Simuleringen av buller från färjeverksamheten, Soft Port, visar att övervägande del av bostadsbebyggelsen gott och väl klarar de villkor som ställts i hamnens miljötillstånd. I två lägen, längs den östra fasaden mot Södra hamnen och i det norra hörnet i kvarteret närmast färjeläget, visar dock beräkningarna att avskärmning på fasaden krävs för att klara villkoren inklusive marginal. Utöver dessa lägen har det nordvästra hörnet på bostadskvarteret närmast färjeläget de högsta ljudnivåerna, 46 dBA ekvivalent nivå nattetid, vilket väl uppfyller villkoren. Övriga bostadsfasader har ljudnivåer mellan 36-45 dBA. Samtliga bostadsgårdar har ekvivalenta ljudnivåer under 40 dBA och maximala ljudnivåer under 62 dBA. Vid en etappvis utbyggnad av bostadsbebyggelsen behöver ljudnivån från alla väderstreck hanteras, för att klara hamnens bullervillkor. Bostadskvarteren söder om Trädgårdsgatans förlängning klarar gränsvärdena i hamnens miljötillstånd och bedöms kunna uppföras oberoende av annan bebyggelse. Ljudnivån ligger något över den marginal på 3 dBA som ingår i villkoren, vilket bör kunna accepteras med hänsyn till att skärmande bebyggelse kommer att uppföras i närtid. Utbyggnad av det norra bostadskvarteret förutsätter att kontorsbebyggelsen finns på plats innan bostäderna tas i bruk (Soundcon 2014-06-09). Kontorsbebyggelsen skärmar bostadskvarteren från bullret från färjeverksamheten och det är positivt om den uppförs i tidigt skede. 35 (59) Samråd dshandling Dnr:1 1806/2012 Upprättad 26 aug gusti 2014 ä "DAG må ånad ÅR" Redaktionellt ändrad 3.1 Ekvivallent ljudnivå nattetid n från hhamnen, Softt Port, inklusive fasadskärm mar. Vy från öster. n från hhamnen, Softt Port. Vy från n väster. 3.2 Ekvivallent ljudnivå nattetid al ljudnivå na attetid från haamnen, Soft Port. P Vy från nordväst. 3.3 Maxima 36 3 (59) Samråd dshandling Dnr:1 1806/2012 Upprättad 26 aug gusti 2014 ä "DAG må ånad ÅR" Redaktionellt ändrad 3.4 Maxima al ljudnivå na attetid från haamnen, Soft Port. P Vy från väster. Även simulleringarna av v buller från d den övriga haamnverksamh heten, Hard P Port, visar attt bostadsbebygggelsen väl klaarar uppställd da villkor. En ndast vid en fasad, f mot vääster på det västra v bostadskvarrteret vid kan nalen, visar b beräkningarnaa att avskärm mning på fasadden krävs förr att klara villkoren in nklusive marg ginal. I botten nvåningen län ngs kajprome enaden medgges inte bostääder, varför villko oren inte beh höver innehåållas där. De övre ö våningsp planen kan avvskärmas i de en mån som krävs för f att klara villkoren. v 3.5 Beräkniingspunkter föör buller från hamnverksam mheten, Hard d Port. Endast st vid fasad markerad m med röd linjje överskrids villkoren v i haamnens miljöttillstånd utan avskärmande de åtgärder. Lågfrekvent buller ng om möjligh heterna att miinska de sammantagna bu ulleremissioner erna från ham mnverkEn Utrednin samheten, har h tagits fram m (Akustikgrruppen 2012-11-05) som ett underlagg inför beslut om miljötillstånd. Beräkningar har gjorts förr västra respeektive östra kajen k på Oceeanpiren. Enligt dessa u ena på västraa sidan i princcip de rekom mmendationerr som framgåår av uppfyller utomhusvärde Socialstyrellsens allmänn na råd om låggfrekvent bulller inomhus (SOSFS 20005:6) respekttive Arbetsmiljöveerkets föreskrrifter om bulller samt allm männa råd om m tillämpninggen av föreskrrifterna (AFS 2005:16). På den östra sidan äär ljudtrycksn nivåerna högrre och motsvvarar utomhu us de od fasadnivåer som är vid hotellet Marina Pl aza, direkt norr om färjeläget. Då hottellet, med go öjlighetisolering, kllarar att uppffylla riktlinjeerna för lågfreekvent bullerr i hotellrum,, bedöms mö erna att däm mpa bullret i tillräcklig grrad för konto or som goda. 37 3 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Risker SSPA har utrett möjligheten att med uppbyggda grund stoppa fartyg från att kollidera med konstruktioner och byggnader på land och presenterat i Påseglingsskydd för Oceanpiren och gångbro i Helsingborg – Resultat från simuleringsstudie (SSPA Sweden AB, 2013). Enligt utredningen är det föreslagna grundet tillräckligt för att stoppa fartyg av de typer som trafikerar färjeleden från att köra på Oceanpiren respektive den tillkommande gång- och cykelbron, även vid vattennivåer upp till 0,9 meter över medelvattennivån. Fartyg med liknande huvuddimensioner men med större djupgående, bromsas lättare upp. Mindre farkoster av typen lastpråm eller arbetspråm, vilka skulle kunna behövas vid framtida underhåll av kajer eller andra anläggningar, kan dock passera över påkörningsbarriären. Småbåtar i den föreslagna småbåtshamnen medges inte passera norr om den tillkommande gång- och cykelbron, med hänsyn till säkerheten kring färjeläget. Särskilda åtgärder kan behöva vidtas som förhindrar att fritidsbåtar förirrar sig till farleden för färjetrafiken, såväl i Södra hamnen som i Oceanhamnsbassängen. I en framtid avses en kanal genom Oslopiren möjliggöra passage till Öresund. Färjorna och uppmarschområdet, liksom Sjögatan/väg E4, har transporter med farligt gods. Enligt rapporten Strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för farligt gods, (WUZ, 2011), bedöms ett uppmärksamhetsavstånd på 30 meter mellan känslig bebyggelse och uppmarschområdet tillräckligt, utifrån den beräknade risknivån för individrisk. Avståndet mellan bostäder inom planområdet och väg eller led för farligt gods är omkring 80 meter, vilket vida överstiger uppmärksamhetsavståndet. Lukt och smitta från reningsverket En utredning, Helsingborgs stad, Luktutredning för NSVA (ÅF-Industry AB, 2013), har tagits fram kring hur luktemissionen från reningsverket påverkar planområdet och den framtida stadsdelen Oceanhamnen som helhet, och hur risken för luktstörningar kan reduceras. Enligt utredningen är det möjligt att komma ned i låga lukthalter i omgivningen, med hjälp av åtgärder på enskilda luktkällor inom anläggningen och avledning av luft till en gemensam skorsten. Det finns inga riktvärden för lukt i Sverige, varför jämförelser gjorts med de riktvärden som används i Danmark och Norge. Där är högsta acceptabla luktkoncentration (99 percentil av minutmedelvärden) vid närmaste bostad 5 luktenheter(le)/m3. I utredningen har ambitionsnivån lagts något högre, på 2 le/m3 vid närmaste bostad och normal drift av anläggningen. Enligt genomförda mätningar är dagens luktemission från reningsverket på en normal nivå med hänsyn till verkets storlek (antalet anslutna personekvivalenter), i valda receptorpunkter. I utredningen har flera olika scenarier studerats för att klargöra den luktreducerande effekten av olika åtgärder inom anläggningen. Utredningen visar att en luktkoncentration på 2 le/m3 kan innehållas i receptorpunkterna, med åtgärder i form av rening och avledning av luften till en separat skorsten. Luften från slambyggnad, slamförtjockare, inlopp till försedimentering, inlopp till pumpar till biosteget samt från kolfilter behöver renas och avledas till en tio meter hög skorsten, medan luften från rensgaller behöver ledas till en 30 meter hög skorsten. I utredningen har också alternativ där luften avleds till befintlig 120 meter hög skorsten inom Öresundkrafts kraftvärmeanläggning Västhamnsverket studerats, med och utan föregående rening. Båda alternativen ger en ytterligare förbättrad luktreducering än övriga åtgärdsscenarier. En direkt avledning till befintlig skorsten har fördelar ur driftsynpunkt, då funktionen upprätthålls över tid utan underhållsåtgärder, till skillnad från olika typer av reningsfilter som successivt försämras och kräver underhåll. 38 (59) 3.6 Dagens situation med d normal belaastning. Samråd dshandling Dnr:1 1806/2012 Upprättad 26 aug gusti 2014 ä "DAG må ånad ÅR" Redaktionellt ändrad Avledning till 120 m hög skorsten, uta an rening. Tillräckligaa åtgärder kom mmer att gen nomföras i go od tid för att det ska vara acceptabla lu uktkoncentrationeer inom plano området då p planerad beby yggelse tas i bruk. b Anmälaan av förändrringar på reningsverk ket respektive e kraftvärmevverket utifrån n respektive miljötillståndd har lämnats in till Länsstyrelsen i separata processer. ng, PM Risk för f hälsoeffektter från Öresu undsverket (Å ÅF-Industry A AB, 2014), har h tagits En utrednin fram kring risken för sm mitta på grund d av verksam mheten vid reningsverket. Enligt utredn ningen är ket, förutsattt en oförändrad ansmittorisken försumbar såväl utanförr som inne på reningsverk 0 meter bedöm ms även risken för läggning meed öppna basssänger. Vid ett skyddsavstånd på 200 negativa häälsoeffekter vara v försumbaar. Skulle hella eller delar av den verkssamhet som genererar g aerosoler byyggas in bedö öms skyddsavvståndet kun nna reducerass ytterligare. D Då planområådet, och den framtid da stadsdelen n Oceanhamn nen som helh het, ligger på ett större avvstånd från re eningsverket, bed döms ingen risk finnas för hälsopåverkaan för männiiskor som borr eller vistas inom området. Lukt från pumpstation p nen Det finns en risk för luk kt från pump stationen cen ntralt inom planområdet, p vancerad varför en av dling förutsättts för ventilaationsluften. Det D kommerr också att kräävas en ventiilationsluktbehand kanal som avleder a luften n från pumpsstationen ovaanför intilligg gande kontorrsbyggnad. Pu umpstationen lederr spillvatten från f toaletterr, bad-, dusch h- och tvättva atten från om mrådet till Örresundsverket för behandling b i en e separat an nläggning. Vaakuumsystem met är inte likka beprövat som s traditionell spilllvattenhante ering och kon nsekvenserna är inte lika kända. k Klimatanp passning Höjdsättnin ngen av gatorr och kajer in nom planomrrådet innebärr att det finnss säkra reträtttvägar för bil och cykel vid my ycket högt vat attenstånd och h risk för öve ersvämning. FFöreskriven höjd h över ä längs Redaaregatan +3,5 5 meter, med d en variation n längs sträckkan för vatten navrinnollplanet är ning. Även det centrala torget har en n föreskriven n höjd på +3,5 meter, liksoom den låga delen av c och h anslutningeen till den fraamtida ön väster om Oceaanpiren. gång- och cykelbron Inom plano området ska färdigt f golv i bostäder liggga på minst +3,5 + meter övver nollplane et (medelhavsnivåån), vilket be edöms tillräckkligt för att bostäderna b sk ka vara anpasssade till kom mmande klimatförän ndringar. Län ngs de norra ooch östra kajeerna är den föreskrivna f m marknivån +3,4 meter 39 3 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" invid fasad, vilket innebär att golvnivån även i kommersiella lokaler kan förläggas minst +3,5 meter över nollplanet. Längs den västra kajen är den föreskrivna marknivån +3,0 meter invid fasad. Lokaler med golvnivå under +3,5 meter över nollplanet ska utföras med möjlighet att göra fasaden vattentät upp till +3,5 meter vid risk för översvämning. Den framtida fastighetsägaren kan själv välja om åtgärden ska vara en permanent lösning som innebär att fasaden alltid är vattentät, eller en tillfällig lösning som används vid behov. Elektromagnetiska fält En transformatorstation med dubbel kapacitet behövs för att tillgodose elbehovet inom planområdet. Transformatorn är placerad utmed Redaregatan, i direkt anslutning till kontorsbyggrätten söder om torget. I gränsen mot kontoret behövs skyddsplåtar som förhindrar den elektromagnetiska strålningen från transformatorerna att påverka de verksamma. Avståndet till bostäderna söder om stationen är 14 meter, vilket bedöms vara tillräckligt för att den elektromagnetiska strålningen ska vara lägre än riktvärdet 0,4 μT där människor vistas långvarigt. 3.5 Kulturmiljö Den gamla torrdockan i områdets östra del bevaras och ges en skyddsbestämmelse. Torrdockan är en viktig bärare av historia inom området och ger en förståelse för hur området har använts tidigare. I detaljplanen anläggs en park i dockan. Enligt planbestämmelsen ska dockans ursprungliga form, betongkonstruktion och karaktär vara tydligt avläsbar i parkmiljön. Detaljplanen möjliggör att en äldre hamnkran kan bevaras i anslutning till torrdockan, på de kranspår som finns på pirarmen vid dockan. Ändringar av kranen ska ske varsamt, med hänsyn till kranens karaktär med hopnitade metallkonstruktioner och motorrum med träfasad. Planen tillåter att kranen får innehålla verksamhet som är öppen för allmänheten, vilket förutsätter att motorrummet töms på innehåll, och att åtgärder görs för att kranen ska bli tillgänglig för alla. Den ur kulturmiljösynpunkt värdefulla hamnstrukturen, med dockan i Södra hamnen, hamnbassängernas storlek och pirernas bredd tas i huvudsak tillvara inom planområdet. Piren kommer fortsatt ha hamnkaraktär med raka kajkanter ned i vattnet. Den tidigare roro-rampen (roll-on, roll-off) vid kanalens mynning i Södra hamnen avses vara kvar och inordnas i gestaltningen av kajen. På större delen av piren kommer strukturen med öppna rangeringsytor mellan bebyggelse och kajkant att vara kvar, fast i ny form. I den östra delen, söder om bron, frångås denna struktur, genom att piren breddas något och bebyggelsen går ända ut i vattnet. Detaljutformningen av kajerna kommer delvis att förändras längs olika sträckor på piren, med hänsyn till att pirens konstruktion skiljer sig åt längs sträckan och att marken höjs som en klimatanpassningsåtgärd. Markhöjningen medför att ursprungliga detaljer på kajerna, som pollare och spår kommer att tas bort. Möjlighet finns dock att infoga detaljer på de nya kajerna, för att visa på områdets tidigare användning. Befintliga byggnader inom planområdet avses rivas. Den tillkommande stenstadsbebyggelsen har en helt annan struktur och funktion än dagens hamnmagasin. Stadsbilden på piren blir förändrad, liksom stadssiluetten från sundet och vyn över sundet från stadskärnan och Stadsparken. 40 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 3.6 Sociala förhållanden Befolkning och service Detaljplanen medför en befolkningsökning på närmare 700 personer inom planområdet, vilket motsvarar hela befolkningen inom planområdet, då ingen bor i området idag. Av dessa kan omkring 120 personer förväntas vara barn upp till 15 år. Även dagbefolkningen ökar väsentligt, då planen möjliggör för omkring 1200 arbetsplatser inom området. Offentlig service inom eller i nära anslutning till området saknas. Detaljplanen medför ett behov av utbyggnad av till exempel förskola för att försörja området. Behovet av grundskola inom eller i närheten av området behöver studeras. Inom planområdet saknas allmänna ytor särskilt anpassade för lek. För de små barnen är dock de kringbyggda gårdarna en stor tillgång för lek och utevistelse i en tyst och vindskyddad miljö. Tillgång till parker Inom och i närheten av planområdet saknas en park som följer definitionen av närpark (minst ett hektar) enligt stadens Grönstrukturprogram, antaget av kommunfullmäktige i mars 2014. Närparker ger boende en trygg plats att mötas på där man kan träffas och umgås, leka, spela kubb eller rasta hunden och behöver finnas inom 300 meters gångavstånd för att nyttjas i vardagen. Parken i dockan är på knappt 0,4 hektar och fyller inte det behov av närpark som finns i en stadsdel. I en framtid avses parken utökas inom en del av varvsområdet med omkring 0,2 hektar söderut, vilket förbättrar tillgången något. Närmaste större områdespark (enligt definitionen minst fem hektar) är Slottshagen vid Kärnan, där det finns utrymme för mer ytkrävande aktiviteter som bollspel. På närmare håll ligger Stadsparken, som inte uppfyller definitionen av områdespark, men ändå fyller en viktig funktion som grönområde i ett mycket centralt läge. Vindförhållanden Oceanhamnen har ett mycket vindutsatt läge, men planförslaget bedöms i stora drag medföra ett gott mikroklimat såväl på bostadsgårdarna som på allmänna platser. Illustrationen visar på lämpliga förslag till grönska på platser, längs gator och i gatumynningar, där vinden kan angripa. En utredning, Vindstudie Oceanhamnen Helsingborg (CEC Design AB, 2013), har tagits fram kring vindförhållandena inom området. Generellt är den urbana miljön tät och därmed relativt väl skyddad från de förhärskande västvindarna. En varierad bebyggelsehöjd är att föredra, eftersom den förtar vindens energi och minskar vindstyrkorna i den övre delen av stadsrummet. Området innehåller en viss sådan ”taggighet”. Det finns också bra alternativ till det utsatta västra kajstråket, både för vistelse och för förflyttning vid hård blåst. Redaregatan är väl skyddad från väst, och ger möjlighet för gångtrafikanter och cyklister att färdas säkert vid starka vindar. Särskild omsorg med hänsyn till vinden behöver läggas vid utformningen av gång- och cykelbron över Södra hamnen och uppmarschområdet. De tvärgående gatorna och kanalstråket riskerar att bli något blåsiga i den förhärskande västvinden. Gatorna är dock förhållandevis korta, med vindbrytande byggnader eller knyck vid huvudgatan, trädplanteringar och trånga mynningar mot havet, vilket är fördelaktigt för att inte fånga vinden. Kajspetsen i norr med höga kontorsbyggnader är mest vindutsatt, men har liten påverkan på övrig bebyggelse. Det är viktigt att förse entréerna på byggnaderna med lämpligt vindskydd. 41 (59) Samråd dshandling Dnr:1 1806/2012 Upprättad 26 aug gusti 2014 ä "DAG må ånad ÅR" Redaktionellt ändrad Planförslageet medger sk kärmtak över entrézonen och o har en lä ägre byggnad närmast bosstadskvarteret söder om, vilket minskar m påverrkan från vind den genom att bromsa needåtgående viindar. östra kontorsb byggnaderna är väl utform mat ur vindhäänseende. Vo olymen Torget mellan de nordö ut, vilket gör att vindar fråån väster, som m kommer in n mellan bosttadskvarteren n minskar ökar österu i styrka efteerhand (så kaallad vindfällaa). Trädplanttering i siktlin njen bromsarr vinden ytterligare. I övrigt har platserna p inom m planområd det bra förhållanden mellan höjd och bbredd, vilkett medför att vinden normalt n stann nar ovanför ttaknivån (så kallade k H/W W-värden, där värden över 0,5 ger liten eller mycket m liten inverkan i av vvinden). Den slutna kvartersstruk kturen är hellt överlägsen ett öppet altternativ ur kllimatsynpunk kt. En nad mot väste er ger en väl vvindskyddad d gårdsmiljö utan u alltför m mycket skugga. Samtilägre byggn digt minskaar man antale et ”blåshål” läängs kajprom menaden som en öppen strruktur medfö ör. En simuleriing (exemple et norra bostaadskvarteret)) visar att vin ndmiljön i denn slutna gård dsmiljön blir väl skyd ddad från staarka västvindaar. Vinden viiker uppåt re edan vid den lägre, västra byggnaden. Den uppåtriktade u vindriktninge v en bibehålls vid v färden öv ver innergårdden, som på så s sätt får ett lugnt klimat. I exem mplet visas attt en tvåvånin ngsbyggnad ge er gott vindskkydd; luftrörelser på hastigheter allldeles intill dess d 1–2 m/s påå hela gården.. Dessutom gger byggnadeen lägre vindh västra fasad d, vilket är en n viktig kvalittet som tillförs kajstråket. Mikroklimaatet nära marrkplanet är allltså generelltt god, men högre h upp är vvindbelastnin ngen på många fasad der stor, varfför öppna ballkonger kan vara v ett problem. Planen medger inglaasning av balkonger inom hela om mrådet. 3.7 CFD-sim mulering av vindhastighet v och vindriktn ning. Den lägrre, västra bygggnaden ger in nnergården ett lugn nt klimat. En virvel v bildas, men med myycket låga vind dhastigheter. Solförhålla anden Solförhållan ndena inom området o blir i huvudsak bra, b med god da möjligheteer att planera in sittoch lekplattser i lägen med m bra klimaat under störrre delen av årret. Det storaa torget har bra b solförhållandeen mitt på dagen, men sakknar kvällssoll. På de mind dre platserna längs västra kajen kommer so olen åt under hela dagen ooch kvällen. Parken P i dock kan har i prinncip full sol under u hela tiden solen s är uppe e. Gårdarna är ä förhållande evis små, men n kan erbjuda soliga lägen n under för- ooch eftermid ddag. Det östra kvarteeret har en nåågot skuggigaare gård än de d övriga, men fasaderna äär solbelysta under en stor del av dagen. d 42 4 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Vår- och höstdagjämning, kl 9.00. Vår- och höstdagjämning, kl 12.00. Vår- och höstdagjämning, kl 15.00. Vår- och höstdagjämning, kl 18.00. Den 20 juni, kl 9.00. Den 20 juni, kl 12.00. Den 20 juni, kl 15.00. Den 20 juni, kl 18.00. 3.8 Solförhållanden under olika tider på året och dygnet. 43 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Tillgänglighet Allmänna platser inom planområdet kommer att utformas så att området är tillgängligt för alla. Bron över Södra hamnen kan komma att få en lutning som överstiger vad som är lämpligt ur tillgänglighetssynpunkt, med hänsyn till den stora höjdskillnaden som måste tas upp. Möjlighet att ta sig till området utan höjdskillnader finns dock via Terminalgatan och cykelvägen i områdets södra del. Bebyggelsen ska följa Boverkets byggregler, där tillgänglighet är ett tydligt krav. 3.7 Planens genomförande Fastighetsrättsliga konsekvenser Från fastigheten Gamla staden 1:1 avstyckas kvarter och fastigheter för bostadsändamål respektive kontorsändamål och tekniska anläggningar. Ett parkeringsområde ovan mark kan styckas till en egen fastighet. Större delen av fastigheten Varvet 3 och mindre delar av fastigheterna Varvet 1, Varvet 4 och Söder 1:1 regleras till fastigheten Gamla staden 1:1. Inom delar av detaljplanen möjliggörs tredimensionell fastighetsbildning (3D). Under den norra tvärgatan, liksom under delar av torgytan kan område för parkeringsändamål styckas till egna fastigheter. Även de tekniska anläggningarna kan styckas av som en tredimensionell fastighet. För gångpassagen genom den södra kontorsbyggnaden, mellan torget och den östra tvärgatan, och gång- och cykelbron över uppmarschområdet bildas servitut. Bryggor som ska höra till privata fastigheter kan säkras med servitut. 3.9 Huvudsakliga fastighetsrättsliga konsekvenser inom planområdet. 44 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Befintligt servitut för tillfart till fastigheten Varvet 2 (Serv 1 och 2, akt 1283K-12832.2) kan ändras vid behov, så att servitutet anpassas till Redaregatans nya sträckning. Behovet av ett servitut för tillfart till fastigheten Varvet 3 finns inte kvar då fastigheten till övervägande del övergår till allmän platsmark inom den övergripande fastigheten Gamla staden 1:1. Bostadsgårdar får upplåtas för gemensamhetsanläggning för de fastigheter som ingår i respektive kvarter. Underjordiska garage får upplåtas för gemensamhetsanläggning vid uppdelning i flera fastigheter. Avtal Avtal ska tecknas med tomträttsinnehavaren för Terminalen 1 för genomförandet av gång- och cykelbron och dess anslutningsvägar, innan denna detaljplan vinner laga kraft. Markanvisningsavtal kommer att tecknas med olika exploatörer när detaljplanen vunnit laga kraft. Tillstånd för vattenverksamhet Inom och i direkt anslutning till planområdet kommer staden att genomföra en rad åtgärder som kräver tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. Ansökan om tillstånd sker i en separat process, parallell med planprocessen, och omfattar en miljökonsekvensbeskrivning. De åtgärder inom planområdet som kräver tillstånd är; Ny spont med dragstag längs den östra kajen, kaj 310-311, fem meter utanför nuvarande kajkant Utfyllnad till marknivå för nya byggrätter i Södra hamnens vattenområde, med en tillfällig slänt längs kaj 308-309 cirka tjugo meter utanför nuvarande kajkant Brostöd i Södra hamnen och anslutning till torrdockan eller piren vid kaj 307 Kanal genom Oceanpiren som förbättrar vattenomsättningen i Södra hamnen, möjliggör passage för småbåtar och skapar attraktiva stadsrum Utfyllnad som en slänt upp till krönbalkens övre del längs västra kajen söder om kanalen, kaj 404-407, för att stabilisera befintlig kaj (bara en mindre del ingår i planområdet) Utfyllnad till marknivå i det inre av Oceanhamnsbassängen, för att ge plats för gata och byggnad (bara en mindre del ingår i planområdet) Utfyllnad under vatten till 2,5 meter under vattenytan vid medelvattennivå i den yttre delen av Oceanhamnsbassängen och i Södra hamnen, som påkörningsskydd för färjorna Bryggor för småbåtshamn i Södra hamnen Bryggor längs kajerna, främst längs kaj 404-407. Ekonomi Detaljplanens genomförande kräver kommunala investeringar för åtgärder på kajerna, broar, påkörningsbarriärer för färjorna och höjning av marknivån bland annat för att klara framtida havsnivåhöjningar. Iordningställande av kajpromenader, kanalen, park, gator och torg, ledningsomläggning med mera får belasta exploateringen. Kajerna kommer att åtgärdas så att de får en livslängd på 100 år, med undantag av den norra kajen. Staden ansvarar för och bekostar åtgärderna, liksom löpande underhåll och besiktning med jämna mellanrum. 45 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 3.10 Läge på kajer och anläggningar. Norr om kanalen längs den västra kajen, kaj 401-403, kommer den övre delen av krönbalken att gjutas om. Markens nivå kommer att höjas en bit in på piren, med L-stöd i betong som tar upp nivåskillnaden. Söder om kanalen längs den västra kajen, kaj 404-407, kommer en slänt att anläggas upp till krönbalkens övre del. Slänten skyddar sponten från att korrodera i samma takt som om den skulle stå i öppet vatten. Bryggor anläggs längs hela kajen, vilket döljer slänten, ger bredare promenadstråk och kan trappas ned mot vattnet. Längs den norra kajen, kaj 312, kommer krönbalken att gjutas på med betong till ungefär en meter under medelvattennivån. Pågjutningen förhindrar att sponten korroderar i skvalpzonen, som är den mest utsatta delen av kajen. Med åtgärderna och löpande underhåll ökar kajens livslängd till mellan 40 och 50 år. Pågjutningen kommer att utföras från land utan att påverka färjeverksamheten. Längs den östra kajen, kaj 310-311, från pirspetsen förbi torget, kommer en helt ny kaj att anläggas fem meter utanför den nuvarande. Kajen kommer att byggas med krönbalk, betongförstärkt spont och dragstag som förankras i berget. Söder om torget, längs kaj 308-309, går bebyggelsen ut i vattnet, så att byggnaderna bildar den nya vattenlinjen. Här kommer staden att fylla med massor 20 meter ut i vattnet, för att förenkla byggandet av de kontor och bostäder som planen medger. Utfyllnaden ska sedan tas bort i samband med färdigställandet av bebyggelsen, minst så mycket så att släntkrönet ligger under medelvattennivån. Kaj 307 vid torrdockan åtgärdas med en slänt upp till en meter över medelvattennivån. En brygga anläggs längs hela kajen, vilken trappas ned mot vattnet och döljer slänten. En små46 (59) Samråd dshandling Dnr:1 1806/2012 Upprättad 26 aug gusti 2014 ä "DAG må ånad ÅR" Redaktionellt ändrad båtshamn med m bryggor anläggs i Söd dra hamnen, i anslutning till kaj 307. D Dockan fylls med jord till en nivå nedanfö ör betongkantten, och en nedsänkt n park k anläggs inu uti torrdockan n. hamnsbassänggen och Södrra hamnen an nläggs med T T-formade be etongeKanalen meellan Oceanh lement som m hålls på plaats av trycket från jordmasssor på stöde en. Där det ärr nivåskillnad d längs med kanaleen används prrefabriceradee L-stöd av betong. Över kanalen kom mmer tre broaar med olika funktiion att gå; en n tvåfilig vägb bro i Redareggatan, en körb bar gång- och h cykelbro läängs västra kajen n och en min ndre gångbro i den östra delen. d Den innerstta delen av Oceanhamnsb O bassängen fyllls ut mellan Oceanpiren och Oslopire en. Betongelemen nt placeras yttterst för att h hålla tillbakaa fyllnadsmassorna. Utfylln lnaden möjlig ggör en bättre sträcckning av Red daregatan som m är infart tilll området, och o en bra kaj ajpromenad kring k hamnbassän ngen. På sikt kan den ockkså möjliggöra en exploate ering i ansluttning till ham mnbassängen och som skärm mot m hamnverrksamheten söder s om om mrådet. n i hamnbassängen medföör att en dagv vattenledning g D1400 i plaanområdets södra s del Utfyllnaden måste läggaas om. I och med m omläggn ningen av daggvattenlednin ngen kommeer även en kortare sträcka av en e spillvatten nledning S140 00 att läggas om. Ledning garna läggs innom allmän platsmark p utanför planområdets grräns. Kostnad derna för flyttten ska belassta exploaterringen. 3.11 Omdrragning av beffintlig dagvatttenledning och h spillvattenleedning. Vidare ska staden anlägga två påkörn ningsbarriäreer som ska sto oppa färjornaa från att kolllidera na eller gång- och cykelbroon. Påkörningsbarriärerna a är utformadde som vallarr av sten med kajern och grus so om ligger 2,5 meter underr vattenytan vid v medelvatttennivå. Barrriärerna ska vara v anlagda innan n bygglov ges för bebyggellse längs den västra kajen, respektive iinnan gång- och o cykelbron tas i bruk. mmer att bek kosta en gång-- och cykelbrro över Södra a hamnen och h uppmarsch hområStaden kom det, med an nslutning till Knutpunkteens parkeringsdäck. Bron ska s anläggas i tidigt skede e. 47 4 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" 4 Planeringsförutsättningar 4.1 Bakgrund och organisation Bakgrund till planändringen Stadsutvecklingsprojektet H+ inleddes med projekttävlingen Imagine Helsingborg under 2008. Utifrån tävlingen har en visionär genomförandeplan tagits fram, Imagine Helsingborg – Manualen, vilken illustrerar intentionerna i FÖP H+. Ett program till detaljplan har tagits fram och samråtts med berörda myndigheter och allmänheten. Efter programsamrådet avbröts programarbetet för Oceanhamnen som helhet och ersattes av en detaljplaneprövning av ett begränsat område. Mark- och exploateringsenheten i Helsingborgs stad ansökte om planändring för det aktuella området den 14 november 2012. Beslut i ärendet Den 12 december 2012 gav stadsbyggnadsnämnden detaljplaneavdelningen i uppdrag att påbörja planprocessen för det aktuella området. Utgångspunkten för planarbetet är visionerna som tagits fram i samband med programarbetet för Oceanhamnen som helhet, se vidare under Tidigare ställningstaganden; Program för Oceanhamnen. 4.2 Planområdet Planområdet ligger på Oceanpiren vid det centrala hamninloppet intill Helsingborgs stadskärna och Knutpunkten. Området ligger centralt men är svårt att nå, då uppmarschområdet ligger som en barriär mellan området och övriga staden. Området nås med bil från söder, via Sjögatan (väg E4). 4.1 Befintliga förhållanden. Planområdet markerat med vit linje (streckad vid delar som upphävs). 48 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Planområdet omfattar hela Oceanpiren. För varvsområdet och de södra delarna av piren upphävs gällande detaljplan. För övriga delar av planområdet, den yttre delen av Oceanpiren, torrdockan i Södra hamnen, en broförbindelse över uppmarschområdet till Terminalen 1 samt Redaregatan i en något förändrad sträckning, föreslås förändringar. Området omfattar del av fastigheterna Gamla staden 1:1, Söder 1:1 och Varvet 1, hela fastigheten Varvet 2 (upphävning) samt hela fastigheten Varvet 3. Fastigheten Terminalen 1 berörs genom anslutning av en ny gång- och cykelbro över uppmarschområdet. Planområdet omfattar 46 500 m2 mark och 22 900 m2 vatten där ny detaljplan föreslås samt 25 800 m2 mark där gällande detaljplan upphävs. Markägoförhållanden Hela planområdet ägs av Helsingborgs stad. Markanvändning Området har tidigare använts för hamn- och varvsverksamhet. Hela piren är asfalterad och saknar gröna inslag. Längs kajerna finns spår som tidigare använts vid rangering av gods. Inom planområdet finns ett antal äldre hamnmagasin och mindre tegelbyggnader, vilka avses rivas. Kajerna är delvis i stort behov av upprustning. Torrdockan i områdets östra del var i bruk tills nyligen, då varvsverksamheten flyttade från området. De två kranar som användes till varvet står kvar på rälerna på pirarmen väster om dockan och inne på varvsområdet. Idag finns ingen pågående verksamhet inom området. 4.2 Inom planområdet finns flera äldre hamnmagasin och ett par mindre tegelbyggnader. Piren är helt asfalterad. Danmark syns i horisonten. Foto Linda Karlsson. Historik Södra hamnen färdigställdes 1879 och var den första hamnen som byggdes söder om den Inre hamnen i Helsingborg. År 1923 stod Oceanhamnen färdig, med magasin och kajer på Oceanpiren. Oceanhamnen ökade hamnkapaciteten i Helsingborg genom att ta emot större lastfartyg. Magasinens lägen och utformning har successivt förändrats allt efter att behoven skiftat genom åren. Strukturen med en gemensam rangeringsyta mellan kajkanten och magasinen har 49 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" dock funnits följt med trots förändringarna. De nuvarande magasinen på Oceanpiren uppfördes under 1940- och 1960-talen. Torrdockan i planområdets östra del anlades mellan åren 1935 och 1937 och var i bruk till årsskiftet 2014. Vid dockan står två äldre kranar som användes i varvsverksamheten. De karakteristiska hamnkranarna på Oceanpiren togs bort under 2010-talet. 4.3 Södra hamnen under 1920- eller 1930-talet. Foto från Helsingborgs museers samlingar. 4.4 Den nuvarande torrdockan under uppförande. Foto från Helsingborgs museers samlingar. I Södra hamnens anläggning ingick två torrdockor, varav den innersta fylldes igen omkring 1990, för att bli uppmarschområde i samband med att Knutpunkten byggdes. Vid samma tidpunkt kortades Oceanpiren något för att ge plats åt det nuvarande färjeläget vid Knutpunkten. 50 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Bebyggelse Inom planområdet finns ett antal storskaliga hamnmagasin och ett par mindre tegelbyggnader uppförda under 1940-, 1950- och 1960-talen. I nordväst står magasin 402, som är ett karaktäristiskt inslag vid färjornas inlopp med sin rad av välvda, vita tak. Magasinet är ritat av Kjessler & Mannerstråle och uppfört 1964 genom Hälsingborgs Hamnmagasin AB. Magasinet byggdes för att rymma djupfrysta livsmedel. Övriga magasin inom planområdet har enklare utförande. 4.5 Transformatorhus och manskapsbyggnad. 4.6 Hamnmagasin 402. Mellan två av de moderna storskaliga magasinen, magasin 402 och 403, ligger två mindre byggnader i tegel. Byggnaderna uppfördes 1952-53 och användes som transformatorhus respektive manskapsbyggnad med matsal och tvätt- och duschrum för kranskötare. Magasin 402 är tillsammans med transformatorhus och manskapsbyggnad utpekade som en viss kulturmiljöresurs i PM kulturmiljö, se vidare under Tidigare ställningstaganden. 4.7 Två äldre kranar står vid torrdockan och varvet. Foto Jessica Engvall. I anslutning till torrdockan står två kranar som använts i varvsverksamheten. Den ena är av äldre datum med hopnitade metallkonstruktioner och ett större motorrum med träfasad, medan den andre är en modernare typ. 51 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Trafik Planområdet nås från söder via Sjögatan (väg E4) och Oceangatan. Oceangatan trafikeras av omkring 400 fordon per dygn. På Oceanpiren är trafiken mycket marginell, då det inte finns någon pågående verksamhet inom området. Planområdet ligger i omedelbar närhet till Knutpunkten, som erbjuder ett brett utbud av kollektivtrafik med regionala och nationella tåg, stadsbussar och regionala bussar, samt internationell färjetrafik. Påverkan från omgivningen I direkt anslutning till planområdet går färjeleden mellan Helsingborg-Helsingör. Färjeläget har cirka 46 000 anlöp per år, eller cirka var tolfte minut under hela dygnet. Färjetrafiken och uppmarschområdet påverkar planområdet dels genom transporter med farligt gods, dels genom buller. Bullret genereras både av trafiken på uppmarschområdet och av färjornas fläktar och motorer. Även buller från Kombiterminalen påverkar planområdet. Kombiterminalen hanterar gods i containrar som omlastas mellan tåg och lastbil samt mellan tåg och båt i Västhamnen. Ljudet kommer från dragfordon, lastbilar och arbetsmaskiner som flyttar om containrar, vilket innebär relativt höga momentana ljudnivåer. 4.8 Färjorna går i direkt anslutning till planområdet. Foto Linda Karlsson. Det finns en risk att färjor kommer ur kurs och kolliderar med pirer och kajer. Oceanpirens spets har förstärkta kajkanter i utsatta lägen, främst i det nordvästra hörnet. Förstärkningarna behöver kompletteras vid utbyggnad av området, för att utgöra ett tillräckligt skydd för ny bebyggelse och anläggningar. Öresundsverket, Helsingborgs stads kommunala avloppsreningsverk, ligger i nära anslutning till planområdet. Öresundsverket tar emot 70 000 m3 vatten varje dygn. Inom reningsverket finns en biogasanläggning som producerar biogas till stadsbussarna samt en gasolcistern. Reningsverket påverkar sin omgivning framför allt genom luktstörningar, men utgör även en risk genom smittspridning samt biogasproduktion och gasolhantering. Planområdet ligger närmare 400 meter från gasolcisternen, varför den inte bedöms utgöra någon risk för området. Lukt och smitta från reningsverket beskrivs under kap 3 Konsekvenser; Hälsa och säkerhet. 52 (59) Samråd dshandling Dnr:1 1806/2012 Upprättad 26 aug gusti 2014 ä "DAG må ånad ÅR" Redaktionellt ändrad Västhamnsverket, i närh heten av plan nområdet, är ett kraftvärm meverk med p produktion av a el, fjärrvärme och fjärrkylaa. Anläggninggen bedöms inte innebära några risker utanför den egna hamnsverket alstrar bullerr, i huvudsak k fläktljud, m men ligger på ett såfastighetsgrränsen. Västh dant avstån nd från planområdet att riiktvärdena en nligt gällande e tillstånd innnehålls. Teknisk fö örsörjning Inom plano området finnss idag ledninggssystem som m är dimensio onerade för dden lagerverk ksamhet som tidigarre funnits på piren. Inom området finn ns också en trransformatorrstation för fö örsörjning av ham mnmagasinen n. Varken led dningarna elleer transforma atorstationenn kan användaas för att försörja den n planerade bebyggelsen. b 4.9 Befintligga huvudledn ningar, ungefäärliga lägen. I den södra delen av Occeanpiren gårr flera huvudlledningar förr vatten, spilllvatten och dagvatten, d området. Direekt söder om m planområde et går även hu uvudledningar för vilka delvis korsar plano fjärrvärme och fjärrkylaa. Arkeologi området finnss inga kända fornlämningar. Påträffas fornlämningaar i samband d med Inom plano markarbeteen ska dessa, i enlighet meed 2 kap 10 § lagen om kulturminnen k n mm, omede elbart avbrytas occh Länsstyrelssen underrätttas. Geoteknis ska förhållan nden Ny bebyggeelse måste grrundläggas geenom pålningg, då fyllning och lösa jorddlager inte ge er förutsättningar för f grundlägg gning direkt p på befintliga jordmassor. j Byggnaderna B a måste ocksåå grundläggas så attt nya och beffintliga kajkoonstruktionerr inte påverka as. Nya gatorr bedöms kun nna anläggas utan förstärkning gsåtgärder, m men befintligaa konstruktion ner i mark kaan behöva riv vas. Geoka undersökn ningar behöv ver utföras förr att fastställaa djupet till berg b tekniska occh bergteknisk samt jorden ns och bergetts deformatioons- och hållffasthetsegensskaper. 53 5 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" De geotekniska förhållandena finns beskrivna i Kunskaps-PM Geoteknik, Förorenad mark och sediment, Grund- och ytvatten (Ramböll juni 2014), som en sammanfattning av flera utredningar. De ytliga jordlagren inom planområdet består av fyllning ned till cirka tre meter under markytan. Fyllningen består i huvudsak av sand, vittrad lersten, sandsten och morän med ställvisa inslag av tegel, aska och trä. Under fyllningen finns postglaciala avlagringar med i huvudsak sand ned till borrdjupet fyra meter. Sannolikt finns lösare lager med varvade sediment och tunna organiska skikt där det tidigare varit havsbotten. Under jordlagren finns sedimentär berggrund bestående av lerstenar, sandstenar och sand- och lerstenar i växellagring, den så kallade ”hallen”. Hallen ligger på omkring -5,0 meter under nollplanet (medelhavsnivån) i det aktuella området. Under den sedimentära berggrunden finns urberg på djup som överstiger 200 meter. Enligt den geologiska modellen för Helsingborg (SGU 2007) finns både en förkastningszon och en stupning på berggrunden i eller nära Oceanpiren vilket kan göra att berggrundsförhållandena kan variera relativt kraftigt inom området då det finns förhöjd risk för sprickzoner och att djupet till berg kan öka västerut. Vatten I den yttre delen av Oceanhamnsbassängen och norr om Oceanpiren är vattendjupet närmare tio meter, längre in i hamnbassängerna minskar djupet till omkring sju meter. Vattnet i hamnen präglas av de förhållanden som råder i Öresund i stort. I de inre och grundare partierna av hamnbassängerna är det dock lugnare förhållanden, vilket gör att finmaterial, organiskt material och även föroreningar kan samlas där. Det enda tillflödet till bassängerna är ett dagvattenrör som mynnar i Oceanhamnen. Vattnets rörelser i hamnbassängerna kommer av vattenståndsvariationer i kombination med vind, vågor och fartygens virvelbildning. Grundvatten finns dels i sandens undre del, dels i sprickor och krosszoner i det sedimentära berget. Grundvattenytan ligger på +0,26 meter över nollplanet i en mätpunkt inom planområdet (mätning i oktober 2010) (Tyréns 2010). Havsvattnet kan således passera genom piren och grundvattnet är därför salt. Kajernas konstruktion och skick Kajerna inom området har olika konstruktion och är i olika skick. Den södra halvan av den västra kajen, kaj 404-407, har en platsgjuten krönbalk med granitstensättning i framkant, som vilar på en stålspont. Stålsponten är förankrad med dragstag som är fästa i en nedgrävd ankarvägg av timmer. Kajen är i mycket dåligt skick och stålsponten har korroderat så mycket att det har gått hål vid skvalpzonen, där vågorna normalt slår in mot kajen. Den västra kajen, kaj 401-403, består av åtta grusfyllda betongkassuner, var och en mellan 22 och 29 meter lång. På betongkassunerna ligger en platsgjuten krönbalk med granitstensättning i framkant. På kanten under krönbalken, i skvalzonen, sitter det gatsten. Betongkassunerna är i generellt gott skick, men stensättningen på krönbalken har urspolade fogar och i skvalpzonen saknas stenar. I skarvarna mellan betongkassunerna finns det glipor av varierande storlek. Den norra kajen, kaj 312, byggdes om 1989 till den utformning den har idag. Kajen har en platsgjuten krönbalk som vilar på en stålspont, förankrad med jordankare in i kajen. Kajen är generellt i gott skick, men sponten har börjat korrodera. Stålspontens godstjocklek har minskat, främst i skvalpzonen en halv meter under medelvattenytan. 54 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Den östra kajen, kaj 308-311, består av en platsgjuten krönbalk som bärs upp av stålspont, förankrad bakåt med ett pålverk. Inuti kajen finns äldre kajkonstruktioner kvar. Kajens spont har börjat korrodera och stålets godstjocklek har minskat, främst i skvalpzonen en halv meter under medelvattenytan. Torrdockan är gjuten helt i betong och anlagd direkt på mark utan någon pålning. Den har en öppningsbar stålport i norra änden. Torrdockan och kaj 307 är sammanbyggda så att kajens stålspont är förankrad i dockan. En krönbalk med ingjutna räler för rälsgående kran vilar på betongpelare innanför sponten. Utrymmet mellan kajen och dockan fyllt med grus. Torrdockan och kajen är i dåligt skick och stålsponten har korroderat så mycket att det har gått hål vid skvalpzonen. Porten till dockan läcker in vatten liksom själva betongbaljan. 4.3 Service Skola och förskola Inom planområdet finns inga skolor eller förskolor. Närmaste grundskolorna respektive förskolorna ligger på omkring en kilometers gångavstånd, i och i anslutning till stadskärnan. Flertalet förskolor och skolor drivs i privat regi. Den närmaste kommunala skolan respektive förskolan är Slottsvången, där det ryms närmare 600 elever i årskurs F-9 och 200 förskolebarn. Ett flertal privata gymnasieskolor finns i stadskärnan, medan de kommunala gymnasieskolorna är samlade i utkanten av centrum. Kommersiell service Inom planområdet finns ingen handel eller kommersiell service. Planområdet ligger i direkt anslutning till Helsingborgs centrum, som erbjuder ett brett utbud av handel och service. 4.4 Riksintressen Inom och i anslutning till planområdet finns områden eller funktioner med ett värde som är intressant ur ett nationellt perspektiv. Dessa utgör riksintressen och bevakas av Länsstyrelsen. Riksintresse för hamn Helsingborgs hamn med anslutande farleder och kopplingar till väg- och järnvägsnätet är av riksintresse, enligt Trafikverkets beslut 2010-11-17, utifrån 3 kap 8 § miljöbalken. Grunden för riksintresset är container-, Roll-on/Roll-off-trafiken och färjetrafiken med stora passageraroch godsflöden. Staten har preciserat riksintresseanspråket i rapporten Riksintresset Helsingborgs hamn, Länsstyrelsen i Skåne län, 2009. Planområdet berörs av riksintresseområdet i två lägen, dels inom ett mindre vattenområde väster om Oceanpiren, dels där gång- och cykelbron korsar över uppmarschområdet. Riksintresset innebär att anläggningarna ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra åtkomsten eller utnyttjandet av dem. Riksintresse för vägar och järnvägar Riksintressen för kommunikation, enligt 3 kap 8 § miljöbalken, avser att långsiktigt säkerställa transportfunktionerna avseende kapacitet, framkomlighet och säkerhet, med en begränsad omgivningspåverkan. Väg E4, där Sjögatan, Oljehamnsleden och Malmöleden ingår, är av riksintresse, liksom Västkustbanan. 55 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" En framtida HH-förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör, för både väg och järnväg, är av riksintresse. En fast vägförbindelse motiveras med behov av såväl internationella som interregionala och regionala person- och godstransporter. En fast järnvägsförbindelse motiveras främst med att godstrafiken mellan Sverige och kontinenten förespås öka. Områden som är av riksintresse för kommunikation ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna. Riksintresse för kustzonen Hela planområdet ligger inom kustzon av riksintresse enligt 4 kap 2 § miljöbalken. Riksintresset syftar till att skydda den hårt exploaterade kusten och värna de natur- och kulturvärden som finns längs med kusten framförallt för att främja det rörliga friluftslivet. Bestämmelserna utgör inget hinder för utveckling av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Riksintresse för kulturmiljövård I nära anslutning till planområdet ligger centrala Helsingborg, M:K15, av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 § miljöbalken. I riksintressebeskrivningen lyfts Helsingborg fram som en hamn- och industristad med en, för sjöfart och försvar, strategisk placering vid den smalaste delen av Öresund och med anor sedan medeltiden. Staden speglar de många utvecklingsskedena alltifrån den tidigmedeltida högstaden runt den kungliga borgen, den under högmedeltiden framvuxna lågstaden, 1600-talets befästningsstad till det sena 1800-talets och 1900-talets expansiva hamn- och industristad. Den sedan 1800-talet successivt utbyggda hamnen och järnvägen med tillhörande byggnader visar på funktionen som viktig hamn- och även järnvägsstad. Riksintresse för yrkesfisket I sundet rakt utanför planområdet ligger ett område av riksintresse för yrkesfisket, enligt 3 kap 5 § miljöbalken. Riksintresset berör huvudsakligen uppväxtmöjligheterna för vissa fiskslag. I Öresund finns viktiga lekområden för torsk samt ett fångstområde för torsk, ål och andra arter. 4.5 Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I Helsingborgs kommuntäckande översiktsplan, ÖP2010, antagen av kommunfullmäktige den 18 maj 2010, redovisas planområdet som en del av ett större utvecklingsområde. I översiktsplanen redovisas fem strategier för att uppnå visionen om ”framtidens Helsingborg”; Stärka i stationsnära lägen – utbyggnad lokaliseras primärt till stationsnära lägen, gående, cykel- och kollektivtrafik prioriteras. Växa resurseffektivt genom förtätning – komplettering av bebyggelsen inom befintlig struktur medför ett mer effektivt nyttjande av markresurser. Bli ett regionalt nav – ta en ledande roll i Öresundsregionen, där Helsingborg blir ett nav avseende bland annat kommunikationer och logistik, kultur, utbildning, service och turism. Främja dynamiskt näringsliv – möjliggöra för effektiva och flexibla infrastruktur- och logistiklösningar, samarbete mellan näringsliv och Campus Helsingborg samt erbjuda hög livskvalitet för boende. Utveckla samtida identitet och attraktivitet – skapa sammanhang och miljöer där människor trivs och känner trygghet, utnyttja det havsnära läget och stärka attraktiviteten genom aktiviteter, arrangemang och stadsliv. 56 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Fördjupning av översiktplanen – FÖP H+ En fördjupning av översiktsplanen, FÖP H+, har tagits fram och antagits av kommunfullmäktige den 23 november 2011. FÖP H+ redovisar en lämplig markanvändning inom det geografiska område den behandlar och ersätter den kommuntäckande översiktsplanen inom det aktuella området. Området, som även omfattar bostads- och verksamhetsområden söder om H+ området, präglas idag av hamnverksamhet, infartsleder, verksamhetsområden, universitet och bostadsområden. Förslaget i FÖP H+ bygger på samexistens mellan hamn och stad. Planområdet redovisas som blandad stad, med såväl bostäder som centrumfunktioner och offentlig service. I Oceanhamnen redovisas två öar för blandad stadsbebyggelse. Vikten av lättillgängliga gång- och cykelkopplingar till centrala Helsingborg och Knutpunkten framhålls. Längs med vattnet föreslås en kajpromenad med mindre platsbildningar eller parkrum vid några lägen utmed sträckan. En grön koppling till stadsparken redovisas, liksom en småbåtshamn med vattenkoppling genom Oslopiren. Det blå-gröna stråket genom H+ området mynnar i Södra hamnen. Färjeläget avses vara kvar tills en fast förbindelse över sundet har upprättats. Till FÖP H+ finns nio tematiska PM kopplade, vilka utgör underlag inför avvägning mellan olika intressen i fördjupningen; PM Grönska och rekreation – en strategi för hur grönska och rekreation blir en viktig del i en hållbar, hälsosam och attraktiv stad, där de sociala, stadsmässiga och ekologiska kvaliteterna utvecklas med grönska och vattenkontakt. PM Trafik – Hållbar urban mobilitet – strategier för stadens mål att öka andelen hållbara resor och att inom H+ området öka andelen fotgängare och cyklister ytterligare. PM Kulturmiljö – en kulturmiljöanalys med fokus på stadsstrukturen och bebyggelsens historiska framväxt, i syfte att lyfta fram kulturmiljöer som en resurs i stadsutvecklingen. PM Offentlig service – en analys av behovet av offentlig service, såsom förskolor, grundskolor, fritidsverksamhet, äldreomsorg och trygghetsboende. PM Bostäder – en analys om vad som styr behovet av bostäder och vilka bostadstrender vi ser i framtiden, samt en strategi för hur ett varierat bostadsutbud kan förverkligas. PM Näringsliv och detaljhandel – en analys av dagens näringsliv, potentialen i en utveckling av näringslivet kopplat till Campus Helsingborg, samt studier kring trender och framtida köpkraft för detaljhandeln i förhållande till H+ området, Norrcity och Södercity. PM Stigande havsnivå – en sammanställning av aktuell kunskap, samt förslag på skyddsåtgärder, kring klimatförändringar med stigande havsnivåer och dess effekter på grundvattennivåer och dagvattensystem, med specifika scenarier för Helsingborgs stad. PM Risker och miljöstörningar – slutsatser från stadens arbete samt strategier kring uppmärksamhetsavstånd, riskdatabasens utveckling, acceptanskriterier för risknivåer, riktlinjer kring farligt godsleder och samexistens mellan tillståndspliktiga verksamheter och staden. PM Kopparverkshamnen – är inte relevant för denna detaljplan. Detaljplaner För planområdet gäller detaljplan för Oceanhamnen (14519), vilken redovisar hamnändamål, och Södra Hamnen (12721), vilken redovisar område för bl a bensinstation, parkeringsändamål, hamnområde, uppmarschområde och varvsområde. För mindre delar gäller detaljplan för Varvet (12905), vilken redovisar område för serviceanläggning, Söder 1:10 m fl Sjögatan (15869), vilken redovisar område för huvudgata. Genomförandetiden för gällande detaljplaner har gått ut, med undantag från detaljplan nummer 15869, vilken har en genomförandetid till den 30 november 2014. 57 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Program för Oceanhamnen – samrådsförslag mars 2012 Visionen för Oceanhamnen är en urban arkipelag mitt i staden som erbjuder Öresundsregionens mest attraktiva vattennära boende. Vattnet känns påfallande nära i stadsmiljön och ger kvaliteter och upplevelser utöver det förväntade. Helsingborgs stadskärna kompletteras med en mötesplats vid vattnet, som lockar boende, verksamma och besökare att aktivera området och göra det till sitt. Variationsrikedom till form och innehåll, med grundval i de kvarstående strukturer och värden som pirerna representerar, kännetecknar stadsdelen, liksom en mänsklig skala integrerad i den storskaliga hamnanläggningen. Oceanhamnen samspelar med den levande hamnverksamheten i Helsingborg och fungerar som en katalysator mellan Norr och Söder genom goda kopplingar och gemensamma målpunkter. Bebyggelsen inom Oceanhamnen utformas med en tydlig kvartersstruktur med privata gårdar. Mot hamnen, färjorna och uppmarschområdet placeras högre bebyggelse som skydd. Kanaler som föreslås genom pirerna och tillägg i form av öar och bryggor skapar ytterligare en årsring till hamnanläggningens successiva utveckling. Ett blå-grönt stråk mellan Jordbodalen och Öresund mynnar i Oceanhamnen. För gående och cyklister föreslås gena förbindelser med centrala staden och Knutpunkten. Kajerna är ytor för kommunikation och rörelse, för alla trafikslag, och kommer att bli en del av kajpromenaden genom centrala Helsingborg. Oceanhamnen angörs med bil via Sjögatan, väg E4, som är en del av det övergripande vägnätet. Inom Oceanhamnen ryms omkring 1000 bostäder, men även lokaler för kontor i ett stationsnära och spektakulärt läge, kommersiell service som butiker och restauranger och offentlig service, bland annat en förskola. I Oceanbassängen föreslås ett havsbad, men också en småbåtshamn eller en mindre marina, vilken nås via en kanal genom Oslopiren. 4.10 Programområdet. Illustrationen är bearbetad efter programsamrådet. Illustration Karin Kasimir. 58 (59) Samrådshandling Dnr:1806/2012 Upprättad 26 augusti 2014 Redaktionellt ändrad "DAG månad ÅR" Övrigt Ett planeringsunderlag om stigande havsnivå och översvämningsrisker, PM Klimatanpassning, har tagits fram av stadsbyggnadsförvaltningen och antagits av kommunfullmäktige i april 2012. Rapporten tydliggör Helsingborgs stads ställningstaganden avseende klimatförändringens effekter. I prövningen av detaljplaner eller bygglov ska ett hundraårigt planeringsperspektiv med den dimensionerade nivån +3,5 meter över havet generellt respektive +4,0 meter över havet för samhällsviktiga anläggningar vara utgångspunkt. Förutom skydd mot översvämning handlar det om att hantera dagvatten och säkra vatten- och avloppssystem för stigande grundvattennivåer. I PM Klimatanpassning föreslås en handlingsplan för vilka åtgärder som behöver genomföras de närmaste åren och resoneras kring behovet av ansvar bland annat för beslut om åtgärder för befintlig bebyggelse. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Björn Bensdorp-Redestam planchef Karin Kasimir planarkitekt 59 (59)
© Copyright 2024