PLANBESKRIVNING - Kristianstad kommun
G R ANSKN IN GSHAN D LIN G BN 14-3478 2 015 -0 8 -25 , re v 201 5-10 -14 PLANBESKRIVNING Detaljplan för GASVERKET 1 m fl i Kristianstad Planområdets läge och omfattning 1 ALLMÄNT Planens syfte och huvuddrag Syftet med nu aktuell planläggning är att möjliggöra för utveckling av idrottsområde Söder med bl a nya spelplaner, anläggningar och läktare. Handlingar Till detaljplanen hör följande handlingar: Plankarta med tillhörande planbestämmelser / 14-3478 Planbeskrivning inkl. behovsbedömning för MKB (denna handling) / 14-3478 Övriga handlingar: Grundkarta Fastighetsförteckning Riskanalys avseende transport av farligt gods, Tyréns, 2015-06-26 Uppföljning av grundvattenkvalitet och restföroreningar inom f d gasverkområdet, Structor, 2015-09-16 Slutrapport efterbehandling av Kristianstad gasverk, Kommunledningskontoret och Structor, 2013-01-28 PM - kartläggning av kvarlämnade föroreningar efter sanering av Kristianstad gasverk, Structor, 2012-09-28 PM-översiktlig geoteknisk utredning, arenan/ idrottsområdet, Tyréns, 2007-04-05 Trafik- och parkeringsutredning, Tyréns, 2007-06-07 Översiktlig miljögeoteknisk undersökn. Fjäderhammaren 17, Tyrens, 2007-08-31 PM – geoteknik för ny väg öster om kv. Vindspelet, Tyréns, 2007-09-13 Geoteknisk undersökning, proj.underlag för arenan, Tyréns, 2007-12-28 Bakgrund Kristianstads arena stod färdig 2010 och har med sin publikkapacitet på 5000 personer inneburit ett lyft för Kristianstad som idrotts- och evenemangsstad. Kommunstyrelsen har nu anslagit medel till att utveckla Idrottsområde Söder vidare med syfte att det ska vara en samlad plats för skol-, bredd- och elitidrott inom ett antal olika discipliner som bl.a. fotboll, friidrott och tennis. Tillsammans med arenan ges goda förutsättningar för att framgångsrikt genomföra evenemang. Uppdrag Kommunstyrelsen beslutade 2013-12-18 § 264 att ge byggnadsnämnden i uppdrag att i detaljplan pröva möjligheterna att utveckla området för idrottsändamål. Byggnadsnämnden beslutade 2015-01-27 § 9, att uppdra åt stadsbyggnadskontoret att upprätta förslag till detaljplan för utökning av idrottsändamål inom Gasverket 1 m fl. Illustration över Idrottsområde Söder med ny fotbollarena och spelplaner söder om Ringvägen. Friidrottsanläggningen ligger kvar norr om Ringvägen bredvid arenan. Planområdet omfattar södra delen och avgränsas ungefär av den streckade linjen. 2 Omfattning Projektet i sin helhet omfattar en huvudarena med läktare för ca 1100 personer och spelplan som motsvarar förbundens krav för fotboll och amerikansk fotboll, ny konstgräsplan, lokaler för drift och skötsel, parkeringsytor och tennisanläggning, samt att befintlig fridrottsanläggning ska vara i funktionsdugligt skick och att befintlig läktare vid friidrottsanläggningen renoveras. Ny huvudarena för fotboll beräknas kunna stå färdig våren 2018 och resten av idrottsområdet till årsskiftet 2018/2019. I samband med plansamrådet uppmärksammades behovet av att räta ut den avsmalning som förekommer av fastighetsgränsen i öster för att kunna disponera idrottsfunktionerna på mest effektiva sätt, vilket föranlett att planområdet utökats till att även omfatta en del av parkmarken ”Björket”. Planområdet har även utökats med en liten del norr om Ringvägen för att göra plats för en ny transformatorstation samt åt söder för att befintlig gångväg ska ska kunna ingå i området för skydd. Planprocess Detaljplanen, som bedöms har ett allmänt intresse, handläggs med utökat planförfarande enligt plan- och bygglagen 2010:900. Vid två tillfällen under planprocessen finns det möjlighet för berörda boende, sakägare och remissinstanser att lämna synpunkter på planförslaget. Därefter kan planen antas av kommunfullmäktige. När detaljplanen vunnit laga kraft kan sedan bygglov lämnas och utbyggnad påbörjas. Uppdrag PlanSamråd Granskning Antagande LAGA KRAFT Genomförande Prel. tidplan Uppdrag Godkännande för samråd Godkännande för granskning Godkännande efter granskning Antagande Laga kraft (tidigast) Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden Kommunfullmäktige 2015-01-27 2015-08-25 2015-10-27 2016 jan 2016 mars 2016 mars-april Behovsbedömning avseende miljökonsekvensbeskrivning En behovsbedömning görs som underlag för beslut om detaljplanen kan tänkas medföra betydande miljöpåverkan och om en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas. Stadsbyggnadskontoret har gjort en behovsbedömning enligt 4 kap 34 § Plan- och bygglagen och 6 kap 11 § Miljöbalken. (Se avsnittet ”bedömning av miljöpåverkan och planens konsekvenser”). Den samlade bedömningen är att en utbyggnad i enlighet med planförslaget inte innebär någon betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen har samråtts med Länsstyrelsen som yttrande 2015-05-25 instämmer i kommunens bedömning, men menar att markföroreningar, närheten till farligt gods-led och Natura 2000område måste belysas i planarbetet. Däremot behöver en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna i Plan- och bygglagen 4 kap 34§ och Miljöbalken 6 kap 11§ inte upprättas. Projektgrupp/medverkande tjänstemän Medverkande i planarbetet har, förutom undertecknade planförfattare Jeanette Petersén och Margareta Lannér-Hagentoft från Stadsbyggnadskontoret, varit Elin Remstam från Kommunledningskontoret, Peter Andersson, Staffan Johansson och Benny Eklund från C4 Teknik, Lars Jennfors från Kultur och fritid samt Anna Bryllert och Anja Olsson från Miljö- och Hälsoskyddskontoret. 3 PLANFÖRHÅLLANDEN OCH TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Läge och omfattning Planområdet, som utgörs av fastigheten Gasverket 1, kvarteret Vindspelet och en liten del av Kristianstad 4:37 (Björket) är beläget i södra Kristianstad, ca 1,5 km från centralstationen. Planområdet är ca 66000 m2 stort och ligger i anslutning till Kristianstad Arena och befintliga fotbolls-, fridrotts- och tennisanläggningar. Markägoförhållanden Marken inom planområdet ägs av kommunen. Gällande detaljplaner Området är redan idag till största delen planlagt för idrott, parkering och delvis för kontor och kultur samt park. Detaljplanen vann laga kraft 2008-10-09 och har 10 års genomförandetid. Det innebär att genomförandetiden går ut 2018-10-09. När den detaljplanen upprättades låg fokus på arenaprojektet och utformningen av den södra delen var inte helt klar. Nu behöver vissa justeringar göras för byggrätterna söder om Ringvägen för att anpassa planförutsättningarna till det projekt som är tänkt att genomföras. Detta bedöms vara av så pass stor allmän vikt att planläggningen kan påbörjas under pågående genomförandetid. Förhållande till gällande översiktsplan Den översiktsplan som gäller för området är ”Fördjupad översiktsplan för Kristianstad stad (FÖP), antagen av kommunfullmäktige 200906-09. I den anges att området är avsatt för utveckling av ett nytt idrottsområde, vilket helt överensstämmer med nu aktuell planläggning. I översiktsplanen noteras att stadsdelen är rik på kulturhistoria men att det råder brist på parker. Det aktuella planområdet är utpekat som riskklassat med betydande markföroreningar. Riksintressen och andra förordnanden Området berörs ej av riksintressen. Skyddsområde för Natura 2000 finns kring Hammarsjön ca 100 meter från planområdets södra del. Karta för stadsdelen Söder enligt ”Fördjupad översiktsplan för Kristianstad stad, antagen av KF 2009-06-09. Fornlämningar Inom planområdet finns inga idag kända fornlämningar. Enligt äldre kartmaterial förefaller detaljplaneområdet ha legat i direkt kontakt med Hammarsjön och sammantaget utgör förhållandena goda förutsättningar för att det kan förekomma under mark dolda fornlämningar. Inför en exploatering kan således en arkeologisk utredning bli aktuell och samråd i fornminnesfrågan bör ske i ett tidigt skede med Länsstyrelsen. Skulle lämningar påträffas som misstänks vara av arkeologiskt intresse ska arbetena omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas (2 kap kulturmiljölagen). 4 PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR Mark och vegetation Marken inom planområdet är förhållandevis plan och ligger 0,5 – 2,5 m ö h. Inom planområdet är marknivåerna lägst i de östra delarna mot ”Björket”. Norra delen av området, närmast Ringvägen, inrymmer bebyggelse med småindustrikaraktär som omges av asfalterade markytor. Längre söderut är marken till stor del öppen och utgörs av grus och gräs. Området används för parkering vid stora idrottsevenemang men är annars outnyttjat. Befintlig bebyggelse, verksamheter och service Öster om planområdet ligger naturområdet ”Björket” och räddningstjänstens lokaler. Västerut ligger småindustrilokaler för bl a Sturebröd, järnvägsmuseet och Samhalls dagliga verksamhet. I norr gränsar planområdet till nuvarande idrottsområde med Kristianstad Arena och i söder ligger väg E22. Bostäder förekommer väster om Västra Storgatan, ca 150 m från planområdet. Inom planområdet finns en del småindustribebyggelse med bl a ett gym, tomma lokaler från tidigare måleriföretag och en f d bilverkstad. Utmed Västra Storgatan finns några karaktäristiska tegelbyggnader från tidigt 1900-tal som omfattas av varsamhetsbestämmelser för sin byggnadskaraktär. Det är delar av radio Kristianstads lokaler samt en mindre byggnad som hyrs av järnvägsmuseet och inrymmer modelljärnvägar. Planområdet med småindustribebyggelsen i norr, nov 2014. Radio Kristianstads lokaler mot Västra Storgatan, maj 2014. Gator, trafik och parkering Idrottsområdet nås från väg E22 via Ringvägen och Västra Storgatan. Tillfart till planområdet sker via Gasverksgatan och en infart i södra delen av planområdet. Hastigheten på de angränsande vägarna Ringvägen och Västra Storgatan är begränsad till 50 km/h. Vägstandarden är god och kommunen är väghållare. En stor grusparkering finns längst i söder inom gasverkstomten. Den är dåligt utnyttjad och även om avståndet till Kristianstad Arena inte är längre än ca 300 meter så ligger parkeringen upplevelsemässigt avsides och har inte nyttjats till fullo ens vid de mest välbesökta evenemangen. Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt till arenaområdet och trottoarer finns längs Ringvägen. I övrigt sker cykling på lokalgatorna. Idrottsområdet trafikeras av Stadsbusslinje 3 med halvtimmestrafik. Ett hållplatsläge finns vid arenan cirka 350 meter norr om planområdet. 5 Geotekniska förhållanden Inom området söder om Ringvägen domineras de naturliga jordlagren av lera eller silt till okända djup. Östra delen av området (mot Björket) innehåller ca l m organiskt material överst i jordlagerföljden. Jordarna i norra delen av planområdet (närmast Ringvägen) består av ca 1,0 -1,2 m fyllning som underlagras av ca 3 m lera. Leran vilar på silt och finsand. Fyllningen består av sand, tegel, mullhaltig jord, slagg etc. Utdrag ur översiktlig geoteknisk utredning för Arenan, Tyréns, 2007-04-05 Inom området varierar grundläggningsförhållandena stort beroende på skillnader i mäktigheter och skillnader i lerans hållfasthet och sättningsegenskaper. Den siltiga leran som förekommer över hela området klassificeras som lös eller halvfast. Detta material kan behöva grävas ur och ersättas med material med bättre bärförmåga. En annan möjlighet är att i förväg lägga ut en överlast för att ta ut sättningarna innan anläggningar byggs. Generellt kan sägas att lättare byggnader och mindre mäktiga uppfyllnader kan utföras utan avancerade förstärkningsåtgärder medan anläggningar med stora eller koncentrerade laster troligtvis kräver pålgrundläggning. De undersökningar som gjorts har endast utförts som miljöprovtagning och mer detaljerade uppgifter om lerans hållfasthets eller sättningsegenskaper saknas. Undersökningarna är dock tillräckliga för planläggningen men en geotekniker kommer behöva översätta de gjorda undersökningarna till ett projekteringsunderlag. Detta för att optimera grundläggningen och därmed minimera kostnaderna. Det skall även noteras att grundvattnet periodvis står mycket nära markytan i det låglänta "Björket” varpå detta bör beaktas vid projektering och anläggning. 6 Markföroreningar Söder om Gasverksgatan (gasverkstomten) Inom fastigheten Gasverket 1 har det funnits ett gasverk från 1902 till 1962. Där tillverkades gas som bl a användes till stadens gatlyktor. Under processen bildades flera miljöfarliga biprodukter såsom tjära, kol, koks (kol och aska) och diverse slaggprodukter. En del av askan och de slaggprodukter som uppkom vid produktionen användes som fyllnadsmaterial i marken kring gasverket. Fastigheten Gasverket i Kristianstad har tidigare klassats av Länsstyrelsen som ett av de fem mest förorenade objekten i Skåne. Under 2010-2012 revs byggnaderna och marken sanerades genom att de förorenade massorna grävdes bort, analyserades och transporterades till en saneringsanläggning i Norge. Efter miljökontroll av schaktbotten lades en geotextil och återfyllning gjordes med rena interna och externa massor. På några ställen finns en del kvarlämnade föroreningar (främst naftalen) som härstammar från en f d tjärcistern. Dessa är biologiskt nedbrytbara och kommer med tiden försvinna naturligt, även om det sannolikt kommer att ta lång tid. Det rör sig om ca 100 kg kvarlämnade föroreningar, som kan jämföras med de 10 000 tals kg föroreningar som avlägsnats från området. I juni 2012 slutbesiktigades tomten. Mer än 99 % av föroreningarna har avlägsnats och de begränsade mängder som kvarlämnats utgör ingen risk vid den planerade mindre känsliga markanvändningen för idrott och parkering. Det finns dock två områden som omfattas av särskilda byggnadsrestriktioner vilket framgår av plankartan. Områden med kvarlämnade föroreningar inom Gasverket 1 Norr om Gasverksgatan (Kv Vindspelet och fd Fjäderhammaren) Området har inrymt bensinstation och oljedepå och Ringvägen har tidigare varit ett godsspår för järnvägstrafik. Norr om Radio Kristianstad har det bedrivits måleri och billackeringsverksamheter. Det kan även ha funnits en skjutvall i nordöstra hörnet av planområdet. 2007 gjordes en miljögeoteknisk inventering för att översiktligt undersöka om det finns föroreningar i mark och grundvatten. Slutsatsen var att ingen del av området helt kan antas vara fri från föroreningar, men att risken är störst för de ”hot spots” där det förekommit oljetankar och upplag mm, som identifierades i inventeringen. Bedömda lägen för punkkällor med risk för föroreningar (”hot-spots”), Tyréns, 2007-03-07 7 En liten del av norra området (inom fd kv Fjäderhammaren) sanerades i samband med att Ringvägen rätades ut när arenan byggdes. För resten av området norr om Gasverksgatan (fd Fjäderhammaren och kv Vindspelet) är de genomförda undersökningarna tillräckliga för detaljplaneläggningen då föroreningarna är lokaliserade och möjliga och realistiska att avhjälpa. Mer noggranna markundersökningar kommer att genomföras inför projekteringen och planbestämmelserna reglerar att marken ska saneras innan startbesked får ges. I marken kan det förekomma kraftiga betongkonstruktioner så som plattor, kassuner etc, eftersom det varit bebyggt och inrymt tankar och cisterner. Schematisk redovisning av markföroreningar. Det stora avgränsade området är sanerat och klart för idrotts- och parkeringsändamål. Ringarna visar ungefär var det finns eller bedöms kunna finnas kvarlämnade föroreningar. Det förekommer byggnadsrestriktioner för två områden i den södra delen av området, vilket framgår av plankartan och bestämmelserna. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Kommunalt VA-nät med vatten- och spill- och dagvattenledningar finns utbyggt inom och i anslutning till planområdet. Vatten- och avloppsledningar finns i Gasklocksvägen och i Gasverksgatan. El, värme och gas C4 Elnät AB svarar för elförsörjningen. Elnätet är utbyggt utmed Ringvägen, Västra Storgatan Gasverksgatan och Gasklocksgatan. En nyligen moderniserad transformatorstation ligger utmed Gasverksgatan öster om Radio Kristianstad. Fjärrvärme som C4 Energi AB svarar för finns utbyggt inom och i anslutning till planområdet. Fjärrvärmeledningar ligger i Gasverksgatan och korsar planområdet i östvästlig riktning. Utmed Ringvägens södra sida löper en gasledning. IT-infrastruktur, tele, bredband Fiberkablar finns läng Ringvägen, i Gasverksgatan och i Gasklocksgatan. 8 Natur, grönområden och rekreation Planområdet är starkt påverkat av tidigare och dagens verksamheter och inrymmer ingen värdefull naturmiljö. Direkt öster om planområdet ligger delar av ”Södra Björket” som har ett kulturellt värde som en rest av den gamla planterade stadsparken men har efterhand som den fått volym även utvecklat ett visst ekologiskt värde med tanke på att hela området ligger lågt och har högt grundvatten under stora delar av året. Det förekommer dock mycket sly och en del träd i dåligt skick. Inom Björket finns en belyst motionsslinga. Småindustribebyggelsen i norr med Björket i bakgrunden. PLANFÖRSLAG Planens huvuddrag Planförslaget innebär ingen större förändring i markanvändning då det redan är planlagt för idrott, kontor, parkering och delvis park. Däremot blir det tillåtet att ha idrott längre söderut på den grusplan som idag är reserverad för parkering (gasverkstomten) och något längre österut mot Björket. Utökning görs av byggrätten för idrott avseende bl a exploateringsgrad och byggnadshöjd, men samtidigt införs områden som omfattas av byggnadsrestriktioner avseende markföroreningar. Parkeringsytorna omdisponeras så att parkering främst anordnas norr om Ringvägen (istället för längst i söder). Området med kontor kompletteras med markanvändningen idrott och får en liten utökning av kvartersmarken åt sydöst. Planområdets avgränsning Planområdet avgränsas i fastighetgräns mot Västra Storgatan. I norr ges plats för en ny transformatorstation men i övrigt följer planområdesgränsen gräns mot gatan i tidigare detaljplan. I söder följer planområdet gränsen för trafikändamål längs E22 och i öster görs en liten utökning av kvartersmarken för idrott för att jämna till gränsen mot parkmarken. Kvartersmark för idrott Markanvändning Markanvändningen för kvartersmarken anges till idrott (Y) som inrymmer möjlighet att uppföra idrotts- och sportanläggningar av alla slag och tillhörande byggnader. Även parkering för idrottens behov får anordnas inom kvartersmarken för idrott. Området för idrott omfattar på plankartan ca 58 000 m2 och sträcker sig både längre österut och längre söderut än det gjorde i tidigare detaljplan, vilket ger en större framtida flexibilitet för den långsiktiga utveckingen av idrottsområdet. Utökningen av kvartersmark åt söder har gjorts utifrån Tyréns riskanalys 2015-06-24 och kommunens beslut om en viss omlokalisering av parkeringsytorna inom idrottsområdet. Kvartersmarken för idrott har även utökats åt öster mot Björket för att ge fastigheten en mer ändamålsenlig form utan avsmalning på mitten. Utökningen innebär att det går att utforma området mer effektivt med mer utrymme mellan anläggningarna vilket också möjliggör för ökad framkomlighet genom idrottsområdet. 9 Bebyggelsens omfattning och placering Utnyttjandegraden för idrottsområdet anger att sammanlagt18 000 m2 byggnadsarea får uppföras inom användningsgränsen. Det som planeras i dagsläget är en ny A-plan med huvudläktare och entrétorg, ny träningsplan, ny tennisanläggning samt andra byggnader för idrottområdets behov (t ex förråd, garage och verkstad.) I detaljplanen tas höjd även för framtida utveckling med ytterligare en idrottsplan längst i söder, möjlighet till en övertryckshall, fler läktare kring A-planen och en Padel Court för tennisen (vilket inte ingår i kommunens nu aktuella projekt med att utveckla området). Byggnader får placeras fritt inom byggrätten men ett avstånd om 4 meter ska hållas till fastighetsgräns. Illustrationsplan som översiktligt visar hur idrottsområdet kan komma att utformas, oktober 2015.(Den utökning av fastighetsgränsen som visas på kartan skiljer sig något från plankartans avgränsning) 10 Bebyggelsens utformning och utförande Totalhöjden för byggnader inom området för idrott anges generellt till 27 m (exklusive belysningsstolpar, master och liknande). Det ger utrymme för att uppföra en läktare med kapacitet för ca 1100 personer, som enligt tidiga skisser behöver vara uppemot 18-19 meter hög. Det ger också möjlighet att inom området inrymma en övertryckshall (eller sk ”airdome”) som placeras ovanpå en fotbollsplan som ett ”tält” för att skydda mot väder och vind, något som avsevärt förlänger spel- och träningssäsongen. Totalhöjden på sådana hallar kan uppgå till omkring 24 meter. Illustration som visar möjlig läktarbyggnad, Arenaprojekt, Tocoman, Cowi och Fojab arkitekter, nov 2014 Bild på en övertryckshall, Air Dome – FC Olimpija, Slovenia, Bild: Inspired Structures Kvartersmark för kontor och idrott Markanvändning och bebyggelseutformning Området kring Radio Kristianstad och modelljärnvägsmuseet bibehåller markanvändningen kontor då det handlar om kontors- och tjänsteverksamheter med liten eller ingen varuhantering. Detta område föreslås även kompletteras med markanvändningen idrott, eftersom Radio Kristianstad har meddelat att de inte behöver hela sin lokalyta i de befintliga byggnaderna vilket innebär att det kan bli aktuellt att använda delar av lokalerna för idrottsområdets drift och skötsel. Det skulle även kunna bli aktuellt att inrymma gym inom området. En utökning av kvartersmarken för kontors- och tillhörande idrottändamål har gjorts med ca 1200 m2 åt sydöst så att den nu omfattar 5070 m2. Denna utökning har gjorts med hänsyn till att kontorsverksamheterna ska ha en tillräcklig friyta utomhus och kunna tillgodose sitt parkeringsbehov inom tomtmarken. Högsta tillåtana byggnadshöjd för Radio Kristianstad och modelljärnvägsmuseet bibehålls till nuvarande 8,0 m. Utnyttjandegraden anger att största byggnadsarea för de båda verksamheterna är 1500 m2 respektive 250 m2, vilket är detsamma som i tidigare detaljplan. Skydd av kulturvärden(k1) De äldre tegelbyggnader som inrymmer Radio Kristianstad och modelljärnvägsmuseet omfattas sedan tidigare av varsamhetsbestämmelse om att byggnaderna är värdefulla och att ändringar inte får förvanska dess karaktär. Byggnaderna utgör fina exempel på det tidiga 1900-talets tegelarkitektur där industribyggnader var prestigebyggnader som signalerade att verksamheten i byggnaden var av stor betydelse för samhället. Karaktäristiskt är tegelarkitekturen med hörnbetingningarna (hörnställda portar och torn), tydlig 11 sockelvåning och takfotslister med strömskift (när murstenarna bildar en vinkel mot fasadens framsida). Även rundbågefönster och korspostfönster var tidstypiska för den här tidens arkitektur. Gasvaktmästarbostaden är fortfarande till synes i originalutförande. Planbestämmelsen om skydd av kulturvärden (k1) har i förhållande till tidigare detaljplan preciserats så att det tydligare framgår vilken hänsyn som krävs vid förändringar av byggnaderna. I varsamhetsbestämmelsen anges att ”Befintliga tegelbyggnader ska vid förändring behandlas varsamt så att deras karaktär av industribyggnader med tegelarkitektur från det tidiga 1900-talet består. Byggnadernas värdeskapande detaljer är tak- och fasadmaterial av tegel, fasadindelning med hörnbetingningar och strömskift. Fönster ska till form, indelning och proportioner vara lika ursprungliga.” Kvartersmark för teknisk anläggning (transformatorstation) Ett E-område som är 10 x 17 m finns utmed Gasverksgatan. Området inrymmer en nyligen renoverad transformatorstation för områdets elförsörjning. Det finns önskemål om att på sikt kunna flytta transformatorstationen till ett mer åtkomligt läge utmed Ringvägen vilket har föranlett att ytterligare ett E-område ca 16 x 8 m förlagts norr om vägen. Det är inte helt avgjort vilken av de båda placeringarna som kommer att användas för stationen vilket innebär att båda E-områdena även fått markanvändningen idrott, så att marken kan nyttjas för idrottsändamål när behovet av stationen på endera platsen upphör. Allmän platsmark för skydd Den riskanalys som tagits fram som underlag för planarbetet anger att markanvändningen idrott som närmst får sträcka sig 40 m från väg E22. Med hänsyn till detta och eventuellt framtida behov av att t ex uppföra skydd mot buller eller farligt gods längs E22 så har området längst i söder avsatts som skydd på plankartan. Detta sträcker sig ända ner till avgränsningen för trafikändamål längs E22 och ersätter därmed den smala remsa parkmark som i tidigare detaljplan låg mellan vägen och Gasverket 1. När det blir aktuellt med uppförande av vall/mur inom skyddsområdet så kan den utformas tillsammans med det gångstråk som redan idag förekommer längst i söder så att även gångstråket placeras ”innanför” vallen. Skydd mot störning och administrativa bestämmelser Villkor för startbesked (a1) Den utredning kring transport av farligt gods som tagits fram som underlag för planarbetet anger att utan åtgärder så kan idrotts- och sportanläggningar utan betydande åskådarplats accepteras 60 m från E22 utan några villkor eller åtgärder. Om en vall/mur uppförs längs E22 är det möjligt att minska avståndet till 40 meter. Detta innebär att om idrottsplaner eller andra anläggningar ska förläggas inom område med bestämmelsen ”a1” krävs att en vall/mur uppföras till skydd mot olycka med farligt längs E22. Detta regleras med att startbesked inte får ges för idrottsanläggningar (inkl byggnader) innan en sådan uppförts. De a1-områden som är belagda med prickmark får, efter uppfyllandet av villkoret, bebyggas med idrottsanläggningar i markplan men inte med byggnader med hänvisning till att det råder 50 meters byggnadsfritt avstånd utmed E22. Riskanalysen föreslår att vallen/muren ska vara 2 meter hög och placeras 5 meter från vägen, dvs utanför planområdet. Eftersom ett område med skydd avsatts längst i söder på plankartan så har Tyréns förtydligat att även går bra att placera vallen/muren inom detta område, dvs ca 25-30 meter från väg E22. 12 Med hänsyn till den marklutning på ca 2 meter som förekommer mellan planområdet och vägen så har Tyréns också gjort bedömningen att om vallen/muren placeras inom plankartans skyddsområde så räcker det att den är 1,5 m hög, vilket också anges i planbestämmelsen. Däremot går det inte helt undvika en vall/mur med hänvisning till höjdskillnaden eftersom marknivån inte räcker för att hindra konsekvenserna från en farligtgodsolycka på samma sätt som en vall/mur. Marknivåerna i planområdets södra del mot E22. Längden på vallen/muren ska motsvara ungefär planområdets bredd i söder, dvs ca 60 m, vilket också anges i planbestämmelsen. Tyréns menar att det ur ett kostnad-nyttaperspektiv är orimligt att föra in vallen på ytterligare en fastighet. Det skulle även vara möjligt att uppföra vallen/muren utanför planområdet närmare E22 inom redan planlagd mark för ”trafikändamål”, men på grund av höjdskillnaden så måste den då vara 2 meter hög i enlighet med slutsatserna i riskanalysen. Skydd mot störning och villkor för startbesked (a2) Inom det område som har inrymt en f d tjärcistern (m) pågår ett naturligt nedbrytningsförlopp av förekommande markföroreningar. Inom m-området sker regelbundet grundvattenprovtagning och där finns ett antal provtagningsbrunnar som måste finnas tillgängliga tills det är konstaterat att föroreningarna är nedbrutna eller avhjälpta på annat sätt. Med hänvisning till detta får byggnader inte uppföras inom området tills behovet av att hålla det tillgängligt för provtagning och eventuellt ytterligare saneringsåtgärder har upphört. Nedbrytningen bedöms pågå under ca 5 års tid men det är möjligt att påskynda förloppetmed s k in-situ metoder, så att föroreningarna kan avhjälpas inom ca 1 års tid. Detta är dock förenat med relativt stora kostnader men eftersom det är genomförbart så förslås detaljplanen medge denna möjlighet men kopplat till villkor om att startbesked inte får ges förrän markföroreningarna avhjälpts. Villkor för startbesked (a3) Eftersom området norr om Gasverksgatan (f d kv Fjäderhammaren och kv Vindspelet) misstänks innehålla en del markföroreningar och ännu inte genomgått sanering, så har detta säkerställts i detaljplanen med en administrativ planbestämmelse om att startbesked inte får ges för idrottsanläggningar (inkl. byggnader) förrän markföroreningar avhjälpts. Markföroreningar omfattas av anmälningsplikt innan avhjälpandeåtgärder vidtas (28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Avhjälpandeåtgärdens omfattning beslutas av Miljö- och hälsoskyddsnämnden utifrån vad som är miljöoch hälsosmässigt motiverat, ekonomisk rimligt och tekniskt möjligt. Byggnadsteknik (b) I södra delen av idrottsområdet förekommer kvarlämnade tjärstrimmor 3-4 m under mark. Dessa utgör inte någon risk för idrottsanläggningarna så länge de ligger kvar i sitt nuvarande läge. För att undvika påverkan så har en planbestämmelse införts om att källare inte får anordnas inom det aktuella området. 13 Markreservat för allmännyttigt ändamål (u-områden) Inom planområdet förekommer ett antal u-områden som inrymmer markledningar av olika slag. Längs Ringvägen finns ett servitut för gasledning och plankartans u-område följer gränsen för detta. U-områdena utmed Gasverksgatan och Gasklocksgatan inrymmer flera olika slags ledningar och u-områdena på plankartan omfattar hela gatornas bredd fram till den befintliga transformatorstationen inom E-området. U-områdena på plankartan ska vara tillgängliga för underjordiska ledningar och byggnader får inte uppföras inom dessa områden, vilket även regleras på plankartan med ”prickmark”. Däremot kan det vara möjligt att förlägga t ex en spelplan över u-områdena om åtkomsten till ledningarna kan tillgodoses och ledningsägaren och markägaren (dvs i båda fallen kommunen) är överens om en sådan lösning. Trafik och parkering Trafik Tillfart till idrottsområdet sker fortsatt via Ringvägen och Västra Storgatan. Trafikmängden bedöms inte öka med planförslagets genomförande, då planen inte syftar till att öka publikkapaciteten utan om att omdisponera området med hänsyn till de krav och önskemål som fotbollsförbund och föreningar ställer på idrottsanläggningarna. Gång- och cykelvägnätet är väl utbyggt och ansluter till planområdet från centrum och Kristianstad C via Västra Boulevarden och österifrån bl a via Snapphanevägen. Gångoch cykelförbindelserna planeras också på sikt att utvecklas mellan den nya storhållplatsen vid Hästtorget/Galleria Boulevard och idrottsområdet. Parkering för idrott När den tidigare detaljplanen från 2008 togs fram så var tanken att en ny väg skulle dras i områdets östra kant och ansluta till en stor parkeringsyta längst i söder. Då denna väg inte längre är aktuell att bygga så föreslås parkeringsbehovet istället lösas inom kvartersmarken för idrott, vilket ger betydligt större flexibilitet vid framtida utformning beroende på hur idrotts- och föreningsverksamheterna utvecklas. I det nu aktuella förslaget kommer parkering främst att anordnas norr om Ringvägen inom den befintliga grusplanen, som redan är planlagd för idrottsändamål, samt som närparkering i anslutning till anläggningarna söder om Ringvägen. Grusytan längst i söder (gasverkstomten) kommer inledningsvis också att kvarstå som parkering. I samband med planläggningen för Kristianstad Arena (2007) så togs en trafik- och parkeringsutredning fram, som även tog hänsyn till framtida utveckling av hela idrottsområdet med Kristianstad Arena tillsamman med ”en ny fotbollsarena, en ny friidrottsarena, ny tennishall, kombihall samt en komplettering av Yllans mässcenter med en ny kongresshall” Utifrån alla dessa projekt och med utgångspunkt i ett p-tal (d.v.s. antal fordon per åskådare) på 0,35 så var slutsatsen att sammanlagt 1000 p-platser skulle behöva skapas på söder. Detta gjordes genom möjlighet till 500 p-platser i söder inom gasverkstomten, 300 inom Konservfabriken 14 (Bongs) väster om järnvägen samt 200 inom övrig kvartersmark för idrottsändamål. Med utgångspunkt i att nu aktuell planläggning inte syftar till att öka publikkapaciteten, utan i första hand uppfylla de krav som fotbollsförbund m fl ställer på anläggningarna, samt att det inte längre är aktuellt med kongresshall vid Yllan så bedöms det vara tillräckligt att de 500 p-platser och 20 bussplatser som i tidigare detaljplan var avsatta inom 14 parkeringsändamål längst i söder (inom gasverkstomten) kan ersättas inom området för idrott, antingen norr eller söder om Ringvägen. Det finns tillräckligt utrymme för att klara detta. I en utredning som tagits fram som underlag för kommunens beslut om utvecklingen av idrottsområdet av Arenaprojekt, Tocoman, Cowi och Fojab arkitekter i nov 2014 anges att ca 500 p-platser kan inrymmas inom marken norr om Ringvägen. Det är också möjligt att fördela parkeringsplatserna på andra sätt inom kvartersmarken, t ex 300 norr och 200 söder om Ringvägen. I ett första skede i samband med att den nya A-planen och läktaren uppförs kommer krav att ställas på att parkeringsplatser ska anordnas. Läktaren i sig tar ca 1100 personer, vilket med en beräkning utifrån ett p-tal om 0,35 skulle innebära 385 pplatser. Samtidigt måste en avvägning göras mot hur många besökare som faktiskt förväntas, vilket i stor Parkering anordnas främst norr om Ringvägen. Ytan utsträckning påverkas av vilket intresse längst i söder kvarstår inledningsvis också som p-plats. och vilken division lagen spelar i. För närvarande är publiksnittet för KDFF i damallsvenskan och KFF i division 1 herrar under 500 personer per match, vilket med en beräkning utifrån p-talet 0,35 skulle innebära 175 p-platser. Det kan då vara rimligt att utgå från att ca 200 p-platser kommer att behöva anordnas/finnas tillgängliga när den nya A-planen och huvudläktaren står färdiga. Cykelparkering Cykelparkering anordnas i första hand i anslutning till entréområdet vid huvudläktaren utifrån att 14 % av besökarna utgörs av cyklister. Närparkering för cyklar behöver också anordnas i anslutning till idrottsplanerna längre söderut inom planområdet efterhand som det byggs ut. Parkering för kontor Parkering för kontorsändamål kan anordnas inom kvartersmarken i enlighet med Kristianstads kommuns parkeringsnorm för centrala Kristianstad, där kontor (vilket även omfattar personserviceverksamheter så som t ex massör/frisör och liknande) som anger 10 platser/1000 kvm våningsyta. Om hela byggrätten för kontor nyttjas innebär det att ca 35 p-plaster ska kunna anordnas, vilket det också finns utrymme för inom kvartersmarken. 15 Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde och tillkommande bebyggelse ansluts till befintligt kommunalt VA-nät. Befintliga VA-ledningar i Gasklocksgatan kommer att läggas om i samband med exploateringen av idrottsområdet men i samma sträckning, så därför har ett u-område avsatts på plankartan. Det finns även en vattenledning i Gasklocksgatans förlängning söderut, men denna ska läggas om utanför planområdet i samband med exploateringen av området. En spillvattenledning ligger i nuvarande Gasverksgatan och korsar planområdet i östvästlig riktning. Denna försörjer den befintliga bebyggelsen inom f d kv Fjäderhammaren och kv Vindspelet så när dessa byggnader rivs i samband med byggandet av läktaren så kommer ny anslutningspunkt att erbjudas från Ringvägen. Därmed upphör behovet av ledningsreservat för VA på denna sträcka. Dagvatten Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för dagvatten och ledningar finns utbyggda i anslutning till planområdet. Idrottsområdet ska inrymma stora ytor med genomsläppliga spelplaner, men om det i framtiden blir aktuellt att hårdgöra stora markytor kan dagvattnet behöva fördröjas innan det avleds till kommunens ledningar. Eventuellt kan fördröjning av dagvatten även ske i björket öster om Gasverkstomten innan det leds vidare till ledningsnätet. Fjärrvärme, el, tele och bredband Tillkommande bebyggelse och anläggningar kan anslutas till det kommunala fjärrvärmenätet som finns utbyggt i de kringliggande gatorna. Matchplanen kommer att ha markvärme via det kommunala fjärrvärmenätet. Den fjärrvärmeledning som förekommer genom planområdet i öst-västlig riktning läggs om utanför planområdet i samband med exploateringen av området. En transformatorstation finns utmed Gasverksgatan. Fastighetsägaren får själv får ordna med en egen transformatorstation för högspänningsleverans vid effekt överstigande 500 kW. En sådan station placeras på lämplig plats inom kvartersmarken för idrott och kan mycket väl vara inbyggd i annan byggnad. Fiberkablar för datatrafik förekommer idag genomgående längs Gasverksgatan, dessa läggs om utanför planområdet i samband med exploateringen av området. Avfallshantering Renhållningen Kristianstad svarar för avfallshanteringen i kommunen. Vid utformning av soputrymmen ska samråd ske med Renhållningen. 16 Risker och störningar Farligt gods Transporter med farligt gods passerar området på väg E22 och via järnväg längs Åhusbanan. Järnvägsspåret ligger ca 40 meter från planområdets västra kant och E22 ligger ca 20 meter söder om planområdet. Längs E22 råder även ett byggnadsfritt avstånd på 50 meter från vägkanten, vilket har beslutats av Länsstyrelsen och Trafikverket. Inom det byggnadsfria avståndet är det möjligt att förlägga t ex idrottsplaner och andra anläggningar i markplan, men en riskanalys får ange hur nära vägen detta kan placeras med hänsyn till risk för olycka med farligt gods som transporteras på E22. En sådan riskanalys har tagits fram av Tyréns som underlag för planarbetet. Enligt utredningen så påverkar transporterna på Åhusbanan inte planområdet och planutformningen. Vad gäller E22 så kan idrotts- och sportanläggningar utan betydande åskådarplats accepteras 60 m från vägen utan några villkor eller åtgärder. Om en vall/mur förläggs utmed E22 kan avståndet minskas till 40 meter, vilket också regleras i planbestämmelserna. Trafikbuller Den väg som genererar buller är E22 som ligger precis söder om planområdet. Det finns inga riktvärden för trafikbuller avseende områden för idrottsändamål, däremot kan det ha viss betydelse för områdets trivsel och attraktivitet för träning och matcher. Ett område med ”skydd” har avsatts längst i söder för att kunna inrymma bullerskärmar eller liknande om det skulle behövas, även om det inte finns något formellt krav på att något sådant ska anordnas för idrottsändamål. Ett annat alternativ kan vara att förlägga skärmande bebyggelse som t ex framtida tälthall/airdome längst i söder, vilket byggrätten medger. Vad gäller ljud från idrottsplatser så har det tidigare hänvisats till att riktvärdena för industribuller skulle jämföras mot alla bullerkäller som inte utgör trafikbuller, dvs då även från fotbollsplaner och publik. Det har alltså handlat om relativt hårda krav. Nu har Boverket förtydligat att ljud som alstras av människor inte faller in under industribuller, vilket innebär att det inte finns några riktvärden för hur mycket idrottsverksamheter får låta. Risk för översvämning Planområdet ligger lågt, 0,5 – 2,5 m ö h, vilket kan innebära risk för översvämning om Hammnarslundsvallen skulle brista. Vallen skyddar en stor del av Kristianstad från översvämning och konsekvenserna av ett vallbrott skulle vara mycket stora ur ett totalt samhällsperspektiv. Ett arbete pågår därför kontinuerligt sedan 2002 med uppförande och förstärkning av vallar runt staden för att förhindra översvämning orsakade av hög vattennivå i Helgeå och Hammarsjön. Kommunens har bland annat utvecklat ett varningssystem ”Flood Watch” som ger prognoser för vattennivåerna 10 dagar i förväg och beredskap finns för att vidta åtgärder och t ex uppföra pallstöd för att höja Hammarslundsvallens krönhöjd. Skulle mot förmodan ett vallbrott ändå inträffa finns det tid för människor att ta sig till andra delar av staden eller söka skydd i högre byggnader. Inom planområdet kommer en tillgänglighetsanpassad huvudläktare med en höjd motsvarande 3 våningar att finnas åtkomlig för räddningsinsatser till högre höjd. Räddningstjänsten i Kristianstad har sina lokaler och utrymningsfordon inom den angränsande fastigheten i öster, ca 150 meter från planområdet, vilket också ger goda förutsättningar att snabbt nå personer som behöver undsättas.. De som oftast befinner sig inom ett idrottsområde är motionsutövare med god förmåga att snabbt förflytta sig och även hjälpa andra till en säker plats. 17 GENOMFÖRANDE Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten med beskrivningen är att den ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen. Organisatoriska frågor Tidplan Markarbeten och sanering påbörjas under 2016. Utbyggnaden sker sedan etappvis med start av läktaren och A-planen. Ny huvudarena för fotboll beräknas kunna stå färdig våren 2018 och resten av idrottsområdet till årsskiftet 2018/2019. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum då planen vunnit laga kraft. Genomförandetid är den tidsrymd inom vilken planen är tänkt att genomföras och fastighetsägare inom planområdet har en garanterad byggrätt i enlighet med planen under denna tid. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men kan då ändras eller upphävas utan att de rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas. Ansvarsfördelning Kommunen äger all mark inom planområdet och är ansvarig för planförslagets utbyggnad, drift och underhåll. Huvudmannaskap för allmän platsmark Att ett område är allmän platsmark innebär att marken är avsedd för ett gemensamt behov. Kommunen är huvudman för den allmänna platsmarken som på plankartan utgörs av ”skydd” och ”huvudgata”. Huvudmannen ansvarar för den allmänna platsmarkens utbyggnad, drift och underhåll. Ekonomiska frågor Kostnader för planläggning Kostnaden för upprättandet av nu aktuell detaljplan svarar kommunen för. Någon planavgift i samband med framtida bebyggelse skall därför inte tas ut för tillkommande bebyggelse och andra anläggningar inom planområdet. Kommunala utbyggnadskostnader Alla anläggningar, utfyllnader, byggnationer, marksanering och ledningsomdragningar bekostas av kommunen, liksom eventuella kompletterande miljöundersökningar eller andra erforderliga utredningar. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetskonsekvenser Idag är kv Vindspelet indelat i enskilda fastigheter medan största delen av planområdet utgörs fastigheten Gasverket 1. En liten del av området motsvarande parkmarken i öster och söder samt Gasklocksgatan och östra delen av Gasverksgatan tillhör Kristianstad 4:37 (liksom idrottsområdet norr om Ringvägen). Till Gasverket 1 finns 2 202 st rättigheter knutna. Mesta delen av dess är avtalsservitut för grundvatten till förmån för fastigheten. Användningsgränsen för kontorsändamål följer Västra Storgatan, men har justerats något mot Gasverksgatan i förhållande till tidigare detaljplan. Detta eftersom liten del av Radio Kristianstads byggnad låg utanför användningsgränsen. Nu ligger gränsen parallellt mot 18 den befintliga Gasverksgatan, 1,5 m från befintlig körbana. Detta medför även en liten justering av egenskapsgränsen mellan Gasverket 1 och Kristianstad 4:37 i förhållande till tidigare detaljplan, eftersom gränsen ska utgöra en rak linje i öst-västlig riktning. Fastigheterna Vindspelet 2, 6, 7, 10, 14, 15 och del av Kristianstad 4:37 föreslås regleras över till fastigheten Gasverket 1. Den allmänna platsmarken som på plankartan utgörs av skydd föreslås överföras till Kristianstad 4:37. Området för kontor kan avstyckas och utgöra en eller flera fastigheter för kontorsändamål. Någon mer detaljerad fastighetskonsekvensbeskrivning för de enskilda fastigheterna görs inte då all mark ägs av kommunen. Ansökan om lantmäteriförrättning Kommunen ansöker om och beskostar erforderlig lantmäteriförrättning. Medverkande Genomförandebeskrivningen är framtagen i samråd med Lantmäterimyndigheten och Kommunledningskontorets mark- och exploateringsenhet. BEDÖMNING AV MILJÖPÅVEKAN OCH PLANENS MILJÖKONSEKVENSER Allmänt Enligt bestämmelserna i 4 kap 34 § Plan- och bygglagen (PBL) samt 6 kap 11 § miljöbalken (MB) skall en miljöbedömning göras av detaljplaner om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Som underlag för kommunens ställningstagande till detta görs en behovsbedömning med utgångspunkt från MKB-förordningens bilaga 4. Påvisar behovsbedömningen en betydande miljöpåverkan skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Denna bedömning utgör även en beskrivning av planförslagets miljökonsekvenser. Platsens nuvarande värden och sårbarhet (Punkterna 2f-2g i MKB-förordningens Bilaga 4) Platsens fysiska miljö Området utgörs av redan ianspråktagen mark och är starkt påverkat av tidigare användning för gasverk och småindustri. Områdets läge i staden och ”brokiga” karaktär medför att det har stor tålighet för förändringar. Marken utgörs av gräs och grus och planförslaget medger mindre känslig markanvändning i form av sport- och idrottsanläggningar samt kontor. Areella näringar De areella näringarna jordbruk, skogsbruk, djurhållning och fiske påverkas inte av detaljplanen. Inte heller mark för dessa ändamål tas i anspråk för planförslagets genomförande. Naturvärden och friluftsliv Planområdet ligger inte inom riksintresse för friluftsliv eller naturvård. Planområdet ligger ca 500 meter öster om Helge Å och ca 100-150 m från planområdets södra gräns ligger Hammarsjön som utgör Natura 2000-område. Mellan planområdet och Hammarsjön ligger E22 som trots befintlig gång- och cykelbro utgör en upplevelsemässig barriär mellan idrottsområdet och naturområdena kring Hammarsjön. 19 Hammarsjön är till ytan en stor och mycket grund slättsjö vars närområde har en lång tradition av mänsklig närvaro. De faktorer som skulle kunna ha viss inverkan på Natura 2000 naturvärden är främst kopplade till läckage av näringsämnen och humus från jord- och skogsbruk. De störningar som skulle kunna uppstå från idrottsområdet handlar om ljus och ljud från fotbollsarenan där det vid matchtillfällena kommer att användas stark belysning och speakerhögtalare. Illustration Hammarsjön av Peter Elfman, från http://www.vattenriket.kristianstad.se Avståndet mellan det föreslagna läget för matcharenan och Natura 2000-området är 400-500 meter. Redan idag sker fotbollsmatcher inom idrottsområdet på den nuvarande A-planen som ligger ca 100 meter längre norrut än den nya matcharenan, utan att det noterats några störningar för området kring Hammarsjön. Även om idrottsområdet byggs ut ända längst ner i söder så bedöms det framför allt vara trafiken på E22 som innebär de största bullerstörningarna för Natura 2000-området. Vad gäller ljusförhållandena så krävs en dimension på belysningen på uppemot 110 till 140 armaturer, 220-280KW för matcharenan. För matcher i division 1 och allsvenskan krävs att gräsytan belyses samt att även de aktiva belyses vertikalt, vilket kan innebära att en del ljus ”skenar” i väg och kan upplevas störande. Framför allt är det reflektionen i armaturens skyddsglas kan upplevas besvärande. För att undvika detta så monteras bländskydd som minskar reflektionen. För träning samt matcher i övriga divisioner används alternativbelysning med lägre luxtal. Med hänvisning till att matcher med de högsta belysningskraven och speakerhögtalare sker vid enstaka tillfällen och avståndet från matcharenan till Natura 2000-området är uppemot 500 meter bedöms detta inte innebära någon påverkan på områdets naturvärden eller förekommande fågelliv. Ett ökat antal besökare inom idrottsområdet bedöms inte heller påverka Natura 2000-värdena eftersom besökarnas målpunkt är väldigt platsanknuten till träning eller idrottsevenemangsbesök norr om väg E22. Vegetation och djurliv Gasverket 1 och kv Vindspelet och fd Fjäderhammaren inrymmer i princip ingen vegetation alls och de enstaka träd och buskar som förekommer bedöms inte som sällsynta eller särskilt skyddsvärda. Planområdet omfattar en liten del av den tidigare planlagda parkmarken i Björket. Den aktuella delen av området är i förhållandevis dåligt skick med bl a mycket sly och en del döda träd. Eftersom grundvattnet står högt har trädens rötter inte sökt sig neråt vilket medför att de lätt välter. En liten del av den befintliga motionsslinga som förekommer i Björket hamnar inom kvartersmarken. Det är dock den del som är i sämst skick och det är den andra, östliga sträckan av motionsslingan som har högre standard och belysning och ansluter till gång- och cykelstråket i söder som är viktig att värna om. 20 Björket som bla inrymmer rotvältor och döda almar, okt 2015. Den del av slingan som hamnar inom kvartersmarken och på sikt kommer att tas bort, okt 2015. Planens genomförande bedöms inte innebära några betydande förändringar av antalet eller sammansättningen av djurarter inom området. Någon unik, sällsynt eller hotad djurart bedöms inte bli berörd. Kulturmiljövärden Inom planområdet förekommer två tegelbyggnader från tidigt 1900-tal som skyddas med varsamhetsbestämmelser. Det förekommer även andra typer av kulturmiljövärden i närområdet på Söder bl a i form av järnvägsmuseet och området kring Yllan. Den utveckling som nu är aktuell bedöms inte påverka dessa värden utanför planområdet. Miljökvalitetsnormer och grundvatten Nu aktuell utbyggnad av idrottsområdet syftar inte till att öka publikkapaciteten, utan att om att omdipsponera och effektivisera området och anläggningarna. Redan idag förekommer en del trafik på platsen vid evenemangstillfällena och planförslagets genomförande bedöms inte innebära någon skillnad i detta sammanhang. Inga utsläpp till luft eller vatten som överstiger gällande miljökvalitetsnormer förväntas ske med genomförandet av aktuell detaljplan. Vad gäller grundvattenförekomster så sker provtagning av grundvattnet kontinuerligt efter saneringen av fd gasverksområdet. Med hänsyn till detta så har ett område på plankartan har belagts med byggnadsrestriktioner för att det ska hållas tillgängligt tills förekommande markföroreningarna brutits ner eller avhjälps på annat sätt. Därefter blir det möjligt att bebygga marken. Påverkan på hälsa och miljö (Punkterna 2a-2e i MKB-förordningens Bilaga 4) Planens påverkan på omgivningen Matcher av olika slag generar trafik till området men i samma omfattning som idag. Förändringar görs så att parkering sker i områdets ytterkant i stället för längst i söder, vilket avlastar Ringvägen och minskar behovet av trafik genom området. I planen ges en förhållandevis generös totalhöjd vilken främst är till för den nya huvudläktaren och eventuellt en framtida övertryckshall. Läktaren innebär en visuell förändring men placeras i anslutning till arenan och de befintliga byggnaderna utmed Ringvägen. Exploateringen sker inom en begränsad yta och i direkt anslutning till befintliga vägar och verksamheter. En övertryckshall används säsongsvis, främst under de kallare delarna av året. 21 Pålning kommer att behövas för huvudläktaren vilket kan generera buller och vibrationer under byggtiden. Det förekommer dock inga bostäder i direkt anslutning till planområdet och genomförandetiden för projektet är kort. Påverkans totaleffekt Den största miljöpåverkan har tidigare markanvändning orsakat. Nu aktuellt planförslag syftar till att utveckla och förvalta området som genomgår och har genomgått omfattande marksanering för att kunna tillåta mindre känslig markanvändning (som idrott). Detaljplanens samlade miljöpåverkan är liten och påverkar lokalt. Planens genomförande bedöms inte medföra några påtagliga risker för människors hälsa eller miljön. Förhållandet till kommande tillståndsgivning och planläggning (Punkterna 1a-1b i MKB-förordningens Bilaga 4) Detaljplanen medger endast idrotts- och kontorsändamål. En anmälan om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska göras inför exploateringen eftersom området inrymmer markföroreningar. Det är viktigt att det finns tid avsatt för denna prövning eftersom bedömningen av avhjälpandeåtgärder utifrån 28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, ska vara gjord innan startbesked får ges. Förhållandet till miljömålsarbete och gemenskapens miljölagstiftning (Punkterna 1c-1e i MKB-förordningens Bilaga 4) Planförslaget främjar en hållbar utveckling genom att möjliggöra för utökning av ett befintligt idrottsområde som ligger centralt i Kristianstad och därigenom också för utökat motionsutövande och utveckling av föreningsidrotten. Marken som varit förorenad har sanerats och återbrukas nu och förtätas med nya funktioner. Idrottsområdet ligger väl förankrat i stadsmiljön och kan nås via befintliga gång- och cykelvägar samt etablerad kollektivtrafik. De miljömål som har relevans för detaljplanen är främst ”god bebyggd miljö” och ”giftfri miljö”. Planförslaget bedöms främja möjligheterna att uppfylla dessa. Stadsbyggnadskontoret Margareta Lannér-Hagentoft planchef Jeanette Petersén planeringsarkitekt 22
© Copyright 2025