1. No category

2015-02-11
Dokumentation från
utbildningsdagar för
Degerforsmodellen
Utveckling av Degerforsmodellen för
barns och ungas bästa i praktiken
Loka Brunn, 3-4 februari 2015
Tisdag den 3/2
Inledning
Styrgruppen för Degerforsmodellen hälsar alla välkomna. Syftet med
konferensen är att systematiskt bygga vidare på Degerforsmodellen för
en god samverkan för barnens bästa med grund i barnkonventionen.
Detta genom ökad kunskap om barnkonventionen samt genom att
samtala, diskutera, skapa idéer och kontakter för en god samverkan
mellan aktörer som berör barn och unga. Arbetet för en god samverkan
för barnens bästa är ett ständigt pågående arbete som hela tiden kan
utvecklas.
Hänt sedan ”Bredsjö” 2013:
• Samverka kring gemensamma informationsinsatser. Föreläsningar
gällande Barn med utmanande beteende, nätetik och nätdroger
• Vägledande samspel (ICDP) är ett långsiktigt arbete som
implementeras i verksamheterna
• Beslut om att synliggöra positiva händelser i vardagen – Krönikor
• Pinoccio ger goda resultat
• IOR har blivit permanent
• Familjeguiden tidigare ventilen har utvecklats
g:\folkhälsa och barnkonvention\degerfors\degerforsmodellen\bredsjö-lokakonferenser\konferens loka 2015\minnesanteckningar\minnesanteckningar loka degerforsmodellen.doc
2 (20)
2015-02-11
Degerforsmodellen med indelning efter ålder (Modellen kommer ändras
efter diskussioner på konferensen. Detta är den bild som visades
inledningsvis).
Modell för Degerforsmodellens samverkansgrupper.
3 (20)
2015-02-11
Barnombudsmannen Fredrik Malmberg
Barnombudsmannen är en statlig myndighet med uppdrag att företräda
barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om
barnets rättigheter, barnkonventionen. Fredrik Malmberg har varit
Barnombudsman sedan 2008 och har i uppgift att lyssna på barn och
unga med ett fokus framförallt på barn i utsatta situationer. Detta görs
genom att åka ut och träffa barn och unga där de befinner sig, men barn
och unga tar även kontakt genom telefon, mail samt fysiskt kommer och
besöker kontoret.
Fredrik som tidigare arbetat för Rädda barnen i Nepal får ofta frågor
som: Vad finns det att göra för barnen i Sverige? Det finns väl inget att
göra här? Självklart är det stora skillnader på förhållandena barn utsätts
för här i Sverige och i Afghanistan, men barn är inget genomsnitt utan de
är individer. När man möter barn i dessa två länder slås man inte lika
mycket av skillnaderna utan mer av likheterna. Barns upplevelser av
situationer är ofta lika, det som skiljer är att här i Sverige finns det
tillgång till mer resurser för att hjälpa barnet. Det är viktigt att komma
ihåg att barn kan utsätts för svåra situationer i ett land som Sverige.
Därför är det viktigt att ständigt jobba med barnkonventionen och det är
inte ett arbete som man kan bocka av och sen är det klart. För att uppfylla
barnkonventionen är det viktigt att inse att det finns mycket kvar att
jobba med i Sverige. Det handlar om vilken position man ger barnen i
samhället. Arbetet för att uppfylla barnkonventionen låter ofta bra på
papper men är svårare att omsätta i verkligenheten. I detta finns två
perspektiv som kan lyftas fram. Det ena perspektivet är rätten till skydd.
Det förstår vi, att barn som inte är fysisk och psykiskt utvecklade måste
skyddas, vilket är lätt för vuxna att förstå. Det andra perspektivet är
rätten till delaktighet och information. Detta är för vuxna svårare att
förstå och praktisera. Det är viktigt att ha med sig att alla är en riktig
människa från början, man utvecklas inte till det. Det är därför
vuxenvärldens ansvar att ta in barn och ungas sätt att ta in information
och hur de kan vara delaktiga. Skydd och delaktighet hänger ihop. Om vi
inte lyssnar missas lätt stora möjligheter till att kunna skydda.
Unga direkt är en metod för vuxna som stöd för att lyssna och göra barn
och unga delaktiga i frågor som berör dem. Metoden kan användas i
vardagliga situationer och rekommenderas som verktyg av
Barnombudsmannen. Metoden som använts är att låta barn och unga dela
med sig om sina uppfattningar genom möte med barn och unga i deras
vardag. Frågor ställs utifrån en viss situation. För att få reda på
verkligheten är öppna frågor som inte är ledande viktigt, då man inte
alltid vet vad barn och unga kan vilja berätta. Vilket stöd fick du som var
bra? Vad saknade du? Vad vill du ändra på? Det finns flera sätt att göra
barn och unga delaktiga som hjälper dem att få fram sin åsikt på olika
sätt, exempelvis genom rollspel, kollage, korta berättelser.
Länk till Unga direkt: http://www.barnombudsmannen.se/unga-direkt/
4 (20)
2015-02-11
Flera rapporter som genomförts av Barnombudsmannen presenteras:
• Projekt signal:
Våld och övergrepp i nära relationer.
Barn och unga uttrycker möjligheten till hjälp och stöd som ett lotteri
med allt för liten vinstchans där din barndom är potten i en situation som
utsatt. Det rapporteras att det är endast en femtedel av vuxna som
verkligen har lyssnat och har gjort som man ska göra. Barnen är centrum
i konflikterna.
”Ville de andra inte förstå?”
”Varför lyssnar de inte på mig?”
”Många år har gått förlorat. ”
”Det som kan förändras är framtiden för det går inte ställa tillbaka
klockan.”
Maria är en tjej som sökte upp Barnombudsmannen och var upprörd över
orättvisorna för barn.
”Barnkonventionen gäller ju inte alla barn, bara A-barn”.
Barnkonventionen är kanske ännu mer viktig när ett barn är utsatt.
Fredrik berättar om berättelser från statliga ungdomshem där barn och
unga blivit isolerade och avskilda från resten. Detta får endast ske om
man är drogpåverkad eller våldsam så att du gör andra illa.
Undersökningen visade att isolering förekommer ofta och används som
bestraffning, vilket gör att vi inte kan utgå från att alla myndigheter gör
allt korrekt.
Detta resultat framfördes till regeringen som reagerade i slutet på samma
år. Allvarliga fel hade uppmärksammats vilket åtgärdades och resulterade
i en minskning på avskiljningar med 50 procent.
”Det var en stark känsla att ringa Maria och säga: ingen lyssnade på
dig. Nu har vi gjort såhär och det har resulterat i det här.”
Ett barns uppfattning uppmärksammades och togs på allvar. Ett fel hade
begåtts – ingen hade lyssnat på barnen. ALLA barn har rätt att bli
lyssnade till!
• Bakom fasaden:
Barn och ungdomars berättelser samt tankar om den sociala barnavården.
Bakgrunden är att vi måste lyssna mer på barn och unga som är där just
nu! Vad tycker man är bra och dåligt i själva systemet. De är experter på
hur det är att vara barn där just nu. Barnombudsmannen träffade barn
runt om i Sverige och regeringen skulle sedan få lyssna på barnens egna
presentation, för barn och unga vill gärna berätta. De som presenteras av
5 (20)
2015-02-11
barnen var bland annat bestraffningssystem, att inte få träffa familjen om
du inte skött dig. Inte hälsovård, tandvård och utbildning på samma
villkor som andra barn. Att bli skrattad åt.
”Lisa berättar att hon har höga målsättningar; hon vill bli advokat,
vilket hon nämnt för personalen på HVB. Svaret hon fick var: ”Det är ju
lång väg dit”. Och så började de skratta.”
• Signaler
Rebecka som levt med våld och sexuella övergrepp har berättat om sina
upplevelser. En aktör fanns knappt med i hennes berättelser:
Socialtjänsten. De kanske har funnits där men inte lagt märke till av
barnet. De kom och gick med hon fick aldrig möjlighet att få berätta sin
berättelse. Barn berättar att de har på så många olika sätt försöka
signalera att det inte var bra. Blåmärken, trasiga kläder, uppsatser med
mörka historier etc. Ingen frågar: hur mår du? De som uppmärksammats
som stöd är enskilda personer som har engagerat sig i barnet, inga
myndigheter nämns. Vuxna personer som frågar: Hur har du det
egentligen? Barnen och ungdomarna tycker att vuxna måste fråga: hur
mår du? När man då frågar barnen: Varför tror du de inte gör det? Svarar
de:
”Jag såg i ögonen att de visste, men de vet nog inte vad de skulle göra
med det.”
Utifrån detta är det viktigt att vuxna måste få mer stöd för att våga fråga
så att baren kan berätta. Vuxna som är i kontakt med barn och unga
måste ha ett tryckt stöd för att kunna bemöta barn och unga i utsatt
situationer. Detta för att de ska veta vad man ska göra med
informationen.
• Från insidan:
Berättelser från barn som suttit i häkte.
Det finns en inställning att dessa ungdomar inte vill prata om hur de mår
och delge deras berättelser. Det går varenda gång BO har försökt. Har
frågat om vad som fungerar bra och dåligt i den situationen. I dessa
berättelser fanns aldrig socialtjänsten med. Dessa ungdomar får vara med
om traumatiska upplevelser, vilket kan fånga upp dessa redan där.
Sverige borde jobba mycket mer integrerat med polisen och socialen
kring den frågan. Ungdomarna själva vill gärna ha den kontakten och
stödet.
6 (20)
2015-02-11
• Bryt tystnaden:
Berättelser från barn och unga med psykisk ohälsa.
Många barn och unga berättar att de inte fått de stöd och vård de behöver.
Vissa berättar om att de har tvångsvårdats emot deras vilja. När de får
förklara vad som kan ha orsakat detta berättar en flicka om ensamhet,
utsatthet och mobbning. Ingen vuxen reagerade och situationen drev in
henne i den psykiska ohälsan. Flickan berätta också om att det är
nolltolerans mot mobbning och kränkning på skolan men att det inte är
ett förhållningssätt som praktiseras i verkligheten. Ungdomarna önskar
att det pratas mer om psykisk ohälsa i skolan så att det avdramatiseras
och att vuxna berättar vilket stöd man kan få. I detta finns ett stort behov
av en stöttande föräldrar säger flickan.
”Jag har ju tur. Jag har ju en mamma som har legat i. Hur går de för
dom som inte har det?”.
Barnen och ungdomarna vill ha egen kunskap om hur de kan hjälpa och
söka hjälp för att känna att de kan prata om det i skolan och våga söka
stöd. Detta bygger på relationsbyggande och att bli bemött med respekt.
Om man inte känner den respekten finns det risk att hoppa av skolan om
man mår dåligt och de förvärrar ofta situationen.
Imorgon (4 februari) kommer det ny kritik från FN:s kommitté för barns
rättigheter.
Tidigare kritik som getts:
• Brist på inflytande och delaktighet
• Barnets bästa i centrum vid handläggning och beslut. (Det sker
rituellt men har ingen kritisk innebörd, måste kunna ta in det
barnet säger! Aspekter som är viktiga att ta med: Finns det andra
aspekter än barnets bästa. HUR gjorde ni bedömningen att det är
barnets bästa?)
• Brister i tillsyn och kontroll (Särskilt vid frihetsberövande och
utsatta, Barnombudsmannen har barntelefon och barnmail för att
barn ska kunna få info om sina rättigheter)
• Svårt för barn framföra klagomål
Regeringens Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige fokuserar
bland annat på:
Länk: http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/85/44/c8893241.pdf
• Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som
berör dem (ålder och mognad, viktigt att berätta varför man inte
kan få vilja igenom om så är fallet, ”vi måste skydda barnen när
de säger sin åsikt”)
7 (20)
2015-02-11
•
•
Barn ska få kunskap om sina rättigheter (prata om sina rättigheter
här och nu, var 6:e barn i Sverige känner sig kränkt, hur
involverad är barnen i detta). ( Vet man att det finns elevombud?)
Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om
barnets rättigheter och omsätta denna kunskap o berörda
verksamheter. (Jag som arbetar med barn har rätt att få den här
kunskapen).
Tankar från barn och unga om hur Socialtjänsten ska vara:
• Höra av sig
• Vara glada
• Vara trevliga
• Lyssna
• Hälsa på oftare än 4 ggr/ år
• Tänka på vad som är bäst för ungdomen
• Ha humor
Barnen själva rekommenderar att chefer borde reagera på deras feedback
om Socialtjänsten så att personalen kan få fortbildning i
barnkonventionen.
Vad vill barn veta om socialtjänsten?
• Vad är okej eller inte? (alkoholkonsumtion; vad ska man behöva
stå ut med)
• Vilka rättigheter har jag? (Vad gäller oss?)
• Vad är/gör socialtjänsten?
• Hur får man kontakt? (Använda sökord som barn och unga
använder på internet för att de ska hitta)
• Hur kan jag hjälpa en vän? (innan barn berättar för vuxna har man
ofta berättat för en kompis, den kunskapen är jätteviktig att få
dela med sig)
Barns syn på bemötande
• Språket a och o (använd inte myndighetsspråket)
• Vara bara normal och vanlig, en människa
• Lyssna på mig (Ja jag har ju mött din syster så jag har nog bilden
klar, är inte ett bra bemötande)
• Jag är jag, och ingen annan
• Berätta, förklara och berätta igen
• Lika viktigt på nätet som IRL (Viktigt att ta till sig, viktigt att
finnas på sociala medier). Många vill provprata med vuxna för att
se vad som händer de om man berättar. Många barn efterlysser
denna typ av tjänst.
8 (20)
2015-02-11
Viktigt budskapet till vuxna från barn och unga:
”Att möta oss som människor inte som problem, objekt eller föremål”
FRÅGOR OCH SVAR:
Har Barnombudsmannen haft tema om ensamkommande barn?
Inte som års tema, men kommer säkert kunna ha i framtiden. I sociala
barnavården kommer dock detta in. Men det är en speciell situation att
komma som ensamkommande vilket bör belysas. Pejling och dialog –
testat unga direkt och har fått förmedla på loka nivå. Har ibland handlat
om bemötande på loka nivå. BO vill att skolan kom igång snabbare och
bemöter på den nivån. Barn berättar: Vi är i behov av kärlek och vi blir
utkörda i skogen. Varför isoleras vi? Hur kommer vi då in i samhället?
Dessa individer ska in i vårt samhälle så detta blir ett jätteproblem. Här
har inte vuxna riktigt tänkt vilka behov dessa barn och ungdomar har.
Hur går arbetet med att göra Barnkonventionen till lag?
Det sker hela tiden en utredning. Det ska ske under denna mandatperiod.
Dock är det viktigt att komma ihåg att arbetet inte är klart när
barnkonventionen blir lag. Det är då det börjar! Bra utgångspunk för att
kunna jobba mer med detta.
Lyfter de utsatta barnen något om att de saknas samarbete mellan
aktörer för att de hamnar mellan stolarna?
Ofta blir lösningar generella. Vi måste ha ett särskilt fokus kring utsatta
och nå fram till barn i svåra situationer. Mycket hamnar i generella
åtgärder. Vi har tagit fram föräldrastödjande material inom BVC samt
infomaterial för att föra in barnkonventionen i verklighet. Även statistik
kring levnadsvillkor MAX 18. Det är viktigt att komma ihåg att inte bara
göra insatser för utsatta barn. Viktigt för oss att ha den här ingången
utifrån barn upplevelser för detta är viktigt att lyfta fram.
Hur tycker barn att myndigheter och aktörer samverkar?
När det fungerar bra så märker nog inte barn att det är just samverkan
som gör det. Samverkan är viktigt men alla måste inte finnas samtigit.
Enligt SIGNAL så rapporterar de att samverkan inte fungerar, men barn
och unga använder inte ordet samverkan.
9 (20)
2015-02-11
Folkhälsoenheten Karlskoga och Degerfors kommuner, Cecilia
Ljung
Vi vill stärka barnens del i arbetet med Degerforsmodellen!
”Hur ska vuxna lyssna?” De ska vara som kaninen med stora öron och
små munnar, men de är ofta som krokodilen med stora käftar och små
öron.
Lokakonferensen 2015 ska bidra till fördjupade kunskaper om
Barnkonventionen samt förtydliga hur vi kan få in barnets bästa i
verksamheterna. FN är förvånade av att Sverige har så högt psykisk
ohälsa hos unga och över hur socialtjänster jobbar.
Tre perspektiv diskuteras:
• Barnperspektiv: Vuxnas perspektiv på barnen. Det perspektiv vi
ofta pratar om
• Barnets perspektiv: Barnets eget perspektiv
• Barnrättsperspektiv: Att barn har rättigheter med utgångspunkt
från konventionen.
Film visas: Göra barn starkare – en film om barnets rättigheter
Länk till film: https://www.youtube.com/watch?v=coLMu7DOgfk
Reflektioner:
• Vilka tankar får du av filmen?
Filmen kan spegla verksamheter i vissa fall. Det är skillnad på
teori och praktik vilket gör att arbetet för att etablera
barnkonventionen kan vara svårare. Teoretiskt fungerar det nog
jättebra. Men hur fungerar det i praktiken? Detta borde granskas.
•
Vilka lärdomar kan vi ta?
Det räcker inte mad att bara vara entusiastisk, utan det är även
viktigt med en effektiv ledning och styrning. I mötet med barn
och unga ska alltid bemötandet bygga på värdighet.
Genomgång av barnkonventionen. Se PPT
Diskussion
•
Hur får barn kunskap om sina rättigheter i ditt dagliga arbete?
Bok till förskolan från brottsofferjouren rekommendera för de yngsta
barnen. Boken är pedagogisk med teckningar så att känslan i barnen på
bilden kommer fram tydligt. Detta kan vara en hjälp för vuxna och de
yngsta för att förstår barns rättigheter.
10 (20)
2015-02-11
Kortfilm om barnkonventionen i föräldragrupper om hur barns rättigheter
hänger ihop med föräldraskap. Detta är någonting som kan byggas vidare
på och eventuellt utökas. Barn har ofta mer koll än vuxna. Det är ofta
lättare att jobba med barnkonventionen för de yngre barnen. Därför bör
barn lära sig om sina rättigheter i tidig ålder
Ha med i den dagliga dialogen. Barnkonventionen är ett förhållningssätt
och värdegrund som ska genomsyra den dagliga verksamheten. För att
lära barn om sina rättigheter är det viktigt att lägga sig på en nivå utifrån
barnets ålder så de förstår och lättare kan ta till sig informationen.
•
Vem har ansvaret att lära barnen om sina rättigheter enligt
barnkonventionen?
Barnen måste få reda på sina rättigheter tidigare och alla har ansvar.
Viktigt att vi vuxna ser signalerna tidigt om ett barn behöver hjälp och att
få veta sina rättigheter. Skolverket har på sin hemsida bra och tydliga
verktyg för att informera barn och ungdomar.
Film visas: Barnombudsmannen: Om hon bara hade frågat.
Länk till filmen: https://www.youtube.com/watch?v=5UvGNdEH5Gk
Fråga för framtiden:
Hur skapar vi en väg in i kommunen för barn och unga? Oavsett
öppettider måste barn kunna komma i kontakt med kommunen samt veta
hur.
WORKSHOP utifrån filmer som bygger på Barnombudsmannens
uppdrag med pejling
•
•
•
•
•
•
I vilka situationer i just ditt uppdrag kan barn påverkas? Direkt
eller indirekt?
Vilket stöd finns runt barnen?
Var behöver vi samverka mer?
Möjligheter och hinder?
Andra tankar?
Dokumentera!
Diskussion efter workshop (för diskussion under workshops se bilaga 1):
• Vad det finns för stöd i kommunen måste förtydliga genom att
information anpassas till barn och vuxna.
• Familjeguiden en bra väg in vid behov av hjälp och stöd för barn
och vuxna men också för de olika verksamheterna.
• Viktigt att skapa förutsättningar för att vuxna inte ska känna en
rädsla för att fråga barnen om hur de mår. Här är det viktigt med
stöd och information så att vuxna känner att man inte måste
11 (20)
2015-02-11
•
•
•
•
•
åtgärda allt på en gång, utan till och börja med sätta igång en
process.
BUP får mycket info om våld och övergrepp i skolan som kan ha
funnits med långt tidigare. Detta bör ses över.
Vi är flera enheter som kan möta ungdomar som behöver hjälp.
Det är viktigt att veta vart vi kan skicka vidare. Viktigt är också
att barn vet vilka kontaktuppgifter som finns.
Det vore bra med material för förskolan så att barnkonventionen
är väl förankrad hos barn och vuxna
Viktigt att våga fråga och faktiskt väga ställa raka frågor.
Ha barnets perspektiv med vid beslut.
Psykolog Lilian Berggren ICDP – vägledande samspel
Barnsyn styr vårt bemötande av barn. Hur ska vi göra för att bemöta barn
på ett bra sätt? Lilian saknar ett perspektiv: Barnsyn vilket uttrycker vår
syn på barn. Detta är grunden till hur mötet kommer att se ut mellan
vuxna och barn. Vi vill ha en symetrisk relation som bygger på
delaktighet, samspel och respekt.
ICDP handlar om relations och resursorienterad pedagogik samt vilken
dialog och bemötande som är hälsofrämjande.
”Jag tror egentligen att detta är någon genuint som finns med oss men
det är svårt att förmedla.”
Goda samspel leder till goda relationer vilket är hälsofrämjande för alla
individer. Ingen är någon utan ett mänskligt möte. Hur sker ett gott
samspel som gynnar utveckling och är hälsofrämjande? Människor
skattar ofta sitt eget bemötande med barn som högt för det finns ett
mänskligt driv att göra gott. Det är först i möte men någon annan som vi
kan konstatera att det blev bra eller kan komma fram till vad som kan bli
bättre.
Hur använder vi denna information?
I en studie av Hattie som genomförts i Danmark visar resultatet att 30 %
av barnen i studien bedömer att deras eget bemötande var ett problem. I
samma studie ansåg 13 procent att de hade en dålig relation med lärare
och att lärarna till barnen inte trodde att relationen spelade så stor roll för
barnen. Detta är ett problem där ett missförstånd kan ligga till grund för
dåligt samspel och dåliga relationer. Hur situationen ser ut i en lärande
situation är avgörande för lärandet. Vägledande samspel har visats ge
effekter på skolans arbetsmiljö och lärande. Hur kan vi då öka kvalitén i
goda relationer vilket ökar möjligheten till en god utveckling. För att
barn ska utveckla en social förmåga behöver de relationer med vuxna
runt sig som gynnar dem.
Barn betalar ett dyrt pris för en utvecklande miljö.
Ett möte mellan två personer kan förtydligas på detta sätt.
12 (20)
2015-02-11
Vem är jag -> mötet <- vem är den andre
I mötet med barn är det viktigt att ställa sig följande frågor för att
utveckla ett vägledande samspel.
• Vem är barnet?
• Vad skiljer när det blir ett bra möte?
• När vuxna går in och vet bäst, vad händer då med barnen?
• Vad är det som uppstår i mötet mellan barn och vuxna?
För en bra start i samspelet är det viktigt att leva sig in i vad den andra är
inne i och därefter sätta sig in i den andras persons situation. Det har inte
skett ett möte försens man har tagit sig igenom det första steget. För att
kunna samspela med barn är det viktigt att kommer in, leva sig in i vad
barnet är inne i, sen samarbeta och gå hem. För ett samspel är det viktigt
att först möta personen utifrån dennes situation. Inte bara säga kom nu,
vilket ofta försvårar situationen med protester. Det är då ofta barnet som
blir problembärande.
För ett vägledande samspel med barn:
• Utgå från att barnet är kompetent.
• Använd öppna frågor.
• Gå ner i dialog höjd.
• Vi bör utgå från att det har hänt något när de säger till.
• Lever sig in i det. (Oj då. Hur gör vi nu då?)
Vuxna är skickliga på att möta barn som redan är vana att bemötas. Det
krävs ännu mer om barnet inte är van att mötas. I de situationer där det är
svårare att bemöta barnet kliver vuxna oftare bort från barnet och pratar
med andra och distanseras från ett samspel och ett möte. Det barnet är
ännu mer behov av mötet. De som fått mycket får mer. De som inte fått
mycket får ännu mindre. Vad är då ett gott samspel? Hur kommer man
runt detta? Barn upp till tonåren är vana att misslyckas. Om man
uppmuntrar ett bra beteende växer barnet och känner sig duktiga, vilket
är något som barn lätt lär sig och kommer ihåg. Ge kritik biter inte riktigt
för det är barn vana vid eftersom de är vana att misslyckas. Det är i
tonåren som barn själva kan se konsekvenserna av dåligt beteende.
För ett gott möte bör alla som är i kontakt men barn och unga fundera på
om det egna beteendet medför mitt sätt till ett gott möte, tillit och respekt.
Ofta ser vi barnet som ett problem. Det är en gammal syn att se på barn
som individer som har brister och är problemet. Nu har vi kunskapen om
att se på barn som individer med en egen röst och som besitter egen
kompetens. Detta medför en nyfikenhet på barnets tankar.
När något händer måste vi hjälpa barnet att ha kvar någon riktning. Vi
faller lätt in i en negativ beskrivning vid problem. Vad är det vi jobbar
med som gynnar utvecklingen och att vi kommer framåt. Vart är jag i
mer komplicerade situationer? Och hur kommer jag framåt?
13 (20)
2015-02-11
Det gäller att varje möte skapar ett bra samspel som ett sparkonto som
buffert till när det blir motigt. Om vi får till det och det går bra så ser vi
det ofta som att det är vuxna som är bra. Ett möte som går mindre bra
resulterar oftast i motsatsen där det är barnet som är problemet. Viktigt
att stryka ord som problem och lyda och i framtiden använda samarbeta
istället. Vi måste hjälpa varandra och se hur vi kommer framåt och kan
hitta ett hälsofrämjande samspel mellan barn och vuxna.
”Det är så självklart, ändå är det så svårt!”
Som vi beskrivet ett barn, så möter vi ett barn. Hacking. Loopingeffekt:
• Beskrivningen avgör hur vi ser
• Man finner det man söker
• Man ser det man förväntar sig se
Vad som gör barn trygga i samspelsmiljön kan vara avgörande för ett
gott samspel. Trygghet är avgörande. Barnets möjlighet att blir hörd är
väldigt viktigt. Lilian önskar att den svenska förskolan skulle ta efter den
finska förskolan där grupperna är mindre och lärarna fler. Om ett
förskolebarn får kosta tre ggr mer än ett skolbarn så har de betalat
tillbaka detta vid 17 års ålder. Detta sparar samhället på i längden.
Vägledningens betydelse
Hur skapar en symmetrisk relation i en asymmetriskt situation?
Barns utveckling kan delas in i en triangel bestående av motorik,
kognition och emotionen. (motorik – viktigt och prioriteras, kognition –
viktigt och prioriteras, emotionen – vad gör vi med det?). Det kan verka
som att emotionell förmåga ska uppstå med automatik. Hur övar vi upp
en samspelsförmåga? Mentallisering är större än empati = kunna se
någon annan inifrån och sig själv utifrån. En situation kan bli tokig, då
gör om och gör rätt, upp igen. Hur mycket övar vi barn på detta?
Dagens barn behöver en större inre styrka för det yttre trycket är större.
Länk: www.utanförskapetspris.se/
• Av 110 000 barn hamnar 13000 i livslånga utanförskap
• 10-15 miljoner/ person som aldrig kommer
arbetsmarknaden
• Nilsson 2010
in
på
Generella insatser: Inte bara göra något förens det är ett uttalat problem.
Viktigt att göra generella insatser som främjar alla. Det påverkar även de
som har uttalade problem. Vägledande samspel är ett sätt att arbeta
förebyggande och hälsofrämjande.
”Barn är gjorda för att samarbeta – stryk över lydnad. Men de behöver
en vägledning!”
14 (20)
2015-02-11
ICDP är ett hälsofrämjande basprogram
• Visa att du tycker om barnet (1)
• Följ barnets initiativ (2)
• Intim dialog (3)
• Ge erkännande (4)
Starta och ladda målet. Ta siktet på målet och vägled barnet dit.
• Gemensam uppmärksamhet (5)
• Ge mening (6)
• Utvidga, ge förklaringar (7)
Gå in i hur barn tänker.
• Planläggning steg för steg (8a)
• Anpassa stödet (8b)
• Reglera situationen med fasta rutiner (8c)
• Positiv gränssättning (8d)
”attitude is a little thing that makes a big difference”
Länsstyrelsen - Camilla Pettersson
Stöd till föräldrar med barn i tonåren är ett projekt som prioriteras och
jobbas aktivt med hos länsstyrelsen Örebro län. För mer information se
PPT
Camilla.pettersson@lansstyrelsen.se
Lästips
• Kompetenta familjen
• Respekt för barnet av Karin Edenhammar
• Förskolebarnets mänskliga rättigheter av Lars G Gustafsson
Slut dag 1
15 (20)
2015-02-11
Onsdag den 4/2
Inledning
Cecilia börjar dagen med dikt av Marlene Tengblad.
Information från verksamheter
Familjeguiden
• Julia Åhlgren är ny koordinator för Familjeguiden under Ida
Bromans föräldraledighet. Familjeguiden finns på Degerfors
kommuns hemsida. Familjeguiden ger samlad information om de
verksamheter och resurser som arbetar för att stärka barn, unga
och familjer i Degerfors kommun. Via Familjeguiden kan
föräldrar, anhörig eller barn på enkelt sätt få hjälp att hitta just de
verksamheter som man önskar få kontakt med. Det kan gälla små
och stora frågor och bekymmer som rör familjeliv, föräldraskap
eller barn och ungas hälsa, utveckling och lärande. Familjeguiden
på nätet är uppbyggd utifrån vilka insatser och aktörer man kan
vända sig till kategoriserat efter barnets ålder. Flyers och visitkort
om familjeguiden finns för att kunna dela ut i de olika
verksamheterna. Dessa går att beställa av Julia.
Första linjen psykiatri
• Anna Kling. Ny inom förstalinjen psykriatrin på Pilgårdens
vårdcentral. Telefonnummer till Anna finns på hemsidan under
”Kurator med inriktning barn och unga 6-14 år”.
Aktörer inom Degerforsmodellen presenteras
0-1 år
• Familjecentralen: Viktig del i modellen för barn och deras
föräldrar. Här finns möjligheter att påverka.
• Barnhälsoteam: Träffas några ggr per termin. Vid problem får
föräldrar skriva på att sekretess får brytas så olika aktörer kan
blandas in för bättre hjälp. Diskuterar i teamet vem som gör vad
och vad är bäst för barnet. Därefter får familjen feedback.
Därefter samordnas en individuell plan som syftar till att det ska
fungera bra i vardagen för barnet. För kontakt med
barnhälsoteamet via förskolan Annette Gadde annars till personal
på BVC.
• Gryningen: Maria Sundström, ser en ökning av föräldrar som
kontaktar verksamheten på eget initiativ där 50 procent tar
egenkontakt via mail och telefon. Gryningen kan komma ut till
verksamheter och visa vilka de är om det önskas. Detta skulle
kunna ske via föräldramöten och på vårdcentralen.
16 (20)
2015-02-11
1-5 år
• QPM: Möte som föräldrarna äger där de får diskutera frågor
utifrån dem. Detta fungerar bra och alla inblandade är med på det.
• IOR: Samarbete mellan socialförvaltningen, förskolan och
vårdnadshavare för ett barn med normbrytande beteende.
Verksamheten arbetar kring barnet för att stärka barnet med ICDP
som metod.
6-16 år
• Pinoccio: Pinoccio är skolans variant på Ior. Ett ypperligt sätt att
stödja och hjälpa barnet i och utanför skolan tillsammans med
föräldrarna vilket ger en god helhetsbild. Liten stund tillsammans
med barnet som ger mycket där barnet får känna sig sedd. Viktigt
i arbetet är att samordna alla skolor för att få en god samverkan.
• BUP: Steget efter första linjen psyktiatrin. Det finns vissa
riktlinjer för när och var det krävs mer stöd av BUP. De som
jobbar på BUP har som uppdrag att sortera och vägleda för en
god hälsoutveckling. Vid frågor, ring så hjälper personaen till att
hitta rätt vårdnivå för barnet.
• Elevhälsan och ungdomsmottagningen kan lyftas in under denna
ålderskategori.
• Tematiska föräldramöten i årskurs 7-9. Arbetet har blivit bra
bemött av personal och föräldrar, där arbetet fortsätter att
utveckla och lyfter in föräldrarna i detta. Arbetssättet är på gång
inom F-6.
16-20 år
• I denna ålderskategori finns inte ett utbrett nätverk på samma sätt.
• Ungdomsmottagningen borde lyftas in i kategorin, riktar sig till
ungdomar från 13 år.
• Polisen: Arbetet kring åldersgruppen är inne i en förändringsfas.
Jobbar för att ha två poliser i Degerfors som jobbar med detta
framöver. Polisen arbetar mycket med besök och oanmälda besök
där ungdomar befinner sig för att möta dem i deras vardag. Ta
gärna kontakt vid problem med våldsamma lekar och liknande.
• Riktat ANDT-arbete: Sker genom parallella processer för extra
förebyggande arbete. Infört ny intoxblankett när unga och vuxna
kommer in påverkade till sjukhuset. Detta gör att vi kommer ha
möjlighet att följa utvecklingen över tid och se eventuella trender.
Ny fråga har även införts om vuxna kommer in gällande om de
har barn hemma för att kunna skapa ett skydd vid behov. Vid
tankar och idéer är det bara att höra av sig till Emma Ringström,
folkhälsoenheten.
17 (20)
2015-02-11
Sammanfattning från dagen innan se PPT
WORKSHOP 1
Barnkonsekvensanalys
Det är viktigt att alla verksamheter alltid utgå från barnets bästa. Viktigt
att göra en barnkonsekvensanalys när en insats eller situation får påtaglia
konsekvenser för barnet/barnen. Viktigt är också att alltid dokumentera
det som görs. Ekonomi och miljöfaktorer kan vara faktorer att brottas
med och där måste en diskussion finnas för barnets bästa. I detta kan ett
tillvägagångssätt vara att väga positiva och negativa faktorer för barnet
mot varandra för att de till barnets bästa.
•
Lista på ett papper konkreta exempel på barns
delaktighet/inflytande i din verksamhet. Insats, steg nr och
verksamhet ska framgå.
•
Diskutera tillsammans utifrån Harts stege. Var på stegen placerar
ni de konkreta exemplen? Dokumentera ert resonemang för
inlämning (se bilaga 2).
WORKSHOP 2
Hur kan du/vi uppfylla barnens rätt? För dokumentation se bilaga 2.
Sammanfattning: Vart är vi? Vart ska vi?
• Kalle: Utvecklat kontakter med ett fördjupat perspektiv. Varför
samverkar vi - för att vi ska göra ett bättre jobb. ”Vilken sanning
ska vi jobba utifrån? Jo barnen. Lyssna på ungarna”
• Katarina: Dagarna har gett mycket och det är det allra viktigtaste
i utvecklingsarbetet. Det är viktigt att diskutera frågor som: Hur
tar vi upp det här med barnen och vad gör vi? Hur kan vi
18 (20)
2015-02-11
•
•
•
•
•
•
förbättra? Värdefulla dagar som gett goda svar och även gett ett
ansikte på de som arbetar i verksamheterna som alla ska
samverka med.
Ingmar: Viktigt att vi hela tiden jobbar framåt. Hur medvetna är
vi samt var och hur långt har vi kommit vad gäller barns
rättigheter? Det är viktigt att vi nu ta vara på det vi lärt oss och tar
med sig frågorna hem till verksamheterna: Hur går vi vidare? Hur
riktar vi oss till barn? Ett ex. film Botkyrka.
Kalle: brukar skapa idéer om de är öppna. Hur kan vi presentera
Socialtjänsten som något positivt? Myndigheter och liknande bör
komma ut i skolan och till föräldrar och presentera sig.
Om en film görs generellt kan den visas för alla barn men det är
också viktigt med det personliga mötet.
Polisen: Hur vi går vidare? Vi måste kliva ur vår zon och möta
barn och unga på deras arena Bemöta och hitta en gemensam
kontakt mellan polis och socialtjänsten i marktjänst ute där barnen
och ungdomarna finns.
Cecilia: För en god samverkan och för att uppfylla och
upprätthålla barnkonventionen krävs att personer i
verksamheterna får jobba utifrån det här perspektivet.
Barnrättsperspektivet ska alltid finnas med vid träffar och
diskussioner med förtroende valda där information om barns
rättigheter ska spridas.
För barnens bästa är det viktigt att förstå varför, ha kunskap om,
kunna göra skillnad samt vilja göra skillnad. I detta arbete är det
viktigt att lyssna och aktivt återkoppla till barnen, så barnen får
veta och ha koll på processen.
Samlade länkar till filmer och lästips under dessa två dagar!
• Film ”Göra barn starkare” – en film om barnets rättigheter
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=PoCbuCRerN0
• Film ”Om hon bara hade frågat”.
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=5UvGNdEH5Gk
• Film ”Vi frågade socialtjänsten”.
Länk: https://www.youtube.com/watch?v=Y3tTlcdnMvE
• Unga direkt
Länk: http://www.barnombudsmannen.se/unga-direkt/
• ”Våga berätta” Nytt forum på 1177
http://www.1177.se/Skane/Nyheter/Nyhetsbehallare/Nationellt/V
aga-beratta---nytt-tema-for-barn/?ar=True
• Respekt för barnet av Karin Edenhammar
• Förskolebarnets mänskliga rättigheter av Lars G Gustafsson
19 (20)
2015-02-11
Information från verksamheterna!
Folkhälsoenheten, Cecilia Ljung
• Bokslut: Folkhälsoenheten har ett uppdrag att ta fram en årlig
dokumentation med utgångspunkt från folkhälsa och
barnkonvention. Årets bokslut bygger på barnets förväntade
utvecklingslinje 0-18 år. Framförallt är det indikatorer för friskoch riskfaktorer som lyfts fram.
• Krönikor: Här ges möjlighet att lyfta fram det bra vi gör. Fått
möjlighet att skriva krönikor varannan vecka. Här finns en stor
möjlighet för oss att nå ut till medborgare. Var med och skriv om
ert arbete och riktlinjer. Detta innefattar att man står för sina egna
ord. Kom på kick-off 24/2, 10.00–12.00. Chefredaktörer för
tidningen hjälper till och ge stöd och tankar, vilket är en fantastisk
möjlighet och skapar ett bra sätt att nå ut, ta chansen!
• Uppföljning av konferensen sker efter sommarlovet.
• Folkhälsokonferens 16/10 Psst… du har rätt! med fokus på
barnkonventionen i Karlskoga
BUV Karin Sjöstrand:
Psykiatri för barn och unga vuxna (BUV) står inför utmaningar med nya
patientlagen. Ungdomar ska vara mer delaktiga i framtiden. Vi har en
utmaning där vi måste accelerera. I detta inkluderas första linjen
psykriatrin för en god samverkan. En läkare och en psykolog som
konsulterar och stöttar i arbetet och ska vara med Anna Kling i hennes
arbete men också som stöd för lärare och på BVC. Dessa ska kunna vara
till hjälp och finnas på plats för samtliga. Detta arbete har inte riktigt tagit
fart men det är på gång. Kopplat till filmen från Vida Världen kommer
psykiatrin stötta upp boendena framöver då de kan ha trauma med sig
och därifrån bidra med hjälp till boende och hitta specialhjälp. Mål och
datum kommer bli satta under våren förhoppningsvis.
Josefin Sejnelid Region Örebro län,/folkhälsoförvaltningen.
Det sker en del förändringar sedan bildadet av regionen och
samhällsmedicin kommer att bli uppdelat på Regional utveckling och
Region kansliet.
• Nätverksträff 9 mars kl. 8.30–12 med fokus mat och hälsa. Alla är
välkomna att anmäla sig till denna dag.
• Konferens om nätvandring – näthat – nätmobbning för en stor
samverkansgrupp sker den 9 mars, kl. 9-16.30. Kostar 595: -.
• Arbete för att öka skolnärvaron pågår genom att skapa rutiner för
att förbättra skolnärvaron. I detta arbete kommer en handlingsplan
att tas fram, ett samarbete mellan Karlskoga och Degerfors
kommun
20 (20)
2015-02-11
•
•
•
•
Ett arbete för att sprida Liv o hälsa ung resultaten pågår. Syftet är
att resultaten ska leda till förändring ute i verksamheterna. Hör
gärna av er om ni vill ha information till detta.
Konferens boka 19-20 maj i Göteborg.
Ny upplaga av Föräldrar spelar roll.
Ny forskning om föräldrastödet från Örebro Universitet. Ser på
effekterna på kort och långsikt.
Slut dag 2