1. No category

RAPPORT 2015:27
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
ODLING OCH BEBYGGELSE
I MUNKTRÄDGÅRDEN
RAÄ 21
KV MUNKTRÄDGÅRDEN 1
VADSTENA STAD OCH KOMMUN
ÖSTERGÖTLANDS LÄN
EMMA KARLSSON
Odling och bebyggelse i Munkträdgården
Innehåll
Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Arkeologisk bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Vadstena stad. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Munkträdgården under medeltid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Munkträdgården efter klostrets nedläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Arkeologiska undersökningar 1996-2013. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Syfte och metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Tekniska uppgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Appendix 1. Makroskopisk analys - Jens Heimdahl . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Appendix 2. Genomgång av murbruksprover - Ann-Charlott Feldt . . . . . . . . . . 21
Bilaga 1. Fyndlista. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Bilaga 2. Ritningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Bilaga 3. Kalibrerade 14C-dateringar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35
Bilaga 4. Fotografier från undersökningen 1921 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36
Bilaga 5. Översiktsbilder 1938. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40
Omslagsbild: Munkträdgården med Rödtornet i bakgrunden. Mot ost-sydost. Foto
Emma Karlsson, ÖM.
ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD
Box 232 • 581 02 Linköping • 013 - 23 03 00 • www.ostergotlandsmuseum.se
1
Sammanfattning
Östergötlands museum genomförde i november 2012 och maj-augusti 2013 en arkeologisk förundersökning inom fastigheten kv Munkträdgården 1, Vadstena stad
och kommun, Östergötland. Vid undersökningen påträffades flera nivåer med kulturlager. Till den äldsta fasen hör ett odlingslager. Förkolnat sädeskorn i lagret har
daterats till 1260-1390 e Kr. Under denna period låg området nära det kungliga palatset och senare det nybildade klostret. Till en yngre fas har en gårdsplan, en möjlig
syllstensrad samt ett brandlager kopplats. Ett förkolnat sädeskorn från brandlagret
har daterats till 1290-1420 e Kr och lämningarna har tolkats höra samman med
den bebyggelse som legat i området före munkträdgårdens utvidgning i början av
1500-talet. Dessa lämningar överlagrades av ytterligare ett odlingslager. Lagret bör
kopplas samman med munkträdgården alternativt senare tiders odling i området,
dock senast fram till mitten av 1800-talet då tomten åter bebyggdes. Vidare påträffades en gles stenläggning av småsten i Murgatan. Stenläggningen har tolkats som
en möjlig väg, en föregångare till Murgatan. En kraftigt nedbruten grundmur hittades även strax öster om porten mot Murgatan. Kalkbruk från muren pekar på en
efterreformatorisk datering.
Emma Karlsson
antikvarie
Finspång
Motala
Norrköping
Linköping
Vadstena
Söderköping
Mjölby
Ödeshög
Åtvidaberg
Boxholm
Kinda
Ydre
2
Valdemarsvik
6479000
6479000
493500
Vadstena 9:1
(
!
Vadstena 16:1
(
!
Vadstena 22:1
(
!
Vadstena 14:1
Vadstena 2:1
(
!
Vadstena 17:1
(
!
Vadstena
28:128:1
Vadstena
(
!
(
!
Vadstena 28:1
Vadstena 18:1
(
!
Vadstena 18:1
Vadstena 18:1
(
!
Vadstena 20:1
(
!
Vadstena 29:1
(
!
Vadstena 8:1
7:1
Vadstena 34:1Vadstena
(
!
Vadstena 21:1
(
!
(
!
Vadstena 5:1
(
!
(
!
VadstenaVadstena
5:1
6:1
Vadstena 5:1 !( !(Vadstena
( 5:1
!
6478500
6478500
(
!
Vadstena 5:1
Vadstena 4:1
(
!
Vadstena 15:1
© Lantmäteriverket MS2008/06551
493500
Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5000.
3
Inledning
En arkeologisk förundersökning har genomförts inom
fastigheten kv Munkträdgården 1,Vadstena stad och
kommun, Östergötland. Undersökningen föranleddes av schaktning för avlopps- och fjärrvärmeledningar.
Uppdragsgivare var Statens Fastighetsverk vilka även
stod för de arkeologiska kostnaderna. Arbetet utfördes
mellan november 2012 och augusti 2013 efter beslut
från Länsstyrelsen Östergötland. Ansvarig för fältarbetet och för rapportarbetet var undertecknad.
Arkeologisk bakgrund
Vadstena stad
Vadstena fick stadsprivilegier år 1400 och är den yngsta av Östergötlands sex medeltida städer. Vid denna
tidpunkt var dock orten i praktiken redan en stad. En
stadsliknande bebyggelse hade från 1370-talet vuxit
fram kring det nybildade klostret. Klostret började byggas på slutet av 1360-talet och invigdes år 1384 (Fritz
2000b:72-84).
Orten Vadstena omtalas i de skriftliga källorna första
gången år 1268. Då fanns där ett betydande kungligt
gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 1346 för
byggandet av klostret. Den kungliga gården ska enligt
en källa från slutet av 1300-talet inte ha utgjort ett äldre
kronogods. Det var istället en kunglig privat egendom
vilken förvärvats genom köp och böter. Palatsbyggnaden bedöms vara uppförd mellan 1250 och 1275. Den
byggdes i tegel och var för sin tid ett enastående hus.
Ett hus avsett för kunglig residens med möjligheter för
fest och representation (Fritz 2000a:59ff). Palatset och
området kring det undersöktes på 1950- och 1960-talet.
Vid undersökningarna påträffades lämningar som tyder
på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen. Bland
annat framkom kraftiga stolphål och ett engelskt mynt
präglat kring sekelskiftet 1000 e Kr (Stibéus 2000:45ff).
Ett hundratal meter söder om kungsgården låg
sockenkyrkan S:t Per. Kring år 1830 revs den senmedeltida gotiska kyrkan men dess torn fick stå orört. Idag
ingår det i byggnaden Rödtornet (Hasselmo 1982:13).
Rester efter en äldre romansk stenkyrka har påträffats
vid ett flertal arkeologiska undersökningar. År 2006
framkom ett tidigkristet gravmonument i området
för den gamla kyrkogården. Fyndet tyder på att det
funnits en föregångare till den romanska stenkyrkan
redan på 1000-talet (Östergötlands museum i manus,
dnr 302/05).
Vadstenas centrala placering i ett bördigt jordbruksområde gjorde staden till en viktig knutpunkt för
4
handeln under senmedeltiden. Den starka kopplingen till klostret innebar att staden även var ett mäktigt
andligt centrum. Efter reformationen 1527 minskade
klostrets betydelse och det skedde en tillbakagång för
staden. Munkarna fördrevs från klostret 1550 och nunnorna 1595 (Fritz 2000c:200ff).
Munkträdgården under medeltid
Det aktuella undersökningsområdet ligger inom klosterområdets sydvästra hörn och ansluter till den mur
som begränsar klosterområdet åt söder, utmed Klostergatan och åt väster utmed Murgatan. Området kom att
införlivas i munkarnas trädgård (fruktträdgård) i början
av 1500-talet. Dessförinnan var området bebyggt och
en gata omnämnd i de skriftliga källorna som ”Stora
gatan vid brödernas trädgård” förband Skänningegatan och Murgatan (Bengtsson 1995:41ff; Söderström
2000:244ff; Sigurdsson & Zachrisson 2012:100ff).
Utvidgningen av klosterområdet omnämns i Vadstenadiariet. Där berättas att den orsakade många strider
och gräl mellan bröderna och systrarna i klostret. Den
beskrivs också som besvärlig på grund av avhysningen av det bebyggda området (Sigurdsson & Zachrisson 2012:100f). I diariet står bland annat följande
om dessa svårigheter: ”Denna utbyggnad var besvärlig, eftersom det överallt runtomkring fanns – låta vara
otillbörligen – olika gårdar: prebendegårdar och många
andra. Häribland var även de av Guds kyrka klandrade
beginernas gård; dessa beginer mottog dagligen föda från
klostret. Bröderna skingrade och fördrev denna sekt, en
verklig smittohärd som fördömts i kanonisk rätt.” (Gejrot 1996:407).
I den tegelmur som munkarna lät uppföra i samband
med utvidgningen, och som löper längsmed Klostergatan, finns delar av ett äldre hus inmurat. Byggnaden syns
tydligast inifrån klosterträdgården. Av tradition har det
hävdats att lämningen är ”beginernas gård”. Beginerna
var en ordensliknande förening för kvinnor. Rörelsen
hade sina rötter i 1100-talet, i området för nuvarande
Belgien (Lindaräng 2009). Att beginerna haft ett hus i
det område som avhystes för klosterträdgården är alltså
känt genom skriftliga källor men att det skulle vara just
detta hus finns det inte några belägg för. Byggnadmaterialet menar Söderström (2000) talar för en datering
till 1400-talets första hälft. Rester efter ytterligare ett
hus syns i murens sydvästra del. Denna del av muren
ingår dock i en nuvarande byggnad men husresterna
kan studeras inifrån huset (Söderström 2000:246f).
I anslutning till det så kallade ”beginernas hus” har en
arkeologisk undersökning gjorts (SR 92A). Den utfördes år 1921 under ledning av landsarkivarie Kjellberg.
Figur 3. I munkträdgårdens södra mur syns rester efter ett äldre, medeltida, hus. Enligt tradition har det hävdats
att det är beginernas hus. Foto mot sydväst. Emma Karlsson, Östergötlands museum.
Vid undersökningen konstaterades att huset haft ett
innermått om 6 x 3,4 m. Golvet bestod av en kullerstenläggning. Ovan detta var ett jordlager i vilket fynd
av djurben, spikar, märlor av medeltida typ, formtegel
från valv och brandrester påträffades. Då man inte fann
några spår efter eldstad eller rökgångar tolkade Kjellberg huset som ett kapell. Enligt den dokumentation
som upprättades tycks det även ha framkommit äldre
bebyggelselämningar. Dessa var dock mer fragmentariskt bevarade och de beskrivs mycket summariskt
i dokumentationen. Sannolikt kvarligger en stor del
av de framtagna lämningarna (Söderström 2000:247;
ATA Kjellberg).
Vid samma tillfälle undersöktes ytterligare ett område, cirka 40 m nordost om ”beginernas hus” (SR 92B).
Här hade man vid plöjning av en potatisåker emellanåt
stött på en stengrund. När utgrävningen startade var
till och med stenarna delvis synliga ovan mark. Vid
undersökningen framkom en stengrund till ett större
hus med tre eldstäder. Utanför huset dokumenterades
även två stenansamlingar vilka tolkades som en brunn
och en avfallsbinge. De senare anläggningarna tycks
dock inte ha undersökts närmare. Över hela området
fanns brandrester och Kjellberg tolkade att bebyggelsen
förstörts vid 1423 års stadsbrand. I grävningens fyndmaterial återfinns dock ett mynt präglat 1448 vilket
skulle kunna peka på en senare datering. Andra fynd
som tillvaratogs var bland annat en medeltida benkam
och en pilspets av järn (Söderström 2000:248f; ATA
Kjellberg).
Kjellbergs undersökning har beskrivits av den samtida lokalhistorikern läroverksadjunkt Charles Bengtsson (1878-1942). Bengtsson tyckts inte vara speciellt
imponerad av Kjellbergs undersöknings- och fyndinsamlingsmetod och skräder inte orden: ”Skada blott,
att arbetet utfördes – gjordes så dilettantmässigt. Så t ex
förekom ingen sållning av jorden, varför skörden av lösa
fynd, som skulle kunnat bidraga till dateringen av bebyggelsen, blev ytterst liten.” Bengtsson fortsätter:” En
dag förevisade Kjellberg utgrävningarna för en främling,
som då frågade om några lösa fynd, av mynt eller dyligt,
gjorts därunder. K svarade ’Nej, just inget av värde’. I
detsamma petade främlingen med sin käpp fram ur den
uppkastade jordhögen ett ganska stort silvermynt från
1440-talet” (Bengtsson 1995:41). Sannolikt är det samma mynt som återfinns i ovan nämnda fyndmaterial.
5
26 A
92B
26B
26C
92A
Figur 4. Lägena för 1921 års
undersökningar markerade
(röda ringar) på dagens karta
(SR 92A-B). Inprickningen utgår från fotografier tagna vid
undersökningen (ATA). Enligt stadsarkeologiskt register
(röd prick) finns ytterligare tre
poster (SR 26A-C) i området
(Hasselmo 1982). Vid en närmre granskning av dessa visar
det sig att det rör sig om dubbelregistreringar av Kjellbergs
iakttagelser och undersökning.
Det korrekta antalet påträffade
lämningar bör alltså vara två.
Skala 1:2000.
Figur 5a. SR 92A, ”Beginernas hus”. Ritningar
upprättade vid Kjellbergs undersökningar 1921. Originalritningarna har tidigare funnits på ATA men tycks
ha förkommit. Ur: Söderström 2000.
6
Munkträdgården
efter klostrets nedläggning
Efter det att systrarna fördrevs 1595 övergick klostret
i statlig ägo och det tycks ha stått övergivet i några decennier. På 1640-talet inrättades ett krigsmanshus i
delar av fastigheterna vilket var i bruk fram till 1783.
På den äldsta bevarade kartan över Vadstena, upprättad 1642, benämns området fortfarande för KlåsterTrägården vilket tyder på att området då var relativt
oförändrat sedan klostertiden (Sigurdsson & Zachrisson 2012:129). Under 1700-talet upprättas flera uppmätningar över klosterområdet och trädgårdarna finns
beskrivna i flera syneprotokoll. I den aktuella delen av
klosterträdgården fanns fruktträd och 1720 nämns
även att det låg sju odlingslotter, längsmed den södra
muren, vilka dock ansågs vara föga lönande (Sigurdsson & Zachrisson 2012:136ff).
Efter det att krigsmanshuset lades ner kom klosterområdet att nyttjas som hospital. Den aktuella delen
av munträdgården arrenderades dock för privat bruk
mellan 1798 och 1849 och under denna tid uppfördes
flera byggnader inom trädgården, bland annat en dansoch teatersalong (idag kallad Gamla teatern). År 1849
övergick halva trädgården i privat ägo och den halva
användes som kurhuspark för hospitalets patienter.
På 1850-talet revs en ladugård i hörnet Klostergatan
– Murgatan (Sigurdsson & Zachrisson 2012:153ff).
På platsen uppfördes ett bostadhus, idag kallat ”Nedre klosterträdgården” (Bebyggelseregistret). Dessförinnan hade även en parstuga flyttas till denna del
av trädgården. Stugan byggdes senare till och kallas
idag för Isbergska huset efter en lärare som bodde där
Figur 5b. SR 92B. Ritningar upprättade vid Kjellbergs undersökningar 1921. Originalritningarna har tidigare
funnits på ATA men tycks ha förkommit. Ur: Söderström 2000.
7
runt 1900 (Sigurdsson & Zachrisson 2012:153ff). År
1916 köpte staten tillbaka den privatägda delen av den
före detta munkträdgården. Området röjdes och återplanterdes delvis med träd (Sigurdsson & Zachrisson
2012:209). Fastigheterna ägs och förvaltas idag av Statens fastighetsverk.
Arkeologiska undersökningar
1996-2013
Invid det så kallade Isbergska huset har en arkeologisk
undersökning gjorts i samband med schaktning för VAledning. Schaktet kom till största del att beröra ett äldre
ledningsschakt men inom en kortare sträcka framkom
lämningar. På drygt 0,4 m djup, under äldre fyllnadsmassor, fanns en stenläggning och under denna ett 0,1
m tjockt kulturlager (Feldt 1995).
I samband med renoveringsarbeten inom byggnaden
”Nedre klosterträdgården” har en äldre, nedbruten,
mur påträffats under golvet i en av lägenheterna. Sannolikt rör det sin om rester efter den mur som uppfördes
i början av 1500-talet (Feldt 2012). Vidare dokumenterades flera nivåer med kulturlager i fastighetens uthuslänga. Uthusets södra vägg utgörs av ovan beskrivna
klostermur. Vid renoveringsarbetet kom även en del av
murens insida att dokumenteras. Det kunde konstateras att, den undersökta delen av, muren sannolikt byggs
i tre etapper. En av etapperna skulle kunna härröra från
ett medeltida hus (Feldt 2013).
Utöver dessa undersökningar har ett par mindre
grävningar gjorts i närområdet. Vid Gamla teatern,
inom munkträdgårdens sydöstra hörn, har lämningar
såsom gropar, stenläggningar och kulturlager dokumenterats (Feldt 2001). Vid schaktningsarbeten i Klostergatan år 1995 påträffades 0,5 - 0,6 m tjocka kulturlager
i jämnhöjd med det aktuella undersökningsområdet
(Hörfors 2011).
Figur 6. Rekonstruktionsförslag till hur familjen Regnstrands trädgård kan ha sett ut på
1820-talet. Ur: Sigurdsson & Zachrisson 2012.
8
Syfte och metod
Syftet med den arkeologiska förundersökningen var
främst att styra markingreppen så att fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämning
som trots detta kom att beröras av arbetet undersöktes och dokumenterades avseende karaktär, omfattning
och datering. Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i samband med schaktningsarbetena. Påträffad fornlämning undersöktes genom handgrävning och
dokumenteras med ritningar, beskrivningar och foto.
Läget för schakten mättes in med hjälp av RTK-GPS i
kombination med manuell inmätning.
En övergripande målsättning var inhämtande av
arkeologiska data för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden avseende Vadstena. I samband med undersökningen skulle nedanstående frågeställningar särskilt
beaktas:
• Fanns det lämningar som kunde knytas till perioden före 1506 då munkarna utökade sin trädgård, exempelvis i form av bebyggelselämningar
och/eller den gata som legat inom området?
• Fanns spår efter munkarnas trädgårdsanläggning, exempelvis i form av odlingsgropar, gångar
eller odlingsbäddar?
I syfte att svara på dessa frågeställningar togs jordprover för makrofossilanalys. Jens Heimdahl, Riksantikvarieämbetet UV Mitt, anlitades för att utföra analysen.
För datering har växtmaterial (insamlat från ovanstående jordproverna) analyserats med hjälp av 14C-analys.
Dessa analyser genomfördes av Ångströmlaboratoriet i
Uppsala. Bedömningar av kalkbruksprover har gjorts av
arkeolog Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum.
Resultat
Undersökningen kom att omfatta cirka 110 löpmeter.
De nya VA-ledningarna lades till stor del i befintligt
schakt. I beskrivningen nedan benämns schaktsträckorna Schakt 1 - Schakt 5 och de dokumenterade profilerna Profil 1 - Profil 6 (se figur 7).
Undersökningen kom att ske i tre etapper varav
den första utfördes i november 2012. Då öppnades två
schakt upp strax intill ”Nedre klosterträdgårdens” östra
vägg (Schakt 1) och invid den södra entrén till samma
hus (Schakt 2). Det förstnämnda schaktet följde ett äldre ledningsschakt. I syfte att lokalisera ledningen öppnades två mindre provgropar upp intill husets norra entré.
Groparna var 1,4 x 1,4 m stora och cirka 0,7 m djupa. I
dessa två provgropar dokumenterades fyra nivåer med kulturlager (se
figur 8, profil 1). Orörd undergrund
framkom inte inom schaktdjupet.
Schakt 5
Målargrä
ISBERGSKA
HUSET
nd
Profil 6
Profil 4
Schakt 4
Profil 5
Schakt 3
Mu
Provgrop 1-2
rga
tan
Profil 5
Profil 1
Schakt 1
NEDRE
KLOSTERTRÄDGÅRDEN
Schakt 2
Profil 2
Profil 3
Klos
terga
tan
Figur 7. Schaktplan med schakt- och
profilbeteckningar. Skala 1:500.
9
Schakt 2 var 6 m långt, 0,6 m brett och 1 m djup. I området framkom fyra nivåer med kulturlager. På grund
av schaktets ringa bredd dokumenterades dessa endast
med två kortare profilritningar (Profil 2 - Profil 3).
Schakt 1 var ca 11 m långt, 1,4 m brett och 1 m djupt.
Schaktet följde som sagt en äldre avloppsledning och
i schaktkanterna kunde endast omrörda jordmassor
iakttas.
Provgrop, profil 1
Schakt 2, profil 2
T
3
1
T
2
2
1
T
T
3
4
4
5
Profil 1
1 Dominerande inslag av tegelbrockor och stora
tegelfragment. Enstaka kalkbruk.
2 Mörk gråbrun svagt sandig lera, enstaka träfragment.
3 Ljus gulbrun lera, rikligt inslag med vitaktigt kalkbruk
(puts?). (Motsvarar L9 i Schakt 4)
4 Mörk gråbrun lera, enstaka kolbitar, sten och
tegelfragment. Homogent. (Motsvarar L4 i Schakt 4)
Profil 2
1 Gult kalkbruk, enstaka tegelbrockor.
2 Brungrå sandig lera, måttligt-rikligt inslag av
tegelbrockor och tegelfragment samt kalkbruk.
Heterogent.
3 Gråbrun lera, enstaka djurben, tegelfragment, kalkbruk.
I botten av lagret va träfragment. Homogent.
4 Liknar L2 men något ljusare färg och mindre inslag av
tegel.
5 Gulgrå lera.
Figur 8. Lagerföljden i de två provgroparna var likartade. Profil 1 i provgrop och Profil 2 i Schakt 2. Skala 1:20.
N
Figur 9. Läget för de två provgroparna. Den första provgropen har öppnats och den andra har precis börjat grävas.
Foto mot söder. Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum.
10
N
N
Figur 10. Översikt över den första undersökningssträckan (Schakt 1-2). Foto mot sydväst. Emma Karlsson, Östergötlands museum.
Figur 11. I bildens högra kant syns det äldre ledningsschaktet (Schakt 1). Från detta grävdes ett mindre schakt
(Schakt 2) runt den södra entrén. Foto mot söder. Emma Karlsson, Östergötlands museum.
11
Figur 12. Schakt 4 berörde delvis en äldre ledningsdragning (kabel i bottnen av schaktet). Mot söder. Foto
Emma Karlsson, Östergötlands museum.
Figur 14. Schakt 3 öppnades upp mellan ”Isbergska huset” och Schakt 4. Mot nordost. Foto Emma Karlsson,
Östergötlands museum.
Figur 13. I den norra delen av Schakt 4 var området stört av tidigare grävningar. Mot sydost. Foto Emma Karlsson, Östergötlands museum.
12
Den andra etappen utfördes försommaren 2013 och
innefattade Schakt 3 och Schakt 4 vilka var 20 respektive 60 m långa (se figur 7). De var båda 1,0 m breda och 0,7 m djupa. I den norra delen av Schakt 4 var
området stört av tidigare grävningar. Inom de ostörda
delarna framkom flera skikt med kulturlager vilka dokumenterades i tre profiler (Profil 4 - Profil 6). Lagren
påträffades på cirka 0,15 - 0,20 m under markytan och
var 0,3 - 0,6 m tjocka. Nedan följer en redovisning av
de lämningar som påträffades inom Profil 4 och 5. Profilritningar och lagerbeskrivningar återfinns i Bilaga 2.
Det stratigrafiskt äldsta lagret i båda profilerna bestod av gråbrun sandig lera med enstaka småsten (L4).
Lagret, som var 0,10 - 0,25 m tjockt, låg ovan den orörda
undergrunden (lera) och har tolkats som ett odlingslager. Två jordprover från lagret har analyserats för
makrofossil. Proverna innehöll inte något bevarat organiskt material men förkolnade sädeskorn och benfragment tyder på jordförbättring med hjälp av köksavfall.
Ett av sädeskornen har daterats med hjälp av 14C-analys
till 1260 - 1390 e Kr (Ua-48203, 2 sigma).
Odlingslagret överlagrades av tre lager: L3, L6 och
L9. Lager 3 framkom i den norra delen av Schakt 4 (24
- 35 m). Lagets karaktär skiftade inom sträckan men
bedömdes ändå höra till samma kontext. I den södra
delen bestod lagret av en ”lins” med grus/grovsand, småsten och kalkstensflis (≤ 5 cm), tegelfragment, enstaka
kalkbruk och djurben. I norr var lagret 0,05 - 0,10 m
Målargrä
nd
~
~
~
Mu
och innehöll mindre andel sten och större inslag tegelbrockor (bl a formtegel F11, F12), kalkbruk och djurben. Innehållet i den sistnämnda sträckan var således
mer av byggnation-/raseringskaraktär än den södra. I
lagret påträffades och tillvaratogs ett fragment av en trefotsgryta (F10) och djurben (F5, F7). En bit kalkbruk
togs tillvara för bedömning (prov D). Provet uppvisar
stora likheter med kalkbruk från medeltida kontexter
i klostermuren (Appendix 2). Lagret tolkades som en
förstärkt och trampad yta, möjligen är det rester efter
en gårdsplan eller gata/gränd.
Söder om den trampade ytan var ett 0,05 - 0,20 m
tjockt lager (L6) av svartgrå lerig sand med rikligt inslag av sot och kolbitar, enstaka till måttligt inslag av
kalkbruk och tegelfragment samt enstaka djurben. Lagret återfanns inom en sex meter lång sträcka i Schakt 4
och sju meter lång sträcka i den södra delen av Schakt
3. I det senare schaktet sammanföll lagrets norra begränsning med läget för flera stenar vilka möjligen kan
vara en syllstensrad (figur 16). Två bitar yngre rödgods
(F3, F9) hittades i lagret och en bit kalkbruk (prov B)
tillvaratogs. Det sotiga lagret tolkades som ett möjligt
brandlager efter en byggnad. I makrofossilanalys av
lagret framkom köksavfall i form av ben, fiskben och
spannmål (brödvete). Ett par enstaka fröer antyder
också om en miljö nära ett stall (starr) och latrin (hallon) (Appendix 1). Ett förkolnat sädeskorn från lagret
har daterats till 1290 - 1420 e Kr (Ua-48204, 2 sigma).
Det tillvaratagna kalkbruket har
bedömts vara av medeltida karaktär
(Appendix 2). Utifrån de stratigraNedbruten mur
fiska förhållandena bör brandlagret
~
ISBERGSKA
(L6) och den trampade ytan (L3)
~
HUSET
~
vara ungefär samtida. Fasen bedöms
L3
Profil 5 (35m)
Profil 4 (0m)
vara medeltida, sannolikt från tiden
före klosterträdgården anlades.
Söder om brandlagret var ett
0,3 m tjockt lager med gråbrun leA1
rig sand med rikligt inslag av vitt
L6
Ev syllstensrad
A2
kalkbruk, enstaka tegelfragment
och småsten (L9). Lagret bedömdes i fält att vara relativt sentida
Profil 4 (18,8m)
med koppling till uppförandet av
Profil 5 (13,5m)
Profil 5 (15m)
befintligt hus. Ett kalkbruksprov
från lagret (prov C) visar emellertid att bruket är av medeltida kaNEDRE
KLOSTERProfil 5 (0m)
raktär. Likaså talar de stratigrafiska
rga
tan
TRÄDGÅRDEN
Klos
terga
tan
Figur 15. Schaktplan med profiler
och ett urval lämningar markerade.
Skala 1:500.
13
29
28
27
26
25
T
1
T
24
T
5
2
1
3
2
3
T
B
Makro
4
4
förhållandena till L4 och L6 för att även detta lager kan
vara av medeltida ursprung.
Brandlagret och den trampade ytan täcktes av ett
0,10 - 0,15 m tjockt humöst kulturlager (L2). Lagret var
homogent och bestod av mörkbrun sandig lera (humus)
samt enstaka tegelfragment, småsten, träfragment och
djurben. Sammansättningen tyder på att det rör sig om
ett odlingslager. Utifrån underliggande lagers karaktär
och dateringar borde lagret vara tillkommet i samband
med munkarnas trädgårdsutvidgning alternativt under i
samband med trädgårdsodling under 1600-1700-talen.
De yngsta lagren bestod av flera lager av utfyllnadskaraktär (L1, L5, L10, L12, L13). Ett av dessa (L5)
innehöll stora mängder tegel och taktegel (enkupigt)
och sentida fynd såsom yngre rödgods med vitleredekor, buteljglas, småflaskor, planglas och spik. Lagret
Figur 16. En möjlig syllstensrad framkom i Schakt
3. Mot nordost. Foto Emma Karlsson, Östergötlands
museum.
14
hör sannolikt med byggnation-/ombyggnation av ”Isbergska huset” och/eller ”Nedre klosterträdgården”.
Lagret är således som äldst från 1850-talet. Vidare fanns
ett tjockare påfört matjordlager i den del av Schakt 3
som berörde en gräsbevuxen yta. Strax söder om ”Isbergska huset” påträffades även en nedgrävning med
gulvit lera och rikligt med sten. Anläggningen tolkades
höra samman med en brunn, som ligger strax väster om
läget för schaktet.
I den orörda bottenleran påträffades ett par runda
nedgrävningar (A1-A2). De var 0,35 respektive 0,40
m i diameter samt 0,10 och 0,20 m djupa. I fyllningarna fanns såväl tegel som kalkbruk. Anläggningarna
tolkades som stolphål men huruvida de är äldre eller
yngre än L4 gick inte att fastställa. I A2 framkom ett
litet glasfragment (F8). Glaset var ofärgat (med något
mjölkig ytbeläggning), mycket tunt och en aning välvt. I nära anslutning till stolphålen fanns ytterligare en
nedgrävning (L7). Den framkom dock endast i schaktvägg och dokumenterades således endast i profil. Nedgrävningen var minst en meter lång och cirka 0,30 m
djup. Fyllningen bestod av heterogen flammig gul lera
blandat med gråbrun sandig lera, samt flera stenar. Enligt stratigrafin är gropen yngre än L4 men äldre än L6.
Den norra delen av Schakt 4 var, som redan nämnts,
helt söndergrävd av sentida schaktningar. Inget av arkeologiskt intresse framkom på sträckan förutom strax
intill och utanför porten till Murgatan (Profil 6). I höjd
med klostermuren, på 0,10 m djup under markytan,
påträffades en större sten (0,70 x 0,50 m). Den tycktes
ligga i en nedgrävning och den ingår med största sannolikhet i en grundläggning till klostermuren. Direkt
utanför muren, i Murgatan, fanns en 1,2 m lång sträcka
med kulturlager. På 0,5 m djup var ett 0,2 - 0,3 m tjockt,
homogent mörkbrunt lager med svagt sandig lera. Under detta framkom en gles stenpackning med småsten
(0,05 - 0,10 m stora). Stenarna tycktes ligga direkt på
den orörda undergrunden. Stenläggningen skulle kunna vara rester efter en väg.
Den tredje och sista grävningen gjordes i augusti
2013. Schaktet togs upp med anledning av anslutning
av vatten i Murgatan. Schakt 5 omfattade drygt 3 m och
togs upp ovan befintlig vattenledning. I schaktets östra
del, ungefär en meter öster om klostermuren, framkom
rester efter en mur. Muren var kraftigt nedbruten och
23
22
21
21
20
19
18
17
1
1
× Porslin
× Buteljglas
5
5
2
″
″
″
4
L
″
6
″
?
″
× BII:4
″
″
?
7
L
T
Figur 19. Del av schakt 4, profil 5, mot ONO. Skala ca 1:30.
0
1m
förstörd, bland annat av vattenledningen. Den påträffades på 0,4 - 0,7 m djup och bestod av sten och kalkbruk.
I kalkbruket fanns enstaka tegelfragment. Kalkbruket
(prov A) har likheter med bruk från 1600-1700-talen
i en byggnad i kv Handelsmannen i Vadstena (Appendix 2). Schaktningsarbetet styrdes så att lämningen inte
kom till skada. Murens ursprungliga uppbyggnad och
riktning gick inte att fastställa.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att den
äldsta fasen lämningar bestod av ett odlingslager som
kan knytas till palatstiden alternativt till klostrets första
decennier. Därefter följer en fas med lämningar efter en
trampad yta/gårdsplan, en möjlig syllstensrad samt ett
brandlager vilka vittnar om bebyggelse i området före
munkträdgårdens utvidgning år 1506.
Ovan dessa lämningar fanns ytterligare ett odlingslager.
Lagret bör kopplas till munkträdgården alternativt till
senare tiders odling i området, dock senast i mitten av
1800-talet då tomten åter bebyggdes. Vidare påträffades
en gles stenläggning av småsten i Murgatan. Stenläggningen tycktes vara lagd direkt ovan orörd undergrund.
Lämningen framkom emellertid på en mycket kort
sträcka vilket gör den svårtolkad. Kanske rör det som
om en äldre vägbeläggning till Murgatans föregångare.
En kraftigt nedbruten grundmur hittades även strax
öster om porten mot Murgatan. Kalkbruk från muren
pekar på en efterreformatorisk datering.
Undersökningsresultatet kastar även nytt ljus över
en äldre undersökning. Om man jämför den stenläggning som påträffades 1995 med de nu påträffade lagren, vad gäller de stratigrafiska förhållandena och den
rumsliga placeringen, tycks 1995 års stenläggning ligga
direkt ovan det äldsta odlingslagret. Läget för lämningen stämmer också väl med var den äldre gatan bör ha
legat. Det är alltså mycket möjligt att 1995 års stenläggning varit del av ”stora gatan vid brödernas trädgård”.
Stenläggning,
Feldt 1995
Figur 17. I Schakt 5 framkom en kraftigt nedbruten
mur. Mot öster. Foto Emma Karlsson, Östergötlands
museum.
Figur 18. Den södra delen av nuvarande klosterträdgården var under medeltiden bebyggd och en gata,
kallad ”Stora gatan vid brödernas trädgård”, fanns i
området. Streckad linje avser gatans sannolika sträckning. Vid en tidigare undersökning kan vägen ha
påträffats. Skala 1:3000.
15
Referenser
Bengtsson, C. 1995. Vadstena i mitt hjärta. Föreningen
Gamla Vadstena Småskrifter serie nr 40. Motala.
Feldt, A-C. 1995. Isbergska huset. RAÄ 21, Vadstena stad,
Östergötland. Rapport. Östergötlands museum.
Feldt, A-C. 2001. Nytt avlopp vid Gamla Teatern. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2001:99.
Feldt, A-C. 2012. En mur under golvet. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård.
Rapport 2012:45.
Feldt, A-C. 2013. Runt knuten på Sancta Birgitta Klostermuseum. Östergötlands museum. Avdelningen för
arkeologi och byggnadsvård. Rapport 2013:31.
Fritz, B. 2000a. Det medeltida Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000.
Red. Göran Söderström.
Fritz, B. 2000b. Klostret byggs och staden växer fram. I:
600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström.
Fritz, B. 2000c. Klostret under och efter reformationen. I:
600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000. Red. Göran Söderström.
Gejrot, C. 1996. Vadstenadiariet. Latinsk text med översättning och kommentarer. Kungliga samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia.
Handlingar del 19. Stockholm.
16
Hasselmo, M. 1982. Vadstena. Riksantikvarieämbetet och
Statens historiska museer. Rapport. Medeltidsstaden 36.
Stockholm.
Hörfors, O. 2011. Från teatern till pizzerian – nya VA-ledningar i Klostergatan. RAÄ 21, Klostergatan, Vadstena
stad och kommun. Rapport 2011:52. Östergötlands
museum.
Lindaräng, I. 2009. Beginerna – en medeltida och nutida
kvinnorörelse. Föreningen Gamla Vadstenas småskriftserie nr 54. Vadstena.
Sigurdsson, J. & Zachrisson, S. 2012. Aplagårdar och klosterliljor. 800 år kring Vadstena klosters historia. Artos.
Malmö.
Stibéus, M. 2000. Vadstena före staden. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år 2000.
Red. Göran Söderström.
Söderström, G. 2000. Stadens offentliga byggnader. I: 600
år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till
år 2000. Red. Göran Söderström.
Östergötlands museum i manus, dnr 302/05. Arkeologisk
förundersökning. Schaktning för fjärrvärme i Vadstena.
Tekniska uppgifter
Fastighet
Socken/stad
Kommun
Län och landskap
kv Munkträdgården 1
Vadstena
Vadstena
Östergötland
Fornlämningsnummer
Vadstena 21:1
Digitala fastighetskartans blad
Koordinatsystem
Höjdsystem
Mätteknik
64E 7j NV
SWEREF 99 TM
RH70
RTK GPS
Typ av undersökning
Länsstyrelsens dnr
Länsstyrelsens handläggare
ÖM dnr
ÖM projektnr
ÖM Intrasisnr
Arkeologisk förundersökning
431-8848-12
Magnus Djerfsten
435/12
531427
-
Beställare
Kostnadsansvarig
Statens fastighetsverk
Statens fastighetsverk
Projektledare
Biträdande projektledare
Personal
Emma Karlsson
-
Fältarbetstid
Totalt undersöktes
5-6 nov 2012, 28 maj-4 juni 2013, 22-23 augusti 2013
110 löpmeter
Fynd
Foto
Analyser
C4682:1-13
Digitala
Makrofossil, 14C
Grafik
Renritning
Grafisk form
Emma Karlsson
Lasse Norr
Lasse Norr
Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum.
Ur allmänt kartmaterial
ISSN 1403-9273
© Lantmäteriverket MS2008/06551
Rapport 2015:27 © Östergötlands museum
17
Appendix 1. Makroskopisk analys - Jens Heimdahl
Makroskopisk analys av jordprover från kv
Munkträdgården 1, Vadstena stad, Ög
Teknisk rapport
Jens Heimdahl, UV Mitt 2013-12-11
Bakgrund
Under den arkeologiska undersökningen i kv Munkträdgården 1, Vadstena
stad, Östergötland, sommaren 2013, togs tre jordprover för analys av
makroskopiskt innehåll med fokus på växtrester. Proverna har analyserats
under december 2013. Undersökningen ägde rum inom ett område där en
klosterträdgård anlades i början av 1500-talet och existerade i omkring 50
år. Frågan är dels om vi i materialet kan se spår av denna anläggning, och
dels om det finns spår av annan bebyggelse och verksamhet. De provtagna
kontexterna består dels av odlingsjord och dels av något som kan vara
lämningar av en byggnad.
Metod och källkritik
Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen. Proverna
innehöll torrvolymer om en halv till en liter jord per prov. I laboratoriet
preparerades proverna genom flotation enligt metod beskriven av
Wasylikowa (1986) och våtsiktades med 0,25 mm maskvidd. Även den
kvarvarande flotationsresten av tyngre minerogent material våtsiktades och
genomsöktes efter artefakter. Efter floteringen samlades proverna upp och
förvarades i vatten till dess de analyserades. Identifieringen av materialet
skedde under ett stereomikroskop med 7-100 gångers förstoring. Den
makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte
är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben mm har
eftersökts.
Det provtagna stratana begränsas uppåt av en skarpa kontakter, vilket visar
att den postdepositionella bioturbationen varit begränsad här och i detta
fall försumbar. Materialet kan sålunda bedömas ligga in situ sedan lagrets
tillkomst och eventuell omlagring av material har således skett innan
depositionstillfället.
Källvärdet för makrsokopiskt material i odlingsjord kräver en särskild
kommentar. En kontinuerligt brukad odlingsjord utgörs av en markhorisont
som regelbundet omrörs genom grävning eller plöjning, samt regelbundet
tillförs och uppblandas med nytt material som gödsel och jordförbättring.
Syftet med omrörningen är att syresätta markhorisonten för att öka den
biologiska aktiviteten, och därmed nedbrytandet av organiskt material och
frigörandet av näringsämnen. En brukad odlingsjord är alltså en miljö i
vilket ömtåligt organiskt material snabbt bryts ner, och mer motståndskraftigt
material (t.ex. vissa fröer) med kan anrikas, men så småningom också
18
bryts ner. Detta innebär att odlingsjordar med fortsatt odling, eller fortsatt
biologisk aktivitet, generellt sett är dåliga miljöer för studier av forntida
odling. Istället tenderar det organiska innehållet att spegla de senaste
decenniernas vegetation och fröbank. De forntida odlingsspåren kan finnas
kvar i motståndskraftigt material (som förkolnat material eller ben) men
utan datering är detta omöjligt att skilja från modernare material. Om en
odlingsjord begravs, t.ex. under fyllnadsmassor (som i detta fall), kan
dock den biologiska aktiviteten avsevärt minska, i synnerhet om jorden
samtidigt är vattenmättad. Detta kan leda till att odlingsjorden bevaras med
det innehåll den hade när den begravdes, vilket, om det skett någorlunda
när inpå odlingens avslutande, alltså speglar den avslutande, eller sista,
odlingsfasen. Mer motståndskraftigt material (förkolnat material, ben och
vissa fröer) kan vara tillsatta i äldre odlingsfaser, men detta är generellt sett
svårbedömt. Däremot speglar många kulturväxter med stor säkerhet den sista
odlingsfasen, eftersom många kulturväxtfröer är ömtåliga och känsliga för
nedbrytning.
Analysresultat
I bifogade tabell har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer
och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala 1-3 prickar, där 1
prick innebär förekomst av enstaka (ca 1-5 st) fragment i hela provet.
2 prickar innebär att materialet är vanligt – att det i stort sett hittas i
alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 prickar innebär
att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande
materialen i provet och man hittar det var man än tittar. I tabellen presenteras
förkolnade fröer med en asterisk (*) efter det latinska namnet samt med
komentaren ”förkolnat” efter det svenska namnet.
L
4
4
6
Beskrivning
Tolkning
Analyserad vol. l
Träflis
Träd och buskar
Träkol
Däggdjurs- och fågelben
Animalier
Fiskben och fjäll
Molusker
Tot. Antal identifierade makrofossil
Nedbrunnen byggnad Vid 16 m
1
Vid 26 m
1
Odlingshorisont
2
Vid 15 m
Profil
Odlingshorisont
kv Munkträdgården 1
1
1
0,6
●● ● ●●
●● ●● ●●●
●
●
●
●●
0
0
3
Svenskt namn
Latinskt namn
Slankstarr-typ
Carex flacca-typ
1
Svinmålla-typ
Chenopodium album-type
1
Hallon
Rubus idaeus
1
Brödvete
Triticum aestivum
1
19
Diskussion
L4 Odlingshorisont i profil 1 & 2
I dessa odlingshorsionter fanns inget bevarat organiskt material kvar som
kan berätta något om odlingen på platsen. I jorden fanns gott om träkol och
träflis som sannolikt är rester av jordförbättringsmedel som blandats i jorden.
I ett ab proven fanns också spår av gödning med köksavfall (benfragment
och förkolnad säd).
L6 Nedbrunnen byggnad?
I detta strata var bevarandegraden något bättre, och vis ser spår av köksavfall
i form av ben, fisk och spannmål. I materialet finns också enstaka fröer
bevarade som visserligen är allt för få för att på ett bra sätt använda i
en analys, men vars generella tafonomiska natur i detta sammanhang
ändå kan skvallra om närhet till stallmiljö (starr), och latrin (hallon).
Sammansättningen av dessa tafonomiska grupper är vanliga i princip i alla
medeltida urbana miljöer. I detta sammanhang kan de möjligen antyda att
spåren av byggnader i detta område kan tyda på att det legat en stadsgård
här.
Referenser
Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E.
(ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology.
John Wiley & Sons Ltd. 571-590
20
Appendix 2. Murbruksanalys - Ann-Charlott Feldt
Genomgång av murbruksprover från
Munkträdgården 1 i Vadstena
Ann-Charlott Feldt
Proverna har jämförts med referenssamlingens bruk genom okulär
bedömning av färska brottytor. Ingen mikroskopering eller tunnslipsanalys
har utförts. Proverna har jämförts med referenssamlingen avseende
relationen kalk/ballast, kalkens färgton, ballastens innehåll och kornstorlek
samt omfattning och storlek på ingående kalkklumpar, luftbubblor och
organiskt material. Dessutom har en bedömning gjorts rörande brukets
konsistens (d v s om det är hårt, smuligt eller mjöligt) och homogenitet (d v s
om fördelningen av de ingående beståndsdelarna är jämn eller ojämn).
Det finns lokalt jämförelsematerial från andra undersökningar i Vadstena
i museets referenssamling, med murbruk från både medeltida och nyare
murverk (t ex Feldt 2008a-b; 2012a-b; 2013; Referenssamlingen).
Sammanlagt omfattar genomgången sju prover. Dessa kunde delas in i sex
typer (nedan benämnda A-F), varav tre varianter (B, C och D) är mycket lika
varandra och kan mycket väl komma från en och samma byggnad. Dessa
tre prover påminner om murbruk funna i dels kulturlager i kv Munken 10,
strax väster om kv Munkträdgården 1 (Feldt 2012a), dels från klostermurens
insida i Munkträdgården (Feldt 2013). Bruk D är särskilt likt tre prover
från klostermuren. De tre proverna kommer från en den av muren som
har spår av flera byggnadsetapper. Proverna kommer från de två äldsta
byggnadsetapperna, vilka båda kan vara äldre än klostermurens uppförande
1506 (Feldt 2013, prov I, II och XIII). Prov B-D har bedömts vara av
medeltida karaktär.
Bruk A har sin närmaste parallell i 1600-1700-talsmurbruk från kv
Handelsmannen i Vadstena (Feldt 2008b). Bruk E saknar paralleller i
referenssamlingens murbruk från Vadstena. Den ljust beige färgtonen tyder
på att det inte är den lokala kalken som använts, då den ger en betydligt
gulare kalkpasta. Närmast påminner det om ett murbruk från biskopsgården i
Linköping där det sannolikt kan dateras till 1500-tal (Referenssamlingen).
Den sista bruksvarianten, bruk F, representeras av två prover. Dessa har
vissa likheter med bruk C och därmed även ovan nämnda murbruk från kv
Munken 10, men är betydligt mjöligare i sin konsistens. En datering av bruk
F till hög- eller senmedeltid är dock sannolik.
21
Kontext
Typ
Schakt 5, i mur
A
Schakt 4, L6 vid 16 m
B
Schakt 4, L9
C
Schakt 4, L3 vid 32 m
D
Schakt 2, Profil 3, L1
E
Schakt 2, Profil 3, L2 (-3)
F
Provgrop norr om Schakt 1, L3
F
Beskrivning
Smuligt, löst, ojämnt beige/ljusbrunt ler-/kalkbruk
med stora beige kalkklumpar. Ballasten utgörs
övervägande av filler.
Fast ljust kalkbruk med en varierad färgrik och
ojämnt fördelad ballast (1-5 mm grov). Enstaka små
runda luftporer.
Fast ljust kalkbruk med en varierad färgrik och
ojämnt fördelad ballast (1-7 mm grov). Enstaka små
runda luftporer. Liknar B men ojämnare ballast och
något ljusare
Putsbruk. Fast ljust beige med en varierad färgrik
och ojämnt fördelad ballast (1-3 mm grov). Enstaka
små runda luftporer. Liknar B men mörkare färg.
Kompakt, ljust beige, finkornigt kalkbruk med
millimeterstora vita kalkprickar och mycket
finkornig ballast ( 1 mm). Måttligt med spridda
små luftporer. Bruket saknar helt paralleller i
referenssamlingens Vadstena-murbruk
Ljust, mjöligt, mycket kalkrikt kalkbruk med ojämnt
fördelad ballast och måttligt med luftporer/håligheter
av varierat utseende.
Ljust, mjöligt, mycket kalkrikt kalkbruk med ojämnt
fördelad ballast och måttligt med luftporer/håligheter
av varierat utseende.
Referenser
Feldt A-C. 2008a. Under golvet i Vadstena klosterkyrka. Vadstena stad och
kommun. Rapport 2008:116. Östergötlands länsmuseum.
Feldt A-C. 2008b. Tegelmur, kramlad sandsten och spiktegel. RAÄ 21,
Kv Handelsmannen 1, Vadstena stad och kommun. Rapport 2008:129.
Östergötlands länsmuseum.
Feldt A-C. 2012a. Kungsgårdstid och klostertid i kv Munken. Arkeologisk
förundersökning.
RAÄ 21. Kv Munken 10 Vadstena stad och kommun. Rapport 2012:48.
Östergötlands museum.
Feldt A-C. 2012b. En mur under golvet. Arkeologisk förundersökning. RAÄ
21. Klostergatan 5, Kv Munkträdgården 1, Vadstena stad och kommun.
Rapport 2012:45. Östergötlands museum.
Feldt A-C. 2013. Uthuset bakom klostermuren. Arkeologisk förundersökning.
RAÄ 21. Klostergatan 5, Kv Munkträdgården 1, Vadstena stad och kommun.
Rapport 2013:53. Östergötlands museum.
Referenssamlingen för murbruk. Östergötlands länsmuseum
22
Bilaga 1. Fyndlista
Fynd
Antal Fynd
Typ
Material Material Teknik
Animalie
Ben
C4682:1
10
Ben
C4682:2
1
Kärl
BII:4
C4682:3
3
Kärl
BII:4
C4682:4
1
Kärl
BII:4
C4682:5
1
Ben
C4682:6
1
Kärl
C4682:7
1
Ben
C4682:8
1
Glas
Glas
C4682:9
2
Kärl
BII:4
C4682:10
1
Kärl
Trebensgryta
C4682:11
1
Tegel
Formtegel Tegel
C4682:12
1
Tegel
C4682:13
1
Kärl
Vikt
Fragm Lager Anmärkning
141,5
F
I plan schakt 3, motsvarande
L13 (i profil) (7-9m)
Drejat
9,8
F
Invid/ovan stenar schakt 3, ca
10,6m -syllsten?
Drejat
43,5
F
L6
Passning. L6 ca21,3m
Drejat
115
F
L5
Botten av L5 ca 21,3m
13
F
L3
L3, ben i profil ca 26m (se
ritning)
8,3
F
31
F
L3
L3 i plan vid ca 30-32m
(profil)
Blåst
0,1
F
A2
Mycket litet glasfragment,
ofärgat och en aning böjt. A2
Drejat
12,9
F
L6
Passning. L6 vid 19m i profil
Tummat
27,1
F
Slaget
137,4
F
Formtegel Tegel
Slaget
12903
F
Lösfynd sannolikt L3 ca 3m
CII:2
Drejat
18,3
F
Lösfynd i omrörda massor
intill mur. Eventuellt del av
Bartmann-krus.
Animalie
Vitlera
Ben
BII:4
Animalie
Drejat
Ben
BII:4
Vitlera
Lösfynd i schakt 3
Mellan L2 och L3, ca 31m i
profil
L3
L3 i plan ca 30-32m i profil
23
♦
V
Bilaga 2. Ritningar
Dnr 435/12:1
14m
13
12
11
~
10
Schakt 3
8
~
10
9
T
~
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
T
T
T
1
2
3
4
14
Heterogent, sand. Innehåller lera, tegel, kalkbruk m m. Sannolikt påfört.
Homogent, mörkbrun, sandig lera (hög humushalt). Enstaka tegel (inkl mycket små fragment), småsten, träfragment, djurben. Odlingsjord?
Skiftar karaktär men ingår ändå i samma lager/kontext.
I S delen: ”Lins” med grus/grov sand, småsten och kalksten (<0,05 m), tegelfragm, enstaka kalkbruk, djurben (mer trampad-yta-känsla).
I N delen: Större tegelbrockor, rikligt med kalkbruk (både småfragment och bitar), mycket djurben (stora) (mer bygg- alt raserings-känsla).
Bygg eller rasering muren. Därefter ”trampad” yta?!
Gråbrun, sandig lera. Enstaka småstenar - ursprunglig marknivå. OBS! Hittar inget tegel i profil.
Rikligt - dominerande av (tegel och) taktegel (enkupigt + nock), måttligt - rikligt med kalkbruk och småsten, enstaka kalkstenar.
Fynd av små flaskor och buteljglas (grönbrunt, grönt, vitt), BII:4, planglas, spik.
Svartgrå, lerig sand. Mycket sotig och rikligt inslag av kolbitar, måttligt - enstaka kalkbruk (vitt, prickar) och tegelfragment, enstaka djurben.
Nedgrävning. Fyllning: heterogen, flammig, gul lera + gråbrun, sandig lera. Enstaka stenar, flera skarpkantade.
Diffus övergång till L4 i Ö, tydlig nedgrävningskant i V.
Heterogent, brun, grusig lera. Enstaka tegelbrockor och stenar.
Gråbrun, lerig sand. Rikligt med vitt kalkbruk (enstaka större bitar), enstaka tegel och småsten.
Brun, lerig sand. Måttligt - enstaka med tegel, kalkbruk, enstaka stenar.
Gulvit lera. Rikligt med stenar, måttligt med tegelfragment (främst i toppen).
Tolkning: nedgrävning för brunn.
Brungrå, sandig lera. Rikligt - måttligt med tegel och kalkbruk, enstaka grus och småsten.
≈ Sannolikt kontext som L13. (Inget jättetydligt lager)
Gråbrun, sandig lera. Rikligt - måttligt med småstenar, tegelfragment och kalkbruk.
Dominerande tegel- och kalkbruksbrockor.
Homogent, mörkbrun, svagt sandig lera. Kompakt, tomt förutom enstaka småstenar.
Gles stenpackning i plan. 0,05-0,10 m stora stenar. Kvarligger.
24
♦
V
V
Schakt 4, profil 5, mot ONO
10
9
8
7m
Heterogent lager (omrörda lager?)
Vid ca 3 m ansluter schaktet i Schakt 2 (Nov -14)
T
T
T
T
Murgatan - Klostergatan
0
V
1m
Vadstena stad och kommun, Ög
RAÄ 21
Profilritning, schakt 4, profil 5
Skala 1:20
Dnr 435/12
2013-05-31 Emma Karlsson
Renritning Lasse Norr
25
♦
V
Dnr 435/12:2
21m
20
19
18
1
× Porslin
× Buteljglas
2
″
″
″
L
5
″
6
″
″
× BII:4
″
?
?
7
L
T
28m
27
26
25
T
T
T
1
2
3
4
Makro
4
5
6
7
8
9
10
11
12
26
13
14
15
16
Heterogent, sand. Innehåller lera, tegel, kalkbruk m m. Sannolikt påfört.
Homogent, mörkbrun, sandig lera (hög humushalt). Enstaka tegel (inkl mycket små fragment), småsten, träfragment, djurben. Odlingsjord?
Skiftar karaktär men ingår ändå i samma lager/kontext.
I S delen: ”Lins” med grus/grov sand, småsten och kalksten (<0,05 m), tegelfragm, enstaka kalkbruk, djurben (mer trampad-yta-känsla).
I N delen: Större tegelbrockor, rikligt med kalkbruk (både småfragment och bitar), mycket djurben (stora) (mer bygg- alt raserings-känsla).
Bygg eller rasering muren. Därefter ”trampad” yta?!
Gråbrun, sandig lera. Enstaka småstenar - ursprunglig marknivå. OBS! Hittar inget tegel i profil.
Rikligt - dominerande av (tegel och) taktegel (enkupigt + nock), måttligt - rikligt med kalkbruk och småsten, enstaka kalkstenar.
Fynd av små flaskor och buteljglas (grönbrunt, grönt, vitt), BII:4, planglas, spik.
Svartgrå, lerig sand. Mycket sotig och rikligt inslag av kolbitar, måttligt - enstaka kalkbruk (vitt, prickar) och tegelfragment, enstaka djurben.
Nedgrävning. Fyllning: heterogen, flammig, gul lera + gråbrun, sandig lera. Enstaka stenar, flera skarpkantade.
Diffus övergång till L4 i Ö, tydlig nedgrävningskant i V.
Heterogent, brun, grusig lera. Enstaka tegelbrockor och stenar.
Gråbrun, lerig sand. Rikligt med vitt kalkbruk (enstaka större bitar), enstaka tegel och småsten.
Brun, lerig sand. Måttligt - enstaka med tegel, kalkbruk, enstaka stenar.
Gulvit lera. Rikligt med stenar, måttligt med tegelfragment (främst i toppen).
Tolkning: nedgrävning för brunn.
Brungrå, sandig lera. Rikligt - måttligt med tegel och kalkbruk, enstaka grus och småsten.
≈ Sannolikt kontext som L13. (Inget jättetydligt lager)
Gråbrun, sandig lera. Rikligt - måttligt med småstenar, tegelfragment och kalkbruk.
Dominerande tegel- och kalkbruksbrockor.
Homogent, mörkbrun, svagt sandig lera. Kompakt, tomt förutom enstaka småstenar.
Gles stenpackning i plan. 0,05-0,10 m stora stenar. Kvarligger.
V
1
2
3
♦
V
Schakt 4, profil 5, mot ONO
17
16
15
14m
1
Schakt 3
5
″
″
″
Makro
6
″
4
Schakt 4, profil 5, mot ONO
24
23
22
21m
1
5
5
2
6
4
7
Murgatan - Klostergatan
0
V
1m
Vadstena stad och kommun, Ög
RAÄ 21
Profilritning, schakt 4, profil 5
Skala 1:20
Dnr 435/12
2013-05-31 Emma Karlsson
Renritning Lasse Norr
27
♦
V
Dnr 435/12:3
35m
34
33
32
1
2
T
3
B
T
T
T
T
T
4
Schakt 4, profil 5, mot ONO
35,80m
35m
1
2
3
4
5
~
~
L
L
1
6
~
7
T
~
~
2
4
3
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Heterogent, sand. Innehåller lera, tegel, kalkbruk m m. Sannolikt påfört.
Homogent, mörkbrun, sandig lera (hög humushalt). Enstaka tegel (inkl mycket
små fragment), småsten, träfragment, djurben. Odlingsjord?
Skiftar karaktär men ingår ändå i samma lager/kontext.
I S delen: ”Lins” med grus/grov sand, småsten och kalksten (<0,05 m),
tegelfragm, enstaka kalkbruk, djurben (mer trampad-yta-känsla).
I N delen: Större tegelbrockor, rikligt med kalkbruk (både småfragment och
bitar), mycket djurben (stora) (mer bygg- alt raserings-känsla).
Bygg eller rasering muren. Därefter ”trampad” yta?!
Gråbrun, sandig lera. Enstaka småstenar - ursprunglig marknivå. OBS! Hittar
inget tegel i profil.
Rikligt - dominerande av (tegel och) taktegel (enkupigt + nock), måttligt - rikligt
med kalkbruk och småsten, enstaka kalkstenar.
Fynd av små flaskor och buteljglas (grönbrunt, grönt, vitt), BII:4, planglas, spik.
Svartgrå, lerig sand. Mycket sotig och rikligt inslag av kolbitar, måttligt - enstaka
kalkbruk (vitt, prickar) och tegelfragment, enstaka djurben.
Nedgrävning. Fyllning: heterogen, flammig, gul lera + gråbrun, sandig lera.
Enstaka stenar, flera skarpkantade.
Diffus övergång till L4 i Ö, tydlig nedgrävningskant i V.
Heterogent, brun, grusig lera. Enstaka tegelbrockor och stenar.
Gråbrun, lerig sand. Rikligt med vitt kalkbruk (enstaka större bitar), enstaka tegel
och småsten.
Brun, lerig sand. Måttligt - enstaka med tegel, kalkbruk, enstaka stenar.
Gulvit lera. Rikligt med stenar, måttligt med tegelfragment (främst i toppen).
Tolkning: nedgrävning för brunn.
Brungrå, sandig lera. Rikligt - måttligt med tegel och kalkbruk, enstaka grus och
småsten.
≈ Sannolikt kontext som L13. (Inget jättetydligt lager)
Gråbrun, sandig lera. Rikligt - måttligt med småstenar, tegelfragment och
kalkbruk.
Dominerande tegel- och kalkbruksbrockor.
Homogent, mörkbrun, svagt sandig lera. Kompakt, tomt förutom enstaka
småstenar.
Gles stenpackning i plan. 0,05-0,10 m stora stenar. Kvarligger.
28
♦
V
V
Schakt 4, profil 5, mot ONO
31
30
29
28m
1
2
T
3
T
T
B
T
B
4
Schakt 4, profil 6, mot SSO
1
0m
2m
Mur
V
× BII:4
Tele
15
16
Murgatan - Klostergatan
0
V
1m
Vadstena stad och kommun, Ög
RAÄ 21
Profilritning, schakt 4, profil 5 och 6
Skala 1:20
Dnr 435/12
2013-05-31 Emma Karlsson
29
Renritning Lasse Norr
♦
V
Dnr 435/12:4
5m
4
3
Matjord
T
11
T
L
L
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Heterogent, sand. Innehåller lera, tegel, kalkbruk m m. Sannolikt påfört.
Homogent, mörkbrun, sandig lera (hög humushalt). Enstaka tegel (inkl mycket små fragment), småsten, träfragment, djurben. Odlingsjord?
Skiftar karaktär men ingår ändå i samma lager/kontext.
I S delen: ”Lins” med grus/grov sand, småsten och kalksten (<0,05 m), tegelfragm, enstaka kalkbruk, djurben (mer trampad-yta-känsla).
I N delen: Större tegelbrockor, rikligt med kalkbruk (både småfragment och bitar), mycket djurben (stora) (mer bygg- alt raserings-känsla).
Bygg eller rasering muren. Därefter ”trampad” yta?!
Gråbrun, sandig lera. Enstaka småstenar - ursprunglig marknivå. OBS! Hittar inget tegel i profil.
Rikligt - dominerande av (tegel och) taktegel (enkupigt + nock), måttligt - rikligt med kalkbruk och småsten, enstaka kalkstenar.
Fynd av små flaskor och buteljglas (grönbrunt, grönt, vitt), BII:4, planglas, spik.
Svartgrå, lerig sand. Mycket sotig och rikligt inslag av kolbitar, måttligt - enstaka kalkbruk (vitt, prickar) och tegelfragment, enstaka djurben.
Nedgrävning. Fyllning: heterogen, flammig, gul lera + gråbrun, sandig lera. Enstaka stenar, flera skarpkantade.
Diffus övergång till L4 i Ö, tydlig nedgrävningskant i V.
Heterogent, brun, grusig lera. Enstaka tegelbrockor och stenar.
Gråbrun, lerig sand. Rikligt med vitt kalkbruk (enstaka större bitar), enstaka tegel och småsten.
Brun, lerig sand. Måttligt - enstaka med tegel, kalkbruk, enstaka stenar.
Gulvit lera. Rikligt med stenar, måttligt med tegelfragment (främst i toppen).
Tolkning: nedgrävning för brunn.
Brungrå, sandig lera. Rikligt - måttligt med tegel och kalkbruk, enstaka grus och småsten.
≈ Sannolikt kontext som L13. (Inget jättetydligt lager)
Gråbrun, sandig lera. Rikligt - måttligt med småstenar, tegelfragment och kalkbruk.
Dominerande tegel- och kalkbruksbrockor.
Homogent, mörkbrun, svagt sandig lera. Kompakt, tomt förutom enstaka småstenar.
Gles stenpackning i plan. 0,05-0,10 m stora stenar. Kvarligger.
30
♦
V
V
Schakt 3, profil 4, mot V
2
1
0m
/
/
/
T
Isbergska
huset
/
T
Matjord
/
/
/
/
/
Murgatan - Klostergatan
0
V
1m
Vadstena stad och kommun, Ög
RAÄ 21
Profilritning, schakt 3, profil 4
Skala 1:20
Dnr 435/12
2013-06-05 Emma Karlsson
Renritning Lasse Norr
31
♦
V
Dnr 435/12:5
12m
11
10
9
17
16
Matjord
T
″ 6
13
T
″
″
L
L
Stenar i plan. Husgrund?
18,80m
18
Schakt 4
12
″
″
T
″
6
″
″
4
4
5
6
7
8
9
10
11
12
32
13
14
15
16
Heterogent, sand. Innehåller lera, tegel, kalkbruk m m. Sannolikt påfört.
Homogent, mörkbrun, sandig lera (hög humushalt). Enstaka tegel (inkl mycket små fragment), småsten, träfragment, djurben. Odlingsjord?
Skiftar karaktär men ingår ändå i samma lager/kontext.
I S delen: ”Lins” med grus/grov sand, småsten och kalksten (<0,05 m), tegelfragm, enstaka kalkbruk, djurben (mer trampad-yta-känsla).
I N delen: Större tegelbrockor, rikligt med kalkbruk (både småfragment och bitar), mycket djurben (stora) (mer bygg- alt raserings-känsla).
Bygg eller rasering muren. Därefter ”trampad” yta?!
Gråbrun, sandig lera. Enstaka småstenar - ursprunglig marknivå. OBS! Hittar inget tegel i profil.
Rikligt - dominerande av (tegel och) taktegel (enkupigt + nock), måttligt - rikligt med kalkbruk och småsten, enstaka kalkstenar.
Fynd av små flaskor och buteljglas (grönbrunt, grönt, vitt), BII:4, planglas, spik.
Svartgrå, lerig sand. Mycket sotig och rikligt inslag av kolbitar, måttligt - enstaka kalkbruk (vitt, prickar) och tegelfragment, enstaka djurben.
Nedgrävning. Fyllning: heterogen, flammig, gul lera + gråbrun, sandig lera. Enstaka stenar, flera skarpkantade.
Diffus övergång till L4 i Ö, tydlig nedgrävningskant i V.
Heterogent, brun, grusig lera. Enstaka tegelbrockor och stenar.
Gråbrun, lerig sand. Rikligt med vitt kalkbruk (enstaka större bitar), enstaka tegel och småsten.
Brun, lerig sand. Måttligt - enstaka med tegel, kalkbruk, enstaka stenar.
Gulvit lera. Rikligt med stenar, måttligt med tegelfragment (främst i toppen).
Tolkning: nedgrävning för brunn.
Brungrå, sandig lera. Rikligt - måttligt med tegel och kalkbruk, enstaka grus och småsten.
≈ Sannolikt kontext som L13. (Inget jättetydligt lager)
Gråbrun, sandig lera. Rikligt - måttligt med småstenar, tegelfragment och kalkbruk.
Dominerande tegel- och kalkbruksbrockor.
Homogent, mörkbrun, svagt sandig lera. Kompakt, tomt förutom enstaka småstenar.
Gles stenpackning i plan. 0,05-0,10 m stora stenar. Kvarligger.
V
1
2
3
♦
V
Schakt 3, profil 4, mot NV
8
7
6
5m
Matjord
L
11
T
Schakt 3, profil 4, mot NV
15
14
13
12m
Matjord
12
6
″
4
Makro
Murgatan - Klostergatan
0
V
1m
Vadstena stad och kommun, Ög
RAÄ 21
Profilritning, schakt 3, profil 4
Skala 1:20
Dnr 435/12
2013-06-04 Emma Karlsson
Renritning Lasse Norr
33
Dnr 435/12:6
Provgrop, profil 1
Schakt 2, profil 2
T
3
1
T
2
2
1
T
T
3
4
4
5
Profil 1
1 Dominerande inslag av tegelbrockor och stora
tegelfragment. Enstaka kalkbruk.
2 Mörk gråbrun svagt sandig lera, enstaka träfragment.
3 Ljus gulbrun lera, rikligt inslag med vitaktigt kalkbruk
(puts?). (Motsvarar L9 i Schakt 4)
4 Mörk gråbrun lera, enstaka kolbitar, sten och
tegelfragment. Homogent. (Motsvarar L4 i Schakt 4)
Schakt 2, profil 3
1
2
Profil 2
1 Gult kalkbruk, enstaka tegelbrockor.
2 Brungrå sandig lera, måttligt-rikligt inslag av
tegelbrockor och tegelfragment samt kalkbruk.
Heterogent.
3 Gråbrun lera, enstaka djurben, tegelfragment, kalkbruk.
I botten av lagret va träfragment. Homogent.
4 Liknar L2 men något ljusare färg och mindre inslag av
tegel.
5 Gulgrå lera.
3
4
5
Profil 3
Som Profil 2, L4 innehöll dock inte något trä.
Kalkbruksprover:
Profil 1 - L3
Profil 2 - L1
Profil 3 - L1 och L2/L3
Murgatan - Klostergatan
V
N
34
0
1m
Vadstena stad och kommun, Ög
RAÄ 21
Profilritning, provgrop och schakt 2
Skala 1:20
Dnr 435/12
2013-06-04 Emma Karlsson
Renritning Lasse Norr
Bilaga 3. Kalibrerade 14C-dateringar
Radiocarbon determination
Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]
900BP
800BP
700BP
600BP
Ua-48203 : 683±30BP
L4
68.2% probability
1270AD (47.7%) 1300AD
1360AD (20.5%) 1390AD
95.4% probability
1260AD (61.9%) 1320AD
1350AD (33.5%) 1390AD
500BP
400BP
1100CalAD 1200CalAD 1300CalAD 1400CalAD 1500CalAD
Calibrated date
Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]
Radiocarbon determination
Ua-48204 : 592±30BP
800BP
700BP
600BP
L6
68.2% probability
1310AD (52.0%) 1360AD
1385AD (16.2%) 1405AD
95.4% probability
1290AD (95.4%) 1420AD
500BP
400BP
300BP
1200CalAD 1300CalAD 1400CalAD 1500CalAD
Calibrated date
35
Bilaga 4. Fotografier från undersökningen 1921
SR 92A
SR 92A
36
Kopior från ATA
SR 92A
SR 92B
37
SR 92B
SR 92B
38
SR 92B
SR 92B
39
Bilaga 5. Översiktsbilder 1938
40
Kopior från ATA
Östergötlands museum genomförde i november 2012 och maj-augusti
2013 en arkeologisk förundersökning inom fastigheten kv Munkträdgården
1, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Vid undersökningen påträffades flera nivåer med kulturlager. Till den äldsta fasen hör ett odlingslager.
Ett förkolnat sädeskorn i lagret har daterats till 1260-1390 e Kr. Under
denna period låg området nära det kungliga palatset och senare det nybildade klostret. Till en yngre fas har en gårdsplan, en möjlig syllstensrad
samt ett brandlager kopplats. Ett förkolnat sädeskorn från brandlagret har
daterats till 1290-1420 e Kr och lämningarna har tolkats höra samman
med den bebyggelse som legat i området före munkträdgårdens utvidgning
i början av 1500-talet. Dessa lämningar överlagrades av ytterligare ett
odlingslager. Lagret bör kopplas samman med munkträdgården alternativt
senare tiders odling i området, dock senast fram till mitten av 1800-talet
då tomten åter bebyggdes. Vidare påträffades en gles stenläggning av
småsten i Murgatan. Stenläggningen har tolkats som en möjlig väg, en
föregångare till Murgatan. En kraftigt nedbruten grundmur hittades även
strax öster om porten mot Murgatan. Kalkbruk från muren pekar på en
efterreformatorisk datering.
ISSN 1403-9273
Rapport 2015:27