1. No category

M E D LE M S B L A D F Ö R S V E N S K A E LE K T R O - O C H DATA I N G E NJ Ö R E R S R I K S F Ö R E N I N G
N R 4 / J U N I /2015
Detta nummer distribueras endast elektroniskt
1 Ordföranden har ordet | Årsmötet den 6 maj 2 Vinnarna av SER Prize och SER Junior Prize 3 Presentation av de nya ledarmöterna | Maxlab studiebesök i Lund 4 SER Besökte Tieto 5 Studiebesök på Transmode 6 3D och additiv tillverkning på Arcam 8 Energikommissionen | Svensk vågkraft i Ghana 9 Om rymden | En pressad historia
Ordföranden har ordet
Så är ännu ett årsmöte till ända. Den nya styrelsen är nu fylld till bredden med engagerade ledamöter
och suppleanter. För att ta ytterligare ett steg i föreningens arbete med att anordna lokala aktiviteter
representeras SER nu även i Linköping genom Ted Johansson.
Vi kunde åter dela ut SER Prize som i år gick till Arduino. SER Junior Prize gick till
Timmy Bergqvist. Båda vinnarna kan verkligen anses bidra till ett bättre och mer hållbart
samhälle. Vi fick lyssna till pristagarnas mycket intressanta presentationer vilka inom
kort också kommer finnas i SER-kanalen på hemsidan.
Sommaren står för dörren och i styrelsen har vi nu haft vårt första sammanträde för
verksamhetsåret. Fortsättningen av 2015 ser ut att innehålla minst lika många spännande studiebesök och seminarier som under våren.
Styrelsen tillsammans med vår marknadsassistent Joel jobbar vidare för att du som
medlem alltid ska kunna ta del av intressant information och givande kunskaper såväl i
våra medlemstidningar som i det personliga mötet vid våra evenemang.
Trevlig sommar – hoppas vi ses under några av höstens aktiviteter!
Rickard Klinkert - pappaledig med Alexander
Årsmötet den 6 maj
SERs årsmöte hölls den 6 maj på KTHs bibliotek, Stockholm. Vid mötet presenterade föreningens ordförande Rickard Klinkert verksamhetsberättelsen för 2014. Förutom studiebesök och föredrag i Stockholm, Göteborg och Lund har SER sponsrat mentorprogram och resestipendium riktade till studenter.
2014 år SER Prize delades ut vid årsmötet i april och nomineringar för 2015 års SER Prize och SER
Junior Prize startades under hösten. SER var också representerad vid Eurels General Assembly och i
Eurels Executive Committee.
Mötet godkände årsberättelsen och gav på revisorns rekommendation styrelsen ansvarsfrihet för det
gånga verksamhetsåret.
Rickard Klinkert omvaldes som ordförande. Till nya styrelseledamöter valdes Staffan Skogby och Ted
Johansson. Christian Andersson tidigare suppleant valdes till ordinarie ledamot. Som suppleant valdes
Dan Fahrman, tidigare ordinarie ledamot. Sara Berglund hade avsagt sig återval. Övriga styrelseledamöter valdes om för ytterligare ett år. De nya ledamöterna presenteras i detta nummer av Elteknik.
Efter årsmötet genomfördes prisceremonin för 2015 års SER Prize och SER Junior Prize. Pristagarna
Arduino genom David Cuartielles och Timmy Bergqvist, KTH presenterade sedan sina vinnande projekt.
Presentationerna videofilmades och kommer att publiceras på SER-kanalen, www.ser.se.
Efter presentationen intogs sedvanlig årsmötesmiddag på järnvägsrestaurangen Östra Station.
2
2015 års vinnare av SER Prize och SER Junior Prize
SER delar varje år ut SER Prize och SER Junior Prize för att uppmärksamma de svenska Elektro-,
Data- och IT-ingenjörernas viktiga roll för en smart och hållbar samhällsutveckling.
Se http://www.ser.se/ser-prize.
SER Prize 2015 tilldelas David Cuartielles, Malmö högskola, för hans bidrag i utvecklingen av Arduino
plattformen.
Juryns motivering är
Arduino plattformen är en open-source plattform som bygger på att enkelt kunna använda
hårdvara och mjukvara för att utveckla interaktiva projekt. Den har inspirerat och skapat förutsättningar för människor över hela världen till
att utveckla innovativa idéer och produkter. Allt
ifrån moduler för realtidsmätning av radioaktivitet, the pebble smartwatch, Quadcopters till
statusuppdateringar av krukväxters välmående
i hemmet har genererats med hjälp av plattformen.
Arduino plattformen syftar till att visa de krea-
tiva processerna bakom konstruktion och design och har använts av skolor över hela världen av
över 13 000 studenter. David Cuartielles är med andra ord en mycket bra och inspirerande förebild
för svenska Elektro-, Data- och IT-ingenjörer!
SER Junior Prize 2015 tilldelas Timmy Bergqvist, KTH, för hans examensarbete Solenergi med energieffektiva byggnader och kostnadseffektiv lagring.
Juryns motivering är
Examensarbetet utfördes på Skanska Installation. Uppgiften var att analysera förbrukning
och solproduktion hos ett av världens miljövänligaste kontor i Väla Gård, Helsingborg. En
pilotstudie gick ut på att undersöka ifall batterier kunde användas för att lagra solproduktionsöverskottet. Om Skanska kan investera
i batterier för att på sikt tjäna in denna stora
prisdifferens som annars skulle uppstå skulle vi
med egenlagring få mindre nätförluster i elnätet
och förkorta återbetalningstiden för solpanelerna. Tre olika kostnadsmässiga scenarier med
timdebitering, egenlagring och nettodebitering jämförs. Det bäst lämpade scenariot gav ett önskat
införande med optimal vinst för kund och miljö.
Energimarknaden kan snabbt äventyras vilket gör att valet av lämplig lösning som ger optimal vinst
för kund och miljö minskar solcellsägarens risk. Examensarbetet bidrar till en smart och hållbar samhällsutveckling genom att ge bättre förutsättningar för aktörer att investera i solenergiproduktion.
Bli vän med SER på Facebook!
Följ länken www.facebook.com/gotoSER
3
Presentation av de nya ledarmöterna
Vid årsmötet 6 maj valdes två nya ledamöter in i SERstyrelsen, Staffan Skogby och Ted Johansson.
Staffan Skogby tog examen från KTH Elektroteknik 1981 med teleteknisk inriktning.
Han har arbetat inom forskning och utveckling på Ellemtel för högtillgängliga system
och senare på Ericsson inom produktledning. Han har också arbetet på Huawei Technologies i Stockholm och i Kina som systemarkitekt för kärnnät. Staffan arbetar f.n.
som konsult inom datacenterteknologi. Han har också arbetet som styrelseledamot
inom SCOPE Alliance 2009-2011, som var en internationell industriallians för ITteknologi för telekomleverantörer.
Staffan bor i Stockholm och har som fritidsintresse och är styrelseledamot i Ericsson
Astronomiförening. Andra intressen är golf och tennis.
Ted Johansson har en civilingenjörsexamen 1985 i teknisk fysik och elektroteknik i
Linköping (LiU) med en del av studierna vid RWTH i Aachen, Tyskland, och en doktorsexamen 1998, även det vid LiU, som industridoktorand. Mikroelektronik har varit
temat hela karriären som gått från forskningsinstitut (nuvarande Acreo), Ericsson
Microelectronics, Infineon och Huawei (allt i Kista). Nuvarande sysselsättning är i
egen firma och adjungerad professor vid LiU i Elektroniska Komponenter och System sedan 2009. Där spenderar han alltmer av sin tid med forskning, handledning
och undervisning. Specialiteten sedan många år är konstruktion av effektförstärkare
för trådlös kommunikation.
Ted deltog som arbetslivsrepresentant i HSV/UKÄ:s utvärdering av utbildningarna i
elektroteknik och teknisk fysik, nominerad av SER.
Han bor ungefär lika delar i Stockholm och i ett fritidshus i Tjust skärgård i Östergötland. MAX lab studiebesök i Lund
SER Syd arrangerade ett studiebesök 10 mars vid MAX Lab i Lund.
Först gjorde Diomis Kumbaro och Dörthe Haase en presentation teoretiskt av MAX-laboratoriet på svarta tavlan. De funktionella principerna genomgicks.
MAX-laboratoriet fyllde 25 år den 1 februari 2012. Laboratoriet består i dag
av tre lagringsringar MAX I, MAX II och MAX III.
Laboratoriet blev 1994 en nationell anläggning med Lunds universitet
som värduniversitet.
Laboratoriets acceleratorer producerar röntgenstrålar av mycket hög intensitet och kvalitet. Nästan 1 000 forskare från hela världen kommer varje
år till labbet och använder röntgenstrålarna i vetenskaplig forskning för att
göra det osynliga synligt. 170 personer arbetar på MAX-laboratoriet.
De första MAX laben (I, II och III) har energinivåerna 400 MeV och700 MeV. Nya MAX IV kommer att
ligga på 3GeV när den är färdig 2016 och kommer att få en omkrets på 92/528 m.
MAX I stod färdig 1986 och används för synkrotront ljus (IR och UV) samt experiment med nukleär fysik, den har en omkrets på 32 m.
MAX II stod färdig 1996 och används för experiment i X-ray området samt har en omkrets på 92 m.
4
MAX III stod färdig 2007och används för UV ljus och magnetteknologi samt en omkrets på 36 m.
MAX-injektorn användes för att accelerera elektroner för
alla 3 magnetringarna. Materialegenskaper, tryckegenskaper, medicinska, kemiska egenskaper analyseras bl.a. i
MAX-laboratoriet.
2015 ska en ny anläggning MAX IV stå klar och den 21
juni 2016 invigs den. Nästa studiebesök kommer att göras
vid MAX IV.
Hans Nyman
Styrelseledamot i SER, kontaktperson SER Syd
SER besökte Tieto 16 april
I Värtahamnen i Stockholm finns Tietos största
kontor i Sverige med ca 1 500 konsulter. Tieto är
Nordens största IT-konsultfirma och Sverige är en av
de viktigaste marknaderna.
Temat för dagen var Internet of Things under rubriken ”Smarta maskiner, smarta människor och smarta
processer” vilket föredrogs av Johan Lindström.
Johan jobbar med ett av Tietos fokusområden, Industrial Internet där han utvecklar processer och produkter. Detta är ett område där det händer mycket
och fokus ökar kontinuerligt på att företag ska hitta
sitt användningsområde i detta annars ganska luddiga begrepp.
Vi fick förevisat en av Tietos produkter, ett paket för smart uppkoppling av kluster av sensorer i ett
plugandplay-förfarande vilket följdes av en WorkShop kring nyttan av detta.
Christian Andersson, SER-styrelsen
5
Studiebesök på Transmode 28 april
Vi var 14 deltagare från SER, som besökte Transmodes huvudkontor på Liljeholmen.
Transmode har en intressant bakgrund. Hampus Näslund på marknadsavdelningen gav en introduktion till Transmode, som startade 2000 och idag har 276 anställda. Produkterna är inom packet optical
networks. Transmode börsnoterades 2011 på NASDAQ OMX Stockholm. Produktportföljen hanterar
lager 1 och 2 i ISO-stacken, d.v.s. fysiska och datalänklagret. Produkterna ingår i backhaul, datacenter
och företagsmarknaden. Transmode har installerat mer än 50 000 system i över 50 länder sedan 2000.
Det amerikanska företaget Infinera har lagt bud på Transmodes aktier. Infinera är en long-haul leverantör
med 1 400 anställda.
Magnus Olsson chef för HW konstruktion presenterade sedan den tekniska utvecklingen för oss.
WDM (Wave Length Dispersion Mode) teknologin bygger på 100 Gb/våglängd och fiber med 80 kanaler (våglängder). De främsta konkurrenterna är Huawei, ZTE, Nokia, Alcatel-Lucent, Ciena. På lager 2
(link layer i ISO stacken) är också Cisco en konkurrent. Transmode har 150 utvecklare. Tillverkningen av
HW för Transmodes produkter sker i Sverige. Transmode är en systembyggare.
En viktig brytpunkt i internettrafik skedde 1995 då WDM-teknologin fick sitt kommersiella genombrott.
Då ökade datatrafiken från 10 TB till 1 000 TB under en period av ungefär ett år. Detta gjorde att fiberlänkarna kunde användas på större avstånd, från tidigare 10 km till 1 500 km. Transmode har idag fler
programvaruingenjörer än hårdvaruingenjörer. Utvecklingsavdelningarna använder SCRUM-metoden för
programvaruutvecklingen och Lean för hårdvaruutvecklingen. 2014 lanserade Transmode utvecklingen
av sina produkter med migrationen från 10 Gb/s till 100 Gb/s.
Short haul (Metro) utvecklades till Long haul med hjälp av ljusförstärkare som placeras med avstånd på
80 km. Dessa sträckor på 80 km kan sedan seriekopplas upp till 1 500 km utan signalregenereringsenheter. Idag är 80 % av den totala datatrafiken inom datacenter. I datacenters har kraven ökat till 100
Gb/s kommunikation och en länkfördröjning på nanosekunder. Banker har krav på nanosekunder för sin
finansiella handel!
Avslutningsvis gjorde vi ett studiebesök i labben för konstruktion, klimatkammare och test och sedan till
utvecklingsavdelningen för programvara. På utvecklingsavdelningen för programvara utvecklas bl.a. användargränssnitt med larmhantering och gränssnitt mot TNM (Telecom Network Management) system.
Staffan Skogby, SER
Bli medlem i LinkedIn-gruppen SER!
Gå till www.linkedin.com/groups?gid=3321014
Där publiceras nyheter och finns plats för diskussion
6
3D och additiv tillverkning - Arcam, Mölndal 12 maj
Från 3D-ritning till precisionstillverkade industrikomponenter med elektronstråleteknik.
Detta studiebesök visade hur smart IT och elektronik revolutionerar tillverkningen av avancerade
komponenter inom flygplansindustrin och inom implantatmedicin. Genom att kombinera avancerade
mjukvaruprogram och elektroniklösningar har Arcam med huvudkontor och tillverkning i Mölndal introducerat en unik och världsledande teknik för additiv tillverkning – från 3D-ritning till färdig komponent.
Vi var ett tjugotal deltagare som fick
höra Anders Thelander, Director of
Area Sales berätta om Arcam och deras produkter.
Arcam utvecklar och säljer system (maskiner och tjänster) för additiv
tillverkning baserade på en egenutvecklad och patenterad teknik EBM,
Electron Beam Melting.
Systemen används av Arcams
kunder för industriell komponenttillverkning i främst titan. Additiv tillverkning gör det möjligt att direkt
från en tredimensionell digital ritning tillverka komponenter av ett metallpulver. Arcams teknik innebär att komponenten lager för lager smälts ihop med hjälp av en elektronstråle. Arcam är ensam på
marknaden med elektronstråleteknik som energikälla för att smälta metallpulvret medan konkurrenterna
inom additiv tillverkning använder laserteknik på motsvarande sätt. Arcam monterar sina system själv
och tillverkar nyckelkomponenter samt mjukvara. Arcam upprätthåller ett starkt patentskydd vilket riktas
in på ett antal nyckelmarknader och består av mer än 50 patent på både processer och komponenter.
I första hand fokuserar Arcam på implantat- och flygindustrins tillverkning där behovet av komponenter i titan är stort. Arcams EBM-teknik konkurrerar dels med mer traditionella tekniker såsom gjutning
och fräsning men även med olika typer av laserbaserade system. Konkurrensfördelarna med EBMtekniken är bland annat att man uppnår exceptionella materialegenskaper på de färdiga komponenterna,
att komplexa detaljer kan tillverkas utan problem, att ledtiderna är relativt korta samt att materialspillet är
minimalt vilket är viktigt då metaller av typen titan och krom-kobolt är mycket dyra. Det färdiga materialet
är hårdare än gjuten metall men ej så starkt som smidd metall.
Elektronstrålekanon
Elektroniskt
linssystem
Arbetskammare
Tekniken går ut på att elektronstrålen, i en vakuumkammare i maskinen, hettar upp och smälter metallpulver och därefter bygger upp
den önskade komponenten lager för lager. Skikttjockleken för varje
lager metall är 50 – 70 µ. Metallpulvret av titan (eller olika legeringar) har en kornstorlek på 40 – 105 µ. Ritningen, som är framställd
digitalt i ett 3D CAD-program, matas in i maskinens kontrollenhet
som styr arbetsprocessen. Efter smältningsprocessen ska arbetskammaren och materialet svalna till 100 °C, vilket tar 3 – 4 timmar.
Därefter kan den färdiga komponenten plockas ut, klar för slutpolering. Överskott av metallpulver återvinns och används igen.
Systemet består främst av den patenterade unika programvaran
som tolkar 3D CAD-informationen samt den elektroniska styrenheten och elektronstrålekanonen kopplad till en arbetskammare.
Arbetskammaren laddas med metallpulver och vakuumsätts.
Systemets datorstyrda elektronstråle smälter med mycket hög energi metallpulvret och detaljen byggs successivt upp efter ritningen
genom att ett tunt lager pulver adderas och smälts. Processen
7
upprepas gång på gång till dess att hela detaljen har byggts. Genom att hela
processen sker under vakuum får man en mycket ren smälta och det färdiga
föremålet får optimala materialegenskaper.
Nuvarande utförande klarar att framställa komponenter upp till dimension Ø/H
350 x 380 mm.
Hela produktionsmaskinen har dimensionerna
BxDxH 2300 x 1300 x 2600 mm.
Elektronstrålen alstras med ett filament och styrs genom elektroniska linser
av Arcams egenutvecklade mjukvara. Elektronstrålekanonen alstrar en effekt
på 3 000 watt. Med EBM®-MultibeamTM är det möjligt att styra strålen till flera
punkter samtidigt vilket ger ökad produktivitet och precision. Temperaturen i
arbetskammaren är 650 – 700 °C och för att inte temperaturen i själv smältpunkten ska påverkas av att närliggande punkter hettas upp styrs elektronstrålen till ca etthundra olika punkter över ett större område. Elektronstrålen är så
snabb att den ändå ser ut att vara på en punkt. Strålen rör sig med hastigheten
8 km/sek!
Fördelarna med EBM-tekniken och Arcams system är:
Inom ortopediska marknaden för implantat (OMI) har tekniken blivit intressant då dagens implantat
mestadels tillverkas i titan på grund av de goda materialegenskaperna och förmågan att förbinda sig
med kroppens vävnader. Arcams maskiner möjliggör att implantaten tillverkas med avancerade porösa
metallskikt som ökar förmågan för kroppens vävnader att binda sig med det främmande materialet och
ge en gradvis hopväxt med kroppen, risken för att behöva byta implantat minskar.
Fördelarna inom flygindustrin är framförallt att processen ger komponenter med låg vikt, avancerad kylningsförmåga, litet materialspill och kan användas för många
materialslag samt ger stora möjligheter till specialdesign.
Arcam består av tre bolag:
Implantat höftledsskål
Prototyp till turbindel i flygmotor
• Arcam AB, Sverige med maskiner för AM-produktion
med den egenutvecklade och patenterade EBM®teknologin samt service, utbildning och förbrukningsmaterial.
• AP&C, Kanada som levererar metallpulver för både
EBM och laserbaserad utrustning samt för andra pulvermetallurgiska tillämpningar
• DiSanto, USA för kontraktstillverkning av ortopediska
implantat med såväl EBM®-teknologi som CNC-maskiner.
Se även http://www.arcam.com
Karl Erik Olofsson
keo@ser.se
Foto: Arcam och Elteknik
8
Energikommissionen
Onsdagen den 8 april hade Energikommissionen sitt första möte. Den parlamentariska kommissionen
ska ta fram förslag på ny politik för den långsiktiga energiförsörjningen fram till år 2050.
I Energikommissionen som består av elva ledamöter ingår representanter för alla åtta riksdagspartierna:
tre från Socialdemokraterna, två från Moderaterna samt en representant från vart och ett av övriga partier.
Energiminister Ibrahim Baylan är ordförande i kommissionen. Kommissionens kansli leds av Bo Diczfalusy som också är huvudsekreterare. Dessutom har tre facksekreterare tillsatts alla med tidigare erfarenhet inom svenska energiorganisationer: Energimyndigheten, Vattenfall resp Svensk Vindenergi.
Till kommissionens sammanträden kommer dessutom generaldirektörerna för Svenska kraftnät, Mikael
Odenberg, Energimyndigheten, Erik Brandsma samt Energimarknadsinspektionen, Anne Vadasz-Nilsson att bjudas in.
Kommissionen ska fram till i januari 2017 lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den
långsiktiga energipolitiken i Sverige.
Vid det första mötet beslutades att fokus nu ska ligga på fyra områden: tillförsel, distribution, användning och marknader. Under 2015 kommer energikommissionens arbete mest att handla om att analysera den nuvarande energisituationen med uppdatering om bland annat kärnkraftverkens status. Därefter blir det politiska förhandlingar i kommissionen om hur ett gemensamt förslag till energipolitik kan
formuleras
Energiministern har betonat att regeringen vill ha en blocköverskridande överenskommelse som ger
långsiktiga förutsättningar för elförsörjningen i Sverige.
– Vi vill ha en energipolitik som är klimatsmart, ger trygg elförsörjning och producerar el till konkurrenskraftiga priser, sa Ibrahim Baylan i slutet av november efter att ha träffat ett stort antal aktörer från framför allt energibranschen och miljörörelsen. Han vill ha en bred genomlysning av energifrågorna eftersom
den svenska energiförsörjningen står inför stora förändringar där kärnkraftens roll är under prövning och
förnybara energislag växer fram.
– Här finns flera stora utmaningar som vi måste ta tag i om vi ska trygga energiförsörjning för lång tid
framöver, säger han. Hur ser vi till att det alltid finns effekt i systemet när vi går från en centraliserad
energiproduktion till fler och fler små aktörer? Hur ska vi anpassa elnäten efter den nya situationen? Vad
kan vi göra på användarsidan nu när vi har tillgång till teknik som gör att vi kan ha större kontroll över vår
egen energiförbrukning?
Svensk vågkraft i Ghana
Seabased Industry har nu installerat sitt vågkraftverk söder om Ada i Ghana. Det är
den första fasen i bolagets afrikanska projekt. Kraftverket ska leverera 14 megawatt när
det står klart. Anslutningen till Ghanas stamnät gjordes 8 maj.
Ordern från Ghana till Lysekilsföretaget Seabased är värd över 400 miljoner kronor.
Uppdraget gäller 375 vågkraftverk till ghananska företaget TC Energy.
Samtidigt i Sotenäs i Sverige bygger Seabased i samarbete med Fortum och Energimyndigheten ett vågkraftverk på 10 megawatt som ska ge 25 GWh/år. Det ska stå klart
år 2016 och ska enligt planerna kosta cirka 250 miljoner kronor.
Enligt Seabased skulle vågkraftverk utefter Norges kust kunna generera elenergi för att
täcka hela Nordens behov, med 100 TWh för export som bonus.
Saxat ur Energinyheter.se och Elektroniktidningen 22 maj 2015
Medlemsförmåner
Lär känna vilka dina medlemsförmåner du får som medlem i SER! Se länken www.ser.se/medlemskap/medlemsformaner.
9
Om rymden
Vår krönikör i senaste numret av Elektroniktidningen, Anders Classon funderar över rymden i en personlig betraktelse som slutar med tre frågor till läsarna.
•
Var det en oändligt het ur-kvark som skapade rummet tillsammans med all energi och all materia?
•
Bidrar neutrinos till och påverkas neutrinos av rummets krökning?
•
Varför är människan ensam som intelligent art på jorden?
Läs gärna krönikan och fundera på Anders frågor! Vill du läsa vidare så tipsar Anders om Max Tegmark
(Sveriges mest kände nu levande fysiker) som spekulerar om rummets dvs universums tillkomst, dessutom på svenska:
http://urplay.se/Produkter/187838-UR-Samtiden-Max-Tegmark-Vart-matematiska-universum-Max-Tegmark-Vart-matematiska-universum
Om neutrinos (eller neutriners) egenskaper råder det fortfarande stor osäkerhet bland fysikerna,
se http://ctp.berkeley.edu/neutrino/neutrino.html
Kommentera gärna i Elteknik! elteknik@ser.se
Herbariet vid Evolutionsmuseet - en pressad historia
Vad tänker Carl Peter Thunberg, när han väl lämnat Nagasaki i november 1776 och rimligen inser att
resandet och insamlingsarbetet så långt utgör en väsentlig grundplåt i den kommande karriären?
Det vet vi kanske inte, annat än att dåtidens resande kunde vara väl så strapatsrikt – vid en flodövergång i Sydafrika räddades han från att drunkna av en simkunnig häst. Men att någon japansk kejsare
skulle komma på besök till Uppsala och titta på hans samlingar hade han med säkerhet inte den ringaste tanke på.
Thunberg återkom i mars 1779 till Sverige, efter nio års bortovaro. Linné var då död sedan några månader. Flora Japonica utkom 1784 och Flora Capensis (Sydafrika) 1807 och framåt, något som kanske
antyder hans egen värdering av sina insatser på denna långa resa.
För första gången och under titeln Bakom kulisserna, öppnade Evolutionsmuseet den 15 mars sitt
herbarium och Thunbergrummet för besökare. Ciceron var museiintendent Mats Hjertson, också ansvarig för runt 2/3 av växtsamlingarna.
Mats berättade om hur man tar hand om växter som ska bevaras, via pressrummet
(endast för ackrediterade journalister!) och vidare till en frysbehandling som under en
vecka i -30 °C, ser till att eventuella insekter och andra kryp inte överlever. Den klassiska växtpressen används fortfarande, men i fält är det enklare att använda ett par
plattor som hålls ihop med remmar. Tidningspapper (lakan) kan användas tillfälligt och
under torkprocessen byts papperet, samtidigt som tillfälle ges att rätta till växtdelarna.
Växter monteras på papper enligt traditionell herbariemodell och förvaras i lösa buntar i
skåpfack. I andra fall kan askar vara lämpligast.
I herbariet finns runt tre miljoner växter från stora delar av världen. Man följer familjeordning enligt Mabberley’s Plant-Book (3:e upplagan, 2008, mer än 20000 kärlväxter),
som är ett tryckt arbete för att slippa omflyttningar på familjenivå vid förändringar. SorMats Hjortson med Bursers
teringsordningen är taxonomisk (domän, rike, stam, klass, familj, släkte, art, underart)
herbarium
där den fysiska ordningen ska överensstämma med ordningen i databasen. Man vill
kunna hitta en växtfamilj på samma fysiska plats i herbariet. Den som vill ta i och titta på varje växt kan
ägna högst tre minuter åt var och en under 50 år med dagliga åttatimmarspass. Det är alltså fråga om
enorma mängder material.
10
Thunbergrummet är ett mindre, klimatreglerat säkerhetsrum, som naturligtvis rymmer Thunbergs samling, men även delar av den så kallade Lovisa Ulrika-samlingen, med material som samlades av bl a
Pehr Kalm i Nordamerika. Den äldsta är Burser-samlingen (Joachim Burser, 1583-1639, tysk-dansk
läkare och botanist) från början av 1600-talet. Samlingen annekterades av Sverige under Karl X Gustafs krig. Just det herbariet är inbundet, med växterna limmade med fisklim på lumppapper. Herbariet har
använts av Olof Rudbeck och Linné, ibland med små kvarvarande anteckningar. Det utgör en viktig länk
mellan äldre nomenklatur och den som Linné införde. Thunbergs växtsamlingar finns i skåp, som han lät
tillverka. Ett klimat med långsamt varierande temperatur och fuktkvot inom rimliga gränser är godtagbart,
men snabba eller stora variationer är mindre nyttigt för sådana här arkivalier.
Linnés binärnomenklatur, med ett släktnamn och ett artepitet, rönte ett mycket stort genomslag och
används överallt. Hans indelning av växterna med hjälp av deras befruktningsdelar används däremot
generellt inte, men kan vara praktiskt i fält.
De 240 år gamla växtbladen, som samlats av Thunberg, ser förvånansvärt opåverkade ut. Det är således fullt möjligt att preparera så spröda
material och bevara dem under århundraden och ändå kunna ta fram och
studera dem på samma sätt som när de var nya. En växtbeskrivning av en
nyupptäckt växt kräver en beskrivning av växten med bl a fyndplats och
ett bevarat typexemplar. Det hittas fortfarande växter, som inte tidigare
har beskrivits och de flesta hittas i redan insamlat material. Annars är det i
mindre undersökta områden, t ex i Asien och Afrika, som man fortfarande
hittar växter som inte beskrivits tidigare. Mats själv har gjort sådana upptäckter, både i befintligt material och ute i fält, som Oman och Jemen.
Växter samlades normalt med dubbletter, så att flera herbarier kunde
Cypripedium japonicum, släkting till vår guckusko,
Cypripedium calceous. Samlades och beskrevs av
Thunberg
underhållas – ett för egen del, ett eller flera för beställare/uppdragsgivare
och kanske ett för hemmauniversitetet. Pehr Kalm tog med sig sin egen växtsamling till Åbo universitet,
men den gick förlorad när staden brann 1827. Brand var ett ständigt närvarande hot för sådana här
samlingar och en väsentlig anledning för Linné att skaffa sig lantstället i Hammarby
utanför Uppsala, där han förvarade sin samling i ett separat litet
stenhus, väl avskilt från övriga byggnader. Liknande herbarier, förutom i Uppsala,
finns i Sverige på Naturhistoriska riksmuseet och vid universiteten i Lund,
Göteborg och Umeå.
»Einars krönika«
Inom botaniken kan L. användas för Linné och Thunb. för Thunberg
som auktorsnamn (författarnamn) i samband med ett vetenskapligt
namn. För Pehr Kalm gäller Kalm.
När äldre dokument hanteras, så brukar tyghandskar användas i syfte
att förhindra slitage. Mats använder inte handskar, men det är viktigt
att händerna är rena och att man aldrig tar med sig mat. Handskar kan
fastna och riva loss bitar, t ex av växterna. Blädderexemplar kan det här
aldrig bli tal om.
Det är alltid lika roligt att kunna ta del av andras skicklighet och mycket
goda kunskaper, som inte blir sämre av att kryddas med anekdoter, personliga kommentarer och humor.
Några av förvaringsskåpen som beställdes av Thunberg
Einar Lindahl
Medlemsservice c/o Föreningshuset • Virkesvägen 26 • 120 30 Stockholm
tel. 08-556 061 42 (8.30–12.00) • medlem@ser.se
Ansvarig utgivare Rickard Klinkert • Sekretariat joel.nilsson@ser.se • Redaktion elteknik@ser.se