1. No category

 Foto: Albin Stjernbrandt 2014 ©
Kyla och hälsa i Norrland
Deskriptiva data från enkätundersökning
februari - maj 2015
Albin Stjernbrandt, Bodil Björ, Martin Andersson, Ingrid Liljelind
Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar, nr 2/2015
ISSN-nr 1654-7314
FÖRORD
Denna rapport baseras på ett urval av de data som samlats in i studien Cold and
Health in Northern Sweden (CHINS). Ytterligare resultat kommer att presenteras
fortlöpande i andra sammanhang. Forskningen är ett resultat av samarbetet mellan
de fyra norrlandstingen (Landstinget Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Västerbottens läns landsting och Norrbottens läns landsting) och Umeå universitet.
I forskargruppen ingår:
Martin Andersson
Bodil Björ
Lage Burström
Daniel Carlsson
Ingrid Liljelind
Ronnie Lundström
Tohr Nilsson
Hans Pettersson
Albin Stjernbrandt
Jens Wahlström
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 2
2/2015 ISSN 1654-7314
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING……………………………………………………………………4
2. METOD………………………………………………………………………...6
2.1 Studiepopulation..............…………………………………… 6
2.2 Enkätutskick…………………………………………………...6
2.3 Geografisk indelning…………………………………………. 7
2.4 Klassificering av sysselsättning…………………………….. 7
3. RESULTAT…………………………………………………………………….8
3.1 Datainsamling….……………………………………………... 8
3.2 Bortfallsanalys…………………………………………………9
3.3 Ålder, längd, vikt och BMI……………………………………10
3.4 Tobaksvanor………………………………………………….. 11
3.5 Yrken…………………………………………………………. 12
3.6 Köldexponering………………………………………………. 13
3.7 Sjukdomar…………………………………………………….. 14
3.8 Symptom……………………………………………………….15
3.8.1 Händer………………………………………... 15
3.8.2 Förfrysningar…………………………………. 17
3.8.3 Luftvägar……………………………………... 18
3.8.4 Övrig rörelseapparat…………………………19
4. SAMMANFATTNING ……………………………………………………….. 21
4.1 Viktiga fynd……………………………………………………. 21
4.2 Samstämmighet med övrig forskning……………………….21
4.3 Svagheter……………………………………………………... 22
4.4 Styrkor………………………………………………………… 22
4.5 Framtida forskning…………………………………………… 22
5. REFERENSER……………………………………………………………….. 23
6. KONTAKTUPPGIFTER……………………………………………………... 26
BILAGA 1 – BASLINJEENKÄT………………………………………………... 27
BILAGA 2 – PREVALENS AV SYMTOM OCH SJUKDOMAR…………….. 32
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 3
2/2015 ISSN 1654-7314
1. INLEDNING
Klimatet i Norrland kännetecknas av stora variationer i temperatur med långa och
kalla vintrar som avbyts av korta men ljusa somrar. Befolkningen utsätts för kyla både
i sin yrkesverksamhet och på fritiden. I Sverige genomfördes Arbetsmiljöundersökningen senast 2013. Där beskrevs att 22 % av männen och 11 % av
kvinnorna vistas i kyla under arbete minst en fjärdedel av arbetstiden
(Arbetsmiljöverket 2013).
Köldexponering kan definieras som kylande omgivningsfaktorer som aktiverar
människans termoregulatoriska system (Raatikka et al 2007). Dessa effekter kan
uppkomma redan vid +15 °C och tilltar med sjunkande lufttemperatur. Andra faktorer,
som vindhastighet, luftfuktighet, värmestrålning, kontakt med kalla föremål, klädernas
isolerande förmåga och individens fysiska ansträngningsgrad, påverkar också hur
kraftig köldexponeringen blir (Keim et al 2002, Hassi et al 2005).
Kyla kan medföra negativa konsekvenser för människors hälsa och
prestationsförmåga (Mäkinen et al 2009a). Mild kyla orsakar obehag som kan vara
distraherande och därmed minska effektiviteten i uppgifter som kräver koncentration
och noggrannhet (Gavhed et al 2006). Nedkylning av kroppen kan resultera i
förändringar i neuromuskulära, kardiovaskulära, respiratoriska, hematologiska och
hormonella funktioner (Sun 2010, Hampel et al 2010, Hassi et al 2005) vilket
nedsätter den fysiska och mentala prestationsförmågan vilket i sin tur också kan
innebära minskad produktivitet och ökad risk för olyckor (Raatikka et al 2007,
Mäkinen 2007). Lindriga lokala köldskador är vanligt förekommande i kallt klimat
(Mäkinen et al 2009b, Näyhä et al 2011). Kraftig lokal köldexponering kan leda till
förfrysningsskador med bestående vävnadsskada och påföljande
funktionsnedsättning (Juopperi et al 2002). Kraftig helkroppsnedkylning (hypotermi)
kan ge allvarliga symptom och i värsta fall leda till döden.
Exponering för kyla är förknippat med en ökad förekomst av sjukdomar i
rörelseapparaten (Pienimäki 2002), till exempel finns rapporter om en ökad risk för
nack- och ländryggssmärta bland byggnadsarbetare i norra Sverige i jämförelse med
södra (Burström et al 2013). Köldexponering kan förvärra symptomen vid latenta
sjukdomar som astma och kärlkramp (Harju et al 2009, Ikäheimo et al 2013). Vissa
specifika tillstånd, som Raynauds fenomen, uppträder nästan enbart vid kall väderlek
(Garner et al 2015). Det är välkänt att den kallaste perioden på kalenderåret är
förknippad med ökad morbiditet och mortalitet, speciellt vad gäller kardiovaskulära
och respiratoriska sjukdomar (The Eurowinter Group 1997, Näyhä et al 2011).
Tidigare forskning från Norge avseende kylans inverkan på arbete visar att det finns
få studier med denna frågeställning och att behovet av ytterligare forskning är stort
(Knardahl et al 2010). I Finland har man undersökt effekter av kyla i den allmänna
befolkningen, denna forskning visar bland annat en hög förekomst av milda
förfrysningsskador och att köldexponering föranleder en ökning av symptom vid en
mängd olika sjukdomstillstånd (Näyhä et al 2011).
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 4
2/2015 ISSN 1654-7314
I Norrland har ingen tidigare epidemiologisk forskning avseende kylans effekter på
hälsan genomförts. Syftet med vår studie, Cold and Health in Northern Sweden
(CHINS), är att i de fyra nordligaste länen undersöka hur köldexponering påverkar
hälsan, både i allmänbefolkningen och i riskgrupper som till exempel äldre människor
och personer med diabetes. Vi avser även att närmare karakterisera köldkänslighet,
eftersom detta är ett relativt obeforskat tillstånd som kan vara förenat med ett
betydande lidande. Köldkänsliga personer har tidigare studerats utifrån specifika
utlösande skadetillstånd, till exempel traumatiska handskador eller vibrationsskador
(Carlsson et al 2010), men aldrig utifrån ett befolkningsperspektiv.
Syftet med den föreliggande rapporten är att ge en introduktion till det aktuella
kunskapsläget vad gäller kyla och hälsa, beskriva avsikten med CHINS-studien,
redogöra för de metoder som har använts samt redovisa utvalda resultat.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 5
2/2015 ISSN 1654-7314
2. METOD
2.1 Studiepopulation
Vår studie innefattade de fyra nordligaste länen; Jämtland, Västernorrland,
Västerbotten och Norrbotten. Denna delvis subarktiska och delvis tempererade
region sträcker sig mellan 62:a och 69:e nordliga latituden och har en
årsmedeltemperatur mellan -1 och 7°C (Edlund 1995, SMHI 2015). På vintern kan
temperaturen sjunka ned mot -40 °C i vissa områden.
Bild 1. Sveriges fyra nordligaste län.
Enligt svensk statistik (SCB 2013) var folkmängden i de fyra länen totalt cirka
880 000 personer fördelade på 44 kommuner. Inom det för studien aktuella
åldersintervallet (18-70 år) uppgick populationen till ca 580 000 personer.
2.2 Enkätutskick
Datainsamlingen påbörjades 2015-02-05 genom att 35 144 enkäter skickades ut till
slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 18-70 år i norra regionens fyra län. En fast
andel enkäter (1350 stycken) fördelades utefter 13 stycken i förväg definierade
geografiska områden varefter resterande enkäter fördelades slumpmässigt men
proportionellt mot folkmängden i de definierade områdena. Denna strategi valdes för
att säkerställa ett tillräckligt urval även från glest befolkande områden, där
köldexponeringen i många fall är som mest uttalad. Datainsamlingen avslutades
2015-05-05.
Enkäten behandlade demografiska och antropometriska uppgifter, förekomst av
sjukdomar, skattning av köldrelaterade symptom samt uppgifter om sysselsättning
och tobaksbruk (Bilaga 1).
Studien har godkänts av Regionala etikprövningsnämnden i Umeå (diarienummer
2014-286-31M och 2015-24-31M).
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 6
2/2015 ISSN 1654-7314
2.3 Geografisk indelning
Studiedeltagarna grupperades efter hemkommun. Kommunerna kategoriserades i sin
tur i tre grupper: kust-, inlands- och fjällområde. Kommunerna delades även in i 13
geografiska områden utefter klimatzon (RST 2015). Avsikten med dessa indelningar
var att försöka att utröna om symptomförekomst skattades olika utifrån
klimatförhållanden.
Bild 2. Till vänster: De fyra norrlandstingen. I mitten: Uppdelningen kust-, inlands- och fjällområde. Till
höger: De 13 geografiska områden som användes för gradering av köldexponering.
2.4 Klassificering av sysselsättning
Studiedeltagarna fick ange sitt nuvarande yrke i fritext. Uppgifterna kodades därefter
manuellt enligt Svensk yrkesklassificering (SSYK 2012) som bygger på den
internationella yrkesklassifikationen International Standard Classification of
Occupation (ISCO 2008). Kodning har utförts på tvåsiffernivå (SSYK2) med 46
möjliga yrkeskoder. Sysselsättning som inte inrymdes i ovan beskrivna klassificering
har kodats separat enligt följande:
Kod
100
101
102
103
104
105
Sysselsättning
Sjukskrivning eller sjukersättning
Föräldraledighet
Arbetslöshet
Student
Pensionär
Egen företagare
Tabell 1. Kodning utöver SSYK2.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 7
2/2015 ISSN 1654-7314
3. RESULTAT
Nedan redovisas alla resultat som absoluta tal och procent (ej valida procent), databortfall
särredovisas ej i grafer och tabeller men framgår av Bilaga 2.
3.1 Datainsamling
Av 35 144 utskick nådde enkäten totalt 34 822 adressater. När datainsamlingen efter
tre månader avslutades hade 12 627 svar inkommit (svarsfrekvens 36,2 %).
Bild 3. Utfall vid datainsamling.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 8
2/2015 ISSN 1654-7314
3.2 Bortfallsanalys
En bortfallsanalys avseende kön, ålder och län visade små skillnader mellan
svarande och icke svarande vad gäller geografiskt område. Kvinnor hade generellt
en högre svarsfrekvens än män. Andelen svarande ökade också med stigande ålder.
Män
Kvinnor
Totalt
Män
Västernorrland
Kvinnor
Totalt
Män
Norrbotten
Kvinnor
Totalt
Män
Västerbotten Kvinnor
Totalt
Män
Åldersgrupp
Kvinnor
18-30
Totalt
Män
Åldersgrupp
Kvinnor
31-45
Totalt
Män
Åldersgrupp
Kvinnor
46-60
Totalt
Män
Åldersgrupp
Kvinnor
61-70
Totalt
Män
Ålder
Kvinnor
Medel (SD)
Totalt
Jämtland
Enkät
obesvarad
N
%
2356
69,1
1847
58,5
4203
64,0
3080
68,4
2606
59,4
5686
64,0
3190
69,0
2718
61,8
5908
65,5
3733
67,2
2934
58,1
6667
62,8
3908
31,6
3130
31,0
7038
31,3
2943
23,8
2437
24,1
5380
23,9
3027
24,5
2406
23,8
5433
24,2
2481
20,1
2132
21,1
4613
20,5
41,3 (15,0)
41,6 (15,2)
41,4 (15,1)
Enkät
besvarad
N
%
1056
30,9
1309
41,5
2365
36,0
1425
31,6
1778
40,6
3203
36,0
1436
31,0
1679
38,2
3115
34,5
1824
32,8
2120
41,9
3944
37,2
717
12,5
965
14,0
1682
13,3
857
14,9
1230
17,9
2087
16,5
1490
26,0
1893
27,5
3383
26,8
2677
46,6
2798
40,6
5475
43,4
51,6 (14,6)
49,8 (14,6)
50,6 (14,6)
Tabell 2. Bortfallsanalys avseende ålder, kön och geografisk fördelning.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 9
2/2015 ISSN 1654-7314
3.3 Ålder, längd, vikt och BMI
Den genomsnittliga åldern bland de svarande var 51 år. Längd- och viktangivelser
gav ett medelvärde för kroppsmasseindex (body mass index, BMI) strax över
gränsen för övervikt (> 25).
Ålder (år)
Längd (cm)
Vikt (kg)
BMI
Män
Medelvärde
52
179
86
26,7
Min-max
18-70
145-206
45-191
13,9-62,6*
Kvinnor
Medelvärde
50
166
70
25,6
Min-max
18-70
116-194
32-177
13,1-73,7*
Tabell 3. Ålder, längd, vikt och BMI. *Minimi- och maximivärden påverkas av enstaka värden som
ligger långt utanför det förväntade intervallet. Om dessa värden (BMI > 40 eller < 15, män N=53;
kvinnor N=89) exkluderas blir medelvärdet för BMI 26,6 för män respektive 25,4 för kvinnor.
Som jämförelse visade Västerbottens hälsoundersökningar 2014, som utförs på 40-,
50- och 60-åringar i den norra regionen, ett genomsnittligt BMI på 27,3 för män och
26,3 för kvinnor (VHU 2015).
I MONICA-studien, som följer riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes i
Norrbotten och Västerbotten, såg man vid mätning 2009 i åldersgruppen 25-64 år att
genomsnittligt BMI var cirka 27,1 för män och cirka 26,4 för kvinnor (MONICA 2012).
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 10
2/2015 ISSN 1654-7314
3.4 Tobaksvanor
Enligt svensk statistik (SCB 2013) använder 24 % av den svenska befolkningen
tobak dagligen. Bland män röker 11 % och bland kvinnor 12 %. Andelen snusare
utgör 21 % av männen och 4 % av kvinnorna.
Studiepopulationen hade något lägre prevalens daglig rökning hos båda könen
medan daglig snusning var något vanligare, framför allt hos kvinnor.
Tobak
Röker
dagligen
Snusar
dagligen
Ja
Nej
Män
N
%
407 7,1
5247 91,4
Kvinnor
N
%
663
9,6
6131 89,0
Ja
Nej
1315 22,9
4354 75,8
576
6200
8,4
90,0
Tabell 4. Förekomst av dagligt tobaksbruk.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 11
2/2015 ISSN 1654-7314
3.5 Yrken
Yrkesuppgifter kodades genom tvåsiffrig SSYK enligt ovan men här redovisas endast
huvudkategorierna. Längre högskoleutbildningar samt service- och omsorgsyrken var
vanligare hos kvinnor medan sysselsättning inom industri, byggnadssektor och
transport förekom i högre utsträckning hos män. Andelen pensionerade personer
bland de svarande var hög. Nationella data anger att 21,9 % av Sveriges befolkning
är pensionärer (Pensionsmyndigheten 2015). CHINS undersöker ett snävare
ålderspann, mellan 18-70 år, vilket kan förklara en del av skillnaden.
Yrke
Chefer
Längre högskoleutbildningar
Kortare högskoleutbildningar
Administration och kundtjänst
Service, omsorg och försäljning
Lant-/skogsbruk, trädgård och fiske
Byggverksamhet och tillverkning
Maskinell tillverkning och transport
Okvalificerade manuella yrken
Militärer
Sjukskrivning eller sjukersättning
Föräldralediga
Arbetslösa
Studerande
Pensionärer
Egenföretagare
Män
N
241
621
664
341
432
162
587
646
141
29
41
2
131
267
1082
139
%
4,2
10,8
11,6
5,9
7,5
2,8
10,2
11,3
2,5
0,5
0,7
<0,1
2,3
4,7
18,8
2,4
Kvinnor
N
%
220
3,2
1423
20,7
519
7,5
694
10,1
1399
20,3
55
0,8
69
1,0
105
1,5
156
2,3
3
<0,1
132
1,9
63
0,9
108
1,6
411
6,0
1202
17,5
94
1,4
Tabell 5. Yrken inom studiepopulationen enligt SSYK på ensiffernivå. För mer detaljer se Bilaga 2.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 12
2/2015 ISSN 1654-7314
3.6 Köldexponering
Studiedeltagarna fick gradera sin exponering på en tiogradig skala (1-10). Svaren har
i rapporten grupperats, så att 1 motsvarar inget, 2-4 lite, 5-7 måttligt och 8-10 mycket.
Fullständiga data återfinns i Bilaga 2.
Mer än hälften (59 %) av de svarande vistades inte alls utomhus eller i kalla miljöer i
sitt arbete. Köldexponeringen var desto större på fritiden. Män skattade i genomsnitt
en högre köldexponering än kvinnor, både i arbetet och på fritiden. Det verkade även
finnas en trend där exponeringen var högre i inlandet och fjällkommunerna än vid
kusten.
I en finsk studie som fokuserade på köldexponering konstaterades att män
rapporterade en större köldexponering än kvinnor, både i arbetet och på fritiden. De
män som uppgav högst yrkesmässig köldexponering var sysselsatta inom skogs- och
jordbruk, industri eller byggnadssektor (Mäkinen et al 2006).
Bild 4. Köldexponering på arbete och fritid uppdelad på kön samt geografiskt område.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 13
2/2015 ISSN 1654-7314
3.7 Sjukdomar
Studiedeltagarna tillfrågades om de hade diagnostiserats med någon av nedan
angivna sjukdomar. De fick även ange om de hade ordinerats någon receptbelagd
medicin samt om sjukdomen förvärrades av kyla; dessa data presenteras ej. Hjärtkärlsjukdomar och diabetes rapporterades oftare hos män medan astma, ledsjukdom
och migrän var vanligare hos kvinnor.
Bild 5. Rapporterad sjukdomsprevalens, uppdelad på kön.
Högt blodtryck (hypertoni) förekommer hos cirka 27 % av befolkningen, med jämn
fördelning mellan könen (SBU 2007).
Enligt svenska registerdata har ungefär 4 % av befolkningen diabetes mellitus, med
något större andel män än kvinnor både vad gäller typ 1 och typ 2 (NDR 2014).
För astma varierar prevalensen med definition. Läkardiagnosticerad astma
förekommer hos ungefär 12 % av svenskar, men förekomsten av astmatiska
symptom (långdragen hosta, väsande andning etc) skattas i regel högre (Backman et
al 2014).
Prevalensen av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i Sverige har rapporterats till
mellan 8-14 % beroende på definition, detta i en kohort som undersöktes och
klassificerades med hjälp av spirometri (Lindberg et al 2006). I samma studie
noterades att det framför allt är personer med allvarlig sjukdom som uppger
symptom, och prevalensen av svår eller mycket svår KOL angavs till endast 0,6-0,8
%. I ovan refererade kohort inkluderades även personer äldre än 70 år, där
sjukdomen också är vanligare. Vår studiedesign medgav inte
spirometriundersökningar, vilket hade borgat för en säkrare diagnos. Dessa faktorer
kan förklara diskrepansen mot den lägre skattade KOL-prevalensen i CHINS.
Sammanfattningsvis bedöms den skattade förekomsten av sjukdomar i CHINS
överensstämma väl med tidigare genomförda svenska prevalensstudier.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 14
2/2015 ISSN 1654-7314
3.8 Symptom
Frågor ställdes om symptom med möjlig kopplig till kyla. Studiedeltagarna fick
gradera intensiteten på en tiogradig skala där 1 motsvarade ”instämmer inte alls” och
10 ”instämmer helt”. Svaren har i rapporten grupperats, så att 1 motsvarar inget, 2-4
lite, 5-7 måttligt och 8-10 mycket. På vissa frågor användes en fyragradig skala: nej,
obetydligt, lite grann och ganska mycket. Fullständiga data återfinns i Bilaga 2.
3.8.1 Händer
En rad olika frågor om symptom från händerna ställdes för att fånga
muskuloskeletala, vaskulära och neurologiska symptom. En bild på vita fingrar
(Raynauds fenomen) visades (Bild 6) och deltagarna fick ange om deras fingrar
vitnar på liknande vis.
Bild 6. Den bild på vita fingrar (Raynauds fenomen) som ingick i enkäten.
Nedan redovisas ett begränsat urval av svar på enkätens frågor. Resultaten visar att
köldrelaterade besvär i händerna förekommer hos både män och kvinnor. Kalla
fingrar och nedsatt handkraft förefaller vanligare hos kvinnor.
Bild 7. Förekomst av symptom i händerna samt tecken på generell köldkänslighet, uppdelad på kön.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 15
2/2015 ISSN 1654-7314
Både vaskulära och neurologiska symptom i händerna var vanligt förekommande och
rapporterades i högre utsträckning av kvinnor. Vita fingrar rapporterades av 10,8 %
av männen och 13,8 % av kvinnorna. Detta kan jämföras med en finsk studie där
11,9 % av männen och 12,4 % av kvinnorna uppgav vita fingrar (Raatikka et al
2007).
Bild 8. Förekomst av vita fingrar och smärta eller domningar i händerna, uppdelad på kön.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 16
2/2015 ISSN 1654-7314
3.8.2 Förfrysningar
Studiedeltagarna tillfrågades om de hade förfrusit händer, fötter eller ansikte. De som
bejakade förfrysning ombads även att beskriva utseendet på skadan; vita fläckar,
blåsor eller blodfyllda blåsor. Vanligast för både män och kvinnor var förfrysning av
ansiktet, medan förfrysning av händer och fötter förekom i mindre utsträckning.
Bild 9. Fördelning av förfrysningar, uppdelad på kön.
Den absoluta majoriteten av de som angav förfrysning beskrev vita fläckar på huden.
Allvarligare förfrysningar (blåsor eller blodfyllda blåsor) utgjorde mellan 6,1-6,9 %
förfrysningarna hos män och 1,2-4,5 % hos kvinnorna beroende på lokalisation.
I ovan refererade finska studie var prevalensen allvarlig förfrysning 1,4 % hos män
och 0,5 % hos kvinnor (Raatikka et al 2007). I en liknande studie angav 14,2 % av
männen och 11,9 % av kvinnorna att de ådragit sig en mild förfrysning under
föregående år. För allvarlig förfrysning var motsvarande siffror 1,6 % respektive 0,6
% (Mäkinen et al 2009b). Förekomsten av förfrysningsskador varierar sålunda
beroende på skadedefinition och studerad grupp.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 17
2/2015 ISSN 1654-7314
3.8.3 Luftvägar
Astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom är vanligt förekommande sjukdomar i
befolkningen och det har visat sig att det föreligger en viss underdiagnostik
(Backman et al 2014, Lindberg et al 2006). I CHINS bejakade ungefär en femtedel av
studiedeltagarna ett eller flera luftvägssymptom.
Bild 10. Rapporterad frekvens av luftvägssymptom, uppdelad på kön.
Som jämförelse kan man använda OLIN-studierna, som undersöker luftvägssymptom
bland befolkningen i Norrbotten. Vid mätning 2006 var förekomsten pip och
väsningar i bröstet hos män respektive kvinnor 18,2 % och 19,0 %, långvarig hosta
9,2 % och 11,0 % samt slemhosta 15,2 % och 14,7 % (Backman et al 2014).
Förekomsten av pip och väsningar var sålunda jämförbar mellan CHINS och OLIN
medan långvarig hosta och slemhosta rapporterades i högre utsträckning i CHINS.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 18
2/2015 ISSN 1654-7314
3.8.4 Övrig rörelseapparat
Med rörelseapparat avses skelett, leder, muskler och stödjevävnad. I
allmänbefolkningen är det vanligt med smärta i skuldror och rygg och så var fallet
även i CHINS. Förekomsten i vår studie var högre hos kvinnor än hos män.
Värk i nacke/skuldror
Bild 11. Skattning av värk i nacke eller skuldror, uppdelad på kön.
Värk i nedre delen av ryggen
Bild 12. Skattning av värk i nedre delen av ryggen, uppdelad på kön.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 19
2/2015 ISSN 1654-7314
I Arbetsmiljörapporten 2013 undersöktes symptom hos personer mellan 16 och 64
års ålder. Andelen som uppgav smärta i nacken och övre delen av ryggen minst en
dag per vecka var cirka 27 % av män och 44 % av kvinnor. För ländryggen var
motsvarande siffror cirka 27 % av män och 35 % av kvinnor (Arbetsmiljöverket 2013).
Besvärsförekomsten kan öka vid samtidig exponering för kyla (Pienimäki 2002,
Burström et al 2013). I tidigare refererade finska studie (Raatikka et al 2007) frågade
man studiedeltagarna om köldexponering föranlett smärta i rörelseapparaten vid
upprepade tillfällen under det gångna året. För huvud- eller nacksmärta var andelen
10,0 % av män och 10,8 % av kvinnor, för skuldersmärta 4,9 % och 4,7 % samt för
ländryggsmärta 6,7 % och 5,0 %.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 20
2/2015 ISSN 1654-7314
4. SAMMANFATTNING
4.1 Viktiga fynd
De presenterade resultaten från CHINS visar att köldexponering, både på arbetet och
på fritiden, förefaller vara vanligt förekommande i de fyra nordligaste länen i Sverige.
Det verkar dessutom finnas en association mellan var i regionen man bor och hur
mycket man exponeras för kyla. Utöver de konventionella geografiska
temperaturgradienterna med kallare väder i norr än i söder, och i fjälltrakten jämfört
med vid kusten, tycks det även finnas en beteendemässig inverkan. Både under
arbete och på fritiden skattade studiedeltagarna en högre grad av vistelse utomhus
eller i kalla miljöer i fjällen jämfört med vid kusten. Detta kan bland annat ha att göra
med sysselsättningsförhållandena i dessa områden, till exempel att manuella
utomhusyrken är vanligare och att fritidsaktiviteter i naturen är mer populära.
Geografiska och beteendemässiga effekter samverkar således till en mer uttalad
köldexponering i fjäll- och inlandsregionerna.
Besvär från händerna som kan orsakas eller förvärras av köldexponering
rapporterades i hög utsträckning, till exempel uppgav nästan 40 % av
studiedeltagarna att de upplevde någon form av obehag eller smärta i händerna vid
köldexponering. Prevalensen av vita fingrar var oväntat hög (se bild 8), mest
iögonfallande hos män som ofta rapporteras ha en mycket lägre förekomst jämfört
med kvinnor (Garner et al 2015).
Även förfrysningar, framför allt lindrigare former i ansiktet, var vanligt förekommande
och korrelerade tydligt till graden av köldexponering.
Ungefär en femtedel av studiedeltagarna angav ett eller flera luftvägssymptom, som
pip och väsningar eller produktiv hosta.
Förekomst av smärta i skuldror och rygg sågs hos ungefär hälften av
studiedeltagarna och var vanligare hos kvinnor.
4.2 Samstämmighet med övrig forskning
Detta är den första studien i Norrland med dessa frågeställningar. I Finland har man
genomfört en liknande prevalensundersökning av köldrelaterade symptom i en
allmänpopulation (Raatikka et al 2007). I jämförelse var förekomsten av symptom
från händerna relativt samstämmig medan förfrysningar var vanligare i vår studie.
Skillnaderna kan delvis vara avhängiga hur frågorna har ställts, men understryker hur
vanligt köldrelaterade besvär är i norra Skandinavien. Vad gäller prevalensen av olika
allmänna symptom och sjukdomar i CHINS jämfört med olika svenska
befolkningsundersökningar (VHU, MONICA, OLIN, SCB) är resultaten till största del
jämförbara.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 21
2/2015 ISSN 1654-7314
4.3 Svagheter
Svarsfrekvensen i vår studie var låg. Ingen påminnelse om att svara på enkäten
skickades ut. Trots att enkäten huvudsakligen riktades till personer i arbetsför ålder
angav nästan en femtedel av de svarande att de var pensionerade. Dessa faktorer
kan påverka resultatens generaliserbarhet.
Svaren på enkäten skildrar studiedeltagarens upplevelse av symptom och sjukdom,
och dessa besvär kan inte alltid fastställas objektivt. Enkätskattningar innebär en risk
för både över- och underrapportering av besvär jämfört med mer avancerad testning.
Vidare föreligger en risk att personer med symtom relaterade till kyla, eller besvär
överhuvudtaget, är mer benägna att svara på enkäter. Detta kan leda till att
prevalensen av symtom och sjukdomar överskattas och man bör därför tolka data
med ett visst mått av försiktighet. Detta till trots kan man konstatera att ett stort antal
individer i vår studie rapporterar besvär som kan relateras till kyla.
4.4 Styrkor
Detta är den första studien om kyla och hälsa i norra Sverige. Studien omfattar mer
än 12 000 individer vilket gör den till den största enkätstudien av detta slag i
Skandinavien. Även om svarsfrekvensen är låg utgör materialet en unik möjlighet för
fortsatta studier av bland annat exponeringsfaktorer, känsliga grupper samt
geografiska skillnader i hälsa.
En bortfallsanalys visade ingen större skillnad mellan svarande och icke-svarande
vad gäller geografiskt område. Förekomsten av olika sjukdomar i studiepopulationen
överensstämde relativt väl med nationella prevalensdata vilket talar för att enkäten
har nått och besvarats av ett representativt urval av befolkningen.
Med tanke på att köldexponering förefaller vara så vanligt är detta ett viktigt område
att undersöka ur folkhälsosynpunkt, inte minst vad gäller framtida preventiva insatser
och verkandet för en jämlik hälsa över landet.
4.5 Framtida forskning
För närvarande planeras en närmare undersökning av studiedeltagare med hög
skattning för köldkänslighet, i syfte att närmare karakterisera detta tillstånd. Vi vill
också identifiera särskilt känsliga grupper, vilka kan tänkas lida större men av
köldexponering än andra. En fördjupad analys av exponeringsfaktorer hos
studiedeltagare med vita fingrar (Raynauds fenomen) är också planerad.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 22
2/2015 ISSN 1654-7314
5. REFERENSER
Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljörapporten 2013.
https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-arbetsmiljon-2013rapport-2014-03.pdf (använd 2015-10-28).
Backman et al. Prevalence trends in respiratory symptoms and asthma in relation to
smoking – two cross-sectional studies ten years apart among adults in northern
Sweden. World Allergy Organization Journal 2014;7:1.
Burström et al. Back and neck pain due to working in a cold environment: a crosssectional study of male construction workers. International Archives of Occupational
and Environmental Health 2013;86:809-813.
Carlsson et al. Self-reported cold sensitivity in normal subjects and in patients with
traumatic hand injuries or hand-arm vibration syndrome. BMC Musculoskeletal
Disorders 2010;11:89.
Edlund (red). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om
den norrländska regionen, 1995.
Garner et al. Prevalence, risk factors and associations of primary Raynaud’s
phenomenon: systematic review and meta-analysis of observational studies. British
Medical Journal Open 2015;5:e006389.
Gavhed et al. Det termiska klimatet på arbetsplatsen. Arbetslivsrapport nr 2006:2.
Hampel et al. Air temperature and inflammatory and coagulation responses in men
with coronary or pulmonary disease during the winter season. Occupational and
Environmental Medicine 2010;67:408e416.
Harju et al. Cold-related respiratory symptoms in the general population. The Clinical
Respiratory Journal 2009;DOI:10.1111/j.1752-699X.2009.00172.x.
Hassi et al. Impacts of cold climate on human heat balance, performance and health
in circumpolar areas. International Journal of Circumpolar Health 2005;64:459-467.
Ikäheimo et al. Cold-related cardiorespiratory symptoms among subjects with and
without hypertension: the National FINRISK Study 2002. European Journal of Public
Health 2013;24:237-243.
Juopperi et al. Incidence of frostbite and ambient temperature in Finland, 1986-1995.
A national study based on hospital admissions. International Journal of Circumpolar
Health 2002;61:352-362.
Keim et al. Environmental thermal stress. Annals of Agricultural and Environmental
Medicine 2002;9:1-15.
Knardahl et al. Utredning om virkningen av arbeid i kalde omgivelser. STAMI-rapport
11:8, 2010.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 23
2/2015 ISSN 1654-7314
Lindberg et al. Prevalence and underdiagnosis of COPD by disease severity and the
attributable fraction of smoking. Report from the Obstructive Lung Disease in
Northern Sweden Studies. Respiratory Medicin 206;100:264-272.
MONICA. http://www9.umu.se/phmed/medicin/monica/doc/MONICA_Installation2012.pdf (använd 2015-10-28).
Mäkinen et al. Factors affecting outdoor exposure in winter: population-based study.
International Journal of Biometeorology 2006;51:27-36.
Mäkinen. Human cold exposure, adaptation, and performance in high latitude
environments. American Journal of Human Biology 2007;19:155-164.
Mäkinen et al. Health Problems in Cold Work. Industrial Health 2009a;47:207-220.
Mäkinen et al. Occurrence of frostbite in the general population – work-related and
individual factors. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health
2009b;35:384-393.
Nationella Diabetesregistret, Årsrapport 2014.
Näyhä et al. Cold-related symptoms among the healthy and sick of the general
population: National FINRISK Study data, 2002. Public Health 2001;125:380-388.
Pensionsmyndigheten. http://www.pensionsmyndigheten.se/kortapensionsfakta.html
(använd 2015-10-07).
Pienimäki. Cold exposure and musculoskeletal disorders and diseases. A review.
Journal of Circumpolar Health 2002;61:173-182.
Raatikka et al. Prevalence of cold-related complaints, symptoms and injuries in the
general population: the FINRISK 2002 cold substudy. International Journal of
Biometeorology 2007;51:441-448.
Riksförbundet Svensk Trädgård (RST):
http://www.tradgard.org/svensk_tradgard/zonkartan.html (använd 2015-01-11).
Statens meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI):
http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/maxmin (använd 2015-10-16).
Statistiska centralbyrån (SCB). Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF/SILC
2012-2013).
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Måttligt förhöjt blodtryck. En
systematisk litteraturöversikt. Uppdatering av SBU-rapporten
Måttligt förhöjt blodtryck (2004), nr 170/1. Rapportnummer: 170/1u (2007).
Sun. Cardiovascular responses to cold exposure. Frontiers of Bioscience
2010;2:495e503.
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 24
2/2015 ISSN 1654-7314
The Eurowinter group. Cold exposure and winter mortality from ischaemic heart
disease, cerebrovascular disease, respiratory disease, and all causes in warm and
cold regions of Europe. The Lancet 1997;349:1341-1346.
Västerbottens hälsoundersökningar (VHU). http://www.vll.se/default.aspx?id=75309
(använd 2015-09-11).
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 25
2/2015 ISSN 1654-7314
6. KONTAKTUPPGIFTER
Ansvarig forskare
Ingrid Liljelind
090-785 24 52
ingrid.liljelind@vll.se
Författare
Albin Stjernbrandt
090-785 99 52
albin.stjernbrandt@vll.se
Bodil Björ
090-785 27 68
bodil.bjor@vll.se
Martin Andersson
090-785 23 64
martin.andersson@vll.se
Arbets- och miljömedicin, Norrlands universitetssjukhus
901 85 Umeå
Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet
901 87 Umeå
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 26
2/2015 ISSN 1654-7314
BILAGA 1 – BASLINJEENKÄT
Kyla och hälsa i Norrland
Du tillfrågas om du vill delta i ovanstående undersökning och Ditt deltagande är
helt frivilligt. Vi har från folkbokföringsregistret gjort ett slumpmässigt urval av
personer i åldern 18-70 år i norra Sverige.
Syftet med undersökningen är att studera om det finns ett samband mellan vårt
kalla klimat här i norr och olika sjukdomstillstånd. Vi är intresserade av att få
veta hur stor andelen är av personer som upplever besvär av kyla i relation till
sina sjukdomar/besvär och sitt arbete. Utifrån resultaten kommer
uppföljningsstudier att bli aktuella och Du kommer eventuellt att bli kontaktad
igen.
Alla uppgifter arkiveras i ett dataregister vid Umeå Universitet som också
ansvarar för dina personuppgifter. Dina svar kommer att behandlas så att inte
obehöriga kan ta del av dem. Alla resultat avidentifieras och kodas och
kodnyckeln är endast tillgänglig för ansvariga forskare. Uppgifterna kommer
enbart användas för forskningsändamål och resultat kommer att redovisas på
ett sådant sätt att inga personer kan identifieras.
Fyll i frågeformuläret så noga Du kan, lägg det i svarskuvertet och posta det till
oss. Det behövs inget frimärke. Skicka tillbaka den ifyllda enkäten i det bifogade
portofria svarskuvertet gärna inom 14 dagar.
Personuppgiftsansvarig är Umeå Universitet. Enligt personuppgiftslagen (PuL
1998:204) har Du rätt att gratis en gång per år få ta del av de uppgifter om Dig
som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Kontaktperson, se nedan.
Om Du undrar över något, kan Du ringa eller mejla till:
Ingrid Liljelind, ansvarig forskare,
Arbets- och miljömedicin, Norrlands universitetssjukhus
Umeå Universitet
tfn 090-7852452
ingrid.liljelind@umu.se
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 27
2/2015 ISSN 1654-7314
Enkät Kyla – sjukdomar/besvär
Nedan följer ett antal påståenden. Ange med ett kryss i rutan i hur stor utsträckning Du tycker
påståendet stämmer in på dig.
Kyla och besvär
Instämmer
inte alls
1
1 Jag är ofta kall om fingrarna
2 Jag är ofta kall om fötterna
3 Jag får ont när jag utsätts för kyla
4 Jag får både blåsor och klåda vid kyla.
5 Jag får besvär med mina ögon när jag
utsätts för kyla
6 Mina fingrar svullnar när jag utsatts för kyla
7 Jag är köldöverkänslig
8 Jag får lätt urinvägsbesvär när jag blir kall
9
På mitt arbete vistas jag utomhus eller i
kalla miljöer
10 På min fritid vistas jag utomhus eller i kalla
3
4
5
6
7
8
9
10



























 
miljöer
11 Har Du någon gång förfrusit händerna?
2
Instämmer
helt
1
Nej
2
Ja, första gången år
Hur yttrade sig skadan?
12 Har Du någon gång förfrusit fötterna?
1
Nej
1
Vita fläckar
2
Ja, första gången år
2
Blåsor
Blodfyllda blåsor
3
Hur yttrade sig skadan?
13 Har Du någon gång förfrusit ansikte (näsa,
kinder, öron)?
1
Nej
1
Vita fläckar
2
Ja, första gången år
2
Blåsor
3
Blodfyllda blåsor
Hur yttrade sig skadan?
1
Vita fläckar
2
Blåsor
3
Blodfyllda blåsor
Sjukdomar och besvär/symtom
14
Har Du av läkare fått någon av följande
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Är Du ordinerad
Förvärras
Sida 28
2/2015 ISSN 1654-7314
någon receptbelagd
medicin?
diagnoser?
symtom/sjukdom
vid kyla?
A Högt blodtryck?
1
Nej
2
Ja
2
Ja
B Hjärtinfarkt?
1
Nej
2
Ja
2
Ja
C Stroke?
1
Nej
2
Ja
2
Ja
1
Nej
2
Ja
2
Ja
2
Ja
1
Nej
2
Ja
2
Ja
2
Ja
1
Nej
2
Ja
2
Ja
2
Ja
G Diabetes?
1
Nej
2
Ja
2
Ja
2
Ja
H Ledsjukdom?
1
Nej
2
Ja
2
Ja
2
Ja
I
1
Nej
2
Ja
2
Ja
2
Ja
D Kärlkramp
(angina pectoris)?
E Astma?
F Kronisk obstruktiv
lungsjukdom (KOL)?
Migrän?
Antal dagar senaste
månaden
15 Har Du haft pip eller väsningar i bröstet vid något tillfälle de senaste
12 månaderna?
16 Har Du under de senaste åren besvärats av långvarig hosta?
17 Brukar Du hosta upp slem eller har Du slem i bröstet som Du har
svårt att få upp?
18 Vaknar Du på natten minst en gång i veckan av smärta eller
domningar i fingrar/hand?
19 Vitnar ett eller flera fingrar (se bild) vid fukt eller kyla
1
Nej
2
Ja
1
Nej
2
Ja
1
Nej
2
Ja
1
Nej
2
Ja
1
Nej
2
Ja
Vilket år hände
detta första gången?
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 29
2/2015 ISSN 1654-7314
Har Du något av följande?
Nej
Obetydligt
Lite
grann
Ganska
mycket
20 Nedsatt förmåga att känna beröring i fingrar/hand?
1
2
3
4
21 Nedsatt förmåga att känna värme i fingrar/hand?
1
2
3
4
22 Nedsatt förmåga att känna kyla i fingrar/hand?
1
2
3
4
23 Nedsatt kraft i fingrar/hand?
1
2
3
4
24 Smärta när Du blir kall om fingrar/hand?
1
2
3
4
25 Köldkänsla i fingrar/hand?
1
2
3
4
26 Värk/smärta i nacke/skuldra?
1
2
3
4
27 Värk/smärta i nedre delen av ryggen?
1
2
3
4
1
2
3
4
1
2
3
4
28 Smärta som strålar från ryggen till nedanför knäna
(ischias)?
29 Smärta/obehag vid kyla i fingrar/hand?
30 Har någon ögonläkare eller optiker sagt att Du
har grå starr/katarakt?
1
Nej
2
Ja
Vilket år?
Stress
Inte
alls
Bara
litet
I viss
mån
Ganska
mycket
31 Med stress menas ett tillstånd där man känner
sig spänd, rastlös, nervös eller orolig eller har
svårt att sova på natten eftersom man tänker på
problem hela tiden. Har Du känt av sådan
stress den senaste månaden?
Arbete
32 Vilken är Din huvudsakliga sysselsättning/arbete?(skriv Ditt svar)
_______________________
33 Vilket år började du denna sysselsättning/arbete?
34 Har Du tillgång till företagshälsovård
genom ditt arbete?
1
Ja
2
Nej
3
Vet ej
Allmänna frågor
35 Hur lång är Du?
36 Hur mycket väger Du?
cm
kg
37 Röker Du dagligen?
1
Nej
2
Ja
Antal cigaretter/dag
38 Snusar Du dagligen?
1
Nej
2
Ja
Antal dosor per vecka
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 30
2/2015 ISSN 1654-7314
Väldigt
mycket
BILAGA 2 – PREVALENS AV SYMTOM OCH SJUKDOMAR
Frekvenstabell för symptom av kyla
(Skala 1-10, där 1=”instämmer inte alls” och 10=”instämmer helt”.)
Totalt
Män
Påstående
N
%
N
%
Jag är ofta kall om
fingrarna
1
3088
24,5
1714
30,3
N
Kvinnor
%
1374
20,0
2
3
1474
1420
11,7
11,2
839
734
14,8
13,0
635
686
9,2
10,0
4
5
6
7
8
9
10
757
1008
670
1054
1057
508
1418
6,0
8,0
5,3
8,3
8,4
4,0
11,2
357
446
261
410
367
139
383
6,3
7,9
4,6
7,3
6,5
2,5
6,8
400
562
409
644
690
369
1035
5,8
8,2
5,9
9,4
10,0
5,4
15,0
Data saknas
173
1,4
91
1,6
82
1,2
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Data saknas
9163
1107
601
264
404
202
184
156
89
218
239
72,6
8,8
4,8
2,1
3,2
1,6
1,5
1,2
0,7
1,7
1,9
4278
533
281
103
160
69
66
41
35
70
105
74,5
9,3
4,9
1,8
2,8
1,2
1,1
0,7
0,6
1,2
1,8
4885
574
320
161
244
133
118
115
54
148
134
70,9
8,3
4,6
2,3
3,5
1,9
1,7
1,7
0,8
2,1
1,9
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Data saknas
7013
696
627
511
839
373
374
434
220
897
643
55,5
5,5
5,0
4,0
6,6
3,0
3,0
3,4
1,7
7,1
5,1
2488
328
360
293
500
247
242
286
146
556
295
43,3
5,7
6,3
5,1
8,7
4,3
4,2
5,0
2,5
9,7
5,1
4525
368
267
218
339
126
132
148
74
341
348
65,7
5,3
3,9
3,2
4,9
1,8
1,9
2,1
1,1
5,0
5,1
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Data saknas
1466
501
1075
1230
2245
1172
1287
1376
533
1420
284
11,6
4,0
8,5
9,7
17,8
9,3
10,2
10,9
4,2
11,2
2,6
480
192
473
543
1041
576
639
689
272
702
134
8,4
3,3
8,2
9,5
18,1
10,0
11,1
12,0
4,7
12,2
2,3
986
309
602
687
1204
596
648
687
261
718
188
14,3
4,5
8,7
10,0
17,5
8,7
9,4
10,0
3,8
10,4
2,7
Jag är köldöverkänslig
På mitt arbete vistas
jag utomhus eller i
kalla miljöer
På min fritid vistas jag
utomhus eller i kalla
miljöer
Frekvenstabell för sjukdomsförekomst
Totalt
Män
Kvinnor
Sjukdom
N (%)
N (%)
N (%)
Högt blodtryck
Hjärtinfarkt
Stroke
Kärlkramp
Astma
KOL
Diabetes
Ledsjukdom
2969 (23,5)
288 (2,3)
208 (1,6)
297 (2,4)
1498 (11,9)
151 (1,2)
630 (5,0)
1193 (9,4)
1515 (26,4)
207 (3,6)
129 (2,2)
180 (3,1)
591 (10,3)
75 (1,3)
374 (6,5)
387 (6,7)
1454 (21,1)
81 (1,2)
79 (1,1)
117 (1,7)
907 (13,2)
76 (1,1)
256 (3,7)
806 (11,7)
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 31
2/2015 ISSN 1654-7314
Migrän
1082 (8,6)
288 (5,0)
Data saknas1
219-321 (1,7-2,5)
107-172 (1,9-3,0)
1
Redovisas som intervall för saknade data gällande alla sjukdomar.
Frekvenstabell för symptom i händerna
Totalt
Symptom
N
Domningar eller
Ja
1513
smärta i hand
minst en gång
per vecka
Nej
10963
Vita fingrar vid
fukt eller kyla
794 (11,5)
103-174 (1,5-2,5)
%
12,0
Män
N
553
%
9,6
Kvinnor
N
960
%
13,9
86,8
5122
89,2
5841
84,8
Data
saknas
151
1,2
66
1,1
85
1,2
Ja
1569
12,4
620
10,8
949
13,8
Nej
10887
86,2
5035
87,7
5852
85,0
Data
saknas
171
1,4
86
1,5
85
1,3
Frekvenstabeller för förfrysning
Påstående
Har du någon
gång förfrusit
händerna?
N
Totalt
%
N
Män
%
N
Kvinnor
%
Ja
Nej
Data
saknas
1130
11327
170
8,9
89,7
1,3
644
5004
93
11,2
87,2
1,6
486
6323
77
7,1
91,8
1,1
Ja
Nej
Data
saknas
1268
11161
198
10,0
88,4
1,6
604
5035
102
10,5
87,7
1,8
664
6126
96
9,6
89,0
1,4
Ja
Nej
Data
saknas
3080
9344
203
24,4
74,0
1,6
1665
3969
107
29,0
69,1
1,9
1415
5375
96
20,5
78,1
1,4
Har du någon
gång förfrusit
fötterna?
Har du någon
gång förfrusit
ansiktet?
Frekvenstabell för luftvägssymptom
Totalt
Symptom
N
Pip och
Ja
2464
väsningar i
bröstet vid något
tillfälle de
Nej
9987
senaste 12
månaderna
Långvarig hosta
de senaste åren
Hostar upp slem
%
19,5
Män
N
1037
%
18,1
Kvinnor
N
1427
%
20,7
79,1
4625
80,6
5362
77,9
Data
saknas
176
1,4
79
1,4
97
1,4
Ja
2769
21,9
1143
19,9
1626
23,6
Nej
9700
76,8
4524
78,8
5176
75,2
Data
saknas
Ja
158
1,3
74
1,3
84
1,2
2734
21,7
1254
21,8
1480
21,5
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 32
2/2015 ISSN 1654-7314
Nej
9691
76,7
4396
76,6
5295
76,9
Data
saknas
202
1,6
91
1,6
111
1,6
Tabell 4.
Frekvenstabell för symptom från rörelseapparaten
Totalt
N
Data saknas
203
Nedsatt kraft i
Nej
9340
fingrar/hand
Obetydligt
1024
Lite grann
1435
Ganska
622
mycket
Data saknas
206
Värk i nacke/skuldra
Nej
5648
Obetydligt
1487
Lite grann
3047
Ganska
2225
mycket
Data saknas
220
Värk i nedre delen av
Nej
5477
ryggen
Obetydligt
1748
Lite grann
3115
Ganska
2031
mycket
Data saknas
256
Ischiassmärta
Nej
8436
Obetydligt
1378
Lite grann
1696
Ganska
873
mycket
Data saknas
244
Smärta/obehag vid
Nej
7576
kyla fingrar/hand
Obetydligt
1879
Lite grann
1911
Ganska
1018
mycket
Data saknas
293
%
1,6
74,0
8,1
11,47
4,9
Män
N
88
4639
402
438
169
%
1,5
80,8
7,0
7,6
2,9
Kvinnor
N
115
4701
622
997
453
%
1,7
68,3
9,0
14,5
6,6
1,6
44,7
11,8
24,1
17,6
93
3120
644
1181
693
1,6
54,3
11,2
20,6
12,1
113
2528
843
1866
1532
1,6
36,7
12,2
27,1
22,2
1,7
43,4
13,8
24,7
16,1
102
2818
794
1346
666
1,8
49,1
13,8
23,4
11,6
117
2659
954
1769
1365
1,7
38,6
13,9
25,7
19,8
2,0
66,8
10,9
13,4
6,9
117
4048
597
668
325
2,0
70,5
10,4
11,6
5,7
139
4388
781
1028
548
2,0
63,7
11,3
14,9
8,0
1,9
60,0
14,5
15,1
8,1
103
3604
854
772
373
1,8
62,8
14,9
13,4
6,5
141
3972
975
1139
645
2,0
57,7
14,2
16,5
9,4
2,3
138
2,4
155
2,3
Yrkes- och miljömedicin | 901 87 Umeå | Telefon 090-786 50 00
www.phmed.umu.se/enheter/envmed
Sida 33
2/2015 ISSN 1654-7314