1. No category

9 januari 2015
Lasse Ericssons Släkt
Sida 1
Carl Emil Falk.
Gruvarbetare i Stripa Gruva.
Maskinist.
Bas på Kraftstationen i Flögfors, Vasselhyttan, Guldsmedshyttan (T).
Född Oäkta 4 november 1867 i Guldsmedshyttan (T).
Döpt 10 november 1867 i Guldsmedshyttan (T).
Hans Mor Carolina Lindström bodde på Haddebo 29 nov. 1866 till 7 nov. 1868, men enligt Lindes
födelsebok är Carl Emil född i Lindesbergs Bergsförsamling 1867. Alltså var Carolina hemma i
Guldsmedshyttan när hon födde Carl Emil.
Varför åkte hon hem för att föda barnet?
Död 9 februari 1938 i Flögfors, Vasselhyttan, Guldsmedshyttan (T).
Dödsorsak: Tarmkräfta (Cancer coli B.).
Dödsruna över Karl-Emil Falk
Övermaskinisten vid Flögfors kraftstation K.E. Falk avled natten till onsdagen. Han var född den 4
november 1867 i Linde bergsförsamling. Redan 1897 kom Falk som övermaskinist till Flögfors, och
tidigare hade han innehaft anställningar vid Stripabolaget och Diamantkorrigeringsbolaget. I Flögfors har
han nedlagt ett synnerligen intresserat och plikttroget arbete i bolagets tjänst. Men hans krafter ha även
räckt till många offentliga uppdrag. Bland vilka kan nämnas ledamotskap i kommunalfullmäktige och
kommunalnämnden. Under hela hans liv har nykterhetssaken legat honom varmt om hjärtat och under sin
tid i Flögfors har han tillhört godtemplarlogen i Vasselhyttan. Med övermaskinist K.E. Falk har en god
Släktforskningen gjord av Lasse Ericsson, Horndal. E-mail lasseericsson@telia.com Tel. 070-2944616
9 januari 2015
Lasse Ericssons Släkt
Sida 2
och gemytlig människa gått bort, som gjorde sig omtyckt av alla han kom i beröring med. I makans och
barnens sorg deltaga därför de många vänner, som han skaffat sig under sin långa tid i Flögfors.
Adress 1938 Flögfors, Vasselhyttan 1.
Min moster Inger Ågren:
Morfar var duktig att skriva, både vers och prosa, och hans språk var typiskt för den nationalromatiska
stilen som var vanlig i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Vad jag förstått läste han mycket och
var engagerad i tidens frågor. Han var aktiv i logen Stjärnbanéret, som fanns i Vasselhyttan och han var
deras ordförande och företrädare i flera frågor. Han var aktiv för kvinnlig rösträtt och mycket engagerad
för att det skulle bli en Bygdegård i Vasselhyttan.
Vår hembygd
PROLOG
uppläst vid invigningen av Bygdegården
i Wasselhyttan den 26 okt 1922.
Det fanns en tid då mörka skogar täckte den bygd vi har omkring oss har,
blott skogens vilddjur sina ramar sträckte mot det liv som här dess offer var.
En ensam vandrare, vid älvens vatten, kom gående bland sten och barr.
En yxa utav sten, var största skatten, utav de redskap, som han med sig bar.
Hans blick är spejande, han nästan glider på skinnomhöljda fötter hän.
Och i sin hjärna tankarna han smider och söker sig ett skydd, bland skogens trän.
Här fann han sjö med vassbevuxna stränder, där näckros flöt på vågens kam.
Ja, här fanns sav och fräkenväxta ängder, där lom och änder smattrade och sam.
Här bullrar orren uti furans krona, har tjädern ses i skogens vrår,
och hjerpfar visslar lockton till sin hona, där han sig gömmer i de täta snår.
Och fink och siska glatt här höres sjunga sin sång, och berget eko ger.
Och duvan kuttrar kärligt för de unga små barnen, hon i boet hos sig ser.
Här höres forsens monotona brusning, när den vid stupet störtar ned.
Här höres skogens vemodsfulla susning och trastens drillar efter gammal sed.
Här brummar björn och vargen hungrig ryter, sin lya räv och lo har byggt.
Och älgen fram sig uti skogen bryter, och haren skuttar misstänksamt och skyggt.
Här såg han berg, där malmens gångar lyste blott täckt av mjuka mossans gröna flor,
och bäckens språng då den vid stupet yster sin spegel krossar, och på färden for.
Här såg han ängder lämpliga att brännas och odlas, i den mörka skog,
här må för torftig föda icke sörjas, nej, här finns bröd och livets nödtorft nog.
Tider sen hava förrunnit bygden har odlats.
Bonden en stenig åkerteg plöjer och glesnat har skogarnas trän.
Kummel vid kummel nu hjässorna höjer av stenar dem bonden ur åkern bröt hän, bruten den är utur mo
och morän.
Bergsmannen makar sin brasa, gruvorna brännas,
rökvalv och kådlukt mot himmelen stiger från brasor av väldiga trän.
Bergen sig splittrar och malmiga sliger lossna från klyftorna, och ångan så frän fräser i djupet, där
malmen bryts hän.
Släktforskningen gjord av Lasse Ericsson, Horndal. E-mail lasseericsson@telia.com Tel. 070-2944616
9 januari 2015
Lasse Ericssons Släkt
Sida 3
Malm uti gropar nu smältes, Hedningablästern,
suckar och viner, osmundsjärn flyter som långmjölk ur groparna fram.
Fast kolen från skogen här icke tryter och mäktiga malmer i bergen man fann sin tarvliga bärgning
bergsmannen vann.
Hyttornas tid är nu kommen. Bergsmansfamiljer
samlas på "kransen", malmen man bokar om kvällen vid masugnens sken.
Sagor och sägner, man gärna här kokar men's hyttkarlen knogar med kol och med sten och blåröda lågor
kasta sitt sken.
Smeder i skjortor av blaggarn: svartepetter lika,
bänder och bryter med spett och med tänger, vattenhjul skvalpa, formarnas sång,
eldflammor jaga och dambordets stänger av kaspojkar ryckes med bänd och med bång och hamrarna sätta
genast i gång.
Hamrarna dunka mot städet. Färsksmältor vändas,
smederna starka och deras drängar, de smida den nu till en stång,
som sedan skall säljas och bytas mot pengar sen den blivit forad på vägen så lång och hamnat i
handlarn's händer en gång.
Den tid nu kommit har, då jorden ej mera redes med en krokig rot,
nej, bonden med sin starka hand bak plogen nu plöjer den så djupt och fort.
Och slagans dunk ej mera höres från logen uti kall och stjärnklar natt.
Men vi av tröskverkssurr och buller störes, och motorn hostar likt ett skratt.
Dock, motorns hostningar försvinner och forsens krafter nu allt mera förs
på trådig väg den nu allt mera rinner till bygden ut fast den ej hörs.
Och snart finns "ström" i varje koja, såväl som uti rikemannens hus.
Och bygdehemmens trevnad skall den höja och lämna där sitt klara ljus.
Ej mer man lägger klövjesadel på magert ök och ut på skogstig drar.
Nej, nu man reser fort och utan tadel blott gummihjul och luft man har.
Och blanka järnvägsskenor binda tillsammans både land och stad och ort,
så ångans häst kan sina fötter linda på dem, och flytta oss så fort.
Och vill man bud till vänner sända budkavlebud man sänder icke mer,
men fattar luren uti trådens ändahallå! Och blixtsnabbt svaret ger.
Och mycket som ej våra kära i en förgången tid förstod sig på
vi ha, samt mycket utav dem att lära om lyckan i vår bygd vi skola nå.
Och må vi lära oss att vörda den släkt, här kämpade och stred och led,
ty tegen, som de bröto, nu vi skörda och för vår Gudatro de stred.
Flögfors den 26 Okt. 1922. K-E Falk
När Karl Emil dog står det i dödboken att efterlevandes makes födelseår är 1886. Emma Christina Holm
var född 1869 och dog 1904. Var Karl Emil omgift?
Ja han gifte om sig med Gerda Maria Andersson.
_________________________________________________________________________ _
Släktforskningen gjord av Lasse Ericsson, Horndal. E-mail lasseericsson@telia.com Tel. 070-2944616
9 januari 2015
Lasse Ericssons Släkt
Sida 4
Berättat av min Moster Harriet Persson, 1 februari 2011, om Carl Emil:
Jag har ju inte så mycket att komma med. Jag var ju så liten när morfar dog. Men han var en snäll och
väldigt bestämd morfar. Vi var ju i vasselhyttan varje sommar när jag var barn och bodde där mest hos
morfar och hans fru Gerda, som inte var så omtyckt av morfars dåvarande barn. Han fick ju 2 pojkar
tillsammans med henne, Ingemar och gert. Gert dog för något år sedan.
Morfar var bas på Kraftstationen och vi fick hälsa på honom där. Han hade nog hand om en del inom
styrelsen för Vasselhyttans by, var ofta på möten. Han hade också en hel del bikupor och en ko i
ladugården och stora potatisland som vi barn fick rensa på sommaren. Vi fick en liten slant när vi skulle
åka hem.
Han var snäll, han kom och hälsade på oss en gång när vi bodde på Östermalm och jag var sjuk och
han hade med sig 18 st chokladbitar till mig, det glömmer jag aldrig.
Morfar spelade fiol och hade ett eget mörkrum där han framkallade alla kort själv. Han var en flitigt
fotograf.
I övrigt kommer jag inte på något mer. jag börjar själv att bli gammal och väldigt glömsk "tyvärr", men
vad gör man?
Flägfors 1929. Emil Falks bisamhällen.
Flägfors 1930. Gert Falk vallar Emil Falks kor.
Släktforskningen gjord av Lasse Ericsson, Horndal. E-mail lasseericsson@telia.com Tel. 070-2944616
9 januari 2015
Lasse Ericssons Släkt
Sida 5
___________________________________________________________________________
Har frågat många om likheten mellan fotot på Carl Emil och på hans, för mig ganska säkra, far Christian
Wilhelm Emil Flor.
Det jag tycker väger tyngst är följande utsaga från Margareta Ericsson på Ramsbergs Bruk:
Nog finns en viss likhet. Har du pratat med Ingemar Falk? Han verkade helt säker på att Christian var
hans farfar. Ingemar var ganska krasslig, men var på väg hem från lasarettet när jag kom med
fotografierna. Han blev så rörd och sa “Det är ju pappa”. Han såg en klar likhet och jag kan inte betvivla
det. Jag tänkte att det var tur att han var kvar på lasarettet, för det här klarar inte. Han piggnade dock till.
Min syster Ulla Bergström tycker: Jag måste säga att bilderna du skickade kan enligt mitt tycke var far
och son. Jag tycker att det ganska mycket likthet på det man ser bäst och det är ju över haka och mun.
Ögonpartiet är svårt att se på de här bilderna. Så varför inte?
Sedan har jag frågat flera personer, släktforskare, via grupper på Facebook och fått följande svar: (Det
var tre foto jag visade dom 1:a var Flor som äldre, 2:a var Carl Emil och 3.e var Flor som ung)
Elna Elvin den 13 mars 2012: Visst kan de vara nära släkt. Den ende som avviker lite är nr 2 med sin
lodräta rynka i pannan och djupare placerade ögon. I övrigt har alla tillräckligt likadan ansiktform, panna,
hårfäste, form på näsa, haka och mun, inga utstående öron e dyl.
Mona Karlsson den 11 mars 2012: Verligen lika! Visst är de släkt!
Anders Brusk Jansson den 11 mars 2012: Borde ju inte råda någon dom helst tvekan om ev släktskap
mellan dessa tre herrar.
Jan Granath den 11 mars 2012: Det finns definitiv stora likheter - munnen, de olika högt placerade
ögonbrynen, ögonen mm.
Laila Wikström den 12 mars 2012: Jag tycker han är sin far upp i dagen :)
Levnadsbeskrivning
Född Oäkta 4 november 1867 i Guldsmedshyttan (T).
Hans Mor Carolina Lindström bodde på Haddebo 29 nov. 1866 till 7 nov. 1868, men enligt Lindes
födelsebok är Carl Emil född i Lindesbergs Bergsförsamling 1867. Alltså var Carolina hemma i
Guldsmedshyttan när hon födde Carl Emil.
Varför åkte hon hem för att föda barnet?
Levde till 7 november 1868 i Övre Haddebo, Svennevad (T).
Flyttade 7 november 1868 från Övre Haddebo, Svennevad (T) till Guldsmedshyttan (T).
Levde mellan 20 november 1868 och .. oktober 1873 i Silververket, Guldsmedshyttans ägor,
Guldsmedshyttan (T).
Flyttade .. oktober 1873 från Silververket, Guldsmedshyttans ägor, Guldsmedshyttan (T) till Silververket,
Guldsmedshyttans ägor, Guldsmedshyttan (T).1
Konfirmation 1883 i Stripa Gruva, Lindesbergs landsförs (T).2
Levde före 25 november 1897 i Stripa Gruva, Lindesbergs landsförs (T).
Flyttade från Stripa Gruva, Lindesbergs landsförs (T) till Flögfors, Vasselhyttan, Guldsmedshyttan (T).
Levde mellan 25 november 1897 och 1920 i Flögfors, Vasselhyttan, Guldsmedshyttan (T).
Död 9 februari 1938 i Flögfors, Vasselhyttan, Guldsmedshyttan (T).
Dödsorsak: Tarmkräfta (Cancer coli B.).
Dödsruna över Karl-Emil Falk
Övermaskinisten vid Flögfors kraftstation K.E. Falk avled natten till onsdagen. Han var född den 4
november 1867 i Linde bergsförsamling. Redan 1897 kom Falk som övermaskinist till Flögfors, och
tidigare hade han innehaft anställningar vid Stripabolaget och Diamantkorrigeringsbolaget. I Flögfors har
han nedlagt ett synnerligen intresserat och plikttroget arbete i bolagets tjänst. Men hans krafter ha även
räckt till många offentliga uppdrag. Bland vilka kan nämnas ledamotskap i kommunalfullmäktige och
kommunalnämnden. Under hela hans liv har nykterhetssaken legat honom varmt om hjärtat och under sin
tid i Flögfors har han tillhört godtemplarlogen i Vasselhyttan. Med övermaskinist K.E. Falk har en god
och gemytlig människa gått bort, som gjorde sig omtyckt av alla han kom i beröring med. I makans och
1 Flyttade med sin systerAnna Olivia från sina morföräldrar till sin Mor och hennes make i samma trakt.
2 Johannes Falk står som målsman. Ingen hint om någon annan fader.
Släktforskningen gjord av Lasse Ericsson, Horndal. E-mail lasseericsson@telia.com Tel. 070-2944616
9 januari 2015
Lasse Ericssons Släkt
Sida 6
barnens sorg deltaga därför de många vänner, som han skaffat sig under sin långa tid i Flögfors.
När Karl Emil dog står det i dödboken att efterlevandes makes födelseår är 1886. Emma Christina Holm
var född 1869 och dog 1904. Var Karl Emil omgift?
Ja han gifte om sig med Gerda Maria Andersson.
_________________________________________________________________________ _
Berättat av min Moster Harriet Persson, 1 februari 2011, om Carl Emil:
Jag har ju inte så mycket att komma med. Jag var ju så liten när morfar dog. Men han var en snäll och
väldigt bestämd morfar. Vi var ju i vasselhyttan varje sommar när jag var barn och bodde där mest hos
morfar och hans fru Gerda, som inte var så omtyckt av morfars dåvarande barn. Han fick ju 2 pojkar
tillsammans med henne, Ingemar och gert. Gert dog för något år sedan.
Morfar var bas på Kraftstationen och vi fick hälsa på honom där. Han hade nog hand om en del inom
styrelsen för Vasselhyttans by, var ofta på möten. Han hade också en hel del bikupor och en ko i
ladugården och stora potatisland som vi barn fick rensa på sommaren. Vi fick en liten slant när vi skulle
åka hem.
Han var snäll, han kom och hälsade på oss en gång när vi bodde på Östermalm och jag var sjuk och
han hade med sig 18 st chokladbitar till mig, det glömmer jag aldrig.
Morfar spelade fiol och hade ett eget mörkrum där han framkallade alla kort själv. Han var en flitigt
fotograf.
I övrigt kommer jag inte på något mer. jag börjar själv att bli gammal och väldigt glömsk "tyvärr", men
vad gör man?
Far
Christian Wilhelm Emil Flor.
Född 7 augusti 1829 i Kiel.
Bokhållare på Ramsbergs Bruk mellan 1852 och 1855 i Ramsbergs Bruk, Ramsberg (T).
Brukspatron på Haddebo Bruk från 1857 till 22 september 1879.
Död 17 mars 1910 i Kammakargatan 8, Johannes (AB).
Mor Carolina Lindström.
Född 12 juli 1844 i Öby, Fellingsbro (T).
Döpt 14 juli 1844.
Släktforskningen gjord av Lasse Ericsson, Horndal. E-mail lasseericsson@telia.com Tel. 070-2944616
9 januari 2015
Lasse Ericssons Släkt
Sida 7
Piga hos Brukspatron Hjalmar Teodor Arpi mellan .. oktober 1863 och 18 november 1866 i
Guldsmedshyttan Nr 6, Guldsmedshyttan (T).
Piga mellan 29 november 1866 och .. november 1868 i Övre Haddebo, Svennevad (T).
Död 28 maj 1891 i Stripa Gruva, Lindesbergs landsförs (T).
Begravd 7 juli 1891.
Gift 1:o 28 mars 1891 med
Emma Christina Holm.
Född 29 september 1869 i Lindesbergs landsförs (T).
Döpt 2 oktober 1869.
Död 6 juli 1904 i Flögfors, Vasselhyttan, Guldsmedshyttan (T).
Dödsorsak: Lungsot.
Far: Per Erik Holm. 3
Född oäkta 27 november 1842 i Hagby Kvarn, Nora Bergsförs (T).4
Döpt 1 december 1842 i Kil (T).5
Dagkarl.
Landbonde. 6
Torpare.7
Smedgesäll.
Smed.8
Gårdssmed.
Dräng hos Garveriidkaren Israel Ericsson mellan .. april 1865 och .. oktober 1865 i Kvarteret Björn nr.73,
Lindesbergs stadsförs (T).
Död 25 mars 1928 i Flögfors, Vasselhyttan, Guldsmedshyttan (T).
Begravd 1 april 1928 i Guldsmedshyttan (T).
Mor: Maria Christina Andersdotter.
Född 16 oktober 1841 i Dalkarlshyttan, Lindesbergs landsförs (T).
Död 22 maj 1932 i Hagfors.
Gift 2:o med
3 Efternamnet Holm fick Per Erik av sin mors man Olof Olsson Holm
4 Per Eric var oäkta barn, vem var hans biologiska fader? En kandidat är Per Eric Ekström, Fogdhyttan (SVAR
C0001040_00070, C0001560_00082) Per Eric Ekström var dräng hos Mjölnare Petter Ekström samtidigt som Stina Cajsa
jobbade där som piga. (C0001040_00042) Dom har dessutom samma förnamn. Per Eric Ekström född 16 maj 1827
(C0001436_00175) fader: Lars Larsson Ekström Lockhyttan och moder: Cajsa Nilsdotter vid Södra Holmtorpet. Flyttade
från Tysslinge 1827 till Lockhyttan (C0001597_00194) Flyttade 1839 till Hagby Kvarn, Nora (C0001040_00042)
5 Döptes Per Eric i Kihl eftersom han var oäkta?
6 I folkräkningen 1880 (Örebro län) står han som Landbonde.
7 I Folkräkningen 1890 och 1900 (Örebro län) står han som Torpare, Smed
8 I Folkräkningen 1890 och 1900 (Örebro län) står han som Torpare, Smed
Släktforskningen gjord av Lasse Ericsson, Horndal. E-mail lasseericsson@telia.com Tel. 070-2944616
9 januari 2015
Lasse Ericssons Släkt
Gerda Maria Andersson Falk.
Född 29 december 1886.
Död 22 januari 1953 i Guldsmedshyttan (T).
Begravd 1 februari 1953 i Guldsmedshyttan (T).
Barn i första kullen
Emil Marino Falk.
Maskinist.
Född 9 juli 1891 i Stripa Gruva, Lindesbergs landsförs (T).
Död 11 juni 1949 i Skellefteå landsförs (AC).
Gift 1:o 15 mars 1913 med Magda Viktoria Hansson Falk.
Född 19 augusti 1894 i Filipstad (S).
Död 3 oktober 1929 i Skellefteå landsförs (AC).
Gift 2:o med Signe Maria Lundgren.
Född 1910.
Marta Emilia Falk Rydberg.
Född 4 september 1892 i Stripa Gruva, Lindesbergs landsförs (T).
Död 8 augusti 1990 i Lindesbergs stadsförs (T).
Begravd 6 september 1990 i Guldsmedshyttan (T).
Utom äktenskap
Gift 23 september 1922 med Axel Gunnar Rydberg.
Elektriker.
Född 5 maj 1899.
Död 8 juli 1960 i Karlskoga (T).
Begravd 16 juli 1960.
Alfhild Kristina Falk Ahlström.
Släktforskningen gjord av Lasse Ericsson, Horndal. E-mail lasseericsson@telia.com Tel. 070-2944616
Sida 8
9 januari 2015
Lasse Ericssons Släkt
Född 19 mars 1894 i Stripa Gruva, Lindesbergs landsförs (T).
Död 20 januari 1983 i Asplund, Vasselhyttan.
Begravd 8 maj 1983.
Gift med Helge Ahlström.
Gruvarbetare.
Elmaskinist.
Född 31 juli 1888 i Lindesberg.
Död 25 april 1961 i Asplund, Vasselhyttan.
Begravd 30 april 1961.
Gossebarn Namnlöst.
Född 2 juni 1895 i Stripa Gruva, Lindesbergs landsförs (T).
Döpt Odöpt.
Död 17 juni 1895 i Stripa Gruva, Lindesbergs landsförs (T).
Begravd 23 juni 1895.
Jonas Falk.
Född 21 juli 1896 i Stripa Gruva, Lindesbergs landsförs (T).
Död 5 november 1896 i Stripa Gruva, Lindesbergs landsförs (T).
Begravd 15 november 1896.
Klara Falk Östlund.
Född 12 augusti 1897 i Stripa Gruva, Lindesbergs landsförs (T).
Död 16 oktober 1986.
Begravd 5 december 1986 i Ljusnarsberg (T).
Gift med Johan Oskar Östlund.
Gruvarbetare.
Banbiträde.
Född 25 december 1897 i Ramsberg (T).
Död 9 mars 1973.
Begravd 16 mars 1973.
Karl Erik Falk.
Född 25 oktober 1898 i Flögfors, Vasselhyttan, Guldsmedshyttan (T).
Död 9 februari 1899 i Flögfors, Vasselhyttan, Guldsmedshyttan (T).
Begravd 19 februari 1899.
Sara Ingeborg Falk Pettersson.
Född 26 oktober 1900 i Flögfors, Vasselhyttan, Guldsmedshyttan (T).
Död 17 januari 1996 i Lindesberg (T).
Begravd 24 maj 1996 i Lindesbergs stadsförs (T).
Gift 20 november 1920 i Lindesberg (T) med9 Anton Tore Pettersson.
Byggnadsarbetare.
Bryggeriarbetare.
El-montör.
Född 3 januari 1899 i Lindesberg (T).
Döpt 15 februari 1899.
9 Vigselförättare: Ludwig Nordenblad
Släktforskningen gjord av Lasse Ericsson, Horndal. E-mail lasseericsson@telia.com Tel. 070-2944616
Sida 9
9 januari 2015
Lasse Ericssons Släkt
Död 1 juli 1982 i Lindesberg (T).
Dödsorsak: Okänd.
Begravd 30 juli 1982 i Lindesbergs stadsförs (T).10
Karl Martin Falk.
Född 2 oktober 1902 i Flögfors, Vasselhyttan, Guldsmedshyttan (T).
Ej Döpt.
Död 27 december 1908 i Flögfors, Vasselhyttan, Guldsmedshyttan (T).
Barn i andra kullen
Ingemar Falk.
Född 5 september 1923 i Guldsmedshyttan (T).
Gift med Rut Ingrid Alfrida Falk.
Född 7 juni 1929 i Lindesberg (T).
Gert Falk.
Född 22 juni 1925 i Guldsmedshyttan (T).
Död 1 mars 2008 i Lindesberg (T).
Begravd 22 maj 2008.
10 Lindesbergs Norra Kyrkogård
Släktforskningen gjord av Lasse Ericsson, Horndal. E-mail lasseericsson@telia.com Tel. 070-2944616
Sida 10