Jätteek Kloster Norra Salen – naturvärden Hepatica Alvesta 2014 Projektsansvarig: Alvesta kommun/Bo Blomkvist Författare: Per Darell, Hepatica Foto: Per Darell Rapport 2014. Utgör bilaga 11 i Projektet: Gör Salen mer tillgänglig. Rev. 2015-04-20 LONA-projekt: Gör Salen mer tillgänglig 2(33) Innehållsförteckning Inledning...................................................................................................... 5 Uppdraget ............................................................................................ 5 Metodik ............................................................................................... 5 Området ............................................................................................... 6 Bakgrund ................................................................................................. 7 1. Vattenstånd ...................................................................................... 8 2. Näringshalt ...................................................................................... 8 3. Salens reglering ............................................................................... 9 Resultat ...................................................................................................... 10 A. Östra Salen ....................................................................................... 10 1. Gamla strandzonen – ekarna ......................................................... 12 2. Strandskogen – klibbal och björk .................................................. 14 3. Videsnåren – gråvide ..................................................................... 16 4. Bäcken ........................................................................................... 18 5. Vattenstranden ............................................................................... 20 B. Nuvarande parkområde..................................................................... 21 C. Kloster .............................................................................................. 24 1. Ekskogen ....................................................................................... 26 2. Strandskogen ................................................................................. 27 3. Fågelfaunan ................................................................................... 29 Främmande invasivarter och trädgårdsrymlingar ................................. 30 Sammanfattning och slutsats ..................................................................... 32 Källor ......................................................................................................... 33 3(33) Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Strandskogars ekologiska tjänster. Rödlistekategorier AHA-metoden Fågelinventering linjetaxering Fågelinventering tabell Fågelinventering karta Svampinventering Öarna och halvön Svampinventering Kloster Trädinventering Östra Salen, epifyter och tickor Ekinventering Kloster Kärlväxtinventering 4(33) Inledning Uppdraget Norra Salen utgör ett tätortsnära strandområde i Alvesta centralort. I samband med LONA-projektet ”Gör Salen mer tillgängligt” har naturvärden i området undersökts under 2014. Inventeringsområdets omfattning är markerat på karta (se nedan). Ett förslag på promenadslinga har tagits fram vid östra stranden för att visa på de natur- och kulturvärden som finns i området. Vattenstranden i norra Salen ingick inte i uppdraget förutom en översiktlig inventering av fågellivet i sjöns norra del. Värdefulla strukturer och värdekärnor har undersökts och beskrivits. Mer ingående undersökning har gjorts av träd, fåglar, kärlväxter, mossor och svampar. För att utveckla de naturvärden som inventeringen gav, ges förslag på skötselinriktning för de olika områdena. Förslagen är ställda utifrån att höja naturvärdena, främst ur biologisk synpunkt och för människors upplevelse av naturen. I vissa fall kan det finnas konkurrerande intressen, både allmänna och enskilda. De beskrivs inte i denna rapport. Rapporten utgör ett underlag för framtida skötsel för de områden som kommunen är ansvarig och som underlag för dialog med andra markägare. Rapporten kan också fungera som underlag vid kommunal fysisk planering där avvägning ska ske gentemot andra intressen. Metodik Fågelfaunan har inventerats med linjetaxering (se karta) men också genom strövinventering (resultat se bilaga Fåglar). Besöken har skett vintertid, häckningstid och sommartid 2014. Komplettering har skett muntligt med Bror Johansson, Kloster och med artportalen. Växter har inventerats under växtsäsong, vår och sommar 2014 (se bilaga ”Kärlväxter nordöstra Salen”). Svampinventering har skett under höst 2013 och 2014 och har huvudsakligen utförts av Annchristin Nyström (se bilaga ”Svampar i Klosterområdet”). Ekinventering (se bilaga) genomfördes i Klosterområdet under november 2014 enligt AHA-metoden (Sörensson, 2008). Större träd i nordöstra området mättes upp, bohål och epifyter antecknades (se bilaga ”Träd nordöstra Salen och öarna”). 5(33) Området Det avgränsade området består av: A. Östra Salen B. Nuvarande parkområde mellan ”kärleksbron” och reningsverket/Kloster C. Kloster 6(33) Norra Salens strandområden är i olika grad påverkade av mänsklig aktivitet. Sjön Salen är reglerad och sänktes med 1,09 m under 1930-talet. Sjöarealen var före sänkningen 2060 ha och blev efter sänkningen 1800 ha. Vattenståndsamplituden har efter sänkningen varit så stor som 2,3 m (Sänkta och utdikade sjöar i Kronobergs län 1981). Strandskogarna svämmas över under vinterhalvåret. Norra delen av Salen är mycket grund mellan 1 – 2 m. Vidare har vattnets kvalitet påverkats av antropogena utsläpp från KLS (Kronobergs läns slakterier), jordbruk via Lekarydsån, Skaddeån och avlopp- och dagvatten från samhället. I parkområdet och området längs järnvägen är den naturliga strandvegetationen till största delen borttagen. Parkområdet består till stora delar av öppna gräsytor med enstaka träd. Fri utveckling har det varit på tre små öar, vid kärleksbron och en liten halvö som uppstod i samband med järnvägsbygget. Öar utanför Kloster Bakgrund Det undersökta området är en del av Salens vidsträckta sumpskogar som främst består av björkblandad alsumpskog och videbuskage. Den största alsumpskogen på 20 ha ligger i södra delen av Salen. På Salens östra sida är strandskogarna relativt sammanhängande. På västra sidan bryts strandskogen dels av mindre områden som betas och dels av fritidsbebyggelse. Delar av alsumpskogarna är avverkade. Vid extremt nederbördsrika år dör en del av strandskogen, vilket troligen skedde 2004 (se Fjärranalys på skador utmed vattendrag och sjöar, 2013). Det undersökta området i östra Salen är inte stort men naturvärdet för ekarna i området stiger avsevärt om man betraktar det som en förlängning av den angränsande fastigheten Engaholms synnerligen värdefulla ekbestånd. På motsvarande sätt stiger strandskogens och videbuskagets värde när man betraktar det som en del av hela Salens strandskogar. 7(33) Naturvärdet sjunker snabbt då områden fragmenteras och minskar i storlek. Mindre hackspett behöver exempelvis 40 ha äldre lövdominerad skog inom ett område på upp till 200 ha. Revirets storlek ökar med lövskogens splittring. Vegetationen vid Salens stränder bestäms av främst tre faktorer: 1. Vattnets variation i vattenstånd, flöde och isförhållanden 2. Näringshalten 3. Salens reglering 1. Vattenstånd Miljön vid Salens stränder formas av vattnets variation av vattenstånd, flöde och isförhållanden. På vinterhalvåret kan vattnet stiga upp till den gamla strandvallen, på den östra sidan inte långt från vägen drygt 50 m från stranden. Det översvämmade området kan vid kyla då vara isbelagt. Denna naturliga störning gynnar arter som klarar tillfällig vattendränkning och sedimentation. Klibbal, björk, viden är de trädslag som dominerar växtligheten. Flertalet kärlväxter är högväxta och näringsgynnade som vass, jättegröe, älgört, svärdslilja och besksöta (lian). En mosaik skapas beroende på hur länge och hur djupt vattnet svämmar över. Videsnår nordöstra Salen februari 2014 2. Näringshalt Substratet för växtligheten är näringsrikt på grund av mängden rikt organiskt material från lövfällning, sedimentation från översvämning och från antropogena utsläpp via bäckar och diken. Detta ger en tät undervegetation av vide, olvon, häckspirea. Den senare är en park/trädgårdsflykting som täcker stora områden och skapar ogenomträngliga snår. Kärlväxtfloran är till större delen högväxt på grund 8(33) av den rikliga näringen och den fuktiga miljön. Exempel på växter som gynnas av näringsrikedomen är vass, storgröe, svärdslilja, jättebalsamin, pipdån, älgört och brännässla. 3. Salens reglering Då Salen är reglerad är vattenståndsförändringarna inte naturliga. Det innebär bland annat att vattenståndet inte är så lågt och lågt länge nog för att bara, öppna stränder skall uppstå. Sand och grusstränder i Salen förekommer därför knappast alls och växter och djur som hör till den miljön saknas. Jämför med Stråken som har stora vattenståndsändringar och där det växer hårklomossa och lågvuxna strandväxter. 9(33) Resultat Nedan redovisas resultatet från de tre områdena som denna rapport berör. Områdena är: A. Östra Salen B. Nuvarande parkområde mellan pumpstationen, ”kärleksbron” och reningsverket/Kloster C. Kloster A. Östra Salen Området Östra Salen har delats in i fem delområden: 1. 2. 3. 4. 5. Gamla strandzonen och ekarna Strandskogen – klibbal och björk Videsnåren – gråvide Bäcken Vattenstranden Se karta nästa sida. 10(33) 11(33) Landstranden 1. Gamla strandzonen – ekarna Ovanför den gamla strandlinjen är marken relativt torr och här domineras trädskiktet av ek, asp och hägg. Sälg, rönn och björk förekommer också. Särskilt skyddsvärda är två jätteekar, den ena är 460 och den andra är 350 cm i omkrets. Den största eken har lavar som är signalarter som rostfläck och sotlav. Den andra har en signalart sotlav. Av 34 noterade ekar var 26% i spannet 2-3 m och 68% mellan 1-2 m i omkrets. Att området haft relativt fri utveckling och begränsat bete från älg har medfört en god föryngring av ek. Unga plantor i olika åldrar förekommer. Tidigare gallringar har lämnat dessa ekar. Angränsande fastighet är Engaholm, som har ett stort antal skyddsvärda ekar. Värdet av ekarna på kommunens mark blir extra stort då man ser det som del av ett större ekbestånd tillsammans med Engaholms. I området finns några relativt grova döda ekar. Även grova döda grenar på de två största ekarna är värdefulla för insekter. Ekområdet har en fin vårflora med framförallt vitsippor, men också trubbhagtorn, hägg, harsyra, tibast, grönvit nattviol, ormbär, gökärt och liljekonvalj. Våren är den årstid då området är som vackrast. Endast få marksvampar påträffades. På död ved fanns flera svampar bland annat lackticka fanns på en eklåga, fnösketicka på björk och franstagging på en nedfallen gren. Fåglar som iakttogs var spillkråka, större hackspett, ringduva, koltrast, nötväcka, svarthätta, grönsångare och grönfink. Skötselinriktning: Målsättning är att öka antalet jätteekar. Med syfte att hindra beskuggning frihuggs de största ekarna försiktigt. Vårfloran gynnas då också. Röjning vid stigen. Spara olvon och hagtorn. Viktigt att bevara variation av trädslag och att skogen förblir flerskiktad. Intressanta arter Ek Rostfläck Sotlav Grå skärelav Gulpudrad spiklav Krusig ulota Franstagging Quercus robur Arthonia vinosa Cyphelium inquinans Schismatomma pericleum Calicium adspersum Ulota crispa Steccherinum fimbriatum kommentar 2 jätteekar signalart signalart rödlistad NT signalart signalart mindre allmän Signalart = arter som indikerar miljöer med höga naturvärden Rödlistekategorier RE = försvunnen VU = Sårbar CR = akut hotad NT = missgynnad (nära hotad) EN = starkt hotad DD = kunskapsbrist 12(33) Sotlav Jätteek 460 cm i omkrets Vårflora med vitsippor 13(33) Franstagging på död gren på marken 2. Strandskogen – klibbal och björk Området mellan ekarna och videsnåren översvämmas i olika grad. Trädskiktet är flerskiktat (innehåller buskskikt, yngre och äldre träd), relativt glest och domineras av björk och klibbal med inslag av sälg. Det är troligt att flertalet av träden etablerades efter sjösänkningarna. Många är högvuxna och relativt grova. Den grövsta klibbalen har omkretsen 185 cm och många ligger över 150 cm. Området är gallrat i olika omgångar och mängden död ved är därför relativt liten i flera delar av området. Översvämningarna under vinterhalvåret leder till att en del träd dör. Björkoch alhögstubbar finns utspritt i området. Fnösketicka är vanligt på björk och alticka på al. Buskskiktet är väl utvecklat då träden står ganska glest. Vanligt är pors, krypvide, bindvide, häckspirea, ungplantor av björk, sälg, ek och al. Epifytfloran är i regel ganska fattig på klibbal i våra trakter. Den relativt höga åldern på alarna har emellertid lett till att de hunnit samla på sig epifyter som till exempel hjälmfrullania, strimhättemossa och kopparglansmossa. Angränsande till den gamla strandlinjen och ekområdet är ett stort majbräkenkärr som sträcker sig fram till bäcken. Ett stort område med häckspirea finns nedom bäcken. I ett stort lägre parti där vattnet tränger in på vintern är det ett vassbälte. På de något torrare partierna förekommer gles gräsväxt med inslag av örter som ängsvädd, vitsippa, harsyra, blodrot och klockpyrola. På de våtare partierna dominerar älgört, jättegröe, svärdslilja, jättebalsamin, och kärrsilja. Ett intressant inslag är tre lianväxter. Besksöta är en potatisväxt som kan bli upp till 2 m lång. Den slingrar sig upp vasstrån, häckspirea och älgört. Humle finns det rikligt av i södra delen på gränsen mot och en bit in på Engaholms marker. Troligen en trädgårdsflykting. Där finns också den tredje lianen, kaprifol. 14(33) Stjärtmes trivs bäst i fuktiga löv- och blandskogar med rik undervegetation, särskilt längs sjöstränder och sumpiga skogar och med inslag av döda och döende träd. Stjärtmesen lever huvudsakligen av insekter och spindlar. Den lägger inte upp förråd. Vintertid är den därför beroende strandskogarnas insekter. Vintertid är området mycket viktigt för flera fågelarter som provianterar på den rikliga frötillgången som finns på de stora klibbalarna och i vassarna. Vintern 2013/14 iakttogs gärdsmyg, grönfink, nötväcka, stora flockar av stjärtmesar, steglits, ordinära meståg, gråsiskor, grönsiskor och domherrar. Skötselinriktning: Målsättning är att blandskogen skall vara flerskiktad med klibbal närmast stranden, björk, sälg, ek och hägg i övrigt och med ett artrikt buskskikt. Öppna ytor kan skapas där förutsättningar finns för intressant markflora och kring promenadslingan. Inslaget av torrträd, högstubbar och lågor skall öka. Intressanta arter Stjärtmes Steglits Rostfläck Krusig ulota Aegithalos caudatus Carduelis carduelis Arthonia vinosa Ulota crispa kommentar Bern/Bonnkonventionen Bern/Bonnkonventionen signalart signalart BONNKONVENTIONEN FN:s Konvention om skydd av flyttande vilda djur, antogs 1979 och reglerar skydd av flyttande vilda djur. BERNKONVENTIONEN Europarådets Konvention om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö̈, antogs 1979 och reglerar skyddet av europeiska vilda djur och växter och deras naturliga miljö Steglits 15(33) Spår av spillkråka som letat efter larver i klibbal Flerskiktad skog ger möjlighet för icke-hålbyggande fåglar att bygga sig ett bo. Troligt svarthättebo en halv meter över marken. Grov allåga Allövbagge 3. Videsnåren – gråvide Längs med hela stranden finns täta snår av gråvide och jolster avbrutet med öppna partier här och var. Sett till hela Salen är videsnåren här och vid Kloster de mest väl utvecklade och har stort naturvärde. Gråvideområdet är ca 25 m brett och står vinterhalvåret under vatten. Detta är en extrem miljö med perioder av anaeroba förhållanden, iserosion under vinterhalvåret och barmark under större delen av sommaren (glest med kärlväxter). Marken täcks till stor del främst av skedmossa men också en del spjutmossa. Gråvidet hindrar erosion av strandkanten och vid översvämning ansamlas humus och annat från sjövattnet. Där ljuset 16(33) kommer in förekommer främst jättegröe och tuvtåtel, men också kabbeleka och veketåg. Gråvidet utsätts här för västliga vindar och för med sig mossporer vilket gör epifytfloran är intressant. Här fanns de vanliga strimhättemossa, krusig ulota men också rödtandad hätttemossa och kustkrusmossa. Rödtandad hättemossa var tidigare rödlistad men har etablerat sig i västra Sverige. I våra trakter och österut har den endast noterats en gång tidigare (i Uppland). Detta är alltså ett högst ovanligt fynd! Kustsnurrmossa som förekom på en sälg är också ett ovanligt fynd i våra trakter. Det är gott om död ved, klenved av vide, grövre av klibbal och sälg (som här och var finns bland videt). På en klibbal förekom signalarten kantarellmussling. På sälg fanns kuddticka och sälgticka samt på en sälgstubbe rökticka. På gråvide fanns tegelticka som är mindre allmän. Sävsångare och rödhake förekom allmänt. Hackspettar besökte de grövre träden, klibbal och sälg. Viden och sälg har stor betydelse som födokälla tidigt på våren för flera insektsgrupper, kanske främst vildbin. De kan då ta del av den rika pollenoch nektarproduktionen. En grupp, växtsteklar, använder svampinfekterade döda grenar som resurs. Insekterna infekterar själva veden med svampen. Larverna är en viktig föda för hackspettar. Skötselinriktning: Fri utveckling undantagandes rastplats. Videsnåren utgör också ett störningsskydd för fågellivet i sjön. Intressanta arter Tegelticka Kantarellmussling Rödtandad hättemossa Kustsnurrmossa Rökticka Kommentar Daedaleopsis confragosa mindre allmän Signalart Plicaturopsis crispa Orthotrichum pulchellum Dicranoweisia cirrata Bjerkandera fumosa, cfr Rödtandad hättemossa på gråvide mycket ovanlig, västlig Västlig Indikerar höga naturvärden 1 Närbild på Rödtandad hättemossa (foto Ulf Jansson) 1 Hallingbäck, T & Aronsson, G. 1998 Ekologisk katalog över storsvampar och myxomyceter. Artdatabanken, SLU 17(33) Eldticka på sälg Vargmjölk Vår i videsnåren 4. Bäcken Vatten kommer från ”åsen” och bostadsområdet öster om området och bildar en bäck som så småningom svämmar över i en liten sänka. Bäcken övergår först till ett majbräkenkärr sedan till ett träsk med vass och häckspirea. Den rinner således inte ända ut i Salen. På liknande sätt kommer vatten från Engaholms åkrar och bildar ett utbrett sankt område. Vattnet från dessa vattendrag är mycket näringsrikt. Tidigt på våren finner man en del lägre växter som bäckveronika, bäckbräsma, revsmörblomma 18(33) och kärrviol. Ganska snart tar högväxta arter över som jättebalsamin, älgört, brännässla. Jättebalsamin täcker stora områden just i de våta områden där bäckarna slutar. Vid bäcken växer ormbunken strutbräken och rikligt med olvon. Skötselinriktning: Målsättning är att få bort jättebalsamin och häckspirea, så att den ”naturliga” floran framträder bättre: olvon, majbräken, älgört, kabbeleka, bäckveronika och kärrviol. Höstbild vid bäcken. Majbräken, vass och i bakgrunden snår av häckspirea Olvon Kabbeleka 19(33) Bäckveronika Majbräken Svärdslilja 5. Vattenstranden Vass, kaveldun och jättegröe var de dominerande arterna på vattenstranden. Något parti med skogssäv fanns. I övrigt förekom topplösa, strandklo, sprängört, fackelblomster och vasstarr. Norra Salen är ju mycket grund och näckrosor förekom i större delen. 20(33) B. Nuvarande parkområde Mellan pumpstationen, ”kärleksbron” och reningsverket Norra Salen sedd från östra sidan Ett promenadstråk finns nu längs med stranden från pumphuset till reningsverket. Området är parkmiljö längs stranden med vägar och strövstigar. Gräsmattor dominerar med enstaka knäckepilar, björkar och planterade rhododendron. Emellertid har det varit ”fri” utveckling på ”Öarna och halvön”. Naturvärden i parkdelen är främst knutna till de grova knäckepilarna med eldticka (på nästan alla). Några av pilarna är mycket grova och har stora naturvärden främst för svampar och insekter. Vattenstranden dominerades av vass, kaveldun, flaskstarr och jättegröe. Här fanns också sprängört, kråkklöver, förgätmigej och fackelblomster. Stora vide- och vassbälten finns längs vägen till Kloster/reningsverket. Här förekom rörsångare, sävsångare och törnsångare rikligt. Påtagligt inslag i parkmiljön var stort antal gräsänder och kanadagäss. De senare kunde uppgå till ett 50-tal och har ökat de senaste två åren. Ett par grågäss iakttogs under häckningssäsong. Tillfälligt uppehåller sig under vintrarna häger, knipa, salskrake, storskrake och rörhöna. I år, 2014, iakttogs drillsnäppa vid två tillfällen varav ett par i lämplig häckningsbiotop i april. Vidare noterades mindre strandpipare i juni. Skrattmås, fiskmås och gråtrut förekommer en stor del av året. Fiskgjuse ses då och då födosökande. Vid ett par tillfällen har skäggdopping iakttagits i västra viken. Häckfåglar var svartvit flugsnappare, stare, sädesärla, törnsångare, rörsångare och sävsparv. På en konstgjord ”ö” häckade 3 par fisktärnor. I övrigt i sjön noterades då och då skarv, skäggdopping och knipa. 21(33) Salskrake vid Lekarydåns mynning Tegelticka Knäckepil med fågelbon Den ena ön vid kärleksbron 22(33) Öarna svämmas över under vinterhalvåret och står perioder helt under vatten, vilket leder till att träd dör och mycket död ved skapas. Naturvärden på ”Öarna och halvön” är främst knutna till ett varierat trädskikt med mycket död ved av knäckepil, klibbal, sälg och björk. I hålrum i högstubbarna på öarna häckade bland annat stare och kaja. Flera trädsvampar, främst tickor som eldticka och tegelticka fanns på död ved. Vid öarna noterades också ängsbräsma. På halvön fanns flera olika trädslag som knäckepil, skogsalm, lönn, asp, sälg, klibbal och oxel. Några svampar som noterades var kantarellmusling, tegelticka, ochratagging och eldtickor på knäckepil. Här var mycket död ved och många träd med bohål. Bland annat häckade här svartvit flugsnappare och trädgårdssångare. Skötselinriktning: Målsättning är att behålla och förbättra fågellivet i den befintliga parkmiljön. Någon mer konstgjord ö skulle kunna locka fler tärnor eller skrattmåsar att häcka. En större sandstrand skulle gynna flyttfåglar. I huvudsak fri utveckling på öarna och halvön. Varierande skötsel på gräsytor. Små buskområden med olvon och vildrosor kan komplettera de nuvarande rododendronpartierna. Plantering av körsbärs/fågelbär som blommar vackert på våren. Kaprifol kan planteras mot staketet på olika ställen längs vägen mot Kloster. Intressanta arter Drillsnäppa Salskrake Gråtrut Stare Rörhöna Alm Kantarellmussling Ochratagging Tegelticka Guldlockmossa Stor hättemossa kommentar rödlistad NT Actitis hypoleucos rödlistad NT Mergellus albellus rödlistad NT Larus argentatus häckning Sturnus vulgaris mindre allmän Gallinula chloropus rödlistad VU Ulmus glabra signalart Plicaturopsis crispa Steccerinum ochraceum ovanlig Daedaleopsis confragosa mindre allmän Homalothecium sericeum signalart mindre allmän Orthotrichum lyellii 23(33) C. Kloster Kloster ligger på en rullstensås, Benestadsåsen. Fornfynd, gravfält och boplatser från stenåldern visar på tidig mänsklig aktivitet. Vid boplatsen, ”Hallanäset”, har det gjorts fynd av flinta, härdar och kokgropar. På åshöjden finns ett gravfält med stensättningar beväxt med ekar. På en karta från 1786 (Värendsbygder 2000) ser man att själva åsryggen var betesmark glest bevuxen med ekar (det är möjligt att några av de äldsta ekarna idag är från den här tiden). På slänten ner mot sjön Salen var ängsmark. Inga åkrar är angivna. Åkrar förekom vid gamla Benestads by och vid Benestads herrgård längre söderut. Vid Klosterområdet förekom ingen bebyggelse innan Klosters röstskola anlades 1914. Nuvarande Hallanäset tillkom under 1940-talet. Namnet Kloster kommer från Klosters röstskola (Karl August Nygren-Kloster) som utbildade operasångare i början på 1900talet. Skådespelare som Jarl Kulle och Holger Löwenadler hörde till besökarna. 1952 brändes Kloster ned i ett pyromandåd. Då sjön Salen sänktes på 1930-talet gjorde man en kanal av Skaddeån som passerar reningsverket idag och mynnar i Klosters norra del. Sänkningen innebar att en ny biotop uppstod som tillsammans med delar av den tidigare ängsmarken nu bildar en strandskog främst bestående av gråvide, klibbal och björk men också en del ek, asp och tall. Stigen vid Kloster 24(33) Området Kloster har delats in i tre delområden: 1. Ekskogen 2. Strandskogen 3. Fågelfaunan (aktuellt för hela Kloster-området). 25(33) 1. Ekskogen På åsen är ek och hassel dominerande trädslag med inslag av björk och gran. För att bedöma naturvärdet hos ekarna undersöktes 230 ekar med en metod framtagen av Mikael Sörensson (2008). (AHA-metoden se bilaga). Metoden ger möjlighet att bedöma sannolikheten för förekomster av framför allt rödlistade insekter i enskilda träd. Den är också värdefull för att bedöma intressanta svampar, lavar och fåglar. En liknande metod har framtagits av Skogsstyrelsen ”Inventering av jätteekar” (1999) för hela skogsbestånd. Med en träddiameter över 1 m klassas trädet som jätteek. Vi mätte alla ekar med omkrets över 100 cm. Vi bedömde förekomst av bar ved, håligheter, grenhål, savflöde, tickor och svampar. Antalet jätteekar var 13 stycken. Fyra stycken hade en omkrets över 4 meter. Några av träden fick hög poäng, se tabell i bilaga. Tre av jätteekarna fick högsta poäng. Omkrets cm >314 250-314 200-250 150-200 100-150 Antal ekar 13 42 67 59 48 Svampfloran på åsen är artrik, vad gäller såväl träd- som marklevande svampar. Ovanliga arter här var korallticka, oxtungsvamp, rutig rottryffel, ringmusseron, Crepidotus cesati (svenskt namn saknas) och mjölgråskivling. På jätteeken på omslaget växer rikligt med fällmossa. Skötselinriktning: Målsättning är att antalet jätteekar skall bestå eller öka. De mycket stora naturvärdena måste få ett ändamålsenligt skydd. Jätteekarna frihuggs försiktigt i ett område som sträcker sig från stammen och 5 meter utanför de yttersta grenarna. Övriga ekar kan stå med varierande skuggighet (vissa rödlistade arter uppträder på ek i skuggig miljö). Buskskikt med hassel gynnas. Aspområdet får utvecklas fritt. 26(33) Jätteek med oxtungsvamp och korallticka Intressanta arter Oxtungsvamp Korallticka Saknas namn Saknas namn Rutig rottryffel Ringmusseron Mjölgråskivling Sotlav Rostfläck Fällmossa Jätteek med stort hålrum kommentar rödlistad NT Fistulina hepatica rödlistad NT Grifola frondosa ovanlig Crepidotus cesati Chlorophyllim olivieri sällsynt Scleroderma areolatum ovanlig Tricholoma cingulatum sällsynt sällsynt Lyophyllum rancidum signalart Cyphelium inquinans signalart Arthonia vinosa Antitrichia curtipendula signalart 2. Strandskogen Strandskogen är en smal remsa vid åsen mot Salen. Längst ut är det främst gråvide och jolster med inslag av sälg. Mellan videt och åsen finns björk, sälg, klibbal, rönn, asp, knäckepil och någon gran och ek. Biotopen har stora naturvärden. Strandskogen svämmas över och en del av träden dör och det blir mycket död ved. På träden och veden förekommer en rad olika svampar. Ovanliga svampar var trollhand, tegelticka, tvåfärgsticka, kantarellmussling, naftalinskinn, ullmussling och ringmussling. Vid Klosterbyggnaderna nära ån förekom rikligt med kaprifol. Mindre hackspetten häckade här 2014 och är som regel sitt revir trogen år efter år. Området i Kloster och omgivningarna i norra Salen är ett eldorado 27(33) för mindre hackspetten. Man kunde se spår av dess letande efter insekter på många stammar. Den hittar larver av långhorningar mm i och under bark på döda lövträdsgrenar. Den häckar i murkna lövträdsstammar eller stubbar oftast i klibbal och björk. Den hittar också larver i ädla lövträd och asp som också finns i Kloster. Relativt grova aspar förekom i ett litet bestånd strax väster om Klosterbyggnaderna. Mindre hackspetten missgynnas av gallring i lövskogar och täta strandskogar, alkärr samt borttagande av murkna träd och grenar. Tillsammans med strandskogen (inklusive videsnåren) på östra sidan av Salen är dessa strandskogar de mest utvecklade i hela Salen och har mycket stora naturvärden. Strandskogen har utvecklats relativt fritt under lång tid sedan sänkningen. Värdefulla strukturer har då skapats med stor variation av trädslag, ålder och mycket död ved och en mosaik av täta snår och luckor. Skötselinriktning: De mycket stora värdena såväl för fåglar (se nedan) som för svamp bevaras bäst genom fri utveckling. Min bedömning av området är att dess naturvärden väl motiverar ett skydd i form av kommunalt reservat inklusive delar av ekskogen. Intressant vore också att restaurera delar av Klosters kulturlämningar i reservatet. Intressanta arter Trollhand Tegelticka Kantarellmussling Ullmussling Naftalinskinn Tvåfärgsticka Ringmussling Krusig ulota Trollhand Hypocreopsis lichenoides Daedaleopsis confragosa Plicaturopsis crispa Hohenbuehelia fluxilis Scytinostroma portentosum Gloeoporus dichrous Pleurotus dryinus Ulota crispa kommentar ovanlig ovanlig signalart ovanlig ovanlig ovanlig ovanlig signalart Spår av födosök från mindre hackspett 28(33) Kantarellmussling Sälgticka Blek ostronmussling 3. Fågelfaunan Fågelfaunan i Kloster är rik med flera häckande fåglar: turkduva, törnsångare, lövsångare, rörsångare, sävsångare, härmsångare, ärtsångare (årsviss, dock ej noterad 2014), stare, sparvhök, entita, gök, svartvit flugsnappare, stjärtmes, näktergal, rosenfink (nästan varje år men ej noterad 2014), forsärla, mindre hackspett, stjärtmes, stenknäck, kattuggla (ej 2014), sävsparv, skrattmås, spillkråka, drillsnäppa (på öarna utanför), knipa och morkulla. Tillfälligt har iakttagits; mindre flugsnappare (1990), kungsfiskare (1990, 1969), gräshoppsångare, skäggdopping. Vintertid har havsörn varit stationär flera år. Kompletterande källa för observationerna på Kloster är Bror Johansson, Ekhagen, Benestad. 29(33) Forsärla (Foto taget vid Husebyån) Intressanta fågelarter Drillsnäppa Kungsfiskare Rosenfink Mindre hackspett Mindre flugsnappare Havsörn Gräshoppsångare Turkduva Forsärla kommentar NT Actitis hypoleucos VU Alcedo atthis VU Carpodacus erythrinus NT Dendrocopus minor NT Ficedula parva NT Haliaeetus albicilla NT Locustella naevia NT Streptopelia decaoto ovanlig Motacilla cinerea Främmande invasivarter och trädgårdsrymlingar Främmande invasiva arter kan vara bekymmersamma då de konkurrerar ut de naturligt förekommande växterna. De bildar ofta monokulturer som de i området förekommande bestånden av jättebalsamin, häckspirea, parkslide och jättegröe. De tre förstnämnda är förmodligen trädgårdsrymlingar. Trädgårdsavfall, ökat strandnära byggande, placerande av jordmassor med okänt innehåll innebär en ökad risk för främmande växter i strandnära miljö. Andra troliga trädgårdsrymlingar som påträffats i området är kaprifol, humle, strutbräken. En intressant växt är murgröna som påträffades på gamla ekar i södra delen av Kloster. De är möjligen planterade och har en ganska hög ålder. Jättebalsamin, Impatiens glandulifera, kommer från Kashmir, Himalaya, via engelsk import till Kew Garden i England och har sedan via trädgårdar spridit sig i Europa. Den förekommer till och med på hyggen idag. Den saknar här konkurrerande arter och predatorer. Jättebalsaminen utsöndrar växthämmande ämnen som ung vilket ökar dess konkurrensförmåga. Den 30(33) är ettårig och blir upp till 2,5 m hög på någon månad och skuggar som vuxen ut de ursprungliga växterna. Dessutom har den rikligt med nektar och lockar till sig insekter som annars kunde pollinera andra växter. Fackelblomster exempelvis som finns i området får då färre besök och pollineras då inte lika mycket. Solitära bin med flera insekter som använder fackelblomster kan då påverkas negativt (Andersson 2014). Humle med honkottar Jättebalsamin 31(33) Sammanfattning och slutsats Det inventerade området i norra Salen på båda sidorna av parkområdet har stora naturkvaliteter som rymmer värdefull biologisk mångfald men också goda rekreationsmöjligheter. Fågellivet och den stora artrikedomen för svamp i Klosters strandskogar visar på att naturvärdena är av mycket hög klass. Klosterområdet på Benestadsåsen är upplevelsemässigt mycket spännande. Dess ekar och sjöutsikten över Salen bidrar starkt till dess estetiska karaktär. Biologiskt har ekarna mycket stora naturvärden. Min bedömning är att Klosterområdet har så stora natur- och kulturvärden att stor försiktighet måste iakttas vid ändrad markanvändning. Anläggande av promenadslingor och eventuellt fågeltorn måste ske med minsta möjliga ingrepp. Eftersom området ytmässigt är litet, tål det inte nybyggnation utan att naturvärdena avsevärt försämras. Något av Klostertidens miljö skulle kunna återskapas om någon byggnad renoveras (akut!) och en del av lämningarna framhävs. Strandskogarna i norra Salen har stora naturvärden med stor variation av trädslag, mycket rikligt med död ved och stor artrikedom av svampar. Fågellivet var mycket artrikt särskilt vid strandskogarna vid Kloster. Strandskogen har utvecklats relativt fritt sedan sänkningen av Salen. Värdefulla strukturer har då skapats med stor variation av trädslag, ålder och mycket död ved och en mosaik av täta snår och luckor. Värdena kan bestå om strandskogarna i huvudsak också i framtiden har fortsatt fri utveckling så att de förblir flerskiktade. Mängden med död ved bör dock på sikt öka i östra delens strandskogar. Ekområdena har mycket stora naturvärden, med stort antal jätteekar. Föryngring av ek är god på den östra sidan. Ekområdet på Kloster har värdefull svampflora. Inventeringen enligt AHA-metoden ger en prognos som pekat på värdefull insektsfauna. Jätteekarna är naturvårdsträd men särskilt även de 42 som också är över 250 cm måste behandlas varsamt ur naturvårdssynpunkt. Olyckligtvis avverkades 11 stora ekar på en tomt under den senaste 10 årsperioden. Det är viktigt att informera om hur ekarna skall skötas då en stor del av dem står på privat mark. Stora ekar är ljusälskande och beskuggning bör förhindras genom försiktig frihuggning. Spridda ekar i olika åldersklasser bör lämnas som framtida ”evighetsträd” i anslutning till nuvarande jätteträd. I östra delen förekom stora områden med främmande invasivarter som häckspirea och jättebalsamin. De är ursprungligen trädgårdsflyktingar. Trädgårdsavfall måste tas om hand bättre och inte slängas så att de kan spridas i naturen. 32(33) Källor Andersson, Ö. 2014. Jättebalsaminen sprider sig i tätortsnära natur. Svensk botanisk tidskrift 108:6. Benestads byamän och hembygdsförening. 2000. Benestads by under 1900-talet del I. Värendsbygder. Norra Allbo Hembygdsförenings årskrift. Bror Johansson, Benestad Ekhagen 1, 342 90 Alvesta Hallingbäck, T & Aronsson, G. 1998 Ekologisk katalog över storsvampar och myxomyceter. Artdatabanken, SLU Nygren, Åke 1971. Klosters Röstskola, några minnesanteckningar, Värendsbygder. Norra Allbo Hembygdsförenings årskrift. Annchristin Nyström, Borlanda, 363 33 Rottne Fjärranalys av skador utmed vattendrag och sjöar i södra och västra Sverige. Red Bjelke, U. Och Jönsson, C. 2013: ArtDatabanken Hallingbäck, T & Aronsson, G. 1998 Ekologisk katalog över storsvampar och myxomyceter. Artdatabanken, SLU Sänkta och utdikade sjöar i Kronobergs län. 1981. Länsstyrelsen i Kronobergs län Sörensson, Mikael. 2008 Entomologisk tidskrift 129, s 81-90. AHAmetoden 33(33) Bilaga 1 Strandskogars ekologiska tjänster Reglerar kemiska sammansättningen i sötvatten. Reglerar vattenflödet i vattendraget. Skydd mot översvämning. Växtligheten hindrar erosion av jord Bildar jord och binder näringsämnen Binder organiskt material genom produktion av biomassa Lagring och återanvändning av organiskt material Lagrar och återanvänder näringsämnen Lagrar och återanvänder mänskligt avfall. Renar vattendragen Flytt- och kläckningslokaler för djurarter # Vandringsvägar för djur och växter Bidrar till biologisk mångfald med sina speciella arter #Sommartid gynnar den rika insektsfaunan häckning i strandzonen. De flesta hackspettarter föredrar lövträd för bobygge. Detta gör strandskogarna till viktiga biotoper eftersom andelen lövträd i omgivande skog har minskat betydligt under de sista decenniernas intensiva kalhyggesbruk. Signalart = arter som indikerar miljöer med höga naturvärden Rödlistekategorier= RE = försvunnen CR = akut hotad EN = starkt hotad VU = Sårbar NT = missgynnad (nära hotad) DD = kunskapsbrist 1(1) Bilaga 2 AHA-metoden AHA-metoden är till för att bedöma naturvärden hos träd i parkmiljöer (Sörensson, 2008). Egenskaper som gör träden viktiga för rödlistade vedlevande insekter bedöms och därefter klassificeras träden enligt en bestämningsnyckel. Träden kan ges poäng efter vilken klass de tillhör och poängen kan användas för att jämföra naturvärden mellan olika trädbestånd. ( AHA = Avslöja Hotade park- och Alléträd) Kategori Klass I Klass II Poäng 10 5 Klass III 1 Klass IV Klass R 0 R Definition Minst två av egenskaperna under klass II Minst fyra av egenskaperna under klass III eller ett av följande karaktäristika: - Stor eller medelstor stamhålighet - Ett eller flera större grenhål - Stort savflöde (mer än 10 cm eller längre) - Omfattande svamppåväxt - Stort parti exponerad ved (3 kdm eller mer) - Grövre murken högstubbe (över 40 cm diameter) Minst två av följande karaktäristika: - Liten och grund, begynnande stamhålighet - Ett eller flera mindre grenhål - Litet savflöde (mindre än 10 cm långt) - Liten svamppåväxt - Litet parti exponerad ved (mindre än 3 kdm) - Jätteträd (över 1 m diameter) Unga, friska träd Resursträd. Gamla, friska träd som inom några decennier troligen kommer att uppfylla kriterierna för klass I, II eller III. Bilaga 3 Fågelinventering Norra Salen, Alvesta Under våren 2014 besöktes norra Salen vid 11 punkter. Ibland gjordes besöken endast på ena sidan (östra eller västra) av Salen. Besöken är fördelade över tiden från januari till om och med juni. Tidpunkterna har varierat. Vid två junitillfällen har besöket gjorts mellan kl 2200-2300. Iakttagelser har summerats i bifogade tabell. Ruttens koordinater se nedan. Preliminär sammanfattning av fågelobservationer och tidigare fynd av intressanta arter. 1. Område Östra Salen Ovanför den gamla strandlinjen finns rikligt med ek men också en del asp. Sjön sänktes drygt 1 m på 1930-talet. Den sänkta stranddelen består av a) ett område med främst björk, klibbal och sälg. Rikligt med död ved. b) närmast stranden ett område med gråvidesnår. c) utanför gråvidet är det vass, storgröe, vasstarr och i mindre mängd sprängört och topplösa. Men det finns också ett litet område (några meter brett) med skogssäv vid 6305904/0473556. d) utanför vassen följer vit och gul näckros. Under vinterhalvåret uppehåller sig i området flockar av gråsiska, grönsiska, steglits, domherre, blåmes, stjärtmes, talgoxe, grönfink, nötväcka, gärdsmyg och nötskrika. Området är mycket rikt på frön av olika slag, framför allt alkottefrön men också frön i strandvegetationen. Ett par morkullor iakttogs tidigt under våren. Större hackspett, spillkråka och troligen mindre hackspett förekommer i området som är mycket rikt på död ved av klibbal, björk och sälg. Följande fåglar häckar sannolikt i området: blåmes, talgoxe, stjärtmes, rödhake, björktrast, koltrast, taltrast, svarthätta, lövsångare, gransångare, trädgårdssångare, grönsångare, bofink, domherre, morkulla, större hackspett. Spillkråka gör besök men häckning är inte konstaterad. I ”vassarna” har häger iakttagits flera gånger. Sävsparv och rörsångare häckar troligen. Närmare Engaholm (söderut) iakttogs under flera år brun kärrhök (men är inte observerad de senaste två åren) och rördrom hördes 2011. 1(3) Bilaga 3 2. Nordligaste delen med öarna, ”halvön” och vägen längs med järnvägen Större delen av området är parkmiljö med vägar och strövstigar . Gräsmattor dominerar med enstaka pilar, björkar och planterade rhododendron. ”Öarna och halvön” har mycket död ved där bland annat stare häckar. I vikarnas ”vassar” dominerar vass, kaveldun och storgröe. Då vattnet är grunt finns stora områden med gul och vit näckros. Påtagligt inslag i parkmiljön är stort antal gräsänder och kanadagäss. De senare kan uppgå till ett 50-tal och har ökat de senaste två åren. I par grågäss har också iakttagits under häckningssäsong. Tillfälligt uppehåller sig under vintrarna häger, knipa, salskrake, storskrake och rörhöna. I år iakttogs drillsnäppa i februari men också ett par i lämplig häckningsbiotop i april. Vidare noterades mindre strandpipare i juni. Skrattmås, fiskmås och gråtrut förekommer en stor del av året. Fiskgjuse ses då och då födosökande. Vid ett par tillfällen har skäggdopping iakttagits i västra viken. Häckfåglar är svartvit flugsnappare, stare, sädesärla, törnsångare, rörsångare och sävsparv. På en konstgjord ”ö” häckar 3 par fisktärnor. I övrigt i sjön noteras då och då skarv, skäggdopping och knipa. 3. Kloster Kloster ligger på ås med strandskog mot Salen. På åsdelen finns flera äldre ekar medan den ganska utbredda strandskogen består av klibbal, björk och gråvide. Utanför Kloster ligger tre mindre öar. Tvärån passerar reningsverket och mynnar i norra delen av Kloster. Namnet Kloster kommer från Klosters röstskola (Karl August Nygren-Kloster) som utbildade sångare i början på 1900-talet. 1952 brändes Kloster ned i ett pyromandåd.. Fågelfaunan är rik med flera häckfäglar: turkduva, törnsångare, lövsångare, rörsångare, sävsångare, härmsångare, ärtsångare (årsviss, dock ej noterad i år), stare, sparvhök, entita, gök, svartvit flugsnappare, stjärtmes, näktergal, rosenfink (nästan varje år men ej noterad i år), forsärla, mindre hackspett, stjärtmes, stenknäck, kattuggla (ej i år), sävsparv, skrattmås, spillkråka, drillsnäppa (på öarna utanför), knipa och morkulla. Tillfälligt har iakttagits; mindre flugsnappare (1990), kungsfiskare (1990, 1969), gräshoppsångare, skäggdopping. Vintertid har havsörn varit stationär flera år. Kompletterande källa för observationerna på Kloster är Bror Johansson, Ekhagen, Benestad 2(3) Bilaga 3 Ruttens koordinater (se också karta) : 1. 6305542/0473554 2. 6305946/0473563 3. 6306245/0473506 4. 6306079/0473238 5. 6306022/0472981 6. 6305540/0472721 7. 6305256/0472648 8. 6305095/0472560 9. 6305153/0472666 10. 6304655/0472893 11. 6304820/0472724 Rödlistade arter (NT = nära hotad , VU=sårbar) Drillsnäppa Gråtrut Kungsfiskare Rördrom Rosenfink Mindre hackspett Mindre flugsnappare Salskrake Turkduva Havsörn NT NT VU NT VU NT NT NT NT NT 20140629 Hepatica, Per Darell 3(3) Bilaga 4 Fågelinventering norra Salen Alvesta Art björktrast blåmes bofink domherre drillsnäppa entita fiskmås fisktärna forsärla gransångare grågäss gråsiska gräsand grönfink grönsiska grönsångare gärdsmyg gök häger kanadagäss knipa koltrast skarv mindre hackspett mindre strandpipare Se karta Punkt 1,2 1,2,3 1,2 1,2,3 3,4 11 3,6,10,11 6,7 9 1 3,9 2 3,4,5,6,10 2,3,11 3 2 2,3,11 10 1, 10 3,4,5,6,7,8,10 3 2 7 9 4 Antal 4 10 flera 10 2 2 20-tal 6 2 3 2 20 >50 4 10 1 1 2 1 30-tal 2 5 2 2 Datum 20140408 20140106 20140311 20140311 20140208 Datum Kommentar 20140223 20140408 20140223 20140429 året runt från februari från och med maj från april 20140423 oftast 20140130 året runt 20140130 20140223 20140223 20140513 20140130 20140311 20140520 20140106 20140327 året runt 20140223 20140408 flera tillfällen 20140427 1 20140619 året runt ett par som troligen häckar i närheten året runt häckning vid 6 häckning vid 3 ungar vid 9 20140223 2 häckningar vid Kloster 20140528 häckning vid 3 häckning vid tväråns mynning i Salen Stationär x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x morkulla nötskrika nötväcka ringduva rödhake rödvingetrastar rörsångare skäggdopping spillkråka stare steglits stjärtmes strandskata större hackspett svarthätta svartvit flugsnappare sävsparv talgoxe taltrast trädgårdssångare törnsångare rörsångare näktergal stenknäck 1, 10 2 20140208 1,2 1 20140208 2,3 2 20140130 1 2 20140508 2 2 20140408 9 100-tal 20140327 2, 5,6,7,10 flera par från april 5 1 20140525 1 1 20140604 3,4,10 8 20140429 2 10 20140130 2 10 20140130 6,7 4 20140408 1 1 20140311 1,2 3 20140423 4 2,5,10 1,2,3 1 1,2 6 10 9 10 2 2 10 1 2 4 1 par 1 par 1 par 20140508 20140423 20140130 20140408 20140508 20140520 20140520 20140520 20140520 20140208 20140208 20140223 x x x x x 20140223 20140223 x häckninng 3-5 par i öarnas döda träd, 5 par vid 10 20140525 ungar 20140520 20130311 20140223 maj, juni x x häckning vid 6304820/0472724 x x x x x häckning vid 11 x x x x x x häckning häckning oregelbunden förekomst x Bilaga 4 Bilaga 5 Fågelinventering karta, Linjetaxering fåglar. Punkternas koordinater se bifogade dokument Bilaga 6 SVAMPINVENTERING SJÖPARKEN ALVESTA 2013 Inventeringen är utförd vid två tillfällen 11/10 och 4/11 efter en mycket torr sommar vilket troligen påverkar resultatet. ARTLISTA LANDTUNGAN UT I SJÖN SALEN Violett geleskål Ascocoryne sarcoides björkstubbe Purpurskinn Chodrostereum purpureum björkstubbe Pudrad trattskivling Clitocybe nebularis Tegelticka Daedaleopsis confragosa levande al och knäckepil Stor hjortticka Datronia mollis björklåga Snurrkrös Exidia recisa knäckepil Fnöskticka Fomes fomentarius björklåga Klibbticka Fomitopsis pinicola alhögstubbe, al- och björklåga Kantöra Hymenochaete tabacina liggande lövträdsgren Sprängticka Inonotus obliquus björkrot Alticka Inonotus radiatus alhögstubbe Björksopp Leccinum scabrum Dallergröppa Merulius tremellosus björklåga Cinnobergömming Nectria cinnabarina liggande lövträdsgren Blåticka Oligoporus caesius liggande lövträdsgren Grönmussling Panellus serotinus död stående al Epålettsvamp Panellus stipticus allåga Sälgticka Phellinus conchatus levande salix Eldticka Phellinus igniarius knäckepil och salix Kuddticka Phellinus punctatus alhögstubbe Björkticka Piptoporus betulinus björklåga Kantarellmussling Plicaturopsis crispa al- och björklåga ovanligt signalart Bilaga 6 Klyvblad Schizophyllum commune asplåga Ochratagging Steccherinum ochraceum knäckepil Raggskinn Stereum hirsutum björklåga Sammetsskinn Stereum subtomentosus allåga Styvskinn Streum rugosum alhögstubbe och björklåga Zonticka Trametes ochracea liggande björkgren Sidenticka Trametes versicolor allåga Gullkrös Tremella mesenterica hängande lövträdsgren Fläckmusseron Tricholoma fulvum Snövit ticka Tyromyces chioneus ARTLISTA ÖN VID BRON I SJÖN SALEN Rynkplätt Dacrymyces lacrymalis lövträdslåga Tegelticka Daedaleopsis confragosa salixgren Fnöskticka Fomes fomentarius död stående björk Gifthätting Galerina marginata salixstubbe Alticka Inonotus radiatus alstubbe Dallergröppa Merulius tremellosus björkhögstubbe Grönmussling Panellus serotinus alhögstubbe Sälgticka Phellinus conchatus salix Eldticka Phellinus igniarius knäckepil Björkticka Piptoporus betulinus björklåga Styvskinn Stereum rugosum allåga Fläckmusseron Trichloma fulvum Stubbhorn Xylaria hypoxylon liggande algren lövträdslåga ovanlig Bilaga 6 ÖVRIGT I PARKEN Arten Eldticka Phellinus igniarius förekommer rikligt på levande knäckepilar samt högstubbar. Eldticka är ingen ovanlig svamp i Småland men däremot så är substratet knäckepil ej så frekvent förekommande vilket gör det mer speciellt. Landtungan ut i sjön Salen hyser en hög biologisk mångfald, framför allt för den rikliga förekomsten av död ved i olika nedbrytningsstadier, där svampar ger mat åt många småinsekter som sen blir till föda för fåglar och andra insekter. Den döda veden ger också hackspettsarter föda, samt lever skalbaggar och småfjärilar däri till glädje för fladdermöss. Bilaga 7 Artlista Kloster Alvesta Röd flugsvamp Strävticka Glasticka Svedticka Brunsopp Pappersgröppa Kantarell Slingerticka Purpurskinn Horngrå nagelskivling Mjukskinn Tegelticka Tegelticka Sälgnästing Sälgnästing Vårtkrös Snurrkrös Vinterskivling Fnöskticka Klibbticka Gifthätting Plattticka Vedmussling Tvåfärgsticka Ullmussling Blek taggsvamp Kantöra Svavelgul slöjskivling Tegelröd slöjskivling Trollhand Alticka Laxskivling Småriska Björksopp Blåmusseron Vargmjölk Vårtig röksvamp Grenbrosking Grenbrosking Rynkhätta Blåticka Blek blåticka Mjölkticka Grönmussling Epålettsvamp Pluggskivling Koordinater x6707607 y1423516 Amanita muscarina Antrodiella hoehnelii Antrodiella semisupina Bjerkandera adusta Boletus badius Byssomerulius corium Cantharellus cibarius Cerrena unicolor Chondrostereum purpureum Collybia asema Crepidotus applanatus Crepidotus cesatii Cylindrobasidium laeve Daedaleopsis confragosa Daedaleopsis confragosa Diatrype bullata Diatrype bullata Exidia grandulosa Exidia recisa Flammula velutipes Fomes fomentarius Fomes pinicola Galerina marginata Ganoderma applanatum Gloeophyllum sepiarium Gloeoporus dichrous Hohenbuehelia fluxilis Hydnum repandum Hymenochaete tabacina Hypholoma fasciculare Hypholoma lateritium Hypocreopsis lichenoides Inonotus radiates Laccaria laccata Lactarius thejogalus Leccinum scabrum Lepista nuda Lycogala epidendron Lycoperdon perlatum Marasmiellus ramealis Marasmiellus ramealis Mycena galericulata Oligoporus caesius Oligoporus subcaesius Oligoporus tephroleucus Panellus serotinus Panellus stypticus Paxillus involutus Substrat Kommentar rönn rönn asp lövved björk al asp asp björk sälg al sälg sälg al sälg sälg björkstubbe björk sälg lövved sälg knäckepil sälg asp björk sälg sälg al lövved lövved björk lövved asp asp björk ek ek ovanlig ovanlig ovanlig ovanlig ovanlig Bilaga 7 Sälgticka Eldticka Eldticka Kuddticka Björkticka Ringmussling Blek ostronmussling Kantarellmussling Vinterticka Svartkremla Senapskremla Klyvporing Naftalinskinn Franstagging Styvskinn Styvskinn Zonticka Gullkrös Rättikmusseron Silkesmusseron Fläckmusseron Ekmusseron Stubbhorn Phellinus conchatus Phellinus igniarius Phellinus igniarius Phellinus punctatus Piptoporus betulinus Pleurotus dryinus Pleurotus pulmonarius Plicaturopsis crispa Polyporus brumalis Russula nigricans Russula ochroleuca Schizopora paradoxa Scytinostroma portentosum Steccerinum fimbriatum Stereum rugosum Stereum rugosum Trametes ockracea Tremella mesenterica Tricholoma album Tricholoma columbetta Tricholoma fulvum Tricholoma lascivum Xylaria hypoxylon Kloster Alvesta Koordinater x 6307460 y 1423510 Knölchampinjon Vitgul flugsvamp Glasticka Sammetssopp Kantarell Nätticka Agaricus sylvicola Amanita citrina Antrodiella semisupina Boletus subtomentosus Cantharellus cibarius Ceriporia reticulata Chlorophyllum olivieri Clitocybe nebularis Collybia asema Cylindrobasidium laeve Daedaleopsis confragosa Exidia cartilaginea Exidia recisa Exidia truncata Fistulina hepatica Flammulina velutipes Fomes fomentarius Fomitopsis pinicola Galerina galericulata Galerina marginata Hymenochaete rubiginosa Pudrad trattskivling Horngrå nagelskivling Mjukskinn Tegelticka Broskkrös Snurrkrös Ekkrös Oxtungsvamp Vinterskivling Fnöskticka Klibbticka Rynkhätta Gifthätting Rostöra sälg sälg knäckepil sälg björk rönn rönn sälg lövved ek asp lövved sälg lövved asp sälg ovanlig signalart ovanlig asp på fnöskticka lövved björk al björk sälg ek ek sälg al gran lövved lövved ek sällsynt rödlistad NT Bilaga 7 Tickdyna Trollhand Sprängticka Alticka Sotticka Ametistskivling Ekriska Aspsopp Björksopp Dropptrattskivling Mjölgråskivling Rodnande fjällskivling Grenbrosking Dallergröppa Dallergröppa Rättikhätta Rosa rättikhätta Blåticka Grönmussling Epålettsvamp Gul flamskivling Blek ostronmussling Kantarellmussling Hjortskölding Vinterticka Gulkremla Svartkremla Senapskremla Raggskinn Raggskinn Styvskinn Sammetsskinn Sidenticka Sidenticka Snövit ticka Stubbhorn Hypocrea pulvinata Hypocreopsis lichenoides Inonotus obliquus Inonotus radiatus Ischnoderma benzoinum Laccaria amethystina Lactarius quietus Leccinum rufum Leccinum scabrum Lepista flaccida Lyophyllum rancidum Macrolepiota rhacodes Marasmiellus ramealis Merulius tremellosus Merulius tremellosus Mycena pura Mycena rosea Oligoporus caesius Panellus serotinus Panellus stypticus Pholiota alnicola Pleurotus pulmonarius Plicaturopsis crispa Pluteus atricapillus Polyporus brumalis Russula claroflava Russula nigricans Russula ochroleuca Stereum hirsutum Stereum hirsutum Stereum rugosum Stereum subtomentosus Trametes versicolo Trametes versicolor Tyromyces chioneus Xylaria hypoxylon på klibbticka sälg björk al gran ovanlig sällsynt lövved lövved al gran sälg ek sälg björk hassel björk lövved al ek al algren al björk al lövved signalart Bilaga 7 Koordinater x 6307372 y 1423540 Violett gelesvamp Purpurskinn Grå fingersvamp Kamfingersvamp Pudrad trattskivling Gul brödkorgsvamp Korkmussling Ekkrös Luden skålmurkla Rödgul taggsvamp Rostöra Rökslöjskivling Tegelröd slöjskivling Ockraporing Ametistskivling Brandriska Rödbrun trattskivling Blåmusseron Grenbrosking Rosa rättikhätta Stort haröra Aspticka Kastanjespröding Klyvblad Rutig rottryffel Zonticka Ringmusseron Ascocoryne sarcoides Chondrostereum purpureum Clavulina cinerea Clavulina cristata Clitocybe nebularis Crepidotus cesatii Crucibulum laeve Daedalea quercina Exidia truncata Helvella bulbosa Hydnum rufescens Hymenochaete rubiginosa Hypholoma capnoides Hypholoma lateritium Junghuhnia nitida Laccaria amethystina Lactarius mitissimus Lepista flaccida Lepista nuda Marasmiellus ramealis Mycena rosea Otidea onotica Phellinus tremulae Psathyrella piluliformis Schizophyllum commune Scleroderma areolatum Trametes ochracea Tricholoma cingulatum asp asp asp ovanlig ek ek lövved ek asp lövved asp lövved asp asp ovanlig sällsynt Bilaga 8 Träd nordöstra Salen och öarna Epifyter och tickor Alvesta Öarna datum 20140426 Sweref 99TM koordinat N,- S 6306224 6306229 6306235 6306235 6306244 6306244 6306244 6306249 6306249 6306251 6306252 6306256 6306256 6306258 6306264 6306266 6306268 473513 473514 473520 473516 473513 473513 473513 473513 473513 473510 473504 473505 473505 473505 473503 473500 473498 473498 473498 2014 träd/kärlväxt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Knäckepil klibbal Knäckepil klibbal björk björk björk Knäckepil björk björk klibbal Knäckepil björk Knäckepil klibbal Knäckepil Knäckepil Knäckepil Sälg klibbal omkr. status 112 125 200 105 84 125 95 160 105 104 117 145 73 136 98 150 173 120 96 delvis död högstubbe epifyt svamp övrigt Orthotrichum lyellii, stor hättemossa Phellinus ignarius Inonotus radiatus Phellinus ignarius eldticka alticka fågelholk Fomes fomentarius fnöskticka skedmossa högstubbe högstubbe toppen av högstubbe högstubbe toppen av stare fågelholk fågelholk bohål högstubbe toppen av fnöskticka alticka hackspett eldticka stare häckar flera bohål mjuk svamp? lutande Orthotrichum lyellii, stor hättemossa flerstammig Fomes fomentarius Inonotus radiatus Phellinus ignarius foto Phellinus ignarius eldticka Phellinus ignarius eldticka Phellinus conchatus sälgticka vid bron ängsbräsma, förgätmigej, ringduva 1(5) Bilaga 8 Nordöstra Salen Sweref 99TM datum koordinat N,- S 6306190 473544 20140430 6306132 473553 22 Knäckepil 6306109 6306110 6306100 6305932 6305897 473570 23 24 25 26 27 28 29 218 250 255 118 135 158 111 6305807 473584 6305804 473588 6305737 473593 30 klibbal 31 klibbal 32 stenpark 6305734 6305699 6305667 6305637 33 34 35 36 473558 473558 473557 473559 473612 473627 473584 473568 6305827 473617 21 Knäckepil omkr. status 150 180 250 420 6305621 473568 20140604 träd/kärlväxt Knäckepil Knäckepil Knäckepil Klibbal Klibbal Klibbal Sälg flerstammig 161 150 stort område med videsly, bindvide sälg 108 halvt död sälg 96 bruten klibbal 145 klibbal 116 37 klibbal 150 klibbal 130 50 fågelbär 130 epifyt svamp Orthotrichum lyellii, stor hättemossa Phellinus ignarius Orthotrichum affine, strimhättemossa Phellinus ignarius Homalothecium sericeum, guldlockmossa Phellinus ignarius Phellinus ignarius Phellinus ignarius övrigt vid strandkanten mkt svalört vid båtarna o pumphuset lavar Phellinus conchatus svärdslilja Frullania dilatata, hjälmfrullania palmmossa, björnmossa, bergraggmossa, cypressmossa, kvastmossa, kakmossa, husmossa rostfläck Platygyrium repens, Frullania dilatata, Orthotrichum affine bohål bohål vass tibast 2(5) Bilaga 8 Nordöstra Salen Sweref 99TM datum koordinat N,- S 6305835 473618 6305847 6305875 6305813 6305797 6305795 473636 473641 473628 473631 473626 6305776 473635 6305776 473648 6305777 473777 6305765 6305755 6305749 6305735 6305724 6305717 6305706 6305707 6305701 6305704 473654 473677 473661 473676 473666 473659 473662 473671 473669 473654 träd/kärlväxt 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 omkr. status ek 131 ek 120 asp 90 rönn 54 ek 175 hägg 50 asp 130 Ek 245 Ek 200 Sälg 94 Hägg Ek 210 Ek 220 Ek 154 Ek 200 Ek 200 Sälg 140 Ek 212 Sälg 103 majbräken börjar Ek 130 Ek 136 Ek 146 Klibbal 143 Sälg 66 epifyt svamp Ulota crispa, krusig ulota skinn skinn övrigt flera aspar Ulota crispa, krusig ulota Orthotrichum affine,strimhättemossa flerstammig, hög flera grov låga platticka Frullania dilatata, hjälmfrullania 4 st olvon, druvfläder vid elskåp. nejlikrot,brännässla och älgört majbräken börjar 3(5) Bilaga 8 Nordöstra Salen Sweref 99TM datum koordinat N,- S 6305700 473651 6305683 473656 6305667 473674 6305638 473638 6305636 473695 6305613 6305608 6305604 6305593 6305698 473696 473709 473711 473713 473677 6305599 473660 6305604 473663 6305543 473560 6305572 473567 6305582 473560 träd/kärlväxt omkr. status 74 75 76 77 78 79 80 81 82 Ek Ek björk Ek trubbhagturn Ek Ek Ek Ek 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 ek lönn klibbal ek Ek Ek Ek Klibbal Sälg Sälg Sälg Sälg Klibbal Sälg Klibbal Sälghögstubbe 160 135 100 460 112 140 130 146 epifyt svamp död lönnplanta rostfläck, sotlav, dropplav, vednål, kopparspik fnösketicka med insekter olvon, gökärt, mkt vitsippa bäckveronika, jättebalsamin bäcken strutbräken, humleblomster, brännässla, kabbleka, vitsippa, revsmörblomma,vattenmåra, majbräken 150 140 280 135 135 130 100 126 130 116 Plategyrium reptans, kopparglansmossa majbräken slut häckspireabuskage, vid bäcken löktrav svamp vid foten Phellinus conchatus Alticka och skinn flerstammig 150 102 122 88 övrigt död lavspikar 4(5) Bilaga 8 Nordöstra Salen Sweref 99TM datum koordinat N,- S 6305592 6305591 6305571 6305556 6305541 6305537 473561 473701 473692 473700 473713 473717 6305522 473710 6305524 473695 6305496 473683 6305503 6305507 6305501 6305467 6305421 473681 473669 473650 473565 473555 20140513 6305500 6305443 6305259 6305568 473641 473597 473614 473601 träd/kärlväxt 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 122 118 119 120 121 omkr. status Sälg 150 olvon hägg sälg Ek 140 Ek 80 Ek 128 Ek 108 Ek 114 Ek 88+104 Ek 250 Ek 150 Björk 225 Sälg 90 Sälg 170 Ek 350 alhögstubbe 120 Sälg 121 Sälg 100 Ek 232 Klibbal 160 185 klibbal Asp 245 ängsvädd, pyrola epifyt liggande med död ved blommande flera stora flera mindre Ulota crispa, krusig ulot Orthotrichum stramineum Ulota crispa, krusig ulota Pylaisia polyantha, aspmossa dubbel svamp övrigt sälgticka nära bäcken skogshättemossa Ulota crispa, krusig ulota mot åkern flerstammig Frullania dilatata, hjälmfrullania humle olvon, parkslide Cyphelium inquinans, sotlav björkmussling valkticka Arthonia vinosa, rostfläck Lecanactis abietina, gammelgranslav altick+röksvamp ormbär asporangelav, Frullania dilatata, allelav lämpligt för slåtter 5(5) KLOSTER EKINVENTERING Alvesta AHA-metoden Träd nr Datum Koord Koord Swereff 99 TM K188 K216 K184 K187 K160 K153 K190 K132 K139 K152 K28 K208 K195 K90 K210 K106 K193 K58 K169 K165 K51 K56 K123 K159 K131 K209 20141119 20141119 20141119 20141119 20141119 20141119 20141119 20141116 20141116 20141119 20141114 20141119 20141119 20141116 20141119 20141116 20141119 20141114 20141119 20141119 20141114 20141114 20141116 20141119 20141116 20141119 6304488 6304509 6304510 6304500 6304646 6304652 6304398 6304790 6304701 6304657 6304842 6304481 6304467 6304919 6304481 6304780 6304413 6304757 6304693 6304657 6304736 6304742 6304806 6304667 6304792 6304481 472602 472574 472624 472611 472760 472665 472597 472783 472725 472665 472712 472643 472623 472626 472651 472623 472609 472848 472866 472789 472873 472858 472684 472710 472771 472651 Bilaga 9 Omkrets Grenhål cm 1<5cm 3>15cm 482 470 435 432 412 398 395 374 344 335 330 327 324 318 310 304 303 300 296 295 292 290 290 290 287 287 bar ved 1.2.3 Savflöde 1,2,3 Svamp 1 litet 3 stort yttre och inre 3 3 2 3 3 2 2 1 Stamhålighet mkt stor hålighet hålighet 1 Mulm 1,2,3 Övrigt 1 lite 3 rikligt 3 1 bohål Poäng 10 10 1 10 5 1 5 10 stor hålighet 0xtungsvamp, korallltaggsvamp 2 R 2 1 2 1 R ticka, svamp 2 1 2 R stubbe 1 koralltaggsvamp 1 bohål tickor 2 1 3 2 1 1 1 1 3 död låga 1 1 5 svamp 2 1 2 1(8) K55 K194 K207 K211 K138 K150 K218 K102 K113 K9 K29 K44 K156 K192 K37 K63 K48 K61 K92 K183 K191 K88 K119 K5 K97 K85 K164 K168 K189 K197 K130 20141114 20141119 20141119 20141119 20141116 20141119 20141119 20141116 20141116 20141114 20141114 20141114 20141119 20141119 20141114 20141115 20141114 20141114 20141116 20141119 20141119 20141116 20141116 20141114 20141116 20141115 20141119 20141119 20141119 20141119 20141116 6304728 6304466 6304478 6304488 6304723 6304696 6304500 6304798 6304733 6305106 6304842 6304773 6304628 6304407 6304790 6305037 6304770 6304830 6304851 6304534 6304391 6304923 6304774 6305072 6304833 6304942 6304647 6304685 6304488 6304488 6304788 472857 472624 472643 472654 472776 472682 472675 472646 472611 472603 472726 472849 472665 472607 472817 472596 472871 472704 472615 472634 472608 472623 472661 472610 472626 472609 472786 472797 472602 472521 472764 284 283 282 280 278 278 276 274 274 272 270 270 270 270 265 262 260 260 260 260 260 258 257 256 253 250 250 250 250 250 248 1 1 3 2 Bilaga 9 svamp 1 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 2 2 tickor död låga korkmussling klibbticka stubbe 1 1 1 1 svamp svamp 2 1 2 1 1 bohål svamp, korallticka 4 svamp 2(8) K163 K175 K110 K142 K213 K4 K34 K84 K155 K220 K23 K173 K94 K81 K147 K108 K146 K196 K137 K215 K2 K96 K151 K162 K221 K224 K109 K83 K158 K6 K41 20141119 20141119 20141116 20141119 20141119 20141114 20141114 20141115 20141119 20141119 20141114 20141119 20141116 20141115 20141119 20141116 20141119 20141119 20141116 20141119 20141114 20141116 20141119 20141119 20141119 20141119 20141116 20141115 20141119 20141114 20141114 6304647 6304650 6304753 6304742 6304505 6305045 6304804 6304950 6304626 6304523 6304873 6304660 6304841 6304963 6304712 6304768 6304731 6304492 6304770 6304522 6305052 6304854 6304677 6304647 6304533 6304548 6304758 6304956 6304614 6305081 6304787 472786 472684 472627 472657 472657 472619 472790 472607 472663 472678 472671 472856 472621 472611 472675 472621 472670 472610 472799 472656 472603 472640 472677 472786 472681 472675 472624 472618 472660 472609 472838 246 243 241 241 240,22 240 240 240 240 240 239 239 238 235 235 233 233 233 231 231 230 230 230 230 230 229 228 226 226 225 225 Bilaga 9 2 1 1 dubbelträd 1 1 1 1 1 1 1 1 3 1 1 svamp kaprifol 1 svamp 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 tickor 1 3(8) K148 K7 K95 K99 K22 K17 K31 K35 K70 K149 K176 K40 K49 K116 K32 K100 K118 K140 K154 K205 K122 K127 K143 K141 K144 K38 K121 K172 K135 K8 K45 20141119 20141114 20141116 20141116 20141114 20141114 20141114 20141114 20141115 20141119 20141119 20141114 20141114 20141116 20141114 20141116 20141116 20141119 20141119 20141119 20141116 20141116 20141119 20141119 20141119 20141114 20141116 20141119 20141116 20141114 20141114 6304712 6305085 6304846 6304808 6304876 6305004 6304827 6304804 6305021 6304701 6304644 6304790 6304761 6304748 6304810 6304808 6304763 6304743 6304633 6304498 6304806 6304811 6304743 6304743 6304735 6304792 6304810 6304681 6304769 6305106 6304766 472675 472613 472627 472626 472659 472612 472745 472790 472606 472676 472684 472836 472867 472646 472770 472626 472665 472661 472657 472641 472684 472747 472665 472662 472668 472825 472670 472862 472785 472603 472851 225 220 220 219 218 215 215 215 213 213 213 212 211 211 210 210 210 210 210 210 208 208 208 207 207 203 203 203 201 200 200 Bilaga 9 tickor död låga tickor död högstubbe 1 1 1 1 1 1 koralltaggsvamp 1 1 1 ticka 1 1 1 1 fällmossa 2 1 ticka, svamp ek kramar asp sotlav 1 lyktstolpe 4(8) K101 K105 K199 K206 K47 K93 K62 K128 K133 K178 K115 K185 K74 K202 K103 K214 K60 K174 K79 K65 K117 K161 K217 K59 K107 K50 K171 K111 K57 K16 K104 20141116 20141116 20141119 20141119 20141114 20141116 20141115 20141116 20141116 20141119 20141116 20141119 20141115 20141119 20141116 20141119 20141114 20141119 20141115 20141115 20141116 20141119 20141119 20141114 20141116 20141114 20141119 20141116 20141114 20141114 20141116 6304806 6304791 6304498 6304498 6304765 6304847 6305043 6304801 6304780 6304635 6304750 6304505 6305000 6304513 6304798 6304513 6304825 6304668 6304967 6305025 6304754 6304646 6304510 6304757 6304778 6304747 6304680 6304753 6304751 6305027 6304795 472639 472628 472621 472641 472859 472617 472599 472752 472784 472675 472642 472615 472604 472640 472646 472654 472714 472685 472606 472600 472654 472761 472665 472846 472626 472877 472864 472627 472842 472616 472635 200 200 200 200 199 198 197 196 195 195 194 194 190 190 189 188 187 187 186 184 183 183 183 182 182 181 181 180 178 177 177 Bilaga 9 svamp 1 1 1 tickor 2 fällmossa svamp 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 rostfläck sotlav rikligt 3 1 1 rostfläck 1 tickor 1 5(8) K14 K200 K120 K26 K67 K43 K64 K182 K167 K3 K75 K157 K225 K27 K46 K66 K98 K125 K145 K186 K42 K177 K219 K129 K69 K72 K78 K82 K39 K76 K166 20141114 20141119 20141116 20141114 20141115 20141114 20141115 20141119 20141119 20141114 20141115 20141119 20141119 20141114 20141114 20141115 20141116 20141116 20141119 20141119 20141114 20141119 20141119 20141116 20141115 20141115 20141115 20141115 20141114 20141115 20141119 6305104 6304520 6304805 6304869 6305022 6304780 6305024 6304539 6304685 6305054 6304981 6304619 6304548 6304859 6304765 6305028 6304824 6304809 6304737 6304500 6304780 6304632 6304523 6304793 6305022 6305012 6304973 6304961 6304790 6304981 6304679 472620 472629 472664 472684 472606 472852 472594 472636 472797 472604 472613 472657 472675 472693 472859 472606 472642 472706 472669 472612 472842 472676 472678 472758 472609 472597 472611 472615 472830 472612 472798 175 175 174 172 172 171 170 170 168 167 166 166 165 162 162 162 162 162 160 160 158 157 157 156 155 155 155 155 154 150 150 1 tickor Bilaga 9 död låga 1 1 1 grenbrott 1 4 ekar med ca 150 cm 1 1 fällmossa, asp 1 1 svamp död 1 1 1 6(8) K201 K19 K134 K30 K33 K126 K136 K223 K24 K25 K124 K112 K86 K179 K203 K18 K52 K77 K114 K198 K204 K230 K1 K212 K53 K231 K170 K10 K11 K80 K226 20141119 20141114 20141116 20141114 20141114 20141116 20141116 20141119 20141114 20141114 20141116 20141116 20141116 20141119 20141119 20141114 20141114 20141115 20141116 20141119 20141119 20141119 20141114 20141119 20141114 20141119 20141119 20141114 20141114 20141115 20141119 6304513 6304910 6304775 6304827 6304806 6304814 6304769 6304548 6304893 6304869 6304806 6304750 6304924 6304560 6304503 6304920 6304726 6304983 6304728 6304488 6304498 6304535 6305050 6304488 6304726 6304535 6304674 6305113 6305113 6304966 6304550 472640 472648 472783 472724 472786 472722 472785 472675 472675 472681 472684 472617 472619 472652 472643 472628 472863 472609 472613 472521 472641 472695 472603 472654 472863 472695 472869 472620 472620 472606 472662 150 148 148 146 145 145 145 145 144 144 144 143 142 142 142 140 140 140 140 140 140 140 139 139 138 135 134 130 130 130 130 Bilaga 9 1 1 1 2 1 tickor död 1 1 1 svamp 1 1 1 1 1 7(8) K228 K15 K71 K13 K222 K227 K229 K181 K87 K12 K73 K232 K54 K36 K68 K89 K20 K21 K91 K180 20141119 20141114 20141115 20141114 20141119 20141119 20141119 20141119 20141116 20141114 20141115 20141119 20141114 20141114 20141115 20141116 20141114 20141114 20141116 20141119 6304535 6305033 6305019 6305113 6304548 6304550 6304535 6304543 6304925 6305113 6305000 6304535 6304726 6304792 6305022 6304919 6304910 6304879 6304863 6304559 472695 128 472615 127 472582 127 472620 125 472675 125 472662 125 472695 123 472641 122 472614 121 472620 120 472600 120 472695 120 472863 118 472798 117 472606 115 472626 112 472648 107 472655 105 472605 158…största. 472652 ? Bilaga 9 1 1 1 ticka, korkmussling annan 1 svamp tickor 1 1 död låga 1 10 aspar 8(8) Bilaga 10 Nordöstra Salen Alvesta kommun 2014 art kaveldun jättegröe vass strandklo skogssäv sprängört fackelblomster topplösa vasstarr pors pipdån besksöta svärdslilja tibast majbräken art Typha laifolia Glyceria maxima Phragmites australis Lycopus europaeus Scirpus sylvaticus Cicuta virosa Lytrum salicaria Lysimachia thyrsiflora Carex acuta Myrica gale Galeopsis tetrahit Solanum dulcamara Iris pseudacorus Daphne mezereum Athyrium filix-femina harsyra smultron kaprifol grönvit nattviol bindvide krypvide trubbhagtorn ängsvädd blodrot Oxalis acetosella Fragaria vesca Lonicera periclymenum Planthera chlorantha Salix aurita Salix repens Crataegus monogyna Succisa pratensis Potentilla erecta datum 20140706 20140604 SWEREFF99 TM koord N O kommentar 6305542 473554 flera ställen i strandzonen 6305946 473563 flera ställen i strandzonen 6305542 473554 flera ställen i strandzonen 6305904 473556 flera ställen i strandzonen 6305904 473556 enstaka lokaler i stranden 6305341 473510 flera ställen i strandzonen 6305341 473510 enstaka lokaler i stranden 6305904 473556 flera ställen i strandzonen 6305904 473556 flera ställen i strandzonen 6305897 473570 intill videbältet 6305897 473570 intill videbältet 6305897 473570 intill videbältet 6305897 473570 intill videbältet 6305827 473617 från 6305724/ 473666 till 6305593/ 473713 och västerut till 6305590/ 473680 6305325 4735589 6305325 4735589 flera ställen vid gränsen till Engaholms mark 6305827 473617 flera ställen flera ställen troligen trädgårdsflykting 6305259 473568 liten öppning 6305259 473601 liten öppning 1(2) Bilaga 10 pyrola ormbär kärrbräsma bäckbräsma gökärt vitsippa lijlekonvalje lungört strutbräken humleblomster brännässla kabbeleka revsmörblomma vattenmåra skräppa löktrav humle häckspirea olvon bäckveronicka jättebalsamin Flenört älgört kärrviol parkslide Pyrola media Paris quadrifolia Cardamine dentata Cardamine amara Lathyrus linifolius Anemone nemorosa Convallaria majalis Pulmonaria obscura Matteuccia struthiopteris Geum rivale Urtica dioica Caltha palustris Ranunculus repens Galium palustre Rumex aquaticus Allaria petiolata Humulus lupulus Spirea salicifolia Viburnum opulus Veronica beccabunga Impatiens glandulifera Scrophularia nodosa Filipendula ulmaria Viola palustris Fallopia japonica 6305259 6305443 6305636 6305636 6305667 6305667 6305667 6305667 6305636 6305636 6305636 6305636 6305636 6305636 6305636 6305698 6305503 6305698 6305636 6305636 6305636 6305636 6305636 6305636 6305507 473601 473597 473695 473695 473674 473674 473674 473674 473695 473695 473695 473695 473695 473695 473695 473677 473681 473677 473695 473695 473695 473695 473695 473695 473669 liten öppning vid bäcken vid stora eken vid stora eken vid stora eken trädgårdsflykting Engaholms mark 6305897 473570 vid bäcken med flera ställen Engaholms mark 2(2)
© Copyright 2024