1. No category

KONCEPT KRING FINANSIERING
REGIONALT TILLVÄXTKAPITALBOLAG & KON-TIKI
På initiativ av Kristianstads Näringslivsråd i samarbete med:
Krinova, Kristianstads kommun, HKR Holding AB,
Sparbanksstiftelsen 1826 och Bergendahls.
2015-05-15
Truls C. Bretz, Jove Cavdarovski, Dovilé Gedvelai
Abstract
Den här rapporten ämnar ge svar på de frågeställningar som uppdragsgivarna har kring, dels,
ett nytt finansieringskoncept i Hanöstad med tillväxtkapital för regionala företag, men även
KON-TIKI-modellens utformning vad gäller ägarstruktur och finansiering. Med hjälp av ett
fyrtiotal intervjuer, en enkätundersökning på Högskolan med 98 respondenter, djupdykning i
andra rapporter, artiklar, webbplatser, lagtexter och regelverk har det hittas potentiella
lösningar på uppdragsgivarnas problem.
När det kommer till stödet med kapital, kompetens, kunskap och nätverk/kontakter till de
regionala företagen i de nio kommunerna runt Hanöbukten, rekommenderas det att man
använder sig av värdefulla reala optioner. Rekommendationen är därför att man börjar med en
Spindelman - en kompetent person som kan allt inom företagande och entreprenörskap, med
goda kontakter samt ett brett nätverk i relevanta branscher. Denna person ska skapa en god
kontakt med samtliga finansiärer som kan tänkas vara relevanta för regionala företag;
stiftelser och andra aktörer med "mjuka pengar", offentliga aktörer, banker, VC-bolag,
Buyout-bolag, affärsänglar, aktörer inom crowdfunding, förmögna privatpersoner som kan
tänka sig att investera "i det tysta", institutionella investerare samt regionala företag med
överskott i sin likviditet. Dessutom ska Spindelmannen ha kontakt med alla de stödfunktioner
och relevanta organisationer som finns i regionen såsom inkubatorer och science parks,
Nyföretagarcentrum, Företagarna, Almi, Högskolan Kristianstad och Blekinge Tekniska
Högskola, kommunerna, Region Skåne och Blekinge, med flera. Allt i syfte att matcha ihop
företagen med rätt kapital, kunskap och kompetens. Tar man ett steg längre kan man anpassa
Spindelmannen till IT-åldern, då har man plötsligt en nationell internetbaserad Spindelman en finansieringsplattform som fungerar som en webbplats eller en mobilapplikation. Denna
ska innehålla allt det som finns inom företagsfinansiering och ska erbjuda sina besökare en
komplett mötesplats för investerare och finansiärer.
Om det sedan visar sig att det finns ett intresse samt ett tillräckligt kapitalunderlag för att
starta ett regionalt tillväxtkapitalbolag, rekommenderas det att man startar med ett privat
aktiebolag, som är ett relativt billigt och enkelt alternativ. Huvudfokus bör ligga på
sållningsprocessen och riskminimeringen, att satsa på rätt målgrupp, ha låga
managementkostnader, ha alla avtal och dokument på plats, kunna bidra med kunskap,
kompetens och nätverk, samt beslutsfattandet och styrningen i bolaget. Investeringar bör ske
genom att man tecknar konvertibler i utvalda företag, med en ränta på 15-25 %, och en löptid
på 4-8 år. Om det privata aktiebolaget börjar komma upp i tvåhundra investerare, kan man på
ett relativt enkelt sätt göra om det till ett publikt aktiebolag genom att bland annat öka
aktiekapitalet till 500 tkr. Växer man ytterligare, kan man ansöka om en registrering till att bli
en alternativ investeringsfond (AIF) hos finansinspektionen. Detta är betydligt dyrare och mer
komplext då man behöver resurser för compliance och regelefterlevnad, administration,
rapportering, jurister, revisorer och riskhantering. Dessutom lär man ha högre lönekostnader
på grund av den större organisationen. Å andra sidan kan man vända sig till hur många
investerare som helst, och man har helt fria tyglar i sitt arbete.
2
När det kommer till KON-TIKI-modellen, rekommenderas det att man använder sig av
personaloptioner för att ge över företaget till entreprenörerna. På så sätt kan de vid tillfälle
konvertera optionerna till aktier. För att undvika en hög beskattning på den vinst som kan
finnas mellan kvotvärdet och teckningsvärdet bör konverteringen ske innan företaget har fått
en för hög värdeökning. I kontraktet om personaloptionerna kan man lägga in krav och villkor
som ger entreprenören incitament att arbeta långsiktigt med företaget. Därtill finns även
SAR:s och RSU:s vilket är två andra typer av optionslösningar med några få tillägg gentemot
personaloptioner. Genom att använda en kombination mellan de tre nämnda
optionslösningarna kan man minska överföringskostnaderna och således de totala
kostnaderna, sänka breakeven tröskeln i investeringen samt i högre grad kunna säkerställa att
entreprenörerna arbetar i rätt riktning. Att se över möjligheterna att använda en kombination
mellan de tre nämnda optionslösningarna torde därför ge ett bra resultat. Nackdelen som dock
blir väldigt tydlig i detta exempel är att entreprenörerna faktiskt inte får något företag alls. Då
det kommer att ses som förmån kommer det att bli beskattat i framtiden som lön - även om
inte HKR-Holding tar någonting i betalning. Entreprenörernas incitament kommer således att
ligga i att de får se in i företaget på ett unikt sätt, där deras risk är väldigt låg och där deras
potentiella vinst kan bli väldigt stor.
Därför ges det således ett förslag på ytterligare en lösning för KON-TIKI. Genom att ta hjälp
av outnyttjade finansieringsresurser som finns tillgängliga i regionen så kan man istället
inrikta sig på entreprenörer på högskolan. En finansieringsprocess visas i rapporten där det för
HKR-Holding och entreprenörerna i fråga kommer finnas ett väsentligt större ekonomiskt
incitament att deltaga i KON-TIKI-modellen. Dock ska det även här läggas till att stora
nackdelar återfinns i att endast rikta in sig till ett så smalt segment som studenter på
Högskolan Kristianstad.
3
Innehåll
1 INTRODUKTION _________________________________________________________________ 7
1.1 BAKGRUND ___________________________________________________________________ 7
1.2 SYFTE_______________________________________________________________________ 8
1.3 METOD _____________________________________________________________________ 8
1.4 DEFINITIONER _________________________________________________________________ 9
2 NULÄGESANALYS _______________________________________________________________ 11
2.1. ENTREPRENÖRER _____________________________________________________________ 11
2.2 FINANSIÄRER _________________________________________________________________ 14
2.2.1 "Mjuka pengar", innovations- och forskningsbidrag m.m. ________________________ 15
2.2.2 Affärsänglar ____________________________________________________________ 16
2.2.2.1 Investeraravdraget ___________________________________________________ 18
2.2.3 Crowdfunding __________________________________________________________ 19
2.2.4 VC ____________________________________________________________________ 20
2.2.5 Offentliga aktörer _______________________________________________________ 24
2.2.6 Banker och kreditinstitut __________________________________________________ 28
2.3 KRINOVA SAMT ANDRA INKUBATORER OCH SCIENCE PARKS __________________________________ 29
2.4 KOMMUNERNA RUNT HANÖ, REGION SKÅNE SAMT REGION BLEKINGE __________________________ 29
2.5 ÖVRIGA INVESTERARE ___________________________________________________________ 31
2.6 EVENTUELLT FINANSIERINGSGLAPP __________________________________________________ 32
3 FINANSIERINGSKONCEPT ________________________________________________________ 34
3.1 ALTERNATIV INVESTERINGSFOND (AIF) _______________________________________________ 34
3.2 PRIVAT AKTIEBOLAG ____________________________________________________________ 38
3.3 PUBLIKT AKTIEBOLAG ___________________________________________________________ 39
3.4 HOLDINGBOLAG ______________________________________________________________ 40
3.5 STIFTELSE OCH EKONOMISK FÖRENING _______________________________________________ 41
3.6 AKTIER ELLER KONVERTIBLER? _____________________________________________________ 41
3.7 GALLRINGEN _________________________________________________________________ 43
3.8 AVKASTNINGSKRAV OCH ÅTERBETALNINGSTID ___________________________________________ 44
3.9 SPINDELMANNEN ______________________________________________________________ 48
3.10 FINANSIERINGSPLATTFORM ______________________________________________________ 52
3.11 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS _________________________________________________ 54
4 ANALYS KON-TIKI-MODELLEN _____________________________________________________ 56
4
4.1 ANALYS FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGEN _______________________________________________ 56
4.2 JURIDISKT SKYDD ______________________________________________________________ 59
4.3 OLIKA LÖSNINGAR _____________________________________________________________ 59
4.3.1 Personaloptioner ________________________________________________________ 60
4.3.2 RSU ___________________________________________________________________ 61
4.3.3 SAR's _________________________________________________________________ 62
4.3.4 Konvertibler ____________________________________________________________ 62
4.3.5 Ge som gåva ___________________________________________________________ 64
4.3.6 Alternativ KON-TIKI lösning ________________________________________________ 64
4.4 ÄGANDESKYDD _______________________________________________________________ 66
4.5 KON-TIKI I SIN HELHET__________________________________________________________ 66
REFERENSER ____________________________________________________________________ 68
BILAGOR _______________________________________________________________________ 76
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE ___________________________________________________________ 76
BILAGA 2 ENTREPRENÖRSTABELL ______________________________________________________ 77
BILAGA 3 ÖVERSIKT ÖVER FINANSIERINGSAKTÖRER __________________________________________ 79
BILAGA 4 STATLIGA STIFTELSER OCH BOLAG MED RISKKAPITALVERKSAMHET __________________________ 80
BILAGA 5 SWOT REGIONALT TILLVÄXTKAPITALBOLAG (RTB AB) ________________________________ 81
BILAGA 6 SWOT SPINDELMANNEN ____________________________________________________ 82
BILAGA 7 SWOT FINANSIERINGSPLATTFORM ______________________________________________ 83
BILAGA 8 THE BUSINESS MODEL CANVAS REGIONALT TILLVÄXTKAPITALBOLAG _______________________ 84
BILAGA 9 THE BUSINESS MODEL CANVAS SPINDELMANNEN ____________________________________ 85
BILAGA 10 THE BUSINESS MODEL CANVAS FINANSIERINGSPLATTFORM ____________________________ 86
BILAGA 11 KONTROLLVARIABLER ______________________________________________________ 87
BILAGA 12 HKR INNOVATION (IGENKÄNNING) _____________________________________________ 88
BILAGA 13 KRINOVA (IGENKÄNNING) ___________________________________________________ 89
BILAGA 14 KOLMOGOROV-SMIRNOVTEST 1 _______________________________________________ 90
BILAGA 15 KOLMOGOROV-SMIRNOVTEST 2 _______________________________________________ 91
BILAGA 16 SPEARMANS RHO 1 VAD BEHÖVER DU HJÄLP MED KRING FÖRETAGANDE ____________________ 92
BILAGA 17 SPEARMANS RHO 2 VARFÖR VILL DU INTE STARTA FÖRETAG ____________________________ 93
BILAGA 18 SPEARMANS RHO 3 VARFÖR VILL DU JOBBA PARALLELLT MED SKOLAN______________________ 94
BILAGA 19 SPEARMANS RHO 4 VAD ÄR VIKTIGAST OM DU SKA INGÅ I ETT KON-TIKI-TEAM _______________ 95
5
Figurer och tabeller i den löpande texten
Figur 1.1 Faser under ett företags tidiga år
9
Figur 1.2 Riskkapitalets indelning
10
Figur 2.1 Krinovas typiska entreprenör _______________________________________________ 12
Figur 2.2 Stämmer följande påståenden in på dig som företagare?_________________________ 13
Figur 2.3 Oavsett om ditt företag har expansionsplaner eller inte, hur troligt är det att ni skulle
använda dessa finansieringsalternativ om ni ville expandera er verksamhet? ________________ 13
Figur 2.4 Totala VC-investeringar (från privata och offentliga aktörer) 2007-2013
21
Figur 2.5 Totala VC-investeringar för privata respektive offentliga fonder 2007-2013 __________ 22
Figur 2.6 VC-bolags investeringsfokus per fas 2007-2013
22
Figur 2.7 Andelen av de totala årliga VC-investeringarna per fas 2007-2013
23
Figur 2.8 Andelen av de totala årliga VC-investeringarna per fas 2007-2013. Här är lansering och
expansion sammanslagna
23
Figur 2.9 Vem såldes portföljbolagen till? _____________________________________________ 24
Figur 2.10 Krinovas typiska entreprenör ______________________________________________ 33
Figur 3.1 AIF struktur _____________________________________________________________ 34
Figur 3.2 Portföljens volatilitet: Minskar med diversifiering _______________________________ 48
Figur 3.3 Spindelmannens nät ______________________________________________________ 50
Figur 4.1 Processförlopp för en alternativ KON-TIKI lösning _______________________________ 65
Tabell 2.1 Fouriertransforms nyinvesteringar 2011-2013, mkr ____________________________ 25
Tabell 2.2 Sjätte AP-fondens nyinvesteringar 2011-2013, mkr_____________________________ 26
Tabell 2.3 Industrifondens nyinvesteringar 2011-2013, mkr ______________________________ 26
Tabell 2.4 Almifondernas nyinvesteringar 2011-2012, mkr _______________________________ 27
Tabell 3.1 AIF Kostnader __________________________________________________________ 37
Tabell 3.2 Varför vill du jobba parallellt med skolan _____________________________________ 51
Tabell 4.1 Modellsummering kring betydelsen för var man bor och vill starta företag __________ 57
Tabell 4.2 ANNOVA kring betydelsen för var man bort och vill starta företag _________________ 57
Tabell 4.3 Vad är viktigast om du ska ingå i ett KON-TIKI-team ____________________________ 58
Tabell 4.4 Varför vill inte du starta företag ____________________________________________ 58
Tabell 4.5 Vad behöver du hjälp med kring företagande _________________________________ 58
Tabell 4.6 Kostnadsberäkning för konvertibler _________________________________________ 63
Tabell 4.7 Kostnadsberäkning för ge som gåva _________________________________________ 64
6
1 Introduktion
I det inledande kapitlet presenteras projektets bakgrund, där anledningen till varför projektet
har dragits igång klargörs, även projektets syfte samt metod kommer att tydliggöras i kapitlet.
Avslutningsvis presenteras definitioner och avgränsningarna som har gjorts i rapporten.
1.1 Bakgrund
I de nordöstra delarna av Skåne samt i östra Blekinge, det så kallade Hanöstadområdet1, finns
det enligt projektbeskrivningen ett behov av att främja näringslivet och att öka möjligheterna
för bolag i olika faser för att stödja tillväxten i regionala små och medelstora företag. Det
beskrivs att näringslivsstrukturen i Hanöstad står i kontrast till kommunerna i sydvästra
Skåne, där det större befolkningsunderlaget samt även mångfalden av högre utbildningsnivå
skapar kompetenskluster som bildar en naturlig grogrund för kunskapsintensiva och
innovativa företag.
Regionen kring Malmö och Lund anses ha en större andel riskkapitalaktörer såsom Private
Equity (PE) bolag som en del av infrastrukturen som hjälper de unga och växande företagen
med tillväxtkapital. Det beskrivs att den enskilt avgörande faktorn för entreprenörers
möjlighet att förverkliga sina idéer är och förblir tillgången till tillväxtkapital, där insatsen av
kapital, kompetens och såväl nationella- som internationella nätverk kan vara avgörande för
ett företags möjligheter att expandera (Elmoznino-Laufer, Svensson, Wennberg & Berglund
2014; Lahti u.å.).
Den här rapporten innefattar en utredning bland regionens entreprenörer och finansiärer2,
huruvida dessa parter upplever att det existerar ett potentiellt problem kring finansieringen.
Det kommer även att utredas var i "finansieringsekosystemet" ett potentiellt problem finns
och även var i företagsutvecklingen som behovet av ett tillskott med tillväxtkapital är som
störst. Vidare så kommer det även att analyseras hur en potentiell affärsmodell skulle kunna
se ut i ett eventuellt regionalt tillväxtkapitalbolag i Hanöstadområdet, där investerare inom
tillväxtkapitalbolaget med ett kommersiellt intresse ska kunna främja näringslivet i regionen
genom att finansiera entreprenörers affärsidéer och tillväxtbolag.
Därtill kommer även det förra ToY-teamets projekt att kompletteras, den så kallade KONTIKI-modellen med mobilapplikationen UP n´ KAMM, där man söker efter en lösning för
finansiering av de företagen som ska överlåtas till entreprenörerna. Närmare bestämt så
kommer det att ges förslag på en potentiell lösning kring hur man rent praktiskt kan gå
tillväga när entreprenörer och affärsidéer ska matchas ihop i en långsiktig och kommersiellt
gångbar samverkan.
1
Definieras här som kommunerna runt Hanöbukten; Bromölla, Hässleholm, Karlshamn, Kristianstad, Olofström,
För enkelhetens skull, kommer order ”finansiärer” hädanefter att vara en benämning på investerare och banker
av alla slag, privata som offentliga.
2
7
1.2 Syfte
Syftet med projektet är således att ta fram förslag på kommersiellt gångbara koncept åt:
 Finansiering av något slag med tillväxtkapital, inklusive kunskap och kompetens, i de
regionala företagen. Det som i uppdragsbeskrivningen beskrivs som ett regionalt
tillväxtkapitalbolag (RTB).
 Finansieringen och ägarstrukturen i KON-TIKI, där entreprenörer ska matchas ihop
med affärsidéer via mobilapplikationen UP n´ KAMM.
1.3 Metod
Forskningsmetodiken som har använts i projektet är i huvudsak semistrukturerade intervjuer
med entreprenörer, finansiärer, specialister (såsom jurister och revisorer) samt andra
intressenter, exempelvis uppdragsgivare och andra inkubatorer. Dessa intervjuer har spelats in
och analyserats, det har även gjorts sammanfattningar av en stor del av intervjuerna. Det rör
sig totalt sett om ett 40-tal olika intervjuer bland de tidigare nämnda respondentgrupperna. På
grund av projektets tidsbegränsning har varje intervju varat i cirka 30-60 minuter.
Vidare har det även använts en enkätundersökning som har varit riktad gentemot de framtida
entreprenörerna på högskolan. Dessa utgör en stor del av de potentiella användarna av KONTIKI-modellen, och för att se vilka eventuella behov dessa känner av och för att anpassa
finansieringslösningen än bättre till de framtida användarna så användes en
enkätundersökning. Enkätundersökningarna, som skickades ut via surveymonkey.com gav
totalt 98 giltiga svar från elever på Högskolan Kristianstad (HKR).
Vidare framgick det även ur vår informationsinsamling att det så kallade
trippelhelixkonceptet3 var underutvecklat i regionen. Det skulle dock innebära ett helt nytt
projekt för att finna en lösning även på detta problem, men med relativt lätta åtgärder
gentemot högskolan så bör man kunna ta tillvara på högskolans kompetenser än mer, detta
sågs därför över en del och undersöktes med hjälp av enkätundersökningen. Bland annat hur
kunskaperna om vilka finansieringslösningar studenterna har tillgång till om de vill starta
företag under studietiden eller i anslutning till högskolan - här syftas det huvudsakligen på
HKR-Innovation och Futurum CC. Även kännedomen om Krinova undersöktes i enkäten.
Avslutningsvis kan nämnas att en omfattande datainsamling gjordes som riktade in sig på
både vetenskapliga artiklar, populärvetenskapliga källor, aktörers hemsidor och
myndighetsrapporter med mera. Ändamålet med denna metod var, förutom att få en bättre
kunskap, även att få belägg och källor på det vi påvisar i rapporten, även att förstärka den bild
som respondenterna har givit oss med än mer stöd.
3
En innovationsmodell som involverar; Högskola, Näringsliv och Myndigheter i samverkan med varandra.
8
1.4 Definitioner
Att definiera ett tillväxtbolag kan vara svårt eftersom olika definitioner finns att få från olika
källor. Det är även så att företagsutvecklingen ser olika ut i olika bolag och branscher och kan
vara olika lång. I denna rapport kommer det dock att användas faser tagna från Söderblom
och Samuelsson (2014), dessa faser används dock även i största allmänhet bland forskning
inom området. Dessa menar på att det finns fyra faser i ett företags tidiga livscykel; seed
(såddfas), startup (uppstartsfas), early development (lanseringsfas) och growth
(expansionsfas). Se figuren nedan om de olika faserna under ett företags tidiga år.
Figur 1.1 Faser under ett företags tidiga år (Källa: Tillväxtanalys, 2013a)
Vidare ger vi här även en kort definition på varje del i tillväxten:




Sådd: Den tidigaste fasen då affärsidén kläcks och ofta då företaget fortfarande endast
är entreprenörens tankar. Fokus ligger på att ta fram analyser, affärsmodeller och
budgetar, samt att jobba med utvecklingen av produkten eller tjänsten. Man har ingen
försäljning, inga anställda, inga stadiga intäkter, inga patent, ingen lokal etcetera. Ofta
har entreprenören kanske ett annat arbete vid sidan om, och jobbar med sina idéer på
fritiden (Just In Time Management, u.å.).
Uppstart: Företaget registreras och entreprenören är i full fart med att implementera
sina planer och ritningar från såddfasen. Samtidigt börjar man närma sig sin marknad
och man får kanske sina första kunder. Dessutom har man börjat få kontakt med
leverantörer, finansiärer, anställda och andra intressenter samt börjat ordna med
lokaler, patent för innovationer samt distributions- och säljkanaler (ibid).
Lansering: Företaget har lanserat sina produkter och börjar fungera i sin dagliga
verksamhet. Man börjar anställa människor och man finner bättre lösningar i olika
processer, samtidigt som omsättningen stadigt ökar. Företagen är fortfarande bräckliga
och inte alltid vinstdrivande. Begränsningarna är fortfarande stora för entreprenören,
exempelvis nyanställningar (ibid).
Expansion: Företaget söker att expandera med nya marknader, produkter,
produktionssätt, anställda, byggnader, maskiner, leverantörer etcetera. Företaget växer
ofta organiskt men entreprenören börjar även känna av konkurrensen. Det är även här
9
en del företag slutar att expandera av olika anledningar, man är exempelvis nöjd med
storleken på företaget eller så faller det sig naturligt i just den typen av företag och
bransch. Mognadsfasen, då man stagnerar i sin utveckling, kommer antingen innan
eller efter denna fas (ibid).
Som nämnts ovan, detta är endast riktmärke för hur ett företag normalt utvecklas. Ett företag
kan avstanna i utveckling likväl som utvecklas snabbare än beräknat. Även åren i och mellan
de olika faserna kan variera.
Några andra definitioner som bör klargöras är PE, Venture Capital (VC) samt Buyout. PE är
benämningen på allt riskkapital som investeras i onoterade bolag och är således motsatsen till
Public Equity - kapital som investeras i publika företag noterade på en aktiemarknad, en börs
som exempelvis Nasdaq OMX (Tillväxtanalys, 2013).
Vidare används benämningen affärsänglar på privatpersoner, oftast rika entreprenörer, som
går in i de allra tidigaste bolagsfaserna. Därefter kommer VC-bolag som investerar från och
med uppstartsfasen till och med expansionsfasen, oftast senare än affärsänglarna. Efter VCbolagen tar Buyout-bolagen över. Detta händer ofta i steget innan en börsintroduktion (ibid).
Buyout gör med andra ord utköpsaffärer av mognare företag som ännu inte noterats
(alternativt börsnoterade företag som görs privata, eller "avnoteras"). De kan även köpa in sig
i företag som har låg tillväxt eller lönsamhet, och arbeta för en förbättring av dessa. Den här
rapporten fokuserar mestadels på affärsänglar och VC-bolag. Se figuren nedan som illustrerar
riskkapitalets indelning.
Figur 1.2 Riskkapitalets indelning (Källa: Tillväxtanalys, 2013a)
Slutligen bör tilläggas att de koncept och lösningar som har tagits fram i den här rapporten är
relativt överblickande. Detta beror delvis på tidsbegränsningen av projektet, men även på att
en del av lösningarna behöver utredas av personer med specialistkompetens innan de
implementeras.
10
2 Nulägesanalys
Analysen består inledningsvis av en inventering kring de intressenterna som har bedömts som
viktigast för att förstå vilka behoven är. Vidare kommer dessa intressenters olika avsikter och
syften att sättas ihop för att få fram en klar bild över ett potentiellt finansieringsglapp i
regionen.
2.1. Entreprenörer
De regionala entreprenörerna och företagen är de viktigaste intressenterna i systemet och som
det nämndes i bakgrunden är tillväxtkapital en viktig faktor för att entreprenörer ska lyckas
med sina nyetablerade företag. Därför är det viktigt att förstå hur företagarna vill att ett
potentiellt tillväxtkapitalbolag ska se ut. Intervjuguiden som användes för att intervjua
entreprenörerna i undersökningen finns i bilaga 14.
För att säkerställa en hög kvalité i utredningen var det viktigt att identifiera potentiella
problem kopplade till finansieringen och denna process, från de olika företagarnas perspektiv
och synsätt. Det var således nödvändigt att veta hur en företagare tänker kring
finansieringsprocessen och om företagare tycker om de olika finansieringsmöjligheter som
redan finns idag, även att se hur deras olika faser eventuellt kan påverka vad de tycker samt
hur en företagare avgör vilken finansieringslösning som är den som är den mest lämpliga för
just dem.
Samtliga respondenter var företagare på Krinova som kan antas vara potentiella early adopters
eller kanske till och med ingå i någon typ av pilotstudie av finansieringsmodellen i regionen.
De genomförda intervjuerna med företagare i regionen gav en väldigt intressant och värdefull
information. Svaren har sammanfattats och går att se i sin helhet i en sammanfattad tabell i
bilaga 2.
Intervjuerna tillät oss att göra några generaliseringar och att identifiera likheter mellan
företagare som återfinns i Krinovas inkubator. Krinovas entreprenörsprofil kan ses i figur 2.1
och sammanfattar de allmänna egenskaper som företagare på Krinovas inkubator har.
Även om inte entreprenörer från hela Hanöstad ingår i studien så har entreprenörerna på
Krinova en relativt god spridning i regionen. Man kan därför anta att dessa ger en relativt god
bild av regionens övriga entreprenörers åsikter.
4
Endast intervjuerna med entreprenörerna var semistrukturerad, intervjuerna med övriga intressenter
genomfördes helt utan manus och var därför öppna intervjuer - där återfinns ingen mall över frågorna som vände
sig till dessa och det återfinns således heller ingen bilaga.
11
Figur 2.1 Krinovas typiska entreprenör
Såsom kan ses i figuren så är majoriteten av de tillfrågade företagen på Krinovas inkubator i
uppstartfasen. De flesta företagare finansierade sina affärsidéer med egna medel, men de
uttryckte ändå ett behov för ytterligare investeringar. Vad gäller finansieringsform, nämns det
att räntan, eller avkastningskravet till investeraren, ska vara så lågt som möjligt, samt att man
ska ha en lång återbetalningstid för att således ha god tid på sig att använda pengarna rätt. Det
var inte många som kunde svara exakt hur stort avkastningskrav eller hur lång
återbetalningstid som föredrogs.
En annan viktig punkt är kontrollen och ägarandelen av företaget. Många av entreprenörerna
känner att det inte är aktuellt att ta in en investerare om förlusten av ägarkontrollen blir för
stor. Enligt en studie från 2013 som Svenskt Näringsliv har gjort bland 1 000 svenska
småföretag i intervallet 1-49 anställda, uppger 90 % av de tillfrågade att oberoende och
kontroll är ett viktigt motiv för sitt företagande (Johansson, Palmberg & Bornhäll, 2013).
Dessutom ses riskkapitalbolag5 som den minst viktiga kapitalkällan för att finansiera tidiga
och eventuellt framtida expansion. Uppemot en tredjedel av de svarande anser att nackdelarna
med nya ägare överstiger fördelarna och lika många föredrar att sälja hela företaget framför
att dela ägandet med någon annan (ibid). Se figurerna 2.2 och 2.3.
5
Det kan även vara så att riskkapitalbolag kanske uppfattas som något negativt i Sverige, åtminstone utanför
storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Det har säkerligen inte blivit bättre med den senaste
tidens debatt om riskkapitalbolagen inom skola och vård och omsorg. I svenskan använder vi ordet "risk" medan
man i engelskan använder "venture" som även kan översättas till "satsa", "våga", "försöka" eller "företag".
12
Figur 2.2 Stämmer följande påståenden in på dig som företagare? (Källa: Johansson,
Palmberg & Bornhäll, 2013)
Figur 2.3 Oavsett om ditt företag har expansionsplaner eller inte, hur troligt är det att ni
skulle använda dessa finansieringsalternativ om ni ville expandera er verksamhet? (Källa:
Johansson, Palmberg & Bornhäll, 2013)
Vidare så angav en fjärdedel av företagarna att de inte skulle sälja en kontrollpost, eller hela
företaget, även om de skulle erbjudas ett pris som ligger 70-100 % över det uppskattade
marknadsvärdet (ibid). Denna attityd är viktig att ha i åtanke, då företagen en dag kommer att
vara en potentiell målgrupp för ett eventuellt riskkapitalbolag eller något annat
finansieringskoncept. Enligt samma källa finns ett "kapitalbristens paradox" - det kan mycket
väl vara så att tillgången på externt riskkapital är god samtidigt som entreprenörerna avstår
tillväxtmöjligheter även om de har en brist på internt genererade medel och sparat kapital och
13
avstår istället från de möjligheter som finns på grund av att det externa kapitalet bedöms ha
fler nackdelar än fördelar (Johansson, Palmberg & Bornhäll, 2013). Detta kan även vara en
konsekvens av den klassiska och akademiska termen "Pecking Order Theory" från 1984, som
innebär att ägare föredrar internt upparbetade medel samt banklån framför nytt ägarkapital vid
nyinvesteringar (Myers och Majluf, 1984). Det här beror på den informationsasymmetri som
finns mellan befintliga ägare och investerare, där ägaren vet mer om företagets verkliga värde,
dess risker och möjligheter. Ägaren har helt enkelt tillgång till bra insiderinformation,
speciellt i ett litet ägarlett bolag. Om en ägare då gör en nyemission för att ta in nytt kapital
till investeringar, signalerar det bland annat att ägaren tror att företaget är övervärderat, det
vill säga att företagaren kan få ett bra pris för aktierna. Varför skulle denna annars göra en
nyemission och sälja aktier till utomstående när samma mängd kapital kan fås via ett banklån.
Utöver ovan nämnda faktorer nämns dock en ökad tillgång till kunskap och nätverk som
någonting som kan öka intresset av att ta in en investerare. En del entreprenörer beskriver sina
största framtida svårigheter som "att i fortsättningen kunna utveckla företaget". Om en
investerare kan ha kunskap, erfarenhet eller nätverk kring hur man kan överkomma dessa
svårigheter skulle detta väga tungt för entreprenörens beslut kring att lyfta in nytt kapital i
företaget. Även de som var mest skeptiska på att ta in investerare menade att detta skulle vara
intressant.
Hade varit en stor fördel att kunna samarbeta med någon som kan det här med reklam. Sånt som en
riktig publisher kan hjälpa en med. Erik Went Linder, entreprenör på Krinova.
Slutligen, en ökad konstruktiv kritik från business designers, finansiärer och andra
stödfunktioner, som klart och tydligt visar på brister i företagsstrukturen och vad som behöver
åtgärdas nämns som någonting positivt. Man känner att människor runt omkring är lite för
snälla, man vill inte såra entreprenören. En mer rak och rättfram kommunikation med
konstruktiv kritik skulle kunna göra de mer observanta på viktiga svagheter som behöver
åtgärdas.
Avslutningsvis är det även viktigt med en intressant och trovärdig exitplan där
entreprenörerna gärna ska ha rätten att köpa tillbaka sina egna aktier i första hand.
2.2 Finansiärer
Det finns en mängd olika finansieringsalternativ under ett företags utvecklingsfaser, olika
finansiärer är mer eller mindre aktiva i olika faser av företagets livscykel. Enligt Söderblom
och Samuelsson (2014) så är affärsänglar, statliga lån samt privata och statliga VC´s de tre
största kommersiella aktörerna bland företag i tidiga faser i Sverige. På senare tid har det även
blivit vanligare med så kallad crowdfunding - internetbaserade mötesplatser för finansiärer
och entreprenörer - där de tidigare stödjer de senares projekt eller företag med bidrag,
ägarkapital eller lånekapital (Investopedia, 2015). Innan det blir aktuellt med finansiering från
någon av dessa aktörer, är det ofta kapital från egna besparingar, friends, family and fools
(FFF), statliga och regionala bidrag, EU-bidrag, stiftelser och förstudiemedel som gäller för
att komma igång med sitt företag (Fogelström, Andersson & Alvek, 2014).
14
En inventering av regionala och nationella6 finansiärer har gjorts och nedan ges en kort
presentation av resultatet. Det finns även ett kompletterande Exceldokument7 med en
sammanfattande lista över merparten av de finansiärer som kan vara verksamma i den här
regionen8 samt en kort information om dem, såsom branschfokus, avkastningskrav och dylikt.
Även i bilaga 3 kan man följa en del av de större aktörernas fokusområden.
2.2.1 "Mjuka pengar", innovations- och forskningsbidrag m.m.
I de allra tidigaste skedena är det främst Founders, Family, Friends and Fools (FFFF) som
finansierar en entreprenör. Därtill finns även så kallade "mjuka pengar", bidrag och
förstudiemedel av olika slag, bland annat kan idéer i såddfasen få upp till 50 tkr i
förstudiemedel från ALMI, och 300 tkr i uppstartsfasen från Innovationskontor Syd (IK Syd).
Dessa ges nästan helt utan motprestation. Bidrag kan alltså fås av en rad olika aktörer, vilka
dock främst är kopplade till forskning eller stora innovationsmöjligheter. I bilaga 3 och 4
illustreras bland annat en del av de bidragspengar som finns tillgängliga i regionen. Bidrag går
att få i olika faser och till olika branscher, även om det, som nämnts, främst är riktat till
forskning och tekniskt innovativa idéer (Fogelström, Andersson & Alvek, 2014). I direkt
anknytning till de nordöstra delarna av Skåne är en stor del av det mjuka kapitalet kopplat till
HKR. Även organisationer som Futurum CC kräver att en koppling till HKR finns.
Enligt Fogelström, Andersson och Alvek (2014) finns det en rad problematik med mjuka
pengar, först och främst hämmar dessa de kommersiella aktörerna och konkurrerar på en
marknad med orättvisa villkor. Därefter har heller inte resultatet varit speciellt bra, risken
finns nämligen att en rad företag slinker igenom de ansökningsluckor som finns, det finns då
möjlighet att få samma bidrag vid mer än ett tillfälle genom att man söker samma bidrag från
olika aktörer (ibid).
Däremot har affärutvecklingscheckar där entreprenörer svarar för 50 % av likviden och det
offentliga för 50 % visat betydligt bättre affärsmässiga effekter. Anledningen till detta torde
bland annat vara att företagarna endast går in med eget kapital om de verkligen är villiga att
satsa. Respondenter från Connect påpekade samma sak - det handlar om att sålla ut de
entreprenörer och företag som inte är helt seriösa i sitt företagande, utan som mer testar sig
fram och ser om någon annan är villig att ta risken. Vid ett 50/50 satsande så går trots allt
entreprenören in med kapital i bolaget - den statliga aktören matchar sedan värdet på det
insatta beloppet. Detta har bland annat gett god effekt i Nederländerna (ibid).
Slutligen finns en annan typ av mjuka pengar, så kallad reward-based crowdfunding, Mer om
detta i det senare stycket om crowdfunding.
6
Med dagens kommunikationsmedel kan man även finansiera sitt företag med hjälp av utländskt kapital. Särskilt
inom EU har det blivit allt vanligare med finansiering över de nationella gränserna, och på exempelvis evca.eu
kan man enkelt hitta PE-bolag som har Sverige som sin marknad. Det här är något som bör utredas ytterligare.
7
Samtliga hänvisningar till Exceldokument gäller ett och samma dokument, och det ska komplettera den här
rapporten.
8
Exkluderar aktörer som har sin fokus i andra regioner, exempelvis Norrlandsfonden.
15
2.2.2 Affärsänglar
Affärsänglar är personer som stöttar unga företag med kapital, kunskap, kompetens och
nätverk. Det är kapitalstarka personer med breda kontaktnät, ofta tidigare entreprenörer eller
företagsledare och de stimuleras av att vara med och utveckla nya företag (Andersson, 2015).
De går in i ett bolags tidigaste fas, exempelvis i sådd- eller uppstartsfasen, och då ofta med en
minoritetsandel på 5-20 % av aktierna (ibid). Till skillnad från VC-bolag är de mer
informella, vilket innebär en mer personlig relation till entreprenören, samtidigt som
investeringsbesluten sker snabbare (ibid). Närheten till entreprenören minskar även riskerna
med informationsasymmetri mellan investeraren och entreprenören.
En del påstår även att deras beslut är mer baserade på intuition och förtroende för
entreprenören (eller "magkänsla") och de har oftast också en regional förankring. Relevanta
faktorer vid investeringsbeslut (och därmed potentiella "deal killers") är enligt Andersson
(2015) bland annat:







Entreprenören och teamet bakom företaget
Hur väldefinierad och hållbar konkurrensfördel företaget har
Affärsmodellens styrka och trovärdighet
Bolagets värdering innan och efter affärsängelns investering
Produktens/tjänstens skalbarhet
Möjligheten att skydda affärsidén med ett patent
Möjligheten att göra en intressant och trovärdig exit inom en rimlig tidshorisont,
oftast inom 3-5 år.
Vidare är det dessutom viktigt att ha ordning och reda, helst inte få några oväntade händelser
som ställer till det för investeringen. Man ska gärna ha full insyn och kunna vara med och
påverka och ge input med kompetens, enligt de intervjuade.
Många affärsänglar i Sverige är med i affärsängelnätverk9. Två stora aktörer i denna region är
Connect Skåne och Almi Delfinerna och fokusen i denna rapport ligger på dessa två. I andra
regioner i Sverige, så som exempelvis Linköping så har avsaknaden av Connect gjort så att
regionala aktörer har startat upp egna änglanätverk. I nordöstra Skåne finns dock Connect
som en aktör och med ett eget kontor på Krinova, dock så torde det vara av väldigt stor vikt
att öka de finansieringsmöjligheter som Connect bidrar med i regionen. Som en ideell och
etablerad organisation är det av stor vikt att dessa har ett stort intresse i regionen.
I hela Connect Sverige finns cirka 450 affärsänglar (Elmoznino-Laufer et al., 2013). Man bör
vara redo att gå in med minst 250 tkr för att kunna vara med i Connect, detta är snarare en
rekommendation än en regel. En undersökning från Elmoznino-Laufer et al. (2013) som gjorts
bland Connects affärsänglar visade att:
9
Många är dock osynliga och fördrar att investera "i det tysta". Detta gör att det är relativt svårt att hitta bra
statistik om affärsänglar och deras transaktioner. Enligt en rapport från Tillväxtanalys (2013a) skedde det 30 000
investeringar i svenska onoterade bolag, till en totalsumma på 3,4 - 4 mdkr mellan åren 2002-2004.
16





Den populäraste branschen att gå in i för de skånska medlemmarna är IT &
Kommunikation. Därefter kommer Healthcare och på tredje plats kommer
Cleantech10.
Affärsänglarna i Skåne tillsammans har mer kapital att röra sig med vid investeringar
i tidiga skeden än i övriga regioner. Uppstartsfasen är den populäraste bland de
skånska medlemmarna.
Investeringskapaciteten per affärsängel varierar. Majoriteten är redo att gå in med ett
par hundra tusen kronor, upp till miljonen. Hela 33 % av medlemmarna anger att de
är redo att gå in med över 1 mkr per bolag.
I genomsnitt har en skånsk affärsängel från Connect gjort sju investeringar.
61 % är intresserade av tillväxtbolag från hela Sverige, men samtidigt tycker 63 % av
de skånska respondenterna att det är viktigt att bolaget är etablerat i närområdet.
Mellan 2002 och 2009 passerade cirka 200 företagsidéer urvals- och gallringsprocessen inom
Connect Skåne, mellan 20-30 av dessa utvecklingsprojekt hade sitt ursprung i östra Skåne
(Piper, 2009). Detta innebär således att det endast är en 10-15 % av Connect Skånes
utvecklingsprojekt som kommer från denna del av regionen. Värt att nämna är att Connect
Skåne arbetar bredare och med en grövre sållningsprocess än Almi Delfinerna, enligt en av
respondenterna som intervjuades på Krinova11. Investeringspitcharna på Almi Delfinerna
håller därmed en högre kvalité, och personen upplever det som att det sker fler investeringar
per pitch i Almi Delfinerna i jämförelse med Connect Skåne. I Almi Delfinerna har man även
som krav att affärsänglarna ska vara redo att gå in med minst 500 tkr. Därtill vittnar personen
också om att det finns många inofficiella affärsänglar i regionen, bara några veckor tidigare
hade han hört om en person som hade gått in med fem mkr i ett bolag som behövde
expandera.
När det kommer till direkta avkastningar bland de änglar från Connect som har intervjuats så
beskrivs det hur ett krav ligger på ett potentiellt avkastningsläge kring 35 % på max fem år.
Klarar inte företaget av att visa kalkyler och möjligheten att klara av detta så är inte han
intresserad av att investera. Dock påpekas det att den största andelen inte klarar av att nå upp
till målen även om de visar på bra kalkyler. Enligt en av respondenterna så utvecklas hans
investeringsprojekt generellt sett med siffror att runt 1/3 når avkastningsmålen och mer därtill;
1/3 gör break-even; och 1/3 går i konkurs. Fogelström och Nilsson (2013) påvisar siffror som
är än mer optimistiska och menar istället att den årliga avkastningen som änglar har ligger på
22 % per år - detta även då deras siffror också indikerade på att cirka 41 % av investeringarna
förlorade mer än halva sitt värde under investeringstiden.
Vidare angav en av respondenterna att det är väldigt viktigt att entreprenören har driv och
passion samt att han eller hon är ”coachbar”. Vidare beskrivs det hela som personkemi, och
10
Vi ställer oss kritiska till att man har klassat Cleantech som en egen bransch.
Connect erbjuder även FöretagsAcceleratorn, där företagen får hjälp till självhjälp genom tre steg; analys,
åtgärd och tillväxt. Därmed fungerar man som ett verktyg för ledning och VD i små och medelstora företag som
vill accelerera sin tillväxt, detta enligt en respondent som arbetar på FöretagsAcceleratorn. Enligt samma
respondent som arbetar på Företagsacceleratorn har bolagen som genomgått processen en omsättningstillväxt på
20 % de efterföljande två åren. Kostnaden för att få ingå i företagsacceleratorn är 50 tkr.
11
17
just personkemin är det viktigaste när man ska göra en investering, eftersom erfarenheten
påvisat att kalkylerna ändå ofta slår fel. När det kommer till exitplanen så spelar detta inte
speciellt stor roll för ängeln, enligt denne så måste man kunna få tillbaka en så hög avkastning
som möjligt på sina pengar, sen kan han ha förståelse för att entreprenören gärna vill sälja
delarna vidare till specifika partners och han vill ju även gärna att företaget ska få lov att
behålla sin identitet och leva vidare. Även Fogelström och Nilsson (2013) är inne på samma
linje - den ekonomiska vinsten är den viktigaste aspekten för änglar, och övriga aspekter är
endast bi aspekter.
Vidare beskrivs det även att ägarandelar är att föredra när man investerar som ängel, men att
det kan fungera även med lån och konvertibler, men att det då kanske blir svårare att
upprätthålla de övriga faktorerna så som full insyn och dylikt.
2.2.2.1 Investeraravdraget
Sedan en tid tillbaka kan privatpersoner utnyttja ett så kallat investeraravdrag. Syftet med
avdraget är att öka tillgången till riskvilligt kapital i små bolag (Företagarna, 2013). Avdraget
gäller för personer som förvärvar andelar i samband med att ett mindre företag bildas eller att
en nyemission genomförs (Skatteverket, u.å.a). Man kan få avdrag på upp till hälften av
investeringen, max 650 tkr per år för en investering värd 1,3 mkr. Summan på 650 tkr ger en
skattereduktion på 195 tkr, det vill säga 30 % av 650 tkr.
Enligt Skatteverket (u.å.a) så gäller investeraravdraget endast om en del villkor uppfylls, så
som exempelvis:




Aktieförvärvet görs i det som man enligt lag definierar som ett litet företag
(medelanställda är lägre än 50 personer, nettoomsättning eller balansomslutning
uppgår till högst 80 mkr).
Företaget måste bedriva en rörelse av något slag, vilket innebär att moderbolag
(holdingbolag) utan en egen rörelse inte uppfyller kravet på att bedriva en egen
rörelse.
Företaget som man investerar i betalar löner som uppgår till max 300 tkr under
betalningsåret eller beskattningsåret.
Företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter, exempelvis föremål för en
företagsrekonstruktion eller med en skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning.
Att privatpersoner får göra en skattereduktion på så mycket som 195 tkr vid investeringar i
små bolag är ett incitament att investera direkt som privatperson istället för att gå via ett
holdingbolag eller via ett riskkapitalbolag, åtminstone för personer som har skatteutgifter att
dra det från. Det här är även något som har uppmärksammats i media (Broomé, 2013) och
som man bör ha i åtanke innan man sätter igång med något specifikt koncept.
18
2.2.3 Crowdfunding
Crowdfunding är ett tämligen nytt fenomen för finansiering av projekt och företag, ett
fenomen som har vuxit kraftigt de senaste åren (Dehling, 2013). Crowdfunding12 syftar till
finansiering från folkmassan, och är i grund och botten ett koncept som har funnits i flera
hundra år, exempelvis inom välgörenhet (Castrataro, 2011). Däremot är termen,
”crowdfunding”, finansiering från folkmassan via internet, knappt tio år gammalt och
härstammar från USA där även den första plattformen, Kickstarter, har sitt säte (ibid). Som en
hel del annat från USA, så har crowdfunding även spridit sig till Sverige, och idag finns bland
annat följande aktörer verksamma här; Crowdcube, Fundedbyme, Indiegogo, Investdor,
Kickstarter, Toborrow och Trustbuddy med flera.
De här aktörerna erbjuder entreprenörer och företag möjligheten att tillhandahålla lån,
ägarkapital och rena bidrag (oftast reward-based). I gengäld tar de en avgift från
entreprenörerna eller investerarna. Fundedbyme erbjuder samtliga tre finansieringsformer bidrag, ägarkapital och lån (Fundedbyme, 2015). Samtliga finns sammanfattade i det
Exceldokument som har bifogats, men här ges även en kort sammanfattning.
Toborrow13 och Trustbuddy ger lånebaserad finansiering (debt-based), där den första aktören
är fokuserad på företagslån medan den senare är inriktad på privatpersoner (Trustbuddy, 2014
och Toborrow, 2015a). Man ställer olika villkor och krav på lånetagarna, bland annat ställer
Toborrow krav på att företagen som söker lån har minst 1 mkr i omsättning, en fungerande
verksamhet, samt en begränsad riskklass hos Upplysningscentralen (UC). Dessutom måste
lånegivarna erbjuda minst 100 tkr till lånetagarna, det är alltså deras lånegolv. De arbetar med
en omvänd auktion, där investerarna får ange sina ränteanspråk, oftast någonstans mellan 8-12
% (ibid). En fördel med just lånebaserad crowdfunding, är att entreprenören inte behöver spä
ut sin ägarandel, vilket även passar bra som ett komplement till ett eventuellt riskkapitalbolag.
På Toborrows webbplats kan man läsa om nyligen avslutade bud, och där finns allt från
kosmetikföretag till finansbolag och restauranger (Toborrow, 2015b). Det lägsta beloppet
ligger på 100 tkr med en ränta på 5,7 % och en återbetalningstid på två år. Det högsta
beloppet ligger på 1 mkr med en ränta på 11,9 % och en återbetalningstid på två år.
Crowdcube och Investdor erbjuder däremot ägarkapital, så kallad equity-based funding, där
investeraren blir registrerad som aktieägare i företagets aktiebok (Crowdcube, 2014;
Investdor, 2015a). Även här finns vissa villkor, bland annat har Investdor ett minimibelopp på
€20 000 för sökt finansiering och att företaget som söker måste vara minst ett par år gammalt
(ibid). Investeraren tjänar på en eventuell värdeökning av aktiekapitalet, antingen via ett
återköp från de tidigare ägarna, utdelningar, ett uppköp från en annan part eller en
börsintroduktion. Även på Investdors webbplats kan man se en del nyligen avslutade bud, där
12
Det finns även crowdsourcing – företag lägger då ut sina problem eller projekt på internet, och bjuder in
människor att lösa problemen åt dem, mot en utlovad betalning. På så sätt kan man få nya lösningar från
allmänheten eller ”folkmassan” istället för in-house. En av de intervjuade entreprenörerna efterlyste mer
crowdsourcing på Krinova, där regionala företag får komma in och lägga fram sina problem och förhoppningsvis
få de lösta av inkubatorföretagen.
13
Registrerat hos Finansinspektionen (Toborrow, 2015a)
19
det lägsta ligger på nästan € 22 000 och det högsta på € 658 000. Budet på 658 000 euros är
för ett ölbryggeri i Helsingfors i Finland, och de sålde sina aktier för €25 per styck. Totalt har
66 investerare nappat på företagets budgivning.
Via Kickstarter och Indiegogo ger man däremot rena bidrag till personer som söker att
förverkliga sina drömmar (Kickstarter, 2015; Indiego, 2015). I många fall kan man sedan få
exempelvis en kopia av en spelfilm, låt eller en produkt som ett tack för hjälpen (så kallad
reward-based crowdfunding). Villkoren ser således lite olika ut. Kickstarter har även ett så
kallat all-or-nothing villkor, de som söker efter finansiering måste klara av sitt förutbestämda
finansieringsmål, annars återgår pengarna till givarna. Ungefär 44 % av alla projekten klarar
av sitt finansieringsmål på Kickstarter (Kickstarter, 2015). Å andra sidan har några av de
andra keep-it-all villkor, där man får lov att behålla allt som man har lyckats samla in
(Investdor, 2015b).
Slutligen kan det nämnas att det avgörande med all crowdfunding är skalbarheten - mängden
människor och företag som är aktiva på en plattform för att hitta ett intressant projekt eller
företag att finansiera. Därför är många av de ovan nämnda sidorna internationellt verksamma.
För entreprenörerna blir detta även ett bra sätt att ta tempen på sin produkt eller tjänst, istället
för att göra en marknadsundersökning. Några av entreprenörerna hade provat crowdfunding
med goda resultat.
2.2.4 VC
Den stora skillnaden mellan affärsänglar och VC-bolag är att änglar i större utsträckning
verkar regionalt, medan VC-bolag oftast har en större spelplan. Ängeln som vi intervjuade
beskriver bland annat hur hans spelplan är inom bilavstånd (runt Skåne och Blekinge).
Monalotte Theorell Christofferson på Scope menade istället på att deras spelplan var hela
Norden och att de har sitt säte i Jersey, på grund av mikrostatens förmånliga skattepolitik.
VC-bolag är även mer formella, då investeringarna ofta sker via en investeringsfond. De går
oftast in i faserna efter affärsänglar, men innan Buyout-bolag, i uppstarts- eller
expansionsfasen (SVCA, 2015). Due Diligence processen - arbetet med att besiktiga och
värdera investeringsobjekten - är normalt längre och djupare än för affärsänglar. När de väl
har identifierat ett intressant bolag, föredrar VC-bolagen minoritetsandelar om 20-40 % av
aktiekapitalet, samt en direkt och aktiv involvering i bolagets utveckling, exempelvis genom
en plats i styrelsen (ibid). Tidningen Wired listade år 2012 de hundra hetaste start-upsen i
världen, där tio svenska bolag fanns med på listan. Merparten av dessa var finansierade med
någon form av PE (ibid). Även VC-bolag vill dock ge kunskap, kompetens och
kontaktnätverk till sina portföljbolag, och detta ses som minst lika viktigt som själva
finansieringen.
VC-bolagen som inriktar sig i de tidiga faserna stod år 2013 för cirka 2 mdkr av det totala
investerade kapital (Tillväxtanalys, 2013a) Några exempel på aktörer är:


Northzone Ventures
SEB Venture Capital
20




Creandum AB
HealthCap AB
Almi Invest AB
Första Entreprenörsfonden AB
Samtliga intressanta VC-bolag som har kunnat hittas, finns samlade i Exceldokumentet14. Där
finns även en kort sammanfattning med branschfokus, investeringskapacitet,
investeringspolicy, med mera.
Enligt Fogelström, Andersson och Alvek (2014) så har VC-bolagens15 investerande minskat
kraftigt under de senaste åren. Enligt statistisk från analys (2013a) låg toppnivån på VCbolags investeringar i svenska bolag år 2008, med en total investeringssumma på 4,8 mdkr. År
2013 låg siffran på 2,0 mdkr. Med andra ord har den mer än halverats sedan finanskrisen
2008/2009. Se figur 2.4.
Figur 2.4 Totala VC-investeringar (från privata och offentliga aktörer) 2007-2013 (Källa:
Tillväxtanalys, 2013a)
Ett riskkapitalbolag har typiskt ett avkastningskrav på 20-25 % på investerat kapital
(Johansson, Palmberg & Bornhäll, 2013). Däremot har dålig avkastning och minskad riskaptit
efter finanskrisen har medfört att utbudet av privat riskkapital har minskat de senaste åren
(Riksrevisionen, 2014). År 2002 fanns det 149 VC-fonder i Sverige, år 2011 fanns det bara 52
aktiva fonder (Söderblom, 2012). Privatägda riskkapitalbolag utgör 82,5 % av bolagen i
Sverige, medan statliga institutioner utgör cirka 11 % samt koncernägda företag 6,5 %
14
Observera att det på grund av den begränsade tiden inte har undersökts huruvida bolagen har en specifik
geografisk fokus, och således är kanske inte alla aktuella för investeringar i Hanöstad. Å andra sidan, som det
nämndes i inledningen av det här kapitlet, har VC-bolag inte samma regionala förankring.
15
Enligt Riksbanken (2005) står Buyout-bolagen för den största delen av det kapital som förvaltas av svenska
riskkapitalbolag, medan VC-bolagen för en betydligt mindre del. Det är även dessa som drar till sig det mesta av
det stora utländska kapital som årligen investerar i svenska onoterade bolag (ibid). Det utländska kapitalet
kommer från institutionella investerare (försäkringsbolag, banker, pensionsbolag och dylikt) samt andra
riskkapitalbolag. Exempel på några stora svenska Buyout-bolag är EQT, IK Investment Partners, Nordic Capital,
Capman, Ratos, Segulah och Litorina (ibid).
21
(Tillväxtanalys, 2013a). Indelningen i privat och offentligt riskkapital som investerats de
senaste åren kan ses i figur 2.5 nedan. Mer om offentligt riskkapital i nästa del 2.2.5.
Figur 2.5 Totala VC-investeringar för privata respektive offentliga fonder 2007 - 2013
(Källa: Tillväxtanalys, 2013a)
Placeringshorisonten varierar, i de VC-bolag som går in i såddfasen är den 10-12 år, och 5-8
år i buyout-bolagen som går in senare skeden (Riksbanken, 2005). De senaste åren har det
dock skett en förflyttning mot de senare faserna "lansering" och "expansion" och minskat
något i faserna "sådd" och "uppstart" (Tillväxtanalys, 2013a). Se figurerna 2.6 - 2.8 nedan.
Figur 2.6 VC-bolags investeringsfokus per fas 2007-2013 (Källa: Tillväxtanalys, 2013a)
22
Figur 2.7 Andelen av de totala årliga VC-investeringarna per fas 2007-2013 1 (Källa:
Tillväxtanalys, 2013a)
Figur 2.8 Andelen av de totala årliga VC-investeringarna per fas 2007-2013 2. Här är
lansering och expansion sammanslagna (Källa: SVCA, 2015)
23
Detta menar Fogelström, Andersson och Alvek (2014) är ett tydligt tecken på att det dels är
svårare att få lönsamhet i dessa faser, men även på att kapitalet har förflyttats för VC-bolagen.
Ju tidigare man går in i ett bolag, desto större är risken för informationsasymmetri mellan
entreprenör och investerare, där entreprenören har ett starkt informationsövertag (ibid). Enligt
den amerikanska riskkapitalföreningen (svenska SVCA:s motsvarighet) misslyckas 25-30 %
av alla "ventures" i tidiga faser i USA (Gage, 2012). Mäter man hur många som överlever
men inte genererar den avkastning som faktiskt eftersträvas, blir siffran ännu högre (ibid).
Denna statistik torde gälla för Sverige med. Figur 2.8 nedan visar den vanligaste exiten för
svenska VC-bolag och Buyout-bolag år 2013, enligt SVCA (2013).
Figur 2.9 Vem såldes portföljbolagen till? (Källa: SVCA, 2013)
Innan finanskrisen hamnade stora delar av kapitalet utspritt över de olika branscherna, medan
det numer har blivit mer och mer förflyttat till mindre kapitalintensiva branscher så som IT
och Media (ibid). Ur ett skånskt perspektiv kan detta ses som någonting negativt då kluster i
Lund och Malmö i stor omfattning består av just kapitalintensiva bolag. Men för Hanöstad bör
det inte vara lika negativt - då detta istället är ett område, enligt vår entreprenörs- och
företagsundersökning, med mindre kapitalintensiva företag. Dock så beskrivs det även hur
kapitalbindande investeringar inom specifikt Miljö och Hälsa också i stor omfattning har
blivit påverkat av VC bolagens nya fokus, då dessa ses som mindre attraktiva.
2.2.5 Offentliga aktörer
Som nämndes tidigare, har offentligt riskkapital blivit viktigare de senaste åren. Totalt fanns
år 2014 cirka 10 mdkr i statliga medel för investeringar i ägarkapital, varav hälften tillkommit
24
under de senaste fem åren16 (Riksrevisionen, 2014). De offentliga medlen ska verka
marknadskompletterade och fylla det finansiella tomrum som eventuellt finns från det
minskade utbudet av privata medel (ibid). De fyra största statliga aktörerna är Almi
Företagspartner AB (inklusive riskkapitalbolaget Almi Invest AB), Fouriertransform AB,
Inlandsinnovation AB samt Industrifonden (stiftelse). Dessutom finns ett antal delägda
regionala bolag som samägs med regionala aktörer, exempelvis Norrlandsfonden (ibid).
Därtill finns även Sjätte AP-fonden med fokus på onoterade bolag och med mål att skapa
avkastning i pensionssystemet. Totalt har dessa aktörer tillgångar på 38 mdkr varav cirka 30
mdkr är avsatta för investeringar i ägarkapital (ibid). Se bilaga 4 om aktörernas koppling till
olika statliga organ. Företag i uppstartsfasen erhöll 27 % av det statliga riskkapitalet
(exklusive Sjätte AP-fonden), företag i såddfasen erhöll endast 0,2 % medan företag i
expansionsfas samt mogna företag erhöll hela 40 % av det statliga riskkapitalet (ibid).
Fouriertransform AB som grundades i finanskrisens spår är ett statligt VC-bolag med fokus på
fordonsindustrin, tillverkningsindustrin samt närliggande tjänstenäringar (Riksrevisionen,
2014). Bolaget har ett avkastningskrav på 10-15 % och bolagets investeringar för 2011-2013
visas i tabell 2.1 nedan.
Tabell 2.1 Fouriertransforms nyinvesteringar 2011-2013, mkr (Källa: Riksrevisionen, 2014)
Inlandsinnovation AB verkar endast i Norrland, Värmland och Dalarna (ibid). Stiftelsen
Norrlandsfonden har även den sitt fokus i norrländska företag.
Sjätte AB-fonden fokuserar på onoterade små- och medelstora företag i Sverige och torde
vara intressanta att ha som samarbetspartners, eftersom de även har gått in som delägare i
Blekinge Krigskassa (ibid) samt Jönköping Business Development. Storleken på direkta
investeringar ska helst ligga mellan 100 tkr - 1 mkr (ibid). Se figur 2.2 för deras
nyinvesteringar 2011-2013 i mkr.
16
Inkluderar inte de investeringar på riskkapitalmarknaden som görs av Sjätte AP-fonden (Riksrevisionen, 2014)
25
Tabell 2.2 Sjätte AP-fondens nyinvesteringar 2011-2013, mkr (Källa: Riksrevisionen, 2014)
Stiftelsen Industrifonden har också små-och medelstora företag som mål, där deras ägarandel
ska uppgå till 15-50 % under fem till tio år (ibid). De investerar max 175 mkr per bolag och
går in i tidiga skeden genom konvertibla lån eller ägarkapital. Se tabell 2.3 om
Industrifondens nyinvesteringar 2011-2013.
Tabell 2.3 Industrifondens nyinvesteringar 2011-2013, mkr (Källa: Riksrevisionen, 2014)
ALMI Företagspartner AB är Sveriges mest aktiva investerare i unga tillväxtbolag och
finansierar nya företag på marknaden med hjälp av lånefinansiering och ägarkapital (via Almi
Invest), men även kunskap och rådgivning (Kessling, u.å.). Kapitalet som ALMI har att röra
sig med ligger på runt 40 miljarder kronor, de är även lokaliserade i hela Sverige med cirka 40
kontor (ALMI, u.å.). Deras målgrupp är alla små- och medelstora företag med 0-250
anställda, men enligt en respondent är majoriteten av de sökande, små företag med 0-20
anställda. Respondenten jobbar på Almis låneavdelning för Skåne, som arbetar med företag
som inte kan få banklån från de privata bankerna. Enligt honom ska det vara så enkelt som
möjligt att ta ett lån hos Almi, speciellt om den sökande har en skalbar produkt eller tjänst. De
läser cirka 400 idébeskrivningar varje år och mellan 80-100 idéer kommersialiseras i Skåne.
Affärsplaner och budgetar är minst lika viktiga som in en vanligt privatägd bank och man
lånar ut cirka 250 mkr varje år till en ränta på 6-10 % beroende på kunden (Fogelström,
26
Andersson & Alvek, 2014). De flesta lånen är på 500 tkr - 1 mkr17 med en amorteringstid på
max fem år. Detta är endast en bråkdel, 2,5 % av det totala kapitalet som lånas ut till små och
medelstora företag i Skåne (ibid). Dock så får ALMI ses som en viktig aktör på marknaden
även om de inte har samma styrka som de stora privata bankerna, och inte får konkurrera med
dessa. Almi finns till för att ta den risken som privata aktörer inte vågar ta, det vill säga, de
ska bevilja medel till riskfyllda projekt och även förvänta sig att göra en del förluster.
Vidare så menar Fogelström, Andersson och Alvek (2014) att man bör se över om ALMI
kanske inte tar ut en lite för hög ränta till företagen samt om de inte sticker ut hackan lite för
lite. Detta skulle således innebära att ALMI skulle ta en högre risk för en lägre kostnad. Enligt
våra respondenter på ALMI i Skåne skulle detta dock vara svårt. Räntan ligger för närvarande
på ungefär 7 % och ALMI:s interna avkastningskrav ligger på 2 %. Den genomsnittliga
avkastningen ligger just nu på 2 % (efter alla omkostnader) och frågan är då om utrymme
finns till att antingen sänka räntan eller acceptera mer risk. En annan respondent angav att
eftersom Almi inte gör av med alla sina medel, så måste det innebära att de tar för liten risk
och avfärdar för många investeringsförslag. Utöver detta så utgår de dessutom med de
ståndpunkter som Fogelström, Andersson och Alvek (2014) trycker på som viktiga. De tar en
högre risk än vanliga banker och de vänder sig till alla olika branscher.
Per år investerar riskkapitalbolaget ALMI Invest AB i cirka 50-70 företag (Kessling, u.å.). Av
dessa anledningar är således även ALMI Invest AB en aktör som borde lockas över om att
titta mer och mer på Hanöstadregionen, även att knyta band mellan de regionala änglar och
ALMI Invest AB skulle kunna öka investeringstätheten inom regionen. Almi Invest AB ska
försöka gå in så tidigt som möjligt i bolagen. Se tabell 2.4 nedan om Almifondernas
nyinvesteringar.
Tabell 2.4 Almifondernas nyinvesteringar 2011-2012, mkr (Källa: Riksrevisionen, 2014)
Metoder som används i andra regioner, så som exempelvis Linköping och via LEAD, är att
dessa har ett nära samarbete med ALMI där ett änglanätverk och ALMI gemensamt kan gå in
och investera i intressanta företag. ALMIs policy med innovationslånen är dessutom sådana
att om investeringen från ALMI:s sida ska vara mer än 300 tkr kronor så krävs det att
entreprenören eller någon annan finansiär investerar med minst lika mycket kapital
17
Enligt respondenten händer det att företag lånar så mycket som 5-10 mkr, även om det inte sker så ofta.
27
(Nordström, u.å.). I fallet med LEAD så är därför ängeln den första finansiären och ALMI en
medfinansiär i skeendet efter. Risken minskar och det finansiella kapitalt kan bli relativt stort.
Alternativt kan man bygga på ett sådant koncept i än större utsträckning, att man får fler
aktörer att gå in i samarbete med varandra och på så sätt minska risken för varandra. Det har
använts i Linköping med lyckade resultat och ett tydligt mönster i intervjuerna som vi har
gjort (fram till och med VC) är att investeringspartners är av stort intresse.
Den finansiella styrka som ALMI har i ryggen gör den till en viktig samarbetspartner även för
entreprenörerna i Hanöstadregionen - dock så bör ett närmare samarbete i form av att skicka
vidare investeringsobjekt till Almi ses över.
2.2.6 Banker och kreditinstitut
Banker och kreditinstitut är andra finansiärer som stöttar företagen med kapital. De hårdare
bankregler och direktiv som togs i bruk efter finanskrisen, Basel II och III, har främst
missgynnat de små och medelstora företagen (Fogelström, Andersson & Alvek, 2014). Detta
beror delvis på att direktiven tvingar bankerna att ha högre kapitaltäckningsgrader för de mer
riskabla lånen till småföretag (Cervenka, 2013). Därmed är det ett affärsområde med en sämre
lönsamhet än exempelvis bolån, som har lägre riskvikter. Hursomhelst står de kommersiella
bankerna för ungefär 10 miljarder i nya lån varje år till små och medelstora företag
(Fogelström, Andersson & Alvek, 2014), detta tros vara cirka 95 % av all finansiering till små
och medelstora företag (ibid).
De erbjuder nästan uteslutande ren finansiering, och därmed inte kunskap, kompetens och
stöd till företagen - åtminstone inte i samma utsträckning som exempelvis ett aktivt
riskkapitalbolag eller en affärsängel kan erbjuda. Några exempel på banker och kreditinstitut
är Danske Bank, Handelsbanken, Marginalen Bank, Northmill och Swedbank.
Bankerna har dock lån till bolag i de lite tidigare faserna även de, exempelvis så har SEB
någonting som de kallar "Enkla Lånet" på upp till 300 tkr. Räntan varierar dock på de olika
bankerna och nästan alla banker skriver offerter till sina kunder, man använder sig alltså inte
av standardräntor. Just Enkla lånet kan man få för mellan 4,28 - 12,28 % per år18. Faktum är
att de flesta av dessa smålånen har en ränta på mellan 2,95 % - 18 %19. Det som krävs (oftast)
för att få ta lånen är en affärsplan, en plan för pengarna, eventuell budget, historiskt bokslut,
den personliga ekonomiska bakgrunden, en lista över eventuella säkerheter och en
redovisning över andra lån och krediter (långuide.se, 2015). Enligt en respondent på SEB så
är deras Enkla Lånet relativt enkelt att få, och kräver inte speciellt mycket tid eller arbete för
att få beviljat.
Många erbjuder sina kunder även tjänster inom factoring, leasing, fakturabetalning,
bilfinansiering och kontokrediter. För äldre företag, bland annat de i expansionsfasen, finns
dessutom fastighetslån och investeringslån för maskiner, inventarier och dylikt. Dessa har i
regel en lägre ränta och en längre amorteringstid, eftersom att de är knutna till ett hypotek, en
18
Nominell ränta
De med 18 % beror ofta på att man kallar det företagslån när det i själva verket är ett vanligt blancolån till
ägaren.
19
28
säkerhet av något slag. Dessutom behöver företagaren betala in en kontantinsats på delar av
beloppet, vilket sänker bankernas risktagande ytterligare. Just fastighetslån för företag kan
man få för 2 - 3 % just nu, enligt en annan bankman på SEB ligger dessa lån i regel endast 0,5
% högre än vanliga bolån för privatpersoner.
Värt att nämna är Fundcurve - ett företag som har specialiserat sig på att tillgodose marknaden
för företagslån en ökad transparens och jämförbarhet, genom att erbjuda sina kunder
ränteanalyser via deras plattform fundcurve.se. Deras förhoppning är att man på så sätt ska
kunna minska företagens räntekostnader, genom att visa vilken ränta de bör betala. En av
grundarna har jobbat på Finansinspektionen och vet vilka riskvikter bankerna har på olika lån.
Därigenom kan de härleda bankernas marginaler på lånen. Enligt Fundcurve (2014) låg
snitträntorna för företagslån på under € 250 000 till småföretag på 3,07 % i slutet av 2014.
Detta, tämligen låga ränteläge, beror på det generellt låga ränteläget i Sverige och Europa, de
minskade riskerna för företagen samt en hårdnande konkurrens mellan bankerna (Fundcurve,
2014). En annan intressant aktör är ett nystartat företag vid namn Billevo. På deras webbplats
kan man skicka in sina uppgifter om vilken sorts factoring eller vilket typ av företagslån man
är ute efter. De har ett kontaktnätverk av finansbolag som de kontaktar, vilka de skapar en
budgivning mellan (Billevo, 2015). Det bolag som kommer med det bästa budet vinner
kunden, och det hela funkar således som en "match-making". Två andra nystartade bolag
Corpia och bank24.nu, fungerar på liknande sätt, men där man själv kan jämföra lånen
(Corpia, 2015; bank24.nu, 2015). Baserat på deras årsredovisningar så verkar dock inget av de
här två sistnämnda företagen vara speciellt aktiva.
2.3 Krinova samt andra inkubatorer och science parks
Ännu en intressent som nämns i rapporten är Krinova och regionens andra inkubatorer. Att ha
en aktör som dels kan sköta någon typ av sållningsprocess bland företagen, men som även kan
hjälpa eventuella företag efter finansiering att på rätt sätt föra utvecklingen av företagen
framåt får ses som ett nyckelelement för att få ett så bra utfall som möjligt efter en potentiell
investering. Forskningen i området stämmer in på detta påstående och menar på att kompetens
som skjuts in i de nyinvesterade företagsobjekten genom en extern aktör är ofta det mest
avgörande för huruvida företaget ska lyckas eller inte (Studdard, 2006). Om man i så fall
skulle ha ett riskkapitalbolag i regionen så hade inkubatorerna definitivt kunnat fungera som
det humankapital som företagen behöver.
Krinovas verksamhet så som den ser ut idag skulle därför inte i stor utsträckning skilja sig i
jämförelse med det arbete som i framtiden skulle kunna bli aktuellt. Naturligtvis skulle det
hela innebära att Krinovas inkubatorverksamhet skulle tvingas bli större och eventuellt skulle
således även en ökning av finansieringsstödet bli större, antingen från ägarna eller från den
fondförvaltning som potentiellt bildas.
2.4 Kommunerna runt Hanö, Region Skåne samt Region Blekinge
För att förstå vad man har att arbeta med, från ett makroekonomiskt perspektiv, måste man
titta på kommunerna i Hanöstad, samt Region Skåne och Region Blekinge. Som man kan läsa
senare i rapporten, vore det en stor fördel om man kan få kommunala eller regionala medel för
29
själva initieringen av en finansieringslösning. Exempelvis i ett riskkapitalbolag, där man går
in tills dess att det klarar av att vara helt vinstdrivet. Detta skulle ge ett starkt incitament för de
privata aktörer som sedan går in i ett eventuellt riskkapitalbolag.
De nio kommunerna runt Hanöbukten hade år 2013 ett samlat resultat på 212 mkr 20. Om
endast en procent av detta samlade resultat erhölls som stöd, kommer man uppe i 2,2 mkr,
vilket torde kunna vara till stor hjälp i den initiala fasen. Bland de nio kommunerna har även
följande attribut identifierats:


Antal nystartade företag för 2014 uppgick enligt nyföretagarbarometern, sammanställd
av Nyföretagarcentrum (2014), till totalt 1 118 stycken företag. Denna siffra är
dessvärre relativt medioker, där den bäst rankade kommunen när det kommer till antal
nystartade företag per 1 000 invånare, Simrishamn, hamnar först på plats 82.
Hässleholm, Kristianstad och Karlshamn hamnar ungefär i mitten, medan Olofström
och Bromölla hamnar på plats 260 och 243. Detta är att jämföra med Vellinge, Båstad,
Lomma, Helsingborg, Malmö, Lund, Kävlinge och Höganäs, som alla hamnar i topp
femtio. Kristianstad har 4,7 nystartade företag per 1 000 invånare, medan Vellinge
som är bäst i Skåne, har 8,9 nystartade företag per 1 000 invånare
(Nyföretagarcentrum, 2014).
Även andelen högutbildade i dessa kommuner är lägre än i västra och sydvästra Skåne
(SCB, 2014) där Kristianstad ligger i topp med 22,1 % av befolkningen som
högutbildad och Olofström ligger i botten med 11,0 % av befolkningen. Detta kan
jämföras med:
o Lund 51,9 %
o Staffanstorp 30,2 %
o Malmö 30,8 %
o Vellinge 30,9 %
o Lomma 45,8 %
o Helsingborg 23,1 %
o Höganäs 25,9 %
De som ligger högst på listan i hela riket är Danderyd med 55,5 % av befolkningen
klassad som högutbildade, medan Munkfors i Värmland ligger näst längst ner på listan
med 8,5 % av befolkningen. Utbildning kan spela roll för hela näringslivet i en region
(Pink-Harper, 2015).


20
Andelen öppet arbetslösa av den arbetsamma befolkningen var 10,1 % i Skåne och
10,7 % i Blekinge under år 2014. Detta kan jämföras med 8 % för hela riket
(Ekonomifakta, 2014). I Skåne tros den stora befolkningsökningen vara orsaken.
Andelen miljonärer i kommunerna (med tillgångar över miljonen) är enligt SCB
(2010):
o Simrishamn 25 %
o Kristianstad 16 %
Enligt deras årsredovisningar för det året.
30

o Hässleholm och Karlshamn 14 %
Andelen i Helsingborg och Malmö är förvisso 18 %, men desto högre i Staffanstorp,
Lund, Svedala, Kävlinge, Ängelholm och Trelleborg där 20 - 25 % av befolkningen
har tillgångar över en miljon kronor. I Båstad och Vellinge ligger andelen på 33
respektive 39 %. Detta kan jämföras med Ljusnarsberg och Jokkmokk där andelen
miljonärer är 7 %, medan Danderyd och Täby leder ligan med 46 % respektive 42 %
(ibid).
I Sverige (och även i Skåne), har vi en ovanligt liten andel medelstora företag jämfört
med andra industrialiserade länder (Fogelström, Andersson & Alvek, 2014). Andelen
företag med 0-9 anställda är 93,3 %, andelen företag med 10-49 anställda är 5,4 %,
resterande 1,3 % är företag med 50+ anställda. Detta är något som ses som en svaghet
i den svenska näringslivsstrukturen (ibid).
Med detta i åtanke torde det finnas intresse av att stimulera näringslivet i regionen för att få
fram fler medelstora företag, genom exempelvis ett regionalt tillväxtkapitalbolag som ger
kunskap, kompetens samt kapital till regionala entreprenörer och företag. Vissa av
respondenterna medgav att sådant kapital sällan hamnar i denna region (åtminstone inte i
samma omfattning som i västra och sydvästra Skåne), trots att det finns väldigt framgångsrika
företag här. Många av de etablerade företagen skulle kunna expandera snabbare, samtidigt
som det även finns yngre företag som behöver etablera sig. En av respondenterna skyller det
på befolkningens mentalitet och entreprenörsanda; "varför skall jag" tänker man. Till skillnad
mot västra och sydvästra Skåne, där man istället tänker "visst ska väl jag". Därtill kan även
avsaknaden av tekniska utbildningar på HKR även ha sin påverkan. Istället är det en mer
humanistiskt inriktad högskola med yrken inom den offentliga sektorn. Hursomhelst borde
kommunerna och Region Skåne och Region Blekinge ha ett intresse att bygga upp starka
företag, stimulera jobbtillväxten, stimulera den regionala utvecklingen. Allt det här bidrar till
en ökad attraktivitet för regionen runt Hanöbukten och därmed en större vinst i form av
skatter och avgifter.
2.5 Övriga investerare
Övriga investerare består av såväl regionala företag som privatpersoner. I det kompletterande
Exceldokumentet finns en tabell21 med alla de regionala företagen som har en omsättning som
överstiger 50 mkr för år 2013, samt ett positivt rörelseresultat (EBIT 22) samma år. Dessa
företag är utspridda över samtliga nio kommuner runt Hanö, och tillsammans har de ett
rörelseresultat värt 4 212 mkr. De inkluderar exempelvis Bergendahl & Son AB, Saferoad
Holding AB, JSB Gruppen AB och Swansons Travel AB, bara för att nämna några. Om man
leker med tanken, att man får vart tionde företag att investera 10 % av sitt rörelsekapital i till
exempel ett regionalt riskkapitalbolag, får man drygt 42 mkr. Givetvis är ovan
procentuppskattning en optimistisk siffra, men inte på något sätt omöjlig att uppnå.
Liknande estimering kan man göra med privatpersoner i regionen. Om man tar de femtio
högst avlönade personerna i varje kommun och slår ihop deras taxerade förvärvsinkomst för
21
22
Data är hämtad ur företagens egna årsredovisningar
Earnings Before Interest and Taxes (EBIT)
31
2013, får man en summa på totalt 431,7 mkr (Aftonbladet, 2013). Om var tionde person av de
totalt 450 personerna i tabellen är intresserade av att lägga 10 % av sin bruttolön i RTB får
man således ett kapital på 4,3 mkr. Enligt en undersökning på 2 043 personer gjord av Fölster
och Snellman (2013) åt Svenskt Näringsliv, har över 50 % av alla respondenter med en
inkomst på över 400 tkr om året ett intresse att investera i nya småföretag.
2.6 Eventuellt finansieringsglapp
Det är svårt att säga exakt vart ett finansieringsglapp finns för de regionala företagen. För
företag i sådd- och uppstartsfasen finns en hel del "mjuka pengar" i systemet; bidrag,
innovationsbidrag, stipendier, statliga förstudiemedel, EU-bidrag, med mera. Därtill är det
endast naturligt att en stor del kommer från entreprenörens egna kapital. För regionala
entreprenörer i och runt uppstarts- samt lanseringsfasen finns Almis lån och Almi Invests
riskkapital, SEB:s Enkla Lånet, affärsänglar, "gömda" privatpersoner som är villiga att
investera, bankernas privatlån, crowdfunding, med mera. Man kan även med fördel
kombinera dessa finansieringskällor, exempelvis genom att skaffa 1 mkr från två affärsänglar,
500 tkr via crowdfunding, 500 tkr via Almi och 300 tkr genom ett banklån. Denna
signaleringseffekt används ofta, menar en av respondenterna. Dessa faser är således väl täckta
när det kommer till finansiering, men även med kunskap och kompetens via de stödfunktioner
som inkubatorer, änglanätverk, Nyföretagarcentrum, Företagarna, Almi, med flera erbjuder.
Enligt en rapport från SISP (u.å.) som vi har tagit del av finns det kapitalbrist i just sådd- och
uppstartsfasen, men den uppfattningen delar inte vi. Vi menar istället att det handlar om ett
kunskapsglapp hos entreprenörerna - de är bra på det de gör, men relativt okunniga när det
kommer till företagsekonomi och finansiering. Finansieringsmöjligheterna behöver
marknadsföras bättre för entreprenörer och företagare23.
Detsamma gäller de mognare företagen som kan påvisa regelbundna intäkter, lönsamhet eller
tillräckliga materiella tillgångar. Här finns de stora och ofta väldigt lönsamma Buyoutbolagen, Almi, bankerna (trots deras hårdare bankdirektiv), tidiga börsnoteringar på
exempelvis First North eller Aktietorget. Som det nämndes tidigare i detta kapitel, har det
skett en viss förskjutning av riskkapitalbolagens preferenser mot företag i senare skeden, detta
på grund av den lägre risken och den högre lönsamheten. Just när det kommer till finansiering
av lönsamma företag med stadiga intäkter, torde egna medel vara det mest optimala för
företag enligt Pecking Order Theory. Om man ändå vill se en ökning av riskkapitalet i
regionen, torde det vara via en regionalt förankrad person med kunskap, kompetens och
nätverk, någon som kan tala de regionala företagens språk. Är man däremot endast ute efter
kompetens, kunskap och nätverk, finns revisionsbyråernas managementkonsulter, Connects
FöretagsAccelerator och bankernas rådgivare, väl representerade i regionen.
Om det finns ett eventuellt finansieringsglapp samt ett behov av kunskap, kompetens och
nätverk, torde det vara för de företag som har en hög potential och som behöver investera för
att växa och bli lönsamma, men som saknar tillräckligt med egna medel för att göra
investeringarna. Dessa företag finns dessutom ofta i branscher med lång utvecklingstid,
23
Vi presenterade Connect Skåne för en respondent i lanseringsfasen och som funderade på att söka finansiering.
Han hade aldrig hört talas om Connect Skåne.
32
exempelvis inom Miljöteknik och Life Science, och då talar man ofta om företag i
lanseringsfasen (Fogelström, Andersson och Alvek, 2014). Det är betydligt svårare för företag
med medelpotential än de med hög potential på grund av osäkerheten (ibid).
Personer inom VC-sektorn menar att det är svårare med riskkapital (och därmed även viktig
kunskap, kompetens och nätverksbyggande) vid tillskott på 5-40 mkr (Riksrevisionen, 2014).
Här talar man om "dödens dal" och svårigheten att få kapitaltillskott i vissa skeden (ibid).
Vissa hävdar att dödens dal är vid kapitaltillskott om 20-40 mkr, medan andra hävdar att det
är 4-20 mkr. Vissa av våra egna respondenter håller med om att det blir svårare vid 4-5 mkr
och uppåt. Givetvis kan även här finnas ett kunskapsglapp, det vill säga att företagare inte vet
vart de ska vända sig för att få finansiering. Men som man kan se i stycket om VC-bolag,
finns det en förskjutning mot senare faser samtidigt som just VC-bolag har haft det svårt med
lönsamheten. Fogelström, Andersson och Alvek (2014) tror även dessa att det finns ett
finansieringsglapp vid kapitalbehov om 5-20 mkr, där VC-bolagen är för få.
Figur 2.10 En illustration på finansieringsglappet. (Design: Andris Innovations).
Sammanfattningsvis kan man således säga att de bästa företagen, de vill säga gasellföretagen,
inte har några problem med att få tag på finansiering, dessa återfinns konstant över den
relativa linjen "finansieringsbehov" i figuren. Bra företag som dock behöver tid på sig innan
de blir riktigt lönsamma innehar de största problem med att få tag på medel. Aktörer i
regionen har skiftat sitt intresse bort från dessa aktörer, främst då de vill ha avkastningen
snabbare än vad dessa företag kan ge. Även riskfyllda företag som kan ge en hög avkastning
far illa (Miljöteknik med mera). I de inledande faserna ligger de, precis som de "normala
företag", strax under sitt relativa finansieringsbehov, men om inget har hänt fram emot
expansionsfasen så fallerar finansieringsmöjligheterna totalt. Avslutningsvis återfinns då även
"normalföretaget", här finns generellt ett finansieringsbehov under hela livslängden, men vi
upplever att det har blivit svårare, mycket på grund av VC-bolagens skiftning i intresse.
33
3 Finansieringskoncept
Nedan presenteras inledningsvis olika bolagsformer som är aktuella vid skapandet av ett
tillväxtkapitalbolag. Efter detta kommer även olika utbetalningsmöjligheter att presenteras
tillsammans med gallringsprocesser, återbetalningskrav med mera. Avslutningsvis
presenteras två stycken alternativa lösningar som på olika sätt kringgår de nackdelar som ett
alternativt regionalt tillväxtkapitalbolag innehar.
3.1 Alternativ investeringsfond (AIF)
AIF är den bolagsform som man inledningsvis tänker på i ett sådant här projekt. Sedan ett par
år tillbaka finns det en lag som reglerar en större del av den svenska
investeringsverksamheten genom fonder - Lagen om Alternativa Investeringsfonder (LAIF).
Denna finns mer omfattande sammanfattad i ett bifogat Worddokument24, där de viktigaste
paragraferna har listats. I lagen beskrivs en alternativ investeringsfond enligt följande
definition:
Ett företag som har bildats för kollektiva investeringar och som tar emot kapital från ett antal
investerare för att investera det i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa
investerare. (LAIF 2:1)
Genom att ha en fastställd investeringspolicy som investeraren efterföljer så kan effektiviteten
i hur och i vilka beslut man satsar i förenklas. Investerarna accepterar att deras kapital
förvaltas och investeras av en ensam AIF-förvaltaren.
Figur 3.1 AIF struktur (Källa: SISP, u.å.)
24
Precis om med Exceldokumentet så är detta dokument ett tillhörande dokument till rapporten, men har
bifogats separat från rapportens innehåll.
34
Värt att nämna så här inledningsvis är att även en AIF oftast styrs från ett aktiebolag.
Bolagsformen är således ett vanligt AB, men man har även öppnat en fond (SISP, u.å.).
Denna AIF-struktur är ett ganska så generellt utseende för en fond även om detaljerna kan se
ut på lite olika sätt. Ovan fungerar ungefär på följande vis att investeringarna i fonden görs
genom ett aktiebolag, exempelvis RTB, där beslutar man om vilka investeringar som ska
göras. Besluten kan tas av RTBs styrelse eller av en separat investeringskommitté som har
valts in. När beslut ska fattas kring vilka investeringsobjekt det ska satsas i så är en AIF en
fördelaktig bolagsform. Förvaltaren av fonden bestämmer obehindrat, utefter de riktlinjer som
finns, var kapitalet ska placeras. Detta underlättar den annars relativt byråkratiska
beslutsprocessen som kan förekomma i ett aktiebolag utan fond. Fonden kan antingen vara
ever green eller closed end. Båda har sina för- och nackdelar, men om man tror att en fond
som varar för evigt kan locka till sig investerare, bör man välja en ever green variant.
Beredningen av investeringsförslag samt genomförande av transaktioner kan göras av
investment managers anställda på RTB, alternativt i ett managementbolag (Management AB)
som finns anslutet till RTB. Man kan även överlämna ansvaret till en annan relevant
organisation eller stödfunktion, exempelvis till business designers på exempelvis Krinova.
Utveckling och styrning av portföljbolagen sköts även detta av investment managers som
även utarbetar exitplaner. Just när det kommer till exits bör man även tänka på att utarbeta
flera olika exitspår parallellt för att på så sätt ha en bättre förhandlingsposition. Det är ett
omfattande arbete bakom en bra exit och det blir således ett annat separat projekt. Beslut om
exit tas av styrelsen i RTB, eventuellt i samråd med investeringskommittén.
Det skapas även ett separat fondavtal eller aktieägaravtal, där man reglerar
investeringsåtagandena i RTB. Investeringsmedel investeras i samlade större emissioner som i
förväg har bestämts, alternativt genom avrop från investerarna enligt gällande avtal. I RTBs
fondavtal eller aktieägaravtal bestäms även investeringspolicyn - här behandlas bland annat
upp hur det ska fungera när bolaget ska avvecklas och tillgångarna ska delas ut till ägarna,
samt hur eventuella utdelningar ska genomföras med mera. I Exceldokumentet återfinns det
delvis förslag på hur en investeringspolicy kan se ut.
Den troligtvis största fördelen med en AIF är att kapitalet är skyddat i ett förvaringsinstitut
och får heller inte sammanblandas med fondbolagets affärer (FAR, 2013; Riksgälden, 2013).
Förvaringsinstitutet sköter sedan fondens in- och utbetalningar samt kontrollerar att inte
fonden strider mot några bestämmelser. Det finns dock fortfarande vissa risker med en AIF,
men tack vare dessa bestämmelser så blir risken väsentligt mindre (Riksgälden, 2013). Om
fonden skulle bli insolvent är även konsekvenserna väsentligt mindre bekymmersamma än om
det hade varit ett aktiebolag. Om en AIF går i konkurs lever nämligen investeringarna kvar i
de olika bolagen, fonden i sig drar alltså inte med sig sina investeringsobjekt i sin egen
insolvens (Riksgälden, 2013). Även beslutsprocessen är mer effektiv då en utvald
fondförvaltare på ett effektivt sätt kan sköta hela hanteringen.
Allt det här är givetvis guld och gröna skogar. Ett RTB som stöttar unga företag i de nio
kommunerna runt Hanöbukten med ett "kompetent kapital" - kunskap, kompetens och kapital.
35
På så sätt växer företagen genom konkreta investeringar, exempelvis en etablering på en ny
marknad eller med en ny produkt eller ett nytt köp av exempelvis en maskinpark.
Det finns dock några nackdelar med den nämnda konstellationen. För att komma igång med
en AIF krävs det att man minst registrerar bolaget hos Finansinspektionen (FI), en registrering
hos FI kostar 24 tkr och räcker till att sköta investeringar åt professionella investerare 25 samt
semi-professionella investerare26. Vill man även rikta sig till icke-professionella investerare27
samt kunna förvalta tillgångar över tröskelvärdena 100 respektive 500 miljoner euro, krävs ett
tillstånd, där avgiften istället är 295 tkr (Blomquist & Lundberg, 2014; LAIF 2:1). Under
denna ansökningsperiod ska man även kunna betala ut lön(er) under de 90-180 dagar som det
normalt dröjer för att få ett beslut från FI (Lidén, 2014).
För att komma igång och starta en AIF så krävs det ett startkapital på minst € 300 000, detta
kapital får heller aldrig understigas och gäller för en intern AIF-förvaltare. För en extern AIFförvaltare krävs ett startkapital på € 125 000 i enlighet med 1§ LAIF. En AIF-förvaltares
kapitalbas får, trots detta minimibelopp, inte understiga ett belopp som motsvarar 25 procent
av dess fasta omkostnader för det föregående året eller, om AIF-förvaltarens verksamhet har
pågått kortare tid än ett år, 25 procent av de fasta omkostnader som angetts i AIF-förvaltarens
verksamhetsplan (LAIF 7:4).
Driftkostnaderna för att klara av att driva en AIF i denna rapport kommer från en kalkyl som
Lidén (2014) beskrivit på sin blogg och som bygger på den fond (Insiderfonder AB) som han
själv har varit med och startat. Dels är där minst två stycken anställda som arbetar i fonden, då
det enligt lag är bestämt att vissa arbetsuppgifter inte får utföras av samma individ28 (Lidén,
2014). Från kunniga personer som har intervjuats, har det framgått att en sådan person
troligen kan komma att kosta cirka en 800-1000 tkr per år. Med minst två anställda kan man
således räkna med en personalkostnad på cirka två miljoner kronor (högt räknat). Detta
stämmer även ganska bra med de siffror som Petra Palmgren Lindwall på
Västmanlandsfonden gav oss. Man kan även härleda fler kostnader till en AIF, tabellen nedan
är sammanfattad från de siffror som Lidén (2014) beskriver.
25
Att vara en professionell investerare innebär att du antingen skriftligen har begärt att bli behandlad som en
professionell kund eller att du företräder: I: en enhet som har tillstånd att verka på finansmarknaden; II: ett
företag som uppfyller minst två av följande tre krav; a: balansomslutning enligt balansräkningen motsvarar minst
20 000 000 euro. b: nettoomsättningen enligt resultaträkningen motsvarar minst 40 000 000 euro. c: egna
kapitalet enligt balansräkningen motsvarar minst 2 000 000 euro; III: en stat, myndighet, offentligt organ för
förvaltning av statsskulden, centralbanken, Europeiska investeringsbanken, Världsbanken, Internationella
valutafonden eller annan liknande mellanstatlig eller överstatlig organisation eller; IV: annan institutionell
investerare än de som omfattas av 1-3 vars huvudverksamhet är att investera i finansiella instrumentet, inklusive
företag som ägnar sig åt värdepapper av tillgångar eller andra finansiella transaktioner. (Slättö förvaltning, u.å.)
26
Att vara en semi professionell investerare innebär att en investerare intygar att han är medveten om riskerna
med investeringen och investerar minst 100 000 euro. (Engman, 2013)
27
Icke professionella investerare räknas alla andra investerare som inte går in under definitionerna för
professionell eller semi professionell investerare.
28
Exempelvis vissa transaktioner i fonden, eller det faktum att VD och ordförande i styrelsen ej får vara samma
person.
36
Tabell 3.1 AIF kostnader
Kapital
Personalkostnader
2000000
Backoffice
400000
Regelefterlevnad
300000
Revision (intern och extern)
300000
Juristkostnader
200000
Övrigt
360000
Totalt
3560000
Vidare när man räknar på hur mycket kapital som krävs för att få en fond av detta slag att
fungera på ett bra och lönsamt sätt så är uppgifter kring detta dock varierande, SISP (u.å.)
menar på att 300 mkr är en:
gängse uppfattning [...] att det krävs ett kapital om minst 300 MSEK [...] för att driva en VC-fond
på helt kommersiella grunder. Detta för att managementkostnaden annars tar för stor andel utav
fondens totala kapital. SISP u.å. s. 6.
Andra uppfattningar från exempelvis Lidén (2014) är att en mer rimlig siffra är 600 mkr till 1
mdkr för att få upp en bra funktionsduglig fond. Han nämner som sagt också att det oftast är
uthålligheten under perioden mellan start fram tills att man börjar gå med vinst, som tar död
på de flesta investeringsfonderna. Utöver uthålligheten är det kunskap om finansiell ekonomi,
tillräckligt med kapital samt en bra förvaltningsstrategi samt en kompetent styrelse med
erfarenhet av fonder och investeringsverksamhet och erfarenhet av att driva tillståndspliktig
verksamhet, som behövs (Lidén, 2014). Alla som funderar på att starta en fond, behöver ställa
sig frågan "Vad är det i din förvaltningsmodell och i dina förutsättningar som gör att du
kommer lyckas som maximalt 1 av 10 nystartade fondbolag gör?" (Lidén, 2014, stycke 5).
Från den egna researchen som har gjorts, bland annat genom att studera LAIF samt från olika
intervjuer med respondenter, har det således framgått att en AIF-förvaltare måste vara beredda
på ett omfattande arbete med juridik, administration, rapportering, regelefterlevnad,
riskhantering, och dylikt.
Slutligen kan man även titta på möjligheten att starta ett samarbete med ett redan existerande
bolag, det vill säga att man outsourcar funktionen "tillväxtkapitalbolag" till ett redan
existerande riskkapitalbolag. Rent tekniskt finns ingenting som förhindrar ett samarbete med
en annan aktör, tvärtom är detta en vanlig företeelse i Sverige. På så sätt kan en befintlig fond
ta på sig ansvaret över fondverksamheten, samtidigt som RTKB sköter kontakten med
investerarna och företagen. På grund av den begränsade tidsramen för det här projektet, har
detta scenario inte hunnit utredas.
37
3.2 Privat Aktiebolag
För att starta ett vanligt AB behöver man endast ha ett aktiekapital på 50 tkr, en styrelse med
en eller flera ledamöter, en suppleant samt en styrelseordförande om styrelsen består av fler
än en ledamot (Bolagsverket, 2012a). Blekinge Krigskassa är ett privat aktiebolag. Om man
endast ska ha ett AB utan en fond, måste samtliga investerare kunna kontrollera viktiga beslut
såsom stora investeringar. Därför måste man inkludera alla investerare i bolagets styrelse, och
låta de vara delaktiga på styrelsemöten där man - med hjälp av en majoritet - beslutar om att
gå in i olika bolag (SISP, u.å.). Detta hindrar inte en att ändå ha en investeringskommitté som
gör allt förarbete med att analysera och sålla ut bolagen inför mötena, så att styrelsen endast
behöver ta ett beslut29. Precis som med fonden, kan detta skötas av RTB internt, eller i
samarbete med någon stödfunktion i regionen, såsom Krinova, Connect, Almi Delfinerna,
med flera. Ju bättre sållningsprocess, desto lägre förluster!
Enligt Petra Palmgren Lindwall på Västmanlandsfonden kan man räkna med driftkostnader på
minst 1 mkr per år om man håller det väldigt lean och om man är en passiv ägare, men ett partre mkr per år är mer rimligt om man dessutom ska bistå företagen med kunskap och
kompetens. Det gäller då att man har en väldig kunnig person som VD, som gör så mycket
som möjligt av arbetet helt själv, en person med erfarenhet, kunskap och kompetens. Personen
måste kunna prata med bolag, utvärdera bolag, göra nyemissioner, ha en bra
rapporteringsfunktion30 på plats, stödja och coacha entreprenörer, kunna bolagsstyrning och
ägarstyrning. Personen ska helst ha en god erfarenhet av allt detta, och jobba minst 100 %
som VD i bolaget. I ett sådant scenario är det dennes ersättning som är den största utgiften.
Styrelsen behöver däremot inte vara avlönad.
Västmanlandsfonden hade dessvärre ett för litet kapital, som inte räckte till för att göra
följdinvesteringar. Denna avsaknad av en stadig ruljangs, gjorde att verksamheten dog ut och i
dagsläget efter endast några år görs inga nya investeringar. Det nämns dock att nyemissioner
från investerare var beräknade, men då de första förlusterna började trilla in fick investerare
kalla fötter och backade ur. Detta helt i linje med det som Lidén (2014) tidigare nämnde som
en av de vanligaste anledningarna till varför fonder misslyckas.
Dessvärre är det enligt ABL 1:7 inte tillåtet att sprida och annonsera aktier, teckningsrätter,
teckningsoptioner eller skuldebrev i ett privat bolag, till mer än 200 personer
(spridningsförbud). Om man vet i förväg att man blir max 200 personer är detta ett billigt och
bra alternativ. Enligt Bolagsverket (2015) är det dessutom relativ enkelt att ändra sitt
aktiebolag från privat till publikt genom att följa dessa tre steg:
1. Ta ett beslut på bolagsstämman om en ny bolagsordning. Detta kräver att man har
klartecken från två tredjedelar av såväl de angivna rösterna som de aktier som är
företrädda vid själva bolagsstämman, samt att man dessutom lägger till benämningen
”(publ)” efter företagsnamnet.
29
En av respondenterna från Krigskassa Blekinge, sade däremot att alla ägare inte behövde vara med och
bestämma. Det här bör man således titta mer noggrant på.
30
Det blir givetvis mest kostnadseffektivt om denna är webbaserad.
38
2. Skicka in en anmälan till Bolagsverket genom att använda blanketten
Ändringsanmälan. En del bilagor måste också skickas in, exempelvis ett yttrande från
en revisor om att det finns täckning för aktiekapitalet.
3. Avvakta tills ändringen är gjord hos Bolagsverket.
Man kan förvisso, enligt en jurist som intervjuades, även kringgå denna regel genom att låta
två eller flera av investerarna bilda holdingbolag, som därefter går in i RTB. Dessa personer
räknas som en juridisk person - genom sitt holdingbolag. Det här måste man dock fastställa
innan genom att hyra in en jurist som kollar upp det ordentligt.
3.3 Publikt Aktiebolag
Västmanlandsfonden är förvisso ett publikt aktiebolag på grund av att man initialt hade planer
på att även starta en sorts crowdfundingverksamhet. Publika bolag är något mer komplexa,
bland annat måste de ha 500 tkr i aktiekapital. VD och styrelseordförande får inte vara en och
samma person enligt ABL 8:49. Styrelsen måste ha minst tre ledamöter, och man måste utse
en VD (aktiebolagstjänst, u.å.a). Man måste även publicera en kallelse till årsstämman via
någon känd svensk morgontidning. Dessutom är det lite annorlunda bestämmelser kring
kallelsen till årsstämman, informationen som ges i årsredovisningen samt bolagsordningen.
Västmanlandsfondens driftskostnader var på ungefär en och en halv miljon kronor (1,44 mkr)
och detta efter att Petra Palmgren Lindwall blivit anställd och tagit med sig den kunskap som
hon hade fått från bland annat Chalmers Innovations. Petra Palmgren Lindwall skötte i princip
all driftverksamhet i Västmanlandsfonden efter att hon tog över posten som VD, hon
fungerade då även som en aktiv VD som var ute och letade efter olika objekt att investera i.
Den i särklass största nackdelen om man bedriver fondverksamhet i bolagsformen aktiebolag
handlar om det juridiska skyddet för att på olika sätt skydda pengarna (samt eventuella
dotterbolag). Om verksamheten bedrivs som aktiebolag kommer samtliga tillgångar att vara
knutna till självaste bolaget, vid en eventuell konkurs eller insolvens skulle detta således
resultera i att samtligt kapital i bolaget är under risk. För eventuella investerare hade detta
inneburit att om aktiebolaget skulle gå i konkurs skulle de kunna förlora samtligt investerat
kapital (Johansson, 2012). De underliggande bolagen skulle även dessa riskera att bli
drabbade även då de juridiska bestämmelserna kring dotterbolags påverkan om moderbolaget
går i konkurs är något luddiga. Det är endast från praxis och doktrin som vi kan hitta på nått
sätt relevanta regler Johansson (2012) beskriver bland annat två doktriners sammanfattade
krav för att ansvarsgenombrott ska föreligga:
Från Moberg går det att utläsa:





Begränsat antal delägare
Osjälvständig verksamhet
Verksamheten har främst skapats för att tillgodose delägares intressen
Underkapitalisering
Illojalt missbruk
39
och från Anderssons doktrin kan man istället utläsa:





Bolaget kontrolleras av ett fåtal aktieägare
Bolaget har inte fått agera på ett självständigt sätt som föreskrivs i ABL, och inte på
egen hand haft den ekonomiska styrka som man skulle
Bolaget har ej haft en självständig förvaltning
Bolaget har inte haft något eget intresse
Illojal dränering av bolagets tillgångar
Men det som är viktigt att ha i åtanke är då att samtliga av dessa punkter inte nödvändigtvis
måste vara uppfyllda för att ansvarsgenombrott ska föreligga, utan att detta är punkter som
kan påverka huruvida ansvarsgenombrott föreligger eller inte (Johansson, 2012).
3.4 Holdingbolag
Ett holdingbolag är ett aktiebolag som vanligtvis äger mer än femtio procent av aktierna i
andra bolag. Holdingbolag har vanligtvis ett långsiktigt och stabilt syfte med sitt ägande
(aktieskolan, 2009; bolagsvärden, u.å.). Anledningen till att man väljer företagsformen
holdingbolag när man ska driva och förvalta flera mindre aktiebolag är främst på grund av två
faktorer, dels handlar det om att det finns skattefördelar med att ha ett holdingbolag. Genom
att ha ett holdingbolag kan man samla vinsten från alla sina företagsförsäljningar i
moderbolaget utan att betala någon skatt (bolagsvärden, u.å.). Man har även möjlighet att
överföra utdelningar från dotterbolagen till holdingbolaget utan att betala skatt (bolagsvärden,
u.å.).
Vidare finns det även juridiska fördelar i att ha ett holdingbolag, Lavin (2013) skriver följande
angående det juridiska skyddet och fördelarna med ett holdingbolag:
man begränsar risken i verksamhetsbolagen genom att man kan "flytta upp" och samla medlena i
Holdingbolaget. Skulle ett av verksamhetsbolagen gå i konkurs begränsas skadan till det enskilda
bolaget och Holdingbolagets medel samt övriga verksamheter i "koncernen" skyddas. Lavin
(2013) stycke 18.
Advokat Christian Karlsson spinner vidare på samma linje och menar på att det måste ske stor
misskötsel för att holdingbolaget ska kunna påverkas av eventuella dotterbolags konkurser.
Det juridiska skyddet som nämns ovan kommer från information från en auktoriserad revisor
och en advokat, holdingbolag återfinns nämligen inte i någon lagstiftning och specifika regler
för holdingbolag återfinns därför inte heller i någon specifik juridisk källa
Holdingbolag är tack vare dessa två aspekter det mest förmånliga alternativet, men där kan
komma att bli juridiska problem med att ens ha ett holdingbolag i syfte att kortvarigt förvalta
organisationer, det står enligt följande "Ett holdingbolag [...] har vanligtvis ett långsiktigt och
stabilt syfte med sitt ägande" (Aktieskolan, 2009) och det bör därför ses över med mer
sakkunnig inom området innan det fastställs.
40
3.5 Stiftelse och Ekonomisk Förening
Även formen stiftelse undersöktes, enligt den juridiska förklaringen är en stiftelse en
självständig förmögenhet som varaktigt förvaltas för att tillgodose ett bestämt ändamål
(Aktiebolagstjänst, u.å.b). Vidare, förvaltar stiftelsen en förmögenhet som en eller flera
fysiska eller juridiska personer har avsatt. När stiftarna har avsatt pengarna så ägs pengarna
dock av stiftelsen istället för stiftarna (Aktiebolagstjänst, u.å.b). Här uppstår således ett
problem, Aktiebolagstjänst (u.å.b) beskriver att när avsättningen har gjorts, av antingen
pengar eller egendom, så är detta gjort för evigt alternativt för en längre tid. Således är det ett
problem att få igen sitt insatta belopp inom en kortare framtid - det kommersiella syftet med
ett regionalt bolag blir således svårt att följa. Dock så återfinns det en mängd skattefördelar
med att inneha en stiftelse enligt Skatteverket (u.å.b) och om det kommersiella syftet hade
undantagits så skulle en stiftelse mycket väl ha kunnat fungera.
Nackdelarna med en ekonomisk förening däremot är bland annat att den är öppen för alla, och
kan i princip inte vägra någon som uppfyller villkoren i stadgarna ett medlemskap
(Bolagsverket, 2012b). Detta gör att man får svårt att kontrollera vilka som faktiskt blir
medlemmar, och alla medlemmar måste anses vara jämställda. Man måste ha minst tre
medlemmar och minst tre styrelseledamöter. Ekonomiska föreningar är dessutom svåra att
avveckla – detta måste ske genom fusion, konkurs eller likvidation (Bolagsverket, 2012b).
Dessutom har de lägre anseende hos myndigheter, leverantörer, kunder (i det här fallet
investerare och entreprenörer) och långivare. Detta beror på att man inte behöver ha lika högt
startkapital (50 tkr) som i ett aktiebolag.
Slutligen finns det ett krav på ekonomiska föreningar – att medlemmarna själva måste delta i
den ekonomiska verksamheten, som konsumenter, förbrukare, med egen arbetsinsats eller
som leverantörer. Därmed kan en ekonomisk förening inte ha som ändamål att göra rena
kapitalplaceringar åt sina medlemmar (Bolagsverket, 2012b).
I andra - främst anglosaxiska länder - är det vanligt att fonder sköts genom en bolagsform som
påminner om de svenska ekonomiska föreningarna - så kallade Limited Partnerships. I
Sverige är detta dock ovanligt på grund av en annorlunda skattelagstiftning (Riksbanken,
2005).
3.6 Aktier eller konvertibler?31
Som tidigare nämnts, finns det möjlighet att använda konvertibler istället för vanliga aktier.
Detta är vanligt för VCs - både de som går in i tidiga faser, och de som går in i senare faser
(Tykvová, 2007). Vissa av respondenterna hade lyckade erfarenheter från detta, exempelvis
Västmanlandsfonden. Fördelen är att man initierar investeringen med ett sorts lånekapital som
ger RTKB stadiga ränteintäkter. Detta kan ske månads- kvartals- eller årsvis, beroende på
bolagets uppskattade kassaflöden. Konvertibler klassas som skulder för det bolag som har
emitterat dem32, det vill säga det bolaget som RTB investerar i.
31
32
Det är vanligt att man använder preferensaktier.
Enligt ABL beslutar man om konvertibler på bolagsstämman.
41
Konvertibler är säkrare än aktier eftersom de har en högre prioritet än aktiekapital vid en
eventuell konkurs (men i regel en lägre prioritet än vanliga företagsobligationer). Aktieägarna
är alltid de som bär den största risken - de får betalt sist när alla andra (anställda, chefer,
leverantörer, revisorer, staten, kommuner, banker etcetera) fått sin del33 (Lodin, 2015). Tack
vare den högra prioriteten och de regelbundna räntebetalningarna, anses konvertibler därmed
ha en lägre risk och följaktligen ett lägre avkastningskrav. RTB får ett val att antingen få det
nominella beloppet tillbaka, eller konvertera det till aktier. Detta val är en typisk så kallad real
option och har ett speciellt värde i nästan all form av investering där det förekommer en
osäkerhet inför framtiden (Koller, Goedhart & Wessels, 2010).
Vid en lyckad investering som resulterar i att man lyckas bygga upp ett stabilt och
framgångsrikt företag, alternativt förbättrat ett redan stabilt och framgångsrikt företag, kan
man sedan konvertera det nominella beloppet till aktiekapital, som man sedan i sin tur kan
sälja dyrare vid en exit. Man skriver i det kontrakt som sätts upp innan, att innehavaren av
konvertibeln får konvertera beloppet till aktier i bolaget, och erhålla en rabatt på aktierna som
ofta uppgår till 20-30 % (SISP, u.å.). Här kan man antingen skriva att konverteringen får ske
efter en viss tid, en viss händelse, eller både och. Man kan på så sätt vara flexibel, och ha
olika kontrakt till olika bolag34. En viss händelse kan exempelvis vara den tidpunkt då
investeringsobjektet har lanserat sin nya produkt på marknaden.
Värderingen sker av en oberoende revisor, och man bestämmer innan hur denna värdering ska
gå till. Se Exceldokumentet för en relativt enkel och användarvänlig värderingsmodell som
utgår från de fria kassaflödena35. Vid skilda åsikter om företagets värde, där ingen av parterna
är redo att kompromissa, är det lämpligt att använda sig av tilläggsköpeskilling36 (LagorioChafkin, 2010). Det kan till exempel se ut på följande vis:




RTKB vill konvertera det nominella beloppet (dess fordran) på 4 mkr till aktier i
Bolag A, och begär att man får 25 % av aktierna i företaget. Man tror således att
bolaget är värt 16 mkr netto efter alla dess skulder, alltså det egna kapitalet.
Bolag A vill endast släppa ifrån sig 20 % av aktierna för samma belopp. Entreprenören
eller ledningen i bolaget tror därmed att företaget är värt 20 mkr netto.
Skillnaden beror på parternas projektioner om framtiden. RTB är mera pessimistiskt
om de framtida intäkterna än Bolag A. Den senare tror på ett högre genomsnittligt
rörelseresultat de kommande två åren efter konverteringen.
Bolag A går med på RTBs värdering på 16 mkr och ger således ifrån sig 25 % av
aktierna, men får samtidigt rätten att uppgradera sitt värde om dess projektioner blir
sanna. Med andra ord, om de två efterkommande årens rörelseresultat i genomsnitt
uppnår till Bolag As förväntningar, så får de rätt att värdera bolaget till 20 mkr och
därmed få tillbaka 5 % av aktierna, alternativ erhålla en kontant betalning på
motsvarande belopp som kompensation. De måste på så sätt bevisa att de kan leverera
33
Ägarna får den så kallade ”residualen”.
Det är bra om man tar hjälp av en jurist som kan avtalsrätt och har erfarenhet av företagstransaktioner.
35
Discounted Cashflow model (DCF).
36
Earnout Structure på engelska.
34
42
det rörelseresultatet som de hävdar att de kan. Tilläggsköpeskillingen uppgår till
differensen mellan deras olika bolagsvärdering37, i det här fallet 4 mkr.
Som man ser från ovan exempel kan tilläggsköpeskilling även öka incitamenten för ledningen
i bolaget som ska sälja sina aktier att göra ett bra jobb (Lagorio-Chafkin, 2010). Men när man
pratar om att använda sig av tilläggsköpeskilling, är det viktigt att ha en rimlig tidsperiod, en
rimlig prestation eller tröskel (i ovan exempel rörelseresultatet) samt ett lättberäknat
prestationsmått (oftast ett nyckeltal i årsredovisningen) (Lagorio-Chafkin, 2010). Det är även
bra om man använder sig av simulationer (likt den i Exceldokumentet). Med hjälp av en
simulation, kan man se den faktiska utgången av ett scenario som inkluderar några
oförutsägbara variabler, exempelvis fasta och rörliga kostnader, subtraherade från summan av,
försäljningspriset multiplicerat med antalet sålda produkter. Samtliga variabler kan ha tre
olika scenarion och sannolikheter (”dåligt”, ”medium” och ”bra” med olika vikter på vardera).
På så sätt varierar antalet sålda produkter i tre olika scenarion, samtidigt som de rörliga
kostnaderna varierar, samtidigt som försäljningspriset varierar, etcetera. Med hjälp av Excel
eller något annat kalkylprogram, gör man helt enkelt 1 000 dragningar och följer en
normalfördelningskurva för att se hur utfallet blir efter 1 000 scenarier. På så sätt simulerar
man utfallet istället för att bara gissa.
Slutligen bör det även nämnas ett par nackdelar med konvertibler. Det skickar en tvetydig
signal till andra potentiella investerare (saminvesterare) och banker; man är redo att stötta
bolaget med lånekapital, men inte fullt ut med ägarkapital. Detta är problematiskt då det kan
skicka en signal att man inte tror på bolaget eller dess affärsmodell fullt ut. Dessutom är
konvertibler en belastning för investeringsobjektets balansräkning, eftersom det räknas som
en skuld tills man eventuellt konverterar. En annan nackdel är att man, som nämnts tidigare,
måste sänka sitt avkastningskrav på grund av den lägre risken. Det sistnämnda är i för sig en
fördel för företagen, och efter det ränteavdrag man får göra på skatten blir det ännu mer
förmånligt för företagen.
3.7 Gallringen
En tredjedel av alla nystartade företag går i konkurs inom de tre första åren (Tillväxtanalys,
2013b). Även om just den allra tidigaste bolagsfasen inte är RTBs målgrupp, kan man ändå
dra på sig stora förluster genom att göra investeringar i bolag som sedan misslyckas. Enligt
Andersson (2015) investerar deras Connects ängelnätverk i genomsnitt i ett av hundra projekt
som blir presenterade för dem. Av dessa investeringar blir:




Ett av företagen en riktig succé som ger mer än 10 x pengarna.
Två-tre av företag en ger en ”okej” avkastning, ca 2-3 x pengarna.
Fyra-fem blir ”walking deads”, det händer inte mycket med företagen. De ger ofta
tillbaka de satsade pengarna men inte mycket mer än så.
Ett-två av företagen går i konkurs.
37
Det bör tydliggöras att det rör sig om värdet på aktiekapitalet, det vill säga, hela bolagets värde minus alla
skulder. Detta belopp kan sedan divideras med antalet aktier, för att få ut priset per aktie.
43
I en annan undersökning från Connect publicerad år 2014, svarade 64 % av änglarna att de
hade gått med vinst vid exit, 23 % hade gått med "plus/minus noll" medan 13 % svarade att de
hade gått med förlust (Elmoznino-Laufer et al., 2014).
Med detta i åtanke bör gallringsprocessen i RTB bli en viktig del i arbetet för att minimera
riskerna och på så sätt minska förlusterna. Förslagsvis kan man låta stödfunktioner såsom
Krinova, Connect och Almi sålla bort de företagen som inte är av intresse eller bara inte är
redo. Här kan man skriva ner några av de krav man som företag behöver uppfylla för att få
komma till RTB och presentera sitt företag, se investeringspolicy i Exceldokumentet.
Förslagsvis kan man endast gå in i företag som sedan tidigare lyckats övertyga Almi eller
Connect och erhållit kapital från änglar. En av de erfarna respondenterna medgav att kvalitén
var speciellt hög hos de företagen som söker finansiering hos Almi Delfinerna. Om någon av
dessa aktörer därefter tycker att man är redo för en pitch hos RTB, bör man först träffa en
representant, en investeringsansvarig, som får vara den som har det avgörande ordet. Om
denne tycker att man är redo för en pitch, kan man göra upp om investeringsbelopp, villkor,
konvenanter och eventuella krav i förväg. Därefter blir man inbjuden till en pitch där företaget
ska försöka övertyga investeringskommittén att man får den förbestämda investeringen. På
det här sättet ser entreprenören en konkret plan i form av ett kontrakt, som denne behöver få
godkänd och påskriven av investeringskommittén. Detta kan öka motivationen till att göra en
bra pitch genom att entreprenören förbereder sig väl när denna ser investeringsbeloppet på
kontraktet.
Till sin hjälp får investeringskommittén en investment grid, där kommittén får sätta ett betyg
mellan 1-10 på en rad olika punkter, exempelvis skalbarhet, innovationsgrad, total
marknadsstorlek eller etableringskostnad. Betygen är sedan viktade, där exempelvis
innovationsgrad väger tyngre än etableringskostnad. Betygen vägs samman och ger en
totalsumma, som ger en indikation på om RTB ska investera eller inte. Det absolut viktigaste
kriteriet för en framgångsrik investering är att välja bolag med team som på något sätt har
bevisat sin förmåga att exekvera bra affärer på sin idé.
Slutligen bör även tilläggas att man kan använda sig av kreditratingmodellen Ohlson´s OScore när man ska bedöma kreditvärdigheten i företag som befinner sig i expansionsfasen och
som kommer till RTB på jakt efter kapital för nyinvesteringar. Ohlsons O-score togs fram år
1980 av ekonomen Dr. James Ohlson på New York University, och visade sig ha en
träffsäkerhet på över 90 %. Om värdet "probability of default" överstiger 50 % är det hög risk
att företaget ställer in sina åtaganden inom två år (Ohlson, 1980). Se Investment grid och
Ohlson O-Score i Exceldokumentet.
3.8 Avkastningskrav och återbetalningstid
Ett eventuellt RTB måste enligt uppdragsbeskrivningen ha en kommersiellt gångbar
affärsplan och ses som en lukrativ affär för både investerare och entreprenörer. Vanligtvis
brukar man beräkna avkastningskravet genom den berömda CAPM-modellen38. På senare år
38
Enligt modellen är den förväntade avkastningen på en tillgång en funktion av dess risk, den riskfria räntan
samt marknadens förväntade avkastning (även kalla riskpremien) (Koller, Goedhart och Wessels, 2010).
44
har även en annan modell, Fama-French Three-factor Model39, ökat i popularitet. FamaFrench tar även hänsyn till bolagets storlek, samt huruvida bolaget är ett värdebolag eller
tillväxtbolag40. Med hjälp av dessa modeller kan man få fram kostnaden för det egna
kapitalet. Om RTB även har en kostnad för ett lånat kapital, exempelvis banklån, tar man
även med detta och på så sätt får man fram den totala kapitalkostnaden eller WACC41.
Dessvärre utgår både CAPM och Fama-French från större börsnoterade bolag, vilket kan bli
missvisande i det här fallet.
Alternativet är att man håller det så enkelt som möjligt genom att beräkna den interna räntan,
eller Internal Rate of Return (IRR) på engelska, genom den så kallade internräntemetoden.
Internräntemetoden tar fram den minimala räntan som ett projekt behöver ha för att ge ett
nettonuvärde på noll, det vill säga den ränta då nuvärdet av alla framtida kassaflöden i
projektet minus eventuella grundinvesteringar, blir noll (Kelleher & MacCormack, 2004). På
så sätt har man en ränta som är tillräcklig för att täcka alla nutida samt framtida kostnader.
Dessvärre finns det inget enkelt sätt att beräkna IRR på om man har ett projekt eller en
investering som sträcker sig över många år (ibid). Man tar då hjälp av iteration, och då är det
enklast att låta Excel göra jobbet. I Exceldokumentet finns IRR tillämpad i ett förenklat
räkneexempel.
Med detta sagt, är det svårt att snabbt fastställa ett exakt avkastningskrav för ett RTB.
Faktorer som man måste förhålla sig till är till exempel risken, kapitalkostnaden (både från
aktieägare och eventuella långivare), den totala tiden man är låst i sin investering, kostnaderna
som behöver täckas upp, den riskfria räntan, bolagets storlek, eventuella säkerheter såsom
byggnader, etc. Det kan således vara bra att förhålla sig till andra (empiriska) exempel istället
för att endast titta på teoretiska modeller:
Formeln är således re = rf + βe (rm - rf) där re är tillgångens förväntade avkastning, rf är den riskfria räntan (till
exempel en svensk ettårig statsobligation), βe är tillgångens betavärde (dess korrelation med ett fiktivt brett
globalt index bestående av alla världens tillgångar) och rm är marknadens förväntade avkastning (även kallad
riskpremien).
39
Modellen är en utveckling på CAPM och innehåller dessutom två variabler som tar storleken och bolagsvärdet
i beaktning. Detta beror på att småbolag samt värdebolag (motsatsen till tillväxtföretag) empiriskt sett har
överträffat stora bolag och tillväxtbolag. Formeln är således re = rf + β3 + (km – rf) + bs x SMB + bv x HML + α
där r är tillgångens förväntade avkastning, rf är den riskfria räntan, km är marknadens avkastning, β3 är ett
utvecklat betavärde som nu även tar hänsyn till de nya variablerna, b s och bv är koefficienter som man får ut från
en linjär regression, SMB står för småbolag (Small Market Capitalization), HML är värdebolag (High Minus
Low book-to-market ratio) och α visar modellens intercept när man gör en linjär regression (ibid).
40
Ett värdebolag är ett bolag med en stabil och långsiktig vinst och en god och stadigvarande utdelning,
exempelvis Swedish Match (aktiespararna, 2012). Dessa är mer ”mättade” än tillväxtbolag som har en högre
förväntad tillväxt än marknaden i genomsnitt och värderas följaktligen högre än snittet (ofta med ett högt P/E
tal).
41
WACC eller den viktade kapitalkostnaden som det heter på svenska, är ett uttryck som visar den totala
kapitalkostnaden efter att man har viktat sitt kapital i en ägarfinansierad del och en lånefinansierad del. Formeln
är således WACC = (Ke / K) x re + (Kd / K) x rd x (1 – S) där Ke är det egna kapitalet, Kd är det lånade kapitalet,
K är det totala kapital (Eget kapital + Skulder), re är avkastningskravet på det egna kapitalet enligt CAPM eller
Fama-French, rd är räntesatsen på skulderna och S är skattesatsen som man får dra bort från sina räntekostnader
(ibid).
45






Börsens genomsnittliga årliga reala avkastning sedan år 1990 har varit 12,2 % per år,
rensat för inflation men inklusive utdelningar (Strandberg, 2013). Bara i år, i
skrivandets stund, har börsen gått upp med 15,3 % i nominellt värde, ej
inflationsrensat (Dagens Industri, 2015). Värt att nämna är att börsen, i form av
exempelvis OMX SPI, väger samman värdet på alla noterade aktier på
Stockholmbörsen (ett index), vilket får sägas ger en kraftig riskreducering då risken
sprids på många företag, branscher, marknader och geografiska områden. I Sverige
finns det ett stort utbud av indexfonder som investerar brett.
Om en investerare är villig att ta mer risk än till exempel en indexfond, men samtidigt
fokusera på svenska aktier, finns även småbolagsfonder. Dessa ingår ofta i
storbankernas fondutbud. Här finns fonder som exempelvis Didner & Gerge´s
Småbolag, Handelsbanken Svenska Småbolag, Swedbank-Robur Småbolag Sverige
och AMF Småbolag. De här fonderna gick år 201342 upp med 42 %, 38 %, 38 % och
39 % respektive (Hugo, 2014). Småbolag är som sagt mer riskabla och klassas oftare
som tillväxtbolag, vilket speglar sig i den högre avkastningen. Vill man ha chans till
ännu mindre företag och därmed en ännu högre risk, kan man investera i
entreprenörsledda små- och medelstora bolag listade på First North eller Aktietorget.
Hittills i år har Aktietorget gått upp med 21,09 % (Aktietorget, 2015).
VC-bolag vill ha 20-40 % av aktiekapitalet, det vill säga en minoritetspost, och siktar
på en avkastning på 20-25 % under en fem - tioårsperiod beroende på vart man går in.
Därtill finns även Connect, Almi Delfinerna och andra affärsängelnätverk. Dessa har
även ett intresse i företagande och i att främja sin regions tillväxt. En hög avkastning
är därmed inte deras enda mål. Enlig Connect söker man att fördubbla sin investering
på 3-5 år. En av de intervjuade änglarna nämnde att denne sökte efter minst 6,5
procents avkastning per år. Han investerar i de flesta branscher och fokuserar på såddoch tillväxtfasen.
Bankerna står för den största delen av företagens utlånade kapital, bankernas
överlägsna riskbedömning och stordriftsfördelar gör även att de kan få ner räntan rejält
gentemot övriga aktörer. Snitträntan som bankernas företagslån ligger på bedöms vara
3,07% (Fundcurve, 2014). Enkla lånet som är än mer enkelt för företagen att låna, kan
ge företagen 300 tkr och med en ränta på mellan 4,28 - 12,28 % per år. Faktum är att
de flesta av dessa smålånen har en ränta på mellan 2,95 % - 18 %.
Banklån får ses som säkrare ur ett riskperspektiv, eftersom att de oftast ges mot en
säkerhet (byggnad, bil, maskiner och dylikt) samtidigt som de ligger högre upp i
näringskedjan vid en eventuell konkurs. Det här är bankernas utlåning till företag och
därmed deras utbud av kapital.
Tittar man på investerarnas avkastningskrav finns sparformer av olika slag. Ränteläget
i dagsläget är så pass lågt, att de flesta sparkonton hos de fyra storbankerna knappt ger
någon ränta. Det finns en del nischbanker, såsom Marginalen Bank eller SBAB som
ger 1-2 % per år (Compricer, 2015). Istället bör man titta på fondsparande, då Sverige
är ett av världens mest fondsparande land (Norén, 2013). Enligt Morningstar (2015)
42
Visserligen har de senaste börsåren varit exceptionellt starka. Men det är fortfarande korrekt enligt
läroböckerna, att ju mindre och yngre företag desto större risk och därmed högre avkastningskrav.
46

har den genomsnittliga avkastningen för en mängd olika Sverigefonder med sitt fokus
i svenska aktier varit drygt 12 % per år.
Det låga ränteläget gör även att företagen kan låna billigt på kapitalmarknaden. I
dagsläget har de flesta företagsobligationer en relativt låg ränta. Skandalomsusade och
konkursdrabbade olje- och gaskoncernen PA Resources AB har till exempel en
obligation utestående sedan två år tillbaka som ger 13,5 % i årlig ränta (Nasdaq,
2015). Man kan säkerligen hitta ännu högre räntor på andra obligationer utställda av
företag med en låg kreditvärdighet. För småsparare kan det dock vara svårt att köpa
enstaka företagsobligationer på grund av de stora beloppen som man oftast måste köpa
för, exempelvis för minst 500 tkr. Istället är det vanligt att man går via bankerna, och
köper andelar i deras företagsobligationsfonder. På ett år har Swedbank Roburs
företagsobligationsfond gett en avkastning på 3,27 % (Swedbank Robur, 2015). De
flesta av Nordeas obligationer har visat en avkastning på mellan 0 - 7 % på ett års tid
(Nordea, 2015). Det finns dock andra (fåtal) som gått upp med så mycket som 12 %.
Dessa innehåller dock även obligationer från utlandet (till exempel i Tysklands statliga
järnväg Deutsche Bahn). Petersson (2014) listar de bästa företagsobligationsfonderna
med global fokus för 2014, bland annat SEB Corporate Bond EUR, SEB Corporate
Bond SEK, Skandia Global Företagsobligation och Nordea US Corporate Bond Fund.
Samtliga fonder på listan ligger i intervallet 5,2 - 9,6 % för 2014. Obligationsfonder är
högre upp i näringslivskedjan vid en företagskonkurs och har således alltid – på grund
av den lägre risken samt – även en lägre uppgångspotential än aktier.
Slutsatsen blir att ett RTB bör ha som mål att ge en framtida avkastning motsvarande den
mellan affärsänglar och etablerade VC´s, men med hänsyn till den lägre risken som
konvertibler innebär. Detta är någonstans kring 15-25 %. Man bör ha en löptid på 4-8 år, men
vara så flexibel som möjligt.
Slutligen kan man även nämna en självklar och högst relevant term - diversifiering. RTB bör
investera i flera bolag samtidigt för att få en tillräcklig riskspridning i sin portfölj. Man brukar
säga att tumregeln är att investera i minst 16 bolag för att bort så mycket som möjligt av den
osystematiska, eller "företagsspecifika" risken (Koller, Goedhart och Wessels, 2010) För varje
bolag man adderar till portföljen, får man således en kraftig riskreducering43. Efter 16 bolag
avtar dock denna riskreducering.
43
Ju mindre korrelerade bolagen är med varandra, desto större riskreducering.
47
Figur 3.2 Portföljens volatilitet: Minskar med diversifiering (Källa: Koller, Goedhart &
Wessels, 2010)
Om man tittar på investeringstiden, bör man hitta en god balans där företagen får det stöd och
hjälp att byggas upp, samtidigt som investerarna får sin avkastning samt sitt investerade
kapital på så kort tid som möjligt. De VCs och affärsänglar som har undersökts, är kvar i
företagen i ca 5-8 år, vilket även överensstämmer med Riksbanken, (2005). Många
affärsänglar har dock som mål att göra en exit inom 3 - 7 år. Detta bör även eftersträvas av
RTB, samtidigt som man ska ha en flexibel exitplan. En bra exit kan göras genom att
kontinuerligt hålla utkik efter industriella köpare (till exempel leverantörer eller
konkurrenter), befintliga aktieägare, andra riskkapitalbolag44 eller affärsänglar. De som är
involverade i RTB får en chans till "titthålsinvestering".
3.9 Spindelmannen
Utöver de utformningar som återfinns ovan så har det även utarbetats en arbetsroll, att man
istället för att skapa ett finansieringsbolag, istället skapar en tjänst som underlättar
finansieringsprocesserna.
Med hjälp av intervjuer med entreprenör har det framgått att personlig kontakt spelar en viktig
roll i inkubatorns arbete, det underlättar när man ska förstå hur man ska gå till väga och på
vilket sätt som det är mest lönsamt att fortgå på. Bland annat säger Sebastian Skorupa,
entreprenör på Krinova: "det är väldigt bra att man här på Krinova kan få hjälp av personal
och då även i frågor som inte direkt är med företaget."
Det har även framkommit att problemet inte alltid har varit att där inte finns kapital utan
snarare att man inte har hittat rätt kapital eller är osäker kring var man ska leta och lägger
hellre tiden på verksamheten och inte att hitta det kapitalet som eventuellt hade behövts för att
växa med verksamheten.
44
En god idé är att samarbeta med Swedish Venture Capital Association (SVCA). De har kontaktuppgifter till
nästan alla Sveriges riskkapitalbolag, både inom Venture Capital och Buyout.
48
Precis som entreprenörerna, har de intervjuade investerarna också betonad vikten av att ha en
person med de rätta egenskaperna och kunskaperna kring finansiering, som även ska kunna
arbeta heltid med finansieringsfrågor och därmed öppna upp en möjlighet för företagare att
träffa honom ansikte mot ansikte och ge klara råd och vägledning.
Därför tycker jag att det ska finnas en kunnig person som finns på plats 100 %, ej deltid. Personen
måste kunna hela hantverket, kunna prata med bolag, utvärdera bolag, göra hela emissionen, ha
koll på investeringarna, hjälpa bolagen, kunna bolagsstyrning och ägarstyrning. En person som har
erfarenhet av detta. Petra Palmgren Lindwall, VD Västmanlandsfonden
Med detta i åtanke så hade man kunnat anställa en finansieringsexpert som hjälper bolagen
från regionen och inkubatorerna med finansieringen samt inneha deras information och
kontaktuppgifter samlade i sin databas. Denna person, som vi namngav Spindelmannen, kan
fungera som en spindel i nätet, se figur 3.3 och då även se till att det finns en god kontakt med
regionala, nationella och även internationella investerare av alla typer. Med andra ord, skulle
Spindelmannen fungera som en finansieringsmellanhand som i allmänhet betraktas som en
tredje part men som spelar en viktig roll i samarbetsaktiviteter och som stöder någon aspekt
av finansieringsprocessen. En av investeringsrespondenterna uttryckte det som att "hela jävla
landet är fullt med pengar" (Michael Lundqvist, affärsängel i Kristianstad), och då blir frågan
istället - hur ska man få alla regionens företagare att hitta dessa pengar.
Spindelmannens uppgift blir bland annat att matcha ihop dessa parterna - i ett helt lyckat
scenario hade Spindelmannen träffat en entreprenör som söker efter kapital och tack vare sina
kontakter och sitt nätverk bland finansieringskällor runt om i världen kunnat matcha den här
specifika entreprenören med exakt rätt finansiär som söker efter ett finansieringsobjekt i exakt
den genren och i exakt den fasen som entreprenören och hans företag befinner sig i.
Att detta ska vara en individ och inte en sofistikerad och väl genomtänkt plattform handlar i
hög omfattning om den aspekt som en individ kan ge. Genom att kunnat matcha med up to
date uppgifter kring finansiärerna som återfinns och då även följa de olika förändringar som
vissa finansiärer kan tänkas göra i sitt sökande, även att hänga med kring vilka nya aktörer
som dyker upp på marknaden etcetera. Här är således den personliga aspekten av extremt stor
vikt - då det gäller att även få finansiärer att meddela deras förändrade efterfråga.
49
Figur 3.3 Spindelmannens nät
Baserat på fallstudier och forskning som har genomförs av Howard Partners (2007), finns det
fyra roller av en mellanhänder, liknande den som Spindelmannen kommer att ha i
sammanhanget:




Konsultroll - ger information och råd när det gäller förvärv och användning av
kunskap som är relevant för entreprenörer och en framgångsrik affärsutveckling, också
att ge information om potentiella samarbetsmöjligheter.
Mäklarroll - mäklar en transaktion mellan två eller flera parter.
Medlareroll – fungerar som en medlare, som medlar mellan olika aktörer eller
organisationer som redan har ett etablerat samarbete.
Resursleverantörsroll - ger råd och hjälp om finansiering, fungerar som en agent som
har en tillgång till finansiering.
Spindelmannen ska även ha goda kunskaper om:

Finansiärers olika investeringspolicy och avkastningskrav, exempelvis ränta,
återbetalningstid eller investeringstid, branschfokus, bolagsfas, ägarandel etcetera.

Vilka blanketter och tillvägagångssätt (procedurer) som gäller för att ansöka om lån
eller ägarkapital hos de olika aktörerna.

Hur man hjälper entreprenörer att göra framgångsrika investeringspitchar inför
finansiärer.

Affärsplaner, BMC, NABC, SWOT och andra användbara modeller så att
entreprenörer ska kunna utveckla sina affärsplaner på bästa sätt och således få större
50
chans att få finansiering, även om man ansöker till finansiering från de offentliga
aktörer. "Affärsplaner och budgetar är lika viktigt som i en vanlig bank!" Anders
Norman, VD Almi Företagspartners Skåne.
Förutom detta är objektivitet också av en stor betydelse för att Spindelmannen ska fungera
effektivt. Därför är det bättre att spindelmannen inte är en investerare själv, även om han
gärna får ha erfarenhet kring investeringar. I stället ska han organisera och genomföra möten
med potentiella investerare för entreprenörerna och då även vara bra på att förhandla och på
så sätt hitta den lämpligaste och bästa investeringen för en entreprenör. Han kan ha sitt kontor
på Krinova, där man får en nära kontakt med regionala entreprenörer och företagare samt
HKR. Funktionen ska dock delas med samtliga inkubatorer i regionen och en annan lösning
skulle kunna vara att istället dela upp kontorstiderna mellan på de olika inkubatorerna, för att
på så sätt få en trovärdig och viktig närvaro i samtliga delregioner i Hanöstad.
Utöver detta så har många företagare uttryckt behovet av hjälp inom bokföring, redovisning
och kalkyler:
Det vore bra med någon som proaktivt kan hjälpa till med bokföring, redovisning, kalkylering,
skatter, och så vidare. Betonar just att det ska vara proaktivt det vill säga inte någon som bara tar
alla dokumenten och bokför dem, utan ger stöd och råd med allt möjligt företagsekonomiskt.
Juliette Snyders, entreprenör på Krinova.
Därför kan det även finnas ett "intern corner" på Krinova, som kan vara ett bra kompelement
till Spindelmannens tjänst. Där kan studenter från HKR få praktik till en låg lön, samtidigt
som entreprenörer får ett stöd med bland annat ovan nämnda färdigheter. Genom
enkätundersökningen som gjordes på HKR, framgick att en stor majoritet av respondenterna
skulle kunna tänka sig att arbeta extra inom det de studerar för att få sig en relevant
arbetslivserfarenhet (över 90 %). Att tjäna mycket pengar sågs som en mindre viktig del i
sammanhanget (3,99), istället var det att få ett stort nätverk, en större förståelse samt en
värdefull erfarenhet att sätta på CV:et som var det viktigaste. Samtliga av dessa tre faktorer
hade över 6 i medelvärde (där 7 var max).
Tabell 3.2 Varför vill du jobba parallellt med skolan
Tjäna mycket pengar
Att få ett stort nätverk inom det som du
ska arbeta med i framtiden
Att få en större förståelse inom det
som du ska arbeta med i framtiden
Att få en värdefull erfarenhet att sätta
på CV:et inom det som du ska arbeta
med i framtiden
Range
Mean
SD
Variance
6
3,99
1,74
3,01
6
6,28
1,09
1,18
6
6,09
1,34
1,81
6
6,00
1,35
1,82
Interns från HKR bör ses som en värdefull resurs för Krinova, Spindelmannen och även ett
potentiellt RTB, där unga och drivna studenter får nyttjas som stöd inom finansiering,
redovisning, marknadsföring, sälj, IT eller annat område som ses som lämpligt. Men att ha en
bank och finans intern som hjälper till med finansieringsprocessen och då är involverad hos
51
Spindelmannen eller RTB och en redovisnings intern som hjälper
redovisningstjänster hos entreprenörerna hade kunnat vara ett första teststeg.
till
med
Sammanfattningsvis är Spindelmannen ett ganska enkelt och billigt finansieringskoncept som
endast hade krävt en lön till Spindelmannen. Om man ska börja med den erfarne och med det
stora kontaktnätet kan denna kostnaden dock bli ganska hög, men om man gör en gedigen
efterforskning och påvisar potentialen av att kunna forma sin egen originella roll hade man
troligtvis kunnat ta in en person med mindre erfarenhet och med ett driv att ta till sig de
erfarenheter som krävs genom de kontaktnät som idag återfinns på Krinova.
För övrigt så utesluter inte Spindelmannen att uppstarten av RTB skulle kunna göras, utan kan
mycket väl ses som ett komplement till RTB, även om det även mycket väl också hade kunnat
fungera som ett substitut. Om Spindelmannen hade varit ett komplement till RTB så hade
detta i så fall kunnat fungera som ett filter - detta skulle i så fall troligtvis kunna sänka
kostnaderna något i RTB, då Spindelmannen hade fungerat som en aktiv representant för
RTB.
Vidare kan även Spindelmannen ses som en one stop shop, någonting som respondenter
meddelat är det stora behovet. Det finns så många olika aktörer på finansieringsmarknaden att
det av denna anledning kan bli svårt att veta vilken aktör man ska ta sig till. Med
Spindelmannen hade man alltid kunnat vända sig, och Spindelmannen hade, med den kunskap
och nätverk denne besitter, kunnat skicka individen till rätt aktör.
3.10 Finansieringsplattform
En annan alternativ möjlighet är att utveckla en finansieringsplattform i form av en webbsida
eller en mobilapplikation. Syftet med detta är att skapa ett verktyg som skulle strukturera och
hjälpa företagare att ta sig igenom hela finansieringsprocessen på ett enkelt och
användarvänligt vis. Plattformen kan fungera som en mötesplats mellan investerare eller
finansiärer och entreprenörer eller företag. Den kan antingen fungera som ett komplement till
de ovan nämnda alternativen eller vara ett substitut till dem. Det ska ses som ett holistiskt och
samtidigt transparent tillvägagångssätt för företag att hitta sitt kapital på. Även här kommer
termen one stop shop till uttryck, och kan således vara ett säljargument. Ett bra exempel på
andra framgångsrika one stop shops är Storbritanniens myndighetswebbplats www.gov.uk där
britter numera kan få hjälp med allt från socialbidrag, barnbidrag, företagande,
medborgarskap, miljöfrågor, jobbsökande, pass, skatter, moms, utbildning, körkort, statistik,
val, studentlån, lagar, bilregistrering etcetera (www.gov.uk, 2015). Man har helt enkelt samlat
allt innehåll från statliga departement (deras ministries) och myndigheter på en enda
webbplats, och gjort den snygg, stilren och användarvänlig. På samma sätt ska den här
finansieringsplattformen samla allt som finns om företagsfinansiering i Sverige, på en enda
webbplats eller mobilapplikation.
Innehållet kan bestå av exempelvis:
52







Profiler med entreprenörers information om deras verksamhet såsom produkt, patent,
bransch, marknad, bolagsfas, viktiga nyckeltal, unika kompetens och
konkurrensfördelar, konkurrentanalys, budget, säljkanaler etcetera.
Profiler med investerares information om deras verksamhet, såsom avkastningskrav,
branschfokus, prefererad exitplan, prefererad bolagsfas, investeringspolicy,
investeringstid, etcetera.
Bägges identitet och kontaktuppgifter kan förbli anonyma tills man väljer att betala en
liten summa pengar för att uppgradera sitt konto. När man väl har uppgraderat sitt
konto, kommer man kunna se motparternas namn och kontaktuppgifter. På det här
sättet håller man borta oseriösa aktörer.
Man kan även uppgradera sitt konto för att kunna lägga upp inspelade
investeringspitchar eller andra videopresentationer.
Denna plattform är också tänkt att fungera som en interaktiv guide i
finansieringsprocessen. Det är därför skulle det återfinnas en Credit Rating Model som
skulle göra det möjligt för företagare att utvärdera sin verksamhet enligt olika
fastställda finansieringskriterier. Dessa kriterier kommer att hjälpa investerare att
snabbt utvärdera affärsfasen av bolaget, dess möjligheter och lämplighet för en viss
investering. Sådan utvärderingsprocesser kommer också att hjälpa företagare att
etablera en korrekt handlingsplan till en rätt sorts finansiering under samtliga olika
affärsfaser.
Dessutom kan denna plattform också innehålla olika affärsplaneringsverktyg som
exempelvis Business Model Canvas, Value Proposition Canvas, affärsplaner, kalkyler,
SWOT, simuleringar, kreditratingsmodeller och så vidare - som ska hjälpa företagare
att utveckla sina företag och underlätta i processen med att ansöka om finansiering.
Plattformen kan också utvecklas i samarbete med Region Skånes hemsida
Innovationssystem – Region Skåne, där företagare och entreprenörer kan hitta all
nödvändig information om eventuella bidrag och "mjuka pengar" i regionen (Region
Skåne, 2015).
Därtill, kan man även ha följande funktioner:


Beroende på hur aktiv han eller hon är på plattformen, kan entreprenörer och/eller45
investerare också öka i nivå och samtidigt öka sina chanser att bli kontaktade av
potentiella motparter.
Länkar till VC:s, crowdfundingsidor och affärsänglar. Pitchar från crowdfundingsidor
kan exempelvis länkas till finansiering.nu och på så sätt får crowdfundingsidorna
gratis reklam.
45
Lägg märke till ”och/eller” i meningen. Anledningen till att det står just och/eller, är för att förhoppningen är
att man får en ökad konkurrens mellan investerarna om de "ultimata" entreprenörerna. Därmed uppstår det en
konkurrens mellan investerarna, en konkurrens som är fördelaktig för entreprenörer och företag. En av
respondenterna frågade, ”hur kommer det sig att det alltid är entreprenörer som måste hitta finansiering, och inte
vice versa”? Den råder i dagsläget en relativt stark konkurrens mellan bankerna, om deras banklån till
privatpersoner och företag, tack vare tjänster som till exempel Compricer.se där man kan se och jämföra deras
olika villkor. Men en liknande tjänst finns inte för riskkapital.
53





Ett samarbete med alla högskolor, universitet, science parks samt inkubatorer i
Sverige.
Mailutskick till medlemmarna så fort man har blivit matchad med en motpart.
Exempelvis "vi har nyss hittat en investerare enligt dina sökkriterier".
Kunna sätta betyg på varandra, genom att trycka på en "gilla" knapp. På så sätt tar
man tempen på marknaden.
En Investment grid där entreprenörer får skriva in sina betyg från 1-10 på en del olika
parametrar.
Det är särskilt viktigt att ha en plattform som finansiärer och entreprenörer verkligen
möts på. Därför är det viktigt att ha en nära samverkan med VC´s och exempelvis
SVCA samt Connect och Almi Invest. Dessutom är storleken väldigt betydelsefull,
och det är därför att rekommendera att det blir ett nationellt projekt. Grundare och
ägare av plattformen kan exempelvis vara SISP tillsammans med alla science parks
och inkubatorer i hela Sverige, SVCA, Almi, Connect, staten, kommuner eller
landsting. Ju fler parter som är med, desto lägre kostnader. Enligt några av våra
respondenter, bland annat en IT-tekniker samt en webb- och speldesigner, skulle en
sådan sida eller applikation, kosta några hundra tusen kronor att ta fram. Därutöver
behöver man pengar för underhåll och marknadsföring.
3.11 Sammanfattning och slutsats
Det rekommenderas att uppdragsgivarna använder sig av värdefulla reala optioner när man
ska implementera de ovan nämnda förslagen. Med andra ord, ska man utnyttja värdet med den
valfrihet och de alternativ som finns, och på så sätt prova sig fram. Man kan exempelvis börja
med en Spindelman - en kompetent och erfaren person som kan allt inom företagande och
entreprenörskap, med goda kontakter och ett brett nätverk i olika relevanta branscher. Denna
person ska dessutom skapa en god kontakt med samtliga finansiärer som kan tänkas vara
relevanta för regionala företag; stiftelser och andra aktörer med "mjuka pengar", offentliga
aktörer, banker, VC-bolag, Buyout-bolag, affärsänglar, aktörer inom crowdfunding, förmögna
privatpersoner som kan tänka sig att investera "i det tysta", institutionella investerare samt
regionala företag med överskott i sin likviditet som är intresserade av att investera i andra
bolag. Dessutom ska Spindelmannen ha kontakt med alla de stödfunktioner och relevanta
organisationer som finns i regionen såsom inkubatorer och science parks,
Nyföretagarcentrum, Företagarna, Almi, Högskolan Kristianstad och Blekinge Tekniska
Högskola, kommunerna, Region Skåne och Blekinge, med flera. Allt i syfte att matcha rätt
kapital, kunskap och kompetens, med de regionala företagen som behöver det. Tar man ett
steg längre kan man även anpassa Spindelmannen till IT-åldern, då har man plötsligt en
nationell internetbaserad Spindelman - en finansieringsplattform som fungerar som en
webbplats eller en mobilapplikation. Denna ska innehålla allt där finns inom
företagsfinansiering och ska erbjuda sina besökare en komplett mötesplats för investerare och
finansiärer.
Om det sedan visar sig att det finns intresse samt ett tillräckligt kapitalunderlag att starta ett
regionalt tillväxtkapitalbolag, rekommenderas det att man startar ett privat aktiebolag, som är
54
relativt billigt och enkelt. Huvudfokus bör ligga på sållningsprocessen och riskminimeringen,
att satsa på rätt målgrupp, ha låga managementkostnader, ha alla avtal och dokument på plats,
kunna bidra med kunskap, kompetens och nätverk, samt beslutsfattandet och styrningen i
bolaget. Investeringar bör ske genom att man tecknar konvertibler i utvalda företag, med en
ränta på 15-25 %, och en löptid på 4-8 år. Om det privata aktiebolaget börjar komma upp i
tvåhundra investerare, kan man på ett relativt enkelt sätt göra om det till ett publikt aktiebolag
genom att bland annat öka aktiekapitalet till 500 tkr. Växer man ytterligare, kan man ansöka
om en registrering alternativt ett tillstånd hos Finansinspektionen för en alternativ
investeringsfond (AIF). Detta är betydligt dyrare och mer komplext då man behöver resurser
för compliance och regelefterlevnad, administration, rapportering, jurister, revisorer och
riskhantering. Dessutom lär man ha högre lönekostnader på grund av den större
organisationen. Å andra sidan kan man vända sig till hur många investerare som helst, och
man har helt fria tyglar i sitt arbete.
I bilaga 5-10 kan man se SWOT-analyser samt Business Model Canvas på samtliga tre
alternativ, RTB, Spindelmannen samt Finansieringsplattform.
55
4 Analys KON-TIKI-modellen46
Nedan kommer det inledningsvis att presenteras vad analysen från enkätundersökningen gav
för svar, de olika statistiska redskapen som använts för att bedöma värdet av statistiken. Efter
detta kommer en genomgång av olika juridiska aspekter kring olika tillvägagångssätt, för att
få ut ägarkapital till entreprenörerna att presenteras. Avslutningsvis presenteras en alternativ
lösning samt en sammanfattning av KON-TIKI-modellen.
4.1 Analys från enkätundersökningen
Enkätundersökningen riktade sig till elever som studerar på HKR. Enkäten skickades ut dels
via mejl och dels på den läroplattform som används av eleverna på HKR (itslearning). Totalt
erhölls 98 gilltiga svar. Fördelningen av eleverna kan ses i bilaga 11. Kontrollvariablerna har
varit; Kön, Ålder, Kommun, Utbildning samt Läsår.
För att göra undersökningen mer inriktad på vad vi ville undersöka så har kontrollvariablerna
specificerats på de variabler som kändes mest relevanta. Kön, Ålder, Utbildning och Läsår har
ställts mot värderingstalen för att se om dessa har haft betydelse kring vilken faktor som är
mest viktig. Vilken kommun man kom ifrån har bedömts endast spela roll när det kom till var
man kunde starta företag i framtiden och testades således endast mot denna kontrollvariabel,
avslutningsvis mättes det hur väl man kände till HKR-Innovation och Krinova, detta ställdes
gentemot hela populationen, resultaten går att se i bilaga 12 och 13. För att se alla frågorna i
sin helhet så hänvisas det till med bifogade pdfen47.
Inledningsvis mättes det dock om de oberoende variablerna var normalfördelade eller inte,
detta gjordes med hjälp av ett flertal Kolmogorov-Smirnovtest. Resultaten visar att inga av
medelvärdena var normalfördelade - detta försvårade möjligheterna att påvisa signifikans i
medelvärdena (bilaga 14 och 15). Därefter testades huruvida det finns en positiv korrelation
mellan flera variabler, detta gjordes med hjälp av Spearmans rho och resultaten redovisas i
bilaga 16 till 19. Dessa tester visar vidare på konstigheter i undersökningen. På samtliga
mätmoment återfinns positiv korrelation mellan minst en av frågorna. Detta kan dock i vissa
fall inte ses som någon större konstighet då det exempelvis i bilaga 16 påvisas korrelation
mellan professionell vägledning och kunskap - detta innebär således att respondenterna
troligtvis ser dessa två begrepp som snarlika - vilket de ju är. Vidare visade bilaga 17 att brist
på erfarenhet hade en korrelation med brist på nätverk och brist på kunskap om företagande,
vilket i sig inte heller är speciellt märkvärdigt. I bilaga 18 och 19 återfinns dock mer
konfunderande korrelationer - den korrelation som återfinns i bilaga 18 kommer inte att
analyseras och den korrelation som återfinns i bilaga 19 får anses ha att göra med det väldigt
höga resultatet i samtliga faktorer. Då samtliga faktorer har följt varandra i mycket höga
värden torde detta skapa en korrelation mellan värdena. Vidare testades det även om en
46
För att läsa mer om KON-TIKI-modellen hänvisas det till dokumentet "UP n' KAMM" av Lindström, Lindhe,
Kristensen och Ferhatbegovic.
47
Precis om med Exceldokumentet och Worddokumentet så är detta dokument ett tillhörande dokument till
rapporten, men har bifogats separat från rapportens innehåll.
56
faktorering av variablerna skulle kunna skapa en mindre samkorrelation - men för låga
Kaiser-Meyer-Olkin värde i samband med inte speciellt mycket bättre resultat gjorde att detta
inte gjordes.
I tabellen nedan kan man se hur stor betydelsen var kring om man vill starta sitt bolag i
nordöstra Skåne eller ej - beroende på om man var bosatt i Hanöstad eller inte, detta hade
även en signifikant betydelse och får ses som statistiskt säkerställt. Generellt sätt var
målgruppen positivt inställd till att starta sitt företag i nordöstra Skåne (15 var positivt
inställda, 8 var negativt inställda och 9 visste inte). Men om man var bosatt i Hanöstad var
man upp emot 10 % mer positivt inställd till att starta ett företag i nordöstra Skåne i
framtiden. Detta kanske inte är så värst anmärkningsvärt, men det är dock någonting som man
kan ha med sig vid en eventuell rekrytering av entreprenörer.
Tabell 4.1 Modellsummering kring betydelsen för var man bor och vill starta företag
R
0,346
From model
Adjusted R Std. Err. of
Square
Estimate
R Square
0,12
0,09
0,78
Tabell 4.2 ANOVA kring betydelsen för var man bor och vill starta företag
Sum of
Squares
2,57
18,91
21,52
Regressionᵃ
Residual
Total
ᵃ=Signifikans 0,049
df
1
31
32
Mean
Square
2,57
18,94
21,52
F
4,21
Vidare mättes det även hur väl HKR-Innovation och Krinova var känt hos populationen, detta
mättes för att se om detta kunde förklara varför de IKS stöd som finns tillgängliga på skolan
och via HKR-Innovation används så sällan i jämförelse med exempelvis BTH. Detta kan man
se i bilaga 12 och 13; både HKR-Innovation och Krinova är ganska okänt hos respondenterna,
även om en del känner till organisationerna så vet de trots detta inte vad organisationerna gör,
detta torde vara någonting att jobba på för att förbättra användandet av de bidrag som finns
tillgängliga.
När det handlade om vad som skulle ha varit viktigast om någon av respondenterna skulle få
lov att ingå i ett team som skulle starta ett eget aktiebolag (utan någon egen kostnad). Så
beskrevs det att få hjälp med uppstartsfinansieringen var den näst minst viktiga faktorn. I en
range mellan 1 och 7 fick uppstartsfinansieringen ett medelvärde på 4,61, strax före att tjäna
mycket pengar som hamnade på 4,17. De två viktigaste aspekterna var att man skulle få
professionell vägledning och att få ingå i ett bra team (5,33 respektive 6,01). Väldigt
anmärkningsvärt var även att medianen för aspekten att få ingå i ett bra team var 7, detta står
inte med i tabellen över värdena, men är trots allt 7. Att den fick värdet 7 är av stor vikt då det
innebär att mer än hälften av respondenterna menade på att få ingå i ett bra team var så viktigt
som det bara går i skalan - i en eventuell process är det därför av oerhört stor vikt att bra team
bildas, för att de potentiella användarna ska bli nöjda.
57
Tabell 4.3 Vad är viktigast om du ska ingå i ett KON-TIKI-team
Range
Mean
SD
Variance
Att få hjälp med
uppstartsfinansieringen
6
4,61
1,84
3,37
Att få ingå i ett bra team
6
6,01
1,48
2,18
Att få chans att tjäna mycket pengar
Att du skulle få professionell
vägledning för att lyckas
6
4,17
1,45
2,09
6
5,33
1,52
2,32
Bland de personerna som inte var intresserade av att starta företag i framtiden gavs brist på
nätverk, pengar och affärsidé som de största anledningarna till att man inte var intresserad,
4,69, 4,61 respektive 4,44 var medelvärdena för dessa faktorerna. Dock så låg hela spannet
mellan den anledning som gav minst värde och mest värde endast på 1,17, således är det svårt
att se en tydlig anledning som viktigare än någon annan. Men dock kan det som sagt
poängteras att medelvärdet kring bristen av affärsidéer är bland de största - och detta skulle
kunna påvisa ett behov av fler affärsidéer till högskolans studenter för att få igång
företagandet. Således ett behov liknande det som KON-TIKI ska fylla.
Tabell 4.4 Varför vill du inte starta företag
Range
Mean
SD
Variance
Brist på pengar
6
4,61
1,66
2,77
Brist på kunskap kring företagande
6
4,06
1,96
3,90
Brist på nätverk
6
4,69
1,78
3,16
Brist på erfarenhet
6
4,35
2,08
4,31
Brist på tid
6
3,52
1,92
3,69
Brist på affärsidé
6
4,44
2,05
4,21
För stora risker
6
4,33
1,82
3,32
Bland de som däremot var intresserade av att starta ett eget företag i framtiden var nätverk
och finansiering de två viktigaste faktorerna att få hjälp med, dessa gav medelvärde på 5,45
respektive 4,91. Att kunskap och professionell vägledning korrelerar här kan dock ha viss
betydelse, dock får dessa ses som något mindre viktiga i sammanhanget.
Tabell 4.5 Vad behöver du hjälp med kring företagande
Range
Mean
SD
Variance
Hur viktig är finansiering
6
4,91
1,84
3,40
Hur viktig är kunskap
6
4,09
1,53
2,34
Hur viktig är nätverk
6
5,45
1,56
2,44
Hur viktig är professionell vägledning
6
4,36
1,50
2,24
Generellt sätt kan man således säga att den professionella vägledningen och kunnande kring
företagande som Krinova kan hjälpa till med valdes bort av respondenterna - istället sågs
58
främst affärsidén, finansieringen och nätverk som de viktigaste faktorerna. Nätverk var för
övrigt den faktorn som placerades högst upp på både de som var intresserade respektive inte
intresserade av att starta ett eget företag.
Vidare kan det även läggas till att användandet av kontrollvariabler i undersökning gav
marginell till ingen påverkan av resultatet, den skillnad som återfanns var dock inte
signifikant eller relevant (på grund av för få deltagare inom vissa kontrollgrupper). Dessa
redovisas därför inte - trots att olika analyser kring signinfikans och samkorrelation finns i
bilagorna48.
4.2 Juridiskt skydd
Ett holdingbolag är ett aktiebolag som vanligtvis äger mer än femtio procent av aktierna i
andra bolag. Holdingbolag har vanligtvis ett långsiktigt och stabilt syfte med sitt ägande
(aktieskolan, 2009; bolagsvärden, u.å.). Anledningen till att man väljer företagsformen
holdingbolag när man ska driva och förvalta flera mindre aktiebolag är främst på grund av två
faktorer, dels handlar det om att det finns skattefördelar med att ha ett holdingbolag.
Genom att ha ett holdingbolag kan man samla vinsten från alla sina företagsförsäljningar i
moderbolaget utan att betala någon skatt (bolagsvärden, u.å.). Man har även möjlighet att
överföra utdelningar från dotterbolagen till holdingbolaget utan att betala skatt (bolagsvärden,
u.å.).
Vidare finns det även juridiska fördelar i att ha ett holdingbolag, Lavin (2013) skriver följande
angående det juridiska skyddet och fördelarna med ett holdingbolag:
man begränsar risken i verksamhetsbolagen genom att man kan "flytta upp" och samla medlena i
Holdingbolaget. Skulle ett av verksamhetsbolagen gå i konkurs begränsas skadan till det enskilda
bolaget och Holdingbolagets medel samt övriga verksamheter i "koncernen" skyddas. Lavin
(2013) stycke 18.
Advokat Christian Karlsson spinner vidare på samma linje och menar på att det måste ske stor
misskötsel för att holdingbolaget ska kunna påverkas av eventuella dotterbolags konkurser.
Det juridiska skyddet som nämns ovan kommer från information från en auktoriserad revisor
och en advokat, holdingbolag återfinns nämligen inte i någon lagstiftning och specifika regler
för holdingbolag återfinns därför inte heller i någon specifik juridisk källa. Men källorna
påvisar således att det är säkert att, ur ett juridiskt perspektiv, genomföra KON-TIKI inom
HKR-Holdings regim.
4.3 Olika lösningar
En rad olika lösningar skulle kunna användas för att få aktiebolaget att skifta ägande från
holdingbolaget till entreprenörerna. Det som är av intresse är egentligen hur man på ett så
48
De svar som återlämnades från enkätundersökningen finns att svara se i Exceldokumentet, här återfinns dock
endast rådatan för de som är intresserade av att se andra typer av samband än de som vi har tittat på. För att ta del
av mer analyserad data så hänvisas det till någon av författarna.
59
enkelt och ekonomiskt gynnsamt sätt som möjligt kan lyckas utföra skiftet. Nedan har vi
undersökt följande möjligheter som vi bedömde skulle kunna fungera:





Personaloptioner
Restricted Stock Units (RSU)
Stock Appreciation Rights (SAR's)
Konvertibler
Ge som gåva
Utöver ovan nämnda möjligheter återfinns även exempelvis teckningsrätter och
teckningsoptioner - instrument som fungerar på snarlika sätt med ett val om att teckna aktier i
ett företag - dock så kommer dessa alternativ kräva att värdepapperna registreras för handel
(ABL 30:8) och detta är således ingenting som är av intresse för KON-TIKI-modellen.
4.3.1 Personaloptioner
Personaloptioner kommer med inskränkande villkor som knyter entreprenören till dennes
anställning eller uppdrag. Det kan exempelvis vara att optionen förfaller när anställningen
upphör eller att den inte kan utnyttjas innan ett visst datum (en så kallade intjänandetid). Den
kan heller inte säljas till andra och räknas inte heller som ett värdepapper (Skatteverket, u.å.c).
HKR-Holding kan ge bort personaloptioner till de entreprenörer som ska driva de tomma
bolagen. Det kostar inte HKR-Holding någonting att ge ut personaloptionerna till
entreprenörerna.
I fallet med personaloptioner skulle man således kunna ge ut 80 % av företagets aktier (i form
av optioner) till entreprenörerna och HKR-Holding kan behålla de kvarvarande 20 %. För att
entreprenörerna sedan ska kunna lösa in optionerna till ett i förväg bestämt pris (exempelvis
40 tkr) efter exempelvis två år, kan man kräva att vissa delmål ska vara uppfyllda - så som att
entreprenörerna ska ha varit aktiva i företaget med mera. Vidare skulle man även kunna kräva
att affärsplanen och finansieringen ska vara färdigställda inför specifika tidpunkter. Det bör
givetvis vara realistiska delmål, och det kan således krävas att man tar hjälp av Krinova eller
liknande organisation för att bättre nå måluppfyllelse.
Vidare innebär detta en förmånsbeskattning av entreprenörerna vid det tillfället som de
utnyttjar sina optioner till köp av aktier (Skatteverket, u.å.c). Förmånsvärdet som man får
skatta på består av skillnaden mellan den underliggande aktiens marknadsvärde på lösendagen
och lösenpriset för aktien (det vill säga det pris som entreprenörerna faktiskt betalar).
Ett alternativ är att entreprenören kan lösa ut aktierna när bolaget fortfarande inte har nått ett
allt för högt marknadsvärde, exempelvis när endast affärsplan och förstudier är gjorda. På så
sätt förblir skillnaden mellan marknadsvärdet och lösenpriset betydligt mindre än om
företagets marknadsvärde är väsentligt mycket högre än lösenpriset, och entreprenörerna gör
därmed en lägre vinst som måste förmånsbeskattas. Dock så kan det i detta fall tillkomma
problematik med vad som är det egentliga marknadsvärdet är och en värdering kan bli aktuell
av företaget.
60
En potentiell kalkyl över hur lösningen med optioner skulle se ut är ganska lätt i det fallet då
entreprenören betalar det insatta värdet för aktierna i efterskott. Om entreprenörerna betalar
40 tkr i efterskott så måste företaget öka med 0 % i värde för att man ska nå break-even. Man
kan dock köra med att entreprenörerna ska betala 1 krona i lösenpris för att få sina andelar - i
detta fallet blir det alltså lönebeskattning, sociala avgifter och arbetsgivareavgifter som extra
kostnad på de 39 999 kronor. Ett högre break-even värde är därför att vänta.
Fördelarna med denna metod är att den är billig, HKR-Holding går in med den summa som
krävs för att starta bolaget och säljer sen aktierna för deras ursprungliga värde. Enda sättet
som HKR-Holding kan gå minus på denna affär (i fallet då entreprenören ska betala 40 tkr för
sina 80 %) är om företaget går i konkurs. Om entreprenörerna inte vill fullfölja sitt kontrakt så
återgår optionerna till HKR-Holding och om man gör antagandet att företaget måste ha ökat i
värde för att entreprenörerna ska vara intresserade av att lösa in sina optioner så kommer inte
skattekostnaden och de sociala- samt arbetsgivaravgifterna att vara högre än 100 % av
vinsten. Om företaget dock går i konkurs innan det att entreprenörerna har löst ut sina aktier
riskerar HKR-Holding att förlora 50 tkr per företag.
En annan fördel är även de inskränkande förbehållen som kan sättas in i personaloptionerna här kan krav sättas för att tvinga fram ett visst beteende hos entreprenörerna, så som att de
måste jobba heltid med det nya företaget och att deadlines ska hållas. Dessa upphör att gälla
så fort entreprenörerna har löst ut sina aktier, men fram tills den dagen kan man på ett
effektivt sätt se till att entreprenörerna arbetar i rätt riktning.
Nackdelarna ligger här i att entreprenörerna kan förlora en del av sina incitament för att driva
företaget. De kan vara så att då de inte äger företaget ännu så har de heller ingenting som är
insatt i företaget. Bland annat framkom det ju i entreprenörsprofilen att kontroll av företaget
och dess aktier sågs som en väldigt viktig aspekt. Här ägs ju inte några aktier av entreprenören
i förstaläget. Vidare så presenteras en teori i boken Lögn, lögn förbannad lögn och prognoser
av Riple (2013) som påvisar att rationaliteten försämras när man har mindre att förlora.
Exempel ges bland annat kring om man spelar blackjack med sina egna insatta pengar eller
om man har tagit ut sin initiala insats och endast spelar med sin vinst. Då man har plockat ut
sina pengar så känner man inte att man kan förlora längre och även om man spelar bort hela
beloppet så känner man att man har gått plus minus noll. Detta trots att man när som helst kan
plocka ut sina pengar och få sin vinst samt att ett rationellt tankesätt hade förstått att man
förlorat lika stor summa oavsett (Riple, 2013).
4.3.2 RSU
Entreprenören får en rättighet, en så kallad unit, till ett visst antal aktier per delmål eller efter
en viss period. I fallet som beskrivs ovan får entreprenörerna rättigheter till 80 % av bolagets
aktier en viss period eller efter det att vissa delmål blivit uppfyllda. Även här kan man
inkludera inskränkande villkor som entreprenörerna måste avklara innan de får rätt till att lösa
in sina aktier. Rättigheten värderas utifrån bolagets aktiekurs och kräver full anställning och
intjänande (Skatteverket, u.å.d). Inlösningen till aktier kan även ske stegvis, genom att man
exempelvis ger 20 % av aktierna per år i fyra år.
61
Rent skattemässigt fungerar det på så sätt att beskattning sker vid den tidpunkten då andelarna
konverteras till aktier och även i detta fall kan det således bli dyrt att konvertera aktierna om
företaget har gått för bra (Skatteverket, u.å.d). Även här ligger break-even punkten på 0 %
uppgång (om entreprenörerna betalar 40 tkr för sina andelar).
Detta koncept liknar personaloptioner i väldigt stor utsträckning och samma för- och
nackdelar får ses i de båda exemplen - här kan man dock dela upp andelsgivningen från
företaget och på så sätt behålla entreprenörens incitament under ett bra tag, då man delar upp
andelsgivningen så blir entreprenören endast ägare med små andelar i tagit - förhoppningen är
att detta ska ge entreprenören en känsla av att vara ägare samtidigt som han ska ha incitament
för att nå de senare delmålen likväl.
4.3.3 SAR's
SAR´s är en annan typ av personlig option, vilket innebär att den inte kan säljas till någon
annan (Skatteverket, u.å.e). Optionen ger innehavaren även rätten att erhålla ett belopp i
kontanter som motsvarar marknadsvärdet på den underliggande aktien, minskat med det
fastställda lösenpriset (Skatteverket, u.å.e). De ovan nämnda inskränkande villkoren samt
optionens löptid är valfria även för denna option. Skillnaden mot personaloptioner är att
entreprenörerna efter intjänandeperioden alltså får välja mellan aktier och kontanter. Det här
kan fungera som en bra sållningsprocess – de som inte är intresserade av att fortsätta i bolaget
avtackas med motsvarande belopp. Den kontanta betalningen kan även ge en
motivationshöjande effekt, eftersom att entreprenörerna inte går lottlösa oavsett hur det går
för företaget.
Rent skattemässigt klassas förmånen som en del av entreprenörens tjänsteinkomst (precis som
tidigare nämnda lösningar) och denne förmånsbeskattas vid det faktiska utnyttjandet samt
även vid den tidpunkt som det är möjligt att utnyttja den. Här ligger dock break-even punkten
på 0 % uppgång, men det är även så att om det slår fel så är förlusten 90 tkr istället för 50 tkr
då entreprenörerna har rätt att få 40 tkr för sina andelar.
4.3.4 Konvertibler
En konvertibel är en typ av skuldebrev utgivet av ett företag som kan konverteras till aktier i
företaget till en förutbestämd kurs (Bolagsverket, 2012c). Konverteringen kan oftast ske efter
ett förutbestämt datum, till exempel efter tre år. Konvertibler löper med lägre ränta än vanliga
förlagsbevis då detta kompenseras med chansen att aktien stiger till ett värde över den
förutbestämda konverteringskursen. Risken är lägre än vid rena aktieköp, då innehavaren av
konvertibeln, förutsatt att företaget inte går i konkurs, oftast får tillbaka det nominella
beloppet om det inte skulle vara lönsamt att konvertera. Vid en eventuell konkurs har
konvertibelägare företräde (förmånsrätt) framför aktieägare, men inte framför ägare av
vanliga obligationer (Barklund & Rubil, 2012).
Detta skulle således fungera annorlunda än de tre alternativen som nyss nämndes. Med
konvertibler skulle entreprenörerna stå som ägare till hela företaget och dessutom låna
62
pengarna från HKR-Holding, detta skulle därför inte påverka någon tjänstebeskattning.
Beskattningen skulle istället komma i det senare skedet då HKR-Holding konverterar sitt
skuldebrev till antingen aktier värda mer än köpeskillingen eller pengarna tillbaka. Ett stort
problem är dock att företaget kommer bli skuldbelastat direkt i början. Även om man skriver
att konvertibeln skulle ge HKR-Holding rätt att konvertera aktier så att de innehar ett 20 %
aktieägarinnehav så skulle detta vara en direkt belastning på balansräkningen direkt i början
av företagets grund.
Vidare ser det även ut att vara svårt att ta sig runt det regelverk som menar på att ett företag
inte kan besluta om konvertibler innan det att det är registerat konvertiblerna skulle därför
troligen vara tvungna att belasta entreprenörerna personligen, vilket troligtvis skulle vara svårt
att motivera och incitamentet skulle därför till stor del försvinna (Bolagsverket, 2012c).
Trots att konvertibler ser väldigt svårt ut för KON-TIKI-modellen så ges en kalkyl över hur
konvertibler skulle se ut ur ett finansieringsperspektiv, där räntan ges till 10 %. En potentiell
kalkyl49 över denna lösningen skulle därför kunna se ut enligt följande:
Tabell 4.6 Kostnadsberäkning för konvertibler
Kapital
Inledande lån
50000
Finansiella intäkter (10% per år i 3 år)
15000
Finansiella utgifter (30% per år i 3 år)
4500
Saldo finansiella poster
10500
Totalt
39500
För att gå break-even enligt denna modellen under tre års tid ser formeln ut enligt följande: (0
= -50000 + (5000*3 - 1500*3) + X*0,2). Där X således är 197500 kronor. Break-even för
företaget med en finansiering med konvertibler ligger således på 197500 kronor eller 395%.
Företaget måste alltså här nästan fyrdubbla sitt värde för att HKR-Holding ska kunna få
tillbaka sitt insatta belopp, detta inkluderat den ränta som kan utkrävas från företaget. Även
om det är betydligt mer än i fallet med optionerna så får det ses som ett relativt nåbart mål.
Problemet kvarstår dock när konvertiblerna ska bokföras hos den nybildade företaget. Här kan
det om inte mer kapital införs i bolaget bli dags för en kontrollbalansräkning (om det
överhuvudtaget är möjligt att belasta företaget på detta sätt).
Konvertibler är överlag populära hos många investerare - i stor omfattning tack vare den
relativt lilla risken som investeraren behöver ta. Genom att låna ut pengarna och dessutom få
ränta för besväret så minskar risken. I slutet kan sen HKR-Holding välja mellan att gå in i ett
företag som har gjort vinst och som man bedömer kommer fortsätta med detta eller få tillbaka
sitt insatta belopp. En eventuell risk föreligger således endast om företaget går dåligt, men
49
Observera att uträkningen endast är en uppskattning på vad kostnaden ungefär kommer att ligga på.
63
effekten som Riple (2013) tidigare talade om är förminskad, om inte den höga
skuldsättningsgraden potentiellt sänker incitamentsgraden igen.
4.3.5 Ge som gåva
Om man inte använder något hjälpverktyg alls, utan helt enkelt ger företaget till
entreprenörerna så kommer det i normalfallet att ses som en gåva och gåvor är skattepliktiga
om de ges från företag till privatpersoner i de allra flesta fallen. (Bokföringstips, 2015).
Vidare så beskrivs följande av Skatteverket
Tidpunkten för beskattning och beräkning av förmånens storlek är vid förvärvet av
aktien/värdepappret och förmånen beskattas i inkomstslaget tjänst. Förmånsvärdet är skillnaden
mellan aktiens marknadsvärde vid förvärvet och vad du har betalat. När du säljer aktien får du,
förutom vad du betalat för aktien, även använda det beskattade förmånsvärdet som
anskaffningsutgift vid kapitalberäkningen. Skatteverket (u.å.f)
Vidare innebär detta en totalkostnad50 för HKR-Holding liknande följande modell:
Tabell 4.7 Kostnadsberäkning för ge som gåva
Kapital
Inledande lön (80% av AB1)
40000
Inkomstskatt på lön (57142,86*0,3=17142,86)
17143
Bruttolön
57143
Arb.avg och soc.avg (57142,86*0,3142=17954,29)
17954
Total personalkostnad för HKR-Holding
75097
Övriga kostnader för HKR-Holding (20% av AB1)
10000
Totalt
85097
För att gå break-even enligt denna modellen under tre års tid så måste företaget öka sitt värde
med 851 % till 425 500 kronor ((0 = -85097 + 0,2*X); där X således är 425 500 kronor).
Fördelarna som finns med att ge bort de 80% till entreprenörerna är enkelheten i att överföra
aktierna - vidare så ingår man i ett fullständigt partnerskap med entreprenörerna.
Entreprenörerna kommer även att ha ett något större incitament - då företaget de facto är deras
till 80% redan från början. Exakt hur upplägget ser ut och kommer se ut är redan bestämt och
färdigställt. Vidare kan aktieägaravtal styra upp de olika regler och bestämmelser som ska
återfinnas i företaget.
4.3.6 Alternativ KON-TIKI lösning
En variant som man hade kunnat göra istället för den som återfinns i KON-TIKI, alternativt
en variant som man hade kunnat göra parallellt med den som återfinns i KON-TIKI hade
kunnat vara att HKR-Holding går in i ett senare skede av finansieringen. Detta hade således
50
Observera att uträkningen endast är en uppskattning på vad kostnaden ungefär kommer att ligga på.
64
fungerat på ett liknande sätt som på det sättet som HKR-Holding jobbar på idag - det hade
även varit på mer kommersiella grunder än det som återfinns i den ursprungliga KON-TIKI
konceptet. Den stora skillnaden gentemot ett helt sedvanligt finansieringskoncept hade varit
att affärsidéerna hade kommit från det överskott av affärsidéer som återfinns på Krinova och
därefter skulle företaget genomgå en specifik finansieringsprocess som bland annat inkluderar
att HKR-Holding tar över 20 % av det nystartade företaget..
Konceptet hade startat på HKR i ett samarbete med Krinova, HKR-Innovation, Futurum CC
och HKR-Holding. I en liknande tillställning som den som görs när ToY-challenge drar igång
så hade detta istället handlat om att olika lag skulle visa att de är de mest lämpade för att
förverkliga den affärsidé som tävlingen skulle handla om. Så efter att de olika grupperna hade
suttit och lagt fram en affärsstrategi och ett innovativt tillvägagångssätt med
finansieringsanalysering och övriga krav som man tycker är lämpliga så kommer ett lag att
utses som vinnare. Vinnarna blir alltså det lag som man tror har den största möjligheten att
driva affärsidén vidare till ett kommersiellt företag.
Detta lag kommer sedan att slussas vidare till både HKR-Holding och Futurm CC som
gemensamt går in med aktiekapitalet i bolaget. Därefter fortsätter processen vidare till HKRInnovation och än mer pengar tillägnas entreprenörernas företag. Efter detta stadie hade
företaget blivit placerat på Krinova och där fått än mer vägledning av affärsrådgivarna. Om
företaget i detta skede är i behov av än mer finansiering så återfinns HKR-Holding som en
partner och kan således med lätthet gå in med mer pengar i sitt bolag om det påvisar potential.
Det nya konceptet blir möjligt eftersom man riktar sig till högskolan vilket möjliggör att
HKR-innovation går in med kapitalet från IKS. Vidare så ingår det i tävlingen att HKRHolding ska gå med som partner och att man ska sitta gratis på Krinova i tre månader - detta
för att öka möjligheterna för företaget samt göra konceptet lönsamt för HKR-Holding.
En lämplkig
affärsidé väljs ut
bland de
affärsidéerna som
finns på Krinova.
Marknadsföring
görs på HKR - bland
både forskare och
studenter.
Forskare och
studenter bilar lag
och tävlar om
affärsidén.
Vinnaren blir
sponsrad HKRHolding och
Futurum CC för att
starta ett AB.
HKR-Innovation går
sen in med
ytterligare pengar i
bolaget.
Företaget placeras
nu i Inkubatorn på
Krinova och
påbörjar sin
affärsstrategi.
Vid eventuella
nyemissioner ligger
HKR-Holding som
en partner och blir
den första
finansiären.
Figur 4.1 Processförlopp för en alternativ KON-TIKI lösning
Detta är således ett tillvägagångssätt som hade kunnat komplettera alternativt ersätta den
ursprungliga KON-TIKI-modellen om finansieringslösningarna påvisar att för lite incitament
återges till HKR-Holding samt entreprenörerna.
65
Att studenter på högskolan dessutom beskriver bristen av en affärsidé som en relativt stor
anledning till att man inte startar företag (4,44) så hade detta mycket väl kunnat öka antalet
intressenter från högskolan som hade velat starta ett företag, speciellt om HKR-Innovation
och övriga intressenter hade kunnat ställa sig bakom konceptet.
4.4 Ägandeskydd
Det finns några olika ägandeskydd som bör vidtagas i KON-TIKI-modellen. Aktieägaravtal,
samtyckesförbehåll, förköpsförbehåll och hembudsförbehåll är metoder som kan användas när
ett långsiktigt samarbete ska inledas i ett företag (alltomjuridik, 2014).
Med hjälp av aktieägaravtal kan man vid överlåtelsen sätta flera förbehåll kring äganderätten,
exempel på relevanta förbehåll är enligt alltomjuridik (2014) bland annat följande:





Konkurrens: Förhindra att en ägare använder summan av sålda aktier till att starta en
ny konkurrerande verksamhet
Bodelning: Förhindrar att aktierna kan överföras på en ägares make vid en framtida
bodelning på grund av äktenskapsskillnad
Upphörande av anställning: Förhindra att en ägare behåller sina aktier i bolaget trotts
att han av olika anledningar inte deltar i bolagets verksamhet längre
Vinstutdelning: Att i förhand bestämma hur eventuell vinst ska behandlas - om den
ska återinvesteras eller om den får lov att ges ut till de olika ägarna
En framtida exit: Vad som gäller i samtliga fall när en exit sker, ska hembud, inlösen
eller förköp återfinnas
Således kan HKR-Holding och övriga eventuella ägare öka sin trygghet i att företagets
samtliga ägare jobbar mot samma mål samt att äganderätten alltid kommer att återfinnas inom
den ursprungliga gruppen - om det inte fattas ett beslut om att en annan, ny ägare ska få lov
att gå in i företaget.
4.5 KON-TIKI i sin helhet
Sammanfattningsvis kan således säga att HKR-Holding i den bolagsform de innehar idag
(holdingbolag) är väl skyddade gentemot konkurser i koncernen.
Vidare kan man således säga att det finns olika lösningar som man kan använda, men där
samtliga har för- och nackdelar och där ingen metod i sig är bättre än den andra ur samtligas
perspektiv. Men genom att använda personaloptioner på något sätt kan möjligheten återfinnas
att på ett billigt sätt ge över företaget till entreprenörerna. Entreprenörerna kan endast köpa in
sig i företaget med en vinst, så länge som företaget har gått upp i värde. Låter man dock detta
gå för långt, att entreprenörerna väntar för länge med att köpa in sig i företaget, kan kostnaden
i skatt och övriga avgifter bli väldigt hög, detta i säg innebär en högre beskattning än vad som
hade skett om konceptet hade beskattats i beskattningsgruppen kapital istället. Att se över
möjligheterna att använda en kombination mellan de tre nämnda optionslösningarna skrivna
ovan hade således varit av stort värde. Genom att både använda möjligheten enligt SAR och
66
ge kontanter till entreprenören om denna väljer detta (således för att sålla bort de
entreprenörer som inte är villiga att ge det lilla extra). Samt att man möjliggör delbetalningar
såsom RSU menar att man kan göra för att ge än mer incitament och göra entreprenörerna till
partners redan i tidiga skeden av företagets utveckling. Om man sen inväntar ett väldigt
avgörande beslut, så som ett patentbeslut eller liknande, så hade det för gruppens bästa
(entreprenörerna och HKR-Holding ihop) varit mer gynnsamt om optionen gjordes innan den
stora värdeökningen. Detta då beskattningsgruppen ligger tjänst.
Även en alternativ plan återgavs i ovanstående kapitel, detta kom fram först och främst på
grund av att ingen av de finansieringslösningar som vi hittade i det förstnämnda KON-TIKIkonceptet gav speciellt stora incitament för båda parterna - vi letade då efter större
incitamentsgivande lösningar med den kunskap vi hade inom området finansiering. Genom att
ta hjälp av ett outnyttjat HKR-Innovation och ett än mer outnyttjat Futurum CC kan en
väsentligt större summa pengar komma i rullning, de kommer även att stimulera de väldigt
bra affärsidéer som återfinns på Krinova och som projektet syftade till skulle komma ut i
verkligenheten.
Att HKR-Innovation samt Futurum CC är outnyttjade går att utläsa från dels Torben Olsson
samt Jörgen Borgström som båda menar på att det återfinns kapital inom de båda
organisationerna om det bara hade funnits företag som sökt efter pengarna. Även statistik från
BTH Innovation och Anders Nilsson, som är verksamhetsansvarig på BTH Innovation, menar
på att HKR ligger efter i sina innovationsstöd, Torben Olsson menar på att cirka två stöd ges
ut per år medan Anders Nilsson skulle vilja påstå att 10-11 stycken innovationsstöd ges ut per
år hos honom.
Vidare genomfördes en undersökning för att se huruvida HKR-Innovation och Krinova var
känt på högskolan, när man frågade eleverna som gick på skolan var resultatet dock
nedslående. För att få igång det kapital som återfinns i HKR-Innovation borde därför en större
marknadsföringskampanj dra igång - detta för att få upp antalet ansökning. Men om man
väljer att dra igång den alternativa KON-TIKI-lösningen så hade denna i sig fungerat som en
marknadsföring för organisationerna.
I övrigt för att se vilka aspekter som studenterna tyckte var viktigast kring; vad som är
viktigast om de ska ingå i ett KON-TIKI-team, varför de inte vill starta ett företag, vad de
behöver hjälp med kring företagande samt varför de vill jobba parallellt med skolan så
hänvisas det till bilaga tabellerna 3.2, 4.3, 4.4 samt 4.5, vilka återfinns i rapporten ovan.
67
Referenser
ABL 2005:551 Aktiebolagslag. Hämtad 2015-05-14 från
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Aktiebolagslag-2005551_sfs-2005-551/
Aftonbladet (2013). De tjänar mest i din kommun. Hämtad 2015-05-14 från
http://www.aftonbladet.se/nyheter/listor/article16905832.ab?teaser=true
Aktiebolagstjänst. (u.å.a). Skillnaden mellan publika och privata aktiebolag. Hämtad 201504-10 från http://www.ab.se/foretag-sverige/431-2/publika-och-privataaktiebolag
Aktiebolagstjänst. (u.å.b). Stiftelser. Hämtad 2015-04-10 från http://www.ab.se/foretagsverige/ovriga-foretagsformer/stiftelse
Aktieskolan. (2009). Ägarföretag. Hämtad 2015-04-22 från
http://www.aktieskolan.se/pages/agarforetag.php?select=aktieskolaforts
Aktiespararna. (2012). Värdebolag – Så Känner Du Igen Dem. Hämtad 2015-04-10 från
http://www.aktiespararna.se/ungaaktiesparare/StockMagazine/Artiklar/Arkiv/Vardebolag---sa-kanner-du-igen-dem/
Aktietorget. (2015). AT Index. Hämtad 2015-04-10 från
http://www.aktietorget.se/InvestorIndex.aspx
Alltomjuridik. (2014). Inget aktiebolag utan aktieägaravtal. Hämtad 2015-04-22 från
http://www.alltomjuridik.se/foretagarpaketet/inget-aktiebolag-utanaktieagaravtal/
ALMI. (u.å.). Lättläst om ALMI. Hämtad 2015-05-12 från http://www.almi.se/OmAlmi/Lattlast-om-Almi/
Andersson, J. (2015). Finansiering av tidiga bolag. u.o.
Bank24.nu. (2015). Jämför Företagslån. Hämtad 2015-04-14 från
https://www.bank24.nu/foretagslan/
Barklund, K. & Rubil, G. (2012). Renässans för konvertibler och andra räntebärande
instrument. Hämtad 2015-05-14 från
http://www.aktiespararna.se/sajt/kontakt/lokalavdelningar/lok/aktiespararna/Ore
broSydnarke/Borskronika/Tidigare-borskronikor/Renassans-for-konvertibleroch-andra-rantebarande-instrument/
Billevo. (2013). Om Billevo. Hämtad 2015-04-16 från https://www.billevo.se/om-billevo/
Blomquist, A. & Lundberg, F. (2014). Nya regler för ALI-förvaltare. u.o.
68
Bokföringstips. (2015). Bokföra gåvor till anställda och gåva till anställd (bokföring med
exempel). Hämtad 2015-04-24 från
http://www.bokforingstips.se/artikel/bokforing/gavor-till-anstallda.aspx
Bolagsverket. (2012a). Privata aktiebolag. Hämtad 2015-04-22 från
http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/starta/privat/privata1.3236
Bolagsverket. (2012b). Vad är en Ekonomisk Förening Hämtad 2015-04-22 från
http://www.bolagsverket.se/ff/foreningsformer/ekonomisk/vad-1.1700
Bolagsverket. (2012c). Konvertibler. Hämtad 2015-04-22 från
http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/driva/aktiekapitalet2/k
onvertibler
Bolagsverket. (2015). Privata aktiebolag. Hämtad 2015-04-22 från
http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/starta/privat/publika1.3237
Bolagsvärden. (u.å.). Har du funderat på vilka fördelar ett Holdingbolag ger på lång sikt?.
Hämtad 2015-04-22 från http://www.bolagsvarden.se/page.php?p=56
Broomé, A. (2013). Investeraravdraget ger lägre skatt. Hämtad 2015-04-20 från
http://www.aktiespararna.se/artiklar/Reportage/Investeraravdrag-ger-lagre-skatt/
Castrataro, D. (2011). A social history of crowdfunding. Hämtad 2015-05-14 från
http://socialmediaweek.org/blog/2011/12/a-social-history-of-crowdfunding/
Cervenka, A. (2013). Så Tillåts Megabankerna Mörka Sina Risker. Hämtat 2015-05-14 från
http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2013/04/03/sa-tillats-megabankerna-morkasina-risker/
Compriser. (2015). Jämför Sparräntor och Sparkonton. Hämtad 2015-04-11 från
https://www.compricer.se/sparande/
Corpia. (2015). Om Oss. Hämtad 2015-04-14 från: http://www.corpia.se/about
Crowdcube. (2014). Om Crowdcube. Hämtad 2014-04-16 från
https://www.crowdcube.se/pg/om-crowdcube-83
Dagens Industri. (2015). Svenska Index. Hämtad 2015-04-21 från
http://www.di.se/indikatorer/svenska-index/
Dehling, S. (2013). Crowdfunding: A Multifaced Phenomenon. Hämtad 2015-05-14 från
http://essay.utwente.nl/64436/1/Master_Thesis_SebastianDehling.pdf
69
Ekonomifakta. (2014). Blekinge län. Hämtad 2015-05-14 från
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Ditt-lan-isiffror/Oversikt-for-region/?region=1000
Elmoznino-Laufer, M., Svensson, L.,Wennberg, K. & Berglund, H. (2013).
Affärsängelnätverk och investeringar. u.o.
FAR. (2013). Ny lag för förvaltare av alternativa investeringsfonder. Hämtad 2015-04-23
från http://www.farakademi.se/Artiklar/Finans/Ny-lag-for-forvaltare-avalternativa-investeringsfonder/
Fogelström, K., Andersson, J. & Alvek, A. (2014). Finansiering av små och medelstora
tillväxtföretag i Skåne. u.o.
Fogelström, K. & Nilsson, C. (2013). Änglar i Skåne: En lönsam affär. Hämtad 2015-05-14
från http://oresundstartups.com/wp-content/uploads/2013/09/%C3%84nglar-iSk%C3%A5ne-en-l%C3%B6nsam-aff%C3%A4r-brief.pdf
Fundcurve. (2014). Om Fundcurve. Hämtad 2015-04-17 från https://fundcurve.se/omfundcurve
Fundedbyme. (2015). What is FundedByMe. Hämtad 2015-04-16 från
https://www.fundedbyme.com/en/what-is-fundedbyme/
Fölster, S. & Snellman, V. (2013). Svenskarnas sviktande vilja att investera i nya företag.
Hämtad 2015-05-14 från
http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmat
erial/Rapporters/svenskars-sviktandeviljapdf_533176.html/binary/Svenskars%20sviktande%20vilja.pdf
Företagarna. (2013). Investeraravdrag. Hämtad 2015-04-14 från
http://www.foretagarna.se/Opinion/Tillvaxt/Investeraravdrag/
Gage, D. (2012). The Venture Capital Secret: 3 Out of 4 Start-Ups Fail. Hämtad 2015-05-14
frånhttp://www.wsj.com/articles/SB10000872396390443720204578004980474
29190
GOV.UK. (2015). Welcome to GOV.UK. Hämtad 2015-04-15 från https://www.gov.uk
Howard Partners. (2007). Study of the Role of Intermediaries in Support of Innovation. u.o.
Hugo, K. (2014). Småbolagsfonder utklassade börsen 2013. Hämtad 2015-04-17 från:
http://www.svd.se/naringsliv/pengar/sparande/smabolagsfonder-utklassadeborsen_8911832.svd
Indiegogo. (2015). How It Works. Hämtad 2014-04-16 från https://www.indiegogo.com/learnhow-to-raise-money-for-a-campaign
70
Investdor. (2015a). How It Works. Hämtad 2015-04-16 från
https://www.invesdor.com/finland/en/how-it-works
Investdor. (2015b). How It Works – After the Round. Hämtad 2015-04-16 från
https://www.invesdor.com/finland/en/how-it-works#after-the-round
Investopedia. (2015). Crowdfunding. Hämtad 2015-04-09 från
http://www.investopedia.com/terms/c/crowdfunding.asp
Johansson, D. Palmberg, J. & Bornhäll, A. (2013). Riskkapitalförsörjning i små och
medelstora företag: utbud eller efterfrågan?. Stockholm: Svenskt Näringsliv
Johansson, F. (2012). Moderbolagets ansvar för dotterbolags skulder: Varför finns det ingen
lagstiftning om ansvarsgenombrott i Sverige?. Hämtad 2015-05-14 från
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=2966064&fil
eOId=2966065
Just In Time Management. (u.å.). The 7 stages of business life cycle. Hämtad 2015-05-14 från
http://www.justintimemanagement.com/the-7-stages-of-business-life-cycle
Kelleher, C. J. & MacCormack, J. J. (2004). Internal rate of return: A cautionary tale.
Hämtad 2015-05-14 från
http://www.mckinsey.com/insights/corporate_finance/internal_rate_of_return_a
_cautionary_tale
Kessling, M. (u.å.) Om Almi Invest. Hämtad 2015-05-14 från http://www.almi.se/AlmiInvest/Om-Almi-Invest/
Kickstarter. (2015). What is Kickstarter. Hämtad 2015-04-16 från
https://www.kickstarter.com/learn?ref=what_is_kickstarter
Koller, T., Goedhart, M. H. & Wessels, D. (2010). Valuation: measuring and managing the
value of companies. (5. ed.) Hoboken, N.J.: Wiley
Lagorio-Chafkin, C. (2010). How to Structure an Earn-out. Hämtad 2015-05-14 från
http://www.inc.com/guides/earn-out-structuring.html
Lahti, H. (u.å.). Uppdragsbeskrivning ToY 4. u.o.
LAIF 2013:561 Lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Hämtad 2015-05-14 från
http://www.riksdagen.se/sv/DokumentLagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2013561-om-forvaltare-a_sfs2013-561/?bet=2013:561
Lavin, K. (2013). Holdingbolag: Att bilda aktiebolag / Registrera företag (AB). Hämtad
2015-04-22 från http://revisorhelsingborg.se/tag/holdingbolag/
71
Lidén, E. (2014). Så startar du fondbolag. Hämtad 2015-04-22 från
http://theinsider.se/2014/06/23/sa-startar-du-fondbolag/
Lodin, S. (2015). Inkomstskatt: en läro- och handbok i skatterätt. D. 1. (15., [uppdaterade]
uppl.) Lund: Studentlitteratur
Långuide.se. (2015). Låna Pengar: En Guide. Hämtad 2015-04-16 från
http://www.långuide.se
Morningstar. (2015). Sverigefonder. Hämtad 2015-04-21 från
http://www.morningstar.se/Funds/Quickrank.aspx?treenode=19&cb=on&sort=Y
ear_5&ascdesc=Desc
Myers, S. C. & Majluf, N. S. (1984). Corporate Financing and investment decisions when
firms have information that investors do not have. Journal of Financial
Economics. 13(1), 187-221.
Nasdaq. (2015). Obligationer Sverige.Hämtad 2015-04-21 från
http://www.nasdaqomxnordic.com/bonds/sweden/microsite?Instrument=XSSEP
ARE_002_RTL
Nordea. (2015). Vårt Fondutbud. Hämtad 2015-04-21 från
http://www.nordea.se/privat/sparande/fonder/fondutbud.html
Nordström, C. (u.å.). Innovationslån: för innovationsprojekt i ett tidigt skede. Hämtad 201505-14 från http://www.almi.se/Ska-erbjudanden/Innovationslan/
Norén, A. (2013). Ekonomipristagare dömer ut svenskars fondsparande. Hämtad 2015-04-21
från http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/ekonomipristagare-domer-utsvenskarnas-fondsparande
Ohlson, J. A. (1980). Financial ratios and the probabilistic prediction of bankruptcy. Journal
of accounting research, 18(1), 109-131
Petersson, J. (2014). Nya Fondspararfavoriten Pressas av Räntan. Hämtad 2015-04-13 från
http://www.privataaffarer.se/borsguiden/fonder/nya-fondfavoriten-pressas-avrantan-700115
Pink-Harper, S. A. (2015). Educational Attainment: An Examination of Its Impact on
Regional Economic Growth. Economic Development Quarterly. 29(2), 167-179.
Piper, B. (2009). Sökes: Kapitalstarka kvinnor som änglar.... Hämtad 2015-05-14 från
http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/sokes-kapitalstarka-kvinnor-somanglar/
Region Skåne. (2015). Det skånska innovationssystemet. Hämtad 2015-04-12 från
http://innovationssystemet.skane.com
72
Riksbanken. (2005). Riskkapitalbolagen i Sverige. Hämtad 2015-05-14 från
http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_FS
/FS_05_1_artikel1.pdf
Riksgälden. (2013). Investerarskyddet och fondsparande. Hämtad 2015-04-23 från
https://www.riksgalden.se/sv/Insattningsgarantin/Om_Investerarskyddet/Safungerar-investerarskyddet/Investerarskyddet-och-fondsparande/
Riksrevisionen. (2014). Statens Insatser för Riskkapitalförsörjning – I Det Senaste Laget
(RIR 2014:1). Stockholm: Riksrevisionen
Riple, A. (2013). Lögn, förbannad lögn & prognoser: en bok om finansmarknadens
självbedrägerier. Stockholm: Norstedt
SCB. (2010). Kommuner rangordnas efter störst andel miljonärer 2007 (nettoförmögenhet).
Hämtad 2015-05-14 från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efteramne/Hushallens-ekonomi/Inkomster-och-inkomstfordelning/Hushallenstillgangar-och-skulder/83216/2007A01K/Kommuntabeller/Kommunerrangordnade-efter-storst-andel-miljonarer-2007-nettoformogenhet-Korrigerad2010-03-22/
SCB. (2014). Befolkningens Utbildning Efter Kommun 2014. SCB (Sveriges Officiella
Statistik)
SISP. (u.å.). Guide till såddinvesteringsverksamhet: Projekt Svenskt Tillväxtsådd. u.o.
Skatteverket. (u.å.a). Investeraravdrag. Hämtad 2015-04-11 från:
http://www.skatteverket.se/privat/skatter/vardepapper/investeraravdrag.4.10cbb
69314111c2d94ba38b.html
Skatteverket. (u.å.b). Stiftelser. Hämtad 2015-04-14 från:
https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/foreningar/stiftelser.4.6a668
8231259309ff1f800028304.html
Skatteverket. (u.å.c). Personaloptioner. Hämtad 2015-04-14 från:
http://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/formaner/incitamentspr
ogram/personaloptioner.4.69ef368911e1304a625800014505.html
Skatteverket. (u.å.d). Restricted Stock Units - RSU. Hämtad 2015-04-14 från:
http://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/formaner/incitamentspr
ogram/rsu.4.69ef368911e1304a625800016613.html
Skatteverket. (u.å.e). SARs — Stock Appreciation Rights. Hämtad 2015-04-14 från:
https://www.skatteverket.se/servicelankar/otherlanguages/inenglish/individuals
employees/doyouparticipateinastockincentiveplan/sarsstockappreciationrights.
4.58a1634211f85df4dce800013088.html
73
Skatteverket. (u.å.f). Aktier. Hämtad 2015-04-14 från:
http://www.skatteverket.se/privat/skatter/arbeteinkomst/formaner/incitamentspr
ogram/aktier.4.69ef368911e1304a625800014393.html
Slättö Förvaltning. (u.å.). Professionell investerare. Hämtad 2015-05-02 från:
http://slattoforvaltning.se/professionell-investerare/
Strandberg, J. (2013). Hög realavkastning på börsen de senaste 24 åren. Hämtad 2015-04-23
från https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2013/05/10/hogrealavkastning-pa-borsen-de-senaste-24-aren.html
Studdard, N. L. (2006). The effectivness of entrepreneurial firms knowledge acquisition from
a business incubator. International Entrepreneurial and Management Journal.
2(2), 211-225.
SVCA. (2013). SVCA:s Årsrapport 2013. Hämtad 2015-05-14 från http://www.svca.se/wpcontent/uploads/2014/10/20141031-Grafer-2013.pdf
SVCA. (2015). Om Private Equity. Hämtad 2015-04-14 från http://www.svca.se/om-privateequity/
Swedbank Robur. (2015). Fondtorget. Hämtad 2015-04-21 från
https://www.swedbank.se/privat/spara-ochplacera/fondtorget/fondlista/index.htm
Söderblom, A. (2012). The current state of the venture capital industry. Örebro: Eklunds
tryckeri
Söderblom, A. & Samuelsson, M. (2014). Sources of capital for innovative startup firms: An
empirical study of the Swedish situation. Örebro: Örebro Universitet
Tillväxtanalys. (2013a). Riskkapitalstatistik 2013: Venture Capital - Investeringar i Svenska
Portföljbolag. (2014 05). stersund Myndigheten För Tillväxtpolitiska
tvärderingar och Analyser.
Tillväxtanalys. (2013b).
(2013:01). Östersund: Tillväxtanalys.
-
r efter start.
Toborrow. (2015a). Låna Ut Pengar. Hämtad 2015-04-16 från https://toborrow.se/sv/lana-utpengar/
Toborrow. (2015b). Aktuella Budgivningar. Hämtad 2015-04-16 från
https://toborrow.se/sv/aktuella-budgivningar/
Trustbuddy. (2014). Om Trustbuddy. Hämtad 2015-04-16 från https://www.trustbuddy.se/omtrustbuddy/
74
Tykvová, T. (2007). What do economists tell us about venture capital contracts?. u.o.:
Blackwell Publishing Ltd
Ängman, T. (2013. Laif is Life. Hämtad 2015-05-02 från: http://www.oecapital.se/laif-is-life/
75
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
INTRO PERSON
SYFTE MED FRÅGORNA
Berätta om dig själv. Hur gammal du är? Vad har du
för bakgrund? Vilken utbildning? Var kommer du
ifrån? Med mera.
Frågorna ställs så att vi ska kunna lära känna respondenten och dess
INTRO FÖRETAG
företag, få en uppfattning om vilka de är, bryta isen och få dem att
Berätta om ditt företag och dess syfte och mål, vilken
öppna upp sig mer etcetera. Vi vill kunna få en överblick av vilka de
produkt eller tjänst ni erbjuder och i vilken bransch.
är och hur vägen till där de är idag har varit. Denna information kan
Även hur marknad ser ut och era framtidsutsikter.
även vara grund för en eventuell kategorisering av respondenterna.
Just fasen av företaget känns extra viktig då olika företag i olika
Varför startade du företaget? Just inom detta?
faser
kräver olika typer av finansiering och denna kan skilja sig åt
Kan du ge en kort beskrivning av företagets
rätt så mycket.
utveckling från idé till där ni är idag?
Vilken fas skulle du säga att ditt företag befinner sig i
just nu? Exempelvis idé, sådd, lansering, etablering?
RESPONDENTENS FRÄMSTA PROBLEM
Vilka är de främsta utmaningar som du och ditt
företag har mött på vägen?
Har det funnits några problem inom brist av kapital,
nätverk eller kunskap?
Vad är er största utmaning just NU?
Finns det några problem inom brist av kapital,
nätverk eller kunskap?
LÖSNING PÅ PROBLEM
Hur löser eller löste ni utmaningarna?
FINANSIERING
Hur har tillgången på kapital varit under de olika
faserna? Var har kapitalet kommit ifrån och var det
en optimal lösning? Fördelar och nackdelar med den
finansieringen?
Har ni någon koll på hur mycket ni ungefär har
investerat i företaget under de olika faserna
(exklusive tid, det vill säga i rent kapital).
Vad anser du är det viktigaste för dig och ditt
företag när det kommer till kapitalet (är det
exempelvis viktigt att bibehålla ägarkontrollen, att
räntan är låg, hur återbetalningstiden ser ut eller är
det någonting annat?). Har detta skiftat någonting
mellan de olika faserna?
MOTIVATION
Vad vill ni uppnå med ert företag? Är det att växa
och bli så stora som ni bara kan eller finns det andra
värden som ni värderar?
KRINOVA
Varför kom ni till Krinova och på vilket sätt har
Krinova hjälpt er?
Hade ni varit mer intresserade att låna pengar från
Krinova eller någon med anknytning med Krinova än
andra eventuella alternativ?
ÖVRIGT
Några egna tankar eller idéer som har dykt upp?
Öppna frågor där respondenten får säga sitt utifrån sina egna
erfareneheter. Om inte problem kring kapital, nätverk eller kunskap
dyker upp under den inledande frågan, så ställs frågan mer rakt ut
kring om där har funnits problem kring någon av de tre nämnda
faktorerna. Viktigt att få respondensens synpunkt på kapital, nätverk
samt stöd, råd och kunskap, för att få en uppfattning av dess
betyelse för unga företag. Pengar är inte allt och det finns många
faktorer som bidrar till att skapa framgångsrika företag i denna
regionen.
Pudelns kärna med pilotstudien och hela projektet. Här är tanken att
vi verkligen ska få en blick kring vilken volym och i exakt vilket
stadie som finansiering behövs.
Här ställs frågorna till viss del för att ta reda på huruvida
motivationen handlar om att tjäna kapital och att växa? Detta kan
sen eventuellt komma att jämföras med investerarnas svar.
Se efter var Krinova är i bilden och hur respondenten känner inför
att eventuellt ha Krinova i en finansieringsroll.
För att se om respondenten har några egna sista tankar.
76
Bilaga 2 Entreprenörstabell
KATEGORI
SVAR
NAMN / FÖRETAG
12 företag (9 män, 3 kvinnor)
ÅLDER / BOR
Mellan 26-47 (genomsnitt ~36 år). De flesta bor i Kristianstad (5), 2 bor
i Malmö, 1 i Hässleholm, 1 i Grevlunda, 1 Hörby, 1 Åhus.
ÅLDER FTG
Mellan 0,5-10 år (genomsnitt~3 år)
BAKGRUND
9 är svenskar (2 med internationell erfarenhet), 3 är invandrare (Polen,
Holland, Brasilien), som har bott i Sverige 2,5-12.
2 hade en tidigare erfarenhet av att driva ett företag. 2 startade ett
företag precis efter utbildningen.
UTBILDNING
10 har universitetsutbildning (2 har två magistrar, 1 har doktorerat).
Industridesign,
biologi
(molekulär
företagsekonomi/ekonomi
(2),
biologi/marinbiolog)
civilingenjörsvetenskap
(2),
(3),
spelutveckling, kommunikationshantering, internationell förvaltning,
reklammarknadsföring, mat- och måltidskunskap
BRANSCH
IT, webb, livsmedel (4), reklambranschen, 3D bilder, grafisk design, spel
till mobiler och datorer (2), sociala mediatjänster, måltidspedagogik
MARKNAD
Internationell (4), nationell (8)
PRODUKT / TJÄNST
Digitala spel (3), vattenbruksproduktion, ekologiska livsmedelsprodukter
(3), 3D bilder,
service
inom
konsultation (uppfinningar och problemlösning; en
marknadsföring),
webbtjänst
(biljettförsäljningen),
ryggsäck bärsystemet
FAS
Sådd (3), uppstart (6), lansering (2), expansion (1)
KAPITALINTENSIVT
Ja (7), Nej (5),
SYFTE MED FTG
Tjäna pengar (3), frihet (4), miljön/påverkan/förändra (3), utveckla sina
idéer, såg marknadsmöjlighet (3), prova något nytt
77
VARFÖR ÄR NI PÅ KRINOVA?
För lokalens skull (3), nätverk (5), att bolla sina idéer med, få tips från,
kunskap och rådgivning/affärsutveckling (3), bra stämning, bra kvalitet
på service, större finansieringsmöjligheter (2)
UTMANINGAR FÖRR OCH NU
Svår bransch; en dålig region med dålig entreprenörsanda (i
Kristianstadregionen),
att
komma
igång
med
sitt
företag/utvecklingen/driva företag/växa organsikt (4); för mycket
perfektionistisk (att stanna och säga "this is good enough") (2);
Försäljningen/tjäna pengar (5); marknadsföring (hitta nya kunder) (2);
brist på erfarenhet/kunskap (2); kostnadseffektivitet; partnerskap/nätverk
(3); disciplin; att hitta duktig personal; logistik; kapital (3); tillstånd;
likviditet; bokföring
HUR LÖSTES PROBLEMEN
Fick leta upp information själv (2); fokuserade mer på sälj och saker som
genererar inkomster (2); samarbetet med coacher på inkubatorn
(affärsplan, BMC).
FRAMTIDSPLANER
Växa (4); vara lönsam (2); ny marknad; etablera sig (3).
FINANSIERINGEN
Har aldrig sökt kapital; (2); finansierats av egna pengar (7); i behov av
ytterligare investeringar/ska behöva i framtiden (6); inte stora problem
med att finansiering; är inte intresserad av att lämna ifrån sig
ägarandelar/inte affärsänglar dock (5); bidrag från komvux; mest viktigt
för lönerna; har pratat med Connect/ ansökt om finansiering (3);
innovationslån (ska ansöka; fick lån) (2); bank finansierad (2); fick
innovationsstöd (300 000) (1); bidrag från Livsmedelsakademi (Eu
pengar - 1,5 mkr) (1); Almi microlån - 500 000 kr (1); IKS
accelartionsstödet - 300 000 (1)
INTRESSANT MED ETT "TBK"
Skulle vara intressant att få tag i pengar genom Krinova (2);
I KRINOVAS REGI?
kunskapshjälpen och nätverket är viktigare/vore bra om man kan
kombinera det med kunskap och stöd, till exempel för bokföring,
redovisning och dokumentation (5); det är en fördel att vara i inkubatorn
när man söker efter finansiering/bättre legitimitet (2); inkubator som ett
nav; spelar ingen roll (genom Krinova eller nej) (3);
ÖVRIGT
Även mindre summor kan göra mycket för företag; sponsring av företag
- liknande den som finns inom sport och idrott; någonting som Connects
Språngbräda.
78
Bilaga 3 Översikt över finansieringsaktörer
Källa: Anpassning av diagram av Johan Olsén, Almi och Mats Jacobson, Bizz 2.0. Hämtad
från Fogelström, Andersson och Alvek (2014).
79
Bilaga 4 Statliga stiftelser och bolag med riskkapitalverksamhet
Källa: Riksrevisionen (2014)
80
Bilaga 5 SWOT Regionalt Tillväxtkapitalbolag (RTB AB)
81
Bilaga 6 SWOT Spindelmannen
82
Bilaga 7 SWOT Finansieringsplattform
83
Gul text reflekterar entreprenören
Bilaga 8 The Business Model Canvas Regionalt Tillväxtkapitalbolag
Partnerskap
Nyckelaktiviteter
Unikt Värdeerbjudande
Kundrelationer



















KRINOVA
HKR
HKR Holding AB
Kommuner i Hanöstad
Blekinge Business Incubator
CONNECT
ALMI
FUTURUM CC
Innovationskontor Syd
Banker
Affärsänglar
Sponsorer
Interns
Regionförbunden
Entreprenör
(Spindelmannen)


Hålla sig i ajour med
regionala företag
Hitta investeringsobjekt
Finansiera investerngsobjekt


Lättare och snabbare väg till
lokalt kapital
Tillgång till ideér med stor
tillväxtpotential
Ett mer vitalt regionalt
näringsliv


Kanaler








Konstandsstruktur
Intäkts-strömmar




Löner och övriga driftskostnader
Marknadsföring

84
entreprenören och finansiären.
Nära samarbete för att hitta
den bäst lämpade
finansieringslösningen
Förmedla aktuell
information mellan
investerare och entreprenör
Integrations,
implementerings och
konsultationstjänster
Resurser
Kapital
Initiativ, engagerad och
erfaret humankapital
Nätverk
Många bra affärsideér
Röd text reflekterar finansiären
Text utan färg
reflekterar både
Kund-segment
Inkubatorer
Kommunerna i Hanöstad
Banker
En ambassadör
Bidrag från kommunerna i Hanöstad
Investerares kapital
Avkastning från investeringarna




Entreprenör i Hanostad
(~1174)
- Inom Mat-, Hälsa- och
Miljöområdet
- Tillväxtbolag
Affärsänglar
Stora regionala företag
Övriga finansieringsaktörer
Early adopters


Inkubatorföretagen
Regionala
finansieringsaktörer
Gul text reflekterar entreprenören
Röd text reflekterar finansiären
Text utan färg reflekterar både
entreprenören och finansiären.
Bilaga 9 The Business Model Canvas Spindelmannen
Partnerskap
Nyckelaktiviteter
Unikt Värdeerbjudande
Kundrelationer
Kund-segment



















 Gratis vägledning och stöd
 Nära samarbete för att hitta
den bäst lämpade
finansieringslösningen
 Förmedla aktuell information
mellan investerare och
entreprenör

KRINOVA
HKR
HKR Holding AB
Kommuner i Hanöstad
Blekinge Business Incubator
CONNECT
ALMI
FUTURUM CC
Innovationskontor Syd
Banker
Affärsänglar
Sponsorer
Interns
Regionsförbunden
Entreprenörer
VC's
(RTB)






Hitta företag som behöver
investering
Vägleda
Stötta
Skapa kontakt med
investerare
Underhålla sina nätverk
Förmedla information i
nätverken
Samla och dela information
och kontaktuppgifter




Lättare, snabbare och mer
effektiv väg till kapital
Kan erbjuda kunskap och
stöd
Kan hjälpa alla typer av
företag i alla typer av faser
(one stop shop)
Kan hjälpa alla typer av
investerare (one stop shop)
Ett mer vitalt regionalt
näringsliv
Early adopters
Resurser
Kanaler
 Kapital
 Initiativ, engagerad och
erfaret humankapital
 Nätverk
 Många bra affärsideér




Konstandsstruktur
Intäkts-strömmar
 Löner
 Bidrag
 Sponsring
85


Entreprenör I Hanöstad
(~1174)
- Inom Mat-, Hälsa- och
Miljöområdet
- Tillväxtbolag
Affärsänglar
Övriga finansieringsaktörer
Inkubatorer
HKR
Kommunen
En ambassabör


Inkubatorföretagen
Regionala
finansieringsaktörer
Gul text reflekterar entreprenören
Röd text reflekterar finansiären
Text utan färg reflekterar både
entreprenören och finansiären.
Bilaga 10 The Business Model Canvas Finansieringsplattform
Partnerskap
Nyckelaktiviteter
Unikt Värdeerbjudande













Alla typer av investerare
SISP
SVCA
Svenska staten
Sveriges kommuner
Sveriges inkubatorer
Sponsorer
Regioner i Sverige
Entreprenörer
(RTB)
(Spindelmannen)





Skapa en
finansieringsplattform (en
app eller en webbsida)
Bygga partnerskap med olika
aktörer
Underhålla och uppdatera
finansieringsplattformen
Förmedla information i
nätverket
Säkerställa att det finns en
god kontakt med regional
och nationella investerare
Säkerställa att det finns en
god kontakt mellan
investerare och
entreprenörer
Resurser



Kapital
Initiativ, engagerad och
erfaren humankapital
Nätverk






En mer strukturerad
finansieringsprocess
En spridning av information
till entreprenör om olika
finansiärers
investeringspolicy,
avkastningskrav och
finansieringsprocedurer
Ett affärsplaneringsverktyg
Ett lätt sätt att hitta rätt
finansiering
Affärsmarknadsföring
Förenkling av
kommunikationen mellan
olika inkubatorer,
investerare och
entreprenörer
En mötesplats för
finansiärer och
entreprenörer
Kundrelationer




Kanaler


Intäkts-strömmar




86


Konstandsstruktur
Bidrag
Sponsring

Entreprenör i hela Sverige
- tillväxtbolag
Samtliga finansieringsaktörer
Early adopters

Skapandet av en app eller en webbsida
Löner och övriga driftskostnader
Förmedla aktuell information
mellan investerare och
entreprenör
Trovärdig och professionell
tjänst
Aktuell information
Kund-segment
En app eller en webbsida
Olika partneraktörer
Region Skånes
innovationssystemeswebbsida
Inkubatorföretagen
Regionala
finansieringsaktörer
Bilaga 11 Kontrollvariabler
87
Bilaga 12 HKR Innovation (Igenkänning)
88
Bilaga 13 Krinova (Igenkänning)
89
Bilaga 14 Kolmogorov-Smirnovtest 1
90
Bilaga 15 Kolmogorov-Smirnovtest 2
91
Bilaga 16 Spearmans rho 1 Vad behöver du hjälp med kring företagande
92
Bilaga 17 Spearmans rho 2 Varför vill du inte starta företag
93
Bilaga 18 Spearmans rho 3 Varför vill du jobba parallellt med skolan
94
Bilaga 19 Spearmans rho 4 Vad är viktigast om du ska ingå i ett KON-TIKI-team
95
96