Skolmat och skolprestation
Linnéuniversitetet 4LO45U Rektorsprogrammet Självständigt arbete 7,5 hp Grupp 11C HT 2014 Skolmat och skolprestation – en intervjustudie bland lärare och elever i årskurs 9 Sammanfattning: Vi är tre skolledare som har intresserat oss för kosten och dess betydelse för elevernas prestationer i skolan. Kosten har, enligt vår uppfattning, en alldeles för liten plats i skoldebatten. Dessutom upptäckte vi inför vår fallstudie att det fanns begränsad mängd forskning inom området. Vår undersökning har fokuserats på elevernas och lärarnas medvetenhet om kostens betydelse för elevernas förmåga att prestera i skolan. Metoden som vi använt oss av för att besvara våra frågeställningar har varit semistrukturerade intervjuer. Studien är gjord på en kommunal högstadieskola (årskurs 7-9) i södra Sverige. Våra resultat visar att (1) elever uttrycker medvetenhet om att bristande kostvanor får konsekvenser; (2) skolan brister i att informera eleverna om kostens betydelse; samt (3) att en skolmatsalens miljö och måltidens presentation har betydelse för elevernas kostvanor. Vi lägger ner mer pengar på skolluncher än läromedel vilket innebär att det är slöseri med skolans resurser att inte engagera sig i att skapa de bästa förutsättningarna för elevers kostvanor, eftersom det är en förutsättning för att skolans pedagogiska verktyg ska fungera. Lars Börjesson Engin Ilyaz Mattias Lindkvist Förord Ett stort tack till Linda Hiltunen för allt stöd och den hjälp som vi fått under arbetets gång. Utan dina kloka tankar, synpunkter och råd så undrar vi om vi fått vara på Snärt och swung. Vänligen Engin, Lars och Mattias 1 Innehållsförteckning Sammanfattning ...................................................................................................................................... 0 Inledning .................................................................................................................................................. 4 Syfte och frågeställningar ........................................................................................................................ 5 Bakgrund ................................................................................................................................................. 5 Kort fakta om svensk skolmat ............................................................................................................. 5 Vad säger skolans styrdokument ........................................................................................................ 6 Riktlinjer gällande skolmaten .............................................................................................................. 6 Näringsrekommendationer för barn ................................................................................................... 7 Skolmatens betydelse för elevernas prestation i skolan..................................................................... 8 Elevers attityder till skolmat................................................................................................................ 9 Tidigare erfarenheter från den studerade skolan ............................................................................. 10 Metod .................................................................................................................................................... 11 Urval .................................................................................................................................................. 11 Tillvägagångssätt ............................................................................................................................... 12 Etiska överväganden ......................................................................................................................... 13 Tillförlitlighet ..................................................................................................................................... 13 Teori....................................................................................................................................................... 14 Begreppet prestation ........................................................................................................................ 14 Resultat.................................................................................................................................................. 15 Kostvanor och skolprestationer ur ett lärarperspektiv ..................................................................... 16 Diskussion .............................................................................................................................................. 17 Litteraturlista ..................................................................................................................................... 20 Intervjufrågor .................................................................................................................................... 21 2 3 Inledning Under senare år har intresset för elevers skolprestationer diskuterats i såväl media som i internationell forskning. Rapporterna som presenteras i samband med PISA mätningarna är endast ett exempel på uppmärksamheten kring elevers skolprestationer. Det finns en mängd olika faktorer som påverkar elevernas prestation i skolan. Exempel på sådana faktorer är elevens kognitiva förutsättningar, socioekonomiska och kulturella bakgrund, lärarnas pedagogik, rektors ledarskap och elevernas kosthållning. Vi tycker att debatten och forskning om barns lärandeprocesser har ett alltför ensidigt fokus på det pedagogiska tillvägagångssättet. Vi menar att kostens (frukost och lunch) påverkan på elevernas prestation i skolan får för lite utrymme i dagens skoldebatt. Elever som går till skolan utan att ha ätit frukost eller hoppar över skollunchen får sämre förutsättningar för att prestera i skolan. Vi är övertygade om att matvanorna har betydelse barns prestationer i olika inlärningssituationer. En elev som är hungrig kan ha svårt att koncentrera sig, och har därmed svårt att lära sig. Vi är tre skolledare med en gemensam elevsyn. Den innebär att vi ser barnen ur ett helhetsperspektiv och att det inte bara är pedagogik eller elevernas kognitiva förmåga som påverkar resultaten i skolan. Vi har erfarenheter från mindre skolor och mindre enheter där skolans personal har goda förutsättningar att följa eleverna under deras skoldag. Vi är alla övertygande om att vi faktiskt kan se skillnader i elevernas förutsättningar att koncentrera sig och ta sig an utbildningen beroende på om eller vad de äter. Vi har valt att fördjupa oss på kostens inverkan på elevernas prestation. Vår fallstudie går ut på att undersöka medvetenhet och kunskap hos elever och lärare om sambandet mellan skolmat och elevernas prestation på den aktuella skolan. Tidigare forskning är överens om att kost har betydelse för hur vi fungerar i vardagen (Lennernäs, 2011). Vi tycker att skolmaten har en för liten del i skoldebatten och vill därför belysa den i detta arbete. Vi hoppas även öka medvetenheten hos våra rektorskollegor, lärare och framförallt elever om kostens betydelse. För oss är det viktigt att elever och personal som arbetar på skolor ska ha kunskap och en förståelse för att kosten kan ha en betydelse för individens förutsättningar att nå upp till skolans kunskapskrav. 4 Syfte och frågeställningar Syftet är att fördjupa förståelsen för och kunskap om kostens betydelse för elevers prestationer i skolan. I denna studie inrymmer begreppet kost både frukost och skollunch. Vi vill undersöka hur elever och lärare ser på kostens betydelse för elevers möjlighet att prestera i skolan. Vi är intresserade om elever och lärare är medvetna om vilken betydelse näringsriktig kost har på elevernas skolprestationer. I denna studie innebär skolprestationer allt från elevernas förmåga att koncentrera sig i sitt dagliga skolarbete till måluppfyllelse. Syftet är också att undersöka kostvanor och skolprestationer från två håll; utifrån ett elevperspektiv och ett lärarperspektiv. Det är vår övertygelse att det är viktigt att höja medvetenheten om elevers kostvanor bland såväl elever som lärare. För att nå upp till syftet ska vi besvara följande frågeställningar: Vilken inställning har elever till sina egna kostvanor? På vilket sätt anser eleverna att kost påverkar deras koncentration, prestation och måluppfyllelse? Vilken inställning har lärarna till kostens påverkan för elevernas koncentration, prestation och måluppfyllelse? Bakgrund Kort fakta om svensk skolmat 1946 infördes statliga bidrag till kommuner som erbjöd kostnadsfria skolmåltider. 1997 lagstiftades om att alla elevers rätt till kostnadsfria skolmåltider. 2011 lagstiftades om måltidernas näringsriktighet. I Sverige serveras cirka 1,4 miljoner portioner skolmat varje skoldag. Den årliga kostnaden för skolmåltider i grundskolan uppgår till drygt fem miljarder kronor (inklusive mat, personal och transporter). Det motsvarar cirka 6 procent av skolans totala kostnader och det är mer än vad läggs på läromedel och skolbibliotek. (Livsmedelsverket, 2013) 5 Vad säger skolans styrdokument I skollagen står det att utbildningen ska vara avgiftsfri. ”Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider” (2010:800, 10 kap. 10 §). Även i läroplanen (2.2 kunskaper) finner vi att skolan skall ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. I Skolinspektionens (2012) råd och vägledning gällande skolmåltider står skrivet att skolmåltiden ska betraktas som en del av utbildningen. Vidare säger Skolinspektionen att huvudmannen, ska ha ett system för att kontinuerligt säkerställa att de skolmåltider som serveras är näringsriktiga. Man ska som huvudman även kunna visa resultat från sin systematiska uppföljning som innebär att de skolmåltider som serverats levt upp till de svenska näringsrekommendationerna. Det är också viktigt att servera specialkost som uppfyller näringsrekommendationerna. Det ställs krav på skolor att kunna servera mat för elever som på grund av exempelvis religiösa eller medicinska skäl är i behov av denna typ av kost. Riktlinjer gällande skolmaten År 2005 gav regeringen Livsmedelsverket i uppdrag att utarbeta råd för hur man ska arbeta med bra matvanor i skolan. Ett par år senare publicerade Livsmedelsverket en rapport Bra mat i skolan - råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem (2007). I Livsmedelsverkets sammanställning ges råd och riktlinjer för hur skolmaten kan bidra till elevernas utveckling och välbefinnande. Sammanställningen är avsedd för all personal som på något sätt jobbar med skolmat. Varje kommun, skola och personalgrupp avgör dock hur man vill arbeta med skolmaten. Rektorn har ett övergripande ansvar för att arbetet på skolan samordnas mot uppsatta mål, inklusive det hälsofrämjande perspektivet. Livsmedelsverket rekommenderar bland annat att lunchen ska serveras mellan klockan 11.00 och 13.00 och då erbjuda eleverna minst två rätter plus ett vegetariskt alternativ. Skolan ska även skapa och följa upp en hälsopolicy samt bilda ett matråd och stödja dess arbete. Rektorn ska även ansvara för att bedöma skolmatens utveckling i skolans arbetsmiljöarbete. Kopplat till skolans arbetsmiljöarbete ska man även ta hänsyn till matsalsmiljön. Våra egna erfarenheter visar dessutom att matsalmiljön blir lugnare om skolans personal äter tillsammans med eleverna. 6 Näringsrekommendationer för barn FN:s barnkonvention föreskriver vikten av att barn får i sig näringsrika livsmedel i tillräcklig omfattning, samt att de har tillgång till rent dricksvatten. Livsmedelsverket presenterade 2005 Svenska näringsrekommendationer (SNR) som kan användas som underlag när man planerar sammansättningen av kosten så att de tillfredsställer de primära näringsbehoven. I Livsmedelsverket rapport, Bra mat i skolan – Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem (2013) har man formulerat råd för hur skolmaten kan förbättras. Enligt dessa råd ska bland annat tiden mellan tillagning och servering vara så kort som möjligt, för att bevara matens näringsinnehåll och goda smak. Skolmaten ska näringsberäknas och uppfylla näringsrekommendationerna. Det är även viktigt att de elever som är i behov av specialkost serveras mat som följer dessa krav. Salladsbuffén som serveras till maten ska ha ett omväxlande utbud och locka till större grönsakskonsumtion. Sammantaget ska skolmaten vara varierad och innehålla kolhydrater, fibrer, protein, fett, mineraler och vitaminer. Chansen att tillgodose behovet av olika näringsämnen är större för barn som äter en varierad kost. En varierad skolmat innebär inte att det dagligen måste serveras livsmedel som innehåller samtliga näringsämnen. Det viktigaste är att eleverna får i sig ett genomsnitt av bra näringsämnen under en längre period (Gavin, Dowshen & Izenberg, 2005). Om man följer ovanstående råd så ger man eleverna förutsättningar att prestera bra i skolan. Livsmedelsverket ger också råd om hur övriga måltider på skolan ska planeras. Som vi tidigare nämnt så är skollunchen enligt Skollagen lagstadgad, men även frukost, mellanmål och dricksvatten är viktiga för att eleverna ska för att eleverna ska prestera optimalt efter egna förutsättningar. Vi anser att frukosten är en av de viktigaste måltiderna på hela dagen, då den ska utgöra 20-25 procent av det dagliga närings- och energiintaget, eftersom kroppen är i behov av energi då man inte har ätit under nattsömnen. Frukosten ska ge näring så att det räcker i flera timmar. Frukosten måste innehålla långsamma kolhydrater som bryts ner långsamt. Det innebär att man då kan hålla sig mätt länge och inte bli trött, rastlös eller okoncentrerad. Att inte äta någon frukost eller mat gör att man endast kan vara fokuserad en kortare period (Asmervik, Ogden & Rygvold, 2001). Enligt Svenska närings- rekommendationer (2005) ska frukosten utgöra 20-25 procent av det dagliga närings- och energiintaget, motsvarande siffra för skollunchen är 25-35 procent. 7 Skolmatens betydelse för elevernas prestation i skolan Då vi är övertygade om att elevernas prestationer påverkas av deras intag av näringsriktig kost förväntade vi oss att hitta en hel del studier och forskning som visade på ett samband mellan skolmat och kognitiv prestation. Våra förväntningar visade sig inte överensstämma med hur det faktiskt såg ut. En av få undersökningar av relevans är en enkätundersökning av Cullhed och Fagerell (2010) på 100 elever i gymnasiet. 77 procent av ungdomarna svarade att deras koncentration påverkades positivt om de hade ätit. Svaren visade att 6 procent ansåg att de påverkades negativt, 5 procent inte alls och 12 procent svarade ”vet ej”. Eleverna fick även svara på hur de påverkas av regelbundna kostvanor. Svaren visade att 66 procent mår bättre, 23 procent blir mer stresståliga, 58 procent får bättre koncentration, 20 procent återhämtar sig bättre, 25 procent sover bättre och 75 procent orkar mer. 5 procent svarade att de inte påverkades alls av regelbundna kostvanor. Vidare har en stor del av vårt material kring ämnet fokuserats på Maria Lennernäs (2011) inventering av den aktuella forskningen kring skolmat och dess eventuella betydelse för elevernas kognitiva prestationer. Även hon konstaterar att det finns förhållandevis lite forskning som visar på detta samband. Men hon belyser en mängd fysiologiska samt psykologiska faktorer som kan påverkas av elevernas ätande/icke ätande av maten i skolan. En betydande slutsats som hon kommer fram till är att skolmaten har en potential att öka prestationen i klassrummet genom att motverka hunger och genom att tillhandahålla aminosyror som används för att tillverka signalämnen i hjärnan och tarmkanalen. Även om syftet inte är att undersöka signalämnen i elevernas kroppar visar tidigare forskning att dessa kan ha påverkan på elevernas prestationer. Några exempel på hur signalämnen, som finns i näringsrik kost, påverkar individen redogörs här: Dopamin har en central funktion i hjärnans belöningssystem. Dopamin påverkar motivation och positiva känslor. Dopaminet är också viktigt för individens förmåga att fatta beslut och förmågan att planera. För eleven innebär det att deras förutsättningar att prestera och känna motivation för skolarbetet underlättas om dopaminhalten ligger på en tillfredställande nivå. Adrenalin ökar prestationsförmåga kortsiktigt till exempel vid ett överhängande hot. Här kan vi se en koppling till hur eleverna presterar vid t.ex. prov eller förhör. Noradrenalin har en påverkan på vår vakenhetaktivitet och uppmärksamhet. Bristen på detta påverkar elevens koncentrationsförmåga. Serotonin påverkar vårt välbefinnande, minne och inlärning. Även här finns en självklar koppling till elevens förmåga att förskansa sig den information som pedagogerna förmedlar. 8 Vi vill än en gång understryka att dessa signalämnen inte ska undersökas bland elever i föreliggande studie. Den presenterade informationen kan dock betraktas som evidensbaserad fakta för människans kognitiva förmåga. Forskning inom psykologi och kognitionsvetenskap drar slutsatsen att hunger och andra otillfredsställda biologiska behov inverkar på känslor, motivation och kognition (Lennernäs, 2011). För att barn och ungdomar ska orka med långa och krävande skoldagar är de beroende av att skolan serverar tillräckligt med näringsriktig och mat. Maria Lennernäs (2013) följande: ”Det är ingen som tror att man kan springa maraton eller åka ett Vasalopp, utan att samtidigt bry sig om vad man stoppar i sig. Men att skolelever ska klara hela skoldagen utan att få i sig tillräckligt med energi och näring – det tänker man inte alltid på” (Lennernäs, 2013, s 6). Forskning visar även att brist på näringsämnen som proteiner, kalcium, zink och magnesium kan ge bristande koncentration (Asmervik, Ogden & Rygvold, 2001). Det kan resultera i, att en elev som inte får i sig näringsriktig kost, kan få problem med koncentrationen. Lennernäs (2011) framhåller också att eleverna kan påverkas av en “biologisk konflikt” när de är hungriga eller törstiga. Konflikten uppstår när den primära motivationen, såsom att motverka hunger eller törst, påverkar den sekundära motivationen, som att lösa en uppgift eller att satsa på sina betyg. Hon menar att skollunchen har en långsiktig inverkan på skolprestation, då den bidrar med fettsyror, vitaminer och mineraler som påverkar den kognitiva prestationsförmågan. Elevers attityder till skolmat Persson Osowski (2012) har i sina undersökningar kring skolmaten funnit att det finns en generellt negativ bild bland unga i Sverige beträffande skolmaten. En analys av tidningsartiklar visar att skolmåltider är för eleverna associerade med tråkig och äcklig mat som serveras i högljudda miljöer. I Persson Osowkis rapport beskrivs media som en bidragande faktor till den negativa synen på skolmaten. Vidare ses skolmaten av allmänheten som en andraklassens måltid (ibid). SCB (2012) genomförde en undersökning som visar på att endast 50-60 procent, i åldrarna 10-18 år, upplevde skolrestaurangen som lugn. Rapporten visar även att 14 procent av eleverna tycker det är svårt att hinna äta på lunchen. På så sätt kan en dålig måltidsmiljö ge trötta, stressade och hungriga elever, vilket i förlängningen kan påverka deras förutsättningar att prestera i skolan. (Skolmåltiden – en viktig del av en bra skola, 2013, s 6-7) 9 Tidigare erfarenheter från den studerade skolan På grund av den bristande forskning som finns i ämnet så har vi valt att även redovisa egna erfarenheter, bland annat resultaten från en tidigare enkätundersökning som en av författarna genomförde år 2012 på den aktuella skolan. Den visade att många elever slarvar med frukost och skollunch. Även personal upplevde att elever kom till skolan utan att ha ätit frukost. Skolsköterskan uppgav att så många som drygt hälften av eleverna inte åt frukost. Det var inte ovanligt att skolsköterskan eller personalen i skolans cafeteria erbjöd dessa elever frukosten kostnadsfritt. De undervisande lärarna kunde se effekt på eleverna vid de tillfällen då ätit frukost i jämförelse då de inte gjort det. Skolsköterskan fick berättat för sig vid samtal med eleverna att de upplevde att de kunde koncentrera sig bättre då de ätit frukost. Det visade sig att energidrycker utgjorde frukost och lunch för relativt många barn på skolan. Det beslutades att förbjuda dessa drycker i skolans byggnader under skoltid. Även om eleverna i början var emot förbudet så insåg de senare energidryckernas negativa inverkan på dem. Många elever berättade om att de helt slutade eller åtminston minskade intaget av energidrycker och nu, cirka sex månader senare, är energidrycker en sällsynt syn på skolan. Vi ansåg oss se en betydande skillnad på koncentrationsnivån hos de barn som tidigare konsumerade energidrycker och nu slutade eller minskade sin konsumtion och ersatt denna med skollunch. Denna slutsats, som förvisso inte prövats empiriskt, har sin grund i egna observationer och i de diskussioner som fördes i elevrådet. I vår profession har en av författarna också kunnat utmana elever som inte ätit skolunch. Under en tre-veckors period gjordes en överenskommelse om att rektor avsatte tid i sin kalender för att dagligen kunna följa denna grupp av elever till skolans matsal för att äta tillsammans. Vi har sedan utvärderat detta och fått höra av eleverna att de mår bättre och känner sig piggare när de ätit lunchen. Även lärarna har upplevt att de dessa elever varit piggare och mer fokuserade under denna period på tre veckor. Detta är två faktorer som påverkar prestationen i positiv riktning. Även faktorer som matsalsmiljö och regelbundna tider är av stor vikt för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig den energi de behöver för att arbeta effektivt med skolarbetet. Skolmåltidsförhållande på skolor är ofta inte ideala, där eleverna blir serverade sina måltider i en matsal som många gånger upplevs stökig. 10 Metod Vi har i vår undersökning valt att genomföra en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer. Vi valde den kvalitativa metoden för att få en fördjupad förståelse för elevernas och lärarnas medvetenhet om kosten och dess inverkan på elevernas prestationer i skolan. Den semistrukturerade intervjun innebär att samma frågor ställs till alla informanter. Frågorna har öppna svarsmöjligheter och ger människor en mer lika chans att säga sin åsikt om samma frågor (Stukat, 2005). Vi har inför intervjuerna utarbetat ett antal frågor. Genom att använda oss av semistrukturerade intervjuer kan vi anpassa oss efter vad respondenterna svarar och komplettera med relevanta följdfrågor. I kvalitativa studier utgår man från att verkligheten kan uppfattas på många olika sätt och att det följaktligen inte finns en absolut och objektiv sanning (ibid). Samtalet/diskussionen kan ta sig en annan väg, utanför det planerade ämnet. En nackdel med de semistrukturerade intervjuerna kan då vara att det är svårt att direkt jämföra den informationen som framkommer vid intervjuerna. Den kvalitativa metoden används när man vet väldigt lite i förväg om fenomenet eller frågeställningen. Urval Vi har i vår undersökning valt att undersöka en skola i södra Sverige. Skolan har sedan 2010 intresserat sig för på vilket sätt kosten kan påverka eleverna under skoldagen och erbjuder från och med 2013 en kostnadsfri frukost. På skolan, som är en kommunal högstadieskola (årskurs 7-9) i södra Sverige, går cirka 350 elever, fördelad på tolv klasser. Vi har i studien valt ut att intervjua fyra elever, tre lärare och skolans rektor. Syftet med att intervjua skolans rektor, är att vi i egenskap av skolledare vill få information om skolledningens intresse och engagemang för skolmaten och dess betydelse. Eftersom svaren från rektor inte kommer att analyseras lika ingående som elev- och lärarintervjuerna så använder vi inte denna information förrän i diskussionen. I sammanhanget är det viktigt att förtydliga att ingen av uppsatsen författare är den intervjuade rektorn på den studerade skolan. På den studerade skolan arbetar cirka 30 lärare. Vi beslöt tidigt att inte välja lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap, biologi och idrott. Vi anser att lärare som undervisar i dessa ämnen är väl förtrogna med hur kosten påverkar prestationen. Syftet med intervjuerna var att undersöka lärarnas medvetenhet om kostens påverkan på elevernas prestation. Vårt val föll på totalt tre lärare, en i engelska/svenska, en SO-lärare och en matematik/NO-lärare. Matematik/NO-läraren är en man (57 år), engelska/svenska en kvinna 11 (64 år) och SO-läraren en man (26 år). Detta urval av mer teoretiskt inriktade lärare baseras på att de möter eleverna mer frekvent och i olika miljöer, jämfört med exempelvis lärare i praktiska och estetiska ämnen. Därför ansåg vi att vårt urval av lärare hade bättre förutsättningar för att se skillnader i elevernas förmåga att prestera. Vi har valt att intervjua en elev i varje nionde klass (två pojkar och två flickor). Anledningen till att valet föll på elever i årskurs nio, är att de då bör ha fått tillräckliga kunskaper i ämnet. Intervjuerna var sedan länge planerade men tidpunkten för genomförandet råkade sammanfalla med elevens val. Detta innebar att eleverna var utspridda på olika aktiviteter och några av dem utanför skolan. Vi fick då frångå delar av vår planerade urvalsprincip, där tanken var att intervjua det femtonde namnet på elevlistan i respektive nionde klass. Vi fick istället tillämpa bekvämlighetsurvalet. Bekvämlighetsurval innebär att man väljer bland de informanter som finns tillgängliga. För att anonymisera elever och lärare har vi valt att använda fiktiva namn i studiens resultatredovisning, har vi i vår resultat- och diskussionsdel valt att kalla informanterna vid förnamn. Eleverna har fått förnamn från A-D och lärarna E-G. Tillvägagångssätt På skolan finns ett antal mindre rum där man med fördel kan genomföra intervjuer. Rummet som vi valde ligger i den administrativa korridoren. Det är smakfullt möblerat och ger goda förutsättningar att jobba utan störande moment. Valet på person som genomför intervjuerna gjordes av praktiska skäl, eftersom personen jobbar på den aktuella skolan och har en relation till informanterna. Vi valde att ha samma person som genomförde samtliga intervjuer då denne kunde formulera liknande följdfrågor till alla informanter. Valet att ha en person som intervjuade var att informanten inte skulle hamna i ett numerärt underläge. Den person som intervjuade upplevde situationen som lugn och bekväm. Intervjuerna spelades in. Dessa avlyssnades sedan av samtliga författare som gjorde stödanteckningar. Vi sammanställde våra anteckningar och skrev ner citat som kunde vara väsentliga i vår analys av frågorna. När alla informanters citat var nedskrivna analyserade vi fråga för fråga. Anledningen till detta var vi lättare skulle kunna analysera varje frågeställning. Vid analysen så ska man vara medveten om att det är den subjektiva tolkningen av svaren, det vill säga författarnas tolkning, som analyseras. Intervjuerna med eleverna genomfördes innan sommarlovet och tog ungefär tio minuter per intervju. I efterhand kan vi självkritiskt se att frågorna till viss del var ledande och enkelt formulerade. Detta kan ha resulterat i att svaren inte var så uttömmande som vi hade 12 önskat vilket kan vara en förklaring till att intervjuerna inte varade längre än cirka tio minuter. Förutom frågor och följdfrågor så fick informanterna möjlighet att göra tillägg. Eleverna kan känna att de är i en beroendeställning då de blev intervjuade av den biträdande rektorn och detta kan ha påverkat intervjusituationen och svarens validitet. Vi hade även planerat att intervjua lärarna innan sommaren men på grund av deras stressade situation vid terminslutet så valde vi att genomföra intervjuerna efter sommaren. Dessa intervjuer tog betydligt längre tid att genomföra, i jämförelse med eleverna. Lärarna svar var mer utförliga och de drog gärna paralleller till egna upplevda erfarenheter. Intervjuprocessen var densamma som för eleverna. Etiska överväganden Vi tagit del av de fyra huvudkraven inom humanistisk forskningsetik; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet, som är utgivna av Vetenskapsrådet (Forskningsetiskaprinciper). För att uppfylla informationskravet informerade vi deltagarna om att intervjuerna är en del av vårt examensarbete på rektorsutbildningen. Vidare upplyste vi samtliga informanter om att vårt arbete handlar om kost och dess betydelse för skolprestationer. Alla personer fick innan intervjuerna reda på att deltagandet är frivilligt. Inför intervjuerna med eleverna ringde vi deras vårdnadshavare. Samtyckeskravet uppfyllde vi genom att informera om att deltagarna kunde avbryta intervjuerna när de ville samt att vi ringde till samtliga elevers vårdnadshavare. Eftersom vårt arbete inte innehåller etiskt känsligt material så har vi inte tagit så mycket hänsyn till konfidentialitetskravet. Vi har dock avidentifierat samtliga informanter. Vi kommer inte att använda vår undersökning i kommersiellt syfte och därmed uppfyller vi nyttjandekravet. Deltagarna har även fått information om att de kan få ta del av vårt slutliga arbete. Tillförlitlighet Vi måste ha i beaktning att vår inställning och våra förutfattade meningar kring ämnet kan spela in på hur vi utför och tolkar intervjuerna. Vi är som vi tidigare nämnt i detta arbete, övertygade om att det finns ett samband mellan kost och skolprestationer. Det är framför allt när vi ska analysera intervjuerna som vi ska vara uppmärksamma så att våra egna värderingar inte präglar analysen. Även förhållandet mellan den som genomför intervjun och respondenten kan påverka situationen. Vi är medvetna om att det faktum att berörda elever och lärare är i beroendeställning till sin rektor och detta kan ha påverkat både deltagandet och svarens validitet. 13 Teori I vår analys och diskussion så beaktar vi det faktum att människan är ett komplext fenomen. Vi utgår från komplexitetsteorin (Augustinsson & Brynolf, 2012), som behandlar system med komplexa egenskaper där många enheter interagerar. Det innebär att vi är medvetna om att det finns en rad olika faktorer som är betydande för en elevs prestation i skolan. Allt ifrån elevens kostvanor, pedagogernas skicklighet, nattsömn, hemförhållande, intellektuella status, skapar en elevs förutsättning för att ta till sig kunskap. Detta måste vi vara medvetna om då vi genomför vår undersökning och då vi analyserar intervjuerna. Vi kan med andra ord inte strikt härleda våra observationer till resultatet av intervjuerna och knyta detta enbart till kostens inverkan. Teorin har även legat till grund i vår diskussion där vi belyser andra faktorer än pedagogiken som kan påverka måluppfyllelsen. Begreppet prestation Inledningsvis förknippade vi innebörden av prestation som en direkt koppling till elevernas måluppfyllelse. Fokus ändrades till viss del under studiens gång. Vi kom att se på faktorerna som kan leda till prestation, exempelvis ökad koncentration. Prestation är ett väldigt mångtydigt begrepp. För en elev kan en god prestation vara likställt med ett högt betyg, medan det för en annan elev kan detta vara att kunna sitta ner och behålla sin koncentration under en hel lektion. I denna studie kommer vi, som tidigare nämnts, att använda en bred definition av begreppet prestation. Det innebär vi i arbetet kommer vi att lägga särskilt fokus vid elevens förmåga att koncentrera sig, eftersom vi anser att det är en grundläggande förutsättning för inlärning. 14 Resultat Kostvanor och skolprestationer ur ett elevperspektiv Vi kommer också att presentera citat från våra intervjuer, vilket görs i syfte att visa hur vi tolkat intervjuerna och hur vi drar våra slutsatser Kostvanor och skolprestationer ur ett elevperspektiv. Eleverna uttrycker i hög utsträckning medvetenhet om kostens betydelse för skolprestationer. Calle berättar följande: ”Ja, jag är medveten om det, jag har mycket goda kunskaper om vad jag ska äta”. Samtliga menar dessutom att kosten har en påverkan på deras betyg. De kan i ett längre perspektiv uttrycka en förståelse mellan kostvanor och måluppfyllelse. Det tydliggörs också av Calle som säger ”när det gäller betygen så påverkar det väldigt mycket, Det är viktigt att äta bra innan prov”. Detta är ett mönster i materialet och uttrycks även av Diana: ”När jag äter bra så blir jag bättre och då blir betygen bra”. Paradoxalt nog är det sällan som eleverna lever som de lär. Det är inte alls ovanligt att eleverna berättar att de hoppar över måltider. Det tycks i sin tur få konsekvenser, vilket Diana uttrycker på följande sätt: ”om jag inte äter så orkar jag inte lika mycket och då slarvar jag”. Citatet belyser att Diana ibland hoppar över frukost och/eller skollunch. Detta är ett mönster som är återkommande i elevsvaren. Elevernas redogörelser indikerar på att deras kostvanor inte alltid överensstämmer med deras medvetenhet om kostens betydelse. Ett gemensamt mönster är att eleverna känner sig tröttare då de inte ätit. Andra känslor som uttrycks i intervjun då man inte ätit är att de har svårt att tänka, allt blir jobbigare, man upplever svackor och irritation. Adam menar att: ”Man fokuserar bättre på skolarbetet och tänker inte om är hungrig och så” och Beata säger att: ”Jag blir tröttare i huvet, jobbar långsammare och lyssnar inte lika bra”. När man däremot har ätit så upplever man att humöret och inställningen blir bättre, ”Man är på bra humör och mer positiv inställd på det man ska göra och så” säger Adam. Vi kan tydligt se att eleverna är mycket medvetna om skillnaderna i deras beteende gällande förmågan att koncentrera sig, då de ätit eller inte. På frågan om eleverna får tillräckligt med information så svarade de samstämmigt att information och diskussion i skolan kring kosten och dess betydelse för skolarbetet är bristfällig eller saknas helt. Inte heller i de ämnen, hem- och konsumentkunskap, idrott och biologi, där vi förväntat oss att skolan skulle bidra med en diskussion, har detta skett. Beata belyser detta med följande citat: ”Nej, vi diskuterar aldrig, det jag vet har jag fått från 15 fotbollen”. Även Adam betonar detta genom följande svar: ”I biologin är det ett kapitel, ett miniprov och sen är det inte mer”. Beträffande miljön i skolmatsalen så betonar eleverna att den är viktig. Det som påverkar mest är om det inte är rent och snyggt i matsalen, men även att maten måste se tilltalande ut. Diana ger uttryck för detta när hon säger att: ”Den påverkar, om det inte är rent så vill man inte äta där. Och då går man till centrum och tar en bulle istället”. Även Calle menar att miljön påverkar honom när han säger att: ”Den är jätteviktig, man äter med ögonen också” Kostvanor och skolprestationer ur ett lärarperspektiv Vi ville undersöka om lärarna kan se skillnader i elevernas beteende gällande koncentration då de ätit/inte ätit. Lärarna svarar samstämmigt att de elever som de möter med bristande kostvanor oftare visar ett försämrat humör och sämre välbefinnande, vilket kan försvåra undervisningssituationen. Gunnar beskriver detta på följande vis: ”Jag ser att det definitivt påverkar, de blir hungriga, gnälliga och har huvudvärk”. Lärarna menar alltså att de eleverna med bristande kostvanor inte kan ta emot kunskap på samma sätt:” Jag kan efter 14 års erfarenhet säga att de som ätit frukost och lunch kan ta emot kunskap bättre”, menar Erik. Trots att lärarna är väl medvetna om att bristfällig kost kan leda till försämrat humör, beteende och inlärning så arbetar lärarna mer reaktivt och agerar först när eleverna indikerar detta. Detta styrks av följande citat från Erik som säger: ”När jag ser att någon elev är trött så tar jag tag i det, frågar om mat och sömn” och Felicia som säger: ”Vid problem skulle jag gått in som mentor”. Lärarna tycker att det är svårt att styra över elevernas kostvanor vilket Felicia uttrycker i citatet: ”Det är svårt att kontrollera deras matintag men jag vägleder dem till exempel till skolsköterskan, vid problem skulle jag gått in som mentor”. Detta belyser även Felicia på följande sätt: ”Det ingår inte i mina ämnen”. På frågan om lärarna lägger ner tid på att resonera och diskutera vikten av att äta en välbalanserad och näringsriktig kost så understryker de att det är viktigt, vilket Erik svarar: ”Alla lärare måste vara medvetna och göra barnen medvetna”. De anser att detta ska ske i ämnena hemkunskap och idrott. Det är intressant att de intervjuade lärarna inte ser det som sin uppgift att diskutera detta inom ramen för det ämne/ämnen de undervisar i. De kan dock tänka sig att prata om det om någon elev spontant, till exempel under mentorstid, tar upp det. Gunnar uttrycker detta på följande vis: ”Nej, inte under en SO-lektion, det ges inget utrymme till det” samt Felicia som säger: ”Det ingår inte i mina ämnen”. Lärarnas svar visar att de är medvetna om att det i förlängningen kan påverka måluppfyllelsen. Lärarna märker tydligt att elevernas prestations- och 16 koncentrationsförmåga ökar när de äter. Dessutom blir eleverna mindre retliga och mer aktiva i skolarbetet. Detta belyser Felicia med följande ord: ”Jag inbillar mig att jag ser skillnad i alla fall, för de blir mer retliga” samt Erik som säger: ”Det är som en bil som inte har fått bensin”. Gunnar beskriver dessutom en konkret observation av en elevs skillnad i beteende och humör på följande vis: ”I en gammal klass såg jag vem som åt frukosten på skolan. Jag såg att en elev som började äta frukost, började prestera bättre. Han blev trevligare, piggare och mer deltagande”. I frågeställningen rörande matsalsmiljön är lärarna samstämmiga i sin uppfattning att matsalsmiljön i hög grad påverkar elevernas vilja att äta skolmat. Så här uttrycker Gunnar det: ”Jag tror att det påverkar, när det är smutsigt så blir det mindre attraktivt att äta. Man äter med ögonen också”. Faktorer som påverkar på ett positivt sätt är när det är rent och en tilltalande miljö och negativa faktorer är naturligtvis motsatsen. En av lärarna menar att barn är lättäcklade och därför är hygienen i matsalen viktigt. När vi intervjuar lärarna avslutar vi samtalet med att be dem lämna sina egna synpunkter och reflektioner kring fenomenet ungas kostvanor. Ett intressant mönster är att vi upptäcker att lärarna lämnar motstridig information, i förhållande till tidigare svar. Som vi tidigare nämnt så anser lärarna att det inte ingår i deras ämne/undervisning att prata om kostvanor. Trots detta så understryker de vikten av att diskutera det på alla nivåer. ”Det är viktigt att lyfta kostvanor på många plan” anser Gunnar. Diskussion Syftet med vårt arbete var att fördjupa vår förståelse för och kunskap om kostens betydelse för elevers prestationer i skolan. Vi ville få reda på vilken inställning eleverna har till sina kostvanor och på vilket sätt de anser att det påverkar deras förmåga att koncentrera sig och prestera i skolan. Vi fann att eleverna är mycket väl medvetna om kostens betydelse. Det som är intressant är att de inte lever upp till det de är medvetna om. Trots att de känner till kostens betydelse för deras koncentration så väljer de ibland att avstå från att äta. Vi menar att denna medvetenhet hos eleverna borde utnyttjas på ett bättre sätt av lärarna. Det borde med andra ord vara enklare att aktivera elevernas egen motivation till att äta när de faktiskt förstår vikten av detta. Av elevernas svar kan vi även utläsa att de inte får tillräcklig kunskap och information samt att engagemanget från lärarna i frågan är otillräcklig. Lärarna har kunskap om hur viktigt det är att äta, men agerar ofta inte förebyggande i kostfrågan. Skulle mer information och ett större engagemang från lärarna kunna motverka det faktum att eleverna 17 ibland hoppar över att äta skolmaten? En av våra slutsatser är just att ett större engagemang från lärarna kan leda till att öka elevernas lust att äta. Ett av de tydligaste resultaten är samstämmigheten gällande skolmatsalsmiljön och matens utseende. Eftersom vi som skolledare ansvarar för miljön i matsalen så indikerar resultaten på att det finns vinster i att engagera sig i utformningen av miljön men även att aktivt samarbeta med personalen i skolrestauranten gällande själva maten. Vår ambition med detta arbete är att det ska öka medvetenheten hos både skolpersonal och elever om sambandet mellan kost och prestationer i skolan. Vi vill även ge kosten ett större utrymme i skoldebatten och media. Den största delen av skoldebatten handlar bland annat om lärarnas pedagogik och klasstorlek. Vi vill här lyfta elevernas förutsättningar, i det här fallet kostens betydelse, för att tillgodogöra sig den pedagogik som lärarna förmedlar. En glädjande händelse under arbetet är att vi blev kontaktade av chefsredaktören på Magasin måltid (Sveriges enda tidning om offentlig gastronomi), som önskar ta del av vårt arbete. Vi har tidigare nämnt att vi under vår yrkeserfarenhet inom skolan arbetat nära eleverna vilket har inneburit möjlighet att påverka och följa elevens kostvanor och effekten av bristfälliga vanor. Därför blev vi överraskade när de intervjuade lärarna tydligt påpekade att det inte är deras ansvar och inte ingår i de ämnena de undervisar i. Detta motsäger det som står i Lgr11, nämligen att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Vidare kan man läsa i Lgr11 (kap 1) att skolan ska uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. Vi har även tagit del av andra skolledares, som även de aktivt jobbar med skolmåltiden, erfarenheter och hittat några matnyttiga tips och råd som de framgångsrikt har arbetat efter. Några av dessa tips är att schemalägga lunchen som en del av ordinarie lektioner. Ett annat bra tips är att bjuda in föräldrar på kvällen och servera skollunch för att på så sätt få föräldrarna medvetna om matens kvalitet. Vidare kan man koppla skolmatens till teman i det ämnesövergripande arbetet. Detta är några exempel på hur skolan kan använda skolmaten som ett pedagogiskt verktyg. Skolmåltider kostar mer per elev än alla andra läromedel i skolan. Därför är det slöseri att inte använda måltiden som ett pedagogiskt verktyg. En av de viktigaste erfarenheterna som vi skaffat oss under detta arbete är att vår egen medvetenhet och inställning till kostens betydelse i skolan har ökat markant. Några konkreta åtgärder som vi redan har genomfört är att bland annat förlägga mentorstiden på morgonen i samband med den kostnadsfria frukosten som serveras på skolan. Det har resulterat i att fler barn äter frukost på morgonen. Det innebär att alla elever medverkar vid frukosten på skolan 18 minst en gång, ofta fler, per vecka. Elevrådet har framfört att tiden för den pedagogiska måltiden i matsalen har varit för kort, endast 20 minuter. Skolan har därför inför denna termin ökat tiden till 25 minuter. Vi hoppas därför att eleverna ska känna mindre stress och därför äta mer ordentligt. En intressant del av Lennernäs (2011) forskning är där hon beskriver att det kan uppstå en uppstå en ”biologisk konflikt ” då eleverna är hungriga eller törstiga. Lennernäs pratar om primär motivation, att motverka hunger eller törst, och sekundär motivation, som till exempel inlärning. När dessa två krockar så prioriteras den primära motivationen vilket kan medföra att skolarbetet påverkas negativt. Vi har vid diskussion med elever använt detta resonemang för att på ett pedagogiskt bra sätt förklara vad som händer i kroppen då man är hungrig och/eller törstig. Skolan hade tidigare ett schema för eleverna med många håltimmar, vilket innebar, enligt eleverna, att de åt för sent på dagen. Schemat detta läsår är mer komprimerat och skollunchen börjar serveras med start klockan elva och inte som tidigare klockan halv tolv. Vårt arbete i ämnet har även resulterat i att två av skolledarna på den undersökta skolan har gått med i rektorsmanifestet, vilket innebär att det finns vissa kriterier att uppfylla, som till exempel innebär att äta regelbundet i skolrestaurangen, se till att pedagoger äter med eleverna och rektor deltar i matråd. Rektorn på den aktuella skolan ser skolmåltiden som en viktig del av undervisningen och har en genuint positiv inställning till skolmaten. Rektor tycker bland annat att det är viktigt att matcha skolmaten mot de önskemål och förväntningar som dagens ungdomar har på mat. Hon betonar också hur viktigt samarbetet är med skolmåltidspersonalen. Ansvaret för själva matlagningen är något som vilar på skolmåltidspersonalen, men tiden, atmosfären och organisationen kring skolmåltiden är något som vi skolledare ansvarar för. Efter den förändrade inställningen till skolmat och de genomförda åtgärderna ser personal på skolan effekter hos eleverna både under lektionstid och på raster. Det är lugnare i rasthallarna och eleverna är mer mottagliga för kunskap. Detta framförs ofta av pedagogerna vid möten och av eleverna på elevråd/matråd. Vi är dock medvetna om att även andra faktorer kan ha påverkat till den lugnare miljön på skolan, som till exempel att skoldagen har komprimerats. Därmed ges inte samma möjlighet som tidigare för eleverna att gå till centrum på håltimmar för att köpa onyttigheter. Vår förhoppning är att dessa konkreta åtgärder i förlängningen ska leda till, förutom ett bättre välmående, även en ökad måluppfyllelse hos våra elever. 19 Litteraturlista Asmervik, Ogden &Rygvold (2001). Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur. Augustinsson & Brynolf (2012). Rektors ledarskap - komplexitet och förändring. Lund: Studentlitteratur. Cullhed & Fagerell (2010). Påverkar kost och motion skolprestation? Göteborgs universitet. Gavin, Dowshen & Izenberg (2005). Mat och hälsa för aktiva barn. Malmö: Richters förlag AB. Lennernäs (2011). Lunch och lärande - skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet. Stockholm: Livsmedelsverket. Livsmedelsverket. (2007). Bra mat i skolan - råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Västerås: Edita Västra Aros AB Livsmedelsverket. (2013). Bra mat i skolan - råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Västerås: Edita Västra Aros AB Livsmedelsverket / Skolverket (2013). Skolmåltiden - en viktig del av en bra skola. Västerås: Edita Västra Aros AB Osowski Persson (2012). The Swedish School Meal as a Public Meal - Collective Thinking, Actions and Meal Patterns. Uppsala: Acta Universitatis Upsalientis. SBU. (2012). Hämtat från http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok.pdf Skollagen (2010:800) Skolinspektionen. (2012). Riktad tillsyn av skolmåltiden. taget från: http://www.skolinspektionen.se/Documents/riktad-tillsyn/skolmaltiden/riktad-skolmatidenslutrapport.pdf Skolverket (2011). Lgr 11. Västerås: Edita Stukat (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur Unicef.se/barnkonventionen. (1989). Hämtat från http://unicef.se/rapporter-ochpublikationer/barnkonventionen 20 Bilaga Intervjufrågor Elever: Hur tror du att kostvanor påverkar din koncentration, prestation och måluppfyllelse? Kan du som elev se skillnad på din förmåga att koncentrera dig och prestera då du ätit/inte ätit frukost och skollunch? Diskuterar ni i skolan vikten av att äta bra? Vilken påverkan tror du att faktorer som miljö och hygien påverkar er elever och er vilja att äta den mat som serveras i skolan? Är det något övrigt som du villa ta upp? Lärare: Hur väl medveten är du om eleverna kostvanor och dess effekter gällande koncentration, prestation och måluppfyllelse? Kan du se skillnad i elevernas förmåga att koncentrera sig och prestera då eleverna ätit/inte ätit frukost och skollunch? Lägger ni i skolan tid på att diskutera och resonera med eleverna vidden av att äta en välbalanserad och näringsriktig kost? Vilken påverkan tror du att faktorer som miljö och hygien påverkar elevernas vilja att äta den mat som serveras i skolan? 21
© Copyright 2024