1. No category

Förbundsfullmäktige 2015-04-23
KALLELSE till förbundsfullmäktiges sammanträde
Ombud i Kommunförbundet Norrbottens förbundsfullmäktige kallas till sammanträde
Tid: 23 april 2015 klockan 10.00 – 15.00
Plats: Övertorneå Folkets hus
PROGRAM OCH FÖREDRAGNINGSLISTA
09.30 Kaffe, thé och smörgås står framdukat
10.00 Välkommen till Övertorneå!
Tomas Mörtberg, kommunstyrelsens ordförande i Övertorneå
10.15 Inledning
Britta Flinkfeldt Jansson, styrelsens ordförande
10.20 Kommunerna står inför ett paradigmskifte. Är vi beredda?
Ett föredrag om framtidens krav och möjligheter för kommunal verksamhet av Tony
Högnelid, affärsområdeschef för Verksamhetsutveckling på Phoniro Systems AB.
Föredraget baseras på en analys av 180 svenska kommuner.
11.20 Aktuell information från Sveriges Kommuner och Landsting
Muntlig information av Annika Wallenskog, biträdande chefekonom, Sveriges
Kommuner och Landsting
12.30 Lunch
13.30 - 15.00 Förbundsfullmäktiges sammanträde
Föredragningslista:
1. Upprop
2. Val av mötesordförande och sekreterare
3. Val av två justerare
4. Föregående protokoll
5. Utredning MediaCenter
6. Årsredovisning 2014
7. Revisionsberättelse 2014
8. Ansvarsfrihet
9. Inriktning 2015-2018 för Kommunförbundet Norrbotten
10. Verksamhetsplan och budget 2015
11. Kommunernas avgifter 2016
12. Revidering av stadgarna
13. Val av revisorer och ersättare
14. Val av valberedning
15. Fastställande av styrelse
16. Val av styrelsens ordförande
17. Motioner och interpellationer
Förbundsfullmäktige 2015-04-23
Medlemskommunernas reglementen skiljer sig åt och därmed finns inga enhetliga
rutiner för att kalla ersättare till förbundsfullmäktige. Ombud som inte kan närvara
ombeds därför att kontakta sin kommuns administration för att kalla ersättare.
För information om Kommunförbundet Norrbottens verksamhet, se:
www.bd.komforb.se Stadgar, protokoll mm som rör det politiska arbetet finns
under rubriken “Politisk organisation“ i den vänstra menyn
Ombud och tjänstgörande ersättare för ombud i förbundsfullmäktige utses av
medlemskommunerna. Arvoden och ersättningar till dessa förtroendevalda
utbetalas av respektive kommun enligt respektive arvodesreglemente.
Enligt uppdrag
Kjell-Åke Halldén
Sekreterare i styrelsen
Telefon: 070-6661774
E-post: kahn@bd.komforb.se
Ärende 1
Plats för noteringar:
Förbundsfullmäktige 2015-04-23
Upprop
Kansliet föreslår att den registrering som gjorts i samband med att ombuden anlänt
till sammanträdet ska utgöra närvaroförteckning och voteringslista.
Ärende 2
Plats för noteringar:
Förbundsfullmäktige 2015-04-23
Val av mötesordförande och sekreterare
Valberedningen föreslår förbundsfullmäktige
Att
utse Ulf Hannu, (c) Övertorneå, till ordförande för sammanträdet
$WWXWVH.MHOOcNH+DOOGHQNDQVOLHWWLOOVHNUHWHUDUHI|UVDPPDQWUlGHW
Ärende 3
Plats för noteringar:
Förbundsfullmäktige 2015-04-23
Val av justerare
Valberedningen föreslår förbundsfullmäktige
Att
utse en justerare från socialistiska sidan och en justerare från den borgerliga
sidan
Ärende 4
Plats för noteringar:
Protokoll 2014-04-24
Sida 1 (17)
Förbundsfullmäktige
Plats
Camping Center, Jokkmokk
Beslutande
Enligt $ 1, bilaga ombudsförteckning
övriga
Bengt Ek, (s), Piteå, revisor
Roger Kempainen, kansliet, direktör
lngrid Carlenius, kansliet
Thomas Lindmark, kansliet
Ulrika Larsson, kansliet
David Sundström, kansliet
Kjell-Ake Halldén, kansliet, sekreterare
Underskrifter$1- S15
Stefan Andersson, o
e
<>Þ
Kjell-Ake Halldén, sekreterare
Le
Ericson, justerare
sterare
KOMMUNFöBBIJNDET
NORRBOTTEN
Protokoll 2014-04-24
Sida 2 (17)
Förbundsfullmäktige
sl
Närvarande ombud
Arjeplog
s
Britta Flinkfedt Jansson
Arvidsjaur
s
c
Lotta Aman
Sven-Olov Granlund
Boden
s
s
v
Anna-Karin Nylund
Eivy Blomdahl
Rasmus Joneland
Gällivare
m
v
ns
Lars Alriksson
Karl-ErikTaivalsaari Tjänstgörande ersäftare
Margareta Henricsson Tjänstgörande ersättare
Jokkmokk
s
sv
Stefan Andersson
Karin Vannar
Kalix
s
v
s
Luleå
s Margareta Bladfors Eriksson
s lngrid Norberg
s Lenita Ericson
s lnger B Larsson
s Jenny Alman
kd Anette Asplund
s Eva Hedesand Lundqvist Tjänstgörande ersättare
s Margaretha Lindbäck Tjänstgörande ersättare
s Birgit Jonsson Tjänstgörande ersättare
mp Jan Nyberg Tjänstgörande ersättare
fp Nils-Gustav Ötv¡st Tjänstgörande ersättare
Niclas Strömbäck
Stefan Aström Tjänstgörande ersättare
Stig Karlsson Tjänstgörande ersättare
Pajala
Kurt Wennberg
Bengt Niska
s
s
Piteå
Peter Roslund
Helena Stenberg
Elisabeth Berg
Helén Lindbäck
Maria Holmquist Ek Tjänstgörande ersättare
Lage Hortlund Tjänstgörande ersättare
s
s
m
kd
v
m
Kiruna
S
V
c
S
Elisabeth Holmdén Persson
Sten Stridsman
Rune Lans
Lars Ylvin Tjänstgörande ersättare
Alvsbyn
S
s
Sture Nordin
Helena Öhlund
Övertorneå
C
TÅþW
Auli Andersson
Förbundsfullmäktige
Protokoll 2014-04-24
Sida 2 (17)
Styrelsens ordflorande Britta Flinkfeldt Jannson, (s), Arjeplog, fÌireslår att
den registrering som gjorts i samband med att ombuden anlänt till
sammanträdet ska utgöra närvaroforteckning och voteringsl ista.
Förbundsfullmäkti ge beslutar
,.l
Att ovanstående ftirteckning ska utgöra närvaroftirteckning och voteringslista
f
.)
-)
sw
Protokoll 2014-04-24
Sida 3 (17)
Förbundsfullmäktige
$2
Val av sammanträdesordfürande
Margaretha Lindbäck, (s), Luleå, ledamot i valberedningen, presenterar
valberedningens förslag enligt fÌlljande:
I
Att
Stefan Andersson, (s), Jokkmokk, väljs
sammanträde
till
ordftirande ftir dagens
till
ordlorande for dagens
Förbundsfullmäktige beslutar
Att
J
,J
Stefan Andersson, (s), Jokkmokk, väljs
sammanträde
Protokoll 2014-04-24
Sida a (17)
Förbundsfullmäktige
$3
Val av sekreterare
Ordftlranden tackar ftir fìirtroendet och fÌlreslår att Kjell-,{ke Halldén, kansliet,
o
utses
till
sekreterare.
Förbundsfullmäktige beslutar
Att
o
J
t-,)
sw
Kjell-,{ke Halldén, kansliet,
utses
till
sekreterare
KOMMUNFöRBIINDET
NORRBOTTEN
Protokoll 2014-04-24
Sida s (17)
Förbundsfullmäktige
$4
Val av justerare, tillika rösträknare
Margaretha Lindbäck, (s), Luleå, ledamot i valberedningen, presenterar
valberedningens förslag enligt flolj ande :
Att
utse en justerare från den socialistiska sidan och
borgerliga sidan
Ordloranden ftires I år att v alberedningen s ftirs lag
b
i
en
justerare från den
fal I s
Förbundsfullmäktige beslutar
Att
utse enjusterare från den socialistiska sidan och enjusterare från den
borgerliga sidan
Ordftiranden frågar om fÌirslag till justerare och für av Rasmus Joneland, (v),
Boden, lorslaget Lenita Ericson, (s), Luleå och av Lars Alriksson, (m),
Gällivare, florslaget Lage Hortlund, (m), Piteå.
Ordforanden foreslår att de båda väljs till justerare
Förbundsfullmäktige beslutar
Att
sr-ø w
Lenita Ericson, (s), Luleå och Lage Hortlund, (m), Piteå. utses till justerare
Protokoll 2014-04-24
sida 6 (1zj
Förbundsfullmäktige
ss
Föregående protokoll
Ordftiranden redogör lor protokoll från forbundsfullmäktige 2013-04-25 och
foreslår att florbundsfullmäktige, med godkännande, lägger protokollet till
handlingarna
-)
'l
./.
Bilaga.
Förbundsfullmäktige beslutar
Att
,)
--)
*l¿vw
foregående protokoll, med godkännande, läggs
till handlingarna
Protokoll 2014-04-24
Sida 7 (17)
Förbundsfullmäktige
$6
Årsredovisning fÌir år 2013
Direktör Roger Kempainen foredrar årsredovisning for är 2013.
Bilaga.
(.-)
Ordforanden loreslår att årsredovisning 2013, med godkännande, läggs
handlingarna samt att resultat- och balansräkningen fastställs.
Förbundsfullmäktige
IJ
bes
lutar
Att
årsredovisning2013, med godkännande, läggs
Att
resultat- och balansräkningen fastställs
till
handlingarna
till
KOMMUNFORBIJNDET
NOHRBOrrEN
Protokoll 2014-04-24
Sida 8 (17)
Förbundsfullmäktige
$7
Revisionsberättelse ftir år 2013
Bengt Ek, (s), Piteå, sammanfattar revisorernas rapport om årsredovisningen
2013. Av rapporten framgår bland annat att årsredovisningen enligt revisorernas
uppfattning upprättats i enlighet med de redovisnings- och värderingsprinciper
som anges i årsredovisningen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande
bild av foreningens finansiella ställning per 2013-12-31 och av dess finansiella
resultat for året.
Utöver revision av årsredovisningen har även styrelsens och direktörens
förvaltning ftjr Kommunforbundet Norrbotten lor år 2013 reviderats.
./.
Bilaga.
Ordforanden loreslår att rev
is
ionsberättelsen godkänn s.
Förbundsfullmäktige beslutar
Att
Bk/dw
att revisionsberättelsen godkänns
Protokoll 2014-04-24
Sida 9 (17)
Förbundsfullmäktige
s8
Ansvarsfrihet
Bengt Ek, (s), Piteå, redovisar revisorernas ft)rslag att tillstyrka att
forbundsfullmäktige beviljar styrelsens ledamöter och direktören ansvarsfrihet
ftlr räkenskapsåret.
I
Bilaga.
I
OrdfÌiranden föreslår att revisorernas fi)rslag bifalls.
Förbundsfullmäktige beslutar
Att
bevilja styrelsens ledamöter och direktören ansvarsfrihet
räkenskapsåret
U
J
ñr
Protokoll 2014-04-24
Sida l0 (17)
Förbundsfullmäktige
se
Verksamhetsplan och budg et 2014
Direktör Roger Kempainen, redogör ft)r ärendet enligt rubrik
-)
./.
t)
Bilaga.
OrdfÌlranden ftireslår att forslaget
',-
till verksamhetsplan och budget ftir 2014
Förbundsfullmäktige beslutar
Att
)
J
S-)¿0-W
anta Verksamhetsplan och budget for 2014
antas
KOMMUNFöRBIJNDET
NORRBOTTEN
Protokoll 2014-04-24
Sida I I (17)
Förbundsfullmäktige
$10
Kommunernas avgifter år 2015
Förbundsfullmäktige har 20ll-03-17, g 10, beslutat
Att
Medlemmarnas avgifter till Kommunforbundet Norrbottens kansli (0,70
promille), Media Center (0,54 promille) och FoU Nonbotten (0,21
promille) från och med2012-01-01 slås samman till en ekonomi
innebärande 1,45 promille av medlemmarnas samlade skatter och bidrag
Presidiet loreslår
Att
Medlemmarnas avgifter till Kommunforbundet Norrbottens kansli (0,70
promille), Media Center (0,54 promille) och FoU Nonbotten (0,21
promille) från och med2012-01-01 slås samman till en ekonomi
innebärande 1,45 promille av medlemmarnas samlade skatter och bidrag
Bilaga.
Lotta,{man, (s), Arvidsjaur loreslår
att
presidiets ftirslag ftir 2015 bifalls
att
styrelsen får uppdraget att i det fortsatta arbetet med "Kommunflorbundet
2015" väga in de synpunkter som framkommer i bilagda "Stämmodirektiv
till KommunfÌirbundet Norrbottens Förbundsfullmäktige i Jokkmokk 24
april" beslutat i av fullmäktige i Arvidsjaur 2014-04-14, ç 7l
alt
styrelsen fÌir uppdraget att utreda MediaCenter enligt intentionerna i den
skrivelse som inlämnats av Arvidsjaurs kommun 2014-03-04
Ordftjranden fi)reslår att Lotta,{mans ft)rslag bifalls
Förbundsfullmäktige beslutar
wdw
Att
medlemmarnas avgifter till Kommunftirbundet Norrbotten for år 2015 ska
vara ofÌirändrade, vilket innebär1,45 promille av medlemmarnas samlade
skatter och bidrag
att
styrelsen fär uppdraget att i det fortsatta arbetet med "Kommunftirbundet
2015" väga in de synpunkter som framkommer i bilagda "Stämmodirektiv
Förbundsfullmäktige
Protokoll 2014-04-24
Sida l2 (17)
till Kommunñrbundet Norrbottens Förbundsfullmäktige i Jokkmokk
april" beslutat i av fullmäktige i Arvidsjaur 2014-04-14, S 7l
att
-
J
ryw
24
styrelsen fTir uppdraget att utreda MediaCenter enligt intentionema i den
skrivelse som inlämnats av Arvidsjaurs kommun 2014-03-04
KOMMUNFORBUNDET
NORRBOTTEN
Protokoll 2014-04-24
Sida 13 (17)
Förbundsfullmäktige
$
ll
Fyllnadsval av styrelsens ordfÌirande
Tidigare ordforanden Karl Petersen har lämnat sina uppdrag i
Kommunforbundet Norrbotten från och med 2014-01-01.
Enligt stadgarnas I 3 :e $ övergår ordforandeskapet till I :a vice ordlorande om
styrelsens ordftirande avgår under mandatperioden.
Av ovanstående ft)ljer att 1:a vice ordlorande Britta Flinkfeldt Jansson, (s)
Arjeplog, blir styrelsens ordflorande efter Karl Petersen, (s), Luleå.
Valberedningen har vid telefonsammanträde 2014 -02-l 5 beslutat ftireslå
Förbundsfullmäktige fastställa
Att Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog, utses till styrelsens ordfìirande
Ordftiranden ftireslår att valberedningens fÌirslag bifalls.
Förbundsfullmäktige beslutar
Att
$- Jþffi
Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Adeplog, utses till styrelsens ordlorande
Protokoll 2014-04-24
Sida l4 (17)
Förbundsfullmäktige
$12
Val av revisorer och ersättare
Margaretha Lindbäck, (s), Luleå, ledamot i valberedningen, presenterar
valberedningens fiirslag enligt ñljande :
Att
I
Att
utse Bengt Ek (s) och Ylva Strutz (Fp)
till
ordinarie revisorer
utse Sören Engelmark (s), Gåillivare och Britt-Marie Forsman (v), Luleå
till ersättare
-)
Ordlöranden fÌlreslår att valberedningens forslag bifal
I
s.
Förbundsfu llmäktige beslutar
Att
Att
utse Bengt Ek (s) Piteå och Ylva Strutz
qk Mw
ordinarie revisorer
utse Sören Engelmark, (s), Gällivare och Britt-Marie Forsman, (v), Luleå
ersättare ft)r ordinarie revisorer
till
J
(þ) Luleå till
KOMMUNFORBIJNDET
NORRBOTTEN
Protokoll 2014-04-24
Sida ls (17)
Förbundsfullmäktige
$13
Val av valberedning
Förbundsfullmäktige har att utse valberedning for 2014.
Nuvarande valberedning består av fiiljande ledamöter:
Kurt Ro sen dahl, (s), Haparanda, s ammanknl I ande
Rigmor,Â.ström, (m), Boden
Roland Axelsson, (s), Gällivare
Margareta Lindbäck, (s), Luleå
Iris Dimitri, (v), Gällivare
Kurt Rosendahl har avsagt sig uppdraget och fiireslår att Bengt
Olov Innala, (s), Haparanda, utses till ny ledamot i
-
valberedningen.
Ordfloranden frågar om det finns fler lorslag till ledamöter i
valberedningen och konstaterar sedan att endast Kurt Rosendahl
lämnat forslag i ärendet. Ordforanden foreslår att Kurt Rosendahls
forslag bifalls, att valberedningen i övrigt väljs om och att Margaretha
Lindbäck, (s), Luleå utses till sammankallande.
Förbundsfullmäktige beslutar
Att
valberedningen ska bestå av nedanstående ledamöter:
Margareta Lindbäck, (s), Luleå, sammankallande
Roland Axelsson, (s), Gällivare
Bengt-Olov Innala, (s), Haparanda
Rigmor Åström, (m), Boden
Iris Dimitri, (v), Gällivare
e/0 w
Protokoll 2014-04-24
Sida 16 (17)
Förbundsftrllmäktige
$14
Motioner och interpellationer
Ordft)randen konstaterar att inga motioner eller interpellationer inlämnats.
')
.)
iJ
J
sr/dw
Förbundsfullmäktige
Protokoll 2014-04-24
Sida l7 (17)
$ls
Avslutning
Ordftiranden tackar ftir deltagandet och fÌirklarar det ordinarie
ftlrbundsfu llmäktigesammanträdet 20 1 4 av slutat
Õ
()
U
IJ
W
Ärende 5
Plats för noteringar:
Förbundsfullmäktige 2015-04-23
Utredning MediaCenter
Förbundsfullmäktige beslutade 2014-04-23, § 10, i ärende
Kommunernas avgifter
Att
medlemmarnas avgifter till Kommunförbundet Norrbotten
för år 2015 ska vara oförändrade, vilket innebär1,45
promille av medlemmarnas samlade skatter och bidrag
Att
styrelsen får uppdraget att i det fortsatta arbetet med
”Kommunförbundet 2015” väga in de synpunkter som
framkommer i bilagda ”Stämmodirektiv till
Kommunförbundet Norrbottens Förbundsfullmäktige i
Jokkmokk 24 april” beslutat i av fullmäktige i Arvidsjaur
2014-04-14, § 71
Att
styrelsen får uppdraget att utreda MediaCenter enligt
intentionerna i den skrivelse som inlämnats av Arvidsjaurs
kommun 2014-03-04
Styrelsen har under 2014 genomfört bilagd utredning.
Styrelsen beslutade 2014-12-04, § 98, föreslå Förbundsfullmäktige
Att
utredningen med godkännande läggs till handlingarna
Att
MediaCenter även i fortsättningen ska vara en del av
Kommunförbundet Norrbotten
Att
styrelsen får i uppdrag att under 2015 utreda hur verksamheten kan
förbättras i enlighet med utredningens förslag och i samverkan med
regionala och lokala aktörer
Att
resultatet avrapporteras till förbundsfullmäktige 2016
Att
finansiering av åtgärder i första hand sker inom den finansiella
ramen och att de i andra hand finansieras genom eget kapital
Styrelsen beslutade vidare
Att
de förbättringar som i huvudsak kan genomföras inom befintlig
ram genomförs under 2015
Att
kansliet får uppdraget att utreda möjligheter till förstärkning av
MediaCenter med den IKT-kompetens som utredaren föreslår
1
Innehåll
Sammanfattning.................................................................................... 2
Utredningens uppdrag .......................................................................... 3
Nuläge .............................................................................................. 3
Uppdraget ......................................................................................... 3
Riktlinjer........................................................................................... 3
Bakgrund .............................................................................................. 4
Historik och utveckling .................................................................... 4
Utredningens tillvägagångssätt och metoder ........................................ 6
Utfall av enkätundersökningen. ........................................................ 6
Kartläggning av alternativ till MC samt liknande regionala och
lokala aktörer .................................................................................... 8
Resultat ................................................................................................. 8
Nulägesbeskrivning av medieanvändningen och utvecklingen i
kommunerna ..................................................................................... 8
Användning av media i undervisningen ........................................... 9
Hur går man tillväga för att visa media? .......................................... 9
Pedagogers och skolledares kännedom om och användning av
Media Center Norrbotten................................................................ 10
På vilket sätt använder pedagoger och skolledare MC? ................. 11
Hur möjliggör skolledarna för pedagogerna att kunna använda MC
tjänster i undervisningen? ............................................................... 12
Ska Media Center Norrbotten utveckla eller utöka någon av sina
tjänster? .......................................................................................... 13
Alternativ till MC samt liknande regionala och lokala aktörer .......... 14
Alternativ till MC: SLI Education AB ........................................... 14
Fimpool Nord Medialab- Regional Kompetenscentrum ................ 15
Bilaga 1: Samtal med skolchefer ........................................................ 16
Bilaga 2: Webbenkät pedagoger......................................................... 20
Bilaga3: Webbenkät skolledare .......................................................... 20
2
Sammanfattning
MC ska fortsatt vara en del av Kommunförbudet i Norrbotten.
Utredaren gör den konklusionen utifrån samtal med samtliga
skol/förvaltningschefer i Norrbotten län samt två webbenkäter: en som
adresserats till samtliga pedagoger i Norrbottens län och en som
adresserats till samtliga skolledare i Norrbottens län.
I utredningen har det framkommit att kännedom om upphovsrätt och
offentlig visningsrätt inte alltid är glasklar för användarna. Här har
MC en viktig roll att fylla genom att tillhandahålla media som är
tillåten att använda i undervisningen.
Utredaren konstaterar att kontinuerlig information och
marknadsföring om MC och dess tjänster måste ske för att öka
nyttjandet. En utåtriktad verksamhet mot skolor och förskolor bör
startas upp. När det gäller förskolan har det tydligt framgått i både
samtalen med skolchefer och i pedagog- och skolledarenkäterna att
den gruppen inte prioriteras
När det gäller digital information såsom hemsidan har många,
framförallt pedagogerna, uttryckt frustration över söktjänsten och
många har också uttryckt att sidan upplevs som väldigt svårnavigerad
och otydlig. Det är pedagoger som är den huvudsakliga målgruppen så
det är viktigt att deras åsikter tas på allvar. Dessutom är webbsidan
MC:s ansikte utåt och för de som använder enbart strömmande media
kanske den enda kontakt användaren har med MC. Därför bör
hemsidan struktureras om och söktjänsten optimeras.
”Vi behöver hjälp med det omdefinierade lärandet, vi har tekniken
men det är ju bara början.”- en ganska samstämmig röst efterfrågar
IKT-pedagogisk kompetens. Utredningens resultat visar att IKTpedagogiskt stöd efterfrågas på alla nivåer, från skolchefer till
pedagoger. Huvuddelen av kommunerna har eller är på väg att starta
1:1satsningen (en dator per elev) som ett led i att digitalisera skolan.
Ett fåtal av dessa kommuner har egen IKT-pedagogisk kompetens och
upplever själva att de har kommit ganska långt. I de flesta kommuner
har man satsat på tekniken och efterfrågar nu IKT-pedagogiskt stöd.
Detta är något som MC skulle kunna bistå med anser många, både
skol/förvaltningschefer, skolledare och pedagoger.
I länet finns både lokala och regionala aktörer med olika kompetens
när det gäller IKT-pedagogik, exempelvis Filmpool Nord, CEMiT i
Piteå och Skoldatateket i Boden. Ett utvecklat samarbete mellan dessa
och MC skulle sannolikt medföra stora synergieffekter.
3
Utredningens uppdrag
Nuläge
Under framför allt de senaste åren har någon/några kommuner, främst
av ekonomiska skäl, ifrågasatt verksamheten vid Media Center
Norrbotten (MC). Ett argument har varit att motsvarande utbud och
service finns att tillgå via andra leverantörer till en lägre kostnad.
Dessa kommuner har dock haft en felaktig utgångspunkt då de utgått
ifrån att MC ekonomi fortfarande är en separat del av förbundets
totala verksamhet och ekonomi, vilket det inte är (se Historik och
utveckling nedan).
Styrelsen och sedermera fullmäktige har, efter ett initiativ från
Arvidsjaurs kommun, beslutat att en utredning om MC framtid inom
förbundet ska genomföras och återrapporteras under 2014.
Filmpool Nord (FPN) har initierat en utredning om att eventuellt.
inrätta ett Medialab, vilket innebär att tillhandahålla tjänster såsom
fortbildning och kompetensutveckling i nya medier såväl när det
gäller teori, metoder och teknik. Frågan har under försommaren 2014
utretts av Lars Persson. FPN går nu vidare med planering inför att
etablera ett Medialab. Ägarna har tydligt uttryckt att eventuella
samordningseffekter med MC ska ”utredas”.
Uppdraget
Huvudfrågeställningen för utredningen lyder, något förenklat – vill
kommunförbundets medlemmar nu och under överskådlig framtid att
Media Center Norrbottens verksamhet fortsatt ska vara en del av
Kommunförbundets uppdrag?
Riktlinjer
•
•
•
•
•
•
•
•
Vilken kunskap har de som är verksamma i skola/förskola om MC
och dess tjänster och hur nyttjas dessa tjänster? I utredningen ska
det framgå vad som krävs för att öka nyttjandet av MC.
Hur ser behovet av medietjänster ut i framtiden? Finns det idag
jämförbara och billigare alternativ till MC:s utbud och
verksamhet?
Utredningen ska bedrivas i samråd med FPN och eventuella
synergieffekter med Medialab ska redovisas.
Direktören är uppdragsgivare.
Personalen vid MC fungerar som bollplank och stöd i utredningen.
Catarina Lundqvist, FoUI Norrbotten, stöttar främst avseende
utformning av enkät och intervjufrågor.
Ett lämpligt urval av pedagoger och pedagogiska ledare ska ingå
som respondenter i utredningen (samtliga kommuner ska beröras).
Skolchefsnätverket utgör referensgrupp (samråd med
utvecklingsstrategerna vid Kommunförbundet i Norrbotten Marita
Björkman/Maria Lavander).
4
Bakgrund
MC är en integrerad del inom Kommunförbundet Norrbotten. Kunder
är i första hand länets kommuner, där MC i huvudsak servar
utbildningsförvaltningarna. Exempel på andra kunder är Luleå
Tekniska Universitet, Norrbottens läns landsting, folkhögskolor,
friskolor, studieförbund och utbildningsföretag, vilka tecknar egna
avtal med MC.
Verksamheten ska i huvudsak stödja pedagoger, ledare och annan
personal inom skolan i deras arbete för att uppnå de olika
kunskapsmålen i skolan, samt att främja individers olika inlärningssätt
via användandet av media i undervisningen, som ett komplement till
litteraturen.
Ambitionen är att MC:s kunder ska erbjudas ett rikt och aktuellt utbud
av undervisningsmedia, i form av DVD med färdigt arbetsmateriel
samt en möjlighet att se filmerna via webben, som
streaming/strömmande media. Utbudet uppdateras dagligen, och man
kan se hela utbudet på www.sli.se - vilket är.10 000. Strävan är att
hålla en så hög kvalitet som möjligt på service, utbudet av pedagogisk
film och övrig media samt tillgängligheten till detta.
Ett fundament är att MC genom sin verksamhet stödjer skolor att
använda media och teknik i undervisningen och att MC ansvarar för
de upphovsrättsliga lagar och avtal som finns, för att skolorna på ett
enkelt och lagligt sätt ska kunna ha tillgång till media i
undervisningen (Källa: Kommunförbundet Norrbottens
Verksamhetsplan 2014).
Historik och utveckling
I början av 1970-talet startade AV Centralen i Norrbotten sin
verksamhet (vilket idag är MediaCenter Norrbotten). Den nya
läroplanen LGR-69 kom med nya pedagogiska grepp och anvisningar
för arbetssätt som krävde nya läromedel. För att inte enskilda skolor
eller kommuner skulle lägga ner arbete och göra investeringar för att
spela in eller köpa in radio- och TV-program var för sig, startas en AV
Central i de flesta av Sveriges län.
Under 70-talet, när verksamheten startades var användning av 16 mm
projektorer det vanligaste. Under hela sjuttiotalet och längre än så
fanns Tandbergs rullbandspelare för ljudmateriel. De var populära i
klassrummen. På åttiotalet kom VHS och de första videokamerorna
för utlåning på AV Centralen. Kunnig personal fanns också
tillgänglig, vilka åkte runt till skolorna i länet och genomförde
videofilmnings- och redigeringskurser.
Under slutet på 90-talet erbjöds, förutom utlåning av filmer till
skolorna även kursverksamhet och utlåning av utrustning. Ett antal IT
pedagoger projektanställdes och AV Media deltog aktivt i den stora
IT-satsningen, ITIS, för skolorna i Norrbotten.
Tekniken har utvecklats från 16 mm projektorer till dagens
strömmande teknik. Ljud och videofiler spelas idag upp på
5
mottagarens dator, surfplatta eller mobiltelefon samtidigt som de
överförs över ett nätverk t.ex. internet. Det media man som pedagog
vill använda finns tillgängligt direkt via nätverket. I tabell 2 kan man
se att fysiska media dvs. CD/DVD minskar och strömmande media
ökar. Alla titlar finns inte som strömmande ännu, så DVD erbjuds
fortfarande. Numera tituleras verksamheten ”MediaCenter
Norrbotten”. Innan dagens benämning, när verksamheten startade,
hette det först ”AV Centralen” och därefter ”AV Media”.
Tabell 2 Statistik för utlåning av media 2008-2013
ÅR
DVD
Ped
data
UR-ljud
URvideo
VHS
Strömmande
2008
7101
154
1584
22535
11739
5465
2009
10340
163
1379
21670
10149
17143
2010
125441
125
1212
14726
7247
32627
2011
10264
19
1398
11262
5846
68608
2012
10264
19
1398
11262
5846
100037
2013
8061
0
650
6763
2515
103312
(Källa: Kommunförbundet Norrbottens årsredovisningar)
Med grund i skolchefsnätverkets inriktning om att MC ska fokusera
på ”basutbudet”, d v s dagens verksamhet, har verksamheten
effektiviserats i takt med teknikutvecklingen. Bland annat har antalet
anställda kunnat minskas minskats från som högst 6 tjänster till
dagens 2,5. I ekonomiska termer har MC resurser under de senast 10
åren reducerats med cirka 40 %.
6
Utredningens tillvägagångssätt och
metoder
För att få en heltäckande bild av både pedagogers användning av
MC:s tjänster samt hur förankring, förtrogenhet med och användning
av MC:s tjänster ser ut på skolchefs- och skolledarnivå har
undersökningen adresserat skolchefer, skolledare och pedagoger.
Personliga samtal har genomförts med samtliga
skol/förvaltningschefer i Norrbottens 14 kommuner. Två webbenkäter
har genomförts: en enkät till skolledare och en enkät till alla
pedagoger. Det är en totalundersökning eftersom den utgått till alla
skolledare och pedagoger i länets alla 14 kommuner. Webbenkäten för
pedagoger är stommen i utredningen eftersom de är de huvudsakliga
användarna. Samtalen med skol/förvaltningscheferna och skolledarnas
webbenkät används som ett kompletterande material till pedagogernas
webbenkät.
Samtal och enkäter har utgått ifrån följande punkter
•
•
•
•
•
•
•
Vet politiker, skolchefer, rektorer vad MC är och vilka tjänster
som erbjuds?
Vet pedagogerna vad MC är och vilka tjänster som erbjuds?
Hur används tjänsten/tjänsterna? Fysiska media och/eller
streaming?
Finns det några hinder för kunderna såsom teknik, utbildning
information mm?
Finns det behov av utveckling?
Behöver kunderna informeras, behövs ”marknadsföring” av MC:s
utbud?
Vilka möjligheter har kommunerna att ta del av MC utbud (t.ex.
nätverkshastighet)?
Har användarna i kommunerna behov av pedagogisk och teknisk
utbildning med stöd av MC:s personal?
Utfall av enkätundersökningen.
Svarsfrekvensen för pedagogernas webbenkät uppgick till 22 % vilket
innebär att totalt 1097 av 4882 har besvarat enkäten. Dock är det stora
skillnader i svarsfrekvensen mellan de olika kommunerna (se tabell
1). Jokkmokk uppnår en svarsfrekvens på 46 % medan Älvsbyn
endast uppnår 10 %. Detta måste tas med i beräkningen när resultatet
tolkas.
I föreliggande huvudrapport görs ingen uppdelning på kommunnivå,
utan svaren redovisas för länet. Här måste man ta i beaktande
kommunernas varierande storlek. Även om Luleå kommun inte
utmärker sig med så mycket större andel respondenter sett till
svarsfrekvensen inom respektive kommun(27 % av pedagogerna i
Luleå kommun svarade) så utgör de 402 respondenterna från Luleå en
stor del av det totala antalet respondenter i undersökningen. Det
innebär att Luleå är något överrepresenterat i denna undersökning.
Luleå utgör ca 30 % av Norrbottens befolkning, här utgör de ca 37 %
7
av det totala antalet respondenter. Utredningen har kontrollerat för
eventuella effekter av detta men finner inga negativa effekter i termer
av påverkan på enskilda frågor.
Vid totalundersökningar samt webbaserade undersökningar finns
generellt risk för en lägre svarsfrekvens, vilket togs i beaktande vid
utredningens val av metoder och urval. Dock övervägde de
uppskattade fördelarna med att göra en totalundersökning, d v s att
adressera samtliga pedagoger i länet. Den uppnådda svarsfrekvensen
på 22 % betraktas som något låg men bedöms ändå som
tillfredsställande utifrån de förutsättningar som givits. Vid tolkning av
svaren ska man dock förhålla sig till det generella metodologiska
dilemmat att individer som är bekanta med fenomenet ifråga också
tenderar ha en högre motivation att delta i undersökningen/enkäten,
både de som är positivt inställda och de som har kritiska synpunkter
att förmedla. I detta fall kan det innebära att de personer som sedan
tidigare har en kännedom om MC och/eller använder MC också har en
större motivation att delta i enkätundersökningen.
Utredaren har haft svårigheter med information om webbenkäterna till
skolledare och pedagoger. I och med att organisationerna ser olika ut i
kommunerna och att spridningen av enkäten har gått genom många
olika led finns risk för att enkäten inte alltid nått målgruppen på ett
tillfredställande sätt. Första utskick gjordes den 29/9 och sista
svarsdatum var satt till den 10/10. Tre påminnelser fick göras, absolut
slutdatum var 30/10.
Tabell 1 Svarsfrekvens i procent lärare/pedagoger
Kommun
Antal svar i
procent
Kommun
Antal svar i
procent
Jokkmokk
46 %
Övertorneå
20 %
Haparanda
42 %
Arjeplog
19 %
Arvidsjaur
36 %
Pajala
19 %
Överkalix
28 %
Piteå
15 %
Kalix
27 %
Gällivare
14 %
Luleå
27 %
Kiruna
13 %
Boden
21 %
Älvsbyn
10 %
Totalt antal svarande: 1097 av 4882
Många av frågorna i enkäten är flervalsfrågor vilket innebär att man
kunnat välja flera alternativ.
Svarsfrekvensen för skolledare uppgick till totalt 95.
Att hitta statistik för hur många rektorer och framförallt förskolechefer
det finns i de olika kommunerna har utredaren inte lyckats med. En
del av kommunerna har så få rektorer att de inte räknas in i statistiken.
8
När det gäller förskolechefer har utredaren inte hittat någon sådan
statistik. Utredaren har tagit kontakt via mail med de olika
kommunerna och begärt information om hur många rektorer och
förskolechefer man har anställda. Några har svarat men långtifrån alla.
Eftersom det inte är möjligt att redovisa skolledarnas svarsfrekvens i
procent för alla kommuner väljer utredaren att inte använda det alls.
Även i denna enkät måste det tas i beaktande att svaren inte är viktade
i termer av kommunstorlek. I Arjeplog har en skolledare svarat. I
sammanställningen av skolledarenkäten utgör denne individ 1 % av
samtliga respondenter. Arjeplog har två skolledare anställda en av
dessa utgör då 50 % av Arjeplogs skolledare.
Även i denna enkät är många av frågorna flervalsfrågor vilket innebär
att man kunnat välja flera alternativ.
Kartläggning av alternativ till MC samt liknande
regionala och lokala aktörer
När det gäller frågan om det finns jämförbara och billigare alternativ
till MC:s utbud och verksamhet har Håkan Lindberg, ansvarig för
MC, tillsammans med utredaren processat frågan. Utredaren har
kontaktat och pratat med relevanta aktörer såsom Mats Persson Holm
VD SLI Education AB.
När det gäller Filmpool Nord och MediaLab har utredaren haft två
träffar med Lars-Eric Larsson, filmkonsulent för barn och ungdom vid
Filmpool Nord. Vid ett tredje tillfälle deltog Filmpool Nords VD
Susann Johansson och Håkan Lindberg, ansvarig på MC.
Resultat
Nulägesbeskrivning av medieanvändningen och
utvecklingen i kommunerna
I syfte att kontextualisera MC:s nyttjande avser föreliggande avsnitt
ge en beskrivning av kommunernas medieanvändning generellt och
hur man i kommunerna arbetar med digitalisering i skolan.
1:1 satsning
I samtalen med skolcheferna framkommer att nästintill samtliga
kommuner satsat på 1:1 - dvs. en dator till varje elev. Några av
kommunerna var ganska tidiga med detta och är nu inne på sin andra
vända. Eleverna i dessa kommuner har från årskurs sju och uppåt
tillgång till egna datorer. De flesta kommuner startar sin satsning
under detta läsår. Nästintill samtliga gymnasieelever i Norrbotten
kommer att ha tillgång till egna datorer under läsåret 2014-2015. När
det gäller högstadiet är det fyra kommuner som inte satsar på 1:1.
Nästa steg är mellanstadiet och även där är det några kommuner som
kommer att satsa under de kommande åren.
Hur man implementerar 1:1 satsningen ser också olika ut i
kommunerna. I upphandlingen ingår ofta en kort utbildning. En del
9
kommuner har valt detta alternativ. I några kommuner har man ITpedagogiskt stöd sedan förut. Någon kommun har anställt ITutvecklare. Ytterligare någon har projektanställt IKT-pedagogiskt
kompetens. Andra har köpt in kompetens utifrån t.ex.
Rektorsakademin som ett komplement till sin egen IT-kompetens.
Några kommuner har anställt förstelärare som kan ha mer eller mindre
tid för IKT-pedagogiskt stöd i sina tjänster.
Sammanfattningsvis har de flesta kommunerna investerat i tekniken.
Ett fåtal kommuner har även satsat när det gäller IKT-pedagogiskt
stöd - något som många nu menar är nästa steg.
Användning av media i undervisningen
91 % av respondenterna i pedagogenkäten anger att de använder
media i sin undervisning. De allra flesta (87 %) anger att
medieanvändning kan vara ett sätt att öka kunskap om, eller att väcka
intresse för ett ämne (69 %). Syftet kan också vara att öka elevernas
motivation (62 %). Åtta procent anger att man använder sig av media
för att man som pedagog inte behärskar ett ämne och därför använder
media. I Skolledarnas enkät framkommer att 89 % av skolledarna
bedömer att de uppmuntrar pedagogerna till användning av medier
både i undervisning och för pedagogers egen kompetensutveckling
(89 %).
Hur går man tillväga för att visa media?
För att visa media använder merparten av pedagogerna (78 %) en
distributör som kommunen har avtal med t.ex. MC. Drygt hälften (52
%) använder sig av SVT-play och annan play-tjänst. 57 % uppger
också att de använder sig av youtube. Hälften av de svarande anger att
de hämtar intressant material som de hittar på internet. Endast ett fåtal
uppger att de hyr en video och visar i klassrummet (2 %) .
Pedagogerna fick även ge förslag på andra lagliga sätt att visa media.
Det inkom 44 förslag, av dessa var ungefär hälften lagliga. Av de
lagliga föreslogs följande: UR, läroböckernas webbplatser, Lilla
aktuellt, NE skola, Liber espresso läromedel på internet, bloggar och
webbsidor, Ted speach Khan Academy, bibblo.se, elevproducerat
material, Filmoteket, Vimeo (webbplats för delning av video).
Exempel på olagliga sätt är att använda Spotify och Netflix. Utifrån
frågans formulering och de inkomna svaren är en tolkning att
pedagoger kan ha svårt att navigera rätt mellan lagliga och olagliga
alternativ.
Sammanfattar man ovanstående använder pedagoger sig av flera
olika kanaler, främst via distributörsavtal men i nästan lika stor
utsträckning använder man sig av övriga play-tjänster, youtube och
övrigt material från internet.
Undersökningen visar att pedagoger använder media frekvent i sin
undervisning. Närmare hälften (44 %) av de svarande uppger att de
10
använder media flera gånger i veckan. 13 procent använder media
dagligen. Använder media någon gång per månad gör 42 % och
endast ett fåtal procent anger att de använder media någon gång per
termin.
Ett fåtal lärare använder inte media i undervisningen. Av de
pedagoger som besvarat enkäten anger 9 % att de inte använder media
i undervisningen Av dessa anger ett tiotal att det beror på brist på
teknik (dator, projektor etc.). Nästan hälften av ickeanvändarna anger
att de saknar teknisk och/eller pedagogisk support. Drygt hälften av de
som inte använder media anger att de undervisar i ett sådant ämne där
de inte behöver använda media.
Sammanfattningsvis: Utredningen visar att 90 % av pedagogerna
använder media i undervisningen. Huvudfrågan är då huruvida
pedagogerna känner till och använder sig av MC:s utbud?
Pedagogers och skolledares kännedom om och
användning av Media Center Norrbotten
I föreliggande sammanställning är de 10 % som i pedagogenkäten
angav att de inte använder media i undervisningen inte medräknade.
100 % bygger nu på 1003 pedagogers svar.
De flesta pedagoger som svarat på enkäten anger att de känner till MC
(89 %). Av dessa 89 % använder sig 76 % av MC tjänster - totalt 758
pedagoger som besvarat enkäten använder sig av MC tjänster.
Av skolledarna som svarat på enkäten känner de flesta till MC (84 %).
Hur många av dessa som använder MC är svårt att beräkna eftersom
det är en flervalsfråga och skolledarna kunde välja fler än ett
alternativ. Ett av alternativen var att man inte använder MC detta har
29 % angett. Slutsatsen blir då att 29 % av skolledarna inte använder
MC.
De allra flesta skolledarna har en positiv syn på MC (75 %), nästan
en femtedel anger att man har en neutral syn (18 %). Sjutton procent
av skolledarna anser att MC tjänster motsvarar kostnaden för dessa
tjänster. 75 % svarar att man inte vet.
Sammanfattningsvis: nästan alla pedagoger och skolledare känner
till MC. Av de pedagoger som är bekanta med MC använder sig tre
fjärdedelar av MC tjänster.
Informeras och kommuniceras det om MC och dess tjänster?
Utredningen har rest frågan i syfte att se hur tjänsten MC sprids och
kommuniceras i kommunens organisation. Enkäten visar att 11 % av
pedagogerna inte har kunskap om MC - detta kan antagligen kopplas
till hur marknadsföring och "extern" kommunikation bedrivs av MC
men det kan även handla om hur MC kommuniceras internt inom
kommunerna. Några av skolcheferna har i samtalen med utredaren
uppgett att de kommunicerar om MC neråt i organisationen. Att
ledningen kommunicerar om MC och dess tjänster anser nästan
hälften av skolledarna. Dessa skolledare sprider det i sin tur till sina
11
pedagoger. Drygt en tredjedel av pedagogerna anser att skolledningen
uppmuntrar dem att använda MC.
På vilket sätt använder pedagoger och skolledare MC?
De 24 % som i pedagogenkäten angav att de inte känner till MC och
de som angav att de inte använder MC räknas inte in i den fortsatta
undersökningen. 100 % bygger nu på 758 pedagogers svar - de som
svarat att de använder sig av MC.
De allra flesta av pedagogerna (86 %) anger att de söker material i
kunskapskatalogen från sli.se. Beställer media till sig själv för
användning i undervisningen gör nästan hälften av dessa (39 %).
Utifrån svaren i ovanstående fråga kan man bli lite fundersam. 86 %
anger att de söker i kunskapskatalogen, men det är bara hälften av
dem (39 %) som beställer media. Vad händer med de som inte
beställer media? Utredarens teori är att de flesta använder strömmande
media. Om den titel som användaren sökt i produktkatalogen finns
tillgänglig som strömmande media är den tillgänglig direkt utan någon
beställning innan. Alla titlar finns dock inte som strömmande, utan då
får man beställa fysiska media dvs. CD/DVD. Dessutom föredrar en
del av pedagogerna fysiska media. Tolkningen av ovanstående
alternativ är därför att de 86 % som söker material i
kunskapskatalogen också beställer strömmande media och de som
angett alternativet ”beställer media” främst menar fysisk media.
Drygt en tredjedel (36 %) av pedagogerna prenumererar på
nyhetsbrevet för orientering av utbudet. Några av skolledarna (16 %)
gör också det. Ett fåtal (11 %) använder media som någon annan
beställt. Tjänsten Samsök används av ett fåtal (7 %).
Ett fåtal (4 %) av skolledarna anger att de innan tecknande av licens
med någon distributör först kontrollerar om man har tillgång till
distributören via MC. Utredarens tanke med frågan är att få kunskap
om man som skolledare är medveten om vad medlemskapet i MC
innehåller. Att man helt enkelt ibland kan undvika att betala dubbla
licenser för t.ex. offentlig visningsrätt för film.
Merparten (83 %) av pedagogerna anser att MC kan vara ett verktyg
för egen pedagogisk utveckling. Nästan alla (96 %) pedagoger anser
att MC kan vara ett verktyg för att uppnå kunskapsmålen i
styrdokumenten.
Strömmande media använder sig nästan alla pedagoger av (96 %).
Det fåtal (4 %) som inte använder strömmande media anger som orsak
att de har inte lärt sig hur det fungerar.
Från 2011 kan även eleverna få egen inloggning till SLI.se.
Eleverna ansöker själva och anger namnet på sin lärare. Läraren ska
sedan godkänna elevernas ansökan. Eleverna kan använda tjänsten
under en begränsad tid. Hälften av pedagogerna känner till tjänsten,
nästan en fjärdedel (22 %) har upplyst eleverna om möjligheten.
12
Godkänt elevers inloggning har nästan en femtedel (18 %) gjort.
Tjugo procent av pedagogerna använder denna tjänst som en resurs
för eleverna i deras självständiga arbeten egna och/eller grupparbeten.
Några (15 %) använder tjänsten som en backup om eleverna varit
borta vid visningstillfället. Tretton procent använder den som
hemuppgift, t.ex. eleverna ser en film hemma som sedan diskuteras på
lektionen. Hälften av pedagogerna vet inte hur eleverna använder
tjänsten.
Sammanfattningsvis: den tjänst som används mest av pedagogerna
är att söka - och som utredaren tolkar; beställa strömmande media i
produktkatalogen. Beställer media gör drygt en tredjedel av
pedagogerna, troligen handlar det då om titlar som inte finns som
strömmande eller så föredrar man fysiska media som (CD/DVD).
Några få av skolledarna kontrollerar vilka distributörer som man har
tillgång till via MC innan man tecknar licens med en distributör.
Möjlighet till elevers inloggning till SLI känner hälften av
pedagogerna till. En femtedel har godkänt elevers inloggning till SLI.
Ett fåtal av pedagogerna använder tjänsten aktivt i undervisningen.
Strömmande media används av de flesta.
Hur möjliggör skolledarna för pedagogerna att kunna
använda MC tjänster i undervisningen?
Användning av media i undervisningen handlar om både teknik och
pedagogik. Om pedagogerna upplever att det saknas IKT-pedagogisk
support och tekniken upplevs som ett hinder kan det i förlängningen
påverka huruvida man nyttjar MC och liknade tjänster. Det avsnitt
som nu följer tar upp det. Tanken med frågorna i enkäten var att
undersöka hur man som skolledare gör det möjligt för pedagogerna att
använda media i undervisningen.
För att pedagogerna skall ha möjlighet att använda MC och dess
tjänster fodras någon form av digital enhet (dator, surfplatta etc.). Hur
möjliggör man som skolledare det?
Tre fjärdedelar av skolledarna uppger att alla deras pedagoger har
tillgång till egna digitala enheter (dator, surfplatta, etc.). Tre procent
anger att man är två per digital enhet. Att man är fler än tre per digital
enhet anger (9 %).
För att kunna visa media för en grupp elever/barn fordras dator,
projektor, filmduk eller interaktiv skrivtavla etc. Tekniken kan vara
fast placerad eller mobil. Visar man enbart DVD fungerar det även
med TV och DVD-spelare.
Hur tillgänglig är tekniken för pedagogerna på den enhet där
skolledaren är ansvarig? Drygt hälften av skolledarna anger att
tekniken är fast placerad i alla klassrum/avdelningar på enheten.
Tjugo procent anger att tekniken är fast placerad i något
klassrum/avdelning på enheten. Att tekniken är mobil uppger tolv
procent. Ett fåtal anger att tekniken finns fast placerad i en aula eller
större lekrum på enheten.
13
Detta innebär att förutsättningarna varierar när det gäller
pedagogernas tillgång till digitala enheter. Möjligheten att kunna
visa media för en grupp barn/elever samt möjligheten att använda
strömmande media får anses uppfyllda relaterat till de 75 % relativt av
pedagogerna som angett att de nyttjar MC och dess tjänster.
Behärskar pedagogerna det tekniska handhavandet när det gäller
media? Alla har fått utbildning menar drygt hälften av skolledarna
Femton procent svarar att man inte vet. Några anger att en pedagog
per avdelning fått utbildning. Att pedagogerna har tillgång till teknisk
support om de skulle behöva det anser de flesta av skolledarna (80 %).
Ett fåtal anser att pedagogerna inte har tillgång till teknisk support.
När det gäller organisationen för teknisk support anges alltifrån att
man har en egen tekniker på enheten till kommunens centrala ITavdelning. Sjutton procent av skolledarna har i sina svar angett att
man på ett eller annat sätt har egen kompetens på enheten t.ex. ”IT
ansvarig finns på skolenheten”
Att använda strömmande media, ska vara möjligt för pedagogerna,
anger nästan alla skolledare (91 % ). Övriga svarar att de inte vet.
Tillgång till IKT-pedagogisk support för pedagogerna anger tre
fjärdedelar (75 %) av skolledarna att de har. Att det inte finns sådan
support anser en femtedel (20 %).
Någon form av organisation för pedagogisk support verkar finnas
i de flesta kommuner. Vad man bedömer som IKT-pedagogisk
support varierar dock - det spänner mellan alltifrån kommunens ITsupport, en pedagog per avdelning som har gått PIM, till egna
anställda IKT-pedagoger. Av skolledarna har nästan en tredjedel (30
%) angett att deras verksamhet har någon form av IKT-pedagogisk
support.
Ska Media Center Norrbotten utveckla eller utöka
någon av sina tjänster?
Drygt hälften av pedagogerna anser att medieutbudet bör utökas.
Strukturen på MC:s hemsida bör utvecklas för att underlätta sökning
anser fyrtio procent av pedagogerna. En fjärdedel av pedagogerna
anser att nyhetsbrevet kan innehålla mer pedagogiska tips. Utöka med
IKT-pedagogiskt stöd anser också en fjärdedel. Ytterligare en
fjärdedel anser att MC bör tillhandahålla information om de olika
tjänsterna. Nöjda med de befintliga tjänsterna anser sig också en
fjärdedel vara.
Drygt hälften av skolledarna anger att pedagogiska tips kopplat till
kunskapsmålen i styrdokumenten vore önskvärt. En tredjedel anser att
MC bör tillhandahålla information om de olika tjänsterna. Utöka med
IKT-pedagogisk kompetens anser också en fjärdedel. Tjugo procent
tycker att strukturen på webbsidan bör utvecklas. Några är nöjda med
de befintliga tjänsterna. Utredningen kan utifrån såväl
14
pedagogenkäten som skolledareenkäten konstatera att det finns flera
förbättrings- och utvecklingsområden för MC.
Flertalet av skol/förvaltningscheferna menar att om MC fortsatt ska
vara en del av Kommunförbundet i Norrbotten måste någon form av
utveckling ske. Nedanstående punkter är en sammanställning av de
utvecklingsområden för MC som uppkom i samtalen med
skolcheferna:



Tillhandahålla media är en viktig funktion med tanke på
upphovsrätt och offentlig visningsrätt. Det är viktigt att i större
utsträckning än tidigare kontinuerligt informera och marknadsföra
om MC och dess tjänster för att öka användning av densamma.
En tydlig önskan är att MC också ska erbjuda IKT-pedagogiskt
stöd. Exempel på detta är: Arbeta mer med skol- och
ämnesutveckling. Erbjud temapaket med media utifrån
kunskapsmålen i styrdokumenten. Utveckla den pedagogiska
användningen av media, hur kan pedagogen arbeta vidare med det
i klassen eller barngruppen. Erbjud omvärldsbevakning när det
gäller IKT-pedagogisk utveckling."Stötta lärarna så att de kan ta
tillvara alla möjligheter". Erbjud kompetensutveckling inom olika
områden t.ex. riktad mot surfplattor. ”Vi behöver hjälp med det
omdefinierade lärandet vi har tekniken men det är ju bara början.”
Ökad samverkan mellan kommunerna och ett samarbete mellan de
regionala aktörer som finns på området: "Vi får kanske ta av oss
kommunglasögonen och hjälpa varandra". Förslag som
uppkommit är: Slå ihop de tjänster som redan finns på länsnivå:
MC, Skoldatatek och Filmpool Nord (ägs av landsting och
kommunerna dock inte alla). Istället för att betala till var och en
betalar man en summa och så ingår alla tjänster. Riktade
utbildningsinsatser på plats till de olika kommunerna utifrån vilka
behov man har.
Alternativ till MC samt liknande regionala
och lokala aktörer
Alternativ till MC: SLI Education AB
Utredaren och verksamhetsansvarig på MC har processat denna fråga.
Om en skola köper in egna filmer eller annat material kostar det mera
än om MC förhandlar och köper in material, på ett professionellt sätt,
till alla skolor i länet. Dessutom sparar den enskilda skolan på att
administrera inköpsprocessen.
Utredningen har undersökt om SLI Education AB är ett alternativ till
Media Center Norrbotten. SLI Education AB är ett dotterbolag till SLI
(Svenska läromedel på Internet). Deras plattform är densamma som de
flesta MC i Sverige använder sig av. MC Norrbotten inkluderat. SLI
Education uppstod när en del läns MC lades ned. SLI Education AB
marknadsför sig som en rikstäckande Mediecentral. Efter att ha haft
15
kontakt med Mats Persson Holm VD SLI Education AB och studerat
deras verksamhet och utbud, synliggjordes en mängd problem. T.ex.
är det en del distributörer som inte vill sälja till SLI Education. Dessa
företag ser SLI Education som en konkurrent. Därför bedömer
utredningen att SLI Education inte är ett realistiskt alternativ till
MedieCenter Norrbotten. Ett samarbete med SLI Education skulle
följaktligen innebära att medieutbudet minskade. Företaget
tillhandahåller enbart strömmande media vilket innebär att alla
kommuner måste ha ett väl fungerande nätverk med hög hastighet,
något alla inte har.
Fimpool Nord Medialab- Regional Kompetenscentrum
Filmpool Nord har utrett frågan om att skapa Medialab - Regionalt
kompetenscentrum som skall erbjuda lärare fortbildning och
kompetensutveckling gällande teori, metoder och teknik i nya medier.
Hur samarbete och eventuellt att växla arbetsuppgifter mellan
FilmpoolNord och MC är tänkt för att se om synergieffekter eventuellt
kan uppnås.
Utredaren har haft ett antal möten med FilmPoolNord för att
diskutera, eventuella synnergieffekter mellan Medialab och MC. På
tredje träffen deltog FilmpoolNords VD Susann Johansson. Hon
meddelade att man fått nya ägardirektiv som medför att utredningen
om en Medialab- Regional kompetens centrum har lagts på is. De
avvaktar utredningen om MC.
16
Bilaga 1: Samtal med skolchefer
Jag har träffat alla skol/förvaltningschefer personligen i deras
kommuner. Blivit väl bemött och det har varit intressanta och givande
samtal. Alla var mer eller mindre medvetna om varför utredningen
görs och välkomnar den. Det är lite olika vad man känner till om
Media Center Norrbotten (hädanefter kallad MC). De som har en
bakgrund i skolan är naturligtvis bekanta med den och många har egen
erfarenhet. Väskorna som skickas runt med fysiska medier togs upp av
många. Några undrade över om det fortfarande finns ett behov av
tjänsten med tanke på öppenheten på internet och alla nya
mediekanaler.
På frågan om hur det ser ut i deras kommuner med
medieanvändningen alltså inte specifikt MC är det ju såklart
varierande svar beroende på kommunstorlek. I de minsta kommunerna
har skol/förvaltningschef ganska bra koll på om och hur media
används. I de större vet man att det används men inte hur. Det handlar
ju också om hur väl utbyggd tekniken är, nätverk, projektorer etc.
vilket också varierar både inom och mellan kommunerna.
Det framkommer också att man tycker att MC borde informera mera
om sina tjänster. En del menar att Kommunförbundet i Norrbotten är
”osynliga”. Man jämför med hur det var för några år sedan, då kom en
person ut till skolorna och informerade om MC. Dessutom hade man
kontaktlärare på skolorna. Det fanns ett nätverk.
Det verkar som om man kanske inte är riktigt medveten om vad som
ingår i MC:s tjänster. T.ex. har man i en del kommuner köpt in en
licens från Swedish Film. En distributör som redan finns i MC:s
utbud. De flesta uttrycker att man vill veta mera om vad som ingår i
tjänsten. Vad kostnaden blir/elev? Hur ser nyttjandegraden ut? Täcker
MC behovet, eller behöver man i skolan, förvaltningen eller
kommunen komplettera med fler tjänster?
Huruvida politikerna kommunicerar om MC varierar. Någon menar att
de nog känner till tjänsten eftersom det är en post i budgeten men det
finns nog ingen djupare kunskap. En ”ickefråga” menar en av
skolcheferna. Det finns ju viktigare saker att diskutera. I ett några
kommuner har kostnaden för MC diskuterats och då har ju politikerna
fått sätta sig in i problemställningen. Under åren är det några
kommuner som har velat lämna MC eftersom man tyckt att
kostnaderna är för hög, eller att man inte anser att de tjänster MC
erbjuder. Men har då blivit upplyst om att det inte är möjligt att lämna
MC eftersom det ingår i medlemskapet i Kommunförbundet i
Norrbotten. I ytterligare en del kommuner har man från politiken
undrat om tjänsten används och när man fått veta att så är fallet är
man nöjd. Andra menar att frågan diskuteras överhuvudtaget inte. Det
kan ju bero på som någon uttryckte det kommunen är nöjd med
samarbetet i Kommunförbundet och det innefattar då även MC. Att
MC och dess tjänster specifikt uppmärksammats från politikerna och
neråt i organisationen verkar ingen anse. Varför ska politiken
17
kommunicera om detta, det är en verksamhetsfråga var det ytterligare
en som tyckte.
Många av skol/förvaltningscheferna anser MC vara en
verksamhetsfråga och uppmärksammar inte tjänsten på något speciellt
sätt. Några har gjort lite egna undersökningar i förvaltningarna och då
fått positiv respons på MC:s tjänster. I några kommuner tas MC upp
på ledningsmöten eller rektorskonferenser. I någon kommun frågar
man om den används.
Att använda tjänsten som ett verktyg för pedagogisk utveckling för
personalen ses som en verksamhetsfråga av de flesta. I någon av
kommunerna har man använt sig av MC (UR-material) vid någon
fortbildning. Några menade att MC nog skulle kunna vara ett verktyg
för pedagogisk utveckling. Ett studiebesök på Västerbottens
MediaCenter har gjorts av några skol/förvaltningschefer och de menar
att det är stor skillnad på deras verksamhet och MC. Någon liknade
Norrbotten vid ett bibliotek och Västerbotten vid ett pedagogiskt
instrument. Där fanns också utlåning av media men även anställda
pedagoger som arbetar med skolutveckling.
Vid besöket i Västerbotten blev man också förevisad en söktjänst som
var under utveckling. Den innebar att man kunde söka på
styrdokument, ämne, kurs och kunskapsmål. Sökte man på ett media
så kopplades det till passande styrdokument, ämne, kurs och
kunskapsmål. Detta var alla imponerade över och skulle önska att den
möjligheten skulle finnas även hos MC. Att MC:s tjänster kan vara en
resurs för att uppnå kunskapsmålen i styrdokumenten menade de
flesta är en verksamhetsfråga. Någon av skol/förvaltningscheferna
menade att MC nog kan vara en sådan resurs men det är inget som
kommuniceras i organisationen. Eftersom man i kommunen infört 1:1
borde MC kunna användas mera på det sättet menade någon.
Ytterligare någon menade att det kan vara så men bara till en liten del.
Sedan några år har MC ingen tryckt produktkatalog längre, allt
material finns online. För att kunna ta del av MC:s utbud måste man
som kund ha tillgång till någon form av digital enhet. I flertalet av
kommunerna har lärarna egna digitala enheter oftast bärbara datorer
eller surfplattor. I någon kommun är det inte så men då finns det
tillgång till dator på skolenheten. Det finns också kommuner som inte
har så hög datortäthet, men man menar att man utökar eftersom.
Datortäthet kan också skilja mellan skolor i en kommun. Förskolan
har oftast en dator/avdelning eller surfplattor. I någon kommun har
även förskollärarna egna datorer. Dessutom har alla medarbetare i
kommunen utrustats med mobiltelefoner (Android). I någon kommun
har även alla som arbetar i förskolan egna datorer. Några tar också
upp att man är på väg att utrusta förskolorna med surfplattor.
Lån av fysiska medier (CD/DVD) har under de senaste åren minskat
till förmån för strömmande media visar statistiken från MC. För att
kunna använda strömmande media behövs nätverk med hög kapacitet.
Alla kommuner verkar vara eller är på gång att bygga ur sina nätverk
så att det kommer att vara tillgängligt både i skola och förskola. På
18
gymnasienivå verkar det vara utbyggt i alla kommuner. Nästa steg är
grundskolan och där har man hunnit olika långt. När det gäller
förskolan ser det också olika ut. Någon kommun har varit försiktiga
med utbyggnaden i förskolan. Det finns nu nätverk i personalrummen.
Det verkar som man i en del kommuner inte trott att även förskolan
skulle behöva nätverk. Men nu är man på gång att bygga ut även där.
Vill man visa media för en grupp barn eller en klass behövs teknik
som t.ex. projektor, filmduk, interaktiv skrivtavla. Tillgången till
tekniken som tidigare nämnts, ser olika ut i kommunerna. Vissa
kommuner har utrustat alla sina klassrum upp till åk 6 med interaktiva
skrivtavlor. I en annan kommun har man interaktiva skrivtavlor från
högstadiet och uppåt. Ytterligare en kommun har satsat på interaktiva
skrivtavlor i förskolan. Andra har satsat på projektorer i klassrummen.
Men av samtalen att döma verkar det som om alla på ett eller annat
sätt aktivt arbetar med dessa frågor.
Alla kommuner verkar ha gjort IKT-inventering utifrån de tekniska
behoven (datortillgång, nätverk o.s.v.). Beroende på kommunens
ekonomi och prioriteringar tillgodoses dessa. Det är ju även en
verksamhetsfråga så det kan se olika ut i de olika skolorna i en
kommun. När det gäller IKT-inventering utifrån ett pedagogiskt
perspektiv är det ett fåtal kommuner som gjort en sådan. De som inte
har gjort en sådan är fullt medvetna om det och menar att det är nästa
steg. Hårdvaran har fram till nu varit i fokus. Om man generaliserar
kan man säga att de kommuner som haft någon form av IKTpedagogisk kompetens är de som har utarbetat en pedagogisk IKTplan. Men ingen regel utan undantag. Av dessa är det två som inte har
denna kompetens men man var ganska tidig med 1:1. I avtalet med
leverantören ingick kompetensutveckling där ett moment var att
utarbeta en sådan. Tillgång till IKT-pedagogisk kompetens är något de
flesta önskar.
1:1 satsning verkar alla kommuner med några få undantag vara inne
på. Några av kommunerna var ganska tidiga med detta och är nu inne
på sin andra vända. Eleverna i dessa kommuner från årskurs sju och
uppåt har tillgång till egna datorer. De flesta kommuner startar sin
satsning under detta läsår. Alla gymnasieelever i Norrbotten kommer
att ha tillgång till egna datorer under läsåret 2014-2015 förutom i en
kommun där man börjar med årskurs ett. När det gäller högstadiet är
det fyra kommuner som inte satsar på 1:1. Nästa steg är mellanstadiet
och även där är det några kommuner som kommer att satsa under de
kommande åren. En bidragande orsak till satsningen kan vara att man
inte vill förlora gymnasieelever till en annan kommun menar någon.
Egna bärbara datorer användes för några år sedan som lockbete vid
gymnasievalet
I samtalen kom vi även in på vilken plattform man valt PC eller Mac.
Det är olika hur det ser ut i kommunerna när det gäller IT-support till
förvaltningen. I några kommuner har man bestämt vilken plattform
som ska användas oftast PC. I en av kommunerna utgick man från
skolans behov vid upphandlingen och det visade sig då att den offert
som uppfyllde dessa krav innebar Mac som plattform. IT-avdelningen
19
hade nog helst velat att PC skulle användas som plattform, men från
förvaltningens sida stod man på sig. När väl allt kom på plats så löstes
allt och nu är även IT-avdelningen nöjda. I några kommuner är det
blandad miljö det är upp till skolorna att välja plattform. Någon
menade också att ofta utgår IT-kontoret (kan ha olika namn i olika
kommuner) ifrån att problemet är större än vad det är. I slutändan
visar det sig ofta vara en enkel lösning. Att det kan vara svårt att
samarbeta med kommunernas IT-avdelningar var det fler som tyckte.
Någon menade att det kanske skulle behövas någon funktion mellan
IT-avdelningen och förvaltningen som har både teknisk och
pedagogisk förståelse.
Hur man implementerar 1:1 satsningen ser också olika ut i
kommunerna. I upphandlingen ingår ofta en kort utbildning. De
företag som nämndes i samtalen var Atea eller Grafit som varit
leverantör beroende på vilken plattform man valt. En del kommuner
har valt detta alternativ. I några kommuner har man IT-pedagogiskt
stöd sedan förut. Någon kommun har anställt IT-utvecklare.
Ytterligare någon har projektanställt IKT-pedagogiskt kompetens. I
just detta fall har man fått finansiering från annat håll. Men säger den
skolchefen hade man inte haft tillgång till den finansieringen hade
man betalat av egna medel. Andra har köpt in kompetens utifrån t.ex.
rektorsakademin som ett komplement till sin egen IT-kompetens.
Några kommuner har anställt förstelärare som kan ha mer eller mindre
tid för IKT-pedagogiskt stöd i sina tjänster.
Om nu MC fortsatt ska vara en del av Kommunförbundet i Norrbotten
tycker de flesta att någon form av utveckling måste ske. Många lyfte
att det behövs både information och marknadsföring om MC och dess
tjänster på alla nivåer. Detta måste ske kontinuerligt Om det gjordes
skulle troligen användningen av tjänsterna öka. Att tillhandahålla
media är fortfarande en viktig funktion menade många speciellt med
tanke på upphovsrätt och offentlig visningsrätt. Strömmande media
men hur kan jag arbeta vidare med det i klassen eller barngruppen.
Här behövs utveckling en roll som MC kan anta. Söktjänsten bör
förbättras ansåg någon annan. Mera IKT-pedagogiskt stöd efterlystes
också och någon menade att det behövs även för de nyutexaminerade
lärarna, en del av dem har minde kunskap om IKT än de ”gamla”
lärarna. Arbeta mer med skol- och ämnesutveckling anser några. I min
kommun har vi behov av kompetensutveckling och det skulle MC
kunna hjälpa till med säger någon. T.ex. kompetensutveckling riktad
mot surfplattor. Ytterligare exempel från Mediacenter Västerbotten
kommer upp. Där har man som vision att vara i varje kommun varje år
med riktade utbildningsinsatser utifrån vilket behov som finns i
kommunen. Man erbjuder även temapaket utifrån kunskapsmålen i
styrdokumenten. I en av de kommuner som redan har IKTpedagogiskt stöd menade man att utveckling är viktig. Vi får kanske ta
av oss kommunglasögonen menade någon och hjälpa varandra. En
resurs på länsnivå som sprider tips och idéer kanske är bra men
kommunerna kanske vill lösa det på sitt eget sätt menar en annan.
Någon funderar över de tjänster som redan finns i länet och som man
20
betalar för, MC, Filmpool Nord (alla kommuner är inte med) och
Skoldatateket. De kanske ska slås ihop och istället för att betala till var
och en betalar man en summa och så ingår alla tjänster. Nu har vi
tekniken men det är ju bara början menade några. Vi behöver hjälp
med det omdefinierade lärandet. Stötta lärarna så att de kan ta tillvara
alla möjligheter. Datorerna tillför så mycket mer därför måste vi tänka
om tänka nytt.
Bilaga 2: Webbenkät pedagoger.
Den som önskar ta del av dessa kan ta kontakt med utredaren
ylva.hedkvist.hansen@bd.komforb.se
Bilaga3: Webbenkät skolledare
Den som önskar ta del av dessa kan ta kontakt med utredaren
ylva.hedkvist.hansen@bd.komforb.se
Ärende Plats för noteringar:
Förbundsfullmäktige 2015-04-23
Årsredovisning 2014
Föreligger förslag till årsredovisning för 2014 för Kommunförbundet
Norrbotten.
Revision är genomförd 2015-02-18
Styrelsen har 2015-03-05, § 28, beslutat
Att
förslag till Årsredovisning 2014 bifalles
Att
Årsredovisning 2014 föreläggs förbundsfullmäktige för beslut
1
ÅRSREDOVISNING
2014
Årsredovisning 2014
Innehåll
Årsredovisning 2014 ........................................................................................................................ 1
1. Inledning ...................................................................................................................................... 2
2. Sammanfattning ........................................................................................................................... 3
2. Uppdraget ..................................................................................................................................... 7
2.1 Vision................................................................................................................................. 7
2.2 Verksamhetsidé ................................................................................................................. 7
2.3 Övergripande mål .............................................................................................................. 7
3. Uppgifter ...................................................................................................................................... 8
3.1 Prioriterade uppgifter ............................................................................................................. 8
3.1.1 Hållbar tillväxt och utveckling ........................................................................................ 8
3.1.2 Socialtjänst .................................................................................................................... 12
3.1.3 Barn- och utbildning...................................................................................................... 16
3.1.4 Kultur ............................................................................................................................ 20
3.1.5 Folkhälsa ....................................................................................................................... 21
3.1.6 Forskning och utveckling/innovation Norrbotten ......................................................... 23
3.1.7 Implementering av Digital Agenda och Strategi för eSamhället .................................. 26
3.1.8 Utred och föreslå på vilket sätt förbundets uppdrag och organisation kan
utvecklas för att bli en tydligare regional aktör och för att på ett bättre sätt främja
kommunernas samarbete och gemensamt nyttjande av resurser och kompetens ........ 28
3.2 Övrig intressebevakning ....................................................................................................... 29
3.2.1 Jämställdhetsintegrering ................................................................................................ 29
3.2.2 Samverkan mot våld ...................................................................................................... 30
3.2.3 Skatteutjämningen ......................................................................................................... 33
4. Media Center Norrbotten........................................................................................................ 34
5. Projekt ........................................................................................................................................ 35
5.1 Kunskap till praktik – utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom
missbruk och beroendeområdet .................................................................................................. 35
5.2 Kommunal eHälsa inom socialtjänst .................................................................................... 37
5.3 Laxfiske - framtidens besöksnäring ..................................................................................... 39
5.4 Investeringsfrämjande arbete för kommunernas tillväxt ...................................................... 41
5.5 Miljösamverkan Norrbotten ................................................................................................. 42
6. Uppföljning ................................................................................................................................ 43
6.1 Styrelsens övergripande mål och prioriterade uppgifter ...................................................... 43
6.2 Nätverksträffar ..................................................................................................................... 43
6.3 Kurser och konferenser ........................................................................................................ 43
Bilagor:
Utlåningsstatistik vid MediaCenter
1
1. Inledning
Detta dokument utgör Kommunförbundet Norrbottens årsredovisning för 2014.
Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14
kommuner. Syftet med förbundets verksamhet är att tillvarata kommunernas/medlemmarnas
intressen, främja deras samverkan och att tillhandahålla service. Ett övergripande mål är att
stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen.
Kansliets övergripande uppdrag är att under styrelsen ansvara för förbundets administration
och löpande verksamhet.
Vår region har stora utmaningar men också fantastiska möjligheter. Den regionala tillväxtpolitiken utgår från EU:s strategier och den nationella strategin vilket ställer krav på politiker att
finnas på olika arenor för delaktighet och påverkan. Därför är det viktigt att politiker och tjänstemän ökar sitt engagemang och deltar på internationella arenor, i olika nationella nätverk och
på EU-nivån med syftet att påverka samt främja utveckling och tillväxt.
EU;s nya strategi för sammanhållningspolitiken, Europa 2020, är en sysselsättnings- och tillväxtstrategi. Genom smart, hållbar och inkluderande tillväxt ska ekonomiska, sociala och territoriella skillnader mellan länder utjämnas och därmed ska EU stärkas. Europa 2020 är utgångspunkten för EU:s strategiska vägval som ska utgöra en inriktning för medlemsländernas
inrikespolitik och därmed de regionala utvecklingsstrategierna. Kommunförbundet Norrbotten
företräder kommunerna i det regionala utvecklingsarbetet och deltar med både politiker och
tjänstemän i det Regionala partnerskapet.
”Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020” (RUS), är ett övergripande strategidokument för Norrbottens fortsatta utveckling. Strategin tar sitt avstamp i tre
grundläggande utmaningar vilka omsätts i utvecklingsinsatser inom fem områden för hållbar
utveckling. Slutsatser, processutvärderingar och analyser från tidigare länsprogram, strategier
samt den Politiska plattformen har utgjort en viktig grund för inriktningen av strategin.
Den regionala utvecklingsstrategin är länets överenskommelse om samverkan och prioriteringar för att utveckla Norrbotten (citat ur strategin).
I RUS har visionen formulerats till:
Norrbotten – för attraktiva livsmiljöer och hållbar tillväxt i Sverige och Europa
För att uppnå visionen i strategin krävs ett långsiktigt och strategiskt utvecklingsarbete. Vi
måste själva fortsätta att göra vägval, utveckla det vi är bra på och se möjligheter för den hållbara utvecklingen. I den regionala utvecklingsstrategin kommer fokus att ligga på genomförande med utgångspunkt i de identifierade utmaningarna för länet. De horisontella kriterierna
jämställdhet, integration och mångfald, miljö och unga ska ligga till grund för satsningar. Strategier och prioriterade åtgärder formuleras utifrån indelningen i fem utvecklingsområden:
2





Livsmiljöer
Innovation och förnyelse
Tillgänglighet
Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftutbud
Strategiskt gränsöverskridande samarbete
De prioriterade åtgärderna inom varje utvecklingsområde är beroende av varandra för att skapa ett jämställt och mångkulturellt samhälle med tillgång till goda livsmiljöer, attraktivt boende och ett rikt kultur- och fritidsutbud. Det kräver även satsningar för att stärka näringslivets
och företagens konkurrenskraft samt tillgång till god infrastruktur, service och välutbildad
arbetskraft. Kommunförbundet Norrbotten ska tillsammans med kommunerna arbeta aktivt för
att förverkliga åtgärder främst inom de utvecklingsområden som ingår i kommunernas ansvar
för verksamheter.
2. Sammanfattning
Styrelsen har sammanträtt fem gånger under året. Förbundsfullmäktige genomfördes 2014-0424 i Jokkmokk.
Styrelsen och fullmäktige har beslutat att förbundet under mandatperioden ska stärkas genom
ett antal åtgärder. För att förbättra informationen om förbundet och för att utveckla dialogen
med medlemmarna har nu samtliga 14 kommuner besökts (Ö 2). För tredje året i rad genomfördes 2014-01-08 ett möte med länets riksdagsledamöter (Ö 2).
Den vid årsskiftet nyinrättade FoUI-enheten fick under våren en chef och en vetenskaplig ledare
inom skolområdet och fr o m hösten finns ytterligare en medarbetare med ansvar för socialtjänstområdet. Parallellt med att bygga upp den interna organisationens innehåll och form, har ett omfattande arbete genomförts i syfte att etablera kontakter med andra kunskapsmiljöer, såväl FoUImiljöer som universitet. Allra mest tid och engagemang har dock ägnats åt att göra FoUIverksamheten känd ute i kommunerna samt att förankra och inhämta underlag till enhetens kommande arbetsuppgifter. Medarbetarna vid FoUI har under året bl. a besökt kommunledningarna i
11 av länets 14 kommuner (Ö 2).
Den politiska samverkansberedningen för vård, omsorg och skola har sammanträtt fyra gånger
under året och haft två temadagar med fokus på äldreomsorg samt missbruk och beroendevård.
Den politiska samverkansberedningen för vård, omsorg och skola har sammanträtt fyra gånger
under året och haft två temadagar med fokus på äldreomsorg samt missbruk och beroendevård.
(Ö1 Ö4).
En strategi för patient och brukarmedverkan som är gemensam för kommun och landsting är antagen. Syftet är att genom samverkan på flera nivåer och även mellan huvudmännen stärka och
stimulera ökad patient och brukarmedverkan i vården och omsorgen inom socialtjänst och hälsooch sjukvård. Patienten/brukaren ska ha rollen som medaktör. För att den övergripande strategin
3
ska bli framgångsrik måste den inarbetas på individ-, verksamhets- och systemnivå i befintliga
strukturer i respektive kommun, som t ex i kvalitetsledningssystem och/eller handlingsplan(Ö 4).
Utvecklingsarbete har pågått under året för att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka
äldre, fokus har varit att få en förbättrad kvalitet och en bättre sammanhållen vård och omsorg.
Etablering av ledning och styrning i samverkan av äldrevård och omsorg pågår.
Inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning pågår utvecklingsarbeten
brukarmedverkan samt systematisk uppföljning. Utbildningssatsningen kallad ”reflexen” pågår i
etik, lagstiftning och bemötande (Ö 2, Ö 4).
Under året har förankringsprocessen pågått av den reviderade Norrbus samverkans- överenskommelsen för barn och unga i samverkan mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård i
kommunerna och landstingets verksamhetsområden. Gemensamma nätverk är bildade och temadag samt utbildningsinsatser är genomförda (Ö 4).
En uppföljning av överföring av ansvaret för hälso- och sjukvård i ordinärt boende är genomfört
och det visade sig att flera utvecklingsområden identifierades. En gemensam utvecklingsgrupp är
tillsatt för att arbeta vidare med bristerna (Ö 4).
En överenskommelse om samarbete inom missbruk- och beroendevården mellan landstinget
och kommunerna är antagen och som ska leda till en likvärdig missbruks- och beroendevård
av god kvalitet. Ett samverkansavtal mellan landstinget och kommunerna gällande beroendecentrum med kompetensstöd är antaget. Kommunerna delfinansierar verksamheten Ö 2, Ö 4).
Inom barn och utbildningsområdet har 2014 handlat om att utveckla samverkan. Syftet är att öka
förståelsen mellan aktörer och därmed öka möjligheterna till (resurs-) effektiva lösningar. Aktuella frågor i länet är och har varit kompetensförsörjningen nu och i framtiden, ökad andel elever
med godkända betyg, minskat utanförskap, tidiga insatser vid behov av stöd och hjälp. Ett samverkansprojekt med fokus på ungdomar som inte fullföljer gymnasieskolan har påbörjats tillsammans med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Norrbottens läns landsting (Ö 3, Ö 4).
Kartläggningar, rapporter och uppföljningar har genomförts i syfte att definiera aktuellt läge i
kommunerna och länet som underlag vid eventuella beslut om förändringar. Arbeten pågår för att
åstadkomma länsgemensamma överenskommelser för samverkan, t.ex. mellan länets skolor och
länslogopedin (Ö 4).
I samförstånd med LTU har det gemensamma projektet RUC avslutats och öppnat för dialog
om fortsatt samarbete där bl.a. fokus på resultat av skolforskning är prioriterat (Ö 2, Ö 4).
Inom området folkhälsa har utvecklingen av sociala investeringar och stödet till kommunerna
angående kartläggning, analyser mm varit i fokus. Kommunförbundet har i samverkan med de
övriga regionala aktörerna tagit fram ett förslag på ett framtida strategiskt folkhälsoarbete för
länet. För kommunerna skulle detta innebära ett stöd i arbetet med att formulera hur den
kommunala organisationen kan arbeta hållbart och strategiskt. Detta ska behandlas politiskt
under hösten (Ö 4).
4
Implementering av Strategin för eSamhället (Ö 4) förutsätter en samverkan inom län/regioner
för att även mindre kommuner ska ha möjlighet att förverkliga intentionerna i strategin. 13 av
länets kommuner deltar i det gemensamma utvecklingsarbetet genom en gemensam e-nämnd
där Luleå kommun är värdkommun för arbetet. Under 2014 gjordes en inventering av etjänster i länets kommuner och e-nämnden beslutade om att ta fram förfrågningsunderlag för
en gemensam tjänsteplattform för e-tjänster.
Med utgångspunkt från en Digital Agenda på nationell nivå beslutade Regionala Partnerskapet
i januari om en Regional Digital Agenda. Arbetet har samordnats i länet av IT Norrbotten tillsammans med länsstyrelsen, Luleå tekniska universitet, Norrbottens läns landsting, Lantbrukarnas riksförbund, Företagarna och Kommunförbundet Norrbotten. Nu ansvarar respektive
aktör för genomförandet inom sitt ansvarsområde (Ö 4).
Övergripande mål för utveckling av eHälsa är att skapa konkret nytta för medborgare, personal
och beslutsfattare. För att klara av framtidens välfärd med ökat antal äldre och personer med
behov av stöd från socialtjänsten samtidigt som antalet utbildad personal minskar, kommer
tekniken att spela en allt viktigare roll. I länet har under året pågått tester av olika digitala lösningar för kommunikation, dokumentation och informationsåtkomst inom hemtjänst och hemsjukvård för att underlätta kvarboendet i ordinärt boende och att frigöra personalresurser till
patientnära arbete. En av kommunerna har hittills tagit ett politiskt beslut om att införa nattillsyn via kamera som ett alternativt tjänst för nattillsyn. Vidare har sex av kommunerna gjort ett
gemensamt avrop på digitala trygghetslarm genom den gemensamma e-nämnden (Ö 5).
Inom regionala tillväxtpolitiken har arbetet under året varit att påverka slutdokumenten till
olika strukturfondsprogram och partnerskapsöverenskommelsen. Politiker och ansvarig tjänsteman har deltagit i olika forum och gjort olika inspel via Tillväxtberedningen och regionala
partnerskapet samt genom ett aktivt deltagande inom Europaforum (Ö 1). Ett samarbete har
inletts med UD för att utveckla en politisk dialog avseende arktiska frågor. En OECD studie
har beställts via NSPA(Northern Sparsely Populated Area) nätverket för bättre faktaunderlag
och argument för bibehållande av den extra allokeringen (gleshetsbonusen för norra Sverige
och Finland).
Inom infrastruktur har kommunikationspolitiska rådet agerat om behov av akuta åtgärder på
E10. I slutet på juni hade länet besök från EU-kommissionen, DG MOVE, ansvarig för finansieringsfonden ”Sammanlänkat Europa – strategier för infrastrukturinvesteringar”. Syftet var
att ge kunskap om behov av nödvändiga investeringar inom järnväg (BK) och Luleå hamn
som numera ingår i Core Network, TEN-T. Under hösten har yttrande och skrivelser gjorts
avseende trafikledningscentralen i Boden samt uppskjutet spårbyte mellan Boden och Bastuträsk (Ö 1).
Inom jämställdhetsområdet fortgår arbetet med att synliggöra de principer för jämställdhet
som finns reglerade i nationella och internationella avtal, främst CEMR – deklarationen (The
Council of European Municipalities and Regions). Politiker och ansvariga tjänstepersoner har
genom olika forum, som politiks ledningsgrupp, nätverk och samverkan med andra aktörer,
5
arbetat med stödjande insatser för att utveckla kommunernas förmåga att följa innebörden i
dessa avtal. För stöd till medlemskommunerna har förbundet delgivit rekommendationer för
kvalitetssäkring, utbildning, uppföljning och samverkan inom området jämställdhet och jämställdhetintegrering. Erfarenhetsutbyte och kunskapsinhämtning har möjliggjorts genom återkommande nätverksträffar för kommunernas utsedda processledare (Ö6).
Arbetet med Samverkan mot våld har under året kommit igång med återetablerad kontakt i
nätverk för huvudaktörerna Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten Norrbotten, Länsstyrelsen, samtliga kommuner samt de ideella organisationerna. En preliminär handlingsplan
har tagits fram för det fortsatta arbetet. Olika nätverk har träffats och kontakt har tagits med de
olika kommunerna för att följa upp det pågående utvecklingsarbetet gällande samverkan mot
våld. I maj beslutade den politiska samverkansberedningen att lämna ett uppdrag till länssamordnaren att utreda förutsättningar för ett skyddat boende i länet och detta arbete har kommit
igång på ett bra sätt. I juni presenterades kampanjen Bryt tystnaden på Nordisk Forum i
Malmö inför 126 åhörare. I början av sommaren publicerade Socialstyrelsen föreskrifter och
allmänna råd Våld i nära relationer, SOSFS 2014:4 som träder i kraft oktober 2014. Regeringen publicerade den nationella samordnarens betänkande Våld i nära relationer – en folkhälsofråga, SOU 2014:49. Dessa två publikationer kommer att ha relevans för det pågående
och fortsatta utvecklingsarbete gällande våld i nära relationer (Ö 4).
Projekt ”Laxfiske framtidens besöksnäring” startades under 2014 med målet att maximera
antalet vildlaxar som återvandrar till sina hemälvar, i syfte att säkra vildlaxens fortlevnad och
samtidigt stimulera sportfisketurismen genom ökad tillgång på vuxen lax. Projektet har bidragit till den utveckling som nu sker inom laxförvaltning och som resulterar i rekordmängder av
lax i Norrbottens vattendrag - 97 000 laxar i Torneälv och rekordtillgång i Råne- och Byskeälv
2014.
På uppdrag av Förbundsfullmäktige och styrelsen har under hösten en omfattande utvärdering
av MediaCenter (MC) genomförts. Utvärderingen föreslår att MC fortsatt ska var en del av
förbundets verksamhet och snarare utvecklas än avvecklas. Utlåningen via MediaCenter Norrbotten fortsätter att öka. Ökningen när man jämför vårterminerna 2013 med 2014 är ca 9 %
eller ca 5000 artiklar (Ö 4) (Ö5).
Under året har vi genomfört 169 kurser/konferenser med totalt 5507 deltagare. Det är en marginell minskning jämfört med fjolåret. Vid vissa tillfällen har antal deltagare varit mycket högre än beräknat vilket medför högre intäkter. Utöver det har from 2014 metodutbildningar inom
Kunskap till praktik (missbruk och beroendeområdet) ingått i kurs och konferensverksamheten
vilket har föranlett en rejäl intäktsökning. Fortfarande sker de flesta aktiviteterna inom socialtjänstens område, detta med anledning av att de omfattande utvecklingsarbetena som bedrivs
inom området (Ö 4).
Det ekonomiska resultatet visar ett överskott på 825 136 kr. De viktigaste skälen till detta är
ett underutnyttjande vid FoUI p g a att två av fyra anställningar inte varit på plats under det
första halvåret, att kurs- och konferensverksamheten ger större intäkter än budgeterat samt
ökade intäkter för projektadministration. Ingen avsättning till pensionsstiftelsen har behöva
6
göras. Styrelsen har under året tagit beslut utöver budget och samtliga beslut med utfallet 1,3
miljoner har kunnat inrymmas inom budget vilket gör att det prognoserade överskottet blir
mindre.
2. Uppdraget
2.1
Vision
Norrbotten – för attraktiva livsmiljöer och hållbar tillväxt i Sverige och Europa
2.2
Verksamhetsidé
Under mandatperioden ska verksamheten vid förbundet bidra till:
 Att det primärkommunala samarbetet utvecklas med fokus på god service till medborgare och näringsliv.
 Kompetensutveckling, i ett samspel mellan vetenskap och praktik, för såväl politiker
som tjänstemän
2.3
Övergripande mål
Kommunförbundet Norrbotten är kommunernas naturliga regionala arena. Mandat och resurser utgår ifrån att förbundet är en intresseförening. Erfarenheter under senare år och en utblick
mot framtiden, visar att kraven på att ytterligare utveckla samordning och samarbete mellan
kommuner och mellan kommuner och landstinget ökar. För att konkretisera inriktningen av
verksamheten har styrelsen formulerat ett antal övergripande mål för mandatperioden vilka
justeras årligen i takt med att resultat uppnås eller att nya erfarenheter vunnits. För 2014 har
följande övergripande mål formulerats:
Ö 1: Utveckla och bredda det politiska företrädarskapet genom utökad dialog inom styrelsen, mellan
styrelsen och beredningar, med medlemmarna, med riksdagspolitiker samt med flera nyckelgrupper.
Ö 2: Utveckla en långsiktigt hållbar struktur för evidensbaserad kunskapsutveckling i de kommunala
verksamheterna.
Ö 3: Utarbeta, i nära samarbete med kommunerna, en strategi för att på sikt klara kompetensförsörjningen.
Ö 4: Verka för ett utökat samarbete mellan kommunerna för effektivisering och gemensamt nyttjande av
resurser och kompetens.
Ö 5: Utveckla samarbetet och samordning mellan kommunerna främst utifrån intentionerna i Digital
Agenda och strategin för eSamhället
Ö 6: Utveckla kommunernas förmåga att efterleva de principer för jämställdhet som finns reglerade
i
7
internationella avtal, främst CEMR- deklarationen (The Council of European Municipalities and Regions) för jämställdhet.
3. Uppgifter
3.1 Prioriterade uppgifter
Styrelsen har prioriterat nedanstående verksamhetsområden:








Hållbar tillväxt och utveckling
Socialtjänst
Barn och utbildning
Kultur
Folkhälsa
FoUI Norrbotten
Implementering av Digital Agenda och Strategi för eSamhället
Utred och föreslå på vilket sätt förbundets uppdrag och organisation kan
utvecklas för att bli en tydligare regional aktör och för att på ett bättre sätt främja
kommunernas samarbete och gemensamt nyttjande av resurser och kompetens
3.1.1 Hållbar tillväxt och utveckling
Kommunförbundet Norrbotten är tillsammans med Länsstyrelsen och Landstinget huvudaktörer i det regionala strategiarbetet. Det regionala partnerskapet i Norrbotten är, under länsstyrelsens ledning, till viss del ett formaliserat samarbete mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och näringsliv. Syftet är att kraftsamla och samordna resurser i det regionala tillväxtarbetet. Inom det regionala partnerskapet finns en överenskommelse om att varje
organisation har ett eget ansvar att bidra till genomförandet av strategierna.
Sammanhållningspolitiken, med fokus på Europa 2020, reformprogrammet samt den nationella strategin utgör grund för den regionala utvecklingsstrategin. Östersjöstrategin, vilken syftar
till att genomföra politiska mål på makroregional nivå, är betydelsefull även för vår regions
utveckling. Det är viktigt att det politiska ledarskapet har en framskjuten och aktiv roll i allt
strategiarbete och är med och påverkar på olika nivåer utifrån en gemensam politisk plattform,
som tillväxtberedningen och Europaforum Norra Sverige.
Kommunförbundet Norrbotten är en aktiv part inom Europaforum Norra Sverige för att påverka politiska ställningstaganden på EU- nivå samt nationellt i syfte att stärka förutsättningar för
utveckling och tillväxt i regionen. Tillsammans med norra Norge och norra Finland har Europaforum tagit fram en framtidsstudie NSPA, Northern Sparsely Populated Area, med fokus på
våra utmaningar och tillgångar samt vår investering till det europeiska mervärdet.
Förbundets styrelse och ansvariga tjänstemän ska genom sin representation i bland annat det
Regionala partnerskapet, Strukturfondspartnerskapet, Tillväxtberedningen och det Kommunikationspolitiska rådet bidra till att åtgärder och insatser för tillväxt och utveckling i enlighet
med prioriteringarna i RUS förverkligas. Detsamma gäller för andra betydelsefulla strategier.
8
Ett angeläget område för kommunerna är förverkligande av regionala klimat- och energistrategin. Åtgärder inom strategin syftar bl.a. till effektivt nyttjande av förnybara energikällor och
energieffektivisering för utveckling av ett hållbart samhälle.
Indikatorer
 Kommunikation och beslut inom Tillväxtberedningen banar väg för att de politiska prioriteringarna får genomslag i det regionala partnerskapets arbete genom RUS och andra strategier.
 Påverkan på EU;s sammanhållningspolitik genom strategiarbete på nationell, makroregional och EU-nivå och tydliggörande av det mervärde regionen bidrar med.
 Strukturfondspartnerskapet är tydligt i sina prioriteringar så att satsningar görs i
enlighet med de beslutade tillväxt- och utvecklingsområdena i RUS.
 Norrbotten är en regional aktör i strategiska allianser nationellt och internationellt.
 Kommunerna bidrar till förverkligandet av den regionala klimat- och energistrategin.
Nyckelaktiviteter
 Ledamöter i Tillväxtberedningen deltar på möten och aktiviteter med fokus på regionala
tillväxtfrågor.
 Aktivt delta i arbetet med genomförandet av RUS, den regionala innovationsstrategin och
den regionala digitala agendan samt i genomförandearbete för nyttjande av strukturfonder
och Interreg program.
 Förankringsarbetet sker systematiskt genom nätverk och aktiviteter för kommunerna.
 Stimulera och samordna gemensamt utvecklingsarbete inom nätverket näringslivschefer.
 Genomför ”Norrbottenskonferensen” för bred politisk delaktighet.
 Delta på internationella arenor, i olika nationella nätverk med syftet att främja utveckling
och tillväxt. Ett exempel är Nationellt forum som är regeringens dialog med regionala politiker om tillväxtpolitiken. Nordkalottrådet är exempel på en Nordisk arena inom Barentsområdet.
 Delta inom Europaforum Norra Sverige i aktiviteter för att påverka samt genomföra konferenser och uppvaktningar på europeisk-, nationell- och regional nivå för att stärka regionens konkurrenskraft.
 Argumentera för NSPA (Northern Sparsely Populated Area) dvs. delta i aktiviteter för att
synliggöra den politiska positionen för området i olika sammanhang på EU- och nationell
nivå.
 Stödja och utveckla Sweden/Emelia-Romagna nätverket för att främja transnationellt
samarbete/projekt i kommunerna.
 Fortsätta stödja processen med det regionala energistrategiarbetet i kommunerna samt
nyttja Nenets resurser för bl.a. projektriggning för att supporta kommunerna.
Vidtagna åtgärder
 Deltagit i Regionala Partnerskapet och i Tillväxtberedningen för förverkligande av regionala strategier samt prioriteringar inför kommande strukturfondsprogram. Ansvarig
tjänsteman är aktiv i Regionala Partnerskapets beredningsgrupp. Ett exempel på regional
9
kraftsamling är en strategi och åtgärder för fler datalagringscentra. En regional digital
agenda beslutades i januari av Regionala Partnerskapet.
 Under året har det varit fokus på arbetet med olika strukturfondsprogram och regionala
handlingsplaner inom sociala fonden och landsbygdsprogrammet. Politiker och tjänstemän har deltagit på hearings och gjort inspel avseende partnerskapsöverenskommelsen
och nya strukturfondsprogrammen till näringsdepartementet samt vid politikerdialogmöte
på Nationellt forum. Tillväxtberedningen har därtill gjort skrivelser.
 Skrivelse till näringsdepartementet via tillväxtberedningen avseende förslag till förordning om förvaltning av EU:s strukturfonder. Förslaget till förordning skulle innebära en
avsevärd försämring för strukturfondspartnerskapen och för regionalt utvecklingsansvariga i deras arbete med att förverkliga sammanhållningspolitiken på regional nivå.
 Tillväxtberedningen har till näringsdepartementet yttrat sig över den nationella strategin för
regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020.
 Deltagit aktivt i Europaforum Norra Sveriges arbete med att påverka den nya strukturfondsperioden samt partnerskapsöverenskommelsen. Arbetet sker i nära samarbete med
vårt North Sweden kontor i Bryssel.
 Tillsammans med North Sweden och andra aktörer genomfört fyra konferenser i Norroch Västerbotten inför nya strukturfondsprogramperioden. Totalt deltog 289 st. samt därtill 137st uppkopplade via webbsändning.
 Tillsammans med landstinget ansvarat för att genomföra Norrbottenskonferensen den 28
mars med 80 deltagande politiker.
 Via Europaforum och Brysselkontoret, tillsammans med representanter från Norge och
Finland, fortsatt samarbetet inom NSPA-området och möjligheter inför Europa 2020 och
ny strukturfondsperiod.
 Beställt en OECD studie tillsammans via NSPA för att förbättra argumenten för att bibehålla den extra allokeringen (gleshetsbonusen) kopplat till våra möjligheter, utmaningar
och närheten till Arktis som är högintressant på EU nivå och globalt.
 Tillväxtberedningen har svarat på EU-kommissionens konsultation om Arktis.
 Påbörjat ett samarbete med UD som ansvarar för arktiska frågor via tillväxtberedningen
med syfte att utveckla dialogen mellan nationell och regional politiskt nivå för att stärka
Sveriges position i arktiska frågor och öka tillväxten i svenska delen av Arktis.
 Deltagit i transnationellt samarbete inom Sweden Emilia Romagna nätverket (SERN).
10
 Deltagit i strategiarbetet inom klimat-miljö-energi området som Länsstyrelsen ansvarar
för.
 Genomfört träffar med näringslivs/tillväxtchefer.
 Deltagit i aktiviteter med Företagsbron att utveckla samarbetet mellan LTU och kommunernas näringslivskontor.
3.1.1.1 Infrastruktur
Tillgång till bra kommunikationer är avgörande för länets tillväxt och utveckling. Därför är väl
fungerande och hållbara gods- och persontransporter, med förbättringar både inom väg- och
järnvägsnätet, sjöfart och IT-kommunikationer likväl som bra flygförbindelser avgörande för
vår regions konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Fortsatta satsningar på Norrbotniabanan och Botniska korridoren (BK) med koppling till Northern Axis ska särskilt uppmärksammas. Kommunikationspolitiska rådet ska arbeta för gemensamma ställningstagande
och prioriteringar i transport- och infrastrukturfrågor för att än mer argumentera kraftfullt för
infrastrukturinvesteringar i Norra Sverige.
Indikatorer
 Samordnat agerande för genomförande av för regionen avgörande infrastruktursatsningar.
 Regionen får genomslag för mer resurser till ett utvecklat sammanhållet hållbart transportsystem.
 Agerande och nyttjande att BK ingår i Core Network inom TEN-T programmet.
 Stödja verksamheten vid kollektivtrafikmyndigheten.
Nyckelaktiviteter
 Samordna och påverka genom remissyttranden avseende infrastruktur.
 Aktivt stödja arbetet för Norrbotniabanan samt att regeringen utser en förhandlingsperson.
 Delta i olika aktiviteter för att påverka regeringen tillsammans med andra aktörer för investeringar i Botniska korridoren och malmbanan som ingår i transportnätet (Core Network) inom TEN-T.
 Aktivt påverka konsultationer samt grönböcker på EU nivå i angelägna frågor för länet.
 Bevaka och agera via North Sweden och Europaforum avseende EU-kommissionens nya
riktlinjer om statsstöd till regionala flygplatser.
 Delta i processer och aktiviteter med kollektivtrafikmyndigheten.
Vidtagna åtgärder
 Deltagit i Kommunikationspolitiska rådet (KPR) och agerat i transport- och infrastrukturfrågor.
 Skrivelse från KPR till infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd avseende behov av
akuta trafiksäkerhetsåtgärder på E10
11
 Bevakat och agerat genom North Sweden för förverkligande av TEN-T, Core-Network. Aktiviteter har genomförts för att sprida kunskap om behovet av Bottniska korridoren och Luleå
hamn.
 Tillsammans med North Sweden, Länsstyrelsen, NLL, Luleå hamn och företrädare från industrin hade länet besök den 24-25 juni av Stephane Ouaki, enhetschef för finansiering inom
CEF(Connecting Europe Facility)fonden. Syftet var att påvisa och ge kunskap om industrins
behov av hållbara transporter samtidigt visa på betydelsen för EU av fungerande transportkorridorer från norra Europa till övriga länder inom EU.
 KPR har agerat tillsammans med andra aktörer samt med North Sweden och via Europaforum för bibehållande av SGEI klassificering av icke statliga flygplatser inför revidering av
EU-kommissionens riktlinjer om offentligt stöd till regionala flygplatser.
 Kommunikationspolitiska rådet följer och stödjer aktiviteter kring Norrbotniabanan.
 Samarbete med RKM och tjänstemannastöd.
 Remissyttrande från KPR på Trafikverkets utredning ”rätt funktion på rätt plats” där förslaget är att minska trafikledningscentralerna från åtta till fyra med Gävle som nordligaste.
Deltagit på Trafikverkets hearing avseende detta.
 Gemensam skrivelse från KPR och Länsstyrelsen, landshövdingen om konsekvenser för de
tunga industritransporterna om Boden upphör som trafikledningscentral.
 Skrivelse till landshövdingen om en bredare politisk representation i ett framtida fem läns
Bottniska korridor projekt.
 Skrivelse från KPR till Gunnar Malm, Trafikverket och för kännedom till infrastrukturministern och näringsministern avseende att planerade underhållsåtgärder gällande spårbyten på
sträckor mellan Boden och Bastuträsk skjuts upp 4-5 år.
3.1.2 Socialtjänst
Inom socialtjänsten finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta inom. Inte minst gränssnittet och samverkan med Norrbottens läns landsting är avgörande
för utvecklingen av rationalitet och kvalitet i verksamheten. Styrelsen vill särskilt framhålla
värdet av insatser inom nedanstående områden.
3.1.2.1 Barn och ungdomar
Barn och unga med ohälsa behöver få hjälp och stöd så tidigt som möjligt. Det är viktigt att
förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård uppmärksammar risker och riskgrupper i
tid. Ett gemensamt arbete är genomfört kring gemensamma riktlinjer - Norrbus för samverkan
kring barn och ungdomar som har behov av utredning, stöd, vård och behandling från flera
samhällsaktörer. Socialtjänsten har till uppgift att erbjuda barn och unga stöd och skydd med
12
utgångspunkt från barnens bästa. En av de mest ingripande insatserna socialtjänsten har att
tillgå är placering utanför det egna hemmet. För att kunna ge barnen ett bra stöd, använda resurserna effektivt och säkra tillgången till adekvata insatser bör kunskapen om vårdens innehåll och effekter öka. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag på
åtgärdsprogram för att höja kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården.
Indikatorer
 Stärkt samverkan mellan social- och barn och utbildningsberedningarna samt samverkansberedningen mellan kommuner och landsting.
 Insatserna i verksamheten bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den
professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap.
 Erbjuda stöd för att kunna utveckla systematisk uppföljning av insatser för barn och unga.
 Utveckla och förbättra samverkan mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet, socialtjänsten, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatrin och barnmedicin så att barn med behov
ska få stöd och insatser så tidigt som möjligt.
 Kommunerna har metoder för att arbeta med att höja kvalitén på insatser för barn och
unga.
Nyckelaktiviteter
 Samverkansdagar för barn och utbildning, socialtjänst och landstinget genomförs.
 Förstärka brukarinflytande för barn och unga.
 Förbättra systematisk uppföljning för området.
 Förankra Norrbus överenskommelsen i länets alla kommuner i samverkan med landstinget.
 Förankra användandet av samordnade individuella planer (SIP).
 Utveckling och spridning av Trygg och säker vård för barn och unga.
 Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte.
 Öka kunskapen om särskilda behov hos barn som genomlevt svåra livssituationer, exempelvis traumatiska upplevelser.
Vidtagna åtgärder:
 Fyra gemensamma beredningar inom social, barn och utbildning samt samverkansberedningen vård, skola och omsorg har genomförts och temadag om skolans betydelse för
barnens uppväxt.
 Ständig dialog pågår med landstinget för att ytterligare förbättra samverkansområdet
barn och unga.
 Arbete pågår med barns delaktighet och inflytande, en gemensam patient och brukarstrategi är antagen.
 Besök i kommuner och dialog med olika nätverk för att informera och ta del av kommunernas behov av utveckling inom området barn och ungdom har genomförts.
13
 Arbete med systematisk uppföljning pågår t.ex. Barns behov i centrum (BBIC), öppna
jämförelser och privata alternativ för uppföljningssystem.
 Implementering av den reviderade gemensamma överenskommelsen ”Norrbus” pågår
utifrån ett helhetsperspektiv på barns behov.
 ”Psynk projektet” i Östra Norrbotten med att stärka samarbetet kring barn och ungdom,
anpassning av Meddix it system för SIP och samverkan i olika nätverk har pågått under
året.
 Kompetenssatsning i samarbete med Umeå Universitet om fyra 7,5 hp kurser för den sociala barn och ungdomsvården är planerad och ska genomföras under två år.
 Samverkan kring föräldrastöd inom missbruks och beroendevården pågår.
 Utbildning för familjehem pågår.
 Utbildningsdagar inom barn och unga området genomförs samt nätverk för erfarenhetsutbyte genomförs för olika professioner.
3.1.2.2 Samverkan inom stöd, omsorg och vård
Människor med behov av omfattande insatser från flera samhällsaktörer ska kunna få ett samlat erbjudande om hjälp och behandling, rehabilitering samt service och stöd som utgår från
det individuella behovet. En fungerande samverkan mellan olika huvudmän och organisationer
måste nås. Lagförändringar har skett, föreskrifter och nationella gemensamma riktlinjer inom
flera områden har kommit eller är på gång. I den kvalitativa uppföljningen av mest sjuka äldre
som är genomförd av SKL visar det sig att det saknas ett helhetsperspektiv i vård och omsorg
om denna grupp.
Staten och Sveriges kommuner och landsting har tecknat överenskommelse om insatser för att
stödja en strategisk utveckling inom socialtjänstens område i samverkan med angränsande
områden inom hälso- och sjukvård. Avsikten är att stärka socialtjänstens möjligheter och förmåga att skapa och använda relevant kunskap och informationsteknik så att resurser kan riktas
till områden där de gör bäst nytta. Inom följande områden pågår utvecklingsarbete; Föräldrastöd till föräldrar inom missbruk och beroende vården, Barn och unga, Bättre liv för sjuka äldre, Verksamhetsområdet för personer med funktionsnedsättning, Psykiatrisatsningen och Ehälsa inom vård och omsorg.
Indikatorer
 Stärkt samverkan i den gemensamma samverkansberedningen inom vård, skola och omsorg mellan kommuner och landsting
 Insatserna i verksamheterna bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den
professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap.
 Erbjuda stöd för att kunna utveckla systematisk uppföljning.
14



Verka för att stöd, omsorg och vård blir verkningsfull genom fokus på individen, ha en
helhetssyn och samordna insatser vilket även bidrar till största möjliga samhällsnytta.
Ökad dialog i länet om samverkansformer kring behov av kompetensutveckling för personal som arbetar med personer som har behov av insatser från båda huvudmännen.
Ökad dialog om gemensamma former för kompetensutveckling för personal inom socialtjänsten.
Nyckelaktiviteter
 Samverkansdagar för socialtjänst och landstinget genomförs.
 Stödja socialtjänstens arbete med att utveckla former för att stärka brukarnas inflytande.
 Stödja länets kommuner i utvecklings- och kvalitetsarbete.
 Förbättra systematisk uppföljning för de olika verksamhetsområdena.
 Förankra överenskommelserna/handlingsplaner i länets alla kommuner i samverkan med
landstinget.
 Förankra användandet av samordnade individuella planer.
 I samarbete med landstinget förbättra IT-system för utskrivningsklara personer.
 Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte.
Vidtagna åtgärder:
 Den politiska samverkansberedningen har genomfört gemensamma sammanträden samt
temadag kring missbruk och beroendevården och toppmöte äldre.

En gemensam strategi för patient och brukarmedverkan för landsting och kommuner är
antagen av respektive styrelse.
 Under året har arbete pågått med landstinget kring en gemensam överenskommelse för
missbruk och beroendevården samt att etablera ett beroendecentrum med kompetensstöd.
Tillsammans med brukarrådet LEVA är en uppföljning av pågående revidering av nationella riktlinjer inom missbruk och beroendeområdet genomförts.
 Kontinuerliga möten med landstingets chefer och socialchefer med fokus på samverkan
kring gemensamma utvecklingsfrågor genomförs.
 Samverkan med seniorer genom bildandet av seniorpartners, planering av seniordagen
”leva livet hela livet” har genomförts.
 En gemensam handlingsplan mellan kommuner och landsting är fastställd för arbetet med
bättre liv för sjuka äldre.
 Förbättringsarbete pågår för att stärka samarbetet inom hemtjänst, hälso- och sjukvård i
ordinärt boende och primärvård.
 Webbutbildning i geriatrik pågår.
15
 Systematisk uppföljning av kvalitetsregister pågår inom äldreomsorgen.
 Utbildningsinsatser i utveckling av behovsinriktat och systematiskt arbetssätt inom området Äldres behov i centrum (ÄBIC) pågår.
 Läkemedelsutbildning för personal i särskilda boenden har genomförts.
 Utbildningsinsatser för personal i etik, lagstiftning och bemötande pågår inom verksamheten för personer med funktionsnedsättning.
 Tillsammans med NSPH (Nationell samverkan för psykisk hälsa, är ett nätverk av patient, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området) är en uppföljning av
den gemensamma överenskommelsen kring psykisk ohälsa genomförd och en handlingsplan är upprättad.
 En gemensam länsdialog med chefer och politiker från kommun och landsting är genomförd med representanter från regeringskansliet och SKL inom ramen för PRIOsatsningen.
 En uppföljning av överföring av ansvaret för hälso- och sjukvården i ordinärt boende är
gjord.
 Möten för erfarenhetsutbyte är genomfört med flera olika professioner.
 Överenskommelse om tjänsteköp av hälso- och sjukvård mellan kommun och landsting
och mellan kommun och kommun är upprättad.
 En överenskommelse om uppsökande munhälsobedömning mellan kommun och landsting
är upprättad.
 Utbildningsinsatser genomförs i tillämpningen av samordnad individuell plan (SIP) samt i
IT-systemet Meddix öppen vård.
 Kurser och konferenser genomförs inom olika verksamhetsområden.
3.1.3 Barn- och utbildning
Inom Barn- och utbildningsområdet finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta kring. Det som främst påverkar förutsättningarna för en hög kvalitet
inom barn- och utbildningsområdet under de kommande åren är förmågan att implementera
det stora antalet skolreformer, tillgången till behöriga lärare, förändringen av elevvolymer och
konkurrensen från de fristående skolornas etableringar.
16
Alla som arbetar inom barn- och utbildningsområdet behöver vara i nära kontakt med forskning och utveckling. Forskningen behöver därför få ta större plats i verksamheterna för att
bland annat eleverna bättre ska kunna nå målen. När relevant forskning finns, sprids och används i verksamheterna, då vilar skolan på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Styrelsen vill särskilt framhålla värdet av insatser inom nedanstående områden:
3.1.3.1 Barn och ungdomar
Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd omfattas av insatser inom både skolans och socialtjänstens verksamheter. Arbetet med att stärka kunskapen om skolans uppdrag avseende insatser för barn och unga i behov av särskilt stöd behöver ständigt utvecklas.
Indikatorer
 Stärkt samverkan mellan social- och barn och utbildningsberedningarna samt samverkansberedningen mellan kommuner och landsting.
 Insatserna i verksamheten bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den
professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap.
 Erbjuda stöd för att kunna utveckla systematisk uppföljning av insatser för barn och unga.
 Utveckla och förbättra samverkan mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet, socialtjänsten, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatrin och barnmedicin så att barn med behov
ska få stöd och insatser så tidigt som möjligt.
 Kommunerna har metoder för att arbeta med att höja kvalitén på insatser för barn och
unga.
Nyckelaktiviteter
 Samverkansdagar för barn och utbildning, socialtjänst och landstinget genomförs.
 Förstärka brukarinflytande för barn och unga.
 Förbättra systematisk uppföljning för området.
 Förankra Norrbus överenskommelsen i länets alla kommuner i samverkan med landstinget.
 Förankra användandet av samordnade individuella planer (SIP).
 Följa utvecklingen av avvikelserapportering inom Norrbus.
 Utveckling och spridning av Trygg och säker vård för barn och unga.
 Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte.
Vidtagna åtgärder
Se 3.1.2.1.
3.1.3.2 Förskola, grundskola och gymnasieskolan i framtiden
En skola i utveckling präglas av kompetens och goda kunskaper om förutsättningarna att bedriva en skola med hög kvalitet. Detta förutsätter samarbete inom kommunerna och över
kommungränserna i Norrbotten. Vi ska bidra till att samverkansdialoger genomförs och att det
stora antalet skolreformer blir kända i kommunerna samt ge råd och stöd i implementeringsarbetet. Därutöver ska vi delta i byggandet av en plattform för skolforskning i ett kommunalt
perspektiv. Ytterligare fokus ska sättas på studie- och yrkesvägledningen.
17
Våra ungdomar ska möta ett brett utbildningsutbud i gymnasieskolan med hög kvalitet. Vi ska
bidra till dialog om gemensamma lösningar kring samverkan om gymnasieutbildningar. Samarbetet måste utvecklas än mer för att vi ska optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten.
Indikatorer
 Ökad dialog i länet om samverkansformer inom grund- och gymnasieskolan, samverkansavtal
mm.
 Ökad kompetens om de nya styrdokumenten.
 Ökad medvetenhet inom skolan om vikten av en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
 Ökad medvetenhet i skolan om kunskaps- och demokratiuppdragets betydelse för att eleverna ska
må bra och lyckas i skolan.
 Ökad medvetenhet om studie- och yrkesvägledningens betydelse.
 Ökad grad av identifiering av ungdomar som inte börjar eller lämnar gymnasieskolan.
Nyckelaktiviteter
 Samverkans- och dialogkonferenser efter behov i länet.
 Kurs och konferenser om aktuella styrdokument.
 Bidra i uppbyggnaden av FOUI i skolan, plattform för skolforskning.
 Kartlägga hur kommunerna arbetar med kunskaps- och demokratiuppdraget samt vilken roll och
betydelse det har för hur elever mår och lyckas i skolan.
 Kartlägga och utvärdera studie- och yrkesvägledningen i Norrbotten.
 Bidra till ökade kunskaper om kommunernas informationsansvar för de ungdomar som inte börjar
eller lämnar gymnasieskolan samt ökad samverkan mellan berörda aktörer/huvudmän.
Vidtagna åtgärder
 Ett antal samverkans- och dialogkonferenser i olika nätverksgrupper har genomförts i syfte att
öka samverkan i länet. Ex. med skol-, elevhälso-, gymnasie- och vuxenutbildningschefer.
 Kurser och konferenser har genomförts om aktuella reformer och styrdokument ex NORRBUSnätverk har skapats i samverkan med Barn och unga, årliga Elevhälsodagar genomförs för länet,
konferens om "Rättssäker Elevhälsa", konferens om "Adopterade barn i förskolan" i samverkan
med Myndigheten för internationella adoptioner, konferens om "IT-användningen i förskolan",
konferens om "Anknytningsteori" i samverkan med Barn och unga.
 Länsgemensam utbildning har planerats för läs- och skrivutredningar i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten.
 Aktuella utredningar/kartläggningar som genomförts är t.ex. strukturella samverkansformer mellan skola och socialtjänst, kartläggning av länets elevhälsa, gemensamma remissrutiner från skolan till länslogopedin, tillsynsrutiner för fristående förskolor/pedagogisk omsorg i kommunerna,
kartlägga länets rutiner för barns dubbla förskoleplaceringar.
18
 Bevakning av det fortsatta reformarbetet i samverkan med Sveriges kommuner och landsting samt
Skolverket.
 I samförstånd med LTU avslutat det gemensamma projektet RUC och öppnat för dialog om fortsatt samarbete där bl.a. fokus på resultat av skolforskning är prioriterat.
 Planerat för kartläggning (men ej genomfört under 2014) hur kommunerna arbetar med kunskaps- och demokratiuppdraget samt vilken roll och betydelse det har för hur elever mår och
lyckas i skolan
 Påbörjat pilotprojekt kring kompetensutveckling för länets studie- och yrkesvägledare i samverkan med Skolverket.
 Påbörjat projektet Kompetensplattform Norrbotten ( i samverkan med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Norrbottens läns landsting) där fokus är på kommunernas informationsansvar dvs.
de ungdomar s.k. drop-outs, som inte påbörjar eller fullföljer gymnasieskolan.
3.1.3.3 Eftergymnasial utbildning
Vi verkar för en utvecklad vuxenutbildning genom samarbete mellan olika parter/aktörer i Norrbotten.
Våra studerande ska möta ett brett utbildningsutbud med hög kvalitet. Vi ska genom samverkan med
näringsliv och övriga myndigheter bidra till att möta efterfrågan på kompetens i länet. Samverkan måste utvecklas än mer för att optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten. Därutöver
behöver vuxenutbildningen koppla sina resultat till en ökad medvetenhet om forskning och beprövad
erfarenhet på området samt sätta fokus på vägledningens betydelse.
Indikatorer
 Utvecklad dialog om vuxnas lärande i länet.
 Ökad kompetens om styrdokumenten kring vuxnas lärande.
 Ökad kunskap om individers och näringslivets behov av kompetensutveckling inom
vuxnas lärande.
 Ökad medvetenhet inom vuxnas lärande om vikten av en vuxenutbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
 Ökad medvetenhet om vägledningens betydelse
Nyckelaktiviteter
 Dialogmöten i samtliga samverkansområden i länet utifrån behov.
 Kurs och konferenser om aktuella styrdokument inom vuxnas lärande.
 Bidra i utveckling av prognosunderlag för att kartlägga individers och näringslivets behov av
kompetensutveckling inom vuxnas lärande
 Bidra till ett ökat fokus på skolans roll i kompetensförsörjningsfrågor.
 Bidra i uppbyggnaden av FOUI i skolan, plattform för skolforskning där vuxnas lärande inkluderas.
19

Kartlägga och utvärdera studie och yrkesvägledningen i Norrbotten.
Vidtagna åtgärder
 Genomförd dialog- och samverkanskonferens för Norrbottens kommuner om Vuxnas lärande med
fokus på dialog med Skolverket.
 I nätverket för Vuxnas lärande fokuseras på samverkansfrågorna och de olika myndigheternas
och kommunernas uppdrag och ansvar för eftergymnasial utbildning.
 I samverkan med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Luleå tekniska universitet m.fl. har planering genomförts för dialog kring utveckling av prognosunderlag för att kartlägga individers behov
av kompetensutveckling och näringslivets behov av kompetensförsörjning.
 Påbörjat dialog med länets studie- och yrkesvägledare om kompetensutvecklingsinsatser. Planering för första insatsen januari 2015.
 Påbörjat projektet Kompetensplattform Norrbotten ( i samverkan med Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen och Norrbottens läns landsting) där fokus är på kommunernas informationsansvar dvs.
de ungdomar s.k. drop-outs, som inte påbörjar eller fullföljer gymnasieskola.

 Bevakning av nya reformer för den eftergymnasiala utbildningen.
3.1.4 Kultur
Norrbotten är ett mångfasetterat län med olika förutsättningar både kulturellt och geografiskt. Varje del
av länet har sin unika prägel och måste utvecklas utifrån sina egna villkor. Styrkan i länets utveckling
och i kulturarbetet är att med länets olikheter som tillgång skapa en stark gemensam och hållbar utveckling för hela länet.
Indikatorer
 Ökad tillgänglighet till kultur genom en stabilare infrastruktur som ger möjlighet att ta del av och
delta i ett brett kulturutbud fördelat över hela länet.
 Genom kulturpolitiska insatser bidra till regioners utveckling och tillväxt, förtydliga kulturens roll
och förstärka visionen om ett bra liv i Norrbotten.
 Ge barn och ungdomar ökad delaktighet och möjlighet att påverka kulturutbudet i länet.
 Kultur användas för att stärka norrbottningarnas hälsa
 Ge de nationella minoriteternas kultur en starkare ställning i Norrbotten
Nyckelaktiviteter
 I samarbete med landstinget genomföra träffar med kommunernas kulturtjänstemän.
 Följa arbetet med genomförandet av länets kulturplan.
 Aktivt delta och stödja den politiska konstellationen kulturberedningen.
20

Vid behov och/eller önskemål anordna konferenser inom kulturområdet.
Vidtagna åtgärder
 Fem träffar har genomförts med kommunernas kulturtjänstemän i samverkan med landstinget.
 Uppföljning/marknadsföring av kulturplanen har genomförts vid ett antal tillfällen.
 Kommunförbundets och landstingets gemensamma kulturberedning har under året sammanträtt
fyra gånger.
 I samverkan har det genomförts två konferenser Civilsamhället i kulturen och Nationella minoriteter och urfolk – en angelägenhet för den svenska skolan.
 Den planerade gemensamma kulturkonferensen för kommuner och landsting är framflyttad till
2015.
3.1.5 Folkhälsa
Att främja hälsa – bygga på det friska – har visat sig vara en av de viktigaste vägarna till ett hållbart
samhälle. Kommunförbundets vision och verksamhetsidé, att företräda och stödja kommunerna till en
positiv och hållbar utveckling, innebär att aktivt arbeta för att utveckla den sociala, ekonomiska och
ekologiska uthålligheten i samarbete med andra aktörer. Betydelsen av socioekonomiska, kulturella
och miljömässiga faktorer för hälsonivån i samhället är större än vad som tidigare ansetts. Det finns
därför flera skäl för kommunerna att ta ett tydligare folkhälsoansvar då dessa står som huvudman för
de flesta lokala verksamheter som är förebyggande exempelvis boende, förskola, skola, kultur och fritid och sysselsättning.
Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kräver dessutom att folkhälsoaspekterna integreras i de verksamheter
som redan i dag bedrivs i kommunerna och att förutsättningar skapas för ett mer konkret arbete. För att
kunna göra detta krävs kunskaper om kvalitetssäkring, kunskapsunderlag som hjälper de kommunala
företrädarna att fatta beslut samt övergripande kunskap om folkhälsopolitikens genomförande och uppföljning. Det handlar om att skapa en kapacitet för folkhälsoarbetet genom en integrerad och stabil
struktur vad gäller ansvar, resurser, aktörer, samverkan, kunskap och metoder samt kompetens. En god
hälsa, ekonomisk tillväxt och en sund, säker och hälsosam miljö är faktorer som är ömsesidigt beroende av varandra och är förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Insatser för att främja och
förbättra folkhälsan är därför av stor betydelse för samhällsutvecklingen. På vilket sätt folkhälsa beaktas i regionala styr- och planeringsdokument, om folkhälsa betraktas som en utvecklingsfråga och hur
det strategiska och operativa arbetet faktiskt bedrivs är faktorer som påverkar folkhälsoarbetet i länen.
Kommunförbundet bidrar i samverkan med andra aktörer till att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete
i länet vilket är en viktig faktor i ett socialt uthålligt samhälle där ett stort humankapital är en av hörn-
21
pelarna. Kommunförbundet är också en aktör som kan bidra till en överbryggning mellan social-, ekonomisk- och ekologisk uthållighet på politisk- och tjänstemannanivå.
Indikatorer
 Länets samtliga kommuner har utvecklat eller tagit första stegen mot ett strategiskt tänkande inom
folkhälsoområdet.
 Länets samtliga kommuner arbetar aktivt för att utveckla social-, ekonomisk- och ekologisk uthållighet.
 Länsaktörerna inom folkhälsoområdet har funnit en modell för samverkan.
 En utveckling av socialt investeringsperspektiv har skett hos flertalet kommuner.
 Flera kommuner har beslutat att tillskapa utvecklingsmedel för främjande och förebyggande satsningar.
 Länet har en långsiktig plan för folkhälsoarbete utan tidsbegränsning.
Nyckelaktiviteter
 Fördjupa samarbetet med regionala och nationella aktörer i syfte att utveckla strategiskt folkhälsoarbete i länet.
 Utveckla nätverk för tvärsektoriell samverkan i det kommunala uthållighetsarbetet.
 Utveckla nätverk för politiker inom strategiskt folkhälsoarbete.
 Fortsätta utbilda berörda i socioekonomiska beräkningsmodeller samt underhålla befintliga kunskaper inom området.
 Delta i nationella, regionala och lokala nätverk för att behålla och utveckla kunskap och kompetens inom sociala investeringar.
 Fungera som bollplank och stöd för kommuner inom området sociala investeringar.
 På plats i kommunerna erbjuda konkret stöd för kartläggning, analys, planering, genomförande
och uppföljning.
 Kommunförbundets styrelse har fattat beslut om ett ordinarie långsiktigt folkhälsoarbete på länsnivå.
Vidtagna åtgärder
 Diskussioner har förts med de regionala aktörterna om framtidens strategiska folkhälsoarbete
med tanke på landstingets omorganisation i en folkhälsoenhet samt uppdateringen av den folkhälsopolitiska strategin. Diskussionerna har utmynnat i ett förslag på hur ett regionalt stöd till
kommunerna kan se ut.
 Arbetet med att utveckla nätverk för politiker inom det strategiska området har fortsatt men har
ännu inte etablerats fullt ut.
 Satsningen på sociala investeringar fortsätter bl.a. genom deltagandet i det nationella nätverk
som bildats tillsammans med Scandia som blivit en medaktör inom området. Ett regionalt nätverk
har upprättats i syfte att vara bollplank och ett forum för erfarenhetsutbyte gällande sociala investeringar.
22
 En tydlig ökning av förfrågningar från kommunerna om hjälp med kartläggning, analys och uppföljning av insatser har skett. Ett flertal möten på kommunledningsnivå kring detta har genomförts
ute i kommunerna.
 Ett förslag har utarbetats av kansliet om ett fortsatt strategiskt folkhälsoarbete från Kommunförbundet Norrbottens sida som omfattar en fast tjänst inom området. Styrelsen har behandlat frågan
vid sina sammanträden i mars och juni. Vid styrelsens sammanträde den 4/12 togs inget beslut i
frågan. Verksamheten ska dock enligt styrelsen fortsatt inarbetas och prioriteras i Verksamhetsplanen för 2015-2018.
 På uppdrag av NFR har en regional arbetsgrupp bildats för att utveckla ett långsiktigt föräldrastöd för åldrarna 0-18 år. Detta har skett i samverkan med Folkhälsomyndigheten.
3.1.6 Forskning och utveckling/innovation Norrbotten
Kommunförbundet Norrbotten inrättar från januari 2014 en gemensam FoUI-enhet (forskning och
utveckling/innovation). Syftet är att FoUI Norrbotten ska stärka samarbetet mellan länets kommuner vad gäller kunskapsutveckling inom de kommunala verksamheterna; socialtjänst, skola, samhällsbyggnad, styrning och ledning, ekonomi m.m. Det övergripande målet är att FoUI ska bidra
till att bredda och fördjupa den kommunalpolitiskt relevanta kunskapsbildningen till stöd för en
långsiktigt hållbar samhällsutveckling i såväl glesbygd som tätort.
Enheten ska utveckla samverkan kring forskning, utveckling och innovation i länets kommuner,
och skapa förutsättningar för verksamhetsutveckling/professionsutveckling som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dessutom ska FoUI-enheten styra forskning/utveckling/
innovation mot för kommunen intressanta områden, samt utgå från kommunernas behov baserad
på omvärldsbevakning. Det innebär att FoUI Norrbotten ska vara ett stöd för kommunerna i deras
uppgift att tillhandahålla verksamheter med hög kvalitet för medborgarna. Ledord är att synliggöra, möjliggöra och nyttiggöra. Den främsta framgångsfaktorn är att man svarar upp mot
kommunernas behov så att verksamheterna på alla nivåer kan bedrivas med bästa möjliga evidens
som utgångspunkt.
Indikatorer
 Säkerställer att Kommunförbundet Norrbotten kan leverera förväntade effekter av FoUI i
verksamheterna gentemot uppdragsgivarna
 Säkrar samordning och effektivitet i verksamheterna avseende FoUI (tydlighet externt och
internt)
 Bidrar till framtida utveckling av FoUI - ökade ambitioner om evidensbaserad kunskapsutveckling i kommunala verksamheter
 Är ekonomiskt hållbar över tid
 Bidrar till tillväxt och långsiktigt hållbar samhällsutveckling.
23
Nyckelaktiviteter
 Skapa mötesplatser, arenor mellan forskning och praktik i syfte att definiera väsentliga forskningsområden, kartlägga forskningsstrategier med utgångspunkt i kommunal verksamhet
(problemformuleringsseminarier/prioriteringsseminarier),
 Identifiera forskningsprojekt i samverkan mellan akademin och kommunerna (behovsbaserade frågor)
 Synliggöra och implementera forsknings- och utvecklingsresultat som gagnar utvecklingen i
de kommunala verksamheterna, dvs. bistå med insatser som höjer kunskapsnivån och föra in
vetenskapliga perspektiv
 Erbjuda vetenskaplig handledning och stöd till lokala projekt- och utvecklingsaktiviteter, stöd
till kunskapsutveckling.
 Erbjuda stöd till implementering, erfarenhetsutbyte och praktiknära forskning.
 Erbjuda system för att identifiera behov av kvalitetsutveckling -> utgöra underlag för den
långsiktiga planeringen av såväl lokala som gemensamma aktiviteter.
Vidtagna åtgärder
 Arbetat systematiskt med att formera den interna organisationen; diskuterat målbild, verksamhetsidé
och uppdrag för FoUI-verksamheten.
 Medverkat vid ett stort antal möten och nätverksträffar med politiker och tjänstemän för att informera om FoUI-verksamhetens mål och uppdrag; t ex KF:s styrelse, politiska beredningsgrupper, länsträffar för kommunchefer och chefstjänstemän inom olika verksamhetsområden.
 Utformat uppdragsbeskrivning och arbetsordning för FoUI-utskottet samt genomfört tre möten i utskottet.
 Genomfört möten med utvecklingsstrategerna vid Kommunförbundet i syfte att stärka det interna
samarbetet inom Kommunförbundet.
 Genomfört besök i elva kommuner. Samtal med kommunernas ledningsgrupper med utgångspunkt i
en presentation av FoUI Norrbottens uppdrag och kommunledningens presentation av sina utmaningar, utvecklingsbehov och önskemål om stöd från FoUI. Sammanställning och analys av det material som insamlats vid dessa kommunbesök har påbörjats.
 Parallellt med kommunbesöken initierat ett utvecklingsarbete tillsammans med ett designföretag som
anlitats för att ge stöd till att utveckla FoUI-verksamheten utifrån ett användarperspektiv.
 Initierat nystart och genomfört tre träffar med Rådet för kunskapsutveckling inom lärande, omsorg
och vård. Förutom FoUI-medarbetarna ingår i rådet en socialchef, en skolchef, en lektor från Luleå
kommun, en repr. från landstingets FoU och fyra seniora forskare från Luleå tekniska universitet. På
agendan är bl. a informations- och kunskapsutbyte kring pågående forsknings- och utvecklingsarbeten, seminarieverksamhet samt diskussion om gemenamma projekt- och forskningsansökningar.
 Etablerat kontakter med potentiella samarbetspartners från olika kunskapsmiljöer, som exempelvis
FoU Välfärd i Västerbotten och forskare och doktorander vid LTU. Ett särskilt studiebesök har genomförts vid FoU Skåne samt FoU Helsingborg.
24
 Initierat nystart för kvalitetsnätverket för utvecklingsledare inom skolan.
 Genomfört workshops om Evidensbaserad praktik (EBP) i tre kommuner.
 Arrangerat lärande nätverk inom socialtjänsten för a) LSS-handläggare, b) biståndshandläggare c)
chefer äldreomsorg, samt d) chefer LSS-verksamhet. Två träffar per yrkesgrupp har anordnats under
året.
 Anordnat möten med lärande nätverk för EBP kontaktpersoner. Kontaktpersonerna är utsedda att
vara lokala stödjare när evidensbaserad praktik ska införas i kommunernas socialtjänst.
 Deltagit vid möten med kommunal ledningsgrupp där Kommunförbundets utvecklingsledare deltar.
 Deltagit i operativ ledningsgrupp, en gemensam ledningsgrupp mellan kommunerna och landstinget
för utvecklingsarbeten och som bereder ärenden till Länsstyrgruppen.
 Gett handledning och/eller annat stöd till ett tiotal utvecklingsprojekt.
 Bistått med internt handledningsstöd vid utredningen om Mediacenter.
 FoUI har, i samarbete med Piteå kommun, blivit beviljade ett projektanslag för att studera frågan om
beprövad erfarenhet med empiriskt fokus på lärares pedagogiska arbetssätt för att främja elevinflytande i undervisning och lärande. Projekttiden löper under 2015.
 Benitha Eliasson disputerade med avhandlingen Social work approaching evidence-based practice.
 FoUI-chefen har varit vetenskaplig ledare för det nationella projektet "Barns och ungdomars brukarmedverkan i den sociala barnavården" och medförfattare till boken "Barnen vill - vågar vi" (Allmänna Barnhuset).
 FoUI-chefen har varit medförfattare till en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften "Journal
of evidence and policy"
 Deltagit vid tre träffar med SKL:s nationella nätverk för plattformsledare EBP, som ingår i den satsning som görs på införandet av evidensbaserad praktik i socialtjänsten.
 Deltagit vid nationella nätverksmöten med FoU skola via SKL.
 Deltagit vid regionala nätverk genom a) Kunskapsnätverk FoU Välfärd Västerbotten (socialtjänst
och angränsande hälso- och sjukvårdsfrågor) och b) Samverkan Norr (utbildningsområdet).
 Anordnat och medverkat på Regional spridningskonferens om resultaten från ett nationellt utvecklingsarbete om Barns delaktighet och inflytande. Konferensen hölls i Luleå och var ett samarrangemang mellan KF/FoUI och FoU Välfärd Västerbotten.
 Medverkat med föreläsning vid Regional spridningskonferens om barns delaktighet, Västra Götaland/Göteborg.
 Medverkat vid Kunskap till praktiks (SKL) nationella spridningskonferens om Missbruks- och beroendevård med presentation av projektet "Uppföljning av mångbesökare inom missbruks- och beroendevård", som genomförts i Norrbotten.
25
 Medverkat/deltagit med föredrag vid FORSA-symposium (Förbundet forskning i socialt arbete) i
Malmö.
 Medverkat på länsträff för personalchefer i Piteå, med föredrag under punkten "forskning om kommunikativt ledarskap".
 Medverkat vid "Femkanten-dagen"; utvecklingsdag i Älvsbyn för lärare och skolledare inom vuxenutbildningen i femkanten-kommunerna. Presenterat FoUI:s verksamhet samt en föreläsning om "skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet".
 Medverkat med monter för FoUI vid Kunskapsfestival i Piteå.
 Deltagit vid nationellt forskarnätverk HumSamPsyk, vid Umeå universitet. Fokus är nationell forskning inom det psykiatriska fältet.
 Deltagit vid möten ned Utbildningsområdet för området Hälsa, LTU.
 Deltagit vid socialchefsstämman.
 Deltagit vid FoU Välfärd Konferens i Vänersborg, en nationell konferens för alla FoU-miljöer i landet.
 Deltagit vid Skolverkets konferens (del 1 och 2) "Forskning lyfter Norr" i Umeå.
 Deltagit på nationellt seminarium om "skola på vetenskaplig grund" i regi av SKL.
 Deltagit vid Swedish Lappland School Summit konferensen. " En konferens om skolans plats i en global, mobil och digital värld". 20-21 november 2014 i Luleå.
3.1.7 Implementering av Digital Agenda och Strategi för eSamhället
Regeringen gav ut i oktober 2011 "IT i människans tjänst - Digitala agendan för Sverige". Agendan är
en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre och pekar ut
behov av insatser inom fyra strategiska områden med utgångspunkt i användarens perspektiv;




lätt och säkert att använda
tjänster som skapar nytta
behov av infrastruktur
IT:s roll i samhällsutveckling
IT Norrbotten fick i början av 2013 i uppdrag att samordna arbetet i länet för att ta fram en regional digital agenda. I arbetet har deltagit representanter för företagare, riksförbundet för lantbrukare, Luleå tekniska universitet, Norrbottens läns landsting, länsstyrelsen och Kommunförbundet
Norrbotten. Strategin för den regionala digitala agendan antogs av Regionala parterskapet i januari
2014. Den innehåller prioriterade åtgärder för varje deltagande organisation för att uppnå strategins mål. Varje organisation har ett eget ansvar att bidra till genomförandet av strategierna. IT
Norrbotten kommer på övergripande nivå att följa upp det operativa arbetet hos aktörerna.
26
Kommunförbundet Norrbotten tillsammans med länets kommuner har bundit sig att inom socialtjänsten driva utvecklingsarbetet inom de fem utvecklingsområden som staten utpekat i Strategin
för eHälsa och inom skolområdet att arbeta för en sammanhållen IT-strategi för förskola, grundskola och gymnasieskola.
Strategin för eSamhället vilken framtagits av SKL, och som kommunerna i länet antagit, utgör en vägledning för utveckling av det fortsatta arbetet mot eSamhället. I strategin formuleras tre målsättningar
för den kommunala sektorns utveckling av e-förvaltning som bidrag till e-samhället:



enklare vardag för privatpersoner och företag
smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet
högre kvalitet och effektivitet i verksamheten
Tillgång till service och tjänster för företag och privatpersoner i glesbygd kan vara avgörande faktorer
för att de stannar kvar i regionen. För att samordna utvecklingsarbetet inom e-förvaltning och att kunna
erbjuda invånarna i hela länet likvärdig service och tjänster har 13 av länets kommuner bildat en
gemensam e-nämnd. Värdkommunen är Luleå kommun. Ett av områden som e-nämnden ansvarar för
är det gemensamma befolkningsregistret, Regionnav, för kommunerna i Norrbotten och Västerbotten.
Regionnavet driftsattes under 2013 och idag har flera verksamhetssystem integrerats till navet för att
kvalitetssäkra befolkningsuppgifter till olika register. Ett exempel är det gemensamma bibliotekskortet
i länet.
Indikatorer
 Ökad samverkan i gemensamma frågor för e-nämnden, IT Norrbotten och eHälsa samt med andra
aktörer i samhället såsom näringslivet, universitet, landstinget och länsstyrelsen.
 Ökad medvetenhet i verksamheter om moderna kommunikations- och informationslösningar.
Nyckelaktiviteter
 Stödja och främja samverkan i länet för att nå intentionerna i Strategin för eSamhället och i den
regionala Digitala agendan.
 Bidra till spridning av kunskaper om utveckling av verktyg och hjälpmedel inom kommunikations- och informationsteknik för berörda verksamheter.
Vidtagna åtgärder
 Regionala partnerskapet beslutade i januari om Regional digital agenda som tagits fram av IT
Norrbotten i samarbete med representanter för Länsstyrelsen, Norrbottens läns landsting, Luleå
tekniska universitet, Kommunförbundet Norrbotten, Företagarna och Lantbrukarnas riksförbund.
 e-nämnden har samordnat inventering av vilka lösningar för e-tjänster kommunerna har och har
startat arbetet för att ta fram förfrågningsunderlag för en gemensam tjänsteplattform för etjänster.
27
 det gemensamma befolkningsregistret, Regionnavet har permanentats och det gemensamma bibliotekssystemet är första verksamhetssystemet som integrerats till detta befolkningsregister.
3.1.8 Utred och föreslå på vilket sätt förbundets uppdrag och organisation kan utvecklas för att bli en tydligare regional aktör och för att på ett bättre sätt främja
kommunernas samarbete och gemensamt nyttjande av resurser och kompetens
Kopplat till det övergripande målet 4 ” Verka för ett utökat samarbete mellan kommunerna för effektivisering och gemensamt nyttjande av resurser och kompetens” initierades redan i slutet av 2013 en
utredning med uppdrag enligt rubrik. David Sundström, Piteå kommun, anlitades på 25 % för att leda
utredningen.
Ett avstamp gjordes vid länsträffen för kommunalråd och kommunchefer i november 2013. Processen,
som benämns ”Kommunförbundet 2015” har genomförts med ett brett deltagande från kommunerna
och till del från omgivande samhälle. Målet var att styrelsen i september, med utredningen som grund,
skulle fatta ett inriktningsbeslut om eventuellt nytt uppdrag, organisation mm. Det formella beslutet
fattas av förbundsfullmäktige i april 2015.
Bakgrunden är att en allt mer påträngande demografisk problematik med minskade förutsättningar att
finansiera den gemensamma välfärden tillsammans med att regionerna får en allt större inflytande över
samhällsutvecklingen. I uppdraget gavs därför två målbilder att arbeta mot inför 2015:


I Norrbotten samverkar primärkommunerna för att stärka kvalitén i verksamheten, minska kostnaderna för medborgarna och för att stärka regionens attraktionskraft för företag och invånare.
Norrbotten uppfattas av andra som en tydlig, analytisk stark och enad region. Avståndet från
Norrbotten till Stockholm minskar.
Indikatorer
 Kommunerna upplever en stark delaktighet i processen
 Ett genomarbetat beslutsunderlag föreligger senast i september
Nyckelaktiviteter
 Styrelsen behandlar frågan löpande i samband med styrelsemöten
 Länsträffar genomförs på stor bredd
Vidtagna åtgärder
 Utredningen har genomförts och presenterats för styrelsen i september
 Parallellt utarbetades ”Inriktning 2015-2018” vilken antogs av styrelsen i december. Inriktningen
sändes därefter ut på remiss till medlemmarna med svar i slutet av februari 2015
28
3.2 Övrig intressebevakning
3.2.1 Jämställdhetsintegrering
Kommunförbundets styrelse, förbundsfullmäktige och samtliga kommuner förväntas under 2012-2013
att ha antagit CEMR jämställdhetsdeklaration (Council of European Municipalities and Regions). Deklarationen är ett verktyg som syftar till att införliva jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutfattandet och i den praktiska verksamheten och omfattar ett antal områden:
Del 1 innefattar de 6 principerna. Del 2 innefattar genomförande av deklarationen och åtagande. Del 3
innefattar den politiska rollen,(artikel 2-7) samt allmänna åtagande (artikel 8-30).
I de allmänna åtagandena finns artiklar rörande den verksamhet som kommunen ägnar sig åt, dvs.
verksamheter som berör arbetsgivarrollen, upphandling, könsrelaterat våld och rollen som tjänsteleverantör (inkluderat utbildning, fritid, hälsa, vård av anhörig, barnomsorg etc.).
Deklarationen är ett verktyg för att nå målet jämställdhet och korrelerar även med det svenska jämställdhetsmålet, makt att forma samhället och sitt eget liv (inkluderat de 4 delmålen, makt, ekonomi,
obetalt hem och omsorgsarbete samt mäns våld mot kvinnor ska upphöra).
Jämställdhetsintegrering är en strategi och metod för att säkra jämställdhet i våra verksamheter. Det
betyder att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i beslutsfattande, planering och genomförande.
Metoden kräver att resultaten alltid ska redovisas könsuppdelade och att statistiken efterhand analyseras. Förbundet kommer internt och gentemot medlemmarna att använda metoden jämställdhetsintegrering i syfte att nå målet - makt att forma samhället och sitt eget liv.
Kommunförbundet och kommunernas arbete med jämställdhetsintegrering ingår som en del i Norrbottens regionala handlingsplan för jämställd tillväxt 2013-2014.
Indikatorer
 Utsedda ansvariga i respektive kommun ska ha genomgått av förbundet tillhandahållen introduktionsutbildning och påbörjat utarbetande av handlingsplaner
Nyckelaktiviteter
 Förbundet och kommunerna utarbetar handlingsplaner före 2014-12-31
 Genomför i samverkan med NLL fortsatta utbildningar inom området
 Genomför en workshop för nätverket processledare som utsetts i varje kommun
 Ta fram en checklista för jämställdhetssäkrade och jämlikhetsfrämjande event och uppdatera jämställdhetsplanen för att säkerställa det interna arbetet med jämställdhet på kommunförbundet sett
ur arbetsgivarperspektivet.
29

Samverka med landstinget, länsstyrelsen, universitetets och civilsamhället inför Norrbottens deltagande på Nordiskt forum i Malmö 2014 där länet deltar och presenterar arbetet med jämställdhetsdeklaration och jämställd tillväxt.
Vidtagna åtgärder
 Av länets 14 kommuner har sex kommuner antagna handlingsplaner, fem kommuner befinner sig i
fas att anta handlingsplan samt tre kommuner där arbetet av olika anledningar som t.ex. personalomsättning stannat upp.
 Genomfört i samverkan med NLL utbildningen, Att styra och leda jämställt, med 90 deltagare och
representationen från 11 kommuner.
 Två workshops för kommunernas utsedda processledare har genomförts med 27 deltagare som
totalt sett representerade 13 kommuner.
 Uppdateringen av jämställdhetsplanen är genomförd. Arbetet med checklista för jämställdhetssäkrade och jämlikhetsfrämjande event är i slutfasen.
 Norrbottens deltagande på Nordisk Forum i Malmö 12-15 juni 2014 i samverkan är genomförd.
Där presenterades länets arbete med jämställdhetsdeklarationen och jämställd tillväxt genom att
Norrbotten hade en egen monter under eventet samt en programpunkt på 90 minuter. Från Norrbotten fanns det på plats ca ett hundratal personer som deltog i arbetet med monter/programpunkt
eller var på plats för kunskapsinhämtning och omvärldsbevakning.
 Den för förbundet och Norrbottenslän landsting gemensamma politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetintegrering, har under året sammanträtt fyra gånger.
 Förbundets styrelse har rekommenderat medlemkommunerna fem insatser för kvalitetssäkring,
utbildning, uppföljning och samverkan inom området jämställdhet och jämställdhetintegrering.
 Pris för bästa jämställdhetsarbete i Norrbotten 2015-2019 är inrättat i samverkan mellan Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Luleå tekniska universitet samt Länsstyrelsen i Norrbotten. Finansieringen är 25 000 kronor från varje aktör/år, vilket ger en prissumma på
100 000 kronor/år.
 Länsstyrelsen Norrbotten har inbjudit Kommunförbundet Norrbotten att delta i Jämställdhetsdelegationen. Kommunförbundet har deltagit vid årets två träffar.
3.2.2 Samverkan mot våld
Länssamordnarens uppdrag är att planera, utveckla, samordna och följa upp arbetet inom samverkan
mot våld mellan samverkansaktörerna Polismyndigheten Norrbotten, Länets Kommuner samt Norrbot30
tens läns landsting. Arbetet följs inom ramen för ordinarie styrning i kommunförbundet, genom länsstyrgrupp och samverkansberedning. Länsstyrgruppen fungerar som styrgrupp för arbetet inom Samverkan mot våld.
Indikatorer
 Utvecklingsarbete sker i samverkan med länets övriga aktörer; länsstyrelsen, Norrbottens läns
landsting, Polismyndigheten Norrbotten, representanter från länsdelarna samt brukarorganisationer utifrån identifierade behov.
 Det föregående och pågående utvecklingsarbetet inom länsdelarna och hos respektive aktörer
följs upp enligt överenskommelse om Basnivå.
 Samverkan mot våld är en regional aktör i strategiska nationella och internationella nätverk.
 Alla kommuner kan erbjuda stödinsatser till våldsutsatta vuxna och barn samt till personer
som utövar våld i nära relationer enligt SOSFS 2014:4
 Samordnat agerande och förstärkt stöd, genom strukturerad samverkan, för barn och ungdomar som utsatts för våld av närstående.
 Stärkt samverkan över kommungränserna för att uppnå lagstiftningens krav samt medborgarens behov av stöd och hjälp.
 Driva process för utvecklande av skyddat boende i länet för kvinnor som utsatts för våld i
nära relation samt medföljande barn.
 Samordna och tydliggöra kommunerna respektive landstingets ansvar och roll genom insatskedja och handläggningsöverenskommelse.
 Utveckla den gemensamma webbportalen samt sprida information om denna genom kampanjen Bryt tystanden.
 Engagera civilsamhället i arbete mot våld i nära relation genom kampanjen Bryt tystnaden.
Nyckelaktiviteter
 Länssamordnaren arbetar fram en handlingsplan för arbetet 2014- 2015 i samverkan med socialtjänstens strateg på Kommunförbundet Norrbotten samt chefen för hälso- och sjukvård,
NLL.
 Aktör i länsgruppen för kvinnofrid i samverkan med Länsstyrelsen, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Migrationsverket
samt övriga aktörer.
 Uppföljning av Basnivån hos respektive aktör med särskilt fokus på kommunernas uppnåelse
av basnivå.
 Resultat och sammandrag av Socialstyrelsens öppna jämförelser brottsoffer sprids till kommunerna och övriga aktörer.
 Deltagande i regionala, nationella samt internationella strategiska nätverk och allianser.
 Bidra till utveckling av samverkan över kommungränserna gällande samnyttjande av resurser/insatser till kvinnor och barn utsatta för våld samt till personer som utövar våld.
 Följa upp arbetet i länets olika barnsamråd och förstärka utvecklingsarbetet så att konkreta
insatser erbjuds till barn som utsatts för våld och som är målsägande i brottsutredning samt
initierad för utredning inom socialtjänsten.
31




I samverkan med huvudaktörerna NLL, Polismyndigheten Norrbotten, Länsstyrelsen samt
representanter från kommuner i länsdelarna utreda förutsättningar, utveckla överenskommelse
samt verksamhet för ett skyddat boende i länet.
I samverkan med representant för NLL ta fram förslag på insatskedja/överenskommelse som
beskriver kommunernas och landstingets ansvarsfördelning och roll i arbete med medborgare
som utsatts för våld eller som utövat våld i nära relation. Förslag presenteras till länsstyrgruppen för beslut.
Kontinuerligt uppdatera webbportalen www.våldmotnära.se, sprida information samt följa
upp kommunernas publicering av ”gröna knappen”.
Identifiera samt kontakta lämpliga parter från civilsamhället i kampanjen Bryt tystnaden.
Vidtagna åtgärder
 Genom handlingsplanen för 2014-2015 beskrivit arbetet inom Samverkan mot våld.
 Medverkat i möten med länsgruppen för kvinnofrid samt deltagit i revidering av Myndighetsgemensamma planen i Norrbottens läns 2014.
 Regelbundet, var fjärde vecka, träffat och samtalat med representanter från länsdelarna, Polismyndigheten, Länsstyrelsen, landstinget i syfte att samordna aktiviteter, uppmärksamma
och identifiera utvecklingsområden.
 Sammanställt uppföljning av kommunernas basnivå och socialstyrelsens öppna jämförelser
Brottsoffer och spridit information om resultat till beslutsfattare inom kommunerna.
 Initierat till kommunöverskridanden samverkan och samnyttjande av resurser genom att samla kommunerna i Piteå Älvdal för ett första möte och medverkat vid träffar med Styrgruppen
våld i nära relationer i Östra Norrbotten för dialog om fortsatt samverkan.
 Deltagit i Kvinnofridsnätverket Norrbotten/Västerbotten, SKL’s kvinnofridsnätverk, Internationell utbildningsdag, BASK (barnet som kunskapskälla) nätverket samt expertmöte 5 days of
violence prevention i Stockholm, medverkat i utvecklingsarbete gällande Öppna jämförelser
Brottsoffer på inbjudan av Socialstyrelsen, medverkat i uppföljningsdag nationella Kvinnofridskonferensen.
 Initierat fortsatt samverkan och samordnat möten med FOUI, LTU samt praktiker gällande
projektet Barn hjälper barn.
 Dialog med representanter från kommunerna i specialistgruppen gällande utvecklingsarbete i
barnsamråden. Studenter från LTU utvärderade arbetet med barnsamråden i två länsdelar
och studenter genomförde en resultatutvärdering gällande delar av Samverkan mot våld.
 I samarbete med socialtjänstens strateg Kommunförbundet och chef för hälso- och sjukvård
skrivit kunskapsunderlag gällande skyddat boende för våldsutsatta kvinnor på uppdrag av po32
litiska samverkansberedningen och länsstyrgruppen. Tillsammans med en arbetsgrupp tagit
fram en överenskommelse gällande skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i Norrbotten.
 I samarbete med Landstingets representant reviderat och utvecklat överenskommelser gällande målgruppen personer som utsätts för våld i nära relationer.
 Kontinuerligt och efter behov uppdaterat webbportalen, samt följt upp kommunernas publicering av ”gröna knappen”. Publicerat nyheter från omvärlden gällande sakområdet mäns våld
mot kvinnor och våld i nära relationer. Alla kommuner har publicerat ”gröna knappen”,
hälften av länets kommuner har publicerat den på första sidan. Vilket innebär att medborgarna har möjlighet till mer tillgänglig information om våld i nära relation och vilka möjligheter
det finns att få stöd och hjälp. För 2014 var det totalt 203 151 sidvisningar i jämförelse med
143 922 sidvisningar för 2013. Facebook sidan Bryt tystnaden har ökat spridning under året.
 Kampanjen Bryt tystnaden: kontaktat föreningar och organisationer i syfte att engagera stöd
för kampanjen. Under året har följande föreningar, företag och organisationer publicerat
”gröna knappen” på egen webbsida för att synliggöra samarbetet; Glugg produktion, Rysksvenska föreningen, Länsförsäkringar Norrbotten, LKAB. Tillsammans med representant från
landstinget och länsstyrelsen medverkat och spridit information om kampanjen Bryt tystnaden
på Luleå hockey och Northland baskets hemma matcher.
 Spridit kunskap och information om Samverkan mot våld samt kampanjen Bryt tystnaden genom föreläsningar på LTU, Nordiskt Forum i Malmö, SEE - veckan, Kvinnojourernas Länsträff, SKL’s kvinnofridsnätverk, Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor i
Kalix. Genom kommunbesök och nätverksträffar: Arvidsjaur, Älvsbyn, Piteå, Luleå, Kiruna,
Gällivare, Boden, Jokkmokk och medverkan i kommunernas myndighetssamverkansgrupper
Luleå/Boden, Kiruna och Gällivare. Genom att ta emot besök från andra regioner och kommuner utanför länet.
 Arrangerat och medverkat vid utbildningsdagar; utbildningsdag om Könsstympning i samverkan med Länsstyrelsen, ca 100 deltagare, och i samverkan med utvecklingsledare på
Kommunförbundet och representant från Brottsofferjouren Luleå arrangerat utbildningsdag
Vad är det för fel? Kan det vara våld? Ca 100 deltagare. I samverkan med Länsstyrelsen organiserat länsträff för kommunernas Trappan-behandlare.
3.2.3 Skatteutjämningen
Under verksamhetsåret ska effekterna av det reviderade utjämningssystemet, med efterföljande proposition följas. Eventuella åtgärder med anledning av dessa ska samordnas inom Skogslänsgruppen.
33
Nyckelaktiviteter
 Utsedda ledamöter och direktören deltar i Skogslänsgruppens möten, tar del av information och
förmedlar förbundets ståndpunkter.
4. Media Center Norrbotten
Media Center i Norrbottens län är en del av Kommunförbundet Norrbotten. Våra kunder är i första
hand länets kommuner, där vi servar samtliga förvaltningar, men särskilt utbildningssektorn. Andra
kunder är Luleå Tekniska Universitet, Norrbottens läns landsting, folkhögskolor, friskolor, studieförbund och utbildningsföretag, som tecknar egna avtal med MediaCenter. Vår verksamhet ska i huvudsak stödja pedagoger, ledare och annan personal inom skolan och i deras arbete för att uppnå de olika
målen, samt att främja individers olika inlärningssätt med användandet av media i skolan, som ett
komplement till litteraturen. Fördelarna med att använda sig av film och andra medier i skolan är
många, då man har möjlighet att beröra flera sinnen samtidigt. MediaCenter arbetar kontinuerligt med
att tipsa våra låntagare om hur bild och ljud kan användas i undervisningen, och tar fram material inom
områden som är aktuella eller viktiga att belysa.
Våra kunder erbjuds ett rikt och aktuellt utbud av undervisningsmedia, i form av streaming/strömmande media och DVD med färdigt arbetsmateriel. Utbudet uppdateras dagligen, och man
kan se hela utbudet på www.sli.se. Vår strävan är att hålla en så hög nivå som möjligt på service, tillhandahålla ett bra utbud och tillgängligheten till detta samt användarvänliga och driftsäkra tekniska
lösningar. Ett fundament är att vi genom vår verksamhet hjälper skolan att använda media och teknik i
skolan, och att MediaCenter följer de upphovsrättsliga lagar och avtal som finns, för att utbildningssektorn på ett enkelt sätt ska kunna ha tillgång till media i undervisningen.
Indikatorer
 MediaCenter fortsätter att stärka sin roll som pedagogisk mediaresurs. Bland annat genom att fortlöpande kunna erbjuda ett förbättrat kvantitativt och kvalitativt utbud, när det gäller undervisningsfilmer, men också genom att kunna erbjuda den nya tekniken i form av streaming/ strömmande media. Streamingen har mer än tredubblats sedan starten, och ger pedagogerna nya möjligheter i sin undervisning. Det senaste är ”samsök” som söker filmer och materiel hos MediaCenter,
Utbildningsradion, Wikipedia och i National Encyklopedins fria del. Det öppnar ytterligare nya
möjligheter och arbetssätt för pedagogerna och eleverna. MediaCenter erbjuder användarvänliga,
trygga och driftssäkra helhetslösningar för det moderna klassrummet.
Nyckelaktiviteter
 Utbudet av streaming/strömmande media utökas ytterligare vårterminen 2015. Speciellt satsning
på historiefilmer.
 Kompletteringen av streamingfiler i mp4 format för ipad och iphone fortsätter.
 Arbetet med att ta fram pedagogiskt arbetsmaterial till undervisningsfilmerna fortskrider.
 Att följa speciella och aktuella samhällshändelser och köpa in filmer inom aktuellt område, efter
pedagogernas önskemål.
34

Fler nyhetsbrev till lärarna skickas ut, främst för att presentera undervisningsfilmer inom aktuella
händelser i samhället.
Vidtagna åtgärder
 Program och dokumentärer från SVT har köpts in, eftersom de inte ligger kvar tillräckligt länge
på SVT-play.
 Fler filmer/program finns tillgängliga som Streaming/strömmande media, och utökas varje vecka
vilket är huvudförklaringen till den utökade utlåningen (se bilaga 2).
 Nyhetsbrevet har gått ut oftare, och har gett stor respons och fler prenumeranter.
 Samarbetet med lärarna har utökats, bland annat när det gäller tips/önskemål på filmer som MediaCenter ska tillhandahålla i sitt sortiment.
 MediaCenter har arbetat intensivt med att förbättra sitt utbud av filmer och program, detta för att
andra aktörer ibland har svårt att erbjuda aktuellt material. Detta har resulterat i att MediaCenters egna inköpta filmer ligger i topp över de mest sedda filmerna som Streaming/strömmande
media, men också genom lån på DVD.
5. Projekt
5.1 Kunskap till praktik – utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruk och beroendeområdet
Länets kommuner och Norrbottens läns landsting bedriver ett gemensamt utvecklingsarbete inom riskbruk, missbruk och beroendeområdet.
Regeringen och SKL har en överenskommelse med utgångspunkt från huvudmännens behov inom
Kunskap till praktik att stödja dem när det gäller att förstärka barn och föräldraperspektivet i missbruks
– och beroendevården. Det övergripande målet är att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården så att föräldrar och barn i dessa familjer erbjuds ett ändamålsenligt stöd.
Indikatorer
 Att barn till föräldrar med missbruk eller beroende blir uppmärksammade och får det skydd, stöd
och den hjälp som de har behov av
 Att personal som träffar personer med missbruk eller beroende ska ha samtidigt fokus på såväl
barn som på föräldraskap och familjens betydelse.
 Att personal som i sin verksamhet möter patienter/klienter med barn ska ha god kunskap om hur
förälders eller likställds missbruk eller beroende kan påverka föräldraförmågan.
 Att kunskapen på länsnivå om vilka insatser/verksamheter som finns till barn och föräldrar inom
missbruksvård ska tydliggöras
 Att utveckla arbetet utifrån de behov som finns på länsnivå
35

Att mentorskap i föräldrarollen ska vara utvecklad inom några brukarorganisationer.
Nyckelaktiviteter
 Sprida kartläggningens resultat för att motivera verksamheterna i deras utvecklingsarbete
 Besök i verksamheterna som inte kommit igång med fördjupningskurs för att initiera och planera
fördjupningskurs och vidare utvecklingsarbete
 Stötta verksamheterna att utveckla rutiner och upprätta handlingsplaner utifrån de behov de identifierat vid fördjupningskursen.
 Kontaktpersonsträffar för erfarenhetsutbyte i arbetet med att gå från individ- till familjeperspektiv
 Gemensam fortbildningsdag med Barn som anhöriga NLL - Barnrättsombuden
 Samarbete med utvecklingsledare Barn och unga utifrån samverkan på Individ- och familjeomsorgen (IFO)
 Stöd till Kiruna och Boden IFO som medverkar i SKL:s utvecklingsarbete utifrån samverkan barn
och familj - vuxna i missbruk.
 Utveckling av arbete med brukarorganisationer för mentorskap i föräldrarollen till föräldrar med
missbruk- och beroendeproblematik
 Samarbete med FoU-verksamheterna gällande kartläggningsresultat och studiematerial.
Vidtagna åtgärder
 Kartläggningens resultat och det vidare arbetet med att analysera resultaten är presenterade för
verksamheterna i samband med kontaktpersonträffar och vid besök i kommunerna.
 Processledare har besökt Haparanda, Övertorneå, Överkalix, Älvsbyn och genomfört fördjupning
under 2014.
 Piteå har genomfört fördjupningskursen och identifierat behovsområdena, Arvidsjaur har påbörjat fördjupningskurs.
 Processledaren har stöttat i genomförande och delvis deltagit på fördjupningskurs där personal i
missbruksvården från kommun och landsting i Luleå/Boden medverkat.
 Verksamheterna som genomfört fördjupningskursen har getts stöd att utveckla
 rutiner och upprätta handlingsplaner utifrån sina egna behov och förutsättningar vid gemensamma möten med nätverket och vid separata kontakter med kommunerna.
 Processledaren har tillsammans med utvecklingsledare Barn och unga arbetat med samverkan
inom IFO utifrån ett barn- och föräldraperspektiv genom information och stöd på kontaktpersonsträffar samt riktat stöd till Bodens kommun IFO som är pilotkommun för samverkan.
 Processledaren har tillsammans med medlemmar från NLL, Länsstyrelsen och Kommunförbundet
och Luleå kommun arbetat att gemensamt utveckla både generellt och riktat föräldrastöd i länet.
36
 Processledaren har deltagit på brukarrådets möten och informerat om arbetet med föräldrastöd
och diskuterat former för mentorskap i föräldrarollen inom brukarorganisationerna.
 Processledaren har planerat metodutbildning i BRA-samtal, samtal med Barn som anhöriga som
ett komplement till Kommunförbundets utbildningar. Processledaren har vänt sig till NLL för
samarbete kring denna planering.
 Processledaren har deltagit på regelbundna träffar med FOUI Norrbotten samt övriga utvecklingsarbeten och därigenom fått kunskap om möjligheter att samverka och nyttja varandras resurser.
 Processledaren har deltagit i nationella konferenser som SKL anordnat inom utvecklingsarbetet.
5.2 Kommunal eHälsa inom socialtjänst
De senaste åren har man i programmet Nationell strategi för eHälsa inom socialtjänst prioriterat informationsåtkomst över huvudmannagränserna om de gemensamma vårdtagarna samt införandet av digitala trygghetslarm inom hemtjänsten. På nationell nivå har pågått ett arbete att införa Nationell Patientöversikt (NPÖ) för att lösa informationsåtkomsten mellan vårdgivarna och hösten 2012 började
Norrbottens läns landsting producera information till NPÖ och under 2013 blev kommunerna klara
med att konsumera information i NPÖ.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) ingick i december 2012 överenskommelse med regeringen
om att under 2013 - 2015 påskynda utvecklingen av eHälsa i socialtjänsten, dels genom stimulansmedel till kommunerna och regionala samordnare, dels genom nationella stödinsatser. För att klara av
framtidens välfärd med ökat antal äldre och personer med behov av stöd från socialtjänsten samtidigt
som antalet utbildad personal minskar, kommer tekniken att spela en allt viktigare roll. Övergripande
mål för utveckling av eHälsa är att skapa konkret nytta för medborgare, personal och beslutsfattare
genom att socialtjänsten utvecklar service och tjänster med stöd av IT-teknik till invånarna och effektiviserar verksamheten t ex genom mobila tjänster. I överenskommelsen om eHälsa var parterna överens
om fem olika utvecklingsområden:
1. att öka antalet e-tjänster inom socialtjänsten för invånare samt användningen av e-tjänsterna
2. att andelen berörd personal inom socialtjänsten som har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation ökar
3. att andelen berörd personal inom socialtjänsten som kan dokumentera och komma åt information
mobilt ökar
4. att andelen behörig personal som kan komma åt relevant information i Nationell Patientöversikt,
NPÖ ökar och att kommuner 2014 börjar producera information till NPÖ.
5. att öka andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen har
beviljat.
37
I överenskommelsen för 2014 fanns även ett villkor om att kommunerna skulle påbörja en process för
att etablera och finansiera ett koncept för "trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital
teknik".
Regeringen har inte beslutat om fortsatt ekonomiskt stöd till eHälsa i kommunerna och därmed kommer stimulansbidraget att utgå fr o m år 2015. Kommunförbundets styrelse har dock beslutat om att
fortsätta med samordning av utvecklingsarbetet inom eHälsa i kommunerna under ett år till. Kommunerna har även gjort ansökan om EU-medel till ett 3-årigt projekt inom eHälsa för att införa nya arbetssätt i verksamheter med stöd av ny teknik.
Indikatorer
 Öka kunskaper om tekniska lösningar inom eHälsaområdet och skaffa erfarenheter av dem i syfte
att införa nya verktyg inom sakområdet
 Informationsspridning och kunskapsöverföring till olika nyckelgrupper i kommuner för att stödja
utvecklingsarbetet
 Förenkla vardagen för invånarna genom e-tjänster inom socialtjänsten
 Skapa större trygghet och valfrihet för brukare genom e-tjänster
 Införa digitala trygghetslarm i kommuner
 Kommuner som producenter till NPÖ
 Säker inloggning till fler system inom socialtjänsten
 Effektivisering av administration för personal inom socialtjänst
 Bevakning av och deltagande i arbetet på nationell nivå med den nationella strategin för eHälsa
Nyckelaktiviteter
 En regional samverkan mellan länets kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottensläns
landsting, e-nämnden, IT Norrbotten och Luleå tekniska universitet förstärks i gemensamma frågor
 Ett nära samarbete med Norrbottens läns landsting inom eHälsa t ex genom att driva gemensamma
projekt
 Representanter från utvalda kommuner och Kommunförbundet deltar i utvecklingsarbetet på nationell nivå.
 Utredning av processen för att kommuner ska bli producenter till NPÖ samt framtagande av informationsmängder.
 Stödja en bredare användning av säker inloggning i olika verksamhetssystem.
 Införa mobila tjänster inom hemtjänst och hemsjukvård
 Ett antal e-tjänster inom socialtjänsten införs i kommuner.
 Digitala lösningar för kommunikation i ordinärt boende införs för att underlätta kvarboendet.
38
Vidtagna åtgärder
 Samverkan sker kring gemensamma projekt inom eHälsa både med Luleå tekniska universitet
(LTU), kommunerna och Norrbottens läns landsting(NLL) för att utveckla vården med stöd av
modern teknik. Två kommuner har aktivt deltagit i ett 2-årigt projekt med stöd av medel från EU
för att utveckla demensvården och två andra större projekt har drivits under året i samarbete med
NLL och LTU i syfte att införa digitala verktyg och hjälpmedel i vård och omsorg.
 Representanter från länet har deltagit i arbetsgrupper och nätverk på nationell nivå.
 Ingen av kommunerna har under året börjat producera vårdinformation till Nationell patientöversikt (NPÖ) vilket beror på att utveckling av den nya versionen av NPÖ försenats och varken de
tekniska eller ekonomiska förutsättningarna har varit klara för kommuner.
 Kommuner inför säker inloggning med stöd av SITHS-kort i allt fler verksamhetssystem som innehåller känslig information och personuppgifter.
 I fem kommuner har pågått tester av digitala lösningar för e-hemtjänst och i två kommuner testas
tekniska lösningar för att möjliggöra en säker mobil informationsåtkomst och dokumentation inom
hemtjänst och hemsjukvård. I en av kommunerna, Övertorneå, har socialnämnden beslutat om att
införa elektronisk nattillsyn som en insats inom hemtjänst och i Kalix kommer mobil åtkomst till
journaler permanentas för socialjour. Vidare kommer de även att testa lösningen för andra yrkesgrupper framöver.
Två av kommuner, Arvidsjaur och Pajala, har testat och erbjuder mobilt
larm/positionsringsverktyg som ett hjälpmedel för tidigt dementa. Erbjudandet bygger på att ens
närstående/anhöriga eller grannar deltar som resurspersoner.
 Tio av länets kommuner har avropat digitala trygghetslarm enligt ramavtalet som finns för tjänsten. Det har dock visat sig att det funnits tekniska brister i utrustningen som levererats till kommuner och uppföljning av leverantörens åtgärder på utrustning sker med stöd av SKL Kommentus
och Myndigheten för delaktighet.
5.3 Laxfiske - framtidens besöksnäring
Projekt ”Laxfiske framtidens besöksnäring” påbörjades under 2014 med målet att maximera antalet vildlaxar
som återvandrar till sina hemälvar, i syfte att säkra vildlaxens fortlevnad och samtidigt stimulera sportfisketurismen genom ökad tillgång på vuxen lax. Projektverksamhet har varit bidragande till de förändringar som nu
sker inom laxförvaltning och som resulterar i rekord mängder lax i Norrbottens vattendrag med 100 000 laxar
i Torneälv samt rekordtillgång i Råne- och Byske älv 2014. Rekorduppgången av lax och ett ökande antal
besökande sportfiskare innebär att vi har uppnått vårt mål och Norrbotten är nu det snabbast växande
besöksmålet för vildlaxfiskare inom Östersjöområdet, samtidigt innebär en ökande mängd besökande
sportfiskare nya regionala utmaningar. Projektet ”Laxfiske framtidens besöksnäring” ska därför inriktas på att
utveckla nya metoder för att utveckla effektiv lokalförvaltning för att optimera möjligheter för utveckling av
besöksnäring inom regionen. För att förbättra könsfördelning inom projektaktiviteter har vi gett plats för
39
representant från Fjällorna en riksorganisation för sportfiskande kvinnor inom styrgruppen. Projektet förväntas
skapa nya lönsamma företag, arbetstillfällen och medverka till förnyelse av Norrbottens landsbygd. ”Laxfiske
framtidens besöksnäring” är finansierat fram till mars 2015 och medfinansieras av Kommunförbundet Norrbotten, Rudolph Isakssons stiftelse, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Norrbottens läns landsting.
Indikatorer
 Att Norrbotten ska bli det snabbast växande besöksmålet för vildlaxfiskare inom Östersjöområdet.
 Norrbotten ska vara ledande inom Sverige angående nyttjande av informationsteknik för
fångstrapportering av vildlaxfångster.
 Kommunikation och informationsfördelning mellan besöksnäring, fiskevattenägare och beslutsfattare har
påtagligt förbättrats.
 Kompetens inom resursen vildlax har påtagligt höjts inom målgruppen besöksnäring, fiskevattenägare
och beslutsfattare.
Nyckelaktiviteter
 Skapande av nya internet och SMS baserade fångstrapporterings metoder.
 En studie ska utföras med syfte att undersöka lokalförvaltning med syfte att skapa ett bärkraftigt
laxbestånd och samtidigt maximera den ekonomiska nyttan av resursen.
 Medverka till installering av nytt underlagsberäknings hjälpmedel ex. laxräknare.
 Utbildningar och seminarier ska utföras för kompentenshöjning av besöksnäringens entreprenörer,
fiskevattenägare och beslutsfattare.
 Insatser för att utöka informationsutbytet.
 Projektet ska medverka till införande av system för fångstbegränsningar.
Vidtagna åtgärder 2014:

Projektet har under 2014 utfört riktade informationsinsatser och deltagit i möte med EU parlamentariker,
Sveriges ständiga representation i Bryssel (Sveriges ambassad till EU), EU´s förvaltningsorganisation
för fisket i Östersjön (BALTFISH) och Östersjöns rådgivande nämnd för fiskefrågor (BSAC) med syfte att
informera om vildlaxens potential som tillväxtmotor för besöksnäringen. Deltagande inom EU’s förvaltningsforum för fiskefrågor är avgörande om vi ska få tillgång till laxresursen i framtiden.

Vi har utfört upprepade informationsinsatser och deltagit i träffar med Landsbygdsdepartementet och
Havs- och Vattenmyndigheten med syfte att informera om de möjligheter och problem som ett ökande
laxbestånd medför gällande utveckling av besöksnäringen i Norrbotten. En tre dagars studieresa har utförts med deltagande av laxfiske ansvariga tjänstemän från landsbygdsdepartementet och HaV myndigheten till Lainioälv med syfte att på plats visa utveckling av besöksnäring baserat på sportfiske i Norrbotten.

Fångstrapportering av sportfiskefångster av lax och öring är viktigt som marknadsföring för att lockar
sportfiskare till ett område och som verktyg för att förvalta ett laxbestånd. Projektet har skapat ett
världsunikt system för fångstrapportering ett s.k. laxplombsystem med digital registrering av sportfiskefångster inom Lainio älv under sommaren 2014. En enkätundersökning av fiskare angående systemet har
utförts och systemet har fått genomsnittsbetyg 3,62 gällande användarvänlighet och tillgänglighet .
40

Fiskekort och möjlighet till fångstrapportering av sportfiskefångster i gränsälven är viktigt för att underlätta utveckling av sportfisket i nedre delar av Torneälv. Därför utvecklar vi nu ett SMS baserat system
för fångstrapportering kopplat till inköp av fiskekort via internet och mobiltelefon i gränsälven. Vi har
under 2014 skapat liknande system som tagits i bruk i Lule-, Råne- och Pite älv.

En konferens i Torne i samarbete med Finska Lapplandsförbund (Lapin Liitto), Finska Närings-,trafikoch miljöcentralen (Ely-Keskus) och länsstyrlsen Norrbottens län har utförts med 130 deltagare. Syftet
var att informera och utbilda norra Sveriges fiskeförvaltningsorganisationer om hur man kan bäst hanterar den ökande tillgången på vildlax med mål att skapa det bästa rekreationsutbudet och regionala utvecklingen. Konferensen var också en del av våra insatser för att öka informationsdelning och samarbete
mellan regionerna Norrbotten, Österbotten, Lappland inom laxfrågan.

En ny laxräknare vid Råne älv har installerats under 2014 där över 3 800 laxar har räknats i vad som
tidigare ansågs som en mindre laxälv. Resultatet från laxräknaren har uppdaterats dagligen på två olika
internet hemsidor och lett till ett ökat intresse för sportfisket inom Råne älvdal. Laxräknaren använder sig
av den senaste tekniken och ska beräkna laxbestånd i Boden och Gällivare kommuners områden. Vi fortsätter med arbetet att installera ett laxräkningssystem i Ängesån inom Överkalix kommun. Laxräknaren i
Ängesån bör färdigställas under 2015 och därmed ge en betydligt bättre kontroll på antal laxar i Kalix
älvsystem.

Vi har deltagit i skapande av en ny stiftelse ”Stiftelse för Östersjölax”. Syftet med stiftelsen är insamlande
av medel för insatser att främja vilda lax- och öringbestånd i Östersjön genom fiskevårdsåtgärder. Stiftelsens styrelse har bred representation och verksamheten påbörjas under 2015 med en insamlingsgala.

Övriga informationsinsatser utförda under perioden har varit bl.a. deltagande i paneuropeiskt sportfiske
samarbetes organisation European Anglers Alliance träffar, påbörjat samarbete med Sveriges Lantbruks
Universitet angående insamling av sportfiske fångstdata, utställning och presentationer på Sportfiskemässan i Stockholm, publicering av tidnings- och internetartiklar 20 st. respektive radioinslag 2 st. Projektets informationsinsatser är utformade efter vårt mål ”förvaltande av Östersjölax måste anta principen
att kompensationsodlad lax ska användas för yrkesfiske medan vildlax ska tillåtas att återvända till sin
hemälv för reproduktion och småskaligt skördande baserat på varje bestånds specifika bärkraft”.
5.4 Investeringsfrämjande arbete för kommunernas tillväxt
Projektet syftar till regional mobilisering dvs. att kommuner och regionala aktörer ökar sin kunskap
kring vad som kännetecknar ett gott investeringsfrämjande arbete. Projektet är ett komplement till Invest i Norrbotten AB för skapa större resurser att via agenter nå internationella marknader och därigenom utveckla regionens nätverk till internationella investerare och etablerare. Parallellt med att paketera och marknadsföra regionens affärsmöjligheter utifrån ett bredare perspektiv ska projektet med hjälp
av agenter skapa kontakter mellan norrbottniska företag med ambitioner att växa och tänkbara internationella affärspartners. Övergripande är att bidra till tillväxt i länets kommuner.
Projektet startade 2013-06-01 och avslutas 2015-03-31.
41
Indikatorer
 Ökad grad av internationalisering
 Fler intressanta internationella marknadsområden
 Lokal marknadskunskap med utökad research för att nå rätt kontakter
 Ökat inflöde av investerare till regionen / kommunerna
 Fler etablerare inom de av regionen utpekade tillväxtområdena
 Fler affärer för norrbottniska företag
Nyckelaktiviteter
 Val av geografiska marknader
 Upphandling av agenttjänster enligt LOU
 Marknadsaktiviteter på utvalda marknader genom direkta uppdrag till internationella agenter
 Aktiviteter med affärsmöjligheter och företagsmatchning
 Återkoppling till och del i den regionala lärandeprocessen för kommunerna och regionala aktörer
Vidtagna åtgärder
 Val av geografiska marknader - Norge och Storbritannien samt Tyskland.
 Genomförande av marknadsaktiviteter på utvalda marknader genom direkta uppdrag till de
upphandlade internationella agenter med fokus på investeringsområden för Norrbotten.
 Kunskapsuppbyggnad och möten för återkoppling och delaktighet i lärandeprocessen i
investeringsfrämjande arbete för kommunerna och regionala aktörer.

Läranderesan till Stavanger, Norge och Berlin, Tyskland .
5.5 Miljösamverkan Norrbotten
Miljösamverkan syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet enligt miljöbalken och ska ge
stöd till myndigheternas tillsyn, som utöver inspektioner också innefattar informationsinsatser och aktiviteter. Samverkan ska medföra bättre resursutnyttjande, möjlighet att gå på djupet och ge ökade möjligheter att bättre nå ut till olika målgrupper, exempelvis till näringslivet. Miljösamverkan är inte en myndighet
utan en stödfunktion till Länsstyrelsens och kommunernas arbete inom miljöområdet. I en framtid finns
möjlighet att överväga en utökning av samverkan till att omfatta även plan- och bygglagens område.
Miljösamverkan medverkar till att Länsstyrelsens tillsynsvägledning och Naturvårdsverkets vägledningsplan till kommunerna på miljöbalkens område underlättas. Miljösamverkan tar också fram och tillhandahåller verktyg för de operativa myndigheterna för en smidigare och effektivare tillsyn i praktiken.
Miljösamverkan Norrbotten syftar till att skapa ett forum för samverkan mellan Norrbottens kommunerna, länsstyrelsen och Kommunförbundet Norrbotten kring frågor som gäller tillsyn och prövning enligt
miljöbalken.
Projektet har startade 2014-10-01 och pågår till 2017-10-01 med projektledarstöd på halvtid.
42
Indikatorer
 Höjd kompetens hos myndigheterna inom miljö- och hälsoskyddsområdet.
 Genom samverkan delar myndigheterna erfarenheter och kunnande med varandra i syfte att öka
spetskompetensen.
 Resurserna nyttjas väl hos myndigheterna.
 En samsyn är skapad som ger mer likartade bedömningsgrunder vid tillämpningen av miljöbalkens
regelverk och en mer rättssäker handläggning av miljöfrågorna i länet.
 En ökad kunskap om miljö finns hos verksamhetsutövare och därmed förbättrade förutsättningar för
ett bra miljöarbete och att nå miljömål och hållbar utveckling
 Arbetet med projektinriktad tillsyn som metod är utvecklad.
Nyckelaktiviteter
 Besök hos varje deltagande kommun för diskussioner med inspektörer om projektets syften och upplägg.
 Start av delprojekt inom enskilda avlopp, täktverksamhet och tillfälliga boenden.
 Samarbete med Region Västerbotten och Miljösamverkan Västerbotten.
 Kontakt med övriga miljösamverkan i landet för erfarenhetsutbyte.
6. Uppföljning
Nedanstående verksamheter ska löpande följas under verksamhetsåret och redovisas i delårsredovisningen per 06-30 och i årsredovisningen.
Ansvarig: Roger Kempainen
6.1 Styrelsens övergripande mål och prioriterade uppgifter
Åtgärder och effekter av insatser definierade i form av indikatorer och nyckelaktiviteter under varje
prioriterad uppgift ska dokumenteras.
6.2 Nätverksträffar
Antalet nätverksträffar med antal deltagare och bedömda eller på annat sätt definierade effekter ska
löpande dokumenteras under ansvar av respektive handläggare.
6.3 Kurser och konferenser
Under året har vi genomfört 169 kurser/konferenser med totalt 5 507 deltagare. Det är en marginell
minskning jämfört med fjolåret. Vid vissa tillfällen har antal deltagare varit mycket högre än beräknat
vilket medför högre intäkter. Utöver det har from 2014 metodutbildningar inom Kunskap till praktik
(missbruk och beroendeområdet) ingått i kurs och konferensverksamheten vilket har föranlett en rejäl
43
intäktsökning. Fortfarande sker de flesta aktiviteterna inom socialtjänstens område, detta med anledning av att de omfattande utvecklingsarbetena som bedrivs inom området. Här nedan synliggörs några
exempel på tillfällen med stort deltagarantal.
Metodutbildningar inom missbruk- och beroendevården, 150 deltagare.
Förstärkning av den kommunala demokratin – Nya regler i kommunallagen, 76 deltagare.
Styra och leda jämställt, 90 deltagare.
Norrbottenskonferensen 2014, 71 deltagare.
Socialtjänstlagen, 100 deltagare.
Dagverksamhet/sysselsättning i utveckling. 111 deltagare.
Vad är det för fel? Kan det handla om våld? 107 deltagare.
Barn och ungas brukarmedverkan i den sociala barnavården – en inspirationsdag, 92 deltagare.
Plan- bygg och bostadsdagar, 123 deltagare.
Unga som varken arbetar eller studerar – Vad gör vi och vad kan vi göra? 79 deltagare
44
Kommunförbundet Norrbotten
Org nr 222000-0653
Resultaträkning
Belopp i kr
Not
Kommunernas förbundsavgifter
Fakturerade intäkter
Övriga anslag/bidrag
2014
2013
17 202 697
4 040 373
20 648 752
41 891 822
16 569 060
6 188 812
19 127 662
41 885 534
-16 139 420
-12 321 198
-12 715 045
-116 396
599 763
-21 879 401
-7 213 500
-12 726 197
-81 306
-14 870
153 918
71 455
825 136
221 094
158 133
364 357
825 136
364 357
0
0
825 136
364 357
Rörelsens kostnader
Kostnader för varor, material och vissa köpta
tjänster
Övriga externa kostnader
Personalkostnader
Avskrivning av inventarier
Rörelseresultat
Resultat från finansiella poster
Resultat från värdepapper som är
anläggningstillgång
Ränteintäkter
Resultat efter finansiella poster
Resultat före skatt
Skatt på årets resultat
Årets resultat
1
3
2
Kommunförbundet Norrbotten
Org nr 222000-0653
Balansräkning
Belopp i kr
Not
2014
2013
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier
3
284 127
177 313
Finansiella anläggningstillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav
4
2 011 240
10 084 440
2 295 367
10 261 753
761 392
450 461
834 902
1 104 653
3 151 408
1 451 629
450 461
821 030
877 413
3 600 533
Kassa och bank
26 144 353
15 622 884
Summa omsättningstillgångar
29 295 761
19 223 417
SUMMA TILLGÅNGAR
31 591 128
29 485 170
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
Skattefordran
Övriga fordringar
Förutbet.kostnader och upplupna intäkter
5
Kommunförbundet Norrbotten
org nr 222000-0653
Balansräkning
Belopp i kr
Not
2014
2013
6
8 783 582
825 136
9 608 718
8 419 225
364 357
8 783 582
4 260 597
283 834
17 437 979
21 982 410
5 660 732
254 501
14 786 355
20 701 588
31 591 128
29 485 170
Ställa säkerheter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Inga
Inga
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Fritt eget kapital
Balanserad vinst
Årets resultat
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbet.intäkter
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
7
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Kommunförbundet Norrbotten
Org nr 222000-0653
Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer
Belopp i kr om inget annat anges.
Allmänna redovisningsprinciper
Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen
och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre
aktiebolag (K2-reglerna). Någon förvaltningsberättelse avlämnas inte utan föreningens
verksamhet kommenteras i årsredovisningens avsnitt 1-6.2.
Värderingsprinciper m m
Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden.
Fordringar
Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.
Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar
Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och avskrivs på 5 år.
Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång.
Skatt
Redovisningsrådets rekommendation BFNAR 2001:1 inkomstskatter tillämpas. Det finns inga
väsentliga uppskjutna skatteskulder.
Not 1 Anställda och personalkostnader
Könsfördelning styrelsen, ledande poster samt anställda
2014
2013
21
9
21
9
1
1
1
1
18,6
7
19,75
7
Styrelse och direktör
1 120 361
1 088 323
Övriga anställda
7 110 542
7 314 884
Summa
8 230 903
8 403 207
Sociala kostnader
4 214 061
4 074 997
(varav pensionskostnader)
1 195 915
1 133 252
Antal styrelseledamöter
Varav män
Direktör
Varav män
Medelantalet anställda
Varav män
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Kommunförbundet Norrbotten
Org nr 222000-0653
Kommentar avseende pensionsstiftelsen
Anställda hos Kommunförbundet Norrbotten har pensionsrätt enligt avtalet KAP-KL. Förbundets
pensionsutfästelse är tryggad genom att medel har avsatts till en pensionsstiftelse vilken förvaltas
av Svenska Kommunförbundet.
Direktörens pension regleras via premier inbetalade till SPP. Inbetalt belopp under 2014 är
275 100 kr.
Länsförbundets tillgångar i pensionsstiftelsen var vid årsskiftet 16 461 830 kr.
Enligt kollektivavtal ska länsförbundets tillgångar i pensionsstiftelsen minst uppgå till samma
belopp som pensionsreserven. Enligt KPAs beräkningar uppgår länsförbundets pensionsskuld till
12 478 406 kr (inklusive individuella delen som är beräknad till 339 106 kr). Tillgångarna i
pensionsstiftelsen är alltså 3 983 424 kr högre än pensionsreserven. Den individuella delen
utbetalas i mars 2015.
Kommunförbundet Norrbottens del av pensionsstiftelsens tillgångar har haft en positiv
avkastning på 9,4 % efter skatt under 2014.
2014
601 004
306 971
2013
479 644
359 529
907 975
839 173
Kapitalvärdet av gjorda pensionsutfästelser enligt
beräkning från KPA
12 478 406
12 044 060
Värde av pensionsstiftelsens tillgångar enligt
beräkning från Svenska Kommunförbundet
´- varav orealiserade över´-/undervärden
16 461 830
3 159 248
14 994 254
3 118 779
Utbetalda pensioner
Individuella delen
Redovisad kostnad (+), intäkt (-) för pensioner i
bokföringen (exkl premiebaserade pensioner)
Ingen del är redovisad som finansiell kostnad
Not 2
Resultat från värdepapper som är anläggningstillgång
Avkastning/Värderegl. Swedbank AB VAR PCT
Avkastning/Värdereglering Vasakronan 395
Avkastning/Värdereglering Vasakronan 413
Resultat försäljning av värdepapper (VAR PCT
samt Vasakronan 413)
Nedskrivning värde på värdepapper
2014
80 262
41 218
105 638
2013
91 650
34 599
124 685
-59 600
-13 600
153 918
-29 840
221 094
Kommunförbundet Norrbotten
Org nr 222000-0653
Not 3
Inventarier
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början
Nyanskaffningar
Avyttringar och utrangeringar
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivning enligt plan
Planenligt restvärde vid årets slut
Not 4
2013-12-31
1 224 853
223 210
-69 461
1 378 602
1 569 152
61 500
-405 799
1 224 853
-1 047 540
69 461
-116 396
-1 094 475
-1 372 033
405 799
-81 306
-1 047 540
284 127
177 313
2014-12-31
2013-12-31
10 084 440
-8 000 000
-13 600
-59 600
2 011 240
8 079 900
0
-29 840
0
2 034 380
10 084 440
Bokfört värde
Marknadsvärde
2 011 240
2 011 240
2014-12-31
2013-12-31
189 393
618 202
83 509
185 509
358 610
Långfristiga värdepappersinnehav
Bokfört värde vid årets början
Inlösta tillgångar
Värdereglering
Reaförlust
Tillkommande tillgångar
Bokfört värde vid årets slut
Vasakronan MVR 395
Not 5
2014-12-31
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Hyra
Rekvirerade medel från Länsstyrelsen
Rekvirerade medel från Tillväxtverket
Rekvirerade medel från NLL
Rekvirerade medel arbetsförmedlingen
Övrigt (serviceavgifter m m)
Not 6 Eget kapital
Fritt eget kapital
Vid årets början
Årets resultat
Vid årets slut
23 044
190 505
1 104 653
50 000
12 326
270 968
877 413
2014-12-31
2013-12-31
8 783 582
825 136
9 608 718
8 419 225
364 357
8 783 582
Kommunförbundet Norrbotten
Org nr 222000-0653
Not 7
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Beviljade, ej utbetalda projektmedel
Särskild löneskatt
Semesterlöneskuld
Arbetsgivaravgifter
Övriga upplupna kostnader
Ej förbrukade projektmedel
2014-12-31
2013-12-31
203 018
287 014
605 511
464 092
205 543
15 672 801
17 437 979
859 600
271 815
618 058
435 393
0
12 601 489
14 786 355
Kommunfiirbundet Norrbotten
Org nr 222000-0653
2
05
Stefan
Ordlorande
1:e vice ordflorande
Lotta
2;evice ordfürande
Torbjom Lidberg
Tommy
fu"*r
Simu
&un
Ellinor Söderlund
af[U,
Peter Roslund
J
e/,{///,
Öhlund
Helena
Persson
Roland
S
é64
MMr,"ffftí/
Henriksson
Helen Lindbäck
tÀno,t^ ++5 üaj,/W ürJtV"
Anna Hövenmark
ger
Direktör
Yâr
Hans
a
Auktoriserad revisor
und
har
d
2015
EK
Bilaga 1
MediaCenter -utlåningsstatistik 2014, jämfört med (2013)
2014
Kommun
Arjeplog
Arvidsjaur
Boden
Gällivare
Haparanda
Jokkmokk
Kalix
Kiruna
Luleå
Pajala
Piteå
Älvsbyn
Överkalix
Övertorneå
Antal strömmande
2075 (2066)
3919 (3888)
12 166 (11797)
7640 (7054)
4368 (4334)
2717 (2711)
8333 (8262)
7219 (5187)
30 513 (23941)
4635 (4612)
19 995 (17350)
4983 (4970)
1357 (1353)
2537 (2512)
Ökning/minskning
+9
+31
+369
+586
+34
+6
+71
+2032
+6572
+23
+2645
+13
+4
+25
Summa:
112 457 (100 037)
+12 420
45
Ärende 7 RFK
Plats för noteringar:
Revisionsberättelse
Till förbundsfullmäktige i Kommunförbundet Norrbotten, org. nr 222000-0653
Rapport om årsredovisningen
Vi har reviderat årsredovisningen för Kommunförbundet Norrbotten för år 2014.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra
författningar samt stadgar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat sty-
Styrelsens och direktörens ansvar för årsredovisningen
relsens och direktörens förvaltning för Kommunförbundet Norrbotten för âr 2014
Det är styrelsen och direktören som har ansvaret för att upprätta
en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisnlng
som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror
på oegentligheter eller på fel.
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen. Direktören
svarar inför styrelsen för förbundets löpande förvaltnìng.
Revisorernas ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovìsningen på grundval av
vår revision Vi har utfört revisionen enligt lnternational Standards
on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder
kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fela ktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen, Revisorn väljer vllka åtgärder som ska utföras, bland annat genom
att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid
denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna
kontrollen som är relevanta för hur kommunförbundet upprättar
årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma
granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i kommunförbundets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rìmligheten i styrelsens
och direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.
Styrelsens och direktörens ansvar
Bevisorernas ansvar
Vårt ansvar är att med rimlìg säkerhet uttala oss om förvaltningen
på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god
revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver
vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i kommunförbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller direktören har företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Vi t¡llstyrker att förbundsf ullmäktige beviljar styrelsens ledamöter
och di rektören a nsva rsf ri het f ör rä kenska pså ret.
Luleå den 6 mars 2015
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Bengt
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet
med årsredovisningslagen och ger en ì alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31
december 2014 och av dess finansiella resultat för året enligt
årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med
årsredovisningens övriga delar.
Hans Oystilä
Auktorìserad revisor
Strutz
Ärende 9
Plats för noteringar:
Inriktning 2015-2018
Kansliet har under 2014 genomfört utredningen ”Kommunförbundet 2015” och
som en följd av den har kansliet utarbetat förslag till ”Inriktning för 2015-2018”.
Styrelsen har behandlat ärendet 2014-09-18, 2014-10-23, 2014-12-04 och 201503-05.
Styrelsen beslutade 2014-12-04, § 94,
Att anta ”Inriktning 2015 – 2018” som eget förslag
Att inhämta medlemskommunernas synpunkter på förslaget innan det
överlämnas till Förbundsfullmäktige 2015 för beslut
Styrelsen har 2015-03-05, § 29, beslutat
Att ge kansliet uppdraget att revidera förslaget ”Inriktning 2015-2015”
enligt styrelsens diskussion och att det reviderade förslaget
föreläggs Förbundsfullmäktige för fastställande
Lotta Åman, (s), Arvidsjaur, noterar till protokollet sin inställning att
medlemmar ska kunna välja att nyttja andra tjänster än de som
tillhandahålls av MediaCenter
Kansliet har reviderat förslaget ”Inriktning 2015- 2015” enligt
styrelsens beslut och föreslår förbundsfullmäktige:
Att bifalla förslaget ”Inriktning 2015- 2015”
1
Innehåll
Inriktning 2015-2018 ............................................................................................................................... 2
Inledning .................................................................................................................................................. 2
Omvärldsbeskrivning ............................................................................................................................... 2
Tillståndet i länet ................................................................................................................................. 2
Kommunalt självstyre .......................................................................................................................... 3
Minskat självstyre ............................................................................................................................ 3
Påverkan på den kommunala självstyrelsen i framtiden?............................................................... 4
Demografiutveckling ........................................................................................................................... 4
Regionförstoring .................................................................................................................................. 4
Urbanisering ........................................................................................................................................ 5
Finansiering av offentlig sektor ........................................................................................................... 5
Sammanfattning .................................................................................................................................. 5
Uppdraget................................................................................................................................................ 6
Verksamhetsidé ................................................................................................................................... 7
Övergripande mål och strategier ........................................................................................................ 7
Strategiska områden ........................................................................................................................... 9
2
Inriktning 2015-2018
Inledning
Föreliggande dokument syftar till att ange inriktningen för förbundets verksamhet under
mandatperioden. Dokumentet omfattar en omvärldsbeskrivning, förbundets uppdrag och
verksamhetsidé samt övergripande mål och strategiska verksamhetsområden för 2015-2018.
Dokumentet ska ses som en överenskommelse mellan förbundet och kommunerna om ett
gemensamt ansvarstagande med en strävan att förverkliga de övergripande målen. Inriktningen ska
årligen omsättas till Verksamhetsplan och budget samt föreläggas styrelsen och förbundsfullmäktige
för beslut. Inom ramen för denna process omprövas vid behov gjorda prioriteringar.
Efter att styrelsen i oktober beslutat om dokumentet ska det remitteras till samtliga medlemmars
fullmäktige för beslut.
Kommunförbundet Norrbottens omvärld består naturligt av Sverige och EU, men också av regionen
Norrbotten. Ett flertal regionala styrdokument, som även Kommunförbundet antagit (RUS, Regional
Digital Agenda, Regional överenskommelse om samverkan för nyanlända invandrares etablering i
Norrbottens län, Strategi för jämställdhetsintegrering i Norrbotten 2014-2016, m fl), gör egna
utblickar. För den kompetta bilden av förbundets åtaganden hänvisas läsaren till dessa.
Erfarenheter från föregående mandatperiod, konfirmerade i utredningen Kommunförbundet 2015,
visar på att kommunförbundet bland annat behöver förtydliga sin roll och sitt mandat mot såväl
regionala som lokala aktörer. Kommunerna behöver också bli påtagligt mer engagerade i förbundets
omfattande verksamhet.
Omvärldsbeskrivning
Omvärldsbeskrivningen utgår ifrån de mest centrala trenderna för det gemensamma
kommunalregionala arbetet då frågorna dels är specifika för Norrbotten, dels påverkar
kommunernas möjligheter att utvecklas under de nästkommande fyra åren.
Tillståndet i länet
Norrbotten har kommuner med olika egenskaper och förutsättningar. Här finns inlands-, fjäll och
kustkommuner. Länet utgör en fjärdedel av Sveriges yta men endast 2,6 procent av invånarna bor
här. Norrbotten är det enda län i Sverige som har landgräns mot två andra nationer, Finland och
Norge. Stora delar av de nationella naturtillgångarna som mineraler, skog och vattenkraft återfinns i
Norrbotten och utgör en stor del av regionens bruttoregionprodukt (BRP).
Norrbotten är en av EU:s mest glesbefolkade regioner och präglas av långa avstånd mellan orterna.
Kuststråket är den tätast befolkade delen av länet där befolkningsstrukturen är jämförbar med södra
Sverige samt Malmfälten utgör ett befolkningscentra med möjligheter att växa utifrån ett expansivt
3
näringsliv. Inlandet har en större gleshet i befolkningen och präglas av både mindre tätorter och
glesbygder.
Norrbottens näringslivsstruktur präglas av en historiskt stark bas- och tillverkningsindustri, en
offentlig sektor som oftast är den största arbetsgivaren i enskilda kommuner och växande
tjänstenäringar. Flera av länets kommuner har en högre sysselsättningsgrad än riket i genomsnitt.
(Regionalt serviceprogram 2014-2018. Länsstyrelsen Norrbotten, sid 7)
Norrbotten är inne i en expansiv period som ställer krav på kommunernas verksamheter inom miljö-,
samhälls- och näringslivsområdet. Befolkningen ökar, trots att födelsetalet är negativt i de flesta
kommuner (utom Luleå och Kiruna). Drivkraften bakom befolkningsökningen är en ökad inflyttning
både från utlandet och från övriga Sverige. Enligt målsättningar i den regionala utvecklingsstrategin
(RUS) ska inflyttningen uppgå till minst 8000 personer per år och flyttningsöverskottet ska uppgå till
minst 500 personer, vilket uppfylldes 2013 (SCB).
Norrbotten har hög tillväxt, enligt de senaste BRP-siffrorna placerar sig länet som nummer två strax
efter Stockholms län. Näringslivet och framför allt gruv- och mineralnäringen investerar fortsatt
kraftfullt i länet. De stora företagens investeringar ger framtidstro för underentreprenörer att
anställa och expandera. Sysselsättningen har sammantaget ökat med ca 550 personer, samtidigt som
arbetslösenheten minskat under 2013.
Bristen på kompetens, bostäder och näringslivslokaler är en hämmande faktor för tillväxt och
inflyttning av nya medborgare. (Länsstyrelsens årsredovisning 2013)
Kommunalt självstyre
Det är Kommunförbundet Norrbottens huvuduppdrag att bevaka och stärka det kommunala
självstyret (portalparagraf i förbundets stadgar).
De två grundläggande värdena bakom självstyret utrycks ofta som demokrati och effektivitet. Med
demokrati menas att den kommunala självstyrelsen skapar förutsättningar att fostra demokratiskt
medvetna invånare genom att beslut och beslutsfattare finns nära medborgaren.
Med effektivitetsvärden menas att den kommunala självstyrelsen ger förutsättningar för större
flexibilitet och bättre anpassningsförmåga. För att det ska gälla framhålls ofta vikten av att
kommuner och landsting har frihet på det organisatoriska och personella området. Andra argument
har varit att kommunerna, genom att göra olika kan lära sig av varandra.
Vid inskränkning från staten av det kommunala självstyret lyfts ofta argument som rättsäkerhet,
likvärdighet och samhällsekonomisk stabilitet.
Minskat självstyre
De senaste två decennierna har inneburit regleringar som påverkat det kommunala självstyret
negativt. Allt sedan kommunalt självstyre blev inskrivet i regeringsformen har det varit föremål för
politisk debatt och områden som redan är reglerade av staten har varit extra utsatt för en ökad
statlig styrning. I de fall där riksdagen prövat om reformer påverkat kommunalt självstyre har
riksdagen alltid låtit de nationella intressena väga tyngre än effekterna av ett minskat kommunalt
självstyre
4
Påverkan på den kommunala självstyrelsen i framtiden?
Kommunfullmäktiges möjlighet att fatta beslut påverkas av statens sätt att se på de fyra argument
som tidigare lyfts upp i detta avsnitt. Främst är det rättssäkerhet och inte minst likställighet som kan
diskuteras. Är det rimligt att i ett land med olika förutsättningar anta att alla offentlig service ska vara
likställd? Ett huvudargument för att ha ett starkt kommunalt självstyre är att förutsättningarna för
utveckling är olika och således bör lösningarna också vara olika. Därför är det inte troligt att likställt, i
betydelsen likadant är rimligt. Det är en inställning som också för stöd i forskning.
Individens ökade makt att välja och välja bort har också minskat möjligheterna för
kommunfullmäktige att bestämma, även den rättigheten har ökat under de senaste åren. Ett
exempel finns inom skolans område där kraven på kommunerna att säkerställa individuell skolgång
ökat (Myndigheten för skolutveckling).
Kommunförbundet Norrbotten kan möta hotet mot det lokala självstyret genom att nyttja och visa
på de fördelar som en stark kommunal sektor utgör. Dessa fördelar sammanfattas ovan som
demokrati och effektivitet. Det bör övervägas olika sätt att arbeta in i förbundets uppdrag att
tillhandahålla medier för kommunerna i de övergripande målsättningarna kring demokrati och
utbildning. De norrbottniska kommunerna har vidare ett behov av att öka sin effektivitet för att
kunna möta andra utmaningar som länet står inför, bland annat demografi och urbanisering.
Demografiutveckling
Demografi handlar om befolkningens sammansättning baserat på ålder, kön, födelsetal, dödstal och
migration. Globaliseringsrådet konstaterar i sin första rapport:
”Livslängden i världens låg- och medelinkomstländer har ökat med fem månader varje år under
denna tid (sedan 1960). Människor har kunnat fira varje födelsedag med att bara ha närmat sig
döden med ett drygt halvår. Det finns nu 450 000 människor som är äldre än 100 år på vår jord, en
tiofaldig ökning på 40 år”. Den utvecklingen, om än inte lika kraftig, har också funnits i västvärlden
och i Sverige.
Nordregio har publicerat en rapport som väger samman indikatorer som födelsetal, dödlighet,
nettomigration, åldersfördelning och könsfördelning. Norrbotten har den tuffaste utmaningen av alla
län i Sverige och är bland topp fem i norden. Av drygt 100 000 yrkesverksamma norrbottningar
förväntas nästan 50 000 personer gå i pension under de kommande tio åren. Motsvarande siffra för
tillträdande ungdomar är 30 000 personer. Under tio år, allt annat lika, kommer alltså
arbetsmarknaden att minska med 20 procent.
Regionförstoring
Regionförstoring är en direkt effekt av en individualiseringstrend och den ökande rörligheten. I
början av 1950-talet motsvarade det sammantagna dagliga resandet ca 10 km/dag och invånare.
Motsvarande värde idag uppskattas till cirka 50 km/dag och invånare. En stor del av denna ökning
beror på arbetspendling. Detta har också inneburit att antalet lokala arbetsmarknader minskat
gradvis sedan 1970 då det fanns 187 stycken till år 2008 då motsvarande siffra var 75 stycken.
Begreppet ”tunna regioner” indikerar att det i det tysta pågår en ny kommunreform i Sverige. Antalet
kommunalförbund har ökat från cirka 30 till knappt 100 stycken på 17 år. Kommuner deltar
dessutom i ökande grad i andra samverkansorgan än kommunalförbund. Den stora skillnaden mellan
5
dagens kommunreform och de som tidigare genomförts är att staten inte längre bryr sig i hur
kommungränsen ska dras, istället överlåts detta ansvar på kommunerna som i sin dagliga praktik
ändrar gränsdragningarna. Även målet med reformen är annorlunda. Tidigare var stabila
administrativa gränser och starka kommuner målet. Idag eftersträvas en ökad möjlighet att anpassa
lokalstyrets geografi efter behov. I praktiken innebär det att kommunerna blivit ”rumsligt” flexibla.
Mycket talar för att länet under den kommande mandatperioden får bilda en ”Regionkommun” vilket
innebär att länets kommuner befinner sig mitt i denna ”regionaliserings- och kommunreformstrend”
vilket i sig ställer krav på ökad samverkan. Det finns förutsättningar för ett ökat samarbete och
kommunförbundet har som målsättning att bistå kommunerna i detta arbete.
Urbanisering
Sverige är det land i EU som har den största urbaniseringstakten. Förklaringen till att Sverige avviker
från EU är att Sverige på kort tid genomfört en strukturomvandling från industri till
postindustrisamhälle.
Storstäderna Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå har en befolkningstillväxt som är tre gånger
större än EU-snittet. Samtidigt tappar majoriteten av svenska kommuner och tätorter i folkmängd.
Historiskt sett brukar urbaniseringstrender sträcka sig över 40 år för att sedan avta. Den nuvarande
urbaniseringstrenden påbörjades under 70-talet och är således idag ca 40 år.
Norrbottens kommuner behöver möta den demografiska situationen genom samverkans- och
effektivitetshöjande åtgärder (som poängterats tidigare) men kommunerna behöver också växa i
antal invånare, inte minst finns en efterfrågan från arbetsmarknaden som måste tillmötesgås. En
ökad attraktion innefattar såväl mjuka värden, som god service och vackra vyer som hårda värden,
som tillgång till bostäder.
Finansiering av offentlig sektor
En effekt av ovanstående trender är ett framtida ökat tryck på offentlig sektor. En minskande
arbetsför befolkning och ett ökat antal äldre sätter i sig press på kommunens kostnader. Men det
påverkar också de kommunala intäkterna genom att inkomsten går ner bland de äldre. Det finns
beräkningar från Långtidsutredningen som visar på att en svensk genomsnittlig kommun kommer att
klara kostnaden för den ökande andelen äldre genom att antalet yngre går ner.
Norrbotten har en mer bekymmersam demografisk situation är en genomsnittlig svensk kommun,
och har därför inte lika fördelaktiga förutsättningar som genomsnittskommunen vad gäller såväl
intäkter i form av skatter som utgifter.
Sammanfattning
Kommunernas och därmed den lokala demokratins möjligheter att verka och påverka medborgarnas
vardag har försvagats under de senaste decennierna. Individualiseringen har ökat, och makt har
flyttats från andra nivåer till individen. Vidare har EUs införande av subsidiaritetsprincipen i stor
utsträckning handlat om att stärka regionernas Europa. Skapandet av regioner i Sverige har flyttat
makt till regionerna inom fler politiska sakområden än hälso- och sjukvård. Om/när/inför att Region
Norrbotten bildas krävs sannolikt en förnyad analys av konsekvenser för Kommunförbundet
Norrbotten och kommunerna.
6
Statens metoder för styrning såsom rättighetslagstiftningar istället för ramlagstiftning, försvagningen
av det kommunala självstyret till förmån för likställighet och det nationella intresset samt mer riktade
statsbidrag har inneburit en urholkning av den lokala demokratins makt och möjligheter samtidigt
som det gynnat samverkan och samarbete. Utvecklingen av den lokala demokratin och inte minst
försvaret av kommunalt självstyre är centralt för såväl kommunförbundets som kommunernas
verksamhet.
Den demografiska utvecklingen i Norrbotten är påtagligt sämre än i resten av riket. Effekten för
Norrbotten och dess kommuner är en minskad arbetsför befolkning med arbetskraftsbrist och
svårigheter att finansiera den offentliga sektorn som klara effekter. Kommunerna måste påbörja och
utveckla ett närmare samarbete dels för att minska effekterna av kompetenstapp och
rekryteringssvårigheter för att klara lagstadgad verksamhet, effektivisera och öka kvalitén i
verksamhet.
Människors rörlighet har ökat samtidigt som Sverige snabbt har genomfört en omstrukturering från
industri till tjänsteindustrier. Detta har gjort att Sverige har en hög grad av urbanisering, något som
drabbat landsbygd hårt. Norrbotten som till stor del består av landsbygd och mindre städer har haft
svårigheter att öka i invånarantal.
Samtidigt har flera kommuner en hög tillväxt och efterfrågan på arbetskraft är stor. Ett expansivt
näringsliv är beroende av ett attraktivt samhälle med god kommunal service, bostäder, bra
infrastruktur samt handel där människor vill leva och verka. En minskad befolkning tillsammans med
demografin är för alla kommuner i länet centrala utmaningar att vägas emot behov av arbetskraft,
bostäder och en ökad attraktionskraft för såväl stad som land.
Kommunförbundet Norrbottens medlemmar har en större utmaning än genomsnittskommunen i
Sverige och behöver därför också söka såväl gemensamma som egna lösningar på problemen. Dessa
lösningar, som effektivitetshöjning, samverkan och ökad attraktionskraft för såväl orten som
arbetsgivaren bör utgöra grund för Kommunförbundet Norrbottens övergripande mål inför de
kommande fyra åren.
Uppdraget
Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14
kommuner. Förbundets grunduppdrag är att i nära samarbete med medlemmarna, organisera, driva
och utveckla arenor och nätverk för dialog och kunskapsutveckling. Härvid ska förbundet:





Tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och samarbete för
att utveckla verksamheterna och stärka det kommunala självstyret.
Ena kommunernas röster och företräda dem vid regionala-, nationella- och internationella forum
och i överläggningar/förhandlingar med Norrbottens läns landsting (Region Norrbotten).
Genom omvärlds- och intressebevakning informera om och initiera gemensamma
aktiviteter/insatser inom kommunalregionala frågor/områden.
Skapa konkurrenskraftiga mötesplatser för lärande, för tjänstemän och förtroendevalda och
därmed medverka till erfarenhetsutbyte samt kunskaps- och kompetensutveckling.
Förestå och vidareutveckla MediaCenter Norrbotten
7
Verksamhetsidé
Kommunförbundet Norrbotten ska genom ett processinriktat arbetssätt företräda, påverka, driva
och stödja kommunerna i deras samarbete för en positiv och hållbar regional utveckling i såväl ett
nationellt- som internationellt perspektiv.
Övergripande mål och strategier
Ö 1: Fördjupa och bredda det politiska företrädarskapet regionalt, nationellt och internationellt
Detta ska uppnås genom att förbundet:
•
Utvecklar dialogen inom styrelsen, mellan styrelsen och beredningar, med medlemmarna, med
riksdagspolitiker, med den framtida Region Norrbotten m fl.
•
Tillhandahåller kontinuerlig kunskapsutveckling
•
Tillhandahåller resurser för politikers och tjänstepersoners deltagande
Genom att kommunerna:
•
Aktivt medverkar på olika arenor som förbundets representant (t e x Europaforum Norra Sverige,
Samverkansberedningen och Tillväxtberedningen)
•
Utvecklar den interna dialogen kring de gemensamma kommunalregionala frågorna och därmed
bidra till ett mer dynamiskt samarbete
Ö 2: Verka för att de kommunala verksamheterna utvecklas med stöd av vetenskaplig kunskap och
beprövad erfarenhet
Detta ska uppnås genom att förbundet:




fungerar som förmedlande länk mellan kommunerna och universiteten och andra
kunskapsmiljöer i regionen och landet
utvecklar rollen att vara ett nav i en regional stödstruktur för kunskapsutveckling och
kunskapsspridning inom och mellan de kommunala verksamheterna i länet
erbjuder, både fysiskt och webbaserat, föreläsningar, seminarier, workshops och andra former
för kunskapsbildning och kunskapsspridning
erbjuder metodstöd, konsultation och handledning av forsknings- och utvecklingsarbeten och
utvärderingar
Genom att kommunerna:

Utvecklar sin interna kompetens att efterfråga och använda forskningsbaserad kunskap samt
skapar förutsättningar för systematisk kunskapsutveckling och lärande i enlighet med en
evidensbaserad praktik, d v s baserat på en sammanvägning av vetenskaplig kunskap,
beprövad erfarenhet och medborgarnas önskemål"
Ö 3: Öka förutsättningarna för att kommunerna på sikt ska klara kompetensförsörjningen.
8
Detta ska uppnås genom att förbundet:




Följer och stödjer det samarbete som sker inomregionalt inom utbildningsområdet
Bidrar till kompetensutveckling och ett utvecklat samarbete inom utbildningsområdet
Omvärldsbevakar, informerar, ger kunskap samt initierar samarbeten inom
introduktionsinsatserna och inom integrationsområdet i sin helhet
Bidrar till att kommunernas attraktivitet som arbetsgivare ökar, genom att bland annat ta del av
och ”regionalisera” SKL;s satsning på kommunerna som ”attraktiva arbetsgivare”
Genom att kommunerna:


Delger kommunvisa kompetensförsörjningsplaner
Utvecklar samarbetet inom utbildningsområdet med målet att det på sikt (år 2020) får vara högst
10 % av 18-24-åringarna som inte avslutat gymnasiestudierna eller fortsatt sina studier samt att
andelen 30-34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning uppgår till minst 45 %
Ö 4: Verka för ett utökat samarbete mellan kommunerna för effektivisering och gemensamt nyttjande
av resurser för bättre samhällsservice.
Detta ska uppnås genom att förbundet:


Aktivt och systematiskt driver, utvecklar och stödjer samtal mellan medlemmarna med
målsättningen att nå samsyn och samförstånd kring vad, hur och vilka som ska delta i olika
samarbeten, hur de gemensamägda bolagen ska styras, utvecklingsarbeten inom ramen för
eNämnden mm
Deltar på andra kommunala samverkansarenor och utgör bryggan mellan olika kommuners
engagemang för att öka samverkan med varandra
Genom att kommunerna:


Väcker och driver mellankommunala samarbeten
Bjuder in kommunförbundet som observatör i dessa forum för samarbete
Ö 5: Öka användandet av modern teknik i verksamheterna till nytta för invånare, personal och
beslutsfattare
Detta ska uppnås genom att förbundet:


Stödjer implementeringen av intentionerna i Regional Digital Agenda, Strategin för eSamhället
och andra nationella strategier för e-utveckling. Därvid ska förbundet bland annat arbeta för en
sammanhållen IT-strategi för kommunala verksamheter
Samordnar aktiviteter med eNämnden, IT Norrbotten och andra aktörer inom sakområdet
Genom att kommunerna:

Implementerar intentionerna i Regional Digital Agenda och Strategin för eSamhället
9
Ö 6: Verka för ökad jämställdhet i kommunerna
Detta ska uppnås genom att förbundet:


Omvärldsbevakar, samordnar nätverk och genomförs utbildningar för att stödja
implementeringen av principerna för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal,
främst CEMR- deklarationen (The Council of European Municipalities and Regions).
Synliggör de nationella politiska målen och de regionala strategierna och programmen för att
få genomslag för arbetet.
Genom att kommunerna:


Implementerar principerna för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal,
främst CEMR- deklarationen.
Följer implementering och uppföljning av jämställdhetsarbetet i Norrbotten, för en bättre
helhetsbild.
Strategiska områden
Ovanstående inriktning och övergripande mål ska förverkligas genom ett samlat och processinriktat
arbetssätt med medlemmarna inom nedanstående områden:





Hållbar tillväxt och utveckling
Socialtjänst
Barn och utbildning
Miljö- och samhällsbyggnad
FoUI Norrbotten
Det finns, utöver de strategiska områdena, ett antal sakområden som är speciellt betydelsefulla där
Kommunförbundet Norrbotten ska vara en aktör på regional nivå. Kultur, folkhälsa och samverkan
mot våld är exempel på sakområden där förbundet kan bidra påtagligt genom att samordna insatser
och företräda kommunerna.
MediaCenter ska fortsatt vara en del av Kommunförbundet utifrån den utredning som gjordes hösten
2014. Verksamheten ska fortsättningsvis i huvudsak stödja personal inom skolan och deras arbete för
att uppnå de olika målen, samt att främja individers olika inlärningssätt med användandet av media i
skolan. Utredningens resultat visar att bl.a. IKT-pedagogiskt stöd efterfrågas på alla nivåer, från
skolchefer till pedagoger. Under 2015 är uppdraget att utveckla vidare hur verksamheten kan
förbättras i enlighet med utredningens förslag.
Ärende 10
Plats för noteringar:
Förbundsfullmäktige 2014-04-24
Verksamhetsplan 2015
Styrelsen har 2015-03-05, § 30 beslutat
att kansliet får uppdraget att omformulera de två första
punktsatserna under 3.8 Folkhälsa, Nyckelaktivteter, till en
punkt
Att direktören får uppdraget att till junisammanträdet utreda olika
möjligheter att inrymma en utökad ambition inom området
Folkhälsa med alternativa finansieringar av detta, samt att
väga detta område mot andra angelägna satsningar som
styrelsen lyft fram
Föreliggande förslag är omformulerat enligt styrelsens beslut.
Kansliet föreslår
att förbundsfullmäktige fastställer Verksamhetsplan 2015
1
VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET
2015
Verksamhetsplan och budget 2015
Innehåll
Verksamhetsplan och budget 2015 .................................................................................................. 1
Inledning........................................................................................................................................... 3
1. Uppdraget .................................................................................................................................... 4
1.1 Verksamhetsidé ...................................................................................................................... 4
1.2 Övergripande mål ................................................................................................................... 5
1.3 Strategiska områden ............................................................................................................... 7
3. Uppgifter ...................................................................................................................................... 7
3.1 Hållbar tillväxt och utveckling ............................................................................................... 7
3.1.1 Infrastruktur ..................................................................................................................... 9
3.2 Socialtjänst ........................................................................................................................... 10
3.2.1 Barn och ungdomar ....................................................................................................... 10
3.2.2 Samverkan inom stöd, omsorg och vård (mitt i livet, äldre ) ........................................ 11
3.2.3 Missbruks- och beroendevården i utveckling................................................................ 13
3.3 Barn- och utbildning............................................................................................................. 14
3.3.1 Barn och ungdomar ....................................................................................................... 14
3.3.2 Förskola, grundskola och gymnasieskolan i framtiden ................................................ 15
3.3.3 Eftergymnasial utbildning ............................................................................................. 16
3.4 Miljö och samhällsbyggnad ................................................................................................. 16
3.4.1 Miljö .............................................................................................................................. 17
3.4.2 Planering och byggande ................................................................................................ 17
3.4.3 Kommunalteknik ........................................................................................................... 18
3.4.4 Energi och klimat .......................................................................................................... 19
3.4.5 Räddningstjänst och krisberedskap ............................................................................... 19
3.5 Forskning och utveckling/innovation Norrbotten ................................................................ 20
3.5.1 Strategiska forsknings- och utvecklingsområden .......................................................... 20
3.5.2 Kunskapsspridning ........................................................................................................ 21
3.5.3 Operativt stöd ................................................................................................................ 21
3.6 Implementering av Digital Agenda och Strategi för eSamhället ......................................... 22
3.7 Jämställdhetsintegrering ....................................................................................................... 23
3.8 Folkhälsa .............................................................................................................................. 25
3.9 Media Center Norrbotten ..................................................................................................... 26
3.10 Övrig intressebevakning ..................................................................................................... 27
3.10.1 Kultur .......................................................................................................................... 27
3.10.2 Nyanländas etablering, integration .............................................................................. 27
3.10.3 Nationella Minoriteter och minoritetsspråk ................................................................ 28
4. Projekt ........................................................................................................................................ 28
4.1 Kommunal eHälsa inom socialtjänst .................................................................................... 28
4.2 Investeringsfrämjande arbete för kommunernas tillväxt ...................................................... 29
4.3 Samverkan mot våld ............................................................................................................. 30
4.4 Miljösamverkan Norrbotten ................................................................................................. 31
1
5. Uppföljning ................................................................................................................................ 32
5.1 Styrelsens övergripande mål ................................................................................................ 32
5.2 Nätverksträffar ..................................................................................................................... 32
5.3 Kurser och konferenser ........................................................................................................ 33
Bilaga:
Budgetsammanställning 2015
2
Inledning
Detta dokument utgör Kommunförbundet Norrbottens Verksamhetsplan och budget för 2015.
Dokumentet bygger på den ”Inriktning 2015-2018” som antogs av styrelsen 2014-10-23. Planen
tillställs förbundsfullmäktige för beslut 2015-04-23.
Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14 kommuner. Syftet med förbundets verksamhet är att tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och att tillhandahålla service. Ett övergripande mål är att stödja och
utveckla den kommunala självstyrelsen.
Kansliets övergripande uppdrag är att under styrelsen ansvara för förbundets administration och
löpande verksamhet.
Vår region har stora utmaningar men också fantastiska möjligheter. Den regionala tillväxtpolitiken utgår från EU:s strategier och den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 vilket ställer krav på politiker att finnas på olika arenor för delaktighet och påverkan. Därför är det viktigt att politiker och tjänstemän ökar sitt engagemang och deltar på olika
arenor, i olika nationella nätverk och på EU-nivån med syftet att påverka samt främja utveckling
och tillväxt.
EU;s strategi för sammanhållningspolitiken, Europa 2020, är en sysselsättnings- och tillväxtstrategi. Genom smart, hållbar och inkluderande tillväxt ska ekonomiska, sociala och territoriella
skillnader mellan länder utjämnas och därmed ska EU stärkas. Europa 2020 är utgångspunkten
för EU:s strategiska vägval som ska utgöra en inriktning för medlemsländernas inrikespolitik och
därmed de regionala utvecklingsstrategierna. Kommunförbundet Norrbotten företräder kommunerna i det regionala utvecklingsarbetet och deltar med både politiker och tjänstemän i det Regionala partnerskapet.
”Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020” (RUS), är ett övergripande
strategidokument för Norrbottens fortsatta utveckling. Strategin tar sitt avstamp i tre grundläggande utmaningar vilka omsätts i utvecklingsinsatser inom fem områden för hållbar utveckling.
Slutsatser, processutvärderingar och analyser från tidigare länsprogram, strategier samt den Politiska plattformen har utgjort en viktig grund för inriktningen av strategin.
Den regionala utvecklingsstrategin är länets överenskommelse om samverkan och prioriteringar
för att utveckla Norrbotten (citat ur strategin).
I RUS har visionen formulerats till:
Norrbotten – för attraktiva livsmiljöer och hållbar tillväxt i Sverige och Europa
För att uppnå visionen i strategin krävs ett långsiktigt och strategiskt utvecklingsarbete. Vi måste
själva fortsätta att göra vägval, utveckla det vi är bra på och se möjligheter för den hållbara ut-
3
vecklingen. I den regionala utvecklingsstrategin kommer fokus att ligga på genomförande med
utgångspunkt i de identifierade utmaningarna för länet. De horisontella kriterierna jämställdhet,
integration och mångfald, miljö och unga ska ligga till grund för satsningar. Strategier och prioriterade åtgärder formuleras utifrån indelningen i fem utvecklingsområden:





Livsmiljöer
Innovation och förnyelse
Tillgänglighet
Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftutbud
Strategiskt gränsöverskridande samarbete
De prioriterade åtgärderna inom varje utvecklingsområde är beroende av varandra för att skapa
ett jämställt och mångkulturellt samhälle med tillgång till goda livsmiljöer, attraktivt boende och
ett rikt kultur- och fritidsutbud. Det kräver även satsningar för att stärka näringslivets och företagens konkurrenskraft samt tillgång till god infrastruktur, service och välutbildad arbetskraft.
Kommunförbundet Norrbotten ska tillsammans med kommunerna arbeta aktivt för att förverkliga
åtgärder främst inom de utvecklingsområden som ingår i kommunernas ansvar för verksamheter.
1. Uppdraget
Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14 kommuner. Förbundets grunduppdrag är att i nära samarbete med medlemmarna, organisera, driva
och utveckla arenor och nätverk för dialog och kunskapsutveckling. Härvid ska förbundet:
 Tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och samarbete för
att utveckla verksamheterna och stärka det kommunala självstyret.
 Ena kommunernas röster och företräda dem vid regionala-, nationella- och internationella
forum och i överläggningar/förhandlingar med Norrbottens läns landsting (Region Norrbotten).
 Genom omvärlds- och intressebevakning informera om och initiera gemensamma aktiviteter/insatser inom kommunalregionala frågor/områden.
 Skapa mötesplatser för lärande, för tjänstemän och förtroendevalda och därmed medverka till
erfarenhetsutbyte samt kunskaps- och kompetensutveckling.
 Förestå och vidareutveckla MediaCenter Norrbotten
1.1 Verksamhetsidé
Kommunförbundet Norrbotten ska genom ett processinriktat arbetssätt och ett utvecklat beredningsförfarande företräda, påverka, driva och stödja kommunerna i deras samarbete för en positiv
och hållbar regional utveckling i såväl ett nationellt- som internationellt perspektiv.
4
1.2 Övergripande mål
Kommunförbundet Norrbotten är kommunernas naturliga regionala arena. Mandat och resurser
utgår ifrån att förbundet är en intresseförening. Erfarenheter under senare år och en utblick mot
framtiden, visar att kraven på att ytterligare utveckla samordning och samarbete mellan kommuner och mellan kommuner och landstinget ökar. För att konkretisera inriktningen av verksamheten har styrelsen formulerat ett antal övergripande mål för mandatperioden vilka justeras årligen i
takt med att resultat uppnås eller att nya erfarenheter vunnits. För 2015 har följande övergripande
mål formulerats:
Ö 1: Fördjupa och bredda det politiska företrädarskapet regionalt, nationellt och internationellt
Detta ska uppnås genom att förbundet:
 Utvecklar dialogen inom styrelsen, mellan styrelsen och beredningar, med medlemmarna, med
riksdagspolitiker, med den framtida Region Norrbotten m fl

Tillhandahåller kontinuerlig kunskapsutveckling
Genom att kommunerna:
 Aktivt medverkar på olika arenor som förbundets representant (t e x Europaforum Norra Sverige, Samverkansberedningen och Tillväxtberedningen)
 Utvecklar den interna dialogen kring de gemensamma kommunalregionala frågorna och därmed
bidra till ett mer dynamiskt samarbete
Ö 2: Verka för att de kommunala verksamheterna utvecklas med stöd av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet
Detta ska uppnås genom att förbundet:
 fungerar som förmedlande länk mellan kommunerna och universiteten och andra kunskapsmiljöer i regionen och landet
 utvecklar rollen att vara ett nav i en regional stödstruktur för kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom och mellan de kommunala verksamheterna i länet
 erbjuder, både fysiskt och webbaserat, föreläsningar, seminarier, workshops och andra former
för kunskapsbildning och kunskapsspridning
 erbjuder metodstöd, konsultation och handledning av forsknings- och utvecklingsarbeten och
utvärderingar
Genom att kommunerna:
 Utvecklar sin interna kompetens att efterfråga och använda forskningsbaserad kunskap samt
skapar förutsättningar för systematisk kunskapsutveckling och lärande i enlighet med en evidens-
5
baserad praktik, d v s baserat på en sammanvägning av vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och medborgarnas önskemål"
Ö 3: Öka förutsättningarna för att kommunerna på sikt ska klara kompetensförsörjningen.
Detta ska uppnås genom att förbundet:
 Följer och stödjer det samarbete som sker inomregionalt inom utbildningsområdet
 Bidrar till kompetensutveckling och ett utvecklat samarbete inom utbildningsområdet
 Omvärldsbevakar, informerar, ger kunskap samt initierar samarbeten inom introduktionsinsatserna och inom integrationsområdet i sin helhet
 Bidrar till att kommunernas attraktivitet som arbetsgivare ökar, genom att bland annat ta del av
och ”regionalisera” SKL;s satsning på kommunerna som ”attraktiva arbetsgivare”
Genom att kommunerna:
 Delger kommunvisa kompetensförsörjningsplaner
 Utvecklar samarbetet inom utbildningsområdet med målet att det på sikt (år 2020) får vara högst
10 % av 18-24-åringarna som inte avslutat gymnasiestudierna eller fortsatt sina studier samt att andelen 30-34-åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning uppgår till minst 45 %
Ö 4: Verka för ett utökat samarbete mellan kommunerna för effektivisering och gemensamt
nyttjande av resurser för bättre samhällsservice.
Detta ska uppnås genom att förbundet:
 Aktivt och systematiskt driver, utvecklar och stödjer samtal mellan medlemmarna med målsättningen att nå samsyn och samförstånd kring vad, hur och vilka som ska delta i olika samarbeten, hur de gemensamägda bolagen ska styras, utvecklingsarbeten inom ramen för eNämnden mm
 Deltar på andra kommunala samverkansarenor och utgör bryggan mellan olika kommuners
engagemang för att öka samverkan med varandra
Genom att kommunerna:
 Väcker och driver mellankommunala samarbeten
 Bjuder in kommunförbundet som observatör i dessa forum för samarbete
Ö 5: Öka användandet av modern teknik i verksamheterna till nytta för invånare, personal och
beslutsfattare
Detta ska uppnås genom att förbundet:
 Stödjer implementeringen av intentionerna i Regional Digital Agenda, Strategin för eSamhället
och andra nationella strategier för e-utveckling. Därvid ska förbundet bland annat arbeta för en sammanhållen IT-strategi för.
 Samordnar aktiviteter med eNämnden, IT Norrbotten och andra aktörer inom sakområdet
6
Genom att kommunerna:
 Implementerar intentionerna i Regional Digital Agenda och Strategin för eSamhället
Ö 6: Verka för ökad jämställdhet i kommunerna
Detta ska uppnås genom att förbundet:
 Omvärldsbevakar, samordnar nätverk och genomförs utbildningar för att stödja implementeringen av principerna för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal, främst CEMRdeklarationen (The Council of European Municipalities and Regions).
 Synliggör de nationella politiska målen och de regionala strategierna och programmen för att
få genomslag för arbetet
Genom att kommunerna:
 Implementerar principerna för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal, främst
CEMR- deklarationen
 Följer implementering och uppföljning av jämställdhetsarbetet i Norrbotten, för en bättre
helhetsbild
1.3 Strategiska områden
Ovanstående inriktning och övergripande mål ska förverkligas genom ett samlat och processinriktat arbetssätt med medlemmarna inom nedanstående områden:
 Hållbar tillväxt och utveckling
 Socialtjänst
 Barn och utbildning
 Miljö- och samhällsbyggnad
 FoUI Norrbotten
Det finns, utöver de strategiska områdena, ett antal sakområden som är speciellt betydelsefulla
där Kommunförbundet Norrbotten ska vara en aktör på regional nivå. Kultur, folkhälsa och samverkan mot våld är exempel på sakområden där förbundet kan bidra påtagligt genom att samordna insatser och företräda kommunerna.
3. Uppgifter
3.1 Hållbar tillväxt och utveckling
Kommunförbundet Norrbotten är tillsammans med Länsstyrelsen och Landstinget huvudaktörer i
det regionala strategiarbetet. Det regionala partnerskapet i Norrbotten är, under länsstyrelsens
ledning, till viss del ett formaliserat samarbete mellan myndigheter, landsting, kommuner, organisationer och näringsliv. Syftet är att samhandla och prioritera resurser i det regionala tillväxtar-
7
betet. Inom det regionala partnerskapet finns en överenskommelse om att varje organisation har
ett eget ansvar att bidra till genomförandet av strategierna.
Sammanhållningspolitiken, med fokus på Europa 2020 samt den nationella strategin för regional
tillväxt och attraktionskraft 2014-2020 utgör grund för den regionala utvecklingsstrategin. Östersjöstrategin, vilken syftar till att genomföra politiska mål på makroregional nivå, är betydelsefull
även för vår regions utveckling. Det är viktigt att det politiska ledarskapet har en framskjuten och
aktiv roll i allt strategiarbete och är med och påverkar på olika nivåer utifrån en gemensam politisk plattform.
Kommunförbundet Norrbotten är en aktiv part inom Europaforum Norra Sverige för att påverka
politiska ställningstaganden på EU- nivå samt nationellt i syfte att stärka förutsättningar för utveckling och tillväxt i regionen. Tillsammans med norra Norge och norra Finland har Europaforum tagit fram en framtidsstudie NSPA, Northern Sparsely Populated Areas, med fokus på våra
utmaningar och tillgångar samt vår investering till det europeiska mervärdet.
Den extra allokeringen i form av gleshetsbonusen är en viktig resurs i regionens utvecklingsarbete. EU-
kommissionen vill se konkreta argument och analysunderlag varför NSPA-området behöver
gleshetsbonusen. Ambitionen är att nu genomföra en gemensam OECD-studie som ett viktigt
verktyg i påverkansarbetet för bibehållande av gleshetsbonusen. OECD-studien ska påvisa nyttoeffekten samt en legitimitet för argumentationen från norra Sverige och norra Finland. Vår närhet
till Arktis är en fördel i argumentationen då EU har starkt intresse för arktiska frågor och har för
avsikt att ta fram en EU:s strategi för Arktis.
Förbundets styrelse och ansvarig tjänsteman ska genom sin representation i bland annat det Regionala partnerskapet, Strukturfondspartnerskapet och Tillväxtberedningen bidra till att åtgärder
och insatser för tillväxt och utveckling i enlighet med prioriteringarna i RUS förverkligas. Detsamma gäller för andra betydelsefulla strategier. Angelägna områden för kommunerna är förverkligande bl.a. av den regionala digitala agendan och den regionala klimat- och energistrategin.
Åtgärder inom energistrategin syftar bl.a. till effektivt nyttjande av förnybara energikällor och
energieffektivisering för utveckling av ett hållbart samhälle. Andra samarbeten och satsningar
som är betydelsefulla är den upprättade avsiktsförklaringen mellan de kommunala näringslivskontoren och Luleå Tekniska Universitet, avseende LTU:s engagemang i kommunerna för att
stötta enskilda företag som vill utveckla produkter/tjänster. Tillika är de viktiga satsningar som
görs för att förbättra investeringsfrämjande arbete i regionen och kommunerna för att möjliggöra
för investerare och nya etableringar som exempelvis datacenter.
Indikatorer
 Kommunikation och beslut inom Tillväxtberedningen banar väg för att de politiska prioriteringarna får genomslag i det regionala partnerskapets arbete genom RUS och andra strategier.
 Påverkan på EU;s sammanhållningspolitik genom strategiarbete på nationell, makroregional
och EU-nivå och tydliggörande av det mervärde regionen bidrar med.
 Strukturfondspartnerskapet är tydligt i sina prioriteringar så att satsningar görs i
8


enlighet med de beslutade tillväxt- och utvecklingsområdena i RUS.
Norrbotten är en regional aktör i strategiska allianser nationellt och internationellt.
Kommunerna bidrar till förverkligandet av regionala digitala agendan och den regionala klimat- och energistrategin.
Nyckelaktiviteter
 Ledamöter i Tillväxtberedningen och Regionala Partnerskapet deltar på möten och aktiviteter
med fokus på regionala tillväxtfrågor.(Ö1)
 Aktivt delta i arbetet med genomförandet av RUS, den regionala innovationsstrategin och
den regionala digitala agendan samt i genomförandearbete för nyttjande av strukturfonder
och Interreg program.(Ö1) (Ö2) (Ö3) (Ö4) (Ö5) (Ö6)
 Aktivt verka för en kunskapsuppbyggnad om arktiska frågor till nytta för regionen. (Ö1)
 Förankringsarbetet sker systematiskt genom nätverk och aktiviteter för kommunerna.(Ö4)
 Stimulera och samordna gemensamt utvecklingsarbete inom nätverket näringslivschefer.(Ö4)
 Genomför ”Norrbottenskonferensen” för bred politisk delaktighet. (Ö1)
 Delta på internationella arenor, i olika nationella nätverk med syftet att främja utveckling och
tillväxt. Nationellt forum som är regeringens dialog med regionala politiker om tillväxtpolitiken. Nordkalottrådet är exempel på en Nordisk arena inom Barentsområdet. (Ö1)
 Delta inom Europaforum Norra Sverige i aktiviteter för att påverka samt genomföra konferenser och uppvaktningar på europeisk-, nationell- och regional nivå för att stärka regionens konkurrenskraft. (Ö1)
 Argumentera för NSPA (Northern Sparsely Populated Area) dvs. delta i aktiviteter för att synliggöra den politiska positionen för området i olika sammanhang på EU- och nationell nivå
exempelvis genom OECD-studien.(Ö1)
 Stödja och utveckla Sweden/Emelia-Romagna nätverket för att främja transnationellt samarbete/projekt i kommunerna.(Ö1) (Ö4)
 Fortsätta stödja processen med det regionala energistrategiarbetet i kommunerna samt nyttja
Nenets resurser för bl.a. projektriggning för att supporta kommunerna.(Ö4)
3.1.1 Infrastruktur
Tillgång till bra kommunikationer är avgörande för länets tillväxt och utveckling. Därför är väl
fungerande och hållbara gods- och persontransporter, med förbättringar både inom väg- och järnvägsnätet, sjöfart och IT-kommunikationer likväl som bra flygförbindelser avgörande för vår
regions konkurrenskraft såväl nationellt som internationellt. Fortsatta satsningar på Norrbotniabanan och Botniska korridoren (BK) med koppling till Northern Axis ska särskilt uppmärksammas. Tillväxtberedningen ska arbeta för gemensamma ställningstagande och prioriteringar i
transport- och infrastrukturfrågor för att än mer argumentera kraftfullt för infrastrukturinvesteringar i Norra Sverige.
9
Indikatorer
 Samordnat agerande för genomförande av för regionen avgörande infrastruktursatsningar.
 Regionen får genomslag för mer resurser till ett utvecklat sammanhållet hållbart transportsystem.
 Agerande och nyttjande att BK ingår i Core Network inom TEN-T programmet.
 Stödja verksamheten vid kollektivtrafikmyndigheten.
Nyckelaktiviteter
 Samordna och påverka genom remissyttranden avseende infrastruktur. (Ö1)
 Bevaka och påverka genom ställningstagande i kommunikationsfrågor som får konsekvenser
för regionen. (Ö1)
 Aktivt stödja arbetet för Norrbotniabanan samt att regeringen utser en förhandlingsperson.(Ö1)
 Delta i olika aktiviteter för att påverka regeringen tillsammans med andra aktörer för investeringar i Botniska korridoren och malmbanan som ingår i transportnätet (Core Network)
inom TEN-T. (Ö1)
 Aktivt påverka konsultationer samt grönböcker på EU nivå i angelägna frågor för länet. (Ö1)
 Bevaka och agera via North Sweden och Europaforum när EU-kommissionen föreslår nya
riktlinjer inom infrastrukturområdet som exempelvis tidigare statsstödet till regionala flygplatser. (Ö1)
 Delta i processer och aktiviteter med kollektivtrafikmyndigheten. (Ö1)
3.2 Socialtjänst
Inom socialtjänsten finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla och samarbeta
inom. Inte minst gränssnittet och samverkan med Norrbottens läns landsting är avgörande för
utvecklingen av rationalitet och kvalitet i verksamheten. Styrelsen vill särskilt framhålla värdet av
insatser inom nedanstående områden.
3.2.1 Barn och ungdomar
Barns förutsättningar att lyckas i livet påverkas av en mängd faktorer, såväl ärftliga och miljömässiga som enskilda livshändelser. Samhället försöker genom en rad olika insatser att kompensera för dessa olika förutsättningar. Att hjälpa barn och unga som har problem så tidigt som möjligt är bra både för barnen, familjen och för samhället. För att stärka samhällets möjligheter att
verka stödjande för barn och unga, krävs att de inblandade aktörerna samverkar. Norrbottens
kommuner och landsting har en överenskommelse om samverkan – Norrbus.
Socialtjänsten har till uppgift att erbjuda barn och unga stöd och skydd med utgångspunkt från
barnens bästa. En av de mest ingripande insatserna socialtjänsten har att tillgå är placering utanför det egna hemmet. För att kunna ge barnen ett bra stöd, använda resurserna effektivt och säkra
10
tillgången till adekvata insatser bör kunskapen om vårdens innehåll och effekter öka. Det är också
viktigt att lyfta barns brukarmedverkan.
Indikatorer
 Samverkansdialogen mellan social- och barn och utbildningsberedningarna samt samverkansberedningen mellan kommuner och landsting har utvecklats.
 Insatserna i verksamheten bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap.
 Den systematiska uppföljningen av insatser för barn och unga har utvecklats.
 Samverkan mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet, socialtjänsten, habiliteringen, barn
och ungdomspsykiatrin och barnmedicin har utvecklats så att barn med behov får stöd och
insatser så tidigt som möjligt.
 Kommunerna arbetar med att höja kvalitén på insatser för barn och unga.
Nyckelaktiviteter
 Samverkansdagar för förtroendevalda och chefstjänstemän inom barn och utbildning, socialtjänst och landstinget genomförs. (Ö1) (Ö4) (Ö2)
 Utveckla brukarmedverkan i barn och unga verksamheten. (Ö2)
 Förbättra systematisk uppföljning för området. (Ö2) (Ö5)
 Förankra och aktivt stödja Norrbus överenskommelsen i länets alla kommuner i samverkan
med landstinget och barn och utbildning. (Ö4)
 Läkarundersökningar. (Ö4)
 Förankra, utbilda och handleda användandet av samordnade individuella planer (SIP). (Ö2)
(Ö4) (Ö5)
 Följa utvecklingen av avvikelserapportering inom Norrbus. (Ö4)
 Samordna kompetensutveckling av länets socialtjänstpersonal inom barn och unga. (Ö3)
 Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte. Kurs och konferensverksamhet kring regelverk, olika former av nationella riktlinjer. (Ö3) (Ö4) (Ö2) (Ö6)
 Öka kunskapen om särskilda behov hos barn som genomlevt svåra livssituationer, exempelvis
traumatiska upplevelser. (Ö2) (Ö3)
3.2.2 Samverkan inom stöd, omsorg och vård (mitt i livet, äldre )
Människor med behov av omfattande insatser från flera samhällsaktörer ska kunna få ett samlat
erbjudande om hjälp och behandling, rehabilitering samt service och stöd som utgår från den enskildes individuella behov. Det är viktigt att ta vara på erfarenheter och utveckla kunskaper och
som stärker och ökar förutsättningarna för personer med funktionsnedsättningar i alla åldrar och
äldre till ett mer meningsfullt liv. Den enskilde, anhörige/närstående är medskapare av insatserna.
Det är viktigt att lyfta enskildes kunskap samt finna former för samverkan kring dennes aktiviteter.
En fungerande samverkan mellan olika huvudmän och organisationer är viktigt.
Styrning och ledning över huvudmannagränser börjar finna former. Det finns en struktur och gemensamma överenskommelser/handlingsplaner har upprättas.
11
Det finns ett uppbyggt samarbete med Luleå tekniska universitet och Umeå universitet kring den
verksamhetsförlagda utbildningen. Avsikten är att höja kvalitén på studenternas praktik och knyta
verksamhetsområdena närmare universiteten.
Indikatorer
 Samverkansdialogen i den gemensamma samverkansberedningen inom vård, skola och omsorg mellan kommuner och landsting har utvecklats.
 Insatserna i verksamheterna bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den
professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap.
 Samverkan har utvecklats så att enskilda med behov från flera vård- och omsorgsgivare får
samordnade verkningsfulla stöd, omsorgs och vård insatser.
 Mål och mått för avgränsande gemensamma uppföljningsområden mellan kommun och landsting är fastställda.
 Dialogen i länet om samverkansformer kring behov av kompetensutveckling för personal som
arbetar med personer som har behov av insatser från båda huvudmännen har förbättrats.
 Dialogen om gemensamma former för kompetensutveckling för personal inom socialtjänsten
har utvecklats.
Nyckelaktiviteter
 Samverkansdagar för ledamöter i beredningar och chefstjänstemän för socialtjänst och landstinget genomförs. (Ö1) (Ö4) (Ö2)
 Stödja socialtjänstens arbete med att utveckla former för att stärka brukarens inflytande. bl.a.
med att förankra strategin för brukar- och patientmedverkan. (Ö2)
 Stödja och stimulera länets kommuner i verksamhetsutvecklings, förbättrings och kvalitetsarbete. (Ö4) (Ö3)
 Utreda behovet av en gemensam myndighetsjour. (Ö4)
 Förbättra systematisk uppföljning för de olika verksamhetsområdena. (Ö2) (Ö5)
 Förankra överenskommelserna/handlingsplaner i länets alla kommuner i samverkan med
landstinget. (Ö4) (Ö2)
 Förankra och aktivt stödja socialtjänstens arbete med strategin bättre liv för sjuka äldre. (Ö4)
(Ö5) (Ö2)
 Förankra, implementera, utbilda och handleda användandet av samordnade individuella planer
(SIP). (Ö2) (Ö4) (Ö5)
 Följa utvecklingen av avvikelserapporteringen inom områdena. (Ö4)
 I samarbete med landstinget förbättra IT-system för utskrivningsklara personer. (Ö5)
 Genomföra nätverksträffar för förtroendevalda och anställda för erfarenhetsutbyte. (Ö4) (Ö6)
(Ö2)
 Genomföra kurser och konferenser i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. (Ö3) (Ö6) (Ö2)
12
3.2.3 Missbruks- och beroendevården i utveckling
Staten har sedan 2008 stöttat kommuner och landsting i utveckling av missbruks- och beroendevården genom överenskommelser med SKL och genomförande av utvecklingsprojektet "Kunskap
till Praktik". Sedan 2012 har detta utvecklingsarbete fokuserat på familjeperspektiv i missbruksoch beroendevården. Norrbotten har varit med i utvecklingsarbetet sedan 2008 och medverkade
också i den stora kartläggning som SKL genomförde 2012 av föräldrar i missbruks- och beroendevården. Under utvecklingsarbetet har kommunförbundet norrbotten tillsammans med kommunerna och landstinget arbetat fram ett koncept för kompetensutveckling för personal som möter
personer med riskbruk, missbruk och beroende i sin yrkesroll. Detta ingår som ett kontinuerligt
inslag i kommunförbundets kurs och konferensverksamhet.
I Norrbotten finns väl uppbyggda strukturer för samverkan och informationsutbyte genom flera
nätverk bestående av kontaktpersoner som representerar missbruksvården i kommuner och landsting. Kommunförbundet avser att fortsatt ge stöd i utveckling av samverkan mellan huvudmännen,
arbeta med samordnade insatser, integrerade verksamheter, brukarmedverkan och en långsiktig
lösning för kompetensutveckling samt att stödja barn och föräldraperspektivet i missbruks- och
beroendevården.
Utmaningar inför 2015
2010 inträdde en ny lag inom HSL (hälso- och sjukvårdslagen) där författningen säger att minderåriga barn till patienter har rätt att få information, råd och stöd från den som behandlar förälders
sjukdom. I lagen framgår tydligt att barns rättigheter gäller om föräldern har en psykisk funktionsnedsättning, missbruk av alkohol eller andra beroendeframkallande droger eller oväntat avlider. Både kommun och landsting har lyft osäkerheten kring att samtala med barn då man anser att
man saknar den kompetensen som krävs. BRA-samtal är ett verktyg för att öka kompetensen i hur
man kan samtala med barn. Under 2015 avser kommunförbundet att erbjuda verksamheterna utbildning i BRA samtal via Kommunförbundet.
Reviderade nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård.
De reviderade riktlinjer är nu publicerade i en preliminär version. Det är en revidering av 2007
års nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna kommer att vara ett stöd
för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom missbruks- och beroendevården.
Riktlinjerna kommer att publiceras under 2015 i slutlig version. Behoven av ytterligare kompetensutveckling och samlade utbildningsinsatser är stort i länet, framförallt när det gäller flera av
de rekommenderade psykosociala behandlingsmetoderna som har lyfts fram i de nya (preliminära) riktlinjerna från Socialstyrelsen.
Indikatorer
 Kommunförbundet bevakar kommunernas intressen i uppbyggnad av den länsgemensamma
beroendeenheten/kompetenscentrum.
 Tillsammans med kommunerna och beroendeenheten utforma och organisera det kompetensstöd som verksamheterna behöver utifrån bl.a Socialstyrelsens reviderade nationella riktlinjer.
 Få till en kontinuerlig BRA utbildning i Kommunförbundets kursutbud
13
Nyckelaktiviteter (Ö2) (Ö4)
 Nätverksmöten
 Regional samverkan mellan länets kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottens
läns landsting, Länsstyrelsen, brukarråd samt andra berörda aktörer.(Ö4)
 Kommunförbundet erbjuder fortsättningsvis metodutbildning genom Kurs och konferensverksamheten.
 Finansiera utbildning av metodutbildare i BRA-samtal
 Kommunförbundet stödjer brukarrådet LEVA, samt stödjer brukarrådet i genomförandet av
en brukarstyrd brukarrevision.
 Intressebevakning och spridning av information
3.3 Barn- och utbildning
Inom Barn- och utbildningsområdet finns en mängd för kommunerna centrala frågor att utveckla
och samarbeta kring. Det som främst påverkar förutsättningarna för en hög kvalitet inom barn- och
utbildningsområdet under de kommande åren är förmågan att implementera det stora antalet skolreformer, tillgången till behöriga lärare, förändringen av elevvolymer och konkurrensen från de
fristående skolornas etableringar.
Alla som arbetar inom barn- och utbildningsområdet behöver vara i nära kontakt med forskning
och utveckling. Forskningen behöver därför få ta större plats i verksamheterna för att bland annat
eleverna bättre ska kunna nå målen. När relevant forskning finns, sprids och används i verksamheterna, då vilar skolan på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Styrelsen vill särskilt framhålla värdet av insatser inom nedanstående områden:
3.3.1 Barn och ungdomar
Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd omfattas av insatser inom både skolans och socialtjänstens verksamheter. Arbetet med att stärka kunskapen om skolans uppdrag avseende insatser
för barn och unga i behov av särskilt stöd behöver ständigt utvecklas.
Indikatorer
 Samverkansdialogen mellan social- och barn och utbildningsberedningarna samt samverkansberedningen mellan kommuner och landsting har utvecklats.
 Insatserna i verksamheten bygger på en sammanvägning av brukarnas erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa vetenskapliga kunskap.
 Den systematiska uppföljningen av insatser för barn och unga har utvecklats.
 Samverkan mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet, socialtjänsten, habiliteringen, barn och
ungdomspsykiatrin och barnmedicin har utvecklats så att barn med behov får stöd och insatser
så tidigt som möjligt.
 Kommunerna arbetar med att höja kvalitén på insatser för barn och unga.
14
Nyckelaktiviteter
 Samverkansdagar för förtroendevalda och chefstjänstemän inom barn och utbildning, socialtjänst och landstinget genomförs. (Ö1) (Ö4) (Ö2)
 Utveckla brukarmedverkan i barn och unga verksamheten. (Ö2)
 Förbättra systematisk uppföljning för området. (Ö2) (Ö5)
 Förankra och aktivt stödja Norrbus överenskommelsen i länets alla kommuner i samverkan
med landstinget och barn och utbildning. (Ö4)
 Läkarundersökningar. (Ö4)
 Förankra, utbilda och handleda användandet av samordnade individuella planer (SIP). (Ö2)
(Ö4) (Ö5)
 Följa utvecklingen av avvikelserapportering inom Norrbus. (Ö4)
 Samordna kompetensutveckling av länets socialtjänstpersonal inom barn och unga. (Ö3)
 Nätverksträffar genomförs för erfarenhetsutbyte. Kurs och konferensverksamhet kring regelverk, olika former av nationella riktlinjer. (Ö3) (Ö4) (Ö2) (Ö6)
 Öka kunskapen om särskilda behov hos barn som genomlevt svåra livssituationer, exempelvis
traumatiska upplevelser. (Ö2) (Ö3)
3.3.2 Förskola, grundskola och gymnasieskolan i framtiden
En skola i utveckling präglas av kompetens och goda kunskaper om förutsättningarna att
bedriva en skola med hög kvalitet. Detta förutsätter samarbete inom kommunerna och över
kommungränserna i Norrbotten. Vi ska bidra till att samverkansdialoger genomförs och att
det stora antalet skolreformer blir kända i kommunerna samt ge råd och stöd i implementeringsarbetet. Därutöver ska vi delta i byggandet av en plattform för skolforskning i ett kommunalt perspektiv. Ytterligare fokus ska sättas på studie- och yrkesvägledningen.
Våra ungdomar ska möta ett brett utbildningsutbud i gymnasieskolan med hög kvalitet. Vi
ska bidra till dialog om gemensamma lösningar kring samverkan om gymnasieutbildningar.
Samarbetet måste utvecklas än mer för att vi ska optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten.
Indikatorer
 Ökad dialog i länet om samverkansformer inom grund- och gymnasieskolan, samverkansavtal
mm.
 Ökad kompetens om styrdokumenten i förskola/skola.
 Ökad medvetenhet inom skolan om vikten av en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
 Ökad medvetenhet i skolan om kunskaps- och demokratiuppdragets betydelse för att eleverna
ska må bra och lyckas i skolan.
 Ökad medvetenhet om studie- och yrkesvägledningens betydelse.
 Ökad grad av identifiering av ungdomar som inte börjar eller lämnar gymnasieskolan
15
Nyckelaktiviteter
 Samverkans- och dialogkonferenser efter behov i länet.(Ö1) (Ö2)
 Kurs och konferenser om aktuella styrdokument inom förskola/skola.(Ö2)
 Bidra i utvecklingen av FOUI i skolan, en miljö för att stimulera och stödja ett vetenskapligt förhållningssätt inom skolan. (Ö2)
 Bidra i utvecklingen av studie- och yrkesvägledningen i Norrbotten.(Ö3)(Ö5)
 Bidra till ökade kunskaper om kommunernas aktivitetsansvar för de ungdomar som inte börjar
eller lämnar gymnasieskolan samt ökad samverkan mellan berörda aktörer/huvudmän. (Ö3)
3.3.3 Eftergymnasial utbildning
Vi verkar för en utvecklad vuxenutbildning genom samarbete mellan olika parter/aktörer i Norrbotten. Våra studerande ska möta ett brett utbildningsutbud med hög kvalitet. Vi ska genom samverkan
med näringsliv och övriga myndigheter bidra till att möta efterfrågan på kompetens i länet. Samverkan måste utvecklas än mer för att optimera resursanvändningen och öka kostnadseffektiviteten. Därutöver behöver vuxenutbildningen koppla sina resultat till en ökad medvetenhet om forskning och
beprövad erfarenhet på området samt sätta fokus på vägledningens betydelse.
Indikatorer
 Utvecklad dialog om vuxnas lärande i länet.
 Ökad kompetens om styrdokumenten kring vuxnas lärande.
 Ökad kunskap om individers och näringslivets behov av kompetensutveckling inom
vuxnas lärande.
 Ökad medvetenhet inom vuxnas lärande om vikten av en vuxenutbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
 Ökad medvetenhet om vägledningens betydelse
Nyckelaktiviteter
 Dialogmöten/nätverksmöten i samtliga samverkansområden i länet utifrån behov. (Ö1)
 Kurs och konferenser om aktuella styrdokument inom vuxnas lärande. (Ö2)
 Bidra i utveckling av prognosunderlag för att kartlägga individers och näringslivets behov av
kompetensutveckling inom vuxnas lärande (Ö3)
 Bidra till ett ökat fokus på skolans roll i kompetensförsörjningsfrågor.(Ö3)
 Bidra i utvecklingen av FOUI i skolan, en miljö för att stimulera och stödja ett vetenskapligt förhållningssätt inom skolan. (Ö2)
 Bidra i utvecklingen av studie och yrkesvägledningen i Norrbotten. (Ö3) (Ö5)
3.4 Miljö och samhällsbyggnad
Miljö- och samhällsbyggnadsområdet omfattar verksamheter inom miljö, planering, byggande,
kommunalteknik, klimat och energi samt räddningstjänst och krisberedskap. Genom ett utvecklat
processarbete, ibland i tvärsektoriella nätverk, olika projektarbeten och utbildningar kommer Kom-
16
munförbundet Norrbotten att fokusera på följande delområden/aktiviteter det kommande verksamhetsåret.
3.4.1 Miljö
Kommunerna har ansvaret för tillsynen enligt Miljöbalken. Arbetet är komplicerat med många utgångspunkter som kräver kompetens av skiftande slag. Kommunerna har här valt att börja en samverkan under namnet ”Miljösamverkan Norrbotten” Ett treårigt projekt där länsstyrelsen och 13 av 14
kommuner deltar.
Inom vattenverksamheten skickar vattenmyndigheten nu ut förslagen till åtgärdsprogram för nästa
planeringscykel på remiss till kommunerna. Remisstiden går ut 2015-05-01 och det är viktigt att
kommunerna lämnar sina synpunkter på förslaget då det blir vägledande för vattenarbetet de kommande sex åren (2015-2021).
Styrelsen har beslutat stödja Hållbarhetsveckan SEE ekonomiskt. SEE är en kampanjvecka som arrangeras av kommunerna, länsstyrelsen, landstinget, Kommunförbundet Norrbotten och Nolia med
syfte att synliggöra det breda hållbarhetsarbetet i länet. Här finns möjligheten för kommunerna att
presentera arbeten som redan är inarbetade i den kommunala vardagen men även nya satsningar.
En ny mandatperiod påbörjas 2015 och för att våra politiker inom miljö- och byggnämnderna ska
vara väl förberedda på sina uppdrag arrangerar vi en nyvaldsutbildning inom området.
Indikatorer
 Miljösamverkan Norrbotten är etablerat och bedrivs enligt plan.
 Förslaget till åtgärdsprogram inom vattenverksamheten är behandlat i kommunerna.
Hållbarhetsveckan arrangeras hösten 2015 med medverkan av flertalet kommuner och Kommunförbundet Norrbotten.
 Politikerna i kommunernas myndighetsnämnder inom miljö- och bygg är väl förberedda för sitt
uppdrag.
Nyckelaktiviteter
 Projektledaren för miljösamverkan Norrbotten besöker samtliga kommuner för diskussioner
kring de aktuella projektområdena enskilda avlopp, täkter och tillfälliga boenden. Projekten inleds. (Ö4) (Ö2)
 Träffar och seminarier för politiker och tjänstemän kring åtgärdsprogrammet för vatten genomförs tillsammans med vattenmyndigheten (Ö1)
 SEE-veckan planeras och vi identifierar tänkbar information och verksamhet som kan vara aktuell att redovisa från Kommunförbundet Norrbottens sida i SEE-veckan. (Ö1)
 Kommunförbundet Norrbotten och 4-kantskommunerna arrangerar nyvaldsutbildning för samtliga kommuner i länet inom miljö- och byggområdet. (Ö1)
3.4.2 Planering och byggande
Några kommuner i Norrbotten står inför stora utmaningar vad gäller planering och byggande de
kommande åren, medan andra lever i en verklighet bestående av befolkningsminskning och minskat
17
samhällsbyggande. Tillsammans med länsstyrelsen arrangeras en rad aktiviteter för att hålla tjänstemän och politiker uppdaterade om nyheter och utvecklingstendenser inom plan- och byggområdet.
Ett projekt syftande till bättre regional översiktsplanering kommer att sjösättas under det kommande
året. Länsstyrelsen är sammanhållande med aktivt deltagande från kommunerna. En ny PBL-lag ska
implementeras vilket kommer att kräva betydande informationsinsatser riktade till kommunerna.
Nätverksträffar genomförs kontinuerligt för kommunernas tjänstemän inom området
.
Indikatorer
 Politiker och tjänstemän är väl insatta i ny lagstiftning och nya utvecklingstendenser inom planoch byggområdet.
 Planfrågor har fått ett forum för erfarenhetsutbyte.
 Tillsynen inom området har utvecklats.
 Kommunförbundet Norrbotten har en utökad dialog med kommunerna i länet inom plan- och
byggområdet
.
Nyckelaktiviteter
 Plan- bygg- och bostadsdagarna (PBB) genomförs i september i samarbete med Länsstyrelsen
(Ö1, Ö2)
 En omfattande utbildning genomförs för att implementera den nya PBL-lagstiftningen. (Ö1)
 I samband med PBB genomförs ett ”Planforum” för kommunernas tjänstemän inom området.
(Ö4)
 Tillsynsforum för byggnadsinspektörer genomförs. (Ö4)
 Ett nätverk bestående av chefstjänstemän skapas. (Ö4) (Ö2)
3.4.3 Kommunalteknik
Avfallsfrågorna diskuteras för närvarande intensivt på nationell nivå. Producentansvaret har utretts
och den nya regeringen har signalerat en förändring där kommunerna blir ansvariga för insamlingsdelen av producentansvaret. Vid en sådan förändring kommer kravet på samverkan kommunerna emellan att öka.
Hanteringen av parkeringstillstånd för rörelsehindrade är en komplicerad och tidskrävande uppgift
för kommunernas gatukontor. Handläggande tjänstemän, som ofta är ensam i sin roll, utsetts för kritik som i värsta fall kan utvecklas till ett arbetsmiljöproblem. Erfarenhetsutbyte och nätverksarbete
kan förbättra arbetssituationen för dessa handläggare.
Indikatorer
 Kommunernas politiker och avfallsansvariga tjänstemän är väl insatta och förberedda på de förändringar som kan komma inom producentansvaret.
 Handläggningen av parkeringstillstånd har underlättats och arbetsmiljön förbättrats för ansvariga
tjänstemän
.
18
Nyckelaktiviteter
 Seminariet Aktuell Avfallspolitik genomförs under mars månad där producentansvaret blir en
dominerande punkt i programmet. (Ö1)
 Kommunförbundet Norrbotten arrangerar nätverksträff för tjänstemän i kommunerna som handlägger parkeringstillstånd. (Ö4)
3.4.4 Energi och klimat
Länsstyrelsen är huvudansvarig för det övergripande regionala klimat- och energiarbetet. En klimatoch energistrategi har utarbetats med tillhörande åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammet, som gäller
till och ned 2015, har kommunerna sina största utmaningar i energieffektivisering av fastighetsbeståndet samt frågan om transporter som på olika sätt servar offentlig sektor på lokal nivå. Samtliga
kommuner och landstinget äger Norrbottens Energikontor som på olika sätt utgör kommunernas
resurs i arbetet med energi och klimatfrågor. Ett flertal projekt drivs av NENET där Kommunförbundet Norrbotten deltar i styrgrupper.
Indikatorer
 Skolprojektet Futurize fortsätter enligt plan och kommer att avslutas till årsskiftet. En fortsättning på arbetet är etablerat i mer permanent form.
 Projektet Data4action som nu är i en uppstartsfas är sjösatt innan årsskiftet 14/15. Projektdeltagarna samarbetar genom energidatautbyte för hållbar energiplanering.
Nyckelaktiviteter
 Ett antal aktörer som är aktiva inom andra projekt liknande Futurize kommer att samlas för att
arbeta för en mer permanent organisation kring LHU (lärande om hållbar utveckling). Här kopplar man ihop både akademi/forskning, myndigheter och andra aktörer som utifrån detta etablerar
regionala centra. (Ö2)
 I Data4action skapas regionala workshops och europeiskt erfarenhetsutbyte om dataanalys och
partnerskapmanagement. (Ö2) (Ö1)
 Utveckling sker av 12 regionala “one-stop-shop data center” för lokal och regional energi–och
utsläppsinventering. (Ö2)
3.4.5 Räddningstjänst och krisberedskap
Samhället utvecklas och blir mer komplext. Nya risker uppstår och samhället ställer större krav på
kommunernas förmåga att kunna hantera trygghet, olyckor och kriser. Den kommunala räddningstjänsten är en viktig aktör både i det lokala och regionala perspektivet för en hållbar utveckling kring
säkerhets- och trygghetsarbete. Samarbete är en nyckelfråga och det samarbetas väl redan idag i
Norrbotten, dels mellan olika kommuner i Norrbotten men också med kommuner i angränsande län
och länder. Detta samarbete är nu moget ett ta ett steg vidare. Lagstiftaren är tydlig i lag (2003:778)
om skydd mot olyckor (LSO) att kommunerna och de statliga myndigheterna som ansvarar för räddningstjänst ska samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och med andra som berörs
(LSO 1 kap 6§). Kommunerna ska även ta till vara möjligheterna att nyttja varandras resurser för
räddningstjänst (LSO 3 kap 7§).
19
Indikatorer
 Länets 14 kommuner har upprättat avtal om samverkan för att effektivisera sin verksamhet.
Nyckelaktiviteter
 Genom Kommunförbundet Norrbottens nätverk för räddningschefer arbetas ett avtal fram som
sedan presenteras för Kommunförbundets styrelse. Styrelsen kan sedan rekommendera kommunerna att sluta avtalet. (Ö4) (Ö1)
3.5 Forskning och utveckling/innovation Norrbotten
Vid Kommunförbundet Norrbotten finns fr o m januari 2014 en gemensam FoUI-miljö (forskning
och utveckling/innovation). FoUI Norrbotten ska stärka samarbetet mellan länets kommuner vad
gäller kunskapsbildning, kunskapsspridning och kunskapsanvändning inom de kommunala verksamheterna; socialtjänst, skola, samhällsbyggnad samt styrning och ledning,. Det övergripande målet är
att FoUI ska bidra till att de kommunala verksamheterna utvecklas med hjälp av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet och att FoUI-miljön på så sätt ska vara ett stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling i såväl glesbygd som tätort.
Förutom att stimulera samverkan kring forskning, utveckling och innovation i länets kommuner ska
FoUI-miljön skapa förutsättningar för verksamhets- och professionsutveckling som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Dessutom ska FoUI-miljön medverka till att styra in mot
forskning/utveckling/innovation som utgår från kommunernas intresse och behov, baserad på såväl
lokal uppföljning som på aktiv omvärldsbevakning. Det innebär att FoUI Norrbotten ska vara ett stöd
för kommunerna i deras uppgift att tillhandahålla verksamheter med hög kvalitet för medborgarna.
Ledord FoUI-verksamheten är att synliggöra, möjliggöra och nyttiggöra.
3.5.1 Strategiska forsknings- och utvecklingsområden
Indikatorer
 Identifierat viktiga områden och strategier för forskning och utveckling utifrån kommunal verksamhet
 Skapat former för samverkan mellan akademin och kommunerna i syfte att identifiera forsknings- och utvecklingsprojekt
Nyckelaktiviteter
 Analysera och avrapportera information från kommunbesöken i länet (Ö2)
 Hitta former för att arbeta vidare med resultaten från kommunbesöken tillsammans med företrädare för kommunerna (Ö2) (Ö4)
 Påbörja formuleringen av en programförklaring för FoUI:s långsiktiga arbete (Ö2)
 Undersöka olika former för finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt (Ö2)
20








Inrätta en tjänstemannasammansatt referensgrupp för FoUI-verksamhet inom skola och socialtjänst (Ö4)
Kvartalsvisa möten mellan FoUI och utvecklingsstrategerna inom KF
Rådet för kunskapsutveckling inom lärande, omsorg och vård (Ö2)
Driva frågan om en avsiktsförklaring för samverkan mellan LTU och Kommunförbundet/ FoUI
Norrbotten (Ö1) (Ö2)
Samverka med LTU inom ramen för nya Centrumbildningen inom skolområdet (Ö2)
Delta i samverkansnätverk med Lärarhögskolan/Umeå universitet, Mittuniversitetet/ RUNnätverket, LTU och Region Västerbotten (Ö2)
Utveckla samarbetet med universiteten i syfte att skapa mötesplatser som t ex workshops, seminarier och dialoggrupper för verksamma i kommunerna och forskare (Ö2) (Ö4)
Utveckla former för att matcha önskemål och behov från kommunerna med studenters uppsatser
på C-nivå och högre (Ö3) (Ö2)
3.5.2 Kunskapsspridning
Indikatorer
 Synliggjort och förmedlat forsknings- och utvecklingsresultat som främjar utvecklingen i de
kommunala verksamheterna
Nyckelaktiviteter
 Seminarieserie om aktuell forskning/färska avhandlingar, delvis webbsända (Ö2) (Ö5)
 Heldagskonferens om "skola på vetenskaplig grund" (Ö2)
 Arrangera ett inspirationsseminarium om Kommunikativt ledarskap i samarbete med länets personalchefer (Ö3) (Ö2)
 Utveckla kanaler för erfarenhets- och kunskapsspridning och omvärldsbevakning i from av
blogg, nyhetsbrev etc. (Ö2) (Ö5)
 Utveckling av hemsidan (Ö2) (Ö5)
 Arrangera en workshop om Folkhälsa med fokus på sociala investeringar i samarbete med hälsostrategen i Luleå, Utvecklingsledare från SKL samt forskare UmU (Ö4) (Ö6) (Ö2)
3.5.3 Operativt stöd
Indikatorer
 Erbjudit vetenskaplig handledning och stöd till lokala uppföljnings- och utvecklingsaktiviteter
samt utvärderingar
 Erbjudit stöd till implementering av en evidensbaserad praktik, erfarenhetsutbyte och praktiknära
forskning
 Erbjudit stöd till kommunerna för systematisk uppföljning för kvalitetsutveckling
21
Nyckelaktiviteter
 Ge stöd i att formulera, avgränsa och forskningsanknyta verksamhetsnära utvecklingsidéer (Ö2)
 Erbjuda projekthandledning, t ex via FoUI-stipendier (Ö2)
 Ge handledningsstöd till och i vissa fall genomföra utvärderingar i egen regi (Ö2)
 Lärande nätverksträffar med (Ö2) (Ö4)
- Handläggare inom LSS
- Chefer inom LSS
- Biståndshandläggare
- Chefer inom ÄO
- Kontaktpersoner EBP
- utvecklingsledare inom skola - kvalitetsnätverket
 Undersöka behovet av ett nätverk för förstelärare (Ö4) (Ö2)
 Satsa på en förstärkning av nätverket Kontaktpersoner EBP (Ö2) (Ö4)
 Erbjuda workshops om EBP till två kommuner per termin (Ö2)
 Erbjuda uppföljande workshops om EBP till två kommuner per termin (Ö2)
 Erbjuda stöd till kommunerna för spridning och implementering av arbetssätt och modeller för
barns delaktighet i socialtjänsten (Ö2) (Ö6)
 Utveckla ett program för stöd till nyrekryterade socialsekreterare inom området barn och unga
(Ö2) (Ö4) (Ö6)
 Erbjuda Analysstöd utifrån befintliga kvalitetsmätningar (t ex Öppna jämförelser osv.) ur både
ett lokalt och regionalt perspektiv (Ö4) (Ö2)
 Erbjuda ett utbildningspaket om lokal uppföljning och utvärdering för nyckelpersoner i
kommunerna (Ö4) (Ö2)
 Heldagskonferens om lokal uppföljning inom skola och socialtjänst (Ö4) (Ö2)
3.6 Implementering av Digital Agenda och Strategi för eSamhället
Regeringen gav ut i oktober 2011 "IT i människans tjänst - Digitala agendan för Sverige". Agendan
är en sammanhållen strategi som syftar till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre och pekar
ut behov av insatser inom fyra strategiska områden med utgångspunkt i användarens perspektiv;




Lätt och säkert att använda
Tjänster som skapar nytta
Behov av infrastruktur
IT:s roll i samhällsutveckling
IT Norrbotten fick i början av 2013 i uppdrag att samordna arbetet i länet för att ta fram en regional
digital agenda. I arbetet har deltagit representanter för företagare, riksförbundet för lantbrukare, Luleå
tekniska universitet, Norrbottens läns landsting, länsstyrelsen och Kommunförbundet Norrbotten.
Strategin för den regionala digitala agendan antogs av Regionala parterskapet i januari 2014. Den
22
innehåller prioriterade åtgärder för varje deltagande organisation för att uppnå strategins mål. Varje
organisation har ett eget ansvar att bidra till genomförandet av strategierna.
Kommunförbundet Norrbotten tillsammans med länets kommuner har bundit sig att inom socialtjänsten driva utvecklingsarbetet inom de fem utvecklingsområden som staten utpekat i Strategin för
eHälsa och inom skolområdet att arbeta för en sammanhållen IT-strategi för förskola, grundskola och
gymnasieskola.
Strategin för eSamhället vilken framtagits av SKL, och som kommunerna i länet antagit, utgör en
vägledning för utveckling av det fortsatta arbetet mot eSamhället. I strategin formuleras tre målsättningar för den kommunala sektorns utveckling av e-förvaltning som bidrag till e-samhället:



Enklare vardag för privatpersoner och företag
Smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet
Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten
Tillgång till service och tjänster för företag och privatpersoner i glesbygd kan vara avgörande faktorer för att de stannar kvar i regionen. För att samordna utvecklingsarbetet inom e-förvaltning och att
kunna erbjuda invånarna i hela länet likvärdig service och tjänster har 13 av länets kommuner bildat
en gemensam e-nämnd. Värdkommun är Luleå kommun.
Indikatorer
 Ökad samverkan i gemensamma frågor för e-nämnden, IT Norrbotten och eHälsa samt med
andra aktörer i samhället såsom näringslivet, universitet, landstinget och länsstyrelsen.
 Ökad medvetenhet i verksamheter om moderna kommunikations- och informationslösningar.
Nyckelaktiviteter
 Stödja och främja samverkan i länet för att nå intentionerna i Strategin för eSamhället och i den
regionala Digitala agendan (Ö5).
 Bidra till spridning av kunskaper om utveckling av verktyg och hjälpmedel inom kommunikations- och informationsteknik för berörda verksamheter (Ö5).
3.7 Jämställdhetsintegrering
Kommunförbundets styrelse, förbundsfullmäktige och samtliga kommuner har under 2012-2013 antagit CEMR jämställdhetsdeklaration (Council of European Municipalities and Regions) och förväntas fortsätta arbetet med att förverkligar antagandet. Länets 14 kommuner och landsting är landets
första region som antagit deklarationen.
Deklarationen är ett verktyg som syftar till att införliva jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutfattandet och i den praktiska verksamheten och omfattar ett antal områden: Del 1 innefattar de 6
principerna. Del 2 innefattar genomförande av deklarationen och åtagande. Del 3 innefattar den politiska rollen,(artikel 2-7) samt allmänna åtagande (artikel 8-30).
23
I de allmänna åtagandena finns artiklar rörande den verksamhet som kommunen ägnar sig åt, dvs.
verksamheter som berör arbetsgivarrollen, upphandling, könsrelaterat våld och rollen som tjänsteleverantör (inkluderat utbildning, fritid, hälsa, vård av anhörig, barnomsorg etc.).
Deklarationen är ett verktyg för att nå målet jämställdhet och korrelerar även med det svenska jämställdhetsmålet, makt att forma samhället och sitt eget liv (inkluderat de 4 delmålen, makt, ekonomi,
obetalt hem och omsorgsarbete samt mäns våld mot kvinnor ska upphöra).
Jämställdhetsintegrering är en strategi och metod för att säkra jämställdhet i våra verksamheter. Det
betyder att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i beslutsfattande, planering och genomförande.
Metoden kräver att resultaten alltid ska redovisas könsuppdelade och att statistiken efterhand analyseras. Förbundet kommer internt och gentemot medlemmarna att använda metoden jämställdhetsintegrering i syfte att nå målet - makt att forma samhället och sitt eget liv.
Förbundets utsedda ledamöter och tjänsteman ska genom sin representation i den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering bidra genom att stötta och följa upp kommunernas jämställdhetsarbete samt delta i Länsstyrelsens Jämställdhetsdelegationen.
Kommunförbundet och kommunernas arbete med jämställdhetsintegrering ingår som en del i Strategi
för jämställdhetsintegrering i Norrbotten 2014-2016, Länsstyrelsen Norrbotten.
Indikatorer
 Genom att utsedda ansvariga i respektive kommuner fortsätter utarbetande och antagande av
handlingsplan i respektive medlemskommun.
 Förbundets rekommendationer förverkligas hos medlemskommunerna
 Jämställdhetsstipendiet 2015-2019
Nyckelaktiviteter
 Förbundet och kommunerna utarbetar handlingsplaner före 2015-12-31. (Ö6)
 Genomför workshop för nätverket processledare som utsetts i varje kommun. (Ö6)
 Följer upp Förbundets rekommendationer till kommunerna att säkerställa ett kommunövergripande mål samt genomförandet av en 3R kartläggning inom området hemtjänsten till oktober
2015.(Ö3) (Ö6)
 Aktivt delta och stödja den politiska ledningsgruppen för jämställdhet och jämställdhetsintegrering i samverkan med Norrbottens läns landsting. (Ö1) (Ö6)
 Ta fram en checklista för jämställdhetssäkrade och jämlikhetsfrämjande event och uppdatera
jämställdhetsplanen för att säkerställa det interna arbetet med jämställdhet på kommunförbundet
sett ur arbetsgivarperspektivet.(Ö6)
 Samverka med landstinget, länsstyrelsen, universitetets för genomförandet av jämställdhetsstipendiet 2015-2019. (Ö6)
 Genom deltagande vid Jämställdhetsdelegationen sammankomster följa jämställdhetsarbetet på
regional nivå. (Ö1) (Ö6)
 Genomför i samverkan med NLL fortsatta utbildningar inom området. (Ö6)
24
3.8 Folkhälsa
Kommunförbundet Norrbotten har under ett antal år prioriterat folkhälsoområdet. Arbetet har bedrivits i projektform från 2009 med Kommunförbundet och Landstinget som projektägare de första två
åren, därefter i Kommunförbundets egen regi fram till 2014. Från 2012 beslutades att prioritera vissa
kommuner i länet för att ge extra stöd i att utveckla ett strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå. Inför
2015 befann man sig inför ett vägval om fortsatt prioritering av området genom inrättande av en fast
tjänst eller en ambitionssänkning. Kommunförbundets styrelse beslutade vid styrelsesammanträde
2014-12-04 att fortsatt prioritera folkhälsoområdet och att inarbeta detta i verksamhetsplanen för
2015.
Kommunerna är de stora operativa aktörerna på lokal nivå i utvecklandet av ett strategiskt folkhälsoarbete. Många är i behov av stöd från den regionala nivån för att klara detta uppdrag. Kommunförbundet Norrbotten är en naturlig hemvisst för detta stöd som i praktiken måste utformas som en tjänst
för kompetensutveckling, omvärldsbevakning och ett operativt stöd för kommunernas strategiska
arbete.
För att upprätthålla rollen som regional aktör krävs kompetens inom folkhälsoområdet samt kunnande om de lokala förhållandena i kommunerna. Även detta innebär i praktiken en tjänst för att säkra en
långsiktigt hållbar lösning. Det är viktigt att behålla det breda kommunala angreppssättet i det strategiska arbetet som varit målsättnigen i de tidigare genomförda projekten. Folkhälsofrågorna innehåller
så mycket mer än livsstilsfrågor. Samhällsbyggande - tillväxt och social investeringspolitik är andra
viktiga områden. Folkhälsoarbetet är ett långsiktigt ständigt pågående arbete som ingår i kommunernas och Kommunförbundet Norrbottens ordinarie arbete.
Indikatorer
 Länets kommuner har utvecklat ett strategiskt tänkande inom folkhälsoområdet.
 Länsaktörerna inom folkhälsoområdet samverkar enligt tidigare plan och utvecklar även nya
modeller för samverkan.
 En utveckling av socialt investeringsperspektiv har skett hos flertalet kommuner. Några kommuner har beslutat att tillskapa utvecklingsmedel för främjande och förebyggande.
Nyckelaktiviteter
 En resurs inom folkhälsoområdet skapas vid Kommunförbundet Norrbotten. Utifrån behov och
genom operativa insatser får berörda kommuner stöd från förbundet i utvecklingen av sitt strategiska folkhälsoarbete vilket delfinansieras av berörda kommuner.(Ö4)
 Satsningen på sociala investeringar fortsätter genom deltagandet i det nationella nätverk som bildats tillsammans med Scandia som blivit en medaktör inom området. Det regionala nätverket
inom området fortsätter att träffas för erfarenhetsutbyte. Kommunförbundets FoUI-enhet deltar
också i berörda delar. (Ö2)
 Länsträffar för politiker och tjänstemän inom folkhälsoområdet genomförs. (Ö1)
 Norrbottens folkhälsopolitiska råd fortsätter sitt arbete med bl.a en översyn av Norrbottens folkhälsopolitiska strategi. (Ö1)
25
3.9 Media Center Norrbotten
Media Center i Norrbottens län är en del av Kommunförbundet Norrbotten. Våra kunder är i första
hand länets kommuner, där vi servar samtliga förvaltningar, men särskilt utbildningssektorn. Andra
kunder är Luleå Tekniska Universitet, Norrbottens läns landsting, folkhögskolor, friskolor, studieförbund och utbildningsföretag, som tecknar egna avtal med MediaCenter. Vår verksamhet ska i huvudsak stödja pedagoger, ledare och annan personal inom skolan och i deras arbete för att uppnå de olika
målen, samt att främja individers olika inlärningssätt med användandet av media i skolan, som ett
komplement till litteraturen. Fördelarna med att använda sig av film och andra medier i skolan är
många, då man har möjlighet att beröra flera sinnen samtidigt. MediaCenter arbetar kontinuerligt
med att tipsa våra låntagare om hur bild och ljud kan användas i undervisningen, och tar fram material inom områden som är aktuella eller viktiga att belysa.
Våra kunder erbjuds ett rikt och aktuellt utbud av undervisningsmedia, i form av DVD med färdigt
arbetsmateriel samt möjligheten att se filmerna på webben, via streaming/strömmande media. Utbudet uppdateras dagligen, och man kan se hela utbudet på www.sli.se. Vår strävan är att hålla en så
hög nivå som möjligt på service, vårt utbud och tillgängligheten till detta. Ett fundament är att vi genom vår verksamhet hjälper skolan att använda media och teknik i skolan, och att MediaCenter följer
de upphovsrättsliga lagar och avtal som finns, för att utbildningssektorn på ett enkelt sätt ska kunna
ha tillgång till media i undervisningen.
Indikatorer
 MediaCenter fortsätter att stärka sin roll som pedagogisk mediaresurs. Bland annat genom att
fortlöpande kunna erbjuda ett förbättrat kvantitativt och kvalitativt utbud, när det gäller undervisningsfilmer, men också genom att kunna erbjuda den nya tekniken i form av streaming/
strömmande media. Streamingen har mer än tredubblats sedan starten, och ger pedagogerna nya
möjligheter i sin undervisning. Det senaste är ”samsök” som söker filmer och materiel hos MediaCenter, Utbildningsradion, Wikipedia och i National Encyklopedins fria del. Det öppnar ytterligare nya möjligheter och arbetssätt för pedagogerna och eleverna. MediaCenter erbjuder användarvänliga, trygga och driftssäkra helhetslösningar för det moderna klassrummet.
En utredning om MediaCenter Norrbotten ägde rum under hösten 2014, och den påvisade att användandet och behovet av film i undervisningen är stort. En del önskemål om förbättringar framkom från pedagogerna, och de ska MediaCenter arbeta med under våren 2015.
Nyckelaktiviteter (Ö4) (Ö5)
 MediaCenter ska förbättra, förenkla och öka innehållet på hemsidan.
 Instruktionsfilmer om hur man använder MediaCenters plattform och hur man skapar elevinloggningar ska läggas upp på hemsidan.
 Utbudet av streaming/strömmande media ska utökas ytterligare vårterminen 2015. Speciellt satsning på historiefilmer.
 Kompletteringen av streamingfiler i mp4 format för ipad och iphone fortsätter.
 Arbetet med att ta fram pedagogiskt arbetsmaterial till undervisningsfilmerna fortskrider.
 Att följa speciella och aktuella samhällshändelser och köpa in filmer inom aktuellt område, efter
pedagogernas önskemål.
26

Fler nyhetsbrev till lärarna skickas ut, främst för att presentera undervisningsfilmer inom aktuella
händelser i samhället.
3.10 Övrig intressebevakning
3.10.1 Kultur
Norrbotten är ett mångfasetterat län med olika förutsättningar både kulturellt och geografiskt. Varje
del av länet har sin unika prägel och måste utvecklas utifrån sina egna villkor. Styrkan i länets utveckling och i kulturarbetet är att med länets olikheter som tillgång skapa en stark gemensam och
hållbar utveckling för hela länet.
Indikatorer
 Ökad tillgänglighet till kultur genom en stabilare infrastruktur som ger möjlighet att ta del av och
delta i ett brett kulturutbud fördelat över hela länet.
 Genom kulturpolitiska insatser bidra till regioners utveckling och tillväxt, förtydliga kulturens
roll och förstärka visionen om ett bra liv i Norrbotten.
 Ge barn och ungdomar ökad delaktighet och möjlighet att påverka kulturutbudet i länet.
 Kultur användas för att stärka norrbottningarnas hälsa
Nyckelaktiviteter
 I samarbete med landstinget genomföra träffar med kommunernas kulturtjänstemän.
 Följa arbetet med genomförandet av länets kulturplan.
 Aktivt delta och stödja den politiska konstellationen kulturberedningen. (Ö1)
 Vid behov och/eller önskemål anordna konferenser inom kulturområdet.
3.10.2 Nyanländas etablering, integration
Nyanlända invandrare är en viktig resurs för Sverige, inte minst vad gäller långsiktig kompetensförsörjning. Ett långsiktigt helhetstänk och en förståelse för att alla i kommunen, allt ifrån politiken till
det lokala näringslivet och ideella krafter, har en viktig roll i mottagande och etablering av nyanlända. Kommunförbundet Norrbotten stödjer det lokala arbetet genom omvärldsbevakning, genom att ge
kunskap, förmedla information och genom nätverksarbete.
Indikatorer
 Förbundet har tillsammans med länets kommuner och övriga regionala aktörer inventerat vilket
behov av stöd som finns och kring vilka insatser förbundet kan göra bästa nytta.
Nyckelaktiviteter (Ö4)
 Nätverksmöten
 Regional samverkan mellan länets kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Länsstyrelsen,
Norrbottens läns landsting och Migrationsverket, samt andra berörda aktörer.
27
 Vid behov arrangerar kurser eller konferenser för anställda och politiker i medlemskommunerna
i ämnesområdet
3.10.3 Nationella Minoriteter och minoritetsspråk
Sverige har alltid varit flerspråkigt och mångkulturellt. Samer, finnar, tornedalingar, romer och judar
har under mycket lång tid funnits i landet. Deras språk och kulturer är en del av det svenska samhället
och vårt gemensamma kulturarv. Den 1 januari 2010 trädde lagen om de nationella minoriteter och
minoritetsspråk i kraft som ger de nationella minoriteterna rätt till information, skydd av kultur och
språk och rätt till delaktighet och inflytande.
Indikatorer
 Förbundet har tillsammans med länets förvaltningsområden/kommuner inventerat och vilket behov av stöd som finns och kring vilka insatser förbundet kan göra bästa nytta.
Nyckelaktiviteter (Ö4)
 Nätverksmöten
 Regional samverkan mellan länets förvaltningskommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Länsstyrelsen Stockholm, minoritetsföreningar samt andra berörda aktörer.
 Vid behov arrangerar kurser eller konferenser för anställda och politiker i medlemskommunerna
i ämnesområdet
4. Projekt
4.1 Kommunal eHälsa inom socialtjänst
Sveriges kommuner och landsting (SKL) ingick i december 2012 överenskommelse med regeringen
om att påskynda utvecklingen av eHälsa i socialtjänsten, dels genom stimulansmedel till kommunerna och regionala samordnare, dels genom nationella stödinsatser. Stimulansbidraget har utgått under
2013 och 2014 men i den nya regeringens budgetproposition finns de riktade medlen till utvecklingsarbetet inom eHälsa inte längre med.
För att klara av framtidens välfärd med ökat antal äldre och personer med behov av stöd från socialtjänsten samtidigt som antalet utbildad personal minskar, kommer tekniken att spela en allt viktigare
roll.
I överenskommelsen för 2014 fanns ett villkor om att kommuner ska ta fram en handlingsplan på hur
de ska införa konceptet "Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik". Detta
arbete behöver drivas långsiktigt och för att stödja kommunerna har Kommunförbundets styrelse i
juni 2014 beslutat att fortsätta samordningen inom detta utvecklingsområde för att befästa utvecklingen i kommunerna.
28
Indikatorer
 Öka kunskap om tekniska lösningar inom eHälsaområdet och införa hjälpmedel och verktyg som
visat sig underlätta vardagen för omsorgstagarna och personalen
 Informationsspridning och kunskapsöverföring till olika nyckelgrupper i kommuner för att stödja
verksamhetsutvecklingen med stöd av modern teknik
 Förenkla vardagen för invånarna genom service och tjänster med stöd av modern teknik
 Skapa större trygghet för brukare i eget boende genom digitala tjänster
 Slutföra införandet av digitala trygghetslarm i kommuner
 Kommuner som producenter till Nationell patientöversikt (NPÖ)
 Omvärldsbevakning inom sakområdet
Nyckelaktiviteter (Ö 5)
 En regional samverkan mellan länets kommuner, Kommunförbundet Norrbotten, Norrbottensläns landsting, e-nämnden, IT Norrbotten och Luleå tekniska universitet förstärks i gemensamma
frågor
 Ett nära samarbete med Norrbottens läns landsting och Luleå tekniska universitet inom eHälsa t
ex genom att driva gemensamma projekt
 Nätverksträffar med kontaktpersoner i kommuner för att stödja fortsatt utveckling av eHälsa
 Stödja kommuner i processen att bli producenter till NPÖ
 Införa mobila tjänster inom hemtjänst och hemsjukvård
 Digitala hjälpmedel och e-hemtjänster införs inom socialtjänsten för att underlätta kvarboendet
 Samordna införandet av digitala trygghetslarm i kommuner
4.2 Investeringsfrämjande arbete för kommunernas tillväxt
Projektet syftar till regional mobilisering dvs. att kommuner och regionala aktörer ökar sin kunskap
kring vad som kännetecknar ett gott investeringsfrämjande arbete. Projektet är ett komplement till
Invest i Norrbotten AB för skapa större resurser att via agenter nå internationella marknader och därigenom utveckla regionens nätverk till internationella investerare och etablerare. Parallellt med att
paketera och marknadsföra regionens affärsmöjligheter utifrån ett bredare perspektiv ska projektet
med hjälp av agenter skapa kontakter mellan norrbottniska företag med ambitioner att växa och tänkbara internationella affärspartners. Övergripande är att bidra till tillväxt i länets kommuner.
Projektet startade 2013-06-01 och avslutas 2015 -03-31.
Indikatorer
 Ökad grad av internationalisering
 Fler intressanta internationella marknadsområden
 Lokal marknadskunskap med utökad research för att nå rätt kontakter
 Ökat inflöde av investerare till regionen / kommunerna
 Fler etablerare inom de av regionen utpekade tillväxtområdena
29

Fler affärer för norrbottniska företag
Nyckelaktiviteter
 Val av geografiska marknader
 Upphandling av agenttjänster enligt LOU
 Marknadsaktiviteter på utvalda marknader genom direkta uppdrag till internationella agenter
 Aktiviteter med affärsmöjligheter och företagsmatchning
 Återkoppling till och del i den regionala lärandeprocessen för kommunerna och regionala aktörer
4.3 Samverkan mot våld
Länssamordnarens uppdrag är att planera, utveckla, samordna och följa upp arbetet inom samverkan
mot våld mellan samverkansaktörerna Polismyndigheten Norrbotten, Länets Kommuner samt Norrbottens läns landsting. Stärka samverkan och verka för samnyttjande av arbete som bedrivs inom de
olika länsdelarna, över kommungränserna i samverkan med länets aktörer för att uppnå lagstiftningens krav samt medborgarens behov av stöd och hjälp.
Indikatorer
 Utvecklingsarbete sker i samverkan med länets övriga aktörer; länsstyrelsen, Norrbottens läns
landsting, Polismyndigheten Norrbotten, representanter från länsdelarna samt brukarorganisationer utifrån identifierade behov.
 Det föregående och pågående utvecklingsarbetet inom länsdelarna och hos respektive aktörer
följs upp.
 Samverkan mot våld är en regional aktör i strategiska nationella och internationella nätverk.
 Alla kommuner kan erbjuda stödinsatser till våldsutsatta vuxna och barn samt till personer som
utövar våld i nära relationer enligt SOSFS 2014:4
 Samordnat agerande och förstärkt stöd, genom strukturerad samverkan, för barn och ungdomar
som utsatts för våld av närstående.
 Stärkt samverkan över kommungränserna för att uppnå lagstiftningens krav samt medborgarens
behov av stöd och hjälp.
 Driva process för utvecklande av skyddat boende i länet för kvinnor som utsatts för våld i nära
relation samt medföljande barn.
 Samordna och tydliggöra kommunerna respektive landstingets ansvar och roll genom insatskedja
och handläggningsöverenskommelse.
 Utveckla den gemensamma webbportalen samt sprida information om denna genom kampanjen
Bryt tystanden.
 Engagera civilsamhället i arbete mot våld i nära relation genom kampanjen Bryt tystnaden.
30
Nyckelaktiviteter
 Länssamordnaren arbetar fram en handlingsplan för arbetet 2014- 2015 i samverkan med socialtjänstens strateg på Kommunförbundet Norrbotten samt chefen för hälso- och sjukvård, NLL.
 Aktör i länsgruppen för kvinnofrid i samverkan med Länsstyrelsen, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten Norrbotten, Norrbottens läns landsting, Migrationsverket samt
övriga aktörer.
 Uppföljning av Basnivån hos respektive aktör med särskilt fokus på kommunerna uppnåelse av
basnivå.
 Resultat och sammandrag av Socialstyrelsens öppna jämförelser brottsoffer sprids till kommunerna och övriga aktörer.
 Deltagande i regionala, nationella samt internationella strategiska nätverk och allianser.
 Bidra till utveckling av samverkan över kommungränserna gällande samnyttjande av resurser/insatser till kvinnor och barn utsatta för våld samt till personer som utövar våld.
 Följa upp arbetet i länets olika barnsamråd och förstärka utvecklingsarbetet så att konkreta insatser
erbjuds till barn som utsatts för våld och som är målsägande i brottsutredning samt initierad för utredning inom socialtjänsten.
 I samverkan med huvudaktörerna NLL, Polismyndigheten Norrbotten, Länsstyrelsen samt representanter från kommuner i länsdelarna utreda förutsättningar, utveckla överenskommelse samt verksamhet för ett skyddat boende i länet.
 I samverkan med representant för NLL ta fram förslag på insatskedja/handläggningsöverenskommelse som beskriver kommunernas och landstingets ansvarsfördelning
och roll i arbete med medborgare som utsatts för våld eller som utövat våld i nära relation. Förslag
presenteras till länsstyrgruppen för beslut.
 Kontinuerligt uppdatera webbportalen www.våldmotnära.se, sprida information samt följa upp kommunernas publicering av ”gröna knappen”.
 Identifiera samt kontakta lämpliga parter från civilsamhället i kampanjen Bryt tystnaden.
4.4 Miljösamverkan Norrbotten
Miljösamverkan syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet enligt miljöbalken och ska
ge stöd till myndigheternas tillsyn, som utöver inspektioner också innefattar informationsinsatser och
aktiviteter. Samverkan ska medföra bättre resursutnyttjande, möjlighet att gå på djupet och ge ökade
möjligheter att bättre nå ut till olika målgrupper, exempelvis till näringslivet. Miljösamverkan är inte
en myndighet utan en stödfunktion till Länsstyrelsens och kommunernas arbete inom miljöområdet. I
en framtid finns möjlighet att överväga en utökning av samverkan till att omfatta även plan- och
bygglagens område.
Miljösamverkan medverkar till att Länsstyrelsens tillsynsvägledning och Naturvårdsverkets vägledningsplan till kommunerna på miljöbalkens område underlättas. Miljösamverkan tar också fram och
tillhandahåller verktyg för de operativa myndigheterna för en smidigare och effektivare tillsyn i praktiken.
31
Miljösamverkan Norrbotten syftar till att skapa ett forum för samverkan mellan Norrbottens kommunerna, länsstyrelsen och Kommunförbundet Norrbotten kring frågor som gäller tillsyn och prövning
enligt miljöbalken.
Projektet pågår från 2014-10-01 till 2017-10-01 med projektledarstöd på halvtid.
Indikatorer
 Höjd kompetens hos myndigheterna inom miljö- och hälsoskyddsområdet.
 Genom samverkan delar myndigheterna erfarenheter och kunnande med varandra i syfte att öka
spetskompetensen.
 Resurserna nyttjas väl hos myndigheterna.
 En samsyn är skapad som ger mer likartade bedömningsgrunder vid tillämpningen av miljöbalkens regelverk och en mer rättssäker handläggning av miljöfrågorna i länet.
 En ökad kunskap om miljö finns hos verksamhetsutövare och därmed förbättrade förutsättningar
för ett bra miljöarbete och att nå miljömål och hållbar utveckling
 Arbetet med projektinriktad tillsyn som metod är utvecklad.
Nyckelaktiviteter
 Besök hos varje deltagande kommun för diskussioner med inspektörer om projektets syften och
upplägg.
 Start av delprojekt inom enskilda avlopp, täktverksamhet och tillfälliga boenden.
 Samarbete med Region Västerbotten och Miljösamverkan Västerbotten.
 Kontakt med övriga miljösamverkan i landet för erfarenhetsutbyte.
5. Uppföljning
Nedanstående verksamheter ska löpande följas under verksamhetsåret och redovisas i delårsredovisningen per 06-30 och i årsredovisningen.
Ansvarig: Roger Kempainen
5.1 Styrelsens övergripande mål
Åtgärder och effekter av insatser definierade i form av indikatorer och nyckelaktiviteter under varje
prioriterad uppgift ska dokumenteras.
5.2 Nätverksträffar
Antalet nätverksträffar med antal deltagare och bedömda eller på annat sätt definierade effekter ska
löpande dokumenteras under ansvar av respektive handläggare.
32
5.3 Kurser och konferenser
Antalet kurser/konferenser med antal deltagare och bedömda eller på annat sätt definierade effekter
ska löpande dokumenteras under ansvar av respektive handläggare.
33
Kommunförbundet Norrbotten
Bilaga 1 till Verksamhetsplan 2015
Sammanställning av budget 2015
Budget 2015
Budget 2014
Kostnader
12 Styrelse och au
717 333 *)
709 700
31 990
30 550
12 534 385
12 631 062
141 Direktören
230 000
400 000
15 Socialtjänst
200 000
203 000
16 Barn- och utbildning
200 000
205 000
95 000
120 000
18 EU och internationalisering
150 000
150 000
19 Tillväxt/regional utveckling
165 000
145 000
20 Kultur/fritid, jämställdhet
170 000
65 000
21 Övriga uppgifter
130 000
98 000
65 000
65 000
4 278 060
3 554 633
960 000
943 000
2 800 000
3 200 000
22 726 768
22 519 945
10 Intäkter kurs/konferens
80 Finansiering
3 100 000
19 626 768
3 400 000
19 119 945
Summa
22 726 768
22 519 945
0
0
13 Revision
14 Kansli
17 Miljö o samh.byggn/Folkhälsa
22 Samverkansberedning
23 FoUI
24 UR/Film
10 Kurser/konferenser
Summa
Intäkter
Resultat
*) Styrelsen har fattat beslut om medfinansering för 2015 enligt följande: North Sweden
115 000 kr, CRR 100 000 kr, Miljösamverkan 50 000 kr, RFSL 50 000 kr,
Jämställdhetspris 25 000 kr. Totalt 340 000 kr (ingår i styrelsens budget).
Ärende Plats för noteringar:
Förbundsfullmäktige 2015-04-23
Kommunernas avgifter år 2016
Förbundsfullmäktige har att fastställa medlemsavgift i promille av
medlemmarnas samlade skatter och bidrag för år 2016.
Presidiet föreslår förbundsfullmäktige att avgiften ska vara oförändrad
också för 2016, innebärande 1,45 promille av medlemmarnas samlade
skatter och bidrag.
Ärende 12
Plats för noteringar:
Förbundsfullmäktige 2015-04-23
Revidering av Kommunförbundet Norrbottens stadgar
Stadgarnas 12 § och 13 § är formulerade enligt nedan:
12 §
Medlemskommunerna väljer en ordinarie ledamot och en ersättare till förbundets
styrelse. Valet förrättas före årsskiftet det år som det genomförts allmänna val till
kommunfullmäktige. Ledamöterna väljs för perioden intill nästa
förbundsfullmäktige genomförts året efter det att allmänna val till
kommunfullmäktige ägt rum.
Nytt val av styrelse kan dock ske vid extra förbundsfullmäktige som påfordrats av
förbundets revisorer.
Om ledamot eller ersättare avgått, kan fyllnadsval förrättas av berörd
medlemskommun.
Parti representerat i minst hälften av medlemskommunernas
fullmäktigeförsamlingar men ej erhållit ordinarie styrelseplats, erbjuds
representation i styrelsen med en ordinarie ledamot och en ersättare vardera.
13 §
Förbundsfullmäktige utser för mandatperioden inom styrelsen en ordförande.
Styrelsen utser inom sig vice ordförande.
Avgår ordförande under mandatperioden övergår ordförandeskapet till 1:e vice
ordförande enligt succession tills förbundsfullmäktige väljer ny ordförande. Avgår
vice ordförande under verksamhetsåret utser styrelsen annan ledamot till vice
ordförande.
Styrelsen har 2014-12-04, § 102, och 2015-03-05, § 35, diskuterat frågan och bland
annat kommit till följande slutsatser:

Det bör framgå av stadgarna att fullmäktige fastslår de val som kommuner och
partier gjort av ledamöter i styrelsen.

Såväl kommuner som partier bör kunna förrätta fyllnadsval efter
styrelseledamöter och ersättare som lämnar sina uppdrag.
Förbundsfullmäktige 2015-04-23

Kommunstyrelsens ordförande eller vice ordförande bör väljas som respektive
kommuns representant i styrelsen. Ett argument för detta är att det ger en
säkrare förankring av förbundets beslut i varje medlemskommun.

Styrelsens ordförande väljs av förbundsfullmäktige men medlemskommunerna
bör kunna nominera kandidater till posten.

Styrelsen har valt en första och en andra vice ordförande. Det bör framgå av
stadgarna att styrelsen har två vice ordföranden.
Styrelsen har 2014-12-04, § 102, och 2015-03-05, § 35, beslutat föreslå
förbundsfullmäktige ändra stadgarna enligt nedanstående. Förslagen till ändringar är
understrukna.
§ 12
Medlemskommun väljer sin styrelseordförande eller vice styrelseordförande till
ordinarie ledamot i Kommunförbundet Norrbottens styrelse. Därutöver väljer varje
medlemskommun en ersättare till förbundets styrelse.
Parti som finns representerat i minst hälften av medlemskommunernas
fullmäktigeförsamlingar men ej erhållit ordinarie styrelseplats, erbjuds att välja en
ordinarie ledamot och en ersättare till styrelsen.
Valen förrättas före årsskiftet det år som det genomförts allmänna val till
kommunfullmäktige. Ledamöterna väljs för perioden intill nästa förbundsfullmäktige
genomförts året efter det att allmänna val till kommunfullmäktige ägt rum.
Valen fastställs av förbundsfullmäktige.
Nytt val av styrelse kan dock ske vid extra förbundsfullmäktige som påfordrats av
förbundets revisorer.
Om ledamot eller ersättare avgår, kan fyllnadsval förrättas av berörd
medlemskommun respektive parti.
Förbundsfullmäktige 2015-04-23
13 §
Förbundsfullmäktige utser för mandatperioden inom styrelsen en ordförande.
Ordföranden nomineras av medlemskommunerna. Styrelsen utser inom sig en förste
och en andre ordförande.
Avgår ordförande under mandatperioden övergår ordförandeskapet till vice
ordförandena enligt succession tills förbundsfullmäktige väljer ny ordförande. Avgår
vice ordförande under verksamhetsåret utser styrelsen annan ledamot till vice
ordförande.
____
Ärende 13
Plats för noteringar:
Förbundsfullmäktige 2015-04-23
Val av revisorer
Valberedningen föreslår förbundsfullmäktige
Att
utse Bengt Ek (s) och Ylva Strutz (Fp) till ordinarie revisorer
Att
utse Sören Engelmark (s), Gällivare och Britt-Marie Forsman (v), Luleå till
ersättare
Att
Hans Öystilä, KPMG, Luleå, utses till auktoriserad revisor
Ärende 14
Plats för noteringar:
Förbundsfullmäktige 2015-04-23
Val av valberedning
Förbundsfullmäktige har att utse valberedning för 2015.
Nuvarande valberedning består av följande ledamöter:
Margareta Lindbäck, (s), Luleå, sammankallande
Bengt-Olov Innala, (s), Haparanda
Rigmor Åström, (m), Boden
Roland Axelsson, (s), Gällivare
Iris Dimitri, (v), Gällivare
Valberedningen lämnar inga förslag till val av valberedning.
Ärende 15
Plats för noteringar:
Förbundsfullmäktige 2015-04-23
Fastställande av styrelse
Kommunerna har valt följande representanter till styrelsen:
Ordinarie kommunrepresentanter:
Ersättare från kommunerna:
Britta Flinkfeldt Jansson (S), Arjeplog
Albert Laestander (V), Arjeplog
Lotta Åman, (s), Arvidsjaur
Bjarne Hald, (c) Arvidsjaur
Inge Andersson, (s), Boden
Anders Sundström, (ns), Boden
Jeanette Wäppling, (v), Gällivare
Ännu inte utsedd
Peter Waara, (s), Haparanda
Jan-Ola Eriksson, (s), Haparanda
Robert Bernhardsson, (s), Jokkmokk
Birgitta Siljelöf, (s), Jokkmokk
Ellinor Söderlund (s), Kalix
Tommy Nilsson, (s), Kalix
Zakrisson Kristina, (s), Kiruna
Sirén Niklas, (v), Kiruna
Yvonne Stålnacke, (s), Luleå
Anders Josefsson, (m), Luleå
Jan Larsson, (s), Pajala
Bengt Niska, (s) , Pajala
Peter Roslund, (s), Piteå
Helena Stenberg, (s), Piteå
Helena Öhlund, (s), Älvsbyn
Tomas Egmark, (s), Älvsbyn
Sarah Karlsson, (c), Överkalix
Mikael Larsson, (v), Överkalix OK
Tomas Mörtberg, (c), Övertorneå
Tomas Vedestig, (Öta), Övertorneå
Partierna har nominerat följande ledamöter:
Ordinarie partirepresentanter
Ersättare från partierna
Thomas Olofsson, (fp), Luleå
Hendrik Andersson, (fp), Boden
Sven Nordlund, (mp), Kalix
Ann-Louise Hagström, (mp), Piteå
Lars Alriksson, (m), Gällivare
Linda Frohm, (m), Kalix
Margareta Henricsson, (ns), Gällivare
Kenneth Backgård, (ns), Boden
Helén Lindbäck, (kd), Piteå
Anette Asplund, (kd), Boden
Robert Håkansson, (sd), Piteå
Eric Palmqvist, (sd), Gällivare
Förbundsfullmäktige 2015-04-23
Styrelsen har 2015-03-05, § 32, beslutat
Att
valberedningens, medlemskommunernas och partiernas förslag föreläggs
Förbundsfullmäktige för beslut
Ärende 16
Plats för noteringar:
Förbundsfullmäktige 2015-04-23
Val av styrelseordförande
Valberedningen föreslår att Britta Flinkfeldt Jansson, (s), Arjeplog, utses till
styrelsens ordförande
Ärende 17
Plats för noteringar:
Förbundsfullmäktige 2015-04-23
Motioner och interpellationer
Inga motioner är inlämnade. Motioner ska enligt stadgarna inlämnas senast två
månader innan förbundsfullmäktiges sammanträde.
Interpellationer kan enligt stadgarna inlämnas senast en vecka innan
förbundsfullmäktiges sammanträde.