1. No category

1(29)
Beslut
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
Arkivbeteckning
Enligt sändlista
Beslut om licensjakt efter björn i Västerbottens län
2015
Beslut
Länsstyrelsen Västerbotten beslutar om licensjakt efter högst 15 björnar i
Västerbottens län.
Beslutet fattas med stöd av 5 b, 9 b, 23 c, 23 d och 24 d §§ jaktförordningen
(1987:905) och Naturvårdsverkets beslut om överlämnande av rätt att besluta om licensjakt efter björn till länsstyrelserna i Norra och Mellersta rovdjursförvaltningsområdet (dnr. NV-06889-14) av den 4 december 2014. I
beslutet beaktas skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG)
om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, undantagsreglerna
beträffande jakt och förvaring av jaktbyte i artikel 16 samma direktiv, och
Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter björn. Dessutom beaktas Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2014:3) om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter
och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter
björn.
Länsstyrelsen beslutar vidare att nedan angivna villkor ska gälla för beslutet.
Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med
fredningsbestämmelserna i 3 § jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna
för jaktbrott finns i 43 och 44 §§ samma lag.
Länsstyrelsen beslutar med stöd av 59 § jaktförordningen att detta beslut ska
gälla utan hinder av att beslutet har överklagats. Hur beslutet kan överklagas
framgår av Bilaga 1.
Villkor
1. När får jakten bedrivas?
Jakten får bedrivas från och med den 21 augusti 2015 till och med den 15
oktober 2015 eller den tidigare tidpunkt då jakten i området avlyses.
Länsstyrelsen erinrar om att björn enligt 9 § jaktförordningen får jagas bara
under tiden fr.o.m. en timme före solens uppgång till två timmar före solens
nedgång.
Länsstyrelsen Västerbotten
901 86 UMEÅ
Naturvård
Storgatan 71 B
Vx. 010-225 40 00
Direkt 010-225 44 50
Fax 010-225 41 10
http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten
michael.schneider@lansstyrelsen.se
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
2
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
2. Var och hur många djur får fällas?
Jakten omfattar högst 15 björnar och hela Västerbottens län utgör ett enda
jaktområde. Björn får jagas i hela länet, med undantag för de områden där
jakt efter björn inte är tillåtet enligt andra bestämmelser.
3. Vilka djur får fällas?
Samtliga björnar med undantag för björnhona som åtföljs av ungar samt de
ungar som följer björnhona (oavsett ungarnas ålder).
4. Jaktmedel m.m.
Högst två hundar som ställer eller förföljer en och samma björn får användas samtidigt.
Licensjakt efter björn med stöd av detta beslut får bedrivas med hjälp av
åtel. Hur åteljakt får genomföras regleras i detalj i Bilaga 2 till detta beslut.
Åtel ska anmälas av åtelansvarig till Länsstyrelsen. Anmälan ska göras
skriftligt med vanlig post (Länsstyrelsen Västerbotten, 901 86 Umeå) eller
e-post (vasterbotten@lansstyrelsen.se). Anmälan ska ha kommit in till Länsstyrelsen i god tid innan åtling ska påbörjas på platsen.
Anmälan ska innehålla
1. Namn, adress och telefonnummer av åtelansvarig;
2. Uppgift om i vilken kommun åteln ska anläggas;
3. Åtelplatsens exakta koordinater eller en topografisk karta med åtelns
exakta läge inritat;
4. Information om när åtling ska påbörjas vid platsen.
5. Vilka får utföra jakten?
Person som har jakträtt i områden som omfattas av detta beslut har rätt att
delta i jakt efter björn på det jaktområde där han/hon har jakträtt, under förutsättning att jakträtten omfattar jakt efter björn. Jakt får inte bedrivas utan
att en ansvarig jaktledare utsetts på förhand vid varje jakttillfälle. Vid ensamjakt är den ensamme jägaren jaktledare.
6. Björnjägarens ansvar
Var och en som jagar björn ska hålla sig informerad om hur många djur som
återstår av tilldelningen i det område där björnjakt bedrivs. Den som fäller
en björn sedan jakten avlysts kan komma att dömas till ansvar för jaktbrott
eller grovt jaktbrott enligt 43 eller 44 §§ jaktlagen om man av oaktsamhet
inte hållit sig informerad.
7. Jaktledarens ansvar
I 7 § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2014:3) om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2010:7) för länsstyrelsens beslut
om licensjakt efter björn specificeras jaktledarens ansvarsområden rörande
björnjakten.
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
3
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
Jaktledaren svarar för att kommunikationsvägarna under jakten säkerställer
att villkoren för jakten efterlevs.
Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle hålla sig informerad om hur många
djur som återstår av tilldelningen i det område där licensjakt bedrivs.
Jaktledaren ska inför varje jakttillfälle försäkra sig om att en hund som är
särskilt tränad i att spåra skadat vilt ska kunna finnas på skottplatsen inom
högst två timmar från påskjutningen (17 § andra stycket jaktförordningen).
Hund som används vid eftersök av påskjuten björn bör vara särskilt tränad i
att spåra björn.
Jaktledaren ska före jaktens början informera samtliga jaktdeltagare om
villkoren för jakten, kommunikationsbestämmelser, otillåtna skjutriktningar
och gränsförhållanden samt om övriga regler som kan behövas för jaktens
genomförande. Jaktledaren ska vidare informera om skyldigheten att inneha
vapenlicens och att ha löst jaktkort (viltvårdsavgift).
Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om att han/hon bör vara ansvarsförsäkrad, bör bära röda band eller motsvarande kännetecken under
jakten samt att han/hon årligen före jakten bör ha förvissat sig om att vapnet
är inskjutet och att han/hon har tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva
jakt efter björn.
Jaktledaren ska informera varje jaktdeltagare om riskerna med skadskjutning av björn, uppmana jaktdeltagarna att endast skjuta med stöd och att
endast skjuta rena sidoskott mot stillastående björnar.
Jaktledaren ska informera skytten om dennes ansvar att rapportera fälld
björn till Länsstyrelsen utan dröjsmål och senast klockan 21 samma dag
djuret fällts.
8. Anmälan av fälld eller påskjuten björn
Fälld björn ska anmälas av skytten till Länsstyrelsen utan dröjsmål och senast klockan 21 samma dag djuret fällts. Anmälan av påskjuten björn ska
göras av skytten till Länsstyrelsen snarast. Påskjutning definieras i detta
beslut enligt följande: Skott har avlossats mot en björn med avsikt att fälla
denna men det har inte konstaterats att björnen har träffats av kulan.
Anmälan ska ske till telefon 010-225 41 20. Vid anmälan ska följande
anges:
1.
2.
3.
4.
Namn, adress och telefonnummer till skytten;
Namn, adress och telefonnummer till ansvarig jaktledare;
När björnen fällts eller påskjutits (datum och klockslag);
Var björnen fällts (jaktområde enligt detta beslut samt koordinater
eller plats som går att återfinna på karta 1:100 000);
5. Djurets kön och ålder, om det är möjligt att fastställa;
6. Vilket jaktsätt som användes.
I samband med anmälan om fällt djur informerar Länsstyrelsen om hur det
ska förfaras med det fällda djuret. Länsstyrelsens besiktningsman kontaktar
skytten angående tidpunkt och plats för besiktningen.
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
4
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
9. Platsundersökning och eftersök av påskjuten björn
Den som påskjutit björn ansvarar tillsammans med jaktledaren för att platsundersökning genomförs för att undersöka om björnen är skadad eller inte.
Den som påskjutit björn ansvarar tillsammans med jaktledaren för att eftersök genomförs om inte platsundersökningen eller andra omständigheter visat på att den påskjutna björnen är oskadad. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2014:3) ska eftersök genomföras tills dess:
1. djuret påträffats dött,
2. djuret påträffats skadat och avlivats,
3. kulan från det avlossade skottet anträffas på en plats som utesluter att
björnen skadats, eller
4. djuret inte kan anträffas.
Jaktledaren ska till Länsstyrelsens besiktningsman redovisa hur platsundersökning eller eftersök genomförts. Jaktledaren ska uppvisa skottplatsen för
Länsstyrelsens besiktningsman och tillsammans med besiktningsmannen
och den som påskjutit björnen genomföra en fältkontroll och följa upp vad
som skett efter skott. Jaktledaren ska tillsammans med besiktningsmannen
dokumentera platsundersökning och eftersök på blankett Påskjuten björn –
platsundersökning och eftersök (Bilaga 3).
Länsstyrelsen beslutar huruvida den påskjutna björnen ska avräknas från
kvoten eller ej. Påskjuten björn avräknas såvida inte kulan från det avlossade skottet anträffas på en plats som utesluter att björnen skadats eller det
på annat sätt vid fältkontroll kan fastställas att björnen inte skadats.
10. Besiktning av fälld björn
Länsstyrelsens besiktningsmän besiktar samtliga fällda djur. Besiktningsmannen fyller tillsammans med skytten i blankett Registrering av fälld/död
björn (Bilaga 4) och blankett Besiktning, provtagning och märkning av
fälld/död björn (Bilaga 5).
Skytten ska inom ett dygn från det att djuret fällts uppvisa hela det fällda
djuret för länsstyrelsens besiktningsman. Länsstyrelsen rekommenderar, för
att underlätta besiktningsmannens arbete, att skytten sätter in en pinne i
munnen på björnen för att hålla den öppen innan likstelheten inträder.
Från alla fällda björnar tar besiktningsmannen följande prover som tillfaller
staten: 1) första premolaren (liten kindtand), 2) könsdelar, 3) hårprov, 4)
hudprov, 5) muskelprov (ca 200 g) samt 6) i förekommande fall den största
spenen från björnhonor. Proverna sänds, genom besiktningsmannens
försorg, till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Inom ramen av utvärderingen av den inventering av björn i Västerbottens
län som genomfördes hösten 2014 tas även ett muskelprov från varje fälld
björn för DNA-analys. Proverna lämnas genom Länsstyrelsens försorg till
Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå.
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
5
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
Skinnet efter björn som fällts vid licensjakt märks med mikrochip av länsstyrelsens besiktningsman vid besiktningen, varvid bifogad blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld/död björn (Bilaga 5) används.
Kraniet ska märkas inom sex månader av kraniets ägare med mikrochip och
enligt instruktioner som erhålles vid besiktningen. Märkningen är ett bevis
på att djuret fällts lagligt. Ägaren till skinnet eller kraniet är ansvarig för att
märkning sker.
Om besiktningsmannen så begär ska skottplats/fallplats omgående uppvisas.
Om skytten på besiktningsmannens begäran inte uppvisar skottplats/fallplats
eller om denna inte kan återfinnas eller om skytten vägrar att visa det fällda
djurets kropp eller att lämna ifrån sig alla proverna, tillfaller hela björnen
eller värdet av densamma staten. Björn alternativt delar av björn som inte
märks enligt bestämmelserna ovan tillfaller staten.
Sändare eller annan teknisk utrustning som finns på björnar tillvaratas av
besiktningsmannen.
11. Jakträttshavarens rätt till delar av björnen
Under förutsättning att ovan nämnda uppgifter har rapporterats, att samtliga
prover har insamlats samt att jakten i övrigt har skett i överensstämmelse
med jaktlagstiftning och med villkoren i detta beslut, tillfaller övriga delar
av björnen jakträttshavaren. Jakträttshavaren får överlåta en fälld björn till
annan person.
Om jakträttshavaren inte vill behålla björnen enligt ovan ska jakträttshavaren i sådana fall meddela polisen var björnen lämnats.
12. Försäljning av kött, skinn m.m.
Kommersiella aktiviteter som annonsering, köp, byte, försäljning av
björnskinn, björnkött eller andra delar av björn samt kommersiell förevisning av björn är förbjudna enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) 338/97
av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom
kontroll av handeln med dem. För björnar skjutna i enlighet med detta beslut
kan Jordbruksverkets1 CITES-intyg2 om undantag från förbudet inhämtas
från Länsstyrelsens besiktningsman. Björnens ägare kan då sälja hela eller
delar av björnen vid ett tillfälle och till en mottagare. För ytterligare försäljning av delar av björnen krävs nytt/nya CITES-intyg3. Om den nye ägaren
vill sälja delarna vidare, krävs nytt CITES-intyg från Jordbruksverket.
CITES-intyget gäller för handel inom EU. För länder utanför EU, exempelvis Norge, utfärdar inte Jordbruksverket längre sådana intyg, dvs. björnkroppen eller delar av denna kan inte säljas dit. Ytterligare information finns
på Jordbruksverkets hemsida (www.jordbruksverket.se)4.
1
Jordbruksverket, adress: 551 82 Jönköping, telefon kundtjänst: 0771-223 223, fax: 036-19
05 46, e-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se.
2
CITES-intyget är förenat med en avgift om 350 kronor som Jordbruksverket debiterar.
3
Använd Jordbruksverkets ansökningsblankett SJV E9.21.
4
Klicka dig fram på hemsidan: Startsida > Handel > Allmänt om handels- och jordbrukspolitik > Hotade arter – CITES > Björnjakt i Sverige
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
6
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
Beträffande slakt- och kötthantering hänvisas till Livsmedelsverket5 och
deras hemsida6, där det finns information om kötthantering, viltslakterier
m.m.
13. Aktuell information om återstående tilldelning
Länsstyrelsen tillhandahåller en telefonsvarare med aktuell information om
hur många djur som fällts och vad som återstår av tilldelningen. Denna telefonsvarare nås via telefonnummer 010-225 41 15. Informationen uppdateras
minst en gång per dygn.
14. Avlysning
Länsstyrelsen avlyser jakten då det totala antalet djur fällts eller påskjutits
och avräknats inom länet eller om jakttiden löpt ut. Länsstyrelsen informerar
om avlysningen via telefonsvararen.
Annan tillämplig lagstiftning
Länsstyrelsen erinrar om bestämmelserna i 27 § jaktlagen avseende grundreglerna för jaktens bedrivande och om vad som sägs i 31 § samma lag om
användning av motordrivna fortskaffningsmedel. Länsstyrelsen hänvisar
också till de inskränkningar som görs i 9 § jaktförordningen gällande jakttiden och till vad som sägs i bilaga 5 samma förordning om förbjudna medel
och metoder för fångst och dödande. I 11 § Naturvårdsverkets föreskrifter
och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt finns regler avseende godkända kulgevär. I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
2014:43) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84)
om befattning med animaliska biprodukter och införsel av andra produkter,
utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar till djur, finns bestämmelser som är relevanta bl.a. för användning av delar och produkter
från djur vid åtling.
Rekommendationer
För att undvika skadeskjutningar av björn rekommenderar Länsstyrelsen att
jägare som avser att delta i björnjakt övningsskjuter på björnfigur samt avlägger ”Björnpasset” eller motsvarande.
I enlighet med 4 § Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS
2010:7) rekommenderar Länsstyrelsen att inte fälla ensamma årsungar.
I enlighet med 5 § Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS
2010:7) rekommenderar länsstyrelsen att hundarna inte byts under jakt på en
och samma björn och under en och samma dag. Länsstyrelsen rekommenderar även att hund som används vid jakten inte har ett arbetssätt som syftar
till att hålla björnen i rörelse kontinuerligt. Skälet till detta är att björnar inte
5
6
Telefon: 018-17 55 00
www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/produktion-av-livsmedel/jakt/
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
7
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
är uthålliga för stress under längre tid och bl.a. kan bli överhettade. Enligt
27 § i jaktlagen ska jakt bedrivas på så sätt att viltet inte utsätts för onödigt
lidande.
Björnskyttar ombeds i förekommande fall att tillsammans med besiktningsmannen fylla i det frågeformulär gällande björnjakt som tillhandahålls av
SVA och Norsk institutt for naturforskning (NINA).
Övriga upplysningar
Fälls björnar med stöd av andra beslut eller dödas på annat sätt under den tid
då licensjakt är tillåten efter björn, kommer dessa djur inte att avräknas från
licenstilldelningen.
Länsstyrelsens motiv för beslutet
Skäl för licensjakt
Enligt svensk jaktlagstiftning ska eventuella problem och skador som förorsakas av jaktbart vilt i första hand regleras genom jakt. I propositionen En
ny rovdjursförvaltning (prop. 2008/09:210) skriver regeringen att jakt kan
hålla rovdjursstammar på en nivå som inte leder till oacceptabla förhållanden mellan människa och rovdjur. En välreglerad jakt kan vara ett sätt att
minska rovdjurs påverkan på bytesdjur, att bibehålla deras skygghet för
människor, att stärka lokalbefolkningens delaktighet i rovdjursförvaltningen
och att öka acceptansen för rovdjur.
Regeringen skriver vidare att björnstammen i Sverige under lång tid har
ökat utan att skadefrekvensen har ökat i motsvarande grad. Regeringen menar vidare att björnstammen har gynnsam bevarandestatus och att den normala jaktformen därför bör vara licensjakt.
Även om den svenska björnstammen bedöms ha minskat från cirka 3 300
till cirka 2 800 björnar på senare år så är populationen relativt stor. P.g.a.
populationsminskningen har arten år 2015 dock återigen tagits upp i den
svenska rödlistan och björnen har av Artdatabanken bedömts som nära hotad. Naturvårdsverket angav i en skrivelse till Europeiska unionen år 2013
att referensvärdet för björnens populationsstorlek i Sverige, vilket är den
nedre gränsen för att björnstammen ska ha en gynnsam bevarandestatus, är 1
400 individer.
Juridiska förutsättningar för licensjakt efter björn
Art- och habitatdirektivet förbjuder avsiktligt dödande av bland annat björnar. De möjligheter till undantag från förbudet som direktivet medger genomförs med motsvarande bestämmelser i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905). I 23 c § jaktförordningen regleras förutsättningarna
för licensjakt efter stora rovdjur: om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarande-
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
8
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
status hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde får beslut om
jakt meddelas. Jakten måste också vara lämplig med hänsyn till stammarnas
storlek och sammansättning och ske selektivt och under strängt kontrollerade former.
Bestämmelsen motsvarar Art- och habitatdirektivets artikel 16.1.e. Artikeln
stadgar att om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte
försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde, får beslut om undantag från fredning meddelas. Ytterligare förutsättningar är att undantaget tillåts under
strängt kontrollerade förhållanden, selektivt och i begränsad omfattning.
Undantaget får enbart röra vissa exemplar av arten i en begränsad mängd,
som fastställs av de behöriga nationella myndigheterna.
Enligt 23 d § jaktförordningen får Naturvårdsverket besluta om licensjakt
efter björn. Enligt 24 a § i samma förordning får Naturvårdsverket delegera
rätten att besluta om licensjakt efter björn till länsstyrelserna i ett rovdjursförvaltningsområde, under förutsättning att antalet föryngringar för arten i
rovdjursförvaltningsområdet överstiger den fastställda miniminivån.
Naturvårdsverket har överlämnat rätten att besluta om licensjakt efter björn
till länsstyrelserna i Norra och mellersta rovdjursförvaltningsområdet för
perioden 4 december 2014 till 30 november 2017. Naturvårdsverket har
betonat i sitt delegeringsbeslut att länsstyrelserna vid varje tillfälle måste
bedöma om ett beslut om jakt uppfyller de förutsättningar för licensjakt som
anges i 23 c § jaktförordningen.
Antalet björnar som får fällas
Länsstyrelsen beslutar om licensjakt efter 15 björnar. Tilldelningen ligger
därmed avsevärt lägre än under de senaste fem åren, där jaktkvoten uppgick
till 25 björnar. Om samtliga tilldelade björnar fälls kommer den totala avskjutningen år 2015 dock med 32 fällda djur att ligga högre än tidigare år
(25-30 djur), eftersom vårens skyddsjakt efter björn har varit relativt omfattande (17 fällda djur).
Baserat på resultat från björnspillningsinventeringen som genomfördes hösten 2014 har Björnprojektet beräknat björnstammens storlek i Västerbottens
län till ca 360 björnar7. På sitt sammanträde den 4 juni 2015 beslutade Viltförvaltningsdelegationen i Västerbotten om målsättningar för björnstammen
i länet och förvaltningsmålet för populationens storlek sattes till 350 djur.
En ökad avskjutning kommer att leda till en försiktig minskning av björnstammen, vilket kommer att föra antalet djur i riktning mot målnivån.
Områdesindelning
I detta beslut frångår Länsstyrelsen för licensjakten 2015 den områdesindelning som fastställdes 2006 i den regionala förvaltningsplanen för björnen
och som har tillämpats under björnjakten sedan dess. Istället för att särbe-
7
Jonas Kindberg, Björnprojektet, i e-post den 9 mars 2015.
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
9
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
handla området ovanför odlingsgränsen fastställs en jaktkvot som gäller hela
länet.
Resultat från en stor undersökning8 om björnens predation på ren som har
genomförts i Norrbottens län visar att björnar kan orsaka avsevärd skada i
renarnas kalvningsland. Det har dock redan fällts ett större antal björnar i
området ovan odlingsgränsen under vårens skyddsjakter i Västerbotten. En
ytterligare fokusering på kalvningslanden förefaller därför inte nödvändig,
samtidigt som jakten i dessa områden inte heller bör omöjliggöras under
höstens licensjakt.
Malå sameby har sina kalvningsområden i skogslandet och gynnas inte direkt av en ökad avskjutning av björn i fjällen och de fjällnära områdena. I en
skrivelse har Malå sameby m.fl. yrkat på en förändrad indelning av länet i
jaktzoner. Också Jägareförbundet Sorsele och Sorsele Älgskötselområde har
framfört att tilldelningen under björnjakten bör följa länets indelning i älgförvaltningsområden eller kommunerna. Kvoten för varje älgförvaltningsområde bör vara låst från björnjaktstarten till slutet av september, varefter
eventuellt kvarvarande björnar på kvoten bör få fällas fritt inom länet. Man
menar att fördelarna med en sådan ny reglering vore stora, framför allt för
Malå sameby, som eftersträvar en minskning av björnstammen inom åretruntmarkerna, men också för att lokala jägare bättre ska kunna nyttja björnjakten.
Länsstyrelsen kan dock idag inte se hur förslaget ovan kan främja målsättningen att minska antalet björnar i kalvningslanden av samtliga länets samebyar, eftersom de tre västliga älgförvaltningsområdena omfattar även
stora ytor utanför områdena där kalvning sker. Därmed finns det risk för att
endast få björnar fälls i de områden som är mest relevanta för rennäringen,
eftersom de flesta björnarna finns utanför kalvningslanden. När det gäller
Malå sameby är det oklart hur många björnar som befinner sig i åretruntmarkerna på hösten och det har anförts att en del björnar eventuellt besöker
området endast under kalvningsperioden. En jakt på hösten skulle därmed
inte avhjälpa problem som uppstår på våren.
Under björnspillningsinventeringen 2014 har endast få björnar konstaterats
inom Malå kommun. Även om det finns några oklarheter rörande den exakta
anledningen för att så få av de från Malå inlämnade spillningsproverna visade sig innehålla DNA från björn, indikerar resultaten trots allt att björnstammen i Malå kommun inte är särskilt stor. I samband med spillningsinventeringen 2009 har tätheten av björn uppskattats till en individ per 20 000
hektar. Under senare år har också frekvensen av skyddsjakt efter björn varit
relativt låg i detta område.
Åteljakt
Åteljakt på björn har diskuterats allt sedan denna jaktform förbjöds i Sverige
2001. Naturvårdsverket har under flera år utrett frågan och har gett bidrag
8
Karlsson, F. m.fl. 2012. Björnpredation på ren och potentiella effekter av tre förebyggande
åtgärder. – Rapport från Viltskadecenter 2012:6.
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
10
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
till Skandinaviska Björnprojektet för att studera åtlingens effekter på björn
ur vetenskaplig synvinkel, bland annat i Västerbottens län. För att belysa
åteljaktens praktiska sidor har åteljakt efter björn genomförts i Västerbotten
under säsongerna 2010-2013. Också 2014 tilläts användning av åtel under
licensjakten och så är nu fallet även 2015.
Efter utvärderingen av både den vetenskapliga undersökningen och de genomförda åteljakterna under perioden 2010-2013 har Naturvårdsverket tagit
ställning i åtelfrågan och tillåter åteljakt efter björn genom regleringen i
Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2014:3). Regleringen följer i stort den
metodik som har använts i Västerbottens län under försöksperioden 20102013. Åtlingen får dock påbörjas två veckor tidigare än under försöksperioden. I likhet med ifjol tillåter Naturvårdsverket inte längre spårupptag
med hund vid åtlar, vilket var möjligt när Länsstyrelsen tog beslut i åtelfrågan under försöksperioden. I och med nya bestämmelser i Jordbruksverkets
föreskrifter (SJVFS 2014:43) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter och införsel
av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida smittsamma sjukdomar
till djur, får fisk inte längre användas för åtling av björn.
För att fortsätta kunskapsinsamlingen kring åteljakten i syfte att belysa möjliga långsiktiga effekter har Naturvårdsverket föreskrivit om att en dokumentation av genomförda åteljakter ska lämnas från länsstyrelserna till den
centrala myndigheten. Därför behöver Länsstyrelsen i sin tur få in dokumentation från de åtelansvariga. Dokumentationen behöver dock inte vara
lika omfattande som under försöksperioden.
Hundanvändning
Under senare år har det utvecklats jaktmetoder där det används ett flertal
drivande hundar vid jakt, framför allt på björn men även på lodjur. Användandet av ”koppel” där ett flertal hundar släpps för att på plats ställa eller
driva fram djuret skiljer sig starkt från den i Sverige traditionella hundjakten
med en eller maximalt två hundar. En jakt med få hundar är att föredra ur ett
etiskt perspektiv. Björnar är inte uthålliga för stress under längre tid och kan
bl.a. bli överhettade. Enligt 27 § i jaktlagen ska jakt bedrivas på så sätt att
viltet inte utsätts för onödigt lidande.
Djur som inte får fällas
Enligt detta beslut får björnhona som åtföljs av ungar samt de ungar som
följer björnhona (oavsett ungarnas ålder) inte fällas. Det rekommenderas
också att ensamma årsungar av björn inte fälls.
Dessa bestämmelser följer Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd
(NFS 2010:7) samt skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG)
om att jakten inte ska ske under uppfödningsperioden. Bestämmelserna följer också intentionen i nationella åtgärdsprogrammet för bevarande av björn
i Sverige att hålla jakttrycket på honor på en lägre nivå än på hannar. I åtgärdsprogrammet konstateras också att ensamma årsungar av björn kan
klara sig utan sin mor.
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
11
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
Enligt Statens veterinärmedicinska anstalt finns en stor variation i kroppsstorlek hos både årsungar och fjolårsungar, varför det kan vara svårt att
skilja dessa ålderskategorier åt i fält. Därmed bedömer myndigheterna att
det inte kan ställas ett krav på att jägaren ska kunna skilja dessa åt före skottet.
Provtagning
Från samtliga björnar tas ett antal prover som används för att förbättra kunskapsunderlaget för björnförvaltningen samt för uppföljning av jaktens effekter. Proverna används i följande syfte: spene används för att bestämma
om hona har varit digivande vid jakten; kindtand används till åldersbestämning; könsdelar används till studier om könsmognad och reproduktionshistoria; hårprov används för födovalsanalys; muskelprov används för genetiska och radiologiska analyser; hudprov används som reservprov bl.a. för
genetiska analyser.
Björnprojektet förser björnar med sändare för att kunna följa djuren på ett
noggrant sätt och på så vis ta fram detaljerad kunskap om djurens biologi
och ekologi. Denna kunskap har visat sig vara värdefull för förvaltningen av
arten. Den tekniska utrustningen är dyr att ersätta, varför sändare mm som
finns på björnar som har fällts ska återlämnas till den som har försett djuret
med utrustningen.
Länsstyrelsens sammantagna bedömning
Den av Länsstyrelsen beslutade licensjakten efter björn håller sig inom ramarna för Naturvårdsverkets delegeringsbeslut, följer viltförvaltningsdelegationens intentioner och tar hänsyn till den regionala förvaltningsplanen för
arten.
Länsstyrelsen bedömer att licensjakten inte kommer att påverka björnstammens bevarandestatus i länet negativt, varken på kort eller på lång sikt. Ett
av syftena med beslutet är att påbörja minskningen av björnstammen i länet
från ca 360 till målnivån 350 djur, som ligger långt över miniminivån som
uppgår till ca 110 björnar. Jakten tillåts bl.a. för att möjliggöra det för jägarkåren att avlägsna individer som upplevs som problematiska, att minska
björnstammen där tätheten är hög och att på så sätt bidra till en jämnare utbredning av björnen i länet. Ett annat syfte är att testa uppföljningsmetodernas noggrannhet, i synnerhet med avseende på spillningsinventeringen
2014.
Sammantaget gör Länsstyrelsen bedömningen att förutsättningarna för licensjakt enligt 23 c § jaktförordningen är uppfyllda och att licensjakt efter
15 björnar i Västerbotten inte äventyrar björnstammens gynnsamma bevarandestatus i landet. Länsstyrelsen bedömer vidare att jakten kommer att öka
den kunskap som behövs för en hållbar förvaltning av björnen i länet.
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
12
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
Ytterligare bakgrund till beslutet
Björnförekomst och bevarandestatus i landet
Björnen är en svårinventerad art eftersom den går i ide på vintern och därmed inte kan inventeras på spårsnö, vilket är den vanliga metodiken för
andra arter av rovdjur. Sedan år 2001 har särskilda DNA-inventeringar genomförts i björnlänen i Sverige. Senaste uppskattningen av den svenska
björnstammens storlek gjordes 20149 och gäller för år 2013. Denna uppskattning baserar sig på DNA-inventeringarna och älgjägarnas rapportering
av björnobservationer10. Enligt beräkningen uppskattas björnstammen i Sverige ha bestått av cirka 2782 individer hösten 2013.
Utöver björnstammens storlek beskriver Skandinaviska Björnprojektet i sin
rapport även den årliga tillväxten i populationen både nationellt och fördelad
på län. Tillväxttakten har beräknats utifrån jägarobservationer av björn under älgjakten åren 2008-2013. Resultaten visar en genomsnittlig årlig
minskning med 3,2 % i landet, vilket anses bero på att tilldelningen vid
björnjakten ökat mycket kraftigt under senare år. På länsnivå har beståndsutvecklingen beräknats vara stabil i Västerbotten, Västernorrland, Dalarna,
Gävleborg och Värmland. I Jämtland har stammen minskat med 6,9 % per
år sedan 2008. Motsvarande siffra för Norrbotten är en minskning med 8,0
% per år.
I samband med att Artdatabanken under år 2015 har publicerat en ny nationell rödlista och på grund av populationsminskningen har brunbjörnen återigen blivit klassificerad som nationellt rödlistad och populationen betraktas
som nära hotad.
I rovdjursutredningens delbetänkande om Rovdjurens bevarandestatus
(SOU 2011:37) bedöms björnens bevarandestatus i Sverige vara gynnsam.
Samma bedömning görs av regeringen i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). I ett ställningstagande till EU rörande en kompletterande rapportering angående rovdjur enligt Art. 17 i Art- och habitatdirektivet skriver Naturvårdsverket år 201311 att referensvärdet för björnens
populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus i Sverige är 1400 individer.
Nationella målsättningar för björnstammens utveckling
I den av riksdagen antagna propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop.
2012/13:191) anges följande mål för björnarnas antal och utbredning:
”Målen för björnstammen i Sverige är att björnens referensvärde för gynnsam bevarandestatus när det gäller populationen i Sverige ska vara 1 100 –
1 400 individer, och att björnens referensvärde för gynnsam bevarandestatus när det gäller utbredningsområdet i Sverige ska vara Norrbottens, Väs9
Kindberg, J. & Swenson, JE 2014. Björnstammens storlek i Sverige 2013 – länsvisa uppskattningar och trender. - Rapport 2014-2 från Skandinaviska Björnprojektet.
10
Jfr. Kindberg, J. 2010. Monitoring and management of the Swedish Brown Bear (Ursus
arctos) population. – Doktorsavhandling, Sveriges lantbruksuniversitet
11
PM av den 16 december 2013, dnr NV-09661-12
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
13
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
terbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt delar av Dalarnas,
Gävleborgs och Värmlands län.” (s. 40)
Regeringen skriver följande i propositionen En ny rovdjursförvaltning
(prop. 2008/09:210):
”Det faktum att björnförekomsten i såväl det norra som det mellersta rovdjursförvaltningsområdet med bred marginal överstiger den nationella miniminivån har inte inneburit omfattande konflikter eller problem. Totalt sett
finns det inget behov av att minska björnstammen i dessa delar, i vissa regioner kan det dock finnas behov av att minska björnstammen.” (s. 29)
Samverkan i Norra rovdjursförvaltningsområdet
Förvaltning av björn i stort och licensjakt efter björn i Norra rovdjursförvaltningsområdet har vid upprepade tillfällen diskuterats mellan länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Frågan har också tagits upp vid Samverkansrådets sammanträden.
Björnstammens storlek, utveckling och utbredning i länet
Spillningsinventering av björn har genomförts i Västerbotten vid tre tillfällen: 2004, 2009 och 2014. Vid varje tillfälle har Skandinaviska Björnforskningsprojektet därefter med statistiska metoder beräknat det faktiska
antalet björnar i länet. Vid den senaste beräkningen, avseende 2014 års
björnstam, har även nyberäkningar av björnstammens storlek 2004 och 2009
gjorts12. Enligt Björnprojektets resultat fanns det hösten 2014 ca 362 björnar
i länet, med en viss osäkerhet i skattningen (mellan 310 och 459 björnar).
Detta är en ökning jämfört med björnstammen år 2004, som har beräknats
till ca 309 djur (265-400). Ökningen skedde uppenbarligen redan mellan
2004 och 2009, där björnstammen har beräknats till ca 365 djur (313-480).
Ökningen berodde på en ökning av antalet honor i länet, medan antalet hanar har legat på samma nivå sedan 2004. Under perioden 2009-2014 har
björnstammens storlek legat på ungefär samma nivå.
Resultaten från spillningsinventeringarna visar att det finns björn i större
delen av länet. De flesta honorna hittas i Västerbottens inland och ganska få
i fjällområdet och i kustlandet. Största antalet björnhonor finns inom Dorotea, Storuman, Vilhelmina och Åsele kommuner. Hanarna har en jämnare
utbredning i länet, men även här finns de flesta individerna i Västerbottens
inland. Tätheten av björn är låg och varierar mellan 0,01 och 0,21 björnar
per 1000 hektar i de olika kommunerna i länet. Även om antalet björnar inte
har förändrats mellan 2009 och 2014 så har fördelningen av björnarna mellan kommunerna blivit något jämnare.
Målsättningar för björnstammen i länet
Miniminivån för björnstammen i Västerbottens län har efter förslag från
Länsstyrelsen (beslut av den 5 juni 2014, dnr. 511-2380-2014) av Naturvårdsverket fastställts till 11 årliga föryngringar (beslut av den 30 oktober
2014, ärendenr. NV-00552-14), motsvarande ca 110 individer.
12
Jonas Kindberg, Björnprojektet, i e-post den 9 mars 2015.
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
14
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
Den 4 juni 2015 beslutade viltförvaltningsdelegationen om en förvaltningsnivå och en förvaltningsintervall för björnstammen i Västerbotten.
Under perioden 2015-2019 är målet för förvaltningen en population som
uppgår till 350 djur, men stammen tillåts variera mellan 288 och 432 individer i länet.
Enligt den regionala förvaltningsplanen för björn som fastställdes år 2006 är
en ökad kolonisering av honor i området mellan nuvarande föryngringsområden önskvärd. Länet har delats in i förvaltningszoner och i området ovanför odlingsgränsen är målsättningen att minska björntätheten med hänsyn till
renarnas kalvningsland.
Problemområden och skador orsakade av björn
I Västerbotten betraktas björnen som ett större problem endast inom
renskötseln, eftersom björnar i kalvningslanden kan döda renkalvar. Nivån
av ersättningarna för björnförekomst anses av många renskötare vara alltför
låg för att täcka de faktiska skadorna, vilket också stöds av en predationsstudie som åren 2010-2012 genomfördes i två skogssamebyar i Norrbottens
län13.
Björnen är den arten bland rovdjuren som ansvarar för flest angrepp på
andra tamdjur än ren i länet. Trots detta är antalet björnangrepp lågt varje år.
Det har främst varit får som drabbas, men under senare år har björnskador i
bigårdar varit allt mer frekventa.
Enligt attitydundersökningar som har genomförts 2004, 2009 och 2014 har
länets befolkning i stort en positiv inställning gentemot björnen. Efter en
minskad acceptans mellan 2004 och 2009 har attityderna blivit mer positiva
igen 2014. I vissa kommuner har det dock varit många invånare, ibland en
majoritet av befolkningen, som tyckte att målet för björnstammen i landet
var för högt satt och att det bör minskas.
Tidigare björnjakt i länet
Fram till 2009 var det Naturvårdsverket som beslutade om jakt efter björn
under licensjaktsliknande former i Västerbottens län. Besluten togs efter
yttrande från Länsstyrelsen. Sedan 2010 är det Länsstyrelsen själv som tar
beslut om licensjakt, efter delegering av beslutsrätten. Under senare år har
antalet tilldelade björnar ökat. År 2010 nådde tilldelningen sin hittills högsta
nivå med 25 björnar och kvoten har legat på denna nivå sedan dess (tabell
1). Avskjutningen har ökat i takt med tilldelningen och har legat på en relativt jämn nivå sedan 2007. En viss överskjutning har förekommit vissa år.
Länsstyrelsen har sedan 2002 haft möjlighet att besluta om skyddsjakt efter
skadegörande björnindivider. Sådana beslut har tagits i något eller några
enstaka fall per år, främst på våren och i samband med problem inom rennäringen. De högsta siffrorna förekom 2012 och 2014, där fem björnar fälldes
under respektive vår. Motsvarande siffra för 2015 däremot är 17 fällda björ13
Karlsson, F. m.fl. 2012. Björnpredation på ren och potentiella effekter av tre förebyggande åtgärder. – Rapport från Viltskadecenter 2012:6.
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
15
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
nar, vilket beror på en snörik vår med sen snösmältning i fjällen, där ett
större antal björnar rörde sig bland kalvande renar.
Tabell 1: Resultat från höstens björnjakter i Västerbottens län åren 2005-2014.
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Tilldelning
15
20
22
24
24
25
25
25
25
25
Fällda
10
19
24*
24
25
24
25
25
25
25
Hanar
Honor
Okänt/påskjuten
8
2
12
7
16
8
3
19
5
16
9
17
7
1
14
11
15
10
14
11
20
5
* varav två i nödvärn
Annan dödlighet
Jakten är den faktorn som sannolikt har störst betydelse för dödligheten
bland björnarna i Västerbotten. Illegal jakt på björn förekommer i länet, men
det är okänt hur omfattande den är. Någon eller några enstaka björnar dödas
i trafiken, dock inte varje år. Enstaka björnar fälls, men inte årligen, med
stöd av 28 § jaktförordningen (skyddsjakt på enskilds initiativ) eller 24 kap.
4 § brottsbalken (1962:700) (”nödvärn”).
Den totala kända dödligheten bland björnarna i Västerbotten har ökat från ca
6 % under perioden 2004-2008 till ca 8 % under perioden 2009-2013 och ca
10 % år 2014 (jämför fig. 1). Det totala antalet kända döda björnar är relativt
högt sett ur ett historiskt perspektiv (fig. 2)14.
Figur 1. Antalet konstaterade
döda björnar i Västerbottens
län 1981-2014. Både björnar
fällda under jakten och sådana
dödade i trafiken eller av andra
orsaker är inkluderade här.
Den kända dödligheten har de
senaste sex åren varit relativt
hög och legat omkring 10 % av
stammens beräknade storlek.
40
Okänt kön
35
Hona
Hane
Kända döda björnar
30
25
20
15
10
5
14
2013
2011
2009
2007
2005
2003
2001
1999
1997
1995
1993
1991
1989
1987
1985
1983
1981
0
Historiska data från Lönnberg, E. 1929. Björnen i Sverige 1856-1929. – Almqvist och
Wiksells Boktryckeri AB, Uppsala.
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
Figur 2. Antalet konstaterade
döda björnar i Västerbottens
län 1856-2014. Det är tydligt
att dagens dödlighet är hög i
ett historiskt perspektiv. Historiska data från Lönnberg
(1929).
40
35
30
Kända döda björnar per år
16
Datum
25
20
15
10
5
1856
1862
1868
1874
1880
1886
1892
1898
1904
1910
1916
1922
1928
1934
1940
1946
1952
1958
1964
1970
1976
1982
1988
1994
2000
2006
2012
0
Björnprojektet har tidigare beräknat15 att ett jaktuttag på 8,2-10,4 % av honorna i björnstammen leder till en stabil population och att det därmed är
långsiktigt hållbart. Dödligheten bland björnhonorna i Västerbotten varierade under perioden 2009-2014 mellan 3,9 och 6,7 % och låg därmed lägre
än det av Björnprojektet angivna intervallet. Årets tilldelning kommer sannolikt att öka dödligheten till ca 8 % av honorna.
Beslut i detta ärende har tagits av naturvårdsdirektör Björn Jonsson. I den
slutliga handläggningen av ärendet har i övrigt deltagit Erik Lindberg, Lars
Dahlberg, Linda Backlund och Michael Schneider, den sistnämnde föredragande.
Björn Jonsson
Naturvårdsdirektör
Michael Schneider
Rovdjursansvarig
15
Bischof, R. & Swenson, J.E. 2009. Preliminary predictions of the effect of increasing
hunting quotas on brown bear population growth in Sweden. – Rapport 2009-3, Skandinaviska Björnprojektet.
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
17
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
Bilagor:
Bilaga 1. Hur man överklagar
Bilaga 2. Villkor för åteljakten
Bilaga 3. Blankett Påskjuten björn - platsundersökning och eftersök
Bilaga 4. Blankett Registrering av fälld/död björn
Bilaga 5. Blankett Besiktning, provtagning och märkning av fälld/död björn
Bilaga 6. Blankett Dokumentation av åteljakt på björn 2015
Bilaga 7. Lathund för björnskyttar
Sändlista (via e-post):
Naturvårdsverket
Statens veterinärmedicinska anstalt
Kopia (via e-post) till:
Polismyndigheten Region Nord
Samtliga kommuner i Västerbottens län
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Länsstyrelsen i Västernorrlands län
Länsstyrelsen i Dalarnas län
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Länsstyrelsen i Värmlands län
Miljödepartementet
Landsbygdsdepartementet
Jordbruksverket
Sametinget
Viltskadecenter
Skandinaviska Björnprojektet
Fylkesmannen i Nordland, Norge
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
18
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
Bilaga 1
HUR MAN ÖVERKLAGAR TILL NATURVÅRDSVERKET
Är du missnöjd med Länsstyrelsens beslut kan du överklaga detta hos Naturvårdsverket, men klagan skall lämnas eller skickas till Länsstyrelsen.
Överklagan ska vara skriftlig och undertecknad.
Var tydlig med att

Skriva vilket beslut som överklagan gäller. Det gör du enklast genom att ange ärendebeteckningen, dvs. dnr 218-5404-2015.

Redogöra för varför du menar att Länsstyrelsens beslut är fel och hur
du anser att beslutet ska ändras.

Underteckna brevet, förtydliga namnteckningen, uppge adress och
telefonnummer.
Om du anlitar ombud kan istället ombudet underteckna brevet. I så fall bör
en fullmakt sändas med.
Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din ståndpunkt så bör
du bifoga dem.
Brevet ska lämnas eller skickas till:
Länsstyrelsen i Västerbottens län
901 86 Umeå
Länsstyrelsen måste ha fått brevet inom tre veckor, räknat från den dag när
du fick beslutet, annars kan överklagandet inte tas upp.
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
19
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
Bilaga 2
Villkor för åteljakt på björn i Västerbottens län 2015
Följande villkor ska följas av dem som bedriver licensjakt på björn med
hjälp av åtel. Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd av beslutet och
i strid med fredningsbestämmelserna i 3 § jaktlagen (1987:259). Straffbestämmelserna för jaktbrott finns i 43 och 44 §§ samma lag.
Enligt beslutets villkor 4 (se sida 2 av detta beslut) ska åtelansvarig anmäla
sin planerade åtel till Länsstyrelsen Västerbotten i god tid innan åtling ska
påbörjas på platsen. Länsstyrelsen registerför samtliga åtlar. Åtling får påbörjas först när Länsstyrelsen har registrerat åteln och meddelat detta till
åtelansvarig.
Jakt vid åtel får bedrivas under samma jakttid som licensjakt på björn i övrigt genomförs i Västerbottens län. Ingen separat jaktkvot fastställs för åteljakt.
Åteljakt på björn får genomföras i hela Västerbottens län, med de begränsningar som framgår av beslutets villkor 2 och 5 (se sida 2 i detta beslut)
samt villkor 5 och 6 a-d här nedan.
1. Jakt efter björn med hjälp av åtel är endast tillåten vid platser som iordningställts i enlighet med villkoren för åteljakt efter björn enligt detta beslut.
2. Jakt är inte tillåten vid platser som iordningställts i syfte att locka till sig
annat vilt än björn och som inte följer villkoren för åteljakten enligt detta
beslut.
3. Upptag av björnspår med hjälp av hund vid en åtel är inte tillåtet.
4. En person ska vara ansvarig för varje åtel (åtelansvarig).
5. Länsstyrelsen erinrar om att åtel bara får anläggas om markägaren har
gett tillstånd till detta. På Statens mark ovan odlingsgränsen ska även
berört älgjaktlag och berörd sameby ha gett sitt medgivande.
6. Åtelns läge och beskaffenhet.
a. Avstånd till närmaste permanent bebodda hus, till fritidshus
som har sophämtning, till åtel avsedd för viltskådning och till
permanent anlagd och skyltad campingplats ska vara minst
2000 m. Åtelansvarig ska kontakta eventuella andra personer
som under perioden 15 juli – 31 oktober 2015 tillfälligt bor
inom 2000 m från åteln och upplysa dessa personer om åtelverksamheten.
b. Avstånd till väg eller skogsbilväg ska vara minst 200 m.
c. Avstånd till vandringsled ska vara minst 500 m.
d. Åteln ska ej vara synlig från väg eller vandringsled.
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
20
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
e. Som åtelmaterial får användas vilt och slaktrester från vilt
från samma eller angränsande kommun, oförädlat vegetabiliskt material eller mindre förädlade vegetabiliska produkter
avsedda för utfodring av djur. Rester från tamdjur får inte
användas (till tamdjur räknas även ren). Kött från rovdjur får
ej användas som åtelmaterial på grund av risk för spridning
av parasiter.
f. Vid åtling med större vilt får en (1) djurkropp läggas ut.
Mängden åtelmaterial av annat slag (inklusive mindre vilt,
viltslaktrester etc.) får uppgå till högst 25 kg per vecka.
g. Länsstyrelsen erinrar om att lockmedel/doftämnen endast får
användas om de är syntetiska, om de är tillverkade av växtextrakt eller om de är framställda i Sverige av material från
vilda svenska djur.
7. Åtelmaterial får läggas ut från och med den 15 juli 2015 till den dagen
då sista tilldelade björnen fälls eller, i det fall inte alla tilldelade björnar
fälls, till och med 15 oktober 2015. Senast den 25 oktober 2015 eller tio
dagar efter att sista björnen har fällts ska allt åtelmaterial vara bortplockat och åtelplatsen återställd till ett sådant skick att björnar inte förväntas lockas dit.
8. Dokumentation
a. Var och en som bedriver åteljakt på björn ska dokumentera
och rapportera sin verksamhet.
b. Om flera personer bedriver jakt vid samma åtel ska åtelansvarig sammanställa samtliga personers dokumentation.
c. Dokumentationen ska följa befintlig rapportmall (Bilaga 6).
d. Dokumentationen ska lämnas av åtelansvarig till Länsstyrelsen senast den 15 november 2015.
Bilaga 3
PÅSKJUTEN BJÖRN - PLATSUNDERSÖKNING OCH EFTERSÖK
1. Ifylls av länsstyrelsens besiktningsman tillsammans med skytt och jaktledare då björn påskjutits, men inte påträffats död eller avlivats på
skottplatsen. Blanketten ifylls även vid skyddsjakt samt vid andra tillfällen då eftersök genomförs.
2. Kopia sänds alltid till SVA, även om prover inte insamlats.
DATUM
Datum då björnen påsköts
ANMÄLAN
Tidpunkt då påskjutningen
anmäldes
PÅSKJUTEN
MED STÖD AV
Anmäld till
PLATSUNDERS.
/EFTERSÖK
Bara platsundersökning
Namn
SKYTT
År
Månad
Dag
Klockslag
Tim
Min
År
Månad
Dag
Klockslag
Tim
Min
Licensjakt
myndighetsbeslut
Eftersök och platsundersökning
Annat,
ange vilket?
Djur som påskjuts med stöd av 40 b § JF, 9 § JL och 24 kap BrB ska anmälas till polismyndigheten, som ansvarar för
dokumentation och hantering av dessa djur. Detsamma gäller trafikskadade djur.
Telefon
Adress
Mobiltelefon
Postnr
Postadress
e-postadress
JAKTLEDARE
PLATS OCH
AVLOSSADE
SKOTT
Land om annat än Sverige
Namn
Telefon
Adress
Postnr
Jaktområde (vid licensjakt)
Län
Skjutavstånd. Avstånd mellan skytt och björn
då björnen påsköts med första skott?
Tecknade björnen för träff efter
skott/skotten?
Lämnade björnen synligt blodspår då
den lämnade skottplatsen?
Användes hund vid eftersöket?
Om Ja. Ange hundras och om flera
PLATSUNDER- hundar använts – ange ordningsföljd
SÖKNING OCH
EFTERSÖK
Enbart löshund
↑
Stod still
Hur regerade
m björnen?
Användes stöd vid första
skottet?
Skott 2
Skott 1
Ja
Nej
Ja
Nej
Ja
Nej
Hund 1
Ja
Ja
Nej
Skott 3
Nej
Ja
m
Hund 2
Spårhund/löshund
Var eftersöksekipaget utbildat/testat
på björn?
Var eftersöksekipaget tränat på
annat sätt?
Ja
Nej
Har avlossade kulor återfunnits?
Ange antal och var.
Jaktledarens bedömning av björnens skador då björnen
inte påträffats död eller avlivats?
Löshund/spårhund
Ja
Nej
Hår
Nej
Tim
m Klockslag då eftersöket avslutades
Blod
Min
Hund 3
Nej
Eftersök har genomförts till dess
Tim
Klockslag då eftersöket startade
Ja
Ja
Nej
Mobiltelefon
Tillhörde hund och hundförare det
egna jaktlaget?
Har DNA-prover överlämnats till
besiktningsmannen?
Sprang
Hur långt kunde blodspåret följas?
Enbart spårhund
Har DNA från den påskjutna björnen insamlats?
→
Gick i normal takt
Telefon
Hur långt kunde björnen spåras från skottplats till sista
björnspår?
UNDERSKRIFTER
Koordinater Rikets nät (RT90)
Kommun
Eftersöksjägarens namn
RESULTAT
ELLER
BEDÖMNING
AV BJÖRNENS
SKADOR
Postadress
Detaljerad karta över platsundersökning och eftersök ska bifogas
Hur många skott avlossades mot björnen?
PROV
Mobiltelefon
Skottplats (ange namn som finns på karta 1:100 000)
Ange var skottet/skotten troligtvis
träffade?
Länsstyrelsens Id-nr
Kött/vävnad
Spillning
Insamlade prover ska snarast sändas till SVA
Björnen påträffats
död
Björnen är
oskadad
Björnen påträffats
skadad och avlivats
Björnen är
lätt skadad
Grund för bedömningen ovan? Skriftlig utförlig motivering krävs!
Kompletterande information lämnas på sidan 2.
Besiktningsman
Jaktledare
Namnförtydligande
Namnförtydligande
NAT URVÅRDSVERKET 201 4, BLANKETT PÅSKJUTEN BJÖ RN – PLAT SUNDERSÖ KNING OC H EFT ERSÖK , VERSION 1.0
Björnen inte
kan anträffas
Björnen är
allvarligt skadad
Min
Bilaga 3, Sidan 2
KOMPLETTERANDE
INFORMATION
Bilaga 4
REGISTRERING AV FÄLLD/DÖD BJÖRN
1. Ifylld blankett lämnas till länsstyrelsens besiktningsman, som registrerar relevanta uppgifter i Rovbase.
2. Besiktningsmannen sänder kopia till SVA tillsammans med proverna.
DATUM
Tidpunkt då björnen
fälldes/påsköts
År
Månad
Dag
Klockslag
Tim
Min
Djur som fälls med stöd av 40 b § JF, 9 § JL och 24 kap BrB ska anmälas till polisen, som
ansvarar för hantering av dessa. Gäller även trafikdödat djur och djur som påträffas dött (fallvilt).
ANMÄLAN
SKYTT
Tidpunkt då björnen
anmäldes
År
Månad
Dag
Klockslag
Namn
Telefon
Adress
Postnr
Namn
Telefon
Adress
Postnr
Skottplats Koordinater Rikets nät (RT 90)
↑
→
l__l__l__l__l__l__l__l
l__l__l__l__l__l__l__l
Län
Postadress
MÄRKT
DJUR
Mobiltelefon
Postadress
Jaktområde
Om skott- & fallplats
är olika, ange koordinater för båda.
Älgjakt
Skjuten för hund
Skjuten från postställe
l__l__l__l__l__l__l__l
Implantatsändare i bukhålan
Hane ♂
PROVER
Tillhandahålls för
besiktningsman
MÅTT
Åtel
Öronmärke V/H öra
ange färg och nr
Radiohalsband
ange nr
Totalvikt kg
(inte urtagen)
Skjuten vid gå/smygjakt
Antal avlossade skott
Tatuerad på insidan av
läpparna. Ange nr:
VIKTER
(vägda)
Hona ♀
Ålder – uppskatta björnens ålder
Passad vikt kg
Tand
Könsdelar
Slaktvikt kg
Hårprov
Muskel
Spene
Hudprov
(referensprov)
MÅTT, VIKTER OCH PROVER TAS INTE OM HELA BJÖRNEN TILLFALLER STATEN
1. Bröstomfång
cm
2. Kroppslängd
utan svans
cm
3. Huvudomkrets
– största
cm
4. Huvudlängd
cm
5. Framfot
– bredd
Testikel
längd x bredd
l__l__l__l__l__l__l__l
På annat sätt
(ange vilket)
Ange antal hundar
Antal deltagande jägare
KÖN OCH
ÅLDER
Största spenen
längd x bredd
Fallplats Koordinater Rikets nät (RT 90)
↑
→
Kommun
Riktad björnjakt
JAKTSÄTT
m.m.
(flera alt. kan
anges)
Anmäld till
Land om annat än Sverige
Skottplats (ange namn som finns på karta 1:100 000)
PLATS
Min
Länsstyrelsens Id-nr
Mobiltelefon
e-postadress
JAKTLEDARE
Tim
Rovbase Id (M-nr)
cm
X
mm
X
mm
NAT URVÅRDSVERKET 201 4, BLANKETT B1 REG IST RERI NG AV FÄLLD/DÖ D BJÖ RN, VERSIO N 1.0
Bilaga 4, sidan 2
MÅTTHJÄLP
MÅTT, VIKTER OCH PROVER TAS INTE OM HELA BJÖRNEN TILLFALLER STATEN
Mät på oflådd björn. Använd plastmåttband och skjutmått samt lämplig våg. Mått av framfots dyna mäts på djurets H
sida. Vägda vikter anges i kg med minst en decimal. Minst en vikt ska anges.
1. Bröstomfång
Mät strax bakom frambenen (se skiss).
2. Kroppslängd
Björnen i bröstläge. Nosen mot underlaget. Mät från nosspets till svansrot genom att följa kroppens
kontur (se skiss).
3. Huvudomkrets
Huvudets största omkrets (se skiss).
4. Huvudlängd
Mät från nosspets till skallbenets bakkant (se skiss).
5. Framfots bredd
Mät stora dynans bredd (se skiss).
Största spenen
Största spenens höjd x bredd vid basen (använd skjutmått).
Testikel
Längd x bredd av testikel. Mät på oflådd kropp (använd skjutmått).
Övrig information
Bilaga 5
BESIKTNING, PROVTAGNING OCH MÄRKNING AV FÄLLD/DÖD BJÖRN
1. Blanketten fylls i av länsstyrelsens besiktningsman som registrerar relevanta uppgifter i Rovbase.
2. Besiktningsmannen sänder kopia till SVA tillsammans med proverna.
DATUM
Besiktningsdatum och
klockslag
År
Månad
Dag
Klockslag
Tim
Min
Rovbase Id (M-nr)
ANMÄLAN
Besiktningsmannen fick
kännedom om fälld björn
År
Månad
Dag
Klockslag
Tim
Min
Länsstyrelsens Id-nr
BESIKTNING
AV
Helkropp (oflådd)
Helkropp (urtagen)
Helkropp och åtskilt skinn
BESIKTNING
VAR
På skottplatsen/
fallplatsen
Slakteri (ange var)
På annan plats (ange var)
KONTROLL
AV
LÄMNADE
UPPGIFTER
Platsangivelser
Djurets ev. märkning
Djurets vikt
Djurets kön
Bedömd ålder
Eventuella rättelser skrivs under anmärkning nedan
Slaktkropp och åtskilt skinn
Färska skador
NOTERA
SYNLIGA
SKADOR
Äldre skador
PROVER
Tand
Vätska i spenar
SÄRSKILD
PROVTAGNING
Könsdelar
Ja
Nej
Hårprov
Vätskans färg
Muskel
Vit
Hudprov
Spene
(referensprov)
Svagt vit
Genomskinlig
Öppna magsäcken och ange maginnehållet
Ej kontrollerat
Öppna tarmen och ange eventuell parasitförekomst
Ej kontrollerat
ANMÄRKNING
IDENTIFIERING
EV. TIDIGARE
MÄRKNING
MÄRKNING VID
BESIKTNING
BJÖRNSKINNETS
ÄGARE
CHIP FÖR
MÄRKNING AV
BJÖRNKRANIE
OCH KVITTENS
AV CHIP
BJÖRNKRANIETS
ÄGARE (om
annan än
skinnets
ägare)
BESIKTNING,
PROVTAGNING
OCH
MÄRKNING
UTFÖRD AV
Nr på eventuellt CITES-tillstånd
Skriv mikrochipnr
Skanning av kropp efter ev. tidigare
mikrochip (ange placering)
Skinn - mikrochipnr
Nymärkning med synligt mikrochip (ange placering – om annat än flåsnitt)
Ej kontrollerat
Namn
Telefon
Adress
Mobiltelefon
Postnummer
Postadress
Kranie - mikrochipnr
Land om annat än Sverige
Chip för märkning av kranie är överlämnat och kvitterat
Namnunderskrift
Namnförtydligande
Namn
Telefon
Adress
Mobiltelefon
Postnummer
Postadress
Land om annat än Sverige
Besiktningsman
Mobiltelefon
Underskrift
e-postadress
NAT URUVÅRDSVERKET 2014, BLANKETT BESI KTNING, PROVT AG NI NG O CH MÄRKNING AV F ÄLLD/DÖ D BJÖ RN, VERSIO N 1.0
Länsstyrelse
Bilaga 5, sidan 2
PROVTAGNING
Från en björn fälld under licensjakt där skinn, skelett (inkl. kraniet) och kött får behållas tas följande prover.
För björnar som sänds hela till SVA sker prov- och måttagning vid anstalten!
Proverna packas var för sig i väl förslutna, märkta plastpåsar (ange typ av prov och Rovbase Id eller Länsstyrelsens
Id). Hårprover i papperskuvert. Frys sedan proverna så fort som möjligt. Skicka de frysta proverna i bifogat vadderat
svarskuvert, tillsammans med kopior av denna blankett och blanketten Registrering av fälld/död björn.
Referensprovet skickas i det för ändamålet förmärkta svarskuvertet!
För ytterligare information kontakta SVA: Tomas Meijer, telefon 018-67 44 78
TAND
För åldersbestämning. 1:a premolaren i första hand överkäken och i andra hand
underkäken (fig. 1). Skär runt tanden med en tandmejsel eller tunnbladig spetsig kniv
tills dess tanden kan plockas loss med fingrarna, notera att tandroten är bakåtböjd.
BRYT EJ! Tandroten bryts lätt, och åldersbestämningen blir då felaktig.
Om tanden bryts ska ytterligare en tand tas!
KÖNSDEL
För kontroll av könsmognad samt undersökning av eventuella sjukliga förändringar. På
hanbjörnar tas båda testiklarna. Om testiklarna fortfarande sitter på kroppen, försök att
ta med så mycket av sädesledarna som möjligt. På honor tas livmodern och äggstockar
(fig. 2). Tjockleken på livmodern är maximalt 1,5 cm. Är du osäker kan du föra in en
trubbig pinne i vaginan, och på så sätt se var livmodern är. Försök att skära av
livmodern så långt bak som möjligt – helst en bit in i kanalen i bäckenet – och se till att
hela livmodern med båda äggstockarna kommer med.
HÅRPROV
För analys av födoval. Ryck loss minst 50 hårstrån från ryggen (puckeln). Låt dessa torka innan de packas, helst i papperskuvert. Ta ej
i hårrötterna utan gummihandskar.
MUSKELPROV
För analys av släktskap och radioaktivitet. Tag muskelvävnad motsvarande ca 200 gram. Kan vara flera mindre muskelbitar.
HUDPROV
Skär loss en hudbit från buksnittet. Hudbiten bör vara minst 1 x 5 cm. Referensprov, som sändes till SVA i separat försändelse.
SPENE
För analys av björnhonornas reproduktionsstatus. Identifiera den största spenen (av totalt 6 spenar). Det ska vara den spene för vilken
vätska och mått anges i protokollet. Använd stansverktyget, det speciellt framtagna verktyget, för att skära ut provbiten med spene och
underliggande juvervävnad (liknar underhudsfett). Gummikorken som skyddar den vassa ändan flyttas först till den trubbiga ändan,
som grepp och skydd för handen. Placera stansverktyget över spenen, skär med skruvande rörelser genom hud och
underhudsvävnad ända ner till ren muskulatur (bukvägg- eller bröstkorgsmuskulatur). Dra därefter provspenen uppåt och använd
kniv för att skära loss "botten" på den cylinder vävnad som bildats. Var noga med att skära så pass långt ner, att alla vävnadslager
(eventuell juvervävnad) ovanför muskulaturen följer med.
Bilaga 6
DOKUMENTATION AV ÅTELJAKT PÅ BJÖRN 2015
Den ifyllda blanketten lämnas till Länsstyrelsen senast den 15 november 2015.
Adress: Länsstyrelsen Västerbotten, 901 86 Umeå.
Åtelansvarig bör behålla en kopia.
Namn
ÅTELANSVARIG
Telefonnummer
Åtelns ID-nr
Epost-adress
(står i brevet som du fick av Länsstyrelsen i samband med anmälan av åteln)
ÅTELPLATS
Är det en tidigare åtelplats? För vad i så fall?
När påbörjades åtlingen?
ÅTLING
När avslutades åtlingen?
Vilket åtelmaterial användes och ungefär hur många kg totalt under säsongen?
Sågs det spår eller spillning av björn vid åteln? I så fall - hur ofta?
Sågs det björn vid åteln? I så fall – hur många och hur ofta?
OBSERVATIONER
Sågs det andra rovdjur vid åteln? I så fall – vilken art och hur ofta?
Hur många personer jagade vid åteln?
JAKT VID ÅTELN
Sköts det på björn vid åteln?
Skriv gärna några kommentarer.
Mer plats finns på baksidan. Eller bifoga ett separat dokument.
KOMMENTARER
Bilaga 6, sidan 2
KOMMENTARER
forts.
Länsstyrelsen
Västerbotten
Beslut
29
Datum
Ärendebeteckning
2015-06-29
218-5404-2015
Bilaga 7
Lathund för björnskyttar 2015
Västerbottens län
Kontrollera före jakten:
Jaktledare
Vem är jaktledare?
Jakttid
21 augusti - 15 oktober
Fr.o.m. en timme före solens uppgång till två
timmar före solens nedgång.
Tilldelning
Ta reda på hur många björnar som återstår
Telefon: 010 – 225 41 15
Hundar
Högst två hundar.
Åtel
Endast efter anmälan till Länsstyrelsen.
Kolla villkoren i jaktbeslutet.
Spårupptag med hund är ej tillåtet.
Eftersökshund Var och hur snabbt kan den vara på plats?
Ev. fällavgift
Fastställs av jakträttsupplåtaren.
Efter skott:
Markera skottplatsen i terrängen.
Anmälan
Till Länsstyrelsen utan dröjsmål och senast
kl. 21:00 samma dag – skytt, jaktledare,
plats, var och när björnen fälldes, kön och
ålder samt jaktsätt.
Påskjuten björn anmäls snarast.
Telefon: 010 – 225 41 20
Påskjutning
Skytten tillsammans med jaktledaren ansvarar
för platsundersökning samt för eventuellt eftersök
Prover
Tand, könsdelar, spene, hår-, hud- och muskelprov (tas av besiktningsman)
Blanketter
Fyll i blanketter – Registrering av fälld/död björn
och Besiktning, provtagning och märkning av
fälld/död björn.
Vid påskjutning använd Påskjuten björn – platsundersökning och eftersök.
Vid åteljakt använd Dokumentation av åteljakt
på björn 2015.
Besiktning
Björnen ska besiktigas utan dröjsmål.
För att underlätta besiktningsmannens arbete;
sätt in en pinne i munnen på björnen för att
hålla den öppen innan likstelheten inträder.
Försäljning
Intyg från Jordbruksverket krävs
Märkning
Av skinn omgående vid besiktning.
Av kranium inom sex månader.
© Länsstyrelsen i Västerbottens län 2015