RAPPORT Energieffektiv avfuktning

RAPPORT
Handläggare
Datum
Alexander Larmérus
2015-05-18
Telefon
Projektnummer
010-505 10 98
595512
E-mail
alexander.larmerus@afconsult.com
Sustainable Innovation AB och Statens fastighetsverk
Energieffektiv avfuktning
Utvärdering av pilotprojekt
ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169 99 Stockholm Sweden
Phone +46 10 505 00 00, Registered office in Stockholm, www.afconsult.com
Corp. id. 556185-2103, VAT SE556185210301
Energieffektiv avfuktning Utvärdering av pilotprojekt ÅF maj 2015 slutversion
Page 1 (23)
RAPPORT
Sammanfattning
Statens fastighetsverk arbetar tillsammans med Sustainable Innovation AB för att
förbättra bevarandeklimatet i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Målet är att skapa
säkra, energieffektiva lösningar som ger önskat bevarandeklimat och samtidigt
förenklar och effektiviserar driften av SFV:s byggnader. Arbetet sker inom ramen för
projektet Lösningar för energieffektivisering inom lokalsektorn som delfinansieras av
Energimyndigheten.
Följande pilotprojekt har ingått i utvärderingen:





Kina slott – Jämförelse mellan sorptionsavfuktare och skyddsvärme
Vakttältet – Avfuktare med varmkondensering
Vasamonumentet – Sorptionsavfuktare med våtluftsutsläpp
Västra hästholmen – Jämförelse mellan sorptionsavfuktare och kylavfuktare
Gripsholms slott – Sorptionsavfuktare med våtluftsutsläpp
För samtliga projekt mättes temperatur och relativ fuktighet i det utrymme som
avfuktades. Under samma tidsperiod mättes även eleffekter på avfuktare eller
elradiatorn som användes för att kontrollera den relativa fuktigheten.
Pilotprojekten utformades av Sustainable Innovation AB, Statens fastighetsverk,
Anders Hedlund och ÅF. Installation och drift av pilotprojekten sköttes av SFV lokala
förvaltare. Sustainable Innovation AB ansvarade för mätutrustning, samt insamling av
mätdata. Mätutrustningen placerades ut och driftsattes av SFV:s lokala förvaltare eller
dess ombud.
Under pilotprojektens gång påträffades ett antal problem, däribland var insamling av
mätdata samt styrning av sorptionsavfuktare de största. I Vasamonumentet fungerade
inte styrningen via Hygropro, vilket ledde till att sorptionsavfuktaren gick kontinuerligt.
Detta ledde i sin tur att den relativa fuktigheten stundtals blev mycket låg i
byggnaden. Styrning via Hygropro i Rum 122 i Gripsholms slott var ej satt enligt
mögelkurva. Fukt- och temperaturgivare till mätning var placerade nära torrluftsflödet
vilket kan ha introducerat en felkälla i mätningarna.
Sorptionsavfuktaren i Kina slott som betjänade röda rummet och entréhallen
fungerade endast korrekt under en mindre del av mätperioden. Att avfukta röda
rummet med sorptionsavfuktaren gav en uppskattad genomsnittlig eleffekt på cirka
280 W, vilket kan jämföras med den eluppvärmda kamflänsradiator som betjänade
gula rummet och som hade en genomsnittlig eleffekt på 630 W enligt elloggningen.
Kamflänsradiatorn i gula rummet styrdes mot att hålla ett konstant relativ fuktighet,
vilket gav upphov till en mindre energibesparing.
Vakttältet avfuktades med en avfuktare från Airwatergreen, AWD450. Avfuktaren
arbetade mot att hålla ett konstant börvärde 55 %, vilket inte nåddes då avfuktaren
var underdimensionerad sett till byggnadens fuktlast. Kondensering utfördes utan
problem även vid låga inomhustemperaturer (lägst 0 °C).
Vid framtida installationer bör större vikt läggas på att funktionsprova avfuktare och
styrning i samband med driftsättning. Säkerhetsfunktioner såsom larm vid hög eller
låg relativ fuktighet bör installeras i samband med installation av avfuktare.
Utvärdering av pilotprojekt
Page 2 (23)
RAPPORT
Innehållsförteckning
1 Inledning ........................................................................................................ 4
2 Utvärderingsmetod .......................................................................................... 5
3 Kina slott – Jämförelse mellan sorptionsavfuktare och skyddsvärme....................... 6
3.1 Beskrivning ............................................................................................... 6
3.1.1 Röda rummet ...................................................................................... 6
3.1.2 Gula rummet ...................................................................................... 8
3.2 Mätperioder .............................................................................................. 8
3.3 Utvärdering............................................................................................... 9
3.3.1 Jämförelse röda och gula rummet ........................................................ 10
4 Vakttältet – Avfuktare med varmkondensering .................................................. 11
4.1 Beskrivning ............................................................................................. 11
4.2 Mätperiod ............................................................................................... 13
4.3 Utvärdering............................................................................................. 13
5 Vasamonumentet – Sorptionsavfuktare med våtluftsutsläpp ................................ 15
5.1 Beskrivning ............................................................................................. 15
5.2 Mätperioder ............................................................................................ 16
5.3 Utvärdering............................................................................................. 17
6 Västra hästholmen – Jämförelse mellan sorptionsavfuktare och kylavfuktare ......... 18
6.1 Beskrivning ............................................................................................. 18
6.2 Mätperioder ............................................................................................ 19
6.3 Utvärdering............................................................................................. 19
7 Gripsholms slott – Sorptionsavfuktare med våtluftsutsläpp.................................. 20
7.1 Beskrivning ............................................................................................. 20
7.2 Mätperioder ............................................................................................ 21
7.3 Utvärdering............................................................................................. 21
8 Slutsats ........................................................................................................ 22
8.1 Rekommendationer till framtida installationer.............................................. 22
8.2 Framtida undersökningar .......................................................................... 23
Utvärdering av pilotprojekt
Page 3 (23)
RAPPORT
1 Inledning
Statens fastighetsverk arbetar tillsammans med Sustainable Innovation för att
förbättra bevarandeklimatet i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Målet är att skapa
säkra, energieffektiva lösningar som ger önskat bevarandeklimat och samtidigt
förenklar och effektiviserar driften av SFV:s byggnader. Arbetet sker inom ramen för
projektet Lösningar för energieffektivisering inom lokalsektorn som delfinansieras av
Energimyndigheten. Pilotprojekten genomfördes under slutet av 2014 och fortsatte till
mitten av 2015.
Pilotprojektens utformning har tagits fram genom samarbete mellan Sustainable
Innovation, Statens fastighetsverk, A. Hedlunds Ingenjörsbyrå och ÅF under slutet av
2014. Statens fastighetsverks lokala förvaltning har varit ansvariga för installation och
drift av pilotprojekten, samt att placera ut mätutrustning. Mätutrustning samt loggning
utfördes av Sustainable Innovation.
Rapporten sammanställdes av Alexander Larmérus, ÅF-Infrastructure AB.
Stockholm i maj 2015
ÅF-Infrastructure AB
Energieffektivisering
Utvärdering av pilotprojekt
Page 4 (23)
RAPPORT
2 Utvärderingsmetod
Nedan följer en kort beskrivning av det tillvägagångssätt som användes vid
utvärderingen.
Utvärderingen utfördes efter följande punkter:



Kort beskrivning av pilotprojekt, med betoning på:

Pilotprojektets syfte

Ingående utrustning och funktion, samt använd mätutrustning

Mätmetodik
Eventuella problem under pilotprojektets gång som påverkat:

Mätdata

Driftsäkerhet

Utrustning
Utvärdering av mätdata

Analys baserat på mätningar av temperatur och relativ fuktighet i
utrymmet som utreds

Beräkning
och
analys
av
avfuktarens
energianvändning,
energieffektivitet och avfuktningskapacitet där tillämpbart
I de pilotprojekt där flera typer av avfuktningsmetoder användes genomfördes också
en
jämförelse
av
resultat
och
skillnaderna
analyserades.
Respektive
avfuktningsmetods energianvändning och energieffektivitet utreddes i de fall det var
möjligt.
Utvärdering av pilotprojekt
Page 5 (23)
RAPPORT
3 Kina slott – Jämförelse mellan sorptionsavfuktare
och skyddsvärme
Pilotprojektets syfte är att jämföra inomhusklimat och energianvändning i två
likvärdiga rum, där ena rummet avfuktas med en sorptionsavfuktare och det andra
rummet värms av kamflänsradiatorer.
Röda rummet
Entrérummet
Gula rummet
Figur 1: Kina slott
3.1 Beskrivning
Figuren nedan är en översikt av de tekniska installationer som användes under
pilotprojektets gång.
Röda rummet
Entréhallen
Temperaturoch fuktgivare
(för mätning)
Gula rummet
Temperaturoch fuktgivare
(för mätning)
Kondensat till
behållare i källare
Torkad luft
Torkad luft
Fuktgivare
(styr avfuktaren)
Fuktkontroll
DA400
Processluft
Kylluft
Uppvärmd
kylluft
Styrning via
Hygropro
Kamflänsradiator
Figur 2: Översikt av tekniska installationer i Kina slott
Temperatur och relativ fuktighet loggades i både röda och gula rummet.
Kamflänsradiator och avfuktare försågs med individuell elmätning. Mätutrustning
tillhandahölls av Sustainable Innovation och installerades av SFV:s personal. Avfuktad
vattenmängd loggades vid vattenbehållare i källare genom att SFV:s personal skrev
ner datum och vattenmängd som tappats ut.
3.1.1 Röda rummet
En sorptionsavfuktare av typen Fuktkontroll DA400 med luftkyld kondensor användes.
Avfuktaren placerades i entrérummet och torrluft fördes in till röda rummet via en
ventilationsslang. Ett delflöde av torrluften fördes ut till entrérummet. Dörröppningen
mellan det röda rummet och entrérummet försågs med en provisorisk tätning med
plastfolie. Avfuktaren styrdes genom en fuktgivare placerad i röda rummet. Börvärdet
ställdes in till omkring 50 % relativ fuktighet.
Figuren nedan är en principskiss av sorptionsavfuktarens funktion.
Utvärdering av pilotprojekt
Page 6 (23)
RAPPORT
Fuktkontroll DA400
Processluft
Torkad luft
(röda rummet)
Regenereringsluft
Sorptionshjul
Torkad luft
(entrérummet)
Värmebatteri
Våtluft
Luftkyld kondensor
Kylluft
Uppvärmd
kylluft
Kondensat
Vattenbehållare
Avtappning till brunn
Figur 3: Principschema över sorptionsavfuktaren Fuktkontroll DA400 med luftkyld kondensor och dess uppställning i Kina slott
Vid avfuktningsbehov i röda rummet förs processluften in genom sorptionshjulet där
luften torkas. Den torkade luften delas sedan upp i två flöden där ena flödet förs in till
röda rummet medan ett annat flöde förs in i entrérummet.
Regenereringsluft värms över ett värmebatteri innan det passerar sorptionshjulet. Då
regenereringsluften passerar sorptionshjulet överförs fukt från sorptionshjulet till
regenereringsluften, vilket då kallas för våtluft. Våtluften förs sedan över en
värmeväxlare där den kyls av kylluft från entrérummet. I samband med kylningen
kondenserar vatten från våtluften. Det kondenserade vattnet förs sedan till en
vattenbehållare placerad i Kina slotts källare bredvid en brunn.
Utvärdering av pilotprojekt
Page 7 (23)
RAPPORT
Torrluft till
röda rummet
Våtluft
Regenereringsluft
Processluft
DA400
Rökdetektor
Filter
Luftkyld
kondensor
Torrluft till
entréhallen
Uppvärmd
kylluft
Kylluft
Figur 4: Uppställning av sorptionsavfuktare DA400 i entréhallen
I röda rummet placerades fukt- och temperaturgivare för mätning.
3.1.2 Gula rummet
I gula rummet placerades en kamflänsradiator med en installerad värmeeffekt på 500
W. Kamflänsradiatorn styrdes efter att hålla en konstant relativ fuktighet i gula
rummet. Börvärdet sattes till 55 % relativ fuktighet.
Kamflänsradiator
Hygropro
Figur 5: Uppställning av kamflänsradiator med styrning via HygroPro
Hygropro fungerar på så sätt att inkommande elmatning till kamflänsradiatorn bryts
då den relativa fuktigheten i rummet når ett inställt värde.
3.2 Mätperioder
Kamflänsradiatorn med styrning via Hygropro installerades under mitten av december
2014 och mätningar utfördes fram till slutet på maj 2015. Detsamma gäller för
sorptionsavfuktaren.
Utifrån
analysen
av
mätdatan
upptäcktes
dock
att
sorptionsavfuktaren inte har fungerat korrekt mellan 2015-01-13 till slutet på maj
2015. Orsaken till detta är inte känd och bör utredas vidare.
Utvärdering av pilotprojekt
Page 8 (23)
RAPPORT
3.3 Utvärdering
Under den tid som avfuktaren fungerade korrekt varierade den relativa fuktigheten
mellan 49-50 % och temperaturen varierade mellan 0,5-8 °C.
60
3,5
50
3
2,5
40
2
30
1,5
20
1
10
0,5
Relativ
fuktighet
Röda
rummet [%]
Temperatur
Röda
rummet [°C]
Effekt
DA400 [kW]
2015-01-11 00:00
2015-01-10 00:00
2015-01-09 00:00
2015-01-08 00:00
2015-01-07 00:00
2015-01-06 00:00
0
2015-01-05 00:00
0
Effekt
Temperatur/ Relativ fuktiget
I figuren nedan kan ett utdrag ur den insamlade mätdata från röda rummet ses.
Figur 6: Relativ fuktighet, temperatur och uppmätt eleffekt till sorptionsavfuktare under perioden 2015-05-1-05 till 2015-01-11
Som figuren ovan visar saknas en del mätdata från elloggningen. Avfuktaren håller
den relativa fuktigheten mycket nära 50 % under den period då avfuktaren fungerade
som den skulle. Under mätperioden tömdes 15 liter vatten.
Under den tid som avfuktaren inte fungerade uppmättes som högst en relativ fuktighet
på 72 % i röda rummet. Detta värde uppmättes 2015-02-01 och vid denna tidpunkt
uppmättes även en temperatur i röda rummet på cirka 4 °C.
I gula rummet varierade den relativa fuktigheten mellan 48-68 % och temperaturen
varierade mellan cirka 3-15 °C under den tid som kamflänsradiatorn var installerad. Att
en relativ fuktighet på 68 % kunde uppstå, tyder på att kamflänsradiatorns
installerade effekt är för låg.
I figuren nedan kan ett utdrag av den insamlade mätvärden från det gula rummet ses.
Utvärdering av pilotprojekt
Page 9 (23)
RAPPORT
1
0,9
50
0,8
0,7
40
0,6
30
0,5
0,4
20
0,3
0,2
10
0,1
Relativ
fuktighet Gula
rummet [%]
Temperatur
Gula rummet
[°C]
Effekt
Kamflänsradia
tor [kW]
2015-04-20 00:00
2015-04-19 00:00
2015-04-18 00:00
2015-04-17 00:00
2015-04-16 00:00
2015-04-15 00:00
2015-04-14 00:00
2015-04-13 00:00
2015-04-12 00:00
0
2015-04-11 00:00
0
Effekt
Temperatur/ Relativ fuktighet
60
Figur 7:Relativ fuktighet, temperatur och uppmätt eleffekt till kamflänsradiator i Gula rummet under perioden 2015-04-11 till
2015-04-20
Elloggningen av kamflänsradiatorerna saknar en del mätdata, vilket beror på
mätutrustningen.
Notera hur
temperaturen
i gula
rummet
sjunker
då
kamflänsradiatorn stängs av. Kamflänsradiatorns uppmätta eleffekt uppgick till cirka
630 W, vilket var högre än kamflänsradiatorns installerade effekt. Anledningen till
detta har inte undersökts vidare.
Genom att styra avfuktaren via en Hygropro reducerades kamflänsradiatorns drifttid
med åtminstone cirka 50 h under den tid som pilotprojektet genomfördes (drygt 4
månader). Då en del mätdata saknas, speciellt från elloggningen, är det troligt att den
faktiska drifttidsreduceringen är något större än 50 h.
Om det antas att en avfuktningssäsong är cirka 6 månader skulle det leda till att
kamflänsradiatorns drifttid reduceras med cirka 70 h, vilket skulle motsvara en
energibesparing på cirka 45 kWh per år, vilket motsvarar en procentuell besparing på
ca 1,6 %. Utöver detta reduceras risken för övertorkning jämfört med en
kamflänsradiator utan styrning.
3.3.1 Jämförelse röda och gula rummet
Under den period då sorptionsavfuktaren fungerade korrekt var avfuktaren i drift cirka
68 % av tiden. Enligt tidigare rapport från A. Hedlunds Ing. byrå fördelades
torrluftsflödet på ett sådant sätt att 20 l/s gick in till röda rummet av avfuktarens
maximala torrluftsflöde på 110 l/s. Om denna fördelning antas vara konstant användes
en eleffekt på cirka 280 W för att avfukta röda rummet, vilket kan jämföras med
kamflänsradiatorn som enligt elloggningen använde cirka 630 W i snitt under hela
mätperioden. Detta ska dock endast ses som en uppskattning. Sorptionsavfuktaren
använder processluft från entrérummet. Då luften i entrérummet också avfuktas är det
möjligt att detta kan ha en viss påverkan på resultatet.
Då avfuktaren haft oregelbunden drift, samt på grund av bortfall av mätdata har inte
avfuktarens energieffektivitet (kWh per avfuktad liter vatten) kunnat beräknas.
Utvärdering av pilotprojekt
Page 10 (23)
RAPPORT
4 Vakttältet – Avfuktare med varmkondensering
Syftet med pilotprojektet är att testa en portabel sorptionsavfuktare
varmkondensering som lätt kan placeras ut på platser med fuktproblem.
med
Figur 8: Vakttältet
4.1 Beskrivning
En portabel sorptionsavfuktare med varmkondensering, av typ Airwatergreen AWD450
med WIFI, användes under pilotprojektet. Avfuktaren styrdes via dess inbyggda styroch reglersystem. Kondenserat vatten fördes från avfuktaren till en vattenbehållare
som tömdes manuellt av SFV:s driftpersonal. Vattenbehållaren och slang mellan
avfuktaren och vattenbehållaren värmdes med elkabel för att undvika frysrisk.
Elkabelns energianvändning loggades inte. Vattenbehållaren isolerades med frigolit.
Avfuktaren sattes mot att hålla ett konstant börvärde på 55 % relativ fuktighet.
Styrning mot mögelkurva var tänkt att programmeras in i avfuktarens inbyggda styroch reglersystem, men på grund av tidsbrist kunde detta inte genomföras.
Utvärdering av pilotprojekt
Page 11 (23)
RAPPORT
Airwatergreen
AWD450
Slang till
kondensvatten
Vattenbehållare
Extern
elmätare
???Router
Figur 9: Uppställning av AWD450 med vattenbehållare för kondensvatten
Skorstenen försågs med ett litet skyddstak för att förhindra att regn och snö skulle
komma in i byggnaden på detta sätt.
Avfuktarens egna fukt- och temperaturgivare användes. Avfuktaren var även utrustad
med en extern elmätare samt en intern mätare som mätte antalet genomförda
avfuktningscykler. Mätdata skickades från dessa givare till en webserver via ett 3gmodem. Löpande tömning av vattenbehållaren genomfördes och vid varje tömning
antecknades vattennivåer.
Airwatergreen
AWD450
Processluft
Torkad luft
Kondensat
Vattenbehållare
Figur 10: Principschema över pilotprojekt med Airwatergreen AWD450 i Vakttältet
Utvärdering av pilotprojekt
Page 12 (23)
RAPPORT
4.2 Mätperiod
Avfuktaren installerades under januari 2015, men problem med uppkoppling av
mätutrustning förlängde tiden från installation till att mätdata kunde börja loggas.
Avfuktaren kunde dock startas direkt vid installationen. Mätningar genomfördes mellan
2015-02-02 till 2015-04-13. Under denna tid stod avfuktaren still 2015-03-11 till
2015-03-20. Anledningen till stilleståndet berodde på en kortslutning. Avfuktaren
plockades bort av 2015-04-30.
4.3 Utvärdering
Avfuktaren styrdes efter att hålla ett konstant börvärde på 50 % relativ fuktighet och
av pga. tidsbrist testades aldrig att styra maskinen efter en mögelkurva.
AWD450 avfuktar i cykler och under mätperioden genomförde avfuktaren 555 cykler.
Under mätperioden använde avfuktaren 663 kWh el enligt den externa elmätaren.
Detta gav en genomsnittlig elanvändning per cykel som uppgick till cirka 1,2 kWh.
Genomsnittlig temperatur under mätperioden uppgick 5,5 °C och genomsnittlig relativ
fuktighet uppgick till cirka 65 %.
Mätdata saknas
70
600
500
60
400
50
40
300
30
200
20
100
10
Relativ
fuktighet
[%]
Temperatur
[°C]
Cykler [st]
0
2015-02-02 00:00
2015-02-06 00:00
2015-02-10 00:00
2015-02-14 00:00
2015-02-18 00:00
2015-02-22 00:00
2015-02-26 00:00
2015-03-02 00:00
2015-03-06 00:00
2015-03-10 00:00
2015-03-14 00:00
2015-03-18 00:00
2015-03-22 00:00
2015-03-26 00:00
2015-03-30 00:00
2015-04-03 00:00
2015-04-07 00:00
2015-04-11 00:00
0
Antal genomförda cykler av avfuktaren
Temperatur/Relativ fuktighet
80
Figur 11: Uppmätta värden för temperatur, relative fuktighet och antal cykler under mätperioden
Som figuren ovan visar nåddes ej satt börvärde på relativ fuktighet, mer än under
kortare perioder. Det visar på att avfuktaren hade för liten avfuktningskapacitet i
förhållande till byggnadens fuktlast. Detta var känt redan innan installation av
avfuktaren.
Följande punkter gav en relativt hög fuktlast i Vakttältet under mätperioden:



Byggnaden har aldrig avfuktats tidigare, vilket bör ge en hög initial fuktlast
Byggnaden är mycket otät
Dräneringsproblem runt om byggnaden vilket kan öka fuktlasten
Utvärdering av pilotprojekt
Page 13 (23)
RAPPORT
Resultaten från mätperioden visar på att avfuktaren klarar av att arbeta vid låga
temperaturer. Under mätperioden uppstod inga problem med kondensering, samt
bortförsel av kondenserat vatten. Lägsta uppmätta temperatur under mätperioden var
dock 0 °C. Vattenbehållaren var avsedd att tömmas med jämna mellanrum, som
specificerats med hänsyn till avfuktarens avfuktningskapacitet. Tömning genomfördes
dock inte vid rätt tidpunkt, vilket ledde till att vattenbehållaren svämmade över vid ett
tillfälle. På grund av detta rekommenderas det till framtida installationer, där man vill
mäta vattenmängd, att installera en säkerhetsfunktion som bryter elmatning till
avfuktaren då behållaren är full.
Enligt Airwatergreen uppgår energieffektiviteten hos en AWD450 till ungefär 2 kWh/l.
Således bör cirka 332 liter vatten ha avfuktats under mätperioden. Enligt Marie
Edman-Franzén, förvaltare på SFV, tömdes åtminstone 110 liter vatten under den tid
som avfuktaren var i drift.
Följande punkter är kan utföras för att förbättra möjligheterna att reducera
byggnadens fuktlast.


Tillse att dränering kring byggnaden fungerar
Reducera otätheter i byggnaden
Åtgärderna bör självklart genomföras med byggnadens kulturhistoriska värde i åtanke.
Även om börvärdet på 55 % relativ fuktighet inte nåddes uppgav Marie EdmanFranzén som är förvaltare för Vakttältet att inomhusklimatet i Vakttältet blev bättre
efter att avfuktaren installerats.
Utvärdering av pilotprojekt
Page 14 (23)
RAPPORT
5 Vasamonumentet – Sorptionsavfuktare med
våtluftsutsläpp
Syftet med pilotprojektet är att testa en portabel sorptionsavfuktare
våtluftsutsläpp som lätt kan placeras ut på platser med fuktproblem.
med
5.1 Beskrivning
Vid pilotprojektets genomförande användes en sorptionsavfuktare med våtluftsutsläpp
från Fuktkontroll med en installerad effekt på 1,6 kW. Avfuktaren försågs med styrning
efter mögelkurva med hjälp av HygroPro som tillverkas av Tongdy.
Fuktkontroll
Torkad luft
Processluft
Regenereringsluft
Våtluft
(förs ut via ventil i
vägg)
Sorptionshjul
Värmebatteri
Figur 12: Principschema över pilotprojektet i Vasamonumentet
Under pilotprojektets gång var avfuktaren placerad inomhus och våtluft fördes ut via
kanal kopplad från avfuktarens våtluftsutsläpp till en ventil placerad cirka 3 m ovanför
golvnivån. Regenereringsluft och processluft togs från rummet som betjänades av
sorptionsavfuktaren.
Ursprungligen skulle avfuktaren placeras i en container utanför byggnaden och
torrluften förs in via ventil i fasaden. Därmed skulle ett övertryck hållas inomhus där
inomhusluften hålls torr. När avfuktaren installerades gjordes frånsteg från detta och
avfuktaren placerades istället inomhus och våtluft fördes ut via en ventil i väggen. Se
figuren nedan för en översikt på installationen.
Utvärdering av pilotprojekt
Page 15 (23)
RAPPORT
Våtluft
(utsläpp via
ventil)
Sorptionsavfuktare från
Fuktkontroll
Regenereringsluft
Processluft
Torkad luft
Figur 13: Uppställning av sorptionsavfuktare i Vasamonumentet
Denna typ av installation kan få problem med kondens i ventilationskanalen som för
bort våtluften. Enligt personer som varit på plats under pilotprojektets gång har det
inte förekommit kondens i våtluftskanalen. Andra tänkbara problem med installationen
är vid våtluftsutsläppet, se figuren nedan. Vid olycklig vindriktning kan våtluften blåsa
tillbaka mot byggnadens fasad och mot kanterna av våtluftsutsläppet.
Figur 14: Utsläpp av våtluft via ventil
Mätutrustning tillhandahölls av Sustainable Innovation och installerades av
entreprenör på uppdrag av SFV. Insamling skedde löpande genom överföring via ett
trådlöst bredbandsmodem.
5.2 Mätperioder
Avfuktaren installerades i mitten på februari 2015. Under mars månad saknas mätdata
av okänd anledning.
Utvärdering av pilotprojekt
Page 16 (23)
RAPPORT
5.3 Utvärdering
Innan sorptionsavfuktaren installerades varierade den relativa fuktigheten omkring
cirka 75-85 % och temperaturen varierade under samma period mellan -6 °C och 0 °C.
70
3
60
2,5
50
Relativ
fuktighet
[%]
2
40
1,5
Mätdata saknas
30
Effekt
Temperatur/ Relativ fuktighet
Resultaten från pilotprojektet i Vasamonumentet kan ses i figuren nedan.
Temperatur
[°C]
1
20
0,5
10
2015-04-21 00:00
2015-04-11 00:00
2015-04-01 00:00
2015-03-22 00:00
2015-03-12 00:00
2015-03-02 00:00
0
2015-02-20 00:00
0
Effekt [kW]
Figur 15:Mätresultat från Vasamonumentet
Resultatet visar att avfuktarens styrning via Hygropro inte fungerat korrekt.
Anledningen till detta har inte kunnat fastställas. Följande punkter är en
sammanställning över potentiella anledningar till varför Hygropro inte fungerat enligt
önskemål:





Hygropro tål ej avfuktarens strömbelastning
Fel inställning i Hygropro eller felaktig installation
Fukt- och temperaturgivare i Hygropro ger felaktiga värden, vilket kan bero på
kalibrering av dessa givare
Placering av Hygropro eller mätutrustning ej representativ för klimatet i
rummet
Mätutrustning visar fel värden
Resultatet visare på att sorptionsavfuktaren gått i kontinuerlig drift. Som ett resultat
av detta har den relativa fuktigheten stundtals varit mycket låg, som lägst cirka 20 %.
I slutet av februari var avfuktarens eleffekt hög, cirka 2,6 kW. Detta kan ha berott på
att regenereringsluften inte strypts in korrekt vid installation. Detta har dock inte
kunnat fastställas.
Utvärdering av pilotprojekt
Page 17 (23)
RAPPORT
6 Västra hästholmen – Jämförelse mellan
sorptionsavfuktare och kylavfuktare
Pilotprojektet
syftar
till
att
jämföra
energieffektivitet vid låga temperaturer.
sorptionsavfuktare
och
kylavfuktare
6.1 Beskrivning
Följande avfuktare användes under pilotprojektet:


Munters M170L – Sorptionsavfuktare med luftkyld kondensor
Woods DSC70E – Kylavfuktare
Woods DSC70E ska enligt tillverkaren vara optimerad till låga temperaturer. Vid 10 °C
och 60 % relativ fuktighet har båda avfuktarna ungefär lika stor avfuktningskapacitet
(ca 10 l/h). Energieffektiviteten var tänkt att undersökas genom att mäta avfuktarnas
elanvändning och samtidigt samla avfuktat vatten i en behållare. Denna
vattenbehållare skulle sedan tömmas med jämna mellanrum och i samband med
tömning skulle avtappad vattenmängd noteras.
Munters M170L
Sorptionshjul
Processluft
Torkad luft
Värmebatteri
Regenereringsluft
Våtluft
Luftkyld
kondensor
Uppvärmd kylluft
(förs tillbaka till
utrymmet som
betjänas)
Kondensat
Vattenbehållare
Figur 16: Principschema över uppställning av pilotprojekt med sorptionsavfuktare Munters M170L
Utvärdering av pilotprojekt
Page 18 (23)
RAPPORT
Fukt- och temperaturgivare placerades ut i utrymmet som avfuktarna betjänade.
Avfuktarnas elanvändning mäts. Mätutrustning tillhandahölls av Sustainable
Innovation och installerades av SFV. Driftpersonal från SFV hanterade tömning av
vattenbehållare.
Processluft
Woods DSC70E
Kylbatteri
Värmebatteri
Torrluft
Kondensat
Vattenbehållare
Figur 17: Principschema över uppställning med kylavfuktare Woods DSC70E
6.2 Mätperioder
Installation av Woods DSC70E försenades på grund av att mätutrustning med tillbehör
vandaliserades.
6.3 Utvärdering
Utvärdering har ej kunnat genomföras pga. av att mätdata inte har kunnat samlas in..
Utvärdering av pilotprojekt
Page 19 (23)
RAPPORT
7 Gripsholms slott – Sorptionsavfuktare med
våtluftsutsläpp
Pilotprojektets syfte är att testa en portabel avfuktningslösning som snabbt och enkelt
kan installeras i lokaler med fuktproblem.
7.1 Beskrivning
I testet har en sorptionsavfuktare med våtluftsutsläpp av typen Fuktkontroll DA120
användas. Styrning planerades att ske enligt mögelkurva via HygroPro.
Regenereringsluft och våtluft fördes in respektive ut via ett fönster. För att detta skulle
vara möjligt var det nödvändigt att temporärt ersätta ett fönster med en träskiva
varigenom våtluften fördes ut och regenereringsluften fördes in. Träskivan målades
utvändigt för att efterlikna det fönster som togs bort. Genom att regenereringsluften
tas utifrån påverkas inte tryckbalansen mellan inomhus och utomhus.
Fuktkontroll
Processluft
Torkad luft
Regenereringsluft
Våtluft
(förs ut via fönster)
Sorptionshjul
Värmebatteri
Figur 18: Principschema över uppställning med sorptionsavfuktare i Rum 122
Torrluft
Regenereringsluftintag
Processluft
Fuktkontroll
DA210
Våtluft
Regenereringsluft
Våtluftsutsläpp
Figur 19: Avfuktarens uppställning i Rum 122
Temperatur- och fuktgivare placerades ut i det utrymme som avfuktaren betjänade.
Avfuktarens elanvändning mättes. Mätdata skickas sedan till en server via mobilt
bredband.
Utvärdering av pilotprojekt
Page 20 (23)
RAPPORT
7.2 Mätperioder
Sorptionsavfuktaren driftsattes i mitten av maj 2015. Mätningarna påbörjades redan
under slutet av 2014 och fortsatte till mitten av maj.
7.3 Utvärdering
Effekt
Relativ
fuktighet
[%]
Temperatur
[°C]
Effekt [kW]
2015-04-29 00:00
2015-04-27 00:00
2015-04-25 00:00
2015-04-23 00:00
2015-04-21 00:00
5
4,5
4
3,5
3
2,5
2
1,5
1
0,5
0
2015-04-19 00:00
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
2015-04-17 00:00
Temperatur/ Relativ fuktighet
Mätdata i form av relativ fuktighet, temperatur och avfuktarens uppmätta eleffekt kan
ses i figuren nedan för perioden 2015-04-17 till 2015-04-29.
Figur 20: Mätdata från Rum 122 i Gripsholmsslott under perioden 2015-04-17 till 2015-04-29
Figuren ovan visar att styrningen slutat fungera under vissa perioden 2015-04-18 till
2015-04-22. Under denna period har då avfuktaren gått kontinuerligt vilket har
resulterat i att den relativa fuktigheten nått cirka 30 % som lägst. Under övrig tid då
avfuktarens styrning har fungerat var den relativa fuktigheten omkring 40 % relativ
fuktighet. Anledningen till att avfuktaren har hållit 40 % relativ fuktighet istället för att
styras via en mögelkurva är inte känt och bör utredas vidare.
Driftansvariga har uppmärksammats om avfuktarens styrproblem. Eventuellt har
temperatur- och fuktgivare placerats i torrluftsflödet, vilket kan ha påverkat
mätresultaten. Dessa givare har flyttats 2015-05-18 till samma plats som där
Hygropro:n är placerad. Vid samma tillfälle upptäcktes att styrningen i Hygropro inte
var satt i autoläge, dvs. styrning efter mögelkurva. Det är oklart efter vilket börvärde
avfuktaren har arbetat efter under pilotprojektets genomförande.
Utvärdering av pilotprojekt
Page 21 (23)
RAPPORT
8 Slutsats
I denna rapport har fem pilotprojekt utvärderats. Under pilotprojektens genomförande
har ett antal problem påträffats, vilket har påverkat pilotprojektens resultat.
Problemen har bl.a. omfattat:


Styrning av avfuktare

Hygropro har ej fungerat enligt önskemål för två av pilotprojekten,
därmed har inte styrning efter mögelkurva kunnat utvärderas

Avfuktare i Kina slott var endast i drift under en kortare period
Insamling av mätdata

Mätutrustning

Uppkoppling av mätutrustning till server via mobilt bredband

Förlorad mätdata på grund av vandalisering
Dessa problem har begränsat de slutsatser som kan dras från pilotprojekten.
Pilotprojektet som genomfördes i Kina slott visade att det är möjligt att uppnå en
energibesparing genom att låta kamflänsradiatorer styras mot den relativa fuktigheten
i det utrymme som kamflänsradiatorn betjänar. Den relativa fuktigheten varierade
dock mer i gula rummet där den relativa fuktigheten sänktes med hjälp av en
kamflänsradiator jämfört med röda rummet som betjänades av en sorptionsavfuktare.
Eventuellt är det möjligt att den relativa fuktigheten kan hållas närmare inställt
börvärde i gula rummet om den installerade värmeeffekten ökas. Genom att styra
kamflänsradiatorerna efter relativ fuktighet reduceras även risken för övertorkning.
Installationer där sorptionsavfuktare styrdes via Hygropro har inte fungerat enligt
önskemål. Anledningen till detta har inte kunnat fastställas. I Vasamonumentet ledde
detta till att sorptionsavfuktaren gick kontinuerligt, vilket gav lägre relativ fuktighet än
vad som är önskvärt.
8.1 Rekommendationer till framtida installationer
Driftsäkerhet är en mycket viktig faktor att ta hänsyn till i kulturhistoriska värdefulla
byggnader. Vid framtida installationer bör följande punkter övervägas:



Installation av larmfunktion vid låg/hög relativ fuktighet, eventuellt kan denna
funktion också kopplas till att bryta inkommande elmatning för att undvika
övertorkning
Installationen inklusive dess styrning måste funktionsprovas i sin helhet vid
driftsättning
Vid avfuktning med kondensering bör avfuktaren förses med en
säkerhetsfunktion som bryter inkommande elmatning till avfuktaren vid
läckage.
Det är också fördelaktigt att genomföra mätningar av relativ fuktighet och temperatur,
samt om mätvärden kan vara tillgängliga via en web-lösning.
Vid mindre och tillfälliga installationer bedöms det därför mest driftsäkert att använda
avfuktare med integrerad styrning. Det är fördelaktigt om den integrerade styrningen
kan kompletteras med styrning mot mögelkurva. Styrning mot mögelkurva, samt
eventuell energibesparing kopplad till styrmetoden har dock inte kunnat utvärderas i
denna rapport.
Vid mer omfattande, komplexa och permanenta installationer av avfuktare kan det
vara fördelaktigt att förse avfuktare med externt styrsystem.
Utvärdering av pilotprojekt
Page 22 (23)
RAPPORT
8.2 Framtida undersökningar
Vid framtida undersökningar rekommenderas pilotprojekt utformas efter följande
punkter:



Färre antal byggnader: En byggnad är tillräcklig
Kortare mätperioder: 1-2 veckor
Utökade mätningar

Relativ fuktighet och temperatur inomhus

Relativ fuktighet och temperatur i torrluftsflödet (om avfuktare
används)

Relativ fuktighet och temperatur utomhus

El till avfuktningsinstallationer

Vid kondensering bör även vatten mätas upp
Genom att begränsa mätperioderna reduceras risken också för övertorkning.
Exempel på framtida utredningar:


Utredning angående energieffektivitet för olika typer av avfuktare och
avfuktningsmetoder, samt styrmetoder
Placering av samma sorts avfuktare samt hur detta påverkar dess
energianvändning
Vakttältet är ett exempel på en byggnad där utökade projekt skulle kunna
genomföras.
Utvärdering av pilotprojekt
Page 23 (23)