12 februari - Kalmar kommun
PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-02-12 Tillgänglighetsrådet Tid Torsdagen den 12 februari 2015, kl. 16:00 – 18:00 Plats Ks-salen, Stadshuset, Östra Sjögatan 18 Kalmar Omfattning §§ 1-14 Beslutande Dzenita Abaza (S) Ingemar Einarsson (C) Michael Ländin (S) Lars Holmberg (V) Kerstin Edvinsson (M) Marianne Dahlberg (S) Elisabeth Gustavsson (S) Fredrik Persson (S) Linnea Kroon Björn Melin Krister Ekström Roland Vigersved Allan Johansson ordförande, kommunstyrelsen servicenämnden omsorgsnämnden samhällsbyggnadsnämnden socialnämnden kultur- och fritidsnämnden Södermöre kommundelsnämnd Överförmyndarnämnden DHR reumatikerföreningen FSO FSO SRF Ersättare Kajsa Hedin (M) Per Dahl (M) Samuel Watanen (KD) Anna-Britt Wejdsten (FP) Birgitta Lindholm Christer Johansson Gunnel Persson Urban Algotsson servicenämnden omsorgsnämnden samhällsbyggnadsnämnden överförmyndarnämnden DHR FSO Reumatikerföreningen SRF Övriga närvarande Cecilia Fried § 8 Maria Hammarström § 9 Niklas Cedergren § 9 Gunilla Svensson § 10 socialförvaltningen Antidiskrimineringsbyrån Sydost Antidiskrimineringsbyrån Sydost serviceförvaltningen 2 (6) Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-02-12 Sekreterare Louise Weidolf Justeras Dzenita Abaza ordförande Björn Melin Reumatikerföreningen 3 (6) Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-02-12 §1 Inledning Ordförande Dzenita Abaza förklarade sammanträdet för öppnat och hälsade alla välkomna. Dzenita berättar om utvecklingsområden inom tillgängligheten som hon vill genomföra. Exempel är en gemensam utvecklingsdag under året och införande av ett tillgänglighetspris. §2 Val av justerare Beslut Björn Melin, Reumatikerföreningen, utsågs att jämte ordföranden justera dagens protokoll. §3 Fastställande av föredragningslista Beslut Upprättat förslag till föredragningslista godkändes med tillägg för att några punkter anmäldes under Övrigt. §4 Genomgång av protokoll från tillgänglighetsrådets sammanträde den 27 november 2014 Beslut Protokollet lades till handlingarna. §5 Val av vice ordförande och andre vice ordförande Beslut Linnea Kroon, DHR valdes till vice ordförande för mandatperioden och Krister Ekström, FSO valdes till andre vice ordförande. §6 Datum för tillgänglighetsrådet 2015 samt förslag på tider Beslut Rådet beslöt att rådemötena ska hållas mellan kl.15.00 – 17.00 under 2015. Rådet träffas följande datum: 16 april, 10 september, 17 december. §7 Förslag på revidering av Reglemente för tillgänglighetsrådet Louise Weidolf föredrog förslag på revideringar av reglementet för tillgänglighetsrådet. Revideringen består framför allt av modernisering av texten samt 4 (6) Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-02-12 tillägget att Södermöre kommundelsnämnd och överförmyndarnämnden ska ingå i rådet. Organisationerna framförde önskemål om att även de skulle utöka antalet ledamöter så att fördelningen mellan kommunen och organisationerna blir mer lika. Beslut Rådet beslöt att anta förslaget till revidering med tillägget att utöka även organisationernas deltagare med ytterligare två ledamöter och samma antal ersättare. Förslaget på reglemente kommer att gå vidare till kommunstyrelsen för vidare beslut. §8 Information angående ersättningsnivån för personliga assistenter Förvaltningschefen för socialförvaltningen, Cecilia Fried, informerade om ersättningsnivån för personliga assistenter inom LSS. 2013 beslöt socialnämnden i Kalmar kommun om egen schablonersättning utifrån att man anser att den statliga schablonen är lite för grov. Räcker inte den ersättningen görs en prövning utifrån den enskilda situationen. Organisationerna framförde att man upplever ersättningen som låg och att en högre flexibilitet önskas då problem kan uppstå som vid olika aktiviteter då brukare och den personliga assistenten inte kan göra sakerna ihop fullt ut. Cecilia informerade om att socialnämnden har gett i uppdrag att utreda om att lägga ut personliga assistentuppdragen på entreprenad. Beslut Informationen noteras till protokollet. §9 Information om ändringar i diskrimineringslagen, bristande tillgänglighet Maria Hammarstöm och Niklas Cedergren från Antidiskrimineringsbyrån Sydost informerade om bristande tillgänglighet som från 1 januari 2015 är en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Det nya förbudet mot diskriminering ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Beslut Informationen noterades och bifogas protokollet. § 10 Information om tillgänglighetsarbetet på serviceförvaltningen Gunilla Svensson från serviceförvaltningen informerade om deras tillgänglighetsarbete och om hur de arbetar med att säkra en fortsatt bra utveckling. Beslut Informationen noterades och bifogas protokollet. § 11 5 (6) Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-02-12 Bilaga om nämndernas tillgänglighetsarbete Louise Weidolf har utifrån förfrågan hos förvaltningarna gjort en sammanställning av vad och hur man arbetar med för att öka tillgängligheten i kommunen. Beslut Informationen noterades och bifogas protokollet. § 12 Övrigt 1. Busshållplatser och KLT Trots olika påtryckningar vad gäller bemötande och service från KLT så är detta fortfarande ett stort problem. Flera organisationer vittnar om mycket dåligt bemötande från busschaufförer och dålig information vid förändringar i bussturer och omläggningar av hållplatser. Allan Johansson, SRF, berättade om sin insändare och diskussion följde kring att återigen bjuda in KLT för diskussion. Ansvaret för KLT numera ligger under landstinget och en väg är att gå genom dem. Beslut Representant från landstinget brukarråd för funktionshinder bjuds in till ett närliggande möte för information och vidare diskussion. Rådet beslöt också att göra en gemensam skrivelse till KLT. 2. EM i tillgänglighet Allan Johansson, SRF, lyfter frågan om att han anser att Kalmar borde ställa upp i Europamästerskapet i tillgänglighet. Beslut Dzenita Abaza berättar att Kalmar kommun inte budgeterat för detta. Hon tycker dock att organisationerna ska fundera vidare på om organisationerna vill satsa på detta, men man ska vara medveten om att det kostar mycket både vad gäller medel och arbetsinsatser. 3. Besparingsförslag inom omsorgsnämnden Organisationerna uttryckte vikten av att träffpunkterna inom omsorgen får vara kvar. Dessa är ofta de enda mötesplatser som finns för deras medlemmar. De hade gärna sett att de blivit tillfrågade i processen precis som pensionärsorganisationerna. Mikael Ländin berättar att frågan diskuteras fortfarande och att tjänstemän arbetar på mer underlag. § 13 Nästa sammanträde Nästa sammanträde är torsdagen den 16 april 2015 kl.15.00 – 17.00. § 14 Avslutning Ordförande tackade alla och förklarade sammanträdet avslutat. 6 (6) Tillgänglighetsrådet PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2015-02-12 Bilagor: • • • Informationsunderlag från Antidiskrimineringsbyrån (§9) Informationsunderlag från serviceförvaltningen (§10) Informationsunderlag Kalmar kommun arbete för ökad tillgänglighet, en kort sammanställning (§11) Föreläsning om funktionsnedsättning som grund för diskriminering Välkomna! • • • Antidiskrimineringsbyrån är en av 14 lokala ideella organisationer i landet som verkar på regeringsuppdrag mot diskriminering. Adb Sydost tar kostnadsfritt emot anmälningar och ger råd och stöd i frågor om diskriminering och trakasserier. Adb Sydost verkar i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län mot diskriminering och trakasserier i samhället. Normer • Oskrivna regler som formar oss människor • Positiva/ Negativa Vad är funktionsnedsättning? Personer med funktionsnedsättning innefattar bl.a. personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka individers fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. Ur Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Hur många personer i Sverige har en funktionsnedsättning? • • • • • • • • • • 650 000 personer har hörselnedsättning 500 000 har nedsatt rörelseförmåga 470 000 har astma av olika besvärsgrad 330 000 är hjärtsjuka 250 000 har nedsatt syn 230 000 personer har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest 200 000 har diabetes 200 000 har någon form av förvärvad hjärnskada 100 000 lever i sviterna efter stroke (vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos vuxna) 60 000 har epilepsi Lika rätt och värde Alla människor är lika mycket värda, oavsett funktionsförmåga. Funktionsnedsättning är en del av livet – nästan alla kommer under sina liv att temporärt eller permanent begränsas i sin funktionsförmåga, och de som får uppleva gammal ålder kommer att få ökande besvär med att fungera och agera. Det råder normer om funktionsförmågor som utesluter de som inte lever upp till normerna. Lika rätt och värde • FN antog 2006 en ny konvention om mänskliga rättigheter för personer funktionsnedsättningar. 139 länder har hittills ratificerat konventionen (däribland Sverige, 2009). • Konventionen bygger på den Allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter, där Artikel 25 anger att ”var och en har rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes eller makas död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll”. • Det finns över 1 miljard människor med någon funktionsnedsättning globalt, vilket utgör 15% av jordens befolkning. Två tredjedelar av dessa bor i utvecklingsländer. • Antalet människor med funktionsnedsättning ökar i takt med ålder och generell befolkningsökning. Krig och andra former av våld, inadekvat medicinsk vård, naturkatastrofer och kroniska sjukdomar är faktorer som bidrar till ökningen. • Människor med funktionsnedsättningar är vanligare i låg- än höginkomstländer, och är vanligare bland grupperna kvinnor, äldre, barn och fattiga. Vad är diskriminering? Förbud att behandla personer med funktionsnedsättning sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation. Funktionsnedsättning definieras som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga, till följd av en skada eller sjukdom som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. (1 kap 5§) Vad utgör diskriminering? Diskriminering kan vara 1. Direkt 2. Indirekt 3. Trakasserier och sexuella trakasserier 4. Instruktion att diskriminera Det måste finnas ett samband mellan den sämre behandlingen och minst en diskrimineringsgrund. Det spelar ingen roll om den sämre behandlingen skett medvetet eller omedvetet. Det är förbjudet att bestraffa den som anmäler eller påtalar kränkningar. Diskriminering förutsätter ett maktförhållande mellan den som blir utsatt och den som utsätter någon, tex arbetsgivare – arbetstagare, lärare – elev eller butiksbiträde – kund. Vilka grunder skyddas? • Kön • Könsidentitet och –uttryck • Etnisk tillhörighet • Religion eller tro • Funktionsnedsättning – bristande tillgänglighet • Sexuell läggning • Ålder Bristande tillgänglighet som diskrimineringsgrund Tanken är att det nya förbudet i diskrimineringslagen ska stärka och komplettera de lagar och andra regler som redan finns om tillgänglighet. Bestämmelserna i den nya lagen gäller inte verksamhetsutövare och privatpersoner som har färre än tio anställda. Exempel på fysisk miljö: - Ökad framkomlighet i butiker, utjämning av trösklar/nivåskillnader, omplacering av starka dofter. Personlig service: - Hjälp att plocka i varor i butiken, Att få menyn uppläst på en restaurang. Ledsagning genom myndigheters lokaler. Tillgänglig information/kommunikation - Möjlighet till avskild plats vid myndighetskontakt, information i önskat format. Vilka områden täcker den nya lagen? • • • Arbetslivet Utbildning Andra samhällsområden: ‒ ‒ ‒ ‒ ‒ ‒ ‒ ‒ Arbetsmarknadspolitisk verksamhet/privat arbetsförmedling Start/bedrivande av näringsverksamhet och yrkesbehörighet Medlemskap i vissa organisationer Varor, tjänster och bostäder Hälso-, sjukvård och socialtjänst Socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkring och studiestöd Offentliganställdas kontakt med allmänheten Värnplikt och civilplikt Vad är ”skäliga stöd- och anpassningsåtgärder”? En bedömning görs från fall till fall. Hänsyn tas till • Arbetsgivarens ekonomi • Lokalens praktiska förutsättningar • Vilken effekt en viss åtgärd kan förväntas få För att en arbetsgivare ska bli dömd för bristande stöd- och anpassningsåtgärder krävs att arbetstagaren talat om behovet för arbetsgivaren. Fall från verkligheten Sigtuna kommun fälld i tingsrätten (ANM 2011/274) • Barnet till en kvinna med en psykisk funktionsnedsättning blev tvångsomhändertaget av kommunen, strax efter dess födsel. Tingsrätten fann 2013 kommunen skyldig till diskriminering eftersom man underlåtit att utreda mammans föräldraförmåga. If Skadeförsäkring AB fälld i hovrätten (ANM 2011/192) • En mamma nekades försäkring för sin dotter som har en hörselskada. Hovrätten fann att försäkringsbolaget avslagit ansökan utifrån missgynnande schabloner, och därmed gjort sig skyldiga till diskriminering. Pizzeria stämd av DO (ANM 2010/2154) • En man med rullstol blev nekad att köpa en öl på en pizzeria med hänvisning till att expediten inte visste ”vilka mediciner mannen tog”, trots att mannens assistent påpekade att det inte var några problem. Vad är ”skäliga stöd- och anpassningsåtgärder”? En gravt synskadad kvinna söker jobb hos Försäkringskassan. Hon bedöms uppfylla krav på kompetens, erfarenhet och referenser. För att kunna utföra arbetsuppgifterna behöver hon särskilda hjälpmedel som består av anpassning av datorprogram (motsvarande en kostnad på 10-15 miljoner, ett par procent av myndighetens IT-budget) och ett personligt biträde som hjälper till med att göra handskriven text tillgänglig för en synskadad. Arbetsgivare som anställer en funktionsnedsatt person kan erhålla statligt stöd med 50 000-100 000 kr per år. Är stöd och anpassningsåtgärderna skäliga? Vad kan sägas om arbetsgivarens (Försäkringskassans) förutsättningar att anställa kvinnan? Är detta diskriminering? En man i rullstol nekas 2007 gå ombord en buss med hänvisning till säkerhetsregler. Busschauffören menar att rullstolen kan utgöra en fara vid en trafikolycka och kräver att mannen antingen sätter sig på ett vanligt säte eller spänner fast rullstolen. Mannen kan dock på grund av sin funktionsnedsättning inte flytta sig till ett annat säte. Föraren hävdar att rullstolar alltid ska vara fastspända under bussfärden. + = ? Bristande tillgänglighet Från och med årsskiftet ingår bristande tillgänglighet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen. Lagändringen ska bidra till att öka tillgängligheten i samhället så att människor med funktionsnedsättning kan delta på likvärdiga villkor. Med bristande tillgänglighet menas att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Exempel på åtgärder kan vara att utjämna trösklar, att läsa upp en meny på en restaurang eller att erbjuda hjälpmedel som någon behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet. Bristande tillgänglighet Områden som omfattas är de samma som i diskrimineringslagen. Det har under lång tid funnits lagar, förordningar och föreskrifter som syftat till att skapa ett samhälle tillgängligt för alla, till exempel plan- och bygglagen, skollagen och EUförordningar. Tanken är att det nya förbudet i diskrimineringslagen ska stärka och komplettera de lagar och andra regler som redan finns om tillgänglighet. Bristande tillgänglighet Undantag i lagstiftningen - Vid tillhandahållande av bostäder - För företag med färre än tio anställda (över 90 procent av samtliga företag) eller privatpersoner som erbjuder varor och tjänster. Vårdföretag undantagna. - Om det vid handel med varor och tjänster krävs åtgärder utöver de krav som finns i bygglov eller startbesked för den aktuella fastigheten eller byggnadsverket - När en person på eget initiativ gör en förfrågan om arbete. Källa: DO Bristande tillgänglighet Det finns ännu ingen rättspraxis när det gäller bristande tillgänglighet och det råder stundtals en viss förvirring. Förtexterna definierar exempelvis inte vad ett företag är. - Apotek - Taxirörelse Kraven kan i huvudsak hänföras till stöd eller personlig service, information och kommunikation samt den fysiska miljön. Kontaktuppgifter Post och besöksadress: Antidiskrimineringsbyrån Sydost Nygatan 30, 1 tr 392 34 Kalmar Tfn: 0480-262 20 info@adbsydost.se Hemsida: www.adbsydost.se Facebook: Antidiskrimineringsbyrån Sydost Maria Hammarström, verksamhetsledare, 073-3143326 Niklas Cedergren, kommunikatör, 0766-106 717 Tillgänglighet Serviceförvaltningen 150212 Gunilla Svensson Två delar • EAH- Enkelt Avhjälpta Hinder • Ny- och ombyggnation Regelverk • PBL, Plan- och bygglagen • BBR, Boverkets riktlinjer • Enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas i befintliga byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser ENKELT AVHJÄLPTA HINDER Arbete 2005-2011 • Inventering av alla kommunala fastigheter • Åtgärdsplaner Exempel på åtgärder • Mindre nivåskillnader, ramper, trapphissar • Tunga dörrar • Felaktigt placerade eller felaktigt utformade dörröppnare • Kontrastmarkeringar i trappor • Belysning • Räcken NY- OCH OMBYGGNATION Styrdokument • Checklista tillgänglighet • Tillgänglighetsprogram (2008, Kalmar kommun) • Tillgänglighet inom fritid, idrott, kultur (Kommunförbundet, Riksidrottsförbundet) • Sakkunnig i projektet • Bygglovsprövning enligt PBL och BBR Handläggare Louise Weidolf 0480-45 06 10 Datum 2015-01-21 Kalmar kommuns arbete för ökad tillgänglighet Bakgrund Det Handikappspolitiska programmet med tillhörande åtgärdsplan avslutades 2010. Därefter har ingen uppdatering av programmet gjorts utan det åvilar varje nämnd och förvaltning att tänka, planera och arbeta utifrån en bra tillgänglighet för alla. Sammanfattningsvis handlade programmet om • Ökad medvetenhet • Vård och behandling • Tillgänglighet • Kultur samt rekreation och idrott • Barn- och ungdomsperspektivet Generella insatser idag Kalmar kommun har arbetat mycket med bemötande- och servicefrågor och har en gemensam värdegrund vilken består av • Kvalitetspolicy Vi möter dig med respekt och engagemang. Vi finns här för dig. • Miljöpolicy Vi arbetar målmedvetet för att nå ett hållbart samhälle ekonomiskt, ekologiskt och socialt. • Arbetsmiljöpolicy Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs, utvecklas och känner sig delaktiga. Arbetet med att öka tillgängligheten pågår ständigt. Varefter som kunskapen ökar desto mer höjs medvetenheten och man ser till att aktivt åtgärda brister. Exempel på vardagshandlingar är inrättande av hörselslingor, mikrofoner/headset/högtalare, ramper och hissar för rullstolar, borttagning av trösklar, dörröppnare och stoppfunktioner, skyltning och belysning. Kommunledningskontoret Tillgänglighetsrådet har som mål att få med ungdomar i arbetet. Adress Box 610, 391 26 Kalmar │ Besök Tullslätten 4 Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 0480-45 06 05│louise.weidolf@kalmar.se 2 (3) I kommunens verksamhetsledningssystem finns dokument kopplade till processen kring rekrytering som heter ”Tips för objektiv rekrytering” för att undvika diskriminering. På Kalmar kommuns hemsida, kalmar.se, kan man lyssna på all information. Nya kommunikationsenheten har omorganiserat sitt arbete med kommunikatörer riktade särskilt till olika förvaltningar bland annat i syfte att öka tillgängligheten. Serviceförvaltningen Vid all nyproduktion av kommunala lokaler ingår tillgänglighetsaspekterna vid projekteringen och all ombyggnation är tillgänglighetsanpassad. Detsamma gäller för den yttre miljön både vi nyproduktion och när något ska åtgärdas t.ex. busshållplatser eller lekplatser. Serviceförvaltningen har avtal med Utvägen som hjälper dem med att inventera behov och att åtgärda fortlöpande. Barn och ungdom All information på förskolors- och skolors hemsidor bedöms vara lättläst. Ny skollag och nya/reviderade läroplaner betonar att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och att skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårt att nå målen. Kompetensutveckling och kunskap om funktionsnedsättning är ett prioriterat utvecklingsområde för barn- och ungdomsförvaltningens kompetensutvecklingsgrupp. Kultur- och fritid Generellt lyfts tillgänglighetsfrågorna på olika möten, föreningsträffar och i olika nätverk på ett självklart sätt idag. Man informerar också föreningarna om vilka bidrag som finns att söka för tillgänglighetsanpassning. Vid fördelning av investeringsbidrag till föreningar är anpassning för funktionsnedsatta prioriterat. Man lämnar efterhand lokaler som inte är lämpliga till förmån för tillgänglighet för alla ex. fritidsgårdar. Nästa steg är att se över båtarna som används till sommarverksamheten på Getterö för att eventuellt kunna medföra rullstolsburna ungdomar. I de senaste lovprogrammen som kultur- och fritidsförvaltningen har gjort är det tillagt kommentarer om tillgänglighet och det kommer att utvecklas ytterligare för att informationen ska bli anpassad. Socialförvaltningen Översyn av hemsidan för att bl.a. öka tillgängligheten har påbörjats 2014. Information på Lättläst saknas. Inom PRIO-arbetet har en sammanlänkning av kommunens hemsida och 1177 gjorts för att underlätta sökning kring barn med psykisk funktionsnedsättning. Anhörigombud och personliga ombud arbetar aktivt med informationsspridning till allmänheten. Särskild information för personer med psykisk funktionsnedsättning ges ex vid den öppna verksamheten Valen. LSS-råd och Psykiatriråd organiseras av socialförvaltningen. Omsorgen För samordning och styrning av omsorgsförvaltningens information har förvaltningen en särskild informationsgrupp där en kommunikatör från kommunikationsenheten ingår. 3 (3) Förvaltningen arbetar aktivt med att utveckla hemrehabiliteringsverksamheten i syfte att klara eget boende med bibehållen eller ökad funktionsförmåga. Från och med januari 2012 samverkan man med tolv kommuner genom en gemensam nämnd för att tillhandahålla den hjälpmedelsservice som landstinget tidigare hade ansvaret för. Kalmar kommun är värdkommun och arbetsgivare. En viktig del i omsorgsförvaltningen dagliga arbeten är att medverka till tillgänglighet och att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighetsaspekterna är självklara och naturliga delar som bevakas och utvecklas, i både yttre och inre miljöer och vid ny- och ombyggnation av vårdoch omsorgsboende.
© Copyright 2024