Rapport trafiksystem Tyréns
Foto: Tannebo Pictures, www.tannebo.se SLUTRAPPORT 2015.04.10 Trafiksystem för centrala Skellefteå SOLBACKEN Beställare SJUNGANDE DALEN MORÖ BACKE Skellefteå kommun MORÖHÖJDEN NORRBÖLE 931 85 Skellefteå 0910-735 000 kundtjänst@skelleftea.se DEGERBYN MORÖN www.skelleftea.se Konsult PRÄSTBORDET ÄLVSBACKA CENTRUM Tyréns AB region nord HEDENSBYN Västra Norrlandsgatan 10B 903 27 Umeå 010-452 20 00 Uppdragsansvarig: Carl Arnö Trafik: Rune Karlberg, Jonas Andersson ANDERSTORP Gestaltning: Annica Forsberg, Viktor Wäppling, Stina Svensson SÖRBÖLE Samhällsplanering: Carl Arnö, Frida Lindberg SUNNANÅ Luleå och Umeå 18 mars 2015 Utredningsområde för uppdraget Om uppdraget – Trafiksystem för centrala Skellefteå Tyréns uppdrag har varit att ta fram förslag till ett trafiksystem på kortare och längre sikt för centrala Skellefteå. Trafiksystemet ska omfatta gång-, cykel,- kollektiv- och biltrafik och utformas på ett sätt som bidrar till att Skellefteås målsättningar om utvecklingen av centrala staden kan uppnås. Tyréns har genomfört uppdraget under tiden december 2014 till mars 2015. I uppdraget har det även ingått att utifrån en helhetssyn redovisa förslag till utformning av några centrala gator i staden bl.a Kanalgatan och Viktoriagatan. 2 Innehåll Skellefteå s.4 Omvärlden och Skellefteås målsättningar om attraktivitet och tillväxt s.4 Stadskärnan, centralorten och hela kommunen s.4 Målsättningar och bärande idéers.4 Vårt förslag till trafiksystemets uppbyggnad s.4 Det samlade förslagets.5 Trafiksystemet s.6 Gång- Centrala gångstråk som sjuder av liv och Parkbron stängs för bil och buss s.6 Cykel- Snabba och säkra cykelstråk samt generösa cykelparkeringar s.6 Buss- Prioriterade kollektivtrafikstråk och inbjudande hållplatser i centrala lägen s.7 Bil- God tillgänglighet till centrum, men inte genom centrum s.7 Förutsättningar s.8 Finns det några alternativ för ett växande Skellefteå s.8 Små förändringar kan ge stora effekter s.8 Planera för explosions.9 Viktoriabrons.9 Fler som cyklar s.10 Skellefteå - Elcykelstadens.10 Pendelcykelvägars.10 Skellefteås cykelplans.10 Människor skapar levande städers.11 Genomgående gångbanors.11 Upphöjda korsningar/passagers.11 Fler som åker buss s.12 Bussen tar plats i centrums.12 Smarta vals.12 Bussens symbolvärdes.12 Handla med bussens.12 Lätt att hitta och förstås.12 Busskörfälts.13 Prioriteringar i trafiksignalers.13 Färre som tar bilen s.14 Fler anslutningar till centrums.15 Brinken för allmänheten s.15 Vägen till ett nytt trafiksystem s.16 Det bästa för Skellefteå om 50 år? s.16 Trafiksystemets konsekvensers.17 Viktoriagatans.17 Tillgänglighet för omlandets.17 Konsekvenser för Skellefteås tillväxt och stadslivets utveckling Cykelöverfarters.11 3 s.17 Skellefteå – “en framsynt och jämställd tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i med 80 000 invånare 2030 år” Omvärlden och Skellefteås målsättningar om attraktivitet och tillväxt En attraktiv och levande stadskärna behövs för att Skellefteås målsättningar ska kunna uppnås. En attraktiv och levande stadskärna bygger på att människor går, cyklar eller åker kollektivt i och till stadskärnan. Då kan gator och torg fyllas av folkliv istället för av biltrafik. Skellefteås vision Stadskärnan, centralorten och hela kommunen En levande kommun med ett system av mindre orter, landsbygd och centralorter behöver en stark och livskraftig kärna för att kunna utvecklas. Skellefteå stad är en sådan kärna, vilket gör att hela kommunen är beroende av stadens utveckling och därigenom även utvecklingen i Skellefteås centrala delar. Vårt förslag bygger därför på följande målsättningar: - Ett trafiksystem med en kraftfull prioritering av gång-, cykel- och kollektivtrafik och andelen som färdas med dessa färdmedel ska öka. - Ett attraktivt centrum med ett rikt folkliv på gator och torg. Ett folkliv med gående och cyklister som gynnar centrumhandeln, restauranger, kultur och andra verksamheter som karaktäriserar en attraktiv stadskärna. Centrala Skellefteå behöver avlastas från onödig biltrafik och Östra leden behövs för att åstadkomma detta. En ny centrumbro är inte ett alternativ som skulle ge avlastande effekter för centrum. Satsningar på gång- cykel och kollektivtrafik gynnar utvecklingen av ett jämställt, jämlikt och hållbart samhälle. Skellefteå kommun består, förutom centralorten av flera andra relativt små Skellefteå har tydliga målsättningar om ökad attraktivitet för att Utvecklingstrenderna för Svenska städer och mindre orter visar generellt åstadkomma en hållbar utveckling och tillväxt mot 80 000 invånare. en kraftfull pågående urbanisering där städerna växer och landsbygden I detta arbete spelar stadskärnans attraktionskraft en central roll. I avfolkas. Detta gäller i hög grad i Västerbotten, men är även en trend tidigare bakgrundsrapporter kan vi utläsa Skellefteås ambitioner om som gäller hela Europa. Det finns dock undantag och det är mindre orter en stadskärna som präglas av attraktiva stadsrum som sjuder av folkliv och landsbygd som har närhet och goda kommunikationer till städer med där människor möts, utvecklas och frodas. Skellefteås satsningar på utvecklingskraft. Skellefteå är en relativt liten stad i sammanhanget och stadsförnyelse, bl a med stadsparksstråket, planerat kulturhus och det är synnerligen viktigt att staden får de bästa möjliga förutsättningarna förtätning med boende i centrum skapar också goda förutsättningar för för utveckling. Utvecklingen i stadskärnan mot ökad attraktivitet är en av väljer bort bilen. Tillgängligheten till centrum med bil ska fortsatt vara att detta ska lyckas. Vi anser att utvecklingen av trafiksystemet behöver dessa förutsättningar. god, men målet är att det ska vara minst lika snabbt och enkelt att gå, följa samma spår som utvecklingen i övrig, och det är ett spår som leder Skellefteå från en relativt bilburen stad mot en stad som byggs kring gång-, cykel- och kollektivtrafik. Utvecklingen av Europeiska städer som är i Skellefteås storlek sker också på liknande sätt. Satsningar på stadskärnornas utveckling mot attraktiva mötesplatser bidrar till att städerna lockar till sig människor och skapar tillväxt. Hög tillgänglighet till stadskärnan är visserligen viktigt för alla trafikslag, men inom stadskärnan skapas folklivet av att människor rör sig till fots eller med cykel längs gatorna, inte med bil. Vi vet också att satsningar på gång- cykel och kollektivtrafik gynnar utvecklingen mot ett jämställt och jämlikt samhälle och forskning har visat att även handel i stadskärnan kan gynnas av en sådan utveckling. eller medelstora orter som var och en är beroende av kommunikationerna inom och utanför kommunen. Vi menar att satsningar på Skellefteås centrala delar är lika viktiga för omlandet som för Skellefteå centralort. Målsättningar och bärande idéer I jämförelse med andra städer har Skellefteå stad en storlek och struktur som ger goda möjligheter för en kraftig utveckling av gång- cykel och kollektivtrafik. Tillväxten i Skellefteå måste ske på ett sätt som inte ökar biltrafiken. Skellefteås centrala delar behöver avlastas från genomfartstrafik som inte har målpunkter i centrum och från bilresor som kan flyttas till andra färdmedel. Onödig biltrafik behöver minskas både för att skapa utrymme för stadkärnans folkliv och för att skapa utrymme för den befolkningstillväxt som Skellefteå planerar för. Följande principer är viktiga i det arbetet: - Gång- cykel och kollektivtrafik ska ge attraktiva alternativ så att man cykla eller åka buss. - Tillgängligheten med bil till centrum kan bibehållas med parkeringar i goda lägen i centrums utkant. På så sätt kan behovet av genomfart minskas. - Östra leden är den enskilt viktigaste åtgärden för att avlasta centrum från genomfartstrafik, framförallt för den tunga trafiken som orsakar mest luftföroreningar. Vår bedömning är att en ny centrumbro inte ger Skellefteå har korta avstånd inom staden, koncentrerade målpunkter, samlad bebyggelse i stråk och bra förutsättningar för förtätning av boende och arbetsplatser i centrala lägen. Tillgängligheten till staden kan någon avlastning av biltrafik i centrala Skellefteå, snarare tvärtom. Vårt förslag till trafiksystemets uppbyggnad säkras genom regional busstrafik och förbättrade angöringsparkeringar. Utifrån dessa målsättningar och bärande idéer så har vi tagit fram förslaget Sammantaget gör detta att det finns goda möjligheter att följa en till trafiksystem för gång- cykel-, kollektivtrafik och biltrafik i centrala utveckling som vi ser i andra städer i Norden och Europa. En utveckling Skellefteå. Vi vill emellertid poängtera att förslaget som vi redovisar endast som kan stärka centrala Skellefteå och bidra till ökad attraktionskraft. omfattar centrala Skellefteå, men för att få full effekt behöver åtgärder göras på hela stadens trafiknät framförallt när det gäller cykel- och kollektivtrafik. 4 Viktoriagatan De samlade förslaget I vårt samlade förslag visar vi: - Centrala gångstråk som sjuder av liv och Parkbron stängs för bil och buss - Snabba och säkra cykelstråk samt generösa cykelparkeringar. Parkbron - Prioriterade kollektivtrafikstråk och inbjudande hållplatser i centrala lägen - Biltrafik med hög tillgänglighet till centrum, men Kanalgatan inte genom centrum. Förslaget innebär också att: - Parkbron blir ett attraktivt gång- och cykelstråk som länkar samman staden över älven. - Kanalgatan blir Skellefteås starkaste kollektivtrafiknod, med en attraktiv central hållplats där angöring och byten kan ske snabbt och bekvämt. - Viktoriagatan blir, när E4:ans genomfartstrafik flyttas till Östra leden, en stadsmässig gata och en pulsåder inom Skellefteå för både bilar och bussar. Järnvägen läggs under mark, när Norrbotniabanan byggs. Järnvägens barriäreffekter minskar och bättre kopplingar för all trafik inom Skellefteå kan utvecklas. - Trädgårdsgatan blir en del av ett sammanhängande nord-sydligt stadsstråk. Från Trädgårdsgatan järnvägen i norr till Universitets Campus i söder. 5 Trafiksystem – för Skellefteå centrum På kartorna visas vårt förslag till hur trafiksystemen för Skellefteå centrum kan utformas. Systemet är uppdelade på gående, cyklister, busstrafik och biltrafik. För biltrafik visas systemet på kort och på lång sikt. Ny pendelcykelväg förbi kommande resecentrum Ny cykelväg efter Kanalgatan vägsgatan Södra Järn Nytt gångstråk mot kommande resecentrum Uppgradering från cykelväg till pendelcykelväg på utvalda cykelstråk in mot centrum Kanalgatan ag i tor Vik n tan sga ård atan Nya mötesplatser på Trädgårdsgatan ata dg Trä ang atan Lasarettg m Köp Nygatan gatan Strand ron b Park Ny cykelfartsgata Ny pendelcykelväg efter Strandgatan Pendelcykelväg efter Viktoriagatan ron b Park Parkbron blir en gång- och cykelbro över älven Nya mötesplatser på Parkbron E4 eru t Parkbron blir en gång- och cykelbro över älven E4 Pendelcykelväg Cykelväg Cykelfartsgata gång atan Brog atan Brog gen kvä äs mtr å Skr söd Framtida gång- och cykelbro från Sörböle till Prästbordet eru t gen kvä träs åm Skr söd cykel Cykel -Snabba och säkra cykelstråk samt generösa cykelparkeringar Gång - Centrala gångstråk som sjuder av liv och Parkbron stängs för bil och buss Vårt förslag till trafiksystem för cyklister i Skellefteå Gågatan är det självklara öst-västliga stråket som redan Gångstråket efter Nygatan är utformat så att gående har bygger på att det mot och genom centrum och mellan idag är det kommersiella centrums huvudaxel. Ett nord- företräde före gator med biltrafik. Samma princip ska större stadsdelar och målpunkter finns ett system med sydligt stråk som förbinder ett framtida resecentrum med gälla för de flesta passagerna inom centrum. Upphöjda ”cykelmotorvägar” eller pendlingscykelvägar. torget, stadsparken, älven och universitetsområdet behöver gångbanor över gator med biltrafik ökar framkomligheten utvecklas. Ett nytt kulturhus och ett nytt torg på södra sidan och säkerheten för gående. av älven kan förstärka stråket men framförallt behöver Parkbron bli attraktivare som förbindelse över älven. omfattande system med cykelmotorvägar. omkörningar mellan cyklister. man kan sitta ner för att koppla av, läsa, fika, eller bara den viktigaste länken för att knyta ihop stadsdelarna söder titta ut över älven och den ständigt förändrade sceneriet och norr om älven och stadskärnan kan sammanfogas med som vatten innebär. 6 För att kunna ta emot betydligt fler cyklister i centrum måste det också byggas ut och skapas fler cykelparkeringar Åtgärder för att öka cyklingen är den enskilt viktigaste än de som finns idag. För att öka bekvämligheten och åtgärden med de de korta avstånd som är mellan olika säkerheten behöver det även finnas cykelparkeringar med stadsdelar och målpunkter i Skellefteå. Inom en kvart med tak där man kan låsa in eller fast cykeln. cykel kan det allra flesta Skellefteåbor nå centrum, varför universitetsstaden. väljer cykeln. Köpenhamn är ett exempel där det kommer att cyklister separeras från gående och att bredden för cykeldelen är så tilltagen att den medger säkra som då får ett brett och tryggt stråk över älven. Det blir man skapar för cyklister, ju större är chansen att fler bilister in fler cyklister till centrum än bilister. Där bygger man ut ett sträcka. Vi har illustrerat ett förslag som innebär att Parkbron kan vara en långsträckt park med platser där Cyklingen ökar kraftig i många städer. Ju bättre möjligheter Detta är befintliga cykelvägar som utvecklas genom Parkbron har möjligheter att bli något mer än en transport- Vi föreslår att Parkbron blir enbart för gång- och cykeltrafik cykel måste få en viktigare roll i stadens transportsystem. Framtida resecentrum och terminal för regionalbussar Järnvägen grävs ner som ger möjligheter för fler väganslutningar till centrum Ny anslutning från Viktoriagatan till Norra och Södra Järnvägsgatan vägsgatan Södra Järn gatan Lasarett Kanalgatan tan bron Park Busskörfält på Viktoriagatan mellan Torsgatan och Andelstorpsleden Park & Bike-system på södra sidan av Parkbron eru on br on br Parkbron endast för gående och cyklister Möjlighet att svänga vänster från Viktoriabron till Strandgatan ia ia vägen Strandga or kt Vi Lasarett or kt Vi bron Park söd Bilar på den södra sidan av Kanalgatan Ingen biltrafik förbi huvudhållplatsen på Kanalgatan Cykelfartsgata där bilar kör på cyklisternas villkor Busskörfält på Viktoriagatan mellan Torsgatan och Andelstorpsleden E4 Ny cirkulationsplats som följd av att järnvägen grävs ner ger anslutning till Bäckgatan, Norra och Södra Järnvägsgatan Kanalgatan Bussfält på den norra sidan av Kanalgatan Ny huvudhållplats för lokaltrafiken på Kanalgatan vid torget Parkbron endast för gående och cyklister gsgatan Södra Järnvä t tan a Brog E4 Brog atan äsk mtr n e väg å Skr Regionalbuss Lokalbuss åm Skr n ge kvä träs Huvudgata Angöringsgata Gångfartsgata Cykelfartsgata buss Buss - Prioriterade kollektivtrafikstråk och inbjudande hållplatser i centrala lägen Bil - God tillgänglighet till centrum, men inte genom centrum. bil För att få en snabb, modern och attraktiv kollektivtrafik alternativ för genomfartstrafiken. Då tas två körfält från Ett nytt huvudnät för biltrafiken som bygger på att man inte delen av centrum vid resecentrumet och eventuellt ett vid föreslår vi att busstrafiken får separata körfält i så stor biltrafiken till busskörfält, på delen mellan Torsgatan och ska köra bil genom centrum utan runt. Runt centrum finns Viktoriabron. Gatuparkeringar behöver tas bort för att kunna utsträckning som möjligt och att bussens framkomlighet Anderstorpsleden. Det blir även fler busshållplatser efter den en relativt hög framkomlighet, men inom centrum byggs utveckla mer ytor för gående och cyklister i centrum och prioriteras i korsningar med trafiksignaler. sträckan. gatunätet för låg hastighet med upphöjda korsningar som minska söktrafik inom centrum. Vid den centrala huvudhållplatsen vid torget, som är navet I alla trafiksignaler som bussarna passerar sätts utrustning prioriterar framkomlighet och säkerhet för gående och in i trafiksignalerna så en buss kan påverka trafiksignaler så cyklister. I centrums utkanter ska parkeringsmöjligheter de får så liten fördröjning som möjligt. Bussprioritering är en finnas för att möjliggöra angöring utan att man behöver köra ljussättning så att det känns inbjudande, bekvämt och tryggt mycket kostnadseffektiv åtgärd som gör att bussarna enklare alltför långt in i stadskärnan. att stå och vänta på bussen. kan hålla sin tidtabell. Trafiksystemet för biltrafiken behöver förändras i flera steg. I Magasinsgränd, Trädgårdsgatan och Torggatan norrifrån På huvudhållplatsen ska det finnas plats så att alla linjer kan Satsningar på höjd attraktivitet och framkomlighet behöver centrum ska gående och cyklister få den genaste vägen. Det stängs mot Kanalgatan. komma in samtidigt. Då blir det enklare att byta busslinje, också följas av andra åtgärder som kan höja busstrafikens första steget är att den biltrafik som idag kör på Parkbron men det krävs också att tidtabellerna för både lokal- och status, t ex bekväma och trevliga bussar. flyttas till Viktoriabron. Skälet är att kunna skapa bredare för busstrafiken, föreslår vi en utformning med generösa väderskydd och med stor omsorg om gestaltning och regionaltrafiken ses över så att dessa underlättar byten. Som ytor för gående och cyklister så att fler väljer den korta en del i arbete flyttas linje 3 som idag kör ”enkelriktat” på väg som bron innebär till centrum. Söder om Parkbron kan Parkbron till Viktoriagatan. Ändringen gör det lättare för ett ”Söder torg” utvecklas. Här behöver parkeringsplatser resenärer genom att bussen kör på samma gator till och från finnas, ev med ett ”Park and bike” system så att man enkelt centrum. kan angöra centrum från denna plats. ”Park & Bike”-system finns idag i exempelvis Umeå där en bilist kan lämna sin bil Busskörfält är ett effektivt sätt att öka bussarnas och ta en cykel in till centrum. framkomlighet så att de inte drabbas av de bilköer som kan uppstå. Busstrafiken behöver vara snabb och enkel för att För att effektivisera de parkeringshus som redan finns kunna fungera som bra alternativ till bilen. Vi föreslår att kan kan de förhyrda parkeringsplatserna i Brinkens den norra delen av Kanalgatan byggs om till busskörfält parkeringshus flyttas till Pantern. Brinken, som är det största mellan Tjärhovsgatan och Skeppargatan. På Viktoriagatan parkeringshuset och lätt att köra i, är bäst för allmänheten. kan samma åtgärder göras när Östra leden finns som På lång sikt behöver det skapas parkeringshus i den norra Skiss på ny huvudhållplats, Kanalgatan 7 Den åtgärd som påverkar biltrafiken mest blir ombyggnaden av Kanalgatan där biltrafiken får samsas på den södra delen av gatan då den norra blir enbart för bussar. Detta busskörfält innebär också att Repslagargränd, På längre sikt föreslår vi att den nya järnvägen Norrbotniabanan läggs i ett underjordsläge förbi centrum. Då hamnar Viktoriagatan på samma nivå som den omgivande bebyggelsen. Detta skapar möjligheten för helt ny bebyggelse längs järnvägen men också mot Viktoriagatan som gör att gatan får en karaktär som stadsgata. För biltrafiken skapas en ny anslutning med en cirkulationsplats där järnvägen är idag som gör att trafik norr eller söderifrån som ska till den västra delen (Nordanåområdet) av centrum får ett snabbare alternativ än Strand-, Stor- eller Kanalgatan. Det kommande resecentrumet kommer då att nås från Viktoriagatan. söd eru t Förutsättningar - från Skellefteå och ut i världen Skellefteå är en stad med korta avstånd till de centrala målpunkterna. Inom 4 km från centrum når man en stor del av befolkningen i centralorten. Det betyder att promenaden eller cykeln kan vara naturliga val för arbetsresor för betydligt fler än idag. Så är tyvärr inte fallet. Gång- och cykelresor utgjorde bara 28 % av alla resor 2003. Bilen var valet i 58 % av resorna. Det här märks varje morgon och kväll efter Viktoriagatan med köer av bilar till, från eller genom centrum. Finns det några alternativ för ett växande Skellefteå? Busslinjenätet i centrum gjordes om 2014 vilket har ökat resandet med buss. I november ifjol reste nästan 120 000 med buss. I den utredning som låg bakom förändringen av linjenätet har man utifrån resandet i Skellefteå 2003 beräknat hur det kan se ut 2030. Figur 1 visar två alternativ. Med 80 000 invånare 2030 kommer fler Skellefteåbor att ha ett behov av att förflytta sig i staden. 2003 var bilen valet i 58 % av resorna. Om denna ”ohållbara” (vänstra delen av diagrammet) utveckling fortsätter innebär det 14 000 fler bilresor än idag på Skellefteås gator. Alderholmsbron i Gävle med 40 stycken bilar, 40 stycken cyklister och 40 stycken passagerare i en buss. Foto: Gävle kommun 200 000 Små förändringar kan ge stora effekter Ohållbar utveckling 150 000 24% 100 000 4% 58% Hållbar utveckling 28% BUSS Fotografierna från Gävle visar hur våra Dålig luft är ett problem som Skellefteå resvanor påverkar stadsbilden om de som brottas med framförallt på Viktoriagatan. åker bil istället skulle cykla eller sätta sig i En lösning som flyttar ut genomfartstrafiken en buss. från centrum finns, då det blir en ny bro Trafikplaneringen har historiskt gått ut på att bilen har varit det som har styrt hur våra städer har blivit utformade. Bilen får köra rakaste vägen och vägar byggs ut för att kunna svälja mer biltrafik när städer växer. Det finns inga exempel på när nya vägar har gett mindre biltrafik, utan det är tvärt om. Fler eller vägar med fler körfält skapar Det andra ”hållbara alternativet” (högra mer biltrafik. I många europeiska städer delen av diagrammet) innebär att och även några svenska har man kommit bilresorna ligger kvar på samma nivå som till en gräns där man måste tänka om för idag men att fler resor sker med cykel eller att inte få städer med trafikinfarkter och buss. Detta innebär att cykeltrafiken har dåligt luft. Men även biltrafiken som har centrum som mål behöver minskas för att kunna utveckla ett mer levande centrum än idag. 4% 58% CYKEL 8% 50% BIL 50 000 BIL 2030 2003 Figur 1 Hållbar/ohållbar utveckling Köpenhamn är den stad i Norden som har kommit längst med att förändra en gammal biltrafikinriktad struktur till en som främjar gång- cykel och kollektivtrafik. Där är bilen idag i minoritet och andra transporter blir Hur städer har blivit planerade viktigare, figur 2. Det är små förändringar som ger stora effekter för resandet. Förändringar som ger gående, cyklister eller kollektivtrafikresenärer så gena vägar av biltrafiken. 8 BUSS över älven öster om staden (Östra leden). som möjligt, många gånger på bekostnad ökat med 4 % och bussresandet med 4 %. CYKEL 24% Hur medborgare vill att det planeras Figur 2, Trafikplanering igår och idag. 2030 Viktoriabron Diagrammet visar hur trafiken varierade varje timme på Viktoriagatan under veckan 2-8 mars 2015 på Trafikverkets trafikräknepunkt söder om älven. Skulle man ställa upp alla bilarna på väg in mot 3000 3000 2500 2000 centrum över älven från morgonrusningen klockan 7-8 efter varandra blir det en nästa halv mil lång kö 2500 1500 av bilar. Skellefteås ambitioner om att växa till 80 000 2000 innevånare fram till 2030 innebär ett ökande behov av transporter. Med samma färdmedelsval som 1000 500 idag så blir konsekvenserna att biltrafiken under 1500 dygnets alla timmar kommer att öka tillsammans Måndag 2/3 Tisdag 3/3 Onsdag 4/3 Torsdag 5/3 Fredag 6/3 Lördag 7/3 Söndag 8/3 med köerna. 1000 Det finns två sätt att hantera detta. Antingen Figur 4-- trafiken på Viktoriabron måste man bygga fler och kanske bredare vägar i 500 Skellefteå, eller så påverkar man så att fler väljer att 70 19 60 19 19 50 gå, cykla eller åka buss. Lyckas med detta kan Skellefteå nå sitt mål utan att detta innebär en ökad biltrafik. Viktoriagatan idag Figur 3- Utvecklingen av antalet bilar i Sverige Planera för en explosion Diagrammet ovan visar utvecklingen när en beredskap om det skulle bli samma personbilen tog över våra svenska städer. ”explosion” av cyklar som det blev av Från 1950 till mitten av 70-talet ökade bilar? personbilarna med i snitt11 % varje år. I Skellefteå finns det en cykelbarometer på Biltrafiken vällde in i våra städer, så också Nygatan som räknar hur många cyklister i Skellefteå. Resultatet syns idag på gator som passerar. Ifjol var det över 310 000. som inte har blivit ombyggda. Kanalgatan Som mest var det över 230 cyklister och Viktoriagatan är två exempel på som passerade under en timme. Om gator som är utformade efter biltrafiken. cykeltrafiken skulle öka med 10 % varje år Skellefteås mål att bli 80 000 innevånare kommer cykelbarometern år 2030 visa på till 2030 kommer att innebära fler resor. över 2 miljoner cyklister eller nästan 2 000 Om den expansionen sker på biltrafikens under maxtimmen. Om den utvecklingen villkor så blir situationen ohållbar. Resorna blir av, måste det finnas cykelvägar med måste ske på annat sätt än med bil. tre eller fyra körfält bara för cyklister Många städer börjar se en kraftig ökning av cyklandet, men hur många städer har och cyklar måste parkeras på höjden i cykelparkeringshus. Foto: Parkeringhus för cyklar och bilar i Malmö 9 SOLBACKEN 3,6 km 2,0 km SJUNGANDE DALEN MORÖ BACKE 0,7 km MORÖHÖJDEN NORRBÖLE DEGERBYN Skellefteå – Elcykelstaden I Europa har en revolution redan börjat som I takt med att fler elcyklar säljs kommer kommer som att påverka utvecklingen av också priset att sjunka. IKEA kommer, till cyklingen avsevärt. I Nederländerna var sommaren 2015, att börja sälja elcykeln femte cykel som såldes 2012 en elcykel. ”Folkvänlig” till ett lågt pris. En elcykeln får aldrig går fortare än 25 Det är inte en fråga om, utan när, elcykeln km/tim. När cyklisten sätter ökat tryck på slår igenom med full kraft även i Sverige. tramporna i uppförsbackar eller motvind slår Det är därför viktigt att planeringen för motorn till och ger extra kraft. en ökad cykeltrafik har elcykeln som HEDENSBYN 1,5 km 2,0 km också finnas ett behov att en infrastruktur cyklist till Solbacken eller Norrböle upplever med laddstationer. Främst i centrum, som ett stort hinder, blir ett litet hinder med på Solbacken och Anderstorp, men en elcykel. Medelhastigheten blir högre även stora arbetsplatser kan sätta fart med en elcykel, vilket gör att restiden på användningen ytterligare. Med god minskar. planering har Skellefteå möjligheter ANDERSTORP SÖRBÖLE SUNNANÅ 1,2 km Kartan visar vilket avstånd det är från torget till olika stadsdelar i Skellefteå. Cirklarna är avståndet 2 kilometer respektive 4 kilometer och klockorna visar hur lång tid det tar att cykla dessa avstånd. Pendelcykelvägar Skellefteå Cykelplan Ett ökat cyklande och olika typer av cyklar annars kommer hastighetsspridningen och I Skellefteås cykelplan från 2011 finns inte kommer att öka medelhastigheten på blandningen att ge fler olyckor. Det måste kategorin pendlingscykelvägar med. För cykelvägarna. Detta betyder att det blir därför bli fler cykelvägar där gående är att få fler att välja cykel bör cykelplanen större spridning i hastigheten mellan gående separerade från cyklister och där cyklister utvecklas så att även pendlingscykelvägar och olika typer av cyklister. kan cykla om långsamtgående cyklister. införs i Skellefteå. På sidan 6 finns ett Man måste se cykeln som ett eget trafikslag Vårt förslag på ny utformning av Parkbron på samma sätt som man ser på bilen, kommer att göra att fler går och cyklar. Idag används den av både gående, cyklister och dimensionerade fordon. Det kommer Den uppförsbacke som en arbetspendlande ÄLVSBACKA 4 km PRÄSTBORDET -för smidigheten, hälsan och miljön. Fler och fler människor upptäcker fördelarna med att både gå och cykla. Runt landet ökar cyklandet, också i Skellefteå där över 310 000 cyklister räknades in på Nygatans cykelbarometer, 2014. Som en följd av att vi får ett annat klimat kommer den traditionella cykelsäsongen att förlängas. Om cyklisten byter till dubbdäck, som man gör för bilen, så är inte väglaget ett problem. Skellefteå är en unik stad. Från de flesta bostadsområden och arbetsplatser når man centrum inom gång- och cykelavstånd. 2 km som gång- och 4 km som cykelavstånd brukar vara avstånd där bilen inte behöver vara förstahandsvalet för arbetsresor. 3,6 km MORÖN 2 km Fler som går & cyklar 3,1 km utvecklas för cyklister som vill passera centrum så snabbt och enkelt som möjligt. biltrafik mot centrum men ytan är för smal Ett annat alternativ för att prioritera för att kunna ge något trafikslag någon cyklingen är att införa cykelfartsgator. Detta högre kvalité. är gator där miljön är utformad så att det Genom att flytta biltrafiken och busslinje 3 blir tydligt att cyklisten är utgångspunkten. till Viktoriabron kan gående och cyklister få bättre utrymmen. För cyklister blir det en pendelcykelväg över bron. För att bron ska bli mer än en transportsträcka byggs två att profilera sig som ”Skellefteå – IKEAs elcykel Folkvänlig, som även finns som mötesplatser på bron där man kan stanna Elcykelstaden”. dammodell. upp ett tag eller bara mötas. 10 förslag på var pendlingscykelvägar behöver På cykelfartsgator får inte bilister köra fortare än cyklister. Vi föreslår cykelfartsgata på Södra Lasarettsgatan och delar av Strandgatan, för att cyklister som väster- och norrifrån snabbt ska kunna passera genom centrum och över älven. Parkbron idag Cykelfartsgata från Holland Upphöjd gång- och cykelväg Parkbron med pendelcykelväg och mötesplatser Människor skapar levande städer Genomgående gångbanor I september 2014 infördes en möjlighet Oavsett om man kommer till centrum med Idag har alla korsande bilgator till att reglera och skyltsätta passager mellan bil, buss eller cykel, så fort man lämnar sitt Kanalgatan företräde före gående cykelvägar och korsande bilvägar. Detta färdmedel blir man fotgängare. I Skellefteå som ska korsa dessa. I förslaget gäller gör man genom att bygga själva passagen centrum är det betydligt fler som rör sig det omvända. Alla gångbanor längs så att bilarnas hastighet inte överstiger som fotgängare än den biltrafik som har Kanalgatan är genomgående så att 30 km/tim och skyltsätter den med ett centrum som mål. Det är då också helt korsande bilar har väjningsplikt mot vägmärke som innebär att bilister har naturligt att det är dags att prioritera gående istället för tvärt om. väjningsplikt mot cyklister på samma sätt gående mer än biltrafiken. En fotgängare som gäller för skyltsatta övergångsställen. som går i regn eller snö vill komma fram För pendlingscyklister är det särskilt viktigt att ha företräde framför korsande bilvägar i så stor utsträckning som möjligt. Man kan likna det vid bilisternas huvudleder som gör att bilister kan hålla en jämn och hög hastighet då anslutande gator har stoppeller väjningsplikt. Göteborg är den kommun som har satt en hög ambitionsnivå för deras pendlingscykelvägar. • Bredd på dubbelriktad cykelbana från 3,0 – 4,8 meter beroende på mängden cyklister. • 30 km/tim som hastighetsstandard mellan korsningar. • Cykel med välpumpade däck ska kunna fram föras utan skakningar eller stötar. • Möjlighet till säkra omkörningar, oavsett cykelvolymer. • 2-3 cm startkriterum vid snöfall • Snöröjningen ska vara avslutad inom 4 timmar efter det så fort som möjligt och gå rakaste vägen. Upphöjda korsningar/ passager Något som en bilist inte är lika känslig för. Det finns idag flera upphöjda korsningar I det trafiksystem som är föreslagit är ett i centrum, Storgatan – Hörnellgatan, Stor- nord-sydligt gångstråk genom centrum gatan – Trädgårdsgatan och korsningar i • Halkbekämpning sker oavsett tid på dygnet det viktiga stråket. Det startar vid det gatorna mot Nygatan. • Maskinsopning en gång per vecka under vår, sommar kommande resecentrumet och följer I förslaget är alla platser där gående ska Trädgårdsgatan ner mot älven och vidare över parkbron. korsa en bilväg i centrum upphöjd. har slutat snöa. och höst. • Minst 80 % av cykelnätet ska ha acceptabel komfortstandard. 11 exemplet göteborg Cykelöverfarter Fler som tar bussen - bussens kör före En ökning av kollektivresandet är lika viktig som ökningen av gående och cyklister. Bussen kan och måste bli ett alternativ från tätorter som Bergsbyn, Ursviken, Skellefteåhamn, Bureå, Byske med flera. Genom att det finns spår ut till Skellefteåhamn som står för det största resandet till Skellefteå har persontrafik med tåg en stor potential för resor som tidsmässigt kan slå ut bilen. Illustrationen visar hur navet för lokaltrafiken på Kanalgatan kan utformas. Till höger i bilden finns Möjligheternas torg, till vänster illustreras det planerade kulturhuset. Bussen tar plats i centrum Smarta val Bussens symbolvärde Handla med bussen Lätt att hitta och förstå Idag är det möjligt att byta mellan vissa av Bra bytesmöjligheter är en viktig del, men En satsning på kollektivtrafiken ger positiva Bilen är övervärderad för handelsresor. I en Resandet till och från Skellefteå kommer lokal- och regionaltrafikens linjer på Kanal- det finns mycket mer att göra för att öka signaler och symbolvärden på att kollektiv- undersökning vid fyra externa köpcentrum att öka kraftigt då det kör persontåg på gatan hållplats. Vårt förslag ska underlätta bussåkandet. För att propagera för ett ökat trafik är viktig. Malmö är den stad som har i Skåne på räknade man vilken typ av kas- Norrbottniabanan. Då når man Skellefteå byten mellan alla lokala busslinjer genom bussåkande brukar man säga ”Ta bilen när satsat mest på att erbjuda morgondagens sar som människor hade när man kom ut. från Umeå eller Luleå inom en timme. vi skapar ett hållplatsområde där alla linjer du måste och bussen när du kan”. kollektivtrafik redan idag. MalmöExpressen Bara 12 % av inköpen var större varor eller är en linje i centrala Malmö med gröna, varor i kundvagnar som kunde kräva bil för långa och designade bussar som kör på hemtransporten. kan komma in samtidigt. Denna samordning finns idag bara mellan några linjer. Varje bilist som kan tänka sig att byta bilen mot buss en gång i veckan är en färre bil. En ny hållplats blir också en viktig symbol 40 personer som ryms i en buss motsvarar i stadsrummet som signalerar kollektivtra- 300 meter bilar. fikens status är för att kunna utveckla ett hållbart samhälle. Alla som idag använder bilen för sina arbets- och inköpsresor kan inte välja busen, men många fler skulle kun- Så ordspråket ”många bäckar små” är högsta grad vad hållbar trafikplanering handlar om. egna busskörfält. I Helsingborg, Karlstad med flera städer planerar man samma system av BRT-system, Buss Rapit Systems. Med separata busskörfält kan dessa typer av bussystem även införas i Skellefteå. 12 Vårt förslag till navet för lokaltrafiken i Kanalgatan blir tydligt och enkelt att se i handelsområde så borde bussen vara ett stadsrummet. alternativ för många fler än idag. Området skulle behöva utvecklas från ett område där bilen är i fokus till ett område som uppmuntta bussen och röra sig mellan olika butiker. lades om 2014, vilket har ökat resandet. börjat planera för blir navet för resandet. Om detta är överförbart till Solbackens rar och underlättar för människor att kunna na göra det. Detta märktes då lokallinjerna Det resecentrum som kommunen har Samma utveckling finns på många andra platser runt i Europa. I Sverige finns ett exemplen i Hammarby sjöstad där man har byggt över spårvagnens hållplatser som syns i stadsrummet. Illustration från Skånetrafiken på den specialdesignade MalmöExpressen som kör i Malmö. Prioritering i trafiksignaler Vy som visar den framtida Kanalgatan med en tydlig, attraktiv och väderskyddad huvudhållplats centralt placerad mellan torget och det nya kulturhuset. Busskörfält En ökning av biltrafiken kommer att öka trycket på vägarna i centrum. I de körfält som finns ska både personbilar, varudistributionsbilar, bussar med flera införande av bussprioritering den enklaste kan det bli upp emot en minuts väntetid trafiksignalerna snabbare växlar när en buss och viktigaste åtgärden för att öka bussar- innan det blir grönt. Om bussprioritering kommer. Detta är enkla styrningar som får nas framkomlighet och regularitet, att kunna skulle innebära i snitt 10 sekunders bespa- en liten effekt på biltrafiken. Låter man en hålla sin tidtabell. Lokaltrafikens bussar har rad körtid per trafiksignaler innebär det en trafiksignal som har blivit röd att växla tillba- idag den utrustning som behövs i bussarna. minuts kortare restid med sex trafiksignaler. ka när en buss kommer eller att man sätter Varje trafiksignal behöver programmeras om Om detta räknas per person skulle en fullsatt in en extra signalbild för bussar påverkar och få utrustning så att bussarna påverkar buss då kunna spara nästan en timme! detta biltrafiken mer. Man kan använda en kombination olika Luleå är en stad där bussarna påverkar tra- Vissa linjer passerar många trafiksignaler typer av hur bussen påverkar trafiksignalen. fiksignalerna fullt ut som maximerar bussar- på sin tur. Eftersom trafiksignalernas växling Bussen kan förhindra att signalen växlar till nas framkomlighet. är kopplad till biltrafiken kör bussar som dess att bussen har hunnit passera - förläng- signalernas växling. för bussar. I Skellefteå är vårt förslag att på både Kanal- och Viktoriagatan ta körfält av för mycket biltrafik eller för få körfält Kanalgatan är idag överdimensionerad drabbas alla fordon. Kollektivtrafiken i antalet körfält (2+2) i förhållande till drabbas mest. En buss som fastnar i en kö trafikmängden (9000 fordon/vardagdygn). kan inte välja att köra en annan väg som en Att ta två körfält till bussarna kommer bilist lättare kan göra eller välja att köra en att öka deras framkomlighet längs gatan tid när trafiken är mindre. utan att detta innebär några större För bussresenärer är det viktigt att det är nackdelar för biltrafiken. Samma ambition har måste man prioritera fram bussarna i ning. Den kan också tidigarelägga så att man gör speciella körfält eller gator bara från biltrafiken till busskörfält. buss. För att minska de hinder som bussarna alla andra fordon. Men har bussen ”otur” städernas utrymme. Det vanligaste är att samsas. När det uppstår köer som följd enkelt, går snabbt och är pålitlig att åka I en stad med många trafiksignaler är gäller också Viktoriagatan den dag som genomfartstrafiken genom Skellefteå har Östra leden som alternativ. Sektion som visar förslaget på Kanalgatans utformning på ömse sidor av huvudhållplatsen. 13 Norra Järn vägsgatan Viktoriagatan Trädgårdsgatan Stationsgatan Södra Järn vägsgatan Skeppargatan Kanalgatan Torget Färre som tar bilen - tillgänglighet, men inte snabbhet Köpmangatan Tjärhovsgatan Södra Lasarettsvägen Hörnellgatan Nygatan Storgatan Strandgatan Upphöjd passage Gångfartsgata Cykelfartsgata Gågata Genomfartsgata Lokalgata tillgänglighet för enskilda bilister och åtgärder för att reducera inslaget av biltrafikens konsekvenser för andra biltrafik i stadskärnor har haft en starkt trafikantgrupper och stadsmiljön i övrigt. positiv inverkan på den lokala handeln och Det är viktigt att den avvägning som faktiskt innerstädernas attraktionskraft. Hur trafiken görs motsvarar den som invånarna också utformas i städernas centrumområden efterfrågar. Bocktornsvägen n a at rg a k a km u Kr n äskväge Skråmtr Karta som visar bilnätet i centrum. Tjockare svarta linjer är biltrafiken huvudvägar. bör baseras på en avvägning mellan 14 E4 Det finns flera studier som visar att Ny kvartersstruktur Forskargatan Ett system för biltrafiken i centrum måste man se i flera steg. På kort sikt är vårt förslag att Kanalgatan byggs om så bussar, gående och cyklister får en bättre framkomlighet och mer utrymme. På längre sikt när Östra leden har avlastat centrum från genomfartstrafik kan Viktoriagatan byggas om. Även där kan körfält tas från biltrafiken för att kunna ge bussar en ännu bättre framkomlighet med egna busskörfält. Sektion som visar förslaget på Viktoriagatans utformning. Vy som visar förslag på en framtida Viktoriagatan där gatan lyfts upp i nivå med omgivande stadskvarter och järnvägen förläggs i tunnel under gatan. Parkeringshuset Ekorren i Skellefteå. Grå byggnader visar befintliga hus och ofärgade är möjliga framtida bebyggelse. Brinken Pantern Arkaden Fler anslutningar till centrum Ekorren genomfartstrafik som idag använder att det bara finns tre anslutningar från får anslutning mot både Norra- och Södra Kanalgatan så att de istället använder Kanalgatan mot centrum. Det är positivt Järnvägsgatan samt Bäckgatan. Norra Järnvägsgatan. Idag finns bara den beroende på var man kommer ifrån och var stora kostnader, men det finns många möjligheten för trafik söder och västerifrån inte från norr och västerut. kostnader. Helsingborg, Malmö, Varberg Viktoriagatan möts av en väg, som idag och Göteborg är några exempel. Utomlands snarare är en motorväg, än den stadsgata Vårt förslag visar vi hur biltrafik skulle finns det ännu fler exempel där städer som gatan borde vara i centrum. Så länge kunna få fyra anslutningar till centrum. kan utvecklas på ett helt annat sätt om som Viktoriagatan ser ut som den gör idag järnvägen inte blir en barriär i staden. kommer den att fungera som en stor barriär i centrum man ska. Det minskar behovet av genomfart och söktrafik i centrum. Viktoriagatan – Strandgatan blir en Parkeringsplatser för allmänheten Förhyrda parkeringsplatser ron En bilist som kommer in norrifrån efter För att effektivisera de parkeringshus som redan finns kan de förhyrda parkeringsplatserna i Brinkens parkeringshus flyttas till Pantern. Brinken, som är det största parkeringshuset får då bara platser för allmänheten. även om trafikmängden kommer att minska. Brinken för allmänheten nytt resecentrumet behöver biltrafik kunna En nedgrävning av järnvägen skapar också Brinkens P-hus som är det största i komma dit utan att belasta Kanalgatan. helt nya möjligheter för en stadsmässig centrum och det är där enkelt att köra Cirkulationsplatsen skapar en smidig bebyggelseutveckling i området kring in. Kartan visar visar att det i alla En ny anslutningen blir möjlig om anslutning direkt från Viktoriagatan järnvägen. parkeringshus finns en blandning mellan Viktoriagatan och järnvägen byter plats. och ger möjlighet att begränsa annan fullständig korsning så att trafik söderifrån kan svänga in mot exempelvis Briggens P-hus. Korsningarna Viktoriagatan – Storgatan och Nygatan är som idag. Med en ökad exploatering och med ett 15 b Park städer där man har gjort valet att ta dessa on br målpunkter har fler alternativ att välja mellan Att gräva ner järnvägen innebär mycket gatan Strand ia om den biltrafik som ska söka sig till olika n Storgata or kt Vi Då kan en cirkulationsplats byggas som gatan Lasarett Skellefteå centrum har idag den nackdelen Kanalgatan platser för allmänheten och förhyrda parkeringsplatser. För att förenkla kan förhyrda platser i Brinken bytas mot allmänhetens i Pantern. Vägen till ett nytt trafiksystem Förslag på en framtida Trädgårdsgata mellan torget och Storgatan som ger utformning med prioritering av stadslivet, men fortfarande är tillgängligt med bil. - stegvis förändring med sikte på framtiden I diagrammet visas olika åtgärder som behövs för att på kort och lång sikt skapa det trafiksystem som är beskrivet i rapporten. Tidshorisonten är idag, imorgon och i framtiden. Kostnaden är på samma sätt uppskattat från låg via hög till mycket hög. Det bästa för Skellefteå om 50 år? samordning mellan järnvägen och övrig Den planering som Trafikverket tillämpar Så länge som Viktoriagatan ser ut som för infrastrukturprojekt bygger på den gör idag som ett ”trafikdike” genom samhällsekonomiska kalkyler. I dessa kan staden kan man inte göra så mycket för man inte ta med värden som är positiva att förändra den bilden även om trafiken för en stad på mycket lång sikt. Ser man skulle minska kraftigt. Vill man öka på den utveckling som finns i många tillgängligheten över vägen innebär detta I järnvägens närområde behövs i samhällsplanering, både tidsmässigt, ekonomiskt och inte minst för den framtida markanvändningen som kan bli en följd av hur järnvägen byggs eller dras. Många av de åtgärder vi föreslår kan ett hållbart trafiksystem i Skellefteå. städer i Europa men även i svenska som fler broar eller tunnlar som i sin tur inte är regel särskilda åtgärder för att få en genomföras på kort sikt, men för att få Om Norrbotniabanan kan läggas i Varberg, Göteborg, Malmö, Helsingborg stadsmässigt inslag i en stad. god bebyggd miljö. Generellt bör ny fullt genomslag på längre sikt för den underjordläge så ökar möjligheterna och Stockholm har man eller planerar man utveckling som vi anser ligger i linje med för Skellefteås utveckling av ett attraktiv att gräva ner järnvägen. Trots mycket höga stadens målsättningar fodras några större centrum avsevärt. Vårt systemförslag kostnader initialt kan vinsten på lång sikt investeringar. Genomförandet av Östra kan emellertid genomföras även med och de kvalitéer som en stad får när den leden är central liksom Norrbotniabanan. en järnväg i befintligt läge, men då barriär som en järnväg är inte längre finns Båda dessa åtgärder är kostsamma, blir en stadsmässig gestaltning svår att visa sig att satsningen blir lönsam. men avgörande för en utveckling av åstadkomma. 16 Tåget har varit ett färdmedel framför allt för längre resor men både de långväga och kortväga personresorna med tåg ökar i Sverige i takt med att det satsas på järnvägen. När ny järnväg eller nya terminaler planeras krävs en nära bebyggelse inte tillåtas inom ett område på 30 meter från närmaste spår. Detta gör att en utvecklad tågtrafik (fler spår) för Norrbotniabanan kommer att påverka vad och hur centrumet kan integreras med järnvägen om järnvägen är som idag. Bara p-platser för allmänheten i Brinkens P-hus Införande av bussprioritering i trafiksignaler i framtiden Bättre bytesmöjligheter mellan busslinjer Ingen biltrafik på S Järnvägsgatan och Kanalgatan förbi resecentrum och huvudhållplatsen Satsning på laddstationer för elcyklar Ombyggnad av Trädgårdgatan mellan Storgatan och Nygatan Pendelcykelväg längs Strandgatan Parkbron byggs om för bara gående och cyklister Cykelfartgata i centrum Upphöjda passager för gående inom centrum Ny huvudhållplats på Kanalgatan Utveckling av Södertorg och Park&Bike hög kostnad Kanalgatan byggs om med bussfält och cykelväg Utveckling av pendlingscykelvägar mot och genom centrum Östra leden är öppnad Påverka hur folk reser Pendelcykelväg längs S Järnvägsgatan Ny förbindelse för gående och cyklar över älven Nytt resecentrum Fler parkeringshus i centrums ytterområden Viktoriagatan byggs om med busskörfält och ny anslutning till Strandgatan Tågtrafik på Norrbotniabanan låg kostnad imorgon Västra leden Järnvägens grävs ner och Viktoriagatan får en ny cirkulationsplats Tidsaxel som beskriver när de olika åtgärderna kan planeras. Många av åtgärderna är beroende av Östra leden och byggandet av Norrbotniabanan. Trafiksystemets konsekvenser Viktoriagatan Tillgänglighet för omlandet En kraftfull prioritering av gång-, cykel- Viktoriagatan är den mest utsatta miljön En stor del av Skellefteås omland är och kollektivtrafik syftar till att resandet idag i Skellefteå. Viktoriagatan utgör idag beroende av bil eller buss för att dagligen i Skellefteå successivt ska övergå såväl en barriär som ett område med dålig nå målpunkterna i centrala Skellefteå. Vår till hållbara, jämlika och jämställda luftmiljö. Initialt kan vårt förslag innebära att bedömning är att tillgängligheten med trafikslag. Prioriteringen innebär också vi ökar belastningen på Viktoriagatan genom bil kan vara fortsatt god, om angöring att biltrafikens negativa effekter i form av att stänga Parkbron för bil- och busstrafik. underlättas med strategiskt placerade buller, luftföroreningar, barriäreffekter m.m. Det är dock inte säkert att åtgärden medför parkeringar, men vi anser också att generellt ska minskas. När förändringen ökade problem, men vi bedömer att en satsningarna i centrum behöver följas sker successivt kommer det emellertid avlastning med Östra leden blir än mer upp med satsningar på den regionala att finnas tider, områden och platser där angelägen. Möjligheter finns att ökande busstrafiken. Även omlandet behöver dagens problem ökar. En del konsekvenser cykel och kollektivtrafik, samt förbättringar attraktiva hållplatslägen där omstigning till kan också vara svåra att förutse eftersom i trafiksignalsystemet skulle kunna minska andra trafikslag är enkel och bekväm. trafikutvecklingen hänger samman med problemen. En trafikprognos för staden i sin annan utveckling som sker i Skellefteå. helhet har inte ingått i detta uppdrag, men en sådan skulle kunna ge ett bättre underlag för en konsekvensbedömning. 17 Konsekvenser för Skellefteås tillväxt och stadslivets utveckling Stadslivet behöver utvecklas på gående för resande inom staden. Det gör att och cyklisters villkor. En ökning av dessa tillväxten inte behöver ske på ett sätt som trafikslag skapar förutsättningar för en ökar biltrafiken utan istället på ett sätt levande stad. I vårt förslag låter vi också som stärker stadslivet i stadskärnan och bilen ha kvar goda angöringsmöjligheter, Skellefteås möjligheter att utvecklas som men bilisterna får gå en bit innan de gång- och cykelstad. kommer fram, vilket också gynnar stadslivet. Skellefteås har goda förutsättningar för att en stor del av tillväxten i arbetsplatser och boende kan ske på centrala platser där gång- och cykel är bra alternativ
© Copyright 2024