1. No category

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Upprättad
2015-06-09
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sammanträde 16 juni 2015 klockan 9
i Kungsbacka rummet
Ärende
1.
Val av justerare
2.
Information från
Lokalsamordnarna
Jessica Selin med flera 9-9.30
3.
Inriktning förstudie Fjärås
skolor
4.
Information om färdtjänstenkät
Catarina Nyberg 9.30-9.45
5.
Antagande av anbud för
bostäder och
centrumverksamheter i Aranäs
stadsdel etapp 3
Inger Gennerud Björsander 1010.10
Evelina Andersson
Kommunstyrelsen
Direkt:/RedigerareTelefon/
evelina.andersson@kungsbacka.se
Beteckning
Förslag
Eva Borg (S)
KS/2014:132
Förslag till beslut i kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen beslutar om
inriktningar för förstudie Fjärås skolor
enligt tjänsteskrivelse, 2015-06-01.
Sekretess enligt 19 kap 3 § OSL
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon: 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (3)
6.
7.
Ärende
Beteckning
Förslag
Förslag till nyttjanderättsavtal
för Kungsbacka resecentrum
KS/2014:219
Förslag till beslut i kommunstyrelsen
Strategi för parkering i
Kungsbacka kommun
KS/2015:222
8.
Remissvar- Utredning av
Betalningsansvarslagen (SOU
2015:20)
9.
Avstämning - Ny skola i Vallda
Hasse Andersson 10.10-10.40
10.
Avstämning - Onsalavägen
Hasse Andersson 10.10-10.40
11.
Avstämning Näringsliv
Elinor Filipsson och Carin
Ternön 10.40-11.10
12.
Avstämning - Sammanslagning
Kultur & Turism och Fritid &
Folkhälsa
Linus Kron och Preera 11.1011.30
Kommunstyrelsen godkänner
nyttjanderättsavtal för Kungsbacka
resecentrum, daterat 2015-05-25, och
ger dess ordförande tillsammans med
kommundirektören eller deras
respektive ersättare uppdrag att
underteckna nyttjanderättsavtal rörande
Kungsbacka resecentrum samt i samma
ärende nödvändiga handlingar.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott skickar
förslaget till Strategi för parkering i
Kungsbacka kommun på remiss till de
partier som är representerade i
kommunfullmäktige.
Handling skickas senare.
Hans Forsberg (M)
Maria Svenningsson
Ordförande
Sekreterare
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-06-01
Diarienummer
KS/2014:132
Inriktning förstudie Fjärås skolor
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar om inriktningar för förstudie Fjärås skolor enligt tjänsteskrivelse, daterad
2015-06-01.
Sammanfattning
I kommunens lokalplan har sedan en lång tid tillbaka planerats för en anpassning av skollokalerna i
Fjärås. Skolorna är i behov av renovering och anpassning till ökat elevantal. Kommunstyrelsen
beslutade 2014-05-20 § 119 om att starta upp en förstudie i projektet Ny skolor i Fjärås baserad
tidigare utredning Förstudie Fjärås skolor – förutsättningar och möjligheter 2013-12-09. Förstudien
har som syfte att utifrån ett kostnadseffektivt sätt samt med god genomförbarhet redovisa alternativa
utbyggnadsplaner med olika takt.
Under förstudien har det uppstått behov att tydliggöra uppdraget för förstudien.
Generella utgångspunkter i projektet ska vara att:
•
•
•
Volymerna ska möta behoven i kommunens befolkningsprognos
Prioritering ska göras mellan skolorna/objekten utifrån fastigheternas skick
Nyinvestering samt renoveringar ska anpassas till en grundnivå som fyller myndighetskrav
samt ett pedagogiskt perspektiv
Mer konkreta inriktningar i projektet ska vara att:
•
•
Delar av befintlig Bräckaskola rivs och vissa befintliga skolbyggnader anpassas så att skolan
kan ta emot ca 660 elever
Storleken på idrottshall för Bräckaskolan behöver utredas
Service
Jessica Selin
/RedigerareTelefon/
jessica.selin@kungsbacka.se
1 (2)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
•
Smedingeskolan anpassas till en skola för 440 elever. Underhåll planeras i enlighet med den
sedvanliga underhållsplanen.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-06-01
Beslutet skickas till
SEFA, FG, KSF
Gunilla Josefsson
Jessica Selin
Ekonomichef
Controller
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-06-02
Diarienummer
KS/2014:219
Beslutsförslag rörande nyttjanderättsavtal för Kungsbacka Resecentrum
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen godkänner nyttjanderättsavtal för Kungsbacka resecentrum, daterat 2015-05-25, och
ger dess ordförande tillsammans med kommundirektören eller deras respektive ersättare uppdrag att
underteckna nyttjanderättsavtal rörande Kungsbacka Resecentrum samt i samma ärende nödvändiga
handlingar.
Sammanfattning
Kungsbacka Resecentrum togs i drift den 23 juni 2003. I enlighet med tidigare tecknade
genomförandeavtal och projektavtal med Västtrafik (se bilagt avtal med bilagor) är byggnaden uppförd
och ägd av Västtrafik. Byggnaden står på mark i kommunens ägo. Delar av skärmtaket står på mark
som Trafikverket äger.
I enlighet med tidigare tecknade avtal ska kommunens mark upplåtas till Västtrafik, men det har inte
blivit genomfört.
Föreliggande nyttjanderättsavtal innebär i korthet att Västtrafik ansvarar för byggnaden inkl skärmtak
och verksamheten i byggnaden. För upplåtelsen av kommunens mark erlägger Västtrafik en årlig
ersättning om 20 000 kr. Upplåtelsen gäller fram till 31 december 2039 då kommunen har rätt att lösa
ut byggnaden för dess bokförda värde samt förvärva eventuella inventarier.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-06-02
Nyttjanderättsavtal undertecknat av Västtrafik inkl bilagor
Beslutet skickas till
KSF/Daniel Josefson
Daniel Josefson
Exploateringsingenjör
Kommunstyrelsens förvaltning
Daniel Josefson
0300-834268
daniel.josefson@kungsbacka.se
1 (1)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
NYTTJANDERÄTTSAVTAL
avseende
del av fastigheten Kungsbacka Kungsbacka 3:1
mellan
Kungsbacka kommun
och
Västtrafik AB
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
BAKGRUND ...................................... .. ... .. ................................................ 3
OMRÅDE ............................................ .. .................................................... 3
UPPLÅTELSE .......................................................................................... 4
BYGGNATION M.M ........... ....................................................................... 4
NYTTJANDERÄTTSTID ...................................................................... ..... 4
UPPSÄGNING OCH FÖRLÄNGNING ...................................................... 4
KOSTNADER ........................................................................................... 4
TILLSTÅND OCH FÖRESKRIFTER ......................................................... 4
OMRÅDETS SKICK ................................................................................. 5
TILLTRÄDESRÄTT ............................................. .... ........ .. ......... ..... .... ... ... 5
SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE ....... ..................................... 5
NYTTJANDERÄTTSFÖRHÅLLANDETS UPPHÖRANDE ........................ 5
ÖVERLÅTELSE OCH UPPLÅTELSE ....................................................... 5
INSKRIVNING ................................................................................ .......... 5
TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR ................................................................... 6
2
DETTA NYTTJANDERÄTTSAVTAL är träffat mellan:
(1)
Kungsbacka kommun, organisationsnummer 212000-1256, 434 81
Kungsbacka ("Kommunen"); och
(2)
Västtrafik AB, organisationsnummer 556558-5873, Box 123, 541 23 Skövde
("Västtrafik").
1.
BAKGRUND
1.1
Kommunen och Västtrafik ingick år 2002 ett genomförandeavtal
("Genomförandeavtalet") vilket syftade till att reglera, samordna och tillgodose
parternas intressen i projektet "utbyggnad av resecentrum i Kungsbacka".
Därefter träffade parterna ett avtal benämnt "AVTAL för projektet nytt
resecentrum i Kungsbacka" ("Projektavtalet") , bilaga 1. Parterna kom i de
nämnda två avtalen överens om att Kommunen skulle svara för befintlig
stationsbyggnad och markanläggningar medan Västtrafik skulle svara för
terminalbyggnad och skärmtak. I enlighet med Genomförandeavtalet och
Projektavtalet uppförde och finansierade Västtrafik en terminalbyggnad och ett
skärmtak på resecentrumet, vilket kom att kallas Kungsbacka Resecentrum.
Kungsbacka Resecentrum togs i drift efter genomförd slutbesiktning den 23 juni
2003. Officiell invigning ägde rum i samband med invigningen av det s.k.
Badhusparkprojektet den 25 oktober 2003.
1.2
Terminalbyggnaden och del av skärmtaket är belägna på fastigheten
Kungsbacka Kungsbacka 3:1 ("Byggnaderna"). Del av skärmtaket är beläget
på fastigheten Kungsbacka Kungsbacka 7:1. Terminalbyggnadens och
skärmtakets placering på de nämnda fastigheterna har markerats på bifogad
karta, bilaga 2. Lagfaren ägare till fastigheterna Kungsbacka Kungsbacka 3:1
och Kungsbacka Kungsbacka 7: 1 är Kommunen respektive Trafikverket.
Terminalbyggnaden och skärmtaket är s.k. byggnader på ofri grund.
1.3
Västtrafik har nyttjat Kommunens fastighet Kungsbacka Kungsbacka 3: 1
("Fastigheten") för Byggnaderna sedan den 23 juni 2003. Något skriftligt
nyttjanderättsavtal, i enlighet med intentionerna i Genomförandeavtalet, har
dock ännu inte upprättats mellan parterna.
1 .4
Mot ovanstående bakgrund ingår parterna detta skriftliga nyttjanderättsavtal.
Eftersom terminalbyggnaden och del av skärmtaket är belägna på Fastigheten
och del av skärmtaket är beläget på fastigheten Kungsbacka Kungsbacka 7:1
har Västtrafik tecknat nyttjanderättsavtal även med Trafikverket.
2.
OMRÅDE
2.1
Nyttjanderätten enligt detta avtal omfattar den del av Fastigheten som
markerats med orange färg på bifogad karta, bilaga 3, ("Området") .
2.2
Det anmärks att gränsen för nyttjanderätten avseende terminalbyggnaden går i
husliv och att gränsen för nyttjanderätten avseende del av skärmtaket går i
luften i höjd med skärmtaket. Markanläggningen under den del av skärmtaket
som är belägen på Fastigheten innefattas inte i Området och ingår därmed inte
i nyttjanderätten enligt detta avtal.
3.
UPPLÅTELSE
3.1
Kommunen upplåter till Västtrafik rätt att på de villkor som anges i detta avtal
nyttja Området för allmänna kommunikationsändamål jämte därtill hörande
butiks-, restaurang- och serviceändamål ("Verksamheten").
3.2
Årlig kostnad för upplåtelsen av nyttjanderätten enligt detta avtal är tjugotusen
kronor (20.000:-) per år exklusive mervärdesskatt. Index 100% enligt KPI med
bastal oktober 2015 med 1980 som basår, bastalet f n okänt. Indexförändringen
beräknas på basis av den procentuella förändringen mellan bastalet och
indextalet för respektive oktobermånad. Första indexuppräkning sker den 1
januari 2017. Betalning sker årsvis i förskott. Kommunen fakturerar Västtrafik
under januari månad. Första fakturering sker i januari 2016.
4.
BYGGNATION M.M.
4.1
Västtrafik har rätt att inom Området för Verksamhetens ändamål bibehålla
och/eller förändra Byggnaderna, uppföra ny byggnad/anläggning samt riva och
bortföra byggnad eller anläggning . I det följande avser benämningen
"Byggnaderna" Byggnaderna och eventuell nybyggnation som är tillåten enligt
detta avtal.
4.2
Västtrafik förbinder sig att vid byggnation inom Området följa samtliga gällande
myndighetskrav och tillämpliga generella byggnormer. Innan ansökan om
bygglov lämnas in ska yttrande inhämtas från Kommunen . Endast sådana
byggnads- eller anläggningsåtgärder som skriftligen godkänts av Kommunen
får vidtas.
5.
NYTTJANDERÄTTSTID
Detta nyttjanderättsavtal gäller från och med denna dag till och med den 31
december 2039.
6.
UPPSÄGNING OCH FÖRLÄNGNING
Avtalet ska sägas upp skriftligen senast tre år före nyttjanderättstidens utgång.
Om ingen av parterna sagt upp avtalet inom angiven tid förlängs det med 15 år
åt gången och löper med samma uppsägningstid, dvs. tre år.
7.
KOSTNADER
Västtrafik ska svara för samtliga avgifter och kostnader som uppkommer med
anledning av nyttjandet av Området.
8.
TILLSTÅND OCH FÖRESKRIFTER
8.1
Västtrafik är skyldigt att inneha samtliga tillstånd som erfordras för
Verksamheten. Västtrafik ska även följa samtliga föreskrifter som meddelas av
myndighet eller som följer av lag .
8.2
Det åligger Västtrafik att på eget ansvar och egen bekostnad svara för de
åtgärder som enligt beslut av byggnadsnämnd, miljö- och hälsoskyddsnämnd,
brandmyndighet eller annan myndighet kan komma att krävas för Områdets
nyttjande enligt detta avtal.
9.
OMRÅDETS SKICK
9.1
Området upplåts i befintligt skick.
9.2
Västtrafik ansvarar för snöröjning från Byggnadernas tak.
10.
TILLTRÄDESRÄTT
Kommunen ska i erforderlig utsträckning få tillträde till Området för att utföra
besiktningar, erforderligt underhåll och reparationer på ledningar och annan
Kommunen tillhörig utrustning eller anläggning samt avläsning av mätare.
Kommunen åtar sig att, vid sådana tillfällen, se till att minsta möjliga störning
uppkommer för Verksamheten på Området.
11.
SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE
Med hänvisning till lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ankommer det på
Västtrafik att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) och att
dokumentera det arbetet.
12.
NYTTJANDERÄTTSFÖRHÅLLANDETS UPPHÖRANDE
12.1
Vid nyttjanderättsförhållandets
Byggnaderna.
12.2
Vid nyttjanderättsförhållandets upphörande ska vidare Västtrafik erbjuda
Kommunen att förvärva samtliga eller del av till Verksamheten hörande
inventarier.
12.3
Vid inlösen av Byggnaderna och samtliga eller del av till Verksamheten
hörande inventarier ska Kommunen till Västtrafik utge ersättning med ett belopp
som motsvarar Byggnadernas och inventariernas bokförda värde på dagen för
Kommunens övertagande av Byggnaderna och inventarierna.
12.4
Om Kommunen väljer att inte förvärva samtliga till Verksamheten hörande
inventarier ska Västtrafik vid nyttjanderättsförhållandets upphörande bortföra
kvarvarande inventarier.
12.5
Kommunens inlösenskyldighet enligt ovan i denna punkt gäller även den del av
skärmtaket som är belägen på Trafikverkets fastighet Kungsbacka Kungsbacka
7:1.
13.
ÖVERLÅTELSE
13.1
Parterna har inte rätt att överlåta sina rättigheter och/eller skyldigheter enligt
detta avtal.
13.2
Västtrafik har dock rätt att överlåta sina rättigheter och/eller skyldigheter enligt
detta avtal till kollektivtrafikmyndighet enligt lag (2010: 1065) om kollektivtrafik
eller till den som kollektivtrafikmyndighet utsett som ansvarig för samordningen
av trafiken inom Västra Götalands län.
14.
INSKRIVNING
upphörande
ska
Kommunen
lösa
Västtrafik har rätt att skriva in nyttjanderätten enligt detta avtal i Fastigheten.
in
15.
TILLÄGG OCH ÄNDRINGAR
Tillägg till och/eller ändringar av detta avtal ska för att vara bindande upprättas
skriftligen och undertecknas av båda parter.
Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.
Kungsbacka den
Kungsbacka kommun
2015
Skövde den
/r
Z7'
2015
Västtrafik AB
6
Mellan Kungsbacka kommun och Västtrafik AB, har h·äffats följande
AVTAL för projektet nytt resecentrum i Kungsbacka
§1
Bakgrund
Kungsbacka kommun, (kommunen) och Västtrafik AB (VT) har gemensamt utrett förutsättningarna för ett nytt resecentrum inom och intill den befintliga järnvägstation i
Kungsbacka. Nuvarande stationshus skall bevaras och integreras med övriga funktioner
i resecentrum. Projektet med de förutsättningar som parterna gemensamt arbetat fram
inryms i nuvarande detaljplan för området. Avsikten är att anläggningarna skall projekteras och färdigställas under 2001 -2003. Ett genomförandeavtal upprättades 2002.
Syftet med detta nya resecentrnm är bl a att skapa en modem anläggning för resenärerna
där de olika trafikslagen tåg, buss, bil, taxi och cykel skall erhålla goda angöringsmöj ligheter med naturliga korta gångstråk och att bra parkeringsmöjligheter skall finnas för
såväl cykel som bil, allt i syfte att på bästa sätt knyta samman de olika trafikslagen.
§2
Anläggningar och huvudmannaskap
De olika delar som ingår i Resecentrum är stationsbyggnad, tenninalbyggnad, plattformstak och markanläggningar. Stationsbyggnaden ägs för närvarande av Jernhusen
AB. Kommunen har inlett förhandlingar med Jernhusen i syfte att ta över byggnaden.
Ett färdigt köpeavtal finns men har av Näringsdepartementet stoppats tills vidare. Avsikten är att genomföra övertagandet så snart det är möjligt.
I aktieägaravtal avseende VT, upprättat i december 1998, anges följande beträffande
infrastruktur:
"Parterna har ett gemensamt ansvar för att investeringar i be.fintliga och nya anläggningar för den kollektiva trafikens behov utformas så att en ändamålsenlig trafik kan
bedrivas kostnadseffektivt och med god trivsel för resenärerna .. . ...
E1/orderliga investeringar i befintliga och nya anläggningar, liksom underhåll och
skötsel, för den kollektiva trafiken, t ex vägar, kö1ytor och markanläggningar, skall ombesörjas och bekostas av den Kommun, vari anläggningen är belägen om detta inte ankommer på annan väghållare eller om överenskommelse om annat inte träffas .....
Utformning och lokalisering av terminaler mm skall ske efter samråd mellan den Kommun, vari anläggningen är belägen, och Moderbolag eller berört Dotterbolag.
Moderbolag eller berört Dotterbolag skall svara för kostnaderna för byggnader och
vän/utrymmen liksom för anordningar för själva driften av trafiken såsom hållplatsskydd, stolpar, skyltar m m såvida inte annat överenskommes med berörd Kommun."
Bland annat mot bakgrund av detta avtal och tidigare genomförandeavtal har följande
ansvarsfördelning mellan parterna överenskommits:
Anläggningsdel
Huvudman
Stationsbyggnad (fn i Jernhusens ägo)
Kommunen
Tenninalbyggnad
Västtrafik
Plattformstak
Västtrafik
Markanläggningar
Kommunen
Ägandet till resp. anläggningsdel följer denna ansvarsfördelning
§3
Mark
Kommunen reglerar markfrågan genom särskilt upprättat köpekontrakt.
§4
Statsbidrag
Projektet är upptaget i Göteborgsöverenskommelsen '98 med bidragsunderlaget 16 Mkr.
Bidragsdelen utgör 12 Mk.r (statsbidrag 75 procent av bidragsunderlaget).
§5
Kostnads- och betaloingsansvar för investeringsutgifter
Kungsbacka och Västtrafik är överens om att följande modelJ gäller för projektet:
•
•
•
Investeringen delas på vad som är bussrelaterat (ca 1/3-del) respektive pendeltågrelaterat (ca 2/3-delar).
Bussterminal investeringen skrivs av enligt gängse principer och belastar Kungsbacka kommun fullt ut.
Pendeltåginvesteringen skrivs av enligt gängse principer och belastar Västkustbanan
och fördelas ut enligt nyttjandet av Kungsbackapendeln.
Brutto
Bidrag
Netto
Pendeltågrelaterat
12
21
4
8
Summa
33
12
8
13
21
Bussrelaterat
Betalningsansvaret gäller samtliga kostnader (inklusive projektering, byggherrekostnader, ränta under byggnadstiden samt oförutsett) som bedöms erfordras för att erhålla
fullt färdiga och fönktionsdugliga byggnader/anläggningar.
2
§6
Drift och underhåll m.m.
Med drift och underhåll avses bl a daglig skötsel, akut och periodiskt underhåll samt
reparation p g a förslitning eller skadegörelse. Som utgångspunkt för fördelning av
kostnader för drift och underhåll skall gälla följande fördelning som i stora drag följer
fördelningen under § 5 ovan.
§8
Markanläggningar inkl busstenninalens
körytor övrig bil- och cykelparkering m.m.
Terminalbyggnad
Kommunen
Västtrafik
Plattformstak
Västtrafik
överlåtelse av avtalet
Ingendera part äger rätt att utan övriga parters skriftliga godkännande överlåta sina rättigheter eller skyldigheter enligt detta avtal.
§9
Tvist
Tvist som uppstår till följd av detta avtal skall lösas av skiljemän enligt lag. Skiljeförfarandet skall äga rum i Göteborg.
§ 10 Ändringar
Andringar av och tillägg till detta avtal skall för af/ vara bindande vara skriftligen avfattade och undertecknade av parterna.
Detta avtaJ är upprättat i två exemplar varav kommunen och Västtrafik tagit var sitt.
Skövde den
Kungsbacka den
c.ifl?~t~'!!{/9
l
~~~
Håkan Bergqvi/
VD
I ..
..
1
3
,e.../\_
~ - ;--; . ~.~--
...
1!1' " ~1'1i,u .n :
' I'
·· ~
·A, •
,! ..I !
·~
I
~
.... j
·.1
\.
•
·~· ··.
·
I
''
rt"·
~
.
I
· ·~ \'~
(c) Kung sbacka kommun
Skala 1 :1000
.mL
·h
11
,,
,._ I
to I
'
' '
~-
I
I
<:i
I
·~lj
I
I
I
'.' •
'1 ~1I,
;1
1
I
I
u
3:1
I
~:
I
I
I
!:
1'
;.
~
I
7
,/ / s
I
(i /
, 'I
-
u
Gf
,,
Slfi
(1
~
~
~
1_1
I
I
--- -
.I
(!)
I
'
I
_,
~
/j
, .1r' , ""
I
.r
~~
I l
I
I
I I :
I I
-,( '
G.L,
.
I I
L I
3:14
'1
li
~
:
' I t(il
~~
~
1 1
'
'I
I
l
I
II
',' ~r
J
I
I
,,
)
'l
:0
I
!
I
'
):(
r
!~
.
I
I
I
•l
1
/..'
I
,I
·'.
~
)1
J
I
I
I
l
.J
I
.,
I
·/··~!
: 'il:I
\...1
I
I
I
I
\
I
\I II
I I,
I
'
I
I
\4
II
!\
\}t\
I I
I.
I\
""'
I
~
. I
_,
'• \
·~
I
\ I
I I
1 I
,
'
I
@
TJÄNSTESKRIVELSE
Datum
2015-05-25
Diarienummer
KS/2015:222
Förslag till Strategi för parkering i Kungsbacka kommun
– politisk remiss
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att skicka förslag till ”Strategi för parkering i Kungsbacka
kommun” på remiss till de partier som är representerade i kommunfullmäktige.
Sammanfattning
Flera förvaltningar har i samverkan tagit fram ett förslag till ”Strategi för parkering i Kungsbacka
kommun”. Utgångspunkten finns delvis i den handling som förvaltningen för Teknik tidigare tagit fram
avseende policy för parkering i centrum.
Handlingen är inte på något sätt antagen utan är nu föremål för politisk beredning och bör ses som ett
arbetsmaterial. Förslaget är att skicka framtaget material avseende ”Strategi för parkering i
Kungsbacka kommun” på remiss till de i kommunfullmäktige representerade politiska partierna.
Förslaget och de inkomna synpunkterna sammanställs och kommenteras av Kommunstyrelsens
förvaltning. En reviderad handling kompletteras med inkomna synpunkter som underlag till
kommande beslut.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse, 2015-05-25
Strategi för parkering i Kungsbacka kommun 2015-05-25
Beslutet skickas till
TN, partier i KF
Kommunstyrelsens förvaltning
Johanna Stenberg
0300- 83 42 98
johanna.stenberg@kungsbacka.se
1 (3)
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (3)
Beskrivning av ärendet
Bakgrund
Nämnden för Teknik har tidigare tagit fram en policy för parkering för centrum i Kungsbacka. Policyn
har aldrig antagits och inriktningen i dokumentet aldrig på fullt allvar genomförts.
Kommunstyrelsens arbetsutskott framförde önskemål om ett bredare grepp över parkeringen i
kommunen och förslag till ”Strategi för parkering i Kungsbacka kommun” avser kommunens syn på
parkering för hela Kungsbacka kommun. Handlingen är framtagen under år 2014/2015 i samverkan
mellan flera berörda förvaltningar.
Utgångspunkten finns delvis i den handling som förvaltningen för Teknik tidigare tagit fram avseende
policy för parkering i centrum. I förhållande till förslagen strategi kan framtagen policyn för parkering
i centrum i Kungsbacka utgöra en kommande handlingsplan för parkeringen i centrumområdet.
Handlingen är inte på något sätt antagen utan är nu föremål för politisk beredning och bör ses som ett
arbetsmaterial. Förslaget är att skicka framtaget material avseende ”Strategi för parkering i
Kungsbacka kommun” på remiss till de i kommunfullmäktige representerade politiska partierna.
Kommentarer och konsekvenser
Det både pågår arbete på många håll i landet för att arbeta mer flexibelt med parkering samtidigt som
regelverket kring parkering och möjligheterna till nytänkande inte alltid har stöd i möjliga avtal och
lagstiftning.
Strategin har dock ambitionen att ge möjlighet att kunna testa ett nytänkande och medvetenheten bör
vara stort att detta är ett mödosamt och långsiktigt arbete.
Att långsiktigt kunna säkra flexibla ytor och gemensamma lösningar kan vara ett avtalstekniskt
problem och mycket av kreativiteten hänger på mer eller mindre frivilliga överenskommelser. Det
finns heller inte idag en organisation inom kommunen för att jobba med alla dessa frågor på ett
effektivt sätt och alla föreslagna lösningar ska därför ses som en målsättning på sikt.
Att utgå från låga parkeringstal vid nyexploatering kräver också ett kompletterande arbete med att
minska bilberoendet i Kungsbacka och löses inte genom parkeringsstrategin. För att
parkeringsstrategin skall få betydelse krävs således ut utökat arbete med beteendepåverkan sk mobility
management.
Kommunens ambitionsnivå ur ett långsiktigt perspektiv är en av de viktiga frågorna som bör belysas i
föreslagen politiska remiss. Ett förändrat förhållningsätt till parkering är en mycket större fråga som
handlar om att förändra människors beteende och attityd. Det är inget lättlöst problem och en
parkeringsstrategi är inte svaret, men en del av det. Det finns också flera problemställningar att hantera
i praktiken vid ett önskat genomförande. Dels för att de rättsliga medlen inte alltid finns och dels för
att det på sikt kommer kräva stora beteendeförändringar hos Kungsbacka invånare. Vi är medvetna om
att strategin kan vara svårt att helt genomföra, men att den är innehåller avgörande vägval och kan
utgöra mål att jobba mot!
KUNGSBACKA KOMMUN
3 (3)
Förankringsprocess
Strategin är en kommungemensam handling där förankringsprocessen både mellan förvaltningar och
nämnder är av avgörande betydelse. Ambitionen är att handlingen skall utgöra underlag och vara en
del av en framtida Trafikstrategi för Kungsbacka kommun som också kommer vara en del av en ny
kommunomfattande översiktplan framöver.
I avvaktan på det bör handlingen förankras politiskt internt inom Kungsbacka kommun genom politisk
remiss för att reda ut kommunens ställningstagande avseende parkering.
Förslaget och de inkomna synpunkterna sammanställs och kommenteras av Kommunstyrelsens
förvaltning. En reviderad handling kompletteras med inkomna synpunkter som underlag till
kommande beslut.
Johanna Stenberg
Strateg fysisk planering
Förslag till
Parkering i
Kungsbacka
Version 1:2
för politisk beredning
Strategi
KUNGSBACKA KOMMUN
Förslag till parkeringsstrategi avser kommunens syn på parkering för hela
Kungsbacka kommun. Handlingen är framtagen i samverkan mellan flera
berörda förvaltningar.
Utgångspunkten finns delvis i den handling som förvaltningen för Teknik
tidigare framagit avseende policy för parkering i centrum. I förhållande till
denna handling kan policyn för parkering i centrum i Kungsbacka utgöra
en kommande handlingsplan för parkeringen i centrumområdet.
Handlingen har en ambitiös målsättning och bör därför uppdateras och
omprövas efter ett par år.
Handlingen är inte på något sätt antagen utan är nu föremål för politisk
beredning och bör ses som ett arbetsmaterial.
Se följebrev daterad 2015-05-25
Om dokumentet
Remissversion för politisk beredning.
Dokumentet ska ligga till grund för vårt arbete med
parkering både vid planering och utveckling av
befintliga miljöer. Dokumentet utgör kommunens
syn på parkering och kommer att komplettera övriga
strategisk dokument avseende trafik och översiktsplan.
Produktion Förvaltningen för Teknik och Kommunstyrelsen förvaltning
i samverkan med förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd samt
förvaltningen för Plan & Bygg, Kungsbacka kommun
Foto Kungsbacka kommun om inget annat anges
Tryck xxxx
2
Kungsbacka kommun
P
arkering är en stor fråga för Kungsbacka eftersom bilinnehavet är stort
och andelen resor som sker med bil är mycket stort i hela kommunen, även
inom Kungsbacka stad.
Staden, tätortscentrum och målpunkter ska vara tillgänglig för alla, stora
som små. För att Kungsbacka ska bli en mänskligare kommun och främja
det goda livet i mellanrummen, mellan husen, i större utsträckning för
möten mellan människor krävs en samsyn på parkering och tillgänglighet
för människor. Utöver kvalitéer i utomhusmiljön kan arbete med parkering
medverka till ett mer hållbart resande och ett mindre bilberoende resmönster. Parkering är en viktig pusselbit och ett kraftfullt styrmedel.
Kungsbackas parkeringsstrategi är framtagen i samverkan inom kommunen och ger oss möjlighet till kreativa lösningar och en större frihet mot en
hållbar utveckling. Dokumentet ska fungera som inspiration, ge underlag
till diskussion och vara vägledande för fortsatt arbete med parkering i
kommunen.
”You aren´t a good place unless
you have a parking problem”
- Ethan Kent
3
Parkeringspolicy
- Kungbackas syn på parkering
Vår inställning
till parkering i
Kungsbacka
På rätt plats...
All parkering lokaliseras, planeras och utformas för att bidra till en hållbar utveckling
och öka platsens kvalité för alla.
... på rätt sätt ...
Att parkeringen medverkar till ett effektiv och ändamålsenligt utnyttjade utifrån behov
av tillgänglighet, trygghet och hållbar rörelse för alla.
... med hållbar inriktning
Att utifrån Kungsbackas vision om en hållbar stad och kommun medverka till en livfull
miljö med rika möjligheter till möten. Att genom genomtänkt parkering skapa god
sammanvägd tillgänglighet och incitament att för att gå, cykla och åka kollektivt. Att
genom attraktiv cykelparkering bidra till att cykel blir ett naturligt förstahandsval för
resor inom Kungsbacka stad, i våra tätorter och till kollektivtrafiken samt att bilparkeringen är logisk för dem som är i behov av bilen.
Ständig utveckling
Parkeringsstrategin innebär en gemensam syn på parkering, avser hela kommunen och
att vi ständigt utvecklar ny och befintlig parkering utifrån vårt förhållningssätt till parkering. Intentionerna ska avspela sig i kompletterande material såsom handlingsplaner
för parkering.
Ur Kungsbackas vision
”Kungsbacka ska utvecklas till en ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget
leder till det goda livet och gemenskap människor
emellan”. ”Kungsbacka är bra för invånarna säväl unga
som gamla”. ”...ett stadsliv med rika möjligheter till
möten, kulturupplevelser och restaurangbesök”.
4
Kungsbacka kommun
Parkeringstrategi
- tillgängligt för alla
Parkeringsstrategi
för en hållbar framtid
Mål och syfte
Målsättningen med parkeringsstrategin är att medverka till att kommunen, dess centrala
funktioner, målpunkter, tätorter och Kungsbacka stad ska vara tillgänglig för alla. Parkeringsstrategin ska uppmuntra och medverka till att fler väljer ett hållbart resande. Parkeringsstrategin ska stötta den önskade samhällsutvecklingen och levande centrum genom
god tillgänglighet för alla och bättre utnyttjande av parkering som helhet.
Parkeringsstrategin syftar till att underlätta avvägningen mellan olika stadsbyggnadskvaliteter i samband med planeringen. De stadsbyggnadskvaliteter som parkeringen påverkar är framförallt tillgängligheten, stadens och platsens attraktivitet men även trafiksäkerhet, trygghet och miljöpåverkan. Parkeringsstrategin ska även fungera som ett stöd i
avvägningen mellan olika parkeringsbehov, till exempel mellan olika användargrupper
samt att underlätta diskussionerna kring parkering vid exploatering av nya bostadsområden, förtätning i befintlig miljö och andra förändringar med koppling till tillgänglighet.
Parkeringsstrategin omfattar kommunens syn på all parkering inom kommunens gränser.
Avgränsningar
I strategin berörs inga nya avvägningar vad gäller
utmärkning och information, taxe- och betalsystem eller felparkering och parkeringsövervakning.
Utifrån parkeringsstrategin bör handlingsplaner tas
fram för delområden, t.ex. Kungsbacka centrum.
Bussuppställning är inte medtagen utan bör finnas
med i handlingsplaner för geografiskt avgränsade
områden utifrån behov.
Förhållningssätt och behov av riktlinjer för godshantering, lastning och lossning berörs inte heller
specifikt.
Givetvis följer Kungsbacka kommun lagen vilket
innebär att god tillgänglighet och utformning för
funktionshindrade och andra behövande fortsättningsvis kommer att vara god. Området redovisas
inte särskilt.
Kungsbacka kommun - tillgängligt för alla
5
Parkeringsstrategi
- tillgängligt för alla
Parkeringsstrategin ska:
• bidra till en hållbar utveckling
• skapa en gemensam syn på parkering för cykel
och bil (inkl MC)
• vara ett stöd för avvägningar av plats för parkering mot stadsbyggnadskvalitéer
• medverka till en mer jämställd trafik genom t.ex.
sammanvägd tillgänglighet
• sprida kunskap om parkering inom och mellan
berörda organisationer
• utgöra underlag för separata handlingsprogram
Vad innebär en strategi?
Parkeringsstrategin är ett aktiverande dokument där vi visar vad vi ska åstadkomma på eget
initiativ och som visar avgörande vägval för att nå
målet om ett hållbart Kungsbacka.
Strategin anger vilka inriktningar som är viktigast
för oss att fokusera på ur ett långsiktigt perspektiv
och avgörande val som är av kritisk betydelse för
att nå dit. Strategin visar vad vi väljer och väljer
bort samt ger ledning avseende riktning och
prioriteringar i arbetet med parkering.
6
Kungsbacka kommun
Parkeringstrategi
- tillgängligt för alla
Parkering i Kungsbacka
bidrar till ett hållbart samhälle...
… genom upplevelser och tillgänglighet
Utgångspunkten för parkering ska vara att arbeta med sammanvägd tillgänglighet för alla
trafikslag, vilket innebär att tillgängligheten med bil, cykel och kollektivtrafik ska vägas
samman som ett gemensamt underlag för att tillgodose transportbehovet. Därefter ska
efterfrågan på cykel- och bilparkering analyseras. En tydlig inriktning är dock att en del av
tillgängligheten med bil måste ersättas med annan tillgänglighet för att staden ska kunna
växa på ett hållbart sätt.
Gångavstånd från kollektivtrafikhållplats och bilparkering bör samordnas och vara
dimensionerande för lokalisering av parkeringsanläggningar. Med andra ord ska det
vara ungefär lika långt eller kortare till hållplats för kollektivtrafik som till en gemensam
parkeringsanläggning. Detta gäller främst i centrumzoner men bör även tillämpas i skälig
utsträckning i tätortszoner med god kollektivtrafik. Cykelparkeringar ska anläggas utmed
naturliga stråk för att vara effektiv och attraktiv. Cykelparkering bör alltid ligga närmre
målet än bilparkering.
Parkering ska utformas arkitektoniskt attraktiv utifrån estetik, trygghet och funktion samt
med stor omsorg att till och från varje fordon går en fotgängare. Flexibla ytor ska premieras, d.v.s. ytor som kan användas både för parkering men också för andra aktiviteter.
Dubbla funktioner kan också eftersträvas såsom t.ex. dagvattenhantering (genomsläppliga ytor), torgyta vid behov och yta för evenemang mm. Vi ska sätta människan framför
bilen i centrumområden och på bostads- och innergårdar, vid gröna platser, vid vatten
och publika ytor, som bl.a. torg.
Karta och zoner
För att utgå från platsens förutsättningar har kommunen delats in
i zoner utifrån möjligheterna till en sammanvägd bedömning av
tillgängligheten.
En översiktlig karta finns på nästa uppslag som stöd för bedömningen av förutsättningarna och bedömning om aktuell zon. Någon
exakt zonindelning är inte aktuell utan bedömning och ställningstagande får göras i varje enskilt fall.
Kungsbacka kommun
7
Parkeringsstrategi
- tillgängligt för alla
… genom effektivisering och reglering
Kungsbacka ska ha en parkeringsreglering som medverkar till att parkeringsplatser
utnyttjas för tänkt ändamål och att tillgängligheten blir god samt att inriktningen för parkeringen enligt Kungsbackas hållning till parkering och strategi uppfylls.
Bilparkering på gatumark bör i första hand nyttjas för tillgänglighet före uppställning
d.v.s. för lastning och lossning samt korttids- och halvdagsparkering. Vilket ska prioriteras
före boende och verksammas behov av heldags- och dygnsparkering.
Regleringen av parkeringarna ska tydliggöra vilken användargrupp de riktar sig mot. Om
parkeringarna sedan används som de avses kan effektiviteten maximeras. Avgiften för
bilparkering på gata och allmän plats bör vara lika hög eller högre än avgiften för motsvarande parkeringsändamål på kvartersmark i samma område. Reglering av cykelparkering
styrs i första hand av tillhandahållen standard och ska ej avgiftsbeläggas (se sid 10).
Detta är nödvändigt dels för att gatuparkeringen ska medföra god tillgänglighet genom
att omvandlas till korttids- och halvdagsparkering, dels för att göra det ekonomiskt möjligt att bygga fler gemensamma lösningar. Ett komplement är att bara tillåta en begränsad parkeringstid. Långtidsparkering kan med fördel ske på något längre avstånd och
dygnsparkering ska finnas på rimliga avstånd utifrån den sammanvägda tillgängligheten.
… genom att utgå ifrån platsen förutsättningar
Utifrån sammanvägd tillgänglighet kan förutsättningarna för parkering delas upp i 3 olika
zoner, centrumzoner och tätortszoner, som omfattar centrum- och stationsnära områden,
samt en yttre zon som gäller övrig mark. För de olika zontyperna tillämpas delvis olika
tillvägagångssätt i hantering av parkeringsfrågor.
Genom att utgå från platsens förutsättningar och utifrån den sammanvägda tillgängligheten skapas bättre förutsättningar för ett mer hållbart resande och intermodala lösningar (användning av flera trafikslag under samma resa). Cykelparkering vid målpunkter
och knutpunkter är av stor vikt och vår inställning är att cyklistens totala köpkraft är lika
stor som bilistens.
Olika typ av parkering
Parkeringstiden är olika för olika ändamål:
• Korttidsparkering är till för angöring (på- och avstigning och lastning och lossning) samt inköp eller ärenden upp till någon timme.
• Halvdagsparkering behövs för lite längre besök och ärenden till
handel och service.
• Heldagsparkering är aktuell vid arbetsplatser och pendelparkering.
• Dygnsparkering behövs för parkering vid bostaden.
8
Kungsbacka kommun
Parkeringstrategi
- tillgängligt för alla
Zoner
C en t r um zo n en är utöver centrala Kungsbacka även vissa
tätortscentrum där det finns
närhet till kollektivtrafik med
god turtäthet och ett bra serviceutbud.
Täto r t szo n en är hela Kungsbacka samt våra tätorter* där
kriteriet för tätortszoner är relativt god närhet till kollektivtrafik, ett bra serviceutbud för de
närboende alternativ en större
målpunkt för fler än de närboende med god kollektivtrafik.
D en y t t r e zo n en utgörs av
mellanlandet/övriga delar av
kommunen utanför de angivna
tätorterna. Här är avståndet så
pass stort att det generellt inte
är bekvämt gångavstånd till en
tågstation eller hållplats för en
expressbusslinje. Efterfrågan för
bilplats på den egna fastigheten
eller vid arbetsplatsen är därför
större här.
Större karta finns längst bak i dokumentet
ZONINDELNING
Centrumzon
- område nära kollektivtrafik/service
Tätortszon
- utvecklingsområden enl ÖP
Övriga delar
* Tätorter i detta sammanhang avser
våra utvecklingsområden enligt Översiktsplanen d.v.s. utöver Kungsbacka
även Anneberg, Särö, Fjärås, Åsa, Onsala,
Vallda, Kullavik, Frillesås och Hjälm.
ZONINDELNING
Centrumzon
- område nära kollektivtrafik/service
Tätortszon
- utvecklingsområden enl ÖP
Övriga delar
Kungsbacka kommun
9
Parkeringsstrategi
- tillgängligt för alla
Cykelparkering
Inriktning
I våra tätorter och i Kungsbacka stad ska det finnas tillgång till en så attraktiv cykelparkering att den bidrar till att cykel blir ett naturligt förstahandsval som färdmedel för
resor inom tätorten och Kungsbacka stad samt till kollektivtrafiken. Antalet ordnade
cykelparkeringar ska utökas i centrala delar av Kungsbacka och i tätorternas centrum vid
strategiska platser och vid målpunkter. Cykelparkering ska också ordnas vid infarts- och
pendelparkeringar samt alla större kollektivtrafikhållplatser. Cykelparkering för dygns- och
dagparkering vid bostäder och arbetsplatser ska ordnas på kvartersmark med en lokalisering som möjliggör och uppmuntrar dagligt användande. Parkeringsplatserna ska vara
trygga, av god kvalitet, ha väderskydd och det ska finnas möjligheter att låsa in eller fast
cykeln.
•
•
•
•
•
•
•
Vid bostaden ska cykeln kunna förvaras säkert och att den med lätthet kan användas dagligen.
Möjlighet att låsa fast cykeln ska alltid finnas
För att förbättra möjligheterna att utnyttja cykel för olika ärenden ska behovet av
uppställningsplatser vid alla typer av målpunkter tillgodoses.
Dags- och dygnsuppställning av cykel ska erbjudas väderskydd i syfte att höja trafiksäkerheten genom minskat slitage på cykeln.
Laddningsplatser för elcyklar samt effektförvaring bör erbjudas vid bostaden, pendelparkering, arbetsplatser och andra större målpunkter.
I dimensioneringen för cykelparkering ska lastcyklar och cykelkärror beaktas, i synnerhet vid bostäder och vid längre uppställningstid.
Vid arbetsplatser ska möjlighet till ombyte och dusch beaktas.
Styrning
Styrning av cykelparkering sker främst genom olika tillhandahållen standard. Korttidparkering kan med fördel vara av
enklare slag men ju längre uppställningtid som avses och
vid längre avstånd desto högre standard bör erbjudas t.ex.
väderskydd, inlåsningsmöjlighet, cykelpump mm.
Vid fellokalisering av cykelparkering kommer den aldrig att
användas.
10
Kungsbacka kommun
Parkeringstrategi
- tillgängligt för alla
Inspirationsbilder
Cykelparkering
Kungsbacka kommun
11
Parkeringsstrategi
- tillgängligt för alla
Bilparkering
Inriktning
Lokaliseringen av bilparkeringen samt MC-parkering är en viktig nyckel som ska användas
för att erhålla ett mer jämställt transportsystem. Bilparkeringen ska vara lätt att nå och lätt
att förstå för dem som verkligen behöver bilen. Antalet platser ska baseras på behovet av
tillgänglighet, inte prognostiserat behov. Vid hög efterfrågan ska styrning eftersträvas,
både ekonomisk och genom särskild tillgänglighet t.ex. genom poolbilar och elbilar på
de mest attraktiva platserna. I tätortsområden med god kollektivtrafik som möjliggör att
leva utan bil ska kreativa lösningar uppmuntras för parkering och bilinnehav. Boende ska
kunna lämna bilen hemma så att de kan resa kollektivt, cykla eller gå.
•
•
•
•
•
•
•
•
Bilparkering kan med fördel finnas på ett avstånd jämförbart med avstånd till kollektivtrafik i kollektivtrafiknära lägen och inte nödvändigtvis i direkt anslutning till
bostaden eller arbetet.
Mark- och gatuparkering i attraktiva lägen kan behöva omfördelas för att t.ex. ge
plats för nya kollektivtrafik- och cykelstråk, förskönade stadsmiljöer, utökat näringsliv eller prioritering av andra slag av parkering.
Kommersiella intressen får gärna stötta behovet av samutnyttjande av parkering.
Korttidsparkeringar ska finnas på nära håll till samhällsservice, andra serviceinrättningar och butiker.
Lastning och lossning premieras samt platser för t.ex. poolbilar och andra gemensamma lösningar.
Laddningsplatser för elbilar bör erbjudas vid pendelparkering, arbetsplatser och
andra större målpunkter.
Behovet av parkering ska i första hand lösas på tomtmark, i andra hand genom
gemensamhetsanläggningar på kvartersmark. Gatuparkeringens syfte är i första
hand tillgänglighet, ej långtidsuppställning.
Syftet med pendel- och samåkningsparkering för bil är i första hand att lösa behovet
av plats för boende och verkande utanför områden med god kollektivtrafikförsörjning.
Styrning
Styrning av parkering sker i första hand med reglering utifrån
uppställningstid och ekonomiska styrmedel.
Styrning vid boendet sker främst genom avstånd samt insatser
avseende information om andra möjligheter än resa med bil.
Uppmuntrande styrning kan ske genom att reservera de mest
attraktiva platserna för poolbilar och elbilar.
12
Kungsbacka kommun
Parkeringstrategi
- tillgängligt för alla
Inspirationsbilder
Bilparkering
Kungsbacka kommun
13
Parkeringsstrategi
- tillgängligt för alla
Tänk om och tänk större
tillgänglighet är a och o
För att prioritera människor framför bilen ska vi utgå ifrån att säkerställa
tillgängligheten och tillgodose transportbehovet framför ”att tillgodose efterfrågan). Med tillgängligheten avses med den lätthet invånare och näringsliv
kan nå det utbud och de aktiviteter i samhället de har behov av. Tillgängligheten till parkering påverkas både av tid (reglering) och rum (avstånd). Med
tillgänglighet menar vi den sammanvägda tillgängligheten, det vill säga alla
trafikslag tillsammans.
Fram till idag har beräknas oftast bilparkering utifrån prognostiserad efterfrågan med målet och ambitionen att tillgodose detta som ett behov av bilparkering. Utifrån det framräknade resultatet byggs med marginal så många
parkeringsplatser för bilar som kan behövas för att tillgodose efterfrågan.
Detta tankesätt ersätter vi nu med att istället utgå ifrån att säkerställa tillgängligheten och tillgodose transportbehovet enligt ovan.
14
Kungsbacka kommun
Parkeringstrategi
- tillgängligt för alla
Strategiska åtgärdsområden
Vad gör vi nu?
Prioritera stadsmiljö före bilparkering
Marken i centrum och centrala tätortsområden är eftertraktad för många funktioner
och en avvägning måste göras. Tillgängligheten till centrum är viktig, men att det ska
vara attraktivt att besöka och uppehålla sig centrum är minst lika viktigt. Bilparkering tar
idag ett stort visuellt och fysiskt utrymme i det offentliga rummet. Markanvändningen
behöver effektiviseras samt stärka orten och stadens skönhet. Trevnad liksom möjligheterna till möten i livfulla miljöer med många människor ska premieras. Därför bör en viss
andel av mark- och gatuparkeringen, samt den del av kvartersmarksparkeringen som
tränger undan behoven av grönytor, mötesplatser, uteserveringar och lekplatser ersättas
med gemensamma anläggningar eller annan tillgänglighet. För att höja attraktiviteten i
bebyggd miljö bör förfulande parkeringar förnyas och eventuellt överskott tas bort.
Vi ska jobba med lokalisering och gestaltning av parkering och parkeringsytor för att
främja gående och cyklande samt kollektivtrafiken. Gestaltningen ska också främja ett
flexibelt utnyttjande i attraktiva lägen. Större cykelparkeringar kräver omsorg och gestaltning på samma sätt som bilparkering. Ytorna ska vara väl avgränsade, vara funktionella
vid fullbelagt och ha en god gestaltning också när den är tom.
Öka kvaliten och antalet cykelparkeringar
Antalet ordnade cykelparkeringar bör utökas i alla delar av kommunen. I centrumområden bör det finnas i motsvarande omfattning och lokalisering som dagens bilparkering
och i direkt närhet till målpunkter. Cykelparkering ska också ordnas vid infarts- och pendelparkeringar samt alla större kollektivtrafikhållplatser. Cykelparkering vid bostäder och
arbetsplatser ska ordnas på kvartersmark. Parkeringsplatserna som avser dagsparkering
eller längre ska vara trygga, av god kvalitet, ha väderskydd och det ska finnas möjligheter
att låsa in eller fast cykeln. Besöksparkering kan vara av enklare slag men då endast avse
korttidsparkering.
Vid nyexploatering av bostäder och verksamheter bör antalet och kvaliteten på cykelparkeringar vara på en nivå som överensstämmer med ett resande där fler och fler väljer
cykeln framför bilen. Cykelparkering måste vara rätt lokaliserad och enkel att komma åt
för att den ska användas med lätthet och dagligen. Det bör finnas utrymme för lådcyklar,
cykelkärror, laddningsplats för elcyklar samt inlåsning av hjälm etc. Vid kollektivtrafiken måste överkapacitet finnas för cykelparkering för att medverka till ökat intermodalt
resande.
Kungsbacka kommun
15
Parkeringsstrategi
- tillgängligt för alla
Effektivt utnyttjade - flexiblet och samutnyttjande
Med samutnyttjande av parkeringar menas att mer än en användargrupp använder
samma parkeringsanläggning för att effektivisera användandet av parkeringar. Det
betyder att till exempel boende och verksamma använder samma parkeringsanläggning utan att någon har reserverade parkeringsplatser. Den dimensionerande tidpunkten
behöver kartläggas och utifrån den kan en avvägning av hur stort samutnyttjande som
är möjligt göras. En huvudmålgrupp bör identifieras och en andra målgrupp kan nyttja
anläggningen i mån av plats. De parkeringshus som planeras i Kungsbacka centrum kan
vara aktuella för samutnyttjande. Här kan samutnyttjande mellan boende och verksamma
inklusive pendlare vara rimligt.
Där krav på parkering i samband med bygglov reducerats med hänsyn till samnyttjande,
bör också krav ställas på lämplig upplåtelseform. Reduceringen får inte medverka till att
boende måste flytta bilen dagtid utan lämpligt alternativ.
Samverkan mellan parkeringsintensiv handel och verksamhet i områden med attraktiv kollektivtrafik uppmuntras genom att verka för möjligheten att samutnyttja stora
p-platser med kollektivtrafikens behov av pendelparkering. Offentlig parkering vid t.ex.
förskolor och skolor bör få nyttjas helger och kvällar som besöksparkering. Parkering ska
få nyttjas för andra tillfälliga ändamål som t.ex. parklets (se bild) på sommarhalvåret, skatepark på sommarlovet etc
Innovativ parkering – tänk större
Kungsbacka ska inte ha en fast parkeringsnorm. Utöver eventuell byggnorm ska kommunen verka för flexibla parkeringstal och innovativa lösningar där det finns förutsättningar.
I exploateringslägen där det inte är lämpligt att lösa parkeringen inom fastigheten, ska
man istället söka en lösning i fastighetens närhet utifrån sammanvägd tillgänglighet.
Vid stadsutveckling och planering av exploatering i olika skeden är det viktigt att se till
den sammanvägda tillgängligheten utifrån den zon man verkar i. Genom att analysera
hur tillgängligt ett område är med gång, cykel, kollektivtrafik och bil är det möjligt att
bedöma vilka trafikslag som ska prioriteras i vilket område. Arbetet med innovativ parkering måste få vara en lärande process där vi tar fram riktlinjer och prövar oss fram. Förändring i förväntan och beteende måste dock följa med vilket medför ett aktivt arbete vid
nyinflyttning (mobility management) och förändring genom t.ex. förtätning.
Inspiration
Främja pendelparkering med cykel framför bil för korta avstånd
Låt kommunen vara inspiratör genom att främja cykel vid samtliga
kommunala byggnader som t.ex. tak vid förskolan för cykelkärror.
Kommunen bör vara inspiratör genom prissättning och styrning av
personalparkering.
Låt parkeringsytor vid arbetsplatser bli skateparker på sommarlovet.
Låt gatuparkering bli parklets (parkliknande allmän plats som får
plats på en parkeringsruta) på sommaren.
16
Kungsbacka kommun
Parkeringstrategi
- tillgängligt för alla
Innovativ parkering
vad är det?
Exempel på flexibla parkeringstal och innovativa lösningar
som kan utredas och prövas är:
F le xi b l a par k er i n gs tal ; innebär möjlighet till att sänka kravet
på antal parkeringsplatser för bil där byggherren väljer att tillhandahålla positiva mobilitetstjänster, till exempel bilpool vid
nybyggnad av bostäder. De ekonomiska resurser som frigörs
kan man satsa på att öka mobiliteten utan att man behöver
äga egen bil.
B i lfr i t t byg g an d e ; kan prövas i framförallt Kungsbacka centrum vilket
innebär att man bygger lägenheter utan parkeringsplatser och utan att
boende har rätt till gatumarks-parkering eller subventionerad boendeparkering. Vill man äga bil får man köpa eller hyra en p-plats på öppna
marknaden (t.ex. p-hus).
F i k t i va par k er i n gs tal ; innebär att byggherren i detaljplan eller bygglov
kan välja att bygga färre p-platser genom att betala in en fastställd summa
pengar till en fond, ett fiktivt parkeringsköp. Fonden används sedan för
att sörja för att det i skälig utsträckning erbjuds transportmöjligheter till
och från den nya byggnaden, till exempel genom tillgång till bilpool eller
kollektivtrafik. Detta liknar flexibla parkeringstal men har en lösare koppling till åtgärder genomförda vid en viss byggnad. Kungsbacka är nog inte
riktigt redo för denna lösning idag men bör bevaka utveckling i övriga
Sverige.
Att analysera kollektivtrafikutbudet på en viss
plats är sannolikt det enklaste sättet att ta reda
på vad som är en lämplig parkeringslösning. God
kollektivtrafikförsörjning och bra cykelbanor är
också ofta en förutsättning för att kunna sänka
parkeringstal utan mobilitetsförluster och sänkt
marknadsvärde på lokaler.
Kungsbacka kommun
17
Parkeringsstrategi
- tillgängligt för alla
Parkeringstal
som utgångspunkt för diskussion
Parkeringstalen är ingen norm och parkeringstalen är inte juridiskt bindande utan avses
att användas som utgångspunkt och riktlinjer vid bedömning av lämpligt utrymme för
parkering i plan- och bygglovärenden.
Parkeringstalen i Kungsbacka ska användas som utgångspunkt för bedömning av rekommenderat antal bil- och cykelplatser utifrån parkeringsstrategins intentioner i detaljplaner,
stadsutveckling eller bygglov. Mer detaljerade riktlinjer för parkeringstalen kan tas fram i
samverkan inom kommunen med utgångspunkt från strategin.
Parkeringstalen ska ses som en maxnivå som kan minskas utifrån platsen förutsättningar,
projektens ambition, behov av tillgänglighet och möjligheter utifrån sammanvägd tillgänglighet.
Byggnorm
Byggnorm avseende parkering gäller i första hand rörelsehindrade.
F r å n B o v e r k e t : En angöringsplats ska finnas och en parkeringsplats
för rörelsehindrade ska kunna ordnas. Avståndet max 25 meter från
huvudentrén gäller i båda fallen. Är det ett flerbostadshus med flera
huvudentréer gäller max 25 meter från varje huvudentré. Reglerna
gäller även för småhus.
18
Kungsbacka kommun
Parkeringstrategi
- tillgängligt för alla
Vägledning
Figur 1 tillsammans med
tabell 1 avser parkering vid
Figur 1: Parkeringstal för bostäder (inkl besök)
bostäder
Bostaden har låg
sammanvägd
tillgänglighet
TÄTORTSZON
Småhus
1,8-2,2 bpl per
bostad
Flerbost.hus
0,8 -1,8 bpl
per lgh
Bebyggelse med
låg täthet
Bebyggelse med
hög täthet
Småhus
1,3-2 bpl per
bostad
Flerbost.hus
0,6-1,5 bpl
per lgh
CENTRUMZON
Bostaden har hög
sammanvägd
tillgänglighet
Tabell 1: Parkeringstal för cykel vid bostäder
Parkeringstalen är en
vägledning vid planering
av parkering och bör
kompletteras med en
bedömning av det unika
projektet. En beräkning
av ett mer precist parkeringstal bör utgå från den
sammanvägda tillgängligheten, behov av tillgänglighet, vilken zon som
avses och antal invånare
per bostad/verksamhet.
Målsättningen bör dock
vara att inte överstiga parkeringstalen redovisade i
figur 1.
Parkeringsplats
Antal cykelplatser
Användare
Cykelförråd
1 per invånare
Boende
R ik tlinjer
för planering
Anslutning till entré
0,5 cpl/lgh
Boende
av parkeringsplatser vid
Anslutning till entré
0,5 cpl/lgh
Besökande
verksamheter
Figur 2: Parkeringstal för verksamheter (inkl besök/verksamma)
Verksamhet med
låg sammanvägd
tillgänglighet
kv
m
10
00
m
ha
n
de
l4
0 -6
0b
bp
l/1
40
-5 0
Da
gli
gv
aru
Ha
nd
el
pl/
00
0
kv
000
pl/1
0-25
b
Kon
tor 2
Lage
Lågt behov av
bilburna resor
5 bpl/1000 kvm BTA
r/ind
ustr
i
k vm
TÄTORTSZON
CENTRUMZON
Verksamhet med
god sammanvägd
tillgänglighet
Stort behov av
bilburna resor
60 bpl/1000 kvm BTA
Antalet cykelparkeringsplatser bör minst motsvara antalet bilplatser
vid verksamheten både
inom centrumzon och i
tätortszon. Offentliga och
publika verksamheter i
centrumlägen har högre
behov och framförallt
verksamheter som riktas
mot åldersgrupper med
hög andel cyklande (t.ex.
skolor).
Behovet av parkeringsplatser för bil är beroende
av typen av verksamhet
och den sammanvägda
tillgängligheten till platsen, enligt figur 2.
Kungsbacka kommun
19
Parkeringsstrategi
- tillgängligt för alla
Zonindelning
ZONINDELNING
Centrumzon
- område nära kollektivtrafik/service
Tätortszon
- utvecklingsområden enl ÖP
Övriga delar
20
Kungsbacka kommun
Handlingsplaner och riktlinjer
Utifrån strategin för parkering bör riktlinjer tas fram för särskilda områden
eller typer av parkering för att ge tydligare inriktning för framtida ställningstaganden.
För förändring i befintliga områden och behov av förändringar tas handlingsplaner fram för olika områden t.ex. utbyggnad av cykelparkering. I handlingsplanerna bör konsekvenserna av eventuella förändringar beskrivas.
För Kungsbacka centrum utarbetas en handlingsplan med gemensam målbild utifrån ”Underlagsrapport till parkeringspolicy för Kungsbacka” (dnr),
både i det vardagliga arbetet och i den långsiktiga planeringen.
Handlingsplaner beslutas av nämnden för Teknik efter samverkan med övriga
berörda nämnder.
Kungsbacka kommun
21
e-post
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
telefon 0300-83 40 00
kommun@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se
Parkering
Hur många parkeringar måste finnas? Är det skillnad på
cykelparkeringar? Varför får jag inte parkera på torget? Måste det
kosta så
mycket pengar? För jag ordna ett evenemang på parkeringe
n?
Kungsbackas parkeringspolicy med tillhörande strategi
är för att
underlätta vardagen i stadsutveckling, stadsförnyelse och
planering av
nya områden. Strategin är för den dagliga verksamheten
i kommunen
för att även genom parkering bidra till en mer spännande
och livfull
kommun samt en hållbar utveckling.
22
Kungsbacka kommun