1. No category

Skärhamn
Märkesten
MÄRKESTEN
Ortofoto över västra Tjörn med Märkesten och Skärhamn markerat
PLANPROGRAM
Detaljplan för Märkesten, Kroksdal 1:44 m.fl.
2015-03-24
Samrådshandling
Tjörns Kommun, Västra Götaland
Tjörn - Möjligheternas ö
Information
Ytterligare information finns att tillgå på
kommunkontoret i Skärhamn på adress;
Kroksdalsvägen 1, 471 80 Skärhamn
Växel 0304-60 10 00,
Tjörns kundcenter 0304-60 10 10
Bilder utan referens och kartmaterial
Kristina Stenström.
c
Tjörns kommun www.tjorn.se
Samrådshandling
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING / BAKGRUND�����������������������������������������������������3
UPPDRAG OCH SYFTE
PLANOMRÅDETS LÄGE OCH
AVGRÄNSNING
PLANPROCESSEN
ORGANISATION AV ARBETET
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH
FÖRÄNDRINGAR������������������������������������������������������������������5
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
MARKANVÄNDNING, MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN
BEBYGGELSE, BEFOLKNING
LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR
NATUR- OCH KULTURVÄRDEN
NATURVÄRDESANALYS
REKREATION OCH FRILUFTSLIV
GEOLOGI, MARK- och VATTENFÖRHÅLLANDEN
TEKNISK FÖRSÖRJNING
TRAFIK
STRATEGI����������������������������������������������������������������������������18
HÅLLBAR UTVECKLING
PROGRAMMETS HUVUDDRAG ����������������������������������������19
FÖRHÅLLNINGSÄTT TILL PLATSEN
SWOT
PROGRAMFÖRSLAG����������������������������������������������������������23
BEHOVSBEDÖMNING
- BEDÖMNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN
HÄLSA OCH SÄKERHET
ÖVRIGA KONSEKVENSER
BEHOV AV UTREDNINGAR
SAMMANFATTNING �����������������������������������������������������������28
4
Samrådshandling
INLEDNING / BAKGRUND
UPPDRAG OCH SYFTE
Tjörns kommun har beslutat att ta fram ett
planprogram för området Märkesten.
Programmet syftar till att undersöka möjligheterna att ta fram en detaljplan för bostäder och
verksamheter i området kring Märkesten för
att uppnå en hållbar samhällsutveckling.
Samhällsbyggnadsnämnden godkände en
starthandling den 25 juni 2014.
Planprogrammet skall redogöra för befintliga
förhållanden, utgångspunkter och målsättningen för det fortsatta planarbetet av Märkesten
och tillhörande fastigheter.
TJÖRN
Kartan visar Tjörn
I planprogram området finns tre inkomna planansökningar:
1. Nordvik 1:103. Bostadsändamål.
2. Torsdalen 1:1 och Utäng 1:11 m fl. Verksamheter.
3. Kroksdal 1:44 och Nordvik 1:54 m fl. Bostäder och verksamheter.
Utklippt området över Märkesten
Samrådshandling
5
PLANOMRÅDETS LÄGE OCH
AVGRÄNSNING
Utäng
Märkesten gränsar till Skärhamn samhälle och
öster om väg 723 på Tjörn, cirka 7 mil norr
om Göteborg. Planområdet inkluderar planansökningarna samt mark längs med väg 723 till
rondellen i Siröd.
De inkomna plantillstånd handlingar och
kommunens egna mark är vad som bör ingå i
planområdet. Samt de tomter som gränsar eller
ligger inom aktuellt område om intresse finns.
Siröd
Väg 723
Kroksdalsvägen
Märkesten
PLANPROCESSEN
Att ta fram ett planprogram är ett frivilligt
steg i detaljplaneprocessen. Kommunen kan
alltså välja att inleda planprocessen med ett
program, om man bedömer att det behövs för
att underlätta planarbetet. När ett program
utarbetats hålls ett programsamråd och till det
görs en sammanställning av inkomna synpunkter och svar i en samrådsredogörelse. Innan
handlingarna kan färdigställas görs också olika
utredningar, exempelvis geotekniska och arPROGRAMSAMRÅD
keologiska, för att PROGRAMSAMRÅD
belysa förutsättningarna
för
ny bebyggelse. Ett planförslag med plankarta
och tillhörande beskrivningar och illustrationer
kommer därefter ut på plansamråd. Efter att ha
PROGRAM
korrigerat handlingarna
ställs planen ut förPROGRAM
inhämtande av nya synpunkter innan ett slutgiltigt förslag kan antas av kommunfullmäktige.
PROGRAMSAMRÅD
För
att
detaljplanen
sedan
vinner
laga
kraft,
PROGRAM
PROGRAMSAMRÅD
PROGRAMSAMRÅD
innan dess får den inte genomföras.
PROGRAMSAMRÅD
0
Ungefärlig plangräns
ORGANISATION AV ARBETET
Handläggare Kristina Stenström, planarkitekt
och biträdande handläggare Sara Dahlström,
planarkitekt. Tjörns kommun har ansvarat för
arbetet.
PROGRAMSAMRÅD
PROGRAMSAMRÅD
DETALJPLAN
PROGRAM
PROGRAM
150 300 m
PROGRAM
PROGRAM
Planprocessens olika steg
PROGRAM
PROGRAMSAMRÅD
PROGRAM
MSAMRÅD
PROGRAM
GODKÄNNANDE
SAMRÅD
PROGRAM
PROGRAMPROGRAMSAMRÅD
PROGRAMSAMRÅD
GODKÄNNANDEGRANSKNING
SAMRÅD
PROGRAM
PROGRAMPROGRAMSAMRÅD
PROGRAMSAMRÅD
LAGAANTAGANDE
KRAFT
LAGA KRAF
LAGAANTAGANDE
KRAFT
LAGA KRAF
DETALJPLAN
DETALJPLAN
RAM
GRANSKNING
ANTAGANDE
LAGA
KRAFT
PROGRAM
PROGRAM
PROGRAM
DETALJPLAN
PROGRAM
6
PROGRAM
GODKÄNNANDE
Samrådshandling GODKÄNNANDE
PROGRAMSAMRÅD
PROGRAMSAMRÅD
SAMRÅD
PROGRAM
PROGRAM
PROGRAM
GODKÄNNANDE
GODKÄNNANDE
GODKÄNNANDE
PROGRAM
PROGRAM
PROGRAM
GRANSKNING
GRANSKNING
ANTAGANDE
SAMRÅD
LAGA
KRAFT
GODKÄNNANDE
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH
FÖRÄNDRINGAR
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Kommunens översiktsplan 2013
I enlighet med Översiktsplan 2013 är planområdet utpekat som utvecklingsmöjlighet för
bostäder. Men det beskrivs även som ett område med stora naturvärden och med särskilda
värden för rekreation och friluftsliv.
Planområdet sträcker sig även över en av
entréerna till Skärhamn där en cirkulationsplats föreslagits i Översiktsplan 2013. Där
det framkommer att Skärhamns entréer bör
utvecklas och förnyas. Det framkommer även
i Översiktsplan 2013 att fler mötesplatser bör
skapas, både i tätorter och på landet. Även att
fler cykelvägar, ridvägar och promenadstigar
ska etableras.
Framsida till en av tre delar av Tjörns Översiktsplan
Tätortsstudie
Enligt kommunens översiktsplan ligger programområdet inom ett område för tätortsstudie. Tätortstudien för Skärhamn, är styrande
tillsammans med Översiktsplan 2013.
Områdets södra del är delvis utpekat som
utvecklingsområde för bostäder. I norra delen
kring Siröd finns område för verksamheter
utbyggnad/förnyelse. I korsningen väg 723 och
Kroksdalsvägen föreslås en cirkulationsplats.
Handlingsplan för konst i offentligmiljö
Kommunfullmäktige beslutade i maj 2010
att konst i offentlig miljö alltid ska ingå som
en del av ett program för kommunala byggnads- och infrastrukturprojekt, för upprättande
av såväl ny- som om- och tillbyggnader. Om
planen berör en plats av relevans för frågan
om konst i offentlig miljö skall programmet
ge förslag på kostnadsnivå lämnas. Frågan om
konst i offentlig miljö skall alltid finnas med,
även vid avtal med privata exploatörer.
0
150
300 m
I tätortstudien för Skärhamn är området i rött utpekat
som utvecklingsmöjligheter för bostäder samt cirkulationsplats i korsningen in till Skärhamn
Samrådshandling
7
Naturvårdsprogram
Södra delarna av Kroksdal ingår i Naturvårdsprogram för 2008 och är klassat som område
med stora naturvärden, klass 1.
Kulturmiljöprogram
Märkesten är inte omnämnt i Kulturminnesvårdsprogrammet (1988) som för närvarande
är under revidering.
Medborgarnas strategier i Översiktsplan 2013
upplyser om att den byggda miljön och det
traditionella jordbrukslandskapet är identitetsskapande delar av landskapsbilden som Tjörnborna lägger stort värde i. Vikten av att bygga
på traditionellt sätt vid bergsfoten och att inte
spränga och bygga på bergstoppar belyses.
Strandskydd och Riksintresse
Programmet berörs inte av strandskydd eller
riksintressen. Förutom riksintresse ”Högexploaterad kust” som hela Tjörn ligger inom, enligt
4 kap Miljö Balken.
På de berörda delarna av fastigheterna inom
planområdet finns inte några detaljplaner eller
byggnadsplaner upprättade.
Naturvårdsprogram 1
Rekreationsområde
0
150
300 m
Plangräns och utmärkt rekreationsområde i blått samt
Naturvårdsprogram i vitt enligt Översiktsplan 2013.
MARKANVÄNDNING, MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN
Programområdet består till största delen av
Kroksdal 1:44 och Utäng 1:11 som ägs av
Tjörns kommun. Privata fastighetsägare till
Nordvik 1:103 och Torsdalen 1:1 har också
inkommit med planansökan. Fler fastighetsägare som berörs kan tänkas vara intresserade
av planläggningen. Ett antal mindre privata
fastigheter gränsar till programområdet.
Torsdalen 1:1, privat ägd
Nordvik 1:103, privat ägd
Kroksbäck 1:44, Tjörns kommun
Utäng 1:11, Tjörns kommun
Nordvik 1:54, Tjörns kommun
Utäng 1:43, privat ägd
Kroksdal 1:23, privat ägd
0
150
300 m
Markägoförhållande. Grå/gråsvart kommunal mark
och röd/rosa privat
8
Samrådshandling
BEBYGGELSE
LANDSKAP OCH GRÖNSTRUKTUR
Området är i dagsläget bebyggt med en del
bostadshus och gamla gårdar utmed väg 723.
De ligger främst på östra sidan om vägen och
har en bit äng framför som skyddszon till väg
723. De är inklämda mellan väg och höjdområdet i öster. Längre österut är det en gård
i anslutning till ängsmarkerna där får betar,
Villekärr. Samt ett par enskilt placerade hus i
skogsmarken.
Området kännetecknas av en kuperad och bergig terräng samt en dalgång där får betar. Märkesten är ett område med stora naturvärden då
det består av ängs och betesmarker som anses
vara regionalt värdefulla odlingslandskap.
De största bergspartierna är som högst 25
meter över havet. Mellan bergspartierna är det
snårig blandskog. Intill äng- och hagmarkerna
finns en hög, men mindre till ytan tallskog,
troligtvis är den planterad. Den nordöstra delen
av området är blandskog och inte så snårig.
En sjö finns insprängd i ett bergsparti som är
i södra delarna av Kroksdal. Genom hagmarkerna går det ett dike som ibland är vattenfyllt.
Vägarna igenom området är grusade och
smala.
Sydväst om korsningen mellan väg 723 och
Krokdalsvägen ligger en reklambyrå, Fender
Media AB och strax nordväst om korsningen
ligger företaget Märkesten Kvarn AB som
säljer foder, gödning och spannmål i en större
plåthall. Även här ligger husen inklämda mellan odlingsmark och ett höjdområde i väster.
I anslutning till befintlig bebyggelse öster om
vägen ligger företaget Sunna Schakt AB som
är leverantör av schakt och planeringsarbeten.
I programområdets norra del ligger Edwardssons handelsträdgård öster om vägen. Verksamheterna är relativt små och bedöms inte ge
upphov till några stora störningar genom trafik,
buller eller luktstörningar. Kompletterande
verksamheter bör vara av samma karaktär.
Nybyggt hus i Märkesten
NATUR- OCH KULTURVÄRDEN
Hela Tjörn ligger inom en kustzon som i sin
helhet är av riksintresse och omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap
miljöbalken. I området gäller 4 kap 1,2 och 4
§ MB. Enligt MB 4:1 får exploateringsföretag
inte komma till stånd som påtagligt skadar
områdets natur- och kulturvärden. Bestämmelserna utgör dock inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. Enligt MB 4:2
skall turismens och friluftslivets, främst det
rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas
vid bedömningen av exploatering eller andra
ingrepp i miljön. MB 4:4 rör bestämmelser
om utbyggnad av fritidsbebyggelse och större
anläggningar enligt 17 kap MB.
Enligt 3 kap 4 § MB får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller
anläggningar endast om det behövs för att
tillgodose väsentliga samhällsintressen. Inom
programområdet finns en del åker- och betesmark som har små produktionsförutsättningar
enligt den klassning av svensk jordbruksmark
som är gjord av jordbruksverket. Samtidigt
hyser delar av jordbruksmarken i programomSamrådshandling
9
rådet vissa natur- och kulturvärden som kan
anses omfattas enligt 3 kap 6 § MB. Enligt den
paragraf ska områden som har betydelse från
allmän synpunkt på grund av dess natur- och/
eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter
och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.
Då programområdet ligger i direkt anslutning
till Skärhamn bedöms det omfattas av denna
paragraf.
Programområde består till stor del av den natur
som är typisk för södra Bohuslän med delvis
skogbevuxna hällmarksområden med mellanliggande, till stor del uppodlade dalgångar.
Dalgångarna har ofta under lång tid utnyttjats
som uppodlad mark medan hällmarkerna har
utnyttjats som betande utmark. Programområdet utgörs av två uppodlade dalgångar, en
långsmal dalgång utmed väg 723 och en bredare dalgång i sydost separerade av ett större
centralt hällmarksområde med blandskog.
Dalgången kring väg 723 utgörs främst av
öppna åker- och betesmarker som antingen
brukas aktivt för bete och/eller vallodling eller
är under igenväxning på grund av upphörd
hävd. Fältskiktet domineras av kvävegynnade
arter som åkertistel, hundäxing, ängsgröe,
maskros, rölleka, brännässla, älggräs och rödklöver. I och kring dikena växer främst bladvass, älggräs och vetetåg.
För vissa småbiotoper i jordbrukslandskapet
gäller generellt biotopskydd enligt 7 kap 11
§ miljöbalken. Inom aktuellt område finns ett
stort antal stenmurar, öppna diken, åkerholmar
med mera som omfattas av biotopskyddet.
Även bäcken i programområdets sydöstra del
omfattas av biotopskydd. Däremot programområdets diken och bäck omfattas inte av
strandskydd enligt 7 kap 13-14 § MB.
I programområdets nordvästra del och på båda
sidor av väg 723 i sydväst, har en viss igen10
Samrådshandling
växning skett främst i kantzonerna mot omgivande hällmarker samt kring de stenmurar
och diken som genomkorsar åker- och betesmarken. Här växer en del lövträd, bland annat
sälg, oxel, asp, ek, björk, apel och knäckepil
samt buskage av bland annat slån, nypon och
hagtorn. I dessa brynzoner är dessutom floran
generellt mer artrik med inslag av intressantare arter såsom monke, väddklint, stagg och
åkervädd. Vid fältbesök påträffades enstaka
alm och ask, främst i brynzonerna mellan
odlingsmark och hällmark och kring diken och
stenmurar. Dessa träd är sedan 2010 rödlistade
på grund av att de har minskat kraftigt till följd
av svampsjukdomar. I Märkesten var de flesta
av träden än så länge friska, men enstaka sjuka
träd påträffades.
I väster mot Skärhamn avgränsas dalgången
av hällmarksområde som delvis vuxit igen
med blandskog av främst tall, björk, ek, gran
Ängs- och betesmark
0
150
300 m
Ängs- och betesmark utpekat av Länsstyrelsen
och enbuskar. En del äldre lövträd kan hysa
skyddsvärda kryptogamer även om några
sådana inte noterades vid fältbesöket. Andra
delar av området är fortfarande relativt öppna
till följd av visst bete, bland annat området
som gränsar till befintlig bebyggelse vid
Utängsvägen. Programområdet omfattar även
en ca 70 meter bred zon kring väg 723 upp till
rondellen vid Siröd i norr, med betesmark med
höga naturvärden i väster och blandskog och
åkermark i öster.
De centrala delarna av programområdet utgörs
av ett större hällmarksområde öster om väg
723. Det har här tidigare utnyttjats av betande
djur men har allt mer vuxit igen då betet minskat i intensitet efterhand. Uppe på höjderna
har igenväxningen gått långsamt och här finns
öppna hällmarker med enstaka tall, björk och
enbuskar och ett sparsamt fältskikt av bland
annat ljung, stensöta, monke och kruståtel. I de
låglänta delarna, där jordmånen är djupare, de
så kallade klåvorna, har igenväxningen varit
mer omfattande. Här är det blandskog med
barrträd som dominerar. Tall, gran, björk, ek
och oxel samt ett fältskikt med arter som harsyra, hallon, tuvtåtel, blåbär och träjon.
Kring fuktigare marker är det lövträdsdomminands med björk, sälg, asp och tall och arter
som vetetåg, tuvtågel, humleblomster, knapptåg och kärrtistel. Vissa delar är inhägnade
och utnyttjas fortfarande till bete, men betestrycket bedöms inte vara särskilt stort. Floran
är gynnas av att marken blir betad. Det är arter
som väddklint, stagg, ängssyra, svartkämpar,
renfana, ängsvädd och knägräs.
I öster övergår dalgången i ytterligare ett
hällmarksområde som delvis vuxit igen med
blandskog. Här finns en mindre tjärn/våtmark
som potentiellt kan hysa en del skyddsvärda
grod- och kräldjur.
Södra delarna av planområdet är av Länsstyrelsen utmärkt som ängs och betesmarksinventering. Detta är marker som har höga
natur- och kulturvärden. Inventeringen utförs
på uppdrag av Jordbruksverket och resultaten
används bland annat för uppföljning av Miljöoch landsbygdsprogrammet och miljömålet
”Ett rikt odlingslandskap.” Detta miljömål
innebär att landets ängs- och betesmarker ska
bevaras och dessutom öka. I de värdefullaste
av markerna ska den biologiska mångfalden
inte bara finnas kvar utan även stärkas. Denna
inventering är gjord för att se vilka speciella
naturvärden och kulturlämningar som finns för
att kunna göra utvärderingar och få information om området. Politiska och ekonomiska
styrsignaler är avgörande för om ängs- och
betesmarkerna kommer att hävdas i framtiden
och är avgörande för biologisk mångfald.
Programområdets sydöstra del ligger inom
ett större sammanhängande kulturlandskap
”Häle mosse- och Bö tjärn” med våtmarker,
betesmarker och hällmarksområden som hyser
mycket höga botaniska värden. Det är klassat
som ett område med stora natur- och kulturvärden i kommunens naturvårdsprogram.
Precis söder om programområdet finns ett
utpekat område som ett värdefullt odlingslandskap med främst vidsträckta betesmarker.
Mindre delområden är dessutom utpekade
som nyckelbiotoper, skyddsvärda våtmarker,
ängs- och hagmarker och lövskogar. Här finns
landets enda förekomst av gräset spädlosta,
som anses akut hotad. Det finns alltså ett stort
antal dokumenterade fynd av skyddade och
skyddsvärda arter i det stora odlingslandskapet
men i övrigt finns inga dokumenterade fynd av
skyddade och skyddsvärda arter inom eller i
nära anslutning till aktuellt område.
Samrådshandling
11
NATURVÄRDESANALYS
Norconsult som tagit fram en miljöutredning
till planprogrammet har även gjort en naturvärdesbedömning.
Utifrån dokumenterade naturvärden och fältbesök har de kategoriserat olika områden utifrån
en värdepyramid Nordconsult upprättat.
Den högsta värdekategorin A, bedöms inte
programområdet ha. Det sammanhängande odlingslandskapet i söder hyser regionala naturvärden, B. Detta omfattar huvuddelen av dalgången i sydöst som innehar betesgynnad flora
och fauna. Den resterande delen av dalgången
har större lokala naturvärden kategori C. Även
utpekad betesmark i programområdets nordvästra del bedöms tillhöra kategori C.
Ök
and
en
atu
rvä
rde
Programområdet bedöms ha flera mindre delVärdepyramid för bedömning av naturvärden
områden med lokala naturvärden, kategori D.
Dessa omfattar landskapselement som stenmurar och öppna diken kantade av lövträd och
A. Områden av nationellt eller internationellt värde för naturvården
buskage i den öppna åker- och betesmarken
B. Regionalt värdefulla
med vissa kantzoner mot omgivande hällområden
marksområden. De utgör värdefulla miljöer
C. Område med större
för flora och fauna, där bland annat buskage av
lokala naturvärden
slån, nypon, apel med mera är betydelsefulla
D. Övriga områden med
inslag för till exempel nektarsökande insekter
lokala naturvärden
och fåglar. Även den mindre tjärn som ligger
E. Övriga naturområden
i programområdet östligaste del bedöms ha
lokala naturvärden i egenskap av en potentiell
leklokal för groddjur.
A. OMRÅDEN AV NATIONELLT
ELLER
VÄRDE FÖR NATURVÅRDEN
Värdepyramid
förINTERNATIONELLT
bedömning av naturvärden
Områden angivna som riksintresse för naturvården enligt beslut av Naturvårdsverket. Riksintressena behandlas i
miljöbalken (MB). Vissa områden är av nationellt och internationellt intresse som konventionsområde för våtmar
Övriga delar av programmet utgörs
av igen(CW-områden,
Ramsarkonentionen) och/eller Natura 2000-områden enligt EU:s art- och habitatdirektiv respektiv
• Naturskönt område
växta hällmarker och åker- och
betesmark utan
direktiv.
• Kuperat landskap
några högre naturvärden och bedöms
Hänsyn vidtillhöra
exploatering
Ambitionen
skall
alltid
vara
att
undvika
Dåvarierat
områdenamed
ofta ärsnårig
stora kan
kategori E, övriga naturområden. Vilket inte
• ingrepp
Öppeti områdena.
landskap
dock graden av allv
av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har.
och bergig skog
innebär att områdena saknar naturvärden men
att de inte är så höga att de föranleder
någon VÄRDEFULLA
• Många
gärdesgårdar
B. REGIONALT
NATUROMRÅDEN
Omfattar regionalt värdefulla områden enligt de länsvisa naturvårdsplaner som olika länsstyrelser eller kommuna
högre klassning.
• 1-3.
Hagar
med
djur
utarbetat. Grovtgjord
sett omfattas värdeklass
Vidare
bör ibetande
de flesta fall
områden enligt naturtypsinventeringar av
Naturvärdesbedömningen är översiktligt
ädellövskogar, ängs- och hagmarker, våtmarker
och grusförekomster
• Svårtillgänglig
natur (grovt sett värdeklass 1-2) liksom områden m
och gjord vid en sen tidpunkt rödlistade
på året.djurVissochreväxtarter, hotkategori CR, EN och VU ingå. Hela eller delar av områdena får anses vara ”eko
särskilt känsliga
servation bör tas då t.ex kärlväxtfloran
harområden”
inte enligt MB. Områdena omfattas i stort av 3 kap 3 och 6 §§ MB.
varit möjlig för inventering. Hänsyn vid exploatering
Ambitionen skall alltid vara att undvika ingrepp i områdena. Då områdena ibland är stora kan dock graden av a
het av ett ingrepp variera beroende på vilket avsnitt som berörs och vilken karaktär verksamheten har.
12
Samrådshandling
C. OMRÅDEN MED STÖRRE LOKALA NATURVÄRDEN
Områden enligt kommunala naturvårdsprogram, områden enligt naturtypsinventeringar av ädellövskogar, ängs- o
hagmarker, våtmarker m m (grovt sett värdeklass 3-4). Vidare ingår sådana arealmässigt mindre områden som kan
som nyckelbiotoper och sådana som hyser rödlistade djur och växter, hotkategori NT. Områdena kan tillhöra kate
0
150
300 m
Naturvärdesbedömning (Norconsult)
Samrådshandling
13
14-12-11
REKREATION OCH FRILUFTSLIV
Större delen av planområdet är utpekat som
rekreationsområde i Översiktsplan 2013. En
genomtänkt grönstruktur är viktig där hänsyn
tas till betydelsefulla grönytor och stråk. Ett
områdes värde för friluftsliv handlar i stor del
om tillgänglighet, upplevelser och aktiviteter.
Allmänhetens tillgång till området skall säkerställas i planen. Större delen av området är såpass kuperat att det idag är svårt att ta sig till.
I samband med utbyggnaden föreslås att en
gång- och cykelväg byggs ut längs med aktuella delar av väg 723 och Kroksdalsvägen mot
centrala Skärhamn. Det ger tydliga länkar mellan tätorten och programområdet samt strövområde i öster kring Bö Tjärn.
Norr om planområdet går det ett rid stråk som
ett antal hästgårdar utnyttjar. Ridvägar är något
som medborgare efterfrågar för en rikare fritid.
Väg 723 utnyttjas för promenader trots en relativt hög trafikbelastning. Gående och cyklister
är hänvisade till vägkanterna. Även områdets
mindre vägar utnyttjas sannolikt för promenader men stora delar av områdets hällmarker
Siröd
är
relativt svårtillgängliga på grund av stora
höjdskillnader, fuktiga partier och snårig skog.
Dalgångarna hyser stora ett varierat kulturlandskap med höga natur- och kulturvärden
som är positivt för upplevelsen av området
och då också för det rörliga friluftslivet. Med
undantag av förekomsten av betesdjur, får och
nötkreatur.
Märkesten
oksdal
Häle
Villekärr
Hälemyren
Kvarnberget
Hälemosse
Rösseldalen
Torpet
Bö Tjärn
Befintlig vandringsled
Ny led genom Märkesten
Området kring Bö Tjärn inbjuder till många fritidsaktiviteter. En ny led genom Märkesten skulle öppna upp för möjligheten att ta sig från östra Skärhamn till Bö Tjärn.
14
Samrådshandling
Morik
Tolleby
Öster om väg 723 utgör programområdet en
del av ett större rekreationsområde enligt kommunens översiktsplan, (se sidan 11). Området
sträcker sig mot öster och sydost och omfattar hällmarker men även tidigare omnämnda
kulturlandskap. Området har ett stort värde
som relativt opåverkat, sammanhängande
strövområde. I detta har planprogrammet en
funktion som länk mellan sydöstra Skärhamn
och grönområdena i öster. Denna länk är idag
svag då det inte finns några tydliga gång- och
cykelvägar som leder i väst- östligriktning.
Tänkbar utbyggnad bedöms inte påverka
befintliga rekreationsvärden negativt. Snarare
kommer områdets förutsättningar för friluftsliv
att öka genom föreslagna gångstigar och föreslagna lokalvägar som gör området mer lättillgängligt för boende både i planerat område
och i anslutande bostadsområden.
Föreslagen gångstig genom dalgången i sydost förbättrar även områdets koppling till
strövområdena i öster. Det ger en koppling till
Bö Tjärn som är ett utflyktsmål i Tjörns Natur- och kulturguide. Området kring Bö Tjärn
inbjuder till många aktiviteter, paddla, vandra,
cykla, bada och fiske.
Det är av vikt att gångstigen österut utformas
så att den inte påverkar områdets naturvärden.
Eventuellt kan en alternativ sträckning göras
för att undvika konflikt med naturmiljön och
betande djur. Vid kraftig nederbörd kommer
gångstigen med stor sannolikhet vara översvämmad. Eventuellt bör översvämningsriskerna och hur de ska hanteras utredas vidare i
fortsatt arbete. Fler gångstigar vore önskvärt
för att stärka kopplingen mellan Skärhamn och
strövområdena i väst.
GEOLOGI och MARK FÖRHÅLLANDEN
Västra delen av Tjörn består av grå gnejs eller
glimmer gnejs. Det är en kvarts-fältspatrik
sedimentär bergart i form av främst gnejs. Det
är mycket berg i dagen, och jordtäcket är tunt.
Programområdet består centralt av ett kuperat
hällmarksområde där höjderna utgörs av kala
hällmarker medan lågpunkterna till övervägande del är skogbevuxna.
Inom de låglänta delarna, dalgångarna mellan hällmarkerna är det relativt flack åker- och
betesmark. Marklagren i hällmarksområdet består huvudsakligen av berg eller berg med ett
tunt jordlager medan jordlagren i dalgångarna
främst utgörs av postglacial lera och finsand.
Det finns även mindre områden med glacial
lera. Jorddjupet i dalgångarna är ca 3-10 meter
medan hällmarksområdet har ett jorddjup på ca
0-1meter. Marknivåerna ligger på ca 9 till 13
meter över havet i dalgången kring väg 723,
på ca 14 till 22 meter i dalgången i sydost och
det varierar mellan 14 meter till 37 meter i
det centrala hällmarksområdet. Ingen radon är
känd över detta område på Tjörn.
VATTEN FÖRHÅLLANDEN
Programområdet ligger inom Böbäckens
avrinningsområde. Inom detta område rinner
fem mindre bäckar varav bäcken i programområdets sydöstra del är en av dem. Bäcken
beskrivs som liten, igenväxt och delvis påverkad av utfyllnader i mynningsområdet. Den
avvattnar omgivande hällmarksområden kring
Villekärr samt avvattningen av den mindre
tjärn/våtmark som ligger i programmets sydvästligaste hörn och rinner sedan utmed väg
723, genom åkrar och ut i Nordviks kile. Ca 3
km nedströms programområdet.
Avrinningen från områdets västra delar sker
via öppna diken i åkermarken och via vägdikena kring väg 723.
Samrådshandling
15
Dagvatten från programområdet innehåller i
dagsläget sannolikt näringsämnen som främst
härrör från områdets åker- och betesmark men
även i viss mån från enskilda avlopp och föroreningar som är trafikrelaterade främst i form
av tungmetaller och olja.
Miljökvalitetsnormer, enligt miljöbalken, 5
kap 1§, innebär att regeringen får meddela
föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft
eller miljön i övrigt om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön.
Eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön.
Bäcken som rinner genom programområdet
är inte omnämnd som en vattenförekomst hos
Vattenmyndigheten däremot omfattas områdets
slutrecipient, vid Nordviks kile. Vattenkvaliteten i Skärhamnområdets kustvatten har enligt
vattenmyndighetens bedömning måttlig eko-
logisk status, med mål att god ekologisk status
uppnås till 2021. En av de främsta orsakerna
till problemen är övergödning. De biologiska
kvalitetsfaktorerna växtplankton, bottenfauna
och klorofyll ger måttlig status.
Sannolikhet för översvämning finns nedströms
vid Nordviksstrand det är därför av vikt att
dagvatten tas om hand lokalt. Planerad utbyggnad av bostäder och verksamheter inom
planområdet medför en ökning av hårdgjorda
ytor i området och att områdets naturliga fördröjning upphör i samband med en utbyggnad.
Det medför en snabbare avrinning till bäcken
och slutrecipienten Nordviks kile via områdets
diken och sannolikt också ett ökat föroreningsinnehåll med en utbyggnad i det vatten
som avrinner i form av metaller och andra
miljöskadliga ämnen än i dräneringsvatten från
åker- och betesmark. Detta ger en negativ på-
Kroksdalsvägen
Märkesten
0 - 2,6 m
2,6 - 3,1 m
Nordvikstrand
3,1 - 3,6 m
0
Översvämningsrisker vid Nordvikstrand, ur Översiktsplan 2013, del 2.
16
Samrådshandling
300 m
Översvämningsyta
verkan på befintliga diken och slutrecipienten
Nordviks kile. Hur stora utsläppen blir beror
på hur stor yta som kommer att hård göras och
hur dagvattnet från området tas omhand innan
det når Nordviks kile.
Dagvatten från tak, grönområden och kvartersmark utan särskild föroreningsbelastning kan
eventuellt avledas direkt till ett dagvattensystem utan särskild rening, fördröjning av dagvattnet med hjälp av gröna tak eller liknande är
dock positivt. Dagvatten från vägar och parkeringsytor bör däremot genomgå någon form av
rening innan det avleds.
Översvämningsrisker för Tjörns kommun
följer de riktlinjer som Länsstyrelsen redovisar
i handboken ”Stigande vatten i samhällsplaneringen”. Områden som understiger 3,6 m ö h
anses som översvämningshotade. I Nordviks
kile skulle det innebära ett stort område. Det
är därav av vikt att ytvattnet uppströms, som i
Märkesten, arbetar för att reducera och lindra
risker av översvämning. Till exempel som fördröjning i flödesväg, infiltration, uppsamling
och tekniska åtgärder.
I samband med Översiktsplan 2013 för Tjörns
kommun utsågs områden som översvämningsytor vid kraftig nederbörd då bäcken som rinner i programområdets sydöstra del är utpekad
som översvämningsyta vid kraftig nederbörd.
Planerad utbyggnad bedöms inte utsättas för
översvämningsrisk till följd av klimatförändringar eftersom lägsta marknivå är på + 9
meter över havsnivån. Inga bostäder föreslås
heller i nära anslutning till bäcken.
Med ett lokalt omhändertagande av dagvatten
kan ofta belastningen begränsas väsentligt. Det
minskar risken för översvämningar och risken
för övergödning i hav samt att vattenkvalitén
i Skärhamnområdes kustvatten uppnår god
kemisk status.
Programområdet naturliga förutsättningar för
infiltration är begränsade eftersom marken till
stor del består av berg och postglacial lera.
Det bör det vara möjligt att åstadkomma någon
form av fördröjning via till exempel anläggning av våtmarker och eventuell omgrävning
av befintliga diken till ett mer naturligt, meander slingrande flöde. Med sådana åtgärder kan
en långtgående reduktion av omgivningspåverkan nås.
Exempel: Hus och dagvattendam. (Ref. Understenshöjden, Stockholm. Foto: Holger Ellgaard).
Armerat gräs minimerar hårdgjorda ytor på till exempel
parkeringsplatser.
Exempel: Dagvattendammar i byggdmiljö. (Ref. Augustenborg, Malmö. Foto: Claes Westlin).
Samrådshandling
17
OFFENTLIG OCH KOMMERSIELLSERVICE
Närheten till kommunikationer är goda. Busshållplats finns i korsningen till väg 723. Service finns ca 1 - 1,5 km västerut, in till centrala
Skärhamn.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Befintlig bebyggelse är inte tillkopplat till det
kommunala V/A-nätet utan de har enskilda avlopp. Statusen på dessa är okänd men det är av
intresse att bli tillkopplade till kommunalt VA.
Närmast belägna kommunala VA-ledningar
finns i Kroksdal och är enbart dimensionerade
att försörja detta bostadsområde. Spillvattenledningarna från Kroksdal går idag till
Skärhamns avloppsreningsverk tills det att det
nybyggda Ängholmens reningsverket i Rönnäng tar över. Nya Utbyggnader kräver utredning för ökad kapacitet och utbyggnadsplaner
av V/A-nätet.
Inom programområdet finns en del enskilda
brunnar och en större dricksvattenledning går
genom området och leder vatten från kommunens huvudvattentäkt i Tolleby till Skärhamns
vattenreservoar. Tolleby vattentäkt består av
fyra delvattentäkter Bö tjärn, Tolleby tjärn,
Olsby magasin och Hälemosse magasin och är
ett vattenskyddsområde, enligt 7 kap 21-22 §
MB. Inom området gäller särskilda skyddsbestämmelser gällande hantering av bland annat
miljöfarliga ämnen, gödsel, avfall och avloppsvatten.
Kroksdalsvägen med Märkesten busskur
Hus på västra sidan om väg 723
Hus i Märkesten utmed väg 723
TRAFIK
Programområdet är beläget väster och öster
om väg 723 samt norr och söder om Kroksdalsvägen. Trafikflödet mättes år 2011 till 3430
fordon/års dygn norr om Kroksdalsvägen och
830 fordon/års dygn söder därom.
Ingen framtidsprognos av trafikmängd är framtagen. Mycket grovt har trafiken på väg 723
18
Samrådshandling
Kroksdalsvägen från Skärhamn mot Märkesten
antagits komma att öka till ca 4000 fordon/
års dygn norr om Krokdalsvägen och ca 1100
fordon/års dygn söder därom.
På väg 723 norr om Kroksdalsvägen är det
skyltad hastighet på 70km/h och kräver ett
avstånd mellan väg och bostadshus, enplansbostadshus, på 35 meter för att klara riktvärdet
för ekvivalent ljudnivå, 55 dBA. Söder om
Kroksdalsvägen, där trafiken inte är lika stor,
krävs ett avstånd på 20 meter mellan väg 723
och närmaste bostadsfasad.
Korsningen Kroksdalsvägen och väg 723 är i
behov av en översyn i dagsläget med föreslaget planområde blir detta med stor sannolikhet
en nödvändighet. En cirkulationsplats kan vara
att föredra och är även föreslagen i tätortsstudien för Skärhamn. Behovet av och eventuellt
ny utformning av busshållplatser bör även ses
över. Gång och cykelväg är redan idag planerade för utmed väg 723 samt Kroksdalsvägen
men att ta med det i planeringen underlättar
utbyggnaden.
Väg 723 söderut. Märkesten till vänster
Väg 723 norrut med infart till Skärhamn
Genom området går en mindre grusväg som leder till en bondgård öster om programområdet
(Villekärr) samt en äldre igenvuxen väg som
slingrar sig över hällmarksområdet från dalgången kring väg 723 till dalgången i sydost.
Det är här vattenledningen går från vattentäkten i Tolleby till Skärhamn.
Det bör läggas extra arbete på gatornas placering inom planområdet vid eventuell planläggning eftersom planområdet är stort och för att
inte tillskapa ett stort antal utfarter till väg 723.
Fortsatt arbete bör samråd göras med trafikverket och i det fortsatta planarbetet kommer utformning av säkra anslutningar och övergångar
till väg 723 arbetas fram.
Grusväg till Villekärr
Gård med betande får
Samrådshandling
19
STRATEGI
HÅLLBAR UTVECKLING
Hållbar utveckling är ett begrepp som används
för att peka ut en önskvärd samhällsutveckling. Det handlar om att långsiktigt bevara jordens, vattnens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på
naturen och människors hälsa. Tre dimensioner
talas det om, Social, ekologisk och ekonomisk.
Enligt plan- och bygglagen ska byggnader placeras och utformas på ett sätt som tar hänsyn
till landskapsbild, natur- och kulturvärden. För
Märkesten har följande strategiska hållbarhetsfaktorer beaktats:
• Boende
• Arbetstillfällen
• Transporter
• Service
• Energisystem
• Rekreation och friluftsliv
• Jämlikt och demokratiskt samhälle
Kommunen arbetar utifrån en strategi för att
utveckla Tjörn till ett hållbart samhälle. Bland
annat finns det en målsättning med det hållbara boendet som innebär att det ska finnas en
stor variation av bostadsformer och upplåtelseformer inom hela kommunen. I Märkesten
blir det möjligt med utrymme för radhus och
lägenheter i olika storlekar för så väl familjen
som singelhushåll. Avsaknaden av lägenheter
och framför allt hyresrätter är en viktig fråga
för medborgare, vilket framkom i Översiktsplan 2013 dialogarbete.
Arbetstillfällen ur en hållbarhets aspekt syftar
till att Tjörnbor ska kunna arbeta inom kommunen och att det ska finnas en bred bas i det
lokala näringslivet. Mark för verksamheter är
efterfrågat i dagsläget.
Kommunen har en ambition att öka underlaget
för kollektivtrafik. Genom att förtäta befint20
Samrådshandling
Ekologisk
HÅLLBARHET
Socialt
Ekonomisk
liga tätorter ökar befolkningsmängden och ger
bättre underlag för kollektivtrafik, samhällsservice och i möjligaste mån också kommersiell
service. Inom tätorterna bör transporter helst
ske med cykel.
Ny bebyggelse i Märkesten bör i möjligaste
mån få sin energi från förnyelsebara energikällor och ha lägsta möjliga uppvärmningsbehov.
I praktiken innebär detta att till exempel ha
solfångare och välisolerade hus.
Märkesten ger naturnära boende och rekreationsmöjligheter med tillgänglighet till
strövområden och vandringsleder. Det öppna
landskapet anses specifikt vara värdefullt hos
Tjörnbor enligt Översiktsplan 2013, det identifierats som en av medborgarnas strategier. En
av dem är behovet av ridvägar, som efterfrågas
för en rikare fritid.
Tjörn ska vara ett jämlikt och demokratiskt
samhälle. Detta innebär att invånarna har god
möjlighet att påverka och delta i samhällsutveckling oavsett kön, ålder, etnicitet, sexuell
läggning eller funktionshinder. I fortlöpande
planprocess kommer workshop hållas med
utgångspunkt i att inhämta viktiga erfarenheter
från medborgare. Kommunens uppgift är att
förvalta informationen så att den kan påverka
det fortsatta planarbetet.
PROGRAMMETS HUVUDDRAG
SWOT
FÖRHÅLLNINGSÄTT TILL PLATSEN
Styrkor
Anpassa en byggnad till platsen
Att bygga på traditionellt sätt vid bergsfoten
och att inte spränga och bygga på bergstoppar
är en medborgarstrategi från Översiktsplan
2013, som arbetades fram genom ett medborgardeltagande, Tjörns själ.
Visa omsorg till det befintliga
Att visa omsorg till platsen handlar om att
anpassa en ny byggnad till det befintliga och
landskapets kvaliteter samt att ta tillvara platsens unika förutsättningar. Vegetationen bildar
”rum” i landskapet som i den lilla skalan ger
skydd för vind och stark sol. I den stora skalan
är de en förutsättning för att bevara landskapets karaktär.
Ta tillvara på tomten
Att värna om naturen som en tillgång som görs
tillgänglig och sköts. Unika förhållanden som
berg i dagen, äldre träd och vattenkontakt ger
specifik karaktär till platsen.
Se till hela landskapet
Att den byggda miljön och det traditionella
jordbrukslandskapet är identitetsskapande
delar av landskapsbilden.
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Nära Skärhamn - befintlig bebyggelse.
Nära kommunikation.
Styrker G/C -väg behovet.
Ny entré till Skärhamn.
Naturmiljöer.
Bra rekreationsmöjligheter.
Småskalighet.
Vandringsleder.
Koncentrerat byggande.
Möjligheter
• Skapa fler G/C underlag och för kollektivtrafik.
• Minska bilberoendet.
• Tydlig entré till Skärhamn.
• Nya verksamhets ytor.
• VA till befintliga hus.
• Skapa möjligheter för flera olika upplåtelseformer.
• Mindre bostäder.
• Planstöd för G/C - utbyggnad.
Svagheter
• Dyr VA.
• I dagsläget: bilberoende, busskur utan trottoar eller G/C väg.
• Ont om verksamheter.
• Utspridd bebyggelse.
• Farligt för gång- och cykeltrafikanter.
• Ingen tydlig mötesplats.
Hot
• Ingen VA tillkoppling i närheten.
• Svårtillgänglig kuperad mark.
• Vattenledning till Skärhamn går genom
Märkesten.
• Konflikt i naturmiljö och ökad belastning
av bebyggelse.
Samrådshandling
21
Hällmarksområde
Åker
Dalgång
Hällmarksområde
3
7
4
6
8
1
Dalgång
2
Äng och hagmark,
äldre åkermark
Hällmarksområde
Tallskog
Tallskog
Blandskog
Blandskog
Bergspartier
Bergspartier
Sjö
Sjö
Dike / bäck
Dike/bäck
Nybyggt hus
Nybyggt hus
Inventeringskarta
22
Samrådshandling
0
100 m
5
1. Ängsmark och björnbärssnår i Kroksdal
2. Äng, gärdesgård och uppskjutande bergsparti
3. Sträcka i Märkesten med dricksvattenledning från
Tolleby vattentäckt till Skärhamn
4. Tallskog och ängsmark
5. Sjö uppe på berg
6. Möjlig väg genom området utan att spränga berg
7. Tallskog
8. Naturlig damm i centrala hällmarksområdet
Samrådshandling
23
Reservoar
Verksamheter
Nya infarter
Bostäder
Vandringsled mot sjön och
Bö Tjärn rekreationsområde
Dagvattenhantering
Befintliga hus
Ny cirkulationsplats
Ny väg
Gång- och cykelväg
Vandringsled
Nya bostäder
Nya verksamheter
Förslagskarta ”bo i terräng”
24
Samrådshandling
0
100 m
PROGRAMFÖRSLAG
Förslaget visar översiktligt hur området kan
komma att förändras och skall inte ses som ett
färdigt resultat. Kartan visar på möjlig bebyggelse, gator och platser. I nästa skede i detaljplanen kommer mer precisa avgränsningar att
göras. Syftet med programförslaget är att få
synpunkter innan vidare politiska ställningstaganden görs.
För att miniminera risken för översvämning
nedströms i Nordvikstrand planeras dagvattendammar som samlar dagvatten och fördröjer
höga flöden av vatten innan det når befintlig
bäck.
Nya verksamheter
Lokala naturvärden
Dagvattenhantering
Ny väg
I Märkesten skall bebyggelsen anpassas varsamt till platsens förutsättningar och stor hänsyn skall tas till topografi och karaktär. Målet
är att åstadkomma en attraktiv miljö för både
boende och besökande. Bebyggelsen placeras i
grupper utmed lokalgatan genom området
vilket ger möjlighet att behålla stora partier av
befintlig vegetation och topografi. De naturliga
platåerna i terrängen tillsammans med den nya
tillfartsvägen är styrande för hur byggnaderna
placeras. Terrängens höjdskillnader möjliggör
rkulationsplats
bebyggelse i två eller tre plan.
programförslaget ges plats för ca 40-60
bostäder i hällmarksområdet och öster om väg
723 görs plats för verksamheter att etablera sig
bredvid befintlig verksamhet. Berget bakom
kan komma att bli aktuellt för en vattenreservoar.
Gång- och cykelväg
Befintliga hus
Berg
Äng och hagmark,
äldre åkermark
0
150 m
Förslag bostäder och dagvattenhantering anpassad till
bergspartier samt ång / åkermark
g- och cykelvägI
Nya bostäder
Lokala naturvärden
Dagvattenhantering
cirkulationsplats
EnligtNynaturvärdesbedömningen,
se sidan 11,
berör planförslaget enbart områden med lokala
naturvärden
”kategori
Gång- och
cykelvägD”. Kategori D omfattar
landskapselement som stenmurar och öppna
Bergspartier
diken kantade av lövträd och buskage i den
Äng och hagmark
öppna åker- och betesmarken med vissa kantzoner till omgivande hällmarksområden.
Stig
Ny cirkulationsplats
Ny väg
Gång- och cykelväg
Befintliga hus
Berg
Äng och hagmark,
äldre åkermark
0
150 m
Förslag verksamhetsområde och bergspartier samt
äng / åkermark
Samrådshandling
Bergspartier
25
Lokalgator i Märkesten, nya och äldre, är grusvägar och behåller en lantlig prägel. Bilparkering utmed väg har armerat gräs för att även
där undvika hårdgjorda ytor och asfalt.
Exempelhus, radhus i diskreta naturtoner (Ref. Dynesius design).
Exempelhus byggt med hänsyn till kuperat landskap.
(Foto: Christer Vallstrand).
Exempel på informations skylt till vandringsled och
biotoparter som finns i intilliggande ängsmarker, (Ref.
Härön, Tjörn. Foto: Maria Bäckersten).
Exempel på radhus. (Ref. Understenshöjden, Stockholm. Foto: Holger Ellgaard.)
26
Samrådshandling
I området finns en central lekyta med information om vandringsled till Bö Tjärn. Det är en
mötesplats för boende och besökare där den
offentliga konsten utgör lekredskap. Det är
även en informativ plats om gränsande hagmarkers höga biotoper och dess dokumenterade fynd av skyddade arter.
Radhus planeras för att minimera i anspråkstagande av platsen. Radhus är energi- och yteffektiva i jämförelsevis med friliggande villor.
Radhus kan även delas upp lägenheter för
att uppnå olika boendeformer. Husen ligger
oregelbundet inpassade i sin terräng där berg i
dagen blir en del av trädgården. Bergsknallar
fungerar även som farthinder, då bilar måste
köra förbi passager med bergsknallar.
Understenshöjden utanför Stockholm är ett
inspirerande exempel till Märkesten. Detta är
ett område med stort miljö medvetenhet som
är en så kallad eko-by. I Märkesten bor man
nära inpå naturen och miljömedvetenhet kommer på köpet. Understenshöjden är en bostadsrättsförening inom HSB och har 44 hushåll,
i storleksordning med Märkesten. Det finns
ett standardutförande på 101 kvm och många
andra storlekar som möjliggör en miljö med
olika familjetyper. Husen är byggda dels på
grundmurar och på plintar, vilket har minimerat sprängarbeten och tillåtit att all växtlighet,
utom den precis under husen, kunnat sparas.
Arkitekturen har ett varierande formspråk men
ett par nyckelelement som gör att husen passar
in med varandra. Järnvitriolade fasader, spröjsade fönster i olika storlekar och sadeltak till
exempel.
Sektion A-A 1:100
Bostadshus
Dagvattendamm
Bostadshus
Lokalgata
Sektion B-B. Bostadshus placerade utmed terrängen. Väg och hus rättar in sig efter landskapets förutsättningar.
Sektion B-B 1:100
Väg 723
Bäck
Parkering på armerat gräs
Lokalgata och vattenledning till
Skärhamn från Tolleby vattenverk
Gärdesgård
Bostadshus
Dagvattendamm
Bostadshus
Lekyta och
mötesplats
Sektion A-A. Märkesten med konstgjord damm där bäck utemed lokalgata leder till dammen. Husen är placerade intill
bergskant och topografin bibehålls. I centrala delen av bostadsområdet bildas en lekyta och mötesplats med offentlig
konst samt där besökare kan få tips på vandringsled till Bö Tjärn.
B
Volymskiss. Radhuslängor i Märkesten samt tre våningshus i entrén till området.
B
A
A
Sektionsnitt
Volymskiss. Radhusen framifrån mellan berg i dagen,
naturliga farthinder.
Samrådshandling
27
KONSEKVENSER
BEHOVSBEDÖMNING - BEDÖMNING
AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN
Vid upprättande av planprogram skall kommunen ta ställning om förslaget kan leda till så
kallad betydande miljöpåverkan, med hjälp av
en behovsbedömning. Utgångspunkten för behovsbedömningen är planens karaktär, platsen
och den påverkan planens genomförande kan
förväntas få på omgivningen. Om planen ger
upphov till betydande miljöpåverkan skall en
separat miljöbedömning, en så kallad miljökonsekvensbeskrivning upprättas.
Planerad utbyggnad innebär vissa markarbeten
i form av schaktning, sprängning och till viss
del avverkning. Föreslagen exploatering sker
inte i dalgången, på ängsmark, som hyser ett
småskaligt odlingslandskap med höga naturvärden som bör bevaras. Utbyggnad kan
dock medföra uppfyllnader i områdes fuktigare delar för att höja marknivån i dessa. Hur
omfattande markarbeten och behov av sprängning blir beror mycket på hur väl utbyggnaden
anpassas till befintlig topografi. Bebyggelse
och anslutningsvägar placeras i möjligaste
mån på höjdpartier och föreslagen bebyggelse
undviker sprängning och fyllning på de karakteristiska berghällarna.
Området ligger inom normalriskområde för
markradon. Planerade byggnader inom området bör uppföras som radonskyddade. Eventuellt bör även befintliga fyllnadsmassor kontrolleras under byggskedet så att dessa inte ger
upphov till förhöjda radonhalter.
Eftersom området utgör gammal odlingsmark
och hällmark bedöms risken för förekomst av
markföroreningar i området som liten. Varför
det i detta läge inte bedöms som nödvändigt att
genomföra några miljötekniska markundersökningar.
28
Samrådshandling
Bedömningen är att ett genomförande av planen inte kan antas medföra risk för betydande
miljöpåverkan.
Kommunens ställningstagande grundar sig på
bedömning att ett genomförande av detaljplanen:
• Inte bedöms negativt påverka möjligheterna att uppfylla nationella och regionala
miljömål.
• Inte bedöms ge upphov till en betydande
miljöpåverkan på biologisk mångfald,
naturmiljö, landskap, friluftsliv, fornlämningar, vatten etc.
• Inte ger upphov till betydande risker för
människors hälsa eller för miljön.
• Inte bidrar till att några miljökvalitetsnormer överskrids.
• Inte påverkar några områden eller natur
som har erkänd nationell eller internationell skyddsstatus, t ex Natura 2000, riksintressen eller naturreservat.
• Står i huvudsak i överensstämmelse med
översiktsplanens och tätortstudiens intentioner.
Den kompletta behovsbedömningen finns som
bilaga och ska samrådas med Länsstyrelsen
innan det fastslås att ingen miljökonsekvensbeskrivning behövs.
HÄLSA OCH SÄKERHET
Planprogrammets syfte är att skapa ett nytt
bostadsområde, samt mindre verksamhetsområde. Befintliga företag inom programområdet
utgör inga störande verksamheter så bostäder
bör kunna placeras i anslutning till dem. Nya
mindre störande verksamheter bör tillåtas i
området, dvs verksamheter som antingen kan
samlokaliseras med bostäder alternativt som
kan inrymmas inom ett s k industrikvarter.
Riktvärdet för skyddsavstånd mellan bostäder
och ett industrikvarter är 50 meter.
Väg 723 som tillhör Trafikverket har ett
skyddsavstånd på 12 meter. Vägen är inte klassad som primär eller sekundär transportled för
farligt gods. Det innebär att det transporteras
ytterst få fordon med farligt gods på dessa
vägar. Det innebär att risknivån inte är av den
digniteten att skyddsåtgärder behöver vidtas.
I enlighet med Översiktsplan 2013 bör korsningen, väg 723 och infarten till Skärhamn
göras säkrare medhjälp av en cirkulationsplats.
Med Märkestens programförslag är detta en
nödvändighet.
I programområdet finns betesmarker i dalgången i sydost som idag används som bete för nötkreatur och får. Intentionerna är att dalgången
ska fortsätta som betesmark, vilket är önskvärt
från naturmiljö- och landskapsbildssynpunkt.
Även angränsande delar av det centrala hällmarksområdet utnyttjas eller har utnyttjats som
bete och det finns betesmarker i direkt anslutning till befintliga bostäder. Tre gårdar ligger i
anslutning eller inom programområdet som har
djurhållning vilket kan ge upphov till störningar i form av lukt, buller, flugor eller allergi.
Pälsdjur kan orsaka allergier och allergiska
reaktioner hos vissa människor, samtidigt
som de kan vara av stor social betydelse. Djur
sprider ämnen så kallade allergen som orsakar de allergiska reaktionerna. Hästallergener
anses vara särskilt kraftfulla, medan allergier
mot nötkreatur och får är mycket sällsynta och
oftast mindre allvarliga än allergier mot häst.
Tjörns kommun har sedan 2008 en policy
angående avstånd till just hästhållning vid
nyetablering av bostadsbebyggelse. Policyn
gäller vid etablering av nya bostäder i områden med sammanhållen bebyggelse och/eller
vid planläggning och anger skyddsavstånd
som varierar beroende på antalet hästar inom
en anläggning. De angivna skyddsavstånden
ska betraktas som riktvärden och en prövning
av lämpligt skyddsavstånd ska göras i varje
enskilt fall. Från 100 meter till 500meter be-
roende på anläggningens storlek. Att notera är
att anordnandet av hästhagar inte är bygglovspliktigt, vilket medför att sådana kan anordnas
utan någon prövning. Riktvärde för befintliga
situationer ska ett skyddsavstånd på 30-50 meter hållas mellan bostadshus och hästhållning.
Bedömningen utgår från hästanläggningens
lokalisering, omgivningens topografi, vindriktning m.m.
En fortsatt beteshävd bedöms inte ge upphov
till några olägenheter för planerad bostadsutbyggnad. I planeringen bör ta hänsyn till
att programområdet med omnejd delvis fortfarande utgör en jordbruksbygd med en del
djurbestånd, beteshagar och gårdar och att man
i denna miljö i viss utsträckning bör acceptera
djurhållning i nära anslutning till bostäder.
ÖVRIGA KONSEKVENSER
Programområdet ligger inom område för
tätortstudie i kommunens översiktsplan och
omfattas till viss del av det område som är
detaljplanelagt för tätortsändamål. Därav
bedöms planerad utbyggnad som en utveckling
av befintlig tätort som inte står i konflikt med
bestämmelserna i 4 kap MB.
Utbyggnad väster om väg 723 medför att
jordbruksmark tas i anspråk men eftersom
programområdet ligger inom område för
tätortsstudie i kommunens Översiktsplan 2013
har kommunen i princip tagit ställning till att
en exploatering på aktuell jordbruksmark är
möjlig enligt 3 kap § MB.
Huvud delen av planerad bostadsutbyggnad
sker inte inom områden som har utpekade
värden för natur, kulturmiljö och friluftsliv och
innebär därmed troligtvis inte någon konflikt
med bestämmelserna i 3 kap 6 § MB. Föreslagen gångstig genom dalgången i sydost kan
i viss mån påverka utpekat odlingslandskap
negativt. Däremot bedöms påverkan på utpekat
rekreationsområde som liten och i huvudsak
Samrådshandling
29
positiv genom att tillgängligheten för allmänheten ökar genom föreslagen gångstig.
Den verksamhet som finns i nuläget, vid
”kvarnen”, kan tänkas vara intresserad av att
utvecklas eller samarbeta med kommande intilliggande verksamheter. Vilken typ av verksamheter som kan komma att etableras återstår
att se men behovet av verksamhetsområde är
efterfrågat.
Tekniska synpunkter är att de närmsta V/Aledningarna är i Kroksdal och de är dimensionerade för att försörja enbart detta område. För
att nå erforderliga kapaciteter krävs ytterligare
utredningar rent kapacitetmässigt. Kostnader
för att förse planområdet med V/A tillkommer ytterligare, beroende på hur stor eller liten
exploateringen blir. Vid en snabb analys av
V/A-nätets möjlighet till utbyggnad visar det
sig att verksamhetsområdet kommer att kunna
Planerad GC-väg
och VA
2015-2016
Cirka 8 milj
Kompletterande
vatten och
spillvattenledningar
1-2 milj kr
tillkopplas norrifrån, vid Utäng där gång- och
cykelväg är projekterat utmed Storgatan (se
karta). Denna V/A-utbyggnad uppskattas till 8
miljoner kronor. Ett annat alternativ för V/Anät utbyggnaden hade varit att ansluta vid
Nordevik upp till Märkesten. Denna utbyggnad är troligtvis nödvändig för bostadsutbyggnaden. Det är nödvändigt att se till Skärhamns
hela V/A utbyggnad för att få en rundlöpning
av vattnet.
Det är möjligt att en vattenreservoar kan
behövas och placeras på berget i västra delen
av planprogram området, bakom verksamhetsområdet. Den är i så fall inte ämnad för detta
specifika området utan avser att försörja hela
Skärhamn.
En annan konsekvens av planprogramförslaget är att vissa av områdets biotopskyddade
stenmurar, öppna diken, åkerholmar med mera
D. Planerad GC-väg
Cirka 6 milj.
Markområde läggs in
i detaljplanen.
Planerade VAledningar
2015-2016
Cirka 8 milj
Aktuellt planområde för
verksamheter.
Inom området erfordras sannolikt en
pumpstation för spillvatten.
2,0 milj.
Planområdet kommer troligen
medföra att denna korsning bör
byggas om. Ev. rondell
2015-03-10
Åtgärder som erfordras i samband med
planprogram för markerat
detaljplaneområde.
0
V/A förutsättningar för att försörja Märkesten. (Ref. Sten-Ove Dahllöf).
30
Samrådshandling
250 m
kan påverkas eller försvinna vid en utbyggnad,
då kan en dispens gällande biotopskydd att
komma krävas från länsstyrelsen, enligt 7 kap
11 § MB.
Planerad utbyggnad kan ge upphov till viss
dagvattenpåverkan. Ett eventuellt anläggande
av en dagvattendamm i aktuellt område kan
anses vara en vattenverksamhet, vilket kräver
en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen.
Efter ett internt startmöte var det tre frågor
som identifierades och är av särskild vikt för
vidare arbete och exploatering. För det första så måste V/A anslutning kunna lösas till
Märkesten. Trafikverket måste godkänna att en
ny utfart görs till väg 723 och hur stor exploateringen blir, liten exploatering innebär en hög
kostnad. I vidare arbete önskas input från barn
och utbildnings- samt kultur och fritids förvaltningen för att få till en mer strategisk planering
och kompetensen från dessa.
BEHOV AV UTREDNINGAR
I samband med fortsatt planarbete bör geoteknisk undersökning göras. Detta i och med att
det kan föreligga vissa stabilitetsproblem i programområdet då delar av det under lagras av
postglacial lera. En geoteknisk undersökning
ger svar på förhållandena och kan ge förslag
på lämpliga åtgärder.
En arkeologiutredning kan komma att behöva
tas fram i detaljplanarbetet.
För att förhindra att befintlig föroreningssituation och belastningen på Nordviks kile,
recipient för dagvatten, försämras ytterligare
bör en V/A- och dagvattenutredning tas fram
i samband med det fortsatta arbetet. Även
dricksvattenförsörjning vid en utbyggnad bör
utredas i en V/A-utredning i samband med
fortsatt planarbete. Den kommunala vattentäkten har begränsad kapacitet, dock har kommunen möjlighet att täcka delar av sitt dricksvattenbehov via en överföringsledning från
Stenungsund kommun.
Fältinventeringen för naturinventeringen
skedde utanför växtsäsong. På så vis kan inte
en heltäckande bild ges av vilka skyddade
arter som finns i området enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, signalarter och i
övrigt skyddsvärda arter. De delar av programområdet som riskerar att påverkas av fysiska
ingrepp bör följas upp med en naturinventering
under växtsäsong för att undvika eller minimera ingrepp i skyddsvärd natur. Det behöver
även göras en kartläggning av de områden och
objekt som omfattas av det generella biotopskyddet i jordbruksmark såsom stenmurar,
öppna diken och åkerholmar.
Andra utredningar kan komma att behöva göras i fortsatt arbete.
I hällmarksområden finns en del bergsbranter
där det i samband med sprängningsarbeten kan
finnas risk för blocknedfall, därav bör en bergteknisk undersökning också tas fram.
En trafik- och buller utredning kan bli aktuellt,
och Trafikverket kan komma att vilja göra en
vägplan för att reglera väghållningsansvaret
och ge tillstånd till ombyggnad av väg 723.
Samrådshandling
31
SAMMANFATTNING
Programmet syftar till att pröva ny markanvändning för nybyggnation av helårsboende
och mindre verksamheter vid Märkesten. Det
omfattar fastigheterna Kroksdal 1:44, Nordvik
1:103, Torsdalen 1:1 samt Utäng 1:11 och är
på ca 30 ha.
Området ligger i anslutning till väg 723, strax
sydost om Skärhamns samhälle. Området är
idag byggt med en del bostadshus och ett fåtal
gårdar men utgörs i övrigt av öppen odlingsmark omgiven av hällmarksområden med
blandskog.
Utformningen av ny bebyggelsen skall präglas av medveten placering och utformning i
landskapet. Helårsboende i form av främst lägenheter, parhus eller radhus samt mindre icke
störande verksamheter. Utbyggnaden föreslås
främst på kommunal mark, men det har även
inkommit förslag på bostäder och verksamheter på anslutande privat mark. Huvuddelen
av föreslagen bostadsutbyggnad ska placeras i
området öster om korsningen mellan väg 723
och Kroksdalsvägen. Verksamheter placeras
utmed väg 723 på den tidigare åkermarken
norr om Märkesten Kvarn AB.
Konsekvenserna för de naturvärden, där
sydligaste delen av planområdet omfattas
av ”område med naturvärdesklass 1”, enligt
kommunens naturvårdsprogram, bedöms som
möjliga att förena med programförslaget då
hagar och ängar förblir hagar och ej bebyggs.
Samt att planprogrammet gör det mer tillgängligt för allmänheten till rekreationsområde med
naturlig grönska.
En samordning med Trafikverket kommer att
ske i det fortsatta arbetet kring utformning av
cirkulationsplats och nya infartsvägar till ny
bebyggelse.
32
Samrådshandling
Kommunen måste göra ytterligare utredningar
angående kapacitet för V/A-ledningar. De som
finns i västra Kroksdal har enbart kapacitet för
att försörja befintliga hus.
Samrådshandling
33