1. No category

Välkommen
till Svenska Neurologiveckan
på Umeå Folkets Hus den 4-8 maj 2015
Ljuset kommer från
Norr!
Norrland är känt för ljuset under sommarhalvåret då alla samlar energi
för framtiden. Det är så vi hoppas att ni skall uppleva den första Svenska
Neurologiveckan som äger rum i Umeå den 4 – 8 maj. Det är också första
gången som Svenska Neurologföreningen står som huvudsaklig arrangör
för ett årligt utbildningsmöte inom Neurologi.
Förberedelserna för denna vecka har varit omfattande och framför allt har
det varit väldigt många inom neurologisverige som varit engagerade. Det
tycker vi är det roligaste av allt och en av de saker som gör Neurologiveckan
Tiden är äntligen mogen för att med gemensamma krafter sjösätta den kompletta fortbildningssatsningen
inomkonstruktivt
svensk neurologi. Svenska
neurologiveckan
är ett
unik
för oss. I ett mycket
samarbete
mellan
Svenska Neurolog­
samarrangemang mellan Svenska Neurologföreningen, Akut Neurologi i Sverige,
föreningen
och alla neurologiska
specialistsällskapen
Svenska Epilepsisällskapet,
Svenska Migränsällskapet,
Svenska MS-sällskapet,har
Sven-vi byggt upp ett
ska Neuromuskulära arbetsgruppen, Swemodis och den lokala arrangörsorten.
program
som
vi tycker
en förstklassig
utbildningsvecka
för både
Programmet
kommer
att ha formar
stor spännvidd
och utgör en sammanhållen
plattform för årlig
neurologisk
fortbildning.
ST-läkaren
och
den erfarna
neurologen. Neurologi är ju som vi alla vet
Vi är stolta över att kunna presentera Svenska Neurologiveckan i Umeå 4-8 maj
en2015.
specialitet
somärinnehåller
bredd
och en
mer avancerad
Vår förhoppning
att få träffa erbåde
alla på stor
den nya
mötesarenan
förallt
svensk
neurologi.
spetskompetens
i många skilda områden. Då förstår man att det måste
Väl mött!
vara ”många kockar” för att koka ihop en mustig ”neurologisk soppa”…
Martin Gunnarsson, ordförande organisationskommittén
Med
en del överraskade ingredienser också!
Mats Andersson, verksamhetschef Neurocentrum, Norrlands Universitetssjukhus
Det logiska behandlingsvalet vid aktiv RRMS
Vid aktiv RRMS är det viktigt att tidigt byta pågående suboptimal behandling
och därigenom bromsa sjukdomsutvecklingen. GILENYA har signifikant och
dokumenterad effekt på viktiga parametrar av sjukdomsaktivitet (NEDA4).1-3
GILENYA både bromsar funktionsnedsättning och minskar den årliga
skovfrekvensen.1-3 GILENYA stabiliserar också hjärnvolymen och minskar risken
för att nya lesioner bildas.1-3 Det gör GILENYA till ett långsiktigt alternativ.
Vi vill också rikta ett extra stort tack till värdorten Umeå som har lagt ner
Ur programmet:
ett stort
arbete på att skapa en inramning till mötet som kommer att ge
•
Kluriga akutneurologiska case med koppling till emergency neurological life-support (ENLS)
underbara
förutsättningar
för såväl
som givande
•
Akut neurooftalmologi
– vad säger patientens
ögon omutbildningsaktiviteter
tillståndet i CNS?
•
Kirurgisk behandling av epilepsi
socialt
nätverkande.
•
Migrän
– behandling, komplikationer och framtiden
Fler än 100 000 patienter världen över har behandlats med GILENYA.4
GILENYA (fingolimod) 0,5 mg, hårda kapslar, tillhör läkemedelsgrupp ATCkod L04AA27, Rx. Indikation: Sjukdomsmodifierande behandling i monoterapi vid mycket aktiv skovvis förlöpande multipel skleros för följande vuxna
patientgrupper: Patienter med hög sjukdomsaktivitet trots behandling med
åtminstone en sjukdomsmodifierande behandling eller patienter med snabb
utveckling av svår skovvis förlöpande multipel skleros. Dosering: Den rekommenderade dosen av GILENYA är 0,5 mg kapsel peroralt en gång om dagen.
Behandling med GILENYA ska inledas och övervakas av en läkare med erfarenhet av behandling vid multipel skleros. Varning/försiktighet: Vid första dos
ska ett 12-avlednings-EKG tas före och efter 6 timmarsperioden och 6 timmars
kontinuerlig EKG-övervakning i realtid rekommenderas. Puls samt blodtryck
ska tas varje timme. Vid behandlingsavbrott kan denna övervakning behöva
göras om, för detaljerad information se produktresumé på www.fass.se. Fortsatt övervakning beroende på status eller EKG-fynd kan bli aktuell. Kontrollera
blodstatus och perifera lymfocyter innan och under behandling. Fullständig oftalmologisk undersökning ska göras tre-fyra månader efter behandlingsstart,
p.g.a. risk för makulaödem. Leverfunktionstest ska göras innan behandlingsstart och följas upp under behandlingen. Särskilda rekommendationer gäller
beträffande vaccinering av patienter eller särskilda riskgrupper. Patienter som
inte har haft vattkoppor eller vaccinerats mot varicella-zoster (VZV), ska testas
för antikroppar mot VZV innan behandling. Vid allvarliga infektioner ska uppskov med behandlingen övervägas. Kvinnor i fertil ålder ska uppvisa negativt
graviditetstest och använda effektiv preventivmetod, ej heller amma under
pågående GILENYA behandling och minst två månader efter avslutad behandling. GILENYA rekommenderas inte till patienter med känd hjärtsjukdom, okontrollerad hypertoni, cerebrovaskulär sjukdom eller svår sömnapné. Samtidig
behandling med immunosuppressiva medel och antiarytmika klass IA eller III
eller andra bradykardi-framkallande läkemedel ska undvikas. För mer detaljerad information se produktresumé på www.fass.se. Förpackningar: GILENYA
0,5 mg, 7 och 28 förpackning. Läkemedelsförmån och pris: (F) www.fass.se
Produktresumé uppdaterad: GILENYA 2014-07-24, www.fass.se
▼Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning
Referenser:
1
Kappos L, Radue E, O’Connor P et al. FREEDOMS - Placebo-controlled trial of
oral fingolimod in relapsing multiple sclerosis. N Engl J Med. 2010;362(5):387–
401.
Cohen J, Barkhof F, Comi G et al. TRANSFORMS - Oral fingolimod or
intramuscular interferon for relapsing multiple sclerosis. N Engl J Med.
2010;362(5):402–415.
•
•
•
•
•
•
•
•
Nya MS behandlingar-bättre eller bara mer komplicerat?
Praktisk neurofysiologi för neurologer
Nya rön kring inflammatoriska och hereditära neuropatier
Rörelsestatus i praktiken
Aktuellt om utredning och behandling av parkinsonism, tremor och hyperkinetiska tillstånd
Norrsken över neurologin – ny diagnostik och teknik
Teaching courses för ST-läkare
Svenska Neurologföreningens strategiska frågor och årsmöte
Återigen, riktigt välkomna till Umeå och Svenska Neurologiveckan!
Anders Svenningsson
Ordf i SNF
Martin Gunnarsson
Ordf i organisationskommittén
Hans Lindsten
Vch Neurocentrum, NUS
2
3
Gilenya produktresumé 2014-07-24
4
Gilenya data on file
Akut Neurologi i Sverige
3
Novartis Sverige AB
Box 1150, 183 11 Täby
www.novartis.se
SE1502289521
PROGR AMÖVERSIKT - NEUROLOGIVECKAN
MÅNDAG 4 MAJ
TISDAG 5 MAJ
ONSDAG 6 MAJ
PROGR AMÖVERSIKT - NEUROLOGIVECKAN
TORSDAG 7 MAJ
FREDAG 8 MAJ
06.00 Fågelskådning
06.30 Morgonpass Aikido 101
06.45 Morgonpass Springande sightseeing
06.40 Morgonpass Meditativ morgonträning
09.00 Start
08.30 Start
08.30 Start
09.00 Start
Teaching courses med
ST-inriktning anordnat av
SMSS
Sal: Tonsalen
Fortbildning
anordnat av SNEMA
Sal: Idun
Fortbildning
anordnat av
Migränsällskapet
Sal: Idun
Strategiska frågor
Sal: Idun
10.00 Fika
10.00 Fika
10.00 Fika
10.00 Fika
Teaching courses forts.
Sal: Tonsalen
Fortbildning forts.
Sal: Idun
Fortbildning forts.
Sal: Idun
SNF Årsmöte
Sal: Idun
08.30 Start
Fortbildning
anordnat av
Neurologkliniken NUS
Sal: Tonsalen
Fortbildning
anordnat av ANS
Sal: Idun
10.00 Fika
Fortbildning forts.
Sal: Tonsalen
Fortbildning forts.
Sal: Idun
Avslutning Sal: Idun
12.00 Lunch
12.00 Lunch
12.00 Lunch
13.00 Välkomna Sal: Idun
Fortbildning
anordnat av
SWEMODIS
Sal: Idun
Fortbildning
anordnat av
Neurologkliniken NUS
Sal: Idun
15.00 Fika
14.30 Fika
14.30 Fika
Fortbildning forts.
Sal: Idun
Fortbildning forts.
Sal: Idun
Fortbildning forts.
Sal: Idun
19.00 ST-Pub på Guitars
17.30 Välkomstmottagning
på Bildmuseet
17.00 Dialog, nationella
riktlinjer och Posterpris
Fortbildning
anordnat av SMSS
Sal: Idun
4
12.00 Lunch
Fortbildning anordnat
av Epilepsisällskapet
Sal: Idun
12.00 Lunch att ta med
Fortbildning
anordnat av
Neurologkliniken
NUS
Sal: Tonsalen
14.30 Fika
Fortbildning forts.
Sal: Idun
Fortbildning forts.
Sal: Tonsalen
19.00 Middag på Väven Södra
5
PROGR AM - NEUROLOGIVECKAN
PROGR AM - NEUROLOGIVECKAN
Måndag 4 maj
Tisdag 5 Maj
Svenska MS Sällskapet
Svenska Neuromuskulära Arbetsgruppen - SNEMA
Inflammatoriska Neuropatier- diagnostik och senaste nytt om
terapialternativ
Rayomand Press
09.30 - 10.00 Uppföljning: Vilken uppföljning behöver min MS patient?
Katharina Fink, Stockholm
09.10 - 09.50
Hereditära neuropatier- Systematisk differentialdiagnostik
av olika CMT varianter
Göran Solders, Neurologiska/Neurofysiologiska klinikerna på
Karolinska Universitetsjukhuset
10.00 - 10.30
Kaffe
10.00 - 10.30
Kaffe
10.30 - 11.10 Praktisk övning: EDSS
Katharina Fink, Anders Svenningsson, Fredrik Piehl
10.30 - 11.10
11.10 - 12.00 Behandling: Vilket sjukdomsmodulerande läkemedel ska jag välja för att
optimera risk/nytta för min patient?
Fredrik Piehl, Stockholm
Neurofysiologi för icke-neurofysiologer: Hur differentiera inflammatoriska
och hereditära neuropatier från idiopatisk neuropati
Johan Widenfalk, Neurofysiologen UAS
12.00 - 13.00
Lunch
13.00 - 13.30
Välkomna
Sal: Idun
Swedish Movement Disorders Society - SweModis
Svenska MS Sällskapet fortsättning
Sal: Idun
Tema – Tremortillstånd – och presentation av SweModis riktlinjer för Tremor
ST-utbildning
Interaktiv teaching course: Föreläsning och fall-seminarium
Sal: Tonsalen
09.00 - 09.30 MS - Diagnossättning, differentialdiagnoser och diagnostiska problem.
Anders Svenningsson, Umeå
08.30 - 09.10
Sal: Idun
11.15 - 11.50
Familjär Amyloid Neuropati (FAP) - diagnostik och senaste nytt om terapi
Ole Suhr, Medicin kliniken Norrlands Universitetssjukhus - Umeå
12.00 - 13.00
Lunch
Sal: Idun
13.00 - 13.10
Introduktion SweModis
Professor Håkan Widner, ordf SweModis
Mål och syfte samt verksamhet
Presentation: Riktlinjer för Parkinson och Tremor
Kaffe
13.10 - 13.50
Fenomenologi och undersökningar
Doc Andreas Puschmann, Lund
15.30 - 16.15 Behandlingsfrågor som ska belysas i Läkemedelsverkets
expertgenomgång. Anders Svenningsson, Magnus Vrethem, Fredrik Piehl
13.50 - 14.30
Essentiell tremor och andra vanliga tremor och ovanliga tremorformer
Professor Håkan Widner, Lund
16.15 - 17.00 SMSS aktuella diskussionsfrågor
14.30 - 15.00
Kaffe
19.00 ST-pub på Guitars
13.30 - 14.15
Nyheter från Svenska MS registret:
Vad står bakom VAP och spindeldiagrammen?
Jan Hillert, Stockholm
14.15 - 15.00 Ett team: MS-patientfokuserad vård
Katarina Fink, Carina Olofsson, Umeå samt Johanna Philipsson, Umeå
15.00 - 15.30
6
7
PROGR AM - NEUROLOGIVECKAN
15.00 - 15.45
Farmakologi och behandling
Doc Filip Bergqvist, Göteborg
Neurokirurgisk behandling av tremor
Professor Patric Blomstedt, Umeå
15.45 - 16.15
Vem skall man remittera och när?
Andreas Puschmann, Filip Bergqvist Från primärvård till neurolog
Håkan Widner, Patric Blomstedt
Från allmän neurolog till movement disorders team?
Paneldiskussion samtliga föreläsare
16.15 - 17.00
SweModis årsmöte 2015
17.30 Välkomstmottagning på Bildmuseet
PROGR AM - NEUROLOGIVECKAN
Sal: Idun
08.30 - 09.15
CGRP modulering som ny kommande migränbehandling
Professor Lars Edvinsson, Universitetssjukhuset i Lund, Copenhagen
University Hospital in Glostrup, Danmark
09.15 - 10.00
Botox vid kronisk migrän – teori och praktik
Docent Ingela Nilsson-Remahl, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
10.00 - 10.30
Kaffe
8
Neuromodulation – möjlig ny behandling vid migrän
PhD, överläkare Anna Steinberg och specialistläkare Anna Sundholm,
Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
11.00-12.00
Hormonal migraine – clinical update and patient cases
Professor Anne MacGregor, Centre for Neuroscience & Trauma, BICMS
Barts and the London School of Medicine and Dentistry, London, UK
12.00 - 13.00
Lunch
Norrsken över Neurologin – en smakresa bland Norrländska specialiteter - Neurokliniken NUS
Onsdag 6 maj
Svenska Migränsällskapet
10.30 - 11.00
Sal: Idun
13.00 - 14.00
Det är insidan som räknas – nya betraktelser genom MR-kameran
Del 1 Avbildning: Syntetisk MRI och 4D MRA
Mattias Vågberg och Laleh Zarrinkoob
Del 2 Funktion: fMRI och connectivitet
Helena Fordell och Anders Wåhlin
14.00 - 14.30
Mabthera och D-vitamin - så blir hjärnan fin
Peter Sundström och Anders Svenningsson
14.30 - 15.00
Kaffe
15.00 - 15.30
Är ALS en (hereditär) prion sjukdom?
Peter Andersen och Thomas Brännström
15.30 - 16.00
Tryck i hjärna, öga och hjärta i liggande, stående och tyngdlöshet om idiopatisk intrakraniell hypertension och resa till Mars
Jan Malm och Anders Eklund
16.00 - 16.30
DBS: Inte bara för motoriska symtom!
Jan Linder och Patric Blomstedt
16.00 - 17.00
Svenska Migränsällskapets årsmöte 17.00
Dialog, nationella riktlinjer och Posterpris
Sal: Nanna
9
PROGR AM - NEUROLOGIVECKAN
ALL-SWE-0231a
Torsdag 7 maj
Sal: Idun
09.00 - 10.00 Strategiska frågor
10.00 - 10.30
Kaffe
10.30 - 12.00
SNF Årsmöte
12.00 - 13.00
Lunch
13.00
Parallella program
Välkommen till Biogen!
Stanna till i vår monter och ta en god kaffe,
så berättar vi om våra MS-läkemedel.
14.30 - 15.00
Sjuksköterskeprogram
Neurologklinken NUS
Epilepsikirurgi – för vem ?
Sal: Tonsalen
Sal: Idun
13.00 - 14.30
Sexuella problem vid
neurologiska sjukdomar
Doorthe Skovgaard Forsell
sexualrådgivare
Neuromottagningen Sahlgrenska
sjukhuset Göteborg
13.00 - 13.15
När och varför?
Kristina Malmgren
Biogen Sweden AB, Kanalvägen 10a, 194 61 Upplands Väsby
Tel 08 594 113 60. Fax 08 594 113 69. www.biogen.se | www.multipelskleros.nu
Svenska Epilepsisällskapet
13.15 - 13.45
Hur går det för patienterna?
Anna Edelvik
13.45 - 14.30
Hur går pre-op utredning till?
Kristina Källén
Kaffe
Sal: Tonsalen
Sal: Idun
15.00 - 15.30
Interaktiva hjälpmedel smartbord/
surfplattor inom vården.
Neurologavdelnigen NUS
15.00 - 15.45
Hur går pre-op utredning till?
...fortsättning
15.30 - 16.15
Så jobbar vi . . . .
NIM - teamet
Neurologmottagningen NUS
19.00 Sal: Idun
15.45 - 16.30
Vad riskerar patienten?
Kristina Malmgren
Middag på Väven Södra
11
PROGR AM - NEUROLOGIVECKAN
PROGR AM - NEUROLOGIVECKAN
Fredag 8 maj
08.30
Parallella program
Sjuksköterskeprogram
Neurologklinken NUS
Akut Neurologi i Sverige ANS
Sal: Tonsalen
Sal: Idun
08.30 - 09.15
Så arbetar vi . . . .
Rörelsestörningstemet
Neuromottagningen NUS
08.30 - 09.15 Akut oftalmologi för Neurologer
D Kjellgren, Ögonkliniken, NUS
09.15 - 10.00
Värdet av diagnoskurser
Neurorehab Sävar
10.00 - 10.30
11.20 - 11.35 Ett länsneurologiskt perspektiv på
neurotrombektomi.
J. Hambraeus, Medklin. Falu Las.
09.15 - 10.00 Autoantikroppsmedierade
encefaliter – som myasteni, fast i
hjärnan
F Piehl, Neurol. Klin. KS
11.35 - 12.00 Interaktiv paneldiskussion.
Moderator:
M. Mazya, ANS/Neurol. klin. KS
Avslutning
12.00 - 13.00
Lunch att ta med
Sal: Idun
Kaffe
Tema: Trombektomi – från
evidens till tillämpning, en
praktiskt orienterad interaktiv
session
Sal: Tonsalen
Sal: Idun
10.30 - 12.00
Sociala medier i vården
Sara Natt och Dag
Socionom / copywriter
Stockholm
10.30 - 10.45 Evidens för en ny era av
strokebehandling.
T. Moreira, Neurol. klin. KS
10.45 - 11.05 Neurotrombektomi - Praktiska
erfarenheter från Holland och Mr
Clean.
P. Brouwer, Neurorad. klin. KS
11.05 - 11.20 Erfarenheter och framtidsutsikter
från Skåne.
G. Andsberg, Neurol. klin. SUS
AUBAGIO® (teriflunomid) F, Rx, L04AA31, är en filmdragerad tablett för peroral användning. Indikation: Behandling av vuxna patienter med
skovvis förlöpande multipel skleros (MS). Dosering: Den rekommenderade dosen av AUBAGIO är 14 mg en gång dagligen.
Kontraindikation: Patienter med allvarligt nedsatt leverfunktion. Gravida kvinnor. Patienter med allvarlig aktiv infektion tills denna åtgärdats.
För ytterligare information se www.fass.se. Varning och försiktighet: För information se www.fass.se. Förpackningar: Förpackningar
innehållande 28 och 84 filmdragerade tabletter. Datum för senaste översynen av SPC: November 2014. Kontaktuppgifter: Aubagio
subventioneras endast för patienter som inte uppnått behandlingsmålen med interferon ß-preparat, eller när behandling med interferon
ß-preparat inte är ett lämpligt alternativ. ▲ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
LEMTRADA® (alemtuzumab) 12 mg IV, Rx, EF, L04AA34, är en humaniserad monoklonal antikropp som ges intravenöst (IV).
Indikation: LEMTRADA är indicerat för vuxna patienter med skovvis förlöpande multipel skleros (RRMS) med aktiv sjukdom som definieras
av kliniska fynd eller bildfynd. Förpackning: Koncentrat till infusionsvätska, lösning. Kontraindikation: HIV. Varningar och försiktighet:
Patienter som behandlas med LEMTRADA måste få bipacksedeln, patientvarningskortet och patient-guiden. Före behandlingen måste
patienterna få information om risker och nytta samt det nödvändiga behovet av att genomföra 48 månaders uppföljning efter den sista
infusionen av LEMTRADA. Styrkor och förpackningar: LEMTRADA levereras i en 2 ml klar injektionsflaska, för spädning med 100 ml NaCl
9 mg/ml (0,9%) infusionsvätska, lösning eller glukos 50 mg/ml (5%) infusionsvätska, lösning. För ytterligare information om biverkningar och
dosering se www.fass.se. Datum för senaste översyn av SPC: 12/2013.▲ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning.
AUBAGIO och LEMTRADA tillhandahålls av Sanofi AB, tel +46 8 634 50 00.
Vid frågor om våra läkemedel kontakta: infoavd@sanofi.com / SE-TER-15-04-02 maj 2015
12
www.genzyme.se
13
annons_neurologveckan_2015.indd 1
2015-04-10 09:11:45
ABSTR ACTS - NEUROLOGIVECKAN
ABSTR ACTS - NEUROLOGIVECKAN
Amlodipin som migränprofylax
Migraine and work capacity – a systematic review
J Å. Åkesson1
J Å. Åkesson1, S Hellerstedt2
1
Läkarcentrum Stångåblick, Linköping
Bakgrund. Migrän är en vanlig, delvis ärftlig neurologisk sjukdom som karaktäriseras av
återkommande episoder med svår pulserande huvudvärk kombinerad med illamående, ljusoch ljudkänslighet men med symtomfrihet mellan attackerna. Ettårsprevalensen beräknas till
6-9% hos män och 15-18% hos kvinnor. Migrän innebär ett stort funktionshinder i samband med
attackerna och en stor ekonomisk börda för individ och samhälle.
Förebyggande migränbehandling blir aktuell om migränsjukdomen är ett stort problem trots
kontroll av triggerfaktorer och optimal anfallsbehandling.
Förebyggande migränbehandling innebär som regel daglig medicinering och det finns ett stort
antal läkemedel som visat sig ha en god effekt. Ickemedicinsk behandling som akupunktur,
bio-feedback och olika typer av nervstimulering/nervblockad används för att förebygga migrän.
Trots dessa behandlingsmöjligheter är det många migränpatienter som inte upplever tillräcklig
symtomlindring.
Amlodipin finns inte med i några av mig kända behandlingsrekommendationer för migrän och
vid sökning i PUB-MED framkommer endast enstaka fallbeskrivningar som visar på möjlig effekt
Syfte. Att utvärdera effekten av amlodipin 10 mg x1 som förebyggande migränmedicinering.
Metod. Journalgenomgång och intervju av 60 konsekutiva patienter som under 2011-2014
behandlats med amlodipin ensamt eller som komplement till annan migränprofylax.
Resultat. Av 60 behandlade patienter upplevde 37 (62%) minst 50% förbättring sammantaget
för antal migrändagar, migränattackernas svårighetsgrad och förbättrad effekt av
anfallsbehandling
Biverkningar, i första hand bensvullnad, uppträdde hos 31 patienter (52%) och var orsak till
behandlingsavbrott hos 7 patienter (12%).
1
2
Läkarcentrum Stångåblick, Linköping
The Swedish Social Insurance Agency, Försäkringskassan
Background. Migraine is a common headache disorder characterised by recurring episodes
of severe headache and a variety of associated symtoms. In many cases the disease leads to
significant disability affecting the capacity for work. In our daily work as medical practicioners,
we have found a discrepancy between the Medical insurance decision support of The National
Board of Health and Welfare and our clinical experience concering migraine related sickness
abscence. By doing a systematic review, we aim at examine how work capacity is directly
affected by migraine attacks, if it is affected between the actual attacks and wether there is an
enduring disability related to migraine.
Method. Searching PUBMED using relevant keywords, resulted in 237 articles and after reviewing
quality and relevance, 14 articles remained for further analysis.
Results. The systematic review showed a considerable disability during migrain attacks, resulting
in an increased sickness abscence as well as increased presenteeism. Hardly any data confirming
an affect on work capacity between attacks could be found in the matierial. Concerning
enduring affect on the work capacity, we found some indications towards higher part time
working and unemployment rates among patients with migraine and other kinds of severe
headache.
Conclusions. This review shows coherence between the knowledge found in the scientific results
of the analysed articles and the Medical insurance decision support. However, the discrepancy
to our clinical experience can be explained by gaps in the scientific knowledge concerning work
capacity between migraine attacks and possible long term affect on work capacity among
migraine patients.
Konklusion. Resultaten talar för att amlodipin kan vara effektivt som migränprofylax och kan
vara ett alternativ när mera etablerad migränprofylax inte har tillräcklig effekt.
14
15
ABSTR ACTS - NEUROLOGIVECKAN
The CRUS (Cost Resource UtiliSation) study: Treatment
of patients with chronic migraine in specialty care in the
Stockholm area: Incidence, treatment patterns, cost and
resource utilisation. Data generation and first results
ABSTR ACTS - NEUROLOGIVECKAN
Treatment patterns showed that 80% of the patients had used triptans, and most patients did
use several different preventive treatments such as betablockers or OnabotulinumtoxinA.
In a second step, long-term sick leave and early retirement will be captured from the
socioeconomic LISA register and included in the final data set, to evaluate the burden of disease
and cost and resource utilisation.
T Ansved1, S Beniaminov2, K Ahlbeck1, A Gannedahl3, V Åberg3, S Bruce Wirta4, B Mascialino4,
V Wintzell4, L Jorgensen4, E Rupp Thuresson5
Conclusion. The present study provides unique data on the real-life burden of Chronic Migraine
and thereby represents a solid basis for further investigations and prioritizations of this patient
group.
T Ansved, K Albeck, Neurology Clinic Stockholm
S Beniaminov, Karolinska University Hospital, Department of Clinical Neurology
3
A Gannedahl, V Åberg, Allergan Norden AB
4
S Bruce Wirta, B Mascialino, L Jorgensen, V Wintzell, IMS Health Sweden AB
4
E Rupp Thuresson, SCIENTIMEDICA AB
Is excessive daytime sleepiness a separate manifestation
in Parkinson’s disease?
1
2
Background. Migraine is considered a chronic neurologic disorder; and Chronic Migraine (CM)
has been defined by the International Classification Committee for headache disorders (ICHD;
Olesen et al 2013) as 15 or more headache days per month with predominantly migraineous
features. Chronic Migraine is considered amongst the most disabling conditions according to
the WHO.
Aim. The overall aim of the study is to quantify burden of disease in terms of cost and resource
utilization of patients affected by CM in both public and private health care settings in
Stockholm.
Material and Methods. The Electronic Medical Records (EMR) of patients characterized by a G43/
G44 ICD-10 diagnosis been referred to the Neurology Clinic at Karolinska University Hospital
(Huddinge), and to the Neurology Clinic Stockholm at Sophiahemmet hospital in the period
2005-2013 were extracted by means of the Pygargus CXP software tool (Martinell et al. 2012).
The individual EMRs were then linked with additional data from national Swedish registries
including the hospital, drug, cause of death, and socio-economic (LISA) registries. As no specific ICD-10 code for ‘Chronic Migraine’ has been adopted in Sweden, an ad hoc
algorithm was developed to identify CM patients in the EMRs. All patients satisfying one of
the following two criteria were included in the CM cohort: the patient’s condition has been
described as “Chronic Migraine” in either the diagnosis module or case notes, or if additional
information was found assuring a Chronic Migraine diagnosis.
Results. 8052 patients with G43/G44 were extracted, of which approximately 12% qualified as
CM patients according to the criteria adopted. The mean age at diagnosis was 44 years and 80%
were females. The patients were characterized by a number of comorbidities: pain conditions
(abdominal, chest, limb, lower back, joint pain) were the most common, followed by depression.
16
A. Höglund 1,2, J.-E. Broman3, S. Pålhagen1,2, S. Fredrikson1,2, P. Hagell4
Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm
Department of Neurology, Karolinska University Hospital Huddinge, Stockholm
3
Department of Neuroscience, Psychiatry, Uppsala University, Uppsala
4
The PRO-CARE Group, School of Health and Society, Kristianstad University, Kristianstad
1
2
Background. Excessive daytime sleepiness (EDS) is common in Parkinson’s disease (PD), but its
role and relation to other PD features is less well understood.
Objective. To investigate potential predictors of EDS in PD and to explore how EDS relates to
other motor and non-motor PD features.
Methods. 118 consecutive persons with PD (54% men; mean age, 64) were assessed regarding
EDS using the Epworth Sleepiness Scale (ESS) and a range of motor and non-motor symptoms.
Variables significantly associated with ESS scores in bivariate analyses were used in multiple
regression analyses with ESS scores as the dependent variable. Principal component analysis
(PCA) was conducted to explore the interrelationships between ESS scores and other motor and
non-motor PD aspects.
Results. Among 114 persons with complete ESS data, significant independent associations were
found between ESS scores and axial/postural/gait impairment, depressive symptoms, and pain
(R2, 0.199). ESS scores did not load significantly together with any other PD features in the PCA.
Conclusions. Only a limited proportion of the variation in EDS could be accounted for by other
symptoms, and EDS did not cluster together with any other PD features in PCAs. This suggests
that EDS is a separate manifestation differing from, for example, poor sleep quality and fatigue.
17
ABSTR ACTS - NEUROLOGIVECKAN
Effektiv och standardiserad uppföljning vid Parkinsons
sjukdom med Kinect-video teknik
Thomas Willows1, Arja Höglund1, Sven-Erik Pålhagen1, Magnus Andersson1, Anders C Johansson1,
Andreas Sundkvist2
1
Neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Innovationsplatsen, Karolinska Universitetssjukhuset
2
Studien sponsrades av Softronic AB
Bakgrund. Parkinsons sjukdom är en progressiv neurologisk sjukdom med reducerad aktivitet
i dopaminproducerande celler. De mest tydliga symptomen är motoriska och kan exempelvis
vara tremor, rigiditet, hypokinesi och posturala störningar. Efter några års sjukdom varierar ofta
rörelseförmågan, vilket kan lindras av förändrad behandling.
I Sverige är medelåterbesöksfrekvensen för patienter med Parkinsons sjukdom 1,7 besök per år.
Ett sätt att effektivisera sjukvården och fånga upp förändringar är att låta patienterna utföra
upprepade övningar hemma som filmas och analyseras. Det sparar tid för patienter som då inte
behöver resa till vårdinrättningen samt vårdpersonal som inte behöver administrera vårdbesök.
Det finns också potential för att säkerställa att rätt patient får träffa läkare när det verkligen
behövs. Analys av insamlade data kan läggas på tider som passar vårdpersonalen.
Microsoft Kinect är en spelkontroll utvecklad till Microsoft Xbox som kan användas för att styra
program med ljud och kroppsrörelser. Man kan ge instruktioner till patienten i realtid alternativt
via förinspelat material för att göra övningar samt spela in video och ljud.
Syfte
•
•
•
Undersöka om en Microsoft Kinect kan användas för uppföljning av patienter med
Parkinsons sjukdom
Minska kostnaderna för sjukvården
Förbättra vården av patienterna
Metod. Ett program som använder sig av Kinect för Windows togs fram. Programmet gick
igenom tre olika övningar för att övervaka patientens hälsotillstånd:
• Vridning av öppen hand
• Från öppen hand, föra ihop sträckt pekfinger och tumme.
• Stampning med foten, sittandes
Patienterna genomförde dessa övningar för höger och vänster sida under en bestämd
tidsperiod. Övningarna spelades in med en Kinectkamera, analyserades och presenterades
som videofiler respektive grafer i separata diagram som sedan graderades av läkare. Därefter
jämfördes graderingen från videon och diagrammen. Enkäter utvärderade bedömares och
patienters upplevelse av metoden.
18
ABSTR ACTS - NEUROLOGIVECKAN
Resultat. Läkarna kunde med hjälp av video och diagram från en Kinect observera detektera
förändringar av rörelseförmåga. Graderingen av video och diagram liknade varandra, dock fanns
interindivuell skillnad i hur allvarliga symptomen uppfattades och generellt uppskattades
övningarna på video som allvarligare än i diagrammen.
Enligt enkäterna var attityden till att använda denna form av teknik väldigt positiv hos
patienterna och ganska positiv hos bedömarna.
Slutsats. En Microsoft Kinect skulle kunna användas för framtida uppföljningar av patienter med
Parkinsons sjukdom på distans.
För att nå en färdig produkt med automatiserad utvärdering krävs fortsatt utveckling av
konceptet.
Nigral Cell Loss Following Noradrenergic Denervation
Sara af Bjerkén, Rasmus Stenmark Persson, Anna Barkander, Nina Nevalainen, and Ingrid
Strömberg
Department of Integrative Medical Biology, Umeå University
Objectives and Aim: In Parkinson’s disease, besides dopaminergic cell loss, there is an extensive
noradrenergic cell loss in the locus coeruleus. Although the noradrenaline system have been
recognized as part of the pathology in Parkinson’s disease, the consequence of noradrenergic
degeneration as well as the temporal relation between noradrenergic and dopaminergic cell
loss remains unclear. There are also implications of noradrenaline acting as a neuroprotector. We
aim to investigate the effect of reduced noradrenergic input on nigral dopamine neurons.
Methods: Sprague-Dawley rats were injected with DSP4 [N-(2-chloroethyl)-N-ethyl-2bromobenzylamine], causing selective degeneration of noradrenergic neurons. The effects were
analyzed with in vivo voltammetry and post-mortem tissue analysis.
Results: Assessment of the noradrenergic nerve fiber density demonstrated, on average, 90
% denervation 3 months post DSP4-treatment. Evaluation of the dopaminergic system using
in vivo chronoamperometry showed significantly increased striatal dopamine release in
DSP4-treated rats compared to controls. In vivo amperometry with enzyme-based multisite
microelectrodes was performed to test whether the increased dopamine release was due
to an altered striatal glutamatergic input. The recordings revealed significantly decreased
glutamate release in denervated rats. After sacrifice, the brains have been collected and
processed for immunohistochemistry. Stereological cell counts of tyrosine hydroxylase-positive
neurons in DSP4-treated rats demonstrated a significantly reduced number of noradrenergic
locus coeruleus neurons and most interestingly also a significantly reduced number of nigral
dopamine neurons compared to controls.
Conclusions: These findings support the hypothesis of noradrenaline acting as a neuroprotector
for nigral dopamine neurons, as well as its plausible role in the etiology of Parkinson’s disease.
19
ABSTR ACTS - NEUROLOGIVECKAN
National Swedish MS Register Based Study: the Symbol
Digit Modalities Test as a predictor of work disability
Virginija Danylaite Karrenbauer,1,2Philip Brenner,1Jan Hillert,2,1Petter Tinghög1
1
Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm
Depaerment of Neurology, Karolinska Universitety Hospital, Huddinge
2
Objective. To determine if the Symbol Digit Modalities Test (SDMT) predicts work disability
among Swedish MS patients.
Background. Cognitive impairment is found in approximately half of the MS population,
causes invisible handicaps and significantly impacts employment and social functioning,
independently of physical disability.
Design/methods. This is a prospective study, with a five year follow-up based on a sample of the
14,257 MS patients in the National Swedish MS Register (SMSreg) for which clinico-demographic
data on the Expanded Disability Status Scale(EDSS), SDMT and treatment is available at
baseline. Individual data on work disability (operationalized as annual net days of sickness
absence and disability pension) and sociodemographics has been retrieved from the Swedish
Social Insurance Agency’s database MiDAS and Statistics Sweden’s database LISA. Repeated
measurement models, in which relevant potential confounders are
adjusted for, will be used to assess whether SDMT predicts work disability after one, three and
five years.
Results. In the SMSreg we found 4168 SDMT-tested MS patients. 871 patients had data on SDMT
during the period 2001-2012, and 3297 patients had SDMT data collected during the period
2013-2014. Data for sickness absence and disability pension is available during the follow-up
period until June 2013. Data-management and statistical analyses are ongoing to address the
objectives.
Conclusions. SDMT - a simple and time effective screening instrument for cognitive impairment
could be a potential tool to identify MS patients at high risk for sickness absence and disability
pension several years later. This group of patients would be in focus for pharmacological
interventions, rehabilitation and paramedical inputs in order to delay or reduce the risk of
permanent work incapacity. This will not only be gainful for the patients per se, but also limit
the financial burden of the disease on a societal level as well.
ABSTR ACTS - NEUROLOGIVECKAN
Number of OCBs in CSF at MS diagnosis time point is
associated with spatial MRI phenotype differences?
Virginija Karrenbauer,1,3 Henrik Zetterberg,2 Björn Evertsson,1Leszek Stawiarz,1Imrell Kerstin,1LarsOlof Wahlund,1Jan Hillert,3,1Eric Westman,1Daniel Ferreira1
Department of Clinical Neuroscience, Karolinska Institutet, Stockholm
Sahlgrenska Academy at the University of Gothenburg, Mölndal,
3
Department of Neurology, Karolinska Univesrsity Hopspital, Huddinge,
1
2
Objective. To investigate if MRI pattern of atrophy could be further disentangled by considering
the number of OCBs in CSF, rather than the mere OCB carriership. To evaluate if number of OCBs
in CSF predicts regional brain atrophy in the follow-up.
Background. A recent study has shown that carriership of oligoclonal bands (OCBs) in CSF
correlates with larger ventricle volumes and total white matter (WM) lesions, as well as smaller
volumes at specific neuro-anatomical areas of grey matter (GM) (basal ganglia, diencephalon,
cerebellum, and hippocampus) and WM (corpus callosum, periventricular-deep WM, brainstem,
and cerebellum).
Design/methods. For this retrospective-explorative study we chose 40 MS patients attending
the Stockholm MS Center. Inclusion criteria were (1) Baseline CSF samples with available
electrophoresis gels images in order to determine OCB status and number of OCBs; and (2)
Follow-up brain MRI assessments according to a MS specific protocol. The automated image
software FreeSurfer 5.1.0 was used to calculate a regional differences in grey and white matter
volumes. An in-house method was used to automatically segment WM lesions.
Results. Preliminary results show that OCB positive patients (n=24) showed from 2 to 20 OCBs
(mean = 10.6; SD = 5.3). OCB negative patients (n=16) were defined as having 2 or less OCBs,
consistent with the clinical definition of OCB negative MS. The follow-up period ranged from 0.5
years to 14 years (mean = 6.5; SD = 3.5. Statistics are still ongoing to adress the objectives.
Conclusions. Number of OCBs might help to further identify different MRI patterns of brain
atrophy, and could be a better predictor of brain atrophy than OCB carriership.
Study supported by. Stockholm County Council.
Study supported by: Stockholm County Council
20
21
NOTES - NEUROLOGIVECKAN
22
NOTES - NEUROLOGIVECKAN
23
NEUROLOGIVECKAN
Morgonpass
TISDAG DEN 5 MAJ
Aikido 101 med Jonatan Salzer
26 platser, föranmälan vid registrering. Avfärd 06.30 Vasaplan/Folkets Hus, återfärd 08.00.
Mjuka, oömma, innekläder. Frukost ingår ej.
ONSDAG DEN 6 MAJ
NEUROLOGIVECKAN
Socialt
program
ST-PUB PÅ GUITARS –
MÅNDAG DEN 4 MAJ KL. 19.00
Adress: Vasagatan 18-20
Springande sightseeing med Anders Svenningsson och Laleh Zarrinkoob
Samling Folkets Hus 06.45. Behagligt tempo, kläder efter väder.
TORSDAG DEN 7 MAJ
Meditativ morgonträning med IKSUs finest
Bodybalance på IKSU plus, kl 06.40. Östra Strandgatan 26 (nära Bildmuseet). 30 platser.
Föranmälan vid registrering.
VÄLKOMSTMOTTAGNING
BILDMUSEET – TISDAG DEN 5
MAJ KL. 17.30
Adress: Bildmuseet, Konstnärligt campus,
Östra strandgatan 30 B
Det serveras en lättare måltid i form av
en mingeltallrik och 1 glas vin/öl eller
alkoholfritt.
(Ingår i mötesavgiften men föranmälan
krävs)
Foto: © Polly Yassin / Bildmuseet
FÅGELSKÅDNING –
ONSDAG DEN 6 MAJ KL. 06.00
MIDDAG PÅ VÄVEN SÖDRA –
TORSDAG DEN 7 MAJ KL. 19.00
Ett unikt tillfälle till fågelskådning i
Umeälvens delta med professionell guide.
Buss går från Umeå Folkets Hus 06.00 och
frukostpåse ingår.
(Begränsat antal platser, föranmälan krävs)
Adress: Västra Strandgatan 8A
Det serveras en trerätters middag med
vin/öl eller alkoholfritt. Underhållning och
dans.
25
Utställare
Teater Foajé / Plan II
Actavis AB
Actavis AB
Foto: Björn Fransson, Örebrokompaniet
Tiden är äntligen mogen för att med gemensamma krafter sjösätta den kompletta fortbildningssatsningen inom svensk neurologi. Svenska neurologiveckan är ett
samarrangemang mellan Svenska Neurologföreningen, Akut Neurologi i Sverige,
Svenska Epilepsisällskapet, Svenska Migränsällskapet, Svenska MS-sällskapet, Svenska Neuromuskulära arbetsgruppen, Swemodis och den lokala arrangörsorten.
Programmet kommer att ha stor spännvidd och utgör en sammanhållen plattform för årlig neurologisk fortbildning.
Vi är stolta över att kunna presentera Svenska Neurologiveckan i Umeå 4-8 maj
2015. Vår förhoppning är att få träffa er alla på den nya mötesarenan för svensk
neurologi.
Välkommen till
Väl mött!
Martin Gunnarsson, ordförande organisationskommittén
Mats Andersson, verksamhetschef Neurocentrum, Norrlands Universitetssjukhus
Svenska Neurologiveckan i
Örebro 16-20 maj 2016
Ur programmet:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kluriga akutneurologiska case med koppling till emergency neurological life-support (ENLS)
Akut neurooftalmologi – vad säger patientens ögon om tillståndet i CNS?
Kirurgisk behandling av epilepsi
Migrän – behandling, komplikationer och framtiden
Nya MS behandlingar-bättre eller bara mer komplicerat?
Praktisk neurofysiologi för neurologer
Nya rön kring inflammatoriska och hereditära neuropatier
Rörelsestatus i praktiken
Aktuellt om utredning och behandling av parkinsonism, tremor och hyperkinetiska tillstånd
Norrsken över neurologin – ny diagnostik och teknik
Teaching courses för ST-läkare
Svenska Neurologföreningens strategiska frågor och årsmöte
Akut Neurologi i Sverige
26
Tack till våra Utställare!
nivå 1
nivå 2
nivå 3
Scandinavia
Inform-CMH 208514
nivå 4