1. No category

Barn- och utbildningsnämnden
Kallelse / Underrättelse
Utskriftsdatum
2015-05-19
Barn- och utbildningsnämnden
Sammankallande
Rigmor Edelryd
Ledamöter
Ersättare
Krister Håkansson (V)
Lisbeth Eklund (S)
Lars-Erik Byström (S)
Margareta Sandström (S)
Björn Könberg (S)
Petra Perlkvist (S)
Emma Söderlund (M)
Bengt Molander (FP)
Ida Lindström (C)
Jonathan Lundin (SD)
Robert Thunfors (NT)
Heidi Jacobsen (V)
Paul Nordström (S)
Karina Nordgren (S)
Erik Bäckström (S)
Charlotte Evert (S)
Roger Lindell (S)
Rolf Johnny Olsen (KD)
Göran Ljungblom (M)
Chatrine Nordlund (FP)
Marcus Molinder (SD)
Sara Westin (MP)
Tid
Plats
Datum
Vid förhinder
Ort
Meddela
Timrå
Rigmor Edelryd
2015-05-27
Timrå kommunhus
Klockan
Lokal
Rikt- och telefonnummer
8:00 föredragning
11:00 gruppmöte
13:00 nämnd
Borgmästaren hela dagen
Idé 11:00 – 13:00
060-163145
Dagordning
Punkt
1.
2.
Ärende
3.
4.
5.
6.
BUN/2015:37
BUN/2014:310
7.
BUN/2014:310
8.
9.
10.
BUN/2015:16
BUN/2015:45
BUN/2012:178
11.
12.
13.
BUN/2014:319
BUN/2015:144
BUN/2015:38
14.
15.
Ärendemening
Upprop
Val av justerare, förslag Jonathan Lundin (SD),
måndag 1 juni klockan 15:30
Fastställande av dagordning
ANMÄLNINGSÄRENDEN
Uppföljning av Välskötta skolor
Anmälningar av informationsärenden april – maj
Intern kontroll - Granskning av beslutsattesteringar och
attest av egna kostnader i tjänsten
Intern kontroll - Granskning av näringsriktiga skolmåltider
BESLUTSÄRENDEN
Redovisning av delegeringsbeslut april - maj
Tertialrapport januari - april
Utredning av prov med utökad tid i förskoleklass från 15 till
25 timmar i Söråkers skola
Fastställ ett tak för barngruppernas storlek – motion (KD)
Vuxenutbildningens äskanden 2015
Val av ersättare till barn- och utbildningsnämndens
beredningsutskott 2015 - 2018
Övriga frågor
Mötets avslutning
1
Tjänsteskrivelse
Barn- och utbildningsförvaltningen
Handläggare
Datum
Diarienummer
Rigmor Edelryd
2015-05-12
BUN/2015:37
Barn- och utbildningsnämnden
Anmälan av informationsärenden april - maj 2015
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar:
Informationen läggs till handlingarna.
Ärendet
Från barn- och utbildningsnämndens arkiv 2014-08-26 – 2014-11-17
1 Överklagan av skolskjutsbeslut vid Bergeforsens skola, Dnr 2014:252
Från förvaltningsrätten i Härnösand 2014-11-17
1.1 Dom i mål om skolskjuts enligt skollagen
Från barn- och utbildningsnämnden i Timrå 2014-11-21
1.2 Överklagan av Dom om skolskjutsärende enligt skollagen
Från kammarrätten i Sundsvall
1.3 Meddelande om prövningstillstånd 2014-12-02
1.4 Beslut om avskrivning av målet 2015-04-17
Från Jennifer Thimper 2015-03-19, Dnr 2015:89
2 Synpunkt om tider för närvaro i förskolan
Från biträdande förvaltningschef 2015-05-15
2.1 Svar till synpunkt om tider för närvaro
Från Peter Persson 2015-03-29, Dnr 2015:105
3 Synpunkt om lärares förhållningssätt i gymnasieskolan
Från förvaltningschefen 2015-04-01
3.1 Svar till synpunkt om lärares förhållningssätt
Från Stefan Jalonen 2015-04-08, Dnr 2015:112
4 Synpunkt om ansökningstid till förskoleplats
Från biträdande förvaltningschef 2015-04-08
4.1 Svar till synpunkt om ansökningstid
Från Ingela 2015-04-14, Dnr 2015:120
5 Synpunkt om språkkunskaper vid SFI-utbildningen
Från verksamhetschefen 2015-05-04
5.1 Svar till synpunkt om språkkunskaper
Från socialtjänsten 2015-04-10, Dnr 2015:121
6 Avvikelserapport äldreomsorgens mat från centralköket
Från socialförvaltningens förvaltningschef 2015-04-27
6.1 Information av rutiner kring avvikelserapporteringen av mat från centralköket
Postadress
861 82 Timrå
Besöksadress
Köpmangatan 14
Telefon
060-163145
2
Tjänsteskrivelse
Barn- och utbildningsförvaltningen
Handläggare
Datum
Diarienummer
Rigmor Edelryd
2015-05-12
BUN/2015:37
Från kostchefen 2015-05-12
6.2 Avvikelserapport med återkoppling om eventuell matförgiftning
Från miljö- och byggkontoret 2015-04-15, Dnr 2015:63
7 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Ala skola
7.1 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Arenaskolan
7.2 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Bergeforsens skola
7.3 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Böle skola
7.4 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Fagerviks skola
7.5 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Laggarbergs skola
7.6 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Ljustorps skola
7.7 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Söråkers skola
7.8 Inspektionsrapport – städning och egenkontroll vid Timrå gymnasieskola
Från samråd med politiker och tjänstemän BUN och KTN
8 Protokoll 2015-04-13
Från kommunfullmäktige 2015-04-27, Dnr 2015:135
9 Revisionsberättelse för år 2014
Från kommunfullmäktige, Dnr 2015:136
10 Beslut om Timrå kommuns Vision 2015
Från Skolinspektionen 2015-5-11, Dnr 2015:142
11 Information om rapport om Undervisning i förskoleklass
11.1 Rapport om Undervisning i förskoleklass
Från Teknikcollege Södra Norrland 2015-05-11, Dnr 2015:141
12 Ansökan om lokalt Teknikcollege och styrdokument för Teknikcollege Timrå Kommun
12.1 Protokoll styrgruppsmöte Teknikcollege Timrå 2015-04-23
Postadress
861 82 Timrå
Besöksadress
Köpmangatan 14
Telefon
060-163145
1
Barn- och utbildningsförvaltningen
Handläggare
Linda Näslund
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-05-12
Diarienummer
BUN/2014:310
Barn- och utbildningsnämnden
Rapportering av granskning enligt plan för intern kontroll 2015
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar:
Informationen läggs till handlingarna.
Ärendet
Granskning har skett enligt plan för intern kontroll 2015. Granskningen har beaktat Timrå
kommuns reglemente för attest (KS 2009-03-30, § 24) samt tillämpningsanvisningar till
reglemente för attest (KS 2009-04-07, § 114).
Granskning av:
Kontroll av beslutsattesteringar och attest av egna kostnader i tjänsten.
Kontroll av kostnader i samband med utbildning/konferens samt attest av egna kostnader i tjänsten inom
barn- och utbildningsförvaltningen i Timrå kommun.
Granskningen avsåg 8 slumpmässigt utvalda fakturor som är bokförda under 2015. En faktura
saknade uppgifter om vilka som deltagit i utbildningen. En faktura hade egen beslutsattest.
Det var tre fakturor som inte hade någon deltagarförteckning eller saknade notering om att
det inte finns någon förteckning att tillgå.
Kontroll av kostnader för mobilabonnemang och samtalskostnader och attest av egna telefonikostnader i
tjänsten inom barn- och utbildningsförvaltningen i Timrå kommun.
Sju slumpmässigt utvalda fakturor avseende mobilabonnemang som är bokförda under 2015
har granskats. Samtliga fakturors beslutsattest var korrekt.
Iakttagelser
De noteringar som har gjorts kommer att rapporteras vidare till berörda.
Beslutsunderlag
• Bilaga 1. Kontroll av beslutsattesteringar och attest av egna kostnader i
tjänsten april 2015.
Protokollsutdrag till
Exp
/
2015
Linda Näslund
Postadress
861 82 Timrå
Besöksadress
Köpmangatan 14
Telefon
/HandläggareTelefon/
TIMRÅ KOMMUN
Barn- och utbildningsförvaltningen
Enligt plan för intern kontroll 2015, Barn- och utbildningsnämnden
Granskning avser: Kontroll av beslutsattesteringar och attest av egna kostnader i tjänsten.
Kontroll av kostnader i samband med utbildning/konferens samt attest av egna kostnader i tjänsten inom barn- och
utbildningsförvaltningen i Timrå kommun.
Datum: 2015-05-04
Verifikatnr
Företag
609322
Östanskär Jakt & konferens
610002
Umeå Folkets hus
606386
Södersjukhuset
606 428
Granskning utförd av: Linda Näslund
Resemål/Plats
för utbildning
Östanskär
Konferens
Syfte
Vem/vilka som
rest/utbildning
Hänvisning till
verifikation för
utbildning/konferens**
Egen
Beslutsattest*
Enhet
Ja
Ja
Nej, ET
ja
7515 0000
Umeå
Ja
Ja
ET
Nej
7500 0000
Stockholm,
Södersjukhuset
Ja
Ja
ET
Nej
7421 0000
Diners club
Stockholm
Ja
Ja
ET
Nej
7500 0000
605416
Ability Partner Europé AB
Stockholm
Ja
Ja
ET
Nej
7000 0000
603980
Kompetento AB
Nej
Ja
Ja
ET
Nej
7511 0000
608299
Erik Abrahamsson
Nej
Ja
Ja
ET
Nej
7010 0000
607356
Grannmodal AB
Nej
Ja
Nej
ET
Nej
7100 0000
Kommentar
Saknas deltagarförteckning
till utbildningen
Saknas deltagarförteckning
till utbildningen.
Saknas deltagarförteckning
till utbildningen
ET: ej tillämpligt UA: utan anmärkning
Granskningen har inget att erinra
Anmärkningar: Granskningen avser 8 slumpmässigt utvalda fakturor som är bokförd under 2015. 1 faktura saknar namn
på de personer som deltagit i utbildningen. 1 faktura har egen beslutsattest. Det är 3 fakturor som inte har någon
deltagarförteckning eller notering om att det inte finns att tillgå ngn förteckning.
Förslag på åtgärder av ev. fel och brister: De iakttagelser som har gjorts kommer att rapporteras vidare till berörda.
2(2)
TIMRÅ KOMMUN
Barn- och utbildningsförvaltningen
Enligt plan för intern kontroll 2015, Barn- och utbildningsnämnden
Granskning avser: Kontroll av beslutsattesteringar och attest av egna kostnader i tjänsten.
Kontroll av kostnader för mobilabonnemang och samtalskostnader och attest av egna telefonikostnader i tjänsten inom
barn- och utbildningsförvaltningen i Timrå kommun.
Datum: 2015-05-12
Granskning utförd av: Linda Näslund
Egen beslutsattest
Verifikatnr:
Företag
Ja
Nej
Enhet
602 787
Teliasonera Sverige AB
Nej
7514 0000
602 920
Teliasonera Sverige AB
Nej
7514 0000
602 852
Teliasonera Sverige AB
Nej
7902 3000
602 918
Teliasonera Sverige AB
Nej
7518 0000
602 973
Teliasonera Sverige AB
Nej
7900 0000
609 524
Teliasonera Sverige AB
Nej
7512 0000
602 976
Teliasonera Sverige AB
Nej
7900 0000
Kommentar
Beslutsattest avseende mobiltelefoni får inte göras av den person som står på mobilabonnemanget. Beslutsattest ska göras av den personens närmsta chef.
Granskningen har inget att erinra
Anmärkningar:
Förslag på åtgärder av ev. fel och brister:
1
Tjänsteskrivelse
Barn- och utbildningsförvaltningen
Handläggare
Datum
Diarienummer
Linda Näslund
2015-05-15
BUN/2014:310
Barn- och utbildningsnämnden
Rapportering av granskning enligt plan för intern kontroll 2015
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar:
Informationen läggs till handlingarna.
Ärendet
I plan för intern kontroll 2015 ska kontroll av att skolmåltider är näringsriktiga göras.
Centralköket analyserar måltiderna i kost- och affärssystemet Matilda. Beräkningen är gjord
efter livsmedelsverkets ” Bra mat i skolan” norm. 10-12 år.
Analysen är gjord för de skolmåltider som serverades perioden 9/3 – 2/4 2015. De måltider
som kontrollerats är normal - och vegetarisk kost. I detta är dryck, råkost, tillbehör (t ex sylt,
ketchup, hamburgerbröd, tortilla) medräknat.
Normal kost
60
50
40
30
20
10
0
Protein
Fett
Utfall
Kolhyd.
Kostf.
Normal
Skolmåltiden för normal kost har mer protein och fett medan mindre kolhydrater i jämförelse
med rekommendationer från livsmedelsverket. (bilaga 1)
Vegetarisk kost
60
50
40
30
20
10
0
Protein
Postadress
861 82 Timrå
Fett
Kolhyd.
Utfall
Norm
Kostf.
Besöksadress
Köpmangatan 14
Telefon
/HandläggareTelefon/
2
Tjänsteskrivelse
Barn- och utbildningsförvaltningen
Handläggare
Datum
Diarienummer
Linda Näslund
2015-05-15
BUN/2014:310
Skolmåltiden för vegetarisk kost har lite mer protein och fett medan mindre kolhydrater i
jämförelse med rekommendationer från livsmedelsverket. (bilaga 2)
Beslutsunderlag
• Bilaga 1 Matsedelsanalys normal kost
• Bilaga 2 Matsedelsanalys vegetarisk kost
Protokollsutdrag till
Kostchef
Exp
/
2015
Linda Näslund
Postadress
861 82 Timrå
Besöksadress
Köpmangatan 14
Telefon
/HandläggareTelefon/
Näringsanalys av Matsedel
Period:
2015-03-09
-
2015-04-02
Matsedlar:
Skola NÄ+KALKYL
Serveringstillfällen:
Lunch
Alternativ:
Huvudkomp, Po/pa/ri, Sås/dressi, Råkost, Dryck, Bröd+marg, Tillbehör
Utfall:
Energi
Norm:
Norm:
Näringsämne
Energi
Energigivande
Näringsämne
Mängd Enhet
MenuNutrition1
Norm Enhet
Norm %
2800 kJ
104
669.22 kcal
104
Norm Enhet
Norm %
Protein
32.57 g
25 g
130
Fett
27.22 g
22.35 g
122
Kolhydrater
77.59 g
89.25 g
87
7.6 g
8 g
95
Mängd Enhet
Norm Enhet
Norm %
Norm Enhet
Norm %
Näringsämne
4.82 g
Disackarid
15.44 g
Sackaros
2.84 g
Näringsämne
Mättat fett
Mättade fettsyror
2,923.63 kJ
698.77 kcal
Monosackarid
Fett
Mängd Enhet
Energi
Kostfibrer
Kolhydrater
Bra mat i skolan 10-12 år (2013)
Mängd Enhet
8.2 g
Enkelomättat fett
10.5 g
Fleromättat fett
4.42 g
Transfett
0.14 g
Kolesterol
86.12 mg
Näringsämne
Mängd Enhet
Smör, Kapron, Kapryl o Kaprinsyra
0.73 g
Laurinsyra12:0
0.35 g
Myristinsyra14:0
0.92 g
Palmitinsyra 16:0
4.23 g
7.4 g
111
5.55 g
80
Norm Enhet
Norm %
1
Enkelomättade fettsy
Fleromättade fettsyr
Fettlösl. Vitamin
Vattenlösl. Vitamin
Stearinsyra18:0
1.83 g
Arakidinsyra 20:0
0.07 g
Näringsämne
Palmitoljesyra 16:1
0.35 g
Oljesyra 18:1
9.59 g
Näringsämne
3.09 g
Arakidonsyra 20:4
0.02 g
Linolensyra, Omega-3 18:3
1.04 g
Eikosapentaensyra 20:5
0.03 g
Dokosapentaensyra 22:5
0.02 g
Cervonsyra 22:6
0.08 g
Näringsämne
Mängd Enhet
Retinolekv
339.86 µg
Retinol
253.26 µg
beta-Karoten
839.58 µg
Vitamin D
2.8 µg
Vitamin E
3.78 mg
Tokoferol
3.45 mg
Vitamin K
0.8 µg
Näringsämne
Mängd Enhet
Tiamin
0.53 mg
Riboflavin
0.69 mg
Niacin
7.96 mg
Niacinekv
13.08 mg
Vitamin B6
0.84 mg
Vitamin B12
2.43 µg
Vitamin C
Zink
Norm %
2.3 µg
Norm Enhet
122
Norm %
244
132.14 µg
Selen
Norm Enhet
15 mg
Jod
Natrium
Norm %
36.67 mg
545.56 mg
Magnesium
Norm Enhet
181
Fosfor
Kalium
Norm %
60 µg
Mängd Enhet
Kalcium
Norm Enhet
108.42 µg
Näringsämne
Järn
MenuNutrition1
Mängd Enhet
Linolsyra, Omega-6 18:2
Folat
Mineralämnen
Mängd Enhet
3.11 mg
Norm Enhet
3.3 mg
Norm %
94
386.47 mg
1,329.36 mg
112.51 mg
1,574.71 mg
13.79 µg
4.43 mg
2
Alkohol
Näringsämne
Alkohol
Näringsämne
Aska
Vatten
Avfall
MenuNutrition1
Mängd Enhet
Norm Enhet
Norm %
Norm Enhet
Norm %
0g
Mängd Enhet
7.64 g
515.57 g
26.8 g
3
Näringsanalys av Matsedel
Period:
2015-03-09
-
2015-04-02
Matsedlar:
Skola NÄ+KALKYL
Serveringstillfällen:
Lunch
Alternativ:
Po/pa/ri, Sås/dressi, Vegetarisk, Råkost, Dryck, Bröd+marg, Tillbehör
Utfall:
Energi
Norm:
Norm:
Näringsämne
Energi
Energigivande
Mättade fettsyror
MenuNutrition1
2,725.69 kJ
651.46 kcal
Näringsämne
Mängd Enhet
Norm Enhet
Norm %
2800 kJ
97
669.22 kcal
97
Norm Enhet
Norm %
Protein
25.36 g
25 g
101
Fett
22.22 g
22.35 g
99
82.3 g
89.25 g
92
10.82 g
8 g
135
Kostfibrer
Fett
Mängd Enhet
Energi
Kolhydrater
Kolhydrater
Bra mat i skolan 10-12 år (2013)
Näringsämne
Mängd Enhet
Monosackarid
5.58 g
Disackarid
15.9 g
Sackaros
3.62 g
Näringsämne
Mängd Enhet
Mättat fett
6.19 g
Enkelomättat fett
8.23 g
Fleromättat fett
4.74 g
Transfett
0.07 g
Kolesterol
45.11 mg
Näringsämne
Mängd Enhet
Smör, Kapron, Kapryl o Kaprinsyra
0.75 g
Laurinsyra12:0
0.53 g
Myristinsyra14:0
0.81 g
Palmitinsyra 16:0
2.9 g
Norm Enhet
Norm %
Norm Enhet
Norm %
7.4 g
84
5.55 g
85
Norm Enhet
Norm %
1
Enkelomättade fettsy
Fleromättade fettsyr
Stearinsyra18:0
1.07 g
Arakidinsyra 20:0
0.06 g
Näringsämne
Palmitoljesyra 16:1
0.09 g
Oljesyra 18:1
7.71 g
Näringsämne
Linolsyra, Omega-6 18:2
Arakidonsyra 20:4
Linolensyra, Omega-3 18:3
Fettlösl. Vitamin
Vattenlösl. Vitamin
Cervonsyra 22:6
0g
Näringsämne
Mängd Enhet
Retinolekv
331.51 µg
Retinol
203.65 µg
beta-Karoten
1,280.7 µg
Vitamin D
1.97 µg
Vitamin E
4.02 mg
Tokoferol
3.67 mg
Vitamin K
1.91 µg
Mängd Enhet
Tiamin
0.52 mg
Riboflavin
0.58 mg
Niacin
4.76 mg
Niacinekv
8.29 mg
Vitamin B6
0.6 mg
Magnesium
Natrium
2.3 µg
Norm Enhet
85
Norm %
208
39.02 mg
15 mg
260
475.08 mg
Kalium
Norm %
60 µg
Fosfor
Kalcium
Norm Enhet
124.59 µg
Mängd Enhet
Järn
Norm %
1.16 µg
Näringsämne
Jod
Norm Enhet
1.14 g
0g
Vitamin C
Norm %
0g
Dokosapentaensyra 22:5
Näringsämne
Norm Enhet
3.58 g
0g
Folat
MenuNutrition1
Mängd Enhet
Eikosapentaensyra 20:5
Vitamin B12
Mineralämnen
Mängd Enhet
Norm Enhet
Norm %
134.9 µg
2.68 mg
3.3 mg
81
378.74 mg
1,260.78 mg
110 mg
1,344.81 mg
Selen
8.41 µg
Zink
2.95 mg
2
Alkohol
Näringsämne
Alkohol
Näringsämne
Aska
MenuNutrition1
Mängd Enhet
Norm Enhet
Norm %
Norm Enhet
Norm %
0g
Mängd Enhet
7.03 g
Vatten
515.02 g
Avfall
29.38 g
3
1
Tjänsteskrivelse
Barn- och utbildningsförvaltningen
Handläggare
Datum
Diarienummer
Rigmor Edelryd
/Dokumentdatum/
BUN/2015:16
Barn- och utbildningsnämnden
Redovisning av delegeringsbeslut april och maj 2015
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar:
Godkänna redovisningen av delegeringsbeslut för april och maj 2015.
Ärendet
Barn- och utbildningsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och tjänstemän i
enlighet med nämndens delegeringsordning. Dessa beslut jämställs med beslut som nämnden
själv fattat, och nämnden har alltid kvar det yttersta ansvaret.
Delegeringsbesluten redovisas i barn- och utbildningsnämnden. Redovisningen innebär inte
att nämnden omprövar eller fastställer besluten. Däremot får nämnden återta lämnad
delegering eller föregripa ett beslut i enskilt ärende, av den som fått beslutanderätt, genom att
själv ta över ärendet.
Följande beslut redovisas för barn- och utbildningsnämnden:
Ordförande beslut 1:3
BUN 2015:84 Svar på revisionsrapport avseende granskning av Diariehantering
Förvaltningschef beslut 2:11, 2:12
BUN 2015:62 Anställning av icke behörig
BUN 2014:311 Ändringar gällande beslutsattestanter under 2015
Biträdande förvaltningschef – förskolan beslut 3:12, 3:13, 3:14, 3:15
BUN 2015:62 Yttrande om mottagande av barn i förskola i annan kommun
BUN 2015:62 Yttrande om mottagande av barn i förskola i annan kommun
BUN 2015:62 Yttrande om mottagande av barn i förskola i annan kommun
BUN 2015:62 Yttrande om mottagande av barn i förskola i annan kommun
Beslutsunderlag
Aktuella delegeringsbeslut
Rigmor Edelryd
Postadress
861 82 Timrå
Besöksadress
Köpmangatan 14
Telefon
060-163145
1
Tjänsteskrivelse
Barn- och utbildningsförvaltningen
Handläggare
Datum
Diarienummer
Anna Berglund
2015-05-11
BUN/2015:45
Barn- och utbildningsnämnden
Tertialrapport per 2015-04-30
Förslag till beslut
Ärendeberedningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta:
Godkänna upprättad tertialrapport per den 30 april 2015.
Ärendet
Upprättad tertialrapport för barn- och utbildningsnämnden som avser perioden januari – april
2015. Avvikelsen för perioden visar på ett överskott med 10 253 tkr, prognos på helår är ett
nollresultat.
Tertialrapporten lämnas in till kommunledningskontoret och presenteras för nämnden vid
sammanträdet den 27/5. Tertialrapporten kommer att behandlas av kommunstyrelsen den
26/5 och kommunfullmäktige den 15/6.
Beslutsunderlag
Förvaltningen tjänsteskrivelse
Förvaltningens rapport
Protokollsutdrag till
Kommunledningskontoret
Exp
/
2015
Anna Berglund
Postadress
861 82 Timrå
Besöksadress
Köpmangatan 14
Telefon
060-163148
Tertialrapport jan - apr 2015 Barn- och utbildningsnämnden (tkr)
Budget period
Utfall
period
Avvikelse
period
Budget år
Prognos år
22 674
23 869
1 195
65448
65 448
KOSTNADER(-)
-173 648
-164 590
9 058
-488 551
-488 551
NETTOKOSTNADER (-)
-150 974
-140 721
10 253
-423 103
~423
INTÄKTER
Avvikelse år
103
TIMRÅ KOMMUN
VERKSAMHET
Barn & Utbrldningsnämnden
2015 -05- 1 2
Viktiga händelser i perioden:
Nuläge måluppfyllelse samt
bedömning på helår:
Just nu befinner vi oss mitt i verksamhetsåret, därför finns det ännu inga mål i verksamhetsplanen som går att följa upp.
EKONOMI
PERIOD
Spec o orsak t avvikelser:
En stor del av överskottet består av personalkostnader. Just nu pågår rekrytering av 17 olika tjänster inom barn- och
utbildningsnämnden. Främst gäller det behörig personal inom grundskolan, men även inom vuxenutbildningen och
förskolan. 14 av dessa är tillsvidareanställningar. Men rekryteringsläget är fortsatt väldigt svårt, och under större delen av
vårterminen har obehörig, billigare personal tjänstgjort på vakanta tjänster.
AR
Drift
Spec o orsak t avvikelser:
Vi är nu i slutet av läsår 2014/2015. Det är osäkert hur många elever som kommer att välja grundskola i fristående skolor
inför hösten 2015. Inom vuxenutbildningen är det stort tryck på utbildningar som vi köper från andra
utbildningsanordnare, främst vårdutbildning som vi köper från Sundsvalls kommun. Det kommer att leda till ökade
interkommunala kostnader under hösten.
Fr.o.m år 2015 har lönerna periodiserats på ett annat sätt än tidigare år för att stämma överens med semesterlönskulden
som bokas upp varje månad. Det innebär att det är svårare att göra jämförelser med tidigare år.
Åtgärdsplan:
Prognos i förhåll t period:
Investeringar
Avvikelse fr budget spec
per projekt:
Investeringar, tkr netto
Projnr
Text
2710
Investeringar
Summa investeringar
Utfall
t.o.m.
30 apr
Budget
helår
Prognos
helår
Avvikelse
helår
0
-2 500
-2 500
0
-2 500
-2 500
0
0
0
Orsak t avvikelse:
Under perioden har inga investeringar gjorts. Det som kommer att ske är satsning inom IT samt upprustning av Ala skola
allt eftersom renoveringen blir klar.
1
Tjänsteskrivelse
Barn- och utbildningsförvaltningen
Handläggare
Datum
Diarienummer
Linda Näslund
2015-03-30
BUN/2012:178
Barn- och utbildningsnämnden
Utökad tid i verksamheten förskoleklass
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att utöka tiden i förskoleklass till 25 timmar per vecka
från och med hösten 2015.
Ärendet
Timrå kommun har idag förskoleklass 3 timmar/dag. Söråker skola har sedan hösten 2012
haft ”Prov med utökad tid i förskoleklass” (5 timmar/dag). Skolan är nu inne på sitt tredje
läsår med utökad tid i förskoleklass. 2014-09-27 gjordes en utvärdering av de 2 första åren
(Dnr 2012:178, ärendebilaga 5).
Enligt BUN 2014-10-08 § 98 har Barn- och utbildningsförvaltningen fått i uppdrag att:
1. Utreda kostnaden för genomförandet av att utöka tid i förskoleklass från 15 till 25
timmar i veckan, i alla kommunens skolor som innefattar verksamheten.
2. Göra en fördjupad utvärdering av den pedagogiska verksamhetens betydelse inom alla
de punkter som är beskrivna i utvärderingen. (4 faktorer: Minskade/ökade kostnader,
kvalitetsökning, ändrad arbetsmiljö för personalen och kundnöjdhet.)
3. Utreda om barn i behov av särskilt stöd snabbare upptäcks, som ett resultat av de
insatser som genomförts under den utökade tiden.
Sammanfattning
Vid en utökning av tid i förskoleklass medför det ökade kostnader av mindre belopp.
Matkostnaderna blir ca 100 tkr högre på grund av att samtliga barn äter lunch.
Fritidshemsintäkten blir ca 100-200 tkr lägre då en del barn går från heltid till deltid på fritids.
Totalt behövs en utökad budgetram med ca 200-300 tkr per räkenskapsår, vilket är ca 1.000–1
500 kr/barn.
En utökning av tid i förskoleklass bedöms som gynnsam för barnen. Utökningen av tid ger
barnen mer tid för stimulans till utveckling och lärande samt samspel med andra barn. Det ger
även en ökad förutsättning till att se och möta alla barns behov. Arbetsmiljön och kundnyttan
förbättras. Barn i behov med särskilt stöd får ökade förutsättningar till mer stöd.
En utökning av tid i förskoleklass ger en bättre förberedelse inför fortsatt utbildning till en
mycket låg kostnad per barn.
Ärendets tidigare behandling
BUN 2012-08-22 § 132
BUN 2013-08-11 § 110
BUN 2014-10-08 § 98
Postadress
861 82 Timrå
Besöksadress
Köpmangatan 14
Telefon
/HandläggareTelefon/
2
Tjänsteskrivelse
Barn- och utbildningsförvaltningen
Handläggare
Datum
Diarienummer
Linda Näslund
2015-03-30
BUN/2012:178
Beslutsunderlag
Bilaga 1. Rapport utökad tid i förskoleklass
Bilaga 2. Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet.
Protokollsutdrag till
Biträdande förvaltningschef Erik Sidebo
Rektorer på F-6 skolor
Exp
/
2015
Linda Näslund
Postadress
861 82 Timrå
Besöksadress
Köpmangatan 14
Telefon
/HandläggareTelefon/
TIMRÅ KOMMUN
0
TIMRA KOMMUN I
Barn & utt:i11d'1:nqe:inrnr>Ot-:i.
Barn- och utbildningsförvaltningen
2015 -05- 1 5
BILAGA1
Enligt BUN 2014-10-08 § 98 har Barn- och utbildningsförvaltningen fått i uppdrag att:
1.
•
Utreda kostnaden för genomförandet av att utöka tid i förskoleklass från 15 till 25
timmar i veckan, i alla kommunens skolor som innefattar verksamheten.
•
Göra en fördjupad utvärdering av den pedagogiska verksamhetens betydelse inom
alla de punkter som är beskrivna i utvärderingen. (Minskade/ ökade kostnader,
kvalitetsökning, ändrad arbetsmiljö för personalen och kundnöjdhet)
•
Utreda om barn i behov av särskilt stöd snabbare upptäcks, som ett resultat av de
insatser som genomförts under den utökade tiden.
Inledning
När en ny skollag och nya läroplaner infördes 2011 innebar det förändringar även för
förskoleklassen. Förskoleklassens uppdrag regleras i ett eget kapitel i skollagen (9 kap.) och
förskoleklassen ska följa läroplanen för grundskolan (Lgr 11).
Syftet med utbildningen i förskoleklassen är att stimulera elevernas utveckling och lärande
och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på
eleven och elevens behov samt främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
9 kap. 2 § skollagen
Utbildningens !Yfte
Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för
fortsatt utbildning.
Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.
Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
Förskoleklassen i läroplanen.
Enligt förordning om läroplan för grundskolan ska läroplanen gälla i tillämpliga delar för
förskoleklassen. Läroplanen består av tre delar, de två första delarna - Skolans värdegrund och
uppdrag samt Övergripande mål och riktlirger - gäller i tillämpliga delar för förskoleklassen.
Utbildningen i förskoleklass ska ge barnen möjlighet att utvecklas i riktning mot de
övergripande målen i läroplanens andra del. Dessa mål gäller för hela grundskoletiden och
kan alltså inte vara uppfyllda när tiden i förskoleklassen är över, men verksamheten i
förskoleklassen kan på många sätt bidra till att eleverna utvecklas i riktning mot dem. Några
exempel på sådana mål är att varje barn efter genomgången grundskola:
respekterar andra människors egenvärde
kan använda det svenskaspråket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt
kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet och
tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö
Postadress: 861 82 Timrå
Besöksadress: Köpmangatan 14
Telefon: 060-16 31 47, 16 31 45
Bankgiro: 5672-9387
Organisationsnummer: 212000-2395
Fax: 060-16 33 68
Hemsida: www.timra.se
E-post: bou@timra.se
0
TIMRA KOMMUN I
Barn- och utbildningsförvaltningen
För mer material om förskoleklassen läs Skolverkets stödmateria~ "Förskoleklassen uppdrag, innehåll och kvalitet", som förtydligar förskoleklassens uppdrag (bilaga 2).
Materialet är tänkt att bidra till ökad kunskap om och förståelse för förskoleklassens
uppdrag, innehåll och kvalitetsutveckling med utgångspunkt i skollag och läroplan.
2.
Intäkter och kostnader
Intäkter
I samband med en utökning av tiden i förskoleklass så medför det mindre
fritidshemsintäkter. Många barn går från heltidsplats till deltidsplats. Då barnens föräldrars
arbetstider och inkomster mm är ständigt föränderlig är det svårt att ta fram en exakt summa
på intäktsbortfall. Utifrån beräkningar med olika snittintäkter/barn landar summan på runt
100-200 tkr per år.
Minskade intäkter (utifrån budget 2015 års intäkter, innan ny maxtaxa per 1/7 2015):
100-200 tkr
Fritidshemsavgifter
Kostnader
Vid utökning av tid i förskoleklass ökar kostnader avseende skolmåltider på grund av att alla
elever äter lunch på skolan. Idag är det endast de elever (lå 14/15: ca 90 %) som går på fritids
som äter lunch. Skolmåltidskostnaderna ökar med drygt 100 tkr (20 barn* 5.447kr).
Ökade kostnader (utifrån budget 2015 års kostnader):
100 tkr
Skolmåltider
Den ökade budgetramen för förskoleklass blir ca 200-300 tkr för att kunna utöka till 5timmars förskoleverksamhet. Detta är ca 1.000-1.500 kr/barn per räkenskapsår.
3.
Utvärdering
För att redogöra för dessa frågor har dialoger med skolledare genomförts.
I kommunen finns det 7 st F-6 skolor. 1 (Söråkers skola) av dessa skolor har
förskoleklassverksamhet med 5 timmar per dag medan övriga har 3 timmar per dag.
Kvalitetsökning
Kommunens F-6 skolor tror att en utökning av tid ger:
En fördjupad kvalite då det skapar mer utrymme för aktiviteter i olika lärmiljöer och
gruppkonstellationer samt mer upprepning av aktiviteter.
Ett barn med ökad nyfikenhet och lust till lärande.
Alla barn får mer utrymme till att tillgodogöra sig utveckling och lärande.
En ökad trygghet och harmoni hos barnet samt i gruppen.
En bättre gruppdynamik i barngruppen då det skapats mer tid att arbeta med det
sociala samspelet.
0
TIMRA KOMMUN I
Barn- och utbildningsförvaltningen
Alla barn får pedagogisk lunch vilket är en del av förberedelse inför skolan.
Mindre stress för barn och pedagoger.
Mer tid till olika former av kartläggningar av barn.
Mer möjlighet att strukturera om verksamheten för att möta barnet eller gruppens
behov.
Mer tid att arbeta med barn i behov av särskilt stöd för utveckling.
Barn som har risk att inte nå måluppfyllelse kan upptäckas tidigare samt få mer stöd.
Barn som behöver mer utmaningar får ökade möjligheter till stimulans.
Barnen får mer möjligheter till att delta i skolans aktiviteter
Underlättar att integrera förskoleklassen i övriga skolan då de har samma
grunds truktur
En bättre möjlighet till samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem (Lgr 11, s
19) då dagen är längre.
Ökad närvaro för barnen då tiden utökas.
Betydelsefullt för de barn som har föräldrar som är föräldralediga, arbetar skift eller
är arbetslösa. Dessa barn får mer tid i skolan.
Det underlättar även för planering av organisation, lokaler och måltider.
Samtliga faktorer ovan är viktiga. Några faktorer väger tyngre än andra, men i den totala
bedömningen fyller de en betydande roll. En utökning av tid tyder på att barnen får högre
kvalite på sin undervisning som ger en bättre förberedelse inför skolan.
Söråkers skola har de senaste åren märkt av en kvalitetsökning i sin förskoleklassverksamhet.
Genom tester, Bornholmstest och fonolektest, har de sett en positiv utveckling i jämförelse
med den tid man hade 3-timmars förskoleklass. Dessa tester mäter barnens fonologiska
medvetenhet som är en del av den språkliga medvetenheten.
Pedagogerna har fått mer tid att förfoga över för att arbeta mot förskoleklassens
måluppfyllelse. De upplever en mer flexibilitet. Planerade aktiviteter har utrymme att
överskrida planerad tid om behov finns. Det finns tid för oförutsedda händelser utan att det
tar tid av planerade aktiviteter. Det finns mer utrymme för reflektion och eftertanke.
Det går att organisera dagen på bättre sätt. Det går att varva aktiviteter med fri lek på ett bra
sätt. Barngruppen kan delas upp i mindre grupper då aktiviteter genomförs. Det finns mer
utrymme för "en till en"-aktivitet. Barn med särskilda behov, men även barn som behöver
mer utmaning får bättre förutsättningar då pedagogerna har mer tid att förfoga över.
Den "fria leken" har fått ta mer plats, vilket är viktigt för det sociala samspelet och
grupptillhörighet. Även fler ämnen (gymnastik, SO, NO, musik, bild, engelska) har fått mer
utrymme.
Genom mer tid finns det mer tid över för tal- och specialpedagoger att närvara och delta i
verksamheten. Skolmåltiden har blivit en pedagogisk lunch för alla.
Barnen upplevs blivit mer trygga och harmoniska samt har grupptillhörigheten stärkts.
0
TIMRA KOMMUN I
Barn- och utbildningsförvaltningen
Arbetsmiljö
De skolor som har 3-timmars verksamhet kan emellanåt uppleva arbetsmiljön som: stressig
då tiden är knapp.
Det som påverkas av en stressig arbetsmiljö är bl a:
att alla barn inte får den tid och närvaro av pedagogen som de behöver
att arbetsmomenten genomförs under en för kort tid, vilket leder till att alla barn
tillgodogör sig inte kunskapen.
att barnen får för lite tid för "fri lek" där barnen tränar det sociala samspelet
En stressig arbetsmiljö kan innebära att verksamheten kan ha svårt att nå upp till 9 kap 2 §
skollagen.
Söråkers skola upplever att verksamheten har fått en bättre arbetsmiljö sedan de införde den
utökade tiden. Genom utökningen av tiden medförde det en lugnare arbetsmiljö för
pedagogerna vilket även gynnar barnen. Kvaliten på verksamheten har förbättrats genom den
lugnare arbetsmiljön. Faktorerna som nämns hos de skolor som har 3-timmars är inte lika
tydliga på Söråkers skola.
Kundnöjdhet
En utökning av verksamheten bedöms som värdefullt. Kundernas nöjdhet kommer att öka i
och med att de får mer kvalitativ tid på skolan gällande förberedelsen inför lärandet.
Framförallt kommer nöjdheten öka hos de barn som idag får gå hem efter tre timmar. Dessa
barn får då en ökad tid på skolan som leder till att de barnen är mer rustad inför skolan
gällande lust och nyfikenhet till lärande samt att tillhöra ett socialt sammanhang.
På Söråkers skola har man märkt av en ökad kundnöjdhet.
Barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling
Skolledarna säger att det inte ger dem några utökade/ större möjligheter i att upptäcka barnen
som behöver särskilt stöd tidigare. Utan idag har de redan goda rutiner för att upptäcka dem
i ett tidigt skede. Genom samverkan med förskolan inför förskoleklass samt en god
pedagogik så upptäcker de barnen i ett tidigt skede.
I stället ger utökningen möjligheter att i ett tidigt stadium utvidga arbetet med barnen med
särskilda behov för utveckling. Det skapas utrymme för mer individuell pedagogik. De kan
arbeta djupare och säkra bedömningen av problematiken. Forskning visar på att tidiga
insatser leder till bättre förutsättningar i framtiden. Barnens möjligheter att få en god start i
skolan ökar.
Söråker skola upplever inte att de har upptäckt barnen med särskilda behov mycket snabbare
i samband med utökad tid. I samband med överlämningen från förskolan får man en god
kontroll över barnen. De barn som inte pedagogerna har någon kännedom om innan
skolstart upptäcker de inom kort.
Däremot ger den utökade tiden pedagogerna mer möjlighet att arbeta mer med barnen i ett
tidigt skede. Skolan upplever att de ökade timmarna har en betydande roll för dessa barn. De
har möjligheter att individanpassa aktiviteter. De kan hålla i individuell undervisning.
0
TIMRA KOMMUN I
Barn- och utbildningsförvaltningen
Bedömningen är att barnen får mer kvalite i sin vistelsetid i förskoleklass, vilket ger dem
ökade möjligheter att uppnå måluppfyllese. Man tror även att de barn som stöttas i tidig ålder
kan de få en harmonisk skolgång samt bli mindre resurskrävande i högre ålder. Forskningen
visar på tidiga insatser ger goda resultat i framgång.
Timrå den 12 maj 2015
Linda Näslund
Barn och utbildningsförvaltningen
Utredare
STÖDMATERIAL
Förskoleklassen
– uppdrag, innehåll och kvalitet Förskoleklassen
– uppdrag, innehåll och kvalitet Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnr: 14:1419 ISBN: 978-91-7559-125-4 Omslagsbild: Magnus Rietz
Foto inlagan: Sid 18 Christian Ljung, sid 26 Elisabeth Ohlson Wallin, sid 60 och 62 Jessica Lindegren, sid 63 Emelie Halldén, sid 64 Marie Linnér/Scandinav
Upplaga: 30 000 Tryck: Danagård LITHO 2014
Förord
När en ny skollag och nya läroplaner infördes 2011 innebar det förändringar även
för förskoleklassen. Förskoleklassens uppdrag regleras i ett eget kapitel i skollagen
och förskoleklassen ska följa läroplanen för grundskolan, specialskolan eller same­
skolan i tillämpliga delar.
Syftet med utbildningen i förskoleklassen är att stimulera elevernas utveckling
och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå
från en helhetssyn på eleven och elevens behov samt främja allsidiga kontakter
och social gemenskap. Detta stödmaterial är tänkt att bidra till ökad kunskap om
och förståelse för förskoleklassens uppdrag, innehåll och kvalitetsutveckling med
utgångspunkt i skollag och läroplan. I stödmaterialet ges exempel från praktiken
och från forskning om förskoleklassen.
Ett stort tack till alla som har haft synpunkter på materialet under arbetets gång
och till alla som delat med sig av sina kunskaper och erfarenheter.
Stödmaterialet har utvecklats i samråd med forskare inom området; Helena
Ackesjö, Linnéuniversitetet och Ingmarie Munkhammar, Luleå tekniska universi­
tet. Vidare har Eva Edlund och Magdalena Molin från Skolinspektionen samt Elke
Mackel Karlsson från Specialpedagogiska skolmyndigheten deltagit i arbetet.
Materialet är skrivet av Agneta Gatu Rehnberg, Anna Löfström, Christina
Björkenvall Starrost och Bellita Torén.
Skolverkets förhoppning är att materialet ska bidra till lärares och rektorers
gemensamma reflektioner och diskussioner om förskoleklassens uppdrag, innehåll
och kvalitet.
Kjell Hedwall
Chef för utbildningsavdelningen
Bellita Torén
Undervisningsråd, projektledare
Innehåll
Förord _____________________________________________________________ 3
Inledning___________________________________________________________ 5
Läsanvisning _______________________________________________________ 6
1. Förskoleklassens uppdrag ________________________________________ 7
Förskoleklassen i skollagen ______________________________________ 7
Förskoleklassen i läroplanen______________________________________ 8
2. Förskoleklassens utveckling _____________________________________ 11
Statliga intentioner _____________________________________________ 11
Forskning och utredningar _______________________________________ 12
Förskoleklassens utmaningar ____________________________________ 13
3. Lärande och lek i förskoleklassen_________________________________ 15
Synen på lärande i läroplanen ___________________________________ 15
Lek som lärande _______________________________________________ 16
4. Den pedagogiska miljön_________________________________________ 24
5. Läraren i förskoleklassen ________________________________________ 29
6. Undervisningen i förskoleklassen _________________________________ 32
Undervisningens inriktning ______________________________________ 32
Planering av undervisningen _____________________________________ 33
Genomförande av undervisningen ________________________________ 35
Uppföljning av undervisningen ___________________________________ 35
7. Modersmål i förskoleklassen _____________________________________ 41
8. Övergångar och samverkan ______________________________________ 47
Övergångar mellan olika skolformer_______________________________ 47
9. Att följa upp elevernas utveckling och lärande ______________________ 54
Samverkan och samarbete mellan förskoleklassen och hemmet ______ 54
10. Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken ___________________________ 58
Referenser ________________________________________________________ 65
Inledning
Detta stödmaterial riktar sig i första hand till lärare och förskollärare i förskole­
klass1 och rektorer som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid en
skolenhet. Materialet kan även vara av intresse för skolhuvudmän, verksamma i
förskolan, fritidshemmet, grundskolan, specialskolan, sameskolan och grundsär­
skolan som ska samarbeta och samverka med förskoleklassen.
Alla barn som är bosatta i Sverige har rätt till plats i förskoleklass från och med
höstterminen det år de fyller sex år. Till förskoleklassen kommer elever med olika
erfarenheter och det är förskoleklassens uppgift att se till att varje elev utifrån sina
egna förutsättningar och behov kan utvecklas så långt som möjligt.
När förskoleklassen infördes 1998 var syftet bland annat att föra in förskolans
pedagogik i skolan. Förskoleklassens specifika identitet skulle kännetecknas av en
kombination av förskolans och skolans arbetssätt och pedagogik. Lek, omsorg,
skapande och barnets eget utforskande skulle få genomslag även i skolan. Det
framhölls att förskoleklassen skulle fungera som en bro mellan förskolan och sko­
lan. Ett ökat pedagogiskt samarbete mellan förskolan och skolan skulle bidra till
att utveckla en helhetssyn på barn samt barns lärande och utveckling, vilket skulle
leda till en bättre kvalitet i verksamheterna. Förhoppningen var att en ny peda­
gogik och ett nytt förhållningssätt på så sätt skulle kunna utvecklas.
När det här materialet skrivs pågår en utredning vars uppdrag är att föreslå hur
en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder lämpligast skulle
kunna införas. En utgångspunkt för uppdraget är att ”lågstadiet”, årskurs 1–3, ska
kompletteras med en årskurs, dvs. den nuvarande förskoleklassen. Uppdraget ska
redovisas senast den 30 juni 2015.
1. Fortsättningsvis används benämningen lärare i förskoleklass och då åsyftas: ”… lärare eller förskollärare som
har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva” (2 kap.
13 § skollagen (2010:800).
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
5
Läsanvisning
Stödmaterialet är skrivet så att det kan läsas som en helhet, men det går också bra
att läsa varje avsnitt för sig. De olika avsnitten kompletteras med exempel från
praktiken där lärare, rektorer, skolhuvudmän och forskare utifrån sina erfarenheter
berättar om hur verksamheten i förskoleklassen kan bedrivas.
Materialet omfattar tio avsnitt. Det första avsnittet handlar om förskoleklassens
uppdrag enligt skollag och läroplan. Därefter följer ett avsnitt om förskoleklassens
utveckling. I de följande avsnitten tre till och med sex behandlas frågor som rör
lärande, lek och skapande, den pedagogiska miljöns betydelse, läraren i förskole­
klassen, undervisningens inriktning, planering och genomförande samt uppfölj­
ning av undervisningen. I avsnitt sju behandlas modersmål och i avsnitt åtta
övergångar och samverkan varefter det ingår en övergripande beskrivning avseende
uppföljning av elevernas utveckling och lärande. I avsnitt tio beskrivs översiktligt
det systematiska kvalitetsarbetet.
Till vissa avsnitt finns diskussionsfrågor som syftar till reflektion kring den
egna verksamheten och hur den är utformad i förhållande till de nationella målen.
Frågorna kan med fördel fungera som utgångspunkt vid diskussioner på arbetslags­
träffar och studiedagar. Frågorna kan även vara av intresse för rektorn när det gäller
det övergripande arbetet med förskoleklassen.
6
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
1. Förskoleklassens uppdrag
Det här avsnittet förtydligar förskoleklassens uppdrag utifrån skollagen och läro­
planen.
Förskoleklassen i skollagen
Enligt skollagen är det grundläggande syftet för all utbildning liksom för förskole­
klassen följande:
Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grund­
läggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsätt­
ningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.2
I skollagen behandlas områden som utgör grundfundament för skolväsendet som
omfattar värdegrund, lika tillgång till utbildning, likvärdig utbildning, elevernas
rätt till stöd och stimulans samt de olika utbildningarnas övergripande syfte. Dessa
delar ska genomsyra all utbildning, det vill säga även förskoleklassen. Mer om
detta finns i de kommande avsnitten i materialet.
2.
1 kap. 4 § skollagen (2010:800).
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
7
det PreciSerade SyFtet med UtbiLdninGen i FÖrSkoLekLaSSen
i 9 kap. 2 § skollagen3 står det att:
• Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och för­
bereda dem för fortsatt utbildning.
• Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.
• Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
Enligt skollagen4 och barnkonventionen5 ska barnets bästa vara utgångspunkten
för all verksamhet. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas och
barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom
eller henne. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. Grundläggande för
barnets bästa är att inhämta och beakta barnens åsikter.6
Enligt skollagen ska det för eleverna i förskoleklassen finnas elevhälsa som
främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsan omfattar medicinska,
psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevernas utveckling
mot utbildningens mål ska stödjas. Det ska finnas tillgång till personal med sådan
kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.7
Förskoleklassen i läroplanen
Enligt förordningar om läroplaner för grundskolan, specialskolan och sameskolan
ska respektive läroplan gälla i tillämpliga delar för förskoleklassen.8 Förskoleklassen
vid specialskolor och sameskolor ska tillämpa specialskolans respektive sameskolans
läroplan. För övriga förskoleklasser gäller grundskolans läroplan. Dessa läroplaner
är i huvudsak likalydande i del ett och två. I läroplanen för sameskolan och special­
skolan finns dock ett tvåspråkighetsuppdrag vilket innebär att förskoleklassen sär­
3. 9 kap. 2 § skollagen (2010:800).
4. 1 kap. 10 § skollagen (2010:800).
5. FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 45.
6. Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet.
7. 2 kap. 25 § skollagen (2010:800).
8. Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11); Läroplan för specialsko­
lan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lspec 11); Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshem­
met 2011, (Lsam 11). Fortsättningsvis åsyftas även dessa läroplaner när Lgr 11 anges.
8
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
skilt behöver arbeta med fokus på elevernas utveckling mot tvåspråkighet. För att
underlätta läsningen av detta stödmaterial används i fortsättningen endast begrep­
pet läroplan och då avses läroplanerna för ovan nämnda skolformer.
Förskoleklassen är avsedd för elever som kommer att fullgöra sin skolplikt inom
ramen för grundskolan, specialskolan, sameskolan och elever med utvecklingsstör­
ning som från och med årskurs ett har rätt att bli mottagna i grundsärskolan.
LäroPLanen innehåLLer tre deLar
1. Skolans värdegrund och uppdrag
Läroplanens första del ”Värdegrund och uppdrag” är en utveckling av och kom­
plettering till skollagens övergripande mål.9 De övergripande målen finns i kapitel
1 i skollagen och gäller för hela skolväsendet således även för förskoleklassen. I
läroplanens första del behandlas ”Grundläggande värden”, ”Förståelse och med­
mänsklighet”, ”Saklighet och allsidighet”, ”En likvärdig utbildning”, ”Rättigheter
och skyldigheter”, ”Skolans uppdrag” och ”Varje skolas utveckling”.
2. Övergripande mål och riktlinjer
Läroplanens andra del ”Övergripande mål och riktlinjer” anger inriktningen på
skolans arbete och de normer och värden samt kunskaper som alla elever bör ha
utvecklat när de lämnar grundskolan. De syften som skollagen anger för förskole­
klassen innebär att läroplanens mål och riktlinjer under rubrikerna ”Normer och
värden”, ”Kunskaper”, ”Elevernas ansvar och inflytande”, ”Skola och hem”, ”Över­
gång och samverkan”, ”Skolan och omvärlden”, Bedömning och betyg”, samt
”Rektorns ansvar” till stor del också är tillämpliga för förskoleklassen. Texterna är
dock språkligt formulerade med utgångspunkt i skolans verksamhet. Det innebär
att lärarna i förskoleklassen behöver tillämpa skrivningarna i läroplanen inom
ramen för förskoleklassens verksamhet. Till exempel riktar sig delar av avsnittet
”Bedömning och betyg” i första hand till lärare som sätter betyg.
Exempel på hur de övergripande målen i läroplanens andra del kan integreras i
undervisningen finns i avsnitt sex i detta material.
9.
Prop. 2009/10:165.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
9
3. kursplaner
Den tredje delen i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem­
met innehåller kursplaner för grundskolans olika ämnen. Kursplanerna bygger på
kunskapsmålen i läroplanens andra del (2.2) under rubriken ”Kunskaper”. Kurs­
planerna riktar sig direkt till grundskolan.
I och med att förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och
förbereda dem för fortsatt utbildning kan det dock vara värdefullt för lärarna i
förskoleklassen att vara orienterade om innehållet i kursplanerna.
Kursplanerna kompletteras med kunskapskrav. I förskoleklassen utgår elevens
rätt till särskilt stöd från bedömningen av hur eleven utvecklas i riktning mot de
kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skol­
formen.10
I de kommande avsnitten förtydligas och exemplifieras förskoleklassens uppdrag
med utgångspunkt i skollagen och läroplanen.
10. Den aktuella obligatoriska skolformen kan vara grundskolan, specialskolan, sameskolan eller grundsärskolan.
10
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
2. Förskoleklassens utveckling
Förskoleklassens uppdrag är att utveckla en undervisning som främjar alla elevers
utveckling och lärande utifrån deras olika förutsättningar och behov. Lärarnas ut­
maning är att möta elevernas förväntningar när de kommer till förskoleklassen och
förbereda dem för fortsatt utbildning med bibehållen lust att lära. En förutsättning
för att detta ska bli möjligt är att lärare i förskoleklassen känner till innehållet i
både förskolans och grundskolans läroplaner. För att underlätta den förståelsen är
det bra att gå tillbaka till intentionerna bakom förskoleklassens tillkomst samt ta
del av forskning och utredningar som har undersökt detta närmare.
Statliga intentioner
Allt sedan förskoleklassen etablerades 1998 har förskoleklassens roll varit att bidra
till en ökad integration mellan förskola, grundskola och fritidshem.11 Tanken var att
nya arbetssätt och ett nytt pedagogiskt förhållningssätt skulle utvecklas. Förskolans
och skolans olika traditioner och kulturer skulle mötas och bilda en ny pedagogisk
praktik där förskoleklassens roll skulle vara att förena förskolans och skolans peda­
gogik.12 Förskoleklassen skulle utgöra en bro mellan förskolan och grundskolan. Ett
ökat pedagogiskt samarbete skulle bidra till att utveckla en helhetssyn på barn och
barns lärande och utveckling, vilket skulle leda till en bättre kvalitet i verksamheter­
na. Lek, omsorg, skapande och barnets eget utforskande skulle få genomslag i skolan
samtidigt som eleverna skulle förberedas för fortsatt utbildning.
Drygt tio år senare beskrivs inriktningen för undervisningen i förskoleklassen i
regeringens proposition om den nya skollagen som att den bör vara en kombina­
tion av förskolans och grundskolans arbetssätt och pedagogik. Lek och skapande
lyfts fram som väsentliga delar i det aktiva lärandet och det betonas att elevens
lust och nyfikenhet ska tas tillvara i verksamheten. Utgångspunkten ska vara att
lärande sker ständigt och inte bara i arrangerade inlärningssituationer.13 Lekens
11. Prop. 1997/98:94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.
12. Skolverket, Förskoleklass – 6-åringars skolform? Integration förskoleklass – grundskola – fritidshem, Skolverkets
delrapport nr 2, Liber, Stockholm, 2000; Skolverket, Att bygga en skolform för 6-åringar. Om integration
förskoleklass, grundskola och fritidshem. Rapport nr 201, Stockholm: Liber, 2001.
13. Prop. 2009/10:165.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
11
betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper, särskilt under de tidiga skol­
åren, förstärks i den nu gällande läroplanen.14 Även skapande arbete och möjlighet
att genom de estetiska ämnena få uppleva olika uttryck för kunskaper ska enligt
läroplanen vara inslag i skolans verksamhet.
Forskning och utredningar
Det har sedan förskoleklassen infördes bedrivits forskning och utredningar om i
vilken utsträckning intentionerna med förskoleklassen har fått genomslag och bli­
vit verklighet. I dessa studier framkommer bland annat att det inte alltid har varit
lätt att förena förskolans och skolans arbetssätt och pedagogik.15 Å ena sidan finns
det studier som visar att förskoleklassen på vissa håll har blivit en skolförberedande
verksamhet.16 Å andra sidan finns det studier som visar att det finns förskoleklasser
där förskolans tradition dominerar.17 Viss forskning ifrågasätter att förskoleklassen
skulle vara ”skolifierad”. Här menar man att det snarare bygger på en förlegad myt
om hur skolans verksamhet fungerar idag och att det finns ett likartat förhållnings­
sätt i förskola, förskoleklass och skola där omsorg, trygghet och välbefinnande
anses vara grunden till allt lärande.18 Samtidigt lyfter annan forskning fram att
det är det individuella deltagandet som blir mer synligt i årskurs 1 jämfört med i
förskoleklassen.19 En samstämmig bild bland forskarna är emellertid att barn som
tidigt vistas i stimulerande lärmiljöer där det erbjuds tillfällen till interaktion och
lek med kamrater och med kunniga och intresserade vuxna, får bättre möjligheter
att utvecklas och lära sig än barn som inte har tillgång till dessa miljöer. Samman­
14. Jfr Lpo94 där det står: ”Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna skall tillägna
sig kunskaper.”. I Lgr11 finns denna formulering också med men förstärkt med att: ”…skapande arbete och
lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet.”.
15. Se bl.a. Davidsson, 2002; Gustafsson, 2003; Haug, 1992; Karlsson, Melander, Prieto & Sahlström, 2006;
Munkhammar, 2001; Nilsson, 2003; Skolverket, 2001; Thyrén, 2013.
16. Se bl.a. Karlsson, Melander, Prieto & Sahlström, 2006; Skolverket 2006; Thörner 2007.
17. Se bl.a. P. Hakkarainen, Narratvie Learning in the Fifth Dimesion, Outlines Crtical Practice Studies, (6), 1,
2004, 5–20.
18. E. Gannerud & K. Rönnerman, Innehåll och innebörd i lärares arbete i förskola och skola: En fallstudie ur ett
genusperspektiv, Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2006.
19. M. Heikkilä, Kommunikativa resurser för lärande. Barns gester, blickar och tal i tre skolmiljöer, Diss. Uppsala:
Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education, 2006.
12
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
fattningsvis framkommer det i olika undersökningar att förskoleklassens syfte och
verksamhet behöver tydliggöras.20
Förskoleklassens utmaningar
Förskoleklassen har som uppgift att stimulera elevers utveckling och lärande och
förbereda dem för fortsatt utbildning. Vad innebörden blir i att förbereda eleverna
för fortsatt utbildning är beroende av vilken syn på barn, kunskap och lärande som
ligger till grund för den praktik man utvecklar. Lärarna i förskoleklassen behöver
utifrån detta perspektiv informera sig om vilka erfarenheter och kunskaper barnen
har utvecklat och hur dessa kan följas upp och vidareutvecklas i förskoleklassen.
Lärarna i grundskolan behöver på motsvarande sätt informera sig om de elever
som de tar emot från förskoleklassen. En utmaning i samband med detta är att
skapa en progression i lärandet både på den enskilda elevens nivå och på grupp­
nivå.
Enligt läroplanen ska läraren ta hänsyn till varje enskild individs behov, förut­
sättningar, erfarenheter och tänkande. Det finns forskning som pekar på att ju
mer läraren utgår från elevernas erfarenhetsvärld, desto mer aktiva blir eleverna.
Detsamma gäller när lek och lärande integreras eftersom lärarna då underlättar
lärandesituationen för eleverna.21
Enligt skollagen ska elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar
ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.22 Detta innebär
att utmana eleverna men även att uppmärksamma om förskoleklassens aktiviteter
uppfattas som svåra av eleverna. Om utmaningarna är för få, om till exempel akti­
viteterna i förskoleklassen i huvudsak innebär en upprepning av det som eleverna
tidigare har gjort i förskolan, kan de utmaningar som förskoleklassen har möjlighet
att erbjuda eleverna i deras lärande utebli.23 Om förändring ska äga rum så behöver
20. SOU 2010:67. I rättan tid? Om ålder och skolstart, Stockholm.
21. A. Simeonsdotter Svensson, Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Barns olika sätt att erfara och hantera
svårigheter. Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2009; M. Nilsson, Transformation through
integration: An Activity Theoretical Analysis of School Development as Integration of Child Care Institutions and
the Elementary School. Dissertation, Diss. Helsingfors: Helsingfors universitet, 2003.
22. 3 kap. 3 § skollagen (2010:800).
23. H. Ackesjö, Från förväntningar till motstånd och anpassning: Fyra barns övergångar till och från förskole­
klass, Nordisk Barnehageforskning, 6, 2013, 1–23.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
13
lärarna få tid och utrymme till samtal och reflektion om förändrade strukturer,
pedagogik och ett nytt innehåll. För att lärarna i förskoleklassen ska kunna ut­
veckla sin praktik behöver de få tid och utrymme till samtal och reflektion (läs mer
om detta i avsnitt fem).24
24. I. Munkhammar, Från samverkan till integration: arena för gömda motsägelser och förgivet tagna sanningar:
en studie av hur förskollärare, fritidspedagoger och lärare formar en samverkan, Diss. Luleå: Luleå Tekniska,
2001. L. Thyrén, ”Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill”: En studie om lärares
möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken, Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothen­
burgensis, 2013.
14
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
3. Lärande och lek i förskoleklassen
I förskoleklassen har lärarna stora möjligheter att utforma och utveckla undervis­
ningen på ett varierat sätt. Detta tydliggörs och exemplifieras i detta avsnitt.
Synen på lärande i läroplanen
Utbildningen inom hela skolväsendet ska främja en livslång lust att lära.25 Upp­
draget enligt läroplanen är att främja elevernas fortsatta lärande och kunskaps­
utveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk
och kunskaper.26
Synen på lärande handlar till exempel om hur man uppfattar att elevens kun­
skapsutveckling sker, hur skolans arbete inriktas på att ge utrymme för olika
kunskapsformer och hur lärande skapas där de olika kunskapsformerna bildar en
helhet.
Läroplanen betonar vikten av att eleverna får uppleva olika uttryck för kun­
skaper. Det framhålls att drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild,
text och form ska vara inslag i skolans verksamhet.27 Genom rika möjligheter att
samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera
och därtill få tilltro till sin språkliga förmåga.28
Läroplanens syn på lärande tar sin utgångspunkt i att eleverna lär sig i samspel
med andra elever och vuxna i olika lärandemiljöer. Att organisera undervisningen
så att den erbjuder möjligheter till samarbete med andra elever och med vuxna får
därför stor betydelse. I det sociala samspelet kan vuxna uppmuntra eleverna och
ge dem positiv respons vilket stödjer deras förutsättningar för lärande och hjälper
dem att utveckla en positiv självbild. Vidare utgår läroplanen från att eleverna
utvecklas och lär sig hela tiden och i alla sammanhang. Lärande sker också genom
lek, skapande arbete och barnens eget utforskande där såväl kunskaper och färdig­
heter som sociala förmågor utvecklas.
25. 1 kap. 4 § skollagen (2010:800).
26. Lgr 11, s. 8.
27. Lgr 11, s. 10.
28. Lgr 11, s. 9.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
15
RektoRnS AnSvAR
rektorn leder och
samordnar det
pedagogiska arbetet
vid skolenheten och
ska särskilt verka
för att utbildningen
utvecklas.
(2 kap. 9 § skollagen)
Läroplanen betonar också vikten av att eleverna utvecklar ett förhållningssätt
som främjar entreprenörskap, det vill säga vikten av att elevernas kreativitet, ny­
fikenhet och självförtroende stimuleras och att eleverna uppmuntras att vilja pröva
egna idéer och lösa problem.29
Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda
skolan om synen på kunskap och lärande. En viktig fråga att diskutera är skill­
naden mellan att främja lärande och att förmedla kunskaper. Läroplanen betonar
att kunskap inte är ett entydigt begrepp och kommer till uttryck i olika former
­ såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Att diskutera kunskapssynen
handlar till exempel om att tillsammans diskutera vad som är viktig kunskap idag
och i framtiden, hur kunskap utvecklas och hur kunskap visar sig.30
Lek som lärande
I läroplanen lyfts leken fram som en väsentlig del av det aktiva lärandet. Särskilt
under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig
kunskaper.31 I leken kan eleverna bland annat bearbeta intryck, utveckla fantasi
och kreativitet samt utveckla sin samarbets­ och kommunikationsförmåga. Det är
viktigt att det finns utrymme både för elevernas egna lekar och för lekar som är
initierade av lärare. I leken kan eleverna utveckla förmågor som turtagning, sam­
förstånd, koncentration och uthållighet.
Vikten av att möta barns nyfikenhet och vilja att utforska och lära genom lek
betonas i forskningen. Det framkommer i olika studier att barn till exempel kan
utveckla sin problemlösningsförmåga genom att pröva sig fram till lösningar i
lekens form. Det handlar om att låta leken, både den spontana och den konstru­
erade, få ta utrymme i verksamheten. Att barn genom leken får upptäcka och
undersöka utan att riskera att misslyckas eller förväntas komma fram till ett rätt
eller fel svar stärker barns självkänsla. Detta kan leda till att barn vågar närma sig
nya situationer vilket i sin tur kan motivera dem att vilja lära sig mer.32
Forskning visar också att leken är den aktivitet som mest utmanar och stödjer
de tidiga årens lärande och utveckling. I leken skapar barnet symboliskt tänkande
29. Lgr 11, s. 9.
30. Lgr 11, s. 10.
31. Lgr 11, s.9.
32. I. Pramling­Samuelsson & U. Mauritzon, Att lära som sexåring, Stockholm: Liber, 1997.
16
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
genom att de tillskriver ting och händelser andra betydelser än de har i verklig­
heten (en pinne kan till exempel vara en häst). I leken, det vill säga i fantasin och
föreställningsvärlden, formulerar barn problem, experimenterar och utforskar
världen.33
Lek kan även främja utvecklingen av matematiskt tänkande genom att leken
typiskt karaktäriseras av ett symboliskt och hypotetiskt tänkande.34 Leken handlar
också om att forma regler (till exempel i spel); att modellera, det vill säga att göra
om och härma vissa drag från verkligheten, att förutsäga, gissa, uppskatta eller
förmoda vad som skulle kunna hända och att utforska tal, former, mått, lägen och
resonemang. Dessa utmärkande drag för lek anknyter till åtskilliga mål i läro­
planen för förskolan och läroplanen för grundskolan.
Lärare i förskoleklassen behöver problematisera och reflektera över lekens
betydelse och hur lek kan främjas och organiseras för att gynna lärandet. En viktig
fråga att ställa blir då vad lek är.
DISkUSSIonSFRågoR
1. Vad är viktig kunskap idag och i framtiden?
2. diskutera skillnaden mellan att främja lärande och att förmedla kunskaper.
3. hur ger vi alla elever möjlighet att använda olika uttrycksformer såsom språk,
bild, musik, rytmik, drama och dans?
4. hur organiserar och genomför vi arbetet så att eleverna får utveckla sin
förmåga att lösa problem, undersöka, utforska och omsätta idéer i handling på
ett kreativt sätt?
5. Vad är lek?
33. P. Hakkarinen & M. Bredikyte, The zone of proximal development in play and learning, Cultural historical
psychology, (5)2, 2008, 5–20.
34. A.J. Bishop, Mathematical enculturation: A cultural perspective on mathematics education. Dordrecht: Kluwer,
1988a; A.J. Bishop, Mathematics education in its cultural context. Educational Studies in Mathematics, 19,
1988b, 179–191.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
17
18
ULLa WikLUnd
estetik i läroplanen
– Det estetiska perspektivet i skolans
samtliga ämnen löper som en röd tråd ge­
nom Lgr 11. Det är ett förhållningssätt där
kunskap skapas tillsammans med andra.
eleverna får möjlighet att knyta ihop kun­
skap, erfarenheter, känslor, upplevelser och
analys till en helhet.
Ulla Wiklund, föreläsare, författare och rytmik­
lärare, lyfter vikten av att integrera estetik i allt
lärande. Hon menar att det estetiska perspektivet
är ett förhållningssätt till lärande där elevernas
egna erfarenheter utgör en grund för att bygga ny
kunskap.
– Redan i förskoleklassen kan lärarna visa hur
viktig varje elev är, säger Ulla. Eleven har rätt
att delta aktivt och använda alla sina språk i sin
språkutveckling, även de estetiska. Så kan elever­
nas alla språkförmågor utvecklas och tas tillvara.
Estetiken är synliggjord i Lgr 11 och en­
ligt läroplanen ska eleverna också kunna lösa
problem och omsätta idéer i handling på ett
kreativt sätt.
olika sätt att gestalta kunskap
För att ge eleverna chans att uppleva olika ut­
tryck för kunskaper och själva få pröva olika
uttrycksformer som läroplanen anger gäller det att
eleverna, utöver tal­ och skriftspråk, får möjlighet
att använda de estetiska språken som till exempel
drama, rytmik, film, bild, poesi, musik och dans.
Ulla framhåller vikten av lärarens roll för att det
18
”
Drama, rytmik, dans, musicerande och ska­
pande i bild, text och form ska vara inslag i
skolans verksamhet.” (Lgr 11, s 10)
estetiska ska bli ett lärande och inte bara en akti­
vitet i stunden.
– Mycket kan också komma från eleverna
själva och lärarna behöver lyssna in och ta tillvara
deras kreativitet, säger Ulla. Att dansa på kom­
mando, eller regelmässigt måla på ett papper efter
ett museibesök blir inte automatiskt ett lärande.
Som exempel nämner hon hur bilder i en bok
kan inspirera och väcka nyfikenhet hos eleverna
att använda och leka mer med färgskalan. Hand­
lingen i samma bok kan till exempel omsättas till
drama, film och musik.
All input behöver följas av reflektion och elevens
egen erfarenhet är en viktig del i denna process.
– Reflektionen ska användas som grund för
nästa steg i undervisningen, framhåller Ulla.
Lärande innebär motstånd och svårigheter, men
genom att få pröva, misslyckas och pröva igen
så kommer eleven framåt. Eleven ger sig själv
utvecklingsuppgifter.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
19
monica niLSSon
Får vi leka nu?
”Får vi leka nu?” frågar barnen när de har
gjort det pedagogerna planerat och förvän­
tat sig av dem.
Monica Nilsson, docent i förskoledidaktik vid
Högskolan för lärande och kommunikation i
Jönköping, forskar just nu om lekvärldar och
utforskande lärande. Monica ser på lek som
barnets ”modersmål”. Hon tar sin utgångspunkt i
Vygotskys teori om lek. Han säger att barns lek är
kreativitet i handling.
– I leken skapar och omskapar barn verklig­
heten så att den blir begriplig, meningsfull och på
deras villkor, säger Monica. I leken tillskriver barn
saker och händelser andra innebörder än de har i
den ”verkliga världen” – den värld som de föds in
i och som har organiserats och dominerats av oss
vuxna. Barnen säger till exempel: ”nu bestämmer
vi att du är en prinsessa…”.
Monica berättar vidare att barns fantasi, när de
tillskriver något en annan innebörd, kan likställas
med kreativitet. Kreativitet och föreställnings­
förmåga/fantasi säger Vygotsky, är grunden för
människans fortlevnad.
– Om vi bara reproducerade den kunskap vi
redan har skulle vi som art inte utvecklas, vi skulle
stå och stampa på samma plats eller kanske till
och med utplånas, säger Monica.
En förutsättning för barns kreativitet är därför
att de får möjlighet att erfara, leka och fantisera.
– Vi vuxna kan skapa föreställningar i våra
huvuden, säger Monica. Tänk bara när du läser en
”
I leken skapar och omskapar barn verklig­
heten så att den blir begriplig, meningsfull
och på deras villkor.”
bok och träder in i en helt ny värld. Barn har inte
denna förmåga på samma sätt utan deras fantasi­
världar tar plats i och genom leken som är både
kroppslig och materiell. De måste helt enkelt leka
för att föreställa sig.
– Vuxna behöver inte leka för att föreställa
sig då vi redan har skapat en viss erfarenhet och
förståelse för saker och ting, men därför tappar vi
också lekförmågan om vi inte leker, säger Monica.
Alla människor är kreativa enligt Vygotsky. Det
lilla barnet är lika kreativ som vetenskapsmannen
eller konstnären. Skillnaden är bara att barnet
inte har lika många erfarenheter än, men å andra
sidan är barnet mer flexibelt och öppet, inte lika
fast i hur saker och ting brukar eller bör vara. För
barnen innebär lekvärldarna, och de fantasivärldar
som skapas, att de också utvecklar sitt symboliska
och abstrakta tänkande, avslutar Monica.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
19
20
Ulla och Marie, lärare på norrmalmskolan, blir filmade av elever.
norrmaLmSkoLan, Piteå
Lärande genom olika uttrycksformer
Ulla Berg, förskollärare och Marie eman,
lärare för tidigare år, jobbar i en förskole­
klass på norrmalmskolan i Piteå. De har
valt att arbeta ämnesövergripande och
använda sig av film och Ikt* för att ut­
veckla elevernas lärande. genom ett multi­
modalt och entreprenöriellt förhållningssätt
har Ulla och Marie lyckats integrera de
olika delarna i läroplanen.
* Informations­ och kommunikationsteknik.
20
– Att jobba multimodalt ger eleverna fler ut­
tryckssätt och möjligheter till ett bra lärande.
Eleverna använder både skrift, bild, tal, ljud,
musik, och rörlig bild, säger Marie.
Ulla och Marie tycker att detta arbetssätt
utvecklar elevernas kreativitet och ger dem större
tilltro till sin egen förmåga.
– Det är inspirerande för både elever och för
oss lärare, säger Ulla. Det är elevernas fantasi och
kreativitet som leder processen framåt. Vi jobbar
ämnesövergripande och eleverna får använda sin
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
21
kreativitet, nyfikenhet och skaparanda från idéer
till att konstruera och göra saker med olika mate­
rial och verktyg.
– Den största vinsten med IKT är att det
gruppstärkande sociala samarbetet och kommuni­
kationen eleverna sinsemellan har ökat, säger
Marie. Tysta elever vågar göra sin röst hörd då
vi jobbar i mindre grupper och det är samtidigt
lättare att individualisera undervisningen. Vi är
inte direkt beroende av tid och rum, och kan röra
oss både ute och inne. Text, bild, form och färg
sammankopplas till en kunskapspalett där elev­
erna plockar fram de verktyg de vill ha. Behöver
eleverna mer tid när de skapar kulisser och skriver
texter så får de det.
Filmskapande
Ulla och Marie har valt att jobba med olika gen­
rer inom film. Det är till exempel sagor, animerad
film och ”action”­film.
Ett exempel, och där eleverna känner sig trygga
att ta sig an att jobba IKT­integrerat är enligt Ulla
och Marie att börja i sagornas värld. De använder
Bildmanus
sig både av klassiska och moderna sagor som tar
med barnen jorden runt där de får en inblick i
olika världar.
– Vi pratar om hur sagan börjar,
Eleverna ska
vad som händer i mitten och hur
kunna orientera
den slutar, säger Marie. Sedan reso­ sig i en komplex verk­
nerar vi kring vilka som är huvud­
lighet, med ett stort
personer och var sagorna utspelar
informationsflöde och
sig. Vi använder oss av bilder där
en snabb förändrings­
vi i grupp pratar kring dessa och
takt. Studiefärdigheter
innehållet. Vi gör också små pjäser och metoder att tillav sagorna. Barnen får själva skriva ägna sig och använda
egna, passande repliker till sagorna ny kunskap blir därför
genom att jobba med lärplattorna. viktiga.”
(Lgr 11, s. 9)
Pjäserna spelas sedan upp för de
yngre barnen i förskolan.
Ulla berättar vidare att de också arbetar mycket
med olika bildtekniker som till exempel lera,
akvarell, olja, vaxkritor och temperafärger.
När de gör spelfilmer av olika slag där eleverna
får agera skådespelare har eleverna fått förbereda
sig genom att se på filmer med ett tydligt kropps­
språk.
Skapande av karaktärer …
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
… och kulisser.
21
22
– Vi har valt att se på till exempel stumfilmer
med Charlie Chaplin eftersom han så tydligt visar
med sin kropp och mimik olika sinnesstämningar,
säger Marie.
Marie berättar också att eleverna får öva sig
på att urskilja om allt är på riktigt genom olika
filmsekvenser från appar på lärplattan där man
kan simulera olika händelser.
Här får eleverna möjlighet att öva sitt kritiska
tänkande och själva ta ställning, säger Marie.
Mindmap och filmmanus
Med hjälp av en mindmap samtalar Ulla och
Marie med eleverna om vad film är, handlingen
och vilka olika karaktärer som kan tänkas ingå.
Eleverna får sedan i grupper själva göra en mind­
map och utifrån det skriva sina filmmanus.
– Syftet är att skapa en så bra dynamik som
möjligt i diskussion och kommunikation i ska­
pandet av filmmanus, säger Marie.
– De elever som kan skriver manuset själva
medan de som vill ha hjälp att skriva får det, säger
Ulla. Fantasin flödar här och det finns inga gränser.
Skapande av kulisser och karaktärer
Sedan är det dags för att bygga både kulisser och
karaktärer.
– Eleverna är duktiga på att samarbeta. Ska­
pande för eleverna känns meningsfullt. De vet
att deras kreationer kommer att användas och
är förväntansfulla inför hur det kommer att bli,
säger Ulla.
– Ja, här både lär de och utforskar på egen
hand men också tillsammans med andra vilket är
ett viktigt mål, fortsätter Marie.
Rörlig bild med lärplatta
När det är dags att filma använder sig eleverna av
en lärplatta.
– Vi filmar direkt i lärplattans kamerafunktion.
I den kan man både spela in, redigera, lägga in
ljud och göra textskyltar, säger Marie.
Eleverna får pröva alla roller i filmproduktio­
nen och lär sig samtidigt om olika yrken som till
exempel producent, ljudtekniker och kameraman.
Det är eleverna som filmar och har koll på manus
och karaktärernas rörelser. De hjälps åt att lägga
”
En viktig uppgift för skolan är att ge
överblick och sammanhang. Skolan
ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva
egna idéer och lösa problem. Eleverna ska
få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt
utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan
ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar
ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.”
(Lgr 11, s. 9)
Filmdags
22
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
23
till ljud, musik och ljudeffekter, samt skriva text
och redigera filmen.
entreprenörskap
Ulla berättar att en elev frågade under film­
arbetets gång: ”Vem ska se våra filmer?”. Eleverna
fick själva fundera och svarade enhälligt att det
skulle deras föräldrar och syskon göra.
– Ja, då startade en glädjefylld process för elev­
erna där de utan påverkan av oss planerade den
stora filmpremiären, säger Marie.
– De kom fram till att de behövde göra en
inbjudan och biljetter, säger Ulla. Tillsammans
beslutade de hur de skulle sälja biljetterna och till
vilket pris. Vidare tyckte de att de skulle sälja fika
vilket också innebar planering och förberedelser.
En elev fick agera konferencier och en annan
pressfotograf. Eleverna planerade också hur de
skulle göra i ordning i salongen och städningen
efteråt.
Eleverna fick själva komma överens om vilka
arbetsuppgifter var och en skulle göra. Film­
Filmpremiär
premiären och dess planering visade sig bli en bra
övning i att jobba i demokratiska former där alla
blev delaktiga.
Progression i lärandet
Ulla och Marie avslutar med att reflektera över
detta arbetssätt och säger stolt:
– Vi tar med oss glädjen och det grupp­
stärkande arbetet mellan elever som inte tidigare
känt varandra. Vi kan se i arbetet med eleverna
att de tar vara på varandras kompetenser och
hittar en harmonisk balans. De litar till sin egen
förmåga.
Flera av eleverna inspirerades att lära sig läsa
och skriva tack vare filmprojektet. Läraren som
tog emot eleverna i årskurs 1 säger att eleverna
som fick jobba med detta i förskoleklassen har en
god fantasi och tycker att det är roligt att skriva
berättelser. Det som annars brukar vara svårt visar
de redan nu goda kunskaper i, till exempel illustra­
tion, bild och berättelser. De gillar också att stå
framför gruppen och berätta.
exempel på kunskapsmål (2.2) som används
• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och
känna tillit till sin egen förmåga,
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter
grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer /…/,
• kan använda modern teknik /…/,
• kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.
Lgr 11, s. 13–14)
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
23
4. Den pedagogiska miljön
RektoRnS AnSvAR
rektorn har ett sär­
skilt ansvar för att
skolans arbetsmiljö
utformas så att
eleverna får tillgång
till handledning,
läromedel av god
kvalitet och annat
stöd för att själva
kunna söka och
utveckla kunska­
per, t.ex. bibliotek,
datorer och andra
hjälpmedel.
(Lgr 11, s 18)
Enligt skollagen ska alla elever garanteras en skolmiljö som präglas av trygghet och
studiero.35 I läroplanen under rubriken ”Skolans värdegrund och uppdrag” tar man
också upp vikten av en god miljö för utveckling och lärande.36
Lokalernas utformning och kringliggande miljö skapar olika förutsättningar och
möjligheter att utforma verksamheten och det pedagogiska arbetet. En god peda­
gogisk miljö väcker elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. Den speglar sy­
nen på lärande och utformningen av miljön har betydelse för elevernas möjligheter
att utvecklas. Miljön kan organiseras och utformas så att den är stimulerande och
kan förändras och anpassas utifrån elevgruppens och verksamhetens behov. Miljön
ska bland annat stödja elevernas språkliga utveckling och främja utvecklingen av
det matematiska tänkandet liksom elevernas förmåga att använda olika estetiska
uttrycksformer. Hur lokalerna är utformade, vilket material som finns tillgängligt,
hur det presenteras och hur det används bidrar till att stödja och utmana eleverna i
deras lärande och utveckling.
Lek och lärande kan separeras istället för att integreras genom rumslig organi­
sering där förskolans och skolans skilda traditioner blir synliga och reproduceras
utan att man i verksamheten är medveten om det.37 Det kan därför vara värdefullt
att reflektera över rummens placering och utformning men också över vad man
kallar respektive rum eftersom det kan signalera vilka förväntade aktiviteter som
kan och bör ske i de olika utrymmena.
Heikkilä lyfter upp problematiken kring den traditionella klassrumsmiljön som
hon anser påverkar förskoleklassens verksamhet. Som exempel nämner hon hur
elever oftast måste anpassa sig till en skolmiljö där det finns minimalt med utrym­
me för lek och rörelse.38
35. 5 kap. 3 § skollagen (2010:800).
36. Lgr 11, s. 10.
37. A. Thörner, Att vara sex år och gå i förskoleklass, projektrapport 1:2007, Borås: Institutionen för pedagogik,
Högskolan i Borås, 2007.
38. M. Heikkilä, 2006.
24
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
DISkUSSIonSFRågoR
1. På vilket sätt utmanar och stimulerar den pedagogiska miljön till utveckling
och lärande för alla elever?
2. Vad ser eleverna för möjligheter i miljön? Vilket lärande inspireras eleverna
till?
3. hur har vi organiserat miljön så att den utmanar elevernas matematiska tän­
kande samt främjar språkutvecklingen och stimulerar till läsning för alla elever?
4. i vilken mån uppmuntrar miljön våra elever att använda olika estetiska ut­
trycksformer samt kroppen som ett redskap för lärande?
5. hur vet vi att vi har utformat vår miljö så att den präglas av trygghet för alla
elever? Vad kan behöva förändras i miljön för att öka tryggheten för eleverna?
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
25
26
mia heikkiLä
miljön
som resurs för lärande
Den pedagogiska miljön är en viktig del i en
god lärmiljö. Mia Heikkilä, forskare och lektor
i pedagogik vid Mälardalens högskola, tar
upp två aspekter kopplade till detta: möjlig­
het till lek och rörelse samt att göra miljön
inkluderande oavsett kön.
I en studie om övergången mellan förskola och
skola upptäckte Mia att kroppen fick allt mindre
plats i lärandeprocessen i förskoleklassen jämfört
med i förskolan. De fysiska lokalerna och färre
tillfällen till lek och rörelse kan vara en bidra­
gande orsak till det. För flertalet elever blev det en
stor omställning då man istället för att använda
kroppen i sitt lärande skulle sitta tyst och stilla.
– Detta är ett något förlegat sätt att se på lärande,
att det alltid är lugn och ro som är bra, säger Mia.
Det är viktigt i delar av lärandeprocessen, men
förskoleklassens lärare behöver didaktiskt reflektera
över elevers olika behov. När kan kroppen istäl­
let vara en resurs? För barn är kroppen ständigt en
resurs så länge man uppmanas att använda den och
inte begränsa sitt kommunikativa uttryck till att det
bara ska handla om verbalt och skrivet språk.
Den pedagogiska miljön är också viktig om
man ser till könsperspektiv på undervisningen i
förskoleklassen.
– Det är viktigt för pedagogerna att reflektera
över hur man kan organisera och välja ut pedago­
giskt material för att stimulera till könsöverskri­
dande lek och skapande, säger Mia. Placerar man
26
konstruktionsmaterial för sig och finmotoriskt
pysselmaterial för sig kan det signalera ett cemen­
terande av könsstereotypa uppdelningar.
Beträffande material så skiljer Mia på tolk­
ningsbart material, som till exempel klossar, lego,
pennor och papper, och färdigtolkat material där
producenten redan skapat färdiga förväntningar.
I det förstnämnda finns det större friutrymme
för barnen att skapa själva medan det i det sist­
nämnda är mer begränsat. Vad som är det bästa
alternativet beror på situation och syfte. Det
färdigtolkade materialet kan främja till exempel
språklig utveckling.
– Det viktiga är att didaktiskt reflektera över
olika material, säger Mia. Vad är det vi vill med
det material vi tillhandahåller? Hur gör vi för
att inkludera alla elever och hur introducerar vi
materialet? Vilka symboler och färger använder vi
och vad får det för konsekvenser?
Avslutningsvis önskar Mia att lärare vågar
använda sig av den kunskap som finns om kön
och jämställdhet så att man reflekterar, synliggör
och ser bortom traditionella könsmönster. Det är
viktiga perspektiv för lärare att ta med i plane­
ringen och genomförandet av undervisningen så
att barnen inte begränsas utifrån kön.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
27
FärjeStadenS SkoLa, ÖLand
Lärande i utomhusmiljö
eva Marksson, förskollärare i en av förskole­
klasserna i Färjestadens skola på Öland an­
vänder sig dagligen av utomhusmiljön för att
på ett didaktiskt sätt utveckla och främja
elevernas kunskapsutveckling och motorik.
Eva inleder varje dag med sin förskoleklass utom­
hus med olika uppgifter.
– Eleverna mår bra av att vara ute och röra på sig
och det är ju helt i enlighet med skolans uppdrag,
säger Eva. Det är särskilt bra i början av läsåret då
eleverna behöver lära känna sina nya klasskompisar.
Efter varje utepass är eleverna mer motiverade att ta
sig an aktiviteter inomhus.
Utomhusbanor
Under en period har Eva och flera lärare arbetat
med utomhusbanor där de med enkla medel byg­
ger stationer för att berika ett ämnesområde som
de arbetar med.
Att bygga olika stationer.
– Vi tar tillvara den
fysiska miljö som finns
och bygger banor. Elev­
erna får använda hela
kroppen som resurs för
sitt lärande och utvecklar
på så sätt tillit till sin
egen förmåga. Sam­
tidigt får vi in flera olika
områden från läroplanen,
säger Eva.
När Eva tillsammans med andra lärare planerar
banan är det oftast flera mål som ligger till grund
för vad de ska göra. Hon understryker att det
ska vara roligt och att svårighetsgraden ska vara
tillräckligt utmanande för eleverna.
– Ett exempel är när vi jobbar med matematiskt
tänkande och talet sju, säger Eva. Då har vi statio­
ner där eleverna får studsa sju gånger till kompi­
sen, hoppa över sju pinnar, hoppa sju långreps­
Mönsterarbete som börjar ute...
och fortsätter inne.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
27
28
hopp, springa en sicksackbana mellan sju koner
och så vidare. Eleven får också träna turtagning
samt sin förmåga att ta instruktioner i grupp, där
både närminnet och samarbetsförmågan tränas.
– När vi har arbetat en stund med banan samlas
vi och reflekterar över vad vi lärt oss, fortsätter
Eva. Eleverna brukar då få ta sig en ”pratprome­
nad” två och två och tillsammans reflektera och
diskutera vad de lärt sig. På detta sätt blir alla
aktiva och när vi sedan återsamlas finns det många
tankar att samla ihop och jobba vidare med.
Av erfarenhet tycker Eva att utomhusbanor
ofta fungerar bra för elever som vanligtvis inte
vill delta i gemensamma aktiviteter. Eva berättar
att hon tillsammans med eleverna genom detta
arbetssätt får tillfälle att prata om människors
olikheter och vikten av att eleverna respekterar
alla sina kompisar.
Arbete med hundratal
– När man går i förskoleklass vill man gärna kunna
räkna till 100, säger Eva. Många kan ramsräkna,
men hur mycket är egentligen 100? Vi använder
vår hundraruta som finns uppritad på skolgården,
en stor ruta med 100 små rutor. Vi börjar med
Att rangordna plankor från 0–100.
tre i rad när vi arbetar med talet nio.
att gissa hur många rutor det är och sen kontroll­
räknar vi. Någon elev brukar snabbt komma på
att det är tio i varje rad och att det finns tio rader
och att det tillsammans blir 100. Då och då går vi
till rutan och hoppar tioskutt, 10 – 20 – 30 och så
vidare, berättar Eva.
På klassrumsdörren sitter också talen 1–100 så att
eleverna kan stå och räkna när de har lust. Ett annat
exempel på hur man i förskoleklassen jobbar med
hundratal är genom så kallade 100­plankor. Varje
planka består av ett tiotal.
– En gång stod jag och plockade ut plankorna
ur förrådet och eleverna hjälpte till och tog emot
dem, berättar Eva. När jag kom ut hade eleverna
redan börjat ordna plankorna i nummerordning
så att de kom att bilda en lång stig från 1 till
100. Alla var inte helt säkra på talen men de som
kände sig säkra delade med sig av sin kunskap och
tillsammans lyckades de. Man lär av varandra.
Eva beskriver avslutningsvis att varje elev under
den sista skolveckan innan sommarlovet och flytt
till årskurs 1 fick göra en 100­tråd, det vill säga tio
pärlor i varje färg så att det tydligt syns var 10­talen
finns. Dessa trådar får sedan följa med dem till
1:an.
exempel på kunskapsmål (2.2) som används
• …kan använda sig av matematiskt tänkande /…/
• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på
ett kreativt sätt.
• kan lära, utforska och arbeta både självständigt
och tillsammans med andra och känna tillit till
sin egen förmåga.,
• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer /…/
(Lgr 11, s. 13–14)
28
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
5. Läraren i förskoleklassen
Förskoleklassen är en egen skolform som ska stimulera elevernas utveckling och
lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Läraren i förskoleklassen möter
nyfikna sexåringar med olika erfarenheter, redo att ta sig an nya kunskaper. I för­
skoleklassen är möjligheterna stora att som lärare gå in med en helhetssyn på lärande
och integrera olika ämnen på ett kreativt och lustfyllt sätt. Att arbeta som lärare i
förskoleklassen innebär att läraren behöver ha goda insikter i det pedagogiska och
innehållsliga arbetet både i förskolan och i grundskolan. Lärare i förskoleklassen har
en speciell roll genom att de förväntas vara något som skiljer dem från såväl förskol­
lärare i förskolan som lärare i grundskolan.39
I Skolverkets lägesbedömning 2013 uppmärksammas att tillgången till kompe­
tenta lärare har avgörande betydelse för undervisningens kvalitet och för elevers
lärande och kunskapsutveckling.40 Denna rapport hänvisar bland annat till
Håkanssons och Sundbergs forskningsöversikt Utmärkt undervisning där de i sin
genomgång av befintlig forskning kommit fram till att utmärkande för en under­
visning av god kvalitet är att undervisningen anpassas till elevernas kunskapsnivå,
att lärare tror på sina elever, ger utmanande uppgifter, följer upp och återkopplar
elevernas lärande och arbetar mycket med relationer. Det kräver en god orientering
i olika ämnen i kombination med att kunna göra bra pedagogiska och didaktiska
överväganden. Vidare visar forskningen att en god undervisning kännetecknas av
kollektivt lärande i en kommunikativ lärandemiljö där eleverna lär av varandra.
Det är därför viktigt att läraren kan stödja interaktion och även hantera lärande­
uppgifter i grupp.41
Att utveckla sin professionalitet som lärare i förskoleklassen innebär att tolka
och utveckla en förståelse för uppdraget och att hålla kunskaperna aktuella genom
egna studier och kontinuerlig fortbildning. Som professionell väljer läraren medel
39. H. Ackesjö, Läraridentiteter i förskoleklass. Berättelser från ett gränsland. Lic. Göteborg: Acta Universitatis Got­
hoburgensis, 2010; H. Ackesjö & S. Persson, Skolförberedelse i förskoleklass, att vara lärare­i­relation i gräns­
landet, Pedagogisk Forskning i Sverige, 15(2/3), 2010, 142–163; I. Munkhammar, 2001; SOU 2008:109, En
hållbar lärarutbildning, Stockholm, 2008.
40. Skolverket, Skolverkets lägesbedömning 2013, Rapport 387, Stockholm, 2013.
41. J. Håkansson & D. Sundberg, Utmärkt undervisning : Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning,
Stockholm: Natur & Kultur, 2012. Se också: J. Hattie, Synligt lärande för lärare, Stockholm: Natur & Kultur,
2012.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
29
RektoRnS AnSvAR
rektorn har ett sär­
skilt ansvar för att
personalen får den
kompetensutveck­
ling som krävs för
att de professionellt
ska kunna utföra
sina uppgifter.
(Lgr 11, s. 19)
för att nå bestämda mål och ser också ett handlingsutrymme för självständiga
bedömningar.42
Enligt läroplanen för grundskolan ska samarbetsformer mellan förskoleklassen,
skolan och fritidshemmet utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling
och lärande. För att kunna utveckla undervisningen och det didaktiska förhållnings­
sättet behöver lärare från olika skolformer och fritidshem mötas i pedagogiska
diskussioner. Kompetensutveckling tillsammans med kollegor i den egna lärmiljön
är en viktig del av skolans utvecklingsarbete.43
När lärare i förskoleklassen utgör en naturlig del i lärarkollegiet och har tillträde
till lärargemensamma arenor som exempelvis personalkonferenser och kompetens­
utvecklingsinsatser kan det skapas möjligheter för en sådan utveckling.
DISkUSSIonSFRågoR
1. hur gör vi för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och
behov?
2. På vilket sätt bygger vi upp ett förtroende mellan lärare och elever?
3. hur gör vi för att utveckla ett tillitsfullt klimat på vår skola?
4. Under vilka former möter vi lärare från olika skolformer för att diskutera peda­
gogiska frågor?
5. hur samarbetar vi med fritidshemmet för att få ett helhetsperspektiv på
elevernas utveckling och lärande?
42. Skolverket, Forskning för klassrummet – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken, Stockholm, 2013.
43. Skolverkets lägesbedömning 2013.
30
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
31
inGmarie mUnkhammar
Lärarens möjligheter
och utmaningar
Lärarna i förskoleklassen behöver ständigt
utvärdera, analysera och utveckla undervis­
ningens former och innehåll med utgångs­
punkt i läroplanen. genom att utgå från
elevernas erfarenheter och ha elevernas
perspektiv i fokus kan läroplanens mål bli
en kompass för riktningen.
Ingmarie Munkhammar, universitetslektor i
lärande vid Luleå tekniska universitet, har bland
annat studerat vad som sker när förskoleklasslära­
re, lärare och fritidspedagoger med olika traditio­
ner möts för att samverka och arbeta tillsammans.
Utifrån sin forskning och egen erfarenhet som
förskollärare, samt erfarenhet av kvalitetsarbete
och skolutvecklingsfrågor inom förskola och
skola, ser hon flera möjligheter med att vara lärare
i förskoleklassen.
– Hur man lokalt har valt att organisera verk­
samheten för eleverna i förskoleklassen och hur
man tolkar skollagens skrivning om att förskole­
klassen ska stimulera elevers utveckling och
lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning
får betydelse för lärarrollen, säger Ingmarie.
Väljer man att tolka skrivningen i skollagen
som att förskoleklassen ska skapa förutsättningar
för att eleverna fortsätter att utvecklas och lär
sig innebär det att verksamheten utgår utifrån
elevernas perspektiv, erfarenheter och kunnande.
Om man istället tolkar skollagens skrivning som
att verksamheten ska vara en förberedelse och
anpassning inför skolstarten riskerar lärararrollen
att utvecklas till att man som lärare sneglar för
mycket på skolan och de förväntningar som lära­
ren uppfattar finns där. Det senare synsättet kan
vara en bidragande orsak till att förskoleklassen
ofta organiseras enskilt och separat och där läraren
inte ingår som en naturlig del i ett arbetslag.
Dessa något förenklade beskrivningar visar
att lärarrollen i förskoleklassen är komplex och
befinner sig i ett korsdrag mellan förskola och
skola. Ingmaries forskning åskådliggör att det är
av betydelse att synliggöra de egna föreställning­
arna för att också kunna möta och förstå andras.
Vilka tankar och idéer har jag om förskoleklassen?
Vilken är min bild av förskoleklassen?
– Att befinna sig i vad jag kallar ett korsdrag
innebär också att läraren ständigt behöver ställa
sig frågor och reflektera över hur det påverkar mig
som lärare och hur jag uppfattar mitt uppdrag,
säger Ingmarie.
Hon vidhåller att läraren i förskoleklassen inte
är och inte ska förväntas vara den förändrings­
agent som själv ska bära ansvaret för vad förskole­
klassen är eller kan vara. Lärare i förskoleklassen
behöver istället utmanas och få mandat och
möjligheter att utforma och utveckla verksam­
heten i förskoleklassen i enlighet med läroplanens
intentioner och i samarbete med övriga kollegor.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
31
6. Undervisningen i förskoleklassen
Det här avsnittet behandlar undervisningens inriktning. Därefter beskrivs pla­
nering, genomförande och uppföljning av undervisningen. I avsnittet ges också
exempel på hur undervisningen utformas i förskoleklassen utifrån läroplanens
övergripande mål.
Undervisningens inriktning
RektoRnS AnSvAR
rektorn har ett
särskilt ansvar för
att skolans arbets­
former utvecklas så
att ett aktivt elev­
inflytande gynnas.
(Lgr 11, s. 18)
Skollagen och läroplanen anger inriktningen för all utbildning. Läraren ska ta hän­
syn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.44
Förskoleklassen ska enligt skollagen stimulera elevers utveckling och lärande och
förbereda dem för fortsatt utbildning.45
Förskoleklassen utgör det första steget i genomförandet och uppfyllandet av
läroplanens mål. Undervisningen ska utgå från skolans värdegrund och uppdrag
så som den anges i läroplanens första del och från övergripande mål och riktlinjer
i läroplanens andra del. Läroplanen ska ligga till grund för lärarens val av arbets­
sätt och arbetsformer i förskoleklassen så att undervisningen gynnar både elevernas
kunskapsutveckling och ett aktivt elevinflytande.
Värdegrundsuppdraget i del ett ingår som en integrerad del av undervisnings­
praktiken och ska inte hanteras enbart som ett särskilt eller isolerat arbete. Att tänka
på är att skolans demokratiska uppdrag handlar både om att tillvarata elevernas
rättigheter och utveckla deras demokratiska kompetens. Demokratisk kompetens
är en pedagogisk fråga som är knuten till skolans uppdrag att främja alla barns och
elevers utveckling och lärande samt livslång lust att lära.46
De övergripande målen i läroplanens andra del inleds med avsnitt som handlar
om normer och värden samt kunskaper. Dessa mål utgör en grund för undervis­
ningens inriktning i förskoleklassen.
I läroplanens andra del 2.2 ”Kunskaper” finns sexton kunskapsmål som skolan
ska ansvara för att eleverna har utvecklat efter genomgången grundskola. Dessa
ligger till grund för kursplanerna som finns i den tredje delen i grundskolans
44. Lgr 11, s. 14.
45. 9 kap. 2 § skollagen (2010:800).
46. Regeringens proposition 2009/10:165.
32
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
läroplan. Kursplanerna inleds med motiven till varför ämnet finns i respektive
skolform. Därefter anges syftet och de långsiktiga målen för undervisningen i
ämnet. Kopplingen mellan kunskapsmålen och kursplanerna framgår bland annat
i ämnets syftesbeskrivning.
koPPLinG meLLan FÖrSkoLanS och GrUndSkoLanS L äroPLaner
Förskolans och grundskolans läroplaner länkar i varandra. Jämförelsen nedan visar
på samstämmigheten och progressionen mellan förskolans mål att sträva efter,
kunskapsmålen i grundskolans läroplan och syftesbeskrivningarna i kursplanerna.
Enligt förskolans läroplan ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar ett
nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp, sin förmåga att leka med ord, berätta,
uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra samt
utvecklar intresse för skriftspråk och förståelse för symboler och deras kommunika­
tiva funktioner. Enligt de övergripande kunskapsmålen i läroplanens andra del
(2.2) som även gäller för förskoleklassen ska skolan ansvara för att varje elev efter
genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt
och nyanserat sätt och kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt
formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. Enligt
syftesbeskrivningen i kursplanen för ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar
att utveckla sitt tal­ och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan
uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna
genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommu­
nicera och lära. Vidare ska undervisningen stimulera elevernas intresse för att läsa
och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunska­
per om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom
skilda medier.
Genom att utgå från elevernas erfarenheter, bland annat från förskolan, och
arbeta vidare med de övergripande kunskapsmålen i läroplanens andra del kan
förskoleklassen möjliggöra en kontinuitet och progression i elevernas utveckling
och lärande och vara en länk till skolan.
Planering av undervisningen
Lärarna i förskoleklassen har ansvaret att utforma sin undervisning i enlighet
med läroplanen. Förskoleklassens uppgift är att skapa förutsättningar för att alla
elever ska utvecklas så långt som möjligt enligt de nationella målen. Det är huvud­
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
33
RektoRnS AnSvAR
rektorn har ett sär­
skilt ansvar för att
undervisningen i
olika ämnesområ­
den samordnas så
att eleverna får möj­
lighet att uppfatta
större kunskaps­
områden som en
helhet.
(Lgr 11, s. 19)
RektoRnS AnSvAR
rektorn bör se till
att verksamheten
genomförs utifrån
den gjorda plane­
ringen.
(Allmänna råd
om systematiskt
kvalitetsarbete för
skolväsendet, s. 36)
mannens och rektorns ansvar att skapa förutsättningar så att lärarna kan arbeta
utifrån de mål och riktlinjer som anges i läroplanen.
Syftet med planeringen är att skapa en struktur för undervisningen. Med hjälp
av planeringen kan läraren också utvärdera både den egna undervisningen och
elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen för undervisningen. En viktig
del i undervisningen är att det finns en tydlighet kring hur enskilda moment och
aktiviteter bidrar till och gör det möjligt att uppfylla undervisningens syfte.
En välplanerad undervisning som utgår från läroplanen förutsätter att det finns
tid för att reflektera kring undervisningen. Vid planeringen behöver läraren utgå
från en analys av utvärderingar från tidigare undervisning och identifiera vad som
har fungerat väl och vad som kan behöva förändras eller utvecklas samt analysera
orsaker till detta. Läraren kan utifrån det avgöra hur undervisningen behöver
planeras så att den i så stor utsträckning som möjligt möter elevernas behov och
förutsättningar. Planeringen bör inte vara statisk utan läraren behöver ständigt
bedöma om undervisningen behöver anpassas så att den på bästa sätt möter varje
elevs behov och förutsättningar.
Lärare i förskoleklassen planerar och genomför sin verksamhet utifrån läroplanen
och utifrån varje individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Läraren
ansvarar också för att alla elever får ett reellt inflytande på både arbetssätt, arbetsfor­
mer och undervisningens innehåll. Det är väsentligt för lärare att redan på plane­
ringsstadiet fundera över vad, hur och varför eleven bör arbeta med en viss uppgift
och hur elevens perspektiv beaktas. Frågor som har betydelse är om uppgiften
främjar elevers utveckling och lärande i förhållande till de nationella målen samt om
lek och lärande integreras och i så fall hur. Planeringen i förskoleklassen kan ta sin
utgångspunkt i något som eleverna visar intresse för. Ett sätt att involvera eleverna i
planeringen är att de får delge vilka erfarenheter och föreställningar de har kring det
som undervisningen ska behandla, och utifrån detta bidra med idéer på innehåll,
arbetssätt och arbetsformer för det aktuella arbetsområdet. Utifrån läroplanens över­
gripande mål, konkretiserar läraren målen för den aktuella undervisningen.
Det finns studier som visar att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att
utveckla undervisningen är att lärare samarbetar vid planering, analys och utvärde­
ring av undervisningen.47 Kollegiala samtal, dialog och reflektion över den gemen­
samma praktiken kan vara nödvändigt för att möjliggöra förändringar och förbätt­
ringar av den pedagogiska verksamheten. Även i Skolverkets lägesbedömning 2013
konstateras det att gemensam planering av undervisningen utifrån styrdokumen­
47. J. Hattie, Visible learning : a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement, Oxon: Routledge, 2009.
34
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
ten ökar möjligheten till likvärdighet i genomförandet av undervisningen och att
kompetensutveckling tillsammans med kollegor i den egna lärmiljön är en viktig
del av skolans utvecklingsarbete.48
Genomförande av undervisningen
Läraren ansvarar för att undervisningen utgår från läroplanen samt för att eleverna
erbjuds en strukturerad och utvecklande undervisning under lärarens ledning.
Det förutsätter att läraren har en god överblick över de arbetsprocesser som sker i
undervisningen och kan avgöra hur gemensamma genomgångar, enskilda bearbet­
ningar av innehållet och samarbete mellan elever kan kombineras för att skapa så
goda förutsättningar som möjligt för elevernas kunskapsutveckling.
Det är viktigt att tidigt uppmärksamma tecken på om en elev kan vara i behov
av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller särskilt
stöd. Så är fallet när en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot de kun­
skapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella obligatoriska skolformen.
Elevens behov kan till exempel bli synliga inom ramen för undervisningen, genom
uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, eleven själv eller elevens vårdnadshavare.
Skolan behöver också uppmärksamma om det finns andra typer av svårigheter för
eleven i skolsituationen. Läs mer om detta i Skolverkets allmänna råd om arbete
med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.49 Där finns rekommen­
dationer om hur arbetet med dessa insatser kan ske.
Uppföljning av undervisningen
Enligt skollagen ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de
behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna
förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt de nationella
målen.50 Läraren i förskoleklassen utgår vid uppföljningen från de nationella målen
i läroplanens andra del.51 Detta innebär att läraren utvärderar hur väl den egna
48. Skolverkets lägesbedömning 2013.
49. Skolverket, Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Stockholm, 2014.
50. 3 kap. 3 § skollagen.
51. Lgr 11, s. 12–20.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
35
RektoRnS AnSvAR
rektorn har ett sär­
skilt ansvar för att
undervisningen och
elevhälsans verk­
samhet utformas
så att eleverna får
det särskilda stöd
och den hjälp de
behöver.
(Lgr 11, s. 18)
undervisningen tillgodoser elevernas behov och identifierar vilka anpassningar som
behöver göras under arbetet. Läraren behöver även följa upp undervisningen efter
avslutat arbetsområde som grund för kommande planeringar. Enligt läroplanen
ska även eleverna vara delaktiga i utvärderingen av undervisningen. Uppföljning av
verksamheten är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.52
DISkUSSIonSFRågoR
1. Vilka förutsättningar har vi för planering av verksamheten i förskoleklassen?
2. hur tar vi reda på var varje elev befinner sig i sin kunskapsutveckling och
använder det som grund för planeringen av undervisningen?
3. hur gör vi för att ta hänsyn till nya förutsättningar och behov i genomförandet
av undervisningen?
4. hur arbetar vi för att eleverna ska få reellt inflytande över arbetssätt, arbets­
former och undervisningens innehåll?
5. hur utformar vi undervisningen så att vi stärker elevernas tillit till den egna
förmågan?
6. hur återkopplar vi de bedömningar vi gjort på ett sätt som stimulerar eleverna
att få syn på och bli aktiva i sitt eget lärande?
7. hur följer vi upp undervisningen efter ett avslutat arbetsområde så att det ger
ett bra underlag att utgå ifrån för att utveckla undervisningen?
8. Vilka förutsättningar har vi för att samverka och utbyta kunskaper med skolan
och fritidshemmet?
52. Skolverket, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stock­
holm, 2012.
36
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
37
brUnnSänGSSkoLan, SÖdertäLje
Matematik, språk och estetik
Annika Persson är förskollärare och har lång
erfarenhet av undervisning i förskoleklass.
Det senaste läsåret har hon varit ansvarig
för ett ”science torg” på Brunnsängsskolan i
Södertälje för att skapa intresse för naturve­
tenskap, matematik och teknik från förskole­
klass till årskurs 2. Hon arbetar gärna äm­
nesövergripande och vardagsnära med sina
elever. För att fördjupa och vidga elevernas
lärande integrerar hon det naturvetenskapliga
fältet med språk och estetik.
elevers erfarenhet
Under ett helt läsår har Annika och elever i för­
skoleklass upp till årskurs 2 på Brunnsängsskolan
arbetat med vatten som ett ämnesövergripande
område. Det hela tog fart förra hösten när eleverna
kom tillbaka från sommarlovet med många upple­
velser av sommarbad i hav, sjöar eller simbassänger.
– Vi började med att känna, lukta, smaka och
upptäcka hur vatten egentligen ser ut, vi observe­
rade färger och genomskinlighet.
Eleverna fick sedan med hjälp av olika material
Ämnesord och vardagsord som används
i elevernas arbete:
flyta, sjunka, yta, botten, djup, grund, bärkraft, flyt­
kraft, genomskinlighet, transparens, hävert, frysa,
smälta, expansion, vågrörelse, frottage, schablon,
tryck, bäcken, vattenfall, utför, nedför, porla, brusa,
skumma, studsa, svänga, rusar, skvätter, svischar,
vattentorn, vattenledning och broar.
Annika Persson
gestalta olika fenomen som till exempel våg­
rörelser och vattnets väg mellan stenarna i en
bäck. Mycket språk involverades, både ämnesord
och vardagsord, som till exempel brusa, forsa,
flytkraft, volym, säger Annika.
Annika påtalar vikten av den ämnesspråkliga
utvecklingen för att kunskapsutveckling ska ske.
Estetiken är också en viktig del i denna utveckling
för att eleverna ska befästa och förstå olika feno­
men på ett djupare plan.
– Fokus på språkutveckling och att få erfara
ord genom olika uttryckssätt är särskilt viktigt i
vårt flerspråkiga område, förklarar Annika vidare.
Utgångspunkten för förskoleklassens arbete med
matematik är elevernas erfarenheter, intressen, kun­
skaper och de mål som finns uttryckta i läroplanen.
– Det kan också innebära att uppmärksamma
spontana händelser med matematiskt innehåll
och ge utrymme och möjlighet att tydliggöra och
fördjupa det.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
37
38
elevers intresse av omvärlden
Annika berättar att en fråga som uppkom under ar­
betet med vatten var ”Hur tar man sig över vatten?”.
Det ledde till många intres­
Att låta matematik
santa diskussioner och An­
och naturvetenskap
nika började tillsammans med
gestaltas i olika skapan­
eleverna jobba med broar.
deformer ger spännande
– Vår stad delas av Mä­
upptäckter och ett djupare
larens inlopp och kanalen
lärande. Det visar eleverna
så det finns många broar
att matematik kan ha andra
mellan olika delar av staden,
värden än enbart praktiska
till exempel en klaffbro, en
och funktionella.”
slussbro, motorvägsbroar,
järnvägsbroar och gångbroar, säger Annika.
Vid denna tidpunkt deltog lärarna i en fortbild­
ning då Brunnsängsskolan ingick i en satsning på
NO och teknik knuten till Tom Tits Experiment.
– Den nyvunna kunskapen kunde vi omsätta
direkt i arbetet med eleverna, säger Annika.
Genom att förskoleklassen besökte olika broar i
närområdet kunde eleverna upptäcka och studera
olika slags broar och deras konstruktion.
– Eleverna har fått se balk­, valv­ och bågbroar,
”
samt broar med klaffar och fackverk. På plats
ute, uppe på, bredvid och inte minst under olika
broar, tillsammans med elevernas eget brobyggan­
de med olika tekniker, får nya begrepp betydelse i
sitt sammanhang, berättar Annika.
I undersökningarna och experimenten kring
materials egenskaper blir hållfasthet, styrka, hård­
het och elasticitet nya och användbara begrepp.
Annika beskriver hur eleverna diskuterade sig
fram till olika lösningar:
– Duger ett A4­papper som bro? Hur? Vad
kan man göra med det för att det ska bli starkare?
Jo, vecka, rulla eller vrida det. När pappersarken
formades till en cylinder och kunde bära en trave
böcker, gjordes viktiga upptäckter om formers
betydelse för styrkan och hållbarheten. Att triang­
larna i ett fackverk är starka nog att bära upp både
broar, lyftkranar och Eiffeltornet var en impone­
rande upptäckt, säger Annika.
Undersökningarna av teknik och material har
utvecklats parallellt med egna konstruktioner. Till
en början har eleverna fått använda känt material
som till exempel trästavar.
Bågbro
Hängbro
gångbro
38
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
39
– Eleverna har blivit utmanade. De har till
exempel fått bygga en valvbro av räta trästavar.
Här får tidigare erfarenheter möta ny kunskap i
praktiskt undersökande och samtal.
Ett annat exempel är att konstruera en fack­
verksbro av tandpetare och ärtor så att den spän­
ner över ett tänkt vatten med brofästen på vardera
sidan och så att en liten båt kan gå under.
Upptäckterna eleverna har gjort prövas sedan i
egna, nya konstruktioner, där har de valt meto­
der och verktyg samt haft tillgång till ett varierat
material. Eleverna har oftast arbetat i par för att
kunna diskutera sig fram till olika lösningar.
– De har byggt, testat och utvärderat, och
eleverna har varit mycket nöjda med sina verk,
berättar Annika.
kunskaper om olika yrken
När arbetet med broar inleddes uppkom ett
antal frågor som till exempel: Hur kan en bro se
ut? Hur bygger man en bro? Vad behöver man
veta och kunna för att bygga den? Vem bestäm­
mer hur den ska se ut och vilken funktion den
Fackverksbro
ska ha? Detta ledde till att diskussionerna kom
in på olika yrken som behövs vid ett brobygge.
Som exempel kom vi fram till arkitekt, ingenjör,
byggnadsarbetare, snickare och arbetsledare.
Eleverna mötte en mängd nya ord och begrepp
som ritning, konstruktion, teknik och så vidare.
Matematik och estetik
När vintern kom övergick vattentemat till snö och
is. Då fick Brunnsängsskolans förskoleklasser jobba
med kristaller och geometri. Det blev experiment
kring hur vatten antar olika form; flytande, gas och
fast form som is.
– Eleverna fick undersöka olika lösningar med
vatten, säger Annika.
Bland annat gjorde de en kristallkrona genom
att hänga snören i en saltlösning som blev till
saltkristaller när vattnet dunstat. Med lupp kunde
eleverna göra intressanta iakttagelser. Eleverna fick
sedan göra jämförelser med andra kristaller som
till exempel bergskristall.
När snön föll fick eleverna gå ut och försöka få
syn på de pyttesmå iskristallerna i snöflingorna.
kristallkrona gjord av saltkristaller
tredimensionella modeller
av de platonska kropparna.
Bäck sedd från en bro
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
39
40
Eleverna blev fascinerade av den fantastiska variatio­
nen i mönster, av regelbundenheten och symmetrin.
Kristallen är en regelbunden sexhörning med
sex uddar eller hörn, förklarar Annika vidare och
ett enkelt sätt att upptäcka och förstå den symme­
triska upprepningen är att vika och klippa så att
det blir till ett sexkantigt papper. Utmaningen är
att komma underfund med hur vikningarna ska
göras för att få det symmetriska mönstret när man
viker upp papperet. Beroende på hur man vikt
upprepar sig mönstret tre eller sex gånger. Det ger
upphov till en mängd reflektioner.
Annika tar upp vikten av att få jobba med bra
material och att få skapa själv. Med enkla redskap
som en egentillverkad passare i kartong kan elev­
erna göra cirklar och upptäcka sambandet mellan
cirkeln och sexhörningen.
Med olika laborativa material undersöker sedan
eleverna sexhörningens egenskaper, vilka former
den kan delas upp i och hur den kan byggas ut
och användas för nya konstruktioner. Eleverna
skapar kompositioner som kan varieras i det
oändliga. Med speglar kan de undersöka vinklar
och symmetrier. Lärarna erbjuder ett rikt material
som gör det möjligt att återge hur ljuset reflekteras
i snöns kristaller och bryts i regnbågens alla färger.
Annika säger avslutningsvis att kommuni­
kationen mellan elever och lärare har haft stor
betydelse för upptäckarglädjen, skapandet och
utvecklingen av arbetet.
exempel på kunskapsmål (2.2) som används
• kananvändadetsvenskaspråketitalochskriftpå
ett rikt och nyanserat sätt,
• kananvändasigavmatematiskttänkandeför
vidare studier och i vardagslivet,
• kananvändakunskaperfråndenaturvetenskap­
liga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanis­
tiska och estetiska kunskapsområdena för vidare
studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• kanlösaproblemochomsättaidéerihandlingpå
ett kreativt sätt,
• kanlära,utforskaocharbetabådesjälvständigt
och tillsammans med andra och känna tillit till sin
egen förmåga,
Ämnesord och vardagsord som används
i elevernas arbete:
kristall, glittrande, saltkristall, iskristall, sexkantig,
hexagon, cirkel, radie, trianglar, symmetri, spegelvänd,
kaleidoskop, liksidig, diagonal, upprepa, mönster, deko­
rera, remsor, ritning och modell.
40
• kananvändasigavettkritiskttänkandeoch
självständigt formulera ståndpunkter grundade på
kunskaper och etiska överväganden,
• kananvändaochtadelavmångaolikauttrycksfor­
mer /…/.
• kangöravälunderbyggdavalavfortsattutbildning
och yrkesinriktning.
(Lgr 11, s. 13–14)
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
7. Modersmål i förskoleklassen
I förskoleklassen, liksom i all annan utbildning, finns det elever som har ett annat
modersmål än svenska. Det kan vara språk från olika delar av världen, inklusive
Sveriges fem nationella minoritetsspråk; finska, samiska, meänkieli, romani chib
och jiddisch. Svenskt teckenspråk jämställs med de nationella minoritetsspråken.
Enligt skollagen ska förskoleklassen medverka till att de elever som har ett annat
modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt
modersmål.53
Det finns forskning som visar att barn som utvecklar en tvåspråkighet, med en hög
färdighet i båda språken, utvecklar en språklig medvetenhet, vilket i sin tur bidrar
till en utveckling av läsfärdighet.54 Hur ett sådant arbete ska bedrivas behöver
variera eftersom förhållandena i förskoleklasserna ser mycket olika ut. Det finns
förskoleklasser där det är en stor andel av eleverna som har ett annat modersmål
än svenska medan det i andra förskoleklasser endast är några få elever. Det kan
också finnas stora variationer i hur många olika modersmål som förekommer i en
förskoleklass och hur väl eleverna behärskar modersmålet respektive det svenska
språket. Precis som i utbildningen i övrigt behöver läraren därför anpassa under­
visningen utifrån elevernas olika förutsättningar och behov.
I Skolverkets allmänna råd för förskolan står det att arbetslaget på olika sätt kan
uppmuntra och skapa möjligheter för barn med annat modersmål än svenska att
använda både svenska och sitt eller sina modersmål i förskolans dagliga aktiviteter.
Det allmänna rådet vänder sig till verksamma i förskolan men kan även användas
som utgångspunkt i förskoleklassen då reglerna i denna del är desamma i skollagen
för förskolan och förskoleklassen. I materialet står det bland annat att det är viktigt
att de vuxna i barnets omgivning på olika sätt uppmuntrar, stödjer och skapar
möjligheter för barn med ett annat modersmål än svenska att använda både sitt
modersmål och det svenska språket. Ett språkligt lärande blir bäst genom att språ­
ket används i meningsfulla sammanhang i vardagen. Vidare konstateras att viktiga
aspekter i arbetet med flerspråkighet är personalens förhållningssätt och kunskaper
om hur man medverkar till att barn med flera språk får möjlighet att utveckla alla
53. 8 kap. 10 § och 9 kap. 10 § skollagen.
54. G. Håkansson, Tvåspråkighet hos barn i Sverige, Lund: Studentlitteratur AB, 2003.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
41
sina språk. Ett förhållningssätt som kännetecknas av nyfikenhet, öppenhet och en
vilja att ta reda på mer om barnets språk påverkar barnets möjligheter att utveckla
sina språk. I arbete med barn som har ett annat modersmål än svenska krävs en
medvetenhet om barnets språkliga bakgrund.55
Att både det svenska språket och en elevs modersmål ingår som en del i de
dagliga aktiviteterna innebär att arbetssätt, den pedagogiska miljön och material i
förskoleklassen kan behöva anpassas i förhållande till det eller de modersmål som
eleverna har. Det kan till exempel handla om att läraren i det dagliga arbetet upp­
märksammar ord och begrepp på såväl svenska som elevernas modersmål och om
att se till att alla elever ges talutrymme och blir lyssnade på. Utifrån en kunskap
om de enskilda elevernas bakgrund, uppfattningar och intressen kan läraren se till
att varje tillfälle till interaktion och samtal tas tillvara samt uppmuntra och stödja
eleverna att använda sina språk. Vid olika former av aktiviter, till exempel musik­
stunder, samlingar och genomförandet av olika uppgifter, kan läraren visa intresse
för att få veta mer om elevens språk och kultur och använda denna kunskap som
en naturlig del i undervisningen. När det gäller material kan det bland annat
handla om att det finns tillgång till olika slags lärresurser på elevens modersmål,
både analogt och digitalt. Här kan tillgången till skolbibliotek vara en värdefull
resurs där eleverna tidigt introduceras i att nyttja bibliotekets möjligheter till läs­
ning. Dessa lärresurser utgör en god grund för reflektion och samtal. Genom att
samverka med elevens föräldrar kan läraren få fördjupad information om elevens
språk och ta del av föräldrarnas syn på det egna barnets språkutveckling. Denna
information kan läraren ha stor nytta av i det fortsatta arbetet med att planera och
genomföra undervisning på ett sätt som gör att eleverna ges goda möjligheter att
utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål.
Den som vill fördjupa sig inom detta område kan läsa Skolverkets stödmaterial
Flera språk i förskolan – teori och praktik.56 Materialet handlar visserligen om för­
skolan men eftersom skollagens regler i denna del är desamma för förskolan som
för förskoleklassen kan det med fördel användas även av lärare i förskoleklasser.
Stödmaterialet relaterar till aktuell forskning och syftar till att ge ökad kunskap,
inspiration och vägledning i arbetet med flerspråkighet.
55. Skolverket, Skolverkets allmänna råd med kommentarer för förskolan, Stockholm, 2013; 9 kap. 10 § skollagen
(2010:800).
56. Skolverket, Flera språk i förskolan – teori och praktik, Stockholm, 2013.
42
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
DISkUSSIonSFRågoR
1. hur arbetar vi för att elever som har ett annat modersmål än svenska ska få
möjlighet att utveckla det svenska språket?
2. hur arbetar vi för att elever som har ett annat modersmål än svenska ska få
möjlighet att utveckla sitt modersmål? hur samverkar vi med föräldrar för att
stödja elevernas utveckling av sitt modersmål?
3. hur organiserar, genomför och förändrar vi undervisningen utifrån elevernas
bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper så att undervisningen
fungerar väl för alla elever?
4. hur använder vi skolbiblioteket för att främja språkutveckling och stimulera till
läsning för elever med annat modersmål än svenska?
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
43
44
Cecilia, lärare på Sätraskolan,
läser högt tillsammans med
elever.
SätraSkoLan, Sk ärhoLmen
Språka, läsa och skriva Högläsning, ett sätt att främja läs­ och
skrivutvecklingen, engagerar eleverna på
Sätraskolan och ger dem verktyg till en
bättre läsförståelse.
Cecilia Westblad, lärare på Sätraskolan i Skärhol­
men, har tillsammans med sitt arbetslag, förskole­
klass och årskurs 1–3, tillägnat sig kunskaper i
hur man via högläsning undervisar i läsförståelse­
strategier. Det började med att specialläraren gick
en kurs och blev så inspirerad att hon startade en
studiecirkel för alla i arbetslaget. Det har lett till
44
att alla i arbetslaget nu arbetar med högläsning
som en läsförstålsestrategi.
Läsförståelsestrategier redan i förskoleklass
Redan i förskoleklass är det viktigt att utveckla
elevernas språkliga medvetenhet. Det innefattar
mer än läsning och att kunna avkoda. Eleverna
måste också förstå det de läser.
– Högläsning är en fantastisk väg in i läsför­
ståelsen, berättar Cecilia. Via högläsningen kan
eleverna utveckla sitt ordförråd och sexåringarna
kan börja bekanta sig med olika läsförståelsestra­
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
45
tegier. Det gör eleverna till aktiva och medvetna
läsare.
nöjde sig med att inte förstå, som läste med bra
flyt utan att reflektera över innehållet.
vad är läsförståelsestrategier?
För att kunna uppnå en bra läsförståelse behöver
eleverna etablera lässtrategier. Det kan till exem­
pel vara att kunna ställa frågor till texten, reda
ut oklarheter, förutspå vad som ska hända och
kunna koppla ihop textens innehåll med egna
erfarenheter eller med texter man läst tidigare.
Dessa strategier, som en bra läsare använder sig
av automatiskt, lyfter vi fram och lär eleverna att
använda, säger Cecilia. Vi ger eleverna verktyg så
att de kan hantera de texter de möter, först vid
högläsning och sedan i texter som de läser själva.
Men det som jag tycker är den största vinsten är
att eleverna vill förstå vad de själva läser och att
de inte längre nöjer sig med att bara avkoda. Förr
mötte jag ganska ofta elever i årskurs 2 och 3 som
Hur man kan arbeta med läsförståelse­
strategier?
Under högläsningen arbetar Cecilias klass hela ti­
den med olika läsförståelsestrategier. Tillsammans
reder de ut oklarheter
Språk, lärande och iden­
och förklarar ord och
titetsutveckling är nära
begrepp för varandra.
förknippade. Genom rika möjlighe­
– Vi uppmanar
ter att samtala, läsa och skriva ska
eleverna att göra
varje elev få utveckla sina möjlig­
kopplingar mellan
heter att kommunicera och därmed
egna erfarenheter,
få tilltro till sin språkliga förmåga”.
annat vi läst och den
(Lgr 11, s. 9) text vi läser just nu. Vi läser ofta texter med målande språk som lätt skapar inre bilder hos den som lyssnar och ber sen eleverna att måla sin bild av det vi läst om.
eleverna får förutspå vad som kommer
att hända och berättar om det i grupp.
”
elever jämför två texter och visar med hjälp
av ringarna på likheter och skillnader.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
45
46
När en ny bok introduceras får eleverna först
enskilt och sedan i par fundera över vad de tror
att boken kommer att handla om. De får titta
på framsidan, lyssna på titeln och eventuellt
baksidestexten. Sen diskuterar vi tillsammans
i storgrupp och alla får berätta vad de tror att
boken kan handla om och om de har läst eller
upplevt något liknande tidigare. När vi sedan bör­
jar läsa boken har alla elever skapat egna föreställ­
ningar om vad de tror ska hända.
– Vi använder också strategin att förutspå när vi
kommer till något spännande avsnitt i texten för att
eleverna ska få använda sin egen fantasi och kreati­
vitet, säger Cecilia. Eleverna delas in två och två för
att tillsammans diskutera vad de tror ska hända.
Spådomarna arbetar eleverna sedan vidare med
på olika sätt. Eleverna kan till exempel få tala in
dem på lärplattan, dramatisera dem med hjälp av
animeringsappar, göra egna filmer, skriva gemen­
samma texter på lärplattan eller helt enkelt rita
vad de tror ska hända. Sen läser vi vidare i texten
för att ta reda på vad som verkligen hände.
I arbetet med elever som ännu inte läser och
skriver är lärplattan ett fantastiskt verktyg. Med
hjälp av den kan sexåringarna träna på att åter­
berätta och sammanfatta. När vi läst en saga kan
eleverna två och två hjälpas åt att återberätta och
sammanfatta sagan och att tala in den på lärplat­
tan. De tränar då på att samarbeta och att lyssna
på varandra och de lär sig hur en berättelse är
uppbyggd och vikten av att hålla en röd tråd i sitt
berättande.
elever i behov av särskilt stöd och elever
med annat modersmål än svenska
Elever med annat modersmål och elever i behov
av särskilt stöd får hela tiden nya ord och begrepp
genom att lyssna på högläsningen och delta i
samtal om texten. Eleverna får även verktyg för
hur de ska göra om de till exempel möter svåra
ord när de börjar läsa själva. När eleverna under­
visas i och får öva sig på att använda olika läsför­
ståelsestrategier får de dessa redskap att ta till när
det är dags att läsa själva. De får också en bättre
förståelse för hur en berättelse är uppbyggd och
det har de nytta av när de ska skriva egna texter.
Detta sätt att arbeta gynnar alla elever.
– När vi som pedagoger visar modeller för hur
problem och uppgifter kan lösas får eleverna verk­
tyg att ta hjälp av när de ska arbeta självständigt.
exempel på kunskapsmål (2.2) som används
Dramatisering av berättelse med
hjälp av fingerdockor och lärplatta.
• kananvändadetsvenskaspråketitalochskriftpå
ett rikt och nyanserat sätt,
• kansamspelaimötenmedandramänniskoruti­
från kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor,
kultur, språk, religion och historia,
• kananvändaochtadelavmångaolikauttrycksfor­
mer /.../,
• kananvändamoderntekniksomettverktyg/.../.
46
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
8. Övergångar och samverkan
Barn kan vara med om två övergångar mellan tre olika skolformer (förskola,
förskoleklass och en obligatorisk skolform) under drygt ett års tid. Skolformerna
kan vara organiserade på olika sätt och de olika verksamheterna är ofta placerade
på olika platser. Detta ställer särskilda krav på både barnen och lärarna i de olika
skolformerna.57
Övergångar mellan olika skolformer
I läroplanen finns riktlinjer för hur övergångar och samverkan ska ske för att berika
varje elevs mångsidiga utveckling och lärande samt stödja elevernas utveckling och
lärande i ett långsiktigt perspektiv. Enligt läroplanen ska läraren utveckla ett samar­
bete mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter
med personalen i förskolan och i berörda skolformer samt i samarbetet särskilt
uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd.
Frågan om barns övergångar och samverkan mellan olika skolformer har varit en
återkommande fråga både i Sverige och internationellt under ett antal år. Inter­
nationell forskning visar att barns och elevers övergångar mellan olika skolformer
inte bara påverkar inträdet i skolan, utan kan också påverka studieresultaten högre
upp i åldrarna. Detta understryker vikten av att tillsammans i arbetslagen resonera
om hur övergångar mellan skolformerna kan organiseras och genomföras för att
underlätta för eleverna.58
Lärarna i de olika skolformerna behöver ta ett gemensamt ansvar för över­
gångarna. De behöver förklara hur, när, var och varför olika övergångsaktiviteter
genomförs. Ett gemensamt ansvarstagande ger också möjlighet till samtal om
elever och verksamheter i samband med övergångarna. En utmaning för förskole­
57. H. Ackesjö, Från förväntningar till motstånd och anpassning. Fyra barns övergångar till och från förskoleklass.
Nordic Early Childhood Education Research Journal, 6(15), 2013b, 1­23.
58. H. Ackesjö, Barns övergångar till och från förskoleklass. Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter. Diss.
Kalmar: Linnæus University Press, 2014.; Se också: Skolverket, Förskoleklass – 6-åringars skolform? Integration
förskoleklass-grundskola-fritidshem, delrapport nr 2, Stockholm, 2000; Skolverket, Att bygga en ny skolform för
6-åringarna. Om integrationen förskoleklass, grundskola och fritidshem, rapport nr 201, Stockholm, 2001;
Myndigheten för Skolutveckling, Förskoleklassen – i en klass för sig, Stockholm: Liber, 2006.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
47
RektoRnS AnSvAR
rektorn har ett sär­
skilt ansvar för att
samarbetsformer
utvecklas mellan
förskoleklassen,
skolan och fritids­
hemmet för att
stödja varje elevs
mångsidiga utveck­
ling och lärande.
(Lgr 11, s. 19)
klassen är att få en progression i lärandet såväl på den enskilda elevens nivå som på
gruppnivå. Genom att lärare från olika skolformer får möjlighet att förmedla och
diskutera vilka erfarenheter eleverna har från den tidigare skolformen ökar förut­
sättningarna för lärare i kommande skolform att vidareutveckla och fördjupa dessa
kunskaper och erfarenheter.59
En förutsättning för att detta ska bli möjligt är att det finns utarbetade sam­
verkansformer mellan förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och skolan.
Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och
fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande.60
SamVerkan och Samarbete
RektoRnS AnSvAR
rektorn har ett sär­
skilt ansvar för att
samverkan kommer
till stånd med för­
skolan för att skapa
förutsättningar för
en samsyn och
ett förtroendefullt
samarbete.
(Lgr 11, s. 19)
Det framgår av läroplanen att samarbete mellan förskoleklassen, skolan och fri­
tidshemmet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för de olika
verksamheterna. Ansvaret för detta arbete ligger på såväl lärare som rektorn.
Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för
att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas
utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå
ett förtroendefullt samarbete med förskolan. Även av förskolans läroplan framgår att
förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen,
skolan och fritidshemmet. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild upp­
märksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd.61
Det finns dock studier som visar att det kan vara svårt att få till en bra samver­
kan mellan förskoleklassen och skolan på grund av att de olika lärarkategorierna
inte tilldelas tid för utbyte av erfarenheter, pedagogiska diskussioner, planering,
reflektion, uppföljning och utvärdering.62
Skolinspektionens regelbundna tillsyn visar att samverkan mellan lärare i
förskoleklassen och grundskolan behöver förbättras. Exempelvis framkommer det
att former och rutiner för överlämningssamtal mellan lärarna i förskoleklass och
grundskolan kan saknas.
59. H. Ackesjö, Children Crossing Borders. School visits as initial incorporation rites in transition to preschool
class. International Journal of Early Childhood, 45 (3), 2013a 387–410.
60. Lgr 11, s.10.
61. Skolverket, Läroplan för förskolan Lpfö 98, Stockholm, reviderad 2010, avsnitt 2.5, s. 13; Lgr 11, s. 16.
62. H. Ackesjö, 2010.
48
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
Det är särskilt två faktorer som har effekt på barns framtida lärande, visar en
genomförd studie i Finland. Det är dels när lärare samarbetar över läroplans­
gränserna med gemensamma läroplansfrågor och dels när information om barns
förmågor förs över till mottagande skolform i syfte att ge lärarna ett försprång i att
anpassa undervisningen till eleverna.63
Genom ökad samverkan mellan förskoleklass och skola kan förskolepedagogiken
färga av sig i skolans kultur och lärares olika kompetenser kan tillvaratas på ett sätt
som gynnar elevers utveckling och lärande. Förutsättningar för ett samarbete är att
det finns en stödjande arbetsledning och att det finns gemensam tid för lärare i de
olika verksamheterna att mötas.
DISkUSSIonSFRågoR
1. hur samarbetar vi med personalen i förskolan, skolan och fritidshemmet för
att stödja elevers utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv?
2. hur kan vi utveckla former för samverkan mellan förskola och förskoleklass
för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande?
63. A. Ahtola, G. Silinskas, P­L. Poikonen, M. Kontoniemi, P. Niemi & Nurmi, J­E., Transition to formal schoo­
ling: Do transition practices matter for academic performance? Early Childhood Research Quaterly, 26, 2011,
295–302.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
49
50
heLena ackeSjÖ
Övergångar till och
från förskoleklassen
året i förskoleklassen kan spela en viktig
roll för elevernas fortsatta skolgång. Utma­
ningen för lärarna i förskoleklassen är att
både knyta an till barnens tidigare erfaren­
heter från förskolan och samtidigt förbereda
dem för fortsatt skolgång.
Helena Ackesjö, forskare och lärare vid Linnéuni­
versitetet, har i sin doktorsavhandling försökt att
få en djupare förståelse för övergångarna mellan
förskola, förskoleklass och årskurs 1 sett ur bar­
nens perspektiv. I avhandlingen diskuteras de olika
former för kontinuitet som barnen ger uttryck för.
– Resultaten i studien visar att övergångar mel­
lan skolformer inte endast handlar om att bar­
nen ska träda över institutionella gränser mellan
skolformer, utan även relationella gränser mellan
olika gemenskaper, säger Helena. Barns vardag i
förskola och skola är övergångsrik, vilket ställer
krav på barns flexibilitet.
Barnen verkar inte oroa sig så mycket över att
flytta från förskolans gård till en stor skolgård.
Det kan istället upplevas spännande och inspire­
rande då gränsen mellan förskola och förskole­
klass kan göras synlig. Däremot kan de återkom­
mande splittringarna i relationerna till andra barn
bekymra dem, något som också kan påverka deras
lärande. Övergångarna mellan skolformerna blir
processer av både anpassning och separation vilket
ställer krav på barnen.
I studien ser Helena också att elever i årskurs 1
50
ger uttryck för att de får göra om vissa undervis­
ningsmoment som de redan gjort både i förskolan
och i förskoleklassen. Lärare i alla skolformer har
en utmaning i att befästa och vidareutveckla alla
elevers kompetenser och förmågor.
– Men lärare i förskoleklass har en särskild ut­
maning då eleverna kommer från en mängd olika
förskolor som alla arbetar med olika metoder och
innehåll, understryker Helena.
”
En slutsats jag kan dra är att det krävs att
lärarna i förskola, förskoleklass, i fritids­
hem och skola samarbetar för att skapa
progression i undervisningens innehåll i de
olika skolformerna. ”
Helena säger avslutningsvis att:
– Den pedagogiska poängen med förskoleklas­
sen är att den utgör en plats där barnen, utan yttre
krav på prestationer, får tid att förbereda sig på
möten med olikheter, kontraster och variationer
i undervisningsinnehåll och gemenskaper. Hur
förskoleklassåret, och övergångarna till och från
förskoleklassen, hanteras skulle därmed kunna få
effekter på barnens fortsatta skolgång.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
51
UPPSaLa kommUn
nätverk och samarbete för kontinuitet,
utveckling och lärande
I Uppsala kommun finns ett kommunöver­
gripande nätverk för kommunens förskole­
klasser. nätverket är ett resultat av den
utbildning kommunen satsade på för förskole­
klassen i samband med implementeringen
av den nya läroplanen 2011. Satsningen var
mycket uppskattad och lärarna önskade få
fortsätta att träffas regelbundet i nätverks­
form.
Det kommunövergripande nätverket omfattar
femtio skolor som träffas regelbundet en gång per
termin. Det bidrar till att lärarna får både kom­
petensutveckling och tid för erfarenhetsutbyte.
Nätverket är i sin tur uppdelat i sex områdesnät­
verk som träffas två gånger per termin och leds av
nätverksledare. Två kommunala samordnare har
det övergripande ansvaret.
– Vår uppgift är att ansvara för träffarna i det
kommunövergripande nätverket och att stödja
nätverksledarna i de olika områdena med plane­
ring och innehåll till områdesträffarna, säger Lena
Jansson, rektor på Valsätraskolan och en av kom­
munens två samordnare.
I samband med utbildningen för förskole­
klasserna upptäcktes många olikheter mellan
skolorna i kommunen. Detta följdes upp med
en enkätundersökning om förskoleklassen riktad
till lärarna. Bland annat ställdes frågan om hur
samarbetet med förskolan och grundskolan ser
ut. Av svaren framgick att samarbetet oftast var
rent organisatoriskt och
att samarbete rörande
arbetssätt, arbetsformer
och innehåll sällan
förekom. Resultatet av
enkätundersökningen
ledde till att verksam­
heterna såg över hur de
bättre kunde organisera
tid för samarbete kring
det pedagogiska innehållet.
FLogStASkoLAn
– samsyn och kontinuitet
Flogstaskolan är en av skolorna i Uppsala kom­
mun som har utvecklat samarbetet mellan förskola,
förskoleklass, fritidshem och skola. Malin Sandlund,
rektor för förskoleklass och årskurs 1–3, tycker att det
är viktigt att lärarna i de olika skolformerna sam­
arbetar för att kunna bygga vidare på det eleverna
har med sig när de kommer från en skolform och går
vidare till nästa.
– Kontinuitet är viktigt för elevers utveckling
och lärande och det skapar vi tillsammans ge­
nom att samarbeta och arbeta för en gemensam
syn på kunskap och lärande. Det är grunden för
hur vi organiserar verksamheten, säger Malin.
Vi tycker att det är viktigt att de erfarenheter
och kunskaper som eleverna har med sig från
förskolan tas till vara när eleverna börjar i för­
skoleklassen och likaså att eleverna får fortsätta
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
51
52
att utvecklas när de slutar förskoleklassen och
börjar årskurs 1. Det är mitt ansvar som rektor
att planera och organisera möten där lärare från
förskolan och förskoleklassen kan mötas. Det­
samma gäller för lärarna i förskoleklassen och
årskurs 1 till 3.
nätverk förskola och förskoleklass
För att få en kontinuitet och gemensam syn på
kunskap och lärande så ingår lärarna i förskole­
klasserna tillsammans med rektorn och närområ­
dets förskolor och förskolechefer i ett nätverk där
de träffas ett antal gånger per läsår.
– I nätverket har vi möjlighet att föra peda­
gogiska diskussioner och jämföra förskolans och
skolans mål och arbetssätt, säger Malin. Vi får ta
del av hur förskolorna arbetar, hur vi bäst kan ta
emot nya elever och
vilka förväntningar de
och föräldrarna har.
Innan eleverna börjar
hos oss har vi också
överlämnandesamtal
med förskolans förskol­
lärare.
gemensamt arbets­
lag förskoleklass och
årskurs 1–3
På Flogstaskolan ingår lärarna i förskoleklassen
tillsammans med personal från fritidshemmet i
samma arbetslag som lärarna i årskurs 1–3.
– Syftet med denna organisation är att lärarna
ska få möjlighet att samarbeta kring eleverna och
På bild från vänster: Linus Sundbom, assistent. Johannice grahn Carlsson,
förstelärare förskoleklass­grundskola. Malin Sandlund, rektor. Christer Wide­
gren, barnskötare förskoleklass. karin Jaresved Andersson, specialpedagog.
52
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
53
byta erfarenheter om val av arbetssätt och arbets­
former för att på så sätt kunna skapa en progres­
sion i undervisningen, säger Malin.
Malin nämner också vikten med att ha gemen­
sam fortbildning för att skapa samsyn. I Flogsta­
skolan har lärarna under två läsår fått stöd av en
forskare med att utveckla och utvärdera läs­ och
skrivundervisningen. Satsningen har resulterat
i att lärarna nu har en gemensam syn på språk­
läs­ och skrivutveckling och på så sätt kan den
kunskap som eleverna har med sig från förskole­
klassen på ett naturligt sätt utvecklas vidare i sko­
lan. Detta har lett till att pedagogiska samtal och
erfarenhetsutbyte är vardagliga inslag för lärarna.
– I och med att lärare etablerat en gemensam
förståelse och syn på språk­ läs­ och skrivutveck­
ling blir det också lättare för specialpedagogen att
komma in och förstärka undervisningen, säger
Malin. Specialpedagogen blir navet i arbetet och
följer eleverna från förskoleklassen och vidare in
i skolan, och fungerar också som handledare för
lärarna, avslutar Malin.
”
Eleverna uppmuntras att skriva på
sitt eget sätt från första dagen i
förskoleklassen. Det är lustfyllt och
miljön inspirerar till skriftspråkliga
aktiviteter. Grundinställningen är att
alla kan skriva och det gör att alla
elever får känna att de duger och
att de lyckas. Detta synsätt går som
en röd tråd från förskoleklass och
till årskurs tre – allt för att skapa en
kontinuitet för eleverna.
(karin Jaresved Andersson,
specialpedagog på Flogstaskolan)
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
53
9. Att följa upp elevernas utveckling
och lärande
Det ingår som en central del i lärarens arbete att följa upp varje elevs utveck­
ling och lärande i förhållande till målen för verksamheten och detta gäller även i
förskoleklassen. Graden av måluppfyllelse avgörs genom en bedömning av hur väl
förskoleklassen arbetar i riktning mot de övergripande målen i läroplanen. Däre­
mot finns det inga specifika kunskapskrav för förskoleklassen.
Genom att följa upp elevernas utveckling och lärande i relation till nationella
mål för verksamheten får läraren möjlighet att bedöma om verksamheten är utfor­
mad på ett sådant sätt att den utgår från de enskilda elevernas olika förutsättningar
och behov, deras bakgrund, erfarenheter, språk och intressen. Genom uppfölj­
ning får läraren underlag för det fortsatta arbetet med att planera och genomföra
verksamheten så att eleverna får det stöd och den stimulans som de behöver för sin
fortsatta utveckling och sitt lärande.
RektoRnS AnSvAR
rektorn har ett
särskilt ansvar för
att formerna för
samarbete mellan
skolan och hemmen
utvecklas och att
föräldrarna får infor­
mation om skolans
mål och sätt att
arbeta och om olika
valalternativ.
(Lgr 11, s. 19)
Samverkan och samarbete mellan förskoleklassen
och hemmet
I förskoleklassens uppdrag ingår att läraren ska samverka med och fortlöpande
informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling.64
Informationen kan förmedlas på olika sätt, till exempel genom veckobrev och vid
möten och samtal mellan läraren och föräldrar, samt genom utvecklingssamtal.
Vilka kraven är på samarbete, samverkan och information framgår både i skollagen
och läroplanen.65
UtVeckLinGSSamtaL
I förskoleklassen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare minst en gång per
läsår ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande.66 När kravet på
64. Lgr 11, s. 16.
65. 3 kap. 4§ skollagen; 9 kap. 11 § skollagen; Lgr 11, avsnitt 2.4, s. 16. och 2.8, s. 18.
66. 9 kap. 11 § skollagen.
54
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
utvecklingssamtal infördes var syftet bland annat att samtalet skulle bidra till en
stärkt samverkan mellan skolan och hemmen.
Genom att utvecklingssamtalet ska handla om elevens utveckling och lärande
kan det sägas ha både en tillbakablickande och en framåtsyftande funktion. Den
tillbakablickande delen handlar om att belysa elevens utveckling och lärande fram
till tidpunkten för utvecklingssamtalet, medan den framåtsyftande delen handlar
om hur verksamheten kan utformas fortsättningsvis för att stödja och stimulera
elevens fortsattta utveckling och lärande.
Utvecklingssamtalet bör präglas av respekt och förtroende mellan parterna
och kännetecknas av att läraren visar tilltro till och har positiva förväntningar på
elevens möjligheter att utvecklas.67
Under utvecklingssamtalet kan eleven berätta om sin syn på hur det fungerar i
förskoleklassen, om sina intressen och behov och vad han eller hon vill göra och
lära sig. Eleven kan också behöva tala om hur eleven upplever olika situationer
eller förhållanden. Elevens vårdnadshavare kan utifrån sin kunskap och känne­
dom om det egna barnet ge sin syn på barnets utveckling och situation i skolan.
Vårdnadshavare kan också ha behov av att ta upp olika funderingar, till exempel
om hur arbetet bedrivs i förskoleklassen och vilket syfte utbildningen har. Läraren
kan under samtalet, förutom att informera om hur eleven utvecklas och lär sig nya
saker, berätta om hur arbetet i förskoleklassen bedrivs, vilka mål och riktlinjer som
gäller för förskoleklassen.
I slutet av utvecklingssamtalet kan läraren sammanfatta vad som har kommit
fram under samtalets gång. Det ger en möjlighet för alla närvarande att få en sam­
lad bild av vad som har sagts och eventuella oklarheter kan uppmärksammas.
DISkUSSIonSFRågoR
1. Vilken struktur har våra utvecklingssamtal idag, hur kan samtalen utvecklas
så att det tydligt inriktas mot elevens utveckling och lärande?
2. hur involverar vi eleven och elevens vårdnadshavare i utvecklingssamtalet så
att de får ge sin syn på hur det fungerar i förskoleklassen och berätta om elevens
intressen och behov och vad han eller hon vill göra och lära sig?
67. Skolverket, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella
utvecklingsplanen, Stockholm, 2013.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
55
56
VittraSkoLan, haLmStad
Pedagogisk relation och dokumentation
för ökad måluppfyllelse
– Jag har höga förväntningar på lärarna i
förskoleklassen, men jag ger dem också tid till
gemensam reflektion och möjligheter att kon­
tinuerligt arbeta med sitt inre kvalitetsarbete,
säger Carina Uvenfeldt, rektor för vittraskolan
i Halmstad.
Carina har ansvar för både förskola, förskoleklass
och grundskola. Hon berättar hur hon tillsam­
mans med lärarna aktivt arbetar med att förbättra
och utveckla verksamheten.
Pedagogisk relation och bra övergångar
När sexåringarna börjar i förskoleklass följer en
av förskollärarna från förskolan med till förskole­
klassen. Syftet är att skapa en kontinuitet och en
god pedagogisk relation till elever, föräldrar och
kollegor.
– Vi har jobbat mycket med att fokusera på
uppdraget och sätta eleverna i centrum, säger
Carina. Genom olika samarbetsgrupper både
inom respektive skolform och i så kallade tvär­
grupper har vi gemensamt haft möjlighet att
utveckla hela verksamheten.
Dokumentation
Dokumentationen är central för Vittraskolans
kvalitetsarbete och förskoleklassen har inspirerats
av förskolan där man tillsammans med barnen
dokumenterar lärandet i tal, skrift, bild och film.
56
– Det är A och O
att följa upp elever­
nas utveckling och
lärande. Det handlar
inte bara om att
visa vad vi gör utan
också hur och varför,
kopplat till läropla­
nen, säger Carina.
Dokumentationen är
ett lärandedokument
och en bra gemen­
sam utgångspunkt
som vi har med oss
i vårt interna kvalitetsarbete där vi gemensamt
reflekterar över vårt arbete. Den ligger också till
grund för våra utvecklingssamtal och dialog med
föräldrarna.
Utvecklingssamtal
Inför utvecklingssamtalen har lärare och elev till­
sammans gått igenom hur eleven vill att mötet ska
gå till och vad i dokumentationen i form av bilder
och filmer som de vill ta med. Samtalen leds av
eleven själv.
– Både elev och föräldrar involveras i samtalen
med utgångspunkt i elevens berättelse kopplat till
dokumentationen, säger Carina. Läroplansmålen
blir på det sättet mer levande och förståeliga för
föräldrarna.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
57
”
Samarbete med hemmet
– Vi tycker att det är viktigt att ha goda relationer
till föräldrarna och informerar dem kontinuerligt
om vad vi gör i förskoleklassen, säger Carina. I
veckobreven summerar vi inte bara veckan utan
knyter an våra aktiviteter och projekt till läroplanen.
Sociala medier använder vi oss också mycket av.
Under våren får föräldrarna ta del av vad för­
skoleklassen har arbetat med under läsåret.
– Inför detta tillfälle reflekterar eleverna tillsam­
mans med lärarna kring en tankekarta som visar
alla förväntningar eleverna hade då de började i
Lärare och elev förbereder
sig inför utvecklingssamtal
Det är A och O att följa upp elevernas
utveckling och lärande. Det handlar
inte bara om att visa vad vi gör utan också hur
och varför, kopplat till läroplanen.”
förskoleklassen, säger Carina. Gemensamt väljer
de också ut bilder som de vill ha med. Lärarna
sammanställer sedan allt material med kopplingar
till läroplanen för att visa föräldrarna hur arbetet i
förskoleklassen bedrivs.
”
Minst en gång varje läsår ska läraren, eleven
och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om elevens utveckling och lärande.”
(9 kap. 11 § skollagen)
Utvecklingssamtal som
eleven håller i
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
57
10. Systematiskt kvalitetsarbete
i praktiken
RektoRnS AnSvAR
Som pedagogisk
ledare och chef för
lärarna och övrig
personal i skolan
har rektorn det över­
gripande ansvaret
för att verksam­
heten som helhet
inriktas mot de
nationella målen.
rektorn ansvarar
för att skolans
resultat följs upp
och utvärderas i
förhållande till de
nationella målen
och kunskaps­
kraven.
(Lgr 11, s. 18)
På huvudmanna­, förskole­ och skolenhetsnivå ska det enligt skollagen bedrivas
ett systematiskt kvalitetsarbete. Det innebär att verksamheten systematiskt och
kontinuerligt ska följas upp, resultaten ska analyseras i förhållande till de nationella
målen och utifrån detta ska det genomföras ett arbete som syftar till att planera
och utveckla utbildningen.68
Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att nå en ökad måluppfyllelse i
förhållande till de nationella målen för utbildningen, men också att skapa delaktig­
het och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Ytterst
kan det systematiska kvalitetsarbetet sägas handla om att se till att alla barn och
elever erbjuds en likvärdig utbildning av god kvalitet.
Systematiskt kvalitetsarbete bedrivs cykliskt och innehåller flera delar. Det kan
illustreras så här:
var är vi?
Hur blev det?
vart ska vi?
Hur gör vi?
Det är många som har ett ansvar för att verksamheten i förskoleklassen håller en
god kvalitet. Huvudmannen har det övergripande ansvaret för att verksamheten
bedrivs i enlighet med styrdokumenten, att det finns förutsättningar för att arbeta
i riktning mot de nationella målen samt för hur resurserna fördelas. Som en del i
detta ansvar ingår att huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete.
Rektorn har ett motsvarande ansvar på skolenheten. Hur det systematiska kvali­
68. 4 kap. 3 och 4 §§ skollagen.
58
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
tetsarbetet bedrivs kan se olika ut men det handlar som regel om att involvera flera
nivåer; individnivå, gruppnivå (elevgruppen och arbetslaget) och organisationsnivå
(skolenheten).
I förskoleklassen gör läraren hela tiden olika former av observationer i det
dagliga arbetet och samtalar med elever, övrig personal och föräldrar. Läraren kan
på så sätt följa upp genomförandet av verksamheten och utifrån detta analysera om
den är utformad på ett sätt som svarar mot elevernas olika förutsättningar och be­
hov. Läraren får därigenom en återkoppling på hur verksamheten fungerar och vad
som eventuellt behöver förändras eller utvecklas framöver för att eleverna ska ges
förutsättningar att få det stöd och den stimulans som de behöver för att utvecklas
så långt som möjligt. Lärarnas uppföljningar och analyser behöver sedan diskuteras
och analyseras på en mer övergripande nivå. Som en del i detta kan diskussioner
föras i arbetslaget. Ett arbetslag kan vara organiserat på olika sätt; i en del arbetslag
ingår det personal som arbetar enbart i förskoleklassen medan det i andra kan ingå
personal från förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Oavsett hur ett
arbetslag är organiserat kan frågor om genomförda, liksom planerade, aktiviteter
behöva diskuteras. En central fråga att utgå ifrån är då: Hur förhåller sig aktivi­
teterna i relation till de nationella målen och vilka resultat nås? En kontinuerlig
avstämning och analys av genomförandet av verksamheten i förhållande till de
nationella målen är grundläggande för arbetet.
Det är inte enbart lärare och övrig personal som behöver medverka i kvalitets­
arbetet på enhetsnivå. Även eleverna ska enligt skollagen ges möjlighet att med­
verka.69 Rektorn bör därför tillsammans med personalen skapa rutiner för hur
eleverna ska kunna medverka utifrån deras ålder och mognad. På motsvarande sätt
bör det skapas rutiner för hur vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta.70
Mer om det systematiska kvalitetsarbetet finns att läsa i Skolverkets allmänna
råd Systematiskt kvalitetsarbete. På Skolverkets webbplats finns det också material
om vad kvalitetsarbetet kan innebära i praktiken.71
Vad gäller diskussionsfrågor i anlutning till detta avsnitt hänsvisar vi till Skolver­
kets verktyg för självskattning BRUK (Bedömning, Reflektion, Utveckling, Kvali­
tet).72
69. 4 kap. 4 § skollagen.
70. Skolverket, Skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stockholm,
2012.
71. Se www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete.
72. Se www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete/bruk.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
59
60
enkÖPinGS kommUn
kvalitetsarbete för att
tydliggöra förskoleklassens roll
Under 2013 startade enköpings kommun
en process kring ett kvalitetsarbete för att
tydliggöra förskoleklassens uppdrag och öka
samsynen på barnens utveckling från försko­
la till förskoleklass och sen vidare in i skolan.
Förskoleklassen är en viktig länk i detta
arbete. totalt rör det sig om 21 förskoleklas­
ser med cirka 35 pedagoger. Idag har de fått
till ett fungerande nätverk där alla lärare för
förskoleklasserna ingår och de träffas en
gång per månad.
Tobias Åsell, verksamhetschef för grundskolan i
Enköpings kommun, berättar:
– Kombinationen av ett ökat fokus på
kunskapsuppdraget i kursplanerna i den nya läro­
planen för grundskolan och förskolans reviderade
läroplan påverkar förskoleklassens verksamhet och
vi såg ett behov att utifrån det förtydliga förskole­
klassens uppdrag.
Delarna i kvalitetsarbetet
Enligt Tobias så är själva kärnprocessen i för­
skoleklassen undervisningen. Han påpekar att
tobias åsell – verksamhetschef grundskola, Ann­Charlotte Silén –
förskollärare och förstelärare, Annika enbom – förskolechef och
medlem i styrgruppen, Anna­karin Söderström – konsult, kerstin
Bratt – biträdande rektor och medlem i styrgruppen
60
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
61
det innefattar väl gjorda förberedelser som till
exempel bra övergångar mellan skolformerna där
nyckeln är att få till en fortlöpande undervisning
med progression. Med en ökad samsyn i kommu­
nen underlättas denna process.
– Steg nummer ett har varit att definiera för­
skoleklassens uppdrag. Det gör att medarbetarna
i förskoleklasserna är rustade att beskriva och
kommunicera sin verksamhet – både inom och
utanför organisationen. Det ger dem också större
mandat när de träffar förskolan och grundskolan,
säger Tobias.
Kommunen har satsat på att skapa förutsätt­
ningar för personalen i förskolan, förskoleklassen
och skolan att träffas och resonera kring val av
arbetssätt, verktyg och metoder så att skolfor­
merna kan länka i varandra. Detta skiljer sig mot
tidigare då man mer fokuserade på enskilda barn
och diskuterade dem.
– Det är vårdnadshavarna som ska stå för be­
rättelsen om barnet resonerar vi, säger Tobias.
Utifrån denna del i planeringen av undervis­
ningen där pedagogerna knyter an till barnens
tidigare erfarenheter från förskolan så har de ar­
betat vidare med att tillsammans utforma försko­
leklassens målbild. Den bygger på Lgr 11 del ett
och två, samt del tre som används för att orientera
sig om den fortsatta skolgången för eleven.
organiseringen av utvecklingsarbetet
Enköpings kommun bestämde sig för att in­
volvera samtliga medarbetare i förskoleklassen i
utvecklingsarbetet och fick samtidigt möjlighet att
ansöka om medel för karriärtjänster.
– Eftersom vi såg vikten av att se långsiktigt på
förskoleklassens utvecklingsarbete så beslutade vi
att inrätta en förstelärartjänst mot förskoleklass,
säger Tobias. Detta trots att vi inte får statligt
bidrag för det då det inte omfattar förskollärare.*
Ann­Charlotte Silén, förskollärare, blev re­
kryterad till tjänsten som förstelärare och driver
idag kvalitetsarbetet i förskoleklasserna tillsam­
mans med lärarna. Hon sitter med i kommunens
styrgrupp som leder arbetet och där Tobias är
ansvarig. I styrgruppen finns representanter från
alla skolformer.
– Styrgruppens sammansättning med represen­
tanter från verksamhetens alla delar ger en snabb
förankring på alla nivåer, säger Tobias.
Rektorns ansvar
Rektorerna har en viktig roll i Enköpings utveck­
lingsarbete.
– Satsningen på förskoleklassen kan bara bli
verklighet om rektorerna skapar förutsättningar
för det. Vi som huvudman kan initiera och
erbjuda bra stöd för våra rektorer men förutsätt­
ningarna handlar mycket om rektorernas intresse
för att utveckla verksamheten, avslutar Tobias.
UPPDRAg SoM FÖRSteLÄRARe
– I min roll som förstelärare arbetar jag för att öka
samsynen på barnets/elevens utveckling från förskola
till skola så att varje barn ska få chans att utvecklas
utifrån sina egna förutsättningar, säger Ann-Char­
lotte.
Ann­Charlotte Silén är förskollärare och förste­
lärare för förskoleklasserna i Enköpings kommun.
Hon jobbar med att driva kvalitetarbetet för för­
skoleklasserna och fungerar som handledare och
* Det står en huvudman fritt att, utan att ansöka om statsbi­
drag, inrätta karriärssteg för lärare. Dessa steg behöver då inte
följa villkoren i statsbidragsförordningen (Prop. 2012/136).
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
61
62
stöd ute i verksamheterna. Hon håller också i ett
nätverk där alla lärare för förskoleklasserna träffas
en gång per månad.
Kvalitetsarbetets innehåll och tillika förskole­
klassernas pedagogiska plattform är ett material
som alla pedagoger gemensamt arbetat fram.
– Efter att vi tillsammans har arbetat fram en
gemensam målbild för förskoleklassen kopplat
till läroplanen, så har vi kunnat identifiera våra
styrkor och svagheter, säger Ann­Charlotte.
Exempel på styrkor i verksamheten är att det
finns ett stort engagemang, hög arbetsmoral,
mottagnings­ och utvecklingssamtal, dokumenta­
tionsmallar och olika handlingsplaner. Däremot
Förskollärare och förstelärare Ann­Charlotte Silén.
62
berättar Ann­Charlotte att de behöver förbättra
planeringen och gå igenom övergångarnas inne­
håll samt samtala och jobba ihop en samsyn kring
barnets utveckling och lärande.
– När eleven börjar i förskoleklass har vi ett
mottagningssamtal. Vi möter varje elev och
förälder på ett respektfullt sätt, visar tillit och
reflekterar tillsammans över vad barnet kan och
vill kunna. Föräldern och barnet är bärare av
historien kring barnet. Mottagningssamtalet
tillsammans med förskoleklassens målbild ligger
sedan till grund för den fortsatta planeringen och
genomförandet av undervisningen i förskole­
klassen. Vi utgår således från vad varje elev, men
också vad gruppen är intresserade av.
Detta planeringsdokument är levande och upp­
dateras ofta under läsårets gång. Avstämning med
föräldrarna sker under utvecklingssamtalen.
– Det är viktigt att ta reda på vad och hur barnet
lärt sig i förskolan så att vi i förskoleklassen kan ta
vid och inte upprepa det som eleven nyss lärt sig,
fortsätter Ann­Charlotte. Detsamma gäller när vi
lämnar över till årskurs 1. Det är inte som tidigare
då det i dokumentationen enbart stod vad vi har
gjort. Nu beskriver vi även hur vi har gjort det så
att det inte blir en upprepning för eleverna.
En förutsättning för att förverkliga kom­
munens och nätverkets förbättringsarbete kring
förskoleklassens uppdrag är enligt Ann­Charlotte
förankringen från nätverket till rektorerna ute på
skolorna samt till förvaltningen och tillbaka.
– Genom denna satsning träffar jag en styr­
grupp som består av rektorer, en förskolechef och
verksamhetschefen, vilket ger en styrka eftersom
vi då tillsammans kan enas om fortsatta strategier
för att driva arbetet vidare, avslutar Ann­Charlot­
te.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
63
VäxjÖ kommUn
Systematiskt kvalitetsarbete
växjö kommun har sedan 2012* startat ett
övergripande utvecklingsarbete för att förbätt­
ra sitt systematiska kvalitetsarbete ute bland
sina förskolor, grundskolor, fritidshem och
grundsärskolor. Det innefattade också samt­
liga förskoleklasser i kommunen. kommunen
har framför allt fokuserat tre utvecklingsom­
råden: övergångarna mellan olika skolformer,
elevers utveckling och lärande, samt allsidiga
kontakter och social gemenskap.
Pedagogisk samsyn vid övergångar
Tomas Lindh, verksamhetsutvecklare i Växjö
kommun, berättar att man arbetat på alla nivåer.
Skol­ och barnomsorgsförvaltningen har gett
uppdrag till enheterna att införa rutiner för alla
övergångar som sker från förskola till årskurs
sju. Varje enhet organiserar sedan arbetet utifrån
det. Det har börjat ge resultat och övergångarna
mellan förskola och förskoleklass fungerar bättre
idag. Personalen i verksamheterna upplever att det
finns en ökad pedagogisk samsyn.
– Nu är tiden mogen att lägga mer fokus på
övergångarna mellan förskoleklass och årskurs 1
där alla inte kommit lika långt men där det finns
goda exempel, säger Tomas.
Ett område där man aktivt jobbat med över­
gångarna är Ingelstads skolområde. Där har
* Det systematiska kvalitetsarbetet kom till efter att Växjö kommun
fått kritik vid Skolinspektionens tillsyn. De åtgärder som har vid­
tagits, har Skolinspektionen följt upp och gett positiv respons på.
förskolechefen tillsam­
mans med rektorn
formulerat handlings­
planer för varje över­
gång. Berörd personal
planerar sedan tillsam­
mans hur övergångarna
ska genomföras, följas
upp och utvärderas. Som
ett led i detta arbete har
arbetsrotationer införts.
Förskollärare från förskolan följer med till för­
skoleklassen och från förskoleklassen till årskurs
1 om deras behörighet tillåter. Lärarna har också
genomfört organiserade studiebesök och auskulta­
tioner i varandras verksamheter för att få en ökad
kunskap om varandra och för att utveckla en
pedagogisk samsyn. Besöken har sedan följts upp
i arbetslagen där man tillsammans diskuterat och
reflekterat kring det man har sett hos varandra.
elevers utveckling och lärande
Tomas välkomnar ett förtydligande av förskole­
klassens uppdrag som ett stöd till lärarna vid
planering och genomförande av verksamheten.
– Mycket fokus läggs idag på det svenska språ­
ket och matematiskt tänkande i förskoleklassen
vilket är bra, säger Tomas. Dessa mål utgör emel­
lertid endast en del av innehållet och behöver
integreras med de övriga övergripande målen.
Vidare berättar Tomas att undervisningen
tenderar att vara traditionell och att förvaltningen
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
63
64
vill främja fler och olika uttrycksformer. Ett ex­
empel på detta är entreprenöriellt lärande.
– Vi vill att entreprenöriellt lärande ska genom­
syra hela vår verksamhet, säger Tomas.
Alla arbetslagsledare inom
Entreprenöriella
för­, grund­ och grundsärskolan
kompetenser
kommer nu att utbildas inom
är att kunna se möj­
entreprenöriellt lärande. Tanken
ligheter och våga ta
är att alla 250 arbetslag genom
initiativ, att kunna om­
ett kollegialt lärande själva ska
sätta idéer till handling
genom att planera och utarbeta en strategi för hur entre­
prenöriellt lärande kan införlivas
samarbeta med andra
i undervisningen och hur lärarna
och att kunna lösa
kan utveckla trygghet, nyfiken­
problem.”
het, kreativitet och engagemang
hos eleverna. Entreprenöriella kompetenser är att
kunna se möjligheter och våga ta initiativ, att kunna
omsätta idéer till handling genom att planera och
samarbeta med andra och att kunna lösa problem.
– Entreprenöriellt lärande är ett pedagogiskt
förhållningssätt som ska genomsyra allt som görs i
undervisningen, säger Tomas. För att strategierna
ska kunna sjösättas behöver de kännetecknas av
teamarbete, utmaningar och samarbete med om­
”
64
världen. Det är viktigt att det eleverna gör sätts i
ett större sammanhang och att man i förskoleklas­
sen till exempel utnyttjar möjligheten att anamma
en helhetssyn på lärande och integrera olika
ämnen på ett kreativt och lustfyllt sätt.
Allsidiga kontakter och social gemenskap
– Vi kunde konstatera att alla förskoleklasser hade
former för att främja allsidiga kontakter och social
gemenskap, säger Tomas.
Vanliga arbetssätt är att eleverna i förskoleklass
deltar i tvärgrupper vid skolövergripande aktivite­
ter så som friluftsdagar och traditionella samlingar.
En stor andel av eleverna i förskoleklassen är
inskrivna på fritidshemmet där även elever i olika
årskurser deltar. Fadderverksamhet mellan äldre
elever och eleverna i förskoleklass sker på flera en­
heter. Det kan ta sig uttryck i att äldre elever läser
eller leder rastaktiviteter för förskoleklassens elever.
– Kopplat till entreprenöriellt lärande vill vi
med detta utvecklingsområde öka vårt samarbete
med omvärlden, det vill säga aktörer utanför
skolan, för att göra skolarbetet mer verklighetsför­
ankrat för eleverna, avslutar Tomas.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
Referenser
Ackesjö, H. (2014). Barns övergångar till och från förskoleklass. Gränser, identiteter
och (dis-)kontinuiteter. Diss. Kalmar: Linnæus University Press.
Ackesjö, H. (2010). Läraridentiteter i förskoleklass. Berättelser från ett gränsland.
Licentiatstudie. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Ackesjö, H. (2013a). Children Crossing Borders. School visits as initial incorpora­
tion rites in transition to preschool class. International Journal of Early Childhood,
45(3), 387­410. (Published Online 130221, DOI 10.1007/s13158­013­0080­7).
Ackesjö, H. (2013b). Från förväntningar till motstånd och anpassning. Fyra barns
övergångar till och från förskoleklass. Nordic Early Childhood Education Research
Journal, 6(15), 1–23.
Ackesjö. H. & S. Persson. (2010). Skolförberedelse i förskoleklass, att vara lärare­i­
relation i gränslandet. Pedagogisk Forskning i Sverige, 15(2/3), 142–163.
Ahtola, A., Silinskas, G., Poikonen, P­L., Kontoniemi, M., Niemi, P. & Nurmi,
J­E. (2011). Transition to formal schooling: Do transition practices matter for
academic performance? Early Childhood Research Quaterly, 26, 295–302.
Bishop, A.J. (1988a). Mathematical enculturation: A cultural perspective on mathe­
matics education. Dordrecht: Kluwer.
Bishop, A.J. (1988b). Mathematics education in its cultural context. Educational
Studies in Mathematics, 19, 179–191.
Davidsson, B. (2002). Mellan soffan och katedern. En studie av hur förskollärare
och grundskollärare utvecklar pedagogisk integration mellan förskola och skola. Diss.
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Gannerud, E. & Rönnerman, K. (2006). Innehåll och innebörd i lärares arbete i
förskola och skola: En fallstudie ur ett genusperspektiv. Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis.
Gustafsson, J. (2003). Integration som text, diskursiv och social praktik. Diss. Göte­
borg: Acta Universitatis Gothenburgensis.
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
65
Hakkarinen, P. (2004). Narrative Learning in the Fifth Dimension. Outlines Criti­
cal Practice Studies, (6) 1, 2004, 5–20.
Hakkarinen, P. & Bredikyte, M. (2008). The zone of proximal development in
play and learning. Cultural historical psychology, (5)2, 5–20.
Hattie, J.A.C. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Hattie, J.A.C. (2009). Visible learning : a synthesis of over 800 meta-analyses relating
to achievement. Oxon: Routledge.
Haug, P. (1992). Educational reform by experiment. The Norwegian experimental
educational programme for six-year-olds (1986–1990) and subsequent reform. Diss.
Stockholm: HLS Förlag.
Heikkilä, M. (2006). Kommunikativa resurser för lärande. Barns gester, blickar och
tal i tre skolmiljöer. Diss. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies
in Education, 2006.
Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur
AB.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i
svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Karlsson, M., Melander, H., Pérez Prieto, H & Sahlström, F. (2006). Förskoleklas­
sen – ett tionde skolår?. Stockholm: Liber.
Munkhammar, I. (2001). Från samverkan till integration: arena för gömda motsä­
gelser och förgivet tagna sanningar : en studie av hur förskollärare, fritidspedagoger och
lärare formar en samverkan. Diss. Luleå: Luleå Tekniska.
Myndigheten för Skolutveckling. (2006). Förskoleklassen – i en klass för sig. Stock­
holm: Liber.
Nilsson, M. (2003). Transformation Through Integration: An Activity Theoretical
Analysis of School Development as Integration of Child Care Institutions and the Ele­
mentary School. Diss. Helsingfors: Helsingfors universitet.
Pramling Samuelsson, I. & Mauritzon. U. (1997). Att lära som sexåring: en kun­
skapsöversikt, Stockholm: Liber.
Prop. 20012/13:136. Karriärvägar för lärare i skolväsendet m.m.
66
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Prop. 1997/98:94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Simeonsdotter Svensson. A. (2009). Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen. Barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter. Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Skolverket. (2013). Flera språk i förskolan – teori och praktik. Stockholm.
Skolverket. (2013). Forskning för klassrummet – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm.
Skolverket. (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm.
Skolverket. (2013). Skolverkets allmänna råd med kommentarer för förskola. Stock­
holm. Skolverket. (2013). Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skrift­
liga individuella utvecklingsplanen. Stockholm.
Skolverket. (2013). Skolverkets lägesbedömning 2013. Rapport 387. Stockholm.
Skolverket. (2012). Skolverkets allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen. Stockholm.
Skolverket. (2012). Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet. Stockholm.
Skolverket. Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11).
Skolverket. (2011). Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lspec 11).
Skolverket (2011). Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lsam 11).
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
67
Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo 94.
Skolverket. (2001). Att bygga en skolform för 6-åringar. Om integration förskoleklass, grundskola och fritidshem. Rapport nr 201. Stockholm: Liber.
Skolverket. (2000). Förskoleklass – 6-åringars skolform? Integration förskoleklass – grundskola – fritidshem, Skolverkets delrapport nr 2. Stockholm: Liber.
Skolverket (2000). Strategi för Skolverkets arbete med de demokratiska värdena.
Stockholm: Skolverket.
SOU 2010:67. I rättan tid? Om ålder och skolstart. Stockholm.
SOU 2008:109. En hållbar lärarutbildning. Stockholm.
Thyrén, L. (2013). ”Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill”: En studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken. Diss. Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis. Thörner, A. (2007). Att vara sex år och gå i förskoleklass. Projektrapport 1:2007. Borås: Institutionen för pedagogik. Högskolan i Borås. UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete.
68
FÖRSkOLEkLASSEN – UppDRAg, INNEHåLL OCH kvALITET
Förskoleklassens uppdrag är att stimulera elevernas utveckling
och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Skolverket har tagit fram detta stödmaterial för att förtydliga
förskoleklassens uppdrag utifrån skollag, läroplan, forskning
och beprövad erfarenhet.
Materialet vänder sig i första hand till verksamma i förskole­
klass och rektorer som leder och samordnar det pedagogiska
arbetet vid en skolenhet. Materialet kan även vara av intresse
för skolhuvudmän, verksamma i förskolan, fritidshemmet,
grundskolan, specialskolan, sameskolan och grundsärskolan.
1
Tjänsteskrivelse
Barn- och utbildningsförvaltningen
Handläggare
Datum
Diarienummer
Krister Håkansson
2015-05-18
BUN/2014:319
Barn- och utbildningsnämnden
Svar på motionen Fastställ ett tak för barngruppernas storlek
Förslag till beslut
Ärendeberedningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta:
1
2
Innan fastställande av barngruppernas storlek kan beslutas krävs ytterligare utredning
av effekterna detta medför. Därför föreslår barn- och utbildningsnämnden avslag på
motionen.
Föreslå kommunfullmäktige utse vem som ska utreda hur stor kostnadsökningen
skulle bli.
Ärendet
Kommunfullmäktige i Timrå har överlämnat motionen ”Fastställ ett tak för barngruppernas
storlek” från Henrik Sendelbach (KD), till barn-och utbildningsnämnden.
Förvaltningens utredare har sammanställt en bifogad tjänsteskrivelse och en rapport utifrån
frågeställningarna:
*Ett tak för barngruppernas genomsnittliga storlek fastställs för 205 efter att barn- och
utbildningsnämnden fått lämna ett förslag utifrån vad som är möjligt med den budget man har
att rätta sig efter.
*Att fullmäktige beslutar om ett mer långsiktligt mål om att nå ett tak om max 15 barn per
barngrupp till mandatperiodens slut 2018.
*Att taket för barngruppernas storlek årligen följs upp och justeras i samband med att
budgeten fastställs.
En begränsning av barngrupperna till 15 barn per avdelning skulle innebära omfattande
tillbyggnader på respektive förskola. Uppskattningsvis nio nya avdelningar måste byggas.
Kultur- och tekniknämndes investeringsbudget och barn- och utbildningens hyreskostnad
skulle påverkas kraftigt. Barn- och utbildningsnämnden arbetar idag med ett omfattande
förändringsarbete kallat ”Välskött skola”. Vi kan i dagsläget inte hantera den
kostnadsökningen mindre barngrupper skulle medföra. I vår budget finns inga medel för
denna kostnadsökning. Blir beslutet att begränsa barngruppsstorleken krävs det ökade medel.
Den ökade kostnaden är inte utredd. Vårt förslag är att kommunfullmäktige beslutar vem som
ska utreda hur stor kostnadsökningen skulle bli.
Motionären vill också ha högre personaltäthet. Vår personaltäthet är god i jämförelse med
våra grannkommuner och med landet i övrigt. Barn- och utbildningsnämnden vill också
påpeka att grundskolan har ett kraftigt sviktande resultat. Detta är vår absolut viktigaste fråga.
Vi vill därför prioritera mer personal i grundskolan.
Postadress
861 82 Timrå
Besöksadress
Köpmangatan 14
Telefon
060-163145
2
Tjänsteskrivelse
Barn- och utbildningsförvaltningen
Handläggare
Datum
Diarienummer
Krister Håkansson
2015-05-18
BUN/2014:319
Beslutsunderlag
Underliggande tjänsteskrivelse
Förvaltningens tjänsteskrivelse med bilagor
Protokollsutdrag till
Kommunfullmäktige
Biträdande förvaltningschef, Birgit Eden
Förskolechefer
Exp
/
2015
Krister Håkansson
Postadress
861 82 Timrå
Besöksadress
Köpmangatan 14
Telefon
060-163145
1
Tjänsteskrivelse
Barn- och utbildningsförvaltningen
Handläggare
Datum
Diarienummer
Linda Näslund
2015-03-31
BUN/2014:319
Barn- och utbildningsnämnden
Tak för barngruppernas storlek
Ärendet
Barn-och utbildningsnämnden har via Timrå kommuns fullmäktige mottagit en motion att
svara på. Motionen KS/2014:237, Fastställ ett tak för barngruppernas storlek.
Tjänsteskrivelsen svarar på motionens frågeställningar:
1. Ett tak för barngruppernas genomsnittliga storlek fastställs för 2015 efter att barn- och
utbildningsnämnden fått lämna ett förslag utifrån vad som är möjligt med den budget
man har att rätta sig efter.
2. Att fullmäktige beslutar om ett mer långsiktigt mål om att nå ett tak om max 15 barn
per barngrupp till mandatperiodens slut 2018.
3. Att taket för barngruppernas storlek årligen följs upp och justeras med att budgeten
fastställs.
Sammanfattning
Barn- och utbildningsförvaltningen följer upp barngruppernas storlek systematiskt och
kontinuerligt enligt Skollagen. En barngrupps storlek är mer avgörande för den pedagogiska
kvalitén än personaltätheten. Mindre grupper är att föredra framför större grupper med
samma personaltäthet. Oberoende vad som är en lämplig barngrupp är det alltid nödvändigt
att anpassa personaltäthet och gruppstorlek till de förutsättningar som råder i varje förskola.
Om ett införande av maxtak i barngrupperna med ett genomsnitt på 15 barn per barngrupp
skulle ske, krävs det förändringar. Mindre barngrupper kräver mer lokaler och mer personal,
vilket innebär ökade kostnader. Beräkningen, som baseras på budgeterade kostnader och antal
barn 2015, visar på en total kostnadsökning på ca 10,6 Mkr. Dessa medel behövs för att kunna
genomföra mindre barngrupper i förskoleverksamheten.
En begränsning av barngrupperna till 15 barn per avdelning skulle innebära omfattande
tillbyggnader på respektive förskola. Uppskattningsvis nio nya avdelningar måste byggas.
Kultur- och tekniknämndes investeringsbudget och barn- och utbildningens hyreskostnad
skulle påverkas kraftigt. Barn- och utbildningsnämnden arbetar idag med ett omfattande
förändringsarbete kallat ”Välskött skola”. Vi kan i dagsläget inte hantera den
kostnadsökningen mindre barngrupper skulle medföra. I vår budget finns inga medel för
denna kostnadsökning. Blir beslutet att begränsa barngruppsstorleken krävs det ökade medel.
Den ökade kostnaden är inte utredd. Vårt förslag är att kommunfullmäktige beslutar vem som
ska utreda hur stor kostnadsökningen skulle bli.
Beslutsunderlag
• Bilaga 1 Motion KS/2014 237, Fastställ ett tak för barngruppernas storlek.
• Bilaga 2 Rapport Motion Dnr KS 2014 237
Linda Näslund
Postadress
861 82 Timrå
Besöksadress
Köpmangatan 14
Telefon
060-163145
-
TIMRA-KÖMMUN
Kommunledningskontoret
' 2014 -11- 1 ~
I
Timrå 2014-10-26
V....S t.1Q\i,.\
Motion till kom mu nf c::~·å~·k~ti~e..!.i..!.!J.J.IU,i,.g.1..._.....,
Henrik Sendelbach
c.-w1--
Fastställ ett tak för barngruppernas storlek
Timrås kommunfullmäktige beslutade den 16 juni i år(§ 82) att säga ja till
Kristdemokraternas motion om att införa ett tak för barngruppernas storl
0
Vilken nivå taket skulle ligga eller ett mål för taket på sikt fastställde fullmä til
inte. Man kunde därför förvänta sig att frågan om nivån skulle tas upp dire ta
nämnden själv och att den skulle tas upp och fastställas i samband med hö ten
budgetberedning. Tyvärr nämns inte ett tak för barngruppernas storlek någonstans i
budgetberedningens underlag utan vi kan konstatera att frågan lagts åt sidan.
Barngrupperna i förskolan behöver bli mindre. För de minsta barnen är det särskilt
viktigt. Ett litet barn klarar inte att relatera till alltför många personer. Mindre
barngrupper ger också pedagogerna möjlighet att bedriva en bra verksamhet.
Det är dags att vi bryr oss om skolan och våra barn.
Vi anser att det är möjligt att successivt under mandatperioden nå ett mål om 15 barn
per barngrupp om Barn- och utbildningsnämnden tilldelas de medel som behövs för
att klara detta.
I en tjänsteskrivelse till Barn- och utbildningsnämnden (BUN/2013:304) redovisades
för nämnden vad ett tak skulle innebära för förskolan. Utifrån detta kan man få fram
att ett tak om 15 barn per barngrupp innebär att antalet barn per anställd kommer
sjunka från cirka 5,5 till 5. Med andra ord kan man säga att det blir 1O procent fler
heltidsanställda pedagoger som får mer tid för barnen. Genom att det öppnas fler
avdelningar får varje barn också en större yta att röra sig på, såväl inomhus som
utomhus. Den totala effekten blir att det blir en lugnare och tryggare miljö på
förskolorna och att barnen inte behöver relatera till lika många vuxna som tidigare .
.
\17
Det är dags att'vbryr oss om barnen och beslutar att:
• Ett tak för barngruppernas genomsnittliga storlek fastställs för 2015 efter att
barn- och utbildningsnämnden fått lämna ett förslag utifrån vad som är möjligt
med den budget man har att rätta sig efter.
• Att fullmäktige beslutar om ett mer långsiktigt mål om att nå ett tak om max 15
barn per barngrupp till mandatperiodens slut 2018.
• Att taket för barngruppernas storlek årligen följs upp och justeras i samband
med att budgeten fastställs.
·
'!
.
h It:
. . 'V!}"t 1
~
.I /
I
.-11 { l (/fJVLC: h
Henrik Sendelbach, Kristdemokraterna
~
.
/~;/~
.1.. ...:://,F
överlämnas till ..... :.::2..<!. ~ :~
'Il_:,
fflryttrande~!'teiitir;gt\l!Tg.
/_::> _/C-l/l/!'1/l~A
~JI1Dlunledry.ngskrr,~1k~tjlen 7 / / J - /LI
~
#.2v. Cr!.. ;zb b.. "'-!,,.,.' ('>_
7
2\<u.. ········· "'· · P.:lt>,..'t::f.,Jvvi d ,6 q
J
TIMRÅ KOMMUN
Barn & Utbtldriingsnämnden
0
TIMRA KOMMUN I
2015 -05- 1 2
Barn- och utbildnlngsförvaltningen
Dnr KS/2014:237. Motion till kommunfullmäktige i Timrå Kommun.
"Fastställ ett tak för barngruppernas storlek".
1.
Frågeställningar i motionen.
•
Ett tak för barngruppernas genomsnittliga storlek fastställs för 2015 efter att barnoch utbildningsnämnden fått Jämna ett förslag utifrån vad som är möjligt med
den budget man har att rå'tta sig efter.
Då motionen besvaras i maj 2015 är budgeten för 2015 redan fastslagen.
Verksamheterna har organiserat sig utifrån de medel de fått tilldelat sig. Förskolans
verksamhet har ett snitt på 18 barn/grupp under 2015. Barn i lägre åldrat har ett
lägre snitt/grupp än barn i högre åldrar har.
•
Att fuUmäktige beslutar om ett mer långsiktigt mål om att nå ett tak om max 15
barn per barngrupp tiU mandatperiodens slut 2018.
Rapporten redogör i punkt 3 vad det skulle medföra i kostnader samt övriga
förändringar.
•
Att taket för barngruppernas storlek årligen följs upp och justeras i samband med
att budgeten faststäUs.
Uppföljning av barngruppernas storlek sker systematiskt och kontinuerligt av
huvudmannen. Förvaltningen följer kontinuerligt personaltätheten, barngruppens
sammansättning och storlek i relation till förskolans uppdrag. Det är en del i det
systematiska kvalitetsarbete som enligt skollagen ska bedrivas på huvudmannanivå och
enhetsnivå. Det systematiska kvalitetsarbetet gör det möjligt att identifiera hur de olika
faktorerna inverkar på verksamhetens kvalitet
(Skollagen 4 kap. 3-8 §§).
2.
Barngruppens storlek
Enligt Skollagen 8 Kap 8§ Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig
sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.
Vetenskap och beprövad erfarenhet har pekat på en rad faktorer som är viktiga att ta hänsyn
till inför beslut om vilken storlek och sammansättning som är lämplig för en viss grupp.
Sådana faktorer är bland annat personalens kompetens, personaltäthet, lokalernas storlek och
miljöns utformning. Andra viktiga faktorer är barnens bakgrund men också deras ålder, kön
och förutsättningar i övrigt att tillgodogöra sig utbildningen i förskolan.
Postadress: 861 82 Timrå
Besöksadress: Köpmangatan 14
Telefon: 060-16 3147,16 31 45
Bankgiro: 5672-9387
Organisationsnummer: 212000-2395
Fax: 060-16 33 68
Hemsida: www.timra.se
E-post: bou@timra.se
Gruppstorleken är mer avgörande för pedagogisk kvalitet än personaltäthet, det vill säga
mindre grupper är att föredra framför större grupper med samma personaltäthet.
Oberoende av vad som generellt anses "lämpligt" eller "lagom" barngrupp är det alltid
nödvändigt att anpassa personaltäthet och gruppstorlek till de förutsättningar som råder i
varje förskola.
3.
Maxtak på 15 barn per barngrupp i förskolan
Barn- och utbildningsförvaltningen har undersökt vad det innebär om det infördes
ett maxtak på 15 barn per barngrupp i förskolan (genomsnitt i kommunen).
Vid införande krävs det utökning av lokaler samt personal, vilket leder till ökade kostnader.
Det finns även övriga utökningar (material, lokalvård, vaktmästare) som också genererar
ökade kostnader.
Notera: Beräkningen av kostnader grundar sig på budgeterade kostnader för budgetåret
2015.
BUDGET 2015 15 BARN/GRUPP
BERÄKNINGEN BYGGER PÅ:
Antal barn
Antal anställda inkl Bi bastjänster (Bibas: 11 st)
Antal avdelningar/barngrupper
Barn/avdelning (grupp)
Barn/heltidsanställd (nyckeltal)
Personal per avdelning
876
169
49
18,20
5,55
3,22
876
185
58
15,00
5,03
3,00
KOSTNADER (TKR)
ÖKNING (TKR)
Personal
Hyra lokaler
Lokalvård
Övrigt
75 000
10800
3 500
5 600
82 300
13 300
4 200
5 700
7 300
2 500
700
100
SUMMA
94900
105 500
10 600
3.1 Personal
Förslaget innebär en utökning i personaltätheten, från nyckeltalet 5,5 till 5,0. Det motsvarar 3
heltidstjänster per avdelning. Orsaken till förändring i nyckeltalet är för att bibehålla
förskolans befintliga verksamhet (pedagogik och tillgänglighet). Det beror även på
kommunens eftersträvan att de anställda har en heltidstjänst.
Utifrån budget 2015 års genomsnittliga barnantal innebär det en ökning med 16 tjänster
(förskollärare/barnskötare).
0
TIMRAKOMMUN1
Barn- och utblldningsförvaltningen
I och med utvidgning av avdelningar behövs det även utökas i förskolechefsgruppen.
Ökningen är 1 tjänst.
Personalkostnaderna ökar med ca 7.300 tkr.
3.2 Lokaler
Om barngrupperna blir mindre i antalet barn medför det ett utökat behov av lokaler.
Uppskattningsvis behövs det utökas med ca 9 avdelningar. 1 avdelning=1 barngrupp.
Kostnaden är dock svår att beräkna med en hög tillförlitlighet då man inte vet hur de
utökade lokalerna kan se ut (nyproduktion av fastigheter, renovering och anpassning av
befintliga lokaler mm).
Lokalkostnaderna beräknas öka med ca 2.500 tkr.
3.3 Övriga kostnader
Vid utvidgningen av avdelningar och personal medför det ytterligare kostnadsökningar. Det
är inom områden som lokalvård, vaktmästeri, fortbildning personal och pedagogiska
måltider.
Dessa kostnader medför en ökning med ca 800 tkr.
3.4 Beräkningsfaktorer
•
Kostnader
Kostnaderna baseras på budget 2015 års budgeterade kostnader. Inget beaktande av
kommande års kostnadsökningar finns med i beräkningarna.
•
Antalet barn
Beräkningen byggs på antalet barn enligt budget 2015. Det är ett genomsnittligt antal
barn under ett år, exklusive barn inom pedagogisk omsorg (dvs dagbarnvårdare och
förskola på obekväma tider)
•
Personal
Månadslönen är 2015 års budgeterade snittlön.
Bemanningen har räknats med nyckeltalet 5,0 (barn/heltidsanställd). Nyckeltal bedöms
vara relevant för att ha en livskraftig förskola med maxtak på 15 barn per
avdelning/ grupp.
I samband med utökning av fler avdelningar/ grupper behövs det fler förskolechefer.
Nyckeltal: 1 chef/ ca 9 avdelningar.
Tjänster avseende barn i behov av särskilt stöd är med i beräkningen av de totala
personalkostnaderna, men finns utanför nyckeltalet. (2015: 11 tjänster)
•
Lokaler
Lokalkostnaderna baseras på 2015 års budgeterade lokalkostnader på befintliga lokaler
samt på en uppskattad kostnad för de nya avdelningarna.
Den uppskattade kostnaden per kvm baseras på vad förvaltningens nyaste enheter
Arenaskolan, Älvstranden - och Böleängens förskola kostar per kvm år 2015.
Kostnaden för de nya avdelningarna räknas på 1.600 kr/kvm.
En lämplig yta för verksamheten bedöms ligga på ca 17 5 kvm per avdelning/ grupp.
•
Övriga kostnader
Kostnader som lokalvård och vaktmästare är framtagna genom 2015 års budgeterade
kostnader per förskola samt beräknat ett genomsnitt per avdelning. Denna
genomsnittskostnad per avdelning har multiplicerats med antalet avdelningar.
Kostnader som fortbildning personal och pedagogisk lunch för personal är beräknade
utifrån antalet anställda samt 2015 års budgeterade kostnader.
•
Övrigt
I beräkningen har inget beaktande till att i samband med fler avdelningar krävs det mer
lekmaterial, utrustning, möbler mm. En kostnad (investering) för detta tillkommer i
samband med att det bedrivs verksamhet i fler avdelningar.
Timrå den 11 maj 2015
Linda Näslund
Utredare
1
Tjänsteskrivelse
Barn- och utbildningsförvaltningen
Handläggare
Datum
Diarienummer
Ann-Christin Isaksson
2015-05-21
BUN/2015:144
Barn- och utbildningsnämnden
Vuxenutbildningens äskanden 2015 (ny version)
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar godkänna föreslagen omfördelning av budget till
vuxenutbildningen.
Ärendet
I bifogad skrivelse finns beskrivet den ekonomiska situationen för vuxenutbildningen i Timrå.
På grund av minskade statliga anslag finns inte möjlighet att fortsätta upphandla utbildningar
inför resten av året som vi tidigare gjort.
Vi kan idag konstatera att barn- och utbildningsnämnden har ett överskott jämfört med
budget inom områdena skolskjuts och personalkostnader samtidigt som vi har en mindre pott
för oförutsedda utgifter. Förvaltningens rekommendation är därför att omfördela medel till
vuxenutbildningen utifrån nedanstående äskanden.
Vuxenutbildningen i Timrå föreslår därför barn- och utbildningsnämnden att tillföra
vuxenutbildningen ytterligare 1 597 500 kr kronor för att kunna erbjuda kurser inom yrkesvux
och distansutbildning under resten av 2015.
Idag 20/5 har detta antal Timråbor sökt till våra yrkesutbildningar:
Kostnad höst -15
Vård- och omsorg reguljär 3 term.
25 sökande
625000 kr (äskar hälften)
Vård- och omsorg validering ca 2 term.
24 sökande
600000 kr (äskar hälften)
Barn och Fritid 12 mån
5 sökande
200000 kr
Anläggningsarbetare46 v
2 sökande
84000 kr
Betongarbetare 46 v
2 sökande
84000 kr
Ekonomiassistent 40 v
3 sökande
120000 kr
Frisör 40 v
3 sökande
165000 kr
Plåt- och svets 36 v
1 sökande
100000 kr
Resturang o Storhushåll 42 v
1 sökande
42000 kr
Spa-terapeut 40 v
1 sökande
40000 kr
VVS-montör 50 v
2 sökande
50000 kr
Utöver detta tillkommer kostnad för distansutbildningar
Postadress
861 82 Timrå
Besöksadress
Köpmangatan 14
Telefon
060-163145
100000 kr
2
Tjänsteskrivelse
Barn- och utbildningsförvaltningen
Handläggare
Datum
Diarienummer
Ann-Christin Isaksson
2015-05-21
BUN/2015:144
Summa: 2 210 000 kr
(- 612500 kr)
Detta är endast de som sökt nu. Det kommer flera ansökningar under hösten. Detta äskande
beskriver nuläget, och visar på dagens behov. Att bevilja hela beloppet skulle innebära mer än
en fördubbling av budgeten för externa utbildningsanordnare. Att bevilja del av beloppet
innebär att vi inom Vuxenutbildningen får prioritera vilka av dessa ansökningar som kan
beviljas, och vilka som nekas utbildning.
Det som sedan kan påverka utfallet av antalet platser är avhopp från kurser/utbildningar.
Beslutsunderlag
Vuxenutbildningens skrivelse
Underliggande tjänsteskrivelse
Protokollsutdrag till
Vuxenutbildningen
Ekonom BOU
Exp
/
2015
Ann-Christin Isaksson
Postadress
861 82 Timrå
Besöksadress
Köpmangatan 14
Telefon
060-163145
TIMRÅ KOMMUN
0
TIMRA KOMMUN I
Barn & Utbndningsnämnden
Barn- och utblklningsförvaltningen
2015 ·OS· 1 2
Skrivelse från Vuxenutbildningen med anledning av det ·ekonomiska
läget under 2015
Vuxenutbildningen äskade inför år 2015 1 miljon kronor för att
bibehålla antalet platser inom yrkesvux som vi haft tidigare år.
Anledningen till detta äskande var att det statliga bidraget
minskade drastiskt. Detta äskande avslogs.
Det läge vi nu står inför innebär att de medel Timrå kommuns
vuxenutbildning har för att köpa platser på bl a
yrkesutbildningar - i första hand från Sundsvalls kommun, men
även från andra anordnare nu i maj redan är intecknade för
2015. Därmed kan vi inte inom lagd budget finansiera
kostnaden för köpta utbildningar under resten av 2015.
Konsekvenser av detta visas exempel på nedan. I höst kommer
regeringen att göra en satsning på nya platser, men om vår
prognos stämmer, så rör det sig om ca 3 platser för Timrås del.
Här visas en bild över varifrån vi köper utbildning:
Postadress: 861 82 Timrå
Besöksadress: Köpmangatan 14
Telefon: 060-16 3147,16 31 45
Bankgiro: 5672-9387
Organisationsnummer: 212000-2395
Fax: 060-16 33 68
Hemsida: www.timra.se
E-post: bou@timra.se
0
TIMRA KOMMUN I
Barn- och utblldnlngsförvaltnlngen
Köp fdtL föaag
202w
Ycken-ux
1 063w
ön:ia U!teds:omm1J«Wemttlliag
1690 w
Totalt
2 865 tkr
PöataedUTundä.tbeställue
534w
Komt'"WC Sucdn-all
1 641 w
Suadsnlls zymmiium
278w
Himösatlds zymmiium
101 w
Telmilmtbilcb.ma
w
40 w
Önip !öatae dU Sucdn-all ä.t bestillueA
Totalt
227
2 821 tkr
Il
Tl.\\RÅ KO.\\\\UN
Denna sammanställning gjord i april 2015 av Erik Olsson, ekonom på
Vuxenutbildningen, visar att vår budget för året just nu ligger på
ungefär samma belopp som våra kostnader för de människor som nu
är inne i utbildning.
En osäkerhetsfaktor som alltid finns med är de avhopp/avbrott och
förlängningar som kan förekomma under utbildning. Blir det många
avhopp, så ser den uträkning vi presenterat annorlunda ut, samt det
faktum att Sundsvall väntar ett nämndsbeslut kring priser/poäng på
sina utbildningar. Detta kan påverka vårt utfall. Man kan räkna på en
osäkerhetsfaktor på+/- 15%.
Vuxenutbildningens studie- och yrkedvägledare har sammanställt
konsekvenser av denna situation som vi önskar att ni tar i beaktande
0
TIMRA KOMMUN I
Barn- och utbildningsförvaltningen
vid ett beslut gällande om mer pengar kan skjutas till för utbildning,
eller om vi ska stoppa allt inköp under resten av det här året.
Konsekvenser av att det blir stopp resten av året i köp av utbildning:
Många från Sfi med lite skolbakgrund där vägen till universitet är för lång, behöver
snabb väg ut på arbetsmarknaden via yrkesutbildningar. Då tar vägen slut här och de
går ut i arbetslöshet!
Det tar bort möjligheten till en andra chans. Nästan omöjligt att få arbete med
endast grundskola eller ingen skola alls.
Vuxna som p.g.a. sin livssituation inte kan närvara på skola för studier, utan behöver
läsa på distans. Möjligheterna att läsa in ämnen medan man arbetar eller är
föräldraledig, utan att behöva söka studiemedel, förvinner om vi tar bort
distansstudier för dem.
Arbetslösheten kommer att öka och kostnaderna för kommunen likaså. Samtidigt
som det behövs fler tex. undersköterskor!
Dålig marknadsföring för kommunen! Lockande att byta till närliggande kommun
om möjligheten till utbildning försvinner i Timrå kommun.
Ex på elever som just nu har sin ansökan inne för att få läsa teoretiska kurser eller
yrkes kurser:
1.
2.
3.
Kvinna drömmer om att öppna restaurang med sin man. Har kontakter och
möjlighet till lokal. Sökt till Restaurang och storhushåll i höst. Vid avslag - fortsätter
vara arbetslös!
Man sjukskriven från tungt arbete med skiftgång. Sökt drömmen om elektriker i
höst. Vid avslag - Fortsätter vara sjukskriven.
Många elever läser enskilda kurser för slutbetyg eller gymnasieexamen för att komma
in på universitet. Vid avslag - Arbetslöshet med ett ofullständigt gymnasiebetyg.
Ytterligare exempel bifogas.
Frågan är då 1. Ska vi stoppa inköp av utbildning helt nu och acceptera de
konsekvenser detta får?
2. Ska vi köpa viss del av tex teoretiska kurser för att de som läser
upp till slutbetyg ska kunna färdigställa det med risk att hamna
på minusresultat i budget?
0
TIMRA KOMMUN I
Barn- och utblldningsförvaltningen
3. Finns pengar att skjuta till för ytterligare utbildning under
2015? Finns i så fall krav på vad för slags utbildning som ska
prioriteras?
V ad får vi då för pengarna när vi köper utbildning?
77000 kr/ plats kostar tex vård och omsorgsutbildningen som är
mycket populär bland Timråborna. Övriga priser bifogas i lista.
Priserna är /poäng, och de flesta utbildningar ligger mellan 800-1600
poäng.
2015-05-12
Kia Oskarsson
Vuxenutbildningschef/rektor
Konsekvenser vid antagningsstopp för vuxenstuderande
Ungdomar som avbrutit gymnasiet
Kalle var skoltrött redan när han påbörjade gymnasiet. När han efter 1 Yi år kände att han valt fel
yrkesprogram hoppade han av gymnasiet. Han har nu varit arbetssökande i 3 år, med avbrott fö,r
kortare praktikperioder och sommarjobb. Han inser nu att han behöver en yrkesutbildning och
känner sig nu motiverad att börja studera. Efter en praktikperiod inom VVS har nu kommit fram till
att det är det han vill jobba med i framtiden. Nu söker han VVS utbildning till HT -15 och om vi nu
inte kan anta honom pga antagningsstopp är det stor risk att Kalle tappar framtidstron och förblir
arbetssökande.
Kostnad för WS utbildning HT-15: 65 000 (Tot. Kostnad 196 500)
Ungdomar som kommer från gymnasiet med studiebevis
Lisa kommer från gymnasiet med ett studiebevis och saknar några kurser för att få en
gymnasieexamen. Lisa har av personliga skäl inte hunnit med alla kurser. De kurser hon saknar är Fy
2, Ke 1 och gymnasiearbetet för att en gymnasieexamen ska kunna utfärdas. Dessa kurser finns på
komvux i Sundsvall och om hon inte blir antagen är det stor risk att Lisa blir arbetssökande i väntan
på att hon kan göra en förnyad ansökan till VT-16.
Arbetssökande 25 år och uppåt
Bert 47 år är långtidsarbetslös efter att ha blivit uppsagd på det företag han arbetat på i 19 år, pga
kraftiga nedskärningar. Nu mår Bert inte så bra, då han sökt många jobb utan resultat och håller på
att tappa självkänslan. Efter flera vägledningssamtal har Bert kommit fram till att han vill utbilda sig
till underhållsmekaniker. Vid antagningsstopp är det troligt att Bert förblir arbetslös.
Kostnad underhållsutbildning: Ht -15: 60 000 (Tot. Kostnad 120 00)
Distans kurser
Carina hade endast grundskolebetyg när hon började läsa på komvux för 1 år sedan, det går nu
väldigt bra med studierna och hon vill fortsätta och läsa till en gymnasieexamen. Hon läser nu på
reguljär utbildning (på plats med lärare) till HT-15 vill hon läsa ekonomi kurser och dessa finns bara
på distans. Hon tror att det kommer att fungera eftersom hon nu har studievana. Konsekvens vid
antagningsstopp, hon tvingas läsa kurser som hon inte är intresserad av/alt avbryta studierna.
Kostnad för 4 distanskurser : 6 000:-
Vik. Inom vården som saknar relevant utbildning
Mats har vik. på ett gruppboende. Han trivs väldigt bra med yrket, men har ingen vård utbildning. Han
har nu blivit uppmanad av arbetsgivaren att kontakta Vuxenutbildningen. Mats har fått besked av
arbetsgivaren att han måste utbilda sig, för att få fortsatt anställning. Mats söker nu
valideringsutbildning inom vård- och omsorg till HT -15.
Kostnad vård- och omsorgsutbildning HT -15: 38 750 (Tot. Kostnad 77 500)
Jag har kollat med Sundsvall, hur många sökande vi har i dagsläget till Ht -15 och då har
ansökningstiden inte gått ut ännu. Vissa utbildningar går inte ansökningstiden ut förrän 15-08-09
Vårdutbildning reguljär:
12 sökande
Vård utbildning validering:
~sökande
Barn o Fritid:
3 sökande
Restaurang o storh.
1 sökande
Anläggningsarbetare:
1 sökande
Betong:
lsökande
VVS:
1 sökande
Frisör:
1 sökande
Automationstekniker
2 sökande (som vi nyss gett avslag)
Vad slutsumman skulle bli 2015 för de här platserna vet vi inte eftersom vi inte känner till när de
kommer att faktureras? Terminsvis eller när hela utbildningen är slutförd.
0
TIMRA KOMMUN
Soåalfötvaltningen
VUXENUTBILDNINGEN OCH LOA HAR ETT NÄRA SAMARBETE
Fall 1
Agnes är 26 år och kommer till oss i samband med att hon skrivs in för behandling efter ett
långvarigt drogmissbruk. Vi besöker henne på behandlingshemmet och gör upp en planering
inför utslussning. Agnes har en ide om att så småningom kunna arbeta inom
restaurangbranschen, så vi ordnar en praktikplats i köket på en restaurang. Praktiken sköter
hon prickfritt och får mycket beröm av handledaren som tycker att hon är en talang. Under
praktiktiden har Agnes lämnat dragtester, alltid rena.
Agnes har mycket dålig skolunderbyggnad men hon är fast besluten om att målet är en
utbildning och senare arbete inom restaurang- köks branschen.
Eftersom avgiftning, behandling och eftervård är mycket kostsamt vore det förödande för
både Agnes och samhället om hon inte kan påbörja sin utbildning. Rent socioekonomisk
vore denna utbildning en förhållandevis liten kostnad.
'Fö'r en 20-årig kvinna med akti~t heroinmissbruk är den samhållsekonomiska kostnaden cirka 10
mi!Joner kronor. Vårdkostnaden far vanliga insatskombinationer varierar mellan 300000 kronor och 2,6
mi/joner. Om insatsen år effektiv mot missbruket kan beJparingen bli 2 mig.oner kronor. Om insatsen
dessutom gö·r det mi!Jligt att arbeta kan besparingen bli 6 mi!Joner.
Fö'r en 30-årig man med aktivt tungt alkoholmissbruk år den samhållsekonomiska kostnaden cirka 7
migoner kronor. Vårdkostnaden far vanliga insatskombinationer varierar mellan 23000 kronor och
400000 kronor. Om insatsen år effektiv kan besparingen bli 3 migoner kronor. Om insatsen dessutom gö·r
det mi!Jligt att arbeta kan besparingen bli 6 mi!Joner kronor. "
Enligt GERHARD LARSSON, regeringens sårskilda utredare
KOSTNAD Restaurang och storhushållsuthildning 84 000:-
Fall 2
Krister är 21 år och kommer till oss via KAA (det kommunala aktivitetsansvaret), har hoppat
av IV-programmet pga koncentrationsproblem. Aktivitet hos oss är att praktisera på
ledsagarservice inom AME. Under praktiktiden upptäcker Krister att han gillar att arbeta
med människor och gärna vill fortsätt inom vårdyrket. Planen, som är planerad tillsammans
med SYV för Krister är att söka till utbildning för undersköterska inom vuxenutbildningen.
Krister söker men kommer inte in pga intagningsstopp. Motivationen börjar tryta för Krister,
som fortsätter vara på sin praktikplats, det är väldigt långt att vänta till nästa intag för att
försöka med en ny ansökan.
KOSTNAD Vård- och omsorgsuthildning 77 500:-
Postadress: 861 82 Timrå
Besöksadress: Köpmangatan 14
Telefon: 060-16 31 00
Bankgiro: 5672-9387
Organisationsnummer: 212000-2395
Fax: 060-16 31 04
Hemsida: www.timra.se
E-post: soc@timra.se
L Skoogh
2015-04-22
Prisuppgifter extern utbildning
F"oret ag I sk oa
I
P ris
. Ip
G run d
Hermods du
lnfoKomp du
Miroi du
Teknikutbildarna
14,40 kr
14,00 kr
14,50 kr
51,00 kr
Ramavtal 2012 1
Sundsvalls !!Vmnasium (kurser inom IN)
Lernia
(svetsteknik)
Sundsvalls e;vmnasium (kurser inom BA)
Sundsvalls e;vmnasium (kurser inom RL)
Sundsvalls e;vmnasium, Orkkurs
Miroi , Hotell &konferens
WintherBygg, By22nadsplåtslagare
100,00 kr
115,00 kr2
80, 00 kr
60.00 kr
45 000 kr
33,50 kr
190 kr
Avtal 2010 (10 kd)
Sundsvalls gymnasium (kurser inom RL)
Hermods du grl
lnfoKomp du grl
NTI du grl
Star Bygg (betong)
Sundsvalls gymnasium (kurser inom div
program)
Härnösands gymnasium ( VVS)
WintherBy22 (B-plåtslagare)
StarBygg (Betong + trä)
Granmodal (val +kurser inom RL-progr)
Altik (VVS-isolerare)
Hermods du grl
lnfoKomp du grl
Star By22 (Trä, mur,golvl platts)
TTC (yrkesförare)
55kr
15,9 kr
14 kr
18 kr
80 kr
Se sep avtal
100 kr
200 kr
80 kr
46 kr
131 kr
13,88 kr
14,29 kr
92kr
127 kr
"
"
"
Avtal 2012 (2 kd)
Avtal 2012 (3 kd)
Avtal 2012 (15 kd)
Avtal 2013
Avtal 2013
Avtal 2013
Avtal 2013 (4kd)
Avtal 2013
"
"
"
Avtal 2014
Avtal 2014
Avtal 2014
Avtal 2014
Avtal 2014
Avtal 2014
Avtal 2014
Avtal 2014
Avtal 2015
Avtal 2015
• De flesta utbildningar ligger mellan 800 -1600 poäng
1
2
Gäller from 2012-09-01
I priset inkluderas kursen Heta arbeten samt svetsprover enl EN 287-1
1
Tjänsteskrivelse
Barn- och utbildningsförvaltningen
Handläggare
Datum
Diarienummer
Rigmor Edelryd
2015-05-04
BUN/2015:38
Barn- och utbildningsnämnden
Val av ersättare till barn- och utbildningsnämndens
beredningsutskott
Förslag till beslut
Ärendeberedningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta:
Utse Göran Ljungblom (M) som ersättare i barn- och utbildningsnämndens
beredningsutskott.
Ärendet
Barn- och utbildningsnämnden utsåg Emma Söderlund (M) till representant i barn- och
utbildningsnämndens beredningsutskott, i sammanträdet den 22 april.
Beredningsutskottet ser nu även behovet av att tillsätta en ersättare som tjänstgör vid
ordinarie representants frånvaro.
Ärendets tidigare behandling
BUN 2013-11-13 § 151
BUN 2015-04-22 § 29
Beslutsunderlag
Underliggande tjänsteskrivelse
Protokollsutdrag till
Exp
/
2015
Rigmor Edelryd
Postadress
861 82 Timrå
Besöksadress
Köpmangatan 14
Telefon
060-163145