Vi skärgårdsbor 2015 nr1 - Skärgårdarnas riksförbund
Vi skärgårdsbor Nr 1, maj 2015 Tidningen från Skärgårdarnas Riksförbund I detta nummer, läs om – Kosteröarna, ö-riket i väst – SRF-årsmöte i Blekinge – Ö-boken som blev ö-kurs SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Och den ljusnande framtid är vår! Snart hörs ”Studentsången” runt om i Sverige, sången som har sjungits av studenter i över 150 år. Det är inte bara studenternas framtid som skall te sig ljus utan det samma gäller alla oss vars hjärtan som med friska slag klappar för en levande Skärgård året om. För nog är det så att vi bor och verkar i attraktiva bygder där många fler skulle vilja tillbringa mer tid av sitt liv om livspusslet skulle gå att få ihop. Det är där alla vi, som bor och verkar i skärgården, kommer in. Tillsammans är vi tusentals levande exempel på att det går att skapa ett gott liv på en plats som inte är den som är normgivande. Med lite tro, hopp och engagemang kan man skapa mycket. I SRF har vi en engagerad styrelse, aktiva arbetsgrupper och ett representantskap som tar ut kursen och håller rodret med stadig hand. En bit in på verksamhetsåret hade vi årsmöte, nyinvalda i styrelsen är två stycken bohusläningar. Småbarnsmamman, entreprenören och yrkesfiskaren Janni Olsson och Jan-Eric Ericsson, ordförande i Bohusläns Skärgårdsråd, som nu axlar den viktiga rollen som vice ordförande i SRF. SRF har också fått möjlighet att sitta med i två av Landsbygdsnätverkets arbetsgrupper, Naturturism och Service i landsbygder. Grupper där vi tillsammans med andra aktörer kan driva för oss viktiga frågor. Angelägna frågor har vi också arbetat med i det nyss avslutande projektet ”Next stop - small islands”, detta tillsammans med våra systerorganisationer i Danmark och Finland. Mer om detta längre fram i tidningen. Jag vill avsluta med en önskan om en skön vår och försommar där förhoppningsvis några gäster som besöker våra skärgårdar vågar ta steget ut och prova på att bosätta sig på en plats där den ljusnande framtiden är vår. Vi Skärgårdsbor nr 1, maj 2015 I detta nummer: Framsida: Koster, vy mot Nordkoster foto: Eva Widlund sid 2 Ljusnande framtid sid 3 Skärgårdsbryggan i ny regi sid 4 Slutrapport nordiskt projekt sid 5 Ökat skattekrångel sid 6-7 Färjegruppens rapport sid 8-10 Kosteröarna i Bohuslän sid 11 VA-frågan på öar sid 12 Ö-bok blev ö-kurs sid 13-15 Miljö o. energigruppen sid 16-17 Årsstämma i Blekinge sid 18 Presentation styrelsen sid 19 Medlemskap i SRF sid 20 Sagobok och Hemsköborna SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Anetté Larm Johansson, verksamhetsledare SRF Vi Skärgårdsbor Redaktion Eva Widlund Förbundets e-postadress info@skargardarna.se Tidningen är producerad av Skärgårdarnas Riksförbund och utkommer med fyra nummer per år. Postadress Södra Vinön 112, 715 93 Vinön Hemsida www.skargardarna.se Redaktionens e-postadress redaktionen@skargardarna.se Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker 2015 Foto Om inte annat anges Eva Widlund ISSN 2000-0448 Ansvarig utgivare: Bengt Almkvist, ordf. SRF Skärgårdsbryggan Skärgårdsbryggan Kika in på www.skargardsbryggan.com Skicka bidrag till skargardsbryggan@skargardarna.se Foto: Anetté Larm Johansson Nya skärgårdsbryggan - nu i SRF:s regi Efter 17 års redaktionsarbete ute på Runmarös Skärgårdsbrygga var det vid årsskiftet så dags för kvartetten, Anne, Göran, Torbjörn och Beje att kasta loss och släppa taget om Bryggan. Nu tog Skärgårdarnas Riksförbund över. Tänk att inte längre behöva leta nyheter utan kunna göra vad de vill. – Nå, hur går det då att koppla av från Bryggan, frågar jag Anne Fors lund under ett samtal, är det svårt att inte tänka på bidrag till Bryggan? Nej, Anne tycker att det är skönt att inte ha bryggansvaret längre och hon är glad över att Bryggan fortlever. Det är kul att det är så många olika personer från olika delar av landet som ingår i redaktionen. Något Anne önskar mera av på Bryggan är lokala händelser från olika skärgårdar. Hon vet att ö-rapporter är väldigt uppskattade. En uppmaning hon skickar till skärgårdsborna är att berätta vad ni jobbar med och dela med er av goda exempel. Man lär sig mycket från andra öar. tillsammans har vi nu hittat en mängd kanaler för att hitta dessa nyheter. Vi tittar också på vad som händer inom våra systerorganisationer i ESIN. Redaktionsgrupp – Det är också roligt att fler än redaktionsgruppen kommer in med texter, konstaterar Anetté. För att vår Skärgårdsbrygga skall vara fortsatt intressant att läsa så behövs material från alla delar av landet. Passa på att skriva om vad som händer på den plats just där du bor och skicka in det till Bryggan så får fler läsare ta del av ert engagemang och era goda exempel, uppmanar även den nya redaktionen. Den nya Skärgårdsbryggan drivs nu av Skärgårdarnas Riksförbund med en redaktionsgrupp som är väl spridd över landet och som delar på arbetet att ta fram material. SRF:s verksamhetsledare Anetté Larm Johanssson sammanfattar den första tiden som intensiv. Vi träffade i mitten av januari Runmarögänget och fick en del goda råd och bra tips. Efter några inledande veckor när vi kände oss fram hittade vi formerna för vårt arbete. Skicka dina bidrag till skargardsbryggan@skargardarna.se Eva Widlund Mycket berör öar och skärgård Det intressanta och ibland förvånande är att det finns så många nyheter som berör våra öar och skärgård och Med starkt engagemang och Rospiggens envishet Foto: Staffan Berg Vi gratulerar Barbro Nordstedt på Söderöra som har fått ett ärofyllt stipendium ur Uno Östermans skärgårdsfond. ”Med starkt engagemang och Rospiggens envishet har Barbro under mer än tre decennier målmedvetet arbetat för de bofasta öbornas bästa och skärgårdens utveckling. …”, så börjar motiveringen för att Barbro tilldelas detta stipendium. Under många år var Barbro även aktiv inom SRF. Jag minns en formulering från Barbro om hur viktigt det är att föra fram synpunkter och informera om hur det verkligen är. ”Lokalkunskap är spetskompetens och det är skärgårdsborna som har den”. Barbro är verkligen en person med denna kompetens som på sitt enkla, trygga och rättframma sätt ökat förståelsen för skärgårdsbornas livsvillkor, precis som man skrivit i motiveringen. Grattis Barbro! Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 3 Nordiskt demografiprojekt avslutat Projektet Next Stop Small Islands, finansierat av Nordregio med de danska, finska och svenska ö-organisationerna är nu avslutat och en slutrapport finns på respektive organisations hemsida. Rapporten är på danska med ett sista kapitel på engelska. En svensk pdf-version kommer så småningom på SRF:s hemsida, www.skargardarna.se Att antalet invånare minskar på de små öarna i alla tre länderna var känt vid projektets början. Men varför? Är det städernas dragningskraft på framför allt yngre människor som är avgörande eller finns det andra orsaker? Ser det likadant ut i Danmark, Sverige och Finland? I slutrapporten finns en del svar och även en del tankar om hur de små öarna ska kunna bli starka ö-samhällen. Under projektets gång framkom förvånande stora skillnader mellan de danska öarna å ena sidan och de svenska och de finska å andra sidan. Man skulle ju kunna tro att i ett litet land som Danmark, med relativt korta avstånd till tätorterna, så ska förutsättningarna för en stabil öbefolkning vara bättre. Ändå visar det sig att nedgången i ö-befolkningen är procentuellt betydligt större i Danmark. Kan det bero på att det i Sverige och i Finland finns en annan landsbygdskultur? Har man varit bättre på att hålla skärgården och landsbygden levande med service, skolor och arbetsplatser? Entreprenörer på öarna När det handlar om att skapa egna verksamheter på öar beror det mycket på den egna drivkraften. Många studier visar att det finns gott om entreprenörer i det lilla ö-samhället. I slutrapporten finns rekommendationer som framkom under en workshop om vad som gynnar företagande på öar. – Kartlägg och analysera de kompetenser som finns i ö-samhället. Se vilka möjligheter som finns. Gör egna utvecklingsplaner med klara mål. – Se till att förvaltning av resurser och företagsidéer genomförs i samarbete med lokala aktörer. – Infrastruktur som färja, mobiltelefoni och fibernät ska vara så optimala som möjligt. Det är viktigt för såväl aktuella företagssatsningar som för framtida öbor. Optimal tillgång till internet betraktas som en självklarhet precis som vatten i kranen och el. – Flexibilitet i tolkningen av lagstiftningen. Det behövs en medvetenhet om vad som är vettigt i små ö-samhällen, ta till exempel strand- och kustskyddsbestämmelser. Små företag på små öar är verkligen riktigt små och har svårigheter att få låna till finansiering av uppstart eller utveckling av en verksamhet. Det svenska exemplet med Mikrofonder inspirerade våra grannländer. Nordisk samverkan Målet för projektet var att utbyta erfarenheter om utmaningar och möjligheter, att samverka och inspirera för att utveckla strategier för de små öarna att bli starka lokalsamhällen. Deltagarna i projektets möten är nöjda. Sten-Åke Persson som varit den svenska projektsamordnaren menar att det har varit nyttigt att vi från Norden samarbetade och träffades, om inte för annat så för att konstatera att ”vi är lika – men att det ändå finns skillnader”. En samstämmig önskan bland deltagarna i projektet är att detta måste göras igen med andra öspecifika frågor. Det finns så många erfarenheter som är direkt överförbara, medan andra kanske behöver justeras något för att passa respektive lands regelverk. Det statistikunderlag som detta projekt genererade kommer att utgöra en bra bas för respektive organisations fortsatta arbete med att inventera och dokumentera hur verkligheten ser och såg ut. Möjligheten att befästa trender och uppfattningar med siffror är värdefullt, då detta är det språk våra beslutsfattare använder. Text och foto: Eva Widlund Den första vårdagen i mars var det dags för slutkonferens i Nordregios lokaler på Skeppsholmen i Stockholm. Här ser vi styrgruppen på kajen vid vandrarhemsskeppet af Chapman. Från vänster Lise Thilleman Sørensen Danmark, Anetté Larm Johansson Sverige, Sten-Åke Persson Sverige, Kristin Mattsson Finland, Dorthe Winther Danmark och projektledare Claus Jensen Danmark. 4 Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 Ökat skattekrångel för skärgårdsföretagare SRF lyckades minska skadorna något EU har lagar om bränsleskatter och bevakar att inte medlemsländerna är för generösa med dispenser från reglerna för fartyg och flyg. Det handlar om konkurrensvillkoren och energiskatt och koldioxidskatt på diesel och bensin. Foto: Oskar Strandman Dessa skatter skulle varit direkta kost nader i företagens verksamhet. Men sedan länge har skärgårdarnas företagare kunnat befrias från bränsleskatterna. Bakgrunden är att den stora sjöfarten alltid kunnat välja vilket land man ska tanka i så i sjöfart, och flyg, är dispens mot bränsleskatterna vanliga och skärgårdstrafiken har hängt med av bara farten. Det är inte små belopp det gäller. Utan skattebefrielse blir bränslet cirka 40-50% dyrare. I förra numret av Vi Skärgårdsbor rapporterade vi att EU tycker att Sverige varit för generös med dispenser. Bland annat har stora fritidsbåtarna åkt snålskjuts i systemet. Så nu begär man att skattebefrielse inte ska ges för bränsle som används för privat trafik. Så långt är det inte så svårt att acceptera. Men Sverige väljer att strama åt hårdare. Finansdepartementet tog fram ett förslag till nya regler för flyg och fartyg där det inte ska vara tillåtet med skattefritt bränsle för transporter om de inte sker mot ersättning. Samtidigt skickar man med några undantag för statliga fartyg och för yrkesfisket. Det sista hade redan EU sagt till om. Vi protesterade mot förslaget När det gäller sjötransporter i skärgårdarna är förhållandena speciella med närmare 500 bebodda öar, faktiskt flest i EU, där många måste lösa sina frakter själva eftersom de saknar fungerande kollektivtrafik som även kan ta gods. Det hade varit rimligt att markera för EU att denna särart ska vägas in när energiskatterna ses över. Inför Riksdagens beslut uppvaktade Skärgårdarnas Riksförbund skatteutskottet och vädjade om förståelse för skärgårdsföretagarnas villkor. Vi begärde att man skulle se till jobben och sysselsättningen och att gränsen för dispensgivning skulle vara vid aktiv näringsverksamhet. Vi begärde att företagen skulle få köra på skattefritt bränsle. Vi förklarade att med Regeringens förslag skulle de komma i kläm som måste ha egna fartyg för att lösa transporterna inom sitt företag. Det kan gälla tillverkade produkter, varor till skärgårdskrogar, stugbyar, sopor, självverksamma skogsägare, skärgårdsbönder som flyttar maskiner, djur och foder, etc. Ett par riksdagsledamöter stödde vår sak och motionerade i frågan. Tack! Skatteutskottet tog också intryck av vår kritik och ändrade i regeringens förslag. Man lade till skattefrihet även för företag som utför transporter på uppdrag av offentliga organ, såsom miljövårdande och kulturbevarande verksamhet, även om man inte får ersättning för transporten. att införa krav på loggbok där resor ska redovisas i olika kategorier. Får man inte dispens för att ha skattefritt bränsle i tanken så får man begära återföring av skatterna i efterhand. Det är bråttom. De nya reglerna ska ju börja gälla 1 juli. Finland tänker på sin skärgård I Finland visar myndigheterna att det går utmärkt att vara mer positiv till näringslivet i skärgårdarna. Man har samma regler från EU som Sverige, men har nöjt sig med krav på loggbok för att hålla isär privat körning av fartyg från företagens körning. Man har helt avstått från att dissekera sönder olika bitar inom företagande. Något resonemang om krav på ”endast frakter mot ersättning” finns inte. Det är uppriktigt sagt bedrövligt att det ska vara så svårt för svenska myndigheter att värna om näringslivet i skärgårdarna. Det finns ju ett starkt stöd i EU:s fördrag, i artikel 174, som säger att man ska ta hänsyn till de speciella villkoren på öarna. Det hade varit så enkelt för Regeringen att markera här och visa sin goda vilja gentemot skärgårdarna. Bengt Almkvist Vad händer nu? Nu ska de nya reglerna genomföras. Skatteverket ska se över alla nuvarande dispenser och bedöma vilka som blir kvar. Man kommer säkert Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 5 Positivt vårmöte för SRF:s färjegrupp och Trafikverkets färjesamordnare Färjegruppens Thorbjörn Lindberg rapporterar Färjan Pluto på väg till Gräsö. Foto Eva Widlund Färjegruppens möte den 18 mars med Staffan Eriksson, Trafikverkets nationelle färjesamordnare, blev mycket positivt, där vi stötte och blötte alla synpunkter som rapporterats in till Färjegruppens ledamöter. Staffan underströk vikten av att vi kan träffas två gånger per år och belysa transportverksamheten på många av Trafikverket Färjerederiets leder, vi kan däri genom minimera problem och förbättra transportkvalitén på lederna. Nöjd Kund Index NKI mätningen för 2014 presenterades, där statistiken visar att färjeservicen i stort får godkänt resultat. Mätningen visade ökat resultat på 8 leder, oförändrat och minskat på 21 leder. Önskas mer information om NKI mätningen, hör av er till respektive ledamot i SRF. Kritik framfördes mot att utföra mätningen när det är få vardagspendlare som åker, ”sällan resenärer” kan ha begränsad kännedom om NKI mätningen. Dessutom belystes var ansvarsgränserna mellan Trafikverket och Färjerederiet går. I stort sett konstaterade vi att gränsen går vid färjans vägbom. Tidtabeller Den ständigt återkommande frågan om tidtabeller togs upp, där Trafikverket för närvarande granskar lederna Vaxholm och Oxdjupet. Justeringar önskas på fler leder där en är Holmöleden, man efterlyser där en tidig morgontur. Trafikverket granskar även vilka funktionella krav som skall ställas på färjeverksamheten. Vår synpunkt var att man bör kunna ha färjeservice nattetid för att klara ka6 Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 paciteten på leden. Djurutrymmen och yta för löst gods på färjorna efterlystes även av SRF gruppen. Många färjefrågor Följande frågor belystes vid förhandlingarna där Staffan lovade att våra synpunkter skulle framföras till rätt forum. På de flesta punkterna var vi överens. Kontakt med regionerna SRF fick tipset att man skall komma ihåg att bearbeta Regionerna i det län man bor, om man vill förändra Trafikverkets upplägg med färjor och anslutningar. Smala filer Släppt från kaj Färjor har släppt från kajen under lastning/lossning. Det är besättningens ansvar, där man måste vara säker på att krokarna hakat i och att befälhavaren finns i styrhytten när man lastar/lossar större/tyngre fordon. Bommen uppe utan färja På några leder har bommarna varit öppna fast ingen färja funnits i läget, klar trafikfara som inte får förekomma. Vid tillfällen har färjepersonalen dirigerat trafiken med handsignaler direkt i motsats till vad trafiksignalen visar. Utryckning De smala filerna på färjorna är en säkerhetsfråga, där befälhavaren är ansvarig. På vissa färjor är det så trångt att man inte kan öppna dörrarna, andra färjor kan det vara svårt att ta sig ut från passagerarutrymmet om man sitter i rullstol. Blåljustransporter på ett flertal leder belystes. Säkerheten i våra kustsamhällen är till viss del av sämre kvalitét. På Vinön har Länsstyrelsen tillstyrkt Trafikverkets beslut att inte hålla färjan bemannad dygnet runt. Personal på däck Elektroniska informationsskyltar skall finnas på alla leder före årsskiftet, färjepersonalen styr dess info. Någon led önskade lägre ljusstyrka. Ansvarig färjepersonal skall finnas på däck för lastning/ lossning, för ökad säkerhet. Informationsskyltar Parkeringsplatser Holmöleden har stora bekymmer med parkering, frågan är utredd, men medel saknas för att utföra planerna. Även på några andra leder finns parkeringsproblem. Staffan menar att detta inte är ett ansvar för Trafikverket. Handla på färjan Ombordförsäljning på färjorna är inte möjlig utan att man först anordnar en offentlig upphandling. Obruten kylkedja Obrutna kylkedjor belystes, Färjerederiet tar inte ansvar för detta, utom på Holmöleden. Med den nygamla färjan på den leden kommer man även där att följa reglerna som gäller för andra färjor i rederiet. Anpassade färjor Funktionshindrade och allergiker har problem på vissa färjor, man jobbar med frågan, på Holmöleden har man lämpliga utrymmen i den nygamla färjan. App SRF belyste även vikten av att Trafikverket jobbar för att ta fram en speciell app för dator och telefon. Staffan sade att man redan har en, men att den måste moderniseras. Toaletter Toaletter på alla färjor är ett önskemål från resenärerna, för att fullt ut kunna använda effektiv färjeplanering bör detta vara en självklarhet. Sms-info ifrågasätter hur man skött upphandlingen, skattemedel bör användas mer ansvarsfullt. Nästa färjemöte Nästa möte bestämdes till den 30 september i år när även någon från Färjerederiets ledning kommer att närvara. Färjegruppens regionkontakter är tacksamma för att ni hör av er till representanterna i god tid inför våra möten med Trafikverket. Det gäller att vi är laddade med synpunkter som kan underlätta allas vår vardag och få till ökade möjligheter att expandera boende och verksamheter i skärgården. SMS-servicen uppskattas på alla leder, mycket värdefullt. Lång tid på varv Färjegruppen framförde en stilla undran, varför ligger flera av Färjerederiets färjor så länge på varv? För närvarande har tre färjor legat månader på varv, där Holmöledens Capella leder ligan med 15månader på varv? Vi Färjegruppen Thorbjörn Lindberg Färjegruppen inom Skärgårdarnas Riksförbund Se SRF hemsida/Färjegruppen Äntligen har den nya färjan nått Holmöleden. Den 15 april var det visning och nu ska färjelägena anpassas till den nya färjan innan den kan börja gå i trafik. Färjan Capella kan ta 150 personer och fyra bilar. Foto: Thorbjörn Lindberg Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 7 Kosteröarna ö-riket i väst Kosteröarna, de ligger där i norra Bohuslän allra längst västerut av de svenska öarna. Närheten till Norge är påtaglig, många norrmän har köpt hus och vistas mycket här. De två öarna Nordkoster och Sydkoster är olika samhällen med ett sund mellan sig där den fiffiga Kosterlänken finns sedan elva år tillbaka. Det är en linfärja som är bemannad under sommaren. Övrig tid på året kan kosterbor som har fått utbildning, i och med ett kortläsarsystem, själva ta färjan över sundet. För att komma till fastlandet åker man med Kosterbåtarna till Strömstad, en tur på 30-60 minuter beroende på vilken brygga man åker från. Kosteröarna är populära besöksmål under sommaren och då kan det till och med vara svårt att ta sig fram på vägarna på grund av alla cyklister. Ett besök utanför turistsäsongen är att föredra om man vill se själva ö-livet. 8 Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 Landskapet på de båda öarna är kuperat och det finns till och med ett ”fjäll” intill den fina kyrkan på Sydkoster. Att ta trapporna upp på berget Valfjäll ger inte bara bra motion, du belönas också med en fantastisk utsikt. Härifrån ser man över till Nordkoster, man ser hav, öar och fastland långt borta. I detta nummer handlar det mest om den södra ön, den största av de två, men vi kommer att återvända till Kosteröarna. Största ön Sydkoster är den största ön med flera byar och ett mera utspritt boende över ön. Det finns gott om fina små vägar och ett tiotal vägföreningar finns det. Att ta cykeln är det bästa sättet att ta sig fram. Flakmopeden lever kvar här i allra högsta grad och du kan även möta bilar, traktorer, arbetsfordon samt en och annan elbil. Under turistsäsongen kan det bli trångt på vägarna och det påpekas i turistbladen att trafikreglerna även gäller på Koster. Samlad service Sydkoster är ett ö-samhälle med de flesta viktiga samhällsfunktionerna. Det mesta som behövs finns att få tag på här på ön. Vid torget mitt på ön ligger Affär´n, en välsorterad åretrunt butik. Den fungerar som ombud för apoteket, posten (frimärken), spel, systembolagsutlämning och här finns café, uttagsautomat och mack. Lagom till förra sommaren kom en ny handlarfamilj och tog över butiken, en familj med småbarn vilket naturligtvis är uppskattat på ön och ett tillskott på förskolan. För på Koster, som på många andra öar, är den större delen av befolkningen äldre. Att locka yngre familjer till öarna är en utmaning och det gäller kanske att tänka i andra banor. På väg mot Lånegärde brygga. Låg- och mellanstadium behövs Skolfrågan är en av Kosters viktigaste frågor. När mellanstadiet försvann från ön för något år sedan minskade befolkningen drastiskt. Att kunna ha skolgång upp till sjätte klass på ön är oerhört viktigt för att locka unga familjer till bosättning. Det går att tänka om och att göra annorlunda. På flera andra håll har skolor som har varit utan de äldre årskurserna i några år nu återfört dessa till en helhet F-6. Det finns även högstadium på några öar i Stockholms skärgård. Kosters Trädgårdar Några som tog steget och flyttade så långt västerut i Sverige som de kunde är Stefan och Helena von Bothmer på Kosters Trädgårdar. För 22 år sedan kom de till Sydkoster med sina två barn. Från första dagen har de haft massor med idéer och de har lyckats förverkliga många av dem. Historien om hur de har byggt upp dagens verksamhet finns nu i en vacker bok med många fina fotografier. Kosters Trädgårdar kan inte bara tillhandahålla ekologiska grönsaker och plantor. De bjuder på en hel värld med upplevelser kring odling, mat, kultur och naturupplevelser med olika guidningar. Många föreningar Ett minst sagt rikt föreningsliv är det på Koster. Här finns vägföreningar, hamnföreningar, företagsförening, samhällsförening, hembygdsförening med flera. Öns största förening är Kosters Sportklubb som med KSKhuset vid skolan bidrar med en stor lokal som kan användas till många olika aktiviteter under året. Kosternämnden En alldeles unik inrättning är Kosternämnden, som vi berättade om i Vi skärgårdsbor nr 3 2014. Då var det strax innan valet, när kosterborna skulle rösta in nio personer från de båda öarna i nämnden. Valdeltagandet blev högre jämfört med tidigare val. Nu röstade 63 procent av kosterborna, kanske delvis beroende av möjligheten att poströsta. Enligt reglerna för valet är alla som är folkbokförda på Kosteröarna och som senast på valdagen uppnått 16 års ålder både röstberättigade och valbara. Ledamöterna i nämnden går efter antal röster. Vid 2014 års val var det Göran Lyth, Nordkoster som fick flest röster och därmed är Kosternämndens ordförande med Helena von Bothmer, Sydkoster som vice ordförande. Kosternämnden företräder de bägge öarna gentemot kommunen, länsstyrelsen och andra myndigheter. Nämnden ska hjälpa föreningar på öarna och öbor att driva sina frågor. Två gånger om året bjuder Samhällsföreningen och Kosternämnden in till ö-råd där olika aktuella frågor tas upp. Det goda Koster Under mitt senaste besök på Koster pratade jag med många öbor. Mitt i engagemanget kring kosterbornas samhällsfrågor blev det först lite tyst när jag frågade om vad som är bra med Koster. Hade man tappat bort det goda? Nej då, om jag skulle samla ihop alla svar kunde listan bli väldigt lång. ”Vad gör ni på vintern?” det är en fråga som vi alla öbor ofta får. På Hembygdsmuseet i Långegärde har man besvarat denna fråga med fina fotoutställningar som visar vardagslivet på Koster höst-vinter-vår. Folke Larsson på Hembygdsmuséet menar nog att hans generation har fått uppleva den finaste tiden på Koster. Vi har fått vara med om en fantastisk utveckling. Många svar om vad som är bra handlar om att uppleva årstidsväxlingarna, en bra variation över året, lugnare höst med olika aktiviteter, kul med kabarégäng och stor kör, nationalparken och djurhållning, affären, skolan (men man önskar förstås upp till sexan), kommunikationerna med bra båtar och en bra räddningstjänst - mycket tryggare här nu för tiden! Framtidstro Kosteröarna är en vacker ö-värld att leva i och trots de många olika samhällsfrågorna som kosterborna brottas med finns det ändå en framtidstro. En liten 6-åring har sin vision klar, hon vill utbilda sig till Naturumsföreståndare. Text och foto: Eva Widlund Tips! Kuriosa och fakta För den som vill läsa mer om Koster öarna vill jag tipsa om ”Kosterbladet, kuriosa och fakta om Koster” en informativ tidning på 50 sidor för besöksnäringen. Den ges ut en gång om året av Koster Marin tillsammans med Västtrafik. Finns som pdf på www.kostermarin.se Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 9 KOSTER i korthet Helena från Kosters trädgårdar jobbar med sina praktikanter vid växthuset som är fullt av olika sorters tomater. Skolbarnen gör studiebesök samma dag och får plocka med sig av de olika tomatsorterna för att studera dem vidare – titta, känna och smaka. Affär Nordkoster sommartid Affär Sydkoster året om Befolkning drygt 300 totalt Brandvärn på båda öarna Cykeluthyrning på Sydkoster Cykelförbud på stigar i naturreservatet Dagis, förskola på Sydkoster Elbilar glider fram på vägarna Färjetrafik, Kosterbåtarna Föreningar finns det gott om Galna fastighetspriser skylls på köpstarka norrmän Hyresbostäder på båda öarna Invånarantalet har sjunkit sen skolan la ner åk 4-6 Jakt på knubbsäl diskuteras Kommun, Strömstads kommun Kosternämnden, öbornas röst Kyrka och kyrkogård Sydkoster Lantbrevbärare på båda öarna Linfärja mellan öarna Län, Västra Götaland Mack vid affären på Sydkoster Museum om livet förr och nu Nationalpark, alla mindre öar in- Sjöbodar i glada färger möter fiskaren som kommer iland i den skyddade hamnen i Brevik. går i Kosterhavets nationalpark Naturreservat, stora områden på båda öarna Kosters kyrka är Sveriges västligaste kyrka och den invigdes 1939. Kyrkan hör till Strömstads församling. Det finns även en kyrkogård på ön, men den ligger inte vid kyrkan. Trappstegen leder upp till Valfjället med vacker utsikt. Hyreshusen på Sydkoster ligger centralt, nära affär och skola med möjlighet att använda tre bryggor när man vill åka till ”stan” Naturum vid Ekenäs, Sydkoster Odling, Kosters Trädgårdar Pendling till arbete i Strömstad Pendling till arbete på öarna Restauranger på båda öarna Skola på Sydkoster Soltimmar, fler än i land Turister, många på sommaren Ursholmen, Sveriges västligaste fyr Valfjället, berg på Sydkoster Yngre familjer välkomnas Återvinningscentral Sydkoster Äldreboende på Nordkoster Öråd höst och vår 10 Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 Vatten och avlopp, är kommunala lösningar bäst? Kommunalt vatten och avlopp planeras till Kosteröarna och det trots att det fungerar bra som det nu är, menar flera kosterbor. Ska det ändå bli tvångsanslutning med skyhöga avgifter? Det här är en fråga som oroar många på Koster. Hur vattenförsörjningen ”löses” är viktigare än att frågan ”löses” Man talar om ”§ 6-områden”, där kommunen nu tar över ansvar som tidigare legat på enskilda fastighetsägare, förklarar Torbjörn Stjernberg på Koster. Så kallade verksamhetsområden måste (åtminstone enligt vissa tolkningar) inrättas där 20-30 fastigheter ligger i närheten av varandra. Rimlig tolkning? - Jag tror det är viktigt att verkligen belysa om detta är en rimlig tolkning av lagen, menar Torbjörn och om det visar sig vara så – agera för att lagen omprövas. Gott om vatten På Koster har vi gott om vatten som täcker de 300 fastboendes behov. Vi har nog även tillräckligt för de 6 000 - 8 000 som varje dag gästar oss under några veckor på sommaren, men kommunen som har ansvar för några områden på öarna, uppfattar att existerande anläggningar är dyra i drift. Man vill dra VA-ledningar under Kosterfjorden och skyffla över kostnaderna, via särtaxa, på kosterborna med obligatoriska anslutningsavgifter för de som idag har egna VA-lösningar. ©Lantmäteriet,Gävle 2015. Medgivande MEDGIV-2015-4-05412 Långsiktig lösning? En långsiktigt ”lösning” på VAfrågan har setts som villkor för bibehållen och ökad befolkning. Men tänk om det är tvärt om! Tänk om ”lösningen” skapar de problem som den tros ”lösa”! Helt avgörande är hur vatten- och avloppsfrågan löses! De mycket höga anslutningsavgifter som hittills skisserats kan innebära att kosterbor säljer sina fastigheter och lämnar ön! I stället för att skapa en tillväxt av året-runt-boende skapas en ö som är avfolkad vintertid. Alternativa lösningar Utveckling av nytt boende kan länkas till antingen småskalig utbyggnad av kommunens VA lösningar eller till att exploatören själv skapar en egen lösning. Idag finns goda möjligheter till småskalig rening av både vatten och avlopp. Det är inte rimligt att vi året-runtboende skall behöva ta på oss stora kostnader för ett ytterligare ökat turisttryck på sommaren, ett turisttryck som bara genererar intäkter för ett fåtal av oss. Torbjörn Stjernberg boende på Koster BAKGRUND De senaste åren har trycket på kommunala VA‐förvaltningar ökat vad gäller att ta ansvar för att tillräcklig mängd vatten finns på våra öar och att avloppen upp fyller högt ställda krav på rening. Bakgrunden till dessa krav är en lag från 2006 Lagen om allmänna vattentjänster som stadgar i sin 6e paragraf: ”Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vatten tjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verk- samhetsområdet genom en allmän va‐ anläggning.” Mitt på ön Sydkoster vid torget ligger den välsorterade butiken med systemombud, mack, pantbod och en återvinningsstation intill. Strax i närheten ligger även brandstationen. Foto: Eva Widlund Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 11 Ö-boken som blev ö-kurs Nu finns en intressant bok med titeln ”How to read an island”. Den är skriven av Christian Pleijel, bosatt på ön Kökar i den åländska skärgården. Boken handlar om Europas små öar, om de människor som bor där, deras liv, glädjeämnen, färjor, barn och jobb. Den handlar om öar som samhällen. - Ta dina hattar och följ med mig på en resa, så bjuder Christian Pleijel in läsaren på en resa till 2 415 små öar i Europa i den nya ö-boken. Christian började skriva sommaren 2013 och nu, nästan två år senare, finns ö-boken på både engelska och svenska. Den är 160 sidor tjock i format liggande A4, i färg och full med foton och egenritade kartor. Öar som samhällen Christian försöker läsa av öar när han besöker dem, begripa hur de fungerar som samhällen. I boken använde han en metod utvecklad av Edward de Bono för att effektivisera sitt tänkande, så kallade tänkarhattar där man betraktar världen från sex olika håll: fakta, fördelar, risker, känslor, kreativitet och hur man får någonting gjort. Varför blev det en bok? Christian blev öbo för tolv år sedan i och med en flytt till Kökar i Ålands yttre skärgård, där hustrun är född och uppvuxen. Ett av mitt livs bästa beslut, säger han. Han kom att arbeta som skärgårdsutvecklare på Åland i fem år, med ansvar för sex skärgårdskommuner med alla frågor på bordet: näringsliv, inflyttning, skola, socialvård, blåljusfrågor, turism och kultur. Christian inledde ett samarbete med Finlands skärgårdar och blev Ålands representant i ett europeiskt forskningsprojekt och senare även i det europeiska ö-nätverket för små öar ESIN. Under dessa år har han hunnit besöka många öar i Europa. har fördomar om öar. Öbor förlorar sig gärna i sin historia och kultur, de vet ofta inte hur många som faktiskt bor på deras egen ö och hur mycket energi som går åt, och de tenderar att vara ganska konservativa när det gäller utveckling och lösningar. På fastlandet finns en brist på förståelse bland tjänstemän och politiker för hur ömtåliga ö-samhällena är. De har svårt att beskriva öarnas värde och de räknar avstånd i kilometer (inte tid) och befolkning i mantalsskrivningar (inte människoslitage). Det finns massor av böcker om öar på sommaren: fotoböcker och reseguider. Christian tyckte att det saknades en bok om öar som samhällen och hur man begriper sig på dem. Hur klarar de sig? Boken blev en ö-kurs Boken har även blivit bas för en 10-poängs universitetskurs som ges på distans av Öppna Högskolan på Åland. Det är femton elever som nu fördjupar sig i Europas öar. De kommer från Kroatien, Färöarna, Sverige, Åland och Finland och kommer som sitt examensarbete att presentera ett nutida ö-samhälle. Förutom den nya Ö-boken ingår även en bok från 2007, Meeting the Challenges of small islands, slut-rapporten från ett flerårigt projekt inom ESIN med arton olika teman. (finns som pdf på SRF:s hemsida) Fördomar om öar Christian hade skaffat sig så mycket insikt om ö-liv att han kunde se att både ö-länningar och fastlänningar – Jag läste den engelska boken som var lättläst och den är utmärkt att läsa när man pendlar eftersom den Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 Vad är en öbo? Som öbo är How to read an island intressant att läsa eftersom den handlar om andra öar och andra öbor. Det är intressant att fundera på vad som är en ö, vilket i första anblicken är självklart. Men när man funderar finns det ju alla varianter. De öbor som har fått en bro, känner sig som öbor även om de har en fast förbindelse. De skärgårdar där man av tradition på grund av väder- och isförhållanden bara bor på öar under halva året, de är ofta i själ och hjärta öbor men bor fysiskt på öar halva tiden. Jag har börjat fundera på vad som är typiskt för öbor, eftersom jag i boken känner igen många av de exempel som visas. Utifrån boken avspeglas ett ö-liv som jag jämför med det liv vi lever på vår ö, säger RoseMarie. Text och foto: Eva Widlund En kursdeltagares tankar RoseMarie på Vinön är en av kursdeltagarna, som har läst boken när hon har åkt färjan, en utmärkt studietid på 25 minuter. 12 är skriven i små episoder. Själva idén att utläsa öar utifrån metoden om sju tänkarhattar är spännande och inspirerar till att lära sig mer om tekniken och jag får en vilja att ta mig an andra problem med samma metod. Christian Pleijel på Kökar Boken kan beställas på Christians hemsida www.pleijel.ax eller på ESINs hemsida https://europeansmallislands.com/ Miljö & Energi Miljö och energi för skärgård Vid SRF:s representantskapsmöte på Djurönäset i november 2014 fick vår arbetsgrupp åtta nya uppdrag att försöka hitta lösningar på. I detta nummer beskriver vi möjligheten till en ny hybridlösning när det gäller energifrågan och det är en lösning som skulle kunna vara ett gångbart alternativ till nybygge på en ö. I nästa nummer skall vi beskriva en ganska ny avloppslösning utan slamtömning som också är ett alternativ för ö-boende utan kommunalt VA. Isotimber + Inresol = gratis energi Den här hybridlösningen bygger på nybygge av ett IsoTimberhus. IsoTimber finns beskriven i två tidigare artiklar i Vi Skärgårdsbor, nr 4 2013 och nr 4 2014. IsoTimber erbjuder nämligen till alla som köper ett hus på 100 kvm och större, fri leverans av pellets i 20 år. Helt ny på marknaden är en stirlingmotor som både levererar värme och el som drivs just med pellets. Det är företaget Inresol i Gävle som konstruerat och tillverkar denna maskin. Det innebär att driftskostnaderna skulle kunna minimeras till 0 kr per år i 20 år. Är man inkopplad på elnätet tillkommer fasta avgifter. Kompletterar man huset med solceller och solfångare får du dessutom energi över till ett Attefallhus på 25 kvm. Vilket innebär att man kan erbjuda boende för någon äldre eller yngre som vill bo kvar året runt, eller som uthyrningsstuga. Folkets generator Kärnan i systemet är Stirlingmotorn. Den levererar 5 kW el och 15 kW värme och förser speciellt vintertid anläggningen med el och värme. Sommartid svarar solcellerna och solfångarna för el och varmvatten. Det är onödigt att köra stirlingmotorn under sommartid, som då producerar värme som inte behövs, om man nu inte har pool som man vill värma upp. Stirlingmotorn kan drivas av vilket bränsle som helst, diesel, gas, kokosnötskal med mera. I standardutförande är den utrustad med pelletsbrännare. För att veta mer om hur stirlingmotorn fungerar finns det filmer och beskrivningar på Inresols hemsida www.inresol.se Lösning för öar utan ström Systemet kan vara inkopplat på elnätet om sådant finns. Annars kan man köra utan elanslutning, men måste då komplettera med ett batterisystem. Stirlingmotorn startar vid behov och måste då ta el för att kunna komma igång. Ett batterisystem blir något dyrare, men å andra sidan har du då inga fasta kostnader. En nackdel är istället att man missar möjligheterna att leverera överskottsel ut på nätet. Framtidens ö Vi skall nu följa upp denna idé, försöka utveckla den och förse projektet med kostnader. Idag kostar stommen i ett 100 kvm IsoTimberhus c:a 375 000:- sedan skall det göras val av panel, takbeläggning, grund, platta eller plintar, kök, toalett, dusch, innerväggar med mera. Studie av stirlingmotorn Torbjörn Andersson, Seajetsweden, Stefan Larsson Inresol, Daniel Walsh Inresol, Jan Frycklund och Mikael Östling IsoTimber(skymd), studerar Stirlingmotorn i Inresols kraftvärmepaket. Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 13 Illustrationen gjord av Anders Persson Future Island Förslag till ett modernt Skärgårdsboende. Alla husen är byggda i IsoTimber. Bostadshus Per Albin 100 kvm, förråd och central för el och värme 28 kvm och Attefallshus Gullviva 25 kvm. Skissen visar byggnaderna i strandkanten, det får vi väl glömma, utan räkna med 300 meter ner till stranden, men ändå med utsikt över vatten. I ett höstnummer av ”Vi skärgårdsbor” kommer vi att komplettera med priser på nyckelfärdigt och med avloppslösning. Själva el och värmesystemet kostar cirka 156 000:- + moms och monteringen. Dessutom skall värmesystem väljas, golvvärme eller element. Vi tror ändå att det skulle kunna bli konkurrenskraftigt med tanke på att man får ”gratis” energi i 20 år. I marknadsföringen av Inresol pratar man om ”Folkets generator”. I ett av höstnumren av Vi Skärgårdsbor hoppas vi kunna presentera det första verket i produktion. Vi har ett arbetsnamn på detta projekt som är Future Island, med tanke på Smilegov-projektet och våra internationella kontakter. Smilegov är ju ett europeiskt energiprojekt med över 50 deltagande öar, varav fyra är från vår organisation nämligen Holmön, Vinön, Visingsö och Hven. 14 Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 Tanken nu är att kunna presentera en framtidsö som är oberoende av energi och avfallstransporter och med egna transporter oavsett årstid. Lösningarna finns. På vår hemsida hittar du dokument om alla produkterna i Future Island. IsoTimber hus, Inresol, Solfångare och solel, avloppslösningen och bild på farkost för is och vatten. www.skargardarna.se HEM / ARBETSGRUPPER / FUTURE ISLAND Text och foto: Lennart Andersson Arbetsgruppen Miljö & Energi inom Skärgårdarnas Riksförbund Vi söker nu en ö, med intresserade invånare som vill testa vår idé. Var finns nu den ö, med någon som har planer på att etablera sig, och skapa sig ett framtidsboende? Vi söker intresserade människor, kommuner eller organisationer för vidare diskussioner. Hör av er till Lennart på Skärgårdarnas Riksförbund! info@skargardarna.se FAKTA Inresol Uteffekt Control System Cloud Övervakning Fjärrkontroll Stirlingmotorn Working Gas Generator Värmare Nominell RPM Kylare Effektivitet (Electrical) Effektivitet (CHP) Spänning DC Spänning AC Växelriktare DC volt input Batterikapacitet Operativ Livslängd Certifieringar 5kW Kontinuerlig effekt, Max 10kW intermittent. Open Source Melacs PCU, Linux stil RTOS Powered by Cloudindustries.eu LAN / WLAN (Internet) Via en smartphone/tablett/Ipad eller PC Gamma Type 446 cm3 Kväve 5kW Outrunner, Permanent magnet, 3-fas med likriktare 600 - 1100oC Range 600-1200 RPM, Nominell 1000rpm (1200 RPM max) Inbyggd motorkylare & hydrauluttag (1/2 ”Anslutningar) 22-34% (beroende på applikation och temperaturer) 90-96% (beroende på applikation och temperaturer) Utgång 4 x 12V, 30A och 1 x 300V, 20A Utgång 110 - 240V, 25 - 55A, 1-fas (50-60Hz), 400V, 16A 3 fas 10kW Ren Sinus. 300-500V med MPPT Circuit för solenergi solceller makt 300V, 2.5Ah (kan utökas till högre kapacitet) 90 000 timmar eller cirka tio år UL, CE, IEC Pris: 85 000 + moms (inkl. ett batteri) FAKTA BoRö Solpaket Combi 300 Solvärmetank Drivpaket 1 Solfångare Arbetstemp Reshöjd Volym Årsutbyte TIDA 300-SOLL3S (RSK6201602) 4 st Solfångare SRC G2 á 1 kvm. Total 4 kvm Max 100 grader Celsius 1700 mm 300 l 1356 kWh per år Här syns Isotimber väggstockar 351 mm breda, 235 cm långa. Behövs ingen plast, papp eller isolering. Luftutrymmena i stockarna är isoleringen. Det som sågats ut omvandlas till pellets och levereras under 20 år tillsammans med huset. Pris: 33 000 + moms FAKTA Solel Solceller 20 st á 250 W = 5 kW Pris: 38 000 + moms Tillkommer takmontering och inkoppling FAKTA IsoTimber Per Albin huset I paketet ingår: ytterväggar, takstolar, råspont, undertak & undertakspapp. Väggar: 351 mm, 0,18 W (kvm) Fönster: vitmålade 10x12 10 st K-värde 1,3 Bostadsyta: 106 kvm Dörrar: 2 ytterdörrar ingår Pris: 375 000 + moms Text och foto Lennart Andersson Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 15 Skärgårdsbor på studiebesök vid stenhuggeriet på Tjurkö. Foto: Björn Sjöblom Till Blekinge på årsstämma Skärgårdarnas Riksförbund har haft årsstämma 28-29 mars på Tjurkö i Blekinge skärgård. Platsen för årsstämman detta år var Tjurkö i Blekinge skärgård. Förutom själva årsmötesförhandlingarna bjöds det på ett blandat program med information från Karlskrona kommun om sitt skärgårdsarbete, om blåljusfrågor på Aspö och om lokal fiskeförvaltning. Även ett studiebesök på det gamla stenhuggeriet hann man med. 1. Lokal mobilisering – lokalt inflytande 2. Natur- och kulturmiljöer 3. Hållbar utveckling 4.Näringslivsutveckling 5. Boende, kommunikationer och service 6.Skolor/utbildning 7. IT och telekommunikation 8. Profilering och marknadsföring 9. Offensiv landsbygdsutveckling Väg över flera öar Tjurkö är en ö med broförbindelse från halvön Möcklö till ön Senoren och vidare till Sturkö och sedan bro vidare till Tjurkö. På Tjurkö bodde och konfererade gruppen i en anläggning som drivs av kyrkor i samarbete. Den låg på gångavstånd till havet och hade vandrarhem, små stugor och platser för husvagnar. När det gäller offensiv landsbygdsutveckling har man tittat på områden som kan vara attraktiva för inflyttning i kommunen. Som det ser ut nu bor det 4131 personer på öarna i skärgården, öar med bro inräknade. Man tror på en växande befolkning på öarna med bro eller färjeförbindelse men ser att öarna utan färja eller bro kommer ha en minskad befolkning. Skärgårdskommunen Karlskrona Life-projektet GRACE Förmiddagen inleddes med information om hur Karlskrona som en skärgårdskommun arbetar med landsbygdsutveckling, där skärgården ses som en mycket viktig del. Landsbygdsutvecklare Ann-Marie Nordström presenterade ett utvecklingsprogram med nio prioriterade områden. Ann-Marie berättade också om Lifeprojektet GRACE som ska rädda växter och djur i skärgården genom att man ska röja på förut betade områden. Frågan är hur man ska sköta de områden som har blivit röjda. AnnMarie menar att en levande skärgård är inte bara mular utan också åretruntboende. 16 Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 Grace är ett projekt i fyra olika län och pågår under sex år fram till slutet av 2016. Genom att röja, bränna och släppa på djur räknar man med att få tillbaka blomstrande ängs- och betesmarker på 41 öar. Blåljusfrågor på Aspö Nästa punkt var ett exempel på hur man har jobbat med blåljusfrågor på Aspö. Det var Lars Bengtsson, permanentboende på Aspö som berättade att man har en arbetsgrupp som träffas två gånger om året och diskuterar de här frågorna. Det är en tjänsteman på landstinget som är sammankallande i arbetsgruppen. Det finns ett frivilligt brandvärn på Aspö som har ansvar för ambulansen som finns på ön och som hjälper till vid ambulanstransporter. Det har varit olika lösningar för transporter. SSRS som finns på grannön Hasslö har transporterat när det varit isfritt men nu är den en båttaxi som ska sköta ambulanstransporterna. Det går snabbare att åka med båt från Aspö till Karlskrona och vården där än att ta färjan så det är alternativet som det arbetas med. Att ha en ar- betsgrupp som träffas kontinuerligt är ett råd från Aspö och Karlskronas skärgård. Skärgårdarnas Riksförbund håller på med en inventering om hur det ser ut med blåljusfrågor runt om i Sveriges skärgårdar. Materialet kommer att sammanställas för att kunna jobba vidare med dessa för öborna viktiga säkerhetsfrågor. Fiskefrågor Ingemar Elofsson berättade om ett Leaderprojekt om fiske, där de bland annat jobbat utifrån att de ville förändra bilden av fisket som en råvaruproducent till att vara mer upplevelseorienterat. Man har jobbat med olika projekt, några exempel är att sälja fisk på internet. Man har jobbat med att fisket ska få ett ökat värde, utbildningar i livsmedelshanteringar och hygien, lokala ismaskiner, vakuum-maskiner, förbättringar i kylkedjan, KRAV-certifierat fiske samt marknadsföring. Man har även jobbat med lokal/-regional samförvaltning för fisket där man vill ha med representant från yrkesfisket, bofast befolkning, KRAV, SLU och sportfiskare. Inom den lokala förvaltningen ska man jobba efter ledorden: Hållbart fiske Positiv ökning av fisk Öppen process Nya innovativa lösningar Samverkan med Biosfären Bättre samordning Man har också tittat på framtiden för fisket där man ser fisket utifrån termer av småskaligt, kustnära, hållbart och utifrån ett nära förhållande mellan producenter och konsumenter. Man tittar även på en diversifiering av fisket. Det område som berörs av dessa idéer har en yrkeskår med 17 yrkesfiskarlicenser och även några trålare. Årsstämman På lördag eftermiddag var det dags för själva årsstämman för riksförbundet. Två ledamöter avgick, nämligen Överst ser vi när ordförande Bengt Almkvist i mitten tackar av avgående styrelseledamöterna Camilla Strandman och Bobo Roysson. Nedanför ser vi Ingemar Elofsson som berättade om fiskeprojekt och AnnMarie Nordström från Karlskrona kommun men också välbekant för många inom SRF. Foto: Björn Sjöblom vice ordförande Camilla Strandman som nu har lämnat ö-livet på Nämdö och så vår unge fiskare Bobo Roysson från Bohuslän. Båda avtackades med var sin bok, det förnämliga uppslagsverket Sveriges Öar av Anders Källgård. I den nya styrelsen sitter Bengt Almkvist kvar på ordförandeposten. Som ny vice ordförande valdes JanEric Ericsson från Bohuslän. Ny i styrelsen är också Janni Olsson. Övriga styrelseledamöter är Lena Egnell, Lennart Andersson, Sten-Åke Persson och Anders Olsson. Anetté Larm Johansson är verksamhetsledare och Eva Widlund är informationsansvarig. Styrelsen för 2015 presenteras på annan plats i tidningen. Boendegruppen har träffats några gånger och har fått in en översikt hur det ser ut med hyresbostäder i skärgården. Man kommer under året titta på frågor kring strandskydd, planarbete och annat som rör boende i skärgården. För övrigt brukar arbetsgrupperna rapportera i egna artiklar i Vi skärgårdsbor. Tack RoseMarie för tillgång till dina anteckningar då jag själv tyvärr var sjuk vid årsstämman. Tack Björn Sjöblom för dina foton! Eva Widlund Vill du veta mer? Rapporter På söndagen var det som vanligt lite uppbrottsstämning. Många som skulle resa långt fick åka tidigare för att hinna till tåg och flyg. För resten av gänget var det dags för rapporter från arbetsgrupper och föreningar, det är alltid mycket intressant och lärorikt att höra vad som händer. Och vill man veta mer finns ju kontaktpersonerna i alla föreningar och i arbetsgrupperna. Karlskrona kommuns utvecklingsprogram http://www.karlskrona.se/sv/Arbete--Foretag/ Landsbygd--skargard/ Life-projektet GRACE http://www.graceprojektet.se/ Fiskeprojekt, kontakta Leader Blekinge http://www.leaderblekinge.se/ Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 17 SRF:s styrelse 2015 Styrelsen för Skärgårdarnas Riksförbund har sju ledamöter. Vid årsmötet i mars blev det lite förändring i styrelsen. Här presenteras den nya styrelsen för 2015. Bengt Bengt Almkvist, ordf. har varit med i förbundet nästan ända från början. Han bor med sin familj på en ö i Sankt Anna skärgård sedan snart 40 år. – Det var naturintresset som drog mig hit från storstaden. Jag är utbildad zoolog, men det blev istället bredare samhällsfrågor som engagerade. Under många år var jag aktiv i kommunalpolitiken och så har det hela tiden varit skärgårdsföreningar, lokala, SRF och på europanivå. Jag och min fru driver också ett företag med kombination av lantbruk, turism och entreprenadarbeten. Så brist på sysselsättning är det inte. Jan-Eric Ericsson, vice ordf. är en kanalbo från Grundsund som gillar Evert Taube. Hela sitt vuxna liv har han arbetat med teknik i form av elektronik, i halva sitt vuxna liv har han arbetat i ideella föreningar från Skaftö Öråd, Bohusläns skärgårdsråd och nu SRF. – När jag blev både lite klok och vuxen för några år sedan började jag med motionsidrott genom att under fyra år träna och genomföra Vätternrundan på cykel, berättar Jan-Eric. Viktiga skärgårdsfrågor är att det finns arbete och boende för folkbokförda, för fortsatt liv året runt i kust och skärgård. Jan-Eric Lennart Lennart Andersson från Söderhamns kust och skärgård har som sitt intresse Miljö och energifrågor i allmänhet och smarta lösningar kring detta för skärgården i synnerhet. Lennart är också den som ansvarar för SRF:s arbetsgrupp kring dessa frågor och rapporterar regelbundet i Vi skärgårdsbor om intressanta miljönyheter. Lena Egnell är en före detta fastlandsbo som för 25 år sedan hamnade på Holmön på grund av att det fanns en ledig lärartjänst på Holmöns skola. Lena, maken och tre katter bor nu på ön medan tre vuxna barn bor på annat håll. – Jag är extra intresserad av skolfrågor och annat som rör barn och unga, som är en viktig del av en levande skärgård. Försöker så ofta jag kan förmedla hur vår vardag ser ut och de mervärden det ger att leva och växa upp på en ö. Sten-Åke Persson är en återvändare till Hven, som brinner för att skapa förutsättningar för en mer lokal påverkan av beslutsprocesser genom ökad kompetens och engagemang. Anders Olsson vill jobba för att ge våra unga en möjlighet att stanna och verka på hemmaplan, så att de inte ska känna sig tvingade att flytta in till storstaden. – Jag har en egen IT konsultverksamhet samt ett mindre skogsbruk vilket jag, min sambo och våra tre barn driver på Gräsö. Lena Sten-Åke Anders Janni Olsson är yngst i styrelsen, men har varit med i skärgårdsarbetet i flera år redan. Janni jobbar som fiskare och trädgårdsmästare på Skaftö, har två barn, sambo och en hund. – Jag brinner för en levande skärgård, där man skall kunna bo året om! Och då behövs det yngre skärgårdsbor! Samtliga i styrelsen går att nå på info@skargardarna.se 18 Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 Janni Skärgårdarnas Riksförbund 2015 SRF vill informera och påverka och skapa förståelse för livsvillkoren för åretruntboenden i skärgården. SRF vill se fungerande skärgårdssamhällen som lever hela året. Därför är våra viktiga frågor boende, arbete, service och miljö. SRF är ett nationellt förbund med medlemsföreningar som ska täcka upp olika regioner i skärgårdssverige. Minst två möten arrangeras per år för representanter från medlemsföreningarna. MEDLEMSFÖRENINGAR – REPRESENTANTSKAPET - STYRELSE - PERSONAL - ARBETSGRUPPER - PERSONLIGA MEDLEMMAR Förbundet har en styrelse på sju personer som presenteras i detta nummer av tidningen, deltidsanställda och ett antal arbetsgrupper som koncentrerar sitt arbete kring specifika frågor. Arbetsgrupperna har alla en person kopplad till styrelsen. Den viktiga länken - kontaktpersonerna Det är medlemmarna i våra skärgårdar som är basen för förbundets verksamhet. Varje förening utser kontaktpersoner från sitt område. Dessa personer är länken mellan föreningen och SRF:s styrelse och personal. De har en betydelsefull uppgift att fylla i två riktningar. Det är dessa personer som får information från förbundet för att informera vidare i sitt område. Det är även dessa personer som för vidare medlemsföreningarnas frågor till förbundets styrelse och arbetsgrupper. Tidning, mail och facebook Tidningen Vi skärgårdsbor skickas som en papperstidning fyra gånger om året. Här rapporteras bland annat om förbundets verksamhet och om arbetet med de små öarna i Europa. I övrigt är det mail som används som kommunikationskanal. Inom våra arbetsgrupper finns även några Facebookgrupper för de personer som ingår i respektive grupp. INFO-adressen För att få kontakt med någon i styrelsen, någon av arbetsgrupperna eller medlemsföreningarna, skicka ett mail till info@skargardarna.se så vidarebefordras det till rätt person. Nyhet - Skärgårdsbryggan Från och med 2015 driver SRF nyhetssidan Skärgårdsbryggan. Varannan dag läggs det ut skärgårdsnyheter på Bryggan. www.skargardsbryggan.com Medlemskap en möjlighet för alla Skärgårdsintresserade För alla som värnar om skärgården som ett levande samhälle året om finns flera möjligheter till engagemang, personlig medlem i SRF eller medlem i en regional förening eller medlemskap på båda planen. Bli personlig medlem För den som engagerar sig i skärgårdsfrågor i stort och smått går det bra att bli personlig medlem i Skärgårdarnas Riksförbund. Som personlig medlem får du information kopplat till olika skärgårdsfrågor till din e-postadress och fyra gånger per år kommer tidningen Vi skärgårdsbor på posten. För personligt medlemskap betala in 200 kr till bankgiro 766-0525, uppge namn, postadress och e-postadress. Regionala föreningar tillsammans i ett riksförbund Skärgårdarnas Riksförbund har fjorton regionala medlemsföreningar, varav två föreningar i sin tur är paraply organisationer av flera skärgårdsföreningar. Det är Bohusläns skärgårdsråd som omfattar föreningar utmed en lång kuststräcka samt SIKO i Stockholms skärgård. Information om medlemsföreningar finns på SRF:s hemsida, se medlemsföreningar. www.skargardarna.se I SRF:s verksamhet finns även Anetté Larm Johansson bor på Orust och är verksamhetsledare i SRF. Hon intresserar sig speciellt för frågor som rör människors möjligheter att bo och verka i skärgårdsmiljö samt för kraften i föreningslivet och engagerade människor. Eva Widlund är läraren som efter många år på ö-skolan på Vinön, nu jobbar med information, är redaktör för tidningen Vi skärgårdsbor och ansvarar för SRF:s nätverk för skärgårdsskolor, där lärare och elever kan samverka i olika projekt. Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 19 Skärgårdarnas Riksförbund Nothaga gård, Södra Vinön 112 715 93 VINÖN Sagostafett blev sagobok I nätverket för skärgårdsskolor ingår skolor på öar och utmed kusterna över hela vårt land. Längst i norr har vi Seskarö skola och längst i söder har vi skolan på Ven. Båda dessa skolor ingick tillsammans med elva andra skolor i nätverkets höstaktivitet, nämligen en sagostafett. Eftersom det var så många skolor som ville delta i sagoprojektet blev det två parallella stafetter. Sagostafetten gick till så att en skola började och skrev första kapitlet, nästa kapitel skrevs av en annan skola osv. Varje klass hade en vecka på sig att jobba med sitt kapitel och varje måndag kunde de medverkande skolorna få läsa ett nytt kapitel. Barnen gjorde också teckningar som de skickade in till nätverket. De båda sagorna finns nu i en och samma bok med början från var sitt håll. När du har läst sagan om den lilla fågeln Nova vänder du bara på boken och läser sagan om de två marsvinen Bobo och Bruno. I bägge sagorna får du följa med på en resa genom Sverige. SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND De bofasta skärgårdsbornas riksorganisation Våra medlemsföreningar Bohusläns Skärgårdsråd Hvens Byalag Blekinge Kust- och Skärgårdsförening Smålandskustens Skärgårdsförening Östergötlands Skärgårdsförening Visingsörådet Vinöns Kultur- och Hembygdsförening Sörmlands Skärgårds Intresseförening SIKO Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation (Stockholm) Gräsö Skärgårdsråd Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening Hemsö Skärgårdsförening Holmöns Utvecklingsforum Luleå Skärgårdsförening Läs mer om Nätverket för skärgårdsskolor på hemsidan www.skargardarna.se SURF Skärgårdens Ungas Riksförening För att beställa sagoboken kontakta Skärgårdarnas Riksförbund info@skargardarna.se Eva Widlund Hemsköborna Läs mer om våra föreningar på hemsidan www.skargardarna.se ...ger sig hän åt vårens sprittande känslor! Originalserie av Anders Persson /Copyright 2015
© Copyright 2024