1. No category

Förvaltningsprocessrätt JUAN01
Migrationsprocessrätt
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/04/20
Fokus idag:
Uppehållstillstånd pga. internationellt skyddsbehov (asyl) – 4:1-2a UtlL
Uppehållstillstånd pga. anknytning till make/maka/partner – 5:3-3a UtlL
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Den rättsliga kontexten
Svensk rätt: UtlL, FL, FPL, OSL
EKMR
UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars
rättsliga ställning enligt 1951 års konvention och 1967 års protokoll angående flyktingars
rättsliga ställning. Viktig rättskälla enligt MIG 2006:1.
Internationell migrationsrätt: Flyktingkonventionen + protokoll
Internationell MR-rätt: t.ex. FN:s Barnkonvention, Antitortyrkonventionen
EU-rätten: skyddsgrundsdirektivet, asylprocedurdirektivet, Dublinförordningen (CEAS)
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Relationen mellan UtlL och FPL
UtlL 16:1 2 st
“Om migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen och förfarandet i dessa gäller vad
som allmänt är föreskrivet om förvaltningsrätt och kammarrätt och rättsskipningen i
dessa, om inte något annat följer av denna lag.”
2 § FPL
“Har i lag eller i författning som beslutats av regeringen meddelats bestämmelse som
avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.”
Finns inte särskild reglering av processuell fråga i UtlL -> FPL.
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Exempel när FPL:s regler används i
migrationsmål
Skriftlig handläggning huvudregel (9 §)
Muntlig förhandling (9 §, men 16:5 UtlL)
Förhandling inom stängda dörrar (16 § FPL)
Utredningsskyldighet (8 § FPL)
Kommunicering (10-12, 18 § FPL)
Ombud, fullmakt (48-49 § FPL)
Tolk (50 § FPL)
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Migrationsprocessens särdrag
Instansordningen – överklagandemöjligheter (14+16 kap.UtlL)
Skyndsamhetskrav 16:4 UtlL (avvisning, utvisning, förvar)
Saken i migrationsmål
(Muntlighet 16:5 UtlL)
Förhandling inom stängda dörrar? Sekretessbehov?
Förhållandet mellan kontradiktoriskt tvåpartsförfarande/utredningsskyldighet
Offentligt biträde 18 kap. UtlL
Beviskrav, bevisfrågor, bevismedel
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Instansordningen
Migrationsverket – migrationsdomstol (4 st) – Migrationsöverdomstolen (KR Sthlm)
Ändring till domstolsförfarande 2006.
MIV: 13 kap. UtlL, FL. 13 kap. UtlL uppställer krav på muntlighet i flera fall (13:1).
Långtgående utredningsansvar. Tyngdpunkten i prövningen ligger vid MIV.
MD: 14, 16 kap. UtlL + FPL. Utredningsskyldighet. Rättens sammansättning?
MiÖD: 16 kap. UtlL. Prövningstillstånd krävs. Prejudikatdispens + synnerliga skäl (16:1112 UtlL)
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Ett exempel
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
A söker asyl…
Vid Migrationsverket
Migrationsverkets omfattande ansvar
Särskilda frågor rörande barn: god man, boende.
Utredningsåtgärder, fastställande av fakta.
Bedömning: framtida risk för skyddsgrundande behandling?
Beslut: Ansökan om uppehållstillstånd beviljas/avslås och statusförklaring görs/inte görs.
Vid avslag förenas beslutet i regel med beslut om avvisning eller utvisning, med
tidsfrist för frivillig avresa och ev. återreseförbud.
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
A kan överklaga till migrationsdomstol
14 kap. UtlL: vilka beslut kan överklagas?
Inget krav på prövningstillstånd.
Tvåpartsförfarande MIV – asylsökanden.
Processram FPL. Saken är uppehållstillstånd (MIG 2007:31)
Domstolens utredningsskyldighet möter parters bevisbörda och vad som behövs föras i
bevis.
Kommunicering (FPL)
Hålla muntlig förhandling?
Rättens sammansättning?
Avgörande: avslag/bifall till överklagandet.
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Överklagande till MiÖD?
Den part som avgörandet har gått emot kan överklaga till MiÖD.
Krav på prövningstillstånd, 16:11-12 UtlL
Sits om målet tas upp? (16:3 UtlL)
Avslag för enskild klagande / inte PT -> laga kraft.
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Efter ev. lagakraftvunnet negativt beslut för
A?
12:22 UtlL – beslut om av-/utvisning gäller fyra år från det att beslutet vann laga kraft.
(eller längre om beslutet är förenat med ett återreseförbud med längre giltighetstid).
Ej negativ rättskraft – uppehållstillstånd kan sökas igen.
Under den tid det finns ett gällande lagakraftvunnet av- eller utvisningsbeslut är
prövningsutrymmet begränsat.
- 12:18-19 UtlL
- Obs. 12:19 4 st: skyddsbehov åberopas och en sådan ansökan har inte tidigare
prövats genom ett lagakraftvunnet beslut under utlänningens vistelse i Sverige ->
prövning enligt 4 kap. UtlL.
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Åter till migrationsdomstol
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Skriftlig/muntlig handläggning och
sekretess
9 § FPL / 16:5 UtlL
Relativt stort antal förhandlingar i asylmål.
MIG 2006:1 – det kan anses ligga inom en domstols utredningsskyldighet att hålla
muntlig förhandling när fråga är om t.ex. trovärdighetsbedömningar.
Sekretessöverväganden
21:5 + 37:1 OSL
+ 16 § FPL
Särskilda anledningar att hålla muntlig förhandling inom stängda dörrar och/eller ha
t.ex. namnsekretess i asylmål?
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Vad kan prövas i migrationsmål?
29 § FPL: “Rättens avgörande får ej gå utöver vad som yrkats i målet. Om det föreligger
särskilda skäl, får dock rätten även utan yrkande besluta till det bättre för enskild, när
det kan ske utan men för motstående enskilt intresse.”
- Domstolens bundenhet till klagandens yrkanden / “rätten känner lagen”’
T.ex.: Klaganden yrkar att beviljas uppehållstillstånd och statusförklaring som
övrig skyddsbehövande enligt 4:2a UtlL. Ska domstolen då pröva om
klaganden kan beviljas uppehållstillstånd och statusförklaring som flykting
enligt 4:1 UtlL?
- Yrkanden i asylmål kan förstås som omfattande; “uppehållstillstånd.”
- Statusförklaring – ex officio/yrkande.
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
30 § FPL: “Rättens avgörande av mål skall grundas på vad handlingarna innehåller och
vad i övrigt förekommit i målet.”
Migrationsverkets överklagade beslut sätter ramar
T.ex. MIG 2012:12 om resedokument
“Sakens” bestämmande ger en förhållandevis stor prövningsram.
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Vad är saken?
“Saken är uppehållstillstånd” (MIG 2007:31)
“Genom att först i migrationsdomstolen yrka uppehållstillstånd på grund av anknytning
till sin svenska hustru har sökanden inte ändrat sin talan utan den avser fortfarande
samma sak, nämligen frågan om sökanden är berättigad till uppehållstillstånd i Sverige.”
“samtliga omständigheter som åberopas till stöd för uppehållstillstånd innan ett
lagakraftvunnet avgörande föreligger skall prövas i processen och … denna rör en och
samma sak - uppehållstillstånd - oberoende av på vilken grund rätt till sådant tillstånd
hävdas.
Olika grunder för uppehållstillstånd kan prövas i samma mål, även om samtliga grunder
inte prövats av beslutsmyndigheten. Inte taleändring!
Här tillkom ny grund (anknytning) - återförvisa för prövning eller utreda?
-> Det ankommer på MD att se till att frågan klarläggs; kan anvisa parter. Inte
återförvisning, utan hålla ihop målet i överinstansen. (MIG 2007:31)
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Varför detta förfarandesätt?
EN process.
Snabbhetsöverväganden.
Definitionen av uppehållstillstånd i 2 kap. UtlL gör inte åtskillnad mellan grunder.
Verkställbart av-/utvisningsbeslut i fyra år – hindrar parallella processer.
Begränsad prövningsmöjlighet på verkställighetsstadiet.
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Vad ska prövas i sak?
Fråga är om en framåtsyftande, individuell, riskbedömning: risk att utsättas för
skyddsgrundande behandling vid ett återvändande till hem-/vistelselandet?
Fastställande av fakta, värdering av denna och bedömning.
MIG 2006:1 om prövning, material och utredningsskyldighet
MIG 2007:12 om prövningsmetod och bevisvärdering
UNHCR Handbok art. 195-205.
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Prövningsordning för fastställande av
skyddsbehov
- Vem är A? Varifrån kommer A?
- De åberopade skyddsskälen.
- Är sökandens berättelse i sig tillräcklig för att kriterierna för skydd ska vara
uppfyllda?
- Har sökanden gjort sin asylberättelse sannolik antingen (1) genom åberopad
bevisning eller (2) genom att han eller hon bedöms vara trovärdig och därför
tillerkänts förmånen av uppkommet tvivelsmål?
(MIG 2007:12)
- Asylberättelsen är central!
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Kort om trovärdighetsbedömningar
Vad som särskilt beaktas ifråga om asylberättelsen
• Är berättelsen sammanhängande?
• Finns motstridiga uppgifter i berättelsen?
• Är berättelsen i princip oförändrad under asylprövningens gång i olika instanser?
• Stämmer uppgifterna med landinformation?
Se MIG 2007:12.
För intresserade: MIV Rättsligt ställningstagande angående metod för prövning av
tillförlitlighet och trovärdighet. RCI 09/2013
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Bevisbördans placering och beviskrav
Den asylsökande har att göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Denne har
initialt bevisbördan för att han eller hon uppfyller de krav som uppställs i lagen för att
uppehållstillstånd ska beviljas. (MIG 2006:1, 2007:12)
“I det enskilda fallet måste de relevanta uppgifterna i första hand tillhandahållas av
sökanden själv. Det blir sedan den person som har till uppgift att avgöra den sökandes
rättsliga ställning som har att göra en bevisvärdering och trovärdighetsbedömning
rörande den sökandes påståenden.” (art 195 UNHCR:s handbok)
Synsätt: det ankommer på sökanden att underbygga ansökan med information.
Ofta kan påståenden inte styrkas med skriftlig eller annan bevisning. Skyldigheten att ta
reda på och värdera alla relevanta fakta delas mellan den sökande och utredaren.
Utredaren kan behöva nyttja alla till buds stående medel för att få fram erforderlig
bevisning till stöd för den sökande. (handboken art. 196)
Beviskravet i asylmål är sannolikt.
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
“Bevismedel”
Sökandens muntliga utsaga är central och ofta ensamt “material” för prövning.
Möjlighet att underbygga sökandens påståenden?
• Handlingar kan finnas, t.ex. identitetshandlingar, fotografier, handlingar från domstol
eller polis, artiklar, internetutdrag, läkarintyg.
• Landinformation som hjälper utredningen?
Det kan finnas påståenden som inte låter sig bevisas. Om den sökandes redogörelse
förefaller trovärdig och det inte finns goda skäl att anta det motsatta, bör den sökande
ges fördel av det uppkomna tvivelsmålet. (art. 196 handboken)
Man bör endast tillämpa “tvivelsmålets fördel” när all tillgänglig bevisning har
inhämtats och kontrollerats och när utredaren är förvissad om den sökandes allmänna
trovärdighet. Den sökandes uppgifter måste vara sammanhängande och rimliga
samt ej strida mot allmänt kända fakta. (art. 204 handboken).
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Utredningsskyldighet
8 § FPL – ett mål ska bli så utrett som dess beskaffenhet kräver. Genom frågor och
påpekanden ska rätten verka för att parterna avhjälper otydligheter och
ofullständigheter i sina framställningar.
Långtgående utredningsskyldighet i asylmål.
Varför mer långtgående/utvidgat ansvar?
- svårigheter för asylsökande att göra sina påståenden sannolika
- speciella förhållanden för mål där skyddsbehov åberopas
- besluten är oåterkalleliga
- besluten har stor betydelse för enskildas liv
- misstag kan leda till att enskilda utsätts för allvarliga kränkningar av sina
mänskliga rättigheter.
(MIG 2006:1)
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Vad faller inom utredningsskyldigheten?
• Ex officio kalla till muntlig förhandling (för att fastställa trovärdighet) – MIG 2006:1
• Utreda handlingars äkthet, t.ex. genom svensk utlandsmyndighet. – MIG 2006:1
• Läka brister i utredning, uppmärksamma ev. anståndsbegäran, hantering av
landinformation (tillföras akt och kommuniceras). – MIG 2006:7
• Förordna om språkanalys. – MIG 2011:15
• Vid indikation på tortyr i läkarintyg – inhämta expertutlåtande vad gäller skadornas
uppkomst. – MIG 2012:2
• Påtala för en part att en viss omständighet inte är notorisk och att bevisning därför måste
föras om denna? Omfattas inte. – MIG 2012:18
• Se till att frågan om internt flyktalternativ föreligger blir prövad. – MIG 2013:2
• Återförvisa mål för att medicinsk åldersbedömning inte utförts eller förelägga MIV
att utföra en medicinsk åldersbedömning? Omfattas inte. – MIG 2014:1
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Kort om anknytningsmål
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Anknytningsmål (nära relation)
5:3 UtlL – uppehållstillstånd för makar och sambor
5:3a UtlL – uppehållstillstånd för personer som avser att ingå äktenskap/inleda
samboskap
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Bevisbördans placering
5:3 UtlL – det ankommer på sökanden att visa på ett civilrättsligt giltigt äktenskap – då
inträder en presumtion för uppehållstillstånd.
Det ankommer då på Migrationsverket att göra sannolikt att någon av
vägransgrunderna i 5:17-17b UtlL är för handen, t.ex. att makarna inte har för avsikt att
leva tillsammans (MIG 2013:14), eller att fråga är om ett skenäktenskap (MIG 2007:60).
Bevisbördas placering skiftar inom målet!
5:3a UtlL - sökanden har att göra sannolikt att fråga är om ett seriöst förhållande i
utlänningslagens mening (MIG 2007:45).
Migrationsverket har bevisbörda för att det finns särskilda skäl mot att bevilja
uppehållstillstånd, t.ex. vid risk för våldsutsatthet i relationen (5:17 UtlL).
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20
Något om utredningsskyldighet
Utredningsskyldigheten är inte lika långtgående som i asylmål.
MIG 2007:7 - Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd kan uppgifter av vikt
återfinnas inte endast i sökandens dossié utan även i den dossié som avser den person
till vilken anknytning söks, vilken domstolen kan behöva ta del av under
handläggningen.
13:15-16 UtlL – möjlighet till DNA-analys för släktskap mellan förälder/barn. (MIV)
Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker
2015/04/20