Konferensprogram - Högskolan Dalarna
NGL 2015 NEXT GENERATION LEARNING CONFERENCE 18–19 november 2015, Högskolan Dalarna, Falun Konferensprogram NGL2015@du.se www.du.se/NGL2015 Stjärnparter Guldpartner Innehåll Välkommen.................................... 4 Resa.............................................. 5 Program......................................... 8 Keynote onsdag............................ 14 Keynote torsdag............................ 15 Parallel session ............................ 16 Karta........................................... 34 3 Nästa Generations Lärande vid Högskolan Dalarna och NGL2015 Högskolan Dalarna I samarbete med KTH och Umeå Universitet välkomnar dig till den tredje Next Generation Learning Conference. En konferens om den digitala revolutionens inverkan på utbildning och bildning. På konferensen kan du ta del av aktuell forskning, utvecklingsprojekt och initiativ inom NGL. Vi hoppas att ditt deltagande på NGL2015 blir lyckat samt att din vistelse i Falun blir trivsam. Nästa Generations Lärande vid Högskolan Dalarna har efter många års arbete utvecklats till att göra utbildning tillgänglig för alla och pedagogisk utveckling med stöd av teknik. Arbetet med NGL har en naturlig plats vid Högskolan Dalarna och har en central del i visionen för lärosätet. Enligt tidigare vision skulle högskolan vara ledande inom NGL, ett arbete som även i fortsättningen är en viktig del i den dagliga verksamheten. Vid KTH ligger man i framkant med NGL tjänster som kth.se/social, mattecoach.se och sommarmatte.se. KTHs forsknings- och utvecklingsarbete inom NGL inkluderar omkring 25 personer. Umeå universitet har lång erfarenhet av distansutbildning och regionaliserad högskoleutbildning. Universitetets e-lärandestrategi syftar till att NGL blir en naturlig del av all undervisning och lärande vid Umeå universitet från år 2020. Vänlig hälsning, Erik Brunnert Walfridsson Organizing chair Next Generation Learning Conference 2015 Högskolan Dalarna 4 Resa Anlända i Falun Tåg Om du anländer till Falun via tåg och vill ta dig till ditt hotell ligger First Hotell Grand fem minuters gångavstånd. Om du bor vid Scandic Lugnet tar det ungefär 15 minuters promenade, eller så beger du dig till Knutpunkten och tar buss 151 från hållplats F till “Lugnet” och kliver av vid hållplatsen “Högskolan Svärdsjögatan” Bussbiljett kostar 26 SEK, observera att endast kontant betalning gäller på buss. Vid Knutpunkten återfinns biljettautomat där kortbetalning är möjlig. Buss De flesta bussarna stannar vid “Knutpunkten” som ligger i anslutning till Falun Centralstation. Från Knutpunkten är det mindre än fem minuters promenade till First Hotell Grand. Till Scandic Lugnet tar det omkring 15 minuters promenade eller så tar du buss 151 mot Lugnet som avgår från hållplats F och kliver av vid hållplatsen Högskolan Svärdsjögatan. Bussbiljett kostar 26 SEK, observera att endast kontant betalning gäller på buss. Vid Knutpunkten återfinns biljettautomat där kortbetalning är möjlig. Bil Om du åker bil till Falun bör du kontakta ditt hotell för parkeringsmöjligheter eller så använder du avsett parkersingsområde för konferensen. Hitta till konferensen Högskolan Dalarna Till fots Högskolan Dalarna återfinns ungefär 15 minuters gångpromenad från Falu centrum. Följ “Svärdsjögatan” upp till du når Campus Lugnet. Buss Buss 151 som avgår från hållplats F mot Lugnet tar ungefär fem minuter och avgår var 20:e minut. Närmaste hållplats till högskolan är “Högskolan Svärdsjögatan”. Besök www.dalatrafik.se för aktuella hålltider. Bussbiljett kostar 26 SEK, observera att endast kontant betalning gäller på buss. Vid Knutpunkten återfinns biljettautomat där kortbetalning är möjlig. 5 Bil Om du åker bil till konferensen ligger Högskolan Dalarna, Campus Lugnet i anslutning till E16. Från Falu centrum följer du Svärdsjögatan uppåt och efter 1,5 km ser du högskolan på din vänstra sida. Parkeringen finns utmärkt på kartan till höger. First Hotel Grand Falun Scandic Hotel Lugnet Högskolan Dalarna Lugnetkyrkan Dalasalen Falun centralstation Busstop “Östra Hamngatan” Busstop “Kristinegymnasiet” Parkering Till konferensen 6 Mobile Learning and the student success imperitive Want to give your students a voice and choice in how they demonstrate their learning? Get mobile with itslearning! Why Mobile Learning? Did you know students show higher test results in classes where students have access to mobile devices? Mobile learning is on the rise, growing by 18.2% a year globally. Mobile learning enables schools and teachers to offer students greater choice in how and when they learn, which has a direct impact on students’ intrinsic motivation. Come meet us at the Next Generation Learning Conference 2015 and learn how we can help increase student motivation – and results! itslearning, at the heart of education itslearning AS, Edvard Griegs vei 3, 5059 Bergen +47 55 23 60 70 7 Program Presentationer Workshop Svenskspråkigt Commercial session Symposier Engelskspråkigt Onsdag 18 november 07:30–08:45 Registrering Campus Lugnet 09:00– 09:15Intro (Föreläsningssal 6) Erik Brunnert Walfridsson, Organizing chair NGL2015 Dalarna University 09:30–10:30Keynote (Föreläsningssal 6) Staffan Selander, Professor Stockholm Universitet Framtidens lärande 10:30–11:00Kaffe/Te 11:00–12:00Keynote (Föreläsningssal 6) Charlotte Brogren, VINNOVA Framtiden i högre utbildning 12:00–13:00Lunch (Lugnetkyrkan) 13:00–14:30 A1 – Parallell Sessions (Föreläsningssal 1) Flipping the Classroom in a Social science course ”Organization Theory”: Practical experience and assessment Klimplová, Barcik Making the invisible visible – on professional development initiated by the teachers themselves Van Bommel, Liljekvist, Olin Scheller What do they learn, Why do they learn? A study on university language students’ participation in fan activities Fjordevik, Edfeldt, Inose 8 A2 (Föreläsningssal 2) Inspelade nätseminarier – ökat socialt lärande och säkrare bedömning. Exempel från en vårdpedagogisk kurs i Sjuksköterskeprogrammet på MDH Stangvik Tentamen online på Högskolan Dalarna Westlund, Boström Mentometerknappar – Formativ återkoppling och bedömning Rosendahl, Avdic A3 (Föreläsningssal 3) Blackboard Urkund Fronter A4 (Föreläsningssal 4) Medicinsk humaniora – tradition och förnyelse. Latinundervisning på läkarprogrammet i Lund Granmo, Bengtsson, Sjöberg OER för förändrad studerandeaktivitet? Andersson, Idberger Videoobservation as a tool for instrumental teachers in music Johansson A5 (Föreläsningssal 5) Nystart Linné - Guidande principer och verktyg för kursdesign Guidande principer och verktyg för kursdesign Reneland-Forsman AnswerGarden – ett digital verktyg för att synliggöra kunnande Wernholm Multimodal kommunikation som lärandeform Richert 14:30–15:00Kaffe/Te 15:00–16:30 B1 – Parallell Sessions (Föreläsningssal 1) Wikipedia för undervisning, lärande och kommunikation – från gymnasiet till spetsforskning Terenius, Mörtsell 9 Kan en robot demokratisera kunskap? Johansson Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial – användning av 2D/3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Halilovic B2 (Föreläsningssal 2) Samarbetsbaserad undervisning I digital skolmiljö, ämeskompetenser och IT-didaktiska lärmodeller Didaktisk design och IT-didaktiska samarbetsmodeller i gränsöverskridande undervisning Sofkova Hashemi, Spante Rektors ledarskap i ett IT-skolutvecklingsprojekt Petersen Progression i Praktiken: Att utveckla matematikundervisning genom samarbete och digital teknik Pareto, Willermark B3 (Föreläsningssal 3) Netsmart PingPong Videochat by Dalarna B4 (Föreläsningssal 4) The platformization of Education: Using flipped approach to supplement our teachers Barcik, Arpi E-learning opens door to the Global community: Novice users’ experiences of E-learning in a Somali University Omer B5 (Föreläsningssal 5) Reflektion med stöd av digital spegling Willén Lundgren Nystart Linné - Guidande principer och verktyg för kursdesign 10 Muntlig examination utan lärares närvaro – ett konkret exempel med hjälp av filminspelning Lundbäck Mönster av deltagande i ett digital klassrum Ebbelind 18:30– 00:00 Konferensmiddag vid Dalasalen Onsdag 18 november anordnas en konferensmiddag på Dalasalen i Falun. Under middagen ges möjlighet till intressanta samtal, god mat samt underhållning. Torsdag 19 november 08:30–10:00 C1 – Parallell Sessions (Föreläsningssal 1) Hur kan man flippa klassrum – några exempel på ”blended learning” från olika kurser på campus och distans Forsman, Larsson, Memedi, Rosendahl Videopapers and reflection on a professional practice Ruhtenberg, Baldwin Omvänt klassrum på kursen Kvantmekanik II Edsjö C2 (Föreläsningssal 2) Samarbetsbaserad undervisning I digital skolmiljö, ämeskompetenser och IT-didaktiska lärmodeller Att lära och kommunicera naturvetenskap med hjälp av IKT Svedäng Samarbetsbaserad undervisning i historia och samhällskunskap – utmaningar och möjligheter Spante Att planera för textuell medvetenhet och språkliga upptäckter i teknik-medierad undervisning Sofkova Hashemi, Tynkkinen C3 (Föreläsningssal 3) Flexibelt lärande för att utveckla Försvarshögskolans utbildningsmiljö Larsson, Fagerholm, Ekholm Projekt: Gemensam förvaltningsstyrning av E-lärande vid UMU Lindholm, Wallmark 11 Tillämpning av Scrum för att underlätta projektbaserat lärande i en nätbaserad kurs Öberg, Söderback C4 (Föreläsningssal 4) Perspektiv på teknikmedierade lärpraktiker Understanding Students’ Learning Practices: Self-Regulation and Structuration. Designing Software for Language Learning Viberg Constructing A Mobile Learning Environment: What you need to know Edgar Napoleon Narratives on Language Learning in the 21st Century Case Languaging in virtual learning sites Studies of online encounters in the language-focused classroom Messina Dahlberg C5 (Bologna) Användning av OER och video i undervisning och lärande Sundin, Mattsson, Linder 10:00–10:30Kaffe/Te 10:30–12:00Keynote (Föreläsningssal 6) Torkel Klingberg, Professor Karolinska Instiutet Den lärande hjärnan 12:00–13:00 Lunch Lugnetkyrkan 13:00–14:30 D1 – Parallell sessions (Föreläsningssal 1) Studentaktiva videokonferenser med internationell partner för autentisk interkulturell kommunikation Sundh Internationalsering genom gemensamt anordnad nätbaserad undervisning Dodou Undervisning utan gränser: internationalisering och samverkan med Brasilien inom nätbaserad undervisning Pruth D2 (Föreläsningssal 2) IMPOERS – Implementering av öppna lärresurser i sjuksköterskeprogrammet Jansson, Neljesjö, Ossiannilsson, Elf Teachers view of using Open Educational Recourses (OER) in a nursing programme Elf, örtlund, Ossiannilsson, Jansson, Neljesjö 12 Implementation of open educational resources in a nursing programme – experiences and reflections Elf, Ossiannilsson, Jansson, Neljesjö D3 (Föreläsningssal 3) Kompetens och kompetensutvecklingsbehov hos lärare och rektorer när skolan digitaliseras – Preliminära resultat från ett följeforskningsprojekt Lundgren, von Schantz Lundgren Teknik i skolans tjänst? – en fenomenologiskt inspirerad studie av IKT i undervisning Örtegren IKT i utbildning: visioner och verklighet Ellefson D4 (Föreläsningssal 4) Perspektiv på teknikmedierade lärpraktiker Nätseminariers monologiska karaktär – hinder och möjligheter i lärarutbildning Högberg Lärares röster om digitaliseringen - en tematisk livshistorieansats Gleisner Villasmil Digital writing in mathematical problem solving Teledahl Gymnasielärares professionsskrivande: användning av kollegiala och digitala resurser som stöd för skrivande Annerberg D5 (Föreläsningssal 6) Att introducera interaktiva lärmiljöer; Dialogduk som pedagogiskt verktyg Brinkfeldt, Svedmark, Idberger, Malmros Why don’t they answer, and do they really learn? A case study of using an audience response system in introdoctury physics teaching Jääskeläinen, Lagerkvist Nätbaserad utbildning för yrkesverksamma – helgjutet? Zetterlind, Wass, Keller, Seifeddine 14:30–15:00Kaffe/Te 15:00–16:00 Avslutande session(Föreläsningssal 6) NGL Centrum, Nästa Generations Lärande by Dalarna Notera att programmet kan få förändringar, dessa förändringar kommer synliggöras på www.du.se/ngl2015. 13 Keynote Onsdag Framtidens lärande Staffan Selander Stockholms Universitet Staffan Selander har sedan 2013 arbetat som professor i utbildning vid Institutionen för dataoch systemvetenskap och är sedan 2015 enhetschef vid IDEAL (enheten för interaktionsdesign och lärande). Selanders forskningsintressen fokuserar på design för lärande, teknikbaserat lärande, multimodal text och kunskapsframställning för att nämna något. Selander har producerat över 225 artiklar, böcker och rapporter med anknytning till fältet. Vad det innebär att lära sig något har diskuterats ur många olika synvinklar, liksom vad det innebär att gå i skolan och bedömas utifrån PISA-test. I kölvattnet av PISA-testerna har det följt en livlig diskussion om hur vi kan öka lärandet i skolan. Men är detta den enda frågan värd att ställa, och är det rätt fråga att ställa? Är det just skol-kunskaperna som ska öka? Jag vill i stället vända på perspektivet: vad kan skolan göra för att anpassa sig till olika individers förutsättningar och intressen och till den kunskap som används och värderas utanför skolan? Hur kan vi designa en utbildning som når fram till alla barn och ungdomar? Vad betyder det att vi lever i en digitaliserad värld med möjlighet att utveckla appar och spel för lärande? Vilken roll har läraren i den uppkopplade världen? Och hur kan vi utveckla vårt pedagogiska tänkande och den didaktiska designen? Välkommen till ett tankeseminarium om framtidens lärande! Framtiden för högre utbildning Charlotte Brogren VINNOVA Charlotte Brogren är sedan den 1 september 2001 generaldirektör för VINNOVA. Tidigare har hon arbetat inom ABB, bland annat som forskningschef inom ABB Robotics. Hon har en PhD inom kemiteknik vid Lunds universitet och medlem av IVA. VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och har till uppgift att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera behovsmotiverad forskning. Varje år investeras ca 2,7 miljarder kronor i olika insatser 14 Keynote Torsdag Den lärande hjärnan – om barns minne och utveckling Torkel Klingberg Karolinska Institutet Föreläsningen beskriver hur nya rön inom hjärnforskning kan hjälpa oss förstå hur barns lärande, matematiska förmåga och arbetsminne utvecklas. Vi kan nu förstå mekanismerna bakom problem såsom dyskalkyli och dyslexi, och hur de hänger samman. Nya rön ger också en bild av hur annorlunda den risktagande tonårshjärnan är, jämfört med både barnets och den vuxnes hjärna. Hjärnans utveckling styrs delvis av gener, men miljöns effekter, alltifrån den tidiga uppväxten till stimulans, musicerande och stress senare i livet, bidrar starkt till att forma hjärnan. Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hans forskning handlar om hjärnans utveckling under barndomen, och hur hjärnan påverkas av träning. Forskningen har lett till en metod att träna arbetsminnet som används för att hjälpa barn med ADHD. Han leder också ett stort projekt om svenska barns utveckling. Torkel Klingberg har erhållit flera priser för sin forskning, bland annat Axel Hirsch pris 2010, och Gustafssons pris i medicin 2011. 2007 publicerade han boken Den översvämmade hjärnan, som översatts till sex andra språk. I mars 2011 utkom hans andra bok Den lärande hjärnan. 15 A1 Flipping the Classroom in a Social science course ”Organization Theory”: Practical experience and assessment Lenka Klimplová, Robert Barcik Track: Practical Pedagogical Development The project implemented the Flipped Classroom teaching approach in the course Organization Theory with the aim to assess students’ learning facilitation and engagement and to reveal their studying patterns. Results are based on analysis of data from Youtube, a learning management platform Fronter and on students’ survey Making the invisible visible – on professional development initiated by the teachers themselves Jorryt Van Bommel, Yvonne Liljekvist, Christina Olin Scheller Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Swedish teachers widely use Facebook as a way of professional development. We focus on the subjects mathematics and Swedish and map the questions and comments teachers post in relation to the different parts of pedagogical content knowledge: are there specific parts that appear of more interest in such Facebook groups? What do they learn, Why do they learn? A study on university language students’ participation in fan activities Anneli Fjordevik, Chatarina Edfeldt, Hiroko Inose Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling In our presentation we do the final analysis of a number of interviews with university language students about their participation in fan activities. We focus on the motivation mechanism and curiosity/playfulness in this informal learning that seem to take place outside the classroom. 16 A2 Inspelade nätseminarier – ökat socialt lärande och säkrare bedömning. Exempel från en vårdpedagogisk kurs i Sjuksköterskeprogrammet på MDH Lena Stangvik Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Presentationen beskriver och diskuterar utvecklandet av inspelade nätseminarier som form för lärande och examination i en nätbaserad kurs i sjuksköterskeutbildning. Pedagogiska tankar och strategier i utvecklingsprocessen av användande av digital teknik presenteras. Utfallet visar på ökat socialt lärande samt säkrare bedömning och betygssättning med aktivitet och delaktighet från studenter. Tentamen online på Högskolan Dalarna Roger Westlund, Maria Boström Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Vid vissa nätbaserade kurser får studenterna vid Högskolan Dalarna göra sina skriftliga tentamen online. Det innebär att de inte behöver åka iväg någonstans, utan kan sitta hemma vid sin egen dator och logga in via Adobe Connect. Mentometerknappar – Formativ återkoppling och bedömning Hans Rosendahl, Anders Avdic Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Informationssamhället har medfört alternativa sätt att undervisa och examinera. Ett exempel är Student Response Systems (SRS), för formativ återkoppling. Studiens syfte är att beskriva användningen av SRSmentometerknappar för formativ återkoppling och bedömning på två kurser vid Högskolan Dalarna samt att göra en mindre utvärdering av lärarens och studenternas erfarenheter A3 Blackboard Urkund Fronter 17 A4 Medicinsk humaniora – tradition och förnyelse. Latinundervisning på läkarprogrammet i Lund Marcus Granmo, Fredrik Bengtsson, Cajsa Sjöberg Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Vi har tidigare återinfört latinundervisning på Läkarprogrammet. I ett fakultetsövergripande projekt har vi tillsammans med studenter producerat ett multimedialt material för instudering och repetition. Kombinationen multimedia och aktiv lärarledd undervisning (blended learning) underlättar studierna och stimulerar till ökad djupinlärning. Tradition och förnyelse i samklang; medicinska latinet i en digital kontext. OER för förändrad studerandeaktivitet? Per Andersson, Karl Idberger Track: Forskning inom NGL På två kurser på UPL (Universitetspedagogik och lärandestöd) vid Umeå universitet är testat en pilotmodell där kursens deltagare redovisar en kursuppgift i form av en OER. I modellen ingår både ett tekniskt och pedagogiskt upplägg. Här presenteras modellen samt resultatet av arbetet utifrån dessa två första kurser. Videoobservation as a tool for instrumental teachers in music Sören Johansson Track: Forskning inom NGL Syftet var att vidareutveckla videoobservationsprocessen prof. Hultberg (2000) använde för att förstå pianisters förhållningssätt till notskrifter som ett redskap i enskild undervisning i trumspel. Resultatet beskriver lämpliga steg och användning av utrustning som inte stal tid från undervisningen. Redskapet kan prövas där medbedömare av lärandet används. 18 A5 Nystart Linné – Guidande principer och verktyg för kursdesign Guidande principer och verktyg för kursdesign Linda Reneland-Forsman Track: Forskning inom NGL Presentationen fokuserar guidande principer och verktyg för kursdesign utifrån ett teoretiskt ramverk. Ramverket fångar högskolepedagogisk forskning i teman som förväntningar & kunskapssyn, multimodalitet och sociala kunskapskonstruktioner – här representerade i en enkel modell för att diskutera kursdesign. En modell som fungerar som checklista och samtalsunderlag för arbetslag AnswerGarden – ett digitalt verktyg för att synliggöra kunnande Marina Wernholm Track: Forskning inom NGL Syftet med studien var att utforska hur onlineverktyget AnswerGarden kan användas i högre utbildning för att synliggöra studenters kännedom och tidigare erfarenheter av centrala begrepp kopplade till den kommande professionen samt bidra till att stödja ett självreglerat lärande. Multimodal kommunikation som lärandeform Lena Richert Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Presentationen fokuserar studenters upplevelser av sin lärandesituation när de får tolka och gestalta olika teoretiska begrepp i gestaltande form. Pilotprojektetet genomfördes som en åtgärd i syfte att få studenter att bättre tillgodogöra sig kurslitteratur som upplevdes svår och teoretisk. 19 Halloween är över men en del spöken är kvar. Då känns det tryggt att veta att URKUND inte säljer sin plagiatkontroll till SPÖKSKRIVARE Besök www.urkund.com för att få veta mer om hur vi jobbar mot plagiat www.urkund.com, information@urkund.com, +46 8 738 52 00 URKUND/Prio Infocenter AB, Box 3217, 103 64 Stockholm, Sweden B1 Wikipedia för undervisning, lärande och kommunikation – från gymnasiet till spetsforskning Olle Terenius, Sara Mörtsell Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Vilken roll spelar Wikipedia för nästa generations lärande när det i allt högre grad är källan dit samtiden går för sin kunskap? Våra projekt kombinerar forskares och pedagogers förändrade perspektiv på förhållandet mellan allmänhet och institution med Wikipedia som verktyg för lärande och kunskapsspridning. Kan en robot demokratisera kunskap? Sverker Johansson Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Innovativt utbildnings- och forskningsmaterial – användning av 2D/3D visualisering och animering för att bemöta pedagogiska utmaningar Emin Halilovic Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Projektets övergripande syfte var att utveckla och sprida utbildnings-/ forskningsmaterial där visualisering och animering har används. På konferensen kommer det att presenteras tre animationer gjorda för solenergi, ljudproduktion och fysik. Även erfarenheter från arbetet med dessa animationer kommer att presenteras. 21 B2 Samarbetsbaserad undervisning i digital skolmiljö – ämneskompetenser och IT-didaktiska lärmodeller Didaktisk design och IT-didaktiska samarbetsmodeller i gränsöverskridande undervisning Sylvana Sofkova Hashemi, Maria Spante Forskning inom NGL Vi problematiserar design för teknik-medierad undervisning och lärande utifrån former för gränsöverskridande samarbete avseende hur man arrangerat för samarbetet och vilka typer av digital teknik som använts. Syftet är att problematisera modellerna och höja medvetenheten kring när vilka typer av undervisningsmodeller lämpar sig bättre eller sämre givet de omkringliggande villkor. Rektors ledarskap i ett IT-skolutvecklingsprojekt Ann-Louise Petersen Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Som pedagogisk ledare har rektor en viktig roll för skolutveckling. Den empiriska undersökningen i föreliggande bidrag är hämtad från skolutvecklingsprojektet Gränsöverskridande Nordisk Undervisning (GNU), där klasser från Sverige, Danmark och Norge samverkar i undervisningen med hjälp av digitala verktyg. Diskussionen fokuserar på hur rektor kommunicerar och organiserar arbetet för att stimulera till pedagogisk utveckling i virtuell skolmiljö. Progression i Praktiken: att utveckla matematikundervisning genom samarbete och digital teknik Lena Pareto, Sara Willermark Track: Forskning inom NGL Bidraget syftar till att belysa möjligheter och utmaningar som lärare möter när de strävar efter att utveckla matematikundervisning genom samarbete och teknologi. Vi ger exempel på hur lärare kan utveckla sin undervisningspraktik och öka sin kompetens genom användandet av TPACK som ett verktyg för lektionsplanering. 22 B3 Netsmart PingPong Videochat by Dalarna B4 The platformization och Education: Using flipped approach to supplement our teachers Robert Barcik, Björn Arpi Track: Practical Pedagogical Development A student project experimenting with Flipped Teaching Approach, creating an online distribution platform which was offered to students of “Organisational Behavior and Leadership” at Dalarna University. The aim was to find means of data collection and how these data can be used to improve the “in-class” part of flipped teaching. E-learning opens door to the Global community: Novice users’ experiences of E-learning in a Somali University Mohammed Omer Track: Research within NGL This study aims to investigate factors affecting students’ adoption of e-learning in post conflict Somali university. The findings show that the students have a very positive attitude towards e-learning. The communication aspect was found to be especially important as it facilitated a feeling of belonging to the global community 23 B5 Nystart Linné – Guidande principer och verktyg för kursdesign Reflektion med stöd av digital spegling Berit Willén Lundgren Track: Forskning inom NGL Presentationen bygger på ett utvecklingsarbete inom förskollärarprogrammet. De studerande har arbetat med en reflektionsuppgift som syftade till att utmana dem att spåra tecken på eget lärande i skillnader. Samt hur de menar att den omformade förståelsen kan öka förmågan att engagera sig inför arbetet med barnen i förskolan på ett meningsfullt sätt. Muntlig examination utan lärares närvaro – ett konkret exempel med hjälp av filminspelning Birgitta Lundbäck Utifrån ett teoretiskt ramverk, som utgörs av högskolepedagogisk forskning där meningsskapande genom lärare, student och innehåll är centralt, presenteras ett konkret exempel på muntlig examination. Under presentationen ges en beskrivning och analys av hur studenter förberedde och genomförde en muntlig examination som filmades utan lärares närvaro med bibehållen kvalitet. Mönster av deltagande i ett digitalt klassrum Andreas Ebbelind Track: Forskning inom NGL Presentationens syfte är att illustrera och problematisera hur pedagogers erfarenheter bidrar till skriven interaktion i ett digitalt klassrum. Detta för att förstå hur pedagogers tolkning av och bidrag till social interaktion relaterar dynamiskt till tidigare deltagande i en rad andra olika sociala praktiker. 24 C1 Omvänt klassrum på kursen Kvantmekanik II Joakim Edsjö Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Jag har lagt om undervisningen på kursen Kvantmekanik II för att använda omvänt klassrum (Flipped Classroom). Jag kommer att beskriva vad jag har lagt om, hur det har fungerat och hur det har påverkat studenternas resultat. Hur kan man flippa klassrum – några exempel på ”blended learning” från olika kurser på campus och distans Anders Forsman, Hed Kerstin Larsson, Mevludin Memedi, Hans Rosendahl Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Syftet var att inventera och jämföra hur vi arbetar med blended learning/ flipped classroom i fyra olika kurser (campus/distans) vid Högskolan Dalarna. Slutsatsen, baserad på egna erfarenheter och reflektioner, är att det är viktigt att fundera över hur man kan använda tekniken i pedagogikens tjänst för att möjliggöra/iscensätta flipped classroom. Videopapers and reflection on a professional practice Tobias Ruhtenberg, Richard Baldwin Track: Practical Pedagogical Development Videopaper is a method where you digitally can reflect over a recorded teaching situation with the help of recorded examples mixed with written reflections. The method is suitable for teacher education, further training of pedagogical staff and learning studies. In the presentation you will be shown student’s reflections regarding the use of the method during their professional practice. 25 C2 Samarbetsbaserad undervisning i digital skolmiljö – ämneskompetenser och IT-didaktiska lärmodeller Att lära och kommunicera naturvetenskap med hjälp av IKT Maria Svedäng Track: Forskning inom NGL Svenska och danska högstadieelever utmanades i ett gränsöverskridande, IKT-baserat samarbetsprojekt att gemensamt utforska naturvetenskapliga frågeställningar och experiment. Både synkrona och asynkrona möten var viktigt för elevgruppernas samarbete. Eleverna uppskattade möjligheten till annorlunda och självständigt arbete i grupp. Genom det gränsöverskridande samarbetet utvecklade eleverna såväl naturvetenskapliga kunskaper, samarbetsförmåga som digital kompetens. Samarbetsbaserad undervisning i historia och samhällskunskap – utmaningar och möjligheter Maria Spante Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling I denna text diskuteras vikten av och utmaningarna i att utveckla undervisningsupplägg som kombinerar kunskapsstoff, pedagogiskt upplägg och digitala verktyg givet ramvillkor för undervisningssituationen med särskilt fokus på samhällsvetenskapliga ämnen. Två undervisningsexempel illustreras och de konkreta möjligheter och utmaningar som visas diskuteras i relation till Boundary Object teorin. Att planera för textuell medvetenhet och språkliga upptäckter i teknik-medierad undervisning Sylvana Sofkova Hashemi, Mona Tynkkinen Track: Forskning inom NGL Lärande är allt mer beroende av samarbete och utbyte av kunskaper. Vi visar på hur arbetet med svenskämnet i förändring gestaltas i samarbetsbaserad undervisning i digitala miljöer. Vi demonstrerar att det gemensamma arbetet vid skärmen kräver avancerade ämneskompetenser och medveten didaktisk design för att utvecklas till ett aktivt och dialogiskt lärande. 26 C3 Flexibelt lärande för att utveckla Försvarshögskolans utbildningsmiljö Anna-Karin Larsson, Sonja Fagerholm, Malin Ekholm Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Under 2015 utarbetar Anna Lindh-biblioteket en nätbaserad guide i informationssökning, där bloggverktyget Wordpress används. Den bygger på olika moduler som kan användas tillsammans eller var för sig. Lärare ska kunna lägga till vissa moduler i sin kurs som information till studerande, eller kombinera modulerna med undervisning i klassrummet Projekt: Gemensam förvaltningsstyrning av E-lärande vid UMU Jonas Lindholm, Mattias Wallmark Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling I takt med ökad användning av IT-stöd i utbildning vid Umeå universitet, blev frånvaron av en tydlig förvaltningsorganisation uppenbar. Presentationen beskriver förändringsprocessen från 2013 fram till idag. Den ger insyn i hur organisatoriska hinder kan övervinnas, hur organisation av stödverksamheten kan utvecklas samt lärdomar vi samlat under resans gång. Tillämpning av Scrum för att underlätta projektbaserat lärande i en nätbaserad kurs Erik Öberg, Jörgen Söderback Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Projektbaserat lärande utvecklar färdigheter som kritiskt tänkande, kommunikation, samarbete och kreativitet. För att driva projektbaserat lärande i en distanskurs har ramverket Scrum använts. En studie visar att deltagarna är positiva med kursupplägget och preliminära resultat visar att Scrum ökat motivationen och engagemanget hos såväl student som lärare. 27 C4 Perspektiv på teknikmedierade lärpraktiker Understanding Students’ Learning Practices: Self-Regulation and Structuration. Designing Software for Language Learning Olga Viberg This research investigates design requirements for mobile applications for language learning in online distance higher education. The focus is on how students use technology and how they perceive that these technologies-in-practice facilitate their learning. A special attention is paid to learner characteristics (self-regulation and structuration), how they may influence use of mobile technology in formal education. Constructing A Mobile Learning Environment: What you need to know Asiimwe Edgar Napoleon Narratives on Language Learning in the 21st Century Megan Case Based on individual case studies, this study examines the relationships, activities and resources language students see as significant in their learning processes in order to deepen the understanding of the social and technological conditions which afford and constrain adults’ foreign language learning in the digital age. Languaging in virtual learning sites Studies of online encounters in the language-focused classroom Giulia Messina Dahlberg Virtual spaces where participants engage in institutional learning activities are focused upon in this presentation whose aim is to deepen the theoretical-methodological understanding of social interaction for language learning. In such spaces languages are negotiated in transitions across time and space in the situated activity inside the virtual classroom. 28 C5 Användning av OER och video i undervisning och lärande Sten Sundin, Totte Mattsson, Marie Linder Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling OER är lärresurser på Internet som kan användas och bearbetas fritt. Användning av video i undervisningen har vissa fördelar som t.ex. att gynna olika lärstilar. Detta är en introduktion till att hitta och undersöka användbara OER och videoresurser som vänder sig till lärare, bibliotekarier och andra utbildare. D1 Studentaktiva videokonferenser med internationell partner för autentisk interkulturell kommunikation Stellan Sundh Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling En serie videokonferenser med studenter som kommunicerar på engelska med varandra om interkulturella fenomen och dilemman används i en kurs i engelska vid Uppsala universitet. Kursen ingår i kandidatprogrammet i företagsekonomi och samarbetet är utvecklat med ett lärosäte i Tjeckien. Internationalsering genom gemensamt anordnad nätbaserad undervisning Katherina Dodou Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling I presentationen beskrivs ett samarbetsprojekt mellan Högskolan Dalarna och University of Botswana som syftat till att gemensamt anordna nätbaserad utbildning inom afrikansk litteratur. Med utgångspunkt i diskussioner om internationalisering och om teknikanvändning i högre utbildning klargörs projektets villkor, möjligheter och utmaningar (ur ett lärarperspektiv), och lärdomar inför liknande projekt redovisas. Undervisning utan gränser: internationalisering och samverkan med Brasilien inom nätbaserad undervisning Alex Pruth Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling 29 D2 IMPOERS – Implementering av öppna lärresurser i sjuksköterskeprogrammet Monika Jansson, Maria Neljesjö, Ebba Ossiannilsson, Marie Elf Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling I sjuksköterskeutbildning vid Högskolan Dalarna har undervisningsmoment vid praktisk övning blivit återkommande och repeterande vilket tagit stora lärarresurser i anspråk. För att frigöra tid för reflektion och examination infördes OER som en självklar del i undervisningsformen. Till viss del har OER material producerats tillsammans med studenter och representanter från verksamheten. Teachers view of using Open Educational Recourses (OER) in a nursing programme Marie Elf, Olivia örtlund, Ebba Ossiannilsson, Monika Jansson, Maria Neljesjö Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling This paper describes teachers’ view of using Open Educational Resources (OER) in the nursing programme at Dalarna University. The preliminary results show that overall, the teachers were positive about using OER but they felt insecure and that they had insufficient knowledge about how to use OER and requested a more thorough and comprehensive introduction. Implementation of open educational resources in a nursing programme – experiences and reflections Marie Elf, Ebba Ossiannilsson, Monika Jansson, Maria Neljesjö Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling This project describes the implementation of open educational resources (OER) in the nursing programme at Dalarna University, Sweden, called IMPOER (Implementation of Open Educational Resources). The results show that overall, the students were positive about using OER, but they felt overwhelmed by the amount of material that was available and they were concerned about quality. 30 D3 Kompetens och kompetensutvecklingsbehov hos lärare och rektorer när skolan digitaliseras – Preliminära resultat från ett följeforskningsprojekt Mats Lundgren, Ina von Schantz Lundgren Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Syftet är att synliggöra vilka behov av nya kompetenser som uppträder när skolan digitaliseras och hur kompetensutvecklingsbehoven kan tillgodoses. Fallstudien visar att lärare och rektorer är osäkra vad de behöver kunna för att nyttja de möjligheter som datorer öppnar vägen för, liksom hur kompetensutveckling kan organiseras och vad den bör innehålla. Teknik i skolans tjänst? – en fenomenologiskt inspirerad studie av IKT i undervisning Alex Örtegren Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling När tekniken expanderar inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern ställs nya krav på lärare. Med tillgång till en uppsjö av digitala verktyg möter lärare elever som har ett unikt teknokulturellt kapital. På vilka sätt kan responsverktyg vara ett sätt att integrera tekniken för att främja elevernas lärande? IKT i utbildning: visioner och verklighet Merja Ellefson Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Hur kombinerar man kombinera ämneskunskaper, pedagogik och teknik på bästa möjliga sätt? Presentationen bygger huvudsakligen på exempel på användning av olika typer av e-verktyg. Syftet är att diskutera förhållandet mellan vision och verklighet, dvs hinder, problem och möjligheter som finns. 31 D4 Perspektiv på teknikmedierade lärpraktiker Nätseminariers monologiska karaktär – hinder och möjligheter i lärarutbildning Sören Högberg Track: Forskning inom NGL I en studie av nätbaserade seminariesamtal, ingående i en kommande avhandling om lärarskapets moraliska dimension, har bland annat nätseminariers samtalsvillkor kunnat urskiljas. Ett resultat som visar att förändrade uttrycksformer kan driva lärarstuderandes samtal om lärares arbete i skilda riktningar, som en konsekvens av hur det digitala rummet används. Lärares röster om digitaliseringen – en tematisk livshistorieansats Lena Gleisner Villasmil Track: Forskning inom NGL Den här studien är en tematisk livshistorieansats av åtta gymnasielärares berättelser om digitaliseringen. Syftet är att fördjupa förståelsen för lärares digitala didaktik i undervisningen. Det nära lärarperspektivet är ett viktigt bidrag inom pedagogisk forskning och resultatet hittills ger ytterligare förståelse till tidigare forskning om vad som påverkar lärares digitala didaktik. Digital writing in mathematical problem solving Anna Teledahl Track: Forskning inom NGL This study examines how students make use of the different features of digital writing in mathematical problem solving. Data includes digital and analogous accounts of problem solving and interviews with students. Multimodal analysis is used with the aim of identifying differences in students’ use of modes in communication. Gymnasielärares professionsskrivande: användning av kollegiala och digitala resurser som stöd för skrivande Anna Annerberg Track: Forskning inom NGL I studien undersöks gymnasielärares skrivande med fokus på sambandet mellan lärarnas användning av kollegiala och digitala resurser som stöd för skrivande och deras inställning till den pågående digitaliseringen av skolan. Lärarna delas in i tre kategorier: de som anammar användande av ny teknik, de som försöker använda ny teknik och de som avstår användande av ny teknik. 32 D5 Att introducera interaktiva lärmiljöer; Dialogduk som pedagogiskt verktyg Niklas Brinkfeldt, Eva Svedmark, Karl Idberger, Bengt Malmros Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet har genomför en serie verkstäder där dialogduken används som pedagogisk metod. Denna presentation visar på ett alternativt sätt att angripa frågor som rör undervisning i interaktiva lärmiljöer. Att avdramatisera tekniken och istället fokusera på förändrade undervisningsformer var en av många lärdomar från denna satsning. Nätbaserad utbildning för yrkesverksamma – helgjutet? Madelene Zetterlind, Sofie Wass, Christina Keller, Salem Seifeddine Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling Tekniska högskolan i Jönköping, Swerea SWECAST och Svenska gjuteriföreningen genomför ett projekt där en nätbaserad utbildning för yrkesverksamma utvecklats. Efter en termin har framgångsfaktorer visat sig vara halvfarts kurser med flexibilitet, validering av tidigare kunskap då formell behörighet saknas samt arbete med industrinära case som kopplas till den egna yrkesrollen. Why don’t they answer, and do they really learn? A case study of using an audience response system in introdoctury physics teaching Markku Jääskeläinen, Andreas Lagerkvist Track: Praktisk Pedagogisk Utveckling 33 Entrance Entrance Exhibition Area /Coffee Entrance Lecture hall 5 120 Lecture hall 4 90 Lecture hall 3 60 Lecture hall 2 60 Lecture hall 1 60 Lecture hall 6 240 Check in area Ha llw Main Entrance ay to ne w lib ra ry 34 35 Egna anteckningar 35 HELPING YOU BUILD A BETTER EDUCATION EXPERIENCE Blackboard creates solutions that improve every aspect of education. Whether it’s in the classroom, online, via mobile device or a virtual classroom, Blackboard is helping millions of people – regardless of borders, language or culture – accomplish a teaching and learning experience they never before dreamed possible. Visit us at www.Blackboard.com
© Copyright 2024