Innehållsförteckning Tips om finansiering ........... 3 Minska utgifterna...................... 3 Öka inkomsterna ...................... 3 Arbetsmarknadsåtgärder ..... 4 Biografer, upprustningsstöd 4 Lokalt publikarbete .................. 4 Bygga, rusta allmänna samlingslokaler .................... 4 Investeringsbidrag .................... 4 Tillgänglighetsbidrag ................ 4 Riksantikvarieämbetet ......... 5 EU-bidrag ............................ 5 Nytt Landsbygdsprogram ....... 5 Fonder och stiftelser ............ 5 Sparbanksstiftelsen ................... 5 Kungliga fonder ........................ 5 Kulturstöd ............................ 5 Samverkan ................................. 5 Lokala och regionala bidrag 6 Byggelever och lärlingar ......... 6 Bygdemedel ......................... 6 Sällskap och gillen ............... 6 Lokala företag ...................... 6 Arvsfonden ........................... 6 Krav för projektstöd ................ 6 Krav för lokalstöd .................... 7 Boverket – Utvecklingsbidrag till ungdomsverksamhet ...... 7 Skandiabanken – Idéer för livet ....................................... 8 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ............. 8 Nr 12 – ny bearb. Maj 2015 Tips om finansiering nr 307 Bygdegårdarnas Riksförbund 2 Tips om finansiering Varje bygdegårdsförening har nog någon gång funderat över om intäkterna ska räcka för att täcka alla utgifter. I skriften Tips om finansiering har vi samlat idéer om hur en bygdegårdsförening kan förbättra sin ekonomi eller hitta medel för att genomföra något speciellt projekt. Ett projekt kan handla om nästan vad som helst. Det största projektet för en bygdegårdsförening är säkert att bygga ett eget hus eller genomföra en rejäl upprustning av en gammal bygdegård. Därför handlar det i denna skrift mycket om att finansiera investeringar. Men först en påminnelse! Att minska utgifterna eller öka intäkterna kan väga lika tungt. Beställ gärna häftet A – Ö Minska utgifter och öka inkomsterna med 89 olika exempel från bygdegårdsverksamheten. Här några exempel: Minska utgifterna x Sänk uppvärmningskostnaderna! En energianalys av bygdegården kan löna sig! Vill ni ha hjälp? Kontakta BR: s kansli för information. Öka intäkterna x Synas utåt – Öka uthyrningen genom att synas utåt! Några förslag: egen hemsida, Facebooksida, gör en folder, visitkort, anslagstavla, sänd pressinformation. x Skadeförebyggande åtgärder – kan ge upp till 20 % rabatt på försäkringen Beställ PM ang. skadeförebyggande åtgärder, som visar vilka rabatter som ges. x Se över hyressättningen BR erbjuder ett material, PM – Hyra. x Fasta affischplatser vid evenemang. Alla vet och fler kommer till arrangemangen! x Inför en större upprustning – genomför besiktning. x x Vid större inköp till bygdegården – håll utkik efter konkurser för investering av exempelvis restaurangspis. Attraktivt utrustad? Whiteboardtavla, videokanon, filmduk? Bredband och datoruppkoppling. En del utrustning kan kanske lånas. x Samordna vissa inventarier med näraliggande bygdegårdar som extra service, bord, stolar, videokanon, filmduk etc. Anvisa matservering Många hyresgäster önskar hjälp med t.ex. lunch vid en konferens eller middag vid en fest. x Driftsbidrag Hur ser ert kommunala driftsbidrag ut? Finns något att göra? Diskutera med kommunen. x 3 Ansökningarna ska sändas till Boverket före den 31 december. Sändes via BR senast 13 december för granskning. Beslut fattas vid ett tillfälle per år ”före maj månads utgång”. Arbetsmarknadsåtgärder Det kan finnas möjlighet för föreningar att få arbetskraft genom arbetsförmedlingen. KONTAKTA Arbetsförmedlingen för aktuell information. Läs mer: www.arbetsformedlingen.se För alla statliga bidrag gäller att lokalen ska vara öppen för alla på lika och skäliga villkor. Arbetet får normalt inte vara påbörjat när beslut tas. Biografer, upprustningsstöd Bidrag kan utgå för x köp eller nybyggnad Teknisk upprustning Stödet för teknisk upprustning bidrar till att biografstrukturen på främst mindre och medelstora orter bevaras och förstärks samt till att det finns biografer med likvärdig teknisk standard över hela landet. x ombyggnad och standardhöjande reparationer som inte är av ringa omfattning x tillgänglighetsanpassning Behovet av lokalen ska styrkas. Lokalen ska förväntas få en allsidig användning. Samnyttjande med andra parter, bygdeutveckling är positiva argument för projektet. Även behovet utifrån lokalens synpunkt ska motiveras. Det ska även finnas goda ekonomiska förutsättningar att driva lokalen. Underhållsåtgärder omfattas inte av stödet. Lokalt publikarbete Stödet för lokalt publikarbete har målet att långsiktigt öka biobesöken i hela landet. Sista ansökningsdatum för båda är: 6 februari, 8 maj, 21 augusti och 30 oktober. KONTAKTA Blanketter och information om stöden; Svenska filminstitutet: www.sfi.se/varastöd Eller kontakta BR. Investeringsbidrag Bidrag från Boverket utgår med högst 50 % av projektkostnaden. Ett villkor är att kommunen lämnar bidrag med minst 30 % av samma bidragsunderlag. Tidtabell för ansökan till Boverket samt en Power-Point-fil finns att hämta på BR:s medlemsnät på hemsidan. Boverket Bygga, rusta allmänna samlingslokaler Tillgänglighetsbidrag I förordningen SFS 1996:1593 och tillämpningsföreskrifterna BFS 1997:25 och BFS 2007:10 finns regler för bidrag till allmänna samlingslokaler. En förening som arbetar utan vinstsyfte och äger eller har ett långsiktigt nyttjanderättsavtal (minst fem år) kan söka bidrag för att bygga om sin lokal eller bygga en ny. Regeringens lämnar i augusti-september varje år förslag om hur stort anslag som ska avsättas för allmänna samlingslokaler året därpå. Riksdagen tar beslut först i december. Under flera år har anslaget varit 23,5 miljoner kr. Det ska räcka till både nybyggnader, upprustningar och handikappanpassningar. Stora och små projekt tävlar med varandra om bidrag. Eftersom ansökningarna är fler än anslaget räcker till, gäller det att motivera sitt projekt väl och visa ”att det finns ett långsiktigt behov av lokalen”. Bidrag för tillgänglighetsanpassade åtgärder kan sökas samtidigt som man söker för en annan åtgärd. Samma blankett används för detta, dock i ett separat exemplar. För tillgänglighetsanpassning lämnas bidrag med högst 200 000 kr sammanlagt över tid. Högst 45 000 kr får gå till hörselslinga, högtalare o.d. Man får bara bidrag till en åtgärd en gång, högst 100 % av kostnaden och bara till äldre hus. Efter ombyggnaden ska bygdegården uppfylla kraven som ställs på en nybyggd bygdegård. Till nybyggnader ges inga tillgänglighetsbidrag. Anslagen brukar inte räcka till alla som söker. Vissa år har de föreningar man velat prioritera tillfrågats om de kan klara sina projekt med ett mindre bidrag än 50 % av kostnaden. Därmed har några fler kunnat få börja bygga. Även ansökningar om tillgänglighetsbidrag har utsatts för ”prutning”. Ansökan i december 4 KONTAKTA BR för vidare information. Byggkonsulent Henrik Öhlin Tfn: 08-440 51 98 Mobil 070-626 07 60 henrik@bygdegardarna.se bygden. Sådana fonder kan finnas kvar, ganska bortglömda och outnyttjade. Länsstyrelserna har en samlingsplats för olika stipendier, här kan du söka länsvis eller kommunvis, eller ange ett sökord. www.stiftelser.lst.se Sänd din ansökan via BR. Handlingarna ska vara enkelsidiga kopior, bilagor numrerade enligt huvudblankettens nummer. Sparbanksstiftelsen Det finns ett antal sparbanksstiftelser i Sverige du kan söka på sparbanksstiftelser för att se om det finns i ditt område. Sänd in ansökan via BR senast 13 december. Kungliga fonder Exempel: www.kungligafonder.se här hittar du ett antal fonder De kungliga stiftelserna verkar inom fem områden: Forskning, hjälpverksamhet, vård, kultur och utbildning. Blanketter finns på BR:s hemsida/Medlemsinfo/materialbanken och på Boverkets hemsida: www.boverket.se Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet har i uppgift att utveckla, samordna och stimulera den samlade vården av kulturarvet. Bidrag finns för merkostnader som blir för att bevara kulturbyggnader. KONTAKTA bibliotek, kommun och äldre kommunalfolk, som minns var man kunde söka pengar förr. Sammanställningen: Stora fondboken finns att låna på bibliotek. KONTAKTA BR eller länsantikvarien. Kulturstöd Läs mer: www.raa.se Bygdegårdsdistriktet kan ge hjälp och stöd vid kulturarrangemang. Men förutsättningarna skiljer sig från distrikt till distrikt. Ta kontakt med ert bygdegårdsdistrikt. EU-bidrag Stöd från landsbygdsprogrammet en möjlighet för bygdegårdsföreningar att få ekonomiskt stöd. Distrikt och föreningar x Riksteatern kan ge stöd för scenkonst på så spelplatser. Söks via Riksteaterns länsorganisation.www.riksteatern.se Nytt landsbygdsprogram Det nya Landsbygdsprogrammet 2014-2020 är en stor möjlighet för föreningar att söka medel. Lokalt ledd utveckling/Leader, det kommer att bli 48 områden. Dessa startar under hösten 2015. Gå in på Jordbruksverket för mera information: www.sjv.se x Man kan söka stöd för kulturella arrangemang från kommunen, landsting/region, länsstyrelse eller via samarbetspartners såsom SV, LRF eller teater-, dans- och musikkonsulenterna i länet. Länsstyrelserna kommer att ha medel till investeringar och kompetensutveckling. Kontakta länsstyrelsen i ditt län för vidare information. Samverkan De flesta arrangemang som genomförs vinner i längden på samarbete. Om fler hjälps åt att sälja förköpsbiljetter, affischera och baka fikabröd så är det inte så betungande. Samarbeta med era lokala föreningar så hinner ni njuta av era egna arrangemang dessutom. Fler får dela på vinsten, men också ta den eventuella förlust det kan bli. Teaterföreningar, SV-avdelningar, eller andra som verkar i hela kommunen är bra kontakter. Här finns specialkunskap att dra nytta av. BR förmedlar information kontinuerligt under programperioden. Fonder och stiftelser Det finns mängder av stiftelser och fonder. En del utnyttjas dåligt. Före de stora kommunsammanslagningarna fanns många små kommuner med egna fonder för den egna KONTAKTA BR 5 Kulturkonsulent Stefan Löfgren Tfn: 08-440 51 90, mobil: 070-347 43 86 stefan@bygdegardarna.se Sällskap och gillen Utflyttade personer har sammanslutit sig till Sällskap eller gillen för sitt landskap, som i bland har pengar att fördela för projekt i den gamla hembygden. Lokala och regionala bidrag Kommun, länsstyrelse, landsting och region En första kontakt bör alltid tas med kommun och landsting för att få reda på deras möjligheter att stödja ert projekt. Inom kommunen kan det vara kommundelsnämnd, fritidsnämnd eller kommunstyrelse som behandlar bidragsärenden. Några landsting har fonder, som ger bidrag till landsbygdsutveckling, där upprustning av samlingslokal kan ingå. Läget skiljer från kommun till kommun. Många kommuner har svårt att få sin budget att gå ihop och måste då prioritera. Åtgärder, som minskar t.ex. energiåtgången i bygdegården borde vara lättare att få bidrag till än en utbyggnad av ytan. Andra kommuner har ett aktivt kultur- och fritidsprogram, som gör att de prioriterar föreningsägda samlingslokaler. Lokala företag Det finns exempel på upprustningar, som helt eller delvis har stötts av företag. De kan göra det för att medverka till att de anställda har tillgång till fritidsaktiviteter, för att behålla attraktiv arbetskraft eller i PR-syfte. En del större företag som skogsbolag och bruk har sociala fonder, som kan ge bidrag till de anställdas fritidsverksamhet, där bygdegården ofta är en förutsättning. Arvsfonden Arvsfonden har två sorters stöd, projektstöd och lokalstöd. Projektstödet syftar först och främst till olika former av nyskapande projekt för unga och funktionshindrade, och har varje år olika prioriterade områden som integration, jämställdhet, inflytande osv. Lokalstödet kan sökas för större och långsiktigare satsningar i ungdomslokaler, till exempel utbyggnad av fritidsgårdar, uppstart av ungdomshus osv. Bra fond för både större och lite mindre projekt! Gotland erhöll 2013 ett treårigt projekt. Det är ett exempel på ett större projekt med en anställd under en treårs period. Dock beviljas medel endast för ett år i taget. Löpande ansökningstid och ca 3-6 månaders handläggningstid. Byggelever och lärlingar Vid gymnasieskolorna utbildas elever för olika byggyrken. Eftersom upprustning av en bygdegård ofta omfattar många olika typer av arbetsuppgifter kan det vara ett lämpligt projekt för eleverna att få praktik inom. Utan praktik kan eleverna inte få ut sina betyg. Kommunen ger ofta bidrag till material. KONTAKTA kommunkontoret resp. landstinget/regionen för vidare information. Bygdemedel I en del kommuner finns s.k. bygdemedel, som kommit till som ”plåster på såren”, när vattenkraften byggdes ut. Bygdemedel förvaltas av länsstyrelsen som ofta i samråd med kommunen beslutar om medel. Medel kan sökas till bygdegårdar. Bygdemedel finns nu också genom utbyggnad av vindkraft där man på vissa ställen kan söka bygdemedel, sök på nätet: bygdemedel vindkraft. Krav för projektstöd 1. Målgruppen ska vara med på tåget från början Projektet ska vara efterfrågat av målgruppen, och målgruppen ska ha varit med och planerat projektet och dess upplägg. Målgruppen ska också ha en tydlig påverkan på projektets utformning och vara delaktig i projektets genomförande och i arbete med verksamhetens fortsättning efter projektets slut. Läs mer: www.vattenreglering.se KONTAKTA länsstyrelsen för mer information. 2. Projektet ska vara nyskapande och utvecklande Stöd ges till projekt som är framåtsyftande och som inspirerar andra organisationer att starta 6 liknande verksamhet. Projektet ska bidra till att villkor och förutsättningar för projektets målgrupper förbättras och utvecklas. Exempel på detta kan vara: - pröva en ny metod eller verksamhetvidareutveckla en redan etablerad metod eller verksamhet för och med en ny målgrupp eller i en ny riktning - prova nya samarbeten, nya arbetsmodeller eller nya former av mötesplatser Projektet ska tydligt skilja sig från föreningens ordinarie verksamhet – alltså den verksamhet som föreningen har i vanliga fall. Arvsfonden menar att en projektidé kan vara nyskapande för föreningen men inte på orten, och då brukar bidragen inte beviljas. 2. Krav på lokalen Föreningen måste äga lokalen eller ha ett avtal på minst 10 år. Lokalen ska också som huvudregel vara, eller bli, tillgänglig och anpassad för personer med funktionsnedsättning. Lokalstöd utgår endast för en del av totalkostnaden för lokaler och anläggningar. Detta innebär att föreningen själv måste bidra med en egen insats som kan bestå av kontanta medel eller ideellt arbete. Uppföljning sker efter 4 år och 10 år. Läs mer: www.arvsfonden.se för mer information och ansökningsformulär! Boverket - Utvecklingsbidrag till ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler 3. Överlevnaden – vad händer efter projektet? Det måste finnas en plan för hur verksamheten är tänkt att fortsätta efter projekttidens slut. - Vad lever vidare? - Var lever det vidare? - Vem/vilka ska genomföra och betala för verksamheten? I ansökan måste också en projektplan och projektbudget finnas med, som beskriver hur projektet ska genomföras och finansieras. Bidrag kan sökas till åtgärder för att anpassa allmänna samlingslokaler till ungdomars kulturoch fritidsformer. Era bygdegårdar är allmänna samlingslokaler. Den sökande ska äga sin lokal eller ha ett långsiktigt nyttjanderättsavtal (hyresavtal). Vad kan vi få pengar till? Ni kan få bidrag för att: - anpassa en bygdegård till ungdomsverksamhet inom kultur- och fritidsområdet, - utveckla bygdegården som mötesplats inom området för kultur och fritid, - stimulera/inspirera till verksamhet inom bygdegården med fokus på kultur och fritid. Krav för lokalstöd Verksamheten måste vara nyskapande och utvecklande (räcker om det är nyskapande för orten). Med nyskapande verksamhet menas att föreningen måste ha utvecklat en ny idé eller verksamhet, som tydligt skiljer sig från den ordinarie verksamheten, som man vill pröva och som kräver en förändring av lokalen eller anläggningen för att kunna genomföras. Med ny verksamhet kan också menas att involvera en ny målgrupp. Vad krävs för att få bidrag? Det ska finnas ett varaktigt behov av lokalen på orten. Det vill säga att behovet av bygdegården inte försvinner efter bara något år. Lokalen ska vara öppen för organisationer och grupper med organiserad verksamhet, vara tillgänglig i rimlig omfattning samt fylla rimliga krav på god standard. Dessa krav uppfyller de flesta bygdegårdar genom antagandet av sina stadgar om en demokratisk grund. Den ska också ha, eller förväntas få, en allsidig användning och det ska finnas goda ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen. Med detta menas att föreningen måste ha råd att driva huset efter projektets slut. Projektet får inte påbörjas innan en fått beslut om bidrag samt att det måste färdigställas Minst en av arvsfondens målgrupper måste vara delaktiga och medverka i hela projektet I projektplanen måste det tydligt framgå hur målgruppen är delaktig, från planering till genomförande. 1. Plan för överlevnad Den förening/organisation som beviljas stöd förbinder sig att använda lokalen eller anläggningen under minst 10 år för det ändamål som låg till grund för beslutet. 7 inom den tid som Boverket har bestämt i sitt beslut. Bidraget söks hos Boverket och ansökan ska vara undertecknad av behörig firmatecknare. Vem som har rätt att teckna firma beslutas på årsmötet. Prata med styrelsen i föreningen om du är osäker på vem det är som har firmateckningsrätt 8 tips till er som ska söka pengar 1. Utgå alltid från en idé som ni vill förverkliga och som ni tror på, inte tanken på att ni behöver pengar och sedan utifrån den aspekten hittar på en idé. Det blir aldrig helhjärtat eller genuint bra då. Vilket i sin tur har en tendens att synas i en ansökan. Sista ansökningsdag: 31 augusti (beslut lämnas senast sista december samma år). Se mer på hemsidan kring de handlingar och bilagor som ska finnas med i ansökan. www.boverket.se 2. Läs alltid på om det bidrag ni ska söka. Det finns nästan alltid en manual, eller ett informationsblad/dokument som ni bör läsa innan ni sätter igång. KONTAKTA Bygdegårdarnas Riksförbund om ni vill ha hjälp med ansökningsprocessen. Skandiabanken – Idéer för livet 3. Ju tidigare ni börjar, desto längre tid har ni på er att redigera ansökan och bolla den med andra parter. Exempelvis Riksförbundet. Skandiabanken ger bidrag till projekt som gör att barn och ungdomar på ett lekfullt sätt upptäcker sina egna förmågor och på så vis stärker sin självkänsla. Här kan ni få pengar för exempelvis material, information, marknadsföring, ungdomsutbildningar och unga ledare. Däremot ger Skandiabanken inte bidrag till fasta periodiska kostnader såsom hyror och löner. Styrelsen, som beslutar om vilka som får bidrag, träffas 3-4 gånger/år. 4. Utse en eller två personer som är ansvariga för ansökan, MEN se till att fler är involverade för att komma med infallsvinklar, kunskaper och synpunkter. 5. Ha alltid i åtanke att de som ska läsa er ansökan inte har en minsta aning om varför ni söker pengar och att ert projekt är jättebra. Ta inte förgivet att något framgår. Var tydliga och skriv allt som är av relevans. Här ansöker ni! www.ideerforlivet.se/ Ni hittar ansökningsformuläret och mer information på hemsidan. 6. När ni söker pengar för ett projekt är det viktigt att ha med en tidsplan. Förklara vad ni ska göra men också när det ska genomföras. Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor (mucf) 7. När ni känner er någorlunda färdiga med ansökan är det dags att ifrågasätta sig själva. Ta på er åskådarens glasögon och granska er ansökan kritiskt. Ifrågasätt era motiveringar. Ställ frågan varför om och om igen. När ni till slut får svar på alla era frågor kan ni känna er nöjda. Mucf är den statliga myndighet som ansvarar för att dela ut statsbidrag och andra statliga projektmedel till Sveriges ungdomsorganisationer och föreningar. Förutom statsbidraget så har de ett antal olika fonder, dels EU fonder, men också nationella, som de förvaltar och delar ut. Här finns många fonder, och de uppdateras årligen med nya mål och områden. Värt att hålla sig uppdaterad på! Läs mera: www.mucf.se 8. Och slutligen; ge inte upp ifall ni får ett nedslag en gång. Ta nya tag och kom igen. En bra idé får tillslut utdelning, det gäller bara att kämpa för det lite längre i vissa fall. 8
© Copyright 2024