Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15
Sjöfruskolan Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 Sammanfattning Att bedriva skol- och fritidsverksamhet i ett ständigt expanderande område kräver en organisation med beredskap för ständig förändring och anpassning till nya förutsättningar, både när det gäller lokal- och resursutnyttjande. Vi tycker att vi har en fantastisk personal som klarar av att vara flexibla och samtidigt fokusera på ständiga förbättringar i arbetet med elever och vårdnadshavare. Över tid ser vi elever som lämnar åk 9 med mycket goda resultat och förutsättningar att klara gymnasiestudier. En kultur att skolarbete är viktigt, att den som anstränger sig och gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar har lyckats och förtjänar erkännande för det får ett allt starkare fäste bland eleverna, oavsett kön och årskurs. Det ska vi vara rädda om och försöka bevara och befästa även fortsättningsvis. Det är dock en utmaning att få alla elever att trivas och må så bra att de kan nyttja sin fulla potential och utvecklas på ett för dem optimalt sätt. Vi är stolta över att vara den kommunala skola i Umeå med högst meritvärde för andra året i rad. Att vi har en tanke om och arbetar för en sammanhållen skola och fritidshem åk F-9 tror vi är en starkt bidragande orsak till detta. En annan utmaning är hur vi ska organisera och planera för framtida fortsatta elevökningar på ett lokalmässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Vi kommer att få plats i våra nuvarande lokaler minst ett läsår till. Innehållsförteckning Sammanfattning ......................................................................................................................... 2 Innehållsförteckning ................................................................................................................... 2 Inledning ..................................................................................................................................... 3 Förutsättningar ........................................................................................................................... 5 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse ................................................................................ 6 Beslutade mål och förbättringsåtgärder .................................................................................... 9 Bilagor....................................................................................................................................... 11 2 (25) Inledning Skolan på Tomtebo består av två enheter, Sjöfruskolan och Tomtebogård. Tomtebogård öppnades hösten 1995 och Sjöfruskolan i januari 2002. Hösten 2009 nyöppnade Sjöfruskolan efter ut- och ombyggnad för att rymma elever upp till åk 9. Under läsåret 2013/2014 genomfördes en utbyggnad även på Tomtebogård där bl.a. fler klassrum och matsal byggdes. Från hösten 2014 togs alla lokaler på Tomtebogård i drift. Skolorna bedriver sin verksamhet i nära samverkan och räknar sig som en skola i två hus. Vision Sjöfruskolan - Tomtebogård Vi lär, samarbetar och tar ansvar för en hållbar livsstil och värld Vi trivs och bygger framtiden tillsammans Organisation Sjöfruskolan har fyra skolavdelningar för yngre elever, Aqua (åk 3,5), Luxus (åk 3,4), Ventus (åk 4,5,6) och Terra (åk 4,5) med tillsammans 13 klasser. För de äldre eleverna finns två avdelningar Stella och Nova. De har tillsammans 7 klasser i åk 7-9. Nytt för i år är att åk 6 inte längre tillhör högstadiearbetslagen samt att de yngsta eleverna på skolan är åk 3. Det finns två fritidsavdelningar för åk 3, Aqua och Luxus. Barnen tillhör samma avdelning under skoltid och fritidsverksamhet. För åk 4-6 finns fritidsklubb som har sina lokaler på Ventus. Samverkan för utveckling och lärande är den gemensamma verksamhetsidén. Samverkan sker på både organisations- personal- och elevnivå. Ett tydligt 1-16-årsperspektiv genomsyrar såväl värdegrundsarbete som lärande där vi ser de båda skolorna, Sjöfruskolan och Tomtebogård skola/förskola, som en skola i två hus. Alla barn/elever är allas barn/elever är inte enbart en vision utan en realitet i vardagen. Ansvaret för att alla barn och elever når målen, har alla pedagoger sin del i, hela vägen genom förskolan och skolan. Alla elever i upptagningsområdet börjar förskoleklass på Tomtebogårdsskolan. Där får de en gemensam ingång. Nu (hösten 2014) när ombyggnaden av Tomtebogårdsskolan är klar kommer alla elever att gå åk F-2 där, för att sedan flytta över till Sjöfruskolan åk 3-9. Antal elever Sjöfruskolan 140915 Årskurs Antal elever Flickor/Pojkar Antal klasser 3 88 49/39 4 4 71 39/32 3 5 81 39/42 4 6 54 19/35 2 3 (25) 7 58 31/27 3 8 45 28/17 2 9 52 29/23 2 449 234/215 13 Summa Antal barn inskrivna på fritids/fritidsklubb Sjöfruskolans fritidshem 140915 Födelseår Antal Flickor/pojkar 05 83 47/36 04 48 25/23 03 27 16/11 02 9 0/9 Summa 167 Avdelning Antal Flickor/pojkar Aqua 38 23 / 15 Luxus 46 25 / 21 Terra 43 24 / 19 Ventus 40 16 / 24 Summa 167 88 / 79 88/79 Fritids har haft öppet mellan kl. 6.15 och 18.15. Ledning Skolan leds av två rektorer. I Sjöfruskolan ledningsgrupp ingår arbetslagsledare från skola och fritids. Arbetsplan och kvalitetsarbete Sjöfruskolan och Tomtebogård har en gemensam arbetsplan, STAP (Sjöfruskolans och Tomtebogårds ArbetsPlan). Alla arbetslag, utvecklings- och ansvarsgrupper skriver egna arbetsplaner med utgångspunkt i den gemensamma. I arbetsplanerna planeras och utvärderas årets arbete under rubrikerna, förutsättningar, mål , metod och planering, dokumentation, resultat, analys - tolkning och värdering av resultat samt åtgärder för utveckling och förbättring . Dessa utgör underlag för årets kvalitetsredovisning och nästa års arbetsplan. Barnen och eleverna medverkar genom interjuver, elevenkäter samt via formellt och informellt elevinflytande. 4 (25) Förutsättningar Yttre förutsättningar Sjöfruskolan ligger i bostadsområdet Tomtebo i Umeås östra del. Området har successivt byggts ut de senaste 20 åren och består av både flerfamiljshus, radhus och villor. Eftersom området fortfarande växer har nya förskolor och en utbyggnad av Sjöfruskolan till åk 9 genomförts under senare år. Sjöfruskolans lokaler som de ser ut idag stod färdiga inför höstterminen 2009. Skolan har goda socioekonomiska förutsättningar. Sjöfruskolan har en trevlig och inspirerande skolgård med bl.a. ett antal lekredskap, stora lekytor och en konstgräsplan. Närheten till sjön, en äventyrslekplats och naturen runt omkring ger stora möjligheter till lek och lärande. Skolan har även en skolskog att tillgå. I Sjöfruskolan finns även en fritidsgård som använder delar av skolans lokaler under kvällar och helger. Fritidsgården har också personal på plats under skoldagen i ett samverkande syfte. Inre förutsättningar Personal På Sjöfruskolan ligger 42,7 heltidstjänst i skolan (varav 3,5 specialpedagog), 9,7 tjänster på fritids. Några fritidspedagoger har haft viss del av tjänst som stöd till elev under skoldagen. Sjöfruskolan har även 0,55 IT-pedagog/tekniker. Vi har tillgång till 0,4 SYV, 0,5 skolbibliotekarie, 1,0 skolsköterska samt del av en kurators- och skolpsykologtjänst. Budget och ledning för denna personal ligger under andra delar av För- och grundskolan. Under året har vi haft tillgång på vikarier även om det inte alltid varit rätt kompetens. När det varit möjligt har vi valt att omfördela personal så att det finns kända pedagoger i grupper med större behov av förutsägbarhet och trygghet. Arbetslagen tar stort eget ansvar för att bemanning finns på plats vid planerad frånvaro samt till viss del plötslig korttidsfrånvaro. Sjukfrånvaron bland Sjöfruskolans personal har varit låg och ligger under kommungenomsnittet för alla yrkesgrupper. Utrustning och läromedel I Sjöfruskolan finns skolbibliotek, salar för bild, musik, hemkunskap och slöjd samt NO. I anslutning till skolan finns även en modern och fullt utrustad idrottshall. Alla skolans klassrum är utrustade med interaktiva skrivtavlor. På Sjöfruskolan har eleverna i åk 6-9 tillgång till egen dator i enlighet med kommunens IT-strategiska satsning. För övriga årskurser finns cirka 50 bärbara elevdatorer. Några elever i åk 1-5 disponerar egen dator som kompensatoriskt stöd i inlärningen. Några Ipads har också funnits med under läsåret som kompensatoriska hjälpmedel. 5 (25) Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden Vår utgångspunkt generellt sett är att vår skolas olika verksamheter minst bör erbjuda en kvalitet och måluppfyllelse som ligger i nivå med de bästa skolorna i Sverige. Vi har höga ambitioner och förväntningar på vår verksamhet och dess måluppfyllelse, både kunskapsmässigt och socialt. Skolan ligger i ett närområde som enligt Salsa ska ge goda förutsättningar för hög måluppfyllelse. Vi definierar styrkor som de metoder, processer och verktyg som leder våra barn och elever till hög måluppfyllelse. Vi definierar svagheter/utvecklingsområden som brister i metoder, processer och verktyg vi måste åtgärda för att nå högsta möjlig måluppfyllelse kunskapsmässigt och socialt. Tillgänglig statistik från elevenkäten åk 7-9 visar sig inte vara tillförlitlig när det gäller åk 9 svar på Sjöfruskolan. I efterarbete och analys av resultaten tillsammans med eleverna framkom att en betydande andel av eleverna i åk 9 inte ansträngt sig och värderat sina svar på ett sanningsenligt sätt. Det ser vi som en brist i vårt arbete med att genomföra enkäten och ett stort förbättringsområde till nästa mättillfälle. Det medför att Sjöfruskolans totala resultat i jämförelse med kommunen samt resultatskillnader över tid inte till alla delar håller för att dra slutsatser och bedöma verksamhetens kvalité. Miljö för utveckling och lärande Styrka: Både 7-9 enkäten och den egen trivselenkät som vi genomför alla terminer, utom kommunenkätstermin, tillsammans med alla klasser på skolan visar att eleverna trivs (84% åk 7,8 78% åk 9) och är trygga (96%, 100% pojkar och 94% flickor) på Sjöfruskolan. Eleverna är särskilt nöjda med arbetsron jämfört med kommunen i stort. Flickor upplever något bättre arbetsro än pojkar på högstadiet. Vår egen enkät för åk 3-6 har vi inga jämförelser till. 97% av eleverna trivs mycket bra eller bra och 98% är trygga mycket ofta/ganska ofta. Arbetsron upplever pojkarna något bättre. Av alla elever i åk 3-6 har 87% mycket ofta/ganska ofta arbetsro. Sjöfruskolan har nya och välplanerade lokaler som stödjer och underlättar att bygga och upprätthålla en god psykosocial miljö för elever och personal. Det råder en välkomnande och öppen atmosfär i huset, både bland elever och bland personal. Nästan alla elever känner sig trygga på skolan. All personal i huset äter pedagogisk lunch och vi eftersträvar i allmänhet hög vuxennärvaro där vi har stor elevtäthet. Rutiner för likabehandlingsarbetet har stärkts och det är en tydligare ärendegång vid incidenter och kränkningar. Svaghet: Eleverna upplever i hög grad att de inte får beröm av lärare när de gör något bra. En tänkbar koppling kan göras till att vi uttrycker att vi har höga förväntningar på elever och samtidigt har en rädsla för att förstärka många elevers höga egna krav på goda prestationer i jämförelse både med sig själv och andra. Det kanske leder till att eleverna uppfattar att de sällan får beröm för prestation. 6 (25) Normer och värden Styrka: Antalet incidentrapporter och ärenden för likabehandlingsgruppen är lägre än året innan. Skolans ordningsregler arbetas det intensivt med under inledning av hösttermin och 92% av högstadieeleverna svarar att de är känner till dessa (98% av åk 8) att jämföra med kommunens snitt på 83%. För åk 3-6 är ordningsreglerna kända för 95% av eleverna. Det ger goda resultat och underlättar arbetet med normer och värden samt rättigheter och skyldigheter. Svaghet: Vi är inte en skola helt utan kränkningar. Det tas på största allvar, vi har nolltolerans mot kränkningar. Under läsåret 14-15 har vi fortsatt arbeta medvetet med detta som ett utvecklingsområde. Utvecklingen är positiv då rutiner och ärendehantering har kvalitetssäkrats, dock är vi inte nöjda förrän vi är en skola utan kränkningar. Den fysiska plats där flest elever upplever kränkningar i åk 3-6 är skolgården. Antal incidenter är inte jämnt fördelade bland alla årskurser. Det ger vägledning till vart vi behöver fokusera på att förbättra främjande och förebyggande insatser i vårt likabehandlingsarbete. Elevers ansvar och inflytande Styrka: Eleverna i åk 7 och 8 upplever att lärarna i hög grad bryr sig om vad elever säger jämfört med kommunen elever i stort (79% åk 7 och 88% åk 8 jämfört med kommunens 70%). Flickorna än mer positiva än pojkarna. En förklaring till detta kan vara det elevinflytande projekt som påbörjades förra läsåret och avslutades med en handlingsplan under hösten. I åk 3-6 svarar 76% av eleverna att deras åsikter alltid/ofta tas på allvar. Undervisning Styrka: Genomsnittligt meritvärde var i åk 9 252. Glädjande nog är det kommunala skolornas bästa resultat. Jämfört med tidigare år har meritvärdet ökat (252-249-225) och står sig väl i jämförelse med kommunens resultat (227-223-215). Aktuell årskurs utveckling av meritvärdet ser också bra ut från åk 7-9 (200-235-252), samt att andelen godkända i alla ämnen ökat från 78% i åk 7 till 85% i åk 9. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat varierar en del över tid. Vår strävan är att den ska vara så liten som möjligt. För åren 20152013 ser serien för Sjöfruskolans pojkars i relation till flickors medelbetygspoäng ut som följer: (95% - 79% - 103%) att jämföra med kommunens (86% - 87% - 87%). Den stora skillnaden 2014 för Sjöfruskolan förklaras av väldigt höga betyg för flickorna i den årskursen samtidigt som pojkarna låg över kommunsnitt men inte bäst av kommunens pojkar (4:e plats). 91 % av eleverna har betyg i alla ämnen. De tre senaste åren är siffrorna (91% - 94% - 88%) Medelbetygspoängen har ökat och är nu 14,3 i jämförelse med kommunens 13,7. Över tid blir serien (14,3-14,1-13,5) i jämförelse med kommunens (13,7-13,5-13,5) Skillnaderna mellan pojkars och flickor resultat har minskat över tid (2015-2013) och relationen mellan pojkars och flickors medelbetygspoäng i jämförelse med kommunen i stort ser ut som följer – (94% - 91% - 84%) jämfört med (92% - 89% - 89%). 7 (25) Svaghet: Andelen behöriga till gymnasiets olika program har detta år sjunkit till 88% och ligger på kommun nivå, att jämföra med 97% och 95% föregående år. Förklaras till viss del av att denna årskurs haft det tufft måluppfyllelse historiskt sett. Vi har ändå förbättrat andel godkända i alla ämnen från 78% i åk 7 till 85% i åk 9, vilket kan anses starkt. För tidigt att veta om detta är en ny trend eller tillfällig variation. Vi kommer att följa och analysera utvecklingen framåt. Andelen elever som ej uppnått kravnivå i Np3 skiljer sig mycket åt mellan flickor och pojkar i Sv, 6% resp 33% - totalt 18%. I matematik är siffrorna 20% flickor och 28% pojkar som ej nått kravnivå – totalt 24%. Alla resultat utom svenska för flickor ligger under kommunens resultat. Vi behöver arbeta för att nå en högre måluppfyllelse i svenska i åk 3 och 4. Vi är inte nöjda med resultaten på ÄP i svenska och matematik i årskurs 3. Vi vill att det ska vara 100 % i måluppfyllelse i ämnena svenska och matematik i årskurs 3. Vi kommer att följa dessa elevers utveckling via arbetsgången rätt stöd i rätt tid. Vi kommer att fokusera extra på skriva fakta texter i svenska och skriftliga räknemetoder i matematik. Anpassningar och stöd Styrka: Eleverna i åk 7-9 upplever som tidigare i hög grad att de får kunskaper som de kommer ha nytta av, att de får den hjälp de behöver och att de arbetar med lagom utmanande uppgifter. (68%, 84%, 70% jämfört med kommunsvar 59%, 74%, 65%). Resultaten är stabila. Svaghet: Eleverna upplevelse av att få uppmuntran att sikta högre är låg i jämförelse med kommunen och vi tolkar att det svaren kan sammankopplas med att och de också skattar lågt på frågan om beröm när de presterat bra. Se ovan under Miljö för utveckling och lärande. Bedömning och betyg Styrka: Resultaten på de nationella proven är högre än eller lika som betygen i alla ämnen för både åk 9 och åk 6. Lärarna praktiserar sambedömning i relativt hög grad och det upplevs kvalitetssäkrande, kompetensutvecklande samt att det gynnar likvärdighet inom skolan. Elevernas respons i elevenkäten 7-9 säger att de upplever att betygen stämmer med visad kunskap i högre omfattning än kommunresultatet och det är väldigt liten skillnad mellan flickors och pojkars svar. Övriga områden Inom lärande för hållbar utveckling har skolan även i år haft ett internationellt utbyte med Hanoi under läsåret, det sista året av tre. I åk 3-6 samt 7-9 har ett LHU-råd med representanter från varje klass samt två lärare träffats under läsårets gång, för att diskutera frågor kring hållbar utveckling. Detta arbete fortsätter under läsåret 15-16. Sjöfruskolan har erhållit en förnyad utmärkelse - Skola för hållbar utveckling - av skolverket. Den gäller 20142017. 8 (25) Beslutade mål och förbättringsåtgärder Normer och värden Mål: Sjöfruskolan är en trygg plats med arbetsro för barn och ungdom, det råder nolltolerans mot diskriminering och kräkningar. Arbetsområden: Ordningsregler Likabehandling – fortsatt utveckling av likabehandlingsgruppens uppdrag och arbete. Långsiktigt treårigt mål Utveckla rastverksamhet för åk 3-6. Elevers kunskaper Mål: Alla elever på Sjöfruskolan når så långt som möjligt i sitt lärande. Arbetsområden: Rutiner kring att fånga upp och jobba vidare med elever i behov av stöd utgår från Umeå kommuns direktiv ”Rätt stöd i rätt tid” och under nästa läsår kommer dokumentet att kompletteras och anpassas efter Sjöfruskolans förutsättningar samt implementeras fullt ut. Fortsatt arbete med ”Extra anpassningar och särskilt stöd”. Utveckla arbetet med t.ex. intensivundervisning. Processerna för stöd, individanpassning och särskilt stöd skall ständigt utvärderas och utvecklas Utveckla undervisningen i svenska med fokus på att skriva faktatexter. Utveckla matematikundervisningen med extra fokus på skriftliga räknemetoder. Fortsätta följa betyg och bedömning över tid, 2-3 års mål, med avslut juni 2016 och 2017. Gäller slöjd, No (Ke), moderna språk. Elevers inflytande Mål: Alla elever upplever att de har inflytande och ansvar över sitt lärande och sin arbetsmiljö i skolan. Arbetsområden: Elevers deltagande i systematiskt kvalitetsarbete genom enkäter och intervjuer. Förberedelser, genomförande och återkoppling. BRIS-expertgrupp barn. Elever finns med som experter i ett arbete tillsammans med BRIS. Personal får del av erfarenheter och kunskaper från detta arbete. Fokus på barns rättigheter. 9 (25) Övrigt Arbetsområden: Utveckla forum för det kollegiala lärandet – lära av och med varandra. Matematiklyftet och samplanering enligt PRIO-modellen blir en viktig del av det kollegiala lärandet. Kommunikation – Arbeta för att Lärum och Google Drive ska bli viktiga och fungerande verktyg för kommunikation mellan skolan, vårdnadshavare och elever. 2015-09-15 (senast) Rektor Ulrika Holm ulrika.holm@umea.se 090-16 58 02 Rektor Johannes Greiser Johannes.greiser@umea.se 090-16 58 05 10 (25) Bilagor Bilaga 1: Bedömning av skolan kvalitet och måluppfyllelse 11 (25) Bilaga 2 Bilaga 2A: Elevenkät 7-9 2015 12 (25) 13 (25) 14 (25) Bilaga 2B: Elevenkät 4-6 2014 15 (25) Bilaga 2C: Elevenkät F-3 2014 16 (25) Bilaga 3 Kunskaper åk 3 17 (25) 18 (25) Kunskaper i åk 6 19 (25) 20 (25) Kunskaper i åk 9 21 (25) 22 (25) 23 (25) 24 (25) Särskilt stöd åk 3-9 Åk 3 Åk 4-6 Åk 7-9 Elever med ÅP 10 Elever med anpassad studiegång Hemmasittare 0 1 2 0 0 Modersmålsundervisning, SvA och studiehandledning i åk 3-9 Åk 3-9 Åk 1-2 Tot Antal elever som deltar i modersmålsundervisning 38 16 54 Antal elever som läser Sv 2. 2 -- 2 Antal elever med studiehandledning i modersmål. 1 -- 1 25 (25)
© Copyright 2024