Föredragnings- promemoria - Landstinget i Uppsala län
2015-01-27 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ledamöter och ersättare KALLELSE På uppdrag av ordföranden kallas till sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen torsdagen den 12 februari 2015 Plats: Landstingets konferenscentrum Slottsgränd 1 09.00 Gruppmöten 11.00 Information 13.00 Fortsatt sammanträde Välkomna! Cecilia Lidén sekreterare Var vänlig anmäl förhinder till undertecknad Tfn: 018-611 60 45, mail: cecilia.liden@lul.se Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se FÖREDRAGNINGSLISTA 2015-02-09 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde den 12 februari 2015 kl. 11.00 konferenscentrum Slottsgränd 1, Uppsala Information kl. 11.00 Information om preliminärt bokslut – Marie Johansson, ekonomichef, ekonomiavdelningen Uppföljning av privata utförare – Nina Anundsson, utredare, hälso- och sjukvårdsavdelningen Nya patientlagen – Mats Holmberg, landstingsjurist Nr Ärenden Dnr 4 Val av justerare. I tur: Tid för justering: 5 Fastställande av föredragningslistan 6 Landstingsdirektörens/hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS 2015-0003 6 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport HSS 2015-0003 8 Information klockan 1 HSS 2015-0009 - Preliminärt bokslut – Marie Johansson, ekonomichef, ekonomiavdelningen, - Uppföljning av privata utförare – Nina Anundsson, utredare, hälso- och sjukvårdsavdelningen, - Nya patientlagen – Mats Holmberg, landstingsjurist - Konsekvenser med anledning av besparingar vid psykiatrin, Åsa HSS 2015- 0034 Hagberg, divisionschef, psykiatridivisionens administration, Akademiska sjukhuset.2 9 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens budget 2015 HSS 2013-0119 10 Rörlig ersättning 2014 till Akademiska sjukhuset HSS 2014-0082 1 2 Mellan klockan 11.00 – 12.00 Cirka klockan 16.00 11 Vårdöverenskommelser 2015-2017 HSS 2014-0082 12 Översyn primärvårdens uppdrag, ersättningssystem och finansiering HSS 2015-0025 13 Upphävande av inriktningsbeslut för specialiserad hudsjukvård inom öppenvård samt specialiserad ortopedi inom öppenvård HSS 2013-0271 HSS 2013-0270 14 Beslut om avslutande av vårdval ljusbehandling vid psoriasis från 2015-01-01 HSS 2011-0049 15 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 HSS 2015-0008 16 Revidering av hälso- och sjukvårdsstyrelsens delegationsordning HSS 2015-0030 17 Förutsättningar för tillnyktringsverksamhet i Uppsala län HSS 2014-0133 18 Rapport om införande av Akademisk vårdcentral HSS 2013-0239 19 Återrapportering – Hantering av vårdtunga patienter HSS 2014-0161 20 Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna HSS 2011-0170 21 Nulägesrapport angående utarbetning av förslag på organisation av specialistansluten hemsjukvård HSS 2014-0200 22 Rehabiliteringsgarantin 2015 HSS 2013-0012 23 Viljeinriktning och handlingsplan mot psykisk ohälsa HSS2015-0026 24 Granskning av hälso- och sjukvårdsstyrelsens delårsrapport år 2014 HSS 2014-0248 25 Val av representanter i länsbarnombudsmannens referensgrupp HSS 2015-0005 26 Ändring av två sammanträdestider 2015 HSS 2014-0179 27 Val av representanter i Nätverket Hälsa och Demokrati HSS 2015-0005 28 Redovisning av uppföljning av fattade beslut till och med december 2014 HSS 2015-0020 29 Begäran om anstånd att redovisa projektplan och utvärderingsplan gällande pilotprojektet Mansmottagning för unga män HSS 2014-0203 30 Upphävande av egenregis deltagande i vårdval specialiserad ögonsjukvård och specialiserad öron-näsa-halssjukvård HSS 2013-0178, HSS 2013-0179 31 Anmälan av delegationsbeslut HSS 2015-0007 32 Skrivelser för kännedom LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 §4 Val av justerare Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser Lina Nordquist (FP) att jämte ordföranden Vivianne Macdisi (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: §5 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Dnr HSS 2014-0003 §6 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport december 2014 och januari 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger rapporterna till handlingarna. Ärendet Landstingsdirektören och hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilagor § 6 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till 2014-12-11 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport december 2014 Patientnytta fokus i nytt kvalitetsbokslut från Akademiska För första gången har Akademiska sjukhuset samlat information om sjukhusets förbättrings- och utvecklingsarbete i ett kvalitetsbokslut för 2013. Centralt är sjukhusets satsningar på värdebaserad vård med målet att om fyra år ha de bästa kliniska resultaten av vikt för patienten, samt en sjukhusövergripande värdebaserad verksamhetsstyrning som säkerställer att man kontinuerligt mäter, analyserar och samarbetar för att förbättra de kliniska resultaten. Akademiska först med ny metod som minskar biverkningar vid diabetesbehandling Sedan början av 2000-talet kan patienter med svår typ 1-diabetes behandlas med insulinproducerande betaceller. En utmaning med transplantation är biverkningar av immundämpande läkemedel. För att slippa detta prövas nu en ny metod på Akademiska sjukhuset där ö-celler kapslas in och får syre genom en inbyggd syrgastank. Akademiska är först i världen med att pröva denna inkapslingsmetod. Hittills har en patient transplanterats och patienten mår bra. Nya rapporter Under hösten har Hälsa och habilitering publicerat flera rapporter i förvaltningens nya rapportserie: Rapporten ”Förenklad vardag” beskriver arbetet kring utformning vad gäller design och funktion av en mobilapp som ska underlätta vardagen hos unga vuxna med ryggmärgsbråck. Författare är Eva Arnemo, arbetsterapeut på Habiliteringen i Uppsala län. Rapporten “Procedures and Quality of Visual Assessment…” beskriver hur syncentralerna i Sverige arbetar med barn som har nedsatt syn och någon ytterligare funktionsnedsättning. Författare är Berit Bolin Björklund, optiker på Syncentralen i Uppsala. Rapporterna finns på www.lul.se/hoh/rapporter Hälsa och habilitering satsar på forskarutbildning Hälsa och habilitering ska, i samverkan med universitet/högskola, delfinansiera forskarutbildning för anställda inom förvaltningen. Därmed kan medarbetare erbjudas att genomföra minst 10 procent av utbildningen inom ramen för sin ordinarie anställning. En medarbetare har redan ansökt om att bli antagen som doktorand. Forskningsplanen i denna ansökan handlar om kommunikation med stöd av ny teknik för barn och unga med utvecklingsstörning, svår motorisk funktionsnedsättning och avsaknad av tal. 2 Habiliteringen medverkar i utbildning av svenska logopeder Habiliteringen i Uppsala län bidrar aktivt i arbetet runt det nationella kvalitetsregistret för svensk habilitering, bland annat genom att medverka i utbildning av svenska logopeder kring de klassificeringsinstrument och metoder som används för registret. Nya chefer inom habilitering får utbildning Habiliteringen i Uppsala län har inom ramen för sjulänssamverkan, tillsammans med kollegor i Gävleborg, tagit fram en utbildning för nya chefer inom habiliteringsområdet. Syftet med utbildningen är att ge cheferna extra kunskap och inblick i synsätt och arbetssätt inom habilitering. Utbildningen tar också upp frågor kring samverkan internt och externt samt ledarskap inom en multiprofessionell verksamhet. Utbildningen hade premiär i oktober-november. Väntetider i vården 2014-10-31 Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården har inkommit med rapporter om hur man lyckats nå den lagstadgade vårdgarantin och kömiljarden under oktober månad 2014. Primärvården Nivån för målrelaterad ersättning är 90 procent för både telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök inom sju dagar. Den offentliga primärvården klarar ersättningsnivån för telefontillgänglighet (97 procent). Tillgänglighetsmålet till läkarbesök inom sju dagar uppnås däremot inte (86 procent). Den privata primärvården klarar nivån för telefontillgänglighet (90 procent) dock uppnås inte målet för tillgängligheten till läkare inom sju dagar (87 procent). Kömiljardens grundkrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås både för väntande till första besök (71,7 procent) och till operation/åtgärd (75,0 procent). Kömiljardens prestationskrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås inte, varken för faktiskt utförda besök (65,0 procent) eller för faktiskt utförda operationer (65,4 procent). Antal väntande till första besök ökade med 328 st i oktober (10 627) jämfört med september (10 299). Antal väntande till operation ökade med 57 st i oktober (3 638) jämfört med september (3 581). Antal utförda besök minskade i oktober månad (-482 st) liksom antal utförda operationer/åtgärder (-47 st) jämfört med september månad. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset klarar inte grundkravet för väntande till första besök (69,1 procent), däremot klarar sjukhuset grundkravet för väntande till operation/åtgärd (71,4 procent). Akademiska sjukhuset klarar inte prestationskravet för varken faktiska första besök (64,5procent) eller för faktiska operationer (61,6 procent). Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping klarar grundkravet både för väntande till första besök (85,1 procent) och för väntande till operation/åtgärd (86,6 procent). Lasarettet klarar inte prestationskravet för faktiska första besök (68,0 procent) däremot klarar lasarettet prestationskravet för faktiska operationer (70,0 procent). 3 Sammantaget uppnår Landstinget i Uppsala län inte kravet för utdelning från kömiljarden i oktober månad. Landstingets arbete med att implementera patientlagen Sveriges nya patientlag börjar gälla 1 januari. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Arbete pågår i landstinget med att informera och utbilda om nya lagen. En övergripande kommunikationsplan om patientlagen har utarbetats. Nationellt material har tagits fram av 1177.se som landstingen kan använda. Personalutbildningar i patientlagen genomförs inom landstingets vårdverksamheter. Information om lagen samt frågor och svar om t.ex. remissregler finns publicerade på landstingets intranät och även på extranätet för vårdgivare. Information till allmänheten publiceras på 1177.se i januari. En kampanj till samma målgrupp sker nationellt i mars. Ytterligare informationsmaterial särskilt anpassat för personal i mötet med patienter tas fram under början av 2015. Utredning har genomförts för att ta fram en nationell listningstjänst som alla landsting skulle kunna ansluta sig till. Utvecklingen ligger för närvarande på is då det finns flera problem att lösa. Landstingen arbetar därför nu tillsammans för att utveckla möjlighet för landets befolkning att kunna lista sig i alla landsting. Upphandling av konsulter Upphandling konsulter inom organisations- och verksamhetsutveckling, grupputveckling och individuell ledarutveckling är initierad. Lokaler för landstingets ledningsfunktioner Arbetet med skisserna och fördelning av råyta pågår för de olika avdelningarna/funktionerna. Robert Sundström presenterar förslag på ledningsgruppens möte den 15 december. Integrationsprocessen är påbörjad med planeringsarbete av studiebesök, uppföljningsmöte och seminarier. Fem studiebesök planerade: Microsoft, Sweco, Vasakronan, Försäkringskassan och Grant Thornton. En kommunikationsplan är framtagen och ska godkännas på nästa styrgruppsmöte i februari. Svea Hovrätt upphäver tidigare dom gällande TV-serien sjukhuset. Svea Hovrätt har avgjort tvisten kring TV-programmet sjukhuset. Hovrätten ändrade tingsrättens dom till nackdel för landstinget. Nytt ärendehanteringssystem och diarium Landstingets nuvarande ärendehanterings- och diariesystem, AIDA, är föråldrat och utvecklas inte längre. Efter utredning och test har beslut fattats att införskaffa ett nytt ärendehanterings- och diariesystem, Public 360. En förväntad effekt är att landstinget bl.a. får en smidigare, säkrare och snabbare ärendehanteringsprocess, t.ex. när det gäller underlag för den politiska beslutsprocessen. Möjligheterna att hitta dokument förbättras starkt. Lätthanterlig elektronisk distribution och publicering ingår. Papperslös distribution av styrelse- och nämndhandlingar införs, i enlighet med landstingsstyrelsens beslut 2014-10-27, § 186. Systemet bedöms kunna vara i drift före sommaren 2015. 4 Mediebilden av landstinget 1-30 november 2014 Större nyheter UNT publicerade en artikelserie där psykiatrin granskades. Serien fokuserade mycket på patienternas upplevelser. Även om företrädare för psykiatrin fick komma till tals var det sammanlagda intrycket huvudsakligen negativt. Barnskyddsteamet vid Akademiska sjukhuset kom i mediernas fokus i samband med rättegångar, där rättsintyg som utfärdats ifrågasattes. Publiciteten gav en negativ bild av landstinget. Hovrättens dom i målet om TV-serien Sjukhuset meddelades, där landstinget dömdes att betala skadestånd till de anhöriga. Detta gav mycket uppmärksamhet i medierna, både lokalt och på riksnivån. Mediebilden var negativ. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Akademiska först med implantat mot huvudvärk Landstinget satsar på surfplattor i stället för papper Rabatter ska öka resandet för UL Hur kommer det sig att vi ska ha en finns kulturmånad nu i november? Äldresatsning ger landstinget Guldpillret Betryggande bra konstsamling Beredda att vårda ebolasmittade Hårt tryck på famljecentral i Knivsta Uppsala inför presentkort på tandvård Hon vill att fler ska klaga på vården (om patientnämnden) Vård med hund prövas på barn UL-kortet blir billigare Färgstark kamp mot cancern (om Skandionkliniken) Länets första mansmottagning Lärorikt äventyr för bättre hälsa Heby öppnar ungdomsmottagning Landstinget näst bäst på ekomat AT-läkarna trivs på Akademiska Landstingsanställda ska lära sig mer om barns rättigheter Lasarettet får sprinkler Läget på akuten är bättre Negativt: Kvinna bedömdes av 13 olika läkare Enköpings lasarett går back De är oroliga för akutens framtid Kritik mot bristande vårdsamarbete i Enköping 1-åriga Elises föräldrar tvingas ta med egen mat till sjukhuset – pinsamt Bebis fick svart korv på Ackis 5 Neutralt: Klart vilka som ska styra landstinget Akademiska sjukhusets chef bemöter ekonomikritik UL-app stoppades av överbelastningsattack Keolis får en miljon i skadestånd av UL Ökat våld hotar ambulanspersonal Utredning av sjukhusmat kan leda till försening av nytt kök Östervålas vårdcentral evakueras efter vattenläcka De ska ta patienterna som ingen annan vill ha Hepatit A på Uppsalaskola Vandalisering påverkar inte busspriser Sjukgymnaster åtalas för bedrägeri Vårdlotsarna i landstinget blir kvar Maktskifte hände i Enköping ISS får fortsätta städa åt landstinget Ny rapport ger ros och ris åt landstinget Nytt kök på Akademiska sjukhuset försenas Dramatik när landstingsråd tackades av 2014-12-11 Landstingsdirektörens och hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport december 2014 Patientnytta fokus i nytt kvalitetsbokslut från Akademiska För första gången har Akademiska sjukhuset samlat information om sjukhusets förbättrings- och utvecklingsarbete i ett kvalitetsbokslut för 2013. Centralt är sjukhusets satsningar på värdebaserad vård med målet att om fyra år ha de bästa kliniska resultaten av vikt för patienten, samt en sjukhusövergripande värdebaserad verksamhetsstyrning som säkerställer att man kontinuerligt mäter, analyserar och samarbetar för att förbättra de kliniska resultaten. Akademiska först med ny metod som minskar biverkningar vid diabetesbehandling Sedan början av 2000-talet kan patienter med svår typ 1-diabetes behandlas med insulinproducerande betaceller. En utmaning med transplantation är biverkningar av immundämpande läkemedel. För att slippa detta prövas nu en ny metod på Akademiska sjukhuset där ö-celler kapslas in och får syre genom en inbyggd syrgastank. Akademiska är först i världen med att pröva denna inkapslingsmetod. Hittills har en patient transplanterats och patienten mår bra. Nya rapporter Under hösten har Hälsa och habilitering publicerat flera rapporter i förvaltningens nya rapportserie: Rapporten ”Förenklad vardag” beskriver arbetet kring utformning vad gäller design och funktion av en mobilapp som ska underlätta vardagen hos unga vuxna med ryggmärgsbråck. Författare är Eva Arnemo, arbetsterapeut på Habiliteringen i Uppsala län. Rapporten “Procedures and Quality of Visual Assessment…” beskriver hur syncentralerna i Sverige arbetar med barn som har nedsatt syn och någon ytterligare funktionsnedsättning. Författare är Berit Bolin Björklund, optiker på Syncentralen i Uppsala. Rapporterna finns på www.lul.se/hoh/rapporter Hälsa och habilitering satsar på forskarutbildning Hälsa och habilitering ska, i samverkan med universitet/högskola, delfinansiera forskarutbildning för anställda inom förvaltningen. Därmed kan medarbetare erbjudas att genomföra minst 10 procent av utbildningen inom ramen för sin ordinarie anställning. En medarbetare har redan ansökt om att bli antagen som doktorand. Forskningsplanen i denna ansökan handlar om kommunikation med stöd av ny teknik för barn och unga med utvecklingsstörning, svår motorisk funktionsnedsättning och avsaknad av tal. 2 Habiliteringen medverkar i utbildning av svenska logopeder Habiliteringen i Uppsala län bidrar aktivt i arbetet runt det nationella kvalitetsregistret för svensk habilitering, bland annat genom att medverka i utbildning av svenska logopeder kring de klassificeringsinstrument och metoder som används för registret. Nya chefer inom habilitering får utbildning Habiliteringen i Uppsala län har inom ramen för sjulänssamverkan, tillsammans med kollegor i Gävleborg, tagit fram en utbildning för nya chefer inom habiliteringsområdet. Syftet med utbildningen är att ge cheferna extra kunskap och inblick i synsätt och arbetssätt inom habilitering. Utbildningen tar också upp frågor kring samverkan internt och externt samt ledarskap inom en multiprofessionell verksamhet. Utbildningen hade premiär i oktober-november. Väntetider i vården 2014-10-31 Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården har inkommit med rapporter om hur man lyckats nå den lagstadgade vårdgarantin och kömiljarden under oktober månad 2014. Primärvården Nivån för målrelaterad ersättning är 90 procent för både telefontillgänglighet och tillgänglighet till läkarbesök inom sju dagar. Den offentliga primärvården klarar ersättningsnivån för telefontillgänglighet (97 procent). Tillgänglighetsmålet till läkarbesök inom sju dagar uppnås däremot inte (86 procent). Den privata primärvården klarar nivån för telefontillgänglighet (90 procent) dock uppnås inte målet för tillgängligheten till läkare inom sju dagar (87 procent). Kömiljardens grundkrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås både för väntande till första besök (71,7 procent) och till operation/åtgärd (75,0 procent). Kömiljardens prestationskrav på 70 procent inom 60 dagar uppnås inte, varken för faktiskt utförda besök (65,0 procent) eller för faktiskt utförda operationer (65,4 procent). Antal väntande till första besök ökade med 328 st i oktober (10 627) jämfört med september (10 299). Antal väntande till operation ökade med 57 st i oktober (3 638) jämfört med september (3 581). Antal utförda besök minskade i oktober månad (-482 st) liksom antal utförda operationer/åtgärder (-47 st) jämfört med september månad. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset klarar inte grundkravet för väntande till första besök (69,1 procent), däremot klarar sjukhuset grundkravet för väntande till operation/åtgärd (71,4 procent). Akademiska sjukhuset klarar inte prestationskravet för varken faktiska första besök (64,5procent) eller för faktiska operationer (61,6 procent). Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping klarar grundkravet både för väntande till första besök (85,1 procent) och för väntande till operation/åtgärd (86,6 procent). Lasarettet klarar inte prestationskravet för faktiska första besök (68,0 procent) däremot klarar lasarettet prestationskravet för faktiska operationer (70,0 procent). 3 Sammantaget uppnår Landstinget i Uppsala län inte kravet för utdelning från kömiljarden i oktober månad. Landstingets arbete med att implementera patientlagen Sveriges nya patientlag börjar gälla 1 januari. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Arbete pågår i landstinget med att informera och utbilda om nya lagen. En övergripande kommunikationsplan om patientlagen har utarbetats. Nationellt material har tagits fram av 1177.se som landstingen kan använda. Personalutbildningar i patientlagen genomförs inom landstingets vårdverksamheter. Information om lagen samt frågor och svar om t.ex. remissregler finns publicerade på landstingets intranät och även på extranätet för vårdgivare. Information till allmänheten publiceras på 1177.se i januari. En kampanj till samma målgrupp sker nationellt i mars. Ytterligare informationsmaterial särskilt anpassat för personal i mötet med patienter tas fram under början av 2015. Utredning har genomförts för att ta fram en nationell listningstjänst som alla landsting skulle kunna ansluta sig till. Utvecklingen ligger för närvarande på is då det finns flera problem att lösa. Landstingen arbetar därför nu tillsammans för att utveckla möjlighet för landets befolkning att kunna lista sig i alla landsting. Upphandling av konsulter Upphandling konsulter inom organisations- och verksamhetsutveckling, grupputveckling och individuell ledarutveckling är initierad. Lokaler för landstingets ledningsfunktioner Arbetet med skisserna och fördelning av råyta pågår för de olika avdelningarna/funktionerna. Robert Sundström presenterar förslag på ledningsgruppens möte den 15 december. Integrationsprocessen är påbörjad med planeringsarbete av studiebesök, uppföljningsmöte och seminarier. Fem studiebesök planerade: Microsoft, Sweco, Vasakronan, Försäkringskassan och Grant Thornton. En kommunikationsplan är framtagen och ska godkännas på nästa styrgruppsmöte i februari. Svea Hovrätt upphäver tidigare dom gällande TV-serien sjukhuset. Svea Hovrätt har avgjort tvisten kring TV-programmet sjukhuset. Hovrätten ändrade tingsrättens dom till nackdel för landstinget. Nytt ärendehanteringssystem och diarium Landstingets nuvarande ärendehanterings- och diariesystem, AIDA, är föråldrat och utvecklas inte längre. Efter utredning och test har beslut fattats att införskaffa ett nytt ärendehanterings- och diariesystem, Public 360. En förväntad effekt är att landstinget bl.a. får en smidigare, säkrare och snabbare ärendehanteringsprocess, t.ex. när det gäller underlag för den politiska beslutsprocessen. Möjligheterna att hitta dokument förbättras starkt. Lätthanterlig elektronisk distribution och publicering ingår. Papperslös distribution av styrelse- och nämndhandlingar införs, i enlighet med landstingsstyrelsens beslut 2014-10-27, § 186. Systemet bedöms kunna vara i drift före sommaren 2015. 4 Mediebilden av landstinget 1-30 november 2014 Större nyheter UNT publicerade en artikelserie där psykiatrin granskades. Serien fokuserade mycket på patienternas upplevelser. Även om företrädare för psykiatrin fick komma till tals var det sammanlagda intrycket huvudsakligen negativt. Barnskyddsteamet vid Akademiska sjukhuset kom i mediernas fokus i samband med rättegångar, där rättsintyg som utfärdats ifrågasattes. Publiciteten gav en negativ bild av landstinget. Hovrättens dom i målet om TV-serien Sjukhuset meddelades, där landstinget dömdes att betala skadestånd till de anhöriga. Detta gav mycket uppmärksamhet i medierna, både lokalt och på riksnivån. Mediebilden var negativ. Andra exempel på mediernas rapportering Positivt: Akademiska först med implantat mot huvudvärk Landstinget satsar på surfplattor i stället för papper Rabatter ska öka resandet för UL Hur kommer det sig att vi ska ha en finns kulturmånad nu i november? Äldresatsning ger landstinget Guldpillret Betryggande bra konstsamling Beredda att vårda ebolasmittade Hårt tryck på famljecentral i Knivsta Uppsala inför presentkort på tandvård Hon vill att fler ska klaga på vården (om patientnämnden) Vård med hund prövas på barn UL-kortet blir billigare Färgstark kamp mot cancern (om Skandionkliniken) Länets första mansmottagning Lärorikt äventyr för bättre hälsa Heby öppnar ungdomsmottagning Landstinget näst bäst på ekomat AT-läkarna trivs på Akademiska Landstingsanställda ska lära sig mer om barns rättigheter Lasarettet får sprinkler Läget på akuten är bättre Negativt: Kvinna bedömdes av 13 olika läkare Enköpings lasarett går back De är oroliga för akutens framtid Kritik mot bristande vårdsamarbete i Enköping 1-åriga Elises föräldrar tvingas ta med egen mat till sjukhuset – pinsamt Bebis fick svart korv på Ackis 5 Neutralt: Klart vilka som ska styra landstinget Akademiska sjukhusets chef bemöter ekonomikritik UL-app stoppades av överbelastningsattack Keolis får en miljon i skadestånd av UL Ökat våld hotar ambulanspersonal Utredning av sjukhusmat kan leda till försening av nytt kök Östervålas vårdcentral evakueras efter vattenläcka De ska ta patienterna som ingen annan vill ha Hepatit A på Uppsalaskola Vandalisering påverkar inte busspriser Sjukgymnaster åtalas för bedrägeri Vårdlotsarna i landstinget blir kvar Maktskifte hände i Enköping ISS får fortsätta städa åt landstinget Ny rapport ger ros och ris åt landstinget Nytt kök på Akademiska sjukhuset försenas Dramatik när landstingsråd tackades av LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Dnr 2014-0003 §7 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger den muntliga rapporten till handlingarna. Ärendet Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en muntlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 §8 Information 1 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger informationen till handlingarna. Ärendet Vid styrelsens sammanträde lämnas information inom följande område: - Preliminärt bokslut – Marie Johansson, ekonomichef, ekonomiavdelningen, - Uppföljning av privata utförare – Nina Anundsson, utredare, hälso- och sjukvårdsavdelningen, - Nya patientlagen – Mats Holmberg, landstingsjurist - Konsekvenser med anledning av besparingar vid psykiatrin, Åsa Hagberg, divisionschef, psykiatridivisionens administration, Akademiska sjukhuset.2 HSS 2015-0034 Bilagor § 8 1 Mellan klockan 11.00 12.00 Cirka klockan 16.00 Justerandes sign Sign 2 Utdragsbestyrkande Utdrag till 2015-01-22 Landstingets ledningskontor Preliminär bokslutsrapport 2014 Ärende Information om preliminärt bokslut för 2014. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen totala resultat för 2014 är + 158 293 tkr. Överskottet beror på flera olika faktorer främst på minskade kostnader för köpt vård, minskade läkemedelskostnader samt att de planerade närvårdsplatserna i Uppsala öppnats först under hösten. Ytterligare förklaring till överskottet är att Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping under 2014 återbetalat målrelaterad ersättning vilket förbättrat hälso- och sjukvårdsstyrelsen resultat. Specialistvård upphandlade avtal Kostnaderna för köpt specialistvård minskat jämfört med budget och föregående år. För 2014 är överskottet 41 404 tkr, där det största överskottet avser läkemedel. Läkemedelsbudgeten för specialistläkare ökades inför 2014 då kostnaderna ökade kraftigt under 2013. Efter att detta analyserats i slutet av 2013 framkom att hälso- och sjukvårdsstyrelsen felaktigt belastats med kostnader som rörde andra verksamheter inom landstinget. I budgeten för mammografi ingår från 2014 kostnader för det som remitterats av Akademiska sjukhusets nya bröstsjuksköterskor. Denna rekrytering har dragit ut på tiden och därför har kostnaderna minskat jämfört med budget. Elisabethsjukhuset har legat efter i sin planerade produktion under hela år 2014. Produktionstakten ökade i slutet av året men den totala produktionen understeg budget med 5 mkr. Primärvård upphandlade avtal Kostnaderna för köpt primärvård inom – LOU understiger budget med 9 494 tkr. Det är avtalen för sjukvårdsrådgivningen, närakuten och ortopedakuten som haft lägre kostnader än vad som budgeterats. Specialistvård vårdval Kostnaderna inom flera av vårdvalen har varit lägre än förväntat hittills i år. Totalt är kostnaderna 32 285 tkr lägre än budget. Det är framförallt inom vårdvalet för höfter och knän som produktionen och kostnaderna är lägre än vad som budgeterats. En del av överskottet inom vårdvalet, 12 mkr, avser produktion som budgeterats att utföras av Lasarettet i Enköping. Denna produktion har istället utförts som vårdavtalsersättning då operationerna avsåg remisser utfärdade före vårdvalsinförandet. 2 (3) Kostnaderna inom primär hörselrehabilitering sjunker jämfört med budget och föregående år. Det är inte produktionen som minskar utan det är kostnaderna för hörapparater som sjunkit väsentligt efter en ny upphandling. Två nya vårdval, ögon och öron, näsa och hals är från 1 april igång för privata utförare. Vårdcentralsuppdraget Vårdcentralsuppdraget uppvisar totalt för 2014 ett underskott på – 4 147 tkr jämfört med budget. Det är framförallt kostnaderna för sjukgymnastik som kraftigt överstiger budget. Totalt för hela året har besöken ökat med 5,4 % vilket är en mindre ökning jämfört med föregående år (8,8 %). Det är besöken till sjukgymnast, psykolog och sjuksköterska som haft den största ökningen. En av förklaringarna till den ökade produktionen är en ökad tillgänglighet där flertalet vårdcentraler infört drop-in verksamhet. Övrig primärvård Övrig primärvård visar på ett överskott på 9 913 tkr vilket beror på att läkemedelskostnaden för förskrivare utanför länet minskar samt att kostnaderna för influensavaccinationer minskat jämfört budget. Kostnaderna för primärvård utanför länet ökar jämfört med budget och föregående år. Närvård Närvård har 2014 ett överskott på 3 480 tkr vilket beror på vakanta tjänster för närvårdskoordinatorer samt att kostnaderna för folkhälsoprojekt och patientenkäter varit låga under året. Övrigt Kostnaderna för utvecklingsprojekt avviker mot budget med 9 239 tkr. Anledningen är att det i budgeten var beräknat att mellanvårdsplatser/närvårdsplatser skulle öppna i april 2014. Ett mindre antal platser öppnades i slutet av augusti. 3 (3) Vårdgaranti har en total årsbudget på 76 000 tkr. Årets kostnader uppgår till 19 774 tkr dvs en avvikelse på 56 226 tkr. Den största anledningen till denna avvikelse är att 33 330 tkr av budgeten använts till extrabeställningar till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Kostnaderna för dessa extrabeställningar har istället fallit ut under ansvaret rörlig ersättning Akademiska sjukhuset respektive Lasarettet i Enköping. En annan anledning till det stora överskottet är att upphandlingen av ryggkirurgi försenades och att kostnaderna för 2014 inte kom upp i den budgeterade nivån. Slussningarna av patienter till andra vårdgivare var budgeterat till 20 000 tkr men kostnaderna för dessa slussningar har endast uppgått till ca 10 000 tkr. Reserverade verksamhetsmedel har ett överskott mot budget med 19 496 tkr. Den största anledningen till överskottet är att det i budgeten fanns en övrig post för kommande beslut/ökad produktion och denna har inte utnyttjats. I budgeten fanns också avsatt pengar för koloskopier för screening mag/tarmcancer. Dessa koloskopier kommer att utföras av Akademiska sjukhuset men verksamheten har inte kommit igång som planerat då utrustning inte varit på plats. Vårdavtal egna verksamheter Kostnaderna för den rörliga ersättningen överstiger budget med 44 494 tkr. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har fått extrabeställningar för kökortningsatsningar vilket medfört att kostnaderna för den rörliga ersättningen överstigit budget. Produktion som budgeterats inom vårdvalet för höfter och knän, motsvarande 12 mkr, har utförts som vårdavtalsproduktion då remisserna inkommit före vårdvalets införande och bidrar också till att kostnaderna överstiger budget. Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har under året rapporterat att de inte når upp till samtliga mål i vårdavtalet. En preliminär återbetalning av målrelaterad ersättning har därför gjorts med 1 505 tkr för Lasarettet i Enköping och 14 473 tkr för Akademiska sjukhuset. 1(4) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Bokslut 2014 Tkr Intäkter anslag Bokslut 2013 Budget 2014 Utfall 201413 Summa intäkter anslag 7 168 115 7 451 514 7 451 512 Kostnader hälso- och sjukvårdsstyrelsens övriga verksamheter Bokslut 2013 Budget 2014 Utfall 201413 Specialistvård - upphandlade avtal LOU Avvikelse 0 Avvikelse 255 583 277 530 236 126 41 404 Primärvård - upphandlade avtal LOU 43 226 53 800 44 306 9 494 Specialistvård - vårdval LOV 77 217 146 100 113 815 32 285 1 046 643 1 125 200 1 129 347 -4 147 99 211 100 000 90 087 9 913 137 983 146 100 139 109 6 991 Närvård 17 248 10 269 6 789 3 480 Bidrag 17 789 19 600 18 055 1 545 2 528 3 300 2 695 605 44 917 145 755 60 512 85 243 1 742 345 2 027 654 1 840 841 186 813 Bokslut 2013 Budget 2014 Utfall 201413 Fast ersättning Rörlig ersättning 2 461 194 2 861 518 2 099 789 3 324 073 2 083 811 3 368 567 15 978 -44 494 Summa 5 322 712 5 423 862 5 452 378 -28 516 103 058 0 158 293 158 293 Primärvård - vårdval LOV Övrigt primärvård Tandvård Beredningar Övrig verksamhet Summa Tkr Vårdavtal egna verksamheter Totalt resultat Avvikelse 2015-01-27 Marie Johansson 2(4) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Bokslut 2014 Ansvar Tkr Specialistvård - upphandlade avtal LOU och den nationella taxan 24100 24108 24412 24413 24414 24450 24451 24452 24470 24475 Specialistläkare Läkemedel specialistläkare Naprapater Kiropraktorer Privata sjukgymnaster Mammografi Psykiatri i Enköping Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Rehab Vidarkliniken 105 293 47 071 905 1 943 22 962 13 989 6 679 22 213 34 279 249 111 000 62 000 2 100 2 500 22 500 18 000 0 24 000 35 000 430 102 257 45 663 1 314 1 410 19 813 12 212 0 23 228 29 999 230 8 743 16 337 786 1 090 2 687 5 788 0 772 5 001 200 Summa 255 583 277 530 236 126 41 404 Bokslut 2013 Budget 2014 Utfall 201413 Avvikelse Tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Utfall 201413 Avvikelse Ansvar Primärvård - upphandlade avtal LOU 24411 24471,76 24472 Hembesöksverksamhet Uppsala Närakut och Ortopediakut Sjukvårdsrådgivningen 1 252 24 112 17 862 1 800 31 000 21 000 1 384 26 128 16 794 416 4 872 4 206 Summa 43 226 53 800 44 306 9 494 Tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Ansvar Specialistvård - vårdval LOV 24410 24416 24420 24441 24442 24440 24443 24444 24418 24419 LOV Psykoterapeuter LOV Fotterapeuter LOV Primär hörselrehab LOV Ögonbottenfotografering LOV Ljusbehandling LOV Katarakter LOV Ögon LOV ÖNH LOV Gynekologi LOV Höfter och knän 15 201 5 533 22 197 3 153 2 217 27 755 17 500 6 000 23 000 3 200 2 900 28 000 509 652 Summa 77 217 Utfall 201413 Avvikelse 17 500 48 000 17 367 5 951 16 779 4 457 2 186 24 106 2 524 65 15 355 25 025 133 49 6 221 -1 257 714 3 894 -2 524 -65 2 145 22 975 146 100 113 815 32 285 Tkr Ansvar Primärvård - vårdval LOV 24310 24312 24313 24314 24315 24316 24318 24317 Kapitering och besök vårdcentral Mödrahälsovård Barnhälsovård Kapitering läkemedel primärvård IT-kostnader VC-uppdrag Sjukgymnastik Läkarinsatser i särskilt boende Tolkkostnader Summa Bokslut 2013 Budget 2014 Utfall 201413 Avvikelse 707 545 56 279 52 007 184 337 2 000 42 342 0 2 133 746 000 56 000 54 000 185 000 4 000 37 500 39 000 3 700 743 791 56 979 54 833 185 676 3 105 49 549 32 972 2 442 2 209 -979 -833 -676 895 -12 049 6 028 1 258 1 046 643 1 125 200 1 129 347 -4 147 2015-01-27 Marie Johansson 3(4) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Bokslut 2014 Tkr Ansvar Övrigt primärvård 24110 24121 24131 24132 24123 Läkemedelsförskrivning utanför C-län Influensavaccinationer säsongsinfluensa Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos Summa Bokslut 2013 Budget 2014 Utfall 201413 Avvikelse 63 423 2 974 30 429 -12 940 15 325 67 500 5 500 26 000 -11 000 12 000 55 067 3 413 36 334 -14 536 9 809 12 433 2 087 -10 334 3 536 2 191 99 211 100 000 90 087 9 913 Tkr Ansvar Tandvård 24200 2420124203,242 06 Tandvårdsadministration 24204 24205 24207 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn & ungdom Tolkkostnader Summa Bokslut 2013 Budget 2014 Utfall 201413 Avvikelse 1 572 1 600 1 339 261 35 294 77 530 23 241 346 38 000 80 000 26 000 500 35 866 78 946 22 536 422 2 134 1 054 3 464 78 137 983 146 100 139 109 6 991 Tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Utfall 201413 Avvikelse Ansvar Närvård 24600 24602 24609 24620 24986 Folkhälsoprojekt Länsdelsberedningarnas folkhälsoarbete Närvårdsutveckling Samhällsmedicinsk verksamhet Närvårdsenheten Östhammar 1 100 1 258 2 641 601 11 648 2 590 1 579 5 100 1 000 0 1 155 1 570 3 998 66 0 1 435 9 1 102 934 0 Summa 17 248 10 269 6 789 3 480 Tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Utfall 201413 Avvikelse Ansvar Bidrag 247* Bidrag till patientföreningar, förbund m fl 17 789 19 600 18 055 1 545 Summa 17 789 19 600 18 055 1 545 2015-01-27 Marie Johansson 4(4) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Bokslut 2014 Tkr Ansvar Beredningar 24900 24903 24905 24910 24911 24912 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handikapprådet Pensionärsrådet Länsdelsberedning Norra Länsdelsberedning Mellersta Länsdelsberedning Södra Summa Bokslut 2013 Budget 2014 Utfall 201413 Avvikelse 842 137 157 466 518 408 1 500 150 150 500 500 500 998 130 128 568 496 375 502 20 22 -68 4 125 2 528 3 300 2 695 605 Tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Utfall 201413 Avvikelse Ansvar Övrig verksamhet 24960 24983 24984 24601 24608 24610 24999 24988 Hälsoäventyret Biobanken Tobiasregistret Utvecklingsprojekt Vårdgaranti (kösatsning/kömiljard) Rehabiliteringsgarantin Reserverade verksamhetsmedel Landstingets forskningsmedel 4 318 513 222 11 583 12 603 0 12 178 3 500 0 490 460 33 040 76 000 0 35 765 0 0 519 149 23 801 19 774 0 16 269 0 0 -29 311 9 239 56 226 0 19 496 0 Summa 44 917 145 755 60 512 85 243 Tkr Ansvar 24500 24500 24500 24500 24500 Vårdavtal egna verksamheter Bokslut Budget Utfall 2013 2014 201413 Avvikelse Ersättning Primärvården Fast ersättning Akademiska sjukhuset Rörlig ersättning Akademiska sjukhuset Fast ersättning Lasarettet i Enköping Rörlig ersättning Lasarettet Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården 212 848 1 938 002 2 532 893 81 308 328 625 180 245 48 791 64 298 1 667 102 2 985 297 56 247 338 776 262 104 50 038 64 298 1 652 629 3 007 408 54 742 361 159 262 104 50 038 0 14 473 -22 111 1 505 -22 383 0 0 Summa 5 322 712 5 423 862 5 452 378 -28 516 2015-01-27 Marie Johansson LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Marie Johansson Dnr HSS 2015-0002 §9 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens budget 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att fastställa budget för 2015 enligt bilagor. Budgeten ersätter tidigare fastställd budget (§224, HSS 2014-0002). Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställde den 15 december 2014 budget 2015 för hälsooch sjukvårdsstyrelsen. Ett nytt förslag till budget har utarbetats utifrån landstingsplan och budget 2015-2017. De förändringar som föreslås jämfört med tidigare fastställd budget är ersättningen i vårdöverenskommelsen med Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Hälsa och habilitering. Dessutom minskar budgeten för vårdval inom specialistvård som en konsekvens av att vårdvalet inom ljusbehandling vid psoriasis föreslås dras tillbaka. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås budgetera ett nollresultat 2015. Nedan följer kommentarer till budgetposterna i bilaga 1: Specialistvård – upphandlade avtal LOU och den nationella taxan Kostnaderna för läkemedel specialistläkare beräknas att öka 2015 jämfört med 2014 då landstinget beslutat om nya regler för preventivmedelssubventioner. Budgeten för 2015 föreslås, trots hänsyn till ovanstående, justeras ned då tidigare års budget beräknats utifrån att ansvaret belastats med läkemedelskostnader som tillhört annan verksamhet. Kostnaderna inom avtalet för mammografi har under 2014 varit lägre än budget. Det pågår en ny upphandling och ett nytt avtal kommer gälla 2015. Kostnaderna beräknas öka 2015 i och med tillkommande kostnader för remisser till klinisk mammografi avseende de nya bröstsjuksköterskorna på Akademiska sjukhuset. Primärvård – upphandlade avtal LOU Uppsala närakut och ortopediakut drivs av en ny vårdgivare från 2013 och det nya avtalet har gett lägre pris per besök. Budgeten för 2015 föreslås därför att justeras ned. Specialistvård – vårdval LOV Psykoterapi och medicinsk fotvård är vårdval med en hög produktion 2014. Det finns ingen anledning att tro att produktionen kommer att minska 2015 och därför föreslås en utökning av budgeten. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Vårdval primär hörselrehabilitering har haft sjunkande kostnader under 2014. Detta beror inte på en minskad produktion utan på att kostnaderna för hörapparater sjunkit i samband med en ny upphandling av hörapparater. Vårdvalet för ljusbehandling vid psoriasis föreslås att avslutas 1/3 2015 och budgeten återförs till vårdöverenskommelserna med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vårdval höft- och knäprotesoperationer startade 2013. 2014 var produktionen relativt liten då flertalet av operationerna avsåg remisser utfärdade före vårdvalets införande. Dessa har då ersatts via vårdavtalet med Lasarettet i Enköping. Produktionen hos privata utförare har varit relativt liten under 2014 och förslaget är därför att budgeten justeras ned. Ersättningen räknas upp med 2,6 procent. Vårdval Ögon och ÖNH startade under 2014 med ett antal privata utförare. Produktionen och kostnaderna har varit låga under 2014. Nya ansökningar har inkommit under hösten 2014 och budgeten är beräknad utifrån att antalet utförare och produktion ökar jämfört med 2014. Primärvård – vårdval LOV I vårdvalet för vårdcentraler räknas kapiteringsersättningen upp med 2,6 procent. Ersättningen har också ökat på grund av landstingets löneöversyn. Övriga ersättningar räknas inte upp. Befolkningen ökar och blir äldre vilket ökar kostnaden för kapiteringsersättning till vårdcentralerna. Andelen listade och antalet besök har ökat under hela 2014 och det finns inget som tyder på att den nivån inte kommer att bibehållas 2015. Det är inte läkarbesöken som ökar utan det är framförallt sjuksköterskebesök och andra vårdgivarkategorier. Besöksökningen beror delvis på ändrade arbetsrutiner med en ökad drop-in verksamhet. I vårdvalet för barnmorskemottagningar räknas kapiteringsersättning upp med 5,1 % och av besöksersättningar med 2,6 %. Budgeten är också utökad på grund av ökade kostnader i samband med inrättandet av en ungdomsmottagning i Heby. I vårdvalet för barnhälsovård räknas kapiteringsersättningen upp med 2,6 %. Ersättningen har också ökat på grund av landstingets löneöversyn. I förfrågningsunderlaget införs också ett nytt basprogram som kommer att innebära ett ytterligare hembesök och ett nytt läkarbesök vilket medför en utökning av budgeten, utöver uppräkningen, med 5,5 mkr. Antalet vårdcentraler som ansöker om tilläggsuppdraget sjukgymnastik ökar och produktionen har kraftigt ökat 2014. Det finns inget som tyder på att detta är en tillfällig uppgång. Timersättningen för läkarinsatser i särskilda boenden ökar från 850 kr per timme till 1 000 kr per timme. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Närvård Budgeten inom ansvaret för folkhälsoprojekt minskar då ersättningen för arbetet med metodstöd för motiverande samtal flyttas till Akademiska sjukhuset i vårdöverenskommelsen för 2015. Närvårdsutveckling avser medel främst för närvårdskoordinatorer som är anställda i kommunerna men delfinansieras av Landstinget. Under 2014 har flera av dessa tjänster varit vakanta. 625 tkr flyttas till vårdöverenskommelsen med Hälsa och habilitering för tjänsten som samordnare för primärvårdsfrågor. Bidrag Bidrag till patientföreningar och förbund föreslås räknas upp med 2,6 procent. Totalt minskar den budgeterade kostnaden då budgeten tidigare år varit för hög i förhållande till den faktiska kostnaden. Övrig verksamhet Utvecklingsprojekt avser projektmedel som är beslutade av hälso- och sjukvårdsstyrelsen, se bilaga 2. Vårdgaranti avser upphandlade avtal inom viss ortopedi och ryggkirurgi samt en särskild budget för slussning, se bilaga 2. Rehabiliteringsgarantin är särskilda statliga stimulansmedel som förväntas förbrukas under året och ska därmed inte påverka hälso- och sjukvårdsstyrelsen resultat. Reserverade verksamhetsmedel, se bilaga 2. Vårdöverenskommelse egna verksamheter Ersättningarna är fördelade i enlighet med föreslagna vårdöverenskommelser för 2015-2017. Den nya ersättningsmodell för sjukhusen som börjar gälla från den 1 januari 2015 innebär att den största delen av sjukhusens verksamhet kommer att finansieras med en fast ersättning. Bilagor § 9 Bilaga 1 Budget 2015 Bilaga 2 Specifikation projektmedel, vårdgaranti och reserverade verksamhetsmedel Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till Bilaga 1 1(4) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Tkr Intäkter anslag Budget 2014 Budget 2015 Summa intäkter anslag 7 451 514 7 891 358 Kostnader hälso- och sjukvårdsstyrelsens övriga verksamheter Budget 2014 Budget 2015 Specialistvård - upphandlade avtal LOU 277 530 266 030 53 800 50 850 146 100 150 067 1 125 200 1 201 560 Övrigt primärvård 100 000 97 200 Tandvård 146 100 148 550 Närvård 10 269 8 565 Bidrag 19 600 19 000 3 300 1 300 145 755 91 318 2 027 654 2 034 440 Budget 2014 Budget 2015 Fast ersättning Rörlig ersättning 2 099 789 3 324 073 5 856 918 0 Summa 5 423 862 5 856 918 0 0 Primärvård - upphandlade avtal LOU Specialistvård - vårdval LOV Primärvård - vårdval LOV Beredningar Övrig verksamhet Summa Tkr Vårdöverenskommelse egna verksamheter Totalt resultat 2015-01-22 Marie Johansson Bilaga 1 Ansvar 24100 24108 24412 24413 24414 24450 24452 24470 24475 2(4) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Tkr Specialistvård - upphandlade avtal LOU och den nationella taxan Budget 2014 Budget 2015 Förändring 2015 jmf 2014 Specialistläkare Läkemedel specialistläkare Naprapater Kiropraktorer Privata sjukgymnaster Mammografi Psykiatri Norduppland Elisabethsjukhuset Rehab Vidarkliniken 111 000 62 000 2 100 2 500 22 500 18 000 24 000 35 000 430 108 000 51 500 2 100 2 500 23 400 18 000 24 600 35 500 430 -3 000 -10 500 0 0 900 0 600 500 0 Summa 277 530 266 030 -11 500 Tkr Budget 2014 Budget 2015 Förändring Ansvar Primärvård - upphandlade avtal LOU 24411 Hembesöksverksamhet Uppsala Närakut och Ortopediakut Sjukvårdsrådgivningen 1 800 31 000 21 000 1 850 29 000 20 000 50 -2 000 -1 000 Summa 53 800 50 850 -2 950 24471,76 24472 2015 jmf 2014 Tkr Ansvar Specialistvård - vårdval LOV 24410 LOV Psykoterapeuter LOV Fotterapeuter LOV Primär hörselrehab LOV Ögonbottenfotografering LOV Ljusbehandling LOV Katarakter LOV Ögon LOV ÖNH LOV Gynekologi LOV Höfter och knän 24416 24420 24441 24442 24440 24443 24444 24418 24419 Summa Budget 2014 17 500 6 000 23 000 3 200 2 900 28 000 Budget 2015 Förändring 2015 jmf 2014 17 500 48 000 20 000 6 700 21 000 4 200 367 27 000 6 000 6 000 17 500 41 300 2 500 700 -2 000 1 000 -2 533 -1 000 6 000 6 000 0 -6 700 146 100 150 067 3 967 Tkr Ansvar Primärvård - vårdval LOV 24310 Kapitering och besök vårdcentral Barnmorskemottagning Barnhälsovård Kapitering läkemedel primärvård IT-kostnader VC-uppdrag Sjukgymnastik Läkarinsatser i särskilt boende Tolkkostnader 24312 24313 24314 24315 24316 24318 24317 Summa Budget 2014 Budget 2015 Förändring 2015 jmf 2014 746 000 56 000 54 000 185 000 4 000 37 500 39 000 3 700 792 000 61 860 63 100 183 000 4 000 55 000 40 000 2 600 46 000 5 860 9 100 -2 000 0 17 500 1 000 -1 100 1 125 200 1 201 560 76 360 2015-01-22 Marie Johansson Bilaga 1 3(4) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Tkr Budget 2014 Budget 2015 Förändring Ansvar Övrigt primärvård 24110 Läkemedelsförskrivning utanför C-län Influensavaccinationer säsongsinfluensa Primärvård utanför C-län Primärvård icke C-länsinvånare Apodos 67 500 5 500 26 000 -11 000 12 000 63 000 3 200 35 000 -14 000 10 000 -4 500 -2 300 9 000 -3 000 -2 000 Summa 100 000 97 200 -2 800 24121 24131 24132 24123 2015 jmf 2014 Tkr Ansvar Tandvård 24200 2420124203 Tandvårdsadministration 24204 24205 24207 Tandvårdsstöd Barntandvård Tandreglering barn & ungdom Tolkkostnader Summa Budget 2014 Budget 2015 Förändring 2015 jmf 2014 1 600 1 000 -600 38 000 80 000 26 000 500 40 050 82 000 25 000 500 2 050 2 000 -1 000 0 146 100 148 550 2 450 Tkr Ansvar Närvård 24600 Folkhälsoprojekt Folkhälsomedel Närvårdsutveckling Samhällsmedicinsk verksamhet 24602 24609 24620 Summa Budget 2014 Budget 2015 Förändring 2015 jmf 2014 2 590 1 579 5 100 1 000 1 590 1 500 4 475 1 000 -1 000 -79 -625 0 10 269 8 565 -1 704 Tkr Budget 2014 Budget 2015 Förändring Ansvar Bidrag 24700 Bidrag till patientföreningar, förbund m fl 19 600 19 000 -600 Summa 19 600 19 000 -600 2015 jmf 2014 2015-01-22 Marie Johansson Bilaga 1 4(4) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSTYRELSEN Tkr Budget 2014 Budget 2015 Förändring Ansvar Beredningar 24900 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Handikapprådet Pensionärsrådet Länsdelsberedning Norra Länsdelsberedning Mellersta Länsdelsberedning Södra 1 500 150 150 500 500 500 1 000 150 150 0 0 0 -500 0 0 -500 -500 -500 Summa 3 300 1 300 -2 000 24903 24905 24910 24911 24912 2015 jmf 2014 Tkr Ansvar Övrig verksamhet 24983 Biobanken Tobiasregistret Utvecklingsprojekt Vårdgaranti/kösatsning Rehabiliteringsgarantin Reserverade verksamhetsmedel 24984 24601 24608 24610 24999 Summa Budget 2014 Budget 2015 Förändring 2015 jmf 2014 490 460 33 040 76 000 0 35 765 500 300 21 377 20 650 0 48 491 10 -160 -11 663 -55 350 0 12 726 145 755 91 318 -54 437 Tkr Ansvar 24500 24500 24500 24500 24500 Vårdöverenskommelse egna verksamheter Budget Budget Förändring 2014 2015 2015 jmf 2014 Ersättning Primärvården Fast ersättning Akademiska sjukhuset Rörlig ersättning Akademiska sjukhuset Fast ersättning Lasarettet i Enköping Rörlig ersättning Lasarettet Ersättning Hälsa och habilitering Ersättning Folktandvården 64 298 1 667 102 2 985 297 56 247 338 776 262 104 50 038 62 091 5 011 751 0 430 172 0 302 806 50 098 -2 207 3 344 649 -2 985 297 373 925 -338 776 40 702 60 Summa 5 423 862 5 856 918 433 056 2015-01-22 Marie Johansson Bilaga 2 24601 Beslutade projektmedel HSS 2012-0016 Förstärkt samordning och utveckling av den nationella patientenkäten i landstinget HSS 2012-0119 Närvårdsteam HSS 2011-0153 Fortsatt delfinansiering av SUF kunskapscentrum HSS 2012-0120 Vårdkrävande ungdomar. Projekt Katamaran HSS 2014-0123 Fördjupade uppföljningar privata vårdgivare HSS 2014-0103 Förstärkt utskrivningsprocess HSS 2011-0170 Anhörigstöd HSS 2013-0239 Akademiska VC HSS 2011-0160 Kunskap och utvecklingsprojekt för familjebaserat behandlingsarbete HSS 2010-0064 Kondomer unga HSS 2011-0061 Barnskyddsteam HSS 2011-0061 Fördjupad uppföljning barnskyddsteam HSS 2011-0161 Aktiv hälsostyrning vårdlotsar HSS 2011-0161 Aktiv hälsostyrning vårdlotsar projektledare HSS 2014-0203 Mottagning för unga män HSS 2014-0082 Central asylsamordnare HSS 2014-0082 Resursförstärkning Cosmos HSS 2014-0043 Tidsbegränsad finansiering Arbetsrehab Totalt Belopp 2 000 000 2 200 000 500 000 3 000 000 1 200 000 250 000 320 000 320 000 300 000 200 000 2 090 000 200 000 3 600 000 400 000 647 000 350 000 1 200 000 2 600 000 21 377 000 24608 Vårdgaranti Budget slussning Upphandling viss ortopedi Upphandling ryggkirurgi Totalt 10 000 000 8 400 000 2 250 000 20 650 000 24999 Reserverade verksamhetsmedel Screening mag/tarm cancer Avgift till nationellt kvalitetsregister Övrigt it-kostnader, hyror mm Samordnare vårdval specialistvård LRC Köpt vård EES, Landstingsdirektörsbeslut CK 2013-0004 Finansiering av klinisk behandlingsforskning SKL Kommunikationsinsatsar patienter och vårdgivare Samordnare ungdomsmottagningar Närvårdsplatser i Enköping till Heby kommun HSS 2014-0053 Felaktig justering anslagsram mellan ledningskontoret-HSS avseende hyror Utveckling närvård Ökade hyreskostnader Nya beslut eller utökad produktion Totalt 2 000 000 3 600 000 6 000 000 350 000 3 000 000 2 700 000 200 000 248 000 300 000 4 500 000 8 000 000 5 282 000 12 311 000 48 491 000 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Marie Johansson Dnr HSS 2013-0119 § 10 Rörlig ersättning 2014 till Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att rörlig ersättning till Akademiska sjukhuset för år 2014 utbetalas med 3 007 408 tkr enligt vårdavtal och tilläggsbeställning. Kostnaden ska belasta ansvar 24500 rörlig ersättning Akademiska sjukhuset. Ärendet Akademiska sjukhusets produktion för 2014 understiger preliminärt beställningen med 840 DRG-poäng (ca 1 procent) vilket i pengar motsvarar ca 31 mnkr. Om hänsyn tas till psykiatrins omstrukturering/effektivisering av verksamheten är bedömningen att Akademiska sjukhuset i praktiken klarar beställningen och t o m överstiger den något. För att klara situationen med ett ökande vårdbehov har psykiatrin sedan 2012 arbetat med en omstrukturering av den psykiatriska vården. Det har bland annat inneburit att patienter vårdas kortare tid i slutenvården men med ökade resurser per vårddag. Mellan 2013 och 2014 minskade medelvårdtiden med hela 22 procent till 8,6 dagar. Inom psykiatrin är DRG systemet uppbyggt så att extra DRG-poäng utdelas om vårdtiden överstiger ett definierat gränsvärde. Överstiger vårdtiden 29 dagar utbetalas 5 extra DRG-poäng och överstiger vårdtiden 90 dagar utbetalas 29 extra DRG-poäng. Detta medför att när vårdtiderna inom psykiatrin minskar under dessa gränsvärden sker en kraftig reducering av DRG-poängen och ersättningen trots små skillnader i kostnader. Under 2014 har antalet slutenvårdkontakter ökat med 3 procent medan DRG-poängen för slutenvård har minskat med 15 procent. Orsaken till detta är att antalet långliggare har minskat vilket ger en minskning på 976 DRG-poäng jämfört med 2013. Dessutom har samarbetet med öppenvården ökat så att öppenvården börjar arbeta med patienten redan under slutenvårdstillfället för att underlätta övergången från slutenvården. Trots ökningen av antal kontakter och med i stort samma patientgrupper som tidigare år producerade psykiatrin totalt sett 882 färre DRG-poäng jämfört med 2013. DRG ersättningen speglar idag inte psykiatrins verksamhet vilket kan ses vid analys av produktionen enligt ovan. Utifrån produktionsutvecklingen borde ökningen av DRGpoäng ligga någonstans runt 17 procent eller 1 030 DRG-poäng. Sjukhuset har under året arbetat vidare med poliklinisering vilket t ex innebär att kortvård (ett/två vårddygn) har ersatts med dagkirurgi. Detta har lett till att öppenvård ökat på bekostnad av slutenvård. Öppenvård har en väsentligt lägre DRG-vikt vilket gör att den rörliga ersättningen minskar snabbare än kostnaden. Akademiska som universitetssjukhus har också en hög andel högspecialiserad öppenvård med höga kostnader för t ex implantat vilket medför höga kostnader även inom öppenvården. Akademiska sjukhuset ligger som en del andra universitetssjukhus i framkant avseende medicin teknisk utveckling och poliklinisering vilket ofta är en nackdel i DRG-systemet Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 då DRG-vikten är ett genomsnitt för hela landet samt bygger på historiska värden där det är minst 1-2 års eftersläpning. Att korta vårdtiderna och att arbeta för att patienter inte läggs in på sjukhuset är önskvärt ur ett patientperspektiv. Patienten ska tas hand om i rätt vårdform och på rätt vårdnivå. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ser positivt till Akademiska sjukhusets arbete med att korta vårdtiderna och föreslår att rörlig ersättning utbetalas så som om hela beställningen producerats. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Carina Bäckström m fl Dnr HSS 2014-0082 § 11 Vårdöverenskommelser 2015-2017 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar fastställa bilagda vårdöverenskommelser 20152017 för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering. Vårdöverenskommelserna ersätter tidigare fastställda vårdavtal (§203, HSS 2014-0082). Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställde den 15 december 2014 vårdavtal för 20152017 för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering. Nya förslag har utarbetats utifrån landstingsplan och budget 2015-2017 samt i dialog med förvaltningarna, se bilagor. Namn föreslås ändras från vårdavtal till vårdöverenskommelse. Det är av största vikt att vårdöverenskommelsen följs upp fortlöpande. Bilagor § 11 Vårdöverenskommelse 2015-2017 för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården, Folktandvården och Hälsa och habilitering Kopia till: Landstingsstyrelsen Produktionsstyrelsen Akademiska sjukhuset, förvaltningschef, registrator, stabschef, sjukhusdirektörens sekreterare Lasarettet i Enköping Primärvården Folktandvården Hälsa och habilitering Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till 2015-01-29 sida 1 (30) Dnr HSS 2014-0082 VÅRDÖVERENSKOMMELSE mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Akademiska sjukhuset 2015-2017 VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 1 Innehållsförteckning 1. UTGÅNGSPUNKTER ............................................................................................... 4 2. INRIKTNING OCH ÅTAGANDEN ............................................................................. 5 2.1 Inledning .............................................................................................................................................................. 5 2.2 Utförarens uppdrag ............................................................................................................................................ 5 Huvuduppdrag .............................................................................................................................................. 5 Övriga uppdrag ............................................................................................................................................. 6 2.3 Ekonomisk ersättning 2015 ................................................................................................................................ 7 2.4 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning ............................................................................................................ 8 3. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD ....................................................................................... 9 3.1 Kvalitet genom god vård .................................................................................................................................... 9 3.1.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård .......................................................................... 9 Mål: God kvalitet inom hälso- och sjukvården .................................................................................................. 9 Mål: God cancersjukvård................................................................................................................................... 9 Mål: God strokesjukvård ................................................................................................................................... 9 Mål: God hjärtsjukvård.................................................................................................................................... 10 Mål: God diabetesvård .................................................................................................................................... 10 Mål: God psykiatrivård.................................................................................................................................... 11 Mål: Kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess ................................. 11 Mål: Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning ............................................................................................... 12 Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder ................................................................................................ 12 3.1.2 Säker hälso- och sjukvård ............................................................................................................................. 13 Mål: Hög patientsäkerhet................................................................................................................................. 13 Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner................................................................................... 13 Mål: Säker läkemedelsförskrivning ................................................................................................................. 13 Mål: Motverka ökad antibiotikaresistens......................................................................................................... 14 Mål: Säker hälso- och sjukvård för patienter 75 år och äldre .......................................................................... 14 Mål: Minskad förskrivning av vissa läkemedel för patienter 75 år och äldre .................................................. 14 Mål: Miljömål gällande användning av läkemedel .......................................................................................... 14 3.1.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård .......................................................................................................... 16 Mål: Hög patientupplevd kvalitet .................................................................................................................... 16 Mål: Samordnade vårdprocesser ..................................................................................................................... 16 Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation .................................................................................. 16 Mål: Förbättrad användning av vissa läkemedel ............................................................................................. 16 3.1.4 Effektiv hälso- och sjukvård ......................................................................................................................... 17 Mål: Värdebaserad vård................................................................................................................................... 17 Mål: Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess ........................................................................... 17 Mål: Rökstopp inför planerade operationer ..................................................................................................... 17 Mål: Behandling för personer med läkemedelsberoende................................................................................. 17 3.1.5 Jämlik hälso- och sjukvård ........................................................................................................................... 18 Mål: Likabehandling och jämställdhet ............................................................................................................ 18 Mål: Återrapportering av könsuppdelad statistik............................................................................................. 18 Mål: Riktlinjer för hjälpmedel ......................................................................................................................... 18 3.1.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård................................................................................................................ 19 Mål: Hälsoinriktade insatser ............................................................................................................................ 19 VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 2 Mål: Stöd för minskat tobaksbruk ................................................................................................................... 19 Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol ...................................................................................................... 19 Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor .................................................................. 20 Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet .......................................................................................... 20 3.1.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid .................................................................................................................... 22 Mål: Ökad tillgänglighet .................................................................................................................................. 22 Mål: Kortare väntetider ................................................................................................................................... 22 Mål: Förbättrade processer vid akutmottagningarna ....................................................................................... 23 3.2 Närvård .............................................................................................................................................................. 25 Mål: Utveckling av Närvård ............................................................................................................................ 25 VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 3 1. Utgångspunkter Parter Mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen (nedan kallad beställaren) och Akademiska sjukhuset (nedan kallad utföraren) har följande vårdöverenskommelse slutits om hälso- och sjukvård för invånare i Uppsala län. Avtalsperiod Avtalet gäller perioden 2015-01-01—2017-12-31 med årlig revidering. Syfte och omfattning Syftet med avtalet är att reglera förhållandet mellan beställaren och utföraren avseende beställarens ansvar och utförarens åtagande. Avtalet omfattar de verksamheter som hälso- och sjukvårdsstyrelsen finansierar inom ramen för den ekonomiska ersättning som beslutas för respektive år. Om uppdraget ändras under avtalstiden ska en dialog ske mellan parterna och endast i undantagsfall ska förändringar av uppdraget regleras i separata överenskommelser eller särskilda beslut. Samarbete och dialog Parterna eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete. Parterna ska informera varandra om förändringar av betydelse för den i avtalet angivna verksamheten. För att befolkningsperspektivet ska kunna tillgodoses ska information och dialog ske mellan beställare och utförare inför större och varaktiga förändringar inom verksamheterna. Utföraren ansvarar för att informera om innehållet i vårdöverenskommelsen till verksamheten. Omförhandling och tvist Om förutsättningarna för detta avtal varaktigt eller väsentligt förändras äger endera parten rätt att skriftligen påkalla omförhandling. Förhandling ska då ske snarast, dock senast efter tre veckor. För att förändringen ska komma till stånd måste dessa överenskommas skriftligen mellan parterna. Tvist om tolkning av avtalet eller fullgörandet av åtagandet ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte når någon uppgörelse ska frågan hänskjutas till landstingsstyrelsen. Revision Utföraren godkänner att beställaren på egen bekostnad företar medicinsk och ekonomisk revision för den verksamhet som avtalet avser. Utföraren ska vid sådan revision vara beställaren behjälplig med att ta fram de uppgifter som skäligen kan begäras och utan kostnader för beställaren biträda granskaren i arbetet. Kontaktpersoner För utföraren: Jan-Erik Sundquist, Eva Telne och Margareta Öhrvall För beställaren: Carina Bäckström, Staffan Thore (sammankallande), Helen Askebro och Maud Sehlstedt Vårdöverenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015- - För Akademiska sjukhuset 2015- - Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Lennart Persson Sjukhusdirektör VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 4 2. Inriktning och åtaganden 2.1 Inledning Vårdöverenskommelsen är indelad utifrån perspektiven i landstingets balanserade styrkort, dvs. i rubrikerna Medborgare och kund, Förnyelse och Ekonomi. Perspektiven utgör prioriterade områden där det finns ett uttalat behov av utveckling och förbättring, som parterna särskilt vill uppmärksamma och i samverkan förbättra under perioden. Under respektive rubrik följer därefter mål och uppföljningskrav/återrapportering. 2.2 Utförarens uppdrag Övergripande mål Det övergripande målet för utföraren är att tillgodose behovet av en god hälso- och sjukvård på lika villkor för befolkningen i Uppsala län, dvs. tillhandahålla en vård med god kvalitet i rimlig tid på ett säkert och kostnadseffektivt sätt (se bl.a. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), § 1, samt SOSFS 2011:9, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt Socialstyrelsens nationella riktlinjer). Huvuduppdrag Utförarens huvuduppdrag är att ansvara för somatisk och psykiatrisk öppen och sluten specialistvård för C-länspatienter och utomlänspatienter inklusive forskning, utveckling och utbildning inom följande vårdområden (exklusive verksamhet som övergår till vårdval): Diagnostik, akut anestesi och teknik • Akademiska laboratoriet (klinisk immunologi och transfusionsmedicin, klinisk kemi och farmakologi, klinisk mikrobiologi inkl. vårdhygien, klinisk patologi och cytologi) • Akutsjukvård • Ambulanssjukvård • Anestesi- och intensivvård (inkl. luftburen intensivvård) • Bild och funktionsmedicinskt centrum (nukleärmedicin och röntgen) • Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it Kirurgi och onkologi • Centraloperation • Handkirurgi • Kirurgi • Onkologi • Ortopedi • Urologi Kvinnor och barn • Barnkirurgi • Pediatrik • Klinisk genetik (inkl. genetisk vägledning) • Neonatologi • Kvinnosjukvård (obstetrik och gynekologi) VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 5 Neuro • • • • • • • • • • Geriatrik Klinisk neurofysiologi Neurokirurgi Neurologi Plastik- och käkkirurgi Stroke- och rehabiliteringsmedicin Arbetsterapi, länslogopedi och sjukgymnastik Smärtcentrum Ögonsjukdomar Öron-, näs- och halssjukdomar samt otokirurgi Medicin och thorax • Hematologi, hud och reumatologi (inkl. ljusbehandling vid psoriasis) • Infektionssjukdomar • Intern- och lungmedicin • Kardiologi och klinisk fysiologi • Specialmedicin inkl. onkendo • Thoraxkirurgi och anestesi Psykiatri • Akut- och konsultpsykiatri • Affektiva sjukdomar • Arbets- och miljömedicin • Barn- och ungdomspsykiatri • Beroende- och neuropsykiatri • Psykosocialt behandlingsarbete och socialmedicin • Psykosvård och rättspsykiatrisk vård Övrigt • Kliniskt träningscenter • Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) • Uppsala Clinical Research Center (UCR) Nya vårdområden • Samordning samt metod- och utvecklingsstöd i motiverande samtal för samtliga vårdgivare inom landstinget • Primärvårdslogopedi (Arbetsterapi, länslogopedi och sjukgymnastik) • Beroendemedicinskt team i Enköping (Beroende- och neuropsykiatri) • Beroendemedicinskt team i Tierp (Beroende- och neuropsykiatri) Övriga uppdrag Utföraren ska aktivt medverka i följande av beställaren initierade uppdrag/utredningar/projekt: Uppdrag/utredningar/projekt där ersättning utgår (se även bilaga 2): 1 1 Vid utredningar/projekt osv. av mer omfattande karaktär ska överläggningar ske i särskild ordning om och i så fall i vilken omfattning ekonomiska resurser behöver tilldelas utföraren VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 6 • • • Katamaranprojektet - Gemensamma insatser för vårdkrävande ungdomar (pågår under perioden 2013-2015) Tarmcancerscreening studie, SCREESCO (pågår under perioden 2014-2018) Familjebaserat behandlingsarbete (projektet fortsätter under 2015) Uppdrag/utredningar/projekt som genomförs inom ramen för beslutad ekonomisk ersättning 2015: • Närvårdsteam neuropsykiatriprojekt - Samordnade insatser för vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (Npf-portalen) (projektägare HoH, pågår under perioden september 2013 – december 2015) • Pilotprojektet Sammanhållen vård/Förstärkt utskrivningsprocess vid MTh • Implementering av Socialstyrelsens aktuella nationella riktlinjer. Hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstyrning utgör ett stöd • Implementering av nationella behandlingsstrategier för diabetes typ 1 och 2 i samarbete med hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstyrning Återrapportering ska ske i särskild ordning efter överenskommelse med beställaren, antingen i muntlig eller skriftlig form. 2.3 Ekonomisk ersättning 2015 Den nya ersättningsmodell för sjukhusen som börjar gälla från den 1 januari 2015 innebär att den största delen av sjukhusens verksamhet kommer att finansieras med en fast ersättning. Utöver den fasta ersättningen tillkommer medel för särskilda satsningar som ska göras under 2015, se bilaga 1. Den fasta ersättningen om 4 809 231 tkr och ersättningen för särskilda satsningar om 60 117 tkr utbetalas till utföraren utan anmodan med en tolftedel varje månad under 2015, se bilaga 1 hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering. Utföraren erhåller målrelaterad ersättning med 142 750 tkr. Den målrelaterade ersättningen utbetalas i förskott med en tolftedel varje månad och ska betalas tillbaka om överenskomna mål inte uppnås. Målen har indelats i två delar: tillgänglighets- respektive kvalitetsmål. Tillgänglighetsmålen ska mätas varje månad. I bilaga 3 redovisas vilka mål som ska följas månadsvis och vilka mål som endast ska rapporteras årsvis. Om tillgängligheten är för låg ska utföraren återbetala ersättning för den del som inte uppfylls i enlighet med det som står i målbeskrivningen. Kvalitetsmålen mäts vid delårs- respektive helårsbokslut. Prognostiserad uppföljning av målrelaterad ersättning sker vid delårsrapport september 2015, årsbokslut samt slutlig uppföljning i mars/april 2016. Konsultläkarverksamheten i Tierp överförs från Primärvården till Akademiska sjukhuset som erhåller ersättning med 2 444 tkr. För särskild överenskommelse om ögonmottagningen i Tierp se bilaga 4. Även labsamordning för privata specialister överförs från Primärvården till Akademiska sjukhuset, ersättning uppgår till 700 tkr. En utvärdering av labsamordning för privata specialister kommer att genomföras inför nästkommande avtalsperiod. Tidigare vårdöverenskommelser har byggt på en beställd produktionsvolym för C-länsvården i DRG-poäng (Diagnostic Related Groups) på MDC-nivå (Major Diagnostic Categories) och för övriga besök utgående från antal besök för Akademiska sjukhuset. I den nya ersättningsmodellen finns inga volymer angivna för uppdraget. Den fasta ramen utgår oavsett hur mycket och vilken vård som utföraren produceras. Utföraren beslutar själv om ut- VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 7 vecklingen av poliklinisering. Sjukhusen har dock i uppdrag att tillfredsställa det vårdbehov som finns i länet. Det innebär att sjukhusen har ansvar för kösituationen i länet. En produktionsplan för 2015 kommer att tas fram under hösten gemensamt mellan Landstingets ledningskontor och Akademiska sjukhuset och följas upp av produktionsstyrelsen. Produktionsnivåerna ska bygga på historiska data samt aktuell kösituation och demografiska förändringar och vara periodiserad. För riks- och regionvården sker inga förändringar i ersättningsmodellen (se länk till regional prislista: http://svnuppsalaorebro.se/prislista.html). Inga förändringar sker heller vad gäller vårdvalen inom specialistsjukvården. 2.4 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Ekonomisk uppföljning • Utföraren ska löpande rapportera och analysera C-länsproduktionen i förhållande till periodiserad produktionsplan i de månatliga ekonomirapporterna. • Vid avvikelser från produktionsplanen, ökad eller minskad produktion, ska en dialog ske mellan parterna. Båda parter har ansvar för att skyndsamt initiera en dialog. Verksamhetsuppföljning • Utföraren ska i årsredovisningen följa upp de mål som anges under respektive rubrik i överenskommelsen. • För respektive mål anges om målet ska följas upp månadsvis, tertial eller årsvis (se bilaga 3). • I delårsrapporten ska utföraren lämna en prognos kring måluppfyllelsen enligt nedan: o Prognosen är att målet uppnås 2015 o Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 o Prognosen är att målet inte uppnås 2015 • I årsredovisningen ska utföraren lämna en fullständig rapportering kring måluppfyllelsen vad gäller den målrelaterade ersättningen. Rapporteringen ska fungera som underlag för bedömningen av måluppfyllelsen. • Övriga mål, som inte ingår i den s.k. målrelaterade ersättningen, ska utföraren återrapportera i årsredovisningen om inget annat anges under respektive mål. VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 8 3. Hälso- och sjukvård 3.1 Kvalitet genom god vård 3.1.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Mål: God kvalitet inom hälso- och sjukvården • Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vilka kvalitetsregister som inrapporteras till och minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten 2. Redovisning av antal registrerade i kvalitetsregistret Senior Alert 3. Redovisning av antal registrerade i Svenska Palliativregistret 4. Redovisning av hur förvaltningen i dialog med ledningskontoret arbetat med att förbättra resultaten inom utvalda diagnosområden i Öppna Jämförelser 5. Redovisning av arbetet med att införa landstingets kvalitetsledningssystem 6. Redovisning av arbetet med riskbedömningar för att förebygga malnutrition, trycksår, fall, problem med munhälsa och blåsdysfunktion 7. Redovisning av arbetet med att utveckla vården/omhändertagande av patienter i sent palliativt stadium utifrån ”resultatspindel i svenska palliativregistret” Målrelaterad ersättning: 2 000 tkr (punkt 3), 2 000 tkr (punkt 4), 1 000 tkr (punkt 6), 1 000 tkr (punkt 7) Mål: God cancersjukvård • Utföraren ska säkerställa en god cancersjukvård för patienterna. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att inrätta kontaktsjuksköterska för bröst-, prostata-, kolorektal- och lungcancerpatienter 2. Redovisning av arbetet med att förkorta svarstiderna från patologen avseende bröst-, prostata-, kolorektal- och lungcancerpatienter 3. Redovisning arbetet med att definiera de olika stegen i vårdprocesserna från diagnos till åtgärd för bröst-, prostata-, kolorektal- och lungcancerpatienterna (i syfte att på sikt upppnå definierade maxledtider för dessa cancergrupper) Mål: God strokesjukvård • Utföraren ska säkerställa en god strokesjukvård för patienterna. Uppföljning 1. Redovisning av ledtiden mellan patientens ankomst till sjukhus och påbörjan av trombolysbehandling 2. Statistik ska återrapporteras könsuppdelat för ovanstående punkt 1 VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 9 Kommentar återrapportering: Delårsrapport och årsredovisning (könsuppdelad statistik). I det fall statistik inte är möjlig att redovisa könsuppdelat på grund av tekniska skäl dras inte ersättningen tillbaka. Målrelaterad ersättning: • 2 000 tkr om ledtiden minskas till 50 minuter (median). Om ledtiden uppgår till högst 60 minuter utgår 85 procent av ersättningen (median). Utgångsvärde: 54 minuter (2013)2 • 750 tkr (punkt 2) Mål: God hjärtsjukvård • Utföraren ska säkerställa en god hjärtsjukvård för patienterna. Uppföljning 1. Redovisning av andelen reperfusionsbehandlade vid ST-höjningsinfarkt3 för patienter 79 år och yngre 2. Redovisning av antal tidiga återinläggningar på grund av hjärtsvikt 3. Redovisning av antal registreringar i hjärtsviktregistret 4. Statistik ska återrapporteras könsuppdelat för ovanstående punkter 1-3 Kommentar återrapportering: Helårsresultat redovisas i särskild ordning (könsuppdelad statistik). I det fall statistik inte är möjlig att redovisa könsuppdelat på grund av tekniska skäl dras inte ersättningen tillbaka. Målrelaterad ersättning: • 2 000 tkr vid bibehållen andel reperfusionsbehandlade vid ST-höjningsinfarkt för patienter 79 år och yngre. Resultat/utgångsvärde: 85 procent4 • 750 tkr (punkt 4) Mål: God diabetesvård • Utföraren ska säkerställa en god diabetesvård för patienterna. Uppföljning 1. Redovisning av fotstatuskontroll för diabetespatienter som kontrolleras på mottagningen för metabola sjukdomar 2. Redovisning av antal registrerade patienter i nationella diabetesregistret (NDR) 3. Redovisning av hur nationell behandlingsstrategi för patienter med typ 1 och typ 2 diabetes implementeras 4. Statistik ska återrapporteras könsuppdelat för ovanstående punkter 1-3 Kommentar återrapportering: Helårsresultat redovisas i särskild ordning (könsuppdelad statistik). I det fall statistik inte är möjlig att redovisa könsuppdelat på grund av tekniska skäl dras inte ersättningen tillbaka. 2 Alla åldrar inräknade, ADL-oberoende vid insjuknandet, källa: Riksstroke och SITS (trombolysregistret) Behandling genom återställande av blodflöde i hjärtats kranskärl vid hjärtinfarkt 4 Källa: SWEDEHEART, Swedehearts kvalitetsindex 3 VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 10 Målrelaterad ersättning: • 1 500 tkr om minst 77 procent av patienterna erbjudits fotstatuskontroll. Vid bibehållen kontroll av fotstatus (75 procent) erhålls 85 procent av ersättningen • 1 500 tkr vid minst 800 registreringar i NDR, gäller typ 1 diabetes • 1 500 tkr (punkt 3) • 750 tkr (punkt 4) Mål: God psykiatrivård • Utföraren ska säkerställa en god psykiatrivård för patienterna. Uppföljning 1. Redovisning av registrering i kvalitetsregistret ECT5 av patienter som genomgått ECTbehandling6 2. Redovisning av ställda frågor om biverkningen minnesstörning av patienter som genomgått ECT-behandling samt registrering i kvalitetsregistret ECT7 3. Redovisning av arbetet med den nationella psykiatrisatsningen (PRIO) Kommentar återrapportering: Helårsresultat redovisas i särskild ordning Målrelaterad ersättning: • 2 000 tkr om minst 90 procent av patienterna registrerats i kvalitetsregistret ECT • 2 000 tkr om minst 90 procent av patienterna tillfrågats om biverkningen minnesstörning och registrerats i kvalitetsregistret ECT Mål: Kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess • Utföraren ska verka för att patienter i yrkesför ålder får en kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att sjukskrivande verksamheter har kännedom om och efterlever landstingets fyra handlingsplaner: försäkringsmedicinsk kompetensutveckling, jämställd sjukskrivningsprocess, tidig samverkan samt psykisk ohälsa. I detta ingår att implementera landstingets riktlinjer för sjukskrivning samt arbetsverktyget genushanden. 2. Redovisning av att nyanställda läkare som förväntas utfärda läkarintyg genomgår försäkringsmedicinsk utbildning på pingpong. 3. Vårdgivaren kan delta i den nationella rehabiliteringsgarantin och ska då bedriva och redovisa evidensbaserad rehabilitering för sjukdomsgrupperna psykisk ohälsa och långvarig smärtproblematik enligt rehabiliteringsgarantins kriterier. 4. De enheter som levererar inom ramen för rehabiliteringsgarantin ska redovisa vidtagna åtgärder av utveckling och kompetensförstärkning till gagn för sjukdomsgrupperna psykisk ohälsa och långvarig smärtproblematik. 5 ECT=Elektrokonvulsiv behandling/elbehandling Förutsatt att kvalitetsregistret fungerar 7 Som ovan 6 VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 11 Kommentar återrapportering: 1) Årsredovisningen 2) Årsredovisningen 3) Kvartalsvis i särskild ordning enligt rehabiliteringsgarantins kriterier under förutsättning att rehabiliteringsgarantin finns 2015 4) I särskild ordning på anmodan från beställaren under förutsättning att rehabiliteringsgarantin finns 2015 (gäller smärtcentrum och psykiatridivisionen) Mål: Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning • Utföraren ska tillse att läkemedelsförskrivningen är kostnadseffektiv. Uppföljning 1. Redovisning från alla verksamheter med läkemedelsförskrivning angående hur man arbetar för att följa läkemedelskommitténs rekommendationer 2. Redovisning av uppföljning av speciellt kostsamma läkemedelsbehandlingar inom följande läkemedelsområden: NOAK – nya orala antikoagulantia (in- resp utsättningskriterier) Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder • Utföraren ska införliva ny kunskap och nya effektivare metoder i hälso- och sjukvården samt utmönstra ej fungerande metoder. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa nya behandlingsmetoder och/eller nya vårdprogram 2. Redovisning av områden där det bedrivs utvecklingsarbete som beslutats inom ramen för det regionala samarbetet i Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 12 3.1.2 Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet • Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten och handlingsplanerna från senaste patientsäkerhetsberättelsen 2. Redovisning av resultatet från mätningen ”Dagens nutrition” (genomförs en gång/år) 3. Redovisning av resultatet från mätning av trycksår (SKL:s punktprevalensmätning) 4. Redovisning av resultatet från mätningen ”Dagens smärta” (genomförs en gång/år) 5. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från patientsäkerhetskulturmätningar Målrelaterad ersättning: 4 000 tkr (punkt 5) Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner • Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Uppföljning 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) 3. Redovisning av deltagandet i SKL:s punktprevalensmätning Kommentar återrapportering: Månadsvis för respektive division samt i samband med delårsrapport och årsredovisning (punkt 1 och 2) Målrelaterad ersättning: • 4 000 tkr, 650 tkr/division, 54 tkr/månad/division (vid 80 procents måluppfyllelse, dvs. om 80 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna ersätts hela beloppet, vid 70 procent ersätts 85 procent, vid 65 procent ersätts 50 procent) • 4 000 tkr, 650 tkr/division, 54 tkr/månad/division (vid 90 procents måluppfyllelse, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna ersätts hela beloppet, vid 80 procent ersätts 85 procent, vid 70 procent ersätts 50 procent) • 2 000 tkr (SKL:s punktprevalensmätning) för deltagande i mätningen Mål: Säker läkemedelsförskrivning • Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet kring förskrivning av läkemedel. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att säkerställa att samtliga patienter erhåller en uppdaterad läkemedelslista i handen efter utskrivning/mottagningsbesök, i de fall ändringar skett 2. Redovisning av arbetet med läkemedelsberättelser VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 13 Mål: Motverka ökad antibiotikaresistens • Utföraren ska aktivt arbeta med att motverka ökad antibiotikaresistens. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa Stramas rekommendationer och handlingsplan avseende antibiotikabehandlingar Kommentar återrapportering: Följs upp av Stramagruppen genom journalgranskning eller infektionsverktyget Mål: Säker hälso- och sjukvård för patienter 75 år och äldre • Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet för patienter 75 år och äldre Uppföljning 1. Redovisning av antal enkla läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år och äldre som är ordinerade minst fem läkemedel (redovisas på sjukhusnivå via Cosmic) 2. Redovisning av antal fördjupade läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år och äldre med komplex/riskfylld läkemedelsbehandling (redovisas på de enheter som har tillgång till klinisk apotekare) Kommentar återrapportering: Årsredovisningen. Redovisning av punkt 2 ska även innehålla vilka förändringar som skett utifrån genomförda läkemedelsgenomgångar samt förändring av MAI (medication appropriate index) Målrelaterad ersättning: 1 500 tkr (punkt 1), 1 500 tkr (punkt 2) Mål: Minskad förskrivning av vissa läkemedel för patienter 75 år och äldre • Utföraren ska fortsätta arbetet med att minska förskrivningen av följande läkemedel: 1) antikolinerga preparat, 2) tramadol, 3) långverkande bensodiazepiner, 4) propiomazin och 5) NSAID-preparat Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att minska förskrivningen. Målrelaterad ersättning: 5 000 tkr Mål: Miljömål gällande användning av läkemedel • Utföraren ska säkerställa att förskrivning/ordination av diklofenak samt kinoloner inte ökar Uppföljning 1. Följs upp av hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstyrning Kommentar återrapportering: - ej ökad kvot DDD diklofenak / DDD NSAID* vad gäller total användning (receptförskrivning och rekvistion) vid Akademiska sjukhuset per 31 december 2015 jämfört med 31 december 2014 (rullande 12 månader) VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 14 - ej ökad kvot DDD fluorokinoloner / DDD all antibiotika** vad gäller total användning (receptförskrivning och rekvistion) vid Akademiska sjukhuset per 31 december 2015 jämfört med 31 december 2014 (rullande 12 månader) *) NSAID definieras som ATC-kod M01A minus M01AX05 - glukosamin **) All antibiotika defineras som ATC-kod J01 minus J01XX05 - metenamin VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 15 3.1.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Hög patientupplevd kvalitet • Utföraren ska säkerställa en hög patientupplevd kvalitet i hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av upprättade handlingsplaner utifrån resultaten från undersökningarna inom Nationell patientenkät. Kommentar återrapportering: Gäller senast genomförda patientenkät inom följande områden: Somatik, psykiatri, akutmottagning, ambulanssjukvård och barnhälsovård. Målrelaterad ersättning: 5 000 tkr Mål: Samordnade vårdprocesser • Utföraren ska samordna vården för patienter med behov av vårdinsatser från flera aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av antal SIP per år. Målrelaterad ersättning: 4 000 tkr Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation • Utföraren ska behovsanpassa patient- och anhöriginformationen. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa standardiserade rutiner och mallar för information kring patientens vårdprocess, t.ex. kontaktinformation, remisshantering, utskrivningar, genomgångna eller kommande behandlingar, återbesök etc. 2. Redovisning av arbetet med att implementera handlingsplanen för anhörigstöd 3. Redovisning av hur utföraren har arbetat för att minimera informationshinder för personer med språksvårigheter eller funktionsnedsättning Mål: Förbättrad användning av vissa läkemedel • Utföraren ska använda evidensbaserade och kostnadseffektiva läkemedel för definierade patientgrupper. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med läkemedelsbehandling av barn med kronisk astma Kommentar återrapportering: Barnsjukhuset ansvarar för arbetet samt uppföljningen enligt en speciell plan Målrelaterad ersättning: 2 000 tkr VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 16 3.1.4 Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Värdebaserad vård • Utföraren ska arbeta med värdebaserad vård i samverkan med berörda aktörer Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med värdebaserad vård och/eller externa samarbeten som har bidragit till utvecklingen av den värdebaserade vården 2. Redovisning av samverkan med patienter och närstående samt med patient-, närståendeoch handikapporganisationer Målrelaterad ersättning: 5 000 tkr (punkt 1) Mål: Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess • Utföraren ska bidra till en sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess för vårdtunga patienter som riskerar återinläggning på sjukhus. Uppföljning 1. Redovisning av utvecklingsarbetet med följsamheten till den förstärkta utskrivningsprocessen Målrelaterad ersättning: 4 000 tkr Mål: Rökstopp inför planerade operationer • Utföraren ska aktivt arbeta för rökstopp inför planerade operationer. Uppföljning 1. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått information (enkla råd) om rökstopp inför planerade operationer 2. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått remiss till tobaksavvänjning (kvalificerad rådgivning) Målrelaterad ersättning: 4 000 tkr (punkt 1) Mål: Behandling för personer med läkemedelsberoende • Utföraren ska skapa effektiva vårdkedjor och höja kvaliteten i behandlingen av personer med läkemedelsberoende. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder för att förbättra och kvalitetssäkra råd och stöd till personer med läkemedelsberoende 2. Redovisning av åtgärder som vidtagits i samverkan med andra vårdaktörer VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 17 3.1.5 Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet • Utföraren ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan så att hälso- och sjukvården tillhandahålls och fördelas på lika villkor oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet 2. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att implementera landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter Mål: Återrapportering av könsuppdelad statistik • Utföraren ska återrapportera statistik könsuppdelat för de mål där kravet anges. Uppföljning 1. Följs upp under respektive mål. Mål: Riktlinjer för hjälpmedel • Utföraren ska utveckla individuellt behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning enligt fastställd policy och allmänna riktlinjer i Uppsala län Uppföljning 1. Redovisning av hur policy samt allmänna riktlinjer för hjälpmedel i Uppsala län beaktas vid utarbetande av förvaltningsspecifika rutiner för hjälpmedelsförskrivning VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 18 3.1.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser • Utföraren ska utveckla hälsoinriktade insatser enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive divisions/enhets verksamhet. Uppföljning 1. Redovisa antal divisioner/enheter som infört arbetsrutiner enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 2. Redovisa antal utbildningstillfällen i motiverande samtal Mål: Stöd för minskat tobaksbruk • Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskat tobaksbruk.8 Uppföljning 1. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått frågan om tobaksvanor 2. Redovisa antal patienter fördelat på kön som brukar tobak dagligen 3. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått enkla råd kring sitt tobaksbruk enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 4. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått rådgivande samtal kring sitt tobaksbruk enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 5. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått tobaksavvänjning (kvalificerat rådgivande samtal). Målrelaterad ersättning: 5 000 tkr (punkt 1) 4 000 tkr (punkt 2) Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol • Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskat riskbruk av alkohol. Uppföljning 1. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått frågan om alkohol (AUDIT 3) 2. Redovisa antal patienter fördelat på kön och ålder med riskbruk (positivt svar på AUDIT 3)9 och veckokonsumtionsskattning eller AUDIT10 . 3. Redovisa antal patienter fördelat på kön med riskbruk (positivt svar på AUDIT 3)11 och veckokonsumtionsskattning eller AUDIT12 som har fått enkla råd enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 8 Ej DAT, ej Barnsjukhuset Screening av riskkonsumtion, resultat på helårsbasis 10 För psykiatridivisionen (exklusive BUP) används hela AUDIT 11 Screening av riskkonsumtion, resultat på helårsbasis 12 För psykiatridivisionen (exklusive BUP) används hela AUDIT 9 VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 19 4. Redovisa antal patienter fördelat på kön med riskbruk (positivt svar på AUDIT 3)13 och veckokonsumtionsskattning eller AUDIT14 ) som fått rådgivande samtal kring alkoholkonsumtion med mindre risk enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. Målrelaterad ersättning: 5 000 tkr (punkt 1) 4 000 tkr om redovisningen av screenade patienter är fördelade på ålder och kön (punkt 2) Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor • Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Uppföljning 1. Redovisa antal avdelningar/mottagningar per division/enhet som infört ett systematiskt arbetssätt för riskbedömning av malnutrition enligt Socialstyrelsens vägledning näring för god vård och omsorg och ett systematiskt arbetssätt kring ohälsosamma matvanor enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 2. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått frågan om matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor.15 3. Redovisa antal patienter fördelat på kön som konstaterats ha ohälsosamma matvanor. 4. Redovisa antal patienter fördelat på kön som har fått enkla råd kring hälsosamma matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 5. Redovisa antal patienter fördelat på kön som har fått rådgivande samtal kring hälsosamma matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 6. Redovisa antal patienter fördelat på kön som har fått kvalificerat rådgivande samtal (dietist) kring hälsosamma matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. Målrelaterad ersättning: 4 000 tkr (punkt 1) om minst 20 procent av berörda avdelningar/mottagningar har infört ett systematiskt arbetssätt Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet • Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för fysisk aktivitet. Uppföljning 1. Redovisa antal patienter fördelat på kön som fått frågan om fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor.16 2. Redovisa antal patienter fördelat på kön som konstaterats ha otillräcklig fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 3. Redovisa antal patienter fördelat på kön som har fått enkla råd om ökad fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 4. Redovisa antal patienter fördelat på kön som har fått rådgivande samtal om ökad fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor. 5. Redovisa antal recept på fysisk aktivitet (FaR) fördelat på kön per division. 13 Screening av riskkonsumtion, resultat på helårsbasis För psykiatridivisionen (exklusive BUP) används hela AUDIT 15 Punkt 2-6 ej DAT 16 Punkt 1-5 ej DAT 14 VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 20 6. Redovisa hur arbetet genomförts med att utveckla stödjande strukturer för att underlätta rekommendation och förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) för äldre (i samarbete med landstingets friskvårdslotsar) Målrelaterad ersättning: 4 000 tkr (punkt 1), 2 000 tkr (punkt 5), 2 000 tkr (punkt 6) VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 21 3.1.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet • Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att förbättra patientens möjlighet till påverkan och inflytande över sin tidsbokning 2. Redovisning av andelen remisser som bedömts inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkommit Kommentar återrapportering: Månadsvis samt i samband med delårsrapport och årsredovisning (punkt 2) Målrelaterad ersättning: 5 000 tkr, 830 tkr per division om minst 80 procent av remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) Mål: Kortare väntetider • Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Uppföljning 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från remissdatum 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats 3. Redovisning av andelen patienter med psykisk ohälsa som har fått en första bedömning inom 30 dagar inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin och andelen som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar 4. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits i syfte att minska köerna Kommentar återrapportering: Månadsvis samt i samband med delårsrapport och årsredovisning (punkt 1-3). Årsredovisning (punkt 4).17 Målrelaterad ersättning: • 5 000 tkr eller 400 tkr/månad/enhet om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar • 5 000 tkr eller 400 tkr/månad/enhet om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar • 2 500 tkr om minst 90 procent har fått en första bedömning inom den specialiserade barn och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar, 2 500 tkr om minst 80 procent av barn och unga med beslut om en fördjupad utredning/behandling har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar • 5 000 tkr vid redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att minska köerna 17 Slutgiltiga nationella väntetidsnormer för kömiljarden 2015 publiceras i november 2014, källa: Nationella väntetidsdatabasen VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 22 Mål: Förbättrade processer vid akutmottagningarna • Utföraren ska förbättra processerna vid akutmottagningarna. Uppföljning 1 1. Redovisning av andelen patienter vid akutmottagningen (akutmottagningen ingång 60 och barnakuten) som är klara för hemgång eller inläggning på sjukhus inom 4 timmar Kommentar återrapportering: Månadsvis samt i samband med delårsrapport och årsredovisning. Följande mål är kopplade till uppföljningen: • Minst 75 procent av patienterna med ortopediska och kirurgiska åkommor vid akutmottagningen ingång 60 ska vara klara för hemgång eller inläggning inom 4 timmar • Minst 75 procent av patienterna vid barnakuten ska vara klara för hemgång eller inläggning inom 4 timmar • Minst 70 procent av patienterna med övriga åkommor vid akutmottagning ingång 60 ska vara klara för hemgång eller inläggning inom 4 timmar Målrelaterad ersättning: • 1 500 tkr vid redovisning av andelen patienter vid akutmottagningen (akutmottagningen ingång 60 och barnakuten) som är klara för hemgång eller inläggning på sjukhus inom 4 timmar Uppföljning 2 1. Redovisning av andelen patienter som träffar läkare inom 60 minuter i förhållande till totalt antal besök (akutmottagningen ingång 60, barnakuten och psykiatriska akutmottagningen) Kommentar återrapportering: Månadsvis samt i samband med delårsrapport och årsredovisning Målrelaterad ersättning: • 3 000 tkr om minst 50 procent av patienterna träffar läkare inom 60 minuter (vid 45 procents måluppfyllelse ersätts 90 procent, vid 40 procents måluppfyllelse ersätts 60 procent) (exkl. psykiatriska mottagningen) • 1 500 tkr om psykiatriska mottagningen redovisar andelen patienter som träffar läkare inom 60 minuter Uppföljning 3 1. Redovisning av antalet och andelen triagerade patienter fördelat enligt triagemodellens 5 grupper/nivåer18 (akutmottagningen ingång 60) 2. Redovisning av medelvärde och medianväntetid till läkare (akutmottagningen ingång 60, barnakuten och psykiatriska akutmottagningen) Kommentar återrapportering: Månadsvis samt i samband med delårsrapport och årsredovisning Målrelaterad ersättning: • 3 000 tkr vid redovisning av antal och andel triagerade patienter i förhållande till totalt antal besök (akutmottagningen ingång 60) • 3 000 tkr vid redovisning av medelvärde och medianväntetid till läkare 18 Triagering innebär att det görs en gradering av patientens medicinska angelägenhetsgrad i nivåerna röd (livshotande), orange, gul, grön och blå (lägre medicinsk angelägenhetsgrad) VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 23 Uppföljning 4 1. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att minska inflödet, förbättra de interna processerna samt åtgärder för att förbättra utflödet från följande akutmottagningar: o akutmottagningen ingång 60 o barnakuten o psykiatriska akutmottagningen Målrelaterad ersättning: • 3 000 tkr vid redovisning av vidtagna åtgärder vid akutmottagningen ingång 60 • 3 000 tkr vid redovisning av vidtagna åtgärder vid barnakuten • 3 000 tkr vid redovisning av vidtagna åtgärder vid psykiatriska akutmottagningen VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 24 3.2 Närvård Mål: Utveckling av Närvård • Utföraren ska medverka i utvecklingen av Närvård i samarbete med andra förvaltningar inom landstinget och kommunerna. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet för att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar i samverkan med primärvården och kommunerna (i enlighet med den nationella satsningen Ledningskraft för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre) VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 25 BILAGA 1 - Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2015 – Akademiska sjukhuset LANDSTINGETS FINANSIERING 2015 Akademiska sjukhuset Specifikation LANDSTINGETS BESLUTADE ANSLAG 2014 Omfördelning mot hälso- och sjukvårdstyrelsen Underfinansiering Akademiska sjukhuset 2014 Omfördelning EPJ Primärvårdslogopedin (Tkr) 4 652 399 178 000 2 749 1 755 Omfördelning mellan förvaltningarna Mot Primärvården Konsultläkarverksamhet Tierp 2 444 Mot Landstingets ledningskontor Medicinskt bibliotek 1 300 Mot Landstingets resurscentrum Asylvård Sjukresor Ekonomi- och personaladministration Mot Folktandvården Reglering mellan Käkkirurgen och Folktandvården Summa före uppräkning Uppräkning 2,6% Demografi Summa efter uppräkning Resursförändring/särskilda satsningar Psykolog ungdomsmottagningar Heby, Gimo, Knivsta Läkemedel Permanenta medicinska beroendeteam Enköping och Tierp Utökning vårdhygien Öronkirurgi från Elisabethsjukhuset Justering ny hyresmodell Ökade hyreskostnader framtidens Akademiska Metodstöd för motiverande samtal Labsamordning för privata specialister Särskilda medel för löneöversyn 2015 (9 mån) Ersättning patientavgifter barn Återföring medel ljusbehandling (10 mån) Summa resursförändring/särskilda satsningar TOTALT LANDSTINGETS FINANSIERING 2015 VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 2 877 -80 000 30 372 -60 4 791 836 123 798 36 000 4 951 634 900 16 000 2 655 620 3 000 -2 049 9 390 1 000 700 18 000 8 165 1 736 60 117 5 011 751 26 BILAGA 2 Tabell 2. Ersättning för uppdrag/utredningar/projekt 2015 Rubrik Gemensamma insatser för vårdkrävande ungdomar - Katamaranprojektet (dnr HSS 2012-0086) (utföraren fakturerar, pågår under perioden 2013 – 2015, delfinansieras med Uppsala kommun) Tarmcancerscreening studie, SCREESCO (utföraren fakturerar för utförda prestationer, pågår under perioden 2014-2018) Familjebaserat behandlingsarbete (projektet fortsätter under 2015) VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 Belopp (tkr) 3 000 Enligt utförda prestationer 300 27 BILAGA 3 Tabell 3. Målrelaterad ersättning 2015 Uppföljning definition M = Månadsvis T = Tertial Å = Årsredovisning Akademiska sjukhuset (48 mål) 3.1.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård (14 mål) Svenska Palliativregistret Ersättning (tkr) 2 000 Öppna jämförelser 2 000 Riskbedömningar 1 000 Sent palliativt stadium 1 000 God strokesjukvård 2 000 Könsuppdelad statistik God hjärtsjukvård Könsuppdelad statistik % Uppföljning Å Å Å Å T T Å Å Å Å Å Å Å Å 750 2 000 750 God diabetesvård (1) 1 500 God diabetesvård (2) 1 500 God diabetesvård (3) 1 500 Könsuppdelad statistik TOTAL (tkr) 750 God psykiatrivård (1) 2 000 God psykiatrivård (2) 2 000 20 750 14,5% 3.1.2 Säker hälso- och sjukvård (7 mål) Hög patientsäkerhet 4 000 Minskning av vårdrel infektioner (hygienregler) 4 000 Minskning av vårdrel infektioner (klädregler) 4 000 SKL:s punktprevalensmätning Säker hälso- och sjukvård för patienter över 75 år (1) Säker hälso- och sjukvård för patienter över 75 år (2) Minskad förskrivning för patienter över 75 år 2 000 Å M M Å 1 500 Å 1 500 Å Å 5 000 22 000 3.1.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård (3 mål) Patientupplevd kvalitet 5 000 Samordnade vårdprocesser 4 000 Förbättrad användning av vissa läkemedel 2 000 15,5% Å Å Å 11 000 8% 3.1.4 Effektiv hälso- och sjukvård (3 mål) Värdebaserad vård Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess Rökstopp inför planerade operationer 5 000 Å 4 000 Å T 4 000 13 000 VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 9% 28 3.1.5 Jämlik hälso- och sjukvård (0 mål) 3.1.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård (8 mål) Stöd för minskad tobaksrökning (1) 5 000 Stöd för minskad tobaksrökning (2) 4 000 Stöd för minskat riskbruk av alkohol (1) 5 000 Stöd för minskat riskbruk av alkohol (2) Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Stöd för fysisk aktivitet (1) 4 000 4 000 Stöd för fysisk aktivitet (2) 2 000 Stöd för fysisk aktivitet (3) 2 000 T T T T T T T T 4 000 30 000 21% 3.1.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid (13 mål) Ökad tillgänglighet 5 000 Kortare väntetider (1) 5 000 Kortare väntetider (2) 5 000 Kortare väntetider (3) 5 000 Kortare väntetider (4) 5 000 Förbättrade processer akutmott (1) 1 500 Förbättrade processer akutmott (2) 3 000 Förbättrade processer akutmott (3) 1 500 Förbättrade processer akutmott (4) 3 000 Förbättrade processer akutmott (5) 3 000 Förbättrade processer akutmott (6) 3 000 Förbättrade processer akutmott (7) 3 000 Förbättrade processer akutmott (8) 3 000 M M M M Å M M M M M Å Å Å 46 000 TOTALT VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 32% 142 750 100% 29 BILAGA 4 Överenskommelse om ögonmottagning i Tierp mellan Akademiska sjukhuset och Primärvården Akademiska sjukhuset och Primärvården är överens om att verksamheten vid ögonmottagningen i Tierp i sin helhet kan överföras till Akademiska sjukhusets ögonklinik från och med 2015-01-01. Detta innebär att anställningen för en oftalmologassistent övergår från Primärvården till Akademiska sjukhuset vid denna tidpunkt. Detta samtidigt som kostnaden för lokaler och övrig kringservice överförs på motsvarande sätt. Detta finansieras genom överföring av anslag från Primärvården samt en överföring av intäkterna för patientavgifterna vid ögon mottagningen. Överenskommelsen innehåller inte en lösning för hur ny utrusning till ögonmottagningen i Tierp skall finansieras. Lösningen för verksamheten i Tierp bör utformas som ett interimistiskt beslut. Detta på grund av att både ögonbottenfotografering vid diabetes mellitus och specialiserad ögonsjukvård genom beslut inom Landstinget i Uppsala län fullt ut drivs i enlighet med lagen om valfrihetssystem och därför utformade regelböcker från och med 2015-01-01 för den offentliga vården. Beslutet bör därför utformas att gälla under en kortare tidsperiod då den annars kan upplevas som ett hinder för öppenhet och transparens inom landstinget då lagen om valfrihetssystem är beslutat inom detta verksamhetsområde. VÅRDÖVERENSKOMMELSE AKADEMISKA SJUKHUSET 2015-2017 30 2015-01-29 Dnr HSS sida 1 (23) 2014-0082 VÅRDÖVERENSKOMMELSE mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Lasarettet i Enköping 2015-2017 VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 1 Innehållsförteckning 1. UTGÅNGSPUNKTER 4 2. INRIKTNING OCH ÅTAGANDEN 5 2.1 Inledning 5 2.2 Utförarens uppdrag 5 2.3 Ekonomisk ersättning 2015 6 2.4 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning 7 3. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 8 3.1 Kvalitet genom god vård 8 3.1.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Mål: God kvalitet inom hälso- och sjukvården Mål: God strokesjukvård Mål: God hjärtsjukvård Mål: God diabetesvård Mål: Kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Mål: Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder 8 8 8 8 9 9 9 9 3.1.2 Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner Mål: Säker läkemedelsförskrivning Mål: Motverka ökad antibiotikaresistens Mål: Säker hälso- och sjukvård för patienter 75 år och äldre Mål: Minskad förskrivning av vissa läkemedel för patienter 75 år och äldre 10 10 10 10 11 11 11 3.1.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Hög patientupplevd kvalitet Mål: Samordnade vårdprocesser Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation 13 13 13 13 3.1.4 Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Effektiva vårdprocesser Mål: Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess Mål: Rökstopp inför planerade operationer 14 14 14 14 3.1.5 Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet Mål: Återrapportering av könsuppdelad statistik Mål: Riktlinjer för hjälpmedel 15 15 15 15 3.1.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser Mål: Stöd för minskat tobaksbruk 16 16 16 VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 2 Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet 16 17 17 3.1.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet Mål: Kortare väntetider Mål: Förbättrade processer vid akutmottagningen 19 19 19 19 3.2 Närvård Mål: Utveckling av Närvård 20 20 VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 3 1. Utgångspunkter Parter Mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen (nedan kallad beställaren) och Lasarettet i Enköping (nedan kallad utföraren) har följande vårdöverenskommelse slutits om hälso- och sjukvård för invånare i Uppsala län. Avtalsperiod Avtalet gäller perioden 2015-01-01—2017-12-31 med årlig revidering. Syfte och omfattning Syftet med avtalet är att reglera förhållandet mellan beställaren och utföraren avseende beställarens ansvar och utförarens åtagande. Avtalet omfattar de verksamheter som hälso- och sjukvårdsstyrelsen finansierar inom ramen för den ekonomiska ersättning som beslutas för respektive år. Om uppdraget ändras under avtalstiden ska en dialog ske mellan parterna och endast i undantagsfall ska förändringar av uppdraget regleras i separata överenskommelser eller särskilda beslut. Samarbete och dialog Parterna eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete. Parterna ska informera varandra om förändringar av betydelse för den i avtalet angivna verksamheten. För att befolkningsperspektivet ska kunna tillgodoses ska information och dialog ske mellan beställare och utförare inför större och varaktiga förändringar inom verksamheterna. Utföraren ansvarar för att informera om innehållet i vårdöverenskommelsen till verksamheten. Omförhandling och tvist Om förutsättningarna för detta avtal varaktigt eller väsentligt förändras äger endera parten rätt att skriftligen påkalla omförhandling. Förhandling ska då ske snarast, dock senast efter tre veckor. För att förändringen ska komma till stånd måste dessa överenskommas skriftligen mellan parterna. Tvist om tolkning av avtalet eller fullgörandet av åtagandet ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte når någon uppgörelse ska frågan hänskjutas till landstingsstyrelsen. Revision Utföraren godkänner att beställaren på egen bekostnad företar medicinsk och ekonomisk revision för den verksamhet som avtalet avser. Utföraren ska vid sådan revision vara beställaren behjälplig med att ta fram de uppgifter som skäligen kan begäras och utan kostnader för beställaren biträda granskaren i arbetet. Kontaktpersoner För utföraren: Thomas Eriksson, Torbjörn Söderström, Christina Fahlman Braw och Ingela Lindgren För beställaren: Carina Bäckström, Staffan Thore (sammankallande), Helen Askebro och Maud Sehlstedt Vårdöverenskommelsen är upprättat i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015- - För Lasarettet i Enköping 2015- - Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Thomas Eriksson Sjukhusdirektör VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 4 2. Inriktning och åtaganden 2.1 Inledning Vårdöverenskommelsen är indelad utifrån perspektiven om kvalitet genom god vård i landstingsplan och budget. Perspektiven om god vård består av kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, säker hälso- och sjukvård, patientfokuserad hälso- och sjukvård, effektiv hälso- och sjukvård, jämlik hälso- och sjukvård, hälsoinriktad hälso- och sjukvård och hälso- och sjukvård i rimlig tid. Perspektiven utgör prioriterade områden där det finns ett uttalat behov av utveckling och förbättring, som parterna särskilt vill uppmärksamma och i samverkan förbättra under perioden. Under respektive rubrik följer därefter mål och uppföljningskrav/återrapportering. 2.2 Utförarens uppdrag Övergripande mål Det övergripande målet för utföraren är att tillgodose behovet av en god hälso- och sjukvård på lika villkor för befolkningen i Uppsala län, dvs. tillhandahålla en vård med god kvalitet i rimlig tid på ett säkert och kostnadseffektivt sätt (se bl.a. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), § 1, samt SOSFS 2011:9, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt Socialstyrelsens nationella riktlinjer). Huvuduppdrag Utförarens huvuduppdrag är att ansvara för somatisk öppen och sluten specialistvård inom följande vårdområden: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Invärtesmedicin Kirurgi Ortopedi Gynekologi Radiologi Geriatrik Medicinskt centrum Medicinskt centrum ska tillgodose behoven av akut och planerad öppen- och slutenvård inom internmedicin. Detta inbegriper bland annat kardiologi, diabetesvård, stroke, lungmedicin, intensivvård kategori 3, gastroenterologi med endoskopiverksamhet och geriatrik på länsdelsnivå. Dessutom bedrivs en närvårdsavdelning i samverkan med kommunerna inom områdena palliativ vård med SAH-verksamhet samt paramedicinsk rehabilitering. Härutöver ska finnas specialistkonsulter inom hudsjukdomar (inkl. ljusbehandling vid psoriasis), infektionssjukdomar samt onkologi. Kirurgiskt centrum Kirurgiskt centrum utvecklar och tillhandahåller akut och planerad vård samt diagnostik för de vanliga sjukdomarna inom allmänkirurgi, ortopedi, urologi och gynekologi. Inom delar av den kirurgiska vården har utföraren ett länsansvar. Den kirurgiska verksamheten i länet ska samordnas. Radiologiskt centrum Huvuduppgiften för Radiologiskt centrum är att utifrån remisser från Medicinskt och Kirurgiskt centrum samt från externa remittenter göra en medicinsk prioritering, välja undersökningsmeVÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 5 tod och leverera diagnoser med högsta medicinska kvalitet inom basal röntgen. Verksamheten kännetecknas av god tillgänglighet och innefattar akutverksamhet dygnet runt. Övriga uppdrag Utföraren ska aktivt medverka i följande av beställaren initierade uppdrag/utredningar/projekt:1 • • Implementering av Socialstyrelsens aktuella nationella riktlinjer. Hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstyrning utgör ett stöd Implementering av nationella behandlingsstrategier för diabetes typ 1 och 2 i samarbete med hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstyrning Återrapportering ska ske i särskild ordning efter överenskommelse med beställaren, antingen i muntlig eller skriftlig form. 2.3 Ekonomisk ersättning 2015 Den nya ersättningsmodell för sjukhusen som börjar gälla från den 1 januari 2015 innebär att den största delen av sjukhusens verksamhet kommer att finansieras med en fast ersättning. Utöver den fasta ersättningen tillkommer medel för särskilda satsningar som ska göras under 2015, se bilaga 1. Den fasta ersättningen om 401 081 tkr och ersättningen för särskilda satsningar om 16 510 tkr utbetalas till utföraren utan anmodan med en tolftedel varje månad under 2015, se bilaga 1 hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering. Utföraren erhåller målrelaterad ersättning med 12 600 tkr. Den målrelaterade ersättningen utbetalas i förskott med en tolftedel varje månad och ska betalas tillbaka om överenskomna mål inte uppnås. Målen har indelats i två delar: tillgänglighets- respektive kvalitetsmål. Tillgänglighetsmålen ska mätas varje månad. I bilaga 2 redovisas vilka mål som ska följas månadsvis och vilka mål som endast ska rapporteras årsvis. Om tillgängligheten är för låg ska utföraren återbetala ersättning för den del som inte uppfylls i enlighet med det som står i målbeskrivningen. Kvalitetsmålen mäts vid delårs- respektive helårsbokslut. Prognostiserad uppföljning av målrelaterad ersättning sker vid delårsrapport september 2015, årsbokslut samt slutlig uppföljning i mars/april 2016. Tidigare vårdöverenskommelser har byggt på en beställd produktionsvolym för C-länsvården i DRG-poäng (Diagnostic Related Groups) på MDC-nivå (Major Diagnostic Categories) och för övriga besök utgående från antal besök för Lasarettet i Enköping. I den nya ersättningsmodellen finns inga volymer angivna för uppdraget. Den fasta ramen utgår oavsett hur mycket och vilken vård som utföraren produceras. Utföraren beslutar själv om utvecklingen av poliklinisering. Sjukhusen har dock i uppdrag att tillfredsställa det vårdbehov som finns i länet. Det innebär att sjukhusen har ansvar för kösituationen i länet. En produktionsplan för 2015 kommer att tas fram under hösten gemensamt mellan Landstingets ledningskontor och Lasarettet i Enköping och följas upp av produktionsstyrelsen. Produktionsnivåerna ska bygga på historiska data samt aktuell kösituation och demografiska förändringar och vara periodiserad. För riks- och regionvården sker inga förändringar i ersättningsmodellen (se länk till regional prislista: http://svnuppsalaorebro.se/prislista.html). Inga förändringar sker heller vad gäller vårdvalen inom specialistsjukvården. 1 Vid utredningar/projekt av mer omfattande karaktär ska överläggningar ske i särskild ordning om och i så fall i vilken omfattning ekonomiska resurser för projektets genomförande som behöver tilldelas utföraren. VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 6 2.4 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning Ekonomisk uppföljning • Utföraren ska löpande rapportera och analysera C-länsproduktionen i förhållande till periodiserad produktionsplan i de månatliga ekonomirapporterna. • Vid avvikelser från budgeterad produktionsplan ska en dialog ske mellan parterna. Båda parter har ansvar för att skyndsamt initiera en dialog. Verksamhetsuppföljning • Utföraren ska i årsredovisningen följa upp de mål som anges under respektive rubrik i överenskommelsen. • För respektive mål anges om målet ska följas upp månadsvis, tertial eller årsvis (se bilaga 2). • I delårsrapporten ska utföraren lämna en prognos kring måluppfyllelsen enligt nedan: o Prognosen är att målet uppnås 2015 o Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 o Prognosen är att målet inte uppnås 2015 • I årsredovisningen ska utföraren lämna en fullständig rapportering kring måluppfyllelsen vad gäller den målrelaterade ersättningen. Rapporteringen ska fungera som underlag för bedömningen av måluppfyllelsen. • Övriga mål, som inte ingår i den s.k. målrelaterade ersättningen, ska utföraren återrapportera i årsredovisningen om inget annat anges under respektive mål. VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 7 3. Hälso- och sjukvård 3.1 Kvalitet genom god vård 3.1.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Mål: God kvalitet inom hälso- och sjukvården • Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vilka kvalitetsregister som inrapporteras till och minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten 2. Redovisning av antal registrerade i kvalitetsregistret Senior Alert 3. Redovisning av antal registrerade i Svenska Palliativregistret 4. Redovisning av hur förvaltningen (i dialog med ledningskontoret) arbetat med att förbättra resultaten inom utvalda diagnosområden i Öppna Jämförelser Mål: God strokesjukvård • Utföraren ska säkerställa en god strokesjukvård. Uppföljning 1. Redovisning av ledtiden mellan patientens ankomst till sjukhus och påbörjan av trombolysbehandling 2. Statistik ska återrapporteras könsuppdelat för ovanstående punkt 1 Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen. Om statistik inte är möjlig att redovisa könsuppdelat på grund av tekniska skäl dras ersättningen inte tillbaka. Målrelaterad ersättning: 500 tkr2 (punkt 1), 250 tkr (punkt 2) Mål: God hjärtsjukvård • Utföraren ska säkerställa en god hjärtsjukvård. Uppföljning 1. Redovisning av antal kvalitetsindexpoäng (Swedeheart) 2. Redovisning av täckningsgraden för registrerade hjärtinfarkter <80 år (Swedeheart) Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen 2 Källa: Riksstroke och SITS (trombolysregistret), utgångsvärde: antal minuter 2014 VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 8 Mål: God diabetesvård • Utföraren ska säkerställa en god diabetesvård. Uppföljning 1. Redovisning av antal registrerade patienter i nationella diabetesregistret (NDR) 2. Redovisning av hur nationell behandlingsstrategi för patienter med typ 1 och typ 2 diabetes implementeras 3. Statistik ska återrapporteras könsuppdelat för ovanstående punkterna 1 och 2 Kommentar återrapportering: I det fall resultatet baseras på ett litet urval ska det beaktas i uppföljningen. Om statistik inte är möjlig att redovisa könsuppdelat på grund av tekniska skäl dras ersättningen inte tillbaka. Målrelaterad ersättning: 400 tkr (punkt 2), 250 tkr (punkt 3) Mål: Kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess • Utföraren ska verka för att patienter i yrkesför ålder får en kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att sjukskrivande verksamheter har kännedom om och efterlever landstingets handlingsplaner: försäkringsmedicinsk kompetensutveckling och jämställd sjukskrivningsprocess. I detta ingår att implementera landstingets riktlinjer för sjukskrivning samt arbetsverktyget genushanden 2. Redovisning av att nyanställda läkare som förväntas utfärda läkarintyg genomgår försäkringsmedicinsk utbildning på pingpong Kommentar återrapportering: Årsredovisningen. Mål: Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning • Utföraren ska tillse att läkemedelsförskrivningen är kostnadseffektiv. Uppföljning 1. Redovisning på sjukhusnivå hur man arbetar med att följa läkemedelskommitténs rekommendationer Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder • Utföraren ska införliva ny kunskap och nya effektivare metoder i hälso- och sjukvården samt utmönstra ej fungerande metoder. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa nya behandlingsmetoder och/eller nya vårdprogram VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 9 3.1.2 Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet • Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från senaste patientsäkerhetsberättelsen 2. Redovisning av resultatet från mätning av trycksår (SKL:s punktprevalensmätning) 3. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från patientsäkerhetskulturmätningar Målrelaterad ersättning: 400 tkr (punkt 3) Mål: Minskad förekomst av vårdrelaterade infektioner • Utföraren ska aktivt arbeta med att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Uppföljning 1. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda hygienregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastslagna rutiner i kvalitetshandboken) 2. Redovisning av andelen av personalen som följer fastställda klädregler vid månadsvisa stickprovskontroller (som sker enligt fastlagda rutiner i kvalitetshandboken) 3. Redovisning av mätning och rapportering av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på samtliga vårdenheter (SKL:s punktprevalensmätning) Kommentar återrapportering: Rapportering månadsvis för samtliga enheter samt i samband med delårsrapport och årsredovisning (punkt 1 och 2) Målrelaterad ersättning: • 700 tkr, 60 tkr/månad (vid 85 procents måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 85 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i hygienreglerna, vid 75 procent ersätts 85 procent, vid 70 procent ersätts 50 procent) • 700 tkr, 60 tkr/månad (vid 90 procents måluppfyllelse ersätts hela beloppet, dvs. om 90 procent av de undersökta medarbetarna klara alla moment i klädreglerna, vid 80 procent ersätts 85 procent, vid 70 procent ersätts 50 procent) • 400 tkr (SKL:s punktprevalensmätning) för deltagande i mätningen Mål: Säker läkemedelsförskrivning • Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet kring förskrivning av läkemedel. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att säkerställa att samtliga patienter erhåller en uppdaterad läkemedelslista i handen efter utskrivning/mottagningsbesök, i de fall ändringar skett 2. Redovisning av arbetet med läkemedelsberättelser VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 10 Mål: Motverka ökad antibiotikaresistens • Utföraren ska aktivt arbeta med att motverka ökad antibiotikaresistens. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa Stramas rekommendationer och handlingsplan kring antibiotikabehandlingar Kommentar återrapportering: Följs upp av Stramagruppen vid Akademiska sjukhuset genom journalgranskning eller infektionsverktyget Mål: Säker hälso- och sjukvård för patienter 75 år och äldre • Utföraren ska upprätthålla en hög säkerhet för patienter 75 år och äldre. Uppföljning 1. Redovisning av antal enkla läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år och äldre som är ordinerade minst fem läkemedel (redovisas på sjukhusnivå via Cosmic) 2. Redovisning av antal fördjupade läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år och äldre med komplex/riskfylld läkemedelsbehandling (redovisas på de enheter som har tillgång till klinisk apotekare) Kommentar återrapportering: Årsredovisningen. Redovisning av punkt 2 ska även innehålla vilka förändringar som skett utifrån genomförda läkemedelsgenomgångar samt förändring av MAI (medication appropriate index) Målrelaterad ersättning: 150 tkr (punkt 1), 150 tkr (punkt 2) Mål: Minskad förskrivning av vissa läkemedel för patienter 75 år och äldre • Utföraren ska minska förskrivningen av följande läkemedel: a) antikolinerga preparat, b) tramadol, c) långverkande bensodiazepiner, d) propiomazin och e) NSAID-preparat Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att minska förskrivningen Kommentar återrapportering: Årsredovisningen. Mål: Miljömål gällande användning av läkemedel • Utföraren ska säkerställa att förskrivning/ordination av diklofenak samt kinoloner inte ökar Uppföljning 1. Följs upp av hälso- och sjukvårdsavdelningens enhet för kunskapsstyrning Kommentar återrapportering: - ej ökad kvot DDD diklofenak / DDD NSAID* vad gäller total användning (receptförskrivning och rekvistion) vid Lasarettet i Enköping per 31 december 2015 jämfört med 31 december 2014 (rullande 12 månader) VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 11 - ej ökad kvot DDD fluorokinoloner / DDD all antibiotika** vad gäller total användning (receptförskrivning och rekvistion) vid Lasarettet i Enköping per 31 december 2015 jämfört med 31 december 2014 (rullande 12 månader) *) NSAID definieras som ATC-kod M01A minus M01AX05 - glukosamin **) All antibiotika defineras som ATC-kod J01 minus J01XX05 - metenamin VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 12 3.1.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Hög patientupplevd kvalitet • Utföraren ska säkerställa en hög patientupplevd kvalitet i hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av upprättade handlingsplaner utifrån resultaten från undersökningarna inom Nationell patientenkät. Kommentar återrapportering: Gäller senast genomförda patientenkät inom följande områden: Somatik och akutmottagning. Målrelaterad ersättning: 500 tkr Mål: Samordnade vårdprocesser • Utföraren ska samordna vården för individer med behov av vårdinsatser från flera aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av antal SIP (samordnad individuell plan) per år. Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation • Utföraren ska behovsanpassa patient- och anhöriginformationen. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa standardiserade rutiner och mallar för information kring patientens vårdprocess, t.ex. kontaktinformation, remisshantering, utskrivningar, genomgångna eller kommande behandlingar, återbesök etc. 2. Redovisning av hur utföraren har arbetat för att minimera informationshinder för personer med språksvårigheter eller funktionsnedsättning VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 13 3.1.4 Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Effektiva vårdprocesser • Utföraren ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av exempel på interna och/eller externa samarbeten som har bidragit till effektiva vårdprocesser. Mål: Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess • Utföraren ska bidra till en sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess för vårdtunga patienter som riskerar återinläggning på sjukhus. Uppföljning 1. Redovisning av utvecklingsarbetet med följsamheten till den förstärkta utskrivningsprocessen. Kommentar återrapportering: Endast Medicinskt centrum Målrelaterad ersättning: 400 tkr Mål: Rökstopp inför planerade operationer • Utföraren ska aktivt arbeta för rökstopp inför planerade operationer. Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som fått information (enkla råd) om rökstopp inför planerade operationer 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått remiss till tobaksavvänjning (kvalificerad rådgivning) Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 2) VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 14 3.1.5 Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet • Utföraren ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan så att hälso- och sjukvården tillhandahålls och fördelas på lika villkor oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet 2. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att implementera landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter Mål: Återrapportering av könsuppdelad statistik • Utföraren ska återrapportera statistik könsuppdelat för de mål där kravet anges. Uppföljning 1. Följs upp under respektive mål. Mål: Riktlinjer för hjälpmedel • Utföraren ska utveckla individuellt behovsbaserad hjälpmedelsförskrivning enligt fastställd policy och allmänna riktlinjer i Uppsala län Uppföljning 1. Redovisning av hur policy samt allmänna riktlinjer för hjälpmedel i Uppsala län beaktas vid utarbetande av förvaltningsspecifika rutiner för hjälpmedelsförskrivning VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 15 3.1.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser • Utföraren ska utveckla hälsoinriktade insatser enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive enhets verksamhet. Uppföljning 1. Redovisning av antalet mottagningar/avdelningar som infört arbetsrutiner enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 2. Redovisning av antalet genomförda utbildningar om respektive levnadsvana i PingPong3 3. Redovisning av antalet utbildningstillfällen i motiverande samtal Mål: Stöd för minskat tobaksbruk • Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskat tobaksbruk. Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått frågan om tobaksvanor 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som brukar tobak dagligen 3. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått enkla råd kring sitt tobaksbruk enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor4 4. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått rådgivande samtal kring sitt tobaksbruk enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 5 5. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått remiss till tobaksavvänjning (kvalificerat rådgivande samtal) Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum Målrelaterad ersättning: 500 tkr (punkt 1), 400 tkr (punkt 3), 500 tkr (punkt 5) Mål: Stöd för minskat riskbruk av alkohol • Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskat riskbruk av alkohol. Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått frågan om alkohol (AUDIT 3) 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön och ålder med riskbruk (positivt svar på AUDIT 3) 3. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön med riskbruk som har fått enkla råd enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 3 Gäller levnadsvanorna dagligbruk av tobak, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Målet gäller under förutsättning att utbildningarna är framtagna och finns tillgängliga i utbildningsportalen PingPong 4 Avser patienter på mottagningar med planerad verksamhet där de tekniska förutsättningarna i Cosmic finns 5 Som ovan VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 16 4. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön med riskbruk som någon gång under året fått rådgivande samtal kring alkoholkonsumtion med mindre risk6 enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1), 300 tkr (punkt 2), 300 tkr (punkt 3) Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor • Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Uppföljning 1. Redovisning av antalet enheter som har infört ett systematiskt arbetssätt för riskbedömning av malnutrition enligt vägledning av god vård och omsorg och ett systematiskt arbetssätt kring ohälsosamma matvanor enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått frågan om matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 3. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som konstaterats ha ohälsosamma matvanor 4. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått enkla råd kring hälsosamma matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 7 5. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått rådgivande samtal kring hälsosamma matvanor enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 8 6. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått remiss till dietist (kvalificerat rådgivande samtal) Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum (punkt 1) Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1), 300 tkr (punkt 6) Mål: Stöd för rekommendation av fysisk aktivitet • Utföraren ska bidra med stöd till patienterna för fysisk aktivitet. Uppföljning 1. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått frågan om fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 2. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har konstaterats ha otillräcklig fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 3. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått enkla råd om ökad fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 9 4. Redovisning av antalet patienter fördelat på kön som har fått rådgivande samtal om ökad fysisk aktivitet enligt landstingets kunskapsunderlag för levnadsvanor 10 6 Som ovan Som ovan 8 Som ovan 9 Som ovan 10 Som ovan 7 VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 17 5. Redovisning av antalet förskrivna recept på fysisk aktivitet (FaR) fördelat på kön Kommentar återrapportering: Redovisning ska ske per centrum Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1), 300 tkr (punkt 5) VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 18 3.1.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet • Utföraren ska öka tillgängligheten till specialistvården. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att förbättra patientens möjlighet till påverkan och inflytande över sin tidsbokning 2. Redovisning av andelen remisser som bedömts inom fem arbetsdagar från det datum då remissen inkommit Kommentar återrapportering: Månadsvis samt i samband med delårsrapport och årsredovisning (punkt 2) Målrelaterad ersättning: 800 tkr om minst 80 procent av remisserna har bedömts inom 5 arbetsdagar (punkt 2) Mål: Kortare väntetider • Utföraren ska förkorta väntetiderna till specialistvården. Uppföljning 1. Redovisning av andelen patienter som har genomfört ett första besök inom planerad specialiserad vård inom högst 60 dagar från remissdatum 2. Redovisning av andelen patienter som har genomgått en operation eller behandling inom högst 60 dagar från det att beslut om operation eller behandling har fattats 3. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits i syfte att minska köerna Kommentar återrapportering: Månadsvis samt i samband med delårsrapport och årsredovisning (punkt 1-2). Årsredovisning (punkt 3).11 Målrelaterad ersättning: • 800 tkr eller 65 tkr/månad om minst 70 procent fått ett första besök inom högst 60 dagar (punkt 1) • 800 tkr eller 65 tkr/månad om minst 70 procent fått operation/behandling inom högst 60 dagar (punkt 2) • 800 tkr vid redovisning av vidtagna åtgärder (punkt 3) Mål: Förbättrade processer vid akutmottagningen • Utföraren ska förbättra processerna vid akutmottagningen. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att minska inflödet till akutmottagningen och förbättra processer inom akutmottagningen Målrelaterad ersättning: 800 tkr 11 Slutgiltiga nationella väntetidsnormer för kömiljarden 2015 publiceras i november 2014, källa: Nationella väntetidsdatabasen VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 19 3.2 Närvård Mål: Utveckling av Närvård • Utföraren ska medverka i utvecklingen av Närvård i samarbete med andra förvaltningar inom landstinget och kommunerna. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet för att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar i samverkan med primärvården och kommunerna (i enlighet med den nationella satsningen Ledningskraft för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre) VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 20 BILAGA 1 Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2015 – Lasarettet i Enköping LANDSTINGETS FINANSIERING 2015 Lasarettet i Enköping Specifikation LANDSTINGETS BESLUTADE ANSLAG 2014 Omfördelning mot hälso- och sjukvårdstyrelsen Strukturersättning vårdval höft- och knäprotesoperationer Omfördelning EPJ (Tkr) 395 023 7 000 -662 Omfördelning mellan förvaltningarna Mot Landstingets resurscentrum Ekonomi- och personaladministration 1 866 Summa före uppräkning Uppräkning 2,6% 403 227 10 435 Summa ersättningar efter uppräkning 413 662 Resursförändring/särskilda satsningar Justering ny hyresmodell Geriatrisk sjuksköterska akuten Mobila sviktteamet Särskilda medel för löneöversyn 2015 (9 mån) Ökade hyreskostnader akuten Tillfällig resursförstärkning Ersättning patientavgifter barn Återföring medel ljusbehandling (10 mån) Summa resursförändring/särskilda satsningar TOTALT LANDSTINGETS FINANSIERING 2015 VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 1 862 636 700 1 300 1 264 10 000 650 98 16 510 430 172 21 BILAGA 2 Uppföljning definition M = Månadsvis T = Tertial Å = Årsredovisning Tabell 2. Målrelaterad ersättning 2015 Lasarettet i Enköping (27 mål) 3.1.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård (4 mål) God strokesjukvård Ersättning (tkr) 500 Könsuppdelad statistik 250 God diabetesvård 400 Könsuppdelad statistik 250 TOTAL (tkr) Å Å Å Å 1 400 3.1.2 Säker hälso- och sjukvård (5 mål) Hög patientsäkerhet 400 Minskning av vårdrel infektioner (hygienregler) 700 Minskning av vårdrel infektioner (klädregler) 700 SKL:s punktprevalensmätning 400 Säker hälso- och sjukvård för patienter över 75 år 300 3.1.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård (1 mål) Patientupplevd kvalitet 3.1.4 Effektiv hälso- och sjukvård (2 mål) Sammanhållen vård och förstärkt utskrivningsprocess Rökstopp inför planerade operationer % Uppföljning 11% Å M M Å Å 2 500 20% 500 4% 500 Å 400 Å Å 300 700 3.1.5 Jämlik hälso- och sjukvård (0 mål) 5% 0 3.1.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård (10 mål) Stöd för minskad tobaksbruk (1) 500 Stöd för minskad tobaksbruk (3) 400 Stöd för minskad tobaksbruk (5) 500 Stöd för minskat riskbruk av alkohol (1) 300 Stöd för minskat riskbruk av alkohol (2) 300 Stöd för minskat riskbruk av alkohol (3) Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor (1) Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor (6) Stöd för fysisk aktivitet (1) 300 Å Å Å Å Å Å 300 Å 300 Stöd för fysisk aktivitet (5) 300 300 Å Å 3500 VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 28% 22 3.1.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid (5 mål) Ökad tillgänglighet 800 Kortare väntetider (1) 800 Kortare väntetider (2) 800 Kortare väntetider (3) 800 Förbättrade processer akutmott 800 M M M Å Å 4 000 TOTALT VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2015-2017 LASARETTET I ENKÖPING 32% 12 600 100% 23 2015-02-12 sida Diarienummer HSS 2014-0082 VÅRDÖVERENSKOMMELSE mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Primärvården 2015-2017 VÅRDÖVERENSKOMMELSE PRIMÄRVÅRDEN 2015-2017 1 (7) 2015-02-12 sida 2 (7) Diarienummer HSS 2014-0082 Innehållsförteckning 1 UTGÅNGSPUNKTER ................................................................................................................................................. 3 2 INRIKTNING OCH ÅTAGANDEN ............................................................................................................................ 4 3 ANSLAGSFINANSIERADE VERKSAMHETER .................................................................................................... 4 4 UPPFÖLJNING ............................................................................................................................................................ 5 5 EKONOMI ..................................................................................................................................................................... 5 Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2015 Bilaga 2 Specifikation av uppföljningen gällande Primärvårdsjourer i Tierp, Östhammar och Enköping VÅRDÖVERENSKOMMELSE PRIMÄRVÅRDEN 2015-2017 2015-02-12 sida 3 (7) Diarienummer HSS 2014-0082 1 Utgångspunkter Parter Mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen (nedan kallad Beställaren) och Primärvården (nedan kallad Utföraren) har följande vårdöverenskommelse slutits för invånare i Uppsala län. Avtalsperiod Vårdöverenskommelsen gäller perioden 2015-01-01 – 2017-12-31 med årlig revidering. Syfte och omfattning Vårdöverenskommelsen omfattar de uppdrag som inte är reglerade via förfrågningsunderlag/regelbok för vårdcentral, barnhälsovård och mödrahälsovård. Vårdöverenskommelsens uppdrag är knutna till den finansiella ram som landstingsfullmäktige och hälso- och sjukvårdsstyrelsen fastställer. Om uppdraget ändras under avtalstiden ska en dialog ske mellan parterna och endast i undantagsfall ska förändringar av uppdraget regleras i separata överenskommelser eller särskilda beslut. Samarbete och dialog Parterna eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete. Parterna ska informera varandra om förändringar av betydelse för den i vårdöverenskommelsen angivna verksamheten. För att befolkningsperspektivet ska kunna tillgodoses ska information och dialog ske mellan beställare och utförare inför större och varaktiga förändringar inom verksamheterna. Utföraren ansvarar för att informera om innehållet i vårdöverenskommelsen till verksamheten. Omförhandling och tvist Om förutsättningarna för detta avtal varaktigt eller väsentligt förändras äger endera parten rätt att skriftligen påkalla omförhandling. Förhandling ska då ske snarast, dock senast efter tre veckor. För att förändringen ska komma till stånd måste dessa överenskommas skriftligen mellan parterna. Tvist om tolkning av vårdöverenskommelsen eller fullgörandet av åtagandet ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte når någon uppgörelse ska frågan hänskjutas till landstingsstyrelsen. Revision Utföraren godkänner att Beställaren på egen bekostnad företar medicinsk och ekonomisk revision för den verksamhet som avtalet avser. Utföraren ska vid sådan revision vara Beställaren behjälplig med att ta fram de uppgifter som skäligen kan begäras och utan kostnader för Beställaren biträda granskaren i arbetet. Kontaktpersoner För Utföraren: Per Elowsson, Bo Strömquist och Eva-Lena Sjöö För Beställaren: Carina Bäckström, Bodil Aksén (sammankallande), Ylva Tottmar och Björn Larsson Vårdöverenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar av vilka parterna har tagit var sitt. För hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015- …….. - …….. För Primärvården 2015- …….. - …….. ……………………………………. Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör ……………………………………. Per Elowsson Primärvårdsdirektör VÅRDÖVERENSKOMMELSE PRIMÄRVÅRDEN 2015-2017 2015-02-12 sida 4 (7) Diarienummer HSS 2014-0082 2 Inriktning och åtaganden Allmänt I Landstingsplanen 2015-2017 anges de övergripande mål som ska genomsyra all verksamhet inom landstinget i Uppsala län. De övergripande målen är bland annat en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet. All verksamhet enligt denna vårdöverenskommelse skall beakta ett genusperspektiv. Verksamheterna ska även beakta Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samverkan Utföraren ska samverka med beställaren, berörda förvaltningar, privata vårdgivare, sjukvårdsrådgivningen och Uppsala närakut. 3 Anslagsfinansierade verksamheter Utföraren ska ha ett uppdrag för nedanstående verksamheter: • Akutmottagningarna vid Tierps vårdcentral och Östhammars vårdcentral som är öppna hela dygnet. Verksamhetsansvaret omfattar samtliga akuta insatser gällande vårdnivå primärvård och som inte ska hanteras av sjukhusens akutmottagningar. Verksamheten ska uppfylla landstingets krav på exempelvis väntetider vid akutbesök. I uppdraget ingår att akutmottagningen vid Östhammars vårdcentral och Tierps vårdcentral ansvarar för jour vid närvårdsenheten i Östhammar samt avd 2 vid Geriatriken i Tierp. Under dagtid mellan kl 08.00 och kl 17.00 kan utföraren omfördela resurser från akutmottagningen till vårdcentral i syfte att säkerställa rätt dimensionering i akutuppdraget. Frigjorda resurser i den anslagsfinansierade verksamheten ska återföras till beställaren. Avstämningspunkter för detta är ordinarie tertialbokslut då eventuellt överskott återförs till beställaren. • Primärvårdsjour vid Enköpings husläkarcentrum (öppet klockan 17-21 på vardagskvällar och klockan 9-18 på helgdagar). Verksamheten ska uppfylla landstingets krav på väntetider vid akutbesök. För ovanstående verksamheter gäller att samtliga läkare anställda inom primärvård, både specialister och läkare under specialistutbildning i allmänmedicin har skyldighet att tjänstgöra i akut-, jour-och beredskapsverksamheten Uppsala län. Vid akuta bemanningsproblem har utföraren rätt att beordra tjänstgöring för alla enskilda läkare som deltar i jourverksamheten inom hela primärvården. • Beredskapsverksamhet, alla vardagar kl 17-08 och lördagar, söndagar och helgdagar hela dygnet, innebär att läkare finns i beredskap för att vid behov kunna konstatera dödsfall och utfärda vårdintyg samt ge medicinsk rådgivning till kommunernas särskilda boenden. Utföraren ansvarar för bemanning och schemaläggning av läkare i jour- och beredskapsverksamhet i primärvård. Vid akuta bemanningsproblem har utföraren rätt att beordra tjänstgöring för alla enskilda läkare som deltar i jourverksamheten inom hela primärvården. Under 2015 ska utföraren förbereda för att överlämna Beredskapsjouren och i samarbete med Hälsa och habilitering ansvara för att övergången av verksamheten kan vara färdig i januari 2016. Utföraren och Hälsa och habilitering ska gemensamt ta fram rutiner och uppdragsbeskrivning för verksamheten inför vårdöverenskommelseförhandlingarna 2016-2018. VÅRDÖVERENSKOMMELSE PRIMÄRVÅRDEN 2015-2017 2015-02-12 sida 5 (7) Diarienummer HSS 2014-0082 • Utföraren deltar tillsammans med andra landstingsverksamheter i remissgrupp och teamarbete för patienter under 65 år med förvärvad hjärnskada. För dessa insatser fakturerar utföraren beställaren sina kostnader för nedlagd tid och eventuella omkostnader. • IT-avdelning, PV/IT, ska stödja och ge service till landstingsdrivna och privat drivna verksamheter inom primärvården. Funktionshyredokumentet, som definierar servicenivå och tjänstebeskrivning, samt pris justeras i förfrågningsunderlag/regelböcker för primärvård. Eventuellt över- eller underskott i verksamheten regleras mot beställaren vid årets slut. 4 Uppföljning Utföraren ska i samband med inlämningen av årsredovisningen lämna in en redovisning till Beställaren i enlighet med bilaga 2. För övrig uppföljning ska Utföraren i delårsrapport och årsredovisning lämna en redovisning för aktuella verksamheter i enlighet med de landstingsgemensamma anvisningar som gäller ordinarie uppföljningar. 5 Ekonomi För åtagande 2015 erhåller Utföraren en ekonomisk ram enligt bilaga 1. I de fall verksamhet beslutas att flyttas till en annan utförare ska erforderliga medel också överföras. Konsultläkaruppdraget med tillhörande medel övergår i sin helhet till Akademiska sjukhuset. Medel för neurosjukgymnast och strokesjukgymnast överförs till Hälso- och sjukvårdsstyrelsens budget för sjukgymnastik inom vårdval vårdcentral. Landstingets HR-avd leder arbetet med en övergripande löneanalys i syfte att komma fram till hur struktursatsningen av löner ska fördelas. Detta kommer att regleras i särskild ordning utanför vårdöverenskommelsen. VÅRDÖVERENSKOMMELSE PRIMÄRVÅRDEN 2015-2017 2015-02-12 sida 6 (7) Diarienummer HSS 2014-0082 BILAGA 1 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2015 Primärvården Specifikation BESLUTADE ANSLAG 2014 (Tkr) 64 298 Omfördelning mot hälso- och sjukvårdstyrelsen Neurosjukgymnaster Tierp och Östhammar Strokesjukgymnast -409 -354 Omfördelning mellan förvaltningarna Mot Akademiska sjukhuset Konsultläkarverksamhet Tierp Mot Landstingets resurscentrum Resterande del avseende bårhusorganisation till Landstingets resurscentrum Summa före uppräkning Uppräkning 2,6 % Summa efter uppräkning -2 444 -573 60 518 1 573 62 091 Resursförändring SUMMA FINANSIERING 2015 VÅRDÖVERENSKOMMELSE PRIMÄRVÅRDEN 2015-2017 62 091 Anm 2015-02-12 sida 7 (7) Diarienummer HSS 2014-0082 BILAGA 2 Specifikation av uppföljningen gällande Primärvårdsjourer i Tierp, Östhammar och Enköping Diagnoser Antal besök läkare, sjuksköterska Medicinsk service, kr per läkarbesök Läkemedel, kr per läkarbesök Dimensionering, personalresurser VÅRDÖVERENSKOMMELSE PRIMÄRVÅRDEN 2015-2017 2015-02-12 sida Diarienummer HSS 2014- 0082 VÅRDÖVERENSKOMMELSE mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Folktandvården 2015-2017 1 (13) Parter Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (nedan kallad Beställaren) och Folktandvården (nedan kallad Utföraren) har slutit denna vårdöverenskommelse (nedan kallad Överenskommelse) om tandvård för invånare i Uppsala län. Utföraren ansvarar för att informera om innehållet i Överenskommelsen till verksamheten. Syfte Syftet med Överenskommelsen är att reglera förhållandet mellan Beställaren och Utföraren avseende Utförarens åtagande att tillgodose en god munhälsa och tandvård på lika villkor för befolkningen i Uppsala län inom den ekonomiska ram som står till förfogande. Åtagande Verksamheten ska kännetecknas av god tillgänglighet, vård av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, kontinuitet och trygghet samt bra service och goda kontakter med samarbetspartners. Utföraren ska - stödja länsinvånarna till en förbättrad eller fortsatt god munhälsa genom ett effektivt hälsoinriktat arbete - ge barn, ungdom och vuxna individuellt anpassad vård av hög kvalitet så kostnadseffektivt som möjligt - vara en resurs för äldre och personer med funktionsnedsättning samt för personer med eftersatt vårdbehov - ha resurser för vissa odontologiska specialiteter och akut tandvård för länsinvånarnas behov - tillhandahålla och fördela vården på lika villkor för hela befolkningen oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet - ha dokumenterade rutiner för patientsäkerhet. Verksamhetens innehåll Utföraren ska bedriva verksamhet för invånarna i Uppsala län inom följande områden: - Behandlingsansvar för barn i åldern 0-1 år. Detta innebär främst att identifiera barn med risk för ökad ohälsa och ge nödvändig akuttandvård. - Tandvård för barn och ungdomar i åldern 2-19 år enligt Regelbok för allmän barn- och ungdomstandvård i Uppsala län. - Munhälsoinriktat arbete för länsinvånarna. - Sjukhustandvård för länsinvånarna. - Tillgodose specialisttandvård för länsinvånare med behov av vård inom de odontologiska specialiteterna bettfysiologi, endodonti, oralprotetik, parodontologi, pedodonti och ortodonti. Såväl privata som offentliga vårdgivares patienter ska ha tillgång till specialisttandvårdens kompetens. Remiss behövs alltid. - Bedöma och välja ut barn och ungdomar som ska erbjudas avgiftsfri ortodonti. Möjlighet för barn och ungdomar att välja vilken privat eller offentlig ortodontist som ska utföra behandlingen finns endast inom ortodonti. Inom övrig specialisttandvård är det Utförarens specialister som utför behandlingen om behov finns. Hälso- och sjukvård Kvalitet genom god vård Utföraren ska bedriva ett aktivt och systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och 2 sjukvården, SOSFS 2011:9. Utvecklingen av en hälsoinriktad tandvård innebär också en kvalitetsförbättring, vilket gör att området integreras i begreppet God vård i denna Överenskommelse. De övergripande nationella indikatorerna ska användas för att följa upp om tandvården motsvarar förväntningarna på God vård, det vill säga om den kan anses vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik, ges inom rimlig tid samt hälsoinriktad. Utföraren ansvarar för att överenskomna kvalitetskrav är kända och accepterade av anställd personal samt upplevda av de patienter som besöker Utföraren. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Utföraren ska - tillse att nationella riktlinjer, indikatorer, SBU-rekommendationer och lokala vårdprogram tillämpas inom de områden där sådana finns - vid läkemedelsförskrivning beakta rekommendationer i läkemedelskommitténs Rek-listan 20152016 och i boken om Tandvårdens läkemedel - leverera fullständiga och kvalitetssäkrade epidemiologiska data till nationella och etablerade regionala samt lokala kvalitetsregister. Resultaten från kvalitetsregistren ska användas i det interna utvecklingsarbetet - utvärdera odontologisk vård och behandling, bland annat genom att bevaka den nationella utvecklingen inom området - beakta resultat från jämförelser i svensk tandvård som ett underlag i kvalitetsutveckling - bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet. Utvecklingsarbete för att öka kunskapsstyrningen Nationella riktlinjer för vuxentandvård innehåller rekommendationer och sjukdomsspecifika indikatorer. Utföraren ska använda riktlinjerna som hjälp att prioritera och erbjuda den vård som är effektiv, enhetlig och ger största möjliga nytta för patienten till en rimlig kostnad. I riktlinjerna framgår att beteendemedicinsk prevention och behandling är den effektivaste metoden för att ändra beteenden och främja god munhälsa. Ett utvecklingsarbete pågår på två kliniker för att förändra beteenden med hjälp av beteendemedicinsk prevention och behandling. Projektet ska utvärderas under 2016. Utföraren ska aktivt delta i utvecklingsarbetet för att förbättra metoderna för beteendeförändring både lokalt och nationellt samt delta i styrgruppen för hälsoinriktad hälsooch sjukvård. Kvalitetsregister De orala sjukdomarna karies och parodontit är folksjukdomar och stora resurser läggs på förebyggande, stödjande och reparativa vårdinsatser. Det saknas kunskap om hur stor andel av befolkningen som varje år undersöks, behandlas och vilka åtgärder som utförs. Nationella kvalitetsregister är ett system för uppföljning, utvärdering och utveckling av vården. Utföraren ska leverera data till Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit, SKaPa för alla patienter. Tandhälsoregistret är ett hälsodataregister som kommer att fylla en viktig funktion på forskningens och statistikens område när det gäller att följa tandhälsan över tid i Sverige. Det unika i registret är att det, liksom övriga hälsodataregister vid Socialstyrelsen, är baserat på personnummer vilket ger möjlighet att samköra uppgifter i registret med övriga hälsodataregister. Socialstyrelsen arbetar för att tandhälsoregistret även ska utvecklas till att omfatta barn och ungdomar. Utföraren ska föra patientjournalen med sådan kvalitet att valida data levereras till registret. 3 Regeringen ingick under 2010-2014 årliga överenskommelser med Sveriges kommuner och Landsting i syfte att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. En av satsningarna är att bedöma munhälsan och registrera i kvalitetsregistren Senior alert och Svenska palliativregistret. Båda registren använder ROAG, Revised Oral Assessment Guide, som bedömningsformulär. Det är vård- och omsorgspersonal samt hälso- och sjukvårdspersonal som ska bedöma munhälsan och registrera i kvalitetsregistren. Utföraren ska vid efterfrågan kunna erbjuda ett strukturerat utbildningsprogram för denna personal enligt i särskild ordning överenskommen ersättning samt utse kontaktpersoner i samtliga kommuner om behov av tandvård finns. Kunskapscentrum för äldretandvård Utföraren har startat ett Kunskapscentrum för äldretandvård. Syftet är att samla och sprida kunskap om äldres tänder och munhälsa. Befolkningen blir allt äldre och kunskap om äldres tandhälsa och vårdbehov behöver fördjupas. Genom forskning och utvecklingsprojekt ska Kunskapscentrum även fokusera på områden inom äldretandvård som behöver utvecklas. Utföraren ska utvärdera arbetet under 2016. Utföraren ska beakta möjligheten att samverka med äldrecentrum vid Hälsa och habilitering. Klinisk kompetens och tillgänglighet i äldretandvården Utföraren har skapat team inom allmäntandvården där den kliniska kompetensen inom äldretandvård har förstärkts. Kontinuerligt genomförs utbildningar för teamen och dessutom finns regelbundet telemedicinskt stöd för terapiplanering genom IT-verktyget Gerioweb. Tillgängligheten förbättras genom att särskilda team för mobil tandvård erbjuder vård för omvårdnadsberoende äldre i deras hem. Prioritering Utförarens prioriteringsarbete ska vara en ständigt pågående process där det hela tiden måste finnas beredskap att ompröva, finna nya vägar och former för arbetet. Prioriteringar ska ske systematiskt och vara medvetna välgrundade val så att resurserna används där de behövs mest och gör störst nytta. Nya behandlingsmetoder ska värderas odontologiskt och ekonomiskt i jämförelse med alternativa behandlingsmetoder. Ineffektiva eller verkningslösa metoder ska väljas bort. Satsningar på nya behandlingsmetoder eller ny apparatur ska i första hand finansieras inom befintlig ram. Vid resursbegränsningar ska följande prioriteringsordning tillämpas: 1. Akuta besvär 2. Barn- och ungdomstandvård - med särskilda behov - för övriga 3. Vuxentandvård - nödvändig tandvård för äldre och personer med funktionsnedsättning inom landstingets tandvårdsstöd - uppsökande verksamhet enligt särskild överenskommelse - som led i sjukdomsbehandling - för övriga Inom varje grupp bör individer med störst behov behandlas först. Utföraren har ansvar för att resurserna fördelas över länet i enlighet med ovanstående prioritering. Utgångspunkten ska vara att befolkningen ska ha likvärdig tillgänglighet till tandvård över hela länet. Inom varje odontologisk specialitet ska det finnas en dokumenterad prioriteringsordning. 4 Säker vård Säker vård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Utföraren har skyldighet att bedriva ett kontinuerligt patientsäkerhetsarbete samt att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sådant sätt att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen uppfylls. Patienterna ska känna sig trygga och säkra i sina kontakter med vården. Patientsäkerhetsarbetet ska vara förebyggande, ha patienten i fokus och präglas av långsiktigt förbättringsarbete. Arbetet ska också medverka till en god säkerhetskultur och utgå från en systemsyn, dvs. säkerheten ska byggas in i vårdens strukturer, rutiner och processer. Landstinget deltar i den nationella satsningen på ökad patientsäkerhet som Sveriges Kommuner och Landsting initierat. En ny patientsäkerhetslag från 2011 innehåller bestämmelser om att vårdgivare ska bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Lagen syftar också till ett utökat patientinflytande. Utföraren ska ha ett enhetligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet och årligen sammanställa en patientsäkerhetsberättelse. Landstinget har en policy och en handlingsplan för patientsäkerhetsarbetet inom landstinget. Syftet är att säkerställa att patienter inte ska drabbas eller riskera att drabbas av oförutsedda undvikbara skador till följd av sin vårdkontakt. Handlingsplanen ansluter sig väl till den nationella satsningen och ska vara styrande för hur patientsäkerhetsarbetet ska bedrivas. Utföraren ansvarar för att den antagna patientsäkerhetsplanen anpassas till förvaltningsnivå. Utföraren har en checklista för kvalitet som ska användas för egenkontroll och är utgångspunkt för utvecklingsarbete. Särskilda satsningar ska göras vid frekvent förekommande avvikelser med anknytning till patientsäkerhet. För att utveckla och göra vården säkrare finns ett verktyg Global Trigger Tool, GTT, som kan användas för strukturerad journalgranskning. GTT innebär en markörbaserad granskning. Utföraren ska slumpvis utföra journalgranskning av tandvårdsjournaler enligt GTT principerna. Vid behov ska Utföraren vidta åtgärder för att göra vården säkrare. Patientfokuserad vård En patientfokuserad vård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. - Ett system ska finnas för att systematiskt och regelbundet ta reda på patienters och närståendes behov och förväntningar på vården. Det ska även ingå att ta reda på hur patienten värderar tillgänglighet, information, bemötande, delaktighet samt hur rätten till integritet tillgodoses. Patienternas och anhörigas behov av information avseende utredning, vårdinsatser, kostnader, behandlingsalternativ och munhälsa ska tillgodoses. Administrativa rutiner för kommunikation med patienter och anhöriga och anpassning av rutiner till modern teknik ska fortlöpande ske. Informationen till allmänheten om öppettider och jourverksamhet ska vara lättillgänglig och lätt att förstå. Bemötandet av patienten ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Tandvård ska erbjudas i glesbygd med god tillgänglighet och generösa öppethållandetider. Patienten ska informeras om möjlighet att vända sig till patientombudsmannen. Rutiner ska finnas för att registrera inkomna ärenden från patienter och anhöriga. 5 Tillgängligheten till specialisttandvård ska fortsatt öka i södra länsdelen genom Utförarens satsning på ett kompetenscentrum i Enköping med samtliga specialiteter representerade. Utförarens samtliga kliniker ska vara lättillgängliga och anpassade till äldre och personer med funktionsnedsättningar samt vara utformade så att patienter och anhörigas integritet respekteras. Effektiv vård Med effektiv vård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Utföraren ska aktivt samverka för att patienterna omhändertas på Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå, BEON. Kompetensöverföring ska ske så att adekvat omhändertagande och behandling sker på rätt nivå. Genom att utföra vården på bästa kompetensnivå får individen den mest effektiva behandlingen och samtidigt frigörs resurser så att en större del av befolkningen får tillgång till vård. Vårdinsatsen ska vara relaterad till hälsobedömningen, vara effektiv och leda till bästa möjliga munhälsa. Utföraren ska använda beprövade metoder för hälsoinriktade insatser. Målsättningen är att vidmakthålla den pågående utvecklingen av det hälsoinriktade arbetet och i större utsträckning implementera kostnadseffektiva metoder. För ett effektivt arbete med livsstilssjukdomar ska hälsosamtal föras för att bejaka patienternas autonomi och eget ansvar. Utföraren ska bedriva samarbete och samverkan med andra aktörer i syfte att säkerställa kostnadseffektiva välfungerande flöden i vården. Utföraren ska fortsätta arbetet med att öka patienternas möjlighet till att använda webbtjänster. Jämlik vård Jämlik vård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Landstingets likabehandlingspolicy med tillhörande likabehandlingsplan omfattar de sju diskrimineringsgrunder som ingår i Diskrimineringslagen och ska vara vägledande för Utförarens arbete med mångfaldsfrågor. Målsättningarna i likabehandlingsplanen ska konkretiseras i den interna verksamhetsplaneringen. Vidare ska Utföraren öka kunskapen om vilka eventuella skillnader det finns i vård mellan kvinnor och män. Utföraren har en åtgärdsplan för 2014-2016 utifrån likabehandlingsplanen. Målet för den svenska barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och få möjlighet till utveckling och trygghet, delaktighet och inflytande. Det överensstämmer med grundprinciperna i FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som innebär att barnet sätts i fokus vid beslut och åtgärder och att dessa prövas utifrån ett barnrättsperspektiv. Utföraren ska uppmärksamma barn som far illa och ha riktlinjer och rutiner för åtgärder vid misstanke om detta. Utförarens personal ska ha kunskap om hur en anmälan till socialtjänsten genomförs. Asylsökande och tillståndslösa personer under 18 år har rätt till vård av samma omfattning som barn bosatta i landstingsområdet. Långvariga behandlingar bör dock inte påbörjas om man tror att de inte kommer att kunna slutföras. Utföraren riktar speciellt fokus på ensamkommande barn och ungdomar genom att aktivt uppsöka dem i deras boenden för att kunna erbjuda tandhälsovård och 6 vid behov tandvård. Vuxna asylsökande och tillståndslösa personer som är äldre än 18 år har rätt till vård som inte kan anstå. Tandvård för asylsökande- och tillståndslösa barn samt akut tandvård för asylsökande och tillståndslösa vuxna ersätts från landstinget och indirekt av Migrationsverket. Utföraren samarbetar med Migrationshälsan Cosmos i syfte att nå asylsökande för att kunna erbjuda munhälsovård och tandvård. Migrationshälsan Cosmos är en vårdcentral för asylsökande dit flertalet av de asylsökande kommer. Barn till föräldrar med invandrarbakgrund har större risk att drabbas av dålig tandhälsa och kommer dessutom inte till tandvården lika ofta som andra barn. Ett projekt pågår 2014-2016 i Gottsunda där Utföraren genom mångkulturell insikt och kommunikation ska stärka familjer med invandrarbakgrund till ett mer tandhälsofrämjande beteende. Detta görs genom att öka kunskapen och stöd för egenvård samt regelbundna besök hos tandvården. Projektet kommer även att rikta sig till äldre med invandrarbakgrund med samma målsättning. Vård i rimlig tid Vård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. - Öppettiderna vid de olika klinikerna ska vara flexibla och anpassas efter de behov och önskemål som merparten av patienterna har. Samtliga kliniker ska omgående erbjuda akuttandvård under ordinarie öppethållandetider. Akuttandvård ska erbjudas under helger vid en mottagning i Uppsala. Både den akuta och planerade vården ska utmärkas av en god tillgänglighet och korta väntetider. Remiss till specialisttandvård ska bekräftas till remittenten och patienten inom 12 arbetsdagar med information om hur snart patienten kan tas omhand. Remissrutinerna ska vara tillförlitliga så att patientens vårdbehov styr val av vårdnivå. Vårdgarantin inom tandvården innebär att om en tandvårdsinsats behövs för att en medicinsk behandling ska kunna genomföras, så ska den utföras utan att den nödvändiga medicinska behandlingen blir fördröjd. Utföraren ska ha en kontinuerlig god uppföljning och kontroll över antalet väntande patienter. Specialisttandvården verkar aktivt för att öka tillgängligheten och kvaliten på specialiserad tandvård för länsinvånarna. Tillgängligheten för vuxna ökade väsentligt under 2012 och 2013. Under 2014 har köerna ökat beroende på fler remisser och svårigheter att rekrytera vissa specialister. Under 2015 ska Utföraren fortsätta att göra insatser för att återigen förbättra tillgängligheten till nivåer lika med eller över 2013 års resultat. För att tillmötesgå patienternas behov till fullo är målet en vård utan köer. Hälsoinriktad tandvård Hälsoinrikat arbete innebär att de insatser som erbjuds invånarna ska främja munhälsan och resultera i förbättrad eller bibehållen hälsa, funktionsförmåga och en förbättrad livssituation. Detta förutsätter att kunskapen om förekomst, tidiga tecken och förebyggande insatser fortlöpande utvecklas. Hälsoinformation Utföraren ska bedriva hälsoinformation till barn och föräldrar i samarbete med barnavårdscentralen, på förskolor samt i skolklasser. I delar av länet där munhälsan är sämre ska Utföraren genomföra särskilda satsningar med populationsinriktat förebyggande arbete. Under 2012-2014 har en särskild satsning gjorts i Enköpings kommun. Under 2015 ska utvärdering av projektets genomförande göras och dess påverkan på kariesförekomsten. 7 Utföraren arbetar med en kombination av individuell riskbedömning och populationsstrategier för att förbättra munhälsan. Under läsåret 2014-2015 ska minst 95 procent av alla skolor och aktuella klasser nås av populationsinriktad profylax. Utföraren ska besöka klasserna en gång per stadium i grundskolan. Utföraren ska i samverkan med andra aktörer satsa på ett tidigt och adekvat bemötande av personer som kommer från andra länder och lägga en god grund för att dessa personers tandhälsa ska utvecklas positivt. Samarbete mellan barnavårdscentraler och Utföraren Ett nytt arbetssätt har införts på majoriteten av barnavårdscentraler i länet. Tidigare har Utförarens tandhygienister haft munhälsoinformation på barnavårdscentralerna för barn och föräldrar. Antalet föräldrar som kommit har varit begränsat. I ett försök har istället barnavårdscentralens sjuksköterskor involverats i munhälsoinformationen i samband med hembesöket då barnet är tio månader. Projektet har utvärderats och resultatet är mycket positivt eftersom samtliga föräldrar nåddes av munhälsoinformation. Under 2015 är målet att det nya arbetssättet införs vid fler barnavårdscentraler i samarbete med Utföraren. Tandhälsa hos barn och ungdomar Utföraren ska årligen rapportera tandhälsan hos barn och ungdomar. Målet för 2015 är att andelen kariesfria1 barn och ungdomar ska bibehållas eller öka och att andelen barn och ungdomar med nya kariesangrepp2 ska minska. Kariesfria Andel (%) 6-åringar med kariesfria mjölktänder. Andel (%) 19-åringar med kariesfria permanenta tänder. Andel (%) 19-åringar utan fyllningar approximalt3. Ny karies Andel (%) 6-åringar utan ny karies i mjölktänderna. Andel (%) 19-åringar utan ny karies i permanenta tänderna. Andel (%) 19-åringar utan ny karies approximalt. Epi 2011 85 Epi 2013 85 31 34 71 72 Epi 2011 88 81 92 Epi 2013 89 81 91 Alla barn och ungdomar riskgrupperas främst beroende på vilken risk de bedöms ha för att få karies. Riskgrupp 1 är de som är friska i munnen, riskgrupp 2 är de som har en låg risk och riskgrupp 3 är de som har en hög risk att få karies. Fördelningen mellan de olika grupperna är 77 procent, 16 procent och 7 procent. Det är fler pojkar än flickor som bedöms ha en hög risk, 8,7 procent jämfört med 6,1 procent. Målet är att andel barn och ungdomar i riskgrupp 3 ska minska. Täckningsgrad Antal 2-åringar som har fått ett hälsosamtal registrerat 2015 ska öka i jämförelse med 2014. Utförarens täckningsgrad för antalet barn och ungdomar 3-19 år som har en undersökningsåtgärd registrerad inom 24 månader i förhållande till det antal barn och ungdomar som Utföraren ansvarar för ska bibehållas eller öka i jämförelse med 2013-2014. 1 Tandhälsomått som anger individens totala karieserfarenhet dvs. antalet karierade och fyllda tänder är beräkningsgrunden. 2 Tandhälsomått som anger nya kariesangrepp sedan föregående undersökningstillfälle. 3 Tandyta som är vänd mot tanden framför eller bakom. 8 Landstingets tandvårdsstöd Tandvårdsstödet riktar sig till personer med omfattande och varaktigt behov av personlig vård- och omsorg och till vissa sjuka. Stödet består av uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård, tandvård till personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning och tandvård som led i sjukdomsbehandling. I den uppsökande verksamheten ingår munhälsobedömning med rådgivning samt utbildning av kommunal vård- och omsorgspersonal. Verksamheten är upphandlad och regleras i särskilda överenskommelser avseende kommunerna Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar Utföraren ska - omgående behandla personer med intyg om nödvändig tandvård som önskar och har behov av tandvård - omgående behandla personer som har rätt till tandvård till följd av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning - omgående behandla personer som har rätt till tandvård som led i sjukdomsbehandling och som remitteras till Utföraren - erbjuda revisionstandvård i samma omfattning som till övriga patienter - erbjuda extremt tandvårdsrädda personer fobibehandling i grupp eller enskilt - känna till och använda det informationsmaterial om tandvårdsstödet som finns på landstingets webbsida Uppföljning Utföraren ska i samband med tertial- och årsredovisning lämna en rapport om måluppfyllelse till Beställaren avseende bilaga 2. Utföraren ska i samband med uppgifterna för tertial- och årsredovisning informera Beställaren om eventuella avvikelser och dess orsaker från åtaganden enligt Överenskommelsen. Denna information ska lämnas oavsett ekonomiskt utfall. Ekonomi För åtagande 2015 enligt denna Överenskommelse erhåller Utföraren ersättning enligt bilaga 1. Transparensredovisning av ersättningen ska göras enligt särskilda budgetanvisningar som skickas separat. Ersättningen för allmäntandvård för barn och ungdomar från 3 år till och med det år de fyller 19 år beslutas årligen av Beställaren. Ersättningen utbetalas med en tolftedel för var och en av årets månader. Besöksersättningen för allmäntandvård för 2-åringar beslutas årligen av Beställaren och utbetalas med hela beloppet. Ersättning för ortodonti för barn och ungdomar beslutas årligen av Beställaren. Halva ersättningen betalas då behandlingen påbörjats och resterande ersättning då behandlingen är avslutad. Ersättning för nödvändig tandvård, tandvård som led i sjukdomsbehandling och tandvård för personer med sjukdom och funktionsnedsättning faktureras Beställaren månadsvis enligt överenskommen prislista. Ersättning för uppsökande verksamhet för äldre, vissa sjuka och personer med funktionsnedsättning regleras enligt särskilt träffad överenskommelse. 9 Tolkkostnader för barn och vuxna som är folkbokförda i Uppsala län ska finansieras av Beställaren. Samverkan och samarbete Parterna eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete. Parterna ska informera varandra om förändringar av betydelse för den i Överenskommelsen angivna verksamheten. Följande kontaktpersoner är utsedda: För Utföraren: Gunilla Swanholm och Pia Gabre För Beställaren: Agneta Roos och Erica Hult Revision Utföraren godkänner att Beställaren på egen bekostnad genomför odontologisk, klinisk och organisatorisk revision för den verksamhet som Överenskommelsen avser. Utföraren ska vid sådan revision vara Beställaren behjälplig med att ta fram de uppgifter som skäligen kan begäras och utan kostnader för Beställaren biträda granskaren i arbetet. Omförhandling Om förutsättningarna för Överenskommelsen väsentligt ändras äger endera parten rätt att skriftligen påkalla omförhandling. Förhandling ska då ske snarast, dock senast efter tre veckor. Eventuella förändringar av Överenskommelsen ska för att bli gällande överenskommas skriftligen. Giltighetstid Överenskommelsen gäller under tiden 2015-01-01 – 2017-12-31. Överenskommelsen ska revideras årligen. Tvist Tvist om tolkning av Överenskommelsen eller fullgörandet av åtagandet enligt densamma ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte når någon uppgörelse ska frågan hänskjutas till Landstingsstyrelsen. Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar av vilka parterna har tagit var sitt. För Hälso- och sjukvårdsstyrelsen För Folktandvården 2015 - …….. - …….. 2015 - …….. - …….. …………………………………. Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör …………………………………. Gunilla Swanholm Folktandvårdsdirektör Bilagor: 1. Landstingets finansiering 2015 2. Uppföljning 10 Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2015 Folktandvården Specifikation LANDSTINGETS BESLUTADE ANSLAG 2014 (Tkr) 50 038 Omfördelning mot hälso- och sjukvårdstyrelsen Omfördelning mellan förvaltningarna Mot Akademiska sjukhuset Reglering mellan Käkkirurgen och Folktandvården Summa före uppräkning Uppräkning Summa efter uppräkning 60 50 098 0 50 098 Resursförändring SUMMA FINANSIERING 2015 50 098 11 Bilaga 2 Uppföljning Folktandvården 2015 Överenskomna mål Rapportering till Beställaren Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Nationella indikatorer för tandvård ska Redovisa följsamheten. följas. Vid läkemedelsförskrivning ska Rek-listan Redovisa följsamheten. 2015-2016 beaktas. FoU-arbete inom landstinget ska utvecklas. Redovisa FoU-bokslut. Leverera data till kvalitetsregister för Redovisa resultat. karies och parodontit, SKaPa. Ett kunskapscentrum för äldretandvård har Redovisa hur arbetet fortlöper. skapats. Säker vård Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska bedrivas. Patientfokuserad vård Det ska finnas ett system för att systematiskt och regelbundet ta reda på patientupplevd kvalitet. Arbetet med strukturerad journalgranskning enligt GTT pågår. Effektiv vård Patienterna ska omhändertas på bästa effektiva omhändertagandenivå, BEON. Vårdinsatsen ska vara relaterad till hälsobedömningen. Fortsatt arbetet med att öka patienternas möjlighet till att använda webbtjänster. Redovisa patientsäkerhetsberättelse. Redovisa analyserade resultat och vidtagna eller planerade åtgärder Redovisa hur arbetet fortlöper. Redovisa hur arbetet bedrivs för att uppnå målet. Redovisa hur det säkerställs att vårdinsatsen är relaterad till hälsobedömningen. Redovisa resultatet. Jämlik vård Målsättningarna i landstingets likabehandlingsplan ska konkretiseras. Landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter ska följas. Asylsökande och tillståndslösa barn och ungdomar ska erbjudas tandvård. Redovisa interna målsättningar och genomförda aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen. Redovisa vidtagna åtgärder för att landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter följs. Redovisa antalet barn och ungdomar som nås av tandvård samt insatser för att nå denna grupp. Ett projekt pågår för att stärka familjer med Redovisa hur arbetet fortlöper. invandrarbakgrund till ett mer hälsofrämjande beteende. 12 Vård i rimlig tid Tillgängligheten ska anpassas efter de behov och önskemål som merparten av patienterna har. Väntetiden till allmäntandvård ska vara högst tre månader. Väntetiden till specialisttandvård ska vara högst tre månader. Hälsoinriktad tandvård Minst 95 procent av barn och ungdomar ska nås av populationsinriktad profylax. Samarbete mellan barnavårdscentraler och Utföraren är infört på majoriteten av barnavårdscentraler. Antal uppsökta personer i ordinärt boende i förhållande till antal personer i ordinärt boende som tackat ja till uppsök ska öka i jämförelse med 2013. Andelen kariesfria barn och ungdomar ska bibehållas eller öka Andelen barn och ungdomar med nya kariesangrepp ska minska. Andel barn och ungdomar i riskgrupp 3 ska minska Antal barn och ungdomar som har en undersökningsåtgärd registrerad inom 24 månader i förhållande till det antal barn och ungdomar som Utföraren ansvarar för ska bibehållas eller öka i jämförelse med 2013-2014. Antal 2-åringar som har ett hälsosamtal registrerat 2015 ska öka i jämförelse med 2014. Redovisa hur klinikerna arbetar med att förbättra tillgängligheten. Redovisa måluppfyllelse och vid avvikelse redovisa vidtagna åtgärder. Redovisa måluppfyllelse och vid avvikelse redovisa vidtagna åtgärder. Redovisa måluppfyllelse läsårsvis. Redovisa resultatet. Redovisa resultat avseende kommunerna Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar. Redovisa resultat. Redovisa resultat. Redovisa resultat. Redovisa resultat. Redovisa resultat. 13 2015-02-12 Dnr HSS 2014-0082 VÅRDÖVERENSKOMMELSE mellan Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och Hälsa och habilitering 2015-2017 VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 1 2 2015-02-12 Dnr HSS 2014-0082 Innehållsförteckning 1. UTGÅNGSPUNKTER 3 2. INRIKTNING OCH ÅTAGANDEN 4 2.1 Inledning 4 2.2 Övergripande mål 4 2.3 Ekonomi 4 2.4 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning 5 2.5 Uppdrag Huvuduppdrag 1. Specialiserad habilitering Huvuduppdrag 2. Primärvårdsverksamhet Huvuduppdrag 3. Samordningsansvar för tre centrumbildningar Huvuduppdrag 4. Stöd till den samlade primärvården Särskilda uppdrag 2015-2017 Utföraren ska aktivt medverka i följande uppdrag/utredningar/projekt 5 5 6 7 7 9 3. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 10 3.1 Mål och uppföljning: Kvalitet genom god vård 3.1.1 Kvalitet inom hälso- och sjukvården Mål: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder 3.1.2 Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet 3.1.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Samordnade vårdprocesser Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Mål: Inflytande och delaktighet 3.1.4 Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Effektiva vårdprocesser 3.1.5 Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet 3.1.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser Mål: Stöd för minskad tobaksanvändning Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Mål: Stöd för fysisk aktivitet 3.1.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet Mål: Uppfyllelse av vårdgarantin 10 10 10 11 11 11 11 11 11 12 12 12 12 12 13 13 13 13 14 14 14 14 3.2 Närvård Mål: Utveckling av Närvård 15 15 Bilaga 1 Tabell 1. Total finansiering 2015 - Hälsa och habilitering · Bilaga 2 Tabell 2. Ersättning för uppdrag/utredningar/projekt 2015 Bilaga 3 Tabell 3. Målrelaterad ersättning 2015 VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 2015-02-12 Dnr HSS 3 2014-0082 1. Utgångspunkter Parter Mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen (nedan kallad beställaren) och Hälsa och habilitering) (nedan kallad utföraren) har följande vårdöverenskommelse slutits om hälso- och sjukvård för invånare i Uppsala län. Avtalsperiod Vårdöverenskommelsen gäller perioden 2015-01-01—2017-12-31 med årlig revidering. Syfte och omfattning Syftet med vårdöverenskommelsen är att reglera förhållandet mellan beställaren och utföraren avseende beställarens ansvar och utförarens åtagande. Vårdöverenskommelsen omfattar de verksamheter som hälso- och sjukvårdsstyrelsen finansierar inom ramen för den ekonomiska ersättning som beslutas för respektive år. Om uppdraget ändras under avtalstiden ska en dialog ske mellan parterna och endast i undantagsfall ska förändringar av uppdraget regleras i separata överenskommelser eller särskilda beslut. Verksamheter som regleras av förfrågningsunderlag/regelbok omfattas inte av detta avtal. Samarbete och dialog Parterna eftersträvar ett nära och förtroendefullt samarbete. Parterna ska informera varandra om förändringar av betydelse för den i avtalet angivna verksamheten. För att befolkningsperspektivet ska kunna tillgodoses ska information och dialog ske mellan beställare och utförare inför större och varaktiga förändringar inom verksamheterna. Utföraren ansvarar för att informera om innehållet i vårdöverenskommelsen till verksamheten. Omförhandling och tvist Om förutsättningarna för denna vårdöverenskommelse varaktigt eller väsentligt förändras äger endera parten rätt att skriftligen påkalla omförhandling. Förhandling ska då ske snarast, dock senast efter tre veckor. För att förändringen ska komma till stånd måste dessa överenskommas skriftligen mellan parterna. Tvist om tolkning av vårdöverenskommelsen eller fullgörandet av åtagandet ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte når någon uppgörelse ska frågan hänskjutas till landstingsstyrelsen. Revision Utföraren godkänner att beställaren på egen bekostnad företar medicinsk och ekonomisk revision för den verksamhet som avtalet avser. Utföraren ska vid sådan revision vara beställaren behjälplig med att ta fram de uppgifter som skäligen kan begäras och utan kostnader för beställaren biträda granskaren i arbetet. Kontaktpersoner För utföraren: Lena Dahlman, Eva Widenfalk, Lena Sagström, Jerry Fahlgren, Ingrid Meissner och Peter Björebo. För beställaren: Carina Bäckström, Ylva Tottmar (sammankallande), Bodil Aksén och Diana Brisenborn Vårdöverenskommelsen är upprättat i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015- - För Hälsa och habilitering 2015- - Annika Brehmer Hälso- och sjukvårdsdirektör Lena Dahlman Förvaltningsdirektör VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 2015-02-12 Dnr HSS 4 2014-0082 2. Inriktning och åtaganden 2.1 Inledning Vårdöverenskommelsen är indelad utifrån perspektiven om kvalitet genom god vård i landstingsplan och budget. Perspektiven avseende god vård består av kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, säker hälso- och sjukvård, patientfokuserad hälso- och sjukvård, effektiv hälso- och sjukvård, jämlik hälsooch sjukvård, hälsoinriktad hälso- och sjukvård och hälso- och sjukvård i rimlig tid. Perspektiven utgör prioriterade områden där det finns ett uttalat behov av utveckling och förbättring, som parterna särskilt vill uppmärksamma och i samverkan förbättra under perioden. Under respektive rubrik följer därefter mål och uppföljningskrav/återrapportering. 2.2 Övergripande mål Det övergripande målet för utföraren är att tillgodose behovet av en god hälso- och sjukvård på lika villkor för befolkningen i Uppsala län, dvs. tillhandahålla en vård med god kvalitet i rimlig tid på ett säkert och kostnadseffektivt sätt (se bl.a. hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), § 1, samt SOSFS 2011:9, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt Socialstyrelsens nationella riktlinjer). Hälsa och habilitering ska bidra till en god hälsa, funktionsförmåga, en förbättrad livssituation och/eller livskvalitet i brukarens vardag. Verksamheten ska kännetecknas av kontinuitet, god tillgänglighet, goda kontakter och samverkan med såväl den enskilde brukaren och dennes nätverk som övriga samarbetspartners. 2.3 Ekonomi För åtagande 2015 enligt denna vårdöverenskommelse erhåller utföraren ersättning enligt bilaga 1. I de fall verksamhet flyttas till annan vårdgivare ska erforderliga medel också överföras. Utföraren erhåller målrelaterad ersättning med 3 600 tkr för 2015. Den målrelaterade ersättningen utbetalas i förskott och ska betalas tillbaka om överenskomna mål inte uppnås (slutlig uppföljning sker i mars 2016). Den fasta ersättningen utbetalas till utföraren utan anmodan med en tolftedel varje månad under 2015. Utföraren åtar sig att följa riksavtalet för utomlänsvård och förekommande gränsavtal. 1 Under förutsättning att statsbidrag avseende den förstärkta vårdgarantin för barn och ungdomar med psykisk ohälsa utgår till landstinget erhåller utföraren medel för detta ändamål. Kostnaden för reservdelar och utbyte av processorer till hörselimplantat skall, i linje med Landstingets styrkort, belasta verksamheten Öron, näsa och hals vid Akademiska sjukhuset. Utföraren erhåller 28 mkr i ram för Närvårdsavdelningen i Uppsala för 24 vårdplatser. Utföraren har rätt att fakturera Beställaren för lönekostnad projekt samordning ungdomsmottagningar, enligt Bilaga 2. 1 Brukare boende i länet ska prioriteras och den/de med störst behov ska ges företräde. För brukare som söker valfrihetsvård gäller brukarens hemlandstings remissregler VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 2015-02-12 Dnr HSS 5 2014-0082 2.4 Ekonomi- och verksamhetsuppföljning • Utföraren ska i årsredovisningen följa upp de mål som anges under respektive rubrik i vårdöverenskommelsen och som följer styrkortets perspektiv. • För respektive mål finns ett antal indikatorer eller annan uppföljning som utföraren ska redovisa i årsredovisningen (se under respektive mål). • I delårsrapporten ska utföraren lämna en prognos kring måluppfyllelsen enligt nedan: o Prognosen är att målet uppnås 2015 o Prognosen är att målet delvis uppnås 2015 o Prognosen är att målet inte uppnås 2015 • I delårsrapporten och årsbokslutet ska utföraren göra en bedömning av summan på en eventuell återbetalning av den målrelaterade ersättningen. Om bedömningen är att medel behöver betalas tillbaka till hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska detta anges i den ekonomiska årsprognosen. • I årsredovisningen ska utföraren lämna en fullständig rapportering kring måluppfyllelsen vad gäller den målrelaterade ersättningen. Rapporteringen ska fungera som underlag för bedömningen av måluppfyllelsen. • Övriga mål, som inte ingår i den s.k. målrelaterade ersättningen, ska utföraren återrapportera i årsredovisningen om inget annat anges under respektive mål. • Utföraren ska i samarbete och dialog med beställaren successivt utveckla verksamhetsuppföljningen. 2.5 Uppdrag Utföraren har fyra huvuduppdrag: Huvuduppdrag 1. Specialiserad habilitering Utföraren har i uppdrag att vara en länsövergripande specialistfunktion och ansvara för att tillgodose behovet av habilitering/rehabilitering, hjälpmedel, tolkservice samt råd och stöd enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder i Uppsala län. Ansvaret för myndighetsutövning gällande råd och stöd enligt LSS åvilar förvaltningsdirektören. Utföraren ansvarar även för forskning och utveckling inom funktionshinderområdet. Huvuduppdrag 1 innefattar uppdrag för nedanstående verksamheter: Habilitering för barn och vuxna Hjälpmedelscentral Syncentral Hörcentral – fördjupad hörselrehabilitering Tolkcentral för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade Länsövergripande kommunikations- och kognitionscenter Taltjänst Samtalsmottagning för anhöriga Mobilt team för barn och vuxna för insatser i brukarens närmiljö VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 2015-02-12 Dnr HSS 6 2014-0082 LSS-enheten för myndighetsutövning Infotek (Gemensamt med Centrum för funktionshinder) Medicinsk tillsyn upp till sjuksköterskenivå för LSS-boende för barn och ungdomar under 17 år. Huvuduppdrag 2. Primärvårdsverksamhet Utföraren har att ansvara för vissa anslagsfinansierade primärvårdsverksamheter: Närvårdsenheten i Östhammar Läkarinsatser (inklusive läkarsekreterare och medicinsk service) vid närvårdsenheten i Östhammar enligt särskild överenskommelse med Beställaren. Omfattar bemanning av läkare mellan kl 8-17 vardagar. Övrig tid sker läkarförsörjning via akutmottagning, jour och beredskap. Äldrevårdsenheten Hemvårdsenhet för äldre > 65 år i Uppsala kommun med behov av läkarvård dagtid i ordinärt boende. Utveckla teamarbetet mellan landstingets läkare och övrig personal i den kommunala hemsjukvården. Dietisten vid äldrevårdsenheten ska, förutom äldrevårdsenhetens patienter, även bidra i arbetet med personer boende i särskilt boende som har sondmat och behov av livsmedel för särskilda näringsändamål (Sär-När) i samarbete med Akademiska sjukhuset. Hälsoäventyret I Uppsala län finns fyra Hälsoäventyr, ett i Uppsala och tre lokala i Håbo, Tierp och Östhammar. Uppdraget är att främja en god hälsoutveckling och en jämlik hälsa för länets barn och ungdomar. De tre lokala hälsoäventyren drivs i samverkan mellan landsting och kommun. I uppdraget ingår att möta barn och komplettera skolundervisningen med hälsoundervisning utifrån olika program, bland annat om kroppen, sömn och stress, tobak och alkohol, Förutom detta gör Hälsoäventyret utbildningsinsatser till föräldrar och samverkar med skolsköterskor och ungdomsmottagningar. utgör vårdcentral för asylsökande och erbjuder hälso- och sjukvård för asylsökande boende i Uppsala kommun, hälsosamtal för asylsökande i Uppsala län samt hälsosamtal för nyanlända med uppehållstillstånd. Cosmos och Enheten för Transkulturell Psykiatri (ETP) ska tillsammans påbörja bildandet av Centrum för Hälsa och Integration under 2015-2016. Migrationshälsan Cosmos Habiliteringsspecialistmottagning Målgrupp är de patienter med så omfattande behov av särskild behandling/omhändertagande att detta inte kan tillgodoses av ordinarie vårdcentral. Verksamheten omfattar ca 400 patienter och håller öppet mellan kl 8-17 vardagar. i Uppsala och Enköping. Verksamheten i Uppsala håller öppet en dag per vecka. I Enköping håller verksamheten öppet en halv dag per vecka. Husläkarmottagningen för hemlösa är samfinansierad med Uppsala Kommun och består av ett hembesöksteam med läkare och sjuksköterska. Teamet gör hembesök under dagtid hos sjuka äldre med eget boende i Uppsala kommun vilka har behov av akuta läkarinsatser. Distriktssköterskor i hemsjukvården kan efter bedömning tillkalla Mobila äldreakuten om alternativet annars är att skicka patienten till akuten. Även vårdcentraler, sjuksköterskor i ambulansverksamhet och på 1177 Vårdguiden kan kontakta teamet vid behov. En sjuksköterska är placerad på Akademiska sjukhusets akutmottagning för att identifiera äldre som inte behöver bli inlagda på sjukhus av medicinska skäl, och hjälper till att vid behov ordna med snabba insatser från kommunen för att göra det möjligt att återvända hem. Mobila äldreakuten VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 2015-02-12 Dnr HSS 7 2014-0082 Närvårdsavdelning i Uppsala Hälsa och habilitering ska bedriva en närvårdsavdelning enligt Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut i oktober 20132. Avdelningen avser omhändertagande av främst de mest sjuka äldre, som inte har behov av slutenvårdens specialistresurser men under begränsad tid behöver sjukvårdande insatser. Avdelningen ska ha 24 vårdplatser och bemannas av sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnast arbetsterapeut, medicinsk sekreterare och läkare. Arbetet vid avdelningen ska ske i nära samverkan med andra förvaltningar, främst Akademiska sjukhuset och geriatriken. Verksamheten ska utvärderas under 2015 och en rapport ska redovisas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i november 2015. Tobaksförebyggande arbete Utföraren har samordningsansvar för det landstingsövergripande tobakspreventiva arbetet. Huvuduppdrag 3. Samordningsansvar för tre centrumbildningar Utföraren har samordningsansvar för två centrumbildningar: Centrum för funktionshinder och Centrum för hälsa och integration. Under 2015 ska samordningsansvaret för Äldrecentrum fortsätta utredas. Centrum för funktionshinder utgörs av kvinno- och barndivisionen, neurodivisionen och psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset och primärvården (landstingets representanter). Uppsala universitet, Regionförbundet i Uppsala län och Uppsala kommun är adjungerade i detta samarbetsforum. Det åligger förvaltningsdirektören att vara koncernens samordnare för Centrum för funktionshinder. De övriga två centrumbildningarna kommer fortsätta utvecklas framöver. Huvuduppdrag 4. Stöd till den samlade primärvården Enligt beslut i landstingsfullmäktige i april 2013 ska förvaltningen vara ett branschstöd för den samlade primärvården i länet, bland annat genom att samordna utbildning för husläkare. Landstingsstyrelsen beslutade 2014-03-31 § 49, att detta uppdrag ska tydliggöras i en fortsatt process under 2014. Hälsa och habilitering lämnar ett förslag på uppdragets formulering till HSA i december 2014. I vårdavtalsarbetet 2016-2018 kommer uppdraget konkretiseras ytterligare. Utföraren utgör under 2015 verksamhetsstöd för den samlade primärvården i följande frågor: Samordning av FoU-frågor inom primärvården, inklusive fördelning av FoU-medel. Utföraren ska främja verksamhetsnära forskning inom primärvården, stödja forskningsprojekt i primärvården genom att vara individuell samtalspartner/coach/handledare för forskningsintresserade, hålla seminarier och fördela forskningsanslag i primärvården. HoH deltar med chefsläkare i specialitetsrådet för allmänmedicin för att kunna ta med till den samlade primärvården det forsknings- och utvecklingsarbete som görs inom 7-länsregionen i samverkan. Samordning och utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård i primärvården samt inom den egna förvaltningen Funktionen ska vara ett stöd till alla primärvårdsutförare i deras arbete med att utveckla en hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Hälsa och habilitering ansvarar för samordning av den egna förvaltningens samt alla primärvårdsaktörers arbete vad avser till exempel tobaksavvänjning, motiverande samtal och implementering av riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder samt samordningsansvar för den landstingsövergripande friskvårdslotsningen och FaR. Förvaltningen ska även medverka i och arbeta utifrån intentionerna i nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket) under förutsättning att landstinget blir medlem i nätverket, samt delta i styrgruppen för hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Hälsa och habilitering ansvarar dessutom för utveckling av hälsoinriktad hälso- och sjukvård inom habiliteringsverksamheten. Beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2013-10-21 § 169 VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 2 2015-02-12 Dnr HSS 8 2014-0082 Samordning av inkontinensverksamhet innefattande administration och kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel Utföraren ska delta i upphandlingar inom området, delta i framtagande av riktlinjer, vårdprogram, utbildning av och information till förskrivare i landstinget och kommuner i Uppsala län. Samordning av familjecentraler Familjecentral är en mötesplats för familjer, där man kan knyta kontakter, få information, kunskap, råd och stöd. Familjecentral kan vara ett tilläggsåtagande för vårdcentraler. Verksamheten regleras i Förfrågningsunderlag/regelbok för Mödravårdcentral. Samordning av länets samtliga familjecentraler sker inom ramen för samverkansavtalet med kommunen (och i vissa fall med Svenska kyrkan). Samordning av ungdomsmottagningar I samarbete med Mödrahälsovårdsenheten, Smittskyddsenheten och Ungdomshälsan ska utföraren utveckla en samordning av länets samtliga ungdomsmottagningar. Ungdomsmottagningarna riktar sig till alla ungdomar upp till 20 år, som har frågor kring sexualitet, preventivmedel, aborter, venereologiska sjukdomar eller samtal och rådgivning för ungdomar med psykisk ohälsa.3 Folkhälsoenheten vid Hälsa och Habilitering initierar under 2015 ett projekt som syftar till att kartlägga ungdomsmottagningarnas behov av samordning, för att utifrån kartläggningen utveckla, genomföra samt utvärdera insatser. Projektet drivs under 18 månader och erhåller medel för en projektledare 0,5 tjänst under denna tid. Samordning av rapportering av väntetider i vården (SKL:s väntetidsdatabas) Utföraren ansvarar för insamling av data och resultatsammanställning av väntetider i vården för all primärvård samt inrapportering av dessa till SKL:s väntetidsdatabas. Samordnande demenssjuksköterska (0.75 tjänst) Sjuksköterskans uppdrag är att sprida arbetssättet som demenssjuksköterskan på Tierps vårdcentral utvecklat till länets vårdcentraler. Ansvarig publicerare för Kvalitetshandboken; Vård i Samverkan (VIS) Utföraren ansvarar för att publicera i Kvalitetshandboken ViS de gemensamma dokument som rör både landstinget och länets kommuner som sammanställs av lokala publicerare i kommunerna. Tjänsten omfattar ca 5 procent. Omfattningen kommer att följas upp efter ett år. Samordning av läkarinsatser i särskilda boenden innebär att säkerställa bemanning av läkarinsatser vid särskilda boenden samt att följa upp, utveckla och säkerställa samarbetet mellan professioner vid särskilda boenden. Vårdval Uppsala län, Förfrågningsunderlag/Regelbok för Mödravårdcentral, gällande från den 1 januari 2014. VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 3 2015-02-12 Dnr HSS 9 2014-0082 Särskilda uppdrag 2015-2017 Utföraren ska aktivt medverka i följande uppdrag/utredningar/projekt4 • Utföraren ska under 2015 ha utarbetat förvaltningsspecifika riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning som har beaktat Policy samt Allmänna riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning i Landstinget i Uppsala län. • Delta i kvalitetsregister för primär och fördjupad hörselrehabilitering ”Hörselbron” och vara landstingets kontakt gentemot Hörselbron AB • Vara sakkunnig i och följa upp gemensamma upphandlingar av hörhjälpmedel inklusive uppgiften att upprätta sortimentsförteckning (se förfrågningsunderlag/ regelbok för Primär hörselrehabilitering). • Ansvara för fortbildning av hörselinstruktörerna i kommunerna i Uppsala län. • Ansvara för att hörselinstruktörerna i kommunerna i Uppsala län erhåller servicematerial till hörhjälpmedel som tillhör landstinget. • Anordna förskrivarutbildningar för förskrivare hos privata vårdgivare i länet, som innehar avtal med Landstinget i Uppsala län, och som förskriver hörhjälpmedel som tillhör landstinget. • Närvårdsteam neuropsykiatriprojektet tillhör organisatoriskt Hälsa och habilitering under projekttiden. Samordnade insatser för vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och pågår under perioden september 2013 december 2015. Se bilaga 2. • Ansvara för informationsinsatser som rör Friare val av hjälpmedel, såväl inom landstinget som till brukare, samt hantera interna frågor om tillämpningen av riktlinjer och rutiner för egenvårdsbeslut inom Friare val. • Vara associerad till forskargruppen Funktionshinder och habilitering vid Uppsala universitet • Sekreterarskap i Länshandikapprådet • Delta i och bidra till det samarbete mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala universitet som syftar till att ta fram ett förslag på införande av Akademiska vårdcentraler (AVC) i länet. AVC är planerat att bli en verksamhet där universitet och landsting gemensamt arbetar med utveckling av forskning och verksamhetsförlagd utbildning i primärvård. Resultat från AVC ska spridas till all primärvård. Landstingets plan är att AVC ska vara infört 2016. • Delta i och bidra till en gemensam utredning som ska initieras av beställaren under 2015. Utredningen syftar till att - utreda organisationen för medicinskt omhändertagande av personer med funktionsnedsättningar som också har habiliteringsinsatser. - se över rutiner för läkemedelsgenomgångar för särskilda boenden för personer med funktionsned- 4 Vid uppdrag/utredningar/projekt av mer omfattande karaktär ska överläggningar ske i särskild ordning om och i så fall i vilken omfattning ekonomiska resurser för projektets genomförande som behöver tilldelas utföraren. VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 2015-02-12 Dnr HSS 10 2014-0082 sättning - utvärdera samt föreslå åtgärder för regler för listning hos Cosmos och Habiliteringsspecialistmottagningen. • Under 2015 ska Hälsa och habilitering förbereda för att ta emot verksamheten Beredskapsjouren och i samarbete med Primärvården ansvara för att övergången av verksamheten kan vara färdig i januari 2016. Under tertial 1 2015 ska Hälsa och habilitering ta fram en beräkning av de eventuellt ökade kostnader som följer av verksamhetsövergången. Primärvården och Hälsa och habilitering ska gemensamt ta fram rutiner och uppdragsbeskrivning för verksamheten inför vårdavtalsförhandlingarna 2016-2018. • Hälsa och habilitering ska vara delaktiga i processen med att se över förvaltningstillhörighet för Ungdomshälsan. Verksamheten kan komma att överföras till Hälsa och habilitering från Akademiska sjukhuset, enligt beslut från LS 2014-03-31. Ungdomshälsan har idag ett visst ansvar för verksamhetsutveckling, fortbildning och samordning gentemot övriga ungdomsmottagningar i länet. • Utföraren ska våren 2015 göra en behovsanalys avseende antal närvårdsplatser i Tierp samt presentera olika kostnadsförslag beroende på med vilken takt, omfattning och organisation som sådana vårdplatser etableras 2016. Arbetet har sin utgångspunkt i utredningen från 2014 samt perspektivet jämlik vård i länet. 3. Hälso- och sjukvård 3.1 Mål och uppföljning: Kvalitet genom god vård 3.1.1 Kvalitet inom hälso- och sjukvården Mål: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Utföraren ska säkerställa en god kvalitet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vilka kvalitetsregister som inrapporteras till och minst ett exempel på hur man arbetar med resultaten. 2. Redovisning av sammanställning av nyckeltal till NYSAM för relevanta verksamheter där utföraren avviker från riksgenomsnittet samt en sammanfattning av kvalitativa jämförelser. Målrelaterad ersättning: 200 tkr vid redovisning av kvalitetsregister (punkt 1), 200 tkr vid redovisning av sammanställning av nyckeltal till NYSAM (punkt 2). VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 2015-02-12 Dnr HSS 11 2014-0082 Mål: Ny kunskap och nya effektivare metoder Utföraren ska införliva ny kunskap och nya effektivare metoder i hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att införa nya behandlingsmetoder och/eller nya vårdprogram. 2. Redovisning av områden där det bedrivs utvecklingsarbete som beslutats inom ramen för det regionala samarbetet i Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen och som berör förvaltningens verksamheter. 3.1.2 Säker hälso- och sjukvård Mål: Hög patientsäkerhet Utföraren ska säkerställa en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder med utgångspunkt från resultaten från årets patientsäkerhetsberättelse Kommentar återrapportering: I samband med redovisning av patientsäkerhetsberättelsen (1 mars). 3.1.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål: Samordnade vårdprocesser Utföraren ska samordna vårdprocesserna för brukare/patienter med behov av insatser från flera aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att i samverkan med länets kommuner och annan landstingsintern verksamhet implementera riktlinjer och rutiner för samordnad individuell plan (SIP). Mål: Behovsanpassad patient- och anhöriginformation Utföraren ska behovsanpassa patient- och anhöriginformationen. Uppföljning 1. Redovisning och analys av arbetet med ett system för att regelbundet ta reda på brukarens/patientens och närståendes behov och förväntningar på verksamheten och behovet av information avseende utredning, vårdinsatser, behandlingsalternativ och hälsorådgivning (inkl. hur brukaren/anhöriga värderar informationen, tillgängligheten, bemötandet, delaktigheten och hur rätten till integritet tillgodoses). VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 2015-02-12 Dnr HSS 12 2014-0082 2. Redovisning av hur utföraren har utvecklat de administrativa rutinerna för kommunikation med anhöriga och arbetet med att implementera handlingsplanen för anhörigstöd.5 Målrelaterad ersättning: 200 tkr (punkt 1), 200 tkr (punkt 2). Mål: Inflytande och delaktighet Utföraren ska tillse att brukarna/patienterna har inflytande och delaktighet i insatserna. Uppföljning 1. Redovisning av andelen brukare/patienter som har en individuell habiliterings-/rehabiliteringsplan (med undantag av brukare vid hjälpmedelscentralen och tolkcentralen). Målrelaterad ersättning: 300 tkr för bibehållen eller förbättrad andel brukare/patienter som har en individuell habiliterings-/rehabiliteringsplan (med undantag av brukare vid hjälpmedelscentralen och tolkcentralen). 3.1.4 Effektiv hälso- och sjukvård Mål: Effektiva vårdprocesser Utföraren ska bidra till effektiva vårdprocesser i samarbete med berörda vårdgivare. Uppföljning 1. Redovisning av interna och externa samarbeten med berörda vårdgivare som syftar till att definiera gemensamma processer, rutiner för remisshantering, ansvarsfördelning och gränsdragning mellan olika vårdnivåer. 2. Redovisning av samverkan med patient-/brukar-, anhörig- och handikapporganisationer för att aktivt ta tillvara deras erfarenheter och synpunkter i förbättringsarbetet. 3.1.5 Jämlik hälso- och sjukvård Mål: Likabehandling och jämställdhet Utföraren ska aktivt arbeta för likabehandling och jämställdhet. Uppföljning 1. Redovisning av vidtagna åtgärder utifrån landstingets likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan så att hälso- och sjukvården tillhandahålls och fördelas på lika villkor oberoende av kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet. 2. Redovisning av vidtagna åtgärder i syfte att implementera landstingets policy och handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 5 Redovisning av arbetet med att implementera handlingsplan gäller endast i det fall som en landstingsgemensam handlingsplan har tagits fram VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 2015-02-12 Dnr HSS 13 2014-0082 3. Redovisning och analys av givna habiliterings-/rehabiliteringsinsatser utifrån ett genusperspektiv (NYSAM-data). 3.1.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Mål: Hälsoinriktade insatser Utföraren ska utveckla hälsoinriktade insatser för relevanta grupper enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder integrerat med respektive divisions/enhets verksamhet. Utföraren ska aktivt medverka i metod- och utvecklingsarbetet av motiverande samtal. Uppföljning 1. Redovisning av arbete med att införa arbetsrutiner för hälsoinriktade insatser integrerat med respektive enhets verksamhet (frågor, råd och dokumentation av levnadsvanor) 2. Redovisning av arbete med kvalitetssäkring av registrering av levnadsvanor i journalerna Mål: Stöd för minskad tobaksanvändning Utföraren ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för minskad tobaksanvändning. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare/patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om tobaksvanor. Målrelaterad ersättning: 300 tkr Mål: Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor Utföraren ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för minskning av malnutrition/ohälsosamma matvanor. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare/patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om matvanor. 2. Redovisning av arbetet med att utveckla strategier och metodstöd kring ohälsosamma matvanor (förstärkning av en dietisttjänst) Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 2015-02-12 Dnr HSS 14 2014-0082 Mål: Stöd för fysisk aktivitet Utföraren ska bidra med stöd till brukarna/patienterna för fysisk aktivitet. Uppföljning 1. Redovisning av antal brukare/patienter i relevanta grupper inom den egna förvaltningen som tillfrågats om fysisk aktivitet. 2. Redovisning av vidtagna åtgärder för att utveckla ett systematiskt arbetssätt inom den egna förvaltningen för rekommendationer av fysisk aktivitet. 3. Redovisning av arbetet med att verka för en tillförlitlig och rationell förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) inom den egna förvaltningen. Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) 3.1.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Mål: Ökad tillgänglighet Utföraren ska öka tillgängligheten till Hälsa och habilitering. Uppföljning 1. Redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgängligheten 2. Redovisning av arbetet med att förbättra brukarens/patientens möjlighet till påverkan och inflytande över sin tidsbokning Målrelaterad ersättning: 300 tkr (punkt 1) Mål: Uppfyllelse av vårdgarantin Utföraren ska uppfylla vårdgarantins regler för besök och behandling. Uppföljning 1. Redovisning av väntetider till Habiliteringen 2. Redovisning av väntetider till Syncentralen 3. Redovisning av väntetider till Hörcentralen 4. Redovisning av andelen väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 30 och andelen som påbörjat fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar Kommentar återrapportering: Rapportering i särskild ordning om avvikelser från måluppfyllelsen samt vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av avvikelserna VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 2015-02-12 Dnr HSS 15 2014-0082 Målrelaterad ersättning: 1. 300 tkr om väntetiderna till första besöket inte överstiger tre månader (punkt 1) 2. 300 tkr om väntetiderna inte överstiger tre månader (punkt 2) 3. 300 tkr om väntetiderna inte överstiger tre månader (punkt 3) 4. 200 tkr om minst 90 procent har fått en första bedömning inom 30 dagar (punkt 4) 5. 200 tkr om minst 80 procent med beslut om en fördjupad utredning/behandling har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar (punkt 4) 3.2 Närvård Mål: Utveckling av Närvård Utföraren ska medverka i utvecklingen av Närvården i samarbete med berörda aktörer. Uppföljning 1. Redovisning av arbetet med att utveckla Närvården och samarbetet med berörda aktörer. 2. Redovisning av arbetet med den nationella psykiatrisatsningen (PRIO). VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 16 2015-02-12 Dnr HSS 2014-0082 BILAGA 1 Tabell 1. Total finansiering 2015 - Hälsa och habilitering Hälso- och sjukvårdsstyrelsens finansiering 2015 Hälsa- och habilitering Specifikation (Tkr) BESLUTADE ANSLAG 2014 262 104 Omfördelning mot hälso- och sjukvårdsstyrelsen Chefsläkare och administrativa tjänster, enligt beslut CK 2012-0036, HSS 2011-0029 Hälsoäventyr Håbo och Östhammar EPJ Stöd till den samlade primärvården ändrat folkhälsouppdrag Omfördelning mellan förvaltningarna Mot Landstingets resurscentrum Ekonomi- och personaladministration från Landstingets resurscentrum Summa före uppräkning Uppräkning 2,6 % Summa efter uppräkning Resursförändring Ny hyresmodell Närvårdsavdelningen Uppsala Särskilda medel för löneöversyn 2015 (9 mån) SUMMA FINANSIERING 2015 VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 3 000 1 050 -900 625 997 266 876 6 913 273 789 217 28 000 800 302 806 17 2015-02-12 Dnr HSS 2014-0082 BILAGA 2 Tabell 2. Ersättning för uppdrag/utredningar/projekt 2015 Rubrik Närvårdsteam neuropsykiatri Projekt samordning ungdomsmottagningar VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 Belopp (tkr) 2 200 249 18 2015-02-12 Dnr HSS 2014-0082 BILAGA 3 Tabell 3. Målrelaterad ersättning 2015 Hälsa och Habilitering (14 mål) 3.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård (2 mål) Kvalitetsregister Nyckeltal till NYSAM Ersättning (tkr) 200 200 TOTAL (tkr) % 400 11% 3.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård (3 mål) Behovsanpassad patient- och anhöriginfo (1) 200 Behovsanpassad patient- och anhöriginfo (2) Inflytande och delaktighet 200 300 700 19% 3.6 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård (3 mål) Stöd för minskad tobaksrökning Stöd för minskning av malnutrition/ohälsosamma matv Stöd för fysisk aktivitet 300 300 300 900 25% 1 600 44% 3 600 100% 3.7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid (6 mål) Ökad tillgänglighet Kortare väntetider till Habilitering för barn och vuxna Kortare väntetider till Syncentralen Kortare väntetider till Hörcentralen Kortare väntetider för barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin (1) Kortare väntetider för barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin (2) TOTALSUMMA VÅRDÖVERENSKOMMELSE HÄLSA OCH HABILITERING 2015-2017 300 300 300 300 200 200 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Carina Bäckström Dnr HSS 2015-0025 § 12 Översyn primärvårdens uppdrag, ersättningssystem och finansiering Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att göra en översyn av primärvårdens uppdrag, ersättningssystem och finansiering i syfte att utveckla en mer komplett första linjens vård. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att hälso- och sjukvårdsdirektören ska återkomma med förslag på projektplan, tidplan och eventuella behov av resurser till sammanträdet i maj 2015. Ärendet I landstingsplan och budget för 2015-2017 har beslutats att primärvårdens uppdrag ska utvecklas med bredare uppdrag och ett ersättningssystem som är rättvist och som stimulerar till mer arbete med folkhälsa och förebyggande insatser. En översyn av primärvårdens uppdrag och finansiering ska göras. Resurserna ska tydligare kopplas till behov och ohälsa, nya etableringar ska vara behovsstyrda och det totala ansvaret för befolkningen beaktas. Vårdcentralsuppdraget ska utvecklas i syfte att öka det förebyggande arbetet och för att stärka tidiga och nära insatser och därigenom minska behovet av sjukhusens specialistvård. Möjligheten till samordning och samlokalisering mellan vårdcentraler och barnmorskemottagningar respektive barnavårdscentraler ska också utredas. Syftet är att kunna erbjuda en mer komplett första linjens vård samtidigt som det finnas samordningsvinster för såväl patienter som verksamheter. Primärvården behöver få resurser för att för att bättre kunna möta den ökande psykiska ohälsan. För de patienter som inte behöver akutsjukhusets resurser ska det akuta omhändertagandet främst ske inom primärvården. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta att ett förslag på projektplan, tidplan och eventuella behov av resurser lämnas vid sammanträdet i maj 2015 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Nina Anundsson Dnr HSS 2013-0270, 71 § 13 Upphävande av inriktningsbeslut för specialiserad hudsjukvård inom öppenvård samt specialiserad ortopedi inom öppenvård Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att upphäva hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut från 17 mars 2014 där hälso- och sjukvårdsdirektören gavs uppdraget att ta fram förfrågningsunderlag för specialiserad hudsjukvård i öppenvård samt specialiserad ortopedi i öppenvård. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 17 mars 2014 att ta fram förfrågningsunderlag utifrån lagen om valfrihetssystem (2008:962) (LOV) gällande specialiserad hudsjukvård i öppenvård samt specialiserad ortopedi i öppenvård dnr HSS 2013-0270, HSS 2013-0271. Efter fattat beslut har den politiska majoriteten i landstinget skiftat. Den tillträdande politiska majoritetens avsikt är att verksamheterna fortsätter att regleras inom vårdöverenskommelserna för 2015-2017 med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås därför upphäva beslutet från HSS 2014-03-17 §38, §39 där hälso- och sjukvårdsdirektören fick uppdraget att ta fram förfrågningsunderlag för specialiserad hudsjukvård i öppenvård samt specialiserad ortopedi i öppenvård. Bilagor § 13 HSS beslut 2014-03-17 §38, §39 Kopia till: Akademiska sjukhuset, sjukhusdirektör Lennart Persson Lasarettet i Enköping, sjukhuschef Thomas Ericsson, Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Landstingets resurscentrum; funktionsbrevlåda; ekonomi@support.lul.se epj@support.lul.se Akademiska sjukhuset/MSI, Kontaktperson för privata vårdgivare och HSA-katalog Ewy Hammarstedt (PV IT), Ledningskontorets IT-avdelning, Charlotta Gullbrandsson Assistentteamet HSA assistent.hsa@lul.se Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Nina Anundsson Dnr HSS 2011-0049 § 14 Avslutande av vårdval ljusbehandling vid psoriasis Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att från 2015-03-01 avsluta vårdvalet ljusbehandling vid psoriasis. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdrag och finansiering av denna verksamhet istället ska regleras via vårdöverenskommelserna med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 13 juni 2011 att införa vårdval gällande ljusbehandling vid psoriasis enligt lagen om valfrihetssystem (LOV), dnr HSS 20110049. Sedan starten av vårdvalet 1 februari 2012 har egen regi, genom Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping, deltagit. Vårdvalet omfattar ett avgränsat medicinskt uppdrag. Privata aktörer har hittills inte ansökt om att delta i det här vårdvalet. Hälsooch sjukvårdsstyrelsen föreslås därför besluta att avsluta vårdvalet ljusbehandling vid psoriasis från och med 1 mars 2015. Verksamheten föreslås istället regleras i vårdöverenskommelserna för 2015-2017 med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Budgeten för vårdval ljusbehandling vid psoriasis ska då föras tillbaka från hälso- och sjukvårdsstyrelsen till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping i vårdöverenskommelsen. Bilaga Protokollsutdrag §105 HSS 2011-06-13 Kopia till: Akademiska sjukhuset, sjukhusdirektör Lennart Persson Lasarettet i Enköping, sjukhuschef Thomas Ericson Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Landstingets resurscentrum: ekonomi@support.lul.se epj@support.lul.se Centrum för verksamhetsförlagd utbildning Akademiska sjukhuset/MSI, Kontaktperson för privata vårdgivare och HSA katalog, Ledningskontorets IT-avdelning, Charlotta Gullbrandsson Assistentteamet HSA assistent.hsa@lul.se Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Agneta Eklund HSS 2015-0008 § 15 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att fastställa verksamhetsplan för läkemedelskommittén 2015. Ärendet Läkemedelskommittén ska enligt reglemente årligen utarbeta en verksamhetsplan för kommittén som anger riktlinjer för verksamhetens inriktning och utveckling. Planen ska fastställas av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. I föreliggande verksamhetsplan finns fem fokusområden för läkemedelskommittén. Den övergripande visionen för läkemedelskommittén är att läkemedelsanvändningen ska vara ändamålsenlig, säker och kostnadseffektiv. Bilaga § 15 Kopia till: Landstingsdirektör Produktionsdirektör Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Förvaltningschef Lasarettet i Enköping Primärvårdsdirektör Förvaltningschef Hälsa- och habilitering Läkemedelskommittén Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till Dnr HSS 2015-0008 Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2015 Läkemedelskommittén arbetar på uppdrag av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Enheten för kunskapsstyrning utgör kommitténs administrativa stöd i samarbete med läkemedelsavdelningen på Akademiska sjukhuset. Vision: Läkemedelsanvändningen och läkemedelshanteringen i landstinget ska vara ändamålsenlig, säker och kostnadseffektiv FOKUSOMRÅDEN: Läkemedelskommittén har följande fokusområden för 2015: Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Ekonomisk styrning och uppföljning Ordnat införande Fortbildning Upphandling 1. Kvalitetsutveckling och patientsäkerhet A. Mål: Förbättrad läkemedelsbehandling för äldre Aktiviteter: Fortlöpande informera om författning angående läkemedelsgenomgångar Marknadsföra Socialstyrelsens webbutbildningar avseende läkemedelsbehandling Aktivt arbeta för att minska olämplig läkemedelsbehandling och onödig polyfarmaci för äldre i samarbete med de kliniska apotekarna. Apotekarna fokuserar också på de läkemedelsindikatorer i öppna jämförelser där stor förbättringspotential finns Stödja chefsläkargruppen angående patientsäkerhetsarbetet kring läkemedelslista, läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelse Marknadsföra reviderad regional behandlingsrekommendation ”Läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre” Information och återkoppling på vårdcentraler och kliniker i samband med besök Information på läkemedelssamordnardagar Kontinuerlig information i Recept på Behandling Utveckla väntrums-TV angående läkemedelslista, läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse Medverka på större möten med pensionärsföreningar/patientföreningar Marknadsföra 1177 vid behov av patientinformation Marknadsföra Phase20 – personal- resp patientversion Utveckla styrning via regelbok och vårdöverenskommelser 1 B. Mål: Rationell och patientsäker läkemedelshantering utifrån landstingsövergripande riktlinjer Aktiviteter Bilda en landstingsövergripande arbetsgrupp med ansvar att implementera riktlinjer samt att säkerställa att de hålls aktuella Verka för säker läkemedelshantering – speciellt i vårdens övergångar C. Mål: Utvecklad klinisk farmaci Aktiviteter: Säkerställa att läkemedelsgenomgångar genomförs med hög kvalitet, att läkaransvaret poängteras samt att informationen går vidare till nästa behandlande enhet Säkerställa att apotekarna som arbetar med klinisk farmaci har fortsatt fokus på onödig polyfarmaci och olämpliga läkemedel Säkerställa speciella insatser till vårdcentraler, verksamhetsområden och Sä-Bo med hög förskrivning av olämpliga läkemedel samt onödig polyfarmaci D. Mål: Läkemedelskommitténs utgör stöd till Strama ang minskad användning av antibiotika Aktiviteter: Fortsatta informations- och uppföljningsinsatser i samarbete med Strama-gruppen E. Mål: Ändamålsenlig läkemedelsanvändning för barn Aktiviteter: Fortsatt arbete med terapigrupp barn och läkemedel med speciellt fokus på behandling av astma/allergi enligt speciell projektplan Samverka nationellt i arbetet med E-ped Marknadsföra Barnreklistan 2015-2016 F. Mål: Säker och optimal användning av dosdispensering Aktiviteter: Revidera lokala/regionala riktlinjer angående dosdispensering Erbjuda konsultstöd till förskrivare angående hantering av Pascal, framförallt på Akademiska sjukhuset. Kliniska apotekare kan bistå vid behov. Genomföra introduktionskurs i pascal 1 gång per termin på uppdrag av EPJförvaltningen 2 G. Mål: Implementerade rekommendationer anseende läkemedel utifrån aktuella nationella riktlinjer Aktiviteter: Utarbeta lokala riktlinjer angående antikoagulantiabehandling Verka för optimal läkemedelsbehandling vid osteoporos Verka för optimal läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt, diabetes, astma/KOL mm 2. Ekonomisk styrning och uppföljning A. Mål: Förvaltningsledningar/privata vårdcentraler upplever läkemedelskommittén som ett stöd för säker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning Aktiviteter: Läkemedelskommittén erbjuder besök på vårdcentraler med stor förbättringspotential samt då särskilda önskemål finns Läkemedelskommittén utgör ett konsultativt stöd och erbjuder besök hos verksamhetschefer inom prioriterade verksamheter på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping samt, efter överenskommelse med verksamhetschef, möten med läkare på berörda enheter Säkerställa en gemensam analys/arbetsgrupp med Enheten för kunskapsstyrning och Akademiska sjukhuset angående budgetfrågor för ordnat införande av vissa identifierade läkemedel Tillsammans med verksamhetschef på berörda enheter fastställa mål för förbättrad läkemedelsanvändning Följa förskrivningsmönster, kostnadsutveckling och avvikelser samt kommunicera detta på olika nivåer Utveckla standardrapporter i LIS/SAS på sjukhusen i samarbete med Resurscentrum Bidra till arbetet med landstingsgemensamt vårddatalager ang läkemedelsuppföljning Sammanställa REK-lista inför 2016 Bidra till det nationella arbetet med rekommendationer för tandvården 3 B. Mål: Läkemedelsmodulen i Cosmic är ett stöd för kostnadseffektiv och patientsäker läkemedelsförskrivning Aktiviteter: Säkerställa att rekommenderade och upphandlade läkemedel markeras i Cosmic i samarbete med EPJ-förvaltningen Säkerställa fortsatt arbete med landstingsgemensamma läkemedelsmallar i samarbetet med EPJ-förvaltningen Säkerställa fortlöpande samarbete mellan läkemedelskommittén och styrgruppen för Cosmics läkemedelsmodul Bevaka frågan om körkort för läkemedelsmodulen via befintlig styrgrupp 3. Ordnat införande av nya/dyra läkemedel Mål: Principer för ordnat införande och läkemedel inom ramen för nationella avtal ska vara fastställda och kända av förvaltningsledningar/motsv Aktiviteter: Initiera och fastställa principer för ordnat införande i landstinget Hantera aktuella läkemedel för ordnat införande inom ramen för analys/arbetsgruppen i samarbete med Akademiska sjukhuset Utreda förutsättningar för central pott för läkemedel inom ramen för ordnat införande/nationella avtal Samverkan och omvärldsspaning kring nya läkemedel via bl a NT-gruppen, TLV, LOK samt Socialstyrelsen enligt nationell samverkansmodell för läkemedel Utveckla och marknadsföra Plats i terapin – via information i chefsläkargruppen, verksamhetschefsluncher, länk mm 4. Kunskapsstyrning/fortbildning/information A. Mål: Förskrivare och övrig berörd vårdpersonal ska uppleva god producentobunden och evidensbaserad fortbildning inom läkemedelsområdet Aktiviteter: Mellansvenskt läkemedelsforum 4-5 februari 2015 Medverka i ST och AT-läkarutbildning Läkemedelsinformation på vårdcentraler samt kliniker på sjukhusen efter önskemål Läkemedelssamordnarmöten 1-2 gånger per termin Distriktsläkarseminarier 1 gånger per termin Utreda alternativa former för distriktsläkarseminarier såsom t ex streamade föreläsningar FoU-seminarier angående aktuella läkemedelsområden, t ex diabetes Medverka vid Sä-Bo-utbildningar angående hjärtsvikt vid 5 tillfällen Lunchseminarier på sjukhusen inom angelägna områden 2 gånger per termin Temamöten med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommuner samt vid behov 4 övriga sjuksköterskor i länets kommuner Information för läkemedelsansvariga sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset Läkemedelsutbildning för sjuksköterskor inom kirurgi och ortopedi på Akademiska sjukhuset angående äldre och läkemedel Recept på Behandling utges 4 gånger per år Nyhetsbrev från ULIC 4 gånger per år I samarbete med FoU-direktör bidra till fortbildning för läkare med anledning av förnyad överenskommelse kring samverkan mellan SKL, läkemedelsindustri, medicinteknisk och lab teknisk industri B. Mål: Politisk ledning samt tjänstemannaledning ska erbjudas information om aktuella läkemedelsområden Aktiviteter: Läkemedelskommittén arrangerar fortbildning/medverkar i fortbildning enligt önskemål 5. Upphandling Mål: Läkemedelskommittén utgör ett stöd i samband med upphandlingar av slutenvårdsläkemedel Aktiviteter: Läkemedelskommittén ska vid behov stödja upphandlingsarbete kring aktuella läkemedelsupphandlingar inom slutenvårdsområdet 5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Mats Holmberg Dnr HSS 2015-0030 § 16 Revidering av hälso- och sjukvårdsstyrelsens delegationsordning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att revidera delegationsordningen i enlighet med föreliggande bilaga. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsens delegationsordning revideras bland annat med anledning av att länsdelsberedningarna har upphört efter beslut av landstingsfullmäktige. Ändringen avser punkt 2, Ekonomi, där beslut om medelsfördelningen av folkhälsomedel delegeras från länsdelsberedningarna till hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott. Ändringen avser även ett tillägg 1,6, Beviljande av anstånd, där beviljande om anstånd att i ärende återkomma till styrelsen inom i beslut av styrelsen angiven tid delegeras från hälso- och sjukvårdsstyrelsen till hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott. Bilaga § 16 Kopia till: Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Produktionsstyrelsen Samtliga kommuner inom Uppsala län Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till Hälso- och sjukvårdsstyrelsens delegationsordning 1 Företrädarskap Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp 1.1 Avtalstecknande Delegering till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande 1.2 Avtalstecknande löpande åtgärder Hälso- och sjukvårdsdirektör 1.3 Fullmakt Hälso- och sjukvårdsdirektören 1.4 Mottagande av delgivning 1.5 Brådskande beslut Hälso- och sjukvårdsdirektör Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande 1.6 Beviljande av anstånd Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Beskrivning Undertecknande av avtal och andra handlingar från hälsooch sjukvårdsstyrelsen. Kontrasignering av ovan nämnda handlingar görs av hälso- och sjukvårdsdirektör. Kontrasignering kan även ske av annan landstingsanställd som hälso- och sjukvårdsstyrelsen utsett särskilt. Befogenhet att företa rättshandlingar, som att attestera och skriva under avtal, vilka blir bindande för landstinget. Utfärda fullmakt att föra landstingets talan i ärenden som rör hälso- och sjukvårdsstyrelsen Motta delgivning å hälso- och sjukvårdsstyrelsen vägnar. Fatta beslut å hälso- och sjukvårdsstyrelsens vägnar i ärenden som är så brådskande att styrelsens avgörande inte kan avvaktas (kommunallagen (KL, SFS 1991:900) 6 kap 36 §). Beviljande om anstånd att i ärende återkomma till styrelsen inom i beslut av styrelsen angiven tid 3 (5) 2 Ekonomi Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp 2.1 Medelsfördelning Delegering till: Länsdelsberedningsutskott för respektive länsdelsberedning 2.1 Medelsfördelning Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Hälso- och sjukvårdsdirektör 2.2 Bidrag Beskrivning Beslut om fördelning av folkhälsomedel inom ramen för fördelade medel per länsdelsberedning. Beslut om fördelning av folkhälsomedel. Beviljande av bidragsansökningar med högst 30 000 kr per ansökan 3 Upphandling Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp 3.1 Upphandling enligt LOU Delegering till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott 3.2 Upphandling enligt LOV Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Beskrivning Anta kravspecifikation och fatta tilldelningsbeslut vid upphandling av hälso- och sjukvård under förutsättning att hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattat beslut om upphandling. Godkänna anbudsgivare enligt gällande regelverk. 4 (5) 4 Beslut rörande förtroendevalda Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp 4.1 Konferenser Delegering till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott 4.2 Konferenser Respektive länsdelsberedningsutskott Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Beskrivning Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande – samt beslut om arvode ska utgå – för förtroendevalda i hälsooch sjukvårdsstyrelsen. Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande – samt beslut om arvode ska utgå – för förtroendevalda i respektive länsdelsberedning. 5 Förhyrning av lokaler Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp 5.1 Förhyrning av lokaler Delegering till: Hälso- och sjukvårdsdirektören Beskrivning Teckna interna hyresavtal för privata utförare inom landstingets verksamhet. 6 Särskild delegation Rutin: beslut fattade med stöd av delegation anmäls till nästkommande sammanträde med hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Delegaten ansvarar för att anmälan sker genom att kopia av beslutet sänds till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sekreterare. Ärendetyp 6.1 Representation Delegering till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Beskrivning Beslut om extern och intern representation upp till 50 000 kr vid varje tillfälle. 5 (5) 7 Regeländring Ärendetyp 7.1 Regeländring Delegering till: Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott Beskrivning Redaktionella ändringar i regelboken1 --------------------------------------1 a) Ändringar som inte förändrar villkor eller ekonomiska ersättningar för den verksamhet som bedrivs enligt regelboken. Exempel på detta kan vara - Ändringar av uppenbara felskrivningar, felaktigheter och språkliga oklarheter - Förtydliganden av skrivningar i regelboken, utan att villkor och ersättningar förändras. Anmärkning Vad gäller ändringar som nämns nedan, finns bestämmelser i regelboken hur sådana ska föras in. Detta görs då på tjänstemannanivå genom verkställighetsbeslut. - Nödvändiga ändringar föranledda av exempelvis tvingande lagstiftning eller beslut i landstingsfullmäktige, landstingsstyrelse eller annan instans vars beslut är bindande för hälso- och sjukvården. - Beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i ärenden som uppenbart får till följd att ändringar i regelbok måste göras i enlighet med beslutet. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Henrik Andréasson Dnr HSS2014-0133 § 17 Förutsättningar för tillnyktringsverksamhet i Uppsala län Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att ge Akademiska sjukhuset uppdraget att inrätta en tillnyktringsenhet i enlighet med föreslagen dimensionering av antal platser. Medel för uppdraget ska tillföras Akademiska sjukhuset från och med år 2016. Årlig kostnad för uppdraget uppgår till 9 miljoner kronor om enheten kan inrymmas i anslutning till annan akutvårdsverksamhet. Ifall lokalisering vid annan akutvårdsverksamhet inte är möjlig att uppbringa, ska skälen till detta återkopplas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för beslut om ytterligare finansiering. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ge hälso- och sjukvårdsdirektören uppdraget att tillsammans med länets kommuner och Polismyndigheten under 2015 ta fram en lokal överenskommelse kring omhändertagande av personer i enlighet med LOB - lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer. Ärendet Enligt tidigare beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen skulle en avrapportering ske till styrelsen av förutsättningar och kostnader för tillnyktringsverksamhet i länet. En utredning av förutsättningar och kostnader har genomförts och ett förslag till tillnyktringsenhet (TNE) har utarbetats. De alkoholrelaterade kostnaderna för Landstinget i Uppsala län bedöms till 680 miljoner kronor årligen (prisnivå 2013), främst från kostnaderna för behandling av alkoholrelaterade sjukdomar och skador från olyckor. Inrättandet av en TNE i enlighet med förslaget kan ge framtida besparingar för hälsooch sjukvården och samhället i stort genom att möjliggöra: att fler människor genomgår vård- och behandling för sitt risk- eller missbruk då dessa kan fångas upp och erbjudas hjälp tidigare och i en situation när de kan vara extra motiverade att ta tag i sina problem en förbättrad vårdkedja för länets missbruks- och beroendevård, då enheten kan fungera som en ingång till abstinensvård eller behandling för personer som inte förmår vara nyktra när de söker denna vård Därtill skapas förutsättningarna för: en i enlighet med lagens intention patientsäker medicinskt övervakad tillnyktring av personer som omhändertagits i enlighet med LOB - lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer, något som idag saknas i länet där dessa personer placeras i polisarrest Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Till utredningen av förutsättningar och kostnader har en styrgrupp med berörda aktörer knutits, under ledning av Psykiatridivisionen. Utredningen omfattatar en behovsanalys som inkluderar en omvärldsanalys och en kartläggning av LOB-omhändertaganden i länet. Utredningen har genomförts som del av projekt i enlighet med Projektil. Ett Projektdirektiv föreligger nu (bifogas), där utredningens resultat presenteras. Behovsanalysen (sid. 8-12 i Projektdirektivet) visar att: LOB-omhändertagandena ökar i länet, då Polisen haft ett ökat fokus på att minska fylleri på allmänna platser. Av de omhändertagna enligt LOB som skulle bli aktuella för en TNE kommer 79 % täckas av en TNE lokaliserad i Uppsala. Till denna grupp människor tillkommer de berusade personer som idag är på den somatiska akuten, eller som nekas behandling vid psykiatriska akutmottagningen på grund av onykterhet. Cirka 30 % av det totala antalet LOB-omhändertagna i länet antas vara antingen för aggressiva eller misstänkta för brott, vilket gör att de även fortsatt behöver tas till arrest. Omvärldsanalysen nationellt visar att en relativt stor andel av intaget till idag existerande TNE utgörs av människor som självmant, alternativt via anhörig, söker sig till enheten för att få hjälp med tillnyktring inför önskad vidare vård och behandling. Utifrån dessa förutsättningar föreslås en eventuell TNE vara öppen dygnet runt och dimensioneras för 6-9 platser (sid. 13). Lokalkostnaden uppskattas uppgå till 700 tkr/år, baserad på dagens hyreskostnad för liknande lokaler på sjukhusområdet. Lediga lokaler finns inte tillgängliga idag, varför lokalisering av en TNE behöver utredas (sid. 16). På en TNE behövs läkarresurser, sjuksköterskeresurser, skötareresurser samt administrativt stöd. Om lokaler kan uppbringas i anslutning till annan akutvårdsverksamhet ges samverkansvinster och färre personal skulle krävas och uppskattade årliga driftskostnader inklusive hyreskostnader skulle uppgå till 9 miljoner kronor per år. En lokalisering på annan plats på sjukhusområdet skulle kräva mer personal och uppskattas ge årliga driftskostnader på 13 miljoner kronor. I båda fallen beräknas enheten utifrån en minimal grundbemanning, vilket innebär att denna kostnad gäller oavsett om antalet vårdplatser minskas (sid 13-15). Utöver landstingets personal kommer kommunen att bistå med en socionom som bemannar halvtid och på sikt heltid. Detta ger en ingång för de som behöver vidare behandling och stöd av kommunen, samt skapar en integrerad lösning för fortsatt utvecklad samverkan och samarbete mellan kommun och landsting, till gagn för patienter och brukare. Förutsättningar finns för en effektiv tillnyktringsverksamhet som kan ge medicinskt övervakad tillnyktring och en ny väg in till beroendevård och behandling. Akademiska sjukhuset föreslås därför tillföras medel för, och uppdraget att, inrätta en Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 tillnyktringsenhet i enlighet med föreslagen dimensionering. Lokalisering behöver utredas av Landstingsservice och ska primärt studera möjligheten till lokalisering i anslutning till annan akutvårdsverksamhet. Vid beslut om inrättande av TNE kan etablering inledas, i enlighet med projektdirektivet. Statliga stimulansmedel (1,3 miljoner kr 2015) kan vara möjliga att använda i det vidare arbetet, ifall en överenskommelse kring länets LOBomhändertagande tas fram mellan landstinget, polisen och länets kommuner som under 2015 beslutas på politisk nivå i landsting och kommuner. En TNE ska kunna starta verksamheten under våren 2016. Förslaget är förankrat i utredningens styrgrupp samt hos Akademiska sjukhusets sjukhusledning. En barnkonsekvensanalys är genomförd (bifogas). En separat utredning har genomförts (bifogas) som har studerat om en TNE kan kombineras med en i länet planerad sprututbytesverksamhet. Då de olika målgrupperna för de olika insatserna inte är lämpliga att blanda och då sprututbytesverksamhet primärt bör ses som en smittskyddsåtgärd, ses det inte som möjligt att kombinera dessa verksamheter. Bilagor § 17 Projektdirektiv TNE Barnkonsekvensanalys PM: Kan tillnyktringsenhet kombineras med sprututbytesverksamhet? Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till Projektdirektiv TNE Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION _____________________________ 3 1.1 Förord 3 1.2 Bakgrund 3 1.3 Idé 4 1.4 Verksamhetsstrategi 6 2 MÅL _______________________________________________________ 6 2.1 Övergripande effektmål 6 2.2 Effektmål 7 2.3 Behovsanalys 8 2.4 Nyttokalkyl 13 2.5 Barnkonsekvensanalys 16 2.6 Projektmål 16 2.7 Förväntat resultat av Etableringsfasen 17 3 KRAV PÅ PROJEKTET _______________________________________ 18 3.1 Förutsättningar 18 3.2 Miljö 18 3.3 Avgränsningar 18 4 KOPPLINGAR TILL ANDRA PROJEKT OCH VERKSAMHETER ______ 19 5 TIDPLAN __________________________________________________ 19 6 BUDGET __________________________________________________ 20 6.1 Projektkostnader 20 6.2 Projektfinansiering 20 7 ÖVERGRIPANDE UTMANINGAR _______________________________ 21 8 ÖVERLÄMNANDE ___________________________________________ 22 9 STYRGRUPP _______________________________________________ 23 REFERENSER ________________________________________________ 25 2 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: 1 Grundläggande information 1.1 Förord I detta projektdirektiv redovisas möjligheterna och förutsättningarna för att etablera en tillnyktringsenhet (TNE) i anslutning till Psykiatrins hus, samt dess potentiella effekt för hela Uppsala län. Projektdirektivet kommer även redogöra för en initial kostnadsuppskattning för att inrätta en TNE och dess budgeterade driftkostnader. 1.2 Bakgrund I en promemoria1 till HSS så beskrivs följande; 1 - I landstingets Översyn av missbruks- och beroendevården i länet, så lyftes inrättandet av en tillnyktringsenhet fram som ett prioriterat utvecklingsområde. Ett detaljerat förslag till åtgärder inom utvecklingsområdet skulle avrapporteras vid hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i mars 2014. Styrelsen beslutade dock att bevilja anstånd med avrapporteringen till sammanträdet i juni, bland annat för att invänta ett förtydligande av villkoren för de planerade stimulansmedlen för lokal utveckling i frågan. - I ett regeringsbeslut påpekas att när lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) trädde i kraft var tanken att lagen skulle skapa förutsättningar för ett mer humant omhändertagande av berusade personer. De vårdinriktade alternativen ska ha företräde och kvarhållande i arresten ses som en sista utväg. Regeringens avsatta stimulansmedel syftar till att stimulera ett lokalt utvecklingsarbete där parterna utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arresten för personer som omhändertas i enlighet med LOB. Målet med satsningen är att få till en tydlig och varaktig praxisförändring så att betydligt färre personer förs till arresten jämfört med i dag. - Regeringen har beslutat avsätta 35 miljoner kronor per år för ändamålet under åren 2014 - 2016, varav cirka 1,3 miljoner kronor årligen tillfaller Uppsala län. Stimulansmedlen har knutits till Kunskap till praktik och därför tillfallit Regionförbundet. Villkor för tilldelning av medel är under 2014 att parterna avser ingå en lokal överenskommelse som innebär att den medicinska säkerheten och omsorgen om de personer som omhändertas enligt LOB förbättras genom att alternativa lösningar till förvaring i arrest utvecklas. Dnr HSS 2013-0155, Vidare bearbetning av utvecklingsområde tillnyktringsenhet 3 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: - Tidigare utredning har visat på att en tillnyktringsenhet bör ligga i nära anslutning till akut- och beroendesjukvården på Akademiska sjukhuset, för att möjliggöra en flexibel verksamhet och effektiva vårdkedjor. Vid HSS sammanträde2 i juni 2014, beslutades att invänta avrapportering av förutsättningar och budgeterade kostnader för tillnyktringsverksamhet i Uppsala län, för att använda de avsatta stimulansmedlena för 2014 att utreda ärendet vidare. Psykiatridivisionen på Akademiska sjukhuset har med anledning av denna bakgrund fått en frågeställning från ledningskontoret att under hösten 2014 utreda hur en TNE kan inrymmas i eller nära existerande lokaler. Enligt det inriktningsbeslut3 som fastlades av Psykiatridivisions ledningsgrupp bör även andra delar av verksamheten genomlysas för att undvika framtida kapacitetsproblem. 1.3 Idé Med idé menas i detta sammanhang själva syftet med projektet och dess vision. I enlighet med tidigare genomförd översyn av missbruks- och beroendevården inom länet avses en TNE erbjuda akut alkohol- och drogpåverkade personer omvårdnad, viss medicinsk insatsberedskap, och någonstans att vistas under en kortare tid medan personen nyktrar till.4 Att etablera en TNE i nära anslutning till akut- och beroendesjukvården på Akademiska sjukhuset kommer enligt samma översyn medföra flera fördelar. Dels kommer individer med begynnande missbruk att fångas upp genom att ha möjlighet att erbjuda lämplig vård efter tillnyktring. Även personer som inte själva förmår vara nyktra när de söker abstinensvård eller behandling kommer genom en TNE att få möjlighet och tillgång till att söka vård. En annan fördel med att lokalisera TNE i nära anslutning till Psykiatrins hus och övriga sjukhuset, är att den kan ha möjlighet att avlasta andra delar av sjukhuset gällande personer i behov av tillnyktring, vilket främst belastar den psykiatriska och somatiska akutmottagningen. En TNE i anslutning till Psykiatrins hus skulle även möjliggöra effektiva vårdprocesser inom beroende och missbruksvården, samt förbättrad möjlighet för individer att komma i kontakt med vård inom både kommun och landsting. En TNE skulle även skapa en naturlig samlingspunkt för samverkan mellan de olika huvudmännen polis, kommun och landsting, ifall en representant från kommunen även är närvarande. 2 HSS Protokoll, 2014-06-18 Inriktningsbeslut, DLG 2014-06-04 4 Översyn av missbruks- och beroendevården, 2012-09-21 3 4 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Avslutningsvis, så är vår rekommendation att målgruppen för TNE är personer som är 18 år eller äldre, samt ej är aggressiva. Ställningstagandet bakom detta beror på att det inte är lämpligt för barn och ungdomar att vistas tillsammans med vuxna, då de kan ha ett negativt inflytande. Dessutom bedöms polisens rutiner idag vara ett bättre och adekvat alternativ, då de kör hem personer under 18 år till vårdnadshavare, samt kopplar in socialjouren. Vid uppenbart medicinskt behov transporter polisen dem till barnalternativt somatiska akuten. Aggressiva personer bör även fortsättningsvis förvaras i polisens arrest, då dessa skulle äventyra både personal och andra intagnas säkerhet vid TNE. 5 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: 1.4 Verksamhetsstrategi Med verksamhetstrategi i denna kontext, avses hur projektet förhåller sig till och stöder verksamhetens strategi och planer. En TNE förväntas stödja verksamhetsstrategin genom att ha möjlighet att tidigare fånga upp individer med begynnande missbruk och erbjuda vård, vilket skulle innebära att dessa individer inte hamnar i tyngre missbruk med ytterligare hälsokomplikationer till följd. Utifrån ett långsiktigt perspektiv, så innebär det att en TNE kommer ha potential att minska antalet individer som är i behov av avgiftning och abstinensvård, då fler fångas upp i ett tidigare stadium. Även de somatiska hälsorelaterade komplikationerna som djupt missbruk medför, förväntas minska på sikt med en TNE. En TNE kan även möjliggöra att allt fler får möjlighet till avgiftning, då det i dagsläget inte kan blanda berusade med nyktra personer som ligger inne för avgiftning. Med en tillnyktringsverksamhet som även har tätare koppling till beroendepsykiatri kan bedömning ske om patienten bör beredas plats för avgiftning. Detta skulle ge en mer kvalitativ prioritering av dessa vårdplatser. Slutligen så finns även en tydlig koppling till verksamhetsstrategin, genom att en TNE har möjligheten att avlasta och frigöra kapacitet för andra delar av verksamheten och sjukhuset. 2 Mål 2.1 Övergripande effektmål Det övergripande effektmålet för en TNE är att tillhandahålla en medicinsk säker övervakning av individer som blivit omhändertagna enligt LOB. Samtidigt kommer en TNE även att förbättra möjligheterna att fånga upp individer med begynnande missbruk, genom att kunna erbjuda lämplig vård efter tillnyktring. Dessutom förväntas en TNE skapa förenklade kontaktvägar in till missbruks och beroendevård, då en representant från kommunen kommer finnas på plats vid TNE, så att det samlade utbudet av landstingets och kommunens vård är tillgängligt för de intagna. Även för samhället förväntas en framgångsrik TNE generera vinster i form av minskat missbruk hos invånarna och kostnader. Enligt tidigare utredningar, så uppgår missbrukets kostnad för samhället till motsvarande 150 miljarder per år i Sverige.5 Främst beror det på individens arbetsoförmåga, men även dess kraftigt försämrade ohälsa leder till ökade sjukvårdskostnader. Samma utredning har även visat på att tidiga vårdinsatser mot riskbruk är de mest effektiva, vilket talar för att en TNE kan vara en viktig komponent för att identifiera och sätta in tidiga vårdinsatser för individer med 5 Bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 6 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: begynnande missbruk. Gällande kostnaderna för Landstinget i Uppsala län, så uppskattas de alkoholrelaterade olyckorna och sjukdomarna kosta ca 680 miljoner kronor årligen.6 Missbruket drabbar utöver själva individen även närstående och andra individer i samhället, då det visat att 8 av 10 gärningsmän vid misshandel är påverkade av narkotika och alkohol. Slutligen, så förväntas även ett förbättrat samarbete mellan polis, psykiatrin och kommunen att skapas, då en TNE medför en naturlig samlingspunkt. 2.2 Effektmål Utifrån ovannämnda effektmål förväntas en TNE i anslutning till Psykiatrins hus medföra följande effektmål: 6 Minskat antal LOB i arresten, då en TNE möjliggör ett medicinskt bättre alternativ än att köra individen till arresten. Nyckeltal: Antal LOB på TNE, som i annat fall hade hamnat i arresten. Ökad medicinsk säkerhet och omsorg för personer som omhändertas enligt LOB. Nyckeltal: Antal intag på TNE med medicinska komplikationer som i annat fall hade hamnat i arresten. Förbättrad tillgång av vård för individer med missbruks- och beroendeproblem. Nyckeltal: Antal påbörjade behandlingar, antal avgiftningar, antal avvisningar på psykakuten på grund av onykterhet. Bättre resursanvändning av kommunens resurser på grund av minskat antal omplaneringar av abstinensbehandlingar som beror på onykterhet vid behandlingsstart. Nyckeltal: Antal planerade tillnyktringar från kommunen Färre drogrelaterade besök på somatiska akutmottagningen, vilket medför frigjord kapacitet. Nyckeltal: Antal drogrelaterade besök på somatiska akutmottagningen Förbättrad och ökat antal LOB-samtal med socialtjänsten, då samtal kan ske i direkt i samband efter tillnyktring. Detta medför även snabbare insatser för individer med barn. Nyckeltal: Antal genomförda LOB-samtal med socialtjänsten, samt antal påbörjade behandlingar Till vilket pris? Om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige, Stockholms Universitet 2003 7 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: 2.3 Behovsanalys Enligt genomförd behovsanalys7, så kommer det totala antalet individer omhändertagna enligt LOB uppgå till ca 3300 inom Uppsala län under 2014, varav uppskattningsvid 75 % av dessa sker inom Uppsala. Detta är en ökning med ca 700 fall per år och antas delvis bero på att polisen fått en ny arrestlokal i Uppsala med utökad kapacitet, samt ett ökat fokus på att minska fylleriet på allmänna platser. Då endast individer över 18 år kommer vara målgruppen för TNE, innebär det att uppskattningsvis ca 100 av de totala 3300 LOB-fallen, inte kommer vara aktuella för tillnyktring på enheten. Av de resterande ca 3200 LOB-fallen antas ca 30 % vara för aggressiva, alternativt begått en brottslig handling, vilket gör de ej lämpliga för att övervakas på en TNE. Således uppskattas det totala antalet LOB-fall inom länet som kan vara lämpliga att övervaks vid en TNE att uppgå till knappt 2300. 7 Behovsanalys, 2014-10-19 8 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Att etablera en TNE i anslutning till Psykiatrins hus skulle ha möjlighet att täcka 79 % av de 2300 LOB-fallen inom länet. Resterande 21 % sker under helger i andra kommuner än i Uppsala och där avståndet till arrest är kortare än till TNE. Det totalt årliga intaget av LOB till en TNE vid Psykiatrins hus uppskattas därmed att uppgå till ca 1800 per år. 9 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Omhändertagandet av LOB sker väldigt varierat under veckodagarna, där de flesta sker under helgerna och efter klockan tolv på natten. Att resurseffektivt bemanna och dimensionera TNE enbart efter behovet av LOB är därmed en utmaning. Även en stor variation mellan helger har också identifierats, där en markant ökning av antalet LOB sker vid lönehelger och vid speciella högtider. 10 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Enligt den omvärldsanalys som genomförts, så förväntas även en relativt stor andel personer som inte är omhändertagna enligt LOB att övervakas vid en TNE. Dels rör det sig om individer som självmant, alternativt via anhörig, söker sig till TNE för att få hjälp med tillnyktring för att kunna få vård. En annan grupp individer som kommer antagligen att även övervakas vid en TNE, är onyktra individer som idag vistas på andra delar av sjukhuset, samt de som blivit nekade behandling vid psykiatriska akutmottagningen. Utifrån en jämförelse med TNE i Linköping och Östersund, så rör det sig om motsvarande ca 0,24 % respektive 0,42 % av befolkningsmängden i upptagningsområdet som övervakas på en TNE och inte är omhändertagna enligt LOB. Baserat på ett genomsnitt (0,33 %) av dessa två TNE och dess upptagningsområde, så uppskattas Uppsala få ett intag på ca 1100 per år. Genom intervjuer med psykiatriska akutmottagningen, somatiska akutmottagningen och psykiatriska akutavdelningen, så förväntas en dryg 1/3 av det totala övriga intaget på en TNE komma från dessa avdelningar. 11 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Sammantaget så kommer därmed en TNE vid Psykiatrins hus att ha möjlighet för att hantera flera behov och inte enbart individer som omhändertagits enligt LOB. Detta förväntas även få en utjämnande effekt på variansen gällande intaget, där det övriga inflödet förväntas ske på vardagar under dagtid, medan majoriteten av LOB-fall sker till helgen och under nattetid. Detta innebär att tillnyktringsverksamheten bör vara öppen dygnet runt för att tillgodose det samlade behovet. Vid ett initialt skede förväntas inflödet av LOB vara något lägre, innan de nya arbetsrutinerna har satt sig inom polisen. Det finns även viss osäkerhet kring det övriga inflödet, vilket också omvärldsanalysen visar. Dessa två osäkerheter tillsammans skapar ett uppskattat totalt max och min av intaget vid en TNE, där det troliga ligger mellan dessa. För att få ett bra kapacitetsutnyttjande av att hantera dessa inflöden vid en framtida TNE, så bör den dimensioneras för 6-9 platser. 12 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: 2.4 Nyttokalkyl Nyttokalkyl i detta sammanhang innebär kostnaden för att tillgodose det identifierade behovet i behovsanalysen. För att tillgodose det identifierade behovet så behöver en lokal inrättas med 6-9 vårdplatser för tillnyktring. Exakt lokalisering inom sjukhusområdet behöver dock utredas ytterligare. Själva personalbehovet för att driva en TNE med 6-9 vårdplatser beror på lokaliseringen av enheten, då det kan påverka säkerheten och arbetsmiljön och därmed behovet av skötare, sjuksköterska, läkare och larm. För att uppskatta driftkostnaden för en TNE har två scenarion tagits fram. - Scenario 1: TNE lokaliserad i anslutning till annan akut hälso- och sjukvårds verksamhet, exempelvis psykiatriska och somatiska akutmottagningen. - Scenario 2: Fristående TNE. Oavsett scenario så råder följande gemensamma förutsättningar för beräkningarna: ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 6-9 vårdplatser Personalen arbetar 2 av 5 helger Säkerhetsbemanning måste tillgodoses Schemaläggningen utgår från 100 % tjänster Nattpersonal arbetar varannan helg I båda fallen beräknas enheten utifrån en minimal grundbemanning, vilket innebär att denna kostnad gäller oavsett om antalet vårdplatser minskas. 13 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Scenario 1: Samlokaliserad enhet Förutsättningarna: ‐ Möjligheten till hjälp med akut transport av patient vid akutsjukdom. ‐ Säkerhetsbemanningen uppfylls genom närheten till annan akutverksamhet ‐ Gemensam OH kostnad ‐ Optimal konstadseffektiv schemaläggning ‐ Effektivt resursutnyttjande för båda enheterna Personalbemanning: Två personal som arbetar dygnet runt. 5 sjuksköterskor 5 skötare 2 sjuksköterskor/natt 2 skötare/natt Läkare som rondar 2 ggr/dag, morgon och eftermiddag, total tid ca 3 timmar/dag motsvarande 40% tjänst. Inga ronder under helgen, akut tider ges till beroendemedicinska mottagningen påföljande vardag. Vid behov kan somatisk och psykiatrisk bakjour konsulteras. Administrativt stöd 10 % vardagar. Socionom från kommunen inledningsvis på halvtid men på sikt heltid. 5 sjuksköterskor x 550000 tkr 5 skötare x 450000 tkr 2 sjuksköterskor/natt x 550000 tkr 2 skötare/natt x 450000 tkr OB‐ersättning Läkare 40 % Administrativt stöd 10 % Materialkostnader Läkemedel Övriga personalkostnader utbildning, rehabiliteringsinsatser Socionom Totalt 2 750tkr 2 250 tkr 1 100 tkr 900 tkr 609 tkr 520 tkr 45 tkr 150 tkr 25 tkr 30 tkr Kommunen 8 229 tkr 14 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Scenario 2: Friliggande enhet. Förutsättningar: ‐ Enheten måste själv ombesörja akuta transporter av patient vid akutsjukdom. ‐ Säkerhetsbemanningen måste tillgodoses med egen bemanning ‐ OH kostnad ‐ Larmkoppling till polis och vaktbolag ‐ Ej kulvertanslutning – ökade kostnader Personalbemanning: Tre personal som arbetar dygnet runt. 5 sjuksköterskor 10 skötare 2 sjuksköterskor/natt 4 skötare/natt Läkare som rondar 2 ggr/dag, morgon och eftermiddag, total tid ca 3 timmar/dag motsvarande 40 % tjänst. Akuta utryckningar ca 10 %. Totalt 50 % läkarresurs. Inga ronder under helgen, akut tider ges till beroendemedicinska mottagningen påföljande vardag. Vid behov kan somatisk och psykiatrisk bakjour konsulteras. Administrativt stöd 10 % Socionom från kommunen som bemannar halvtid på sikt heltid 5 sjuksköterskor x 550 000 tkr 10 skötare x 450 000 tkr 2 sjuksköterskor/natt x 550000 tkr 4 skötare/natt x 450000 tkr OB‐ersättning Läkare 50 % Administrativt stöd 10 % Materialkostnader Läkemedel Larm kostnader /utryckning 1 ggr/v Övriga personalkostnader utbildning, rehabiliteringsinsatser Socionom Totalt 2 750 tkr 4 500 tkr 1 100 tkr 1 800 tkr 913 tkr 650 tkr 45 tkr 200 tkr 25 tkr 260 tkr 50 tkr Kommunen 12 293 tkr 15 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Enligt dessa uppskattade driftkostnader för en TNE, framgår det att en enhet som inrättas i anslutning till annan akut hälso- och sjukvårds verksamhet, kommer att få strax över 4 miljoner lägre driftkostnad än en fristående enhet.8 Utöver ovannämnda driftkostnader så tillkommer även hyra av själva lokalen. Då exakt lokalisering inte är fastställd, så kan heller inte ytan och därmed inte den totala kostnaden för lokalen fastställas. Uppskattningsvis så kan lokalkostnaden uppgå till 700 tkr/år, baserad på dagens hyreskostnad för liknande lokaler på sjukhusområdet. Totalt uppskattad driftkostnad för TNE i anslutning till annan hälso- och sjukvårds verksamhet, somatiska- eller psykiatriska akutmottagningen: o 8 929 tkr/år Totalt uppskattade driftkostnad för fristående TNE: o 12 993 tkr/år I kostnadsuppskattningarna ingår hyra, personal, vikarie, administrativt stöd, material, läkemedel, larm, samt övriga personalkostnader. Kostnad för kommunrepresentant ingår ej. 2.5 Barnkonsekvensanalys Enligt genomförd barnkonsekvensanalys så kommer en TNE inte att direkt påverka barn eller ungdomar under 18 år. Däremot kan en TNE indirekt påverka barn till föräldrar med och/eller begynnande missbruk. I dagsläget bedöms Polisens rutiner med att transportera hem barn och ungdom till sina målsmän, samt koppla in socialjouren, att föredra i förhållande till att blanda dem med vuxna berusade. Dock hade eventuellt en renodlad TNE för barn och ungdom kunnat vara ett bättre alternativ. 2.6 Projektmål De övergripande projektmålen innefattar mål för tid, kostnad och kvalitet enligt nedan. Projektmålen utvecklas och beskrivs mer detaljerat i projektplanen (etableringsfasen). Projektmålen ska prioriteras i ordningen 1) kvalitet, 2) tid och 3) kostnad. För att säkerställa att projektet når sina effektmål, så behöver följande leveransobjekt ingå: Kvalitet (1) Kvantifiering av behovet för en TNE inom länet 8 Förslag till HSS 20141113 16 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Effekt och nytta med en etablering av en TNE vid Psykiatrins hus Lokalutformning och lokaliseringsmöjligheter av en TNE i nära anslutning till Psykiatrins hus Förslag på bemanning av TNE och samverkansrutiner Etablerings- och driftkostnader för en TNE Krav och beroenden på föreslagen TNE Eventuella risker med föreslagen TNE Skapa en projekt-/implementeringsplan inkl. resurser, budget, projektorganisation och kommunikationsplan Projektet ska klara internrevision av projektet utan större avvikelser. Utvärdering ska innefatta relevanta frågor och mätas på lämplig skala. Tid (2) Godkänt projektdirektiv skall vara klart senast 20:e november 2014. Projektet som helhet ska vara avrapporterat och klart senast 2016. Varje fas ska vara klar till inom sitt respektive slutdatum. Varje leveransobjekt, milstolpe och aktivitet inom de olika faserna ska vara klar inom +/- 20% relativt projektets baslinje. Kostnad (3) Projektet som helhet ska inte överskrida den budgeterade kostnaden med mer än 20% relativt projektets baslinje. De olika faserna ska inte överskrida sin respektive budget med mer än 10% relativt projektets baslinje. 2.7 Förväntat resultat av Etableringsfasen Under etableringsfasen definieras projektorganisationen och en detaljerad projektplan arbetas fram av projektledaren och projektgruppen. Projektplanen ska bl.a. innefatta följande delar Projektorganisation inkl. roller, ansvar och befogenheter Kritiska framgångsfaktorer, prioriteringar och genomförandestrategi Intressentanalys och externa kontaktytor Övergripande kommunikationsplan Dokumentationsplan Definierade leveransobjekt för projektet WBS (arbetsnedbrytning) för projektet utifrån definierade leveransobjekt Övergripande tidplan (Gantt), resursplan och budget för hela projektet Detaljerad tidplan (Gantt), resursplan för byggnation av TNE Riskregister och åtgärdsplan Rutin för förebyggande åtgärder (riskidentifiering och hantering) 17 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Rutin för uppföljning och styrning (metod, mallar, forum, mötesfrekvens etc) Rutin för kvalitetsstyrning och avvikelsehantering Etableringsfasen avslutas med beslut om att gå vidare med projektet och godkännande av projektplan. 3 Krav på projektet 3.1 Förutsättningar Godkänt beslut från HSS att inleda etableringsfasen Överenskommelse med kommun och polis Byggnationsplan för TNE Lagar och förordningar o Lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. (1976:511) o Socialtjänstlagen (2001:453) Arbetsmiljöverkets lagar Socialstyrelsens föreskrifter Facklig samverkan Akademiska sjukhusets policys Brukarmedverkan i styrgrupp 3.2 Miljö Bedömningen är att projektet i sig inte kommer att ha några negativa miljökonsekvenser förutom vid själva byggnationen, vilket bör utredas vidare under etableringsfasen. 3.3 Avgränsningar Projektet föreslår nytt arbetssätt för polisen vid omhändertagande av LOB, men ansvarar inte för själva implementeringen. Det nya arbetssättet innebär en urvalsprocess för att avgöra ifall individen skall köras till TNE eller till arrest. Även nytt arbetssätt för kommunrepresentanten vid TNE rekommenderas att det utformas i samarbete med kommun och vårdpersonal inom projektets ramar. 18 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: 4 Kopplingar till andra projekt och verksamheter För att projektet skall nå sina mål har följande beroenden identifierats: Beroende 1 – Färdigställande av lokal för TNE Beroende 2 – Polisen och dess arbete med LOB Beroende 3 – Kommunen och representant vid TNE Beroende 4 – Kapacitet hos berörda verksamheter inom missbruks och beroendevården. För övrigt, så kommer en TNE att påverka hela vårdprocessen gällande missbruks- och beroendevården, med bland annat ett förväntat ökat behov av dessa verksamheter. Detta behöver utredas vidare under etableringsfasen för att säkerställa att det finns kapacitet att hantera denna ökning av beroendevård. 5 Tidplan Arbetet ska bedrivas enligt Landstinget i Uppsala Läns projektmodell ”ProjektIL”. Tabellen nedan visar en grov tidplan för projektets olika faser. Tabell – Övergripande tidplan för projektet Hela projektet Initiering Etablering Genomförande Avveckling/Övergång till ordinarie verksamhet Start 2014‐08 2014‐08 2015‐01 2015‐09 2016‐06 Slut 2016‐12 2014‐12 2015‐08 2016‐06 2016‐12 19 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: 6 Budget 6.1 Projektkostnader För att genomföra och etablera en TNE vid Psykiatrins hus, så behöver en detaljerad projektplan tas fram under 2015, med bland annat genomlysning av identifierade påverkade verksamhetsområden inom och angränsande till missbruks- och beroendevården. Tabell – Kostnadsuppskattning för etableringsfasen Total kostnad för etableringsfasen Framtagande av detaljerad projektplan. Framtagande av detaljerad byggplan inkl. arkitekt: Genomlysning av berörda verksamhetsområden. Uppskattad kostnad för hela projektet inkl. delfaser Ca 1,3 MSEK Ca 2,6 MSEK 6.2 Projektfinansiering Enligt vår rekommendation bör och kan projektet finansieras genom följande: Statliga stimulansmedel: 2,6 MSEK (2015 och 2016) Den framtida driftkostnaden av TNE uppgår till 9, respektive 13 miljoner per år inklusive hyra, beroende på om enheten är samlokaliserade med övrig verksamhet eller fristående. Kostnaden för detta förväntas att finansieras genom Psykiatrins budget och behöver således utökas med motsvarande belopp. Kostnaden för kommunens representant vid TNE förväntas belasta kommunens budget. 20 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: 7 Övergripande utmaningar Under initieringsfasen har ett antal utmaningar identifierats vilket beskrivs nedan. Under etableringsfasen kommer ett mer detaljerat riskregister, klassificering och tillhörande åtgärdsplan att tas fram. 9 Externa osäkerheter: o Polisensarbetsätt vid omhändertagande av LOB och att köra rätt målgrupp till TNE och inte sådana som är för aggressiva eller för somatisk sjuka. Det finns även en risk att polisen föredrar att köra personer till arresten, så som vid tidigare pilotverksamhet av TNE på Ulleråkersområdet år 20069. Detta borde vara föga troligt, då en TNE lokaliserad vid Psykiatrins hus är närmare att köra till än arresten. o Det finns även en risk att TNE inte blir lika tillgänglig för övriga kommuner, då polisen kommer att föredra att köra till den lokala arresten när den är öppen då av avståndet är för stort. Detta motsvarar 21 % av LOB-fallen och långsiktigt förslag på hur man kan hantera dessa behöver utarbetas. o Avsaknad av kännedom inom kommunen och socialtjänsten om TNEs möjligheter o Behovet av nya arbetssätt inom kommunen för hur de kan använda sig av en TNE o Att kommunrepresentanten på TNE inte prioriterar alla LOB med uppföljningssamtal Interna osäkerheter o Att patientflödet blir större än beräknat på grund av ökad tillgänglighet till vård, samt ett eventuellt ökat behov från samhället i stort. o Psykiatrins övriga verksamheter och avdelningars påverkan av en TNE och vilka begränsningar det kan medföra för annan typ av psykiatrisk vård o Organisationsbergränsningar och brist på personal för att bemanna en TNE Projektosäkerheter o Fackorganisationer accepterar inte eventuella förändringar i organisation och arbetssätt vilket leder till förseningar i projektet o Kulturella skillnader mellan olika avdelningar som skapar samarbetssvårigheter o Orolig och frustrerad personal pga dålig kommunikation kring eventuella organisationsförändringar och bemanningsfrågor Utvärdering av Tillnyktringsenhet 2006 21 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: o Svårigheter att få läkare och övrig vårdpersonal att sätta av tid till projektarbete vilket påverkar kvalitet och leder till förseningar o Svårigheter att få med läkarna i arbetet med att ta fram och implementera avdelningarnas grundtillstånd vilket leder till att man inte uppnår effektmålen, samt att projektet blir försenat. o Dålig kunskap/kompetens kring projektledning, processorientering och förändringsledning mm hos chefer och nyckelpersoner leder till samarbetsproblem och förseningar o Sena beslut får kedjeeffekter nedströms vilket leder till onödiga förseningar (t.ex. IT beställningar) 8 Överlämnande Projektägaren är ansvarig för uppföljning av effektmålen och kommer att följa upp dessa nyckeltal för att identifiera förändring före, under och efter projektet. Överlämnande av projektets leveranser och resultat beskrivs i tabellen nedan. Fas (ProjektIL) Initiering Leverans Projektdirektiv (BP1) Etablering Projektplan (BP2) Genomförande Uppföljningsrapporter (BP3n) för byggnation och etablering Leveransgodkännande (BP4) Slutrapport (BP5) Avslut Mottagare DC DLG SLG HSS DC DLG SLG HSS DLG DLG DC DLG 22 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: 9 Styrgrupp Bilden nedan visar den av projektägaren beslutade projektorganisation. Denna organisation gäller under initieringsfasen, men kan komma att ändras under etableringsfasen. Projektdokumentationen ansvaras av projektledaren och allt projektrelaterat material som skapas skall sparas ner på G-disken, som är tillgänglig för anställda inom LUL. Övriga projektmedlemmar som ej har tillgång till mappen skall få dokumentationen skickad via mail av projektledaren. 23 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Projektnamn: TNE Projektägare: Åsa Hagberg Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektägare är utsedd (finansiär) Projektledare, Styrgrupp, Mottagare är utsedda och införstådda med åtagandet Resurserna för Etableringsfasen är säkrade Etableringsfasen är planerad och beskriven med kostnader, resurser, tid, leveranser och resultat Projektets mål är formulerat Det förväntade resultatet för Etableringsfasen och projektet är dokumenterat och kopplat till verksamhetens mål och strategier Effektmålen är definierade för projektet Övergripande risker för projektets genomförande finns dokumenterade En ansvarig för diarieföring är utsedd och en akt är upprättad för projektet Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller JA NEJ Kommentar: Beslut att starta Etableringsfasen, BP1 Beslut att inte starta Etableringsfasen, BP1 Beslut att bordlägga beslutet Datum och underskrift av projektägare Namnförtydligande 24 (25) Projektdirektiv TNE PROJEKTNAMN: TNE DATUM: 2015-01-09 PROJEKTÄGARE: Åsa Hagberg VERSION: 1.0 PROJEKTLEDARE: Christoffer Ogéus DNR: Referenser Dnr HSS 2013-0155, Vidare bearbetning av utvecklingsområde tillnyktringsenhet HSS Protokoll 140618 Inriktningsbeslut, DLG 2014-06-04 Översyn av missbruks- och beroendevården, 2012-09-21 Bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Till vilket pris? Om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige, Stockholms Universitet 2003 Behovsanalys, 2014-10-19 Förslag till HSS, 20141113 Utvärdering av Tillnyktringsenhet 2006 25 (25) Barnrättsperspektiv - inför åtgärd eller beslut Namn på åtgärd eller beslut: Tillnyktringsenhet (TNE) Diarienummer: HSS2014‐0133 Beslutet i korthet: Utredning ang. TNE med placering ing. 12 , Psykiatriska akutmottagningen Ansvarig: Eva Smith Verksamhet/avdelning: Psykiatridivisionen Vilka barn berörs av detta beslut? Inga barn som är i behov av tillnyktring men däremot barn som anhöriga då enheten inte kommer att vara inriktad på tillnyktring för barn. Icke-diskriminering av barnet (artikel 2) Behandlas berörda barn lika? Om inte, anger du skälen till särbehandling. Ja, alla barn behandlas lika. Barnets bästa (artikel 3) och tillräckliga resurser (artikel 4) “Barnets bästa” är en kombination av vad du anser är det berörda barnets behov med vad barnet själv uttryckt eller förmedlat. Beskriv. En renodlad mottagning/tillnyktringsenhet för barn och unga skulle vara det bästa men i utredningen kring TNE prioriteras det vuxna omhändertagandet. Behöver något annat än barnets bästa sättas prioriteras? Beslutet är trots det barnrättsligt om du beskriver förväntade negativa konsekvenser och föreslår kompenserande åtgärder. Förväntade negativa konsekvenser är att det inte finns en renodlad tillnyktringsenhet för barn/unga. Av den statistik som projektet TNE inhämtat i första fasen från polisen så har omhändertagandet av personer under 18 år inte varit av den omfattningen så att det skulle föranleda en renodlad tillnyktringsenhet för barn/unga. Under 2011 omhändertogs 7 och 2014 första halvåret 38 med prognos om 119 på året. Antalet barn/unga som skulle vara aktuella är för litet, för att motivera särskild lokal och kompetent bemanning. Det växande blandmissbruket bland unga är dock en angelägen fråga men som behöver belysas i en egen utredning. I dag när berusade barn/unga omhändertas av polisen transporteras de hem till föräldrar alternativt tillkallas socialjouren. Om barnet/ungdomen är i behov av medicinskt omhändertagande körs barnet/ungdomen till barnakuten alt. somatiska akutmottagningen. Om oro föreligger om att barnet far illa, ska en anmälan göras till socialtjänsten enligt Sol. 14 kap. I dagsläget bedöms detta vara det bästa omhändertagandet i förhållande till att blanda vuxna berusade tillsammans med barn/unga. Rätt till liv, hälsa och samverkan (artikel 6, 19, 23, 24 & 39) På vilket sätt har vi tagit hänsyn till barnens rätt till bästa uppnåeliga hälsa och erbjuden sjukvård. Har inblandade verksamheter samverkat med barnet i centrum? Med hänsyn till det låga antalet barn/unga som skulle behöva tillnyktringsenhet är det bästa alternativet att fortsätta med omhändertagandet som det är idag. Barnrättsperspektiv - inför åtgärd eller beslut Barnets delaktighet (artikel 12) Har berörda barns åsikter inhämtats? Om barnen inte varit delaktiga, förklara varför. Nej. Barn och ungas åsikter har ej inhämtats då bedömningen är att TNE inte ska ta emot barn/unga. Vilka åsikter framkom och har de påverkat förslaget? Ej aktuellt. Övrigt Detta beslutsunderlag har stämts av med Länsbarnombudsmannen 141119 2015-01-07 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Henrik Andréasson Telefon: 018 – 611 6112 E-post henrik.andreasson@lul.se Kan tillnyktringsenhet kombineras med sprututbytesverksamhet? Uppdrag Det finns planer på att landstinget ska ta fram ett vårdprogram för missbruksvården där sprututbytesprogram ska kunna ingå. Nedan redovisas uppdraget att undersöka ifall en föreslagen tillnyktringsverksamhet kan kombineras med sprututbytesverksamhet. Frågan har tagits upp och avstämts med den styrgrupp som knutits till utredningen om tillnyktringsverksamhet. Denna grupp samlar många av de aktörer som även berörs av ett sprututbytesprogram. Nedan redogörs också för den utredning som samlade berörda aktörer och som undersökte ifall sprututbytesverksamhet bör utgöra en del av en så kallad Öppen mottagning. Sprututbytesverksamhet och tillnyktringsenhet Införande av sprututbytesverksamhet föreslogs som ett prioriterat utvecklingsområde i landstingets Översyn av missbruks- och beroendevården i länet. I Översynen redogörs för att sprututbytesverksamhet ses som en kunskapsbaserad insats som rekommenderas som en effektiv metod för att minska spridningen av hiv och hepatit av internationella organ samt de svenska myndigheterna Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet och Folkhälsoinstitutet. Sprututbytesverksamhet ska därmed ses primärt som en smittskyddsinsats, även om Missbruksutredningen också lyfter fram att sprututbytesverksamhet också visat sig kunna motivera till frivillig behandling, något som understryks i några av de svenska studierna av sprututbyte i Sverige. Sprututbytesverksamhet är alltså främst att se som en smittskyddsåtgärd men kopplat till verksamheten ska finnas personal med beroendekompetens för att kunna fånga upp och erbjuda vård till de som önskar att bryta sitt missbruk. Det är emellertid inte lämpligt att ha denna sprututbytesverksamhet i anslutning till missbruks- och beroendevården, då det inte går att förena personer med ett pågående missbruk med personer där målet är att inleda vård och behandling för att avsluta missbruket. Då ett av målen och vinsterna med inrättandet av en tillnyktringsenhet i länet är att fånga upp personer när de kan vara motiverade att inleda vård och behandling mot sitt risk- eller missbruk bör inte sprututbytesverksamhet kombineras med en tillnyktringsenhet. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se 2 (2) Sprututbyte som del av Öppen mottagning Människor som fastnat i ett injektionsmissbruk lever i en ofta utsatt position och kan brottas med ett flertal psykiska och sociala problem. Att till dessa personer erbjuda hälso- och smittskyddsinsatser kan förhindra att situationen förvärras av ytterligare sjukdomar. Men det finns också andra grupper som lever i en extra utsatt position. Detta kan gälla människor som fastnat i andra sorters missbruk och beroende, men också till exempel hemlösa eller svårt psykiskt sjuka. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i november 2013 att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda förutsättningarna för att inrätta en lättillgänglig och förtroendeskapande mottagning för målgruppen särskilt utsatta, i vilken kan ingå sprututbytesverksamhet. Målgruppen är disparat, men det finns vissa gemensamma kriterier. Inom denna grupp finns ofta en misstro mot samhället och en stor känsla av utanförskap som gör att de inte känner att de ordinarie ingångarna till vården är till för dem. En utredning genomfördes där representanter från frivilligorganisationer, berörda verksamheter inom landsting och kommun, polisen och även brukarrepresentanter intervjuades. I rapporten (Rapport om öppen mottagning som kan innehålla sprututbytesverksamhet, KPMG AB 20 mars 2014) föreslås att en ny öppen mottagning bör bygga på landstingets husläkarmottagning för hemlösa, som kompletteras med sprututbytesverksamhet och ges utökade resurser för att kunna ge adekvata hälso- och sjukvårdsinsatser för den aktuella målgruppen, som inledningsvis bedöms omfatta cirka 600 personer. Genom att bygga mottagningen på husläkarmottagningen för hemlösa så kan det bidra till att lösa problem som denna mottagning idag har kring tillgänglighet med mera. Beroendekompetens ska finnas kopplad till mottagningen. Merparten av de intervjuade ställde sig positiva till en sådan kombinerad mottagning med hälso- och sjukvårdsinsatser och sprututbytesverksamhet. Några av de intervjuade var dock tveksamma till behov och nytta av sprututbyte. En mottagning med detta upplägg skulle ge möjligheten till en kostnadseffektiv sprututbytesverksamhet i länet då den utöver denna insats kan erbjuda målgruppsanpassade insatser för att minska smittspridning, erbjuda injektionsmissbrukare vaccination och behandling, samt fånga upp personer som annars inte kommer i kontakt med vården. Det har inte tagits något slutgiltigt politiskt beslut kring förslaget som presenteras i rapporten. Då sprututbytesverksamhet inte bör kombineras med tillnyktringsverksamhet föreslås att hälso- och sjukvårdsstyrelsen istället tar ställning till förslaget om etablering av en Öppen mottagning. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Niklas Rommel Dnr HSS 2013-0239 § 18 Rapport om införande av Akademisk vårdcentral Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att godkänna bifogad rapport om arbetet med projektet Akademisk vårdcentral och att en redovisning av projektet ska ske till styrelsen senast i juni 2015. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i december 2013 att utreda frågan om införande av Akademiska vårdcentral. En rapport redovisades till styrelsen i juni 2014, varvid styrelsen beslutade att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att utreda ytterligare frågeställningar för redovisning senast i februari 2015. Det fortsatta utredningsarbetet inleddes under hösten 2014 med tillsättning av projektledare, särskild projektgrupp med mera. I projektgruppen ingår företrädare både för landstinget och Uppsala universitet. Som ordförande har utsetts FoU-direktör Sune Larsson och till projektledare forskningssamordnare Malin André vid Hälsa och habilitering. Arbetet med projektet inleddes under oktober 2014 och en slutrapport beräknas kunna redovisas till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i juni 2015. I bilaga redovisas projektuppdrag, projektorganisation, beräknad tidsplan med mera. Bilaga: Rapport, projekt Akademisk vårdcentral. Kopia till: Hälsa och habilitering Primärvården Privata vårdcentraler Uppsala universitet FoU-direktören Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till Malin André Forskningssamordnare i primärvården Hälsa och Habilitering Tfn 070-6110919 Epost: malin.andre@lul.se 1 Rapport, projekt Akademisk vårdcentral 1.1 Bakgrund och uppdrag Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrog den 16 december 2013 (Dnr HSS 2013-0223) till en projektorganisation att utreda införande av Akademisk vårdcentral i länet. En projektrapport färdigställde den 12 juni 2014. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den18 juni 2014 (HSS 2013-0239) att godkänna projektrapporten och att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att ytterligare studera de frågeställningar om områden i rapporten som föreslås utredas vidare och att redovisa uppdraget till styrelsen senast i februari 2015. Akademiska Vårdcentraler (AVC) är ett koncept för i samverkan mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala universitet stärka klinisk patientnära forskning och utbildning inom primärvården i nära samverkan med klinisk verksamhet. Det innebär också att universitetssjukvård i primärvården upprättas vilket i och med det nya nationella ALF-avtalet är en förutsättning för att Allmänmedicin ska kunna tilldelas ALF-medel för forskning. AVC ska bedriva kliniskt primärvårdsarbete och samtidigt bli en kontaktyta mellan Uppsala universitet och landstinget, där varje huvudman svarar för, och styr, sina resurser och där ett fruktbart samspel förväntas utvecklas mellan de två huvudmännens anställda. AVC ska främja kvaliteten på och utöka den verksamhetsförlagda patientnära utbildningen för alla inom primärvården aktuella studentkategorier. Ett syfte är att de interprofessionella inslagen i samtliga utbildningar ska öka. Vidare ska AVC öka och utveckla den kliniskt patientnära forskningen och stärka förutsättningarna för den kliniska forskarutbildningen. På AVC ska finnas, förutom de kliniska resurser som behövs för patientvårdande primärvårdsverksamhet, personer som idag har sin arbetsplats på Uppsala universitet och landstingets övergripande primärvårdsresurser så som forskningssamordnare och kliniska lektorer och adjunkter. 1.2 Projektarbete Hälsa och habilitering tillfrågades om det fortsatta utredningsuppdraget och Malin André, forskningssamordnare i primärvården, utsågs till projektledare. Kontakt togs med nytillträdde FoU-direktören, Sune Larsson, som accepterade att vara ordförande för projektgruppens arbete. Under hösten 2014 utsåg universitet och landstinget vardera fyra ledamöter (Stellan Sandler, vice rektor, Eva Tiensuu- Jansson, dekanus, Johan Hallqvist, prefekt , Per Kristiansson, verksamhetsföreträdare Enheten för Allmänmedicin och Preventivmedicin, från Uppsala universitet och Sune Larsson, FoU-direktör, Mia Pless, FoU-chef Hälsa och habilitering, Ingrid Persson, HR-strateg ledningskontoret, Malin André forskningssamordnare i primärvården, från landstinget.). Från och med december har projektgruppen förstärkts med primärvårdsdirektör Per Elovsson. Projektgruppen började sitt arbete först i slutet av oktober 2014 varför utredningsarbetet är försenat. Arbetet har också varit relativt komplicerat med bland annat olika intressen och synpunkter från de båda huvudmännens företrädare. En färdig rapport beräknas vara framtagen till hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 17 juni 2015. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Sven-Arne Åsman HSS 2014-0161 § 19 Begäran om anstånd med avrapportering av delstudie två – Vårdtunga patienter och vårdtungt material Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar bevilja anstånd med återrapportering av delstudie två – Vårdtunga patienter och vårdtungt material till styrelsens sammanträde i juni 2015. Ärendet Enligt beslut i hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2014-11-17 § 189 ska delstudie två i ärendet ”Vårdtunga patienter och vårdtungt material” återrapporteras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen vid styrelsens möte i februari 2015. Syftet med delstudie två är att lämna förslag till kostnads- och beställningsansvar för det vårdtunga materialet. Arbetet med delstudie två startades under december med bland annat en kartläggning av vilka som idag beställer/förskriver materialet och vilken typ av material som förskrivs. I syfte att få en så fullständig bild som möjligt av beställare/förskrivare och material är det nödvändigt att ha hela år 2014 som underlag. Detta inte minst med tanke på att volym och kostnader ökat dramatiskt under året. Böckerna för 2014 stängs 2015-01-15 vilket innebär att kartläggningen inte hinner slutföras i tid för att kunna sammanställas och avrapporteras. Det måste också ges tid för analys av kartläggningen. När hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattar beslut om beställnings- och kostnadsansvar bedöms det som värdefullt att förslaget till beslut har förankrats och accepterats i de berörda verksamheterna. Det råder många och motstridande synpunkter på var kostnads- och beställningsansvar ska ligga och förankringsprocessen måste där för få ta sin tid. Med hänvisning till ovanstående anhåller hälso- och sjukvårdsdirektören om anstånd med återrapportering av rubricerat ärende till hälso- och sjukvårdsstyrelsen sammanträde i juni 2015. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Christianne Simson Dnr HSS 2011-0170 § 20 Handlingsplan för införande av stöd till anhöriga barn och vuxna Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att anta handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna i Landstinget Uppsala län. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2011-12-12 att ge i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att genomföra ett tvåårigt projekt under perioden april 2012 – december 2013 för att förbättra anhörigstödet vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och inom primärvården. Projektet hade nära samarbete med länets samtliga kommuner och var en inventering och förstudie till fortsatt arbete med att förbättra anhörigstödet i landstinget. Som ett resultat av projektet beslutade landstingsfullmäktige 2013-06-17--18 i Landstingsplan och budget för 2014-2016 (dnr CK 2013-0002) att utvecklingsarbetet med ett förbättrat anhörigstöd skulle fortsätta. I beslutet ingick att landstinget ska ta fram en övergripande handlingsplan för stöd till anhöriga inom Landstinget i Uppsala län utifrån de förbättringsområden som projektet identifierat. Handlingsplanen har tagits fram i samverkan med Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) och kommunernas anhörigstöd. Dessutom har en referensgrupp med representanter från förvaltningarna och samverkanspartners haft i uppgift att prioritera bland aktiviteterna i handlingsplanen. Referensgruppen har bestått av representanter från Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering, Uppsala kommun, Röda Korset och Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO). Primärvårdsförvaltningen och Länsbarnombudsmannen (LänsBO) var inbjudna att delta i referensgruppen, men tackade nej till förfrågan om deltagande. Handlingsplanen och bilagan Verktygslåda har remitterats i två omgångar till referensgruppen, samordningschefen för psykiatridivisionen, Länsbarnsombudsmannen (LänsBO) och till Primärvårdsförvaltningen. Diskussioner om handlingsplanen för stöd till anhöriga har också förts med Barnsjukhuset, vårdchefer och vuxna anhöriga i olika forum. Syftet med handlingsplanen, som innehåller rutiner och metoder för stöd till anhöriga barn och vuxna, är att öka tryggheten och säkerheten för både patienter och anhöriga. Målet med handlingsplanen är att anhöriga barn och vuxna görs delaktiga genom att deras eget behov av information, råd och stöd identifieras och tillgodoses. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Förslagen på metoder och rutiner för stöd till personalen inom hälso- och sjukvården (se bilaga 1) är till för att på ett så enkelt sätt som möjligt kunna stödja anhöriga barn och vuxna i samband med patientnära arbete. Förslag finns också för att kunna hjälpa anhöriga barn och vuxna att få kontakter med nätverk utanför hälso- och sjukvården. Detta för att erbjuda långsiktigt stöd och undvika onödig slutenvård och återinläggning av patienten samt för att förebygga ohälsa och sjukskrivning av anhöriga. Förvaltningarnas arbete med stöd till anhöriga barn och vuxna utifrån handlingsplanen ska redovisas i verksamheternas årsredovisningar. Arbetet med anhörigstöd inom landstinget kommer att följas upp och utvärderas av hälso- och sjukvårdsavdelningen vid ledningskontoret. Bilagor Bilaga 1 Verktygslådan Bilaga 2-4 Remissyttranden Bilaga 5 Barnkonsekvensanalys Kopia till Akademiska sjukhuset, sjukhusdirektören, Lennart Persson Primärvårdsförvaltningen, förvaltningsdirektören, Per Elofsson Hälsa och habilitering, förvaltningsdirektören, Lena Dahlman Lasarettet i Enköping, sjukhusdirektören, Thomas Eriksson Länsbarnombudsmannen (LänsBO) Martin Price Psykiatridivisionens samordningschef Eva Smith Referensgruppens deltagare Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till 2015-01-15 Dnr 2011-0170 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christianne Simson christianne.simson@lul.se 018-6113251 Barnrättsperspektiv inför beslut En handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna har arbetats fram för att beakta anhörigas behov av stöd då någon närstående blir allvarligt fysiskt eller psykiskt sjuk, skadar sig, avlider eller har ett funktionshinder av något slag. Handlingsplanen omfattar rutiner och metoder samt kunskapslyft för att sjukvårdspersonal ska klara av att stödja barn som anhöriga. Barns behov av stöd ska enligt HSL2g särskilt beaktas då barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktig lever tillsammans med har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare av alkohol eller droger eller oväntat avlider. Detsamma gäller om förälder eller annan vuxen avlider. Med barn avses varje person som är under 18 år. Landstinget i Uppsala län har utökat tillämpningen av lagen till att också omfatta syskon. Alla barn berörs av handlingsplanen och alla barns behov av information, råd och stöd ska beaktas. Vad som är för barnets bästa avgör dock i dessa fall vårdnadshavare eller annan ställföreträdande vuxen. Patienten måste också ge sitt medgivande till att barnen görs delaktiga och får information om patientens sjukdom, tillstånd och behandling. Handlingsplanen förespråkar att sjukvårdspersonal arbetar för att göra barnen delaktiga genom att öka kunskap och förståelse för att barn behöver vara delaktiga i det som sker med patienten. Konsekvenserna av att inte beakta barns behov av information, råd och stöd i samband med ovanstående är belagda via forskning. Handlingsplanen har tillkommit som ett stöd för sjukvårdens personal så att Landstinget Uppsala län ska implementera rutiner för information, råd och stöd och följa lagstiftningen enligt HSL§2g. Bygger på landstingets “Policy för att förverkliga barnets rättigheter” (Dnr CK 2012-0184). Vid frågor om barnrätt, kontakta Läns-BO Martin Price, www.boiu.se/lbo eller 0725-718200 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ org nr 232100-0024 │ www.lul.se 2014-12-11 Dnr HSS 2011-0170 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christianne Simson Tfn 018-611 32 51 E-post christianne.simson@lul.se Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Bakgrund Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ansåg att stöd till anhöriga barn och vuxna behövde utvecklas och förbättras och beslutade därför 2011-12-12 att ge i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att genomföra ett tvåårigt projekt (under perioden april 2012 – december 2013) för att förbättra stödet till anhöriga barn och vuxna vid Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Hälsa och habilitering och inom primärvården. Utvecklingen skulle ske i nära samarbete med länets samtliga kommuner, intresseorganisationer och frivilligsektorn. Projektet sågs som en inventering och förstudie till fortsatt arbete med att förbättra anhörigstödet i landstinget. Landstingsfullmäktige har därefter beslutat 2013-06-17-18 (dnr CK 2013-0002) att utvecklingsarbetet med ett förbättrat anhörigstöd skulle fortsätta. I beslutet ingick att landstinget ska ta fram en övergripande handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna utifrån de förbättringsområden som projektet identifierat. Handlingsplanen ska vara färdigställd och beslutad senast den 31 december 2014. Handlingsplanen har tagits fram i samverkan med Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO), Röda Korset och kommunernas anhörigstöd. Dessutom har en referensgrupp med representanter från förvaltningarna och samverkanspartners haft i uppgift att prioritera bland aktiviteterna i handlingsplanen. Hälso- och sjukvården har ett ansvar för att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd. I hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), § 2g, anges följande: ”Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktig bor tillsammans med oväntat avlider.” Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A │ Box 602 │ 751 25 Uppsala │ tfn vx 018-611 00 00 │ fax 018-611 60 10 │ org nr 232100-0024 www.lul.se 2 (7) Med barn avses varje person som är under 18 år. Landstinget i Uppsala län har utökat tillämpningen av lagen till att också omfatta syskon till barn som har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, missbrukar alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller om ett syskon avlider. Varje år i Sverige förlorar 3500 barn minst en förälder genom dödsfall. Ytterligare ett antal barn förlorar också syskon, vänner, klasskamrater och andra närstående genom oväntad död. Föräldrars död medför en ökad dödlighetsrisk för deras barn. Det är framförallt yngre barn som påverkas och då främst om de förlorar sin mamma. Bland barn mellan 10 och 18 år finns en ökad dödlighetsrisk. Jämfört med barn som inte förlorat en mamma i dessa åldrar så har de en nästan fördubblad dödlighetsrisk.(M. Rostila, J. Saarela 2011). I Uppsala län vårdas årligen minst en förälder till något av 1750 barn för alkohol-missbruk. 1050 barn har minst en förälder som vårdas för narkotikamissbruk och 8820 barn har svårt fysiskt sjuka eller skadade föräldrar som vårdas på sjukhus minst en vecka. Vuxna anhöriga definieras i sin roll som anhöriga utifrån att de är personer som har mycket kunskap om den närstående patienten, att de är förutsättningarna för att patienten ska kunna skrivas hem samt att de står för omsorgen som gör att patienten inte återinläggs. Vuxna anhöriga som ger omsorg till en närstående på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller hög ålder, har ökat under senare år. Nästan var femte person äldre än 18 år ger idag omsorg till en närstående. Omfattande omsorg kan få stora konsekvenser för omsorgsgivarnas hälsa, sysselsättning och livskvalitet. En nyligen genomförd undersökning visade att ju mer omsorg man ger, desto större är risken att drabbas av ohälsa. Närmare 30 procent av alla omsorgsgivare i denna undersökning hade nedsatt hälsa. Åldersgruppen 30–44 år var särskilt drabbad av ohälsa relaterad till omsorgsgivande, och dessa anhöriga upplevde i högre grad än andra att anhörigomsorgen var både psykiskt och fysiskt påfrestande. Fler kvinnor än män upplevde omsorgssituationen som psykiskt påfrestande (Socialstyrelsen, Anhöriga som ger omsorg till närstående – omfattning och konsekvenser, 2014). I en omfattande studie på anhöriga till cancerdrabbade visar resultatet att anhörigas samtliga diagnoser ökade med cirka 25% jämfört med tiden innan den närstående blev sjuk. Yngre män som var tillsammans med en sjuk kvinna hade mer besvär än en kvinna som var tillsammans med en sjuk man (Sjöwall m.fl. 2009). Erfarenheter och resultat från projektet Under projektets gång samlades och sammanställdes erfarenheter om barn och vuxna anhöriga. Kunskap inhämtades via enkäter och forskningsresultat samt med hjälp av en evidensbaserad metod (Blandade Lärande Nätverk) där olika yrkeskategorier och målgruppen anhöriga träffades för att diskutera anhörigas roll i vården. Projektet prövade också två specifika metoder i form av piloter på ett antal avdelningar på Akademiska sjukhuset och inom primärvården (Akermodellen och Förmedla kontakt). 3 (7) Erfarenheterna visar att barn som anhöriga inte är synliggjorda, att lagstiftningen inte är implementerad och att rutiner och metoder för att uppmärksamma, informera och stödja barn som anhöriga saknas. Erfarenheterna från projektet visar också att vuxna anhöriga är en förutsättning för att hälso- och sjukvården ska klara av sitt uppdrag med befintliga resurser. Vuxna anhöriga är också en förutsättning för att patienten ska kunna skrivas ut efter vård och behandling och för att undvika återinläggning på sjukhus. Resultaten från projektet visar också på nödvändigheten av stöd till sjukvårdspersonalen genom att införa tydliga rutiner och verktyg för anhörigstöd för barn och vuxna samt utbildning om anhörigstöd till respektive målgrupp. I projektet etablerades även samverkan med frivilliga aktörer för att stödja barn i sorg. I samarbete med länets kommuner upprättades rutiner för hur kommunerna ska kunna hantera mottagandet av anhöriga barn och vuxna i sina verksamheter. För vuxna finns ett lagstadgat stöd som anhöriga enligt SoL 5kap 10§. Barn som anhöriga förväntas inte ge omfattande hjälp och stöd till någon närstående och omfattas således inte av den anhörigstödjande lagstiftningen. Barn som ändå ger hjälp och stöd till närstående kan få hjälp från socialtjänsten och kommunernas anhörigstöd hjälper till att etablera rätt kontakter för varje barn. Tillsammans med intresseföreningar och frivilligsektorn etablerades aktiviteter och arbetssätt för att ta tillvara den frivilliga kompetensen. Syfte, mål och uppföljning Syftet med en handlingsplan och rutiner och metoder för stöd till anhöriga barn och vuxna är att öka tryggheten och säkerheten runt både patient och anhörig. Målet med handlingsplanen är därför att anhöriga barn och vuxna görs delaktiga genom att deras eget behov av information, råd och stöd identifieras och tillgodoses. Vuxna anhörigas kunskap om patienten bör också efterfrågas i avsikt att öka trygghet och säkerhet runt patienten. Med begreppet anhörig, barn eller vuxna, avser vi det nätverk av personer och relationer som finns runt patienten eller som patienten själv väljer. Det är inte patientens diagnos som är avgörande för att anhöriga behöver stöd – det är i vilken omfattning anhöriga påverkas som avgör. Förslagen på metoder och rutiner i ”Verktygslådan” är till för att på ett så enkelt sätt som möjligt kunna erbjuda anhöriga sammanhang och nätverk utanför sjukvården. Allt för att undvika onödig slutenvård och undvika återinläggning av patienten samt för att förebygga ohälsa och sjukskrivning av anhöriga själva nu och i framtiden. Förvaltningarnas arbete med stöd till anhöriga barn och vuxna utifrån handlingsplanen ska redovisas i verksamheternas årsredovisningar. Arbetet med anhörigstöd inom landstinget kommer att följas upp och utvärderas av hälso- och sjukvårdsavdelningen vid ledningskontoret. Mål 1. Det ska finnas rutiner för all personal som ofta möter patienter och deras anhöriga för att efterfråga anhöriga barn och vuxna. 2. Det ska finnas rutiner så att all personal som ofta möter patienter och deras anhöriga kan ge anhöriga barn och vuxna information, råd och stöd. Aktiviteter 1. BARN SOM ANHÖRIGA 1.1 Uppmärksamma, information, råd och stöd Notera i patientens journal om det finns barn som anhöriga. Notera i patientens journal vilken information barnet har fått. Notera i patientens journal vilka kontakter som tagits eller förmedlats för att försäkra barnet ett långsiktigt stöd. Verktygslådan (bilaga 1) 1.2 Delaktighet Notera i patientens journal att patienten eller någon vuxen vårdnadshavare gett sitt samtycke till att gett sitt medgivande till att barn som anhöriga görs delaktiga genom att få information om patientens tillstånd och behandling. Verktygslådan (bilaga 1) 5 (7) 1.3 Efterlevande Notera i patientens journal att barn som anhöriga har erbjudits adekvat stöd i sorgen. Verktygslådan (bilaga 1) 1.4 Samverkan Samverka med andra aktörer och upprätta en plan för stöd till anhöriga barn. Verktygslådan (bilaga 1) 1.5 Anhöriggrupper Möjliggör för tonåringar mellan 13-18 år att få information, råd och stöd och dela erfarenheter i grupp med andra tonåringar enligt Akermodellens hälsopedagogik. Möjliggör för barn i sorg att dela sina erfarenheter i grupp med andra barn. Verktygslådan (bilaga 1) Se separat plan för införande av Akermodellen. 1.6 Utbildning Genomför Linnéuniversitetets webbutbildning om barn som anhöriga. Utbildning (www.anhoriga.se) 1.7 Kunskap och förståelse Genomför inspirationsfilmen, ”Om inte anhöriga fanns”, i Pingpong. Kunskap (Pingpong, Navet) Verktygslådan (bilaga 1) 6 (7) 2. VUXNA SOM ANHÖRIGA 2.1 Uppmärksamma Notera i patientens journal om det finns anhöriga. Notera i patientens journal vilken information anhöriga har fått. 2.2 Förmedla kontakt Notera i patientens journal att vuxna anhöriga erbjudits kontakt med anhörigstödet i sin hemkommun 2.3 Information Notera i patientens journal vilken information anhöriga fått. Informera anhöriga om de stödverksamheter som finns tillgängliga på sjukhuset/lasarettet. 2.4 Delaktighet Efter patientens medgivande görs anhöriga delaktiga genom att få information om patientens tillstånd och behandling. Efterfråga vuxna anhörigas kunskap om patienten. 2.5 Efterlevande Notera i patientens journal att efterlevande vuxna anhöriga i slutenvården får stöd och efterlevandesamtal enligt rutin i Vårdhandboken. Verktygslådan (bilaga 1) Verktygslådan (bilaga 1) Kvalitetshandboken (under rubrik ”Anhörigstöd”) Verktygslådan (bilaga 1) Verktygslådan (bilaga 1) Verktygslådan (bilaga 1) 7 (7) 2.6 Samverkan Samverka med andra aktörer för stöd till vuxna anhöriga. 2.7 Anhöriggrupper (Akermodellen) Möjliggör för vuxna anhöriga att få information, råd och stöd och dela erfarenheter i grupp för anhöriga inom slutenvården enligt Akermodellens hälsopedagogik. 2.8 Kunskap och förståelse Genomför inspirationsfilmen i Pingpong ”Om inte anhöriga fanns”. Verktygslådan (bilaga 1) Verktygslådan (bilaga 1) Se separat plan för införande. Kunskap (Navet, Pingpong ”Om inte anhöriga fanns”) 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen BILAGA 1 Verktygslåda för stöd till anhöriga barn och vuxna 1 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................................................. 3 1. Barn som anhöriga ......................................................................................................................................... 4 1.1 Uppmärksamma, information, råd och stöd ......................................................................................... 4 1.2 Delaktighet ............................................................................................................................................ 6 1.3 Efterlevande .......................................................................................................................................... 6 1.4 Samverkan ............................................................................................................................................. 7 1.5 Anhöriggrupper ................................................................................................................................. 7 1.6 Utbildning .......................................................................................................................................... 8 1.7 Kunskap och förståelse ......................................................................................................................... 8 2. Vuxna anhöriga............................................................................................................................................... 9 2.1 Uppmärksamma .................................................................................................................................... 9 2.2 Förmedla kontakt .................................................................................................................................. 9 2.3 Information ......................................................................................................................................... 10 2.4 Delaktighet .......................................................................................................................................... 11 2.5 Efterlevande ........................................................................................................................................ 12 2.6 Samverkan ....................................................................................................................................... 13 2.7 Anhöriggrupper (Akermodellen) ..................................................................................................... 13 2.8 Kunskap och förståelse ....................................................................................................................... 15 3. Referenser .................................................................................................................................................... 16 2 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Inledning Med begreppet anhörig avses det nätverk av personer och relationer som finns runt patienten eller som patienten själv väljer. Det är inte patientens diagnos som är avgörande för att anhöriga behöver stöd – det är i vilken omfattning anhöriga påverkas som avgör. Att vara efterlevande anhörig, barn eller vuxen, eller anhörig till någon sjuk, eller funktionshindrad person, fysiskt eller psykiskt, är i sig en riskfaktor för ohälsa. Det är därför av stor vikt att anhöriga barn och vuxna och deras egna behov, på ett tidigt stadium, uppmärksammas av all personal inom landstingets verksamheter. Anhöriga spelar en viktig roll för patienten vare sig de är barn eller vuxna. En allvarligt sjuk föräldrar påverkas i sitt tillfrisknande av vetskapen om hur barnen mår. En vuxen anhörigs kunskaper om patienten är också en viktig samarbetspartner för personalen i vården. Med trygga och välinformerade anhöriga ökar vi också tryggheten runt patienten och minskar därmed risken för ohälsa hos såväl anhörig som patient. Barn som anhöriga har ett särskilt lagstöd enligt hälso- och sjukvårdslagen §2g. Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med: 1. Har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning 2. Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada 3. Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktig bor tillsammans med oväntat avlider. I Landstinget i Uppsala län uppmärksammas även barnen som anhöriga om ovanstående gäller ett syskon. Verktygslådan är skapad för att ge tips och förslag om metoder och rutiner för att underlätta i det stödjande arbetet med anhöriga barn och vuxna. I verktygslådan finns också hänvisningar till litteratur och hemsidor för att öka din egen och anhörigas kunskap om hur man kan stödja anhöriga barn och vuxna. Hänvisningar finns också till litteratur, blogg och hemsidor för att öka förståelsen för anhöriga och anhörigas situation, barn, vuxna och efterlevande, samt en lista över stödjande organisationer utanför landsting och kommun som anhöriga kan få hjälp att få information om. Via landstingets lärplattform Pingpong finns också en film som är tänkt att vara ett stöd i ett utvecklingsarbete för att stödja anhöriga barn och vuxna. Materialet heter ”Om inte anhöriga fanns”. 3 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Barn som anhöriga 1.1 Uppmärksamma, information, råd och stöd För att underlätta arbetet med att stödja barn som anhöriga kan en arbetsmodell vara till god hjälp. Pyramiden nedan beskriver arbetet med att uppmärksamma barn som anhöriga och är tänkt att vara ett hjälpmedel när verksamheter skapar rutiner för stöd till barn. Observera skyldigheten att lämna en orosanmälan till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Det behöver inte betyda att det finns en misstanke om att någon förgriper sig på eller misshandlar barnet. Det räcker att det uppmärksammas att de vuxna inte är förmögna i den rådande situationen att sörja för barnets bästa och socialtjänsten kan då bevilja insatser för att underlätta för familjen. 4 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Notera i patientens journal om det finns barn som anhöriga. Pyramidens Uppmärksamma För att det ska vara möjligt att beakta barns behov av stöd krävs att sjukvården har rutiner för att upptäcka barnen. Därför behöver alla som möter patienten ta reda på om det finns barn som anhöriga. När anhöriga barn efterfrågas bör personal också ta reda på om barnet känner till sjukdomen och hur vardagen fungerar för att kunna fånga upp vilket behov av stöd som finns. Notera i patientens journal vilken information barnet har fått. Pyramidens Information och råd I första hand kan det vuxna nätverket runt anhöriga barn behöva information och råd om hur de kan stödja barnen. Vuxna behöver få veta att det är viktigt att prata med sina barn om sjukdomen och vad som händer och att de kan involvera barnen utifrån barnens mognadsgrad. Barn kan behöva få ställa sina frågor till sjukvårdens personal och också få svar på de frågor de har. Kom ihåg att ”jag vet inte” är också ett svar. Notera i patientens journal vilka kontakter som tagits eller förmedlats för att försäkra barnet ett stöd. Pyramidens Stöd Att bli uppmärksammad och efterfrågad, att få information och få vara delaktig i det som sker är ett stöd. Sjukvårdspersonalen blir en viktig stödfunktion för barnen genom att de kan möta barnen där de just för tillfälligt känslomässigt befinner sig. Där och då, kanske i samband med arbetet med patienten, kan personal berätta och förklara vad som händer och vad de gör, hur behandlingen fungerar och vad alla slangar och maskiner står för. Det är också ett bra sätt att visa vägen för andra oroliga vuxna och stärka dem i att låta barnen vara med. Varje enhet behöver också ha tillgång till mer specialiserad kompetens som kan ge barnet ytterligare stöd om det behövs. Det kan vara i samarbete med kurator, barnpsykolog eller annan specialist som elevhälsan eller verksamheter i socialtjänsten. Pyramidens Behandling Barnet kan vara i behov av vård utifrån att de själva uppvisar symtom efter till exempel en lång tids påfrestning. Barnet ska då också skrivas in som patient och behandlas utifrån sina symtom. Barnet kan således vara både patient och anhörig och ska då både behandlas och få stöd. 5 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1.2 Delaktighet Notera i patientens journal att patienten eller någon vuxen vårdnadshavare gett sitt medgivande till att barn som anhöriga görs delaktiga genom att få information om patientens tillstånd eller behandling. Både barn och vuxna som patienter behöver få ha ett inflytande om vilken information som lämnas till vem angående det egna hälsotillståndet och behandling. Vuxna patienter kan själva avgöra om och hur mycket barnen behöver vara delaktiga medan barn som patienter kanske behöver samråda med någon vuxen. Oavsett vilket så bör patienten och andra vuxna runt omkring uppmuntras att låta barnen vara delaktiga i så stor utsträckning som möjligt. Goda exempel på rutiner för att stödja barn finns i Kvalitetsboken under ”Barn som anhöriga” eller ”Barn som närstående”. 1.3 Efterlevande Notera i patientens journal att barn som anhöriga erbjudits adekvat stöd i sorgen efter ålder och mognadsnivå. Barn behöver också ges möjlighet att förstå vad som hänt och bearbeta sorgen. Sjukvården ska bemöta barnet utifrån de rutiner som finns angivna i Vårdhandboken om inte egna kvalitetsdokument finns för respektive enhet. Ha i minnet att fantasin är i regel betydligt värre än verkligheten och det är viktigt att barnen får se med egna ögon att det verkligen är dess närstående vuxna eller syskon som har dött. Det är viktigt att förklara på en nivå så barnet kan förstå vad det innebär att patienten är död. Sjukvårdspersonal ska finnas närvarande så länge anhöriga barn och vuxna önskar det och så länge som behovet finns. Barn som anhöriga kan behöva fortsatta kontakter för ett mer långsiktigt stöd och sjukvården ansvarar för att hjälpa till att etablera de kontakter barnet behöver. Det kan till exempel vara kontakt med kurator eller elevhälsan, ideella organisationer som Randiga huset eller via Svenska kyrkan. För stöd till efterlevande barn som anhöriga hittar du rutiner för bemötandet i Vårdhandboken under rubrik ”Dödsfall - åtgärder inom hälso- och sjukvård”. Rutinerna gäller både barn och vuxna. Kom ihåg att informera barn på barns nivå och i samråd med ansvariga vuxna göra upp om något barn skulle önska ett efterlevandesamtal. 6 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1.4 Samverkan Samverka med andra aktörer och upprätta en plan för stöd till anhöriga barn. Insatser för stöd till anhöriga barn behöver planeras och samordnas likaväl som insatser för vidare vård eller omsorg. Det är viktigt att sjukvården samverkar med andra aktörer som till exempel socialtjänsten och att det upprättas en plan för vilka som ska ansvara för olika former av stöd till barnet och/eller familjen. För att inte behöva skapa ytterligare forum för samverkan är det önskvärt att sjukvården försöker använda de upparbetade arenor som redan finns. Det är viktigt att sjukvården ser till hela patientens sammanhang och livssituation där anhöriga barn är en del av patientens liv vare sig patienten befinner sig i hemmet eller på en vårdavdelning. I de fall patienten är eller kommer att vara i behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten (landsting och kommun) så kan patienten få stöd genom en samordnad individuell plan allmänt kallad SIP. Planen ska formas utifrån patientens behov tillsammans med de personer patienten önskar ska närvara och det är bra om anhöriga barn och vuxna kan inkluderas vid den planeringen. I samband med att en SIP genomförs för patienten är det ett utmärkt tillfälle att också planera vilka behov av stöd anhöriga barn har och vem som ska ansvara för stödet. Vad gäller barn som anhöriga är det i samband med allvarligt sjuk vårdnadshavare eller syskon viktigt att kontakter etableras med skola och elevhälsa varför även de behöver bjudas in till samordnat möte. Kom ihåg att det är av stor vikt för patientens tillstånd att barnens behov är tillgodosedda. 1.5 Anhöriggrupper Möjliggör för tonåringar mellan 13-18 år att få information, råd och stöd och dela erfarenheter i grupp med andra tonåringar enligt Akermodellens hälsopedagogik. Barn behöver få utrymme att ställa sina egna frågor utan att de vuxna involveras. Barn behöver också få dela sina erfarenheter med andra som upplevt liknande situation och är i ungefär samma ålder. Möjliggör, efter vårdnadshavares medgivande, för barnen att träffas i anhöriggrupper genom att starta grupper med hjälp av Akermodellen som metod. (se sid 13) Möjliggör för barn i sorg att dela sina erfarenheter i grupp med andra barn. Hjälp barn efter vårdnadshavares medgivande att få kontakt med till exempel Trappan eller Randiga huset som båda är specialiserade att möta barn i utsatta situationer och sorg. 7 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1.6 Utbildning Genomför Linnéuniversitetets webbutbildning om barn som anhöriga Nationellt kompetenscentrum för anhöriga, www.anhoriga.se, har tillsammans med Linnéuniversitetet tagit fram en webbaserad utbildning om barn som anhöriga som all personal uppmanas att genomföra. Utbildningen är öppen för alla och du registrerar dig enkelt med din e-postadress. På sidan finns också ett antal filmer och kunskapsöversikter i ämnet som det är önskvärt att all personal ser och läser. 1.7 Kunskap och förståelse Genomför inspirationsfilmen, ”Om inte anhöriga fanns”, i Pingpong På Navet hittar du landstingets lärplattform för utbildning på nätet – pingpong. Där finns en inspirationsfilm om anhöriga och anhörigstöd. Filmen heter ”Om inte anhöriga fanns” och är sammanlagt ca 20 minuter lång. Filmen är uppdelad i två delar där del 1 beskriver anhöriga som vårdar och stödjer och del två beskriver efterlevande anhöriga. 8 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2. Vuxna anhöriga 2.1 Uppmärksamma För att förstå vuxna anhörigas behov av stöd och betydelse för patienten krävs att sjukvården har rutiner för att efterfråga anhöriga. Personal som möter patienten behöver ta reda på om anhöriga finns. När anhöriga efterfrågas bör personal också ta reda på vilken information anhöriga behöver för att de ska känna sig trygga. Sjukvården behöver också ta reda på vilken information anhöriga önskar lämna för att öka trygghet och säkerhet runt patienten. 2.2 Förmedla kontakt Notera i patientens journal att anhöriga erbjudits kontakt med anhörigstödet i sin hemkommun. Att vara anhörig är en riskfaktor för ohälsa, på samma sätt som man kan må dåligt av att ha få sociala kontakter, problem med ekonomin eller att ha råkat ut för en kritisk händelse i livet. Friskfaktorerna är det man väljer för att må bra, träffa vänner, utöva en fritidsaktivitet eller bara vara ensam en stund. Som anhörig som står för hjälpen kan det vara svårt att hitta den tiden för att fylla på sin egen energi och där kan anhörigstödet i de olika kommunerna vara till hjälp. Kommunernas anhörigstöd har en lagstadgad skyldighet enligt Socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 10 § att stödja anhöriga som hjälper eller vårdar någon som på grund av ålder, långvarig sjukdom, fysiskt eller psykiskt funktionshinder inte klarar sig helt på egen hand. Anhörigstöd finns i alla kommuner i hela landet och är lagstadgat sedan 2009. Det innebär att kommunen är skyldig att aktivt erbjuda anhöriga stöd. Stödformerna ska rikta sig direkt till anhöriga. Det kan till exempel vara enskilda samtal eller samtal i grupp där man får träffa andra som har liknande erfarenhet. Begreppet stöd kan också innefatta bemötande, information, råd, avlösning eller hjälp att hitta till rätt instans inom kommunen eller landstinget. Stödet ska vara individuellt utformat och omfatta hela nätverket runt patienten. Anhörigstöd är ingen myndighet och kan alltså inte fatta några beslut som påverkar de anhöriga eller patienten. Ingenting journalförs och personalen omfattas av sekretessen. 9 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Sjukvårdspersonal ska hjälpa anhöriga att få kontakt med anhörigstödet i hemkommunen genom att fylla i en blankett. Det är viktigt att varje anhörig får detta erbjudande. Det är också viktigt att anhöriga får veta att detta är en rutin och inget som sker bara för någon enstaka anhörig. Sjukvårdspersonalen behöver inte göra någon bedömning eller värdering av vem som kan behöva stöd. Detta ska erbjudas som en rutin ifrån sjukvården. Hur man erbjuder kontakten har betydelse, säg därför; ”Vi har som rutin här på vår avdelning/mottagning att erbjuda anhöriga en kontakt med Anhörigstöd i din kommun. Kan jag fylla i ditt namn och telefonnummer så kommer du att bli kontaktad av dem? ” Blanketten finns att hämta i Kvalitetshandboken under rubriken Anhörigstöd. Där finns också anvisningar hur du använder blanketten ”Anhörigstöd – rutin för att förmedla kontakt”. För att förtydliga för anhöriga vad som kommer att hända när de tackat ja till möjligheten att få kontakt med anhörigstödet finns en informationsblankett som kan skrivas ut och lämnas till anhöriga. ”Information till anhöriga om anhörigstöd”. Exempel på blanketter, anvisningar och information att skriva ut finns i kvalitetshandboken/Anhörigstöd. 2.3 Information Notera i patientens journal vilken information anhöriga fått. Informera anhöriga om de stödverksamheter som finns tillgängliga på sjukhuset/lasarettet. I samarbete med länets kommuners anhörigstöd och volontärer från bland annat Röda Korset har Anhörighörnan öppnat i Blå Rummet på Akademiska sjukhuset. Anhörighörnan bemannas av anhörigkonsulenter och volontärer samt sjuksköterska i Blå Rummet. (Anhörighörnor planeras att öppnas på fler håll) Vilka anhöriga är välkomna dit? Med anhörig menas det nätverk av personer som patienten har runt omkring sig. Det kan vara kompisar, arbetskamrater eller grannar, kusin, syster eller pappa. Det är inte släktskapet som avgör vem som är anhörig utan den relation anhörig och patient har. Vilket stöd kan anhöriga få i anhörighörnan? ”Anhörighörnan” är tänkt som en plats dit anhöriga kan vända sig med sina frågor eller funderingar som man kanske inte fått svar på eller glömde att ställa. Där kan man få information, råd, stöd och hjälp med vart man kan vända sig eller bara prata en stund. Det bedrivs ingen terapeutisk verksamhet eller psykosocialt behandlingsarbete. 10 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen I Anhörighörnan kan anhöriga få ett medmänskligt stöd av personer som kan lyssna och hjälpa anhöriga att få de kontakter de behöver i till exempel sin hemkommun. Många patienter och anhöriga kommer någon annanstans ifrån än Uppsala och befinner sig kanske långt ifrån sitt ordinarie nätverk. Anhörigkonsulenter och volontärer kan bistå med sällskap, följa med ut på en promenad, visa omgivningarna eller i största allmänhet finns till en stund. Sekretessen Som anhörig behöver man inte ha patientens tillstånd för att få prata om sin egen oro. Personer som bemannar ”Anhörighörnan” har ingen kännedom om patienten, de har ingen tillgång till journaler eller andra uppgifter om patienten utan de är där för att möta anhöriga utifrån anhörigas behov. Det betyder att man kan vara en orolig granne som bara är ganska ytligt involverad i patienten men hen kan prata med ”Anhörighörnan” om sin egen oro och sina egna funderingar utan att någon bryter mot sekretessen. Aktivt stöd ”Anhörighörnan” är ett sätt att systematisera och förstärka det stöd som kanske redan bedrivs och att synliggöra de anhöriga. ”Anhörighörnan” bedriver ett aktivt stödjande och hjälpande arbete, vilket innebär att de ser till att ett meddelande går till den profession som anhöriga behöver kontakt med. Anhöriga ber själva om stödet och får hjälpen att få rätt kontakt för sitt behov. Det kan vara hjälp med att få kontakt med en kurator, sjukhuskyrkan eller en handläggare i kommunen. Man kanske önskar kontakt med en intresseförening eller andra anhöriga som har det ungefär som en själv. Blå rummet är vald som plats utifrån den informationsroll de har gentemot patienter, personal och anhöriga redan idag. I dagsläget möter Blå Rummet många anhöriga som behöver lufta sina tankar eller få hjälp med att reda ut vilket stöd man kan få när man åkt hem från sjukhuset med eller utan patienten. 2.4 Delaktighet Efter patientens medgivande görs anhöriga delaktiga genom att få information om patientens tillstånd och behandling. Att anhöriga har tillräckligt kunskap om patientens tillstånd och behandling är en förutsättning för att patienten ska kunna skrivas hem och att anhöriga ska kunna hjälpa patienten på bästa sätt när de väl är hemma igen. Anhörigas delaktighet runt patienten ska öka i avsikt att undvika undvikbar vård och undvika återinläggning. 11 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Efterfråga vuxna anhörigas kunskap om patienten. Anhöriga kan äga kunskap och information om patientens hälsotillstånd som är viktig för vården att ta del av. Patientens och anhörigas upplevelse kanske skiljer sig åt men båda är lika viktiga att lyssna till för att få en helhetsbild. För patienter med minnessvårigheter eller andra tillstånd som påverkar minnet eller förmågan att göra sig förstådd är anhörigas berättelse av stor betydelse. Patienten kan också vara påverkad av andra saker som smärta, rädsla eller oro som påverkar hur och vad hen klarar av att förmedla. Efterfråga anhörigas kunskap och information i avsikt att öka trygghet och säkerhet runt patienten. 2.5 Efterlevande Notera i patientens journal att efterlevande vuxna anhöriga i slutenvården får stöd och efterlevandesamtal enligt rutin i Vårdhandboken. Att förlora sin livskamrat eller någon nära betraktas som den händelse som framkallar mest stress i en människas liv. Det är så gott som alla forskare eniga om. Sorgens ansikte, dvs. yttringarna av sorgen, tycks utmärkas av större likheter än olikheter mellan könen, liksom mellan yngre och äldre sörjande. Trots att beredskapen på förlust av livskamraten sägs vara större bland äldre än yngre människor, kommer förlusten ändå oftast som en chock. Livet som efterlevande kan man aldrig till fullo föreställa sig. Anpassningen till förluster av olika slag är en invecklad ekvation baserad på individens ålder, kön, hälsa, civilstånd, personlighet, sätt att hantera svåra förluster (coping), erfarenheter från tidigare upplevelser, stöd av andra människor, kultur, religion, ekonomi, m.m. Ofta innebär tiden efter en svår livshändelse en omställningsperiod till en livsföring som är mycket annorlunda än den tidigare invanda. För att klara det måste den drabbade oftast ta nya, aldrig använda resurser i anspråk. Trygghet och identitet sätts på svåra prov. Krafterna räcker inte alltid till och livslusten avtar (Handbok om sorg, Agneta Grimby, Åsa K Johansson). Rutiner för stöd till efterlevande anhöriga finns i Vårdhandboken under rubriken ”Dödsfall åtgärder inom hälso- och sjukvård”. Rutinen gäller både barn och vuxna. I Kvalitetshandboken finns exempel på lokala rutiner för att ge stöd till efterlevande anhöriga. Akutmottagningens rutiner för stöd till efterlevande rekommenderas som ett gott exempel på hur man kan arbeta lokalt. Rutinen finns i Kvalitetshandboken. 12 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2.6 Samverkan Samverka med andra aktörer för stöd till vuxna anhöriga. Insatser för stöd till anhöriga behöver planeras och samordnas likaväl som insatser för vidare vård eller omsorg av patienten. För att inte behöva skapa ytterligare forum för samverkan är det önskvärt att sjukvårdspersonal använder de upparbetade arenor som redan finns och i dem ser till hela patientens sammanhang och livssituation där anhöriga vuxna är en del av patientens liv. I de fall patienten är eller kommer att vara i behov av insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten (landsting och kommun) så kan patienten få stöd genom en samordnad individuell plan allmänt kallad SIP. Planen ska formas utifrån patientens behov tillsammans med de personer patienten önskar ska närvara och anhöriga vuxna bör inkluderas. Inte minst för att tillsammans med anhöriga och patient komma överens om i vilka delar de önskar klara sig på egen hand. I samband med att en SIP genomförs för patienten är det ett utmärkt tillfälle att också planera vilka behov av stöd anhöriga vuxna har och vem som ska ansvara för stödet. 2.7 Anhöriggrupper (Akermodellen) Möjliggör för vuxna anhöriga att få information, råd och stöd och dela erfarenheter i grupp för anhöriga inom slutenvården enligt Akermodellens hälsopedagogik. Syftet med Akermodellen är att ge anhöriga verktygen för att öka möjligheten att bemästra och anpassa sitt dagliga liv till den nya situationen med målet att undvika återinläggning av patienten och ohälsa hos anhöriga. Akermodellen är en utbildning för patienter och anhöriga och har sitt ursprung från Akers sjukhus i Norge. Metoden utgår från Liv Hopens Helsepedagogikk. Den pedagogik som används sätter fokus på samspel och kommunikation mellan patienten, dennes anhöriga, erfarna patienter/anhöriga och sjukvårdspersonal. Syftet är att både patient och anhöriga ska tillägna sig kunskaper för att bemästra vardagen i den nya situationen att leva med en livslång sjukdom, funktionshinder eller skada. 13 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen För att bemästra vardagen räcker det inte med den teoretiska kunskap som hälso- och sjukvårdspersonal kan förmedla. Det är de erfarna patienterna och deras anhöriga som har den viktiga kunskapen om hur man kan bemästra vardagen. En kunskap de kan förmedla till andra som lever i liknande situation. Akermodellen förutsätter ett likvärdigt samarbete mellan hälsooch sjukvårdspersonal och erfarna brukare. I Akermodellens Helsepedagogikk tar man fasta på den avgörande skillnaden mellan att få information och att ha förstått information. Lärande är något som sker inom individen Undervisning är något som utförs av någon annan Patient- och anhörigutbildningar utgår från deltagarnas frågor där vårdpersonal och den erfarna brukaren/anhöriga med sin erfarenhetskunskap värderas lika och tas tillvara. Metoden kan hjälpa anhöriga och patienter att hitta verktyg för att bemästra den nya verkligheten och att se skillnaden på det hen måste leva med och vad hen kan ändra på. Genom att samtala och diskutera med andra i samma situation får patienter/anhöriga kunskaper om hur de kan förändra sin vardag. Som en extra resurs finns den erfarna patienten eller anhöriga som delar med sig av sin erfarenhetskunskap om sjukdomen och livet med den. Lärandet ligger i att anhöriga och patienter ställer sina egna frågor som rör sjukdomen och den profession som bäst kan svara på frågorna bjuds in för att besvara dem. Vårdpersonalen får då en ökad kunskap om hur det är att leva med sjukdomen och hur anhöriga och patienter upplever sin situation, vilket ger en ytterligare kunskapsdimension att ta med sig i sitt arbete. Du lär dig bäst av goda förebilder. Om du ser vad andra i samma situation gör, om de bemästrar situationen, kommer du att lära av dem. I patient- och närståendeutbildningen är kunskapen hos vårdpersonal och erfarna brukare likställd. Tillsammans planerar, genomför och utvärderar de utbildningen. 14 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Akermodellen och dess gruppträffar för anhöriga har prövats för vuxna inom psykiatrin under 2014 med mycket gott resultat där Avd 3 bland annat erhållit SKLs pris för bästa närståendeperspektiv inom ramen för Genombrottsprojektet. Genomförande av gruppträffar Gruppträffarna genomförs i samverkan med kommunens Anhörigstöd, Vuxenskolan, intresseföreningar, Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO), Blå Rummet Akademiska sjukhuset och anhörigstödjare/volontärer från bland annat Röda Korset. Grupperna träffas 3 gånger i sjukhusets regi, därefter erbjuds gruppen att fortsätta via Anhörigcentrum eller Studieförbundet Vuxenskolan i organiserad- eller självhjälpsgruppform. Sjukvårdspersonal på avdelningen ansvarar för att bjuda in anhöriga till träffarna, boka lokaler etc. Samtalsledare för grupperna är utbildade volontärer. Samtalsledaren och ansvarig personal gör tillsammans ett material för inbjudan som kan återanvändas för den specifika diagnosgruppen. Anhöriga anmäler sig direkt till samtalsledaren att de vill delta i utbildningen. I inbjudan uppmanas anhöriga att skriva ned de frågor de har angående sin närståendes diagnos och skicka in dem till samtalsledaren via mail. Samtalsledaren sammanställer de frågor anhöriga har och delger ansvarig person på avdelningen frågorna. Utifrån de frågor anhöriga ställer bjuds den profession in som kan svara på frågorna till någon eller flera av gruppträffarna. En erfaren person (patient eller anhörig) som lever med eller tidigare haft sjukdomen/diagnosen deltar i alla gruppträffar med sin erfarenhetskunskap. Den erfarna personen kommer från någon av intresse/brukarföreningarna i HSO eller via Studieförbundet Vuxenskolan. Samtalsledaren leder träffarna och håller kontakterna med de anhöriga både före, under och efter träffarna. 2.8 Kunskap och förståelse Genomför inspirationsfilmen i Pingpong ”Om inte anhöriga fanns”. På Navet finns landstingets lärplattform för utbildning på nätet – pingpong. Där finns en inspirationsfilm om anhöriga och anhörigstöd. Filmen heter ”Om inte anhöriga fanns” och tar ca 20 minuter sammanlagt. Filmen är uppdelad i två delar där del 1 beskriver anhöriga som vårdar och del två beskriver efterlevande anhöriga. Filmen är tänkt att ge en bild av hur det är att vara anhörig och hur ett aktivt anhörigstöd kan gå till. Anhöriga själva berättar om sina upplevelser av att vara anhörig i vården, vad de fått för stöd, men också vilket stöd de saknat. Filmen ger också konkreta exempel på hur 15 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen sjukvårdspersonal kan förmedla kontakter till kommunens anhörigstöd och vad som händer på ett Anhörigcentrum för anhörigas del. I filmen ställs också ett antal frågor som kan vara till stöd för utvecklingen av det lokala anhörigstödet. 3. Referenser Webbsidor, litteraturtips och kontaktuppgifter På akutmottagningen på Akademiska sjukhuset arbetar man sedan 1998 med ett aktivt stöd till efterlevande och andra anhöriga. Där har mottagningen samlat den information de tror anhöriga behöver i en mapp anpassad efter situationen. I mappen finns information om vilka personer anhöriga har träffat vid besöket på akuten samt tips på organisationer, litteratur eller telefonlinjer som kan vara värdefulla som stöd för anhöriga. Här nedan följer ett axplock av tips på webbsidor och litteratur som sjukvårdspersonal och anhöriga kan ha nytta av samt några av de telefonlinjer som finns som stöd till anhöriga. Webbsidor www.anhoriga.se Nationellt kompetenscentrum för anhöriga är en samarbetsresurs för att utveckla framtidens anhörigstöd för barn och vuxna. På hemsidan får du information om anhörigstöd, aktuella händelser, forskning och utveckling inom anhörigområdet. Där finns även information om barn som anhöriga och andra specialområden. Personal som arbetar på NkA kan också vara behjälpliga att svara på frågor, ordna ett seminarium eller på annat sätt aktivt hjälpa till att stödja er utveckling av anhörigstöd. http://plus.lj.se/barndialogen Jönköpings län är ett gott exempel på hur man kan utveckla stöd till barn som anhöriga. Under fliken ”Barn som anhöriga” kan man ta del av deras arbete och rutiner. http://www.dodsviktigt.nu/ För barn som behöver prata om döden. http://www.randigahuset.se/ Stöd till familjer som har eller kommer att förlora en viktig person i dödsfall. Randiga huset arbetar utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv. 16 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen http://www.naracancer.se/ Mötesplats för unga personer som står nära någon som har cancer. Kunskap inom området får du både genom texter, filmer och radioprogram eller från sjukvårdspersonal. www.cancerfonden.se Information, råd och stöd för patienter med cancer och deras anhöriga. http://balansriks.se/ För personer med erfarenhet av depression eller bipolär sjukdom, egen eller som närstående. http://spes.se/ SPES, som på latin betyder HOPP, är ett riksförbund för anhöriga och närstående till någon som tagit sitt liv. www.sorgmottagningen.se Länkar till etablerade föreningar som stödjer anhöriga i sorg. www.samsorg.se SAMS står för SamArbete för Människor i Sorg och består av fem föreningar som verkar för ökad kunskap om sorg och sorgereaktioner. Litteratur Grimby Agneta & K Johansson Åsa, Handbok om sorg, 1999 http://www.redcross.se/Documents/Handbok%20om%20sorg%5B1%5D.pdf (nedladdningsbar och tillåten att trycka) Socialstyrelsen Anhörigas röster, 2005 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-131-1 (nedladdningsbar) Magnusson Catharina, (1999) Och alla vi anhöriga? Jörgensdotter Anna (2013) Att finnas till för någon Lexhed Jenn (2009) Det räcker inte med kärlek Dyregrov Atle (1990) Barn i sorg Dyregrov Atle (1995) Att ta avsked Gyllenswärd Göran (1997) Stöd för barn i sorg Stalfelt Pernilla (2011)Dödenboken Jewett Jarrett Caludia (1996) Barn som sörjer Grimby Agneta (2001) Sorg bland äldre Dahl Per Arne (2012) Något att hoppas på – när det värsta har hänt Wilöf Marianne (2009) Vägar ut ur sorgen Lennéer Axelson Barbro (2010) Förluster – om sorg och livsomställning. 17 2015-01-15 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Telefonstöd De som svarar i telefon har tystnadsplikt. Nationella hjälplinjen 020-22 00 60 Jourhavande medmänniska 08-702 16 80 Jourhavande präst 112 Rädda Barnens föräldratelefon 020 – 786 786 Röda korsets telefonjour 0771-900 800 Röda korset ungdom, jourhavande kompis 020-222 444 SFPH´s föräldratelefon 020 – 85 20 00 Sjukvårdsrådgivningen 1177 Kontaktperson: Christianne Simson Projektledare Förbättrat anhörigstöd christianne.simson@lul.se 018-611 32 51 18 Bilaga 3 Hej Christianne, Mina synpunkter är att Handlingsplanen är bra. Enkelt uppställd och skriven. Jag tyckte om verktygslådan som stöd i arbetet.. Lätt att ta till sig och arbeta efter Hälsningar Helena _________________________________________ Helena Tibell Morberg Bitr Centrumchef Medicinsk centrum Lasarettet i Enköping 0171-41 81 85 alt 0703-54 08 79 helena.tibell.morberg@lul.se Hej Christianne! Jag tycker att mycket viktigt och bra har kommit fram och det ska bli intressant att se hur det tas emot. Jag tror man får ta införandet i etapper, punkt 6 viktig men tar en del tid i anspråk. Finns det i Cosmic att kryssa i vad gäller punkt 1 tom 5? Om inte borde det läggas till Inga övriga kommentarer. Hälsningar Eva B Jansson Vårdchef OTM HSO i Uppsala läns styrelse beslutade på sitt styrelsemöte 2015-01-13 att utkastet om Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna är väl bearbetad/formulerad, vilket gör att något ytterligare inte behöver tillföras handlingsplanen. Enligt uppdrag Bästa hälsningar /Janne Janne Wallgren Ombudsman,(HSO)Handikappföreningarnas SamarbetsOrgan i Uppsala län Kungsgatan 64, 753 18 Uppsala. Tfn: 018 - 56 09 11, mobil: 072 - 532 45 22. Fax: 018 - 56 09 01. E-post: janne.wallgren@c.hso.se Tack Christianne, Det var tydligt och lätt att ta till sig. Glädjande också att anhörigas roll lyfts upp på samma sätt i såväl somatik som psykiatri. Blev glad av att läsa. Jag blev lite förvirrad när det stod i Verktygslådan under avsnittet om Akermodellen: ”I patient- och närståendeutbildningen är kunskapen hos vårdpersonal och erfarna brukare likställd.” Då tänkte jag på annan patient- och närståendeutbildning. För min del får det gärna stå: ” I anhöriggrupper enligt Akermodellen är kunskapen hos vårdpersonal och erfarna brukare eller anhöriga likställd.” Allt gott! Anna-Maria Lundberg Studieförbundet Vuxenskolan Hej Christianne! Jag har sammanställt några korta svar som jag fått kring handlingsplanen och verktygslådan. Inga stora saker alls men ville bara delge det som kommit fram. Bl.a. finns oklarheter om journalföring efter att patienten avlidit. Kan ju vara bra att stämma av så att det blir rätt. Jag har bara klippt in vad jag fått på mailen så det är en del upprepningar. Ha det gott! /Eva Eva Smith Samordningschef Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset 018-6112413 070-6111678 Kommentarer kring Handlingsplanen • I texten används begreppet ”anhörig”. Varför inte använda ”närstående” i stället? Det är ett begrepp man alltmer använder och det stämmer också bättre med det man syftar på i texten + att det är i linje med socialstyrelsens definition: Anhörig= person inom familjen eller bland de närmaste släktingarna. Närstående= person som den enskilde anser sig ha en nära relation till. • Tips på fler bra webbsidor: www.kuling.nu (Mötesplats för dig som har en förälder med psykisk sjukdom) www.drugsmart.com (Ungdomssajt om alkohol och andra droger. Webbplatsen drivs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN) www.radostod.uppsala.se (Där det finns länk till Trappan) Bra att barnen lyfts fram och hur viktigt det är att barn får information. Bra att man lyfter fram att barn behöver få veta vad som görs för att hjälpa patienten. Våra erfarenheter är att det kan var mycket avlastande för barnet att veta, för det första, att föräldern får hjälp (det är inte alla barn som vet det…) och även vilken hjälp föräldern får. Det kan vara skönt att veta att det finns andra vuxna som hjälper mamma eller pappa. Sist men inte minst vill jag lyfta fram de barn som har ett syskon som är sjukt! Syskon är ju också anhöriga. Jag märker att syskonen ofta glöms bort, de borde lyftas fram mer! Som barn blir man naturligtvis påverkad av att ha ett syskon med t.ex. missbruksproblem /depression/ADHD eller ngn annan sjukdom/funktionsnedsättning. Enligt hälso-och sjukvårdslagen ska man beakta barns behov av information, råd och stöd om det handlar om barnets förälder eller ngn annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med. Hur tänker Landstinget kring de barn som har ett sjukt syskon? ”Att vara anhörig är en riskfaktor för ohälsa”, står det i handlingsplanen. Att uppmärksamma denna grupp av barn och ge de stöd tror jag är en väldigt viktig del i det förebyggande arbetet. Att som förälder ha ett sjukt barn är naturligtvis påfrestande och familjens liv anpassas ofta efter det sjuka barnet. Syskonen känner sig ofta bortglömda. De kan själva börja må dåligt, känna oro och ångest. Så glöm inte syskonen! Vidare kan det vara klokt att göra en översyn på ”verktygslådan” gällande stöd till anhöriga, att det bör framkomma tider för jourerna och att vissa inte vänder sig till upplands län, var god läs nedanstående: • Jourhavande kurator för dig som bor i Stockholms stad Stödsamtal med människor i akuta kriser och svåra livssituationer. Verksamheten vänder sig till boende i Stockholms stad. Viktigt att det står i informationen som ni ska ge ut • Det första som slår mig är att det uppmanas till journalförande även efter att en pat. avlidit vilket vi inte får gör idag men anser att vi skulle behöva göra. Vad gäller?? • Står på sidan 4 i handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna ,att vi ska notera i pats journal att vi haft efterlevandesamtal! Detta måste bli tydligt! Hur ska vi göra med detta? Vi får ju inte skriva i den avlidnes journal. • Under aktivitet 4, Barn som anhöriga i handlingsplanen, kan man förtydliga att barnets ålder skall skrivas i journalen, inte bara om det finns barn som anhöriga. Säkert underförstått, men det blir tydligare. Undrar också varför inget nämns om åtgärdskoder kopplat till dokumentationen om barn som anhöriga. Det finns väl sådana koder som kan användas? Under aktivitet 5 i handlingsplanen, Efterlevande anhöriga, står det att man skall notera i pat journal att efterlevande anhöriga får stöd. Som jag förstått det så får man inte skriva i en avliden pat journal. Hur går det ihop? Från: Curt Westin Skickat: den 9 januari 2015 14:00 Till: Christianne Simson Kopia: Camilla Persson; Elisabeth Hedberg Ämne: SV: handlingsplan anhörigstöd remiss två Hej Christianne. Från Hälsa och habilitering tycker vi att det är ett bra dokument. Vi ger dock synpunkter på följande : 1. Det betonas att noteringar på olika aktiviteter ska göra. Detta är bra. För att kunna göra jämförelser, kunna visa på underlag osv är det önskvärt att verksamheter inom landstinget gör på samma sätt. 2. Punkten 2.2 Information : Anhörighörnan i Blå rummet ej aktuellt för alla. Vårt förslag är att lägga till en punkt till : Om patienten har en funktionsnedsättning, notera i patientens journal om information getts till vuxna anhöriga om det stöd och information man Kan få på Infoteket om funktionshinder. 3. Punkt 1.5 i handlingsplanen finns ej i verktygslådan trots att det hänvisas dit. Står under punkt 2.6 i verktygslådan. Blir otydligt. Punkt 1.7 kunskap och förståelse står under 1.6 i verktygslådan. Blir otydligt. Mvh Curt Westin Curt Westin Biträdande verksamhetschef Habiliteringen för barn och vuxna telefon: 018-611 88 73 mobil: 070-31 47 461 3 november 2014 Dnr HSS 2011-0170 Svar på remiss avseende Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Sid 1 Till: Christianne Simson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstinget i Uppsala län Remiss inkom till Länsbarnombudsmannen 6 oktober 2014. Innehåll: 1) Bakgrund 2) Stöd till anhöriga - allmänna synpunkter 3) Handlingsplan för stöd till anhöriga - synpunkter 4) Verktygslåda för stöd till anhöriga 5) Rekommendationer samt bilaga - uppskattning av antalet anhöriga barn i länet 1) BAKGRUND a) Länsbarnombudsmannens uppdrag Länsbarnombudsmannen (Läns-BO) arbetar enligt avtal (Dnr HSS 2012-0070) med landstinget (LUL). Läns-BO ska verka för barns bästa i Uppsala län, i enlighet med barnkonventionen och landstingets policy och handlingsplan (CK2012-0184). Relevanta delar i avtalet gällande att svara på remisser är: ● … integrera barnperspektivet i landstingets och kommunernas verksamheter. ● … sammankalla och samverka med ansvariga för verksamheter riktade till barn och unga ... ● … på förfrågan från landstinget utgöra remissinstans i frågor som rör barn och unga. ● … representera hälso- och sjukvårdsavdelningen i Sveriges Kommuner och Landstings nätverk för barnkonventionsarbete. ● … ha en oberoende roll i förhållande till landstinget och kommunerna. Läns-BO har en referensgrupp vars uppdrag är att planera, prioritera och följa upp verksamheten utifrån landstingets policy och handlingsplan. När Läns-BO svarar på remiss ska referensgruppen få tillfälle att se svaret innan det skickas in. Så har skett här och referensgruppens medlemmar har inte anmält avvikande uppfattningar i några delar. b) Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. Landstingsfullmäktige antog i april 2013 en ny policy och en tillhörande handlingsplan för att att förstärka genomförandet av barnets rättigheter i landstinget. Ett genomgående perspektiv i handlingsplanen är att ett barn som möter landstingets verksamheter kan ha olika roller. Landstinget behöver ha kunskap och beredskap för att möta barn i fler roller än den traditionella patient-rollen. De vanligaste övriga rollerna är: ● “anhörig” när barnet är närstående en vuxen patient, ett syskon eller en nära vän. ● “brukare” när barnet använder eller besöker landstingsfinansierade tjänster som till exempel hälso- sjukvårdslokaler, kollektivtrafik eller kultur. ● “medborgare” när barnet bor i länet och ska tillfrågas om till exempel hur det är att bo där, hur barnet mår eller hur det är att vara patient, anhörig eller brukare. 3 november 2014 Dnr HSS 2011-0170 Svar på remiss avseende Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Sid 2 Handlingsplanen för barnrätt har nio mål och flera av dem nämner det anhöriga barnet. Några exempel är: ● mål 5 - den vuxne som barnet bor hos ska ha kunskaper om barnets rättigheter. Formuleringen är avsiktligt utökad till att inkludera andra vuxna än vårdnadshavare. ● mål 6 - landstinget måste uppmärksamma barn om barnets behov och rättigheter i allt lämplig informationsmaterial och på hemsidor. Barnet kan vara både patient och anhörig. ● mål 6 - ställer också krav på att “Landstinget ska säkerställa att vårdavdelningar för vuxna har fungerande rutiner för information och delaktighet för anhöriga under 18 år.” Detta är en en direkt konsekvens av landstingets skyldighet jämlikt 2g§ Hälso- och sjukvårdslagen (HSL).1 ● mål 7 - landstinget ska uppmärksamma sina goda former för dialog med barn. Även här kan uttryckligen barnet vara både brukare (tex patient och bussresenär) men också anhörig. Handlingsplanen för barnets rättigheter har alltså många åtaganden gällande barnet som anhörigt. I enlighet med Läns-BO:s uppdrag att verka för landstingets handlingsplan har Läns-BO haft flera och regelbundna möten med projektledaren för förbättrat anhörigstöd. c) Handlingsplanen för anhörigstöd i ett juridiskt sammanhang Vuxna. Kommunerna har huvudsakligt ansvar för stöd till vuxen anhörig genom 5 kap 10§ Socialtjänstlagen (SoL). Landstingens juridiska åtagande ifråga om ansvar för anhörig vuxen kan i någon grad kopplas till paragraf 2c i HSL vars lydelse från 150101 är “Hälsooch sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.” När en anhörig vuxen inte är patient eller ska ingå i en patientutbildning är alltså hälso- och sjukvårdens arbete inriktat mot att bistå den anhörige i att få kontakt med sin kommuns anhörigstöd. Observera att när vuxen anhörig söker stöd från vården och blir patient gäller naturligtvis alla hälso- och sjukvårdens lagar. Barn. Kommunerna har ett brett och tungt ansvar för barnets behov av stöd och skydd. Tydligast framgår det av 5 kap 1§ SoL. De allra flesta som arbetar med eller för barn måste också uppmärksamma socialtjänsten på sin oro om att ett barn far illa, genom anmälningsskyldigheten i 14 kap 1§ SoL. Men sedan 2010 har också Hälso- och sjukvården ett eget, särskilt och direkt ansvar för ett anhörigt barn, genom 2g§ HSL. Skillnaderna i juridisk grund för stöd till anhörig vuxen respektive barn är således stora. 1 Även i Patientsäkerhetslagen 6 kap 5§. Men i föreliggande remissvar hänvisas endast till HSL 2g§. 3 november 2014 Dnr HSS 2011-0170 Svar på remiss avseende Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Sid 3 2) STÖD TILL ANHÖRIGA - ALLMÄNNA SYNPUNKTER Patienten sätts i fokus av hälso- och sjukvården. Det är rimligt, men gör utmaningen stor när även anhöriga (barn och vuxna) till patienten ska erbjudas information, råd och stöd. Lagarna visar på att det finns risk för att anhöriga faller mellan stolarna. Av 2§ HSL och från 150101 också av 6§ Patientlagen framgår att “Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. /.../” Begreppet “befolkningen” i paragrafen ovan inkluderar alla åldersgrupper, det gör ingen skillnad på patient eller anhörig och inte heller på olika aspekter av god hälsa. Men när samma lag definierar hälso- och sjukvård blir det mer invecklat. “Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador.” (1§ HSL och 5§ Patientlagen) Information, råd och stöd till anhöriga är i de allra flesta lägen inte att “medicinskt förebygga, utreda och behandla”. Endast om anhörig själv blir patient stämmer definitionen. (Observera här att tandvården inte inräknas i remissvaret. Se motivering sist i detta kapitel.) Under omställningen från att också ta hänsyn till anhörig är planer, rutiner och kunskap hos nyckelpersoner avgörande. När en vårdpersonal möter en vuxen (som kan ha minderåriga barn) som är allvarligt sjuk (somatiskt eller psykiatriskt) eller missbrukar eller i samband med oväntat dödsfall måste det finnas rutiner för att uppmärksamma det anhöriga barnet. Den vuxne patienten ska erbjudas information, råd och stöd i sin föräldraroll. I många lägen behöver vården också erbjuda patienten att få träffa det anhöriga barnet, för att ge information, råd och stöd. Om vården bedömer att behoven hos det anhöriga barnet är stora bör den överväga att göra även barnet till patient men också anmäla sin oro till socialtjänsten jämlikt 14 kap SoL. Lagen 2g§ HSL är ett tufft åtagande för all hälso- och sjukvård och i LUL ligger vi flera år efter andra sjukvårdsregioner i landet. Handlingsplaner för barnets rättigheter och den för förbättrat anhörigstöd behövs därför. Paragrafen 2g§ HSL anger “Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov …” (min kursiv). Begreppet “särskilt” återkommer i ett liknande sammanhang i Patientlagen (träder i kraft 150101) genom 8§ “När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas.” (min kursiv) En övergripande fråga i den här skrivelsen är om en handlingsplan för anhörigstöd kan innefatta både målgruppen vuxna anhöriga och barn som anhöriga. Svaret utifrån Läns-BO:s erfarenheter, andra landsting och regioner, från Socialstyrelsen, från “Nationellt kompetenscentrum anhöriga” (NKA) och en rimlig tolkning av lagarna 3 november 2014 Dnr HSS 2011-0170 Svar på remiss avseende Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Sid 4 ovan är ett klart och tydligt “nej”. Handlingsplanen för barnets rättigheter uppdrar i mål 6 (se ovan) åt landstinget att säkerställa att vårdavdelningar har rutiner för anhöriga barn. På landstingsnivå medför det i praktiken ett krav på en handlingsplan. Barnrätten antogs som handlingsplan i april 2013, men redan 12 december 2011 beslutade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) om medel till projekt för “Förbättrat anhörigstöd”. Ingen av handlingsplanerna har ett inbyggt krav att integrera med den andra. Projektledaren för anhörigstöd och jag som Läns-BO har ändå haft regelbunden kontakt. Sedan vårt första möte har jag varit tydlig med att det bästa är en handlingsplan för respektive målgrupp, dvs en för vuxna anhöriga och en för anhöriga barn. Från projektet har jag hela tiden förstått att målet är en gemensam handlingsplan, varför jag har valt att verka för att anhörig-handlingsplanen isåfall bör bestå av en kort gemensam inledning och därefter två tydliga delar. Detta har jag flera gånger framfört till projektledaren, och det framgår av både anteckningar och gemensamma dokument. Inte minst illustreras det av en bild vi har haft i ett gemensamt arbetsdokument. Se nedan. Anhörigstöd till vuxna respektive barn skiljer sig åt på så många plan att det är ett mycket litet värde i att styra arbetet i en gemensam handlingsplan. Om så ändå måste ske, behöver det vara en tydlig uppdelning. Antar LUL en handlingsplan lik den på remiss blir vi ensamma om detta i landet. Gjorde LUL detta för att det visste bättre och hade goda grunder för det vore det en sak, men nu menar jag att det vore i strid med kunskap och beprövad erfarenhet i andra regioner och myndigheter, samt LUL’s egen handlingsplan för barnets rättigheter.. Läns-BO avråder bestämt från att anta en gemensam handlingsplan. Några exempel på risker med att anta en gemensam handlingsplan och den sammanblandning jag befarar kan uppstå: 1. Anhörigstöd för vuxna handlar om att snabbt få den anhöriga att godta och få hjälp från sin kommun. Vuxna anhöriga är åtminstone regelbundet medföljande i vården, vilket underlättar för kontakt. Anhörigstöd för barn handlar för vården om att för den sjuka vuxna uppmärksamma barnets rätt och behov. barn är endast i undantagsfall medföljande i vården, vilket gör kontakt med dem svår. 2. För vuxna anhöriga är de viktigaste insatserna att praktiskt få hjälp av kommunens 3 november 2014 Dnr HSS 2011-0170 Svar på remiss avseende Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Sid 5 anhörigstöd eller att få möta andra anhöriga i patient- och anhöriggrupper. För anhöriga barn är det föräldrarna som i första hand behöver hjälp att se sitt barn även som anhörigt. Som komplement kan vården också hjälpa till att informera, ge råd och stöd till barnet. 3. Med handlingsplanen på remiss finns ett tydligt lärandeperspektiv på den anhörige bland annat genom metoden från Akersjukhuset i Norge. Metoden praktiseras på vissa ställen i Sverige. Lärandeperspktiv och Akermodellen har aldrig här eller i Norge utformats för eller studerats avseende barn. I många lägen är ett lärandeperspektiv på barn gott och bra, som när barnet är brukare eller medborgare och i vissa lägen även som patient. Som anhörig bör dock perspektivet huvudsakligen vara att ge den vuxna patienten och ibland barnet självt information, råd och ibland stöd. 4. Både barn och vuxna anhöriga kan i praktiken vara vårdare. Det är inte alltid fel att barn bidrar till omsorgen eller rentav deltar i vården om en vuxen patient, eller för den delen av en jämnårigt syskon. Skillnaden är dock att en vuxen partner till en patient och ett anhörigt barn till en patient har helt olika förutsättningar att förstå sin roll, ha perspektiv på situationen och kunna förväntas ta ansvar för genomförandet. Handlingsplanen för anhörigstöd nämner gång på gång att syftet med anhörigstöd är att förebygga ohälsa hos den anhörige. Detta är dock en alldeles för låg ambition vad gäller barn. Vårdens uppdrag för anhöriga barn är inte att barnet ska behålla sin anhörigroll och stärkas i den utan snarare att barnet ska få vara barn fullt ut, men ha rätt till information om patienten, råd om vad som händer patienten och med sina egna frågor samt i vissa lägen få stöd för den oro man känner. Det är inte svensk hälso- och sjukvårds uppfattning att barn ska vara vårdare åt patienter, däremot är det i de flesta lägen oundvikligt och accepterat att vuxna är vårdare för andra vuxna. Perspektiven vid stöd för barn och för vuxna är fundamendalt olika. Risken för sammanblandning i en gemensam handlingsplan är stor. === Motiv för att tandvården inte inkluderas i landstingets arbete med anhöriga barn. LUL har, i samförstånd med mig och Folktandvårdens förvaltning undantagit Folktandvården från åtagandet med anhöriga barn. De sjukdomar som Folktandvården behandlar är inte av den allvarliga grad att kriterierna i 2g§ HSL uppfylls. Kanske ändras denna prioritering längre fram när andra verksamheter fått rutiner på plats för att uppmärksamma anhöriga barn. 3 november 2014 Dnr HSS 2011-0170 Svar på remiss avseende Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Sid 6 3) HANDLINGSPLAN FÖR STÖD TILL ANHÖRIGA SYNPUNKTER Förslaget på Handlingsplan som är på remiss är skriven för vuxen anhörig. Avsikten är att den ska täcka både barn och vuxna, men det är mycket svårt, eller omöjligt. Förslaget till Handlingsplan motiverar inte varför LUL vill skilja sig från resten av landet. En tillräcklig uppdelning mellan innehållet riktat till vuxna respektive barn går inte att uppnå endast med redigeringar. Om Handlingsplanen måste vara ett enhetligt dokument måste den få en radikalt annorlunda disposition, förslagsvis med sektioner. Nedan redogör jag styckevis för synpunkterna på utskickad handlingsplan. Bakgrund Definitionen i första stycket lyder “Anhöriga, dvs. personer som ger omsorg till en närstående på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller hög ålder”. Den har ett tydligt vuxenperspektiv genom att den avgränsar till “ger omsorg”. I nästa mening exkluderas barnet som anhörigt genom att endast de över 18 räknas upp i exemplen. Detta trots att det finns både statistik och forskning om antalet anhöriga barn och konsekvenserna av att barn är anhöriga. Sist i mitt remissvar finns en sammanställning jag gjort utifrån Karolinska Institutets forskning inom projektet CHESS. Erfarenheter och resultat från projektet Rapport och bilagor från projektet Förbättrat Anhörigstöd förelades politikerna i HSS våren 2014, (Dnr HSS2011-0170, den 2014-02-13). Där återges resultat från inventering och möten bla inom metoden “Lärande Nätverk”. Inventeringen som gjordes redan 2012 ger en utmärkt bild av vad som görs och inte inom landstinget för anhöriga. Helt väntat är det näst intill inget som sker av systematisk art vad gäller barnet som anhörigt. Inventeringen borde ha medfört ett definierat projekt mot just de krav som 2g§ HSL ställer på vården. I övrigt underlag från projektet åtskiljs inte barnet som anhöriga från de vuxna, varför det är svårt att urskilja resultaten gällande barn. I kapitel 9 i rapporten står att “Då landstinget heller inte varit redo att ta emot frågan om stöd till anhöriga var beredskapen ännu lägre för att möta barnen som anhöriga.” Projektet har haft svårt att få en tillräcklig förankring i landstingets förvaltningar, och särskilt i fråga om barn och i synnerhet vad gäller Primärvård. Även här borde projektledningen ha särskilt uppmärksammat behoven för barnet som anhörigt. Att fortsätta ha lagens åtagande om anhöriga barn med i samma arbete som för de vuxna anhöriga har medfört att anhöriga barn ännu mer hamnat i skymundan. Det är hög tid att reparera det nu. Det som särskilt angår barn i projektets material är bilaga 9 som är material från 3 november 2014 Dnr HSS 2011-0170 Svar på remiss avseende Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Sid 7 Akademiska sjukhusets stödgrupper för barn och ungdomar (8-19 år) som har en förälder eller syskon som har dött. Zebra är en jämförelsevis omfattande, svagt förankrad och potentiellt viktig resurs på nivån “stöd” i 2g§ HSL. Lagens och min mening om “information, råd och stöd” är dock att fokus i en handlingsplan och i övergripande uvecklingsarbete inte ska ligga på att beskriva enskilda metoder, utan behålla fokus på de breda uppdragen att säkerställa former för att uppmärksamma och identifiera anhöriga barn samt erbjuda förälder och barn information. En specifik, om än fin och lovvärd metod som Zebra är i sammanhanget en mycket liten del av de omfattande systematiska förändringar som landstinget behöver ta tag i för att efterleva 2g§ HSL. Rapport och bilagor hänvisar också till två andra modeller, Aker och “Förmedla kontakt”. Aker är med sitt lärandeperspektiv troligen inte lämplig som metod för anhöriga barn. Den är mycket riktigt inte heller utprövad eller avsedd för anhöriga barn. För äldre anhöriga barn, med mycket erfaren gruppledning skulle den kunna användas, kanske ur ett brukarperspektiv, men inte som generell metod. Förmedla kontakt är en utpräglad metod för den vuxne anhörige då den helt handlar om att vården ska hjälpa den anhöriga att komma i kontakt med kommunens anhörigstöd. På verksamhetsnivå förekommer inte anhörigstöd inom Anhörigcentrum Uppsala kommun. De har inte grupper eller annan verksamhet för anhöriga barn. I sammanhanget ska nämnas socialtjänstens verksamhet Trappan, som genom en kuratorstjänst delfinansieras av landstinget. Trappans anhörigstöd för barn ser ut som följer: ● inget för barn till somatiskt sjuka, och har inga planer på det. ● grupp varje termin för barn till vuxna med psykisk ohälsa, dock endast rekrytering från socialtjänsten, dvs inte från någon verksamhet i landstinget ● grupp för barn till missbrukare, men även här endast från socialtjänsten ● ingen grupp för barn vars vuxna oväntat avlidit (källa: Marie Sörensen, samordnare) Syfte och mål Första meningen beskriver syftet “… öka tryggheten och säkerheten runt både patient och anhörig.” Detta är ett tydligt vuxenperspektiv och skiljer sig från syftet med lagen 2g§ HSL. Stödet till barnet syftar till att möjliggöra för ett gott liv, som barn, dvs mer än “som anhörig”. I en god barndom ingår utöver trygghet och säkerhet även fungerande vardag och fritid, att få klara skolan, inte behöva ta för tungt ansvar hemma med mera. Vidare skrivs i tredje stycket “förebygga ohälsa och sjukskrivning” vilket är mål kopplade till vuxna och socialtjänstlagens syn på vuxen anhörig, men är rimligen inte en tillräcklig ambition för anhöriga barn. Mål I båda punkter införs avgränsningen “ofta” som inte återfinns i bestämmelsen om anhöriga barn 2g§ HSL. Ett landsting kan eventuellt göra egen inskränkning i lagens mening, om det är del i ett strategiskt genomförande och kompensation beskrivs, men detta framkommer inte i handlingsplanen. Klart är att barn drabbas mer av avgränsningen 3 november 2014 Dnr HSS 2011-0170 Svar på remiss avseende Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Sid 8 än vuxna, för att HSL 2g§ har högre krav än motsvarande generella åtagande i HSL om att förebygga ohälsa. Ordet “ofta” är inte en acceptabel inskränkning i målen för en handlingsplan som också gäller barn. Uppföljning Här följer en uppställning med 8 aktiviteter som ska redovisas i berörd förvaltnings årsredovisning. Punkterna är kopplade till metoder som erbjuds i handlingsplanens verktygslåda. Två generella problem finns med uppställningen: ● den anges gälla både barn och vuxna anhöriga men har ändå en enskild punkt (4) som gäller specifikt barn. Mina kommentarer utgår från att alla punkter gäller även barn, i och med att inget annat sägs. ● Uppställningen liknar för mycket en checklista, vilket för anhöriga barn vore olyckligt. Dels finns i kapitel 4 i Verktygslådan minst en annan checklista, dels finns checklistor från andra landsting och regioner, som är utprövade och projektet känner till. Vi bör hålla oss till beprövade rutiner, när de finns. Lokalt finns också en färsk rutin för hela Onkologkliniken, som bör framhållas som exempel. Punkterna kommenteras nu i ordning: 1. Beskriver att det ska journalföras att anhörigas kunskap om patienten är efterfrågad. Kanske en god generell åtgärd för vuxen anhörig, men definitivt inte för barn. Andra punkten bör vad gäller barn lyda “Notera i patientens journal om patienten gett sitt medgivande till att ... “ snarare än “att patienten gett” 2. Anhörigstödet i denna punktens mening avser vuxna. Som jag redogör för ovan “Erfarenheter och resultat från projektet” finns väsentligen ingen kommunal anhörigstödsverksamhet avsedd för anhöriga barn från landstingets verksamheter. Samverkan mellan landstinget och kommuner i fråga om barn till anhöriga jämlikt 2g§ HSL saknas nästan helt. När rutiner och finansiering finns på plats kan verksamhet dock erbjudas vid tex Trappan. Punkt 2 är inte lämplig i sin nuvarande form, avseende anhöriga barn. Punkt två är komplicerad också för att den byter mottagare i kontakten från “patient” till “anhöriga”. Då måste hänsyn tas till Offentlighets och sekretesslagen (OSL). Att förmedla information om att anhörigstöd finns i hemkommunen torde inte hindras av sekretess för uppgifter om patienten, men åtgärden kan kräva samtycke från en vårdnadshavare. Inget anhörigstöd, oavsett ålder är sekretessbrytande för personal inom hälso- och sjukvård. Med andra ord får inget om patienten föras till anhörig, utan samtycke från patienten. Men om anhörigt barn har tillräcklig mognad för att ta självständig kontakt med hälsooch sjukvården skyddas barnets uppgifter på samma sätt som patientens. Om uppgifter framkommer i kontakt med barnet (oavsett om det sker efter samtycke från vårdnadshavare eller ej) som är allvarliga kan uppgifterna behöva sekretesskydd mot vårdnadshavaren och anmälningsskyldigheten för den anställde kan bli aktuell. Barn, vårdnadshavare och journalföring är inte enkelt och 3 november 2014 Dnr HSS 2011-0170 Svar på remiss avseende Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Sid 9 3. 4. 5. 6. 7. 8. är ytterligare ett skäl till varför handlingsplanen för vuxna och barn behöver hållas isär. Anhörighörna finns vid Blå rummet på Akademiska. Där finns skriftlig information riktad till vuxna, och medarbetare från Anhörigcentrum, och bör alltså inte rekommenderas som en generell åtgärd för anhöriga barn. Punkten kan vara en möjlighet som erbjuds i en checklista för vissa äldre barn, som själv eller med annan vuxen kan göra ett besök. Men först måste då material och bemanning kvalitetssäkras för att även kunna möta anhöriga barn. Punkten är kort, men inte tillräcklig om den avses täcka området barnet som anhörigt. Om den avser vad man på förvaltningsnivå ska säkerställa kan den vara tillräcklig. Första punkten behöver kompletteras med “minderåriga” innan “barn”. Andra punkten behöver skrivas om för att undvika det otydliga “långsiktigt stöd.” Enligt redaktionen för Vårdhandboken är rutinen för stöd till efterlevande även avpassade för barn. Anhöriggrupper enligt modell Aker är varken utprövade eller avsedda för barn. Bör inte vara rekommenderad generell åtgärd för barn. “Om inte anhöriga fanns” som formulering och punkt inte lämplig för området anhöriga barn. Ansvar för anhörigstöd ska inte vila på barn, vilket formuleringen antyder. Det gäller vuxen partner till patient, men leder till felaktiga bilder gällande barn. Vidare är den rekommenderade utbildningen på Pingpong inte riktad till de som ska lära sig om anhörigstöd till barn. Den består av fyra filmer på vardera drygt 15 minuter och förutom ett par minuter i film 3 handlar allt om stöd till vuxen. Tyvärr är även det korta avsnittet om barn felaktigt. Där hävdas att det viktigaste i att ge ett anhörigt barn stöd är att “göra det delaktigt, och inte lämna dem utanför”. Delaktighet är ofta ett gott motiv för anhörigstöd till barn, men kan inte uttryckas så generellt. Vid anhörigstöd till barn bör vårdpersonal ta hänsyn till för det första att patienten avger samtycke, för det andra att situationen i övrigt talar för att delaktighet är förenlig med “barnets bästa” samt för det tredje att barnet själv vill göras delaktigt. Det finns ju lägen då det är barnets bästa att lämnas utanför vissa fakta om patientens förlopp eller tillstånd. Under hösten 2014 färdigställs en utbildning och film om barnet som anhörigt med stöd av “Nationellt kompetenscentrum anhöriga”. Det är förmodligen bättre att allmänt rekommendera den än en film som LUL gjort, avsedd för vuxna anhöriga. I Kvalitetshandboken ligger också dokumentet “Anhörigstöd – rutin för att förmedla kontakt”. Den anger inte att den endast gäller anhörigstöd till vuxna, men så är det. Det är ytterligare ett exempel på den sammanblandning som skett. Rubriken anger att kunskapen ska öka även hos anhöriga. Här sker sammanblandning igen. Det är inte rimligt att förvänta sig kunskapsökning hos anhöriga barn. Vad gäller barn behöver vi också problematisera att öka kunskapen hos personal. På den allmänna nivån som en handlingsplan beskriver är det troligen viktigare med fokus på system, rutiner och kännedom än kunskap om 3 november 2014 Dnr HSS 2011-0170 Svar på remiss avseende Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Sid 10 anhöriga barn. Viktigare är alltså att LUL under närmaste tiden fokuserar på “när” en person i vården ska fråga en vuxen patient om det finns anhöriga barn och hur det dokumenteras. Berörd personal kan därefter i olika verksamheter få olika kunskap om “vad” de ska göra av informationen om att det finns anhöriga barn. Hur det anhöriga barnet ska få information, råd och stöd måste inte alla kunna, men alla ska vara trygga i vem som vet. 4) VERKTYGSLÅDA FÖR STÖD TILL ANHÖRIGA BARN OCH VUXNA Här, som i handlingsplanen blir det svårt att veta vad som verkligen avses för stöd till barn, vad som kan användas till dem och vad som endast är lämpligt för vuxna anhöriga. Rubriken innefattar både barn och vuxna, men barn har ett särskilt kapitel, precis som i förslaget till uppföljningsmatris i handlingsplanens sista kapitel. Detta är förvirrande och jag anser det olämpligt. Handlingsplaner ska inte gå att missförstå, allraminst en verktygslåda. Med risk för upprepning från mina kommentarer av handlingsplanen tar jag här ändå kortfattat varje kapitel för sig. ● Inledning ○ Andra stycket kan tillföras att barn är särskilt sårbara genom att det inte är fråga om ett partnerskap, utan en relation mellan en förälder och ett barn samt att barn med sjuk förälder drabbas av lojalitetskonflikt som är svårare för ett barn att värja sig från. ● 1. Delaktighet ○ Se diskussion ovan om delaktighet i punkt sju ovan. Delaktighet ska vad gäller barn inte uttryckas i termer av att barnets kunskap om patienten behövs. Det kan vara ett mervärde i vissa lägen, men inte vara ett mål. Sista meningen om att undvika återinläggning etc kan inte avse barn som anhöriga. ● 2. Förmedla kontakt ○ Kommunens anhörigstöd har idag inte verksamhet för anhöriga barn. Sådan bör tas fram och landstinget bör verka för att avtal upprättas om driften. Men tills dess kan inte landstinget hänvisa barn till kommunens anhörigstöd. ● 3. Information till anhöriga ○ Anhörighörnan är inte tänkt för barn, såvitt jag förstått. Aktuella uppdraget är stort nog med vuxna anhöriga. Även här bör det framgå att denna åtgärd endast avser vuxna anhöriga, som generell åtgärd. ● 4. Barn som anhöriga ○ Kapitlet innehåller en checklista, en rutin och några punktlistor. Detta borde sammanställas på ett enklare sätt. Vidare bör det framgå att checklistan är tagen i sin helhet från Stockholms läns landsting. Nyare 3 november 2014 Dnr HSS 2011-0170 Svar på remiss avseende Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Sid 11 ● ● ● ● finns och det finns också anledning att göra en modell till checklista mer kortfattad. Kommunernas anhörigstöd nämns igen, och där finns som sagt ingen verksamhet, utom i socialtjänsten. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om efterlevandestöd till barn, trots att nästa kapitel har den titeln. Återigen mycket oklart vad som avser barn, vuxna eller båda. 5. Efterlevande anhöriga ○ Inget som direkt avser barnet som efterlevande. 6. Anhöriggrupper (Akermodellen) ○ Modellen är inte avsedd för anhöriga barn och har inte heller prövats på den målgruppen. Lärandeperspektiv och Hälsopedagogik är inte vad lagen menar med information, råd och stöd till anhöriga barn. 7. Utbildning för personal ○ Filmerna nämner under knappt två minuter anhöriga barn: Tyvärr också med vissa felaktigheter. Filmerna speglar anhöriga som vårdare, och det är inte avsikten med bestämmelserna kring anhöriga barn. Filmerna blir helt missvisande för barnets behov som anhörig. Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga (NKA) kommer under året med färdig film för anhöriga barn. 8. Fördjupad kunskap om stöd för personal och anhöriga ○ Bra med länkar, men de bör samlas på en digital plats istället för att ligga i ett dokument som blir inaktuellt. Vidare bör de delas upp mellan de som rör barn, vuxna eller båda. 5) REKOMMENDATIONER 1. LUL behöver skyndsamt och lyhört överväga vad som behövs för att förverkliga barnets rätt i 2g§ HSL. Är det en handlingsplan för anhöriga barn, som ska gälla för hela landstinget? Eller är det en strategi för genomförande, där något liknande verktygslådan erbjuds förvaltningar och stöd ges till dem som vill upprätta en handlingsplan för sin verksamhet. En verktygslåda för barn måste innehålla beprövade metoder och vara lätta att integrera i befintliga verksamheter och journalsystem. Till skillnad från information och råd behöver former av “stöd” som rekommenderas till anhöriga barn enskilt och i grupp vara evidensbaserade och helst utföras av särskilt utbildad personal. Stödformer för också samordnas på landstings- eller förvaltningsnivå av tex kuratorer. Förvaltningar kan också gärna besluta om diagnos-specifika vårdprogram. Förvaltningar bör uppmanas att i Kvalitetshandbok eller årsredovisning beskriva hur de säkrar barnets rätt i 2g§ HSL. När ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete genomförs i berörd förvaltning ska arbetet med anhöriga barn ingå där. 3 november 2014 Dnr HSS 2011-0170 Svar på remiss avseende Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Sid 12 a. Om Handlingsplan för hela landstinget och alla anhöriga ska upprättas behöver den delas i två tydliga delar, för barn och för vuxna. 2. Projektet för förbättrat anhörigstöd behöver se över de begrepp som används och förekommer i dokument så att uppdelningen mellan stöd till barn och vuxna blir tydlig. Exempel är filmen och utbildningen “Om inte anhöriga fanns”, dokumentet “Anhörigstöd – rutin för att förmedla kontakt” i Kvalitetshandboken samt skrivningar i styrdokument om Akermodellen. 3. Om landstinget tar fram en handlingsplan eller strategi för anhöriga barn behöver den även svara på dessa frågor: a. Hur ska landstinget förhålla sig till minderåriga syskon till minderåriga patienter, som inte omfattas av 2g§ HSL, men som får stöd idag genom bland annat Zebra, barnonkologen, lekterapin och Hälsa & Habilitering? b. Hur ska landstinget förhålla sig till verksamhet för barn till de med nedsatt intellektuell funktionsförmåga, som inte heller omfattas av 2g§ HSL? 4. Oavsett om en handlingsplan, strategi eller verktygslåda tas fram behöver en gedigen och lyhörd förankring ske. Alla berörda förvaltningar ska vara med på grunddragen. Uppdraget om anhöriga barn finns för både Anhörigprojektet och i Handlingsplanen för barnets rättigheter, men mottagandet har varit helt olika. Ingen dörr har stängts för barnrätten, medan Anhörigprojektet upplever att verksamheterna inte är redo för anhörigfrågan (sid 6 ovan). BILAGA Hur många är de anhöriga barnen? Den frågan är svår att besvara för att de sällan journalförs och då ofta på olika sätt och på olika platser i journalen. Därför behövs registerstudier och uppskattningar. Det finns en gedigen rapport på området "Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de?" Den publicerades 2013 av CHESS vid Karolinska Institutet, Stockholm. Författare är Anders Hjern och Helio Adelino Manhica. Deras resultat anges nedan mycket kortfattat. För fördjupning hänvisar jag till rapporten. För att bidra till förståelsen för hur det ser ut i Uppsala län översatte jag de nationella sifforna med en uppskattning om antalet i vårt län. Kvoterna jag tillämpat är att 3,6% av Sveriges befolkning bor i vårt län och att det bor ca 70 000 minderåriga personer i länet. 1. Psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning a. 5,7 procent har minst en förälder som vårdats inneliggande på sjukhus på grund av psykisk sjukdom innan barnet fyllt arton år. i. i länet motsvarar det nästan 4 000 barn b. Under ett enskilt år är det ca 19 000 barn som har minst en förälder som vårdas på sjukhus grund av psykisk sjukdom. i. i länet motsvarar det nästan 700 barn c. Denna siffra anger inte anhöriga barn, utan deras föräldrar, men är 3 november 2014 Dnr HSS 2011-0170 Svar på remiss avseende Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Sid 13 intressant som jämförelse. 10,7 procent av mödrar och 5,5 procent av fäder till barn i åldern 1-18 år använde under ett givet år ett antidepressivt läkemedel. d. Bland psykiskt funktionsnedsatta är det 10 procent som har hemmaboende barn som är under 18 år. e. Drygt 18% av föräldrar till barn i åldern 10-18 år angav i ULF-undersökningen att de led av ängslan, ångest eller oro. f. Förälder med utvecklingsstörning ingår inte i 2g§ HSL men är ändå relevanta. Det är svårt att mäta antalet för att de inte alltid ingår i landstingets register. En Uppsalastudie brukar sedan några år anges som norm, även om den har en förhållandevis bred definition. Den förslår att 22 900 barn i Sverige har minst en utvecklingsstörd förälder. Det motsvarar att ca 1 400 barn debuterar i den anhörigrollen varje år. www.unt.se/asikt/debatt/23000-barn-till-utvecklingsstorda-211269.aspx i. i länet motsvarar det ca 823 barn som har minst en utvecklingsstörd förälder. 2. Allvarlig fysisk sjukdom eller skada (*) a. 12,6 procent av alla barn upplevde under barndomen detta hos minst en förälder i. i länet motsvarar det ca 8 820 barn b. 28,4 procent av föräldrar till barn i åldern 10-18 år i ULF-undersökningen 2007-11 rapporterade minst en kronisk sjukdom. (*) Somatisk sjukdom utan missbruk hos föräldrar som var så svår att den föranledde minst en veckas inneliggande vård på sjukhus), 3. Missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel a. 2,5% av barnen har minst en förälder som vårdats inneliggande på sjukhus på grund av alkoholmissbruk innan barnet fyllt arton år. i. i länet motsvarar det ca 1 750 barn b. 1,5% är motsvarande siffra för narkotikamissbruk i. i länet motsvarar det ca 1 050 barn c. 17% har förälder som haft vårdkontakter i öppen vård på sjukhus på grund av missbruk, eller har dömts i domstol på grund av rattfylleri eller narkotikabrott 4. Barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med avlider. a. 3,4 procent av alla barn födda 1973-89 hade minst en förälder som avlidit innan deras artonårsdag. b. Under ett enskilt år är under perioden 2006-08 berördes ca 3 500 barn. i. i länet motsvarar det varje år att ca 126 barn mister en förälder c. Plötslig oväntad död hos en förälder orsakad av självmord, våld eller 3 november 2014 Dnr HSS 2011-0170 Svar på remiss avseende Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Sid 14 olycka drabbade 600-650 barn varje år. d. Barn som drabbas av dödsfall på grund av olyckor och våld hos föräldrar är ofta förskolebarn, medan andra typer av dödsfall hos föräldrar framför allt drabbar barn i tonåren. LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Ann-Lis Söderberg Dnr HSS 2014-0200 § 21 Nulägesrapport angående utarbetande av förslag på organisation av specialistansluten hemsjukvård Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta att: Uppdraget angående utarbetande av förslag på hur specialistansluten hemsjukvård (SAH) kan vara organiserad fortsätter i enlighet med tidigare beslut. Målsättningen för SAH bör utökas och omfatta trygg, säker och jämlik vård i länet oavsett medicinsk diagnos och ålder. Fortsatt rapportering angående utredning av förslag på organisation av SAH sker den 19 maj 2015 till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Ärendet I december 2014 gav hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att utarbeta förslag på hur SAH kan vara organiserad för att uppnå trygg, säker och jämlik vård i länet. Uppdraget innebär att ge förslag på åtgärder som behöver vidtas samt ekonomiska konsekvenser av en eventuell omorganisation. Utöver trygg, säker och jämlik vård bör målsättningen för SAH även omfatta alla medicinska diagnoser och åldrar. Detta innebär att även barnens perspektiv ska beaktas i förslag på hur SAH kan vara organiserad för att uppnå målsättningen. Enligt företrädare för barnsjukhuset har cirka 8-10 barn/ungdomar årligen behov av palliativ vård i hemmet. Det är barn/ungdomar med onkologiska sjukdomar men även neurologiska diagnoser och andra sjukdomar förekommer samt medicinteknik i hemmet. För att genomföra uppdraget från hälso- och sjukvårdsstyrelsen har Tjänstemannaberedning Kommuner och Landsting (TKL) fått en begäran om att tillsätta en arbetsgrupp vid TKL:s sammanträde den 6 februari 2015. Planeringen är att sammankalla arbetsgruppen i slutet av februari eller början av mars för att påbörja uppdraget i samverkan med länets kommuner. Enligt planeringen beräknas omorganisationen vara genomförd i december 2015. Ekonomisk nulägesrapport En tillförlitlig ekonomisk nulägesrapport är inte helt lätt att få fram eftersom budgeten för SAH kan ingå i övriga verksamheter med ett schablonbelopp. Företrädare för SAHverksamheterna i länet har gett följande information angående kostnader för SAH: Enköping Enligt uppgift beräknas 30 % av den palliativa enhetens totala budget vara en kostnad för SAH. Under 2013 uppskattades kostnaden för SAH till 2,3 miljoner kronor. SAH Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 ingår i den palliativa enheten som finns vid lasarettets närvårdsavdelning. Enligt ”Avtal om styrning av palliativ enhet inom Närvårdsavdelningen Enköping-Håbo”, som gäller från 2011-01-01, beräknades kostnaden för palliativa enheten till 11,2 mkr (2011 års prisnivå) där kommunerna tillsammans bidrog med 3,0 mkr. Tierp I Tierp finns ingen specifik budget för SAH utan kostnaden ingår i budgeten för Tierps geriatriska avdelning. Beräknad schablonkostnad för SAH uppgavs till 3,1 miljoner per år. Beräknad schablonkostnad för SAH i Östhammar uppgavs till 2 miljoner per år. Uppsala/Knivsta Enligt ”Samverkansavtal mellan landstinget i Uppsala län och Uppsala samt Knivsta kommuner gällande sjukvårdsteamet”, som gäller från 2014-01-01, var den totala driften 18 731 175 mkr. Kostanden fördelas enligt följande; - Landstinget i Uppsala län 4 731 780 - Uppsala kommun 13 089 435 - Knivsta kommun 909 960 Årlig justering av budgeten sker enligt kommunens prisindex (OPI) från och med 201501-01. Uppsala kommun har huvudansvaret för den totala budgeten och fakturerar landstinget och Knivsta kommun per år i januari. Älvkarleby Det formella ansvaret för SAH i Älvkarleby har överförts till Gävleborgs landsting men insatserna utförs helt och hållet av kommunens sjuksköterskor i Älvkarlebys hemsjukvård. Gävleborgs landsting har ett vårdavtal med landstinget i Uppsala län (LUL). Landstinget i Gävleborg fakturerar LUL per inskriven patient och prisjustering sker årligen. Under 2013 var 13 patienter inskrivna i SAH i Älvkarleby. Sammanfattningsvis föreslås att uppdraget angående utarbetande av förslag på hur SAH kan vara organiserad fortsätter i enlighet med tidigare beslut samt att målsättningen för SAH bör utökas och omfatta trygg, säker och jämlik vård i länet oavsett medicinsk diagnos och ålder. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Birgitta Pleijel Dnr HSS 2013-0012 § 22 Rehabiliteringsgarantin 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att under 2015, i likhet med de tre senaste åren, utge följande stimulansmedel till vårdgivare som uppfyller kriterierna för rehabiliteringsgarantin; 10 000 kronor för kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi för psykisk ohälsa 24 000 kronor för multimodal teamrehabilitering för smärtproblematik nivå 1 35 000 kronor för multimodal teamrehabilitering för smärtproblematik nivå 2. Överskjutande medel per avslutad behandling ska dels kunna användas som buffert om landstinget skulle leverera över tilldelad summa och dels till att förstärka arbetet till gagn för berörda sjukdomsgrupper. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att kriterier i bifogad bilaga ska gälla för Landstinget i Uppsala län. Ansvarsnummer för rehabiliteringsgarantin: 24610 Ärendet Rehabiliteringsgarantin har funnits sedan 2009. Det är statliga stimulansmedel med syfte att ge kvinnor och män evidensbaserad rehabilitering för att insatta åtgärder ska bidra till att en patient kan återgå i arbete eller underlätta för patienten att fortsätta arbeta, samt förhindra och förebygga sjukskrivning. Målgrupp är kvinnor och män i arbetsför ålder, 16-67 år, som inte behöver vara sjukskrivna. Sjukdomsgrupperna är psykisk ohälsa samt långvarig smärtproblematik. Dessa två grupper står i dagsläget för cirka 2/3 av alla sjukskrivningar. Behandling som ersätts från rehabiliteringsgarantin är: - Kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi för den psykiska ohälsan - Multimodal teamrehabilitering på två nivåer för smärtproblematiken Landstinget ersätts 2015 med 12 000 kronor för varje avslutad terapi för sjukdomsgruppen psykisk ohälsa, 25 000 kronor för multimodal smärtrehabilitering nivå 1 och 45 000 kronor för nivå 2. Tilldelad totalsumma beräknas på befolkningsunderlaget i respektive län. Nationella direktiv är framtagna av regeringen i överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting och återfinns på SKL’s hemsida, www.skl.se/sjukskrivningar. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Lokala kriterier för Landstinget i Uppsala Län går i linje med dessa och skiljer endast i detaljer från år 2014 t.ex. så har ett krav lagts till om att alla vårdgivare som har cosmic ska tillfråga patienten på rutin om våld i nära relation. Bilagor § 22 Rehabiliteringsgarantin 2015. Information om kriterier till vårdgivare Kopia till: Förvaltningsdirektörerna inom hälso- och sjukvård Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till 1 2014-12-29 Hälso- och sjukvårdsavdelningen birgitta.pleijel@lul.se, tel 018 - 611 33 92 Strateg Dnr HSS 2013-0012 Detta dokument, som går i linje med regeringens överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting 2014-12-08, gäller i Landstinget i Uppsala Län i väntan på att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattar beslut om nedan kriterier 2015-02-12. Dokumentet kan komma att justeras efter detta. Rehabiliteringsgarantin 2015 Information om kriterier till vårdgivare 1. Rehabiliteringsgarantin har funnit sedan 2009. Det är statliga stimulansmedel med syfte att ge kvinnor och män evidensbaserad rehabilitering för att insatta åtgärder ska bidra till att en patient kan återgå i arbete eller underlätta för patienten att fortsätta arbeta, samt förhindra och förebygga sjukskrivning. 2. Rehabiliteringen ska ha fokus på arbetsförmåga och återgång i arbete efter sjukskrivning eller på att kvinnor och män delvis kan stanna kvar i arbete trots nedsatt arbetsförmåga. Vården ska ha rutiner för att inhämta och journalföra patientens samtycke till samordning och samverkan med andra aktörer när det bedöms värdefullt såsom arbetsgivare, Försäkringskassan, företagshälsovård, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten (kommunen). 3. Vårdgivaren ska för alla patienter som har en arbetsgivare inhämta patientens samtycke och på lämpligt sätt ta kontakt med arbetsgivaren så att denne blir delaktig i patientens rehabilitering i syfte att tidigt kartlägga varje patients möjligheter och förutsättningar att ta tillvara sin arbetsförmåga. Detta ska göras i samband med att en rehabiliteringsplan görs inför eller i början av en behandling eller rehabilitering. 4. Målgrupp är kvinnor och män inom två sjukdomsgrupper: a) Ihållande eller intermittent långvarig smärta >3 mån i rygg, nacke och axlar samt icke specificerad generaliserad smärta, se punkt 5 b) Lindrig till medelsvår depression, ångestsyndrom och stress 5. Nytt för 2015 är att det endast är följande 18 diagnoser inom sjukdomsgruppen långvarig smärtproblematik (a) som får ingå i rehabiliteringsgarantin: F45.4 M53.0 M53.1 M54.2 M54.4 M54.5 M54.6 Kroniskt somatoformt smärtsyndrom Cervikokraniellt syndrom (Nackhuvudvärk) Cervicobrachiellt syndrom (Nack/skuldervärk) Cervikalgi (Nacksmärta) Lumbago med ischias (Ländryggssmärta med ischias) Lumbago (Ländryggssmärta) Thoracalgi (Smärtor i bröstryggen) 2 M54.9 M75.1 M75.9 M77.9 M 79.1 M 79.7 R52.2A R52.2C R52.9 S13.4 T91.8 Ryggvärk Rotator cuff-syndrom i skulderled Sjukdomstillstånd i skulderled, ospecificerad Smärta i muskelfästen/senor/bindväv kring axelled Myalgi (muskelsmärta nacke, axlar, rygg) Fibromyalgi Nociceptiv smärta Smärta utan känd orsak Generaliserad smärta (uppfyller ej kriterierna för fibromyalgi) Sen-effekter av Whiplash-skada (nack-skulder värk) Sena besvär efter WAD 6. Behandling som ger stimulansmedel från rehabiliteringsgarantin är: a) Multimodal rehabilitering (MMR) av team för smärtproblematiken b) Kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT) för den psykiska ohälsan 7. Patienterna ska vara i åldern 16-67 år och behöver inte vara sjukskrivna. 8. Det är viktigt att arbetet med rehabiliteringsgarantin inte medför att andra typer av insatser som ingår i hälso- och sjukvårdens uppdrag undanträngs eller uteblir. 9. Nytt för 2015 är att alla vårdgivare som har cosmic, på rutin och inte enbart på indikation, ska tillfråga alla patienter inom rehabiliteringsgarantin om våldsutsatthet i nära relation. Frågan kan ställas under utredning före påbörjad behandling, under behandlingsperioden eller precis vid rehabiliteringsperiodens avslut. Om patienten behandlas av team gör teamet en överenskommelse om vem i teamet som lämpligast ska fråga och när. Dokumentation sker genom att journalföra på landstingsgemensamt sökord i cosmic. Vid behov av att lägga till sökordet i mallar tas kontakt med Enheten för elektronisk patientjournal (EPJ), 018-611 30 20. Om vårdgivaren önskar fördjupad kunskap inom området våld hänvisas till Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), www.nck.uu.se, ing 17 Akademiska sjukhuset, 018-611 27 93. 10. Nationella direktiv är framtagna av regeringen i överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och återfinns på SKL’s hemsida www.skl.se/sjukskrivningar. Vårdgivaren ansvarar för att ta del av och följa de dokument från Landstinget i Uppsala län, SKL och socialdepartementet som beskriver krav och kriterier. 11. MMR i detta sammanhang Med MMR avses ett antal välplanerade och synkroniserade evidensbaserade komponenter under en längre tid. Personalen ska arbeta i ett integrerat team, vara tränade på att arbeta patientcentrerat och i nära samarbete med andra aktörer. Rehabiliteringen ska präglas av ett biopsykosocialt synsätt och ett psykologiskt förhållningssätt. Programmet ska innehålla undervisning om smärta och dess konsekvenser samt egna hanteringsstrategier och hemuppgifter, fysisk träning och/eller gradvis ökad fysisk aktivitet i kombination med olika form av aktiv återhämtning för att åstadkomma en balans. Patienten ska bedömas kunna återgå i arbete eller stanna kvar i arbete efter genomgånget multimodalt rehabiliteringsprogram. Patienten ska få såväl muntlig som skriftlig information om MMR. Den skriftliga får vårdgivaren själv ta fram. 3 Om programupplägget är 2-3 ggr/vecka ska programmet pågå längre tid, 6-8 veckor. Är programmet mer intensivt såsom 4-5 ggr/vecka kan programmet löpa över kortare tid, 4-5 veckor. Det är effektivt och även uppskattat av patienter att denna rehabilitering sker individualiserat i ett gruppkoncept om cirka 6-10 patienter, men rehabiliteringen kan även ske individuellt. Varje team ska fylla i en framtagen mall som beskriver teamet och programupplägget. Mallen får man vid mejlkontakt med landstigets strateg. Vid förändringar ansvarar teamets kontaktperson för att strateg på hälso- och sjukvårdsavdelningen får en uppdaterad beskrivning. En uppdaterad mall kommer mejlas ut till alla kontaktpersoner för smärtteamen i mitten av kvartal 1 och det kommer krävas ett förnyat godkännande inför kvartal 2. För att få leverera inom ramen för rehabiliteringsgarantin patientgrupp a) ska teamet vara representerat vid varje nätverksträff då alla team i Uppsala län möts för kompetensutveckling. Träffarna äger rum cirka 2 gånger per termin en halvdag. Eventuellt förhinder ska prövas av landstingets strateg. Det finns två nivåer av MMR. Indelningen handlar om bland annat om smärtsjukdomens komplexitet samt teamens kompetens och kapacitet. Skillnaden på MMR1 och MMR2 är i detta sammanhang inte lika med vårdnivå (primärvård respektive sjukhusanknuten vård). Se beskrivning i de mediciniska indikationerna (2011), www.skl.se/sjukskrivningar. MMR1 = Patientens problematik ska, efter individuell utredning och bedömning i linje med de medicinska indikationerna, klassas som komplex. Professioner i teamet ska minst vara läkare, sjukgymnast och psykolog/socionom/motsvarande. Teamkonferens ska äga rum minst 3 gånger under det sammanhållna programmet. Enhetens team ska rehabilitera minst 20 patienter per år. Nytt för 2015 är att för att ett team ska få redovisa måste det per kvartalsredovisning vara minst 5 patienter tills teamet har nått totalt 20 patienter för året. Man får redovisa patienter tillhörande ett kvartal på nästkommande kvartal (punkt 25). Får teamet svårigheter med att uppfylla denna volym tas en diskussion med landstingets strateg som beslutar om teamet ska få lov att fortsätta leverera inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Ytterligare en nyhet för 2015 är att ett sammanhållet program ska omfatta minst 40 timmar. Detta inkluderar vårdgivarens tid med patienten, egenträning och tid för teamarbete. Om enheten är intresserad finns möjlighet att utan kostnad under 2015 ansluta sig till nationellt kvalitetsregister för MMR1 (NRS light). Detta administreras nationellt och kontakt tas då såväl med landstingets strateg som med SKL, anna.ostbom@skl.se. Landstingen får ingen ersättning för att ingå i NRS light men behöver under 2015 inte betala för att vara med. Oavsett deltagande i NRS light förväntas teamet använda validerade instrument för att registrera smärtintensitet, psykologisk belastning och för hälsoupplevelse. MMR2 = Patientens problematik ska, efter individuell utredning och bedömning i linje med de medicinska indikationerna, klassas som mycket komplex. Professioner i teamet ska minst vara läkare, sjukgymnast, psykolog, arbetsterapeut och socionom. Teamkonferens minst 1 gång per vecka under det sammanhållna programmet. Enhetens team ska rehabilitera minst 32 patienter per år. Nytt för 2015 är att för att ett team ska få redovisa måste det per kvartalsredovisning vara minst 8 patienter tills teamet har nått totalt 32 patienter för året. Man får redovisa patienter tillhörande ett kvartal på nästkommande kvartal (punkt 25). Får teamet svårigheter med att uppfylla denna volym tas en diskussion med landstingets strateg som beslutar om teamet ska få lov att fortsätta leverera inom 4 ramen för rehabiliteringsgarantin. Ytterligare en nyhet för 2015 är att ett sammanhållet program ska omfatta minst 75 timmar. Detta inkluderar vårdgivarens tid med patienten, egenträning och tid för teamarbete. Enheten ska rapportera till Nationella registret över smärtrehabilitering (NRS). Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset räknas i detta sammanhang som en enhet/team. 12. KBT och IPT i detta sammanhang Inom KBT (kognitiv beteendeterapi) är det fokus på att påverka tankar, känslor och beteenden i en positiv riktning bland annat med hjälp av olika övningar och hemuppgifter. Inom IPT (interpersonell terapi) är inriktningen främst på patientens centrala relationer och förändringar i livet och en behandling av problem här och nu. För att få ta del av garantin krävs att KBT eller IPT genomförs, efter utredning och medicinsk och psykologisk bedömning, i en behandlingsserie som ska omfatta minst 8 ggr. Vidare krävs det av vårdgivaren att man samarbetar med vårdgrannar och vid behov med andra aktörer kring patienten. Behandlingen kan ske individuellt eller i ett gruppkoncept. Behandlaren ska vara leg psykolog/psykoterapeut med KBT eller IPT inriktning, leg psykolog/psykoterapeut med annan inriktning men som har kompetens att arbeta med KBT eller IPT, behandlare med adekvat grundläggande utbildning (som t.ex. sjuksköterska, socionom, sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare med påbyggnadsutbildning i KBT eller IPT i en omfattning som motsvararar steg 1-utbildning). Behandlare med grundläggande utbildning bör ha handledning. Behandling ska inte ske med ersättning från garantin av medarbetare under utbildning. 13. Landstinget i Uppsala Län ger vårdgivaren stimulansmedel som en fast summa utan moms enligt följande: MMR1, 24 000 kr MMR2, 35 000 kr KBT/IPT, 10 000 14. Enligt den nya patientlagen som träder i kraft 1 januari 2015 ska patienten ges möjlighet att välja utförare av offentlig finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Det är den medicinska utredningen som ligger till grund för vilken rehabilitering patienten bedöms ha nytta av. Vårdgivare i Landstinget i Uppsala Län får stimulansmedel för alla patienter oavsett var de är folkbokförda som avslutat sin rehabilitering inom rehabiliteringsgarantin enligt detta dokument. Utomlänspatienter får själva stå för eventuella resekostnader och ska betala patientavgifter enligt regler i detta landsting. Landstinget centralt hanterar faktureringar med andra landsting. 15. Efter kvartal 2 görs av landstingets ledningskontor en avstämning för att se om prognosen för 2015 håller utifrån tilldelade medel för vårt landsting. Eventuella justeringar av ersättningsnivåerna för kvartal 3 och 4 kommer då vid behov att övervägas. 16. Landstingsdrivna och privata verksamheter med landstingsavtal samt företagshälsovården i länet är välkomna att rapportera och redovisa i enlighet med krav och kriterier i detta dokument. En enskild psykolog/psykoterapeut ska ha avtal med landstinget alternativt att den enhet man är anställd av har avtal. För att få leverera och ta del av rehabiliteringsgarantin krävs att vårdgivaren är godkänd av landstinget. Kontakt för godkännande sker med landstingets strateg på Hälso- och 5 sjukvårdsavdelningen. Stimulansmedlen kan tillkomma utöver anslagsfinansierad respektive avtalsfinansierad budget. Det är den leverantör av vård som ger den faktiska rehabiliteringen som erhåller stimulansmedel. När det gäller verksamhetsområden såsom Smärtcentrum, Psykiatridivisionen, Primärvården i egen regi och Närpsykiatrin betalas summan ut till dessa områden och respektive chef är ansvarig för hanteringen. Privata vårdcentraler, olika företagshälsor och enskilda psykoterapeuter enligt LOV erhåller utbetalning till varje enskild enhet/vårdgivare. 17. Det åligger alla vårdgivare som levererar inom ramen för rehabiliteringsgarantin att för dessa stimulansmedel på olika sätt förbättra och förstärka kvaliteten i arbetet till gagn för de två sjukdomsgrupperna t.ex. med kompetensförstärkning, utveckling av arbetssätt, utveckla utredningarna inför rehabilitering, aktivt delta i nätverk, öka produktion och tillgänglighet. På anmodan och minst en gång per år ska vårdgivaren redovisa till landstinget hur dessa medel använts. Inget speciellt formulär används för detta, utan det sker i kortfattad valfri löpande text. Den rena produktionen, det vill säga antalet patienter, rapporteras dock enbart i exceldokument varje kvartal. 18. Rehabilitering ska föregås av medicinsk utredning och bedömning. För sjukdomsgruppen smärta innebär bedömning minst en läkarbedömning och för sjukdomsgruppen psykisk ohälsa innebär det en bedömning av läkare och gärna psykolog/psykoterapeut. För en systematisk utredning speciellt för smärtproblematiken rekommenderas att använda det så kallade flaggsystemet med röda (utesluta andra tillstånd som kan orsaka tillståndet), gula (screening av psykosociala riskfaktorer), blå och svarta flaggor (arbetsplatsrelaterade förutsättningar). Ersättning utgår enbart för avslutad behandlingsserie, inte för utredning eller enbart separata bedömnings- och/eller motivationssamtal. 19. Journalplikt och vårdgarantin gäller som vanligt. Patientens avgift för behandling påverkas inte av rehabiliteringsgarantin utan gäller som vanligt. 20. Redovisning med bestämda parametrar (patientidentifikation, kön, ålder, behandlingsform, tidpunkt för avslutad rehabilitering, behandlare/team, arbetsställe, privat eller offentlig vårdgivare) sker kvartalsvis via mejl på för detta avsett exceldokument till landstingets strateg. Landstingets strateg ska inte i rapporten se individers personnummer utan det ska vara kodade avidentifierade patienter. Leverantören ska ha kontroll på kodning så att journaler vid behov kan granskas för att se att kriterierna är uppfyllda. Landstinget gör kvartalsvis en sammanställning till Försäkringskassans huvudkontor som i sin tur sköter utbetalningen till landstinget. 21. För att få ersättning ska, utöver de kvartalsvisa parametrarna (punkt 20) även nedan parametrar redovisas via mejl i samma excelfil med rätt format (se röd triangel i varje kolumns rubrik i exceldokumentet) per varje kvartal på alla patienter: sjukskrivningsgrad i fjärdedelar (0, 25, 50, 75 eller 100 %) före och efter behandling (med sjukskrivning avses i detta sammanhang all form av ersättning från Försäkringskassan i form av t.ex. sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning). om patienten varit sjukskriven mer eller mindre än 3 månader i direkt anslutning till påbörjad rehabilitering om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med Försäkringskassan om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med arbetsgivare om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med Arbetsförmedlingen 6 om vårdgivaren efter patientens samtycke har tagit kontakt med socialtjänsten 22. Varje vårdgivare får ombesörja och ansvara för hur man organiserar och administrerar sitt sätt att sköta dokumentation, rapporteringar och redovisningar. För de vårdgivare som kan och önskar finns en dynamisk mall att tillgå i det elektroniska journalsystemet Cosmic. Landstingets strateg ansvarar inte för denna mall i sig och inte heller för uttag från den. 23. Det är avslutade behandlingar som ska rapporteras och inte påbörjade. För MMR innebär avslutad behandling när det samlade programmet är avslutat, inte efter eventuella uppföljningstillfällen. I undantagsfall kan en patient behöva ytterligare en behandlingsserie under samma år, men för att det ska godkännas ska det röra sig om behandlingsserier som är tydligt skilda från varandra tidsmässigt, och framförallt genom olika dokumenterade beslut. 24. Efter vårdgivarens kontakt på mejl med landstingets strateg får vårdgivaren en excelfil där det i varje rubrik vid röd triangel finns en kort instruktion för vad som ska stå i varje kolumn och i vilket format. Med rätt format avses t.ex. att skriva ”1 eller 2” och inte ”x” i kolumnerna samt att använda korrekt format på datum. 25. Avslutade behandlingsserier som inte tagits med på underlag för innevarande kvartal kan tas med på underlaget för nästkommande kvartal. 26. Redovisning sker varje kvartal med ifylld excelfil via mejl till landstingets strateg. Vårdgivaren ska räkna samman alla kolumner som kan summeras i excelfilen samt någonstans i filen skriva vilken totalsumma i kronor som vårdgivaren gör anspråk på. Exceldokumentet ska av vårdgivaren döpas med namn på vårdenheten samt vilket kvartal det avser. Redovisning: kvartal 1 (jan, febr, mars) senast fre 17 april 2015 kvartal 2 (apr, maj, juni) senast fre 14 augusti 2015 kvartal 3 (juli, aug, sept) senast fre 16 oktober 2015 kvartal 4 (okt, nov, dec) senast fre 11 mars 2016 (se punkt 25) 27. Behandlingen för patienter år 2015 ska vara påbörjad under 2015 och ska avslutas senast 11 mars 2016. 28. Vårdgivaren ges klartecken att fakturera landstinget för varje kvartal först när summan har bekräftats över mejl från landstingets strateg. Detta sker i ett utskick omkring: 28 maj för kvartal 1 30 sept för kvartal 2 28 nov för kvartal 3 29 april 2016 för kvartal 4 29. Fakturaadress: Rehabiliteringsgarantin Birgitta Pleijel Landstingets ledningskontor Box 6363 751 35 Uppsala FE73 Ref nr CK 752 00 15 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Cecilia Ulleryd HSS2015-0026 § 23 Viljeinriktning och handlingsplan mot psykisk ohälsa Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att en övergripande viljeinriktning samt en handlingsplan mot psykisk ohälsa ska tas fram till en kostnad av 600 000 kr. Handlingsplanen fokuserar på barn, unga, vuxna och äldre med psykisk ohälsa. Den kommer därmed komplettera befintlig handlingsplan för vuxna med lindrig och medelsvår psykisk ohälsa. Medlen tas från ansvar 24 999 (reserverade verksamhetsmedel). Återrapportering till hälso- och sjukvårdsstyrelsen genom en delrapport i september 2015 och en slutrapport i december 2015. Ärendet Att främja bättre psykisk hälsa och motverka den ökande psykiska ohälsan i Sverige är utifrån ett folkhälsoperspektiv en av sociala välfärdens största utmaningar. Förutom ett stort mänskligt lidande för den som drabbas av psykisk ohälsa och sjukdom, och deras närstående, får det också långsiktigt negativa effekter på hela välfärdssamhället. I syfte att åstadkomma konkreta och varaktiga förbättringar för personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning har landsting och kommer i Uppsala län gjort omfattande arbetsinsatser bl.a. genom den nationella satsningen PRIO. Överenskommelser mellan landsting och kommuner har utarbetats. Arbetet har varit framgångsrikt men ytterligare utvecklingsarbete behöver göras inom ramen för landstingets egna verksamheter. Gränsdragningen mellan olika förvaltningar behöver tydliggöras och resursfördelning ses över. Förebyggande arbete och tidiga insatser är framgångsfaktorer. En god kompetensförsörjning är en grundförutsättning. Ökade mobila insatser och ny teknik kan vara en väg att få ökad tillgänglighet till psykiatrisk vård. Inför 2015 har landstinget tagit fram en handlingsplan inom området psykisk ohälsa avseende vuxna i arbetsför ålder med fokus på lindriga och medelsvåra besvär. En övergripande viljeinriktning och handlingsplan som kompletterar nämnda dokument och överenskommelser föreslås tas fram och ska ses som ett verktyg för verksamheterna för att förbättra vården. Det övergripande målet är att alla ska ha tillgång till en trygg hälso- och sjukvård. Handlingsplanen ska ge förutsättningar för att skapa en långsiktigt hållbar arbetsfördelning och samverkan inom landstinget för att utveckla vården för nämnda målgrupper. Vid dialog med psykiatridivisionen och primärvården har framkommit att det krävs tid för att kunna göra ett gott arbete som vi långsiktigt har nytta av. Under våren 2015 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 pågår mycket annat utvecklingsarbete med bl.a. ledningssystem inom landstinget och omorganisation på Akademiska sjukhuset. En slutrapport ska dock kunna vara klar till december 2015. Såväl viljeinriktning som handlingsplan ska tas fram i nära samarbete med Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering samt primärvården. Dialog ska även föras med kommunerna. Erfarenheter från aktuella revisionsrapporter ska tas tillvara inklusive frågor om politisk styrning. I arbetet ska även hänsyn tas till utredningen om primärvårdens uppdrag. En utvecklingsledare krävs för att hålla samman uppdraget till en beräknad kostnad av 600 000 kr. Kopia till: Sjukhusdirektör Lennart Persson, Akademiska sjukhuset Divisionschef Åsa Hagberg, Psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset Förvaltningschef Lena Dahlman, Hälsa och habilitering Förvaltningschef Per Elovsson, Primärvården Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Karin Lindblom Dnr HSS 2014-0248 § 24 Granskning av hälso- och sjukvårdsstyrelsens delårsrapport år 2014 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar meddela landstingets revisorer att styrelsen tagit del av rapporten ”Granskning av delårsrapporten 2014” Med anledning av att landstingets revisorers synpunkter kring verksamhetsmålen ligger utanför hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslutsmandat kan inte styrelsen fatta beslut kring nedanstående synpunkter. Ärendet Landstingets revisorer har till hälso- och sjukvårdsstyrelsen överlämnat en granskningsrapport ” Granskning av delårsrapporten 2014” Utifrån gjord granskning har Landstingets revisorer genom KPMG bland annat noterat att: - Ingenting har framkommit i den översiktliga granskningen som tyder på att styrelsen väsentligt avviker från landstingets redovisningsprinciper. - Vad gäller finansiella mål nås budgeterat resultat med marginal och det finansiella målet skulle därmed nås. Landstingets revisorer vill i sin granskning särskilt lyfta fram följande: - Prognosen för helåret 2014 ligger på plus 92 miljoner kronor. Det finansiella målet för 2014 skulle därmed nås. Det prognostiserade överskottet kan i första hand härledas till minskade kostnader för köpt vård, minskade läkemedelskostnader, förvaltningarnas återbetalning av målrelaterad ersättning samt att den nya närvårdsavdelningen i Uppsala försenades och öppnades först i augusti 2014. - Den i delårsrapporten redovisade prognostiserade måluppfyllelsen visar att fem mål kommer att uppnås och att åtta mål bedöms att delvis uppnås. Ett sådant resultat är svårt att tolka utifrån perspektivet om styrelsen kan anses nå de fastställda målen för det enskilda året 2014. Resultaträkningen Enligt kommunallagen ska landstingets intäkter överstiga kostnaderna och landstinget får inte budgetera för ett underskott. I det fall landstinget får ett underskott måste det återställas inom tre år enligt samma lag. För 2014 ligger prognosen för hälso- och Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 sjukvårdsstyrelsen på ett överskott vilket beror på exempelvis minskade kostnader för läkemedel och förvaltningarnas återbetalning av målrelaterad ersättning, vilka poster är svåra att förutse. Verksamhetsmål I syfte att skapa en enhetlig bedömning av målen i det landstingsövergripande styrkortet, oavhängigt ansvarig bedömare, har det tagits fram landstingsövergripande utvärderingskriterier för detta ändamål. Utvärderingskriterierna togs fram i samband med framtagandet av verksamhetsmålen och Landstingsfullmäktige har godkänt tidigare rapporter med denna utvärderingsmetod. Problematiken i att uppnå alla mål ligger delvis i svårigheten att skapa gemensamma mål för en differentierad verksamhet där det krävs att alla förvaltningar klarar ett mål för att det ska betraktas som uppfyllt, samtidigt som dessa mål ska vara utmanande och driva landstingets verksamhet framåt. Till följd av ovanstående blir flera av målen delvis uppfyllda. Bilagor § 24 Kopia till: Landstingets revisorer Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Dnr HSS 2015-0005 § 25 Val av representanter i länsbarnombudsmannens referensgrupp Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser följande personer att vara representanter i länsbarnombudsmannens referensgrupp Claes Sundelin (S) ledamot Anna-Karin Vaz Contreiras (KD, ledamot Jeanette Escanilla (V), ersättare Åsa Sikberg (M), ersättare Ärendet I länsbarnombudsmannens referensgrupp representeras Landstinget i Uppsala län av två ledamöter och två ersättare. Som ledamöter föreslås Claes Sundelin (S) och Anna-Karin Vaz Contreiras (KD) och som ersättare Jeanette Escanilla (V) och Åsa Sikberg (M). Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Cecilia Lidén Dnr HSS 2014-0179 § 26 Ändring av två sammanträdestider och utökning av sammanträde 2015 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att sammanträdet i mars flyttas från den 17 mars till den 16 mars och sammanträdet i maj flyttas från den 19 maj till den 18 maj. Den 28 april får hälso- och styrelsen gemensam information om budget med produktionsstyrelsen 09.00 – 11.00. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade 2014-10-22 beslut om sammanträdestider 2015. Sammanträdestiden i mars och maj har befunnits kollidera med andra aktiviteter av stor vikt och hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås flytta de två sammanträdestiderna. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Cecilia Lidén Dnr HSS 2015-0005 § 27 Val av representanter i Nätverket Hälsa och Demokrati Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen utser följande personer att vara representanter i Nätverket Hälsa och Demokrati. Xxxxxxxxxxxxxxxx, ordinarie Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx, ordinarie Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx, ersättare Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx, ersättare Ärendet Enligt regelverk för Nätverket Hälsa-och Demokrati ska uppsägning av medverkan i nätverket ske senast i september året innan utträde. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattade vid sitt sammanträde den 15 december beslut om utträde ur nätverket vilket enligt regelverket är försent för att gälla år 2015. Utträdet gäller därmed från 2016. Med anledning av ovanstående föreslås hälso- och sjukvårdsstyrelsen utse representanter i Nätverket Hälsa och Demokrati för 2015. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Cecilia Lidén Dnr HSS 2015-0020 § 28 Redovisning av uppföljning av fattade beslut till och med december 2014 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att godkänna uppföljningen och lägga den till handlingarna. Ärendet Sammanställningen enligt bilaga redovisar beslut som fattats av hälso- och sjukvårdsstyrelsen till och med december 2014 vad avser till exempel uppdrag och ärenden som ska rapporteras vid senare tidpunkt. Uppföljningen är en del i hälso- och sjukvårdsstyrelsens interna kontroll. Bilaga § 28 Kopia till: Revisionskontoret Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 Från styrel se HSS HSS HSS Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ styrel beslut Pågående se HSS 2012-0188 2013-02-11 Upphandling av friskvårdslotsning Pågående Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att återkomma till styrelsen med uppgifter om effekter av recept på fysisk aktivitet via fik ådl i läkemedel som inte omfattas Pågående HSS 2012-0202 2013-09-09 Förskrivning av av läkemedelsförsäkringen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att avvakta resultatet av SOU 2013:23 samt att under tiden hantera problematiken enligt förslag i ärendet. HSS 2013-0038 2013-09-09 Medicinsk och ekonomisk revision av Pågående Närpsykiatri AB – HÄTÖ samt Enköping Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrar till hälsooch sjukvårdsdirektören att, i det fall landstinget väljer att förlänga avtalet med Närpsykiatri i HÄTÖ, genomföra en ny revision våren 2015. Detta för att följa upp resultatet av föreliggande revision och verksamhetens fortsatta arbete enligt förslag i den medicinska revisionsrapporten, se bilaga 1. 2015-01-27 Nulägesrapport Noteras på föredragningslista oktober 2015 Bevakas Finns ännu inget resultat (2015-01-09) Noteras på föredragningslista maj 2015. Barnperspektivet, i detta fall barn till anhöriga, ska belysas G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 1 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 2015-01-27 Från styrel se LF Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ Nulägesrapport styrel beslut Pågående se Pågående Ärendet heter "Riktlinjer HSS 2014-0166 2013-09-25 Policy för hjälpmedelsförskrivning inom för CK 2013Landstinget i Uppsala län 0214 Landstingsfullmäktige beslutar att anta Policy för hjälpmedelsförskrivning hjälpmedelsförskrivning i Uppsala län, med inom Landstinget i tillägg till 3:e stycket i policyn: "En viktig del av Uppsala län. Flyttas, efter processen är att få hjälp och kunskap att använda rimissrunda, till hälsositt hjälpmedel på rätt sätt." och sjukvårdsstyrelsen i december 2014. Flyttat av arbetsutskottet i december. Noteras på föredragningslista mars 2015. HSS HSS HSS HSS 2013-0111 2013-11-25 Närvårdsplatser i Tierp Pågående Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar under förutsättning att motsvarande beslut fattas i Tierps kommun att uppdra till den politiska styrgruppen för Närvård Tierp att återkomma i mars 2014 med ett fullständigt underlag innehållande omfattning, tidplan och ekonomiska konsekvenser för Närvårdsplatser i Tierp samt förslag på projektetablering för genomförandet. Pågående 2013-0264 2013-12-16 Revidering av sjukresereglementet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att initiera en översyn av landstingets sjukresereglemente. Noteras på föredragningslista mars 2014. Flyttat. Bevakas Noteras på föredragningslista maj 2015. Barnkonsekvensanalys ska ingå G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 2 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 2015-01-27 Från styrel se LS Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ Nulägesrapport styrel beslut Pågående se HSS 2014-0070 2014-02-24 Politisk viljeinriktning för vård och insatser Pågående Noteras på CK 2014föredragningslista april vid depression, ångest och schizofreni 0035 Landstingsstyrelsen beslutar 2015. att för sin del anta den av samverkansnämnden Barnperspektivet ska tas fastställda politiska viljeinriktningen för vård och med i diskussionerna insatser vid depression, ångest och schizofreni, att ge hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att i samverkan med länets kommuner utreda förändringar för berörda verksamheter i uppdrag, avtal och överenskommelser, att ge hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att utreda de ekonomiska konsekvenserna av den politiska viljeinriktningen. HSS HSS 2013-0270 2014-03-17 Inriktningsbeslut angående valfrihetssystem Pågående inomspecialiserad hudsjukvård i öppenvård Uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att ta fram förfrågningsunderlag utifrån lagen om valfrihetssystem (2008:962) (LOV) för specialiserad hudsjukvård i öppenvård. Hösten 2015. Barnkonsekvensanalys ska göras i samband med beslut om vårdval G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 3 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 Från styrel se HSS 2015-01-27 Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ Nulägesrapport styrel beslut Pågående se HSS 2011-0160 2014-04-28 Återrapportering av kunskaps- och Pågående Barnperspektivet ska tas med i diskussionerna. utvecklingsprojekt för familjebaserat Utvärdering pågår behandlingsarbete i Uppsala län (november) och resultatet Hälso- och sjukvårdstyrelsen beslutar att tas upp i TKL i december överskottet används för att finansiera projektet 2014. Bevakas under 2014 och fram till april 2015 under förutsättning att berörda kommuner stödjer förslaget. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att föra dialog med berörda kommuner i TKL om överskottets användning, projektets resultat och eventuell fortsättning efter april 2015. Om kommunerna inte är intresserade av en fortsättning avslutas projektet. Finns intresse för implementering i ordinarie verksamhet bör projektmedel avsättas för en extern utvärdering vilken ska vara klar i november 2014. G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 4 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 Från styrel se HSS 2015-01-27 Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ Nulägesrapport styrel beslut Pågående se HSS 2012-0198 2014-04-28 Utredning av brister i vårdkedjan avseende Pågående På gemensamt arbetsutskott hälso- och rehabilitering sjukvårdsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsstyrelsen uppdrar till hälsoproduktionsstyrelsen den och sjukvårdsdirektören att återkomma till hälso25 augusti 2014 och sjukvårdsstyrelsen i juni 2014 med en beslutades om att tidsplan och en åtgärdsplan inklusive ekonomisk annordna ett seminarium. kalkyl. Rapporten, Akademiska sjuhusets utredning och Regionförbundets diskuterades på gemensamt arbetsutskott hälso- och sjukvårdsstyrelsen och produktionsstyrelsen 20 november 2014. Föreslås föredragning tillsammans med de två övriga utredningarna (Akademiska sjukhuset och Regionförbundet i april 2015 samt att rapporten tas som ett ärende. G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 5 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 2015-01-27 Från styrel se HSS Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ Nulägesrapport styrel beslut Pågående se HSS 2013-0219 2014-05-19 Fördjupad uppföljning vårdval primär Pågående Noteras på föredragningslista maj hörselrehabilitering 2013 2015 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger uppföljningen för 2013 till handlingarna och uppdrar till hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma till hälso- och sjukvårdsstyrelsen med en fördjupad uppföljning av ekonomi och produktion för primär hörselrehabilitering vid styrelsens sammanträde i maj 2015. LF HSS HSS HSS 2014-0134 2014-06-16 - Möjliggör sprutbyte i Uppsala län - svar på Pågående CK 201317 motion 0163 Landstingsfullmäktige beslutar att återremittera ärendet till hälso- och sjukvårdsstyrelsen med motiveringen att det tydligare ska göras en bedömning av vilka fördelar det finns som gör att landstinget ska genomföra förslaget och att landstinget bör avvakta resultaten av utvärderingarna i Stockholm. Pågående 2013-0239 2014-06-18 Akademisk vårdcentral Hälso- och sjukvårdsdirektören uppdras att ytterligare utreda de frågeställningar och områden i rapporten som föreslås utredas vidare, att till detta ändamål tillsätta en 20 % projektledartjänst för ledning och samordning av uppdraget, september 2014 – februari 2015, till en maximal kostnad av 160.000 kronor. Uppdraget ska redovisas till styrelsen senast februari 2015. För- och nackdelar skrivs fram i ärendet. Noteras på föredragningslista december 2014.Flyttat av arbetsutskottet i december. Noteras på föredragningslista mars 2015 Noteras på föredragningslista februari 2015. Barnkonsekvensanalys ska ingå i redovisningen G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 6 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 Från styrel se HSS Till Dnr HSS Datum styrel beslut se HSS 2014-0084 2014-06-18 CK 20130202 Uppdrag 2015-01-27 Verkställt/ Nulägesrapport Pågående Pågående Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med NTF Uppsala län 2015-2019 Hälso- och sjukvårdstyrelsen tecknar en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med NTF Uppsala län från och med 2015. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande får i uppdrag att underteckna överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med NTF Uppsala län enligt bilagt förslag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner föreslagen ersättning om 715 000 kronor med uppräkning av hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutad uppräkningsfaktor för 2015. Därefter sker en årlig uppräkning med av hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutad uppräkningsfaktor. Ansvar 24700, bidrag till föreningar. Uppföljning av överenskommelsen ska rapporteras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen årligen. Noteras på föredragningslista december 2015 G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 7 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 Från styrel se HSS Till Dnr HSS styrel se HSS 2014-0085 CK 20130202 Datum beslut Uppdrag 2015-01-27 Verkställt/ Nulägesrapport Pågående 2014-06-18 Överenskommelse om idéburet offentligt Pågående partnerskap med Adoptionscentrum Uppland 2015-2019 Hälso- och sjukvårdstyrelsen tecknar en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Adoptionscentrum Uppland från och med 2015. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande får i uppdrag att underteckna överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Adoptionscentrum Uppland enligt bilagt förslag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner föreslagen ersättning om 165 000 kronor med uppräkning av hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutad uppräkningsfaktor för 2015. Därefter sker en årlig uppräkning med av hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutad uppräkningsfaktor. Ansvar 24700, bidrag till föreningar. Uppföljning av överenskommelsen ska rapporteras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen årligen. Noteras på föredragningslista december 2015 G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 8 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 Från styrel se HSS Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ styrel beslut Pågående se HSS 2014-0086 2014-06-18 Överenskommelse om idéburet offentligt Pågående CK 2013partnerskap med Friluftsfrämjandet region 0202 Mälardalen 2015-2019 Hälso- och sjukvårdstyrelsen tecknar en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Friluftsfrämjandet region Mälardalen från och med 2015. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande får i uppdrag att underteckna överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Friluftsfrämjandet region Mälardalen enligt bilagt förslag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner föreslagen ersättning om 350 000 kronor med uppräkning av hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutad uppräkningsfaktor för 2015. Därefter sker en årlig uppräkning med av hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutad uppräkningsfaktor. Ansvar 24700, bidrag till föreningar. Uppföljning av överenskommelsen ska rapporteras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen årligen. 2015-01-27 Nulägesrapport Noteras på föredragningslista december 2015 G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 9 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 2015-01-27 Från styrel se HSS Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ Nulägesrapport styrel beslut Pågående se HSS 2014-0088 2014-06-18 Överenskommelse om idéburet offentligt Pågående Noteras på CK 2013föredragningslista partnerskap med Svenska Röda Korsets 0202 december 2015 behandlingscenter i Uppsala 2015-2019 Hälso- och sjukvårdstyrelsen tecknar en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Svenska Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala från och med 2015. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande får i uppdrag att underteckna överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Svenska Röda Korsets behandlingscenter i Uppsala enligt bilagt förslag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner föreslagen ersättning om 800 000 kronor med uppräkning av hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutad uppräkningsfaktor för 2015. Därefter sker en årlig uppräkning med av hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutad uppräkningsfaktor. Ansvar 24700, bidrag till föreningar. Uppföljning av överenskommelsen ska rapporteras till hälso- och sjukvårdsstyrelsen årligen. HSS HSS Pågående 2011-0049 2014-06-18 Upphandling av viss ortopedi Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att genomföra en upphandling av viss ortopedi att gälla i ett år med möjlighet till förlängning. Antagande av anbud förväntas fattas beslut om i februari 2015 G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 10 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 2015-01-27 Från styrel se HSS Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ Nulägesrapport styrel beslut Pågående se HSS 2013-0201 2014-06-18 Barnens och Ungdomens hus i Knivsta Pågående Noters på föredragningslista mars kommun 2015 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att avsätta 50.000 kronor 2014, ansvar 24609 Närvårdsutveckling, för planeringsdagar i syfte att skapa förankring, lära om varandras verksamheter och arbeta fram former för framtida samverkan. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att arbetet ska återrapporteras senast i mars 2015. I HSS HSS Pågående 2012-0119 2014-06-18 Återrapportering Neuropsykiatriskt närvårdsteam Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att förlänga projektet till 31 december 2015 till en kostnad av 2,2 milj kr totalt år 2015, jfr ursprungliga 2,1 milj i budgeten för 2015. Medlen tas från ansvar 24601, utvecklingsprojekt. Återrapportering till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i maj 2015 för beslut om implementering i ordinarie verksamhet 1 januari 2016 alternativt avveckling av projektet. Återrapporteringen ska innehålla uppföljning av projektmål och budget samt en plan för eventuell implementering i ordinarie verksamhet under 2015 inklusive förankring med respektive förvaltnings högsta ledning Noters på föredragninslista maj 2015 G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 11 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 Från styrel se HSS Till Dnr HSS Datum Uppdrag styrel beslut se HSS 2014-0105 2014-09-08 Fördjupad uppföljning av sjukgymnaster (fysioterapeuter) verksamma enligt lagen (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik (fysioterapi) Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att återrapportering ska ske till styrelsen av genomförda och planerade fördjupade uppföljningar senast den 30 juni 2015. HSS HSS 2015-01-27 Verkställt/ Nulägesrapport Pågående Pågående Noteras på föredragningslista juni 2015 HSS 2011-0153 2014-09-08 Fortsatt delfinanisering av SUF Pågående Kunskapscentrum (Samverkan Utveckling Föräldraskap) Återrapportering till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i april 2015 för beslut om implementering i ordinarie verksamhet 1 januari 2016 alternativt avveckling av projektet. Återrapporteringen ska innehålla uppföljning av verksamhet och budget samt en plan för eventuell fortsatt finansiering och implementering i ordinarie verksamhet. Noteras på föredragningslista april 2015 HSS Pågående 2014-0155 2014-09-08 Upphandling av ortopedi, röntgen och handkirurgi Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att genomföra en upphandling av ortopedi, röntgen och handkirurgi. Förfrågningsunderlaget förväntas beslutas i mars 2015. Noteras på föredragningslista mars 2015 G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 12 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 Från styrel se HSS 2015-01-27 Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ Nulägesrapport styrel beslut Pågående se HSS 2014-0089 2014-10-22 Överenskommelse om idéburet offentligt Pågående Noteras på föredragningslista partnerskap med Uppsala läns december 2015 nykterhetsförbund 2015-2019 Hälso- och sjukvårdstyrelsen tecknar en överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Uppsala läns nykterhetsförbund från och med 2015. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande får i uppdrag att underteckna överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap med Uppsala läns nykterhetsförbund enligt bilagt förslag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner föreslagen ersättning om 275 000 kronor med uppräkning av hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutad uppräkningsfaktor för 2015. Därefter sker en årlig uppräkning med av hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutad uppräkningsfaktor. Ansvar 24700, bidrag till föreningar. Återrapporteras årligen. G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 13 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 Från styrel se HSS 2015-01-27 Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ Nulägesrapport styrel beslut Pågående se HSS 2014-0203 2014-11-17 Mottagning för unga män, pilotprojekt Pågående Noteras på föredragningslista februari - godkänna Primärvårdens projektansökan för 2015 och mars 2016 pilotprojekt mansmottagning vid Flogsta vårdcentral. - tilldela projektet anslag om 647 tkr enligt kalkyl samt ytterligare 324 tkr för en förlängning av projekttiden med 6 månader. Medlen tas från ansvar 24999, övriga verksamhetsmedel. - det tydligt skall framgå att man inte behöver vara listad på vårdcentralen för att besöka mottagningen för unga män. - en utvärderingsplan och en projektplan ska tas fram och redovisas för Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i februari 2015. - projektets utvärderingsresultat ska rapporteras till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i mars 2016 för ställningstagande till om projektet ska avslutas eller implementeras i ordinarie verksamhet. - projektet ska utvärderas av extern part (Ev.Uppsala universitet). G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 14 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 Från styrel se HSS 2015-01-27 Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ Nulägesrapport styrel beslut Pågående se HSS 2014-0161 2014-11-17 Återrapportering – Hantering av vårdtunga Pågående Noteras på föredragningslista februari patienter och vårdtungt material 2015 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att uppdra till hälso- sjukvårdsdirektören att teckna tilläggsavtal med Medic AB enligt förslag i den förelagda rapporten. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att, den i rapporten föreslagna, hanteringen av lagerhållning och distribution tillsvidare ska finansieras inom ramen för befintligt anslag för det vårdtunga kontot, ansvar 24311. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att frågan om kostnads- och beställningsansvar, delstudie två, ska redovisas på hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i februari 2015. G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 15 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 Från styrel se HSS 2015-01-27 Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ Nulägesrapport styrel beslut Pågående se HSS 2011-0161 2014-11-17 Aktiv hälsostyrning med vårdlots Pågående Noteras på föredragningslista april Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att 2015 pilotprojektet om vårdlotsar ska implementeras i landstingets hälso- och sjukvård utifrån bifogat förslag. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ansvaret för verksamheten överförs till Hälsa och habilitering från 2015. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att 3,6 miljoner kronor avsätts för verksamheten 2015. Ansvar 24999. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att hälsooch sjukvårdsdirektören senast i april 2015 ska återkomma till styrelsen med en uppföljningsrapport med förslag på hur verksamheten ska bedrivas från 2016. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att avsätta 400 000 kronor till en projektledare med uppdrag att under 2015 arbeta med implementering av vårdlotskonceptet i den ordinarie hälso- och sjukvårdsverksamheten. Ansvar 24999. G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 16 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 Från styrel se HSS 2015-01-27 Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ Nulägesrapport styrel beslut Pågående se HSS 2011-0061 2014-11-17 Beslut om finansiering av multiprofessionellt Pågående Noteras föredragningslista maj 2015 barnskyddsteam Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beviljar Akademiska sjukhuset bidrag för finansiering av multiprofessionellt barnskyddsteam, med maximalt 2 090 tkr för 2015. Akademiska sjukhuset kan därmed bemanna ett multiprofessionellt barnskyddsteam med den akademiska kompetens som krävs för att bland annat bedriva forskning inom området. Ansvar 24601, beslutade projektmedel. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att ge hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att följa upp arbetet vad gäller att åtgärda de brister som framkommit i de två utvärderingarna. Åtgärderna avser områdena: samarbete, organisation, bemanning, konsultation, forskning, dokumentation och ekonomi. Resultatet av vidtagna åtgärder och hur man tillgodosett den akademiska kompetensen i det multiprofessionella barnskyddsteamet avrapporteras till hälso- och sjukvårdsstyrelsens sammanträde i maj 2015. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avvaktar med beslut om att eventuellt permanenta ett multiprofessionellt barnskyddsteam tills resultat G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 17 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 Från styrel se HSS Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ styrel beslut Pågående se HSS 2012-0169 2014-12-15 Rapport om inrättande av Centrum för hälsa Pågående och integration Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att lägga rapporten om arbetet med inrättande av Centrum för hälsa och integration till handlingarna och att en återrapportering om centrumets utveckling och ETP:s framtida förvaltningstillhörighet ska göras till styrelsen senast i oktober 2015. HSS HSS 2014-0082 2014-12-15 Resursförstärkning Migrationshälsan Cosmos Pågående och projekt central asylsamordnare Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar bland annat att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att under 2015 genomföra ett projekt med en central asylsamordnare vid landstingets ledningskontor. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsätter 350 tkr till projektet enligt nedanstående förslag. Medlen tas av ansvar 24999. Hälso- och sjukvårdsdirektören ska lämna en projektrapport till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i maj 2015 med bedömning av fortsatt behov av central asylsamordnare och av landstingets resurser för hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande. habilitering. 2015-01-27 Nulägesrapport Noteras på föredragningslista oktober 2015 Noteras på föredragningslista maj 2015 G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 18 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 Från styrel se HSS Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ styrel beslut Pågående se HSS 2014-0200 2014-12-15 Återrapportering angående sammanställning Pågående av rapporter som rör specialistansluten hemsjukvård Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslås besluta att: • Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ge förslag på hur specialist-ansluten hemsjukvård kan vara organiserad för att uppnå trygg, säker och jämlik vård i länet. Förslaget ska innehålla beskrivning av åtgärder som behöver vidtas samt ekonomiska konsekvenser för landstinget i Uppsala län. Underlag för förslag av organisation ska utgå från Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede samt från det nationella vårdprogrammet för palliativ vård. • Information om underlaget sker den 12 februari 2015 till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. 2015-01-27 Nulägesrapport Noteras på föredragningslista februari 2015 • G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 19 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 Från styrel se HSS 2015-01-27 Till Dnr HSS Datum Uppdrag Verkställt/ Nulägesrapport styrel beslut Pågående se HSS 2014-0120 2014-12-15 Återrapportering Katamaran Pågående Noteras på föredragningslista april Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att lägga 2015 rapporten till handlingarna. En utvärdering ska färdigställas i mars 2015. Återrapportering till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i april 2014 inklusive barnkonsekvensanalys inför ställningstagande till implementering i ordinarie verksamhet, förlängning eller avveckling av projektet. HSS 2011-0170 2014-12-15 Plan för införande av Akermodellen Pågående Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att återremittera ärendet för att få bättre underlag om hur kunskaperna ser ut då det gäller barn som anhöriga. Noteres på föredragningslista februari 2015 Noteras på föredragningslista februari 2015 HSS HSS 2014-0133 2014-12-15 Begäran om anstånd med avrapportering av Pågående förutsättningar för tillnyktringsverksamhet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att bevilja anstånd och emotser att ett färdigt förslag för inrättande av tillnyktringsenhet till styrelsens sammanträde i februari. Förslaget ska även utreda förutsättningarna för att inkludera ett sprututbytesprogram i verksamheten." LS HSS 2014-0013 CK 20140397 Pågående Motion om att inrätta en samordnare inom hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt upprätta en HRV-handlingsplan i landstinget Noteras på föredragningslista april 2015 G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 20 (21) Utskriftsdatum 2015-01-30 Balanslista hälso- och sjukvårdsstyrelsen Rest 2013 - december 201 Från styrel se LS Till Dnr HSS styrel se HSS 2014-0014 CK 20140428 LS HSS 2014-0019 CK 20130374 Datum beslut Uppdrag 2015-01-27 Verkställt/ Nulägesrapport Pågående Motion om tillgänglig sjukvård närmare länets Pågående patienter Noteras på föredragningslista april 2015 Pågående Rapport om arbete utifrån ny politisk inriktning för palliativ vård Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att lägga rapporten om arbetet med implementering av den politiska viljeinriktningen för palliativ vård till handlingarna. Bevakas G:\Landstingssekreterare\HSS 2015\Februari\Bilagor\Kopia av Balanslista HSS december 2014 v 2.xls sida 21 (21) LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Carina Bäckström Dnr HSS 2014-0203 § 29 Begäran om anstånd att redovisa projektplan och utvärderingsplan gällande pilotprojektet Mansmottagning för unga män Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att bevilja anstånd och emotser redovisning vid styrelsens sammanträde i mars 2015. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 17 november 2014 att en utvärderingsplan och en projektplan gällande pilotprojektet Mottagning för unga män skulle redovisas för hälso- och sjukvårdsstyrelsen i februari 2015. Arbetet med framtagandet av projektplan och utvärderingsplan hinner inte bli färdigt till styrelsens sammanträde i februari. Hälso- och sjukvårdsdirektören begär nu anstånd med redovisning till sammanträdet i mars 2015. Bilaga § 29 Protokollsutdrag § 185, HSS 2014-11-17 Kopia till: Primärvården, primärvårdsdirektör Hälsa och habilitering, förvaltningsdirektör Studenthälsan Uppsala universitet Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Handläggare: Nina Anundsson Dnr HSS 2013-0178 Dnr HSS 2013-0179 § 30 Upphävande av egenregis deltagande i vårdval specialiserad ögonsjukvård och specialiserad öron-näsa-halssjukvård Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att upphäva tidigare beslut fattat av hälso- och sjukvårdsstyrelsen 10 februari 2014 gällande egenregiverksamheters deltagande i vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård och specialiserad öron-näsa halssjukvård i öppenvård. Verksamheterna ska fortsättningsvis regleras i vårdöverenskommelserna med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 10 februari 2014 att anta förfrågningsunderlag/regelböckerna för specialiserad ögonsjukvård i öppenvård samt specialiserad öron-, näsa-, halssjukvård i öppenvård. Regelböckerna började gälla 1 april 2014 för externa vårdgivare och egenregiverksamhet skulle ingå från och med 1 januari 2015. Med anledning av ändrad politisk majoritet föreslås hälso- och sjukvårdsstyrelsen upphäva sitt tidigare fattade beslut om att egenregi ska ingå i vårdvalen ögonsjukdomar och öron-näsa halssjukdomar. Verksamheterna ska fortsätta att regleras inom vårdöverenskommelserna med Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Bilagor § 30 Protokollsutdrag 2014-02-10, HSS 2013-0178, HSS 2013-0179. Kopia till: Akademiska sjukhuset, sjukhusdirektör Lennart Persson Lasarettet i Enköping, sjukhuschef Thomas Ericsson, Administrativa avdelningen, upphandlingsenheten, funktionsbrevlåda Landstingets resurscentrum; funktionsbrevlåda; ekonomi@support.lul.se epj@support.lul.se Akademiska sjukhuset/MSI, Kontaktperson för privata vårdgivare och HSA-katalog Ewy Hammarstedt (PV IT), Ledningskontorets IT-avdelning, Charlotta Gullbrandsson Assistentteamet HSA assistent.hsa@lul.se Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 Dnr HSS 2014-0007 § 31 Anmälan av delegationsbeslut Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner redovisningen av delegationsbeslut anmälda från föregående sammanträde till den 30 januari 2015. Ärendet I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom landstingsstyrelsens verksamhetsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor § 31 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till Anmälan av delegationsbeslut till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstinget i Uppsala län. Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-10 Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning 2015-01-26 §3 3.2 Upphandling enligt LOU Antagande av anbud, upphandling av viss ortopedi Hälso- och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott 2015-01-13 Nr 1 2015 Beslut om kontaktdag Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande 2015-01-28 Nr 2 2015 Upphävande av beslut om kontaktdag Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande 2015-01-21 Nr 3 2015 1.5 Brådskandebeslut 1.5 Brådskandebeslut 1.5 Brådskandebeslut Deltagande i LSS-grupp Hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Anmälan av delegationsbeslut till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Landstinget i Uppsala län 2015-01-16 Beslutsfattare med namn och befattning Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik 2014-12-16 HSS2009-0132 Avtal Avtal avseende medicinsk fotvård för patienter med diabetes med Knivsta fotvård Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer 2014-12-16 HSS2014-0124 Avtal Avtal avseende barnmorskemottagning vid Boländernas vårdcentral Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer 2014-12-18 HSS2014-0151 Avtal Avtal avseende vårdcentral, filial, sjukgymnastik vid Kåbohälsan Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer 2014-12-19 HSS2011-0194 Tillägg till avtal Utökning av verksamhetens volymer vid Uppsala närakut t o m 2014-12-31 Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer 2015-01-13 HSS2014-0016 Avtal Avtal avseende privat psykoterapi med Mikael Nordh AB Hälso- och sjukvårdsdirektör Annika Brehmer LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 § 32 Skrivelser för kännedom Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen lägger redovisade skrivelser till handlingarna. Ärendet Följande skrivelser redovisas vid styrelsens sammanträde: - Östhammars kommun – Närvårdssamverkan 2014, - Protokoll från SAMLA 2015-01-28, - Vårdgarantin och kömiljarden Landstingsdirektörsbeslut december 2014, - Hälsodirektörsbeslut 1/2015, Godkännande att bedriva tilläggsåttagande läkarinsatser vid barnmorskemottagning, - Yttrande över Socialstyrelsens förslag om ändring av SOSFS 2014:14 om hantering av mänskliga organ för transplantation, - Primärvårdsdirektör och verksamhetsutvecklare – Hälsoinriktat arbete i Primärvården, - Landstingsdirektörsbeslut 24/2014, Vårt arbetssätt med processer, - Produktionsstyrelsen 2014-12-18 § 140, Redovisning avfortsatt arbete för bästa omhändertagande av personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, - Landstingsfullmäktige 2014-12-10 § 119, Reglemente och arbetsordning för landstingsstyrelsen samt nämnder och styrelser i Landstinget i Uppsala län, - Landstingsfullmäktige 2014-12-10 § 125, Landstingsplan och budget 2015 – 2017, - Landstingsfullmäktige 2014-12-10 § 118, Fullmäktigeberedningar och styrelseutskott, - Landstingsstyrelsen 2014-12-15 § 249, Centrala förtroendemannakostnader – Fördelning 2015, Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2015-02-12 - Sveriges kommuner och landsting, meddelande från styrelsen nummer 8, Överenskommelse om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2015, - Socialstyrelsen, Väntetider i cancervården 2014, - Socialstyrelsen, Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar 2014, - Produktionsstyrelsen 2015-01-20 § 4, Inrättande av arbetsutskott och val av ledamöter, - Vårdföretagarna Aleris, De ekonomiska förutsättningarna för vårdval mödravård, - Rapport från Primärvårdens dag 5 februari 2015. Författare Kjell Andersson (S), - Rapport från Sjukvårdens forskningsdag 29 januari 2015. Författare Kjell Andersson (S), - Rapport från LSS-inflytandegruppen den 21 januari 2015. Författare Stefan Andersson (S), - Hälso- och sjukvårdslagens vårdgaranti 2014 – utfall C-län. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till
© Copyright 2024