1. No category

1
Lab: Ruttplanering
Syften med uppgiften och laborationen:
- Förstå leveransfrekvensens påverkan på LFK och transportkostnader
-
Förstå vilka faktorer som möjliggör och begränsar bra transportupplägg.
-
Få en inblick i transporter ur varuägarens respektive transportföretagets perspektiv.
Förberedelser:
Före laborationen läser ni igenom uppgiften (sid 1-4) och gör en förberedelseuppgift med tre
delfrågor (sid 4). Era resultat redovisas för handledaren innan ni påbörjar laborationen.
Laborationstid:
Ni har tre timmars laboration med handledare och en h att slutföra rapporten. Fråga och
diskutera gärna uppgifterna med handledare. Bir ni inte klara under laborationstiden gör ni
de sista uppgifterna på egen hand. Se till att ni förstår hur programmet fungerar. Excelfilen
ni arbetar med heter ”Ruttplaneringsprogram” och ligger i filarkivet. Glöm inte spara filer ni
jobbat med.
Ni gör laborationen i grupper om två-tre personer. Inlämning görs i större, grupp, dvs om ni
är fyra-fem personer i er ordinarie grupp men har delat upp er två och två under
laborationen väljer ni ut de bästa resultaten.
Redovisning av resultat:
Uppgiften består av tre delfrågor, a-c. Se sista sidan. Mängden text i era svar får motsvara
max två sidor (räcker troligen med en). Därutöver får ni lägga in försättsblad, tydliga bilder
(skärmbilder) och eventuella bilagor.
Senast fre v 40 skickar ni era svar i en pdf-fil per mail med rubriken ”GruppX (t ex Grupp A1)
till resp labhandeldare bengt.ekdahl@liu.se och mårten.fristedt@liu.se. Lämna även en
utskriven, häftad kopia till Bengt eller Mårten på lab/fö eller lägg i resp dörrpostfack.
OBS! Skriv gruppnummer och samtliga personers namn på första sidan. Häfta ihop sidorna.
Bedömning:
Uppgiften bedöms som godkänd eller komplettering. Om rapporten inte blir godkänd sker
komplettering enligt överenskommelse med kursansvarig.
TETS37- Ruttplanering (Fredrik Stahre)
2
Hämtning av gods till Jönköpings Montering
Bakgrund till uppgiften (kommer att beskrivas av Lab handledare i början på lab)
Företaget Jönköpings Montering (JM) får sitt gods från svenska och utländska leverantörer
levererat genom flera olika transportupplägg, huvudsakligen genom:
-
Leveranser via terminaler i Sverige och Europa där gods samlas upp från leverantörer i
respektive områden, samlastas och därefter transporteras från terminal till JM.
Direktleveranser från svenska leverantörer till JM (ej via terminal eller rutter).
Fasta rutter där gods hämtas hos två eller flera leverantörer i en rutt och körs till JM.
Leverantörerna finns inom 10 mil från JM och rutterna körs en gång varannan vecka.
Turbilsområden där det finns ett antal leverantörer i varje område. Vilka leverantörer
som gods ska hämtas från och volymerna varierar och bestäms några dagar i förväg.
JM har 18 leverantörer i Småland som levereras gods varannan vecka. JM gör avrop (lägger
order) och leverantörerna ser till att godset är framme i rätt tid, dvs det är leverantörerna
som ansvarar för transportplanering, beställning och betalning av transporter. Detta
benämns Direktleveranser enligt ovan.
Uppgiften behandlar att från dagens direktleveranser analysera TK (LFK och
Transportkostnader) för en övergång till Fasta rutter (se ovan). JM vill analysera eventuella
förändringar i transportupplägget för Smålandsleverantörerna. Dels vill JM överta ansvaret
för transporterna från leverantörerna, dvs transportbeställning, kontakter med
transportföretag, betalning mm. Dels ser JM mer frekventa sändningar som intressant pga
de fördelar det brukar talas om. JM vänder sig därför till sitt nuvarande transportföretag
(speditör) Translog AB vars ena terminal ligger hundra meter från JM.
Translog har tillgång till ett större antal lastbilar med släp genom att de köper transporttjänster från åkerier som äger lastbilarna. I dagens verksamhet körs dels lastbilarna i
linjetrafik mellan terminalen i Jönköping och terminaler i andra städer i Sverige. Dels körs
rutter där gods hämtas hos flera leverantörer och lossas hos kund direkt eller går via
Translogs terminaler.
JM vill analyser tre olika frekvensalternativ - hämtning av gods hos alla leverantörerna:
1) En gång varannan vecka, förkortat ”2V”
2) En gång varje vecka, förkortat ”1V” (2 gånger/2V)
3) Varannan dag, förkortat ”2D” (5gånger/2V)
JM har vid diskussioner med Translog övertygat dem om en ”open book”-lösning där JM tar
del av Translogs faktiska kostnader för transporterna – baserat på tid och körsträcka.
I analyserna tar JM primärt hänsyn till transportkostnader och lagringskostnader. Höga
lagringskostnader är ett prioriterat område för rationaliseringar. JM beaktar endast sina
egna lagringskostnader. Säkerhetslager hos JM och lager hos leverantör bortses ifrån.
I uppgiften utgår du ifrån att en förändring av sändningsfrekvensen från en leverantör
påverkar lagernivåerna hos JM för de enskilda artikelnumren. Antag att en leverantör
levererar 40 pallar varannan vecka och att sändningen innehåller 10 artikelnummer med fyra
pallar vardera. Om frekvensen ändras till leverans av 20 pallar varje vecka är det logiskt att
TETS37- Ruttplanering (Fredrik Stahre)
3
sändningen innehåller 10 artikelnummer med två pallar vardera. Dvs sändningsfrekvens och
artikelnumrens frekvens förändras på samma sätt. MEN, leverantören kunde ha skickat fem
artikelnummer med fyra pallar vardera udda veckor och de resterande fem artikelnumren
med fyra pallar vardera jämna veckor. I detta fall fördubblas sändningsfrekvensen
(transporterna) men artikelfrekvensen är den samma som förut. Vi bortser från det senare
alternativet i uppgiften men det är mycket viktigt att ni förstår skillnaden. I denna uppgift
utgår vi dessutom från ett mycket jämnt flöde med jämn efterfrågan på alla artiklar.
Förslag till arbetsgång
Förslag till arbetsgång är att först bestämma rutter och totalkostnad för varje frekvensalternativ, dvs börja med en lösning där alla leverantörer har en hämtningsfrekvens på 2V och
fortsätt sedan med 1V och 2D. På så sätt får ni en uppfattning om var ”problemen” finns och
hur mycket totalkostnaden varierar.
Beräkning av transportkostnad
Tänk på att transportkostnaderna är Translogs faktiska kostnader och beräknas baserat på
en rörlig kostnad, dvs i det underlag som JM fått från Translog framgår inte egentliga
kostnader för den tid som lastbil och chaufför inte är på uppdrag. Om JM t ex skapar två
rutter á 3h = 6h blir det två timmar över på ett åttatimmars pass, vilket kan vara svårt för
Translog att hinna med andra uppdrag på. Hur ska JM resonera här? Hur tror ni JMs
uträknade kostnad skiljer sig från en offert från Translog?
Övriga indata och förutsättningar
• Translogs terminal ligger så nära JM att lastbilen anses starta och sluta varje rutt vid JM.
Hämtning av gods sker på vardagar och chaufförernas arbetstid är max åtta timmar. 07.00
avgår lastbilen från JM och senaste tid för avslutad lossning är 15.00.
I ett verkligt fall skulle man kunna acceptera längre arbetstider vissa dagar men skulle bli
onödigt krångligt i denna laboration. Även krav på chaufförers raster etc bortses ifrån.
• Vid varje leverantör och hos JM åtgår det 10 minuter för att stanna bilen, backa mm innan
själva lastningen/lossningen kan påbörjas.
• Allt gods är lastat på europapall och i lastningstiderna ingår lastsurrning på lastbilen.
- Lastningstiden är 2 minuter per pall
- Lossningstiden är 1 minut per pall.
• Fordon: Två olika typer av fordon är möjliga att använda i det upplägg som studeras.
Kapacitet i antal pallar (ytmässigt):
- Lastbil:
- Lastbil + släp:
20 pallar
20+30 pallar
(i verkligheten 18 pallar)
(i verkligheten 18 + 30 pallar)
• Ett år = 8 timmar x 5 arbetsdagar/vecka x 52 arbetsveckor.
• Transportkostnaderna i underlaget från Translog är:
Kostnad per km
Kostn. för bil + förare /h
Lastbil
6 kr
350 kr
Lastbil + släp
7 kr
400 kr
• Övriga parametrar som ni tycker saknas får ni själva ge förslag på.
TETS37- Ruttplanering (Fredrik Stahre)
4
Förberedelseuppgifter
Innan ni får börja laborationen med programmet gör ni tre små förberedelseuppgifter.
a) Transportkostnader för en rutt per år
För att förstå hur programmet beräknar transportkostnaden för en rutt per år ska ni göra en
manuell beräkning av kostnaderna för en rutt från JM -> Leverantör 15 -> Leverantör 17 ->
JM. Se data i figur nedan. Utgå från hämtningsfrekvensen varannan vecka, dvs rutten körs 26
gånger per år. Vilken blir transportkostnaden per år för denna rutt?
Fundera också över vad som förändras om rutten skulle köras varje vecka istället för
varannan. Rent intuitivt (beräkna ej), hur mycket högre tror du transportkostnaden blir vid
en fördubbling av frekvensen?
Ledtrådar: Beräkna först kostnaden för körsträckan baserat på totalt antal km för de tre
”benen” och kostnaden per körd km. Därefter beräknar ni tidskostnaden för ekipage + förare
vilken är 400 kr/h oavsett om lastbilen kör eller står stilla. Dvs beräkna dels total stopptid,
total lastningstid, lossningstid och dess kostnad. Dels körtiden och dess kostnad.
b) Lagringskostnader beroende på leveransfrekvens
Beräkna JMs årliga lagringskostnader för godset från Leverantör 17 och Leverantör 15 i
rutten som körs varannan vecka ovan. Se data om sändningsstorlek och värde per pall i figur
ovan. Gör gärna ett enkelt diagram över lagernivåerna över tiden (”sågtandskurva”) där
medellagervärdet hos JM är sändningsvärde/2. Vi tar ingen hänsyn till lager hos leverantör,
lager under transport eller säkerhetslager. Lagerräntan hos JM är bestämd till 20%.
Beräkna dessutom lagringskostnaden om frekvensen ökades till hämtning varje vecka, dvs
halva sändningsstorleken.
c) Totalkostnaden för transporter och lagring
Beräkna totalkostnaden för leverantör 15 och 17 för varannanveckas-alternativet avseende
transporter och lagring hos JM.
TETS37- Ruttplanering (Fredrik Stahre)
5
Uppgift a – Ruttutformning och totalkostnad
Ta fram förslag på rutter för frekvensalternativen (2V, 1V, 2D). När ni gjort klart ett
frekvensalternativ sparar ni resultaten med hjälp av knappar i blad ”Ruttplan”. Gå därefter
till resp. resultatblad ”Res1”, ”Res2” och ”Res3” och namnge lösningarna.
- Välj det frekvensalternativ ni tycker är bäst och motivera ert val.
Ni kan testa hur ”robust” er lösning är genom att ändra parametrar i ”ResJmf” (nere till
vänster i bladet) och se hur förändrade förutsättningar påverkar lösningarna, dvs en
känslighetsanalys.
- Redovisa era tre frekvensalternativ genom utskrift från programmet (t ex bladet
”ResJmf”).
Uppgift b – Ökat volymsutnyttjande (Begränsande faktorer)
För närvarande kan pallar ej staplas på varandra under lastbilstransporten. Antag att det
skulle gå genom att välja ett annat emballage. Lastnings- och lossningstider är de samma
som tidigare. Utgå från bästa lösningen i uppgift a (ert valda frekvensalternativ) och beräkna
hur stor besparing som kan erhållas, dvs gör en ny ruttutformning. Ändra lastkapacitet till
”Dubbel” i blad ”Ruttplan” (knapp till höger).
- Hur påverkas rutterna och ekonomin av möjligheten att stapla en extra lastpall ovanpå
varje lastpall, dvs motsvarande dubbel kapacitet i fordonen?
- Redovisa genom utskrift från programmet (t ex bladet ”ResJmf”).
Uppgift c – Högre pallvärde (Kontextberoende)
Värdet för de olika leverantörernas gods per pall är givet i uppgiften. Godsvärdet varierar för
olika sortiment och olika branscher och det är intressant att förstå hur artikelkarakteristiken
– i detta fall värde - påverkar valet av logistiklösning. Utgå från din bästa lösning enligt a
(bästa frekvensalternativ, ej dubbel kapacitet). OBS! ökning av godsvärde görs med knapp i
bladet ”ResJmf” (nere till vänster).
- Hur stor ökning av pallvärdet krävs för att du skulle välja frekvensalternativet varannan
dag (alt. varje dag om ditt bästa alternativ var varannan dag)?
TETS37- Ruttplanering (Fredrik Stahre)
6
Redovisning av Uppgiften (använd denna sida som mall om ni vill)
Bifoga utskrift från resultatblad ”ResJmf” för svar på Uppg a och b.
Grupp nr ____ Efternamn:
Uppgift a – Ruttutformning och totalkostnad
Motivering till frekvensval:
xxx
xxx
Uppgift b – Ökat volymsutnyttjande
xxx
xxx
Uppgift c – Högre pallvärde
xxx
xxx
TETS37- Ruttplanering (Fredrik Stahre)