Series TGL/TGM Utgåva 2015 V1.0
MAN Påbyggnadsriktlinjer Lastbil Serie TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 Engineering the Future – since 1758 MAN Truck & Bus AG U T G I V A R E MAN Truck & Bus AG (benämns MAN i efterföljande text) Technical Sales Support Application Engineering Dachauer Str. 667 80995 München, Tyskland E-post: info.manted@man.eu Fax: + 49 (0) 89 1580 4264 www.manted.de Denna svenska version är en översättning. Vid tvivel eller tvister gäller den giltiga tyska originalversionen. Tekniska ändringar som beror på vidareutvecklingar förbehålles. © 2015 MAN Truck & Bus AG Eftertryck, duplicering eller översättning, även i utdrag, är förbjudet utan skriftligt medgivande från MAN Truck & Bus AG. Alla rättigheter, speciellt enligt upphovsrättslagstiftningen förbehålles MAN. Trucknology och MANTED är registrerade varumärken för MAN Truck & Bus AG. Om beteckningar är varumärken betraktas dessa som skyddade av den aktuella ägaren även utan att detta anges med (® ™). Utgåva 2015 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Innehållsförteckning I Giltighet och juridiska överenskommelser....................................... 1 1.0Allmänt............................................................................................... 2 2.0 Juridiska överenskommelser............................................................. 2 2.1Förutsättningar................................................................................... 2 2.2Ansvar................................................................................................ 3 2.3Registrering........................................................................................ 4 3.0Ansvar................................................................................................ 7 3.1Komponentfelsansvar........................................................................ 7 3.2Produktansvar.................................................................................... 7 3.3 Ansvarsbegränsning för tillbehör och reservdelar............................. 8 3.5 Anvisningar från påbyggnads- och ombyggnadsföretag................... 9 4.0Kvalitetssäkring................................................................................ 10 5.0Tillstånd............................................................................................ 10 5.1Påbyggnadstillstånd......................................................................... 10 5.2Tillverkarintyg................................................................................... 12 II Produktidentifikation....................................................................... 15 1.0Allmänt............................................................................................. 16 2.0Uttryck.............................................................................................. 16 2.1Serie................................................................................................. 16 2.2Typnummer...................................................................................... 16 2.3Viktklass........................................................................................... 20 2.4Effektuppgift..................................................................................... 20 2.5Fjädringstyp..................................................................................... 20 2.6 Hjulkonfiguration.............................................................................. 20 2.7 Suffix................................................................................................ 23 2.8Förarhytter........................................................................................ 24 3.0Dörrbeteckning................................................................................ 25 4.0Variantbeskrivning............................................................................ 25 5.0Basfordonsnummer.......................................................................... 26 6.0 Fordonsidentifierings- och chassinummer....................................... 26 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 I Innehållsförteckning IIIChassin............................................................................................ 29 1.0Allmänt............................................................................................. 30 1.1 Inhämtande av tekniska fordonsdata............................................... 30 1.2 Standarder, riktlinjer, föreskrifter, toleranser..................................... 30 1.3Utförandekvalitet.............................................................................. 31 1.3.1Korrosionsskydd.............................................................................. 31 1.3.2 Svetsningsarbeten på fordonet........................................................ 31 1.3.3 Borrhål, nit- och skruvförband......................................................... 35 1.4 Brandskyddsåtgärder vid på- och ombyggnad............................... 38 1.4.1Allmänt............................................................................................. 38 1.4.2 Föreskrifter enligt lag........................................................................ 38 1.4.3 Åtgärder i området vid motorn och avgassystemet......................... 39 1.4.4 Åtgärder vidluftinsuget..................................................................... 39 1.4.5 Elektriska ledningar/installationer.................................................... 39 2.0 Hela fordonet................................................................................... 40 2.1Allmänt............................................................................................. 40 2.2 Begrepp, mått och vikter................................................................. 40 2.2.1 Teoretiskt axelavstånd...................................................................... 40 2.2.2 Teoretisk och tillåten överhängslängd.............................................. 42 2.2.3 Tillåten axellast................................................................................. 43 2.2.4 Tillåten totalvikt................................................................................ 43 2.2.5 Tillåten totalvikt för ekipage............................................................. 44 2.2.6Axelöverbelastning........................................................................... 45 2.2.7Hjullastdifferens................................................................................ 46 2.2.8 Minsta framaxellast.......................................................................... 48 2.2.9 Fastställa axellast och vägning........................................................ 50 2.2.10 Rullningsomkrets och differens i rullningsomkrets.......................... 51 2.3 Ändringar på hela fordonet.............................................................. 51 2.3.1 Ändra axelavståndet........................................................................ 51 2.3.2 Ändring av ramens överhäng........................................................... 57 2.3.3 Ändring av hjulkonfigurationen........................................................ 61 2.3.4 Ändring av däck (val av andra däck)................................................ 61 2.3.5 Ändring av fordonstyp och alternativ användning som dragbil/lastbil... 61 2.3.6 Eftermontering av hjälpaggregat, påmonteringsdelar och tillbehör... 62 2.4 Typgodkända / säkerhetsrelevanta fordonskomponenter............... 63 3.0Förarhytt........................................................................................... 64 3.1Allmänt............................................................................................. 64 3.2Förarhytter........................................................................................ 64 3.3 Spoiler, takpåbyggnader, taktrappstege.......................................... 69 3.4Taksovhytter..................................................................................... 72 3.5 Montering av varningsskyltar på frontluckan................................... 73 IIUtgåva 2015 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Innehållsförteckning 4.0Chassiram........................................................................................ 74 4.1Allmänt............................................................................................. 74 4.2Rammaterial..................................................................................... 74 4.3 Ramprofiler....................................................................................... 75 5.0 Monteringsdetaljer på ramen........................................................... 80 5.1Allmänt............................................................................................. 80 5.2 Underkörningsskydd framtill............................................................ 80 5.3 Sidoplacerad skyddsanordning....................................................... 81 5.4 Bakre underkörningsskydd.............................................................. 84 5.5Bränsletankar................................................................................... 87 5.6Kopplingsanordningar...................................................................... 87 5.7 Frontmonterade påbyggnader......................................................... 88 5.7.1 Monteringsplattor för snöröjning och väghållning........................... 88 5.7.2 Frontplatta för kranstöd................................................................... 89 6.0 Motor och drivlina............................................................................ 90 6.1Allmänt............................................................................................. 90 6.2Motorvarianter.................................................................................. 91 6.3 Runt om motorn............................................................................... 97 6.3.1 Ändringar på motorn........................................................................ 97 6.3.2 Ändringar av luftinsugningen........................................................... 97 6.3.3 Ändringar av motorns kylning.......................................................... 98 6.3.4 Ändringar på motorkapseln, bullerdämpning................................... 99 6.3.5Tryckluftförsörjning........................................................................... 99 6.3.5.1Grundprinciper................................................................................. 99 6.3.5.2 Placering av ledningar...................................................................... 99 6.3.5.3Snabbkopplingar............................................................................ 102 6.3.5.4 Anslutning av hjälpaggregat........................................................... 104 6.3.5.5Tryckluftsförlust.............................................................................. 105 6.3.5.6 Extern luftförsörjning...................................................................... 106 6.4Avgassystem.................................................................................. 109 6.4.1 Ändringar av avgassystemet.......................................................... 109 6.4.2AdBlue-system............................................................................... 119 6.4.2.1 Principer och AdBlue-systemets uppbyggnad.............................. 119 6.4.2.2 AdBlue ledningsknippe.................................................................. 122 6.4.2.3AdBlue-tank................................................................................... 137 6.4.2.4AdBlue-matningsmodul................................................................. 140 6.4.2.5AdBlue-kablage.............................................................................. 148 6.4.2.6Reservdelslista............................................................................... 157 6.5 Växellåda och kardanaxlar............................................................. 160 6.5.1Grundprinciper............................................................................... 160 6.5.2 Konfiguration av kardanaxlar......................................................... 161 6.5.3 Krafter i kardanaxelsystemet......................................................... 165 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 III Innehållsförteckning 6.5.4 Ändring av kardanaxelkonfigurationen........................................... 165 6.5.5 Montering av andra manuella växellådor, automatiska växellådor och fördelningsväxlar................................................................................166 6.6Kraftuttag....................................................................................... 166 6.7Bromssystem................................................................................. 166 6.7.1Grundprinciper............................................................................... 166 6.7.2 Dragning och infästning av bromsledningar.................................. 166 6.7.3 ALB, EBS-broms............................................................................ 166 6.7.4 Eftermontering av hjälpbromssystem............................................ 167 6.8 MAN HydroDrive............................................................................ 167 7.0Fordonschassi................................................................................ 168 7.1Allmänt........................................................................................... 168 7.2 Ändringar på fordonschassit.......................................................... 168 8.0 Elsystem / elektronik (fordonets elsystem)..................................... 169 8.1Allmänt........................................................................................... 169 8.1.1 Elektromagnetisk kompatibilitet..................................................... 170 8.1.2 Radioutrustning och antenner........................................................ 170 8.1.3 Diagnoskoncept och parameterinställning med MAN-cats........... 173 8.2Kablar............................................................................................. 174 8.2.1 Placering av ledningar.................................................................... 174 8.2.2Jordkabel....................................................................................... 175 8.2.3 Kablage för förlängning av axelavstånd......................................... 175 8.2.4 Kablage för kablage till baklyktor, extra baklyktor, släpvagnsuttag, sidomarkeringslyktor och extra ABS-uttag.................................... 179 8.2.5 Extra elscheman och kablageritningar........................................... 184 8.2.6Batterikabel.................................................................................... 184 8.3 Gränssnitt på fordonet, påbyggnadsförberedelser........................ 185 8.3.1 Mottagning av motor-på-signal (D+ signal).................................... 186 8.3.2 Elektriskt gränssnitt bakgavellyft................................................... 186 8.3.3 Motor start-stopp-anordning......................................................... 189 8.3.4 Mottagning av hastighetssignal..................................................... 189 8.3.5 Mottagning av backsignal.............................................................. 190 8.3.6 Gränssnitt för mellanvarvtalsreglering med FFR/PTM (ZDR-gränssnitt).190 8.3.7 Gränssnitt förberedelse för backkamera........................................ 194 8.4Extraförbrukare.............................................................................. 196 8.4.1 Anvisningar för laddningsbalans.................................................... 200 8.5Batterier.......................................................................................... 202 8.5.1 Behandling och skötsel av batterierna........................................... 202 8.5.2 Behandling och skötsel av batterier med PAG-teknologi.............. 202 8.6Belysningssystem.......................................................................... 203 8.7 Indikerings- och instrumenteringskoncept.................................... 204 8.8 Säkerhets- och assistentsystem.................................................... 205 IVUtgåva 2015 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Innehållsförteckning 8.8.1ESP-krängningsgivare.................................................................... 206 8.8.2 Nödbromsassistent (Emergency Brake Assist).............................. 207 8.8.3 Multifunktionskamera för Filkörningsassistent (Lane Guard System), Nödbromsassistent (EBA) och adaptiv hastighetsreglering (ACC)................................................. 209 IVPåbyggnad.................................................................................... 213 1.0 Allmänna krav................................................................................. 214 1.1.Förutsättningar............................................................................... 214 1.2 Åtkomst och frigång....................................................................... 214 1.3 Köregenskaper och körmotstånd.................................................. 216 1.4Svängningar................................................................................... 217 1.5 Att tänka på vid fordon med lyftbara axlar..................................... 217 1.6 Fordon med stödben..................................................................... 218 1.6.1 Stöd där hjulen har markkontakt.................................................... 218 1.6.2 Stöd där hjulen saknar markkontakt.............................................. 219 1.8Montering....................................................................................... 219 1.9 Korrosionsskydd vid påbyggnader................................................ 220 1.10 Standarder, riktlinjer, föreskrifter.................................................... 221 1.10.1 Maskindirektivet (2006/42/EG)....................................................... 221 1.10.2Lastsäkring..................................................................................... 223 1.10.3Konturmarkeringar......................................................................... 223 2.0 Utformande av påbyggnad och hjälpram...................................... 224 2.1 Allmänna krav................................................................................. 224 2.2 Påbyggnad med hjälpram.............................................................. 226 2.3 Påbyggnad utan hjälpram.............................................................. 231 2.4 Montering av hjälpram och påbyggnader...................................... 232 2.5 Skruv- och nitförband.................................................................... 233 2.6 Skjuvvek infästning........................................................................ 233 2.6.1 Allmänna krav på skjuvveka påbyggnadsinfästningar................... 234 2.6.2 Utföranden för skjuvveka påbyggnadsinfästningar....................... 235 2.7 Skjuvstyv infästning....................................................................... 240 3.0Påbyggnader.................................................................................. 243 3.1Dragbil............................................................................................ 243 3.1.1 Chassin och utrustningar............................................................... 243 3.1.2 Krav på påbyggnaden.................................................................... 243 3.2 Flak- och skåppåbyggnader.......................................................... 245 3.3 Rede för växelflak.......................................................................... 246 3.3.1 Chassin och utrustningar............................................................... 246 3.3.2 Krav på påbyggnaden.................................................................... 246 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 V Innehållsförteckning 3.4Bakgavellyft.................................................................................... 248 3.5 Tank- och behållarpåbyggnad....................................................... 256 3.5.1 Chassin och utrustningar............................................................... 256 3.5.2 Krav på påbyggnaden.................................................................... 256 3.6 Påbyggnad för sophämtningsfordon............................................. 260 3.6.1 Chassin och utrustningar............................................................... 260 3.6.2 Krav på påbyggnaden.................................................................... 260 3.7Tippbil............................................................................................ 261 3.7.1 Chassin och utrustningar............................................................... 261 3.7.2 Krav på påbyggnaden.................................................................... 262 3.8 Liftdumper och lastväxlare............................................................. 264 3.9Lastkran......................................................................................... 265 3.9.1 Chassin och utrustningar............................................................... 265 3.9.2 Krav på påbyggnaden.................................................................... 266 3.9.3 Krav på hjälpram för påbyggnad av lastkran................................. 268 3.10Transportblandare.......................................................................... 274 3.10.1 Chassin och utrustningar............................................................... 274 3.10.2 Krav på påbyggnaden.................................................................... 275 3.11Vajerspel......................................................................................... 276 3.12Vändskivepåbyggnad..................................................................... 277 3.13Biltransportfordon.......................................................................... 277 3.13.1 Chassin och utrustningar............................................................... 277 3.13.2 Krav på påbyggnaden.................................................................... 279 VIUtgåva 2015 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Innehållsförteckning VBeräkningar................................................................................... 281 1.0Allmänt........................................................................................... 282 1.1Hastighet........................................................................................ 282 1.2Verkningsgrad................................................................................ 283 1.3Dragkraft........................................................................................ 285 1.4Backtagningsförmåga.................................................................... 285 1.4.1 Vägsträcka vid stigning och nedförslut.......................................... 285 1.4.2 Stigningens/nedförslutets vinkel.................................................... 286 1.4.3 Beräkning av backtagningsförmåga.............................................. 287 1.5Vridmoment.................................................................................... 291 1.6Effekt.............................................................................................. 293 1.7 Kraftuttagsvarvtal vid fördelningsväxellådan................................. 295 1.8Körmotstånd.................................................................................. 296 1.9Vändradie....................................................................................... 299 1.10Axellastberäkning........................................................................... 301 1.10.1 Genomföra en axellastberäkning................................................... 302 1.10.2 Viktberäkning med lyft löpaxel....................................................... 309 1.11 Infästningslängd vid påbyggnad utan hjälpram............................. 310 1.12Kopplingsanordningar.................................................................... 312 1.12.1 Släpvagnskoppling för släpvagn med styrande axel (D-värde)..... 312 1.12.2 Släpvagnskoppling för släpvagn med fast dragstång / släpvagn med centralaxel (DC-värde, V-värde).............................................. 313 1.12.3 Släpvagnskoppling för påhängsvagn (D-värde)............................. 315 1.13 Teoretiskt axelavstånd och tillåten överhängslängd...................... 317 Om inget annat anges: Alla dimensioner i mm, alla vikter och laster i kg. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 VII ANTECKNING I Giltighet och juridiska överenskommelser MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 1 I Giltighet och juridiska överenskommelser 1.0Allmänt Informationen i dessa riktlinjer är bindande. Undantag, om de är tekniskt möjliga, kan endast godkännas efter skriftlig förfrågan hos MAN (för adress se ”Utgivare”). 2.0 Juridiska överenskommelser 2.1Förutsättningar Det utförande företaget måste, förutom dessa påbyggnadsriktlinjer, beakta samtliga nedanstående dokument som tillämpas för fordonets drift och konstruktion: • Lagar och förordningar • Olycksförebyggande föreskrifter •Operatörsmanualer Normer är tekniska standarder och innehåller därmed minimikrav. Den som inte uppfyller dessa minimikrav handlar oansvarigt. Normer är bindande om de är en del av föreskrifterna. Information från MAN angående tekniska frågor är bara bindande om den är skriftlig. Frågor skall ställas till respektive ansvarig avdelning hos MAN. Informationen gäller användningsförhållanden som är brukliga i Europa. Mått, vikter och andra grundvärden som avviker från detta måste beaktas vid konstruktionen av påbyggnaden, dess infästning samt vid utformningen av hjälpramen. Företaget som utför arbetet måste tillse att hela fordonet kommer att tåla de förväntade användningsvillkoren. För vissa aggregat, som t ex lastkranar, bakgavellyftar, vajerspel etc. har respektive tillverkare utarbetat påbyggnadsföreskrifter. Om dessa föreskrifter innehåller krav som går utöver de som anges i MAN påbyggnadsriktlinjer ska även dessa krav uppfyllas. Hänvisningar till • Lagstadgade bestämmelser • Olycksförebyggande föreskrifter • Förordningar från arbetssäkerhetsinstitut •Arbetsföreskrifter • Övriga riktlinjer och källhänvisningar är inte fullständiga och är enbart tänkta som information. De ersätter inte företagets egna provningsförpliktelse. 2Utgåva 2015 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX I Giltighet och juridiska överenskommelser 2.2Ansvar •Konstruktion •Tillverkning • Montering av påbyggnader • Ändring av fordonschassit Ansvaret för att ovanstående punkter har utförts på korrekt sätt ligger alltid helt och hållet hos det företag som tillverkar, monterar eller ändrar påbyggnaden (tillverkaransvar). Detta gäller även när MAN uttryckligen har godkänt påbyggnaden eller ändringen. Från MAN skriftligen godkända påbyggnader/ombyggnader fråntar inte påbyggnadstillverkaren sitt produktansvar. Om företaget som utför påbyggnaden redan under planeringsstadiet eller i avsikterna hos •Kunder •Användare • Den egna personalen •Fordonstillverkaren upptäcker ett fel skall denne göras uppmärksam på sitt fel. Företaget är ansvarig att •Driftsäkerheten • Trafiksäkerheten •Servicemöjligheterna •Köregenskaper hos fordonet inte uppvisar några försämrade egenskaper. Avseende trafiksäkerheten måste företaget vid •Konstruktion • Tillverkningen av påbyggnaden • Montering av påbyggnader • Ändring av fordonschassit •Instruktionerna •Operatörsmanualer följa den senaste tekniska standarden och gällande regler i branschen. Svåra driftförhållanden skall dessutom beaktas. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 3 I Giltighet och juridiska överenskommelser 2.3Registrering Nationell lagstiftning och tekniska föreskrifter om typgodkännande av fordon vid modifieringar måste följas. Utförda ombyggnationer på fordonschassit måste presenteras och bedömas av en teknisk tjänst. Företaget som utfört ändringarna tar även efter fordonets godkännande ansvar för om den behöriga myndigheten har utfärdat ett certifikat utan att känna till produktens driftsäkerhet. EG etappvis förfarande för typgodkännande enligt bilaga XVII 2007/46/EG Förfarande Inom ramen för etappvis förfarande enligt bilaga XVII i direktiv 2007/46/EG är varje tillverkare ansvarig för godkännandet och produktionsöverensstämmelsen för alla system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillverkaren har tillverkat eller tillfört i en tidigare tillverkningsetapp. Påbyggnadstillverkaren är en tillverkare av en andra eller senare tillverkningsetapp enligt direktiv 2007/46/EG. Ansvarsområden Påbyggnadstillverkaren är principiellt ansvarig: • • • • • för modifieringar som denne utfört på grundfordonet. för de föremål som redan har godkänts i en tidigare etapp ifall modifieringar på grundfordonet gör att tidigare tilldelade godkännanden för detta fordon inte längre kan användas. för att den utförda modifieringen följer den nationella/internationella lagstiftningen, och i synnerhet den som gäller i mållandet. för att de modifieringar som denne utfört presenteras för en teknisk tjänst för bedömning. för att denne dokumenterar att lagstiftningen följs på motsvarande sätt (provningsrapport och/eller godkännande resp. dokument enligt mållandets gällande lagar) dokumenteras av denne. MAN är som tillverkare av grundfordon principiellt ansvarig: • för att på begäran tillhandahålla påbyggnadstillverkaren de underlag för typbesiktning (EG-/ECE-typgodkännande) som finns tillgängliga vid leveransen av grundfordonet i elektronisk form. Märkning av fordonen Det aktuella fordonet får ett fordonsidentitetsnummer (”FIN”), som visar att MAN är tillverkaren av det icke färdigbyggda grundfordonet. Principiellt gäller de krav som anges i bilaga XVII i direktiv 2007/46/EG och de instruktioner som publicerats gällande förfarandet. Produktionsöverensstämmelse (COP) Principiellt gäller kraven i EU:s särdirektiv och bilaga X i direktiv 2007/46/EG samt kraven i bilaga 2 i ECE-överenskommelsen från år 1958. Tillhandahållande av underlag för godkännande/efterföljande etapp Enligt bilaga XVII i direktiv 2007/46/EG skall MAN som tillverkare av grundfordonet tillhandahålla påbyggnadstillverkaren/-tillverkarna de EG-/ECE-systemgodkännanden som finns tillgängliga för grundfordonet samt intyg om överensstämmelse (COC, Certificate of Conformity) 1) i elektronisk form. Enbart om fordonet är EG-konformt och om fabriken har ställt ut ett intyg om överensstämmelse (Certificate of Conformity ”COC”). 1) 4Utgåva 2015 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX I Giltighet och juridiska överenskommelser Fall I: Registrering i Tyskland Vid en totalentreprenad från MAN (”enfakturaprincip”) är påbyggnadstillverkaren, som tillverkare av de efterföljande etapperna, skyldig att ställa följande underlag till förfogande i elektronisk form: a) De enskilda leveransvillkoren gör att fordonstillverkaren (MAN) vill genomföra en besiktnings-, godkännande- eller typgodkännandeprocess. 1. Vid ett bestående och giltigt heltypgodkännande enligt 2007/46/EG för tillverkningsetapperna ett Intyg om överensstämmelse (Certificate of Conformity ”COC”). På förfrågan måste befintliga EG-/ECE-systemgodkännanden eller tekniska provrapporter ställas till förfogande. 2. Alternativ till det 1:a alternativet är om de provningsrapporter och godkännandeunderlag som krävs tillhandahålls inom ramen för det nationella förfarandet rörande individuella tillstånd enligt §13 EG-FGV Ovan nämnda underlag får senast lämnas in i utskriftsvänligt format på dagen för återleveransen av det kompletterade fordonet på den avtalade destinationsorten. Underlagen skickas till följande adress: documents@de.man-mn.com. I de fall då MAN får ett intyg om överensstämmelse Certificate of Conformity (”COC”) från påbyggnadstillverkaren får endast MAN skriva ut originalet av detta på påbyggnadstillverkarens begäran. b) Besiktnings-, godkännande- eller typgodkännandeprocessen görs genom avtalspart eller tillverkaren av den sista påbyggnadsetappen av fordonet. 1. Ingen, avtalsparten eller tillverkaren av den sista påbyggnadsetappen på fordonet är ansvariga för typgodkännandeprocessen av fordonet. I alla andra fall görs besiktnings-, godkännande- eller typgodkännandeprocessen via tillverkaren av den sista påbyggnadsetappen på fordonet eller motsvarande avtalspart. Fall II: Typgodkännande utanför Tyskland inom användningsområdet enligt direktiv 2007/46/EG Vid en totalentreprenad från MAN förpliktar sig påbyggnadstillverkaren, som tillverkare av sista etappen, att ställa alla erforderliga godkännande-/registreringsunderlag för alla ändringar, som sträcker sig utöver grundfordonet och som gjorts under de efterföljande tillverkningsetapperna, elektroniskt till förfogande för den ansvariga försäljningsorganisationen eller importören. Oberoende av om importören är generalentreprenör eller inte görs besiktnings-, godkännande- eller typgodkännandeprocessen via tillverkaren av den sista påbyggnadsetappen på fordonet eller motsvarande avtalspart. För registreringsprocessen ansvarar landets importör eller respektive kontraktspartner. MAN levererar inga nationella data för registreringen, som sträcker sig utöver bilaga IX i direktiv 2007/46/EG i den aktuella versionen för delvis fullbordade fordon – detta gäller i synnerhet även för nationella typkodnummer och kodningar av tekniska basuppgifter. MAN som tillverkare förbehåller sig – efter motsvarande analys om huruvida det är genomförbart och kostnadseffektivt – rätten att, enligt motsvarande separat träffade överenskommelse med nationella återförsäljare och importörer, överlämna data för det nationella godkännandet som går ut över den ovannämnda omfattningen (t ex föreskrivna skyltar etc.). Motsvarande förfrågan skall ställas till följande adress: documents@de.man-mn.com. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 5 I Giltighet och juridiska överenskommelser Sekretessöverenskommelse Påbyggnadstillverkaren får inte ge vidare de av MAN tillhandahållna godkännandeunderlagen till tredje part utan att MAN uttryckligen godkänt detta innan. Undantag för detta är när underlag, som direkt berör godkännandet av det berörda fordonet, ges vidare till personer vid följande institutioner: •MAN-återförsäljare • Tekniska tjänster och provningsorganisationer •Tillsynsmyndigheter • Registreringsmyndigheter eller statligt behöriga registreringsställen Anvisningar för typgodkännande för TIB-,CIB-, BIB-, CKD-,SKD-, PKD-fordon Förklaringar • • • • • • TiB Truck in the Box) CiB(Chassis in the Box) BiB(Bus in the Box) CKD(Complete Knocked Down) SKD(Semi Knocked Down) PKD(Partly Knocked Down) MAN är inte tillverkare av dessa utföranden enligt direktiv 2007/46/EG – och därför är det tillverkaren av dessa fordon som är ansvarig för homologations- och godkännandeprocessen. Principiellt gäller innehållet i det aktuella avtal som slutits med MAN. MAN överlämnar principiellt därför inga uppgifter som är relevanta för typgodkännandet för de kompletterade fordonen. Undantag för detta är homologationsunderlag för komponenter som kräver godkännande, t ex motorer, som tillhandahålls elektroniskt av MAN. Detta utesluter dock inte att MAN förbehåller sig – efter motsvarande analys om huruvida det är genomförbart och kostnadseffektivt – rätten att, enligt motsvarande separat träffade överenskommelse med nationella återförsäljare och importörer, överlämna data för det nationella godkännandet som går utöver den ovannämnda omfattningen (t.ex. föreskrivna skyltar etc.). Motsvarande förfrågningar skall ställas till avdelningen för typgodkännanden, Homologationsabteilung hos MAN. 6Utgåva 2015 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX I Giltighet och juridiska överenskommelser 3.0Ansvar 3.1Komponentfelsansvar Anspråk på komponentfelsansvar är bara möjliga inom ramen för köpavtalet mellan köpare och säljare. Därefter åligger åtaganden avseende komponentfelsansvar den aktuella säljaren av den levererade produkten. Anspråk mot MAN föreligger inte om det reklamerade felet beror på följande: • • • dessa påbyggnadsriktlinjer inte har följts om ett olämpligt chassi har valts med avseende på fordonets användningsområde skadorna på fordonschassit har orsakats av -påbyggnaden - typen av påbyggnadsmontering eller hur monteringen har utförts - ändringen av chassit - otillbörlig användning 3.2Produktansvar Av MAN konstaterade arbetsfel skall åtgärdas. I den utsträckning det är juridiskt tillåtet utesluts alla typer av ansvar för MAN, speciellt för följdskador. Produktansvaret gäller: • • tillverkarens ansvar för produkten eller delprodukten kompensationsansvaret som den aktuella tillverkaren har emot tillverkaren av en integrerad delprodukt, när den aktuella skadan beror på ett fel i delprodukten. Företaget som genomför påbyggnaden eller ändringen av chassit skall friställa MAN från allt ansvar mot sina kunder eller tredje man om en skada beror på följande: • • • företaget har inte följt aktuella och gällande påbyggnadsriktlinjer. påbyggnaden eller chassiändringen har orsakat skador genom felaktig -Konstruktion -tillverkning -Montering -instruktion om man på något annat sätt inte har uppfyllt de nedskrivna grundprinciperna. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 7 I 3.3 Giltighet och juridiska överenskommelser Ansvarsbegränsning för tillbehör och reservdelar Tillbehörs- och reservdelar som MAN inte tillverkar eller inte har godkänt för användning i sida produkter kan påverka fordonets trafik- och driftsäkerhet och orsaka farliga situationer. MAN Truck & Bus AG (resp. säljaren) övertar inget ansvar för anspråk av någon form, vars orsak ligger i kombinationen av fordonet med en tillbehörsdel från en annan tillverkare. Undantaget därifrån är om MAN Truck & Bus AG (resp. säljaren) själv har sålt tillbehörsdelen eller har monterat den på fordonet (resp. kontraktsförmålet). 3.4 Drift- och trafiksäkerhet För att säkerställa eller garantera drift- och trafiksäkerheten samt upprätthålla garantianspråk, måste påbyggnadstillverkaren noga beakta anvisningarna i dessa påbyggnadsriktlinjer. MAN påtar sig inget ansvar om dessa inte följs. Innan tillbyggnads-, ombyggnads- eller monteringsarbeten påbörjas måste påbyggnadstillverkaren även känna till de kapitel i operatörsmanualen som berör dennes arbete. Annars kan faror inte upptäckas och därigenom andra personer utsättas för fara. MAN kan inte påta sig något ansvar vad gäller tillförlitlighet, säkerhet och lämplighet ifall: • • • påbyggnader inte tillverkas/monteras enligt dessa påbyggnadsriktlinjer originaldelar eller godkända delar och ombyggnader byts ut mot andra delar icke godkända ändringar utförs på fordonet. Godkännanden från tredje part, t ex testinstitut eller godkännande från myndigheter, utesluter inte säkerhetsrisker. Företagen som arbetar på fordonet är ansvariga för skador som beror på undermålig funktions- och företagssäkerhet eller undermåliga operatörsmanualer. MAN kräver därför följande av påbyggnadstillverkaren och företaget som bygger om fordonet: • • • • • • högsta möjliga säkerhet enligt gällande teknisk standard begripliga och tillräckligt utförliga bruksanvisningar väl synliga och permanent monterade varningsskyltar vid riskområden för operatörerna och/eller tredje man att nödvändiga skyddsåtgärder har vidtagits (t.ex. brand- och explosionsskydd) fullständig information om hälsovådligheten fullständig information om miljövänligheten. Säkerhet har högsta prioritet! Alla tekniska möjligheter för att förebygga faror under drift skall utnyttjas. Detta gäller även följande: • aktiv säkerhet = förebyggande av olyckor. Detta omfattar: - körsäkerhet som ett resultat av fordonets totalkonstruktion med påbyggnad - förarmiljökvalitet genom så låga belastningar som möjligt på personerna i bilen genom vibrationer, oljud, klimatpåverkan etc. - indikeringssäkerhet, framför allt korrekt utformning av belysningsanordningar, varningsanordningar, tillräckligt direkt synfält, tillräcklig indirekt sikt - manöversäkerhet, detta omfattar optimala manövreringsegenskaper för alla anordningar, även påbyggnadens 8Utgåva 2015 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX I Giltighet och juridiska överenskommelser • passiv säkerhet = förebyggande och lindrande av olycksföljder. Detta omfattar: - yttre säkerhet som t.ex. utformning av fordonets och påbyggnadens utsida med hänsyn till deformationsbeteende, montering av skyddsanordningar - inre säkerhet, omfattar skyddet för fordonspassagerarna, men även hytter som monteras av påbyggnadsföretag. Klimatet och miljövillkoren påverkar följande: •Driftsäkerheten •driftberedskap •driftbeteende •livslängd •driftekonomi. Exempel på inverkan från klimat och miljövillkor: •temperaturpåverkan •fuktighet • frätande ämnen • sand och damm •strålning. Det måste även säkerställas att alla delar som påverkas av en rörelse har tillräcklig frigång, detta gäller även alla ledningar. Operatörsmanualerna för MAN-fordonen informerar om fordonets servicepunkter. Oberoende av påbyggnadens utförande skall det alltid säkerställas att alla serviceställen är lätta att komma åt. Servicen måste kunna utföras utan att delar behöver demonteras. Tillse att aggregaten erhåller tillräcklig ventilation och/eller kylning. 3.5 Anvisningar från påbyggnads- och ombyggnadsföretag Fordonets användare har anspråk på en operatörsmanual även vid påbyggnader eller fordonsändringar som utförs av ombyggnadsföretag. Alla specifika produktfördelar är onödiga om det inte är möjligt för kunden • • • • att använda produkten på ett säkert och funktionsmässigt sätt att använda produkten rationellt och utan ansträngning att utföra underhåll på produkten på fackmässigt sätt att kunna manövrera produkten i alla funktioner. Därför skall alla företag som utför fordonspåbyggnader och -ombyggnader utforma sina tekniska manualer enligt följande kriterier: • • • • • de skall vara lätta att förstå de skall vara fullständiga de skall vara korrekta de skall vara verifierbara de skall innehålla produktspecifika säkerhetsanvisningar MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 9 I Giltighet och juridiska överenskommelser En undermålig eller ofullständig operatörsmanual innebär avsevärda risker för användaren. Möjliga konsekvenser: • • • • • försämrad produktnytta eftersom vissa produktfördelar inte upptäcks reklamationer och irritation defekter och skador som oftast skylls på fordonschassit oväntade och onödiga extrakostnader genom reparationer och tidsförluster en negativ image och därigenom minskad sannolikhet för nyanskaffningar. Med hänsyn till typen av fordonspåbyggnad eller -ändring skall driftpersonalen informeras om manövreringen och servicearbetena. Anvisningarna måste även omfatta eventuell påverkan på det statiska och dynamiska fordonsbeteendet. 4.0Kvalitetssäkring För att uppfylla de höga kvalitetsförväntningarna från våra kunder och med hänsyn till det internationella produkt-och tillverkaransvaret krävs en löpande kvalitetsövervakning även vid genomförande av ombyggnader och tillverkning/ montering av påbyggnader. Detta förutsätter ett fungerande kvalitetssäkringssystem. Det rekommenderas att påbyggnadstillverkaren inrättar och verifierar ett kvalitetshanteringssystem som uppfyller gällande krav och erkända regler (t.ex. enligt DIN EN ISO 9000 ff. eller VDA band 8). Om MAN är påbyggnadens eller ändringens uppdragsgivare krävs ett kvalitetssäkringsintyg. MAN Truck & Bus AG förbehåller sig rätten att genomföra en egen systemrevision enligt VDA band 8 eller motsvarande processförloppsundersökningar. VDA-band 8 har stämts av med påbyggnadstillverkarsammanslutningarna ZKF (centralförbundet för kaross- och fordonsteknik) och BVM (förbundet metall, sammanslutningen av tyska metallhantverksföretag) samt med ZDH (de tyska hantverksföretagens centralförbund). Dokumentation: VDA band 8: Riktlinjer för kvalitetssäkring vid släpvagns-, påbyggnads- och containertillverkare kan erhållas hos den tyska bilindustrins organisation, Verband der Automobilindustrie e.V. (VDA). 5.0Tillstånd Kapitlet ”Tillstånd” innehåller information om påbyggnadstillstånd och bekräftelse från tillverkaren. Här beskrivs förutsättningarna, ansökningsprinciper samt möjligheter för tillhandahållande. 5.1Påbyggnadstillstånd Allmän information Ett påbyggnadstillstånd från MAN krävs inte om påbyggnationer eller ändringar har gjorts efter dessa påbyggnadsriktlinjer. Om MAN tillåter en påbyggnad refererar vid påbyggnader detta tillstånd • • på principiell kompatibilitet med resp. chassi. Gränssnitt till påbyggnaden (t.ex. dimensionering och fastsättning av hjälpramen). Godkänningssignaturen som MAN ger på de presenterade tekniska underlagen omfattar inte kontroll av följande: •Funktion •Konstruktion • Utrustningen av påbyggnaden eller ändringen. 10Utgåva 2015 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX I Giltighet och juridiska överenskommelser Godkänningssignaturen gäller bara sådana åtgärder eller delar som anges i de presenterade tekniska underlagen. MAN förbehåller sig rättigheten att inte utfärda vissa påbyggnadsgodkännanden, även om jämförbara godkännanden tidigare har utfärdats. Den tekniska utvecklingen tillåter inte utan vidare att ärendena behandlas på samma sätt. MAN förbehåller sig dessutom rätten att vid valfri tidpunkt ändra dessa påbyggnadsriktlinjer eller utfärda avvikande anvisningar för enskilda chassin som avviker från dessa påbyggnadsriktlinjer. Om flera likadana chassin har samma påbyggnader kan MAN utfärda ett samlingsgodkännande för att underlätta. Påbyggnaden/ombyggnaden får inte påbörjas förrän MAN skriftligen har godkänt denna. Uppvisande av underlag för provning Underlagen skall bara skickas till MAN när en påbyggnad avviker från dessa påbyggnadsriktlinjer. Är detta fallet, måste fullständiga tekniska underlag ha överlämnats till MAN innan arbetena på fordonet påbörjas (adress, se ovan under ”Utgivare”). Effektiv godkänningsprocedur kräver följande: • • • Underlag helst i gängse digitala format (t.ex. PDF, DWG, DXF, STEP) fullständiga tekniska data och underlag så få underlag som möjligt Följande information skall ingå: • Fordonstyp (typnummer se kapitel II, avsnitt 2.2 ”Typnummer”) med - Förarhyttens utförande -Axelavstånd -Ramöverhäng • Fordonets identifieringsnummer eller fordonsnummer (om redan till hands se kapitel II, avsnitt 6.0 ”Fordonets identifierings- och fordonsnummer”) • Markering av avvikelserna från dessa påbyggnadsriktlinjer på alla underlag. • Lasterna och deras angreppspunkter: - Krafter från påbyggnaden •Axellastberäkning • speciella användningsområden: •Hjälpram: - Material och tvärsnittsvärden -Dimensioner - Profiltyp - Tvärbalkarnas placering i hjälpramen - Speciella egenskaper hos hjälpramskonstruktionen - Ändringar av tvärsnitt - Extra förstärkningar - Avsmalningar etc •Infästningssätt: - Positionering (i relation till fordonschassit) -Typ -Storlek -Antal. Följande kan inte provas eller godkännas: •Stycklistor •Prospekt • Fotografier • Övrig ej bindande information. Ritningar är giltiga bara under sitt tilldelade nummer. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 11 I Giltighet och juridiska överenskommelser 5.2Tillverkarintyg Allmän information Vid ändringar på fordon kan ett intyg från tillverkaren krävas. Mot speciell ansökan kan MAN göra ett undantag från bestående tekniska riktlinjer. Tillverkarintyg kan bara ställas ut om det är förenligt med funktions-, trafik- och driftsäkerheten. Godkänner MAN en chassiändring, är detta tillstånd endast relaterat till den principiella konstruktiva tillåtligheten för det berörda chassit. Generellt kan tillverkarintyg indelas i följande kategorier: •Fordonsintyg - Till exempel för - Ändring av axelavståndet - Val av andra däck - alternativ användning eller ombyggnad av lastbil/dragbil med vändskiva - Axellaster och totalvikt - Släpvagnslast och ekipagets totalvikt • Fabriks-, ALB och motorskyltar • Fordonsledsagande dokument - Till exempel: -COP-dokument - Intyg ”Lågbullrande fordon” •Registreringsdokument - Till exempel -Databekräftelse En detaljerad översikt över de tillverkarintyg som står till förfogande kan hittas under www.manted.de → ”Intyg”. Ansöka om tillverkarintyg Utanför förbundsrepubliken Tyskland kan bara respektive centrala importbolag ansöka om tillverkarintyg. Den som ställer ansökan är både räkningsmottagare och intygets mottagare och måste vara en och samma person. Förfrågan över tillverkargodkännande kan ställas på följande sätt: • • förfrågan per fax eller e-post - Formulären (original) hämtas via www.manted.de → ”Intyg” - Den ifyllda ansökan sänds per fax eller e-post till den kontaktadress som finns angiven i ansökan. - Ytterligare information återfinns i hjälpdokumentet på sidan ”Intyg”. Förfrågan via MANTED-onlineansökan - Hittas under www.manted.de → MANTED-onlineansökningar (extra registrering krävs) → Ställ ny MANTED-onlineansökan → Val av motsvarande ansökan. - Var god fyll i alla fält i onlineansökan. - Ytterligare information återfinns i hjälpdokumentet i samband med onlineansökan. 12Utgåva 2015 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX I Giltighet och juridiska överenskommelser Observera Det förutsätts att ombyggnadsåtgärder utförs först sedan motsvarande tillverkargodkännande - om så krävs har erhållits. Ett av MAN utställt undantagsgodkännande är inte bindande för den ansvariga myndigheten. MAN har inget inflytande på utställandet av undantagsgodkännanden genom respektive myndighet. Principiellt måste varje undantagsgodkännande provas och godkännas av officiellt auktoriserad expert samt noteras i registreringsbeviset av ansvarig myndighet. Ligger den berörda åtgärden utanför de nationella lagstadgade föreskrifterna och bestämmelserna, ska ett undantagsgodkännande ombesörjas i förväg hos ansvarig myndighet. Att dessa påbyggnadsriktlinjer följs befriar inte användaren från sitt ansvar att utföra en tekniskt felfri ändring. MAN förbehåller sig rättigheten att avböja vissa ändringsgodkännanden, även om jämförbara godkännanden tidigare har utfärdats. Den tekniska utvecklingen tillåter inte utan vidare att ärendena behandlas på samma sätt. MAN förbehåller sig dessutom rätten att vid valfri tidpunkt ändra dessa påbyggnadsriktlinjer eller utfärda avvikande anvisningar för enskilda chassin som avviker från dessa påbyggnadsriktlinjer. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 13 ANTECKNING 14Utgåva 2015 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX II Produktidentifikation MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 15 II Produktidentifikation 1.0Allmänt För intern och även extern kommunikation olika fordonsbeteckningar införts som har anpassats till kraven och gestaltats enligt bestämda ordningskriterier. De viktigaste beteckningarna är: •Variantbeskrivning •Dörrbeteckning • Basfordons- och typnummer • Fordonsidentifierings- och chassinummer Dessutom finns allmän information om MAN förarhyttsvarianter i detta kapitel. 2.0Uttryck Definition av de uttryck som används för att beskriva MAN-fordon. 2.1Serie MAN fordonsportfölj ”Trucknology Generation” indelas i fyra serier. En översikt ges i nedanstående tabell. Tabell 01-II: Serierna i ”Trucknology Generation” Serie Förklaring Viktklass [t]** Trucknology Generation M - mittre serie 12 - 26 Trucknology Generation X - tung serie med breda förarhytter* 18 - 41 TGL TGM TGS TGX * ** Trucknology Generation L - lätt serie Trucknology Generation S - tung serie med smala förarhytter* 7 - 12 18 - 41 ytterligare information om MAN förarhyttprogram, se kapitel II, avsnitt 2.8 ”Förarhytter” och kapitel III, avsnitt 3.2 ”Förarhyttsvarianter” Serieviktklass/tillåten totalvikt 2.2Typnummer En entydig identifiering av ett fordon kan bara ske med typnumret, även kallat typkodnummer. Typnumret är ett treställigt nummer och klassificerar entydigt olika fordonsfamiljer och varianter. Det innehåller en indelning till serien sam en klassificering av viktklassen och fjädringstypen. Det består i regel av en bokstav och två siffror är förutom basfordonets nummer även en beståndsdel av fordonsidentifieringsnumret och chassinumret. Nedanstående tabeller innehåller en uppställning över befintliga typkodsnummer för serierna TGL, TGM, TGS och TGX. De visade beteckningarna i tabellen innehåller seriekonfigurationens hjulkonfigurationer. Den angivna fjädringstypen anger den fordonets principiella fjädring vid framaxel- och bakaxelgruppen. 16Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX II Produktidentifikation Tabell 02-II: Typnummer och fordonsbeteckningar vid TGS Typnummer Viktklass [t] 06S 18 10S 18 03S Beteckning Fjädring 18 TGS 18.xxx 4x2 BB Blad-blad 18 TGS 18.xxx 4x2 BLS-TS Blad-luft 13S 18 TGS 18.xxx 4x2 LLS-U 18S 26 TGS 26.xxx 6x2-2 BL Blad-luft TGS 18.xxx 4x4H BL Blad-luft 08S 15S 21S 22S 18 26 18 TGS 18.xxx 4x2 BL TGS 18.xxx 4x2 LL TGS 18.xxx 4x2 LL-U TGS 26.xxx 6x2-2 LL TGS 24.xxx 6x2/2 BL TGS 26.xxx 6x2/4 BL 24S 24 / 26 26S 26 / 33 30S 26 / 33 35S 26 TGS 26.xxx 6x4H-2 BL 39S 37 / 41 41S 35 TGS 37.xxx 8x4 BB TGS 41.xxx 8x4 BB 45S 24 37S 42S 49S 35 TGS 26.xxx 6x4 BB TGS 33.xxx 6x4 BB Blad-luft Luft-luft Luft-luft Luft-luft Luft-luft Blad-luft Blad-blad TGS 26.xxx 6x4 BL TGS 33.xxx 6x4 BL Blad-luft TGS 35.xxx 8x4 BB Blad-blad Blad-luft Blad-blad TGS 35.xxx 8x4 BL Blad-luft TGS 24.xxx 6x2-2 LL-U Luft-luft 26 TGS 26.xxx 6x4H/2 BLS 32 TGS 32.xxx 8x4 BB Blad-blad TGS 26.xxx 6x6 BB TGS 33.xxx 6x6 BB Blad-blad Blad-luft 52S 18 56S 26 / 33 59S 35 TGS 35.xxx 8x6H BL Blad-luft 71S 28 TGS 28.xxx 6x4H-4 BL Blad-luft 28 TGS 28.xxx 6x2-4 BL 70S 73S 74S 80S 26 35 18 TGS 18.xxx 4x4 BB TGS 26.xxx 6x6H BL TGS 35.xxx 8x4H-6 BL TGS 18.xxx 4x4 BL TGS 26.xxx 6x6 BL TGS 33.xxx 6x6 BL Blad-blad Blad-luft Blad-luft Blad-luft Blad-luft 82S 26 / 33 84S 28 TGS 28.xxx 6x4-4 BL Blad-luft 90S 35 TGS 35.xxx 8x2-4 BL Blad-luft 89S 92S 28 35 93S 35 / 41 96S 35 / 41 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX TGS 28.xxx 6x2-2 BL TGS 35.xxx 8x4-4 BL TGS 35.xxx 8x6 BB TGS 41.xxx 8x6 BB TGS 35.xxx 8x8 BB TGS 35.xxx 8x8 BB Utgåva 2015 V1.0 Observera Blad-luft Blad-luft Blad-luft Blad-blad Blad-blad 17 II Tabell 03-II: Produktidentifikation Typnummer och fordonsbeteckningar vid TGS-WW Typnummer Viktklass [t] 03W 19 / 21 06W 19 / 21 18W 26 TGS 26.xxx 6x2-2 BL-WW Blad-luft 26W 33 TGS 33.xxx 6x4 BB-WW Blad-blad 19W 28 30W 26 / 33 34W 40 52W 18 39W 56W 58W 60W 41 33 40 41 Beteckning TGS 19.xxx 4x2 BBS-WW TGS 21.xxx 4x2 BBS-WW Blad-luft TGS 28.xxx 6x2-2 BL-WW Blad-luft TGS 26.xxx 6x4 BLS-WW TGS 33.xxx 6x4 BLS-WW Blad-blad TGS 18.xxx 4x4 BB-WW Blad-blad TGS 33.xxx 6x6 BB-WW TGS 40.xxx 6x6 BB-WW TGS 41.xxx 8x8 BB-WW TGS 19.xxx 4x2 BBS-WW-CKD TGS 21.xxx 4x2 BBS-WW-CKD 19 / 21 72W 19 / 21 73W 28 TGS 28.xxx 6x2-2 BL-WW-CKD 77W 40 TGS 40.xxx 6x4 BB-WW-CKD 78W 79W 33 26 41 Blad-luft TGS 40.xxx 6x4 BB-WW TGS 41.xxx 8x4 BB-WW Blad-blad Blad-blad Blad-blad Blad-blad Blad-blad TGS 19.xxx 4x2 BLS-WW-CKD TGS 21.xxx 4x2 BLS-WW-CKD Blad-luft TGS 33.xxx 6x4 BB-WW-CKD Blad-blad TGS 26.xxx 6x4 BL-WW-CKD Blad-luft TGS 41.xxx 8x4 BB-WW-CKD 18Utgåva 2015 V12.0 Observera Blad-blad TGS 19.xxx 4x2 BLS-WW TGS 21.xxx 4x2 BLS-WW 71W 76W Fjädring Blad-luft Blad-blad Blad-blad MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX II Produktidentifikation Tabell 04-II: Typnummer och fordonsbeteckningar vid TGX Typnummer Viktklass [t] 06X 18 05X Beteckning 18 TGX 18.xxx 4x2 BLS-EL 10X 18 TGX 18.xxx 4x2 LL 15X 18 Fjädring Blad-luft TGX 18.xxx 4x2 BL Blad-luft 18 TGX 18.xxx 4x2 LLS-U Luft-luft 26 TGX 26.xxx 6x2-2 BLS Blad-luft 22X 18 TGX 18.xxx 4x4H BLS Blad-luft 24X 24 / 26 26X 26 / 33 27X 28 28X 28 / 33 30X 26 / 33 42X 26 TGX 26.xxx 6x4H/4 BLS Blad-luft 18 TGX 18.xxx 4x2 BLS Blad-luft 13X 18X 21X 45X 78X TGX 18.xxx 4x2 LL-U 26 TGX 26.xxx 6x2-2 LL TGX 24.xxx 6x2/2 BLS TGX 26.xxx 6x2/2 BLS TGX 26.xxx 6x2/4 BLS TGX 26.xxx 6x4 BB TGX 33.xxx 6x4 BB TGX 28.xxx 6X4 BB TGX 28.xxx 6x4 BBS-CKD TGX 32.xxx 6x4 BBS-CKD TGX 26.xxx 6x4 BL TGX 33.xxx 6x4 BL 24 79X 33 86X 87X TGX 24.xxx 6x2-2 LL-U Luft-luft Luft-luft Luft-luft Blad-luft Blad-blad Blad-blad Blad-blad Blad-luft Luft-luft TGX 33.xxx 6x4 BL Blad-luft 41 TGX 41.xxx 8x4/4 BBS Blad-blad 41 TGX 41.xxx 8x4/4 BLS Blad-luft 88X 27 TGX 27.xxx 6x2-2 BBS-CKD Blad-blad 92X 35 TGX 35.xxx 8x4-4 BL Blad-luft 94X 41 TGX 41.xxx 8x4/4 BBS Blad-blad 95X 41 TGX 41.xxx 8x4/4 BLS Blad-luft 89X 28 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX TGX 28.xxx 6x2-2 BL Utgåva 2015 V1.0 Observera Löpaxeln är luftfjädrad Blad-luft Löpaxeln är luftfjädrad 19 II Produktidentifikation 2.3Viktklass Viktklassen motsvarar dimensioneringsvärdet enligt uppställningen av typnumren (se kapitel II, avsnitt 2.2 ”Typnummer”). Detta är den tillåtna totalvikten för fordonstypen och får ej överskridas. Ytterligare information om tillåten totalvikt återfinns i kapitel III, avsnitt 2.2.4 ”Tillåten totalvikt”. 2.4Effektuppgift Vid effektuppgiften är motoreffekten generellt avrundad till 10 hk. Undantagna är tekniska motordatablad. Närmare information som t.ex. över avgasstatus (Euro-norm) ges inte. 2.5Fjädringstyp Seriemässigt finns tre olika fjädringskombinationer, beroende på fordonets användningssätt. Den första bokstaven beskriver framaxelgruppen, den andra bakaxelgruppen. Tabell 05-II: Fjädringstyper vid TGL/TGM och TGS/TGX Förkortning BB Bladfjädring på framaxeln, bladfjädring på bakaxel/bakaxlar LL Luftfjädring på framaxel och bakaxel/bakaxlar BL 2.6 Förklaring Bladfjädring på framaxeln, luftfjädring på bakaxel/bakaxlar Hjulkonfiguration Hjulkonfigurationen kännetecknar antalet befintliga, drivna och styrbara hjul. Begreppet hjulkonfiguration är ett vida använt begrepp, som emellertid inte är standardiserat. Det är ”ställen med hjul” och inte enskilda hjul som räknas. Tvillinghjul betraktas enstaka hjul. Två exempel klargör begreppet hjulkonfiguration: Exempel treaxligt fordon med löpaxel (hjulkonfiguration) 6x2/4 6 Antal ställen med hjul totalt x 2 Antal drivna hjul / Främre stödaxel framför den drivna bakaxeln 4 Antal styrda hjul 20Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX II Produktidentifikation Exempel treaxligt fordon med pusheraxel (hjulkonfiguration) 6x2-4 6 x 2 - 4 Antal ställen med hjul totalt Antal drivna hjul Bakre stödaxel bakom den drivna bakaxeln Antal styrda hjul Antalet styrda hjul anges bara om det förutom de styrda framhjulen även är främre stödaxlar eller bakre stödaxlar inblandade. En löpaxel löper ”framför” en driven bakaxel, en pusheraxel löper ”bakom” den drivna bakaxeln. En markering av dessa axlar i hjulkonfigurationen sker med ett snedstreck ”/” när en löpaxel finns och genom ett bindestreck ”-” när en pusheraxel finns. Om ett chassi har både en löp- och en pusheraxel anges antalet styrda hjul med ett bindestreck ”-”. Vid hydraulisk framaxeldrivning MAN HydroDrive erhåller hjulkonfigurationen dessutom ett H, t.ex. 6x4H = framaxel med MAN HydroDrive, 2 bakaxlar, därav en med drivning. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 21 II Produktidentifikation För närvarande kan följande hjulkonfigurationer erhållas från fabrik: Tabell 06-II: Radformeln TGS/TGX Hjulkonfiguration Beskrivning 4x2 Tvåaxligt fordon med en driven axel 4x4H Tvåaxligt fordon med två drivna axlar, framaxel med MAN HydroDrive 4x4 6x2/2 6x2/4 6x2-2 6x2-4 6x4 6x4-4 6x4H/2 6x4H/4 6x4H-2 6x4H-4 6x6 6x6H 8x2-4 8x2-6 8x4 8x4/4 8x4-4 8x4H-6 8x6 8x6H 8x8 Tvåaxligt fordon med två drivna axlar ”Allhjul” Treaxligt fordon med ej styrd främre stödaxel ”Pusher” Treaxligt fordon med styrd främre stödaxel Treaxligt fordon med ej styrd bakre stödaxel Treaxligt fordon med styrd bakre stödaxel Treaxligt fordon med två drivna och ej styrda bakaxlar Treaxligt fordon med drivning på 2 axlar (första och andra axeln), bakre stödaxel med styrinrättning Treaxligt fordon med MAN HydroDrive-drivning på framaxeln, en bakaxel med drivning, löpaxel utan styrinrättning Treaxligt fordon med MAN HydroDrive-drivning på framaxeln, en bakaxel med drivning, löpaxel med styrinrättning Treaxligt fordon med MAN HydroDrive-drivning på framaxeln, en bakaxel med drivning, pusheraxel utan styrinrättning Treaxligt fordon med MAN HydroDrive-drivning på framaxeln, en bakaxel med drivning, pusheraxel med styrinrättning Treaxligt fordon med allhjulsdrift Treaxligt fordon med allhjulsdrift, framaxel med MAN HydroDrive Fyraxligt fordon, en axel med drivning, två framaxlar med styrinrättning, pusheraxel utan styrinrättning eller fyraxligt fordon med tre bakaxlar, löpaxel och pusheraxel med styrinrättning Fyraxligt fordon, en driven axel, två framaxlar styrda, bakre stödaxel med styrinrättning Fyraxligt fordon med två styrda framaxlar och två drivna bakaxlar Fyraxligt fordon med en framaxel, en styrd främre stödaxel och två drivna bakaxlar Fyraxligt fordon med en framaxel, två drivna bakaxlar och en styrd bakre stödaxel Fyraxligt fordon med två framaxlar med styrinrättning (2:a framaxeln med MAN HydroDrive), en bakaxel med drivning och en pusheraxel med styrinrättning Fyraxligt fordon ”Allhjul” med två framaxlar (2:a framaxeln driven) och två drivna bakaxlar Fyraxligt fordon ”Allhjul” med två framaxlar (2:a framaxel med MAN HydroDrive) och två drivna bakaxlar Fyraxligt fordon ”Allhjul” med två framaxlar och två bakaxlar, alla drivna 22Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX II Produktidentifikation 2.7 Suffix Suffixet markerar dragbilar gentemot lastbilar eller beskriver speciella produktegenskaper. Dragbilar markeras med tillägget ”S”. Fordonstypen lastbil identifieras inte på något särskilt sätt. Exempel på dragbilar: TGS 33.440 6x6 BBS S = Vändskiva Speciella (konstruktionsmässiga) produktionsegenskaper avdelas från den främre delen av suffixet genom ett bindestreck (”-”). Exempel på speciella produktegenskaper: TGM 13.250 4x4 BL-FW -FW = Brandbilschassi med allhjulsdrift och låg bygghöjd enbart godkänt för brandbilspåbyggnader Tabell 07-II: Förkortning S -CKD -TIB -FW -FOC -TS -WW -EL -U Översikt suffix Förklaring Exempel Dragbil Fullständigt isärtaget chassi (”Completely Knocked Down”) för montering i mottagarlandets MAN-fabrik Delvis isärtaget chassi (”Truck In The Box”) för montering i mottagarlandets MAN-fabrik Brandbilschassi med allhjulsdrift och låg bygghöjd enbart godkänt för brandbilspåbyggnader Frambyggt chassi för busspåbyggnad viktoptimerat utförande för tank/silo ”Global” variant, kan endast registreras utanför Europa Fordon med utrustningsvariant ”Efficient Line” Fordon med låg bygghöjd (”Ultra”) MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 TGS 33.440 6x6 BBS TGM 18.280 4x2 BB-CKD TGM 18.250 4x2 BB-TIB TGM 13.250 4x4 BL-FW TGL 12.xxx 4x2 BL-FOC TGS 18.350 4x2 BLS-TS TGS 33.360 6x4BB-WW TGX 18.440 4x2 BLS-EL TGX 18.400 4x2 LLS-U 23 II Produktidentifikation 2.8Förarhytter På grund av skiftande transportuppgifter och användningsområden för MAN-fordon finns olika förarhyttsvarianter. Hos MAN finns till respektive serie motsvarande tilldelade förarhytter. Uppställningen nedan ger en översikt. Ytterligare teknisk information återfinns i kapitel III, avsnitt 3.2 ”Förarhyttsvarianter”. Bild 01-II:Förarhyttsvarianter Fahrerhausbreite / Cab width 2 440 mm TGX (18–41 t) TGS/TGS WW (18–41 t) TGM (15–26 t) TGM (12–15 t) TGL (7,5–12 t) 2 280 mm 2 280 mm 2 280 mm 2 280 mm 2 280 mm 2 280 mm 2 280 mm 2 280 mm 2 785 mm 2 785 mm 2 785 mm 1620 mm 1620 mm 1620 mm TGM (22.5") TGM (19.5") TGL (17.5") XXL 2 280 mm XLX 2 280 mm XL 2 440 mm 2 280 mm 2 240 mm LX L M 1880 mm Doka / Double cab C 2 240 mm Fahrerhausbreite / Cab width TGX (22.5") TGS/TGS WW (22.5") 24Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX II Produktidentifikation 3.0Dörrbeteckning Dörrbeteckningen från MAN är en information som är synlig för alla över fordonstypen med viktklass och Effekt. Dörrbeteckningen består av: •Serie • Tillåten totalvikt • Effektuppgift (åtskild med en punkt ”.” från den tillåtna totalvikten) Tabell 08-II: Exempel på dörrbeteckningar Serie Tillåten totalvikt [t] Effektuppgift [HK] TGM 18 .340 24 .480 TGL 12 TGM 26 TGS 18 TGS TGX .220 .290 .360 26 .540 4.0Variantbeskrivning Variantbeskrivningen består av: •Serie • Tillåten totalvikt • Effektuppgift (åtskild med en punkt ”.” från den tillåtna totalvikten) • Hjulkonfiguration •Fjädringstyp • Suffix De använda uttrycken beskrivs närmare i kapitel II, avsnitt 2.0 ”Uttryck”. Tabell 09-II: Serie TGL TGM Exempel på variantbeskrivningar Tillåten totalvikt [t] 12 18 Effektuppgift [HK] .220 .340 TGM 26 .290 TGS 18 .360 TGS TGX 24 26 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Hjulkonfiguration 4x2 4x2 Fjädringstyp Suffix BB -FW LL -U BL 6x4 BB .480 6x2-2 4x2 BL .540 6x2-2 LL Utgåva 2015 V1.0 S-TS 25 II Produktidentifikation 5.0Basfordonsnummer För identifieringen och bättre åtskillnad mellan MAN-fordon infördes det åttaställiga basfordonsnumret (GFZ-nr). MAN basfordonsnummer beskriver ett MAN-fordon med bestämda tekniska egenskaper och en definierad serieutrustning (basfordon). Tabell 10-II: Ställe Exempel på basfordonsnummer 1 Exempel 2 L Exempel 0 L Exempel 3 6 2 L L= Lastbil 4 X 1 N 5 S 1 6 K G C E G 8 7 3 F Typnummer 8 1 3 8 0 8 Fortlöpande beteckning Typnumret är en viktig beståndsdel av basfordonsnumret och återfinns på ställena 2 - 4 i basfordonsnumret. Ytterligare information om typnummer finns i kapitel II, avsnitt 2.2 ”Typnummer”. 6.0 Fordonsidentifierings- och chassinummer Fordonsidentifierings- och chassinumren beskriver kundspecifika fordon med motsvarande utrustningsomfattning och tekniska egenskaper. Fordonsidentitetsnummer Fordonsidentifieringsnumret (VIN) är ett 17-ställigt alfanumeriskt internationellt standardiserat nummer, som ger fordonet en entydig identitet. Tabell 11-II: Ställe Exempel ISO 3779 1 W Exempel på fordonsidentifieringsnummer 2 M 3 A Global tillverkarkod (hos MAN exempelvis WMA) 4 0 5 6 6 X 7 Z 8 Z 9 9 10 7 beskrivande beteckning (ställena 4-6 motsvarar typnumret) 26Utgåva 2015 V12.0 11 K 12 0 13 0 14 1 15 4 16 6 17 4 Fortlöpande beteckning MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX II Produktidentifikation Fordonsidentifieringsnummer för MAN-chassin i Trucknology Generation börjar i regel med bokstäverna ”WMA”. Undantag bildar bland annat fordon • • • • från CKD-fabriker (egenständiga tillverkarkoder) märket Steyr (VAN) märket ÖAF (VA0) märket ERF (SAF). Fordonsidentifieringsnumret innehåller typnumret på 4 – 6 stället (se kapitel II, ”2.2 Typnummer”. Observera: Instansade fordonsidentifieringsnummer får inte täckas över genom på- eller ombyggnader. Fordonsnummer Fordonsnumret är 7-ställigt och beskriver fordonets tekniska utrustning. Det innehåller typnumret på 1-3 stället och därefter ett 4-ställigt alfanumeriskt löpnummer. Tabell 12-II: Ställe Exempel Tabell 13-II: Exempel på fordonsnummer 1 0 2 6 Typnummer 3 X 4 0 5 0 6 7 0 4 Fortlöpande beteckning Exempel fordonsbeteckning, typ-, fordonsidentifierings-, basfordons- och fordonsnummer Fordonsbeteckning Typnummer TGS 26.410 6x2-4 LL 21S TGX 18.440 4x2 BLS TGM 18.330 4X2 BL 06X N18 Fordonsnummer (FIN) Basfordonsnummer Fordonsnummer WMA21SZZ67M479579 L21SGF38 21S0002 WMA06XZZ97K001464 WMAN18ZZ16Y155852 L06XKG31 LN18CE08 06X0004 N180008 Ytterligare information om typnummer finns i kapitel II, avsnitt 2.2 ”Typnummer”. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 27 ANTECKNING 28Utgåva 2015 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Chassin Utgåva 2015 V1.0 29 III Chassin 1.0Allmänt För att kunna tillverka den produkt som kunden önskar, måste eventuellt extrakomponenter inmonteras, påmonteras eller byggas om. Vi rekommenderar att original MAN komponenter används, om detta kan förenas med konstruktionen i övrigt. 1.1 Inhämtande av tekniska fordonsdata Tekniska fordonsdata ska tjäna till att ett optimalt basfordon väljs för den planerade användningens syfte. Information om MAN fordon och fordonskomponenter som till exempel: • Hytter / stötfångare •Avgassystem • Längsgående chassibalk •Sluttvärbalk • Växellådor / kraftuttag återfinns under www.manted.de. En registrering krävs. Från MANTED kan du hämta: •Dimensioner •Vikter • Tyngdpunktsläge för nyttolast och påbyggnad (minsta och största påbyggnadslängd) •Serieutrustning •Ritningar Observera: De data som publiceras i MANTED är relaterade till fordonets serietillstånd. Dessa kan ändras allt efter det tekniska leveransomfånget. Avgörande är fordonets verkliga tillverknings- och leveransutförande. Nationella och internationella föreskrifter har högre prioritet än tekniskt tillåtna mått och vikter, om de begränsar de tekniskt tillåtna måtten och vikterna. 1.2 Standarder, riktlinjer, föreskrifter, toleranser Gällande standarder och riktlinjer är tekniska standarder och ska därför följas. Normer är bindande om de är en del av föreskrifterna. Det kan inte förutsättas att alla standarder, föreskrifter och riktlinjer i sammanhang med kapitlen är fullständiga. Beakta hänvisningarna till: • • Lagstadgade bestämmelser Övriga riktlinjer Samtliga komponenter som är monterade i MAN-fordon, uppfyller aktuella, giltiga nationella och europeiska standarder och riktlinjer. MAN egna standarder sträcker sig ofta betydligt över de minsta krav som ställs i nationella och internationella standarder. Av kvalitets- och säkerhetsskäl förutsätter MAN i några fall att MAN-standarderna används. Dessa omnämns uttryckligt i motsvarande avsnitt. Det är möjligt att hämta MAN fabriksstandarder vid http://ptd.mantruckandbus.com. En registrering krävs. Om inte annat anges gäller allmänna toleranser. 30Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin 1.3Utförandekvalitet 1.3.1Korrosionsskydd Yt- och rostskyddet påverkar chassits livslängd och utseende. Ytbehandlingens kvalitet på på- eller ombyggnadskomponenter ska därför generellt alltid motsvara nivån på det seriemässiga chassit. För att säkerställa detta krav ska MAN fabriksstandard M3297 och M3018 ”Korrosionsskydd och ytbeläggningssystem för köpdelar” tillämpas bindande. Mekaniska fästelement (t.ex. skruvar, muttrar, brickor, bultar) ska skyddas mot rost på bästa sätt. Om detta inte följs utesluter MAN garantiåtaganden för följderna. MAN-fordonschassin ytbeläggs i serieproduktion med miljövänlig vattenbaserad 2K-chassitäcklack vid torktemperaturer på ca 80 °C. För att garantera en likvärdig ytbehandling förutsätts följande ytbehandlingsmetod vid alla enheter av metall: • Metallblank resp. blästrad (SA 2,5) komponentyta. • Grundlack: 2K-EP-häftgrund, godkänd enligt MAN-fabriksnorm M 3162-C eller om möjligt KTL enligt MAN fabriksstandard M3078-2, förbehandlad med zinkfosfat. • Täcklack: 2K-täcklack enligt MAN-fabriksstandard M3094 företrädesvis vattenbaserad. Om utrustning för detta saknas även lösningsmedelsbaserad. • Gällande torknings- resp härdningstider och temperaturer anges i databladen från den aktuella lacktillverkaren. Vid val och kombination av olika metalliska ämnen (t.ex. aluminium och stål) ska hänsyn tas till materialens kompatibilitet. En möjlig inverkan av den elektrokemiska spänningskedjan beträffande korrosion på gränsytorna (kontaktkorrosion) ska motverkas genom motsvarande åtgärder (isoleringar). För minimering av korrosion genom salt under avbrott i monteringsfasen skall alla fordonschassin när de har mottagits hos påbyggnadstillverkaren spolas rena från saltrester med rent vatten. Ytterligare information om korrosionsskydd som berör påbyggnaden framgår av kapitel IV i underkapitlet 1.9. 1.3.2 Svetsningsarbeten på fordonet Svetsningsarbeten på fordonet som inte beskrivs i denna påbyggnadsriktlinje eller i MAN-reparationsanvisningar är generellt ej tillåtna. På komponenter som kräver utförandegodkännande (t ex kopplingsanordningar, underkörningsskydd) får svetsarbeten endast genomföras av innehavaren av utförandegodkännandet. Svetsarbeten på dessa komponenter medför annars att typgodkännandet blir ogiltigt och kan medföra faror för trafiksäkerheten! Svetsningsarbeten på chassit kräver speciella fackkunskaper. Därför måste företaget som utför dessa arbeten förfoga över personal med motsvarande utbildning, behörighet och kvalificering. Denna personal skall även användas för de nödvändiga svetsarbetena (exempelvis i Tyskland enligt DVS informationsblad 2510 - 2512 ”Svetsarbeten på nyttofordon” och informationsbladet 2518 ”Svetstekniska kriterier vid användning av finkorniga stål vid tillverkning/reparation av nyttofordon” kan erhållas från DVS-förlaget). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 31 III Chassin MAN-fordonens ramar är tillverkade av höghållfasta finkorniga stålkvaliteter. Svetsarbeten på ramen är endast tillåtna om samma original rammaterial används som vid tillverkningen, (se kapitel III avsnitt 4.3). Det använda finkorniga stålet är mycket lämpligt för svetsning. Svetsmetoderna MAG (metallaktivgassvetsning) och E (manuell ljusbågssvetsning) säkerställer att svetsfogarna blir av hög kvalitet och hållbarhet om kvalificerade svetsare utför arbetena. Principiellt tillvägagångssätt: Svetsarbeten skall ej utföras när omgivningstemperaturen underskrider +5 °C. En grundlig förbehandling av svetspunkten är viktigt för att svetsförbandet skall bli av högsta kvalitet. Värmekänsliga delar i närheten av svetsfogen (t.ex. elektriska ledningar, tryckluftsledningar) ska skyddas mot värmen eller demonteras (bild 01-III). Bild 01-III: Skydd av värmekänsliga delar T_993_000021_0001_Z 1 1) Polyamidrör Anslutningsställena för svetsdetaljen på fordonet och svetsaggregatets jordklämma måste vara blanka. Färg, korrosion, olja, fett och smuts måste avlägsnas. Svetsningen skall utföras med likström, kontrollera elektrodernas polaritet. Svetsarbeten ska utföra utan smältdike (se bild 02-III). Sprickor i svetsfogen är ej tillåtna. Förbindningsfogar på rambalkarna ska utföras som V- eller X-fogar (se bild 02-III) i flera skikt. Slaggskiktet som bildas vid svetsning samt förbrända lackrester ska tas bort mekaniskt. Innan konservering/lackering ska ytan på svetsställena göras metallren. MAN rekommenderar att detta görs genom mekanisk bearbetning av svetsställena. 32Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Bild 02-III:Smältdiken 2 T_993_000022_0001_Z 1 1) 2) Svetsfog Smältdiken ska undvikas på angivet ställe Bild 03-III: Svetsfogarnas utförande vid X- och Y-svetsar 1 3 2 T_993_000023_0001_Z 1) 2) 3) 3 Svetsfog med två skikt Bottensträng Svetselektrod MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 33 III Chassin Lodräta svetsningar skall utföras som stigande fogar (se bild 04-III). Bild 04-III: Lodrät svetsning 1 3 1) 2) 3) 2 T_993_000024_0001_Z Svetselektrod Svetsriktning Profiler som ska svetsas samman För att förebygga skador på elektroniska moduler (t ex generator, radio, FFR, EBS, EDC, ECAS) skall följande procedur följas: • Koppla loss batteriernas minus- och pluskablar. Koppla ihop de lösa ändarna (- med +) • Slå på batteriets huvudströmbrytare (mekanisk brytare) resp. bygla batteriets elektriska huvudströmbrytare vid magneten (koppla loss kablarna och anslut dem till varandra). • Anslut svetsaggregatets jordklämma i närheten av svetspunkten med god ledningsförmåga (se ovan) • förbind de delar som ska svetsas så att de har bra kontakt med varandra (förbind t.ex. de båda delarna med jordklämman) Elektroniska komponenter behöver inte kopplas loss, om ovanstående anvisningar följs noggrant. 34Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin 1.3.3 Borrhål, nit- och skruvförband Förbindningar av ramdelar och monteringsdetaljer på ramen (t.ex. knutplåtar med tvärbalkar, fasta fästplåtar, hörnvinklar, tankhållare, etc.) är seriemässigt utförda som nit- eller skruvförband. Borrhål i rambalkarna Använd befintliga hål för montering på chassiramen. Hålbilden upprepar sej över i stort sett hela rambalken. Vid behov kan ritning över rambalkens hålbild hämtas på www.manted.de under ”Frame Rails”. Hålbilden och dess kantavstånd framgår av Bild 05-lll. Ifall befintliga hål inte passar, så är det möjligt, med beaktande av Bild 05-lll, att komplettera med ytterligare hålbilder. Det är möjligt att komplettera över hela rambalkens användbara längd. Detaljer som är monterade på ramens isida (t ex elledningar, luftledningar) får inte skadas. Alla nya hål ska gradas och rengöras från borrspån. Dessutom ska alla nya hål förses med ett tillräckligt rostskydd (se Kapitel lll avsnitt 1.3.1). a b Ød b a Bild 05-III:Hålavstånd b b b b c T_993_000025_0001_Z a ≥ 40 mm b ≥ 50 mm c ≥ 25 mm d ≤ 14 mm vid TGL d ≤ 16 mm vid TGM d ≤ 16 mm vid TGS/TGX MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 35 III Chassin Borrhål i övre och undre fläns Principiellt är det inte tillåtet att i efterhand borra hål i den längsgående chassibalkens övre och undre flänsar (bild 06-III). Bild 06-III: Borrhål vid ramens ände T_993_000027_0001_Z Ett undantag för upptagning av borrhål i övre och undre flänsen görs uteslutande vid bakre ramänden efter sluttvärbalken eller sista tvärbalken (om ingen sluttvärbalk finns). I detta fall krävs att fasta fästplåtar dessutom används i denna zon. Dessutom ska befintliga hål i övre och undre flänsen, och som ej används för påbyggnaden, dock användas till att skruva samman ram och hjälpram (bild 07-III). Bild 07-III: Borrhål vid ramens ände 1 2 T_993_000028_0001_Z 3 1) 2) 3) Hjälpram Färdriktning Ramens ände (fordon) 36Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Skruvförband i chassiramen Ifall de av fabriken monterade skruvförbanden ändras, måste ett likvärdigt förband enligt MAN-Norm M3059 (Ref. se http://ptd.mantruckandbus.com) utformas. Dessutom måste förbanden överensstämma på följande punkter: 1. 2. 3. 4. Skruvförbandens antal och position (t ex vid tvärbalksinfästningar) Hållfasthetsklass (t ex räfflad bult 10.9, räfflad mutter 10) Bult-/mutter-typ (räfflad bult/mutter) Gängans mått ( t ex M14 x 1,5) Åtdragningsmoment enligt MAN-norm M3059-1 ska användas. Därför måste det sammanlagda friktionstalet för bult och mutter ligga mellan μtot =0,09 och 0,15. MAN förordar användning av räfflade skruvar/muttrar enligt MAN norm M7.012.04/M7.112.40. Lossas skruvförband ska nya räfflade flänsskruvar resp. muttrar användas på åtdragningssidan. Åtdragningssidan syns genom små spår i låständerna på skruvhuvudet resp. mutterflänsen (se bild 08-III). Bild 08-III: Spår i låständerna på åtdragningssidan T_993_000026_0001_Z Alternativt kan även enligt tillverkarens föreskrifter höghållfasta nitar användas (t.ex. Huck-BOM, låsringsbultar). Nitförbandet måste åtminstone motsvara skruvförbandet med avseende på utförande och hållfasthet. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 37 III 1.4 Chassin Brandskyddsåtgärder vid på- och ombyggnad I detta kapitel finns grundläggande information samt specifika anvisningar för brandskyddsåtgärder för på- resp. ombyggnad på MAN-chassier. Brand kan orsakas av: • • • • på- resp. ombyggnad nedfallande last (t.ex. flistransporter) miljön vid användning av fordonet yttemperaturen för avgasljuddämpare och avgasrör 1.4.1Allmänt Allt fler transportuppgifter och fordonstillämpningar medför många olika orsaker till brand i fordon och last. Kraven enligt MAN påbyggnadsriktlinjer, kapitel I-Giltighet och juridiska överenskommelser -3.4 Drifts- och trafiksäkerhet måste absolut följas av påbyggnads- resp. ombyggnadstillverkaren. Påbyggnads- resp. ombyggnadstillverkaren måste inleda lämpliga brandskyddsåtgärder för användningsområdet/ tillämpningen redan vid ombyggnad av fordonet. Information som är relevant för typgodkännande, nationella föreskrifter och lagstiftning ska beaktas särskilt. Påbyggnads- resp. ombyggnadstillverkaren måste informera om aktuella brandskyddsåtgärder i instruktionsboken för påbyggnaden och informera slutanvändaren om egenskaperna hos dessa. För alla brandskyddsåtgärder som påbyggnads- resp. ombyggnadstillverkaren vidtagit gäller: MAN kan inte uttala sig om de vidtagna åtgärdernas effektivitet, ansvaret ligger på företaget som utför arbetet. 1.4.2 Föreskrifter enligt lag MAN levererar chassier från fabrik som är utrustade enligt gällande nationella ADR-föreskrifter. Under påbyggnads-/ombyggnadsarbeten får ingen modifiering av ADR-/GGVS-relaterade komponenter eller system på chassit göras om detta inte krävs enligt tillämpliga nationella föreskrifter enligt lag. Påbyggnadstillverkaren resp. ombyggaren måste absolut innehålla krav enligt ADR-/GGVS och landsspecifika lagar och föreskrifter. Ytterligare information finns under https://www.manted.de/manted/gefahrgutseite/index.html. 38Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III 1.4.3 Chassin Åtgärder i området vid motorn och avgassystemet Generellt gäller att ändringar på avgassystemet skall undvikas. Det finns flera varianter för MAN-chassier som kan levereras från fabrik. Man bör kontrollera i det enskilda fallet om någon av dessa kan användas. På avgassystemets yta kan temperaturer på 250 - 300 °C förekomma. Beroende på behov rekommenderar MAN att värmeskyddsplåtar eller värmeskyddsmattor anbringas vid komponenter i fordonet/påbyggnaden som blir mycket varma. För fordon med utsläppsnorm Euro 6 ska beaktas att dieselpartikelfiltret (DPF) genomgår automatiska regenereringscykler. I dieselpartikelfiltret (DPF) ansamlas sotpartiklar och omvandlas till CO2. Detta kallas regenerering. Därvid behövs hög avgastemperatur före DPF. Regenerering sker vanligen automatiskt under körning och märks inte. Se ytterligare information om detta i fordonets instruktionsbok. 1.4.4 Åtgärder vidluftinsuget För att förhindra att brinnande cigarettfimpar eller liknande sugs in måste det direkt vid insugsstället sitta ett sk cigarettskyddsgaller som motsvarar det galler som standardmässigt monteras på fordonen (ej brännbart material, maskvidd SW6, den fria ytan måste åtminstone vara lika stor som ytan på luftfiltrets luftrörsmuff). Varning! Om detta inte beaktas föreligger risk för fordonsbränder! MAN kan inte uttala sig om de vidtagna åtgärdernas effektivitet, ansvaret ligger på företaget som utför arbetet. 1.4.5 Elektriska ledningar/installationer Det föreligger risk för fordonsbrand till följd av överbelastning, yttre värmepåverkan och gnistbildning på grund av felaktig anslutning av resp. lösa kontaktdon för elektriska ledningar. Elektriska ledningar på påbyggnadssidan, särskilt sådana med hög belastning, måste dimensioneras och avsäkras korrekt med hänsyn till max. effektuttag. Vid anslutning av extra elektriska förbrukare ska de elektriska gränssnitt som beskrivs i påbyggnadsriktlinjerna användas. Elektriska ledningar ska dras så att det finns tillräckligt mellanrum för att skydda dem mot värmepåverkan i området vid värmekällor som t.ex. avgassystemet och motorn (se kapitel III, avsnitt 1.4.3 ”Åtgärder i området vid motorn och avgassystemet”). Om detta inte är möjligt ska ledningarna skyddas med lämpliga isoleringsåtgärder som kåpor, korrugerade rör/skyddsslangar, ledningskanaler etc. Det får inte förekomma skavställen vid skarpa kanter, utstickande pinnskruvar eller muttrar, skruvskallar etc. Anslutning av enskilda kablar ska utföras korrekt och fackmässigt med lämpliga kontaktdon. Lämpliga reservdelar kan anskaffas via MAN reservdelsavdelning. Anslutning i efterhand till befintliga elledningar med IDC-metoden, enkel tvinning eller lödning är inte tillåten. Lödanslutningar är inte tillåtna för rörliga ledningar. Elledningar/kablage på chassisidan, som skadats vid påbyggnadsmontering, måste bytas. Ytterligare information finns i kapitel III - Chassier - 8.0 Elsystem/elektronik (fordonets elsystem). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 39 III 2.0 Chassin Hela fordonet 2.1Allmänt I detta kapitel återfinns grundläggande begrepp samt specifika anvisningar beträffande ändringar av MAN fordon. Information som är relevant för registreringen ska särskilt beaktas. 2.2 Begrepp, mått och vikter De begrepp, mått och vikter som anges nedan ska beaktas när ändringar görs på fordon och påbyggnad. Observera: De nationella föreskrifterna har högre prioritet än tekniskt tillåtna mått och vikter, om de begränsar de tekniskt tillåtna måtten och vikterna. 2.2.1 Teoretiskt axelavstånd Det teoretiska axelavståndet är en hjälpstorhet för beräkning av tyngdpunktsläget och axellasterna. Den beror på: • Antalet axlar • Axlarnas placering •Axelavståndet • Tillåten last för de enskilda axlarna Det teoretiska axelavståndet är avståndet från framaxelns teoretiska centrum till bakaxelns teoretiska centrum. Teoretiska axelcentrum används som referenspunkter för att förenkla beräkningar. Referenspunkten behövs, för att gruppera flera axlar i en punkt. De axlar som ska grupperas kan därvid ha samma eller olika tillåtna axellaster. I bild 09-III sammanfattas som exempel de båda framaxlarna till framaxelns teoretiska centrum och de båda bakaxlarna till bakaxelns teoretiska centrum. 40Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Bild 09-III: Teoretiskt axelavstånd och överhäng fyraxligt fordon med två framaxlar och två bakaxlar (valfri axellastfördelning) 2 l12 Gzul1 1 l23 Gzul2 lt l34 Gzul3 Gzul4 Ut T_996_000012_0001_Z 1) 2) teoretiskt centrum för bakaxeln teoretiskt centrum för framaxeln l12, l23, l34 Gzul1, Gzul2, Gzul3, Gzul4 lt Ut Axelavstånd mellan de motsvarande axlarna tillåten axellast för motsvarande axlar teoretiskt axelavstånd teoretiskt överhäng I kapitel V avsnitt 1.13 beskrivs formlerna för beräkning av teoretiskt axelavstånd vid olika axelkonfigurationer. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 41 III 2.2.2 Chassin Teoretisk och tillåten överhängslängd Med den teoretiska överhängslängden avses avståndet från bakaxelns teoretiska centrum till fordonets ände, inklusive påbyggnad (se bild 10-III). Bild 10-III: Ramöverhäng treaxligt fordon med två bakaxlar vid samma bakaxellast 1 2 T_996_000013_0002_Z 1) 2) teoretiskt centrum för bakaxeln teoretiskt överhäng Den tillåtna överhängslängden är ett viktigt mått för att den tillåtna axellasten och minsta framaxellast ska kunna följas. Bild 10-III visar ett exempel på överhänget på ett treaxligt chassi. Det tillåtna överhänget uppgår till: • • på ett tvåaxligt fordon 65 % på alla andra fordon 70 %. av det teoretiska axelavståndet. Det teoretiska överhänget ska inte vara större än tillåtet överhäng. Utan utrustning för dragning av släp kan dock ovan nämnda värden överskridas med 5 %. Grundförutsättning är att de i kapitel III, avsnitt 2.2.8, tabell 01-III angivna minsta framaxellasterna alltid uppfylls vid all slags användning. Begreppen “teoretiskt axelavstånd” och “bakaxelns teoretiska centrum” beskrivs i kapitel III, avsnitt 2.2.1. Dessutom påverkas fordonets bakre svepmått vid cirkelkörning avsevärt av överhängets längd. Vid planering av påbyggnaden ska nationella villkor för typgodkännande uppfyllas. 42Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III 2.2.3 Chassin Tillåten axellast Som tillåten axellast betecknar man den totala lasten på en axel eller axelgrupp, som inte får överskridas. Man skiljer mellan: • • tekniskt tillåten axellast nationellt tillåten axellast Den tekniskt tillåtna axellasten på en axel eller axelgrupp begränsas av egenskaper, beskaffenhet och dimensionering av axelns komponenter (t.ex. axlar, fjädrar, fälgar, däck). Den nationellt tillåtna axellasten på en axel eller axelgrupp bestäms av de lagar och godkännandekriterier som gäller i det enskilda landet. Varning: Det är förbjudet att överskrida de tekniskt tillåtna axellasterna. Eventuellt är det möjligt att överskrida den nationellt tillåtna axellasten. Därvid ska följande beaktas: • • 2.2.4 Ansök om ett undantagsgodkännande (dispens) vid den ansvariga nationella myndigheten. Ett undantagsgodkännande är bara möjligt om den nationellt tillåtna axellasten är lägre än den tekniskt tillåtna axellasten. Tillåten totalvikt Som tillåten totalvikt betecknar man ett fordons totala last inklusive nyttolast, som inte får överskridas. Man skiljer mellan: • • tekniskt tillåten totalvikt nationellt tillåten totalvikt Den tekniskt tillåtna totalvikten är vikten, som inte får överskridas med hänsyn tagen till den konstruktiva dimensioneringen av fordonets komponenter (t.ex. axelkoncept, bromssystem, materialbelastning). Den nationellt tillåtna totalvikten av ett fordon bestäms av de lagar och godkännandekriterier som gäller i det enskilda landet. Varning: Det är förbjudet att överskrida den tillåtna totalvikten. Eventuellt är det möjligt att överskrida den nationellt tillåtna totalvikten. Därvid ska följande beaktas: • • Ansök om ett undantagsgodkännande (dispens) vid den ansvariga nationella myndigheten. Ett undantagsgodkännande är bara möjligt om den nationellt tillåtna totalvikten är lägre än den tekniskt tillåtna axellasten. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 43 III 2.2.5 Chassin Tillåten totalvikt för ekipage Med tillåten totalvikt för ekipage avses vikten av en fordonskombination, dvs. dragfordon och släpvagn eller dragbil och påhängsvagn (inklusive last), som inte får överskridas. Man skiljer mellan: • • tekniskt tillåten totalvikt för ekipage nationellt tillåten totalvikt för ekipage Den tekniskt tillåtna totalvikten för ekipage är vikten, som inte får överskridas med hänsyn tagen till den konstruktiva dimensioneringen av fordonets komponenter (t.ex. drivlina, bromssystem, kopplingsanordningar). Den nationellt tillåtna totalvikten för ekipage bestäms av de lagar och godkännandekriterier som gäller i det enskilda landet. Varning: Det är förbjudet att överskrida den tillåtna totalvikten för ekipage. Eventuellt är det möjligt att överskrida den nationellt tillåtna totalvikten för ekipage. Därvid ska följande beaktas: • • Ansök om ett undantagsgodkännande (dispens) vid den ansvariga nationella myndigheten. Ett undantagsgodkännande är bara möjligt om den nationellt tillåtna totalvikten för ekipage är lägre än den tekniskt tillåtna totalvikten för ekipage. 44Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III 2.2.6 Chassin Axelöverbelastning Med axelöverbelastning avses både överskridande av nationellt tillåtna axellaster och tekniskt tillåtna axellaster. Axelöverbelastning kan uppstå genom: • fram- eller baktung belastning •överlast • felaktig dimensionering av fordon eller påbyggnad Axelöverbelastningar måste absolut undvikas, då annars allvarliga skador kan uppstå på fordon och fordonskomponenter Bild 11-III: Överbelastning av framaxeln genom framtung belastning T_996_000019_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 45 III Chassin 2.2.7Hjullastdifferens Hjullastdifferensen anger skillnaden i belastning mellan vänstra och högra hjulet resp hjuluppsättningen på en axel resp axelgrupp. Skillnad i belastningen kan leda till att fordonet lutar i förhållande till körbanan. I kombination med sidoförskjuten tyngdpunkt kan detta leda till försämrade köregenskaper. Dessutom kan det leda till ensidigt däckslitage. Påbyggare och användare ska säkerställa att hjullastdifferensen är så liten som möjligt vid alla driftstillstånd (lastat och olastat tillstånd). En ojämn lastfördelning genom påbyggnaden kan motverkas genom att exempelvis aggregat som tank, batterihållare eller reservhjul flyttas. Vid förhöjd hjullastdifferens rekommenderar vi att ESP (elektroniskt stabilitetsprogram), om sådant finns, väljs som utrustningsvariant för att förbättra körstabiliteten. Den maximala hjullastdifferensen får inte överskrida 10 % av den faktiska (1) axellasten, dock maximalt 5 % av den tillåtna (2) axellasten. Det är det lägre värdet (se röda linjen i bild 12-III). som är bestämmande. Dessutom ska tillåten last för däck-/fälgkombinationen kontrolleras. Sådan information finns i de tekniska handböckerna från däck- och fälgtillverkaren. Max tillåten hjullastdifferens per axel resp axelgrupp kan fastställas enligt följande. Steg 1: Beräkning av gränsvärde för axellast = 0,05 tillåten axellast 0,1 Steg 2: Fastställande av giltigt område: Område A ≤ gränsvärde Område B > gränsvärde Steg 3: Beräkning av tillåten hjullastdifferens Om den faktiska axellasten ligger inom område 1 gäller: - tillåten hjullastdifferens = 0,1 x faktisk axellast Om den faktiska axellasten ligger inom område 2 gäller: - tillåten hjullastdifferens = 0,05 x tillåten axellast Steg 4: Kontroll av tillåtna hjullaster Bild 12-III: Tillåten hjullastdifferens (värdena gäller för detta exempel och inte generellt) Hjullast differens [kg] (1) (2) 400 200 A B 4000 (3) 1) 2) 3) 4) 10 % av faktisk axellast 5 % av tillåten axellast Gränsvärde mellan område A och område B Tillåten axellast 46Utgåva 2015 V12.0 8000 (4) Faktisk axellast [kg] T_354_000001_0001_D MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Exempel: Axeldata: Faktiska vikter: • • Olastad: 3 000 kg; (vid jämn fördelning 1 500 kg per hjul) Lastad: 7 800 kg; (vid jämn fördelning 3 900 kg per hjul) Tillåten axellast: Däck: Steg 1: 8000 kg 315/80R22,5 med lastindex 156 Beräkning av gränsvärde för axellast Gränsvärde = Steg 2: • • (10 (%) x 8000 kg = 4000 kg Fastställande av giltigt område: Olastad Lastad Steg 3: ⁄ 5 (%) < gränsvärde (3 000 kg < 4 000 kg) -> område A > gränsvärde (7 800 kg > 4 000 kg) -> område B Beräkning av tillåten hjullastdifferens • Olastad: 0,1 x 3 000 kg = 300 kg (± 150 kg per hjul) Därmed är 1 350 kg tillåtet på ena sidan och 1 650 kg tillåtet på andra sidan. • Lastad: 0,05 x 8 000 kg = 400 kg (± 200 kg per hjul) Därmed är 4 100 kg tillåtet på ena sidan och 3 700 kg tillåtet på andra sidan. Steg 4: Kontroll av tillåtna hjullaster Lastindex 156 anger tillåten däckbelastning 4 000 kg. I detta exempel begränsar däckbelastningen den möjliga hjullastdifferensen i lastat tillstånd till 200 kg. (± 100 kg per hjul) MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 47 III 2.2.8 Chassin Minsta framaxellast För att bibehålla styrförmågan måste framaxeln i varje belastningstillstånd ha den minsta belastning som anges i tabell 01-III, beroende på modell och antalet axlar. Bild 13-III: Minsta belastning av framaxeln T_996_000020_0001_G 48Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 01-III: Minsta belastning på framaxeln vid TGS/TGX i varje belastningstillstånd i % av fordonets verkliga vikt Minsta belastning av framaxeln (framaxlarna) vid fordonets alla belastningstillstånd i % av den aktuella fordonsvikten GG = Totalvikt SDAH = Släp med stel dragstång ZAA = Centralaxelsläp Axelantal Hjulkonfiguration GG Fordon Utan SDAH/ZAA Tvåaxligt fordon 4x2, 4x4H, 4x4 med SDAH/ZAA GG släpvagn ≤ 18 t 18 t 25% 25% 35% 30% 24 - 41 t 20% 25%** 30%** 25%** mer än 2 axlar * 6x2/2, 6x2/4, 6x2-2, 6x2-4, 6x4, 6x4-4, 6x4H/2, 6x4H/4, 6x4H-2, 6x4H-4, 6x6, 6x6 H, 8x2-4, 8x2-6, 8x4, 8x4/4, 8x4-4, 8x4H-6, 8x6, 8x6H, 8x8 Tridem SDAH/ZAA GG släpvagn > 18 t övrig baklast t.ex. kran, bakgavellyft Vid fler än en framaxel refererar %-värdet till summan av framaxellasterna. * = Treaxliga fordon med axellyft skall betraktas som tvåaxliga fordon när axeln är upplyft. I detta läge gäller därmed det högre värdet för den minsta framaxellasten för tvåaxliga fordon. ** = -2% vid styrd löp-/pusheraxel, endast med fordon som lastar på och av nyttolast. Vid kombinerade bakre laster som till exempel släp med stel dragstång med lastkran gäller det högre värdet för den minsta framaxellasten. Värdena gäller inklusive eventuella bakre laster som exempelvis: • Stödlaster genom centralaxelsläp • Lastkran baktill på fordonet •Bakgavellyftar • Transportabla gaffeltruckar MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 49 III 2.2.9 Chassin Fastställa axellast och vägning För rätt dimensionering av fordonet måste absolut en axellastberäkning göras (se kapitel V avsnitt 1.10). De angivna vikterna i försäljningsunderlagen eller under www.manted.de tar bara hänsyn till fordonets serieutförande. Viktförändringar kan uppkomma genom specialutrustning och tillverkningstoleranser. På grund av tillverkningstoleranser är viktavvikelser på ±5 % tillåtna. En optimal avstämning av påbyggnaden på lastbilen är endast möjligt om fordonet vägs innan alla påbyggnadsarbeten påbörjas. De vägda vikterna skall användas vid axellastberäkningen. Under följande förutsättningar är det möjligt att fastställa axellasten genom vägning: • • • • • • utan förare med fulla AdBlue- och bränsletankar med lossad parkeringsbroms, säkra fordonet med kilar vid luftfjädring: fordonet skall vara i normalt körläge lyftbara axlar nedsänkta till marken (som vid belastat tillstånd) startassistenter får ej vara påverkade Vid vägningen skall man hålla sig till följande ordningsföljd (främre löpaxel resp. pushaxel räknas till bakaxeln): Tvåaxligt fordon • • • den 1:a axeln den 2:a axeln för kontroll av hela fordonet Treaxligt fordon med två bakaxlar • • • den 1:a axeln 2:a med 3:e axeln för kontroll av hela fordonet Fyraxligt fordon med två framaxlar och två bakaxlar • • • 1:a med 2:a axeln 3:e med 4:e axeln för kontroll av hela fordonet Fyraxligt fordon med en framaxel och tre bakaxlar • • • den 1:a axeln 2:a med 3:e och 4:e axeln för kontroll av hela fordonet. 50Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin 2.2.10 Rullningsomkrets och differens i rullningsomkrets Rullningsomkretsen är den sträcka som ett däck tillryggalägger under ett varv utan slirning. Olika däckstorlekar på fram- och bakaxeln/bakaxlarna är möjliga på allhjulsdrivna fordon (inklusive HydroDrive) endast om skillnaderna i däckomkretsen inte är större än 2 %. Vid icke-allhjulsdrivna fordon får skillnaderna i däckomkretsen inte vara större än 10 %. Beräkningen utgår alltid ifrån det mindre däckets omkrets. 2.3 Ändringar på hela fordonet 2.3.1 Ändra axelavståndet För varje ändring av axelavståndet krävs ett tillverkarintyg. Det förutsätts att en ändring av axelavståndet utförs först sedan motsvarande tillverkargodkännande har erhållits. Anvisningar för ansökan om en tillverkargodkännande återfinns i kapitel I, avsnitt 5.2.1. Uppdateringsfilen som är knuten till ändringen av axelavstånd och/eller ramöverhäng ställs till förfogande tillsammans med bekräftelsen. På grund av de tekniska konstruktionsföreskrifterna avseende styrinrättningar (speciellt 70/311/EEG, ECE-R79) har chassierna i serie TGL och TGM olika rattar (olika diametrar), styrväxlar (utväxlingsområde) och dragning av styrservons oljerör (kylspiral) med hänsyn till antal och utförande av styraxlarna, axelavståndet, hjulkonfigurationen, axellasterna och totalvikten. Principiellt måste man därvid beakta att det nya axelavståndet måste ligga inom typens gränser. Inom typens gränser betyder att det nya axelavståndet inte - - är kortare än det kortaste eller längre än det längsta serieaxelavståndet för samma fordonstyp. Med samma fordonstyp avses fordon med -samma typnummer - samma art av fordon - samma hjulkonfiguration. Förkortningar eller förlängningar som går därutöver får bara utföras av MAN eller av deras kvalificerade ombyggnadsleverantörer (“qUL”) efter att MAN har konsulterats. Dessutom gäller att vid TGS/TGX • • • • med hydraulisk tvångsstyrning av pusheraxeln “ZF-Servocom® RAS (Rear Axle Steering)” (t.ex. 6x2-4, 6x4-4 eller 8x2-4) är förlängningar eller förkortningar av axelavståndet möjliga. Beroende på hur mycket axelavståndet förändras på 1:a - 2:a axeln måste en annan styrlänk med en annan styrutslagsvinkel monteras på pusheraxeln. Vilken styrlänk som ska användas framgår av bekräftelsen. med elektronisk-hydraulisk styrning av löpaxeln “ZF-Servocom RAS-EC (Rear Axle Steering – Electronically Controlled)” (t.ex. alla 6x2/4 och 8x4/4) är bara förkortningar men inga förlängningar av axelavståndet möjliga. Ändringar på styrsystemet är dock inte tillåtna. med elektronisk-hydraulisk styrning av löpaxeln eller pusheraxeln “EHLA®” är förlängning eller förkortning av axelavståndet möjligt. Ändringar på styrsystemet är dock inte tillåtna. med två mekaniskt styrda framaxlar (t.ex. 8x4) får förskjutning av styraxlarna uteslutande utföras av MAN eller av deras kvalificerade ombyggnadsleverantörer. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 51 III Chassin Typ av axelavståndsändring Axelavståndsändringar kan utföras på följande två sätt: I. II. Flyttning av bakaxeln/boggin. Kapning av rambalkarna (infogning resp. borttagning av ett ramavsnitt). Oberoende av axelavståndsändringens typ måste man beakta, att • • • maximala tvärbalksavståndet även efter en axelavståndsändring får uppgå till 1500 mm. En tolerans på + 100 mm är tillåten. ombyggnaden av kardanaxelsystemet skall utföras enligt dessa påbyggnadsriktlinjer (se kapitel III avsnitt 6.5) och kardanaxeltillverkarnas riktlinjer. Om det nya axelavståndet motsvarar ett standardaxelavstånd skall placeringen av kardanaxeln och tvärbalkarna följa standardaxelavståndet. beträffande dragning av luft- och elledningar gäller kapitel III avsnitt 6.3.5.2 och avsnitt 8.2.1. CAN-kablage får inte kapas. Välj därför en längre väg vid förkortningar av axelavståndet. Dessutom får inga ringar och slingor läggas. Vid en ökning av axelavståndet skall de styrdon och sensorer som tillhör bakaxeln förflyttas med axeln. Därför finns det adapterkablage för alla styrdon och sensorer som tillhör bakaxeln. Systematik, metoder och artikelnummer beskrivs utförligt i kapitel III avsnitt 8.2.. I. Flyttning av bakaxeln/boggin Förskjuts bakaxeln/boggin måste fastsättningen av axelupphängningen, axelstyrningen och tvärbalken på nytt ske med nitar eller MAN flänsskruvar motsvarande kapitel III avsnitt 1.3.3 i MAN påbyggnadsriktlinje. De hålavstånd som där krävs måste beaktas! Vid fordon med krökta fordonsramar får inte axelstyrning och fjädring (t.ex. fjäderbockar, infästning av längsgående länkarm) inte befinna sig före och i ramens krökning. Ett minsta avstånd av 100 mm till 2:a kröken på ramen förutsätts (se bild 14-III). Bild 14-III: Förbjuden zon för bakaxelstyrningen T_996_000017_0001_Z 52Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III II. Chassin Kapning av längsgående chassibalk Förändras axelavståndet genom att den längsgående chassibalken kapas måste svetsföreskrifterna i MAN påbyggnadsriktlinjer absolut följas (se kapitel III avsnitt 1.3.2). För ramdelar som skall infogas som t.ex. rambalkar, ramförstärkningar ska ramens originalmaterial användas. Uppgifter om materialet återfinns i kapitel III avsnitt 4.2. Det rekommenderas att rambalkarna förvärms till 150 °C – 200 °C. Ingen ramkapning får utföras i följande områden: • Axelstyrning och fjädring (t ex fjäderbockar, infästning av längsgående länkarm), minsta avstånd 100 mm • Ramens krökta del, minsta avstånd 100 mm •Kraftangreppspunkter • Växellådsupphängning och tvärbalkar (även fördelningsväxellåda vid allhjulsdrivna fordon) •Motorupphängning • Kraftangreppspunkter från påbyggnaden Den tillåtna svetsfogszonen för axelavståndsändringar börjar minst 100 mm bakom ramkröken och slutar maximalt 100 mm före den främsta bakaxelstyrningen (se bild 15-III). Svetsfogar i fordonets längsriktning är ej tillåtna. Bild 15-III: Möjlig svetszon vid krökta ramar T_993_000029_0001_Z MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 53 III Chassin Vid ändring av axelavståndet genom att den längsgående chassibalken kapas, måste svetsfogarna säkras med förstärkningar. Ramförstärkningarna ska utföras enligt nedanstående uppgifter: Bild 16-III: Förstärkning vid minskning av axelavståndet 2 ≥550 1 = = ≥50 ≥25 ≥50 = ≥25 = T_993_000030_0001_Z 1) 2) Ramförstärkning Längsgående chassibalk Bild 17-III: Förstärkning vid ökning av axelavståndet 2 ≥ 300 ≥ 50 ≥ 25 ≥ 25 ≥ 50 ≥ 375 3 1) 2) 3) 1 T_993_000031_0001_Z Ramförstärkning Längsgående chassibalk Profilstycke 54Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Positionsnummer 1, bild 16-III och 17-III: • närheten av vinkelförstärkningarna ska befintliga borrhål i ramen utnyttjas. För placeringen av borrhålen i den längsgående chassibalken gäller följande uppgifter borrhålsavstånd ≥ 50 mm, kantavstånd ≥ 25 mm. Borrbilden framgår av motsvarande ritning för den längsgående chassibalken. Positionsnummer 2, bild 16-III och 17-III: • Vid motliggande detaljer ska svetsfogen vara slät (nummer 2 vid bild 24 och bild 25). Svetsfog enligt utvärderingsgrupp BS, DIN 8563, del 3. Positionsnummer 3, bild 16-III och 17-III: • Vid förlängning av axelavståndet med hjälp av insatta skarvstycken av den längsgående chassibalken ska materialföreskrifterna i ramprofiltabellen och de maximalt tillåtna axelavstånden enligt MAN påbyggnadsriktlinje beaktas. Rambredden får inte förändras. Om de maximala avstånden för ramens tvärbalkar överskrids måste extra tvärbalkar sättas in. Dessutom ska nedanstående anvisningar följas vid dimensioneringen av förstärkningarna. Bild 18-III: Förstärkningar vid ökning av axelavståndet A b h a A T_993_000032_0001_Z Teckenförklaring • • • • Höjd (h) ≥ Bredd (a) Bredd (a) som ramens bredd (b), tolerans -5 mm. Tjocklek som ramens tjocklek, tolerans -1 mm. Material min. S355J2G3 (St. 52-3) Valsade profiler är ej tillåtna. På vissa fordonschassin med långt axelavstånd sitter det från fabrik ramförstärkningar mellan fram- och bakaxlarna. Ramförstärkningar får inte svetsas gemensamt med rambalkarna. Detta kan förhindras genom mellanlägg i form av separationsfolier baserade på koppar. Dessa folier skall avlägsnas när svetsningarna är färdiga. Förstärkningarna kan ligga an mot varandra efter en ändring av axelavståndet. De skall antingen svetsas ihop med varandra eller sammanfogas med en överlappande plåt (se bild 19-III, 20-III). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 55 III Bild 19-III: Chassin Övertäckning av förstärkningar på in- och utsidan T_993_000033_0001_Z Fogområdet mellan ram och förstärkningsfog får inte vara på samma ställe som en ramsvetsfog. Det krävs ett avstånd mellan fogarna på 100 mm. Detta är lätt om det redan vid kapningen av ramen tas hänsyn till de kommande placeringarna av svetsfogarna mellan ram och förstärkningar. Bild 20-III: Överstående förstärkningar på in- och utsidan T_993_000034_0001_Z 56Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III 2.3.2 Chassin Ändring av ramens överhäng En förändring av ramöverhänget föreligger när längden på sektionen från sista bakaxelns centrum till ramens ände förändras. Principiellt är det möjligt att förkorta eller förlänga överhänget förutsatt att de allmänt giltiga nationella villkoren för godkännande följs. Genom att ändra överhänget kan tyngdpunktens position för nyttolast och påbyggnad samt de därav resulterande axellasterna förändras. Om de tillåtna axellasterna i det aktuella fallet kan följas, måste kontrolleras genom en axellastberäkning innan arbetena påbörjas (exempel på en axellastberäkning, se kapitel V avsnitt 1.10). Förlängning av ramöverhänget Förlängning av ramöverhänget är endast tillåtet om samma original rammaterial används som vid tillverkningen, (se kapitel III avsnitt 4.2). En förlängning ska alltid utföras vid ramens ände. Det är inte tillåtet att förlänga med flera profilstycken (jfr. Bild 21-III). Bild 21-III: Förlängning ramöverhäng 1 T_995_000023_0001_G 1) Ramförlängning Föreskrifterna för svetsning på ramen enligt MAN påbyggnadsriktlinje (se kapitel III avsnitt 1.3.2) ska alltid beaktas. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 57 III Chassin Förlängning av ramöverhänget får inte göras vid bakaxelns upphängning och styrning och inte heller vid axelns fjädring (t.ex. fastsättning av luftfjädringens platta eller bladfjäderhänke, fastsättning av stabilisatorer). Här ska ett nödvändigt minsta avstånd av 100 mm iakttas. De ramtvärbalkar som finns i detta område ska lämnas kvar orörda på plats. Uppgår avståndet mellan två tvärbalkar till mer än 1500 mm ±100 mm efter en förlängning av överhänget ska en extra tvärbalk sättas in. Bild 22-III: Exempel på bladfjädrad boggi med tillhörande fastsättning 1 2 3 4 T_994_000001_0001_Z 1) Centrum bakaxel 2)Axelfastsättning 3) Fastsättning axelfjäderelement (bladfjäder) 4)Ramtvärbalk 58Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Bild 23-III: Exempel på luftfjädrad boggi med tillhörande fastsättning 1 1) Centrum bakaxel 2)Axelfastsättning 3) Fastsättning axelfjäderelement (luftfjäder) 4)Ramtvärbalk 2 3 4 T_994_000002_0001_Z Observera: Vid många påbyggnader är det meningsfullt att lägga in ramförstärkningar för att förstärka det modifierade överhänget. Därför rekommenderar MAN att ramförstärkningar används. Dimensioneringen av ramförstärkningarna är beroende av följande faktorer: •Belastningstyp • Kraftens inledning • Påbyggnadens utförande •påbyggnadstyp • Hjälpramens dimensionering För förlängning av överhänget finns kablage från MAN som är förberedda på motsvarande sätt. En detaljerad beskrivning av hur kablaget förlängs inklusive lista över samtliga tillåtna artikelnummer återfinns i kapitel III i avsnitt 8.2. Anvisningarna över hur kablaget ska dras måste beaktas. Beträffande förlängning och dragning av tryckluftledningar ska kapitel III avsnitt 6.3.5 i påbyggnadsriktlinjen följas. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 59 III Chassin Förkortning av ramöverhäng Vid en förkortning av ramöverhänget ska man framför allt ge akt på att erforderligt minsta avstånd av 100 mm iakttas när den längsgående chassibalken kapas vid bakaxelns upphängning och styrning och inte heller vid axelns fjädring (t.ex. fastsättning av luftfjädringens platta eller bladfjäderhänke, fastsättning av stabilisatorer). Snittet ska läggas så att inga borrhål skärs igenom. Om krafter leds in i ramens ände genom borrhål, måste absolut nödvändigt kantfiberavstånd (bild 24-III) Mått a) följas. Bild 24-III: Kantfiberavstånd ramens ände 3 a 1 2 T_993_000035_0001_Z a) 1) 2) 3) Kantfiberavstånd Längsgående chassibalk Ramöverhäng som ska tas bort Kapställe på ram Ramtvärbalkar som finns i närheten av kapstället ska förflyttas så att skruvförbandet med den längsgående chassibalken fortfarande kan realiseras. Följande gäller: Tvärbalksavstånd ≤ 1500 mm ± 100 mm Det seriemässigt installerade kablaget används fortfarande vid en förkortning av överhänget. Därvid är det nödvändigt att kapitel III avsnitt 8.2 beaktas när kablarna dras. Tryckluftledningar kan förkortas förutsatt att anvisningarna i kapitel III avsnitt 6.3.5 följs. Observera: MAN föredrar förstärkning med inlägg (se även ramöverhängsförlängning). Monterad sluttvärbalk En sluttvärbalk måste alltid finnas. 60Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III 2.3.3 Chassin Ändring av hjulkonfigurationen En ändring av hjulkonfigurationen innebär följande: • • • • Montering av extraaxlar Demontering av axlar Ombyggnad av icke styrbara axlar till styrbara axlar Ombyggnad av styrbara axlar till icke styrbara axlar En ändring av hjulkonfigurationen är förbjuden. Dessa ombyggnationer utförs uteslutande av MAN och deras kvalificerade ombyggnadsleverantörer (“qUL”). Det krävs alltid ett tillverkarintyg. 2.3.4 Ändring av däck (val av andra däck) För varje ändring av däckutrustningen krävs ett godkännande från tillverkaren. Anvisningar för ansökan om en tillverkargodkännande återfinns i kapitel I, avsnitt 5.2. Den omrustningsdatafil som är knuten till ändringen av däcken ställs vid behov till förfogande tillsammans med bekräftelsen. Tekniska gränsvärden beträffande ändring av däck återfinns i kapitel III, avsnitt 2.2.10. Anvisningarna i kapitel IV “Uppbyggnad” beträffande slirskyddskedjor, frigång samt bärförmåga hos däck och fälgar ska beaktas. 2.3.5 Ändring av fordonstyp och alternativ användning som dragbil/lastbil Ombyggnaden av en lastbil till en dragbil med vändskivekoppling och vice versa samt för alternerande användning som dragbil med vändskivekoppling resp. lastbil kräver ett MAN tillverkarintyg. Anvisningar för ansökan om en tillverkarintyg återfinns i kapitel I, avsnitt 5.2 “Tillverkarintyg”. För ombyggnad av dragbilar med vändskivekoppling till lastbilar eller vice versa krävs en ändring av fordonets parameterinställning. Den omrustningsdatafil som är knuten till ändringen av chassit ställs till förfogande tillsammans med bekräftelsen. Beroende på valt fordon (fordonstyp) ska eventuellt även ombyggnationer göras av axelstyrningen (t.ex. fjädrar, stötdämpare, stabilisatorer) och bromssystemet genomföras när fordonstypen ändras och även vid alternativ användning. Ombyggnadsåtgärdernas omfattning beror på den valda fordonstypen och den önskade användningen. När nya fordon byggs upp, som ska användas som dragbil och lastbil, ska man därför kontrollera i förväg om ett lastbilschassi eller dragbil ska användas. Ett undantag vid serierna TGS och TGX som är fordonstransportfordon, se i detta fall kapitel IV, avsnitt 3.13 “Fordonstransportfordon”. En användning som kombinerat fordon dragbil/lastbil eller en ombyggnad till lastbil är inte tillåtet vid följande fordonstyper (typnummer): 05X, 08S, 13S, 13X. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 61 III 2.3.6 Chassin Eftermontering av hjälpaggregat, påmonteringsdelar och tillbehör Ska aggregat, påbyggnads- eller tillbehörsdetaljer monteras i efterhand på fordonet, ska detta avtalas med MAN (adress, se ovan under “Utgivare”) redan vid planeringen av åtgärden. De underlag som behövs för ett beslut ska kunna tas om de planerade åtgärderna är genomförbara eller ej, måste sändas in fullständiga. Bakgrunden är att inbyggnader i efterhand, i regel kräver ingrepp i styrdonens CAN-system. Detta innebär alltid att det krävs en utvidgning av fordonsparameterinställningen. Eftermonterade system kan eventuellt inte integreras i de fordonsbundna Trucknology-systemen “Tidsservicesystem” och “Flexibelt servicesystem”. Därför kan man inte vid eftermonterade originaldelar räkna med samma servicekomfort som när de ingår när fordonet är nytt. Ändringar resp utbyggnad i efterskott av Parameterinställningen kan endast utföras med hjälp av ansvarigt MAN-serviceföretag och MAN-godkännande av programmen. Observera: MAN övertar under inga omständigheter konstruktionsansvaret eller konsekvensansvaret vid ej godkända inbyggnader som utförs i efterhand. Kraven i dessa riktlinjer och i godkännandena skall följas. Medgivanden, utlåtanden och godkännanden som har utfärdats av tredje part (t ex testinstitut) betyder inte automatiskt ett godkännande från MAN. MAN kan förvägra godkännaden trots att tredje part har givit ett positivt utlåtande. Om inget annat har överenskommits gäller ett visst godkännande endast för själva inbyggnaden. Ett färdigt godkännade betyder inte att MAN kontrollerar och övertar garantiåtagandet för hela systemet med avseende på hållfasthet, köregenskaper etc. Ansvaret för detta ligger hos företaget som skall utföra arbetena. Genom eftermontering av aggregat kan fordonets tekniska data ändras. För bestämning och överlämning av dessa nya data är den aktuella tillverkaren resp återförsäljaren/importören ansvarig. 62Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III 2.4 Chassin Typgodkända / säkerhetsrelevanta fordonskomponenter Detta kapitel ska ge en överblick över de väsentliga typgodkända och/eller säkerhetsrelevanta fordonskomponenterna. Dessa får inte förändras utan godkännande av MAN (adress se ovan under “Utgivare”). Utförs förändringar måste de berörda komponenterna på nytt godkännas av ett anmält organ. Garantin från MAN upphör dock att gälla. För att fordon ska kunna registreras måste de vara så konfigurerade att de motsvarar landets gällande lagstiftning. För att detta ska kunna garanteras vid en serietillverkning typgodkänns registreringsrelevanta komponenter. Därigenom krävs inget individuellt godkännande längre. Ett utdrag av några komponenter finns uppräknade nedan: •Avgasljuddämpare • Axlar och chassi •ADR-komponenter • Dragbalk och släpvagnskoppling • Drivlina och hjul •Bromssystem • Elektriska komponenter •Förarhytt •Fronttvärbalk •Kamerasystem • Bränsletankar med fastsättning, slangledning och pump •Styrinrättning • Belysningstekniska anordningar •Luftinsugning • Motor med påmonterade komponenter •Registerkoppling •Vändskivekoppling • Sluttvärbalk för släpvagnskoppling • Underkörningsskydd fram, bak och på sidorna •Skjutanordning Ytterligare information rörande typbesiktning eller säkerhetsrelevans för komponenter, som inte nämns i uppställningen ovan, kan fås från MAN (adress, se ovan under “Utgivare”). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 63 III Chassin 3.0Förarhytt 3.1Allmänt Ingrepp i förarhyttens struktur (t.ex. kapning eller utbyggnad, ändringar av den bärande strukturen inklusive stolar och stolsfästen, förlängning av förarhytten, sänkning av tak) samt ändringar av förarhyttens upphängning och tippanordning ska om möjligt undvikas. Skulle det av påbyggnadstekniska skäl ändå vara nödvändigt att ändringar görs på hytten, måste detta avtalas med MAN redan vid planeringen (adress, se ovan under “Utgivare”). Ändringar på förarhytten får uteslutande utföras av MAN och deras kvalificerade ombyggnadsleverantörer (“qUL”). De allmänt gällande nationella kraven för registrering måste alltid följas. 3.2Förarhytter I följande kapitel är förarhytterna sammanfattade (till och med avgasnorm Euro 5 och Euro 6) inklusive tekniska data för alla serier. I översiktstabellen finns information om beteckning, mått och en schematisk bild för identifieringen. Rent allmänt erbjuder MAN följande förarhytter (utan indelning till motsvarande serier): • C-, M-, L-, DK-förarhytter - smala förarhytter - t.ex. för närtrafik och distribution •LX-förarhytten - smal förarhytt med högt tak - t.ex. för specialanvändningar och nationell fjärrtrafik • XLX-, XXL-förarhytt - bred förarhytt - t.ex. för internationell fjärrtrafik •XL-förarhytten - bred förarhytt - t.ex. för specialanvändningar i närtrafik TGS/TGX-förarhytter skiljer sig åt genom bredden. 64Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin TGS/TGX-chassin finns med följande förarhyttsvarianter: Tabell 02-III: Förarhytter TGS till och med avgasnorm Euro 5 TGS upp till utsläppsnorm Euro 5 Beteckning Namn Teknisk Beteckning Mått* Längd Bredd Höjd (från Fhs-0) M Vänsterstyrning F99L17S Högerstyrning F99R17S 1.880 2.240 1737 L Vänsterstyrning F99L34S Högerstyrning F99R34S 2.280 2.240 1737 LX Vänsterstyrning F99L39S Högerstyrning F99R39S 2.280 2.240 2035 Vyer Sida Front *) Måtten gäller förarhytten utan påmonteringsdelar som stötfångare, kjolar, speglar, spoiler etc. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 65 III Tabell 03-III: Förarhytter TGS avgasnorm Euro 6 TGS vid utsläppsnorm Euro 6 Beteckning Namn Chassin Teknisk Beteckning Mått* Längd Bredd Höjd (från Fhs-0) M Vänsterstyrning F99L17S Högerstyrning F99R17S 1.880 2.240 1737 L Vänsterstyrning F99L34S Högerstyrning F99R34S 2.280 2.240 1737 LX Vänsterstyrning F99L39S Högerstyrning F99R39S 2.280 2.240 2035 Vyer Sida Front *) Måtten gäller förarhytten utan påmonteringsdelar som stötfångare, kjolar, speglar, spoiler etc. 66Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 04-III: Förarhytter TGX till och med avgasnorm Euro 5 TGX upp till utsläppsnorm Euro 5 Beteckning Namn Teknisk Beteckning Mått* Längd Bredd Höjd (från Fhs-0) XL Vänsterstyrning F99L44S Högerstyrning F99R44S 2.280 2.440 1737 XLX Vänsterstyrning F99 L49 S Högerstyrning F99 R49 S 2.280 2.440 2035 XXL Vänsterstyrning F99L45S Högerstyrning F99R45S 2.280 2.440 2260 Vyer Sida Front VA va va *) Måtten gäller förarhytten utan påmonteringsdelar som stötfångare, kjolar, speglar, spoiler etc. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 67 III Tabell 05-III: Förarhytter TGX avgasnorm Euro 6 TGX vid utsläppsnorm Euro 6 Beteckning Namn Chassin Teknisk Beteckning Mått* Längd Bredd Höjd (från Fhs-0) XL Vänsterstyrning F99L44S Högerstyrning F99R44S 2.280 2.440 1737 XLX Vänsterstyrning F99 L49 S Högerstyrning F99 R49 S 2.280 2.440 2035 XXL Vänsterstyrning F99L45S Högerstyrning F99R45S 2.280 2.440 2260 Vyer Sida Front *) Måtten gäller förarhytten utan påmonteringsdelar som stötfångare, kjolar, speglar, spoiler etc. 68Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III 3.3 Chassin Spoiler, takpåbyggnader, taktrappstege Eftermontering av en takspoiler eller ett Aero-paket tillgängligt från fabrik är möjlig. Original MAN-spoiler och Aero-paket kan även anskaffas från reservdelsavdelningen för eftermontering. Tillhörande ritningar för förarhytten kan laddas ned från MANTED. För eftermontering på förarhyttens tak får endast de för detta ändamål avsedda fästpunkterna användas. Fästen på förarhyttstak Bild 25a-III: XXL-Fhs (L/R45)Bild 25b-III: XLX-Fhs (L/R49) Pos 3 Pos 3 Pos 4 Pos 4 Pos 16 Pos 17 Pos 18 Pos 19 Pos 7 Pos 8 Pos 14 Pos 15 Pos 13 Pos 12 Pos 11 Pos 9 Pos 10 Pos 16 Pos 17 Pos 18 Pos 19 Pos 7 Pos 8 Pos 13 Pos 12 Pos 11 Pos 9 Pos 10 T_629_000004_0001_G Pos 14 Pos 15 T_629_000005_0001_G Bild 25c-III: LX-Fhs (L/R39)Bild 25d-III: XL, L och M-Fhs (L/R 44, 34, 17) Pos 3 Pos 4 Pos 7 Pos 8 Pos 13 Pos 12 Pos 11 Pos 9 Pos 10 Pos 16 Pos 17 Pos 18 Pos 19 Pos 14 Pos 15 T_629_000001_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 Pos 26 Pos 20 Pos 21 Pos 23 Pos 22 Pos 25 Pos 24 T_629_000002_0001_G 69 III Tabell 06-III: Fästpunkter på förarhytternas tak Position Takspoiler vid högt tak av plast Takspoiler vid ståltak Solskydd vid ståltak Solskydd vid högt tak av plast Tryckluftshorn vid högt tak av plast Roterande varningsljus vid högt tak av plast • • • • • • Chassin 3/3a 4/4a Skruv/Borrning Åtdragningsmoment M8 20 Nm M8 20 Nm M8 20 Nm St 6,3 / Ø 5,5 mm 10 Nm St 6,3 / Ø 5,5 mm 10 Nm St 6,3 / Ø 5,5 mm 10 Nm 24/24a 25/25a 26/26a 20/20a 21/21a 22/22a 23/23a 7/7a 8/8a 9/9a 10/10a 14/14a 15/15a 16/16a 17/17a 18/18a 19/19a 11/11a 12/12a 13/13a Borrhålsbeteckning “a” symmetriskt relativt y = 0 Maximal belastning per skruv: 5 kg Maximal taklast: 30 kg Förskruvning via 3 förskjutna punkter (ej i en linje) Takpåbyggnadernas tyngdpunkt max. 200 mm över fastskruvningsplanet Borrhål i högt tak av plast (inlaminerade plåtar): - Borrningsaxel vinkelrät mot ytan - Borrhålets placering ±2 mm uppmätt på ytan - Borrdjup 10 mm + 2 mm 70Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Information för montering av taktrappstege Tabell 07-III: Extrafästen trappstege Trappstege på bakvägg (alla förarhytter Bild 25e-III: Position 1/1a 2/2a Skruv/Borrning M8 / Ø 11,2 mm Åtdragningsmoment 20 Nm Extrafäste trappstege Pos 2 Pos 1 T_629_000008_0001_G • • • • • • Borrhålsbeteckning “a” symmetriskt relativt y = 0 Ett stöd för trappstegen krävs på bakväggen Alla 4 fästpositionerna 1/1a, 2/2a måste användas Trappstegen får aldrig monteras framför takluckans bakkant Maximal vikt, trappstege: 30 kg Maximal belastning trappstege: 100 kg MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 71 III Chassin 3.4Taksovhytter Under följande förutsättningar är påbyggnad av takkabiner (Topsleeper) möjlig: • • • • • • • • Hos MAN ska ett påbyggnadstillstånd inhämtas. Detta ansvar åligger tillverkaren av taksovhytten och ej verkstaden som monterar den på fordonet (se kapitel III avsnitt 2.3.6) Uppfyllandet av lagstadgade föreskrifter (t.ex. säkerhetsföreskrifter, arbetarskyddsriktlinjer, förordningar och lagstiftning GGVS/ADR) åligger tillverkaren av taksovhytten Tillbakatippning av förarhytten ska förhindras genom lämpliga åtgärder (t.ex. tippsäkring) Om handhavandet vid tippning av förarhytten avviker från serietillverkade MAN-förarhytter skall en lättförståelig och heltäckande operatörsmanual utarbetas Antennerna på MAN originaltak ska flyttas på korrekt sätt. Därmed skall det även efter ombyggnaden vara säkerställt att mottagningen och utsändningen kan ske med tillräcklig kvalitet, med hänsyn till EMV-föreskrifterna. En förlängning av antennkablarna är inte tillåtet. För den påmonterade förarhytten skall måttangivelserna för förarhyttens resulterande tyngdpunkt följas och bevisas (se bild 26-III). De i tabell 08-III angivna maximala vikterna skall följas Påbyggnad av en taksovhytt är endast tillåten vid luftfjädrad upphängning av förarhytten. Bild 26-III: Förarhyttens tyngdpunkt med takmonterad sovhytt 825 ± 10% 1 3 560 820 ± 10% y 2 4 y 825 T_629_000010_0001_G 1) 2) 3) 4) Tyngdpunkt Topsleeper Resulterande tyngdpunkt Tyngdpunkt förarhytt Förarhyttens golv 72Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 08-III: Taksovhytt, maxvikter för påbyggnader/inbyggnader Förarhyttbeteckning Vänsterstyrning Högerstyrning L F99 L34 S F99 R34 S LX F99 L39 S F99 R39 S M XL XLX XXL 3.5 Teknisk kod F99 L17 S F99 L44 S F99 L49 S F99 L45 S F99 R17 S Förutsättning Max Vikt taksovhytt med inredning Förarhyttens lagring luftfjädrad 130 kg F99 R44 S F99 R49 S F99 R45 S 180 kg 200 kg Förarhytter med högt tak från fabrik ingen ombyggnad tillåten Montering av varningsskyltar på frontluckan För att förhindra skador på frontluckan när varningsskyltar monteras ska monteringen ske enligt serviceinformation (SI 288606). Den kan erhållas från MAN:s auktoriserade verkstäder. För fastsättningen av varningsskyltar är positionen på frontluckan definierad och godkänd av MAN. Följande gäller: - - - - den lagstadgade tillåtna fordonsbredden får inte överskridas lufttillförseln till kylaggregat/motor får inte påverkas en tillräcklig hållfasthet av skruvförbandet måste vara garanterad allmänt giltiga riktlinjer beträffande transporter av farligt gods ska beaktas Följ beskrivningen i serviceinformation (SI 288606) av hur monteringen ska ske, inklusive erforderliga avståndsmått och vilka standarddetaljer som ska användas. Bild 27-III: Principskiss över definierad position för varningsskylt T_639_000001_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 73 III Chassin 4.0Chassiram 4.1Allmänt Ramen utgör basen för chassit. På den monteras axlarna, drivlinan med motor, växellåda och fördelningsväxellåda och bär upp förarhytt och påbyggnader. Ändringar på fordonsramen ska göras enligt föreskrifterna i kapitel III, avsnitt 2.3. 4.2Rammaterial Vid ändring av chassits längs- och tvärbalkar får uteslutande original rammaterial användas. Tabell 09-III: Stålmateriel till MAN chassiramar Materialnummer gammal material beteckning Gammal norm σ0,2 N/mm2 σ0,2 N/mm2 ny materialbeteckning Ny norm Profilnummer 1.0980 QStE420TM SEW 092 ≥ 420 480-620 S420MC DIN EN 10149-2 5, 33, 35, 36, 37, 38, 39, 41, 42 1.0984 QStE500TM SEW 092 ≥ 500 550-700 S500MC DIN EN 10149-2 500 560-700 LNE500 NBR 6656:2008 31, 32, 34, 40, 46 43, 45 Indelningen av de seriespecifika ramprofilerna (profilnummer), deras materialdata samt den typrelaterade användningen av ramprofilerna återfinns i kapitel III avsnitt 4.3. 74Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin 4.3 Ramprofiler Nedan anges i tabellform seriespecifika profildata för de längsgående chassibalkarna och typindelningen. Bild 28-III: Profildata för rambalkarna Bo S H ey R h t ex Bu S T_411_000001_0001_G Ytans tyngdpunkt Tabell 10-III: Profildata för rambalkarna TGS/TGX H h Bo Bu t R G mm mm mm mm mm mm kg/m 31 270 254 85 85 8 10 32 270 251 85 85 9,5 10 33 334 314 85 85 10 10 Nr σ0,2 N/ mm2 σB A ex ey Ix Wx1 Wx2 Iy Wy1 Wy2 N/mm2 Mm2 mm mm cm4 cm3 cm3 cm4 cm3 cm3 26 500 550..700 3296 20 135 3255 241 241 201 101 31 30 500 550..700 3879 21 135 3779 280 280 232 110 36 37 420 480..620 4711 19 167 6691 401 401 257 135 39 34 270 256 85 85 6,8 10 22 500 550..700 2821 19 135 2816 209 209 174 92 26 431) 270 254 85 85 8 10 26 500 560..700 3296 20 135 3255 241 241 201 101 31 45 270 251 85 85 9,5 10 30 500 560..700 3879 21 135 3779 280 280 232 110 36 1) 500 enligt brasiliansk norm NBR 6656:2008, för TGX i Latinamerika (version 03 2010:CKD typ 28X.88X). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 75 III Chassin Tabell 11-III anger exempel på den principiella typrelaterade användningen av rambalkarna vid publiceringen. Tabellen är sorterad stigande enligt tonnageklass och gör inget anspråk på att vara aktuell eller fullständig. Vilken profil för rambalkarna som används beskrivs uppdaterat och bindande i: •Chassiritningen • Det tekniska databladet för det aktuella fordonet, se www.manted.de under avdelningen “Chassis”. Tabell 11-III: Lastkapacitet Typrelaterad användning av profiler för rambalkar TGS 03S 06S 08S 18 t Typ TGX 05X 06X 10S 10X 13S 13X 15S 22S 80S 80S 24 t 24S 45S TGS 18.xxx TGS 18.xxx 45X BLS 4x2 TGS/TGX 18.xxx BL BLS-TS LL LLS LLS-U LL-U 4x4 H TGS 18.xxx 24X BLS-EL TGS/TGX 18.xxx 22X 78X Axelavstånd TGX 18.xxx TGS 18.xxx TGS/TGX 24.xxx Profil nummer BB TGX 18.xxx 15X 52S 52W Fordon 34 31 31, 42 BL BLS 4x4 4x2 31 BBS BB BB-WW 4x4 6x2/2 76Utgåva 2015 V12.0 31 BLS BL BLS BLS LL-U 31 31 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 11-III: Lastkapacitet Typrelaterad användning av profiler för rambalkar - ... TGS 18S Typ TGX 18X Fordon TGS/TGX 26.xxx 18W 21S 24S 26S 30S 26 t TGS 26.xxx 21X 24X 26X 30X 30W 42S 70S 6x2-2 TGX 26.xxx 6x2/4 TGS/TGX 26.xxx 42X 6x2/2 TGS/TGX 26.xxx 78W 82S 56S BLS-WW 6x4 BL BLS BBS BL ≤ 3900 mm > 3900 mm 32 BLS 6x4 H-2 6x4 H/4 6x6 H 6x4 BLS-WW BL BLS BLS BLS BL 31 BL BLS BL-WWCKD BLS-WWCKD BL TGS 26.xxx 6x6 BLS BB BBS MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX 31 LLS BB 6x4 H/2 TGS 26.xxx BL-WW LL 6x2/4 TGS 26.xxx 35S BL TGS 26.xxx TGS/TGX 26.xxx Profil nummer BLS TGS/TGX 26.xxx TGS/TGX 26.xxx Axelavstånd Utgåva 2015 V1.0 ≤ 3900 mm > 3900 mm 32 31 77 III Tabell 11-III: Lastkapacitet Typrelaterad användning av profiler för rambalkar - ... TGS 19W 71S Typ TGX 28X Fordon TGS 28.xxx 6x2-2 TGX 28.xxx TGS 28.xxx 73W 28 t Chassin 74S 89S 84S 26S 88X TGS 28.xxx 89X TGX 28.xxx 26X TGS/TGX 33.xxx 26W 30S TGX 28.xxx 30W 31 6x4 BBS-CKD 43, 45 6x2-2 BLS-WWCKD 6x4 H-4 6x2-4 6x2-2 6x4-4 6x2-2 6x4 47S BLS-WW BL BL BLS-CKD BLS BL BBS BB BBS-WW ≤ 3900 mm 31 > 3900 mm 32 ≥ 3900 mm 32 ≤ 3900 mm 31 BL BLS 6x6 H BLS-WW BB BBS BBS-WW 76W 6x4 BBS-WWCKD 33 t TGX 33 BLS 6x6 56S BL BL BLS BB BBS 78Utgåva 2015 V12.0 31 BB-WW BB-WWCKD TGS 33.xxx 31 BLS 6x6 82S 45 BL 56W 79X 31 BL-WWCKD BB-WW TGS/TGX 33.xxx TGS 33.xxx Profil nummer BL-WW TGS 33.xxx 30X Axelavstånd ≤ 3900 mm ≥ 3900 mm ≤ 4200 mm 32 31 ≥ 4200 mm 32 ≤ 3900 mm 31 > 3900 mm 31 32 31 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 11-III: Lastkapacitet Typrelaterad användning av profiler för rambalkar - ... TGS 37S Typ Fordon TGX 41S 59S 35 t 60W 73S 90S 92S 93S 37 t TGS 35.xxx 8x4 BB 8x6 BL TGS/TGX 35.xxx BB-WW 8x2-4 BL 96S 39S 34W 8x4-4 8x6 BB TGS 37.xxx 8x4 BB 6x4 58S 40 t TGS 40.xxx 58W 6x6 58W 6x4 39S 8x4 39W TGS 41.xxx 60W 79W 8x8 8x4 86X 96S 31 BBS-WW BB BB-WW 32 BBS-WW 77W 93S BB-WW 31 BBS 58S 41 t BL TGS 35.xxx 34W Profil nummer BL 8x8 8x4 H-6 92X Axelavstånd 87X 94X 95X MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX TGX 41.xxx TGS 41.xxx TGX 41.xxx TGS 41.xxx 8x4/4 8x4/4 8x6 BB-WWCKD BB BB-WW BB-WW BB-WWCKD BBS BLS BB 8x4/4 BBS 8x8 BB 8x4/4 Utgåva 2015 V1.0 32 BLS 33 32 33 32 79 III 5.0 Chassin Monteringsdetaljer på ramen 5.1Allmänt Med monteringsdetaljer på ramen avses komponenter vars fästpunkter ligger på ramen. Dit hör exempelvis: • Bränsle- och AdBlue-tank • Sidoplacerad skyddsanordning •Underkörningsskydd •Batterihållare •Tryckluftsbehållare •reservhjul •Avgasljuddämpare •Stänkskärmar Bild 29-III:Exempel T_996_000018_0001_G 5.2 Underkörningsskydd framtill “Motorfordon för godstransport med minst fyra hjul och en tillåten totalvikt på mer än 3,5 t måste ha ett främre underkörningsskydd som motsvarar bestämmelserna i direktiv 2000/40/EG. Detta gäller ej för: •Terrängfordon • Fordon vars användningsområde ej är förenligt med bestämmelserna för främre underkörningsskydd. 80Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Följande kriterier måste uppfyllas för att erhålla en registrering som terrängfordon (“Off-Road-villkoren”): • • • • minst 50 % av hjulen är drivna Differentialspärr eller ASR Det enskilda fordonets bergskörningskapacitet ≥ 25 % Plus minst fyra av följande krav: - Främre överhängsvinkel ≥ 25° - Bakre överhängsvinkel ≥ 25° - Rampvinkel ≥ 25° - Markfrigång under framaxlarna minst 250 mm - Markfrigång under bakaxlarna minst 250 mm - Markfrigång mellan axlarna minst 300 mm Fordon som inte uppfyller kriterierna för ett terrängfordon är utrustade med ett främre underkörningsskydd enligt bestämmelserna i riktlinje 2000/40/EG. Allhjulsfordon (hjulkonfiguration t ex 4x4, 6x4-4, 6x6, 8x6 och 8x8) och fordon som uppfyller de så kallade “Offroad-villkoren” kan godkännas som terrängfordon och erhåller därför inget främre underkörningsskydd från tillverkaren. Är det inte möjligt att placera påbyggnader eller tillbyggnader (t.ex. stöd, verktygslådor) så att ovan nämnda villkor kan uppfyllas, ska fordonet utrustas med ett främre underkörningsskydd som kan erhållas från MAN reservdelsorganisation för påmontering i efterskott. Detta sker på påbyggnadstillverkarens ansvar. Man övertar inga kostnader i samband med eftermontering av ett främre underkörningsskydd på fordon som levereras som terrängfordon. Underkörningsskydd får inte förändras (t.ex. genom svetsning, borrning, förändring av hållare). Om detta inte följs upphör typgodkännandet att gälla. 5.3 Sidoplacerad skyddsanordning Den sidoplacerade skyddsanordningen ska ge oskyddade trafikanter ett effektivt skydd mot risken att hamna under fordonet från sidan och bli överkörd av hjulen (utdrag ur ECE-R73). Lastbilar, dragbilar och deras släp med en tillåten totalvikt på 3,5 t måste ha en sidoplacerad skyddsanordning. Inom lastbilsområdet finns följande undantag: • • Dragbilar med vändskiva (ej påhängsvagnar) Fordon som byggs för specialändamål, där en sidoplacerad skyddsanordning ej är förenlig med fordonets användningsområde I Tyskland gäller följande: • För leveranskörningar av chassin finns en möjlighet att erhålla dispens från motsvarande nationella tillsynsmyndighet. • Som fordon för specialändamål gäller i detta sammanhang framförallt fordon med påbyggnad som kan tippas i sidled. Detta gäller endast om de kan tippas åt sidorna och har en fri inre längd på påbyggnaden som motsvarar < 7500 mm. Varken fordon för kombinerad trafik eller terrängfordon är principiellt undantagna från utrustningsplikten med sidomonterad skyddsanordning. Motsvarande nationella föreskrifter skall följas om de föreskriver att en sidomonterad skyddsanordning måste monteras eller inte. För fordonschassin finns leveransmöjlighet för en sidomonterad skyddsanordning från tillverkaren. Påbyggnadstillverkare som i efterhand monterar sidoplacerade skyddsanordningar kan från MAN:s reservdelsavdelning anskaffa profiler, profilstöd och monteringsdetaljer i olika utföranden. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 81 III Chassin Att de nationella föreskrifterna (regleras i direktiv ECE-R73 01 och i Tyskland §32c StVZO) följs ansvarar det företag för som monterar eller modifierar den sidomonterade skyddsanordningen. På den sidoplacerade skyddsanordningen får inga broms-, luft- och hydraulledningar vara monterade. Inga skarpa kanter eller grader får uppstå, avrundningsradien för alla delar som skurits till av påbyggnadstillverkaren måste uppgå till minst 2,5 mm. Avrundade skruvar och nitar får sticka ut maximalt 10 mm. Förses fordonet med andra däck eller andra fjädrar ska skyddsanordningens höjdmått kontrolleras, och vid behov korrigeras. Är flera komponenter placerade efter varandra (batterilådor, verktygslådor o.dyl.), som samtidigt ska tjänstgöra som sidomonterad skyddsanordning, tillåts ett avstånd av maximalt 25 mm, varvid den bakersta komponenten inte får skjuta ut i sidled utanför den främre. Om påbyggnadstillverkaren måste ändra profilstöden för MAN:s sidoplacerade skyddsanordning gäller relationen mellan stödets bredd „I“ och överkragningen „a“ enligt följande diagram enligt bild 31-III. Om de tillåtna måtten överskrids skall påbyggnadstillverkaren utföra ett hållfasthetsprov. Bilderna tydliggör bara måtten då MAN sidomonterade skyddsanordning uppfyller hållfasthetsföreskrifterna. Sidomonterad skyddsanordning vid TGS/TGX l a ≤ 550 a ≤ 300 ≤ 350 Bild 30-III: T_429_000001_0001_G 82Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 300 350 400 450 500 550 600 650 700 0 500 Profil A en skena 1000 2000 Avstånd mellan stöd 1500 Profil B en skena 2500 3000 Profil A två skenor på de bakre 250 mm Profil A två skenor, resten plankdel 3500 Bild 31-III: 750 800 III Chassin Diagram för beräkning av stöd- och överhängsmåtten TGS/TGX T_429_000004_0001_D 83 Överhäng III Chassin Vid TGS/TGX används från fabrik till och med Euro 6 både profil (A och B). Nedan visas profilerna i bild 32-III. Utförande B 100 200 100 20 9 Bild 32a-III: Utförande ABild 32b-III: 25 30 T_429_000005_0001_G 5.4 Bakre underkörningsskydd Chassin i serierna TGS och TGX levereras från fabrik med ett bakre MAN underkörningsskydd i olika varianter. Den aktuella varianten som monteras avgörs av MAN med hänsyn till följande parametrar: hjulkonfiguration, bygghöjd, fjädringstyp och axelavstånd vid kombination med fabrikspåbyggnader (hållarställning för växelflak) (se tabell 12-III). Underkörningsskydd från MAN har ett typgodkännande enligt direktiv 70/221/EEG, senast ändrat genom 2006/20/EG. 84Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 12-III: Underkörningsskyddens varianter (förklaring av värdena, se bild 33-III) Artikelnummer Montering Version w X Y Z* α 81.41660-8176 81.41660-8177 C2WB max. 348 mm 340 mm max. 550 mm 56,3° 81.41660-8178 C1 191 mm C2 291 mm max. 348 mm 340 mm max. 550 mm 56,3° 81.41660-8180 81.41660-8181 81.41660-8183 81.41660-8184 B1 B2 A1 A2 199 mm 249 mm 366 mm 277 mm 408 mm max. 332 mm 432 mm max. 318 mm max. 550 mm 507 mm max. 339 mm max. 550 mm 391 mm max. 305 mm max. 550 mm 549 mm max. 330 mm max. 550 mm 418 mm max. 550 mm 33,8° 33,8° 56,3° 33,8° 56,3° * maximalt tillåtet avstånd enligt direktiv 70/221/EEG Påbyggnadstillverkaren måste kontrollera och säkerställa att de lagstadgade föreskrifterna följs eftersom måtten är påbyggnadsberoende och först kan konstateras på det kompletta fordonet inklusive påbyggnad. Bild 33-III: Måttspecifikationer underkörningsskydd w x y α z T_429_000007_0001_G Följande mått skall beaktas: w = Horisontellt avstånd, ramens ände till underkörningsskyddets bakkant. y = Vertikalt avstånd, från ramens underkant till underkörningsskyddets underkant. x = Horisontellt avstånd, underkörningsskyddets bakkant till påbyggnadens bakkant. z = Vertikalt avstånd, underkörningsskyddets underkant till körbanan vid obelastat fordon α = Vinkeln α resulterar ur kraven på måtten w och y. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 85 III Chassin Beroende på chassivariant finns det som alternativ från MAN-fabriken ett fällbart underkörningsskydd från Ringfeder VBG för fordon med MAN-kortkopplingssystem eller ett fällbart underkörningsskydd från Meiller för entreprenadfordon. Principiellt får underkörningsskydd aldrig modifieras (t ex genom svetsning, ändring av röret eller vinkeln α), annars upphör godkännandet/användningstillståndet att gälla. Detta gäller även för fordon med fabrikspåbyggnader! Vid eftermontering eller återmontering, t ex efter ramförkortning, måste påbyggnads-/ombyggnadsföretaget montera det bakre underkörningsskyddet enligt gällande lagstiftning. Härvid skall följande punkter beaktas: • • • • för skruvförbandet mellan hållare och ram måste undantagslöst MAN låsskruvar av typ Verbus-Ripp med skaft användas (MAN 06.02813-4915, M14x1,5 10.9), åtdragningsmoment 200 Nm på muttersidan (se bild 34a-III). Det undre skruvförbandet på underkörningsskyddets hållare måste dras åt med ett åtdragningsmoment på 330 Nm (se bild 34b-III). Underkörningsskyddets vinkel α får inte ändras i efterhand - om den ändras upphör godkännandet att gälla. Förändringar på underkörningsskyddet måste godkännas av en auktoriserad sakkunnig (t.ex. en statligt auktoriserad sakkunnig i Tyskland). Bild 34a-III: Bild 34b-III: Skruvförband, underkörningsskydd Undre skruvförband, underkörningsskyddets hållare a b T_429_000008_0001_G 86Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin 5.5Bränsletankar Om plats finns kan bränsletankar flyttas och extra monteras. Vid större volymer ska man ge akt på att hjullasten är så jämn som möjligt. Eventuellt ska de monteras mitt emot varandra, dvs. till vänster och höger på ramen. Om en större bränsletank eller extra bränsletankar monteras efter nyfordonsleveransen från tillverkarfabriken, gäller vid import importlandets bränsleskatt för den extra tankvolymen. Skattefrihet gäller endast för bränslet i s.k. “huvudtankar” (och bränsle i reservbehållare upp till en total volym på 20 liter). Huvudbehållare är de bränsletankar som fordonet levererades med vid nyfordonsleveransen från tillverkaren, dock ej de bränsletankar som har monterats efteråt t.ex. av påbyggnadstillverkaren eller andra verkstäder. 5.6Kopplingsanordningar För att använda släpvagnar med vändskiva, släpvagnar med stel dragstång eller dragbilar med vändskiva krävs en motsvarande dimensionerad kopplingsanordning (dvs. släpvagnskoppling med sluttvärbalk/vändskiveplatta och vändskivekoppling). Grunderna för standardisering och lagstiftning för utförandet av kopplingsanordningar är de nationella villkoren för godkännande, som till exempel • • • § 43 StVZO (tysk säkerhetsstandard), § 22a StVZO (tyskt typgodkännande), BGV D29 (tyska föreskrifter för förebyggande av olyckor för fordon) samt beräkningen av D-värdet. En utförlig beskrivning över de sluttvärbalkar som kan erhållas från MAN, beräkningen av D-värdet och utförligare information, står till förfogande i det separata häftet “Kopplingsanordningar TG”. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 87 III 5.7 Chassin Frontmonterade påbyggnader Frontmonteringsplattor är avsedda för infästning av frontmonterade påbyggnader t ex för snöröjning och väghållning samt för frontmonterade kranstöd. Därvid görs strikt åtskillnad mellan monteringsplattor för snöröjning och monteringsplattor för kranstöd. För båda tillämpningarna finns det särskilda monteringsplattor och förberedelser som endast får användas för resp tillämpning. Kylarens luftintag ska påverkas så litet som möjligt av frontpåbyggnader. Tillräckligt fritt utrymme mellan fordonets front och frontpåbyggnaden ska säkerställas. Kåpor som ligger an direkt mot fordonets front ska undvikas. Om detta ändå krävs ska, utöver öppningar i fronten, öppningar även anordnas på sidorna. Om kylarens luftintag påverkas av frontpåbyggnaden ska dessutom anvisningarna i kapitel III 6.3.3 beaktas. 5.7.1 Monteringsplattor för snöröjning och väghållning Förberedelsen för frontmonterade påbyggnader består av komponenterna snöplogsplatta och “förberedelse för snöplogsplatta”, i det följande kallat förberedelse. För vissa fordonstyper finns snöplogsplattor och förberedelse tillgängliga från fabrik. Snöplogsplattan utgör fäste för redskap för snöröjning och väghållning. Förberedelsen utgör anslutningselement mellan fordonsramen och snöplogsplattan. Vid leverans av förberedelsen ingår fäste för snöplogsplatta, schackelbultar och stöd. Fästet för snöplogsplattan möjliggör höjdställbar montering av snöplogsplattan på förberedelsen. Det går att fästa en egen snöplogsplatta enligt DIN EN 15432-1 på den fabriksmonterade förberedelsen. För att säkerställa utbytbarhet ska snöplogsplattorna konstrueras enligt DIN EN 15432-1. Kombinationen av snöplogsplatta och förberedelse som finns tillgänglig från fabrik uppfyller kraven enligt DIN EN 15432-1. För snöplogsplattor från andra tillverkare kan MAN inte uttala sig om kombinationens hållfasthet. Krav på påbyggnaden Frontmonterade påbyggnader är vanligen snöplogar. Andra frontmonterade påbyggnader, som roterande sopborstar eller slåtteraggregat får inte överskrida den belastning som en snöplog ger upphov till. Belastning genom frontmonterade påbyggnader begränsas av följande punkter: • • • • Tillåten framaxellast Tillåten totalvikt Min bakaxellast Innehållande av mekaniska belastningsgränser för kombinationen enligt DIN EN 15432-1 Vid kontroll av dessa punkter är det särskilt viktigt att inte betrakta snöplogen separat från hela fordonet. Olika faktorer kan leda till att tillåtna gränser överskrids. Sand-/saltspridarbehållare som ofta medförs vid snöröjning ska betraktas som både fulla och tomma vid beräkning av utformningen. I och med att dessa töms under färd förskjuts fordonets tyngdpunkt i riktning mot framaxeln och fordonets totalvikt minskar. Även påbyggnader som lastkranar kräver individuell kontroll av axellasterna. På grund av den långa hävarmen och snöplogens vikt framåt är det viktigt att kontrollera beträffande framaxelöverbelastning. Metod för beräkning av axellast anges i kapitel V 1.10.1. 88Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Bild 35-III: Exempel på krafter och kraftangreppspunkter 3 2 1 4 5 T_675_000001_0001_G 1) Fordonets tyngdpunktsläge 2)Fordonsvikt 3)Plogvikt 4) Påbyggnadstyngdpunkt för plog 5) Hävarm från framaxel till påbyggnadstyngdpunkt Förenligheten mellan snöplogsplattan och MAN-förberedelsen och innehållande av de angivna punkterna ska kontrolleras före påbyggnad. Eftermontering Vid eftermontering av förberedelse ska MAN originaldelar användas. Delar från andra tillverkare är inte godkända för eftermontering av denna påbyggnadsdel. Eftermontering av förberedelse får endast utföras med hjälp av ansvarigt MAN-serviceföretag och MAN kundservice. Observera Frigången för förarhytten får inte påverkas negativt av frontmonterade påbyggnader. Som skydd för andra trafikanter måste snöplogsplattan vara försedd med en skyddskåpa när den inte används. Vid beställning av MAN-snöplogsplattan medföljer denna kåpa vid leverans. 5.7.2 Frontplatta för kranstöd För kranpåbyggnader behövs det, beroende på utförande, ett främre stöd. Frontplattan för kranstöd, som finns tillgänglig från fabrik, möjliggör anslutning av stödbenen för definierad kraftinledning i fordonsramen. För att öka ramens styvhet fabriksmonteras längsgående rambalk profilnummer 32 (se kapitel III-4.3 Ramprofiler) och extra ramförstärkningar i området vid fronten. Eftermontering av förstärkningsåtgärder är mycket arbetskrävande och kan endast görs på fordon utrustade med ramprofil 32. Därför bör denna utrustningsomfattning beställas redan från fabrik. Möjlighet till leverans ska i varje enskilt fall klarläggas via MAN-försäljaren och Avdelningen för särskilda kundönskemål (KSW). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 89 III 6.0 Chassin Motor och drivlina 6.1Allmänt Drivlinan har till uppgift att tillhandahålla de drag- och skjutkrafter som behövs för att flytta fordonet och övervinna de verksamma körmotstånden. Drivlinan måste uppfylla följande funktioner: • • • • • Förvandling (anpassning) av vridmoment och varvtal Utjämna olika varvtal mellan inre och yttre hjul vid kurvtagning Körning framåt och bakåt Drift av motorn förbruknings- och avgasoptimerat inom dess karakteristikfält Drivning av hjälpaggregat Med drivkomponenter avses (se bild 36-III): • • • Motor och motorkomponenter Växellåda och växellådskomponenter Axlar och axelkomponenter Bild 36-III: Exempel på en MAN drivlina 1 2 3 5 6 4 T_991_000021_0001_G 1)Motor 2)Koppling 3)Växellåda 4)Kardanaxlar 5)Axelfördelningsväxellåda 6) Axel med extern planetväxel 90Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin 6.2Motorvarianter Beroende på serie och utsläppsklass erbjuder MAN olika motorvarianter. För TGS och TGX används raka sexcylindriga dieselmotorer (R6) i motorserierna D20 Common Rail eller D26 Common Rail (= 1:a till 3:e siffran i motorbeteckningen). En V8 Common Rail ur motorfamiljen D28 kompletterar programmet för TGX. Beroende på nominell effekt och nominellt vridmoment handlar det om en fyrcylindriga radmotorer (R4), sexcylindriga radmotorer (R6) eller åttacylindriga V-motorer. Motorerna finns i utförandena Euro 3 (för vissa exportmarknader), Euro 4, Euro 5, EEV och Euro 6. Motorerna är utrustade med avgasåterledning, omborddiagnos (från Euro IV) inklusive NOx-kontroll (vridmomentsänkning vid förhöjda NOx-utsläpp) och avgasefterbehandling. I nedanstående tabeller finns de olika motorvarianterna upptagna med motorbeteckningar för de TG-serier som står till förfogande Följande förkortningar används i sammanhanget: AGR: EEV: OBD: PM-Kat: SCR: CRT: Avgasåterföring Enhanced Environmentally friendly Vehicle On-Board-Diagnose Particulate Matter (Partikelfilter) Selective Catalytic Reduction med AdBlue som reduktionsmedel Continuously Regenerating Trap (partikelfilter) Tabell 13-III: TGS/TGX motorer/motorbeteckningar D20/D26 Fordonsbeteckning Emissionsklass Effekt [kW] vid [1/min] xx.360 Euro 3 265 kW / 1.900 xx.400 294 kW / 1.900 xx.440 324 kW / 1.900 xx.480 353 kW / 1.900 xx.320 Euro 4 OBD Nivå Utan OBD 265 kW / 1.900 xx.400 294 kW / 1.900 xx.440 324 kW / 1.900 xx.480 353 kW / 1.900 xx.320 235 kW / 1.900 xx.360 265 kW / 1.900 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Avgasefterbehandling Utan Med AGR 235 kW / 1.900 xx.360 AGR Max Vridmoment [Nm] / vid [1/min] OBD 1 + NOx kontroll Utan AGR SCR Utgåva 2015 V1.0 Motorbeteckning 1.800 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF48 1.900 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF49 2.100 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF50 2.300 vid 1.050 - 1.400 1/min D2676LF31 1.600 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF39 1.800 vid 1.000 - 1.400 1/min PM-Kat Motorutförande R6 D2066LF38 1.900 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF37 2.100 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF36 2.300 vid 1.050 - 1.300 1/min D2676LF05 1.600 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF65 1.800 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF64 91 III Tabell 13-III: Fordonsbeteckning Chassin TGS/TGX motorer/motorbeteckningar D20/D26 - ... Emissionsklass Effekt [kW] vid [1/min] OBD Nivå AGR Avgasefterbehandling Max Vridmoment [Nm] / vid [1/min] Motorutförande Motorbeteckning xx.400 294 kW / 1.900 1.900 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF63 xx.440 324 kW / 1.900 2.100 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF62 xx.480 353 kW / 1.900 2.300 vid 1.050 - 1.300 1/min D2676LF20 xx.540 397 kW / 1.900 2.500 vid 1.050 - 1.350 1/min D2676LF19 xx.320* 235 kW / 1.900 1.600 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF72 xx.360* 265 kW / 1.900 1.800 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF71 xx.400* 294 kW / 1.900 1.900 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF70 xx.440* 324 kW / 1.900 2.100 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF69 xx.480* 353 kW / 1.900 2.300 vid 1.050 - 1.400 1/min D2676LF33 xx.540* 397 kW / 1.900 2.500 vid 1.050 - 1.350 1/min D2676LF32 xx.320 Euro 5 235 kW / 1.900 OBD 1 + NOx kontroll Utan AGR SCR 1.600 vid 1.000 - 1.400 1/min 1.800 vid 1.000 - 1.400 1/min R6 D2066LF28 xx.360 265 kW / 1.900 xx.400 294 kW / 1.900 1.900 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF26 xx.440 324 kW / 1.900 2.100 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF25 xx.480 353 kW / 1.900 2.300 vid 1.050 - 1.300 1/min D2676LF14 xx.540 397 kW / 1.900 2.500 vid 1.050 - 1.350 1/min D2676LF13 xx.320* 235 kW / 1.900 1.600 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF20 xx.360* 265 kW / 1.900 1.800 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF19 xx.400* 294 kW / 1.900 1.900 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF18 xx.440* 324 kW / 1.900 2.100 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF17 xx.480* 353 kW / 1.900 2.300 vid 1.050 - 1.400 1/min D2676LF16 xx.540* 397 kW / 1.900 2.500 vid 1.050 - 1.350 1/min D2676LF15 92Utgåva 2015 V12.0 D2066LF27 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 13-III: TGS/TGX motorer/motorbeteckningar D20/D26 - ... Fordonsbeteckning Emissionsklass Effekt [kW] vid [1/min] xx.320 Euro 5 235 kW / 1.900 1.600 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF43 xx.360 265 kW / 1.900 1.800 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF42 xx.400 294 kW / 1.900 1.900 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF41 xx.440 324 kW / 1.900 2.100 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF40 xx.480 353 kW / 1.900 2.300 vid 1.050 - 1.400 1/min D2676LF07 xx.540 397 kW / 1.900 2.500 vid 1.050 - 1.350 1/min D2676LF06 xx.320* 235 kW / 1.900 1.600 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF47 xx.360* 265 kW / 1.900 1.800 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF46 xx.400* 294 kW / 1.900 1.900 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF45 xx.440* 324 kW / 1.900 2.100 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF44 xx.480* 353 kW / 1.900 2.300 vid 1.050 - 1.400 1/min D2676LF09 OBD Nivå AGR Utan AGR Avgasefterbehandling SCR OBD 2 + NOx kontroll Max Vridmoment [Nm] / vid [1/min] 2.500 vid 1.050 - 1.350 1/min Motorutförande R6 Motorbeteckning xx.540* 397 kW / 1.900 xx.320 235 kW / 1.900 1.600 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF53** xx.360 265 kW / 1.900 1.800 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF52** xx.400 294 kW / 1.900 1.900 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF51** xx.440 324 kW / 1.900 2.100 vid 950 1.400 1/min D2676LF22** xx.480 353 kW / 1.900 2.300 vid 950 1.400 1/min D2676LF21** 235 kW / 1.900 1.600 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF60 xx.360 265 kW / 1.900 1.800 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF59 xx.400 294 kW / 1.900 1.900 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF58 xx.440 324 kW / 1.900 2.100 vid 1.000 - 1.400 1/min D2066LF57 xx.480 353 kW / 1.900 2.300 vid 1.050 - 1.400 1/min D2676LF18 xx.540 397 kW / 1.900 2.500 vid 1.050 - 1.350 1/min D2676LF17 xx.320 EEV MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Med AGR Utan AGR Oxi-Kat SCR Utgåva 2015 V1.0 D2676LF08 93 III Tabell 13-III: Fordonsbeteckning Chassin TGS/TGX motorer/motorbeteckningar D20/D26 - ... Emissionsklass Effekt [kW] vid [1/min] OBD Nivå AGR Avgasefterbehandling Max Vridmoment [Nm] / vid [1/min] Motorutförande Motorbeteckning xx.320 235 kW / 1800 1600 vid 930 1400 1/min D2066LF68 xx.360 265 kW / 1800 1800 vid 930 1400 1/min D2066LF67 xx.400 Euro 6 294 kW / 1800 OBD-nivå B Med AGR 1900 vid 930 1400 1/min SCR + CRT R6 D2066LF61 xx.440 324 kW / 1800 2100 vid 930 1400 1/min D2676LF26 xx.480 353 kW / 1800 2300 vid 930 1400 1/min D2676LF25 xx.320 235 kW / 1800 1600 vid 930 - 1400 1/min D2066LF78*** xx.360 265 kW / 1800 1800 vid 930 - 1400 1/min D2066LF77*** 1900 vid 930 - 1400 1/min D2066LF76*** xx.400 Euro 6 294 kW / 1800 OBD-nivå B xx.440 324 kW / 1800 2100 vid 930 - 1400 1/min D2676LF36*** xx.480 353 kW / 1800 2300 vid 930 - 1400 1/min D2676LF35*** xx.520 383 kW / 1800 xx.560 xx.520 xx.560 Euro 6 Euro 6 412 kW / 1800 383 kW / 1800 412 kW / 1800 OBD-nivå B Med AGR OBD-nivå B Med AGR SCR + CRT SCR + CRT 2500 vid 930 – 1350 1/min 2700 vid 930 – 1350 1/min 2500 vid 930 – 1350 1/min 2700 vid 930 – 1350 1/min R6 R6 D3876LF02 D3876LF01 D3876LF05*** D3876LF04*** * = Motorer med OBD 1 + NOx-kontroll (”OBD 1b”) eller OBD 2 utan vridmomentsänkning (DMR) vid NOx-fel. Gäller endast motorer för brandkår, räddningstjänst och militär enligt bilaga I.6558 i direktiv 2005/55/EG, version 2006/81/EGG *** = Motorer med OBD-nivå B utan vridmomentsänkning (DMR) eller nödkörning vid NOx-fel. Gäller endast motorer för brandkår, räddningstjänst och militär enligt förordning (EG) nr 595/2009 ** = Motorer endast för Storbritannien och Irland Tabell 14-III: TGX-motorer/motorbeteckningar D28 V8 Fordonsbeteckning Emissionsklass Effekt [kW] vid [1/min] OBD Nivå AGR Avgasefterbehandling Max Vridmoment [Nm] / vid [1/min] Motorutförande Motorbeteckning xx.680 Euro 5 500 kW / 1.800 OBD 1 + NOx kontroll Utan AGR SCR 3.000 vid 1.100 1.500 1/min V8 D2868LF02 2.700 vid 1.000 1.700 1/min D2868LF03 2.700 vid 1.000 1.700 1/min D2868LF04 500 kW / 1.900 2.700 vid 1.000 1.700 1/min D2868LF06 500 kW / 1.900 2.700 vid 1.000 1.700 1/min D2868LF07 500 kW / 1.800 3.000 vid 1.100 1.500 1/min D2868LF05 xx.680 500 kW / 1.900 xx.680* 500 kW / 1.900 xx.680 xx.680* xx.680 EEV OBD 2 + NOx kontroll * = Motorer i omborddiagnos OBD 1b eller OBD 2 utan vridmomentsreduktion (DMR) vid NOx-fel. Gäller endast motorer för brandkår, räddningstjänst och militär enligt bilaga I.6558 i direktiv 2005/55/EG, version 2006/81/EG 94Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 15-III: Fordonsbeteckning TGS-WW-motorer/motorbeteckningar D20/D26 Emissionsklass Effekt [kW] vid [1/min] OBD Nivå AGR Avgasefterbehandling Max Vridmoment [Nm] / vid [1/min] Motorutförande Motorbeteckning xx.360 265 kW / 1.900 1.800 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF48 xx.400 294 kW / 1.900 1.900 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF49 2.100 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF50 xx.440 Euro 3 324 kW / 1.900 Utan OBD Utan xx.480 353 kW / 1.900 2.300 vid 1.000 1.400 1/min D2676LF02 xx.480 353 kW / 1.900 2.300 vid 1.000 1.400 1/min D2676LF31 xx.320 235 kW / 1.900 1.600 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF35 xx.360 265 kW / 1.900 1.800 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF33 xx.400 294 kW / 1.900 1.900 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF32 xx.440 324 kW / 1.900 2.100 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF31 xx.480 353 kW / 1.900 2.300 vid 1.050 1.300 1/min D2676LF01 xx.320 235 kW / 1.900 1.600 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF39 xx.360 265 kW / 1.900 1.800 vid 1.000 1.400 1/min xx.400 294 kW / 1.900 1.900 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF37 xx.440 324 kW / 1.900 2.100 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF36 353 kW / 1.900 2.300 vid 1.050 1.300 1/min D2676LF05 xx.320 235 kW / 1.900 1.600 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF65 xx.360 265 kW / 1.900 1.800 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF64 xx.400 294 kW / 1.900 1.900 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF63 xx.440 324 kW / 1.900 2.100 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF62 xx.480 353 kW / 1.900 2.300 vid 1.050 1.400 1/min D2676LF20 xx.540 397 kW / 1.900 2.500 vid 1.050 1.350 1/min D2676LF19 xx.320* 235 kW / 1.900 1.600 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF72 xx.360* 265 kW / 1.900 1.800 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF71 xx.480 Euro 4 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX OBD 1 Med AGR PM-Kat OBD 1 + NOX kontrol Utan AGR SCR Utgåva 2015 V1.0 R6 D2066LF38 95 III Tabell 15-III: Fordonsbeteckning Chassin TGS-WW-motorer/motorbeteckningar D20/D26. Emissionsklass Effekt [kW] vid [1/min] OBD Nivå AGR Avgasefterbehandling Max Vridmoment [Nm] / vid [1/min] Motorutförande Motorbeteckning xx.400* 294 kW / 1.900 1.900 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF70 xx.440* 324 kW / 1.900 2.100 vid 1.000 1.400 1/min D2066LF69 xx.480* 353 kW / 1.900 2.300 vid 1.050 1.400 1/min D2676LF33 xx.540* 397 kW / 1.900 2.500 vid 1.050 1.350 1/min D2676LF32 * = Motorer i omborddiagnos OBD 1b eller OBD 2 utan vridmomentsreduktion (DMR) vid NOx-fel. Gäller endast motorer för brandkår, räddningstjänst och militär enligt bilaga I.6558 i direktiv 2005/55/EG, version 2006/81/EG. Tabell 16-III: Motor för typ 27X- och 28X-motorbeteckningar D26 (inte EG) Fordonsbeteckning Emissionsklass Effekt [kW] vid [1/min] OBD Nivå AGR Avgasefterbehandling Max Vridmoment [Nm] / vid [1/min] xx.440 Conama P6 324 kW / 1.900 Utan OBD Med AGR Oxi-Kat 2.100 vid 1.000 1.400 1/min xx.480* xx.400* xx.440* 2.400 vid 1.000 1.400 1/min 353 kW / 1.900 Conama P7 294 kW / 1.900 ODB 2 (Brasil) Utan AGR SCR 324 kW / 1.900 2.000 vid 1.000 1.400 1/min 2.200 vid 1.000 1.400 1/min Motorutförande Motorbeteckning D2676LF10 R6 D2676LF23 D2676LF24 D2676LF28 * = Motorer med OBD 2 (Brasilien).) Den brasilianska utsläppsklassen Conama P6 är jämförbar med Euro IV utan OBD. Conama P7 är jämförbar med Euro V med OBD som är jämförbar med den europeiska OBD 2. 96Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin 6.3 Runt om motorn 6.3.1 Ändringar på motorn Ändringar på motorn eller motorkomponenter tillåts inte av MAN. Vid överträdelse upphör typgodkännandet och garantin att gälla. 6.3.2 Ändringar av luftinsugningen Generellt gäller att ändringar på luftinsugssystemet skall undvikas. Det finns olika varianter för TGS/TGX som kan levereras i standardutförande. Man bör kontrollera om någon av dessa kan användas. Information om leveransmöjligheter för det aktuella fordonet tillhandahåller närmaste MAN-återförsäljare. Om det ändå inte går att undvika en ändring av fordonet gäller i allmänhet följande: • Insugningen av luft måste kunna ske utan hinder. • Vakuumet i insugningsledningen får inte ändras. • Vid ändringar på luftinsugssystemet skall säkerställas att alla föreskrifter beträffande buller och emissioner uppfylls. • Dessutom skall alla krav från arbetsskyddsmyndigheter och liknande myndigheter uppfyllas med avseende på de aktuella komponenterna (t.ex. yttemperatur i greppområdet). • Vid ändringar på insugningen kan MAN - inte garantera att dessa och andra föreskrifter uppfylls. Ansvaret för detta åligger företaget som utför ombyggnaden, även beträffande föreskrifter avseende omborddiagnosen (OBD). - inte ge någon information om ändringar i förbrukningen eller om ljudnivån. Eventuellt krävs en ny ljudnivåmätning. Akustiskt aktiva delar (t ex munstycket i luftfiltret) får ej ändras. Om bullergräns värdena överskrids upphör driftstillståndet att gälla. För fordon till och med avgasnorm Euro 5 gäller de allmänna föreskrifterna samt följande: [!] • • • • • • • • • Tvärsnittens form och/eller yta får aldrig ändras. Skarpa rörböjar är ej tillåtna, geringssnitt är ej tillåtna. Modifiera inte luftfiltret. Luftfiltrets livslängd kan förkortas vid ändringar på insugssystemet. Endast godkända luftfilterinsatser får användas. Fuktighetssensorns monteringsläge i luftfilterhuset får inte ändras. Upphängnings- och stödutförandet samt komponenternas generella monteringsläge får inte ändras. Luftinsugningen måste skyddas mot att uppvärmd luft sugs in (t.ex. motorvärme från området vid hjulhusen eller i närheten av avgasljuddämparen). Ett lämpligt insugningsställe ska väljas som säkerställer att insugningsluften inte värms mer än 5 °C (utetemperatur till temperaturen före turbokompressorn). Om insugningsluftens temperatur är för hög kan avgasgränsvärdena överskridas. Om emmissionsgränsvärdena överskrids upphör driftstillståndet att gälla. För att förhindra att brinnande cigarettfimpar eller liknande sugs in måste det direkt vid insugsstället sitta ett sk cigarettskyddsgaller som motsvarar det galler som standardmässigt monteras på fordonen (ej brännbart material, maskvidd SW6, den fria ytan måste åtminstone vara lika stor som ytan på luftfiltrets luftrörsmuff). Om detta inte beaktas föreligger risk för fordonsbränder. MAN kan inte uttala sig om de vidtagna åtgärdernas effektivitet, ansvaret ligger på företaget som utför arbetet. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 97 III Chassin • Insugsstället måste vara i ett område med låg dammbelastning samt vara skyddat mot stänkvatten. • En tillräcklig dränering med vattenavskiljare samt en obehindrad borttransport av damm ur filterhuset och området för den obehandlade luften måste garanteras, då annars skador kan uppstå på motorn. • På renluftsidan skall rördragningen utföras så att den är absolut tät. Renluftrörens insida måste vara slät, partiklar eller liknande får inte kunna lossna. Det måste under alla omständigheter förhindras att renluftröret halkar loss från kopplingspunkterna. För detta ändamål skall lämpliga hållare användas. • Undertryckrörssensorns position skall väljas vid ett rakt rörstycke med så kort avstånd som möjligt till turbokompressorn. Det åligger företaget som utför arbetet att säkerställa att sensorn indikerar på korrekt sätt. Varning: Risk för motorskador om för låga värden indikeras. • Alla insugsrör måste vara undertrycksbeständiga till 100 mbar samt ha en temperaturbeständighet på minst 80 °C (kortvarigt 100 °C). Flexibla ledningar (t ex slangar) är ej tillåtna. För fordon som hör upp till och med utsläppsnormen Euro 6 förutom föreskrifterna även de lägre avgasnormerna: • • • • 6.3.3 Ändringar av luftinsugningen får endast utföras efter skriftlig förfrågan och godkännande av MAN adress, se ovan under ”Utgivare”. Monteringsposition, nivå och utförande för sensorerna i insugningssystemet får inte ändras. Vid dragningen av bromskompressorns sugledning måste man se till att arean är tillräckligt dimensionerad. Ledningen måste ha en vakuumstabilitet på minst 250 mbar och vara temperaturstabil inom intervallet -40 °C till +120 °C. Att självständigt eftermontera eller ta bort säkerhetselement (vid tunga arbeten) gör att emissionsgränsvärdena överskrids. Ombyggnader får uteslutande utföras av MAN-verkstäder. Eventuellt krävs en ändring av fordonets parameterinställningar. Ändringar av motorns kylning Motorns kylning är anpassad till motsvarande motorer: Därför ska följande beaktas: • Komponenter i det seriemässigt installerade kylsystemet (kylare, kylargrill, luftkanaler, kylkrets) får inte ändras. • Undantag får endast göras efter godkännande från MAN (adress, se ovan under “Utgivare”). • Kylsystemet får uteslutande fyllas med de kylmedel som har godkänts av MAN och som motsvarar uppgifterna i produktdatabasen. • Inga kopparhaltiga material får monteras i kylkretsen. Om luftintagsytan och därmed kylarens effekt minskas (till exempel på grund av frontpåbyggnader) ska följande punkter beaktas: • • • Ökad fläktdriftsfrekvens och därmed ökad bränsleförbrukning Negativ inverkan på bromsverkan vid kontinuerlig bromsning Motoreffektreducering i gränsområdet Vid följande förhållanden krävs eventuellt en kylare med större anpassad kapacitet: • • • huvudsakligen stationär användning vid användning i klimatmässigt olämpliga zoner (t.ex. i länder med varmt klimat) vid användningar där man måste räkna med att kylaren sätts igen t.ex. genom kraftig dammbelastning och därför måste ta hänsyn till försämrad kylkapacitet. Information om leveransmöjligheter från fabriken för det aktuella fordonet tillhandahålls av närmaste MAN återförsäljare. För eftermonteringar, se närmaste MAN-serviceföretag eller MAN-kontraktsverkstad. Vid påbyggnad av en kylare av återförsäljare i tredje hand måste föreskrifterna enligt de mekaniska monteringsriktlinjerna för monterade motorer följas. Dessa kan rekvireras från MAN (adress, se ovan under “Utgivare”). 98Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III 6.3.4 Chassin Ändringar på motorkapseln, bullerdämpning Ingrepp i och ändringar av en från tillverkaren levererad motorkapsling är ej tillåtet. Om fordonet är specificerat med “låg bullernivå” eller “låg ljudnivå” förlorar de denna status om ingrepp görs i efterhand. Att åter erhålla den tidigare statusen ligger inom ansvarsområdet för företaget som utför ombyggnaden. 6.3.5Tryckluftförsörjning Till tryckluftsystemet hör komponenter som: •Bromskompressor •Tryckluftstork •Tryckluftsbehållare • Externa tryckluftanslutningar Tryckluftssystemet försörjer bland annat: •tryckluftsbromssystemet, • förarhyttens fjädring, •chassifjädringen • eller andra förbrukare som måste trycksättas med tryckluft vid drift. 6.3.5.1Grundprinciper Genom icke fackmässigt utförda arbeten på tryckluftsystemet kan bromssystemets funktion påverkas. Detta kan leda till bortfall av komponenter eller säkerhetsrelevanta komponenter. 6.3.5.2 Placering av ledningar Principer vid ledningsdragning: • • • • • • • • • • • • En lös utplacering av ledningar är inte tillåten, avsedda fastsättningsmöjligheter och/eller rör skall användas. Plaströr får ej värmas vid dragningen, inte heller när rör måste läggas i böjar. Vid infästning av rören skall man tillse att PA-rören inte vrids. Både i böjens början och slut ska en rörklämma monteras eller ett buntband vid rörbuntar. Korrugerade rör för kablage fästs i ramen på plastkonsoler och vid motorn på förberedda kabelstegar med buntband eller clips. Fäst aldrig flera ledningar i samma klämma. Endast PA-rör (PA = polyamid) enligt DIN74324 del 1 eller MAN standard M3230 del 1 (utvidgning av DIN 74324 del 1) får användas (MAN portal för teknisk dokumentation: http://ptd.mantruckandbus.com, registrering krävs). Det är inte tillåtet att ändra ledningarnas area. För den förlagda längden av PA-rör ska 1% läggas till (motsvarar 10 mm per meter kabellängd), då plaströr dras samman vid kyla och det måste vara möjligt att använda dem ner till -40 °C. Uppvärmning av rören vid dragningen är inte tillåten. För att förkorta plaströr måste en klipptång för plaströr användas, då avsågning leder till en otillåten bildning av grader vid snittytan och att spån samlas i röret. PA-rör får ligga an mot ramkanter och i ramöppningar. En minimal tillplattning av PA-röret (max. 0,3 mm djup) i kontaktpunkterna kan tolereras. Nötning i form av spår är dock inte tillåtna. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 99 III • • • • Chassin Det är tillåtet att PA-ledningar ligger an mot varandra. Det uppstår en minimal ömsesidig tillplattning i beröringspunkten. PA-ledningar får buntas parallellt (ej korsvis) med buntband. PA-rör och korrugerade rör skall buntas var för sig. Inskränkning av rörligheten genom förstyvningseffekten ska beaktas. Övertäckning av ramkanter med ett uppklippt korrugerat rör är skadligt, PA-röret skadas där det berör det korrugerade röret. Punktformig anliggning av tryckluftledningen (position 1 bild 37-III) mot ramens snittkanter kan skyddas med en s.k. “skyddsspiral” (position 2 bild 37-III). Skydsspiralen måste ligga an helt mot det rör som skyddas och vara sluten i sina lindningar (undantag: PA-ledningar Ø ≤ 6 mm). Bild 37-III: Skyddsspiral på PA-rör 1 2 T_510_000001_0001_G 1)Tryckluftledning 2)Skyddsspiral • Anliggning av PA-ledningar/korrugerade PA-rör mot aluminiumlegeringar, t.ex. aluminiumtank, bränslefilterhus) är ej tillåtet eftersom aluminiumlegeringar nöts ner mekaniskt (brandrisk). • Korsande ledningar med pulserande flöden (t.ex. bränsle) får inte bindas ihop med ett buntband i korsningspunkten (nötningsrisk). • Vid insprutningsledningar och bränsleförande stålledningar för flamstarten får inga ledningar fästas (nötningsrisk, brandrisk). • Medförda centralsmörjnings- och ABS-sensorkablar får bara fästas mot luftslangar med ett gummimellanlägg. • I kylarvätske- och hydraulslangar (t.ex. styrinrättning) får inget fästas (risk för nötning). • Startmotorkablar får under inga omständigheter buntas med bränsle- eller oljeledningar eftersom nötningsskydd har högsta prioritet för plusledningen! • Värmepåverkan: Beakta värmeackumuleringen i inkapslade områden. Ledningarna får absolut inte ligga an mot värmeskyddsplåtar (minsta avstånd till värmeskyddsplåtar ≥ 100 mm, till avgassystem ≥ 200 mm) • Metalledningarna är förmonterade och får varken böjas eller monteras så att de kan böjas under drift. 100Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Om aggregat/komponenter monteras så att de kan röra sig mot varandra måste man vid dragning av ledningar mellan dem beakta följande: • Ledningen måste utan problem kunna följa aggregatets rörelser, för detta ändamål skall man tillse att utrymmet till de rörliga delarna är tillräckligt (in- och utfjädring, rattutslag, tippning av förarhytt). Töjning av ledningarna är inte tillåtet. • Rörelsens start- och slutpunkt skall definieras exakt som fast spännpunkt. PA-röret eller det korrugerade röret ska i spännpunkten monteras ordentligt med ett så brett buntband som möjligt eller med en klämma som är anpassad till rörets diameter. • Om PA-rör och korrugerade rör dras i samma övergång skall först det styvare PA-röret placeras på plats. Det mjukare korrugerade röret fästs i PA-röret med buntband. • En ledning fördrar rörelser tvärs till dragningsriktningen, varvid ett tillräckligt avstånd ska finnas mellan spännpunkterna. (Tumregel: avstånd mellan spännpunkterna ≥ 5 x den rörelseamplitud som ska övervinnas) • Stora rörelseamplituder överbryggas på bästa sätt med en U-formad dragning och rörelsen sker längs med U-stolparna: Tumregel för rörelseslingans minimala längd: Rörelseslingans minsta längd = ½ ▯ rörelseamplituden ▯ Minsta radie ▯ π • Följande minsta radier skall beaktas för PA-rör (den aktuella start- och slutpunkten för rörelsesträckan ska definieras exakt som fast spännpunkt): Tabell 17-III: Minsta radier vid PA-rör Nominell diameter Ø [ mm ] Radie [ mm ] • 4 6 9 12 14 16 20 30 40 60 80 95 För montering av ledningarna skall klämmor av plast användas, beakta det maximala avståndet mellan klämmorna enligt tabell 18-III Tabell 18-III: Maximalt avstånd mellan klämmorna med avseende på rörstorleken Rörstorlek Avstånd mellan klämmor [mm] 4x1 6x1 8x1 9x1,5 11x1,5 12x1,5 14x2 14x2,5 16x2 500 500 600 600 700 700 800 800 800 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 101 III Chassin 6.3.5.3Snabbkopplingar För broms-/luftledningar är bara instickskopplingar enligt system Voss 232 (MAN-norm: M3298) och Voss 230 (för mindre rör NG6 och specialkopplingar som dubbeldorn, MAN-norm: M3061)-2) tillåtna. Den nämnda normen ger utförliga bearbetningsanvisningar och är bindande vid montering av pneumatiska ledningar och aggregat. Påbyggnadstillverkare kan beställa de nämnda MAN-standarderna via http://ptd.mantruckandbus.com (registrering krävs). System 232 har två låsningslägen. När kopplingen är låst i det första läget är förbindelsen vid system 232 med avsikt otät, en felaktig låsning av kopplingen upptäcks omedelbart genom ljudet som uppstår. • • • • Systemet måste vara trycklöst när överfallsskruven skruvas ut. När förbindningen mellan kontakt/överfallsskruv har lossats, måste överfallsskruven bytas eftersom fästelementet förstörs när förbindningen lossas. Därför ska överfallsskruven skruvas ut när förbindelsen mellan en ledning och ett aggregat ska lossas. Plaströret utgör med koppling, flänsskruv och fästelement en återanvändbar enhet. Endast O-ringen för tätning av gängan (se bild 38-III) måste bytas ut mot en ny (O-ringen ska fettas in, överfallsskruven ska rengöras). Den ovan beskrivna enheten för snabbkopplingen ska skruvas in för hand i aggregatet och därefter dras åt med 12 ±2 Nm i metall och plast (MAN-standard: M3021, http://ptd.mantruckandbus.com (registrering krävs). 102Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Bild 38-III: Voss system 232, funktionsprincip 1 2 3 10 4 9 5 8 7 6 T_510_000002_0001_G 1) Snabbkoppling helt intryckt (2:a steget) 2)Hankoppling 3) Snabbkoppling ej helt intryckt (1:a steget) > luftläckage 4)Överfallsskruv 5)Bromskomponent 6) Luftläckage när snabbkoppling inte är helt instucken 7)Låselement 8) O-ring för tätning av koppling 9) O-ring för tätning av gänga 10) O-ring för att skapa förspänning och ge skydd mot nedsmutsning MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 103 III Chassin 6.3.5.4 Anslutning av hjälpaggregat Alla ledningar i tryckluftssystemet är utförda med Voss-system 203 (för mindre rör i nominell storlek [NG] 6), 230, 232 och specialkopplingar t.ex. dubbeldorn). MAN rekommenderar att Voss-system 232 används. Det är bara tillåtet att använda samma system som originalsystemet vid arbeten på fordonschassit. En anslutning av påbyggnadssidans tryckluftsförbrukare till tryckluftssystemet får endast utföras i kretsen för hjälpaggregat. I följande fall är det förbjudet att ansluta hjälpaggregat: • • Till kretsarna för färdbroms och parkeringsbroms samt släpvagnsstyrning. Till alla testanslutningar Exempel på beteckning för polyamidrör 9x1,5 (NG 6): I det följande förklaras beteckningen för ett polyamidrör med ytterdiameter d1 = 9 mm, väggtjocklek s = 1,5 mm: Bild 39-III: Förklaring av MAN-fabriksstandard M3230 1 3 Rohr M 3230 - 9 x 1,5 - A 2 4 1)MAN-fabriksstandard 2) Rörets ytterdiameter 3)Väggtjocklek 4)Materialtyp Bild 40-III: T_511_000002_0001_G Mått för tryckluftsledning s d1 d2 r T_511_000001_0001_G Rörets ytterdiameter d1 d2 Rörets innerdiameter SVäggtjocklek rBöjningsradie I MAN-standard M 3230-1 angivna böjningsradier ska innehållas. Anskaffning under kapitel III - 1.2 Normer, riktlinjer, föreskrifter, toleranser. 104Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin MAN ansluter egna tryckluftsförbrukare via en fördelningslist på magnetventilblocket, som • • • • • sitter på K-tvärbalken i ramböjen, i några undantagsfall sitter på sidan på tvärbalkens förstärkningsplåt, sitter på höger längsgående rambalk i området vid K-tvärbalken sitter på tvärbalken för bakre stötdämparen eller som sitter i längsgående rambalken till höger i körriktningen (fordon med hjulkonfiguration 8x6, 8x8). Anslutningarna på fördelarlisten (se bild 39-III) är försedda med ledningar från fabrik, beroende på utrustning. För påbyggnadstillverkare finns det följande anslutningsmöjligheter: • • • • • Tryckluftsförbrukare kan anslutas till en ledig anslutning på fördelningsblocket Ta ut tryckluft för hjälpaggregat på en ledig anslutning 52, 53, 54, 58 eller 59 med Voss-system 232 NG8. Ta ut tryckluft för hjälpaggregat på en ledig anslutning 55, 56, 57, 70, 71 eller 72 med Voss-system 203 NG6. Utbyggnad av den befintliga fördelningslisten med motsvarande magnetventiler Lossa matningsledningen från fördelningslisten anslutning 51 och montera t.ex. ett Voss-kopplingsstycke L eller T SN12 KN12 (MAN artikelnummer 81.98183-6101 eller 81.98183-6158). På den lediga anslutningen monteras förgreningen för hjälpaggregatet. Vid uttag av ökad tryckluftsvolym (t.ex. montering av extra luftbehållare >40 l) behövs det en egen överströmnings- och backventil 7,3°-0,3 bar (MAN artikelnummer 81.52110-6049). Bild 41-III: Anslutning till fördelaren för hjälpaggregat FramifrånBakifrån 70 58 56 59 72 53 55 57 71 51 52 54 T_380_000003_0001_G 6.3.5.5Tryckluftsförlust Tryckluftssystem kan inte ge hundra procent verkningsgrad. Detta beror bl.a. på att mindre läckage ofta inte går att undvika trots noggrann utformning av systemet. Frågan är vilken tryckförlust som är oundviklig, och vilken som är för hög. Förenklat sagt skall alla tryckförluster undvikas som inom 12 timmar efter det att fordonet har stängts av innebär att man inte kan köra iväg omedelbart efter det att motorn har slagits på. Detta ger två alternativa metoder för att konstatera om ett luftläckage är oundvikligt eller ej: • • Inom 12 timmar efter påfyllning fram till avstängningstrycket får trycket inte vara < 6 bar i någon krets. Kontrollen ska göras med icke avluftade fjäderbromsar, dvs. med ansatt parkeringsbroms. Inom 10 minuter efter påfyllning fram till avstängningstrycket får trycket i den testade kretsen ha fallit max. 2 %. Om luftförlusten är större än ovan är läckaget för stort och måste åtgärdas. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 105 III Chassin 6.3.5.6 Extern luftförsörjning Om en anslutning för kontinuerlig extern luftförsörjning (t.ex. på brandbilar) eftermonteras av påbyggnadstillverkaren så måste en av de anslutningsmöjligheter för tryckluftsmatning som visas nedan användas. Beroende på tillgängligt matningstryck ska tillämplig variant väljas: • • Variant 1: Matningstryck min. 13 bar Variant 2: Matningstryck mellan 9 och 10 bar Variant 1: Positionerna (1, 2) på bild 42-III och den externa påfyllningskopplingen måste eftermonteras på fordonet. Till anslutning P2 (3/2-vägsventil) på bild 42-III ansluts den externa påfyllningskopplingen. Bild 42-III: Variant 1 1 G24.9 (3) Z (3) 2 P2 5 A R2 (3) 3 G23.1 1 4 4 2 12,5 +/- 0,2 bar 0 2 21 1 1 22 23 22 24 21 3 4L T_514_000001_0001_G 1) 3/2-vägsventil (omkopplingsventil) 2)Backventil 3) Tryckluftstork (standardutrustning) 4) Fyrkretsskyddsventil (standardutrustning) 5) Tryckluftsledning min. tvärsnitt 9x1,5 PA11/12 PHLY Tabell 19-III: Erforderliga reservdelar för eftermontering Positionsnummer 1 2 Komponent Beteckning MAN-artikelnummer Backventil G23.1 81.52120-6004 3/2-vägsventil G24.9 81.52170-6157 Montering av rörledningar måste utföras enligt MAN-standard M3061. Observera: För regenerering av tryckluftstorken (pos 3 bild T_514_000001_0001_G) krävs ett pålagt matartryck på min. 13 bar. Om matartrycket ligger under tryckluftstorkens frånkopplingstryck så kan tryckluftstorken inte regenereras och fuktig luft kommer in i tryckluftsbromssystemet. Varning! BPå fordon i serie TGS/TGX med aktiverbar bromskompressor måste variant 2 användas. Risk för skador på bromskompressorn. 106Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Variant 2: Positionerna (1, 4, 5 och ljuddämpare G27.66) på bild 43-III och den externa påfyllningskopplingen måste eftermonteras på fordonet. Till anslutning P2 på bild 43-III ansluts den externa påfyllningskopplingen. Bild 43-III: Variant 2 2 3 4 2 12,5 +/- 0,2 bar 0 21 1 1 22 23 22 24 21 3 4L G24.9 (3) 1 4 (3) Z (3) P2 R2 4 (3) A 21 1 G25.206 3 G27.66 5 4L G50.40 6 1) 2) 3) 4) 5) 6) (3) 22 T_514_000002_0001_G 3/2-vägsventil (omkopplingsventil) (extrautrustning) Tryckluftstork (standardutrustning) Fyrkretsskyddsventil (standardutrustning) Tryckluftstork (extrautrustning) Tryckluftsbehållare (extrautrustning) Tryckluftsledning min. tvärsnitt 9x1,5 PA11 Tabell 20-III: Erforderliga reservdelar för eftermontering Positionsnummer 1 2 5 Komponent Beteckning MAN-artikelnummer Tryckluftstork (8,5 bar frånkopplingstryck) G25.206 81.52102-6117 Ljuddämpare G50.40 G27.66 81.51401-0194 3/2-vägsventil G24.9 Tryckluftsbehållare 81.52170-6157 81.52101-6264 Montering av rörledningar måste utföras enligt MAN-standard M3061. Observera: För regenerering av tryckluftstorken (pos im bild 43-III) krävs ett pålagt matartryck på min. 9 till 10 bar. Den extra tryckluftstorken som eftermonteras måste ha minst 8,5 bar frånkopplingstryck. Om matartrycket ligger under tryckluftstorkens frånkopplingstryck så kan tryckluftstorken inte regenereras och fuktig luft kommer in i tryckluftsbromssystemet. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 107 III Chassin Observera: På serie TGS/TGX sitter den externa påfyllningsanslutningen (pos1, bild 44-III) tillsammans med kontrollanslutningarna på en anslutningsplatta på ramen. Bild 44-III visar exempel på placeringen på ett Euro 5-fordon. Ytterligare information finns i fordonets instruktionsbok. Bild 44 -III: Extern påfyllningsanslutning på anslutningsplatta på ramen T_514_000004_0001_G 1 Denna tryckluftsanslutning (pos. 1, bild 44-III) får endast användas • • för påfyllning av tryckluftssystemet vid bortfall av systemtrycket eller nödlossning av kombibromscylindern. Denna anslutning får inte användas för kontinuerlig extern luftförsörjning. Tryckluft, som tillförs via denna anslutning fyller alla bromskretsar men filtreras och torkas inte av fordonets tryckluftstork. Detta kan leda till föroreningar och kondensvatten i tryckluftssystemet. Tryckluft som matas in via denna anslutning ska uppfylla kraven enligt ISO 8573 - 1 : 2010 [7:7:4]. Om denna kvalitetsklass inte uppnås så leder det till ökat slitage på och läckage i tryckluftskomponenterna. 108Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin 6.4Avgassystem 6.4.1 Ändringar av avgassystemet Generellt gäller att ändringar på avgassystemet skall undvikas. Det finns flera varianter för TGS/TGX som kan levereras från fabrik. Man bör kontrollera om någon av dessa kan användas. Information om leveransmöjligheter för det aktuella fordonet tillhandahåller närmaste MAN-återförsäljare Om det ändå inte går att undvika en ändring av fordonet gäller i allmänhet följande: • Bortledningen av avgaserna måste ske obehindrat. • Mottrycket i avgassystemet får inte ändras. • Alla lagstadgade föreskrifter som berör buller och emissioner måste uppfyllas. • Vid ändringar på avgassystemet och avgasströmmen skall man tillse att avgasflödet inte blåser mot några fordonskomponenter. Utblåsningsriktningen måste vara bort från fordonet (beakta föreskrifterna i respektive land, i Tyskland StVZO). • Dessutom skall alla krav från arbetsskyddsmyndigheter och liknande myndigheter uppfyllas med avseende på de aktuella komponenterna (t ex yttemperatur i greppområdet). • Vid ändringar på avgassystem kan MAN - inte garantera att tidigare nämnda och andra föreskrifter uppfylls. Ansvaret för detta åligger företaget som utför ombyggnaden. Detta gäller även beträffande föreskrifter avseende omborddiagnos (OBD) - inte ge någon information om ändringar i förbrukningen eller om ljudnivån. Eventuellt krävs en ny ljudnivåmätning. Akustiskt aktiva delar får ej ändras. Om bullergränsvärdena överskrids upphör driftstillståndet att gälla. - inte yttra sig huruvida i lag föreskrivna avgasgränsvärden följs. Eventuellt krävs en avgasprovning. Om emmissionsgränsvärdena överskrids upphör driftstillståndet att gälla. Beroende på emissionsklass är en förändring av avgassystemet möjlig. Härvid skall följande anvisningar beaktas: För fordon till och med avgasnorm Euro 4 gäller de allmänna föreskrifterna samt följande: • • • • • • • • • • • Om avgasljuddämparen flyttas, ska man ge akt på att original MAN-stöd samt den principiella placeringen av komponenterna fortsättningsvis används. (Se bild 40-III: Beskrivning av stöd för avgasljuddämparen) Placeringen av temperatur- och NOX-sensorn (för OBD) på avgasljuddämparen får inte ändras. Ändringar på det fabriksmonterade MAN-kablaget till sensorerna är inte tillåtna. Om andra kablagelängder behövs kan MAN:s originalkablage anskaffas från MAN:s reservdelsavdelning. CAN-kablage får inte tvinnas upp på grund av EMC-föreskrifterna. Ombyggnadsåtgärder eller ändringar på avgassystemet från avgasgrenröret till metallslangen (flexibelt rör mellan de rammonterade och de motormonterade komponenterna) är ej tillåtna. Ingen utblåsning av lastgods (t.ex. bitumen) med motoravgaserna - risk för skador på motorn och på avgasefterbehandlingssystemet. Tvärsnittens form och/eller yta får aldrig ändras. Samma rörmaterial som originalsystemet måste användas. Ljuddämparen får inte modifieras (även inte på kapslingen), driftgodkännandet blir ogiltigt. Vid krökar måste böjningsradien motsvara minst den dubbla rördiametern, veckbildning är inte tillåten. Endast jämna böjar är tillåtna - inga geringar. De OBD-relevanta delarnas funktion får inte påverkas. Vid manipulering av de OBD-relevanta delarna upphör deldriftstillståndet att gälla. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 109 III • • Chassin Anslutningen av trycksensorns ledning till ljuddämparen måste alltid vara riktad uppåt. Den därpå följande stålledningen måste alltid dras med kontinuerlig stigning fram till sensorn och ha en minsta längd på 300 mm samt en största längd på 400 mm (inkl flexibel ledning). Mätledningen ska utgöras av M01-942-X6CrNiTi1810-K3-8x1 D4-T3. Trycksensorns monteringsläge måste bibehållas (anslutning nedåt). Anvisningar och krav som anges i kapitel 1.4 Brandskydd ska beaktas. Bild 45-III: Beskrivning av stöd för avgasljuddämparen 1 2 3 T_151_000004_0002_G 1) 2) 3) Temperatursensor Stöd Metallslang 110Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin För fordon som hör till utsläppsnormen Euro 5 gäller förutom föreskrifterna även de lägre avgasnormerna: • • En förlängning av avgassystemet från metallslangen till avgasljuddämparen med 1000 mm är tillåten utan motsvarande högtemperaturisolering. En förlängning av avgassystemet från metallslangen till avgasljuddämparen med >1000 mm upp till max. 2000 mm är tillåten med motsvarande högtemperaturisolering. Bild 46-III: Avgassystem, blandare till metallslang 1 2 3 4 T_152_000002_0002_G 1) 2) 3) 4) Metallslang Blandare Insprutningsmunstycke Dosermodul • • Som avgassystem får enbart icke rostande austenitiskt rostfritt stål användas. Orsak: Vid de annars gängse ferritiska stålen leder den ammoniak som finns i avgastrakten (reaktionsprodukt från AdBlue) till korrosion. Rostfria rör skall svetsas med skyddsgas enligt godkända svetsmetoder (beakta informationen från ståltillverkarna) och av utbildad personal. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 111 III Chassin Bild 47-III:NOx-sensorns position (endast OBD med NOx-kontroll, föreskrift fr.o.m. 10/2007) på avgasljuddämpare T_152_000005_0002_G 2 1) 2) 3) 1 3 NOx-sensor Avgasljuddämpare Temperatursensor Tabell 21-III: Översikt över rostfria austenitiska stål enligt DIN 17440 som skall användas Material: Beteckning Materialnummer X 2 CrNi 19 11 1.4306 X 5 CrNi 18 10 X 2 CrNiN 18 10 X 6 CrNiTi 18 10 X 6 CrNiNb 18 10 X 5 CrNiMo 17 12 2 X 2 CrNiMo 17 13 2 X 6 CrNiMoTi 17 12 2 X 2 CrNiMoN 17 13 3 X 2 CrNiMo 18 14 3 X 5 CrNiMo 17 13 3 X 2 CrNiMoN 17 13 5 112Utgåva 2015 V12.0 1.4301 1.4311 1.4541 1.4550 1.4401 1.4404 1.4571 1.4429 1.4435 1.4436 1.4439 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin För fordon som hör till utsläppsnormen Euro 6 gäller föreskrifterna samt lägre utsläppsnormer: På grund av den mycket känsliga avkänningen av avgasefterbehandlingen ska samtliga arbeten utföras med största omsorg. Nedanstående punkter i detta och alla andra relevanta kapitel måste följas strikt. • • • • Om avgasljuddämparen flyttas, ska den från fabriken använda fastsättningen bibehållas, eventuellt anpassas. (Se bild 48-III: Avgasljuddämpare på höger sida med separat hållare för tvärstag) Om avgasljuddämparen flyttas i ramens krökning (t.ex. genom distansbrickor) ska ljuddämparen riktas in parallellt med fordonets längdaxel. Flyttas ljuddämparen till en position som är förstärkt med en tvärbalk, kan ljuddämparens tvärstag bortfalla. Om endast AdBlue-behållaren flyttas, krävs eventuellt en separat hållare för avgasljuddämparens tvärstag (anskaffas via MAN reservdelsservice). Bild 48-III: Avgasljuddämpare på höger sida med separat hållare för tvärstag 1 2 3 T_151_000006_0001_G 1) Hållare för tvärstag 2)Tvärstag 3)Avgasljuddämpare MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 113 III Chassin En förlängning av avgasröret är möjlig i området vid den flexibla metallslangen fram till avgasljuddämparen (se bild 49-III: Avgasljuddämpare förskjuten bakåt). Bild 49-III: Avgasljuddämpare förskjuten bakåt T_151_000007_0001_G 1 1) Avgasrör 114Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Därvid får inte avgasröret överskrida följande längder mellan den flexibla metallslangen och avgasljuddämparen (neutrala axeln) (se bild 50-III: Neutral axel): • TGS/TGX: 3200 mm Bild 50-III: Neutral axel 1 T_152_000003_0001_G 1) Neutral axel Vid förlängning av avgasröret ska ett flexibelt rör (MAN artikelnummer: 81.15210.5017) sättas in mellan avgasröret och ljuddämparen. En extra fästpunkt ska ombesörjas vid det förlängda rörets ände. Vid fordon med kort anslutningskrök (se bild 51-III: Avgasljuddämpare med kort anslutningskrök) till avgasljuddämparen behövs ingen extra hållare. Vid fordon med lång anslutningskrök (se bild 52-III: Avgasljuddämpare med lång anslutningskrök) ska den fabriksmonterade hållaren bibehållas. Bild 51-III: Avgasljuddämpare med kort anslutningskrök T_150_000001_0001_G 1 1) Kort anslutningskrök MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 115 III Bild 52-III: Chassin Avgasljuddämpare med lång anslutningskrök T_150_000002_0001_G 2 1 1) Lång anslutningskrök 2)hållare För att kunna garantera avgassystemets täthet måste följande punkter iakttas: • • • • • • Avgasrörets anslutningar vid ändarna måste bibehållas. För att förhindra att avgasrörets anslutningar deformeras vid svetsningen, ska avståndet mellan anslutningen och skarvstället vara ca 100 mm. Skarvställen i krökar är inte tillåtna. Skarvställen vid tvärsnittsförändringar är inte tillåtna. Avgastätningar ska inte återanvändas. Tätningarna måste ersättas vid varje demontering av avgasröret. (TGS/X: 81.15901.0042). Avgasklämmor får inte bändas upp. 116Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Bild 53-III: Förlängning av avgasröret 1 2 3 4 T_152_000004_0001_G 1) 2) 3) 4) Avgasrör serie Avgasrörets anslutning - måste bibehållas Rörbit för förlängning av avgasröret Avgasrörets anslutning - måste bibehållas Till det avgassystem som monteras på fabrik används rostfritt stål med materialnummer 1.4301. Till avgasrören ska uteslutande icke rostande austenitiskt rostfritt stål användas (se tabell 21). Orsak: Vid de annars gängse ferritiska stålen leder den ammoniak som finns i avgastrakten (reaktionsprodukt från AdBlue) till korrosion. Rostfria rör skall svetsas med skyddsgas enligt godkända svetsmetoder (beakta informationen från ståltillverkarna) och av utbildad personal. Avgasröret ska isoleras helt fram till ljuddämparen. Isoleringen består av en vävd glasfibermatta och en folie av rostfritt stål (NOSTAL), som måste uppfylla följande krav: • • Vävd glasfibermatta - Glastyp: 100 % E-glas - Temperaturbeständighet: upp till 600 °C - Ej brännbar (DIN 4102) - Vikt: 1500 g/m² (ISO 3374) - Tjocklek: 10 mm (DIN EN ISO 5084, testyta = 25 cm², testtryck = 10 g/cm²) - Bredd: 1000 mm (DIN EN 1773) Mikrostrukturerat stål NOSTAL (noppar + stål) - Rostfritt stål 1.4301 - Materialets tjocklek 0,3 mm - Strukturens tjocklek 1,5 mm MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 117 III Bild 54-III: Chassin Avgasrör med isolering 1 2 3 T_152_000001_0001_G 1) 2) 3) Avgasrör Vävd glasfibermatta Mikrostrukturerat stål NOSTAL Skador på avgasrörets isolering skall undvikas. Vid större skador kan ett nytt avgasrör vara nödvändigt. Information: • Sensorer och mätanordningar på ljuddämparen får inte ändras. • Har ljuddämparen flyttats, måste man ge akt på att inga aggregat utsätts för avgaser eller värms upp. • Om ljuddämparen flyttas måste rörledningarna och kablaget anpassas (se kap. 6.4.2 – Ändringar av AdBlue-system). Påbyggnationer måste utföras så att underhållsöppningarna på avgasljuddämparen är åtkomliga. Filterelementet måste kunna tas bort och sättas in på nytt. 118Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin 6.4.2AdBlue-system Vid serierna TGS och TGX används från och med avgasnorm Euro 5 för första gången AdBlue för avgasefterbehandling. Vid fordon med avgasnorm Euro 5 består systemet av huvudkomponenterna AdBlue-tank, matningsmodul och doseringsmodul (se bild 55-III: Schematisk uppbyggnad av AdBlue-systemet i Euro 5-fordon). Vid fordon med avgasnorm Euro 6 är matnings- och doseringsmodulen sammansatt till en enhet – den kombinerade matnings- och doseringsmodulen (se bild 56-III: Schematisk uppbyggnad av AdBlue-systemet i Euro 6-fordon). Föreskrifterna för fordon med avgasnorm Euro 5 gäller analogt även för fordon TGS-WW med Euro 4 SCR och Conama P7. 6.4.2.1 Principer och AdBlue-systemets uppbyggnad Med matnings- och doseringsmodulen sprutas AdBlue in i avgasljuddämparen via ett insprutningsmunstycke. AdBlue reagerar med avgaserna och minskar därigenom de skadliga ämnena. Bild 55-III: Schematisk uppbyggnad av AdBlue-systemet i Euro 5-fordon AdBlue Matarledning AdBlue Tryckledning AdBlue Tank Matarmodul AdBlue Returledning Doseringsledning Insprutnings munstycke Dosermodul Tryckluftledning T_991_000001_0001_G Lufttillförsel Bild 56-III: Schematisk uppbyggnad av AdBlue-systemet i Euro 6-fordon AdBlue Matarledning Doseringsledning kombinerad matar och dosermodul AdBlue Tank AdBlue Returledning Tryckluftledning Lufttillförsel MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Insprutnings munstycke Utgåva 2015 V1.0 T_991_000002_0001_G 119 III Chassin Komponenterna i AdBlue-systemet är förbundna med varandra via ett ledningssystem. I detta ledningssystem finns både AdBlue-ledningar och varmvattenledningar. Ledningarna är delvis ommantlade med en isolering för att skydda ledningarna som transporterar AdBlue mot kyla. I varmvattenledningarna flyter en liten mängd kylvatten från motorn för att hålla systemet driftklart även vid låga temperaturer. (Se bild 57-III: Schematisk visning av ledningsdragningen hos AdBlue-systemet vid avgasnorm Euro 6.) Bild 57-III: Schematisk visning av ledningsdragningen hos AdBlue-systemet vid avgasnorm Euro 6 11 12 13 15 14 1 2 10 9 7 3 4 8 6 5 T_991_000013_0001_G 10 1) AdBlue - matningsmodul 2) AdBlue - matningsledning från AdBlue-tanken till matningsmodulen 3) Isolering av slangpaketet 4) AdBlue - returledning från matningsmodulen till ureatanken 5)Ureatank 6) Varmvatten – matningsledning från vattenavstängningsventilen till AdBlue-tanken 7) Vattenavstängningsventil vid AdBlue-tanken 8) Varmvatten – matningsledning från anslutning vid förarhyttens värmare till vattenavstängningsventilen 9) Varmvatten – returledning från AdBlue-tanken till motorn 10) Kapställe, där varmvattenledningen får kapas 11)Avgasljuddämpare 12) Doseringsledning från matningsmodulen till avgasljuddämparen 13) Isolering av slangpaketet 14)Tryckluftledning 15) Skarvställen på tryckluftledningen 120Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Anvisningar för AdBlue-system AdBlue (DIN 70070) är varumärket för en vattenlöslig, syntetiskt framställd 32,5-procentig karbamid(urea)lösning som används för avgasefterbehandling i SCR-katalysatorer (selective catalytic reduction). AdBlue är inte giftig, men är dock mycket korrosiv på icke rostfria stål och icke järnhaltiga metaller (t.ex. kopparpackningar eller elektriska kontakter). Likaså angrips plast som inte är AdBlue-beständig (t.ex. elkablar eller slangar). Utspilld AdBlue ska därför omedelbart avlägsnas och det berörda stället tvättas av med varmt ledningsvatten. Det måste absolut förhindras att AdBlue kommer in i kylkretsen - t.ex. genom att ledningar förväxlas, vilket skulle ha motorskador till följd. Förändringar av AdBlue-systemet Innan en ombyggnad påbörjas skall man i förväg kontrollera om befintliga MAN-varianter av AdBlue-systemet kan användas. På grund av den mycket känsliga avkänningen av avgasefterbehandlingen ska samtliga arbeten utföras med största omsorg och nedanstående punkter i detta och alla andra relevanta kapitel ska följas strikt. Alla ombyggnadsåtgärder måste utföras av utbildad personal för detta. Vid arbeten på AdBlue-systemet ska följande punkter beaktas: • • • • • • • • • • • • • Huruvida det är nödvändigt att återstarta matningsmodulen enligt reparationsanvisningen ska kontrolleras efter alla arbeten på matningsmodulen, i synnerhet efter att den har förflyttats eller bytts ut. En förflyttning av matningsmodulen är vid fordon med avgasnorm Euro 5 bara möjlig inom de gränser som anges i matningsmodulens installationsöversikt (se bild 55-III: Installationsöversikt matningsmodul Euro 5). Vid fordon med avgasnorm Euro 6 är en flyttning av matningsmodulen inte tillåten. Vid flyttning av AdBlue-tank och avgasljuddämpare ska de gränser iakttas som anges i matningsmodulens installationsöversikt (se bild 56-III: Installationsöversikt matningsmodul Euro 6). Ge absolut akt på att ledningarna ansluts korrekt. Om AdBlue kommer in i kylsystemet finns risk för motorskador. Varmvattnets matningsledning till AdBlue-tanken får inte buntas ihop med de andra ledningarna. Ledningarna får inte knäckas och ska dras med tillräckligt stora radier. Vid dragningen får inget vattenlås uppstå. Snabbkopplingar på ledningar får inte återanvändas. Principiellt måste nya, av MAN godkända, snabbkopplingar användas och klämmas fast med godkända klämmor. Dornprofilen får inte fettas in när den pressas in i ledningen. Fryspunkten hos AdBlue ligger vid -11 °C. Om ledningsknippets isolering tas bort – även bara en del – ska en isolering mot kylan monteras som är likvärdig med ledningsknippets seriemässiga isolering. Befintliga värmeledningar får inte tas bort. Värmeledningarnas styrning – i synnerhet uppvärmningen av doseringsledningen fram till doseringsmodulen (vid fordon med avgasnorm Euro 5) resp. till stålledningen på ljuddämparen (vid fordon med avgasnorm Euro 6) - ska principiellt bibehållas. Isoleringens ändar ska förslutas med lämplig tejpremsa AdBlue-systemet – i synnerhet nypressade snabbkopplingar – ska kontrolleras beträffande läckage. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 121 III Chassin 6.4.2.2 AdBlue ledningsknippe I AdBlue ledningsknippe leds varmvatten (hämtat från motorns kylvätskekrets) och AdBlue. Nedan beskrivs vilka punkter som ska beaktas när ledningsknippet ska anpassas. De maximalt tillåtna längderna på de enskilda ledningarna sätter samtidigt gränserna för hur mycket komponenterna i AdBlue-systemet kan förflyttas. Om komponenter i AdBlue-systemet flyttas, kan en anpassning av de enskilda ledningarna i AdBlue ledningsknippe krävas. Nedan beskrivs hur ledningarna är utförda och vilka ledningar som berörs i respektive fall. Anpassningen av ledningarna beskrivs i avsnittet „Förlängning/förkortning av ledningarna i AdBlue- och varmvattenledningarna“. Fordon med avgasnorm Euro 5 Beskrivning av ledningarna: • • • Inlopps- och returledning AdBlue: dimensioner: 8,8 x 1,4 mm material PA-PUR, rörets färg svart, gul text (se bild 58-III: markering AdBlue-ledning) Inlopps- och returledning för varmvatten för uppvärmning av AdBlue-systemet, dimensioner: 9 x 1,5 mm, material PA12-PHL-Y, rörets färg svart, vit text (se bild 59-III: markering varmvattenledning) Bild 58-III: Markering av AdBlue-ledning T_154_000001_0001_G Bild 594-III: Markering varmvattenledning T_154_000002_0001_G Maximala längder på slangledningarna i AdBlue-ledningsknippe: Doseringsledning (mellan matnings- och doseringsmodul): • maximalt 3000 mm Ledningar mellan matningsmodul och AdBlue-tank: • max. 6000 mm • vid kortare ledningslängder är en höjdskillnad av + 1000 mm / - 1000 mm tillåten • (se bild 60-III: Installationsöversikt matningsmodul EURO 5) 122Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Bild 60-III: Installationsöversikt matningsmodul Euro 5 1 3 >0 B >0 4 >0 < 1.0 m Unterkante Fördermodul A < 1.0 m 1 2 4 Quelle: Bosch - Installationsrichtlinie 1)AdBlue-tank 2)matningsmodul 3)Doseringsmodul 4)Ureamunstycke MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX 3 T_991_000004_0001_G Utgåva 2015 V1.0 123 III Chassin Fordon med avgasnorm Euro 6 Beskrivning av ledningarna: • Inlopps- och returledning för AdBlue, doseringsledning • Dimensioner: 3,2 x 2,65 mm, material EPDM, slangfärg svart, vit text • Inloppsledning för varmvatten från vattenavstängningsventilen till AdBlue-tanken och varmvattnets returledning • Dimensioner: 6 x 3 mm, material EPDM, slangfärg svart, vit text • Inloppsledning för varmvatten till vattenavstängningsventilen • Dimensioner: 9x1,5 mm, material PA, rörets färg svart, vit text Minsta böjningsradier - - - - Varmvattenledning av PA: Varmvattenledning av EPDM: AdBlue-ledningar av EPDM: hopbuntade ledningsknippen: minst 40 mm minst 35 mm minst 17 mm minst 35 mm Maximala längder på slangledningarna i AdBlue-ledningsknippe: Doseringsledning (mellan matningsmodul och avgasljuddämpare) • • • maximalt 3000 mm ständigt fall fram till avgasljuddämparen rekommenderas vid stigande ledning kan avlagringar uppstå i ledningen Ledningar mellan matningsmodul och AdBlue-tank: • • v max. 4550 mm (för närvarande den längsta variant som installeras på fabriken) en höjdskillnad på + 500 mm / - 1500 mm är tillåten (se bild 61-III: Installationsöversikt matningsmodul EURO 6). 124Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Bild 61-III: Installationsöversikt matningsmodul Euro 6 1 3 H2 < 0,5 m H1 < 0,5 m max. H1 < 1,5 m H2 < 1,5 m 4 3 min. 1 2 4 T_991_000005_0001_G 1)AdBlue-tank 2)matningsmodul 3)Ureamunstycke 4)Ljuddämpare H1) Höjd sugledning mellan AdBlue-tank och matningsmodul H2) Höjd tryckledning mellan matningsmodul och ureamunstycke Förskjutning av AdBlue-matningsmodul, AdBlue-tank och avgasljuddämpare Vid icke-allhjulsfordon (dit hör alla fordon utan fördelningsväxellåda) finns ett skarvställe för ledningarna till AdBlue-tanken. Vid detta kapställe är det möjligt att förlänga/förkorta ledningsknippet. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 125 III Bild 62-III: Chassin Funktionsschema Euro 6 med skarvställe 1 2 3 12 10 14 13 17 4 11 15 16 9 8 7 6 5 T_991_000017_0001_G 1)AdBlue-tank 2)Vattenavstängningsventil 3) Skarvställe AdBlue och varmvatten 4)Motor 5) Anslutning av varmvattenledning till förarhyttens värmare 6) Anslutningsställe varmvatten 7)matningsmodul 8)AdBlue-doseringsledning 9)Ljuddämpare 10)AdBlue-returledning 11) Ledningssats matningsmodul 12)AdBlue-inloppsledning 13) Ledningssats tank 14) Avgränsning ledningssats 15) Varmvattenledning inlopp 16) Varmvattenledning retur 17)Ommantling Skarvställets position på vänster längsgående huvudchassibalk, på insidan av den längsgående balken före växellådans tvärbalk (se bild 63-III: Flyttning av AdBlue-tank vid icke-allhjulsfordon), får inte förändras. 126Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Anvisningar för anpassning av ledningsknippet vid flyttning av AdBlue-tankar 1.) Vid icke-allhjulsfordon (fordon utan fördelningsväxellåda, AdBlue-tank monterad till vänster) ska man gå tillväga på följande sätt: • • Flytta AdBlue-tanken enligt beskrivningen i kapitel 6.4.2.3 „AdBlue-tank“ Nödvändiga anpassningar av ledningsknippet - Vid flyttning av AdBlue-tanken mot fordonets bakände - ska det fabriksmonterade ledningsknippet ersättas av den längsta ledningssats som erbjuds av MAN och förkortas. - (anskaffas via MAN reservdelsservice; MAN artikelnummer: 81.15400.6116) - ska varmvattnets inloppsledning till vattenavstängningsventilen ersättas av den längsta ledning som erbjuds av MAN och eventuellt förkortas. - (anskaffas via MAN reservdelsservice; MAN artikelnummer: 81.15407.6027) - Vid flyttning av AdBlue-tanken mot fordonets förarhytt kan - den fabriksmonterade ledningssatsen förkortas - den fabriksmonterade inloppsledningen för varmvattnet förkortas - Ledningarna får bara förkortas vid skarvstället - När AdBlue-tanken flyttas på höger sida ska beskrivningen under punkt 2 i detta avsnitt beaktas. • Beskrivning av förlängning av ledningar, se avsnittet „Förlängning/förkortning av AdBlue- och varmvattenledningar“ • för anpassning av det elektriska kablaget, se kapitel 6.4.2.5 „AdBlue-kablage“ MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 127 III Bild 63-III: Chassin Flyttning av AdBlue-tank vid icke-allhjulsfordon 1a 1 2 3 4 T_991_000009_0001_G 1) AdBlue-tank i serieposition 1a) AdBlue-tank i flyttad position 2)Skarvställe 3)matningsmodul 4)Avgasljuddämpare X) Sträcka, med vilken aggregatet flyttas; maximala längder ska beaktas 128Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Bild 64-III: Anslutningar vid skarvstället T_152_000005_0001_G 2.) Vid allhjulsfordon (dit hör alla fordon med fördelningsväxellåda) finns inga skarvställen på AdBlue-ledningsknippet (se bild 65-III: Funktionsschema Euro 6 utan skarvställe). På den vänstra fordonssidan är bara den seriemässiga positionen för AdBlue-tanken tillåten. Både vid allhjulsfordon och icke-allhjulsfordon finns möjligheten att flytta AdBlue-tanken till höger sida (se bild 66-III Förflyttning av AdBlue-tanken vid allhjuls- och icke-allhjulsfordon). I detta fall ska den längsta ledningssatsen som erbjuds av MAN användas och anpassas (anskaffas via MAN reservdelsavdelning, MAN artikelnummer se tabell 22-III: Längsta AdBlue-kablage beroende på förarhytt och avgassystem). En eventuellt erforderlig avkortning av för långa ledningar ska göras vid AdBlue-tankanslutning. Varmvattenledningen från vattenavstängningsventilen till AdBlue-tanken ska bibehållas. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 129 III Bild 65-III: Chassin Funktionsschema Euro 6 utan skarvställe 1 2 3 13 12 15 11 10 4 16 15 9 8 7 6 14 5 T_991_000018_0001_G 1)AdBlue-tank 2)Vattenavstängningsventil 3) Skarvställe varmvatten (kan bortfalla vid egen tillverkning) 4)Motor 5) Anslutning av varmvattenledning till förarhyttens värmare 6) Anslutningsställe varmvatten 7)matningsmodul 8)AdBlue-doseringsledning 9)Ljuddämpare 10)AdBlue-returledning 11)AdBlue-inloppsledning 12) Ledningssats tank 13) Avgränsning ledningssats 14) Varmvattenledning inlopp 15) Varmvattenledning retur 16)Ommantling 130Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 22-III: Längsta AdBlue-kablage beroende på förarhytt och avgassystem Längd mellan matningsmodul och tank MAN-artikelnummer Förarhyttsvariant Avgassystem, variant 81.15400.6121 M-förarhytten Markutsläpp 81.15400.6120 L-förarhytten LX-förarhytten XL-förarhytten XLX-förarhytten XXL-förarhytten Markutsläpp ca. 2300 mm Uppdraget ca. 2300 mm 81.15400.6123 81.15400.6142 M-förarhytten L-förarhytten LX-förarhytten XL-förarhytten XLX-förarhytten XXL-förarhytten MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 Uppdraget ca. 2500 mm ca. 2500 mm 131 III Bild 66-III: Chassin Flyttning av AdBlue-tank vid allhjuls- och icke-allhjulsfordon 1 2 3 1a T_991_000010_0001_G 1) AdBlue-tank i serieposition 1a) AdBlue-tank i flyttad position 2)matningsmodul 3)Avgasljuddämpare X) Sträcka, med vilken aggregatet flyttas; maximala längder ska beaktas Anvisningar för anpassning av ledningsknippet vid flyttning av avgasljuddämparen - Flyttning av avgasljuddämparen enligt beskrivning i kapitel 6.4.2 - Nödvändiga anpassningar av ledningsknippet: - Förkorta eller nytillverka doseringsledning från matningsmodul till ljuddämpare, - Förkorta eller nytillverka varmvattenledning för uppvärmning av doseringsledningen - Buntning och ommantling de nämnda ledningarna fram till stålledningen på ljuddämparen med tvådelat korrugerat rörsystem Co-flex - Förkorta eller nytillverka varmvattnets returledning till motorn. - Beskrivning av förlängning av ledningar, se avsnittet „Förlängning/förkortning av AdBlue- och varmvattenledningar“ - Anpassning av det elektriska kablaget, se kapitel 6.4.2.5 „AdBlue-kablage“ 132Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Bild 67-III: Flyttning av avgasljuddämparen vid allhjuls- och icke-allhjulsfordon 1 2 3 T_991_000011_0001_G 3a 1)AdBlue-tank 2)matningsmodul 3) Avgasljuddämpare i serieposition 3a) Avgasljuddämpare i flyttad position X) Sträcka, med vilken aggregatet flyttas; maximala längder ska beaktas. Förlängning/förkortning av AdBlue- och varmvattenledningar: Principiellt ska de längsta ledningssatser, som beskrivs i avsnittet „Förskjutning av AdBlue-matningsmodul, AdBlue-tank och avgasljuddämpare“ i detta kapitel, användas och eventuellt anpassas. Skulle de ledningsknippen som står till förfogande från fabrik inte räcka till, ska MAN konsulteras (adress se ovan under „Utgivare“). Nedan beskrivs vilka delar som behövs för att tillverka enskilda ledningar ur AdBlue-ledningsknippe. Delarna kan anskaffas via MAN reservdelsavdelning. De enskilda detaljerna finns upptagna i kapitel 6.4.2.6 „Reservdelslista“. Vid tillverkning av enskilda ledningar ska de redan beskrivna maximala ledningslängderna respekteras. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 133 III Chassin Fordon med avgasnorm Euro 5 Förlängningarna för en ombyggnad av tankpositionen för AdBlue- eller kombitank är möjliga att göra om man anskaffar den längsta och för monteringen anpassade strängen. Dessa kan anskaffas via MAN:s reservdelsavdelning. Ledningarna kan kortas genom att ledningsbunten kortas in vid gränssnittet till AdBlue matningsmodul. Alternativt kan ledningarna placeras ut längs en längre sträcka. Under inga omständigheter får ledningslängden mellan tank och matningsmodul vara längre än 6000 mm. • • • • Generellt sett är endast rör-rör-förband med ledningskopplingar från tillverkaren VOSS tillåtna (kan anskaffas från MAN:s reservdelsavdelning). Montering av ledningskopplingar är bara tillåtet med specialverktyg från Voss (presstång MAN artikelnummer 80.99625.0023). För att undvika tryckförlust är maximalt en förlängning tillåten per varmvatten-/AdBlue-ledning för varje tillopps- och returledning. Bild 68-III: Ledningskoppling (VOSS) för förlängning/förkortning av AdBlue- och varmvattenledning T_154_000004_0001_G • • • Det är endast tillåtet att pressa förmonterade plastkopplingar med 1000 mm ledning från tillverkaren VOSS på AdBlue-ledningarna (kan anskaffas från MAN reservdelsavdelning). Knickar på ledningarna måste absolut undvikas. Tillse att ledningen får samma isolering mot kyla som originalledningen. 134Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Bild 69-III: En ledningsbunt med varmvatten- och AdBlue-ledningar X 3 4 1 2 T_154_000005_0002_G 1) 2) 3) 4) Varmvatten tryck Varmvatten retur AdBlue returledning AdBlue tryvkledning MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 135 III Chassin Fordon med avgasnorm Euro 6 Extra anvisningar för anpassning av ledningsknippen. • • • • • Extra skarvställen i ledningarna till AdBlue ledningsknippe är inte tillåtna. Skarvställen vid ledningarna finns bara vid icke-allhjulsfordon (fordon utan fördelningsväxellåda). AdBlue-ledningar måste vara tillverkade i ett stycke från snabbkoppling till snabbkoppling. Ledningar kan anskaffas som metervara från MAN reservdelsavdelning. Demontera inte snabbkopplingen för varmvattnets inloppsledning vid vattenavstängningsventilen (Bild 70-III: Anslutning av varmvattnets inloppsledning vid vattenavstängningsventilen). Förlängning av varmvattnets inloppsledning endast vid PA-ledningen från motorn till vattenavstängningsventilen. Bild 70-III: Anslutning av varmvattnets inloppsledning vid vattenavstängningsventilen T_154_000002_0002_G • Anslutning av varmvattnets inloppsledning vid vattenavstängningsventilen - Doseringsledning (metervara) - (MAN saknummer: 04.27405.0092) - VOSS-snabbkoppling rak (på matningsmodul) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6036) - VOSS-vinkelkoppling (på ljuddämpare) – (MAN saknummer: 81.98180.6037) - Slangklämmor Oetiker – (Oetiker-nr: 16700004) • Reservdelssats för tillverkning av en AdBlue-matningsledning - VOSS-vinkelkoppling (på AdBlue-tank) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6042) - VOSS-anslutningsstift (vid skarvstället) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6039) - Slangklämmor Oetiker – (Oetiker-nr: 16700004) • Reservdelssats för tillverkning av en AdBlue-returledning - VOSS-vinkelkoppling (på AdBlue-tank) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6041) - VOSS-koppling rak (vid skarvstället) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6036) - Slangklämmor Oetiker – (Oetiker-nr: 16700004) 136Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin • Reservdelssats för tillverkning av en inloppsledning för varmvatten - Varmvattenledning (metervara) - (MAN artikelnummer: 04.27405.0090) - Voss vinkelkoppling (på AdBlue-tank) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6027) - Voss-vinkelkoppling (på vattenavstängningsventil) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6015) eller - Voss-koppling rak (på vattenavstängningsventil) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6004) - Slangklämmor Oetiker – (Oetiker-nr: 167000014) • Reservdelssats för tillverkning av en returledning för varmvatten - Varmvattenledning (metervara) - (MAN artikelnummer: 04.27405.0090) - Voss-vinkelkoppling (på AdBlue-tank) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6035) - Voss-koppling rak (vid skarvstället) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6044) - VOSS-anslutningsstift (vid skarvstället) – (MAN artikelnummer: 81.98180.6038) - VOSS-koppling rak – (MAN artikelnummer: 81.98180.6044) - Slangklämmor Oetiker – (Oetiker-nr: 16700014) • Reservdelssats för tillverkning av värmeledningar från vattenavstängningsventilen - Värmeledning – PA-rör, dimensioner 9 x 1,5 – (MAN artikelnummer: 04.35160.9709) - rak förbindning – (MAN artikelnummer: 81.98181.0201) • Reservdelssats för tillverkning av en tryckluftledning till matningsmodulen - Tryckluftledning – PA-rör enligt DIN 74324 del 1 eller MAN-standard M 3230 del 1) - rak förbindning – (MAN artikelnummer: 81.98181.6043) • Reservdelssats för tillverkning av en ommantling/isolering - tvådelat korrugerat rörsystem Co-flex - eller blixtlåsmaterial (för detta måste en speciell tång användas) 6.4.2.3AdBlue-tank Nedan beskrivs vilka punkter som ska beaktas när AdBlue-tanken ska förändras. Vid förskjutning av AdBlue-tanken måste de ledningslängder iakttas som beskrivs under kapitel 6.4.2.2 – „AdBlue-ledningsknippe“. Montering av en större AdBlue-tank För varje fordonsserie erbjuder MAN fabriksmonterade AdBlue-tankar i olika storlekar som utrustningsvarianter. Montering av en större AdBlue-tank i efterhand är möjlig om denna är godkänd av MAN för respektive serie. Därvid förutsätts att ombyggnaden utförs fackmässigt och korrekt av utbildad personal. För att nivåavkänningen ska fungera korrekt krävs en parametrering av fordonet. Flyttning av AdBlue-tanken Beroende på påbyggnadskoncept kan det bli nödvändigt att flytta AdBlue-tanken. Nedan beskrivs vilka punkter som därvid måste beaktas. När AdBlue-tanken flyttas måste originalfästet användas. Skulle eventuellt AdBlue-tanken sitta snett kan det utjämnas genom att den förskjuts i ramkröken t.ex. med distanshylsor. AdBlue-tankarna har fyra ledningsanslutningar. Två ledningar för varmvatten (inlopp och retur) och två ledningar för AdBlue (inlopp och retur). De enskilda ledningarna är markerade, vilket beskrivs i de avsnitt som följer. Innan fordonet tas i drift måste absolut en kontroll göras av att alla ledningar är rätt anslutna. Kommer AdBlue in i kylvätskan uppstår motorskador (bild 71-III: Ledningsanslutningar på AdBlue-tank). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 137 III Bild 71-III: Chassin Ledningsanslutningar på AdBlue-tank 2 3 B A ER AT W C K FL O IT W M P U N W AT E TO PU R T_991_000014_0001_G 1 1) 2) 3) 4) 4 Varmvatten inlopp Varmvatten retur AdBlue inlopp AdBlue retur Anpassningen av ledningarna beskrivs i avsnittet „Förlängning/förkortning av ledningarna i AdBlue- och varmvattenledningarna“. Fordon med avgasnorm Euro 5 Dessutom ska följande beaktas: • • Förskjutning av kombitank/enskild tank är bara tillåtet med MAN originaltankar Flyttning av elektriska ledningar och CAN-ledningar (t.ex. för nivåsensor, matningsmodul, OBD-sensorik) är bara tillåtet med MAN-originalkablage (kan anskaffas från MAN reservdelsavdelning) 138Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Fordon med avgasnorm Euro 6 Fordonets avgasljuddämpare stöds av ett tvärstag på AdBlue-tankens hållare (se bild 72-III: AdBlue-tank med hållare och ljuddämparens tvärstag). Bild 72-III: AdBlue-tank med hållare och ljuddämparens tvärstag T_122_000001_0001_G Om bara AdBlue-tanken förskjuts, måste tvärstaget stöttas med en speciell hållare. Denna hållare kan anskaffas via MAN reservdelsavdelning (MAN artikelnummer: 81.15502.0288). (Se bild 73-III Hållare för avgasljuddämparens tvärstag vid förskjuten AdBlue-tank) Bild 73-III: Hållare för avgasljuddämparens tvärstag vid förskjuten AdBlue-tank T_151_000008_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 139 III Chassin 6.4.2.4AdBlue-matningsmodul Nedan beskrivs i vilka positioner matningsmodulen är installerad från fabrik och vilka punkter som måste beaktas vid en förskjutning av matningsmodulen. Matningsmodulen monteras åtskild från AdBlue-tanken vid serierna TGS och TGX. Vid fordon med avgasnorm Euro 5 är matnings- och doseringsmodulen två separata komponenter. Vid fordon med avgasnorm Euro 6 är matnings- och doseringsmodulen sammansatt till en kombinerad matnings- och doseringsmodul. Fordon med avgasnorm Euro 5 En flyttning av matningsmodulen är bara tillåten om det sker till original MAN-monteringspositioner med tillhörande original MAN-hållare. Orsak: Hållfasthet/vibrationer Bild 74-III: Matningsmodul och original MAN-hållare 1 2 3 T_151_000030_0001_G 1) 2) 3) AdBlue- Kabelstrang zum AdBlue-tank Matningsmodul Original MAN-hållare Dessutom ska följande beaktas: • • • • • När matningsmodulen flyttas ska original MAN ledningsknippen till doseringsmodulen användas Den maximalt möjliga höjdskillnaden (lyfthöjden) mellan matningsmodulens underkant och tankens underkant uppgår till 1000 mm (se bild 55-III: Installationsöversikt) Den maximalt möjliga höjdskillnaden (lyfthöjden) mellan matningsmodulens underkant och tankens överkant (resp. ledningens översta position) uppgår till 1000 mm (se bild 55-III: Installationsöversikt) Om dessa förutsättningar inte uppfylls blir garantiåtagandet ogiltigt. Åtkomlighet för servicearbete enligt gällande MAN underhålls-, smörjmedels- och drivmedelsföreskrifter måste finnas. 140Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin I chassiritningen visas grundfordonets standardutförande utan extrautrustningar. Vid extrautrustning som t ex andra tankar, extra tryckluftbehållare för luftfjädring eller för rampanpassning/växelflakshållare eller vid ljuddämparvarianter med uppdraget avgasändrör är från fall till fall en position för matningsmodulen möjlig som avviker från seriepositionen. Tabell 23-III och 24-III definierar för lastbilar och dragbilar den aktuella matningsmodulspositonen med hänsyn till hjulkonfigurationen, förarhytten och extrautrustningen. Matningsmodulens position för respektive variant visas i bilderna 75-IIII – 85-III. Tabell 23-III: Möjliga positioner för matningsmodulen för AdBlue-systemet för lastbilar: Hjulkonfiguration 4x2, 4x4H, 6x2/2, 6x2/4, 6x2-2, 6x2-4, 6x4H-2, 6x4H-4, 6x4, 6x6H 4x2, 4x4H, 6x2/2, 6x2/4, 6x2-2, 6x2-4, 6x4H-2, 6x4H-4, 6x4, 6x6H 6X4H/2, 6X4H/4 Förarhytt Bränsletank Avgassystem Variant L - XXL AdBlue Enkeltank Avgassystem på sidan till vänster standard 1 Varning! Även vid förarhytt M, när den är utrustad med extra behållare för luftfjädring rampanpassning/växelflakshållare 2 Varning! Ändring till variant 1 vid extra behållare för luftfjädring rampanpassning/växelflakshållare. 6x4, 6x6H, 6x4H-4 (71S) sedan juni 2010 3 6x4, 6x6H, 6x4H-4 (71S) T o m maj 2010 Endast möjligt vid separat tank för AdBlue M - XXL 6x4, 6x6H, 6X4H-4 4x2, 4x4H, 6x2/2, 6x2/4, 6x2-2, 6x2-4, 6x4H-2, 6x4H-4, 6x4, 6x6H 8x4-4 M 4x2, 4x4H, 6x4, 6x6H, 6x2-2, 6x2-4, 6x4H-2, 6x4H-4, 6x2/2, 6x2/4 4x4, 6x4-4, 6x6 AdBlue/diesel kombitank Avgassystem på sidan till vänster standard AdBlue/diesel kombitank Avgassystem på sidan till vänster standard AdBlue/diesel kombitank Avgassystem med avgasändrör Högt placerad Alla varianter Alla varianter AdBlue Enkeltank Alla varianter 8x2-4, 8x2-6, 8x4, 8x4H-6, 8x6, 8x6H, 8x8 M AdBlue Enkeltank Alla varianter 4 4x2, 4x4H, 6x2/2, 6x2/4, 6x2-2, 6x2-4, 6x4H-2, 6x4H-4, 6x4, 6x6H L - XXL Alla varianter Avgassystem med avgasändrör Högt placerad 5 8x2-4, 8x2-6, 8x4, 8x4H-6, 8x6, 8x6H, 8x8 L - LX AdBlue Enkeltank Alla varianter 6 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 Extrainformation Endast möjligt vid separat tank för AdBlue 141 III Chassin Tabell 24-III: Möjliga positioner för matningsmodulen för AdBlue-systemet för dragbilar Hjulkonfiguration 4x2, 4x4H, 6x2-2, 6x2-4, 6x4, 6x6H 6x2/2, 6x2/4, 6x2-4, 6x4H-2, 6x4H-4 4x2, 4x4H, 6x2/2, 6x2/4, 6x2-2, 6x2-4, 6x4H-2, 6x4H-4, 6x4, 6x6H 4x2, 4x4H, 6x4, 6x6H, 4x4, 6x6 Förarhytt Bränsletank Alla varianter M - XXL Enkeltank Avgassystem Variant Avgassystem på sidan till vänster standard 1 Kombitank M Enkeltank 4x4, 6x4-4, 6x6 Avgassystem med avgasändrör Högt placerad 3 Inskränkning av påbyggnad möjlig vid förarhytt M t.ex.: kran bakom förarhytten eller växelflak dragbil/lastbil Inskränkning av påbyggnad möjlig t.ex.: kran bakom förarhytten eller växelflak dragbil/lastbil Avgassystem på sidan till vänster standard 4x2, 4x4H, 6x2-2, 6x4, 6x6H 6x2/2, 6x2/4, 6x2-4 Extrainformation L - LX Alla varianter Avgassystem med avgasändrör Högt placerad 5 Inskränkning av påbyggnad möjlig t.ex.: kran bakom förarhytten eller växelflak dragbil/lastbil 4x4, 6x4-4, 6x6 142Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Variant 1 Bild 75-III: Vinkelrätt över ramens övre kant, M förarhytt Bild 76-III: Vinkelrätt över ramens övre kant, L-XXL förarhytt T_154_000009_0001_G T_154_000010_0001_G Variant 2 Bild 77-III: Längsmonterad på ramen, M förarhytt T_154_000011_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 Bild 78-III: Längsmonterad på ramen, L-XXL förarhytt T_154_000012_0001_G 143 III Chassin Variant 3 Bild 79-III: Längsmonterad över ramens övre kant, Bild 80-III: M förarhytt, avgassystem vänster sidoplacerat serie Längs över ramens överkant, M förarhytt avgassystem med uppdraget avgasändrör T_154_000013_0001_G T_154_000014_0001_G Variant 4 Bild 81-III: Längsmonterad, avgassystem höger sidoplacerat Bild 82-III: M förarhytt T_154_000015_0001_G 144Utgåva 2015 V12.0 Längs över ramen, avgassystem med uppdraget , M förarhytt . T_154_000016_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Variant 5 Bild 83-III: L-XXL förarhytt, avgassystem med uppdraget avgasändrör T_154_000017_0001_G Variant 6 Bild 84-III: L-LX förarhytt, vinkelrätt över ramens övre Bild 85-III: kant 180° vridning, avgassystem höger sidoplacerat T_154_000018_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 L-LX förarhytt, vinkelrätt över ramens övre kant 180° vridning, Avgassystem med uppdraget avgasändrör T_154_000019_0001_G 145 III Chassin Doseringsmodul • Doseringsmodulens läge får inte ändras (se bild 86-III: Temperatursensor, insprutningsmunstycke, doseringsmodul • En förlängning av ledningen mellan doseringsmodulen och matningsmodulen är möjlig till en totallängd på 3000 mm. Bild 86-III: Temperatursensor, insprutningsmunstycke, doseringsmodul 1 2 T_154_000020_0001_G 1)Insprutningsmunstycke 2)Doseringsmodul 146Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Fordon med avgasnorm 6 För närvarande finns - beroende på förarhytt - två monteringspositioner, som inte får förändras: Matnings- och doseringsmodul är hopslagna till en enhet. Matningsmodulen är placerad påbyggnadsvänligt bakom förarhytten. Bild 87-III: Position vid M förarhytt T_154_000021_0001_G Bild 88 T_154_000022_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 147 III Chassin 6.4.2.5AdBlue-kablage Vid förändringar av AdBlue-systemet kan det krävas att det elektriska kablaget anpassas. Nedan beskrivs kablaget, möjliga skarvställen samt de kontaktdon som ska användas. Vid all kabeldragning måste följande beaktas: • Överskott får inte rullas ihop till en „ring“ (eller spole) utan bara „i slingor“ längs kablaget (se bild 89-III: Kabeldragning). Bild 89-III: Kabeldragning T_998_000003_0001_G • Kablagets fastsättning måste utföras så att inga relativa rörelser i förhållande till ramen kan uppstå (nötningsrisk!), se bild 90-III: Exempel på dragning egevidspiele. Bild 90-III: Exempel på dragning T_992_000001_0001_G 148Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Fordon med avgasnorm Euro 6 Följande illustration visar schematiskt original MAN kablage (Bild 91-III: Kablage schematiskt visat). Bild 91-III: Principskiss kablage 1 3 2 4 T_991_000020_0001_G 1)Avgasljuddämpare 2)EDC-styrdon 3)AdBlue-tank 4)Matningsmodul Vid förlängning kan kablaget öppnas på de ställen som markeras nedan. Vid anpassning av kablagets längd ställer MAN passande kontaktdon till förfogande via reservdelsavdelningen. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 149 III Bild 92-III: Chassin Skarvställen vid 2- och 3-axliga fordon samt 92S, 92X (axelkonfiguration 8x4-4) 1 3 2 T_991_000019_0001_G 1) 2) 3) Skarvställe a) vid AdBlue-tank Skarvställe b2) vid NOx-sensor Skarvställe b1) vid termoelement med utvärderingselektronik och givare för avgasdifferens/relativt try 150Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Bild 93-III: Skarvställen vid 4-axliga fordon (utom 92S,92X ,8x4-4) 1 3 2 T_991_000019_0001_G 1) 2) 3) Skarvställe a) vid AdBlue-tank Skarvställe b1) vid termoelement med utvärderingselektronik och givare för avgasdifferens/relativt tryc Skarvställe b2) vid NOx-sensor Nedan anges respektive kontaktdon med erforderliga enskilda detaljer och stiftschemat. Skarvställe a): • Förlängning av kablaget till AdBlue-tanken - Tillverka förlängningen med de kablar som beskrivs nedan och han- och honkontakt. - Skarvställen finns inte vid alla fordon. Om skarvställe saknas, gör då så här. - Öppna kablaget vid det beskrivna gränssnittet och konfektionera kabeln med de han- och honkontakter som anges nedan - Sätt in förlängningen i kablaget MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 151 III Chassin Tabell 25-III: Kontaktdon för kablage till AdBlue-tank Skarvställe avgaskablage X5508 (skarvställe före AdBlue-tanken) lösning för påbyggare 6-polig BF13 - SF13 med pining Hylsdon BF13 MAN artikelnummer: 81.25475-0280 Antal 1 Material för BF13 hylsdon MAN-kod BF13 MAN-artikelnummer Delens benämning 81.25475-0280 Hylskontakthus 1 AW95 81.25433-0289 Adapter HDSCS D-180° - NW8,5 6 XU60-1<0 07.91201-6020 Kontakt (enskild detalj) 6 DL11 07.91163-0069 Tätningsinsats PIN 1 Stiftschema BF13 hylsdon Ledning Area mm² 90008 0,75 Kontakt XU60-1<0 Tätningsinsats DL11 2 191 0,75 XU60-1<0 DL11 3 192 0,75 XU60-1<0 DL11 4 31000 0,75 XU60-1<0 DL11 5 90311 0,75 XU60-1<0 DL11 6 90321 0,75 XU60-1<0 DL11 Material för kabelsats Antal MAN-artikelnummer 07.08302-0191 CAN-kabel 2x0,75-A-RS-191-192 5 07.08131-0302 Kablar FLRY- 0,75-A-RS 1 07.08131-0354 Kablar FLRY-0,75-A-BRWS 1 04.37135-9938 Korrugerat rör NW 8,5 1 Material / kabel Stifthus SF13 MAN artikelnummer: 81.25475-0281 Antal 1 MAN-kod SF13 Material für SF13 Stiftgehäuse MAN-artikelnummer Delens benämning 81.25475-0281 Stifthus 1 AW95 81.25433-0289 Adapter HDSCS D-180° - NW8,5 6 XG60-1<0 07.61201-0255 Kontakt (bandvara) 6 DL11 07.91163-0069 Tätningsinsats 1 GV53 81.25475-0287 Skjutlås Gr.: "B" gul 152Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Stiftschema SF13 stifthus PIN Ledning Area mm² 0,75 XG60-1<0 Kontakt Tätningsinsats 2 191 0,75 XG60-1<0 DL11 3 192 0,75 XG60-1<0 DL11 4 31000 0,75 XG60-1<0 DL26 5 90311 0,75 XG60-1<0 DL25 6 90321 0,75 XG60-1<0 DL11 1 90008 DL11 Skarvställen b): Kablaget till avgasljuddämparen delar sig i Y-form. Därför måste två kablage förlängas. Nedan beskrivs de enskilda gränssnitten. Skarvställen b1): • Förlängning av kablaget till NOx-sensorn - Tillverka förlängningen med de kablar som beskrivs nedan och han- och honkontakt - Öppna kablaget vid det beskrivna gränssnittet och konfektionera kabeln med de han- och honkontakter som anges nedan - Sätt in förlängningen i kablaget Tabell 26-III: Kontaktdon på NOx-sensor Skarvställe avgaskablage B994 (kontaktdon på NOx-sensor vid ljuddämparen) lösning för påbyggare 6-polig BF13 - SF13 med pining Hylsdon BF13 MAN artikelnummer: 81.25475-0280 Antal MAN-kod 1 AW97 6 6 1 PIN 1 Material för BF13 hylsdon MAN-artikelnummer Delens benämning 81.25433-0295 Adapter HDSCS D-90° - NW8,5 XU60-1<0 07.91201-6020 Kontakt (enskild detalj) DL11 07.91163-0069 Tätningsinsats BF13 Ledning 90011 81.25475-0280 Stiftschema BF13 hylsdon Area mm² 0,75 Kontakt XU60-1<0 Hylskontakthus Tätningsinsats DL11 2 191 0,75 XU60-1<0 DL11 3 191 0,75 XU60-1<0 DL11 4 31000 0,75 XU60-1<0 DL11 5 192 0,75 XU60-1<0 DL11 6 192 0,75 XU60-1<0 DL11 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 153 III Material för kabelsats Antal MAN-artikelnummer 07.08302-0191 CAN-kabel 2x0,75-A-RS-191-192 1 07.08131-0302 Kablar FLRY- 0,75-A-RS 1 07.08131-0354 Kablar FLRY-0,75-A-BRWS 1 04.37135-9938 Korrugerat rör NW 8,5 2 Chassin Material / kabel Tabell 26-III: Kontaktdon på NOx-sensor Stifthus SF13 MAN artikelnummer: 81.25475-0281 Antal MAN-kod 1 AW95 6 6 1 1 Material för SF13 stifthus MAN-artikelnummer Delens benämning 81.25433-0289 Adapter HDSCS D-180° - NW8,5 XG60-1<0 07.61201-0255 Kontakt (bandvara) DL11 07.91163-0069 Tätningsinsats GV53 81.25475-0287 Skjutlås Gr.: "B" gul SF13 81.25475-0281 Stiftschema SF13 stifthus Stifthus PIN Ledning Area mm² 0,75 XG60-1<0 Kontakt Tätningsinsats 2 191 0,75 XG60-1<0 DL11 3 191 0,75 XG60-1<0 DL11 1 90008 DL11 4 31000 0,75 XG60-1<0 DL26 5 192 0,75 XG60-1<0 DL25 6 192 0,75 XG60-1<0 DL11 Skarvställe b2): • Förlängning av kablaget till termoelement med utvärderingselektronik och givare för avgasdifferens/relativt tryck - Tillverka förlängningen med de kablar som beskrivs nedan och han- och honkontakt - Öppna kablaget vid det beskrivna gränssnittet och konfektionera kabeln med de han- och honkontakter som anges nedan - Sätt in förlängningen i kablaget 154Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 27-III: Kontaktdon till termoelement med utvärderingselektronik och givare för avgasdifferens/relativt tryck Skarvställe för avgaskablage A1191 + B695 lösning för påbyggare (ljuddämpare) 12-polig BF15 - SF15 med pining Hylsdon BF15 MAN artikelnummer: 81.25475-0283 Antal MAN-kod 1 10 Material för BF15 hylsdon MAN-artikelnummer Delens benämning AW94 81.25433-0292 Adapter HDSCS D-180° - NW13 XU60-1<0 07.91201-6020 Kontakt (enskild detalj) 10 DL11 07.91163-0069 Tätningsinsats 2 DL10 07.91163-0068 Blindtätning 1 AR17 81.25433-0118 Reducering 13-10 1 BF15 81.25475-0283 Stiftschema BF15 hylsdon PIN Ledning Area mm² 2 191 3 4 1 Hylskontakthus 0,75 Kontakt XU60-1<0 Tätningsinsats 0,75 XU60-1<0 DL11 192 0,75 XU60-1<0 DL11 31000 0,75 XU60-1<0 DL11 90011 DL11 5 191 0,75 XU60-1<0 DL11 6 192 0,75 XU60-1<0 DL11 7 90126 0,75 XU60-1<0 DL11 8 90127 0,75 XU60-1<0 DL11 9 90128 0,75 XU60-1<0 DL11 10 90147 0,75 XU60-1<0 DL11 11 Fri - - DL10 (blindplugg) 12 Fri - - DL10 (blindplugg) Material för kabelsats Antal MAN-artikelnummer 07.08302-0191 CAN-kabel 2x0,75-A-RS-191-192 5 07.08131-0302 Kablar FLRY- 0,75-A-RS 1 07.08131-0354 Kablar FLRY-0,75-A-BRWS 1 04.37135-9940 Korrugerat rör NW 10 2 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 Material / kabel 155 III Chassin Tabell 27-III: Kontaktdon till termoelement med utvärderingselektronik och givare för avgasdifferens/relativt tryck Stifthus SF15 MAN artikelnummer: 81.25475-0285 Antal MAN-kod 1 10 1 Material för SF15 stifthus MAN-artikelnummer Delens benämning AW95 81.25433-0292 Adapter HDSCS D-180° - NW13 XG60-1<0 07.61201-0255 Kontakt (bandvara) SF15 81.25475-0285 Stifthus 10 DL11 07.91163-0069 Tätningsinsats 2 DL10 07.91163-0068 Blindtätning 1 GV59 81.25475-0338 Skjutlås Gr.: "D" gul 1 AR17 81.25433-0118 Reducering 13-10 Stiftschema SF15 stifthus PIN Ledning Area mm² 0,75 XU60-1<0 Kontakt Tätningsinsats 2 191 0,75 XU60-1<0 DL11 3 192 0,75 XU60-1<0 DL11 4 31000 0,75 XU60-1<0 DL11 5 191 0,75 XU60-1<0 DL11 6 192 0,75 XU60-1<0 DL11 7 90126 0,75 XU60-1<0 DL11 8 90127 0,75 XU60-1<0 DL11 9 90128 0,75 XU60-1<0 DL11 10 90147 0,75 XU60-1<0 DL11 11 Fri - - DL10 (blindplugg) 12 Fri - - DL10 (blindplugg) 1 90011 156Utgåva 2015 V12.0 DL11 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin 6.4.2.6Reservdelslista Tabell 28-III: Översikt enskilda delar för kabelförlängning Bild MAN-artikelnummer Serie Beteckning Användning 81.98180.6036 TGS TGX Voss koppling Rak SAE 1/4“ NW3 AdBlue-ledningar 81.98180.6037 TGS TGX Voss vinkelkoppling SAE 1/4“ NW3 AdBlue-ledningar 81.98180.6042 TGS TGX Voss vinkelkoppling SAE J 2044 5/16“ NW3 AdBlue-ledningar 81.98180.6039 TGS TGX Voss anslutningsstift SAE J 2044 1/4“ NW3 AdBlue-ledningar MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 157 III Chassin Tabell 28-III: Översikt enskilda delar för kabelförlängning Bild MAN-artikelnummer Serie Beteckning Användning 81.98180.6041 TGS TGX Voss vinkelkoppling SAE J 2044 3/8“ NW3 AdBlue-ledningar 81.98180.6027 TGS TGX Vinkelkoppling Varmvattenledningar 81.98180.6015 TGS TGX Vinkelkoppling PS3 NW 12 Varmvattenledningar 81.98180.6004 TGS TGX Rak koppling PS3 NW 12 Varmvattenledningar 158Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 28-III: Översikt enskilda delar för kabelförlängning Bild MAN-artikelnummer Serie Beteckning Användning 81.98180.6035 TGS TGX Voss vinkelkoppling SAE 9,89 NW6 Varmvattenledningar 81.98180.6044 TGS TGX Voss rak koppling SAE J 2044 5/16“ NW6 Varmvattenledningar 81.98180.6038 TGS TGX Voss anslutningsstift SAE J 2044 5/16“ NW6 Varmvattenledningar 81.98181.0201 TGS TGX Förbindning för PA-rör 9 x 1,5 Varmvattenledningar 81.98181.6043 TGS TGX Voss snabbkoppling för PA-rör 6 x 1 Tryckluftledning till matningsmodul OETIKER-nr 16700004 TGS TGX Slangklämma (steglös öronklämma) AdBlue-ledningar 51.97440-0171 TGS TGX Slangklämma (steglös öronklämma) Varmvattenledningar Ommantling Coflex Typ 26/32 Isolering av ledningsknippena Slang 6 x 3 EPDM Varmvattenledningar 04.27405.0090 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX TGS TGX Utgåva 2015 V1.0 159 III 6.5 Chassin Växellåda och kardanaxlar 6.5.1Grundprinciper I växellådan omvandlas motorns vridmoment och varvtal motsvarande det ögonblickliga dragkraftbehovet. För att överföra motorns effekt från växellådan till fördelnings- och/eller axelväxlar används kardanaxlar. Dessa utjämnar axlarnas vertikala rörelser genom förskjutbara splines. Kardanaxlar som sitter där personal arbetar och uppehåller sig måste kapslas in eller täckas över. Beroende på den lokala lagstiftningen i det land fordonet används kan det finnas krav på att en fånglina eller fångarm monteras för kardanaxeln. Kardanaxlar finns i olika utföranden: Enkelled Om en enkel kardan-, kors- eller kulled (se bild 94-III) roterar likformigt i vinklat läge ger detta en olikformig rörelse på kraftuttagssidan. Denna olikformighet betecknas ofta som kardanfel. Kardanfelet orsakar sinusliknande variationer i varvtalet på kraftuttagssidan. Kraftuttagsaxeln ligger före och efter drivaxelns fasläge. Pga detta varierar även kardanaxelns utgångsvridmoment trots konstant ingångsvridmoment och ingångseffekt. Bild 94-III: Enkelled T_364_000001_0001_G Pga denna acceleration och deceleration som sker två gånger per varv kan denna typ av kardanaxel inte tillåtas för montering vid ett kraftuttag. Enkelleder kan bara användas om man utan tvivel kan påvisa att vibrationerna och belastningarna är av underordnad betydelse pga följande faktorer: •Masströghetsmoment •Varvtal •lutningsvinkel Kardanaxel med två leder Olikformigheten i enkelleden kan kompenseras genom sammankoppling av två enkelleder. Dock gäller följande villkor för att lederna skall kompensera varandra fullt ut: • • • Samma lutningsvinkel för båda leder, dvs ß1 = ß2 De båda inre ledgafflarna måste ligga i samma plan Drivaxeln och kraftuttagsaxeln måste ligga i samma plan, se bild 95-III och Bild 96-III. 160Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Alla tre villkor måste alltid uppfyllas samtidigt för att kardanfelen skall jämna ut varandra. Dessa villkor uppfylls beroende på kardanaxelns konfiguration. Möjliga konfigurationer av kardanaxeln beskrivs i kapitel III, avsnitt 6.5.2. 6.5.2 Konfiguration av kardanaxlar Kända konfigurationer av kardanaxlar är de så kallade Z-, W-konfigurationerna (se bild 95-III och bild 96-III) samt den tredimensionella konfigureringen (se bild 97-III). Bild 95-III: W-konfiguration av kardanaxel ß1 ß2 T_364_000002_0001_G Bild 96-III: Z-konfiguration av kardanaxel ß1 ß2 T_364_000003_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 161 III Chassin Villkoren (jfr. kapitel III, avsnitt 6.5.1) för en fullständig utjämning av rörelsen uppfylls vid de så kallade Z- och W-konfigureringarna. Det gemensamma lutningsplanet vid Z- och W-konfigurationen kan roteras valfritt runt längsaxeln. W-konfigurationen skall i praktiken undvikas. Ett undantag utgörs av den tredimensionella kardanaxelkonfigurationen, se bild 97-III. En tredimensionell konfiguration föreligger alltid när drivaxeln och kraftuttagsaxeln inte ligger i samma plan. Drivaxeln och kraftuttagsaxeln korsar varandra med tredimensionell förskjutning. Något gemensamt plan finns ej, därför krävs en förskjutning av de inre kardangafflarna för kompensation av varvtalsvariationerna med vinkeln “γ” (se bild 97-III). Bild 97-III: Tredimensionell kardanaxelkonfiguration 2 3 4 5 γ ßR2 1 ßR1 7 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) γ) Axel 1 Plan 1 (bildas av axel 1 och 2) Axel 2 Plan 2 (bildas av axel 2 och 3) Axel 3 Gaffel i plan 2 Gaffel i plan 1 Förskjutningsvinkel 6 T_364_000004_0001_G Dessutom gäller villkoret att den resulterande vinkeln ßR1 vid ingångsaxeln måste vara lika stor som vinkeln ßR2 vid utgångsaxeln. 162Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Dvs: ßR1 = ßR2 Förklaringar: ßR1 ßR2 = = Tredimensionell resulterande vinkel för axel 1 Tredimensionell resulterande vinkel för axel 2. Den tredimensionellt resulterande lutningsvinkeln ßR ges av den vertikala och horisontella lutningen av kardanaxlarna och beräknas på följande sätt: Formel 02-III: Tredimensionellt resulterande lutningsvinkel tan2 ßR = tan2 ßv + tan2 ßh Den nödvändiga förskjutningsvinkeln γ resulterar ur de horisontella och vertikala lutningsvinklarna för båda leder: Formel 03-III: Förskjutningsvinkel γ tan ßh1 tan ßh2 tan γ1 = –––––– ; tan γ2 –––––– ; γ = γ1 + γ2 tan ßγ1 tan ßγ2 Förklaringar: ßR ßγ ßh γ = = = = Tredimensionellt resulterande lutningsvinkel Vertikal lutningsvinkel Horisontell lutningsvinkel Förskjutningsvinkel Anmärkning: Eftersom det vid tredimensionell vinkling av kardanaxlar med två leder endast finns villkor att de tredimensionellt resulterande lutningsvinklarna skall vara lika kan det teoretiskt skapas oändligt många konfigurationsmöjligheter ur kombinationen av vertikala och horisontella lutningsvinklar. Vi rekommenderar att tillverkaren konsulteras vid beräkning av förskjutningsvinkeln hos en tredimensionell konfiguration. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 163 III Chassin Kardanaxelsystem Om det av konstruktionsskäl krävs större längder kan kardanaxelsystem som består av två eller flera axlar användas. I bild 98-III visas grundutföranden av kardanaxeldrivlinor där placeringen av lederna och medbringarna har placerats valfritt. Medbringare och leder skall av kinematiska orsaker stämmas av för varandra. Vid dimensioneringen ska kontakt tas med kardanaxeltillverkaren. Bild 98-III:Kardanaxelsystem T_364_000005_0001_G 164Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III 6.5.3 Chassin Krafter i kardanaxelsystemet Böjningsvinklar i kardanaxelsystemen medför alltid ytterligare krafter och vridmoment. Om en utdragbar kardanaxel förskjuts i längsled under en momentöverföring uppstår ytterligare krafter. Om kardanaxeln tas isär och de två kardanaxelhälfterna vrids och därefter kopplas ihop utjämnas inte en olikformig rörelse, utan förstärks snarare. Genom sådan “utprovning” kan det uppstå skador på kardanaxlarna, lagren, lederna, splinesprofilen och aggregaten. Därför skall markeringarna på kardanaxeln beaktas. De måste ligga mitt emot varandra efter monteringen (se bild 99-III). Bild 99-III: Markering på kardanaxeln ß2 ß1 T_364_000006_0001_G Demontera inte de befintliga balanseringsplåtarna och flytta inte kardanaxelns delar, annars blir den obalanserad. Om en balanseringsplåt förloras eller om någon del av kardanaxeln byts skall kardanaxeln balanseras på nytt. Trots noggrann dimensionering av ett kardanaxelsystem kan det uppträda vibrationer. Detta kan leda till skador om orsaken inte åtgärdas. Genom lämpliga åtgärder som t ex montering av dämpare, användning av kompensationsleder eller ändring av hela kardanaxelsystemet och viktförhållandena skall problemen åtgärdas. 6.5.4 Ändring av kardanaxelkonfigurationen Ändringar av kardanaxelsystem genomförs i allmänhet av påbyggnadstillverkare i följande fall: • • Vid en ändring av axelavståndet i efterhand Vid montering av pumpar på kraftuttagets kardanaxelfläns. Härvid skall följande beaktas: • • • • • • Den maximala lutningsvinkeln för alla kardanaxlar i drivlinan vid belastat tillstånd i samtliga plan får högst vara 7°. Vid förlängning av kardanaxlar krävs en ny dimensionering av hela kardanaxelsystemet som skall utföras av en kardanaxeltillverkare. Ändringar på kardanaxlarna som t.ex. förlängningar får endast utföras av auktoriserade verkstäder. Före monteringen ska alla kardanaxlar balanseras. Om en kardanaxel hänger ner ensidigt vid montering eller demontering kan detta leda till skador på lederna. Det måste finnas ett fritt utrymme på minst 30 mm. När minsta manövreringsutrymmet ska beräknas måste man även beakta att fordonet kan lyftas upp, vilket gör att axlarna kan hoppa och att kardanaxlarna ändrar position. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 165 III 6.5.5 Chassin Montering av andra manuella växellådor, automatiska växellådor och fördelningsväxlar Montering av manuella och automatiska växellådor som ej har dokumenterats av MAN En automatisk växellåda är ej möjlig eftersom anslutningsmöjlighet i drivlinans CAN saknas. Följs inte denna anvisning kommer säkerhetsrelevant elektronik inte att fungera. Montering av fördelningsväxlar från andra leverantörer (t ex för användning som kraftuttag) påverkar drivlinans elektronik. Fordon med manuella växellådor kan eventuellt anpassas via parameterinställningarna. MAN skall tillfrågas innan åtgärderna påbörjas (adress, se ovan under “Utgivare”). Principiellt ej tillåten är montering i fordon med MAN TipMatic/ZF ASTRONIC (t.ex. växellåda ZF12AS). 6.6Kraftuttag Kraftuttag är länken som förbinder fordonets motor med de aggregat som ska drivas, som till exempel kompressorer eller hydraulpumpar. I extrahäftet “Kraftuttag” beskrivs de kraftuttag som är möjliga för MAN-fordon. En ytterligare hjälp vid val och dimensionering av kraftuttag är integrerad i sektorn “Växellådor” i MANTED (www.manted.de, registrering krävs). Drift av aggregat med fordonets motor kan öka bränsleförbrukningen avsevärt. Därför förväntas att det utförande företaget dimensionerar sin konstruktion så att en så låg bränsleförbrukning som möjligt erhålls. 6.7Bromssystem 6.7.1Grundprinciper Bromssystemet hör till de viktigaste säkerhetssystemen i en lastbil. Ändringar i någon del av bromssystemet inklusive ledningarna får bara utföras av personal med motsvarande behörighet. Efter en sådan ändring skall en komplett okulär, akustisk, funktionsmässig och kapacitetsmässig provning av hela bromssystemet utföras. 6.7.2 Dragning och infästning av bromsledningar Vid dragning och fastsättning av ledningar ska motsvarande anvisningar i kapitel III avsnitt 6.3.5.2 “Tryckluftförsörjning - ledningsdragning” följas. 6.7.3 ALB, EBS-broms EBS gör att det inte krävs att påbyggnadstillverkaren gör någon provning av ALB-inställningen. Det går inte heller att göra någon sådan inställning. En kontroll krävs enbart inom ramen för den regelbundna övervakningen av bromssystemet (i Tyskland SP och §29 StVZO). Om en sådan bromsprovning är nödvändig skall en spänningsmätning med diagnossystemet MAN-cats® genomföras. Alternativt skall vinkelläget för länkaget vid axellastsensorn kontrolleras optiskt. Vid luftfjädrade fordon använder EBS-systemet axellastsignalen som sänds till CAN via ECAS. Vid ombyggnader måste man se till att dessa axellastuppgifter inte påverkas. Drag aldrig ut kontaktdonet på axellastsensorn. Innan bladfjädrarna byts, t.ex. mot bladfjädrar med annan bärförmåga, ska man med en MAN serviceverkstad utreda om en ny parameterinställning av fordonet krävs för att kunna genomföra en korrekt ALB-inställning. 166Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III 6.7.4 Chassin Eftermontering av hjälpbromssystem Montering av hjälpbromssystem som ej har dokumenterats av MAN (retarder, virvelströmsbromsar) är principiellt ej möjligt. Ingrepp i den elektroniskt styrda bromsen (EBS) och i fordonsegna broms- och drivlinestyrningar, vilket skulle krävas för installation av andra hjälpbromssystem än från MAN, är inte tillåtna. 6.8 MAN HydroDrive MAN HydroDrive är en hydrostatisk framaxeldrivning för dragkraftkritiska situationer. Den hydrostatiska drivningen utnyttjar det statiska trycket i ett separat hydraulsystem, för att sätta framaxelns båda hjulnavsmotorer i rörelse. Det är tillkopplingsbart och arbetar i fartintervallet 0 till 28 km/h. Bild 100-III: Schematisk visning av huvudkomponenterna i HydroDrive 1 2 3 T_361_0000001_0001_G 1) Hydrostatisk hjulnavsmotor 2)Hydraulledning 3)Hydraulpump Registreringstekniskt betraktas fordon med HydroDrive som terrängfordon enligt direktiv 70/156 EEG (senast ändrad genom 2005/64/EG och 2005/66/EG). Hydraulkretsen i HydroDrive är endast godkänd för reglerad drivning av framaxeln, den får inte användas för matning av ytterligare hydraulenheter. Vid påbyggnader med tippvagga och andra påbyggnader, där det finns risk att lastgodset faller ned i närheten av oljekylaren, ska en kåpa monteras över oljekylaren. Denna kan erhållas fabriksmonterad under titeln “Skyddskåpa för kylare/fläkt vid HydroDrive” men kan även eftermonteras (installation artikelnummer 81.36000.8134). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 167 III Chassin 7.0Fordonschassi 7.1Allmänt Som chassi betecknas i denna påbyggnadsriktlinje alla delar av ett fordon som har till uppgift att förbinda chassiram och hjul. Chassit består av: • Axlar med hjullager •Styrinrättning •Fjädrar •Svängningsdämpare •Axelstyrningselementen •Stabilisatorer Det har till uppgift att bestämma körriktning och spårhållning, överföra vikt-, spårhållnings-, accelerations- och bromskrafter samt att utjämna de föränderliga avstånd, krafter och rörelser som uppstår under drift. Bild 101-III: Exempel på bakaxelupphängning 2 1 3 4 5 T_430_0000001_0001_G 1) Trapetsfjädrar (fjäderpaket) 2)Svängningsdämpare 3)Axel 4)Axelstyrning 5)Fjäderhänke 7.2 Ändringar på fordonschassit Ingrepp i axelstyrningens delar (t.ex. bärarmar, fjädrar, dämpare) samt deras hållare och fästen på ramen är inte tillåtna. Delar av fjädringen eller fjäderblad får inte modifieras eller tas bort. Olika fjädertyper eller fjädringssystem på en axel är inte tillåtet. Ska fjädringssystemet på en axel ändras (exempelvis från bladfjädrar till luftfjädring) ska först ett tillstånd inhämtas från MAN (adress, se ovan under “Utgivare”). Före ombyggnaden ska fullständiga underlag sändas till MAN. För dimensionering, bevis för tillräcklig hållfasthet och kontroll om köregenskaper har förändrats ansvarar ombyggnadsfirman. 168Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III 8.0 Chassin Elsystem / elektronik (fordonets elsystem) 8.1Allmänt På MAN-fordonen finns ett antal elektroniska system för reglering, styrning och övervakning av fordonsfunktioner. Den fullständiga nätkopplingen mellan enheterna säkerställer att mätvärdena kan användas av alla styrdon. Detta medför att antalet sensorer, ledningar och kontaktdon blir lägre och därigenom även antalet felkällor. Nätverksledningarna kan kännas igen på att de har ett spiralutseende. Det används flera CAN-bussystem samtidigt. Detta innebär att de optimalt kan anpassas till sina arbetsuppgifter. Alla databussystem är avsedda enbart för anslutning av MAN-fordonselektronik. Åtkomst till dessa bussystem är förbjuden, undantagen är påbyggarens CAN-buss. Kapitlet “Elsystem/elektronik” kan inte ge svar på alla frågor kring elsystemet på moderna nyttofordon. Ytterligare information om de enskilda systemen framgår av motsvarande reparationsanvisningar. Reparationsanvisningar kan beställas hos reservdelsavdelningen. Dessutom kan teknisk information hämtas via MAN After Sales-portal (www.asp.mantruckandbus.com, registrering krävs). Här finns åtkomst till reparations- och underhållsanvisningar, till MAN diagnossystem, kopplingsscheman, arbetsvärden och servicemeddelanden. Elsystem, elektronik och ledningar som är inbyggda i nyttofordonet motsvarar gällande nationella och europeiska normer och riktlinjer. Dessa skall betraktas som minimikrav. MAN-standarder är ofta mycket mer omfattande än minimikraven i nationella och internationella normer. Därför har det på flera elektroniska system genomförts anpassningar och utbyggnader. MAN förutsätter av kvalitetsskäl eller säkerhetsskäl i vissa fall att MAN-standarden används, detta beskrivs i detalj i de olika avsnitten. Påbyggnadstillverkare kan hämta MAN-standarder från MAN-portalen för teknisk dokumentation (http://ptd.mantruckandbus.com, registrering krävs). En automatisk utbytestjänst sker ej. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 169 III 8.1.1 Chassin Elektromagnetisk kompatibilitet På grund av växelverkan mellan de olika elektriska komponenterna, elektroniska systemen, fordonet och miljön ska den elektromagnetiska kompatibiliteten (EMC) kontrolleras. Alla system i MAN-fordon uppfyller kraven enligt MAN-standard M3285, som kan erhållas från MAN-portalen för teknisk dokumentation (http://ptd.mantruckandbus.com). MAN-fordon uppfyller vid leveransen från tillverkaren kraven i EU-direktiv 72/245/EEG inklusive 95/54/EG och dess ändring 2004/104/EG. Samtliga anordningar som påbyggnadstillverkaren monterar på fordonet (definition av anordningarna enligt 89/336/EEG) måste uppfylla gällande lagstadgade krav. Påbyggnadstillverkaren är ansvarig för den elektromagnetiska störningskänsligheten hos sina komponenter. Efter monteringen av elektriska/elektroniska system eller komponenter är påbyggnadstillverkaren ansvarig för att fordonet fortfarande uppfyller gällande lagstadgade krav. De måste säkerställas att påbyggnadens elsystem och elektronik inte överför störningar till fordonets elsystem, framför allt när störningar från påbyggnaden påverkar registreringsapparater för vägavgifter, telematisk utrustning, telekommunikationsanordningar och annan fordonsutrustning. 8.1.2 Radioutrustning och antenner Samtliga apparater som monteras på fordonet, måste uppfylla gällande lagstadgade krav. Alla radiotekniska anordningar (exempelvis radioanläggningar, mobiltelefoner, navigationssystem, registreringsapparater för vägavgifter etc) skall på fackmässigt korrekt sätt förses med yttre antenner. Fackmässigt korrekt sätt innebär följande: • Radiotekniska anordningar, t.ex. en radiofjärrstyrning för påbyggnadsfunktioner, får inte påverka fordonets övriga funktioner. • Befintliga ledningar får inte flyttas eller användas för andra ändamål. • Användning som strömförsörjning är ej tillåtet (undantag: godkända aktiva MAN-antenner och deras tilledningar). • Åtkomligheten till andra fordonskomponenter vid service- och reparationsarbeten får inte försämras. • Vid borrningar i taket skall de av MAN föreskrivna positionerna användas. Det för ändamålet godkända monteringsmaterialet (som t.ex. gängskärande muttrar, tätningar) ska användas. Via reservdelsavdelningen kan man beställa antenner, ledningar, kablar, bussningar och kontaktdon som är godkända av MAN. Enligt bilaga I i EU-rådets riktlinje 72/245/EWG, version 2004/104/EG, föreskrivs att möjliga monteringsställen för sändarantenner, tillåtna frekvensband och sändareffekten skall publiceras. För följande frekvensband är korrekt montering tillåten i fästpunkterna som föreskrivs av MAN (se bild 102-III) på förarhyttens tak. 170Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 29-III: Frekvensband med tillåtna fästpunkter på taket Frekvensband Frekvensområde Max Sändareffekt 4 m-bandet 66 MHz till 88 MHz 10 W Kortvåg < 50 MHz 2 m-bandet 144 MHz till 178 MHz GSM 900 880 MHz till 915 MHz 70 cm-bandet 380 MHz till 480 MHz GSM 1800 1710,2 MHz till 1785 MHz UMTS 1920 MHz till 1980 MHz GSM 1900 Bild 102-III: 1850,2 MHz till 1910 MHz 10 W 10 W 10 W 10 W 10 W 10 W 10 W Schematisk visning av fästpunkter på förarhyttens tak T_282_000001_0001_G 3 1) 2) 3) 1 2 Fästpunkt position 1 Fästpunkt position 2 Fästpunkt position 3 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 171 III Bild 103-III: Chassin Schematisk visning av fästpunkter på förarhytt med högt tak T_282_000002_0001_G 3 1) 2) 3) 1 2 Fästpunkt position 1 Fästpunkt position 2 Fästpunkt position 3 Bild 104-III: Visning av fastskruvning 1 2 T_282_000003_0001_G 1) 2) 81.28240.0151,åtdragningsmoment 6 Nm, övergångsmotstånd ≤ 1 Ω 81.28200.8355, åtdragningsmoment 7 Nm ±0,5 Nm, övergångsmotstånd ≤ 1 Ω 172Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 30-III: Översikt antenninstallationer Beteckning Artikelnummer Position Montering av antenn 81.28200.8367 Pos. 1 Montering av antenn Montering av antenn Montering radioantenn LL Montering radioantenn RL Montering radioantenn LL Montering radioantenn RL Montering radioantenn LL Montering radioantenn RL Montering antenn LL Montering antenn RL Montering radioantenn LL Montering kombiantenn RL Montering kombiantenn LL 8.1.3 81.28200.8365 81.28200.8369 81.28200.8370 Pos. 1 Pos. 1 Pos. 2 81.28200.8371 Pos. 3 81.28200.8373 Pos. 3 81.28200.8375 Pos. 3 81.28200.8378 Pos. 2 81.28205.8005 Pos. 3 81.28200.8372 81.28200.8374 81.28200.8377 82.28200.8004 81.28205.8004 Pos. 2 Pos. 2 Pos. 3 Antenn sh. Komponentlista elsystem Radioantenn Radioantenn + D - och E-nät Radioantenn + D - och E-nät + GPS CB-radioantenn Komradioantenn Radioantenn 2m-band GSM- och GPS-antenn för vägavgiftssystem Pos. 2 CB-kommunikations- och radioantenn Pos. 2 GSM + D- och E-nät + GPS + CB-radioantenn Diagnoskoncept och parameterinställning med MAN-cats MAN-cats är MAN-verktyget för diagnos och parameterinställning av de elektroniska symbolerna i fordonet. MAN-cats används därför hos alla MAN-serviceföretag. Om påbyggnadstillverkaren eller kunden redan vid fordonsbeställningen kan ange den önskade branschanvändningen eller påbyggnadstypen (t.ex. för ZDR-gränssnittet, se ovan) laddas dessa ned till fordonet redan hos tillverkaren genom EOL-programmering (EOL = End Of Line, programmering vid bandets slut). Om denna variant är möjlig, behöver eventuellt ingen parametrering ske med MAN-cats. MAN-cats måste användas när de i fordonet inställda parametrarna ska ändras. Elektronikspecialisterna hos MAN-serviceföretagen kan kontakta systemspecialister hos MAN-fabriken för att erhålla godkännanden, medgivanden och systemlösningar vid vissa ingrepp i fordonen. Vid ändringar av fordonet som kräver godkännande eller som är säkerhetsrelevanta, vid nödvändiga anpassningar av chassit till påbyggnaden, ombyggnadsåtgärder eller eftermonteringar skall man med en MAN-cats-expert hos närmaste MAN-serviceföretag innan arbetena påbörjas utreda om en ny parametrering av fordonet krävs. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 173 III Chassin 8.2Kablar 8.2.1 Placering av ledningar Vid all kabeldragning måste följande beaktas: - Överskott får inte rullas ihop till en “ring” (eller spole) utan bara “i slingor” längs kablaget (se bild 105-III: Kabeldragning). Bild 105-III:Kabeldragning T_998_000003_0001_G - Kablagets fastsättning måste utföras så att inga relativa rörelser i förhållande till ramen kan uppstå (se bild 106-III: Exempel på dragning). Bild 106-III: Exempel på dragning T_992_000001_0001_G Vid dragning och fastsättning av ledningar ska motsvarande anvisningar i kapitel III avsnitt 6.3.5.2 “Tryckluftförsörjning - ledningsdragning” följas. 174Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin 8.2.2Jordkabel MAN har potentialfria ramar, då varken minus eller plus är anslutet till fordonsramen. Med pluskabeln ska därför alltid en egen jordkabel dras till förbrukaren. Jordpunkter som påbyggnadstillverkare kan använda för anslutning av jordningar: • • • I elcentralen Bakom kombiinstrumentet På det högra bakre motorlagret I jordpunkterna bakom elcentralen och kombiinstrumentet får den sammanlagda strömförbrukningen inte överskrida 10 A. Cigarettändare och eventuella extra uttag har egna effektbegränsningar, dessa står i operatörsmanualen. Påbyggnadstillverkarens minusledning får generellt anslutas till den centrala jordpunkten vid motorfästet och under nedanstående förutsättningar till batteriernas minuspol: • • Fordonet är utrustat med en potentialutjämningsskena mellan motorn och ramen (standard fr.o.m. produktion januari 2010). Batteriklämman har tillräckligt stort utrymme för anslutning av jordkabeln. Ytterligare tips och anvisningar för anslutning av ytterligare förbrukare står till förfogande i kapitel III, avsnitt 8.4 “Ytterligare förbrukare”. 8.2.3 Kablage för förlängning av axelavstånd Vid förlängning av axelavståndet ska bakaxelrelaterade styrdon och givare förskjutas med axeln. CAN-kablage får principiellt inte kapas och förlängas och därför erbjuder MAN kablageförlängningar med vardera 1500 mm långa korrugerade rör. Om dessa förlängningar inte räcker kan två av de här beskrivna kablagen seriekopplas. Flyttning av styrdon och sensorer är endast tillåten enligt metoden som beskrivs här. Styrdon och sensorer som hör till bakaxeln Grundutrustning för alla TG: • • EBS-tryckregleringsmodul (en modul för alla bakaxlar) Strömställare kontroll parkeringsbroms Vid luftfjädring av bakaxeln/bakaxlarna tillkommer: • • Nivåsensor (vänster och höger) Ventilblock ECAS Beroende på utförande och utrustning finns dessutom följande kablar: • Kontaktdon för differentialspärr Kabelförlängningar från EBS-tryckregleringsmodulen till sensorerna för de olika hjulen (varvtalsgivare, slitagesensorer för bromsbeläggen) krävs inte om EBS-tryckregleringsmodulen förflyttas tillsammans med bakaxelaggregatet. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 175 III Chassin Genomförande Vid vissa kabelförlängningar krävs visst efterarbete i kontaktdonet på det ursprungliga kablaget. Detta arbete beskrivs nedan i detalj, varvid de nödvändiga smådelarna som kontakthus, låsningar och adapter anges med förkortningar. De tillhörande beställningsnumren finns uppräknade i tabell 31-III. Tabell 31-III: Tabell med förkortningar för smådelar Förkortning Beteckning MAN-artikelnummer AW65 Adapter 81.25433.0182 AW64 BA20 BA21 BA28 BA70 BA71 BA72 BB68 BB69 Adapter Kontakthus Kontakthus Kontakthus Kontakthus Kontakthus Kontakthus Kontakthus Kontakthus Leverantör Leverantör artikelnummer Schlemmer 7807 025 K 81.25433.0184 Schlemmer 81.25432.0337 Grote&Hartmann 81.25432.0338 81.25432.0347 81.25432.0434 81.25432.0433 81.25432.0436 81.25432.0435 81.25432.0437 7807 029 K Grote&Hartmann Grote&Hartmann Grote&Hartmann Grote&Hartmann Grote&Hartmann Grote&Hartmann Grote&Hartmann 18169 000 001 18170 000 001 18166 000 001 18385 000 001 18286 000 001 18284 000 001 18515 000 001 18516 000 001 BB70 Kontakthus 81.25432.0438 Grote&Hartmann 18514 000 001 GV12 Låsning 81.25435.0996 Grote&Hartmann 14818 660 636 GV10 SS1 Låsning Krympslang 81.25435.0994 81.96503.0008 Grote&Hartmann Raychem 14816 660 636 RBK 85KT 107 A 0 Tabell 32-III:Kablageförlängningar Serie TGA TGS TGX Flyttat aggregat/ sensor Artikelnummer förl., antal EBS-tryckregleringsmodul bakaxel Y264 81.25453.6306 1 x 4-polig TGL TGM EBS-tryckregleringsmodul bakaxel Y264 81.25453.6305 1 x 4-polig TGA TGS TGX Strömställare kontroll parkeringsbroms B369 81.25453.6305 1 x 4-polig TGL TGM Strömställare kontroll parkeringsbroms B369 Beskrivning/efterarbete Koppla loss det 4-poliga gröna kontaktdonet (BA28) från ramkablaget ur bakaxelns EBS-tryckregleringsmodul. Demontera låsningen (GV12), tryck ut kontaktelementen och stick in dem enligt samma pinkonfiguration i det nya kontakthuset (BB69) med krage. Montera tillbaka låsningen GV12. Använd adapter 81.25433.0184 (AW64) för att förbinda det räfflade röret med kontaktdonet (BB69). Alternativ: Förbind det befintliga kontakthuset och kablagets förlängning med krympslang (t.ex. SS1) till det korrugerade röret. Koppla loss den standardmonterade anslutningsledningen från tryckregleringsmodulen. Anslut förlängningen till anslutningsledningen. Anslut det förlängda kablaget till tryckmodulen. Anmärkning: Förlängningskablaget 81.25453.6305 har för TGL och TGM samma adapter för förlängning av kablagen från följande enheter: EBS-tryckregleringsmodul, differentialspärr, vägsensorer vänster och höger och ECAS-ventilblock. Koppla loss den 4-poliga DIN-bajonettanslutningen vid parkeringsbromsens kontrollströmställare. Förläng med förlängningskablaget 85.25413.6345 1 x 4-polig 176Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 33-III: Utrustningsberoende kablageförlängningar Serie Flyttat aggregat/sensor Beskrivning/efterarbete TGA TGS TGX Artikelnummer förl., antal Differentialspärr X637 81.25453.6307 1 x 4-polig Koppla isär vid skarvställe X637 och anslut förlängningen däremellan TGL TGM Differentialspärr S185 81.25453.6305 1 x 4-polig Samma kablage för förlängning av EBS tryckregleringsmodulen, vägsensorer och ECAS-ventilblock. Tabell 34-III: Kablageförlängningar vid luftfjädring på bakaxlarna eller alla axlar Serie Flyttat aggregat/sensor Artikelnummer och antal förlängningar TGA TGL TGM TGS TGX Vägsensor bakaxel vänster B129, höger B130 TGA TGL TGM TGS TGX 81.25453.6305 2 x 4-polig (vardera 1 st vänster och höger) vid TGA dragfordon 4x2 endast Ventilblock ECAS Y132 Tvåaxligt fordon blad/luft 81.25453.6305 1 x 4-polig Ventilblock ECAS Y132/61 och Y132/62 Tvåaxligt fordon luft/luft 81.25453.6305 2 x 4-polig (per ventilblock) Ventilblock ECAS Y161/I och Y161/II > 2 axlar blad/luft och luft/luft 81.25453.6305 2 x 4-polig (per ventilblock) TGA TGL TGM TGS TGX TGA TGL TGM TGS TGX Beskrivning/efterarbete Förlängningskablaget 81.25453.6305 är för TGL och TGM samma adapter för förlängning av kablagen för följande enheter: EBS-tryckregleringsmodul och differentialspärr. Varvtalsgivarna och slitagesensorer för bromsbelägg som anges i nedanstående tabell 35-III är anslutna till bakaxlarnas EBS-tryckregleringsmodul. Ledningarna för detta behöver inte förlängas vid en ändring av axelavståndet eftersom tryckregleringsmodulen flyttas tillsammans med bakaxeln. För fullständighetens skull och för specialkonstruktioner finns det ändå förlängningskablage för varvtalsgivare och bromsbeläggens slitagesensorer. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 177 III Chassin Tabell 35-III: Kablageförlängningar för specialfall Serie Flyttat aggregat/sensor Varvtalsgivare drivaxel vänster B121 TGA TGL TGM TGS TGX TGA TGL TGM TGS TGX TGA TGL TGM TGS TGX TGA (TGL TGM) TGS TGX Artikelnummer förl., antal 81.25453.6377 1 x 2-polig Varvtalsgivare drivaxel höger B122 81.25453.6378 1 x 2-polig Bromsbeläggens slitagesensor B335 Drivaxel vänster 81.25453.6387 1 x 4-polig Bromsbeläggens slitagesensor B334 Drivaxel höger, gäller för drivaxlar vid 4x2, 6x2/2, 6x24, 6x2/4, bakre drivaxel vid 4x4 och bakaxel 1 vid alla andra hjulkonfigurationer. Bromsbeläggens slitagesensor B335 Drivaxel 2 vänster bak Bromsbeläggens slitagesensor B334 Drivaxel 2 vänster bak, gäller för den 2:a drivaxeln bak vid 6x4, 6x6, 8x4, 8x6 och 8x8 Bromsbeläggens slitagesensor B530 Extra axel vänster bak Bromsbeläggens slitagesensor B529 Extra axel höger bak, gäller löp-/pusheraxel vid 6x2/2, 6x2-4, 6x2/4 81.25453.6388 1 x 4-polig 81.25453.6387 1 x 4-polig 81.25453.6388 1 x 4-polig 81.25453.6385 1 x 4-polig 81.25453.6386 1 x 4-polig Beskrivning/efterarbete Koppla loss de 2-poliga kontaktdonen (grå BA20 vänster, svart BA21 höger) från bakaxelns EBS-tryckregleringsmodul. Tag loss låsningen (GV10), tryck ut kontaktelementen och stick in dem enligt samma pinkonfiguration i det nya kontakthuset (BA70 vänster, BA71 höger) med krage. Montera tillbaka låsningen (GV10). Förbind det korrugerade röret och kontaktdonet (BA70/ BA71) med krympslang (t.ex. SS1). Alternativ: Förbind det befintliga kontakthuset och kablagets förlängning med krympslang (t.ex. SS1) till det korrugerade röret Koppla loss de 4-poliga kontaktdonen (svart BA72 vänster, orange BA70 höger) från bakaxelns EBS-tryckregleringsmodul. Använd adapter 81.25433.0184 (AW64) för att förbinda det räfflade röret med kontaktdonet. Förläng anslutningen till bromsbeläggens slitagesensor med förlängning 81.25453.6387 vänster / 81.25453.6388 höger. Anslut förlängningens kontaktdon (svart vänster, orange höger) till bakaxelns EBS-tryckregleringsmodul. Koppla loss det 4-poliga kontaktdonet (svart BA72 vänster, orange BB70 höger) från fördelare BVS (bromsbeläggens slitagesensor vänster X2431, höger X2432) och anslut förlängningen 81.25453.6387 vänster / 81.25453.6388 höger däremellan. Koppla loss det 4-poliga kontaktdonet (grönt BB69 vänster, grått BB68 höger) från fördelare BVS (beläggens slitagesensor vänster X2431, höger X2432) och anslut förlängningen 81.25453.6385 vänster / 81.25453.6386 höger däremellan. Version 5-2006: För TGL och TGM planerade extraaxlar. 178Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin 8.2.4 Kablage för kablage till baklyktor, extra baklyktor, släpvagnsuttag, sidomarkeringslyktor och extra ABS-uttag Möjliga användningsområden för dessa kablageförlängningar: • • • • Kablageförlängning för baklyktor och släputtag pga överhängsförlängningar Anslutning av extrabaklyktor via T-fördelare Anslutning av extra eluttag över T-fördelare för möjliga användningar: - Montering av eluttag, 15-poligt och typ 24N/24S 7-poligt - Montering av eluttag bakom förarhytten för påhängsvagnar - Montering av släpvagnsuttag på ramens ände Kablageförlängningar för sidomarkeringslyktor För förlängning av kablage eller montering av extra lyktor/uttag får bara kablagen som beskrivs här användas för att säkerställa att CAN-datakommunikationen fungerar felfritt. Tabell 36-III: Förlängningskablage baklyktor Serie TGA TGL TGM TGS TGX Tabell 37-III: Beteckning Längd i meter MAN-artikelnummer Förlängningskablage för baklyktor (per lykta) 1,5 81.25428.6982 Färg Kontaktdon Längd i meter MAN-artikelnummer Svart 1 1,5 81.25428.6971 Brunt 1,5 Förlängningskablage för baklyktor (per lykta) 1 81.25428.6975 Förlängningskablage släpvagnsuttag Serie Beteckning TGA TGL TGM TGS TGX Förlängningskablage för släputtag Förlängningskablage för släputtag Förlängningskablage för släputtag Förlängningskablage för släputtag Svart Brunt 1 81.25428.6972 81.25428.6973 81.25428.6974 Stiftschemat indikeras genom färgen på kablagens kontaktdon: Tabell 38-III: Tilldelning av uttag till kabelns kontaktdonsfärg Uttag Typ 24 N Typ 24 S 15 polig Användning Standard Kontaktdon DIN ISO 3731 1 x brunt 24 V 7-polig N=normal DIN ISO 1185 24 V 15-polig DIN ISO 12098 24 V 7-polig S = supplementary (extra) MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 1 x svart 1 x svart + 1 x brunt 179 III Chassin För montering av extralyktor och uttag finns det adapterkablage (T-fördelare) för baklyktor och släputtag. Funktionsprincipen visas i bild 107-III. Tabell 39-III: Adapterkablage (T-fördelare) för extra baklyktor Serie TGA TGL TGM TGS TGX Bild 101-III: Beteckning Längd i meter MAN-artikelnummer Adapterkablage för baklykta 1,6 81.25432.6165 Adapterkablage för baklykta 1,1 81.25432.6164 Funktionsprincip T-fördelare, med extralykta som exempel 1 6 2 5 3 4 T_254_000001_0001_Z 1) 2) 3) 4) 5) 6) Förlängningskablage för baklykta Anslut befintlig anslutningskabel för baklykta här Adapterkablage (T-fördelar) för baklykta Anslut till standardmonterad baklykta Koppla ihop ledningarna Anslut till den extra baklyktan 180Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 40-III: Adapterkablage (T-fördelare) för extra släpvagnsuttag Adapterkablage (T-fördelare) för extra släputtag Färg Uttag Längd i meter MAN-artikelnummer Adapterkablage symmetrisk T-adapter Brunt ca. 0,25 81.25432.6160 Adapterkablage asymmetrisk T-adapter Brunt Adapterkablage symmetrisk T-adapter Adapterkablage asymmetrisk T-adapter Svart ca. 0,25 Svart ca. 0,70 ca. 0,70 81.25432.6157 81.25432.6173 81.25432.6174 Beroende på påbyggnad måste sidomarkeringslyktorna flyttas (lagstadgade föreskrifter beträffande belysningssystemet måste beaktas). Skulle anslutningskablarna vara för korta står förlängningskablage med olika längder till förfogande. Endast original MAN-sidomarkeringslyktor med lysdioder är tillåtna. Andra typer medför att deldrifttillståndet för belysningen blir ogiltigt. Sidomarkeringslyktor med glödlampor förstör ZBR. Tabell 41-III: Serie TGA TGL TGM TGS TGX Förlängningar för sidomarkeringslyktor Beteckning Längd i meter MAN-artikelnummer Kablageförlängning 1,0 81.25417.6686 Kablageförlängning 0,5 Kablageförlängning 2,0 Kablageförlängning 3,0 81.25417.6685 81.25429.6294 81.25429.6295 Med ett adapterkablage kan även enskilda kablar tillkopplas (t.ex. anslutning av en extra nummerskyltslykta). Individuella kontaktdon med enskilda kablar ska tillverkas med Seal-anslutningar, hopmonteringen av ett individuellt kontaktdon förklaras i bild 108-III. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 181 III Bild 108-III: Chassin Hopmontering av ett individuellt kontaktdon 1 2 3 6 5 1) 2) 3) 4) 5) 4 T_254_000002_0001_Z Korrugerat rör storlek 10 (04.37135-9940) eller storlek 8,5 (04.37135-9938) beroende på antalet kablar och i motsvarande längd Sekundärspärr (81.25475-0106) Anslutningskontaktdon, 7-poligt (81.25475-0105) Blindtätning för stiftplatser i kontaktdonet, som inte är belagda med kablar Separat tätning för ledningsareor från 0,52 till 12 (07.91163-0052) Separat tätning för ledningsareor från 0,52 till 2,52 (07.91163-0053) Extra ABS-uttag finns för omväxlande anslutning bakom förarhytten för påhängsvagnar och i ramänden som släputtag. Detta fungerar dock inte med T-fördelare utan en förlängningskabel krävs, se bild 109-III. 182Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Bild 109-III: Användning av ABS-förlängningskabel T_524_000001_0001_G Varning: Förbind ABS-uttag beroende på användning. Så kan ABS-dosan antingen skjutas på bakom hytten (påhängsvagn) eller vid ramens ände (lastbil). De kabellängder som finns riktar sig efter axelavstånden på MAN dragbilar (se tabell 42-III). Tabell 42-III:ABS-förlängningskabel Artikelnummer 81.25453.6288 81.25453.6290 81.25453.6291 81.25453.6292 Användning Axelavstånd R Dragbil 4x2, 4x4 R <= 3.900 Dragbil 6x2 R <= 3.200+1.350 Dragbil 6x4, 6x6 R <= 3.600+1.350 Dragbil 6x4, 6x6 R <= 3.600+1.350 Kabellängd (totalt) 4.700 mm MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX 5.400 mm Utgåva 2015 V1.0 6.100 mm 6.800 mm 183 III 8.2.5 Chassin Extra elscheman och kablageritningar Extra elscheman och kablageritningar som innehåller eller beskriver påbyggnadsförberedelser, kan erhållas från MAN (adress, se ovan under “Utgivare”). Det är påbyggnadstillverkarens ansvar att säkerställa att de underlag som används, som exempelvis elscheman och kablageritningar, motsvarar det aktuella fordonets utförande. Ytterligare teknisk information finns i reparationsanvisningarna. Dessa kan erhållas från reservdelsavdelningen eller hämtas via MAN After Sales-portal (www.asp.mantruckandbus.com, registrering krävs). 8.2.6Batterikabel Om batteriet flyttas får batterikabeln inte förlängas. En ny kabel med erforderlig längd ska beställas eller tillverkas. Nedan angivna maxlängd får därvid inte överskridas. Det är inte tillåtet att ta ut spänning direkt från batterikabeln vare sig genom kapning eller genom en kommersiellt tillgänglig potentialfördelare. Anslutning av ytterligare förbrukare beskrivs närmare i punkt 8.2.2 och 8.4. Detta gäller både för plus- och jordkabeln. Vid tillverkning eller förkortning av batterikabeln ska följande beaktas: • MAN-originalreservdelar och tillhörande specialverktyg ska användas. Dessa kan beställas via reservdelsavdelningen. • Vid kontaktpressning av kabelskorna ska en 6-kanttång användas. I de följande tabellerna ges en översikt över max längd för batterikabeln i förhållande till tvärsnittsarean. Dessa maxlängder får inte överskridas. Tabell 43-III:Översikt Tvärsnittsarea 50 mm 70 mm 95 mm 2 2 2 Max Längd Visas på ritning 6000 mm 81.25427-6002 3550 mm 6700 mm 184Utgåva 2015 V12.0 81.25452-6201 81.25405-8002 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III 8.3 Chassin Gränssnitt på fordonet, påbyggnadsförberedelser Utöver de gränssnitt som ställs till förfogande av MAN är ingrepp i fordonets elsystem inte tillåtna. Ingrepp i CAN-databuss är förbjudet, med undantag för påbyggarens CAN-buss, se styrdonets TG-gränssnitt för externt datautbyte (KSM). De gränssnitt som ställs till förfogande av MAN är fullständigt dokumenterade i efterföljande kapitel. Gränssnitt är till exempel: •Bakgavellyft • För start-/stoppanordning •Mellanvarvtalsreglering •FMS-gränssnitt • Mottagning av motor-på-signal, • Mottagning av hastighetssignal • Mottagning av backsignal Om ett fordon beställs förberett för påbyggnader (t ex start-stoppanordning på ramänden) har dessa redan monterats hos tillverkaren och delvis anslutits. Instrumenteringen har förberetts enligt beställningen. Påbyggnadstillverkaren måste innan påbyggnadsförberedelserna inleds säkerställa att aktuella elscheman och kablageritningar används (se även kapitel III avsnitt 8.2.5). För transporten av fordonet till påbyggnadstillverkaren har MAN monterat transportsäkringar (i gränssnitten bakom frontluckan på passagerarsidan). För driftsättning av de olika gränssnitten skall transportsäkringarna avlägsnas på korrekt sätt. Eftermontering av gränssnitt och/eller påbyggnadsförberedelser kan oftast endast utföras med stor arbetsinsats och med hjälp från en elektronikspecialist från MAN-serviceorganisationen. Datafjärröverföring (RDL, “remote download”) av informationen från massminnet i digitala färdskrivare och data från förarkortet MAN stödjer den tillverkarövergripande datafjärröverföringen av informationen från massminnet i digitala färdskrivare och data från förarkortet (RDL = remote download). Gränssnittet för detta ändamål är publicerat på internet under följande länk www.fms-standard.com. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 185 III 8.3.1 Chassin Mottagning av motor-på-signal (D+ signal) Backsignalen kan tas emot via flera möjligheter på fordonet. Motor-på-signalen kan tas emot över den centrala datorn, då denna ställer en signal “Motor igång” (+24V) till förfogande. Signalen kan tas emot direkt på den centrala datorn (kontaktdon F2, stift 17). Den maximala belastningen av denna anslutning får inte överskrida 1 ampere. Det skall beaktas att det även kan anslutas interna förbrukare här. Det skall säkerställas att inga återverkningar uppstår genom denna anslutning. Dessutom kan motor-på-signalen tas emot via de till förfogande ställda signaler och informationer till KSM-gränssnittet. Varning: D+ får inte tas ut vid generatorn. Datafjärröverföring (RDL, “remote download”) av informationen från massminnet i digitala färdskrivare och data från förarkortet MAN stödjer den tillverkarövergripande datafjärröverföringen av informationen från massminnet i digitala färdskrivare och data från förarkortet (RDL = remote download). Gränssnittet för detta ändamål är publicerat på internet under följande länk www.fms-standard.com. 8.3.2 Elektriskt gränssnitt bakgavellyft Elektrohydrauliska bakgavellyftar kräver att den elektriska matningen är noggrant utförd. Det elektriska gränssnittet för bakgavellyft ska i idealfallet inplaneras från fabrik. Eftermontering av gränssnittet är komplicerad och kräver ingrepp i fordonets elsystem. Sådana ingrepp ska endast utföras av personal från ett MAN-serviceföretag med erforderlig utbildning. Det består av komponenterna •Strömställare, •Kontrollampa, •startspärr • och strömförsörjning för bakgavellyft). Den fabriksmonterade transportsäkringen ska avlägsnas när påbyggnaden påbörjas. Påbyggnadstillverkaren skall kontrollera att bakgavellyftens anslutningar är lämpliga för MAN-fordon. Styrningen av gränssnitt A358 får vid normal drift endast ske med 24V kontinuerliga signaler, inte med blinkimpulser. Vid störningar får relä K467 kortvarigt manövreras med en pulssignal. För anslutning till elsystemets gränssnitt för bakgavellyft, se nedanstående extra elscheman. 186Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Bild 110-III: Extra elschema bakgavellyft för TG med fordonsdator (FFR), MAN-artikelnummer 81.99192-1920 1 1) T_678_000004_0001_G Dela seriekontaktdon X669 och anslut kabelsats bakgavellyft A100255 A302 352 A358 A403 339 A407342 F219 118 Elcentral Central dator 2 Styrdon till bakgavellyft Fordonsdator (FFR) Kombiinstrument Säkring bakgavellyft (KL15) H254 Kontrollampa bakgavellyft K175 281 K467 281 Relä startspärr Relä bakgavellyft S286 Strömställare bakgavellyft 547 X669 X744 X2541 246 X2542 246 X3186 Kontaktdon startspärr Kontaktdon bakgavellyft Potentialfördelare 21-pol. ledning 31000 Potentialfördelare 21-pol. ledning. 58000 Kontaktdon bakgavellyft Kablarna 91003, 91336, 91555, 91556, 91557, 91572 och 91573 leder till det 7-poliga hylsdonshuset på ramens ände (inrullat). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 187 III Bild 111-III: Extra elschema bakgavellyft för TG med Power Train Manager (PTM) MAN-artikelnummer 81.99192-3645 1 1) Chassin T_678_000005_0001_G Dela seriekontaktdon X669 och anslut kabelsats bakgavellyft A100255 A302 352 A358 A407342 A1124 865 Elcentral Central dator 2 Styrdon till bakgavellyft Kombiinstrument PTM (Power Train Manager) F219 Säkring bakgavellyft (Kl.15) 154 H254 Kontrollampa bakgavellyft K175 281 K467 281 Relä startspärr Relä bakgavellyft S286 Strömställare bakgavellyft 936 X669 X744 X2541 246 X3186 X4732 246 Kontaktdon startspärr Kontaktdon bakgavellyft Potentialfördelare 21-pol. Ledn. 31000 Kontaktdon bakgavellyft Potentialfördelare. Kabel 16000 strömställarbelysning Kablarna 91003, 91336, 91555, 91556, 91557, 91572 och 91573 leder till det 7-poliga hylsdonshuset på ramens ände (inrullat). 188Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III 8.3.3 Chassin Motor start-stopp-anordning ”Motorns start-stopp-anordning“ gör det möjligt att starta eller stoppa fordonets motor via fjärrstyrning eller via en brytare utanför förarhytten. „Motorns start-stopp-anordning“ är ett system oberoende av ZDR-gränssnittet och måste beställas separat. Från fabrik finns rent allmänt följande varianter av „motorns start-stopp-anordning“: • • • Motor start-stopp-anordning under frontluckan (förberedelse) Motor start-stopp-anordning vid motorn Motor start-stopp-anordning vid ramänden (förberedelse) Om en variant av utrustningen till ett fordon inte finns att tillgå, kan „motorns stopp-start-anordning“ monteras i efterhand. Vid en eftermontering måste man se till att både MAN:s originalkablage och de dokumenterade anslutningsmöjligheterna och monteringsställena används. Dessutom är det möjligt att realisera „motorns start-stopp-anordning“ med hjälp av CAN-databussen. En förutsättning är dock att tillverkaren har monterat kundens specialmodul (KSM) i fordonet. Ytterligare anvisningar, anslutnings- och signalbeskrivningar finns i det separata häftet med påbyggnadsriktlinjer „Gränssnitt TG“. Inga speciella parameterinställningar krävs för motorstart-stoppfunktionen. När påbyggnadstillverkaren utför en sådan anslutning skall beteckningen Motorstart-Stopp användas. Denna beteckning skall ej förväxlas med beteckningen Nödstopp. 8.3.4 Mottagning av hastighetssignal Det är möjligt att mäta färdskrivarens hastighetssignal. Härvid skall man säkerställa att belastningen vid motsvarande kontakt inte överskrider 1 mA! Detta motsvarar i allmänhet två anslutna kringutrustningar. Om denna anslutningsmöjlighet inte räcker måste impulsfördelare med följande MAN-artikelnummer anslutas: • • 81.25311-0022 (3 • v-impuls utgång, max. belastning 1 mA för varje utgång) eller 88.27120-0003 (5 • v-impuls utgång, max. belastning 1 mA för varje utgång). Möjligheter för mätning av ”B7-signalen” = Hastighetssignal: • • • • 1) Vid kontaktdon B / kontakt 7 eller kontakt 6 på färdskrivarens baksida 2) Vid det 3-poliga kontaktdonet X4366/kontaktpunkt 1. Kontaktdonet finns bakom en kåpa på förarsidans A-stolpe i fotutrymmet. 3) Vid det 2-poliga kontaktdonet X4659, kontaktelement 1 eller 2, kontaktdonet sitter bakom elcentralen. 4) På det fabriksinstallerad gränssnittet med kundspecifik styrmodul fr.o.m. STEP1 (se kapitel III avsnitt 8.3.6) Varning! Alla arbeten på färdskrivaren skall utföras med tändningen avstängd för att undvika noteringar i styrdonets diagnosminne! MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 189 III 8.3.5 Chassin Mottagning av backsignal Mottagning av backsignalen är möjlig vid alla fordon i TG-serien. Hur mottagningen sker kan dock vara olika mellan TGL/TGM och TGS/TGX. Nedan hittar du informationer, hur signalen kan tas emot beroende på serie. För fordon i serien TGS/TGX finns det många olika möjligheter för att mottaga backsignalen. Backsignalen kan tas emot via det 2-poliga kontaktdonet X1627 vid kontakt 1 eller stift 2 på ledningen 71300. Denna finns i området för elcentralen. Man måste beakta att gränssnittets belastning för backsignalen inte får överstiga ett värde på 100 mA. Backsignalen kan även tas emot via kundens specialmodul (KSM). En förutsättning är dock att tillverkaren har monterat kundens specialmodul (KSM) i fordonet. Ytterligare anvisningar, anslutnings- och signalbeskrivningar återfinns i kapitel III under avsnitt 8.3.6. Varning! Alla arbeten skall utföras med tändningen avstängd eller batterierna bortkopplade. Förutom arbetarskyddsföreskrifter som förebygger olyckor (UVV) skall även landsspecifika riktlinjer och lagar beaktas. 8.3.6 Gränssnitt för mellanvarvtalsreglering med FFR/PTM (ZDR-gränssnitt) Från MAN kan mellanvarvtalsregleringen ske via följande gränssnitt: • • Gränssnitt vid fordonsdator (FFR)/Power Train Manager (PTM) Gränssnitt på kundspecifik styrmodul (KSM) Motsvarande detaljbeskrivningar av gränssnittsvarianterna finns i separata dokument. Detta kapitel innehåller allmänna förklaringar och en översikt över de gränssnittsbeskrivningar som står till förfogande. Förkortningar I följande text och i gränssnittens detaljbeskrivningar används några förkortningar samt begrepp som är specifika för MAN. Dessa förklaras i tabell 44-III i alfabetisk ordning. 190Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 44-III: Använda förkortningar och MAN-specifika uttryck Uttryck/förkortning Förklaring AV Avstängning av FGR-/FGB-/ZDR-funktionen A-CAN CAN DBG DE EMV FIN FFR FGR/FGB/ZDR FMS VÄXELLÅDA-N GMT HGB High-side-omkoppling HP KS KSM LED Low-side-omkoppling M3135 MAN-CATS MBG MDB MEMORY NA NMV PIN PTO PWM R-växel SET+ SETSG T-CAN Påmonterings-CAN (CAN = Controller Area Network) Controller Area Network (= databuss, digitalt nätverk) Varvtalsbegränsning Digital ingång Elektromagnetiskt störningskänslighet Fordonsidentitetsnummer Fordonsdator Farthållare/hastighetsbegränsare/mellanvarvtalsreglering Vagnparkshanteringssystem Växellådans neutralläge Greenwich Mean Time Maxhastighetsbegränsning Utgång som slås om till potentialen vid plint 30 (+UBAT) ZF-automatväxellåda HP... Kortslutning Kundspecifik styrmodul Lysdiod Utgång som slås om till potentialen vid plint 31 (-UBAT) Fabriksstandard hos MAN (M+nummer 3 - 4 siffror) Datoriserad diagnossystem för MAN serviceverkstäder (CATS = computer aided testing system) Momentbegränsning Moment-/varvtalsbegränsning Lagrad funktion/värde Kraftuttag Kraftuttag motorberoende montering Hankontaktdon Power take off, kraftuttag Pulsbreddsmodulation Backväxel Ökning och inställning av varvtal resp acceleration Minskning och inställning av varvtal resp Styrdon Drivline-CAN, drivsystem-CAN (CAN = Controller Area Network) +UBAT Batteriernas plusspänning UTC Universell tidskod -UBAT VIN ZBR ZDR Batteriernas minusspänning Vehicle Identification Number (engelsk motsvarighet till FIN) Central färddator Mellanvarvtalsreglering/-regulator MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 191 III Chassin Gränssnittens placering ZDR-gränssnitten sitter bakom frontluckan och går att komma ut utifrån när frontluckan har låsts upp och locket har demonterats (se bild 112-III). Bild 112-III: Placering av ZDR-gränssnitt 1 2 3 XXX XXX XXX T_380_000002_0001_G 1) 2) 3) Utseende när locket har demonterats ZDR-gränssnitt (FFR) x1996/18-poligt ZDR-gränssnitt (KSM) x1997/18-poligt Beskrivning Gränssnittet för mellanvarvtalsreglering på fordonsdatorn (FFR)/Power Train Manager (PTM) ingår i fordonet från fabrik när ett kraftuttag eller kundspecifik modul monteras vid fabrik. KSM-gränssnittet kan eftermonteras och finns för närvarande i 2 olika versioner, varvid dessa versioner kan uppgraderas (installation av ny version i begagnat fordon) och nedgraderas (installation av ny version i begagnat fordon och äldre version i kan installeras i nytt fordon). Vagnparkshanteringsgränssnittet kan endast användas i kombination med KSM-gränssnitt STEP05 eller senare. 192Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 45-III: Tillgängliga gränssnittsbeskrivningar finns på www.manted.de Gränssnittsbeskrivningar (extra häfte) Mellanvarvtalsreglering med gränssnitt vid fordonsdator (ZDR på FFR)/Power Train Manager (PTM) Detta dokument beskriver gränssnittet för mellanvarvtalsreglering på fordonsdatorn (FFR) resp Power Train Manager. Gränssnittet ingår i fordonet från fabrik när ett kraftuttag eller kundspecifik modul monteras vid fabrik. Eftermontering och frånkoppling av gränssnittet kan göras på auktoriserade verkstäder. Gränssnittets allmänna och branschspecifika fabriksinställningar har publicerats för alla MAN serviceverkstäder genom en serviceinformation. Mellanvarvtalsreglering med kundspecifik styrmodul (ZDR med KSM) Detta dokument beskriver gränssnittet vid den kundspecifika styrmodulen, gränssnittet finns som specialutrustning för alla TG. En eftermontering av gränssnittet och ändringar av dess funktion kan utföras hos auktoriserade verkstäder. Denna version av gränssnittet stödjer inte den tillverkarövergripande standarden för vagnparkshantering (FMS). För FMS-gränssnittet krävs en KSM fr o m generation STEP05 eller senare. Mellanvarvtalsreglering med kundspecifik styrmodul (ZDR med KSM) STEP05 Detta dokument beskriver gränssnittet vid den kundspecifika styrmodulen i generation Step05 som kan kännas igen på artikelnumret 81.25806-7003 som sitter klistrat på kapslingen. Detta gränssnitt finns som specialutrustning för alla TG. En eftermontering av gränssnittet och ändringar av dess funktion kan utföras hos auktoriserade verkstäder. Vagnparkshantering standard gränssnitt med kundspecifik styrmodul (FMS med KSM) STEP05 Detta dokument beskriver implementeringen av det tillverkaroberoende standardgränssnittet för vagnsparkshantering (FMS) för alla TG. Ytterligare information finns på www.fms-standard.com. FMS-gränssnittet är integrerat i den kundspecifika styrmodulen (=KSM) fr o m STEP05. Därför är denna specialutrustning en förutsättning för anslutning till FMS-gränssnittet. En eftermontering av gränssnittet och ändringar av dess funktion kan utföras hos auktoriserade verkstäder. Mellanvarvtalsreglering med kundspecifik styrmodul (ZDR med KSM) STEP1 Detta dokument beskriver gränssnittet vid den kundspecifika styrmodulen i generation Step1 som kan kännas igen på artikelnumret 81.25816-7009 som sitter klistrat på kapslingen. Detta gränssnitt finns som specialutrustning för alla TG. En eftermontering av gränssnittet och ändringar av dess funktion kan utföras hos auktoriserade verkstäder.* *Förutsättning är en central färddator ZBR 81.25806-7035 eller högre artikelnummer och fordonsdator FFR 81.25805-7022. Vagnparkshantering standard gränssnitt med kundspecifik styrmodul (FMS med KSM) STEP1 Detta dokument beskriver implementeringen av det tillverkaroberoende standardgränssnittet för vagnsparkshantering (FMS) för alla TG. Ytterligare information finns på www.fms-standard.com. FMS-gränssnittet är integrerat i den kundspecifika styrmodulen (=KSM) fr o m STEP05. Därför är denna specialutrustning en förutsättning för anslutning till FMS-gränssnittet. En eftermontering av gränssnittet och ändringar av dess funktion kan utföras hos auktoriserade verkstäder.* *Förutsättning är en central färddator ZBR 81.25806-7035 eller högre artikelnummer och fordonsdator FFR. 81.25805-7022. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 193 III 8.3.7 Chassin Gränssnitt förberedelse för backkamera Det elektriska gränssnittet förberedelse för backkamera gör det möjligt att ansluta en backkamera och visa bilden på bildskärmen på MAN-radio MMT advanced. Kamerabilden kopplas in automatiskt när backväxeln läggs i eller manuellt via en separat strömställare i instrumentpanelens strömställarblock. Gränssnitt förberedelse för backkamera är ett system som är fristående från MAN-radio MMT advanced och måste beställas separat via säljkod 351LZ- Förberedelse för backkamera. Om gränssnittet inte finns tillgängligt från fabrik så kan det eftermonteras. Eftersom eftermontering är komplicerad och kräver ingrepp i fordonets elsystem rekommenderar vi att eftermontering utförs hos ett MAN-serviceföretag. Vissa kameratillverkare erbjuder en adapterkabel som passar till vårt gränssnitt (Förberedelse för backkamera) och denna kan även anskaffas via en auktoriserad MAN-verkstad. Kontaktdon A för gränssnittet sitter under frontluckan på fordonets högra sida i körriktningen och är åtkomlig genom att ta bort två lock (pos. A, bild 113-III). Bild 113-III: Placering för kontaktdon A A T_254_000003_0001_G 194Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Nedan anges kontaktdonet med erforderlig stiftbeläggning och motkontakt. Bild 114-III: Stiftbeläggning kontaktdon A på fordonet 4 1 T_254_000005_0001_G 3 1) 2) 3) 4) 2 Videosignal + Spänningsförsörjning + (24V med 5A säkring) Videosignal Spänningsförsörjning - (jord) Bild 115-III: Stifthus för motkontakt till kontaktdon A 1 4 2 3 ∅ 0.3 A T_254_000004_0001_G Tabelle 46-III: Anskaffningsmöjlighet för motkontakt till kontaktdon A Tillverkare Saknummer Rosenberger D4S10A-1D5A5-A Tyco 0-1823905-1 För att säkerställa felfri återgivning av videobilden måste skärmade kablar användas. Videobilden visas inte spegelvänd på MAN-radio MMT advanced. Beroende på användningsområde kan en kamera med spegelvänd videobild behöva användas. Den analoga videosignalen FBAS (Farb-Bild-Austast-Synchron-Signal) måste överföras enligt PAL- (720x576 pixlar) eller NTFC-standard (720x480 pixlar). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 195 III 8.4 Chassin Extraförbrukare Principiellt kan extra förbrukare anslutas. Vid eftermontering av elektriska extraförbrukare skall följande beaktas: • • • • • • • • • I elcentralen finns inga fria säkringar som påbyggnadstillverkaren kan använda. Extra säkringar kan monteras i en förberedd plasthållare som sitter framför elcentralen. Anslut inte till befintliga strömkretsar i fordonets elsystem. Anslut inte ytterligare förbrukare till redan upptagna säkringar. Varje strömkrets som integreras måste vara tillräckligt dimensionerad och säkras med egna säkringar. Dimensioneringen av säkringen skall säkerställa att ledningen skyddas och inte det anslutna systemet. Elektriska system måste ha tillräckligt skydd mot alla slags störningar utan att påverka fordonets elsystem. Det måste förebyggas att störningar överförs till elsystemet. Vid dimensioneringen av ledararean skall spänningsfallet och uppvärmningen av ledaren beaktas. P.g.a. den låga mekaniska hållfastheten skall ledarareor under 0,75 mm² undvikas. Påbyggnadstillverkaren ansvarar för dimensioneringen. Minus- och plusledningen måste ha samma minsta ledararea. Anslutning av utrustning som kräver 12 V kan bara genomföras via spänningsomvandlare. Det är inte tillåtet att ta spänningen från bara ett batteri eftersom olika laddningstillstånd kan leda till överladdning av det andra batteriet som därigenom kan skadas. Vid hög effektförbrukning genom förbrukare i påbyggnaden (t.ex. elektrohydraulisk bakgavellyft) eller vid användning under extrema klimatvillkor förutsätter vi att batterier med högre kapacitet används. Om påbyggnadstillverkaren monterar större batterier skall batterianslutningskablarnas ledararea anpassas till den ökade effektförbrukningen. Vid direkt anslutning av aggregat till anslutning 15 (plint 94 på elcentralen, se bild 106-III) kan det genom backströmmar till fordonselnätet ske registreringar i styrdonens felminnen. Aggregaten skall därför anslutas enligt nedanstående anvisning: • Strömförsörjning anslutning 15 Montera alltid ett relä som styrs¬ från anslutning 15 (plint 94). Lasten måste anslutas till anslutning 30 (plint 90-1, 90-2 och 91, elcentralens baksida) via en säkring (se bild 106-III). Den maximala lasten får inte överskrida 10 ampere. Åtdragningsmoment (Ma) på 5,5 Nm ± 10 % måste användas. • Strömförsörjning anslutning 30 Vid en maximal belastning upp till 10 A kan man via en säkring ansluta direkt till anslutning 30 (plint 90-1, 90-2 och 91, se bild 106-III, elcentralens baksida). Vid en belastning >10 A ska man ansluta direkt till batterierna via en säkring. Åtdragningsmoment (Ma) på 5,5 Nm ± 10 % måste användas. • Strömförsörjning anslutning 31 Anslut ej till batterierna utan till jordpunkterna inne i (se bild 106-III, jordpunkt X1644 bakom elcentralen) eller utvändigt (höger bakre motorlagring) hytten. Åtdragningsmoment (Ma) på 9 Nm + / - 0,9 Nm måste användas. Varning! Inga ändringar eller utbyggnader av fordonselnätet får genomföras. Detta gäller i synnerhet för elcentralen. För skador som uppstår pga förändringar av elsystemet är den som har utfört dem ansvarig. 196Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Bild 116-III: Elcentral, baksida 1 2 4 5 3 T_200_000001_0001_G 1) 2) 3) 4) 5) Klämma 31 (Anslutning av jordledningar på denna position är inte tillåten.) Normalt är ingen ledning ansluten, skruvförbindningen kan kopplas till skruvförbindning 94 mha en brygga (MANs Artikelnummer: 81.25908-0059) och användas som en extra skruvförbindning för klämma 15 Klämma 30 Klämma 15 Klämma 31 (Anslutning av jordledningar på denna position är inte tillåten.) MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 197 III Bild 117-III: Chassin Jordpunkt X1644 bakom elcentralen T_200_000003_0001_G 198Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Bild 118-III: Elschema, extra förbrukare 1 2 T_200_000002_0001_Z 4 3 1) Säkring i enlighet med den godkända förbrukarens märkström 2) Anslut endast (klämma 15-)förbrukare som kan beställas från fabrik (Undantag: Relästyrning av extra förbrukare)) 3) Extra förbrukare (maximalt 10 A) 4) Relä som kopplar till extraförbrukaren vid klämma 15 till (t.ex. 81.25902-0473) A100 Elcentral F354 Huvudsäkring klämma 30 F355 Huvudsäkring klämma 30 F400 Säkring rattlås F522 Säkring Ledning 30000 F523 Säkring Ledning 30000 G100 Batteri 1 G101 Batteri 2 G102 Generator K171 Relä klämma 15 M100 Startmotor Q101 Tändningslås X100 Jordanslutning motor X1364 Brygga mellan elcentralens skruvförbindning 90-1 och 90-2 X1365 Brygga mellan elcentralens skruvförbindning 90-2 och 91 X1539 X1557 Stickkontakt hyttgenomgång X1642 Jordpunkt i hytten bakom instrumentet X1644 Jordpunkt i hytten under elcentralen X1913 Brygga för ledning 30076 i motorns kabelkanal MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 199 III 8.4.1 Chassin Anvisningar för laddningsbalans Ett fordon utan extra elektrisk utrustning behöver ca. 50A för försörjning av förarhytt- och motorelektroniken samt ytterbelysningen. Alla extraförbrukare måste försörjas med den återstående strömmen från generatorn. För bedömning av elsystemet kan det vara till hjälp att ta fram en laddningsbalans: • • Användningsfall för positiv laddningsbalans: Under lastning förbrukas 25 Ah (ca. 30 minuters drift av bakgavellyft vid stillastående fordon, motorn avstängd) från batteriet. Därefter följer en timmes körning till destinationen (genomsnittligt motorvarvtal 1200 varv/min). Under denna körtid återladdas batteriet med 50 Ah. Användningsfall för negativ laddningsbalans: Under lastning förbrukas 25 Ah (ca. 30 minuters drift av bakgavellyft vid stillastående fordon, motorn avstängd) från batteriet. Därefter följer 15 minuters körning till destinationen (genomsnittligt motorvarvtal 1200 varv/min). Under denna körtid återladdas batteriet med 12,5 Ah. Den ström som förbrukats vid drift av bakgavellyften kan inte helt återladdas till batteriet på grund av den korta körtiden. Vid montering av extra elektriska förbrukare i fordonet måste man säkerställa att fordonsbatteriet och generatorn dimensioneras för att klara belastningen. Till extraförbrukarna hör, förutom påbyggnader, även elektriska värmare och komfortförbrukare. I tabell 47-III visas återstående laddningsström i förhållande till monterad generator och det motorvarvtal som används. Summan av strömförbrukningen för alla extraförbrukare under fordonets driftstid får inte överstiga de värden för laddningsström som anges i tabell 47-III. Om mer ström förbrukas under längre tid från fordonsbatteriet än vad som tillförs så finns det risk för att fordonsbatteriet skadas permanent, t.ex. genom djupurladdning. Påbyggaren ska säkerställa att generatorn och batteriet dimensioneras tillräckligt med hänsyn till fordonets avsedda driftsprofil. Tabell 47-III: Återstående laddningsström Generator Bosch NCB1 / 80A Bosch NCB2 / 110A Bosch LEB10 / 120A 600 Laddningsström vid motorvarvtal varv/min 800 1000 1200 1400 33 A 38 A 40 A 44 A 4A 12 A 31 A 43 A 20 A 17 A 47 A 200Utgåva 2015 V12.0 19 A 50 A 20 A 52 A MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Strömmen som förbrukas från batteriet får inte överskrida följande maxvärden: • • För tid ≤10 s: Ström upp till 50 % av batteriets kallstartström För tid ≥10 s: Ström på max. 20 % av batteriets kallstartström Det måste säkerställas att fordonets startförmåga alltid bibehålls. Kallstartströmmen (pos 2 bild 119-III) anges på batteriet tillsammans med den nominella kapaciteten. Bild 119-III:Batterimärkning 1 2 3 225 Ah 1150 A(En) - 12 V T_266_000001_0001_G 1) 2) 3) Nominell kapacitet 225 Ah Kallstartström 1150 A enligt EN-standard Nominell spänning 12 V Det ska säkerställas att fordonets viloström inte ökas av påbyggnaderna. Om det är oundvikligt att energi förbrukas från batteriet när motorn är avstängd (t.ex. vid boendedrift eller vid användning av bakgavellyft) ska det säkerställas att den förbrukade energimängden återställs när motorn körs. Observera att det inte är tillåtet med uttag vid batteriets bryggkoppling för 12 V-försörjning. 12 V-förbrukare ska endast försörjas via fordonets 24 V-elsystem och tillräckligt dimensionerade DC/DC-omvandlare. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 201 III Chassin 8.5Batterier Batteriet är anslutet till fordonets elsystem över två batteripoler. För att skydda mot personskador och andra skador vid underhållsarbeten kan batteriets huvudströmbrytare slås av. När batteriet kopplas loss och vid användning av batteriets huvudbrytare skall följande ordningsföljd alltid iakttas: • • • • • Stäng av alla förbrukare (lysen, varningsblinkers). Stäng av tändningen Stäng dörrarna Avvakta eftergångstiden på 20 s innan batterierna kopplas bort (först minuspolen). Batteriets elektriska huvudströmbrytare kräver en extra eftergångstid på 15 sekunder. Orsak: Många fordonsfunktioner styrs av den centrala färddatorn (ZBR) som måste lagra sin senaste status innan den får göras strömlös. Om exempelvis dörrarna lämnas öppna är tidskonstanten till för färddatorns frånslagsfördröjning 5 minuter eftersom färddatorn även övervakar stängningsfunktionen. Om dörrarna är öppna måste man därför vänta mer än 5 minuter tills batteriet kopplas loss. Stängs dörrarna förkortas väntetiden till 20 sekunder. Följer man inte den beskrivna ordningsföljden medför detta oundvikligen noteringar i diagnosminnet i vissa styrdon (t.ex. i den centrala färddatorn ZBR). Varning När motorn är igång: • • 8.5.1 Stäng inte av batteriets huvudströmbrytare Lossa eller demontera inte batteri- resp. polklämmorna Behandling och skötsel av batterierna Test- och laddningsintervallerna enligt laddningskortet/laddningskalendern gäller (t ex avseende stilleståndstider under påbyggnadsmonteringen). Batterikontrollen och batteriladdning ska genomföras och kvitteras enligt laddningskortet som medföljer fordonet. Snabbladdningsaggregat och externa startanordningar för att upprätthålla laddningen är inte tillåtna eftersom de kan förstöra styrdonen. Starthjälp från fordon till fordon är tillåtet, härvid skall man följa operatörsmanualen. 8.5.2 Behandling och skötsel av batterier med PAG-teknologi När batterierna som levererades från fordonstillverkaren är förbrukade monterar MAN:s auktoriserade verkstäder enbart underhållsfria batterier med PAG-teknik (PAG = positiv Ag, positiv platta med låg silverdotering). Dessa skiljer sig från traditionella batterier genom en förhöjd djupurladdningsbeständighet, längre lagringstider och en förbättrad strömupptagningsförmåga vid laddning. De traditionella batterilocken ersätts av ett “Charge Eye”. Test- och laddningscykel enligt laddningskort resp. laddningskalender genomförs genom kontroll av Charge Eyes. Laddningstillståndet indikeras med färger av en kula i mitten av locket. Varning! Locken (Charge Eye) på de underhållsfria batterierna får ej öppnas. 202Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III Chassin Tabell 48-III: Indikering Charge Eyes Indikering Grönt Svart Vitt Batteritillstånd Korrekt batterisyranivå, syrans densitet över 1,21 g/cm³ Tillvägagångssätt Batteriet är laddat och OK, bekräfta kontrollen på laddningskortet Korrekt batterisyranivå, syrans densitet dock under Batteriet måste laddas, 1,21 g/cm³ bekräfta laddningen på laddningskortet Batterisyranivån är för låg, syrans densitet kan vara Batteriet måste bytas över eller under 1,21 g/cm³ En detaljerad serviceinformation “SI-nummer: Tillägg 2, 114002 batteri” kan erhållas från MAN:s auktoriserade verkstäder. 8.6Belysningssystem Om belysningssystemet ändras upphör deldriftstillståndet enligt EU-riktlinje 76/756/EWG inkl ändring 97/28/EG att gälla. Detta gäller i synnerhet om belysningssystemets uppbyggnad ändras eller om en lykta ersätts av en som inte är godkänd av MAN. Påbyggnadstillverkaren är ansvarig för att de lagstadgade föreskrifterna följs. I synnerhet får sidomarkeringslyktorna med lysdioder inte byggas ut med andra lyktor, eftersom detta gör att den centrala färddatorn förstörs! Den maximala belastningen av belysningssystemets strömkretsar skall beaktas. Montering av kraftigare säkringar än vad som anges i elcentralen är inte tillåtet. Följande riktvärden skall beaktas som maximalvärden: Tabell 49-III: Strömkretsar för belysning Parkeringsljus 5A Per sida Bromsljus 4x21 W Uteslutande glödlampor, lysdioder är ej tillåtna Dimbaklyktor 4x21 W Uteslutande glödlampor, lysdioder är ej tillåtna Blinkers Backljus 4x21 W Uteslutande glödlampor, lysdioder är ej tillåtna 5A Uttrycket „Endast glödlampor“ informerar om att dessa strömkretsar övervakas av den centrala färddatorn med avseende på defekter som sedan visas. Montering av lysdiodslampor som inte är godkända av MAN är därför förbjudet. Det skall beaktas att MAN-fordon har jordkablar. Ramen får inte användas som jordledare (se även kapitel III avsnitt 8.2.2 Jordledningar). När påbyggnaden är monterad måste strålkastarnas grundinställning genomföras på nytt. Detta gäller även fordon med reglering av strålkastarräckvidden direkt på strålkastarna eftersom en inställning med regleringen inte ersätter grundinställningen på fordonet. Utbyggnader eller ändringar av belysningssystemet måste ske i samråd med närmaste serviceföretag. Detta eftersom det kan krävas en anpassning av parametrarna i fordonets elektronik med hjälp av MAN-cats (se även kapitel III avsnitt 8.1.3). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 203 III 8.7 Chassin Indikerings- och instrumenteringskoncept Kombiinstrumentet är anslutet till styrdonssystemet via ett CAN-bussystem. I centraldisplayen sker en direkt felindikering med klartext eller notering i diagnosminnet. Kombiinstrumentet erhåller genom CAN-meddelanden all information som ska visas. I stället för glödlampor används endast lysdioder med lång livslängd. Symbolskivan är fordonsspecifik, detta innebär att endast de beställda funktionerna och förberedelserna är inlagda. Ska ytterligare funktioner indikeras (t.ex. eftermontering av en bakgavellyft), krävs en ny parametrering. En anpassad symbolskiva som motsvarar den nya parametreringen ska beställas från MAN reservdelsavdelning. Påbyggnadstillverkare har vare sig möjlighet att parameterinställa påbyggnader som bakgavellyft eller tippanordningar i fordonet eller bestycka kombiinstrumentet med de nödvändiga symbolerna vid fordonsmonteringen. Det är varken möjligt att integrera påbyggnadsfunktioner “för framtida bruk” eller tillåtet att påbyggnadstillverkaren integrerar egna funktioner i centraldisplayen eller tar emot signaler på kombiinstrumentets baksida. 204Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III 8.8 Chassin Säkerhets- och assistentsystem Säkerhets- och assistentsystem är tilläggsanordningar som hjälper och avlastar föraren under körningen. Hos MAN betecknas följande säkerhetsrelevanta system som assistentsystem: • Elektroniskt stabilitetsprogram (ESP) • Filkörningsassistent Lane-Guard-System (LGS) • Avståndsreglerad farthållare (ACC) •Filbytesassistent • Däcktryckskontrollsystem (TPM) Ytterligare system är under utveckling. De säkerhets- och assistentsystem som finns i fordonet får inte förändras. Det gäller både för själva systemen och även för tillhörande komponenter, ledningar och hållare. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 205 III Chassin 8.8.1ESP-krängningsgivare Krängningsgivaren är en del av ESP och är individuellt anpassad till fordonet. Positionen och monteringen för krängningsgivaren får inte ändras. Bild 120-III: Exempel på montering av ESP krängningsgivare 1 T_524_000002_0001_G 1)Sensor 206Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III 8.8.2 Chassin Nödbromsassistent (Emergency Brake Assist) Nödbromsassistenten (eng. Emergency Brake Assist – EBA) är ett förar-/bromsassistentsystem. Den varnar föraren för eventuella påkörningsolyckor och vidtar åtgärder när en farlig situation identifieras. Vid behov griper EBA självständigt in i bromssystemet för att förminska eller helt förhindra en kollision. EBA-systemet får information via fordonets front från en inmonterad radarsensor i stötfångaren (se bild 121-III detalj A). Bild 121-III: Fordonets front med Radarsensorn A T_520_000002_0001_G Bild 122-III: Fordonets front detalj A (Radarsensorn med kåpa) A 1 T_520_000003_0001_G Radarsensorn är en säkerhetsrelevant komponent som finns bakom en kåpa (se bild 122-III position 1) på området för stegytan på fordonets front. För att EBA skall kunna användas utan störningar måste följande anvisningar ovillkorligen beaktas: Vid användning av fordon med EBA måste man beakta att radarsensorn - vare sig det är temporärt eller permanent - inte får vara övertäckt under en längre tid. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 207 III Chassin Sensorns undersökningsområde begränsas så snart som (front-)påbyggnadsdelar helt eller delvis täcker för radarområdet. Bilden nedan illustrerar radarsensorns minsta synområde som inte får blockeras. Bild 123-III:Radarsensorn 70 mm 90 mm 45° 30 mm 40 mm 120 mm T_520_000004_0001_G Varning: Vid fordon där radarsensorns område täcks över temporärt eller permanent p.g.a. påbyggnader (t.ex. snöröjningsplatta, påbyggt vajerspel, andra skyddskåpor eller plattor av alla slag etc.), måste EBA- och ACC-funktionen inaktiveras permanent med hjälp av en omrustningsdatafil. Vid drift måste man även förhindra att flexibla fordons-/påbyggnadsdelar (kablar, slangar, linor eller dyl) hamnar i sensorns synområde. Följande måste även beaktas för att EBA skall fungera korrekt vid drift: • • • • • Radarnsensorns fabriksinställda position, dess kåpa samt fäste måste bibehållas. Position, läge, material- eller ytegenskaper (genom att man klistrar, slipar, lackerar osv.) får inte ändras. Fästet, inklusive radarsensorns montering, får inte lossas eller förändras. Det är inte tillåtet att montera andra komponenter eller ledningar på sensorhållaren. Ändringar och ingrepp på kablaget är inte tillåtna. Om man inte kan förhindra att monteringen lossas eller radarsensorn tas bort pga service- eller reparationsarbeten gäller även följande föreskrifter vid en återmontering: • • • Radarsensorn, inkl. fäste och kåpa, måste återmonteras på den fabriksinställda positionen. Uteslutande MAN-originaldelar får användas när den monteras eller byts ut. En justering av sensorn får endast utföras av en MAN-serviceverkstad. EBA varnar föraren bl.a. akustiskt så snart som den har identifierat en kollisionsrisk. För att säkerställa den akustiska varningen, måste MAN-originalhögtalarna (Dual Coil Speaker) förbli inmonterade. Så snart som nödbromsassistenten griper in i bromssystemet, aktiveras bromsljusen för att varna bakomliggande trafikanter. Det är därför inte tillåtet att ändra de fabriksmonterade bakljusen eller att byta ut dem mot baklyktor som inte godkänts av MAN. Ytterligare anvisningar om belysningssystemet finns i kapitel 6.6 “Belysningssystem”. Efter ombyggnadsåtgärder på bakaxeln/bakaxlarna, på fordonets huvudram samt däckbyte och påbyggnad av extraaxlar måste sensorn justeras av personal från ett MAN-serviceföretag med motsvarande kompetens. Efter att ett ombyggnadsarbete avslutats måste parameterinställningarna för fordonselektroniken kontrolleras och vid behov justeras. 208Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX III 8.8.3 Chassin Multifunktionskamera för Filkörningsassistent (Lane Guard System), Nödbromsassistent (EBA) och adaptiv hastighetsreglering (ACC) Multifunktionskameran används av följande system: •Filkörningsassistent •Nödbromsassistent • Adaptiv hastighetsreglering Filkörningsassistenten (eng. Lane Guard System - LGS) är ett kamerabaserat körassistensystem. Föraren varnas genom en akustisk signal, från respektive sida (ljud som imiterar körning på streckad linje), i de fall vägmarkeringen passeras utan att föraren har använt blinkers. Med en multifunktionskamera (MFC) innanför vindrutan, läses filmarkeringarna under färd. Systemets styrenhet utvärderar videobilden. Såväl filmarkering som objekt / fordon identifieras. Systemet är speciellt framtaget för fjärrtrafik på motorväg. Där finns genomgående filmarkeringar. Systemet fungerar även nattetid, så snart körbanan framför fordonet lyses upp av strålkastarna. Ytterligare information beträffande funktionen och handhavandet av filkörningsassistenten hittar ni i fordonets användarmanual. Multifunktionskameran sitter i mitten eller +/-8cm från mitten (beroende på hytt) monterad på vindrutans insida. Bild 124-III: FInvändigt hytt med multifunktionskamera A A) T_520_000007_0001_G Området A i bilden 124-III får, inom 3cm från multifunktionskameran, inte täckas över eller förändras. Detta område behövs för värmeavledning och måste hållas fritt. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 209 III Chassin För en störningsfri drift av filkörningsassistenten måste följande råd beaktas noga: • En tillräcklig kylning av multifunktionskameran måste säkerställas under drift. Kylningen av multifunktionskameran får inte störas av monterad utrustning i instumentbrädans område. • Under körning av fordon med filkörningsassistent måste beaktas, att multifunktionskameran inte får övertäckas, varken tillfälligt eller permanent. (Se bild 125-III). • Multifunktionskamerans läsområde (Område markerat i bild 125-III) inskränks, så snart påbyggnadsdelar täcker området helt eller delvis. Bilden visar det siktområde som minst måste vara fritt inkl. nödvändiga toleranser. Bild 125-III: Multifunktionskamerans siktområde β 1 α 1 β γ δ T_520_000008_0001_G 1) α β γ δ Centrumlinje multifunktionskamerans lins fritt siktområde för multifunktionskameran från 55 ° vertikalt Möjligt område för påbyggnader från ca 62,5°vertikalt fritt siktområde för multifunktionskameran från 41° horisontellt Möjligt område för påbyggnader från 65°horisontellt Undvik att flexibla fordons-/ påbyggnads-delar (Kabel, Slangar, band eller liknande) hamnar i multifunktionskamerans siktområde under drift. I fall multifunktionskameran måste lossas eller demonteras, gäller följande föreskrifter för montaget: • • • • Multifunktionskameran inkl. hållare och skydd måste återmonteras på sin ursprungliga position. Denna position får inte ändras. Endast MAN Originaldelar får användas. Ändring eller ingrepp i kablaget är inte tillåtet. Kalibrering av multifunktionskameran måste utföras av en MAN Serviceverkstad. Filkörningsassistenten varnar föraren akustiskt, så snart han avviker från körfältet utan att använda blinkers. För att säkerställa denna varning, måste original MAN högtalare (Dual Coil Speaker) finnas i fordonet. Generellt gäller vid på- och om-byggnad: • • • Alla fordon måste kalibreras på nytt innan leverans till kund. Efteravslutade ombyggnadsarbeten måste parametreringen av fordonselektroniken kontrolleras och eventuellt anpassas. Multifunktionskameran får endast kalibreras av därför utbildad personal / MAN Service verkstad. 210Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX ANTECKNING MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 211 ANTECKNING 212Utgåva 2015 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Påbyggnad Utgåva 2015 V1.0 213 IV 1.0 Påbyggnad Allmänna krav 1.1.Förutsättningar De användningsvillkor som gäller på platsen där nyttofordonen används är avgörande för dimensioneringen. Vi förutsätter att, dass påbyggnadstillverkare beaktar dessa och tar hänsyn till dem i påbyggnadskonceptet. Dessutom förväntas att det genom omsorgsfull dimensionering utesluts att fordonet överbelastas. Före påbyggnaden ska därför bland annat följande punkter kontrolleras: • • • • Viktfördelning (t.ex. tillåten axellast, minsta axellast) Mått (z.B. total längd, total bredd) Materialbelastningar (t.ex. på chassiramen och på hjälpramen) Kompatibilitet hos elsystemen (t.ex. batteri, generator, kabeldragning) För att erhålla optimala nyttolastegenskaper, krävs en vägning av det levererade fordonschassit innan påbyggnaden monteras. Genom beräkningar kan sedan den lämpligaste tyngdpunktsplaceringen för nyttolast och påbyggnad samt den optimala påbyggnadslängden bestämmas. Dimensioneringen av hjälpramen, förbindningen mellan chassi och påbyggnad och garantin för stabiliteten ligger inom påbyggarens ansvarsområde. 1.2 Åtkomst och frigång Åtkomst Åtkomst till påfyllningsstosar för bränsle, AdBlue-behållare och andra drivmedel måste vara garanterad (t.ex. utsnitt för påfyllningspistol). Dessutom får inte åtkomligheten till chassits komponenter försvåras genom påbyggnaden när underhåll och reparationer ska utföras (t.ex. reservhjulshiss, batterihållare, luftfilter, avgasljuddämpare, bromsar). Reglage måste ha erforderligt min. fritt utrymme och kunna manövreras obehindrat (t.ex. lås för förarhyttens tippanordning). 214Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Frigång Allmänt: Det fria utrymmet för rörliga delar får inte påverkas genom påbyggnaden. För att bestämma hur mycket utrymme som krävs för de rörliga delarna ska bland annat följande punkter beaktas: • • • • • • Maximal infjädring Dynamisk infjädring under körning Infjädring vid start eller inbromsning Krängning vid kurvtagning Användning av snökedjor Luftfjädrarnas nödkörningsegenskaper (t.ex. vid skador på fjäderbälgen under färd) Förarhytt: På grund av acceleration som uppträder under körning kränger förarhytten i längsled och sidled. Dessa rörelser får inte hindras av påbyggnaden. Påbyggnadstillverkaren ska tillse att nedan angivna avstånd mellan förarhytt och påbyggnad innehålls (se tabell ”Minsta avstånd mellan förarhytt och påbyggnad” och bild 01-IV). Tabell 01-IV: Minsta avstånd mellan förarhytt och påbyggnad Serie Mått A [mm] Mått B [mm] XXL 70 50 M, L, LX, XL, XLX TGS/TGX Bild 01-IV: Förarhytt 60 50 Frigång mellan förarhytt och påbyggnad B A T_670_000003_0001_G A – Avstånd mellan förarhyttens bakvägg och påbyggnaden B – Avstånd mellan förarhyttens tak och påbyggnaden MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 215 IV Påbyggnad Förarhytter är försedda med en tippanordning. Det ska säkerställas att tippning kan ske obehindrat. Inom tippradien får det inte finns utstickande delar som kan hindra tippning. Förarhyttens tippradie anges på fordonschassits ritningar (hämtas via MANTED, www.manted.de, registrering krävs). Observera Vid några utrustningsvarianter och de driftstillstånd som beskrivs ovan kan eventuellt komponenter sticka ut ovanför överkanten på chassiramen. Det är till exempel: •Bromscylinder • Växlingsmekanism (länksystem till växellåda, växlingsvajer) • Chassidelar (triangellänk, stötdämparfäste) Om chassikomponenterna sticker ut utanför hjälpramens ovankant kan en extra mellanram ovanpå hjälpramen skapa tillräcklig plats. Mellanramen kan utformas så att den blir en extra förstärkning för hjälpramen. 1.3 Köregenskaper och körmotstånd Påbyggnader har avsevärd inverkan på köregenskaper och körmotstånd. Dessa ska inte påverkas negativt i onödan genom påbyggnaden. Negativ inverkan på köregenskaperna har till exempel: • • Ojämn lastfördelning (t.ex. tung kran bakom förarhytten eller längst bak) Hög tyngdpunkt hos påbyggnad och nyttolast En ojämn lastfördelning genom påbyggnaden kan motverkas genom att exempelvis aggregat som tank, batterihållare eller reservhjul flyttas. Inverkningarna av hög tyngdpunkt hos påbyggnad och nyttolast kan påverkas genom till exempel fordonets utrustning. För detta ändamål erbjuder MAN speciella stabiliseringspaket för hög tyngdpunkt hos last/påbyggnad. En ökning av körmotståndet leder till exempel till högre bränsleförbrukning och därmed även högre CO2-emission. 216Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad 1.4Svängningar Vid dimensioneringen av påbyggnaden ska man ge akt på att inga otillåtna belastningar genom vibrationer uppträder. Det kan exempelvis leda till en försämring av köregenskaperna och komforten. Särskilt känsliga är i detta fall nyttolastoptimerade påbyggnader. Detta omfattar t ex: • • påbyggnader utan eller med delad hjälpram påbyggnader med hjälpram av lättmetall (t.ex. aluminium) Dessutom ska påbyggnaden överföra så få vibrationer som möjligt på chassit (t.ex. påbyggnader med separat motor). Uppträder otillåtna vibrationer vid färdigställandet eller under drift av fordonet, ska orsaken till dessa åtgärdas. 1.5 Att tänka på vid fordon med lyftbara axlar Lyftbara axlar kan bara uppfylla sin funktion till fullo om dimensioneringen av påbyggnaden är avstämd till detta. Funktionen kan vara inskränkt genom: • • Trångt utrymme (t.ex. extremt låga påbyggnader) Ogynnsam viktfördelning (t.ex. stora lastkranar längst bak på ramen) Vid lyftning av bakre stödaxlar med axellyft avlastas fordonet mycket på framaxeln. I kombination med baktunga påbyggnadskoncept (t.ex. bakmonterad lastkran) kan köregenskaperna påverkas kraftigt. Lyftmöjligheten ska spärras om över 80 % av den tillåtna drivaxellasten uppnås vid tomkörning i upplyft tillstånd eller om den lägsta framaxellasten (se kapitel III avsnitt 2.2.8) underskrids. För rangeringsändamål kan den bakre lyftaxeln avlastas vid korrekt dimensionering av hjälpram och påbyggnad (lastöverföring). Härvid skall man beakta de högre böjnings- och torsionskrafterna som verkar på påbyggnaden och ramens infästning. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 217 IV 1.6 Påbyggnad Fordon med stödben På lastbilschassin monteras delvis påbyggnader som kräver extra stöd för att säkerställa stabiliteten. Exempel på detta är bland annat lastkranar, billiftar, betongpumpar. Principiellt kan man skilja mellan två varianter av stöd: • • Stöd där hjulen har markkontakt Stöd där hjulen saknar markkontakt Beroende på vald variant kan olika krav ställas på chassit och dess utrustning. I följande avsnitt beskrivs de principiella kraven för de an under ”Utgivare”). Påbyggnadstillverkaren ansvarar för det totala systemets stabilitet när fordonet används för arbetet. 1.6.1 Stöd där hjulen har markkontakt Fordon med luftfjädring Detta avsnitt gäller för fordon som förfogar över minst en luftfjädrad axel. För att erhålla högre uppställningsstabilitet vid dessa fordon ska man tillse att luftfjädringen sänks ned på buffertarna innan stödbenen används. Nedsänkningen kan ske antingen manuellt via luftfjädringsstyrningens manöverdon eller automatiserat med hjälp av specialutrustning 311PE (parameterinmatning ECAS för krananvändning resp. parameterinmatning ECAS för nedsänkning luftfjäder på buffert). Om en automatisk sänkning saknas skall användaren/föraren informeras om att luftfjädringen måste sänkas manuellt. Specialutrustningen 311PE sänker ned fordonet automatiskt på buffertarna när kraftuttaget kopplas in samtidigt som fordonet står stilla. När sänkningen är avslutad, reglerar systemet in ett definierat resttryck för att skydda luftfjädringens bälgar. För att funktionen ska aktiveras säkert är det ett tvingande krav att manövreringens ordningsföljd följs när kraftuttaget kopplas in (se bruksanvisningen). Dessutom skall man kontrollera att indikeringen ”Ej körnivå” visas samt att fordonet är nedsänkt. Väljs i detta fall specialutrustningen 311PE, ska denna kombineras med specialutrustningen 311PK (parameterinmatning ECAS med extra kopplingskrets för att undertrycka nivåregleringen). Efter aktiveringen undertrycker funktionen hos 311PK samtliga reglerfunktioner hos luftfjädringsstyrningen. Därför får funktionen aktiveras först sedan nedsänkningen har avslutats. Aktiveringen kan ske med den fabriksmonterade omkopplaren (se bruksanvisningen). Dessutom finns en möjlighet att aktivera denna funktion över påbyggnaden. Om detta är fallet måste den fabriksmonterade omkopplaren tas bort eller göras oduglig. Om specialutrustningen 311PK saknas på ett fordon kan den eftermonteras av ett MAN-serviceföretag (se MAN serviceinformation 239704). Vi vill särskilt uppmärksamma att denna åtgärd inte förbättrar uppställningsstabiliteten, och därmed inte är något sätt att utöka de tekniska gränserna för de påmonterade anordningarna (t ex kranar). Undertryckningen av ECAS-regleringen får endast genomföras under arbetsdrift. Funktionen hos specialutrustningen 311PE inaktiveras om motorn/kraftuttaget stängs av resp. slås på varefter ECAS standardreglering aktiveras (reglering av luftfjädringen till körnivå). 218Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV 1.6.2 Påbyggnad Stöd där hjulen saknar markkontakt Om axlarna lyfts helt har det visserligen fördelar vid säkring av uppställningsstabiliteten inom de fysikaliska gränserna, dock ger detta högre belastningar på ramen och hjälpramen. Fordon med luftfjädring Detta avsnitt gäller för fordon som förfogar över minst en luftfjädrad axel. Frilyftning av axlarna kan leda till skador på grund av det tryckfall som uppstår i luftfjädringens bälgar. För att undvika detta rekommenderar MAN i sådana fall specialutrustningen 311PE (parameterinmatning ECAS för krananvändning resp. parameterinmatning ECAS för nedsänkning luftfjäder på buffert). Därigenom regleras bland annat ett resttryck på ca 0,5 bar i luftfjädringens bälgar under tiden som fordonet stöttas. Funktionen hos specialutrustningen 311PE inaktiveras om motorn/kraftuttaget stängs av resp. slås på varefter ECAS standardreglering aktiveras (reglering av luftfjädringen till körnivå). 1.7Toleranser Vid dimensioneringen av påbyggnaden ska hänsyn tas till de inom fordonsbyggnad normala toleranserna och hystereserna. Detta omfattar t ex: •Däck • Fjädring (t.ex. även hysteres i luftfjädringen) •Ram Toleranserna hos de av MAN publicerade tekniska data gäller enligt MAN-standard M3264. Denna står till förfogande i MAN-portalen för teknisk dokumentation (http://ptd.mantruckandbus.com). Måttavvikelser är oundvikliga. Under användningen av fordonet skall man räkna med ytterligare ändringar av måtten. Detta omfattar t ex: • • • Fjädrarna sätter sig Däck deformeras Påbyggnaden deformeras. 1.8Montering Chassiramen får inte deformeras eller lossas före eller under monteringen. Före monteringen av påbyggnaden ska fordonet köras några gånger fram och tillbaka för att avlasta eventuella spänningar. Detta gäller i synnerhet för fordon med driven tandemboggi p.g.a. axlarnas rörelse vid kurvtagning. För montering av påbyggnaden skall fordonet placeras på en jämn monteringsplats. Olika ramhöjder vänster/höger som är ≤ 1,5 % av avståndet mellan marken till ramens överkant ligger inom toleranserna för i kapitel IV avsnitt 1.7 beskrivna hysteres- och sättningseffekter. De får inte åtgärdas genom riktning av ramen, fjädringsjusteringar eller inställningar av luftfjädringen eftersom de alltid kommer att ändras vid användning av fordonet. Skillnader som är > 1,5 % skall meddelas kundtjänstavdelningen hos MAN före en reparation. Kundtjänstavdelningen avgör vilka åtgärder som skall vidtas av påbyggnadstillverkaren och/eller av MAN serviceverkstad. Påbyggnaden måste ligga utan kvarstående skjuvkrafter på chassiramens rambalkar. Efter montering av påbyggnaden krävs att inställnings- och kontrollarbetena utförs en gång till. Detta gäller i synnerhet strålkastarna, givarna vid fordonets front (t.ex. radarsensor för nödbromsningsassistenten) samt bakre underkörningsskyddet och den sidoplacerade skyddsanordningen. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 219 IV 1.9 Påbyggnad Korrosionsskydd vid påbyggnader Yt- och rostskyddet påverkar produktens livslängd och utseende. Kvaliteten hos påbyggnadens ytbeläggning skall därför motsvara fordonschassits kvalitetsnivå. För att säkerställa att detta krav uppfylls skall det för påbyggnader som utförs enligt uppdrag från MAN vara bindande att använda MAN-fabriksstandard M3297 ”Rostskydd och ytbeläggningssystem för påbyggnader från andra tillverkare”. Om kunden har gett påbyggnaden i uppdrag gäller den som rekommendation. Följs den inte övertar dock MAN ingen garanti för eventuella följder. MAN fabriksstandarder kan hämtas via MAN-portalen för teknisk dokumentation (http://ptd.mantruckandbus.com). MAN-fordonschassin ytbeläggs i serieproduktion med miljövänlig vattenbaserad 2K-chassitäcklack vid torktemperaturer på ca 80 °C. För att garantera en likvärdig ytbeläggning förutsätts för påbyggnadens och hjälpramens samtliga metallmoduler samt efter ramändringar på fordonschassit följande uppbyggnad hos ytbeläggningen: • • • Metallblank resp. blästrad (SA 2,5) komponentyta Grundlack: 2K-EP-häftgrund, godkänd enligt MAN-fabriksnorm M 3162-C eller om möjligt KTL enligt MAN fabriksstandard M3078-2, förbehandlad med zinkfosfat. Täcklack: 2K-täcklack enligt MAN-fabriksstandard M 3094 företrädesvis vattenbaserad. Om utrustning för detta saknas även lösningsmedelsbaserad. I stället för grundlackering och täcklackering är även varmförzinkning för påbyggnadens underrede möjlig (t ex längs-, tvärbalkar och knutplåtar), skikttjocklek ≥ 80 µm. Gällande torknings- resp härdningstider och temperaturer anges i databladen från respektive lacktillverkare. Vid urval och kombination av olika metallmaterial (t ex aluminium och stål) skall konsekvenserna pga den elektrokemiska spänningsserien i form av korrosion av gränsytorna beaktas (orsakar kontaktkorrosion). Efter alla arbeten på fordonschassit: • • • Avlägsna alla borrspån Avgrada kanterna Skydda hålrummen med vax. Mekaniska fästelement (t.ex. skruvar, muttrar, brickor, bultar) ska skyddas mot rost på bästa sätt. För minimering av korrosion genom salt under avbrott i monteringsfasen skall alla fordonschassin när de har mottagits hos påbyggnadstillverkaren spolas rena från saltrester med rent vatten. 220Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV 1.10 Påbyggnad Standarder, riktlinjer, föreskrifter I följande kapitel nämns några exempel på standarder, riktlinjer och föreskrifter som berör lastbilspåbyggnader. Denna översikt gör dock inte anspråk att vara fullständig. Vi vill här påpeka att det totala systemet bestående av chassi och påbyggnad måste uppfylla respektive nationella villkor för registrering. 1.10.1 Maskindirektivet (2006/42/EG) Maskindirektivet kan anskaffas via länken http://eur-lex.europa.eu från EUR-Lex. Allmän information Maskindirektivet har till syfte att säkerställa personers, i synnerhet arbetstagarnas och konsumenternas, säkerhet och hälsa samt säkerheten för egendom, i synnerhet med avseende på de risker som uppstår i samband med användningen av maskiner. Direktivet anger grundläggande och allmänt tillämpliga hälso- och säkerhetskrav baserade på den aktuella tekniska utvecklingsnivån vid tiden för konstruktionen samt tekniska och kostnadseffektiva krav, vilka kompletteras med ett antal mer specifika krav för vissa slag av maskiner. För varje maskinkategori finns det lämpliga förfaranden med vilka man kan kontrollera att de grundläggande hälso- och säkerhetskraven uppfylls. Dessa omfattar förfaranden vid bedömning av överensstämmelse, CE-märkning samt riskbedömning. Dessutom måste maskintillverkaren utarbeta en teknisk dokumentation för varje maskin. Användningsområde Förutom påbyggnadsriktlinjerna måste påbyggnadstillverkarna även beakta maskindirektivet. Lastbilens chassi faller principiellt inte under maskindirektivet, då de gällande rättsliga kraven för detta regleras i direktivet om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (70/156/EEG). För olika påbyggnader gäller emellertid maskindirektivet. De produkter (påbyggnader) som omfattas av detta giltighetsområde definieras i artikel 1 (Tillämpningsområde) i maskindirektivet. Principiellt skall maskindirektivet tillämpas på: •maskiner • Utbytbar utrustning •Säkerhetskomponenter •Lyftredskap • Kättingar, vajrar och stroppar • Avtagbara kardanaxlar • Delvis fullbordade maskiner Till exempel: •Lastkranar •Bakgavellyftar •Tippåbyggnader •Sug-/spolningspåbyggnader • Bärgningsflak • Kompressorer som monterats på fordonet •Soppressar •Betong-/cementblandare •Silo • Mekaniskt drivna vajerspel • Påbyggnader för lastväxlare och liftdumper •Billyftar/arbetsplattformar •Tankpåbyggnader MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 221 IV Påbyggnad Direktivet omfattar inte bl a följande: • • Dragfordon för jord- och skogsbruk Motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (70/156/EEG) Om en sådan produkt (påbyggnad/tillbyggnad) monteras på lastbilschassit, tillämpas maskindirektivet inte på lastbilschassit utan på påbyggnaden. Maskindirektivet tillämpas även på gränssnitten mellan lastbilens chassi och påbyggnad, vilka ansvarar för maskinens rörelse- och manöversäkerhet. Vid påmonterade fordon måste man därför skilja på självgående arbetsmaskiner, som omfattas av maskindirektivet som en enhet, och lastbilschassin med på-/tillbyggda maskiner. Exempel på möjliga självgående arbetsmaskiner: • Självgående anläggningsmaskiner •Betongpumpar •Mobilkran •Slamsugare • Bärfordon för borrmaskiner En ”maskin” definieras enligt direktiv 2006/42/EG ”— en sammansatt enhet som är utrustad med eller avsedd att utrustas med ett drivsystem som inte utgörs av direkt drivkraft från människa eller djur och som består av inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en rörlig, som är sammansatta för ett särskilt ändamål, — en sammansatt enhet enligt första strecksatsen och som endast saknar komponenter för anslutning på användningsstället eller för anslutning till en energi- eller rörelsekälla, — en sammansatt enhet enligt första och andra strecksatserna som är färdig för installation och som kan fungera endast om den är monterad på ett transportmedel eller installerad i en byggnad eller i en anläggning, — sammansatta maskiner enligt första, andra och tredje strecksatserna eller delvis fullbordade maskiner enligt g som för ett gemensamt syfte ställs upp och styrs så att de fungerar som en enhet, — en sammansatt enhet av inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en är rörlig, som är förenade i syfte att lyfta laster och där den enda energikällan är direkt manuellt arbete.” Källa: Utdrag ur 2006/42/EG CE-märkning (CE-märkning om överensstämmelse enligt 2006/42/EG) Påbyggnadstillverkaren måste säkerställa att påbyggnaden med påbyggnadsdelar och tillbehör motsvarar de rättsliga kraven. I maskindirektivet (2006/42/EG) fastställs de typer av maskiner för vilka en CE-märkning krävs. För påbyggnaden gäller principiellt följande: • • Alla maskiner måste vara CE-märkta, dvs. även säkerhetskomponenter, avtagbara kardanaxlar, kättingar, vajrar och stroppar. Delvis fullbordade maskiner får inte vara CE-märkta. För CE-märkning på maskiner gäller följande: • • • CE-märkningen skall vara tydligt, läsligt och outplånligt anbringad på maskinen. Maskinerna får inte förses med markeringar, tecken eller dekaler, som genom sin betydelse eller gestaltning eller i båda avseendena, eventuellt kan förväxlas av tredje person med en CE-märkning. Annan märkning får anbringas på maskinerna, förutsatt att den inte försämrar CE-märkningens synlighet eller läsbarhet eller ändrar dess innebörd. 222Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV • • • • Påbyggnad För att samma kvalitet på CE-märkningen som på tillverkarens märke ska kunna säkerställas, är det viktigt att båda markeringarna fastsätts med samma teknik. För att kunna skilja eventuellt befintliga CE-märkningar på komponenter från maskinens CE-märkning, måste den senare monteras bredvid namnet på den som ansvarar för maskinen, dvs. bredvid tillverkarens namn eller dennes befullmäktigade ombud. Det är förbjudet att antedatera eller postdatera maskinens tillverkningsår då CE-märkningen anbringas. Om CE-märkningen förminskas eller förstoras, måste proportionerna enligt ovanstående modell bibehållas. CE-märkningens beståndsdelar måste vara ungefär lika höga; minsta höjd uppgår till 5 mm. Vid små maskiner kan denna minsta höjd underskridas. CE-märkning om överensstämmelse skall bestå av initialerna ”CE” enligt följande modell: T_998_000002_0001_G Om en maskin även omfattas av andra direktiv som rör andra aspekter och som föreskriver CE-märkning, skall denna märkning ange att maskinen även överensstämmer med bestämmelserna i dessa andra direktiv. Om ett eller flera av dessa direktiv tillåter tillverkaren eller dennes befullmäktigade representant att under en övergångsperiod välja vilka bestämmelser som skall tillämpas, skall CE-märkningen emellertid ange att maskinen endast överensstämmer med bestämmelserna i de direktiv som tillverkaren eller dennes befullmäktigade representant tillämpar. Uppgifter om tillämpade direktiv som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning skall finnas i EG-försäkran om överensstämmelse. Om förfarandet för fullständig kvalitetssäkring (enligt direktiv 2006/42/EG, artikel 12.3 c och 12.4 b har tillämpats, skall CE-märkningen följas av det anmälda organets identifikationsnummer. Typskylt på uppbyggnad För identifiering skall alla påbyggnader förses med en typskylt där följande data anges på ett beständigt sätt i nedanstående ordningsföljd: • • Tillverkarens namn fullständigt typgodkännandenummer. Tecknen måste vara minst 4 mm höga. Informationen på typskylten måste permanent vara synliga. 1.10.2 Lastsäkring Gällande standarder för säkring av last vid nyttofordon ska beaktas, i Europa i synnerhet EN12640 (surrningspunkter), EN12641 (presenningar) och EN12642 (påbyggnader). 1.10.3Konturmarkeringar Om det krävs av de nationella registreringsvillkoren, ska påbyggnaden förses med konturmarkeringar enligt ECE-R48 resp. 76/756/EEG. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 223 IV 2.0 Utformande av påbyggnad och hjälpram 2.1 Allmänna krav Påbyggnad Påbyggnader monteras på lastbilschassit, allt efter de belastningar som uppträder och påbyggnadens typ, på en genomgående eller delad hjälpram eller helt utan hjälpram. I de kapitel som följer behandlas kraven på de olika utförandena och deras anslutning till chassiramen. Kraftens inledning i påbyggnad/chassiram Ett nyttofordon utsätts för de mest skiftande belastningar under drift. Detta omfattar t ex: • • • Statiska och dynamiska belastningar genom masskrafter (t.ex. genom lasten) Belastningar vid kurvtagning Belastningar vid inbromsning och start Bild 02-IV: Belastningar på ett nyttofordon T_995_000022_0001_G Dessa belastningar måste tas upp av både chassi och påbyggnad i lika omfattning. I de flesta fall kan belastningarna bara övertas av kombinationen av chassi och påbyggnad. Därför är det ett tvingande krav att en studie görs av påbyggnaden och chassit samt deras förbindning när påbyggnaden dimensioneras. Som princip för den vertikala och horisontella kraftöverföringen mellan påbyggnad och chassi gäller: • • • krafterna ska överföras så jämnt och över så stor yta som möjligt (t.ex. över en genomgående hjälpram). Ställs påbyggnaden upp på en delad hjälpram eller utan hjälpram, måste en så jämnt fördelad kraftöverföring som möjligt garanteras över alla delar av hjälpramen eller hela påbyggnaden. Överföringen av tvärkrafterna (överföring av de horisontella krafterna) måste ske så jämnt som möjligt över påbyggnadens hela längd och på båda fordonssidorna. Det gäller både för påbyggnader med genomgående eller delad hjälpram samt för påbyggnader utan hjälpram. 224Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Kraftöverföring: Hertz ytpressning Påbyggnadens anliggningspunkter på ramen måste, oavsett om den är påbyggd med hjälpram eller ej, pga ”Hertz ytpressning” uppvisa minimilängder som har räknats fram. Därvid ska man utgå från ”Linjeberöring mellan två cylindrar”. Bild 03-IV visar en överdriven deformation av två U-profiler som ligger an mot varandra, som vid en kombination mellan hjälpram och chassiram. Bild 03-IV visar linjeberöring som positionsnummer 1. Ett beräkningsexempel återfinns i kapitel V avsnitt 1.11.0 ”Upphängningslängd vid påbyggnad utan hjälpram”. Bild 03-IV: Deformation av två U-profiler 1 T_690_000005_0001_G Ramens utböjning och vridning Ramens utböjning och vridning får inte medföra några negativa egenskaper för påbyggnaden eller fordonet. De måste kunna tas upp av påbyggnaden och av fordonschassit. Formel 01-IV kan användas för en överslagsberäkning av den tillåtna utböjningen. Formel 01-IV: Tillåten utböjning f lt = –––– 250 Förklaringar: f lt = = Maximal nedböjning i [mm] teoretiskt axelavstånd i [mm] (se kapitel III avsnitt 2.2.1) MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 225 IV 2.2 Påbyggnad Påbyggnad med hjälpram Detta avsnitt gäller både för genomgående och delade hjälpramar. Tillåtna material Sträckgränsen, även kallad förlängningsgräns eller σ0,2-gräns, får under inga kör- eller belastningstillstånd överskridas med hänsyn tagen till säkerhetsfaktorerna. I tabell 24 finns de vanligaste materialen för hjälpramar angivna. Det är möjligt att använda bättre material eller material med jämförbara egenskaper som inte finns upptagna här. Om punktlaster uppträder eller om aggregat med lokalt kraftangrepp ska monteras som t.ex. bakgavellyftar, kranar, vajerspel ska alltid stålmaterial med en sträckgräns på σ0,2 > 350 N/mm² användas. Valsade profiler är ej tillåtna. Tabelle 02-IV: Hjälpramsmaterial (exempel), normbeteckningar och sträckgränser Materialnummer Gammal materialbeteckning Gammal norm Ny materialbeteckning Ny norm 1.0570 St52-3 DIN 17100 S355J2G3 DIN EN 10025 1.0974 QStE340TM SEW 092 Används ej 1.0976 N/V N/V S355MC 1.0978 QStE380TM SEW 092 Används ej 1.0980 QStE420TM SEW 092 S420MC 1.0984 QStE500TM SEW 092 S500MC Sträck /förlängningsgräns N/mm2 Draghållfasthet N/mm2 Lämplighet för hjälpramar ≥ 355 ca. 490-630 Lämpligt ≥ 340 ca. 420-540 Ej för punktlaster ≥ 355 ca. 430-550 Lämpligt ≥ 380 ca. 450-590 Lämpligt ≥ 420 ca. 480-620 Lämpligt ≥ 500 ca. 550-700 Lämpligt DIN EN 10149-2 DIN EN 10149-2 DIN EN 10149-2 DIN EN 10149-2 Hjälpramens utformning Frigången för alla rörliga delar får inte inskränkas genom hjälpramens konstruktion. Hjälpramen måste ha samma yttre bredd som chassiramen och följa dess yttre kontur. Om möjligt skall hjälpramen konstrueras vridvekt. Fasade U-profiler, som vanligen används i fordonskonstruktion, uppfyller detta krav. För att minska styvhetssprång måste hjälpramens främre ände fasas eller en ursparing göras (exempel se bild 04-IV och bild 05-IV). Ursparing framtill i hjälprame 30° t r=2 t 0,6..0,7h h ≤ 30° Bild 05-IV: t 0,2...0.3h Avfasning av hjälpram fram h Bild 04-IV: T_690_000002_0002_G 226Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Där hjälpramen löper ut ska avslutningskanten på hjälpramens underfläns förses med en radie (radie = 0,5 * hjälpramens materialtjocklek) (se bild 06-IV - positionsnummer 1). Skarpa kanter ska undvikas för att minska risken för att hjälpramen nöter mot chassiramen. Bild 06-IV: Avslutningskant på hjälpramens underfläns 1 T_690_000003_0001_G Om en längsgående hjälpramsbalk sluts på olika ställen för att öka styvheten mot lådprofilen ska en gradvis övergång från den slutna profilen till den öppna profilen anordnas. Övergången ska ha en längd på minst tre gånger profilens bredd (se bild 07-IV). Om det behövs extra slitplåtar på hjälpramens överfläns på grund av den avsedda påbyggnaden (t ex kranpåbyggnad) ska det vid utformning av dessa plåtar säkerställas att styvhetssprång undviks (se bild 07-IV). Bild 07-IV: Övergång från lådprofil till U-profil ≥ 2B H B MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX ≥ 3B T_998_000001_0001_G Utgåva 2015 V1.0 227 IV Påbyggnad Hjälpramens tvärbalkar ska om möjligt placeras över ramens tvärbalkar. Vid krökarna på hjälpramens längsgående balkar bör tvärbalkar sättas in. Vid punktformig baklast (t ex bakre lastkran, medförd pallyft, bakgavellyft) eller påbyggnadskoncept som ger baklast (t ex sopbil) rekommenderar MAN att en eller flera kryssförstärkningar eller en likvärdig konstruktion används för att öka styvheten för hjälpramsförbandet. Dessa måste sträcka sig från bakaxelupphängningen till påbyggnadens lastinledningspunkt på bakänden (se bild 08-IV). Bild 08-IV: Exempel på utformning av kryssförstärkning b ,5 ≥1 xb T_690_000006_0001_G 1 2 3 1)Krysstag 2)Chassiram 3)Hjälpram 228Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Anslutning av hjälpram till chassiram Hjälpramens längsgående balkar måste ligga an plant mot den övre flänsen på chassiramens längsgående balkar. Tvärgående svetsfogar ska undvikas vid ramens krökar. Om fästplåtar krävs i dessa områden, ska de placeras före eller efter krökarna. Hjälpramen måste räcka så långt fram som möjl minst över framaxelns bakre fjäderhänke (se bild 09-IV – positionsnummer 1 och mått a). Vid luftfjädrad framaxel rekommenderar vi ett avstånd på ≤ 600 mm mellan den 1:a axelns hjulcentrum och hjälpramen. Bild 09-IV: Hjälpramens avstånd från den 1:a axelns centrum 1 <a T_690_000001_0001_G a 1) Framaxelns bakre fjäderhänke Utrustningsrelaterade anvisningar och begränsningar Om fordonet är fabriksutrustat med vertikalt avgasrör ska det kontrolleras om det kan uppstå problem med monteringsutrymmet vid montering av hjälpramen till följd av avgasrörets infästning (inkl stöd) (exempel visas på bild 10-IV). Om så är fallet måste hjälpramen anpassas i motsvarande grad. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 229 IV Bild 10-IV: Påbyggnad Fritt utrymme för hjälpram vid vertikalt avgasrör A 1 A 2 T_155_000001_0001_G 3 A)Detalj 1) Skruvförband avgasrörr 2) Längsgående chassibalk 3.Avgasljuddämpare 230Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV 2.3 Påbyggnad Påbyggnad utan hjälpram En hjälpram kan inte behövas om: • • • • Kraftöverföringen mellan påbyggnad och chassi sker över en stor yta (punktlaster är inte tillåtna) När kombinationen av chassi och påbyggnad visar sig ha tillräcklig böjstyvhet (t.ex. motstånd mot belastning orsakad av lasten) När kombinationen av chassi och påbyggnad visar sig ha tillräcklig torsions- och skjuvstyvhet (t.ex. motstånd mot belastningarna vid kurvtagning) När påbyggnadens torsionsstyvhet inte hindrar chassits nödvändiga förvridning av ramen på otillåtet sätt Avståndet mellan påbyggnadens tvärbalkar får inte överstiga 600 mm (se bild 11-IV). Om så krävs är det tillåtet att överskrida måttet 600 mm i området vid bakaxeln. Bild 11-IV: Tvärbalkarnas avstånd om hjälpram saknas 00 ≤6 T_690_000004_0001_G För alla påbyggnadstyper, vid vilka enligt denna riktlinje en hjälpram är ett tvingande krav, måste tillstånd inhämtas från MAN om monteringen ska ske utan hjälpram (adress se ovan under ”Utgivare”). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 231 IV 2.4 Påbyggnad Montering av hjälpram och påbyggnader Infästningen av hjälpramen i chassiramen skall antingen vara vridvek eller vridstyv. Beroende på påbyggnadssituation ska båda anslutningstyperna kombineras Elastiska mellanlägg (t ex mellanlägg av trä) mellan ram och hjälpram eller ram och påbyggnad är inte tillåtna (se bild 12-IV - positionsnummer 1). Bild 12-IV: Elastiska mellanlägg 1 T_691_000001_0001_G Motiverade undantag är möjliga om man erhåller ett skriftligt medgivande från MAN (adress se ovan under ”Utgivare”). 232Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV 2.5 Påbyggnad Skruv- och nitförband Påbyggnadstillverkaren är ansvarig för utformningen av skruvförbandet mellan hjälpramen och chassiramen. För skruvförband som är fabriksmonterade och behöver lossas under påbyggnadsarbete gäller kapitel III avsnitt 1.3.3. För skruvförband mellan hjälpram och chassiram rekommenderar MAN skruvar i hållfasthetsklass 10.9 och mekanisk låsning. Dessutom kan även höghållfasta nitar användas (t.ex. Huck-BOM eller låsringsbultar) med bearbetning enligt tillverkarens föreskrifter. Nitförbandet måste åtminstone motsvara skruvförbandet med avseende på utförande och hållfasthet. Observera Om större klämlängd krävs på grund av skruvens utformning kan distanshylsor (enligt bild 13-IV) användas. Bild 13-IV: Skruvförband med distanshylsa T_993_000007_0002_G 2.6 Skjuvvek infästning Vridveka infästningar är kraft-/friktionslåsta. Relativrörelser mellan chassiram och hjälpram är möjliga. Alla påbyggnader eller hjälpramar som skruvas fast i chassiramen med fästvinklar är vridveka infästningar. Även om fasta fästplåtar används skall dessa förbindningselement betraktas som skjuvveka om de inte uppfyller kraven på en skjuvstyv infästning (se kapitel IV avsnitt 2.7). I praktiken finns det många möjligheter att utföra en skjuvvek förbindelse mellan chassiramen och hjälp- resp. monteringsramen. I det följande anges de viktigaste sambanden som ska beaktas. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 233 IV 2.6.1 Påbyggnad Allmänna krav på skjuvveka påbyggnadsinfästningar En skjuvvek påbyggnadsinfästning måste, trots att den är flexibel, säkerställa kraftöverföring mellan påbyggnad och chassiram i vertikal och horisontell riktning. I princip gäller att antalet infästningar ska väljas så att ett centrumavstånd på 1 200 mm mellan fästpunkterna inte överskrids (se bild 14-IV). Bild 14-IV: Avstånd mellan hjälpramens infästningar ≤1200 T_993_000001_0001_G Från MAN medlevererade fästvinklar är tänkta för vridvek montering av flak och skåppåbyggnader. Det är inte uteslutet att de är lämpliga för andra till- och påbyggnader, dock skall det kontrolleras att hållfastheten är tillräcklig vid påmontering av arbetsutrustning och -maskiner, lyftanordningar, tankpåbyggnader etc. Om MAN-fästvinklar medlevereras i lös vikt eller på fordonet upphäver detta inte påbyggnadstillverkarens plikt att kontrollera att antalet och placeringen (befintliga hål i ramen) för dessa är korrekt och att antalet är tillräckligt. Fästvinklar på MAN-fordon är försedda med avlånga hål placerade i fordonets längsriktning (se bild 15-IV – positionsnummer 1). De kompenserar för eventuella toleranser och tillåter vid vridveka infästningar den oundvikliga rörelsen i längsled mellan ramen och hjälpramen, samt mellan ramen och påbyggnaden. För att kompensera breddavståndsmåtten kan hjälpramens fästvinklar också förses med avlånga hål. Dessa måste då vara placerade vinkelrätt mot fordonets längsriktning (se bild 15-IV – positionsnummer 2). Bild 15-IV: Fästvinklar med avlånga hål 1 1) 2) Fästvinklar på chassiram Fästvinklar på hjälpram 2 T_993_000002_0001_G Vid en vridvek infästning skall i första hand de avsedda fästpunkterna på fordonschassit användas. Om dessa inte räcker till eller om de av konstruktionsskäl inte kan användas skall ytterligare fästpunkter på lämpliga ställen användas. Om det måste borras hål i ramen skall kapitel III avsnitt 1.3.3 beaktas. 234Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV 2.6.2 Påbyggnad Utföranden för skjuvveka påbyggnadsinfästningar I princip utförs skjuvveka påbyggnadinfästningar med fasta eller i vertikal riktning flexibla skruvförband. Flexibla påbyggnadsinfästningar används främst i området bakom förarhytten. I området vid bakaxlarna ska fästelementen utföras med fasta skruvförband. Här kan skjuvplattor användas. Utföranden med fast skruvförband För skjuvvek påbyggnadsinfästning i områden med fasta skruvförband ska följande beaktas. De olika avstånden mellan fästvinklarna på ramen och hjälpramen kan utjämnas genom användning av mellanlägg med lämplig tjocklek (se bild 16-IV). Mellanläggen måste vara av stål. Kvalitet S235JR (= St37-2) är tillräcklig. Mer än fyra mellanlägg på ett fastsättningsställe måste undvikas (se bild 16-IV – positionsnummer 1). En luftspalt på maximalt 1 mm är tillåten. Bild 16-IV: Mellanlägg mellan fästvinklar 1 T_993_000003_0001_G Ytterligare exempel på skjuvvek infästning, se bild 17-IV. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 235 IV Bild 17-IV: Påbyggnad Infästning med U-krampa 1 2 5 3 4 1) 2) 3) 4) 5) T_993_000006_0001_G U-krampa, hållfasthetsklass 8.8 Mellanlägg, ej elastiskt Endast häftat mot ramens liv Vinkel eller U-brygga Vinkelplåt, ca 5 mm tjock tillpassad 236Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Utföranden som är flexibla i vertikal riktning Utförandet för påbyggnadsinfästningar som är flexibla i vertikal riktning är i första hand beroende av aktuell påbyggnad. Därvid har påbyggnadens vridstyvhet en avgörande roll. Här gäller följande samband: A) B) Vridvek påbyggnad --> erforderlig flexibilitet för förband i vertikal riktning låg (t ex flak) Vridstyv påbyggnad --> erforderlig flexibilitet för förband i vertikal riktning hög (t ex skåp) Förbandens flexibilitet i vertikal riktning kan ökas med hjälp av långa skruvar, fjädrar eller elaster. Detta gäller särskilt för skruvförbandet för de första fästvinklarna bakom förarhytten eftersom dessa utsätts för höga påkänningar i vertikalled. A) Vridvek påbyggnad Utförandet som visas på bild 18-IV lämpar sig främst för området bakom förarhytten vid vridveka påbyggnader. För att öka töjningslängden ska dessutom t ex långa skruvar med distanshylsor (≥ 25 mm längd) (se bild 18-IV – positionsnummer 1) monteras vid de främre hjälpramsinfästningarna för vridvekt monterade hjälpramar. Detta minskar risken för att de skall lossna eftersom långa skruvar har större elastisk töjbarhet. Distanshylsornas yttre diameter ska motsvara skruvarnas kantmått. Bild 18-IV: Ökning av den elastiska töjbarheten genom långa skruvar och distanshylsor ≥ 25 1 T_993_000004_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 237 IV Påbyggnad B) Vridstyv påbyggnad Infästningarna enligt bild 19-IV och bild 20-IV rekommenderas för vridstyva påbyggnader för området bakom förarhytten. Vid vridpåkänningar på ramen medger denna infästningstyp att påbyggnaden lyfts i begränsad och kontrollerad omfattning. Härvid måste ett avstånd på minst 5 mm mellan det övre och undre fästelementet anordnas (se bild 9-IV positionsnummer 1 och bild 20-IV positionsnummer 1). Bild 19-IV: Långa skruvar och tallriksfjädrar 1 T_993_000005_0001_G Flexibel infästning med elast 1 ≥ 5 mm Bild 20-IV: T_993_000037_0001_G 238Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad I detta fall ska ytterligare åtgärder vidtas för stöd för de tvärgående krafterna (i horisontell riktning). Detta kan göras på olika sätt. Bild 21-IV och 22-IV visar exempel på detta (se positionsnummer 1). Bild 21-IV: Flexibel påbyggnadsinfästning med styrplåt ≥ 5 mm A A 1 Flexibel påbyggnadsinfästning med utstickande bryggvinkel ≥ 5 mm Bild 22-IV: T_993_000038_0001_G 1 T_993_000039_0001_G Stöd för de tvärgående krafterna måste säkerställas med de ovan beskrivna åtgärderna under alla driftsförhållanden för fordonet. Därför ska särskilt utsticket ovanför ramens överkant anpassas till den flexibla påbyggnadsinfästningens maximala fjädringsväg. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 239 IV 2.7 Påbyggnad Skjuvstyv infästning Vid skjuvstyv infästning låses rörelsen mellan chassi- och hjälp-ram. Hjälpramen följer därför chassiramens rörelse. Ifall skjuvstyv infästning används, betraktas kombinationen av ramar som en profil vid hållfasthetsberäkning av området kring ett fäste. Användning av fasta fästplåtar ger inte automatiskt en skjuvstyv infästning. Fasta fästplåtar betraktas som rörliga, eftersom de inte uppfyller kraven på en skjuvstyv infästning. Perfekt skjuvstyva fästen är per definition formstabila. Olika formstabila fästen kan användas (se bild 23-IV). För att åstadkomma en skjuvstyv infästning finns dessutom andra möjligheter (t ex. kraft-/friktionsförband eller andra (skruvförband). Påbyggaren måste säkerställa lämplig utformning för att den använda infästningen tål samtliga uppträdande laster, och förhindrar en relativrörelse mellan chassi- och hjälp-ram. Exempel på en skjuvstyv infästning med delgängad skruv: En skjuvstyv skruvförbindning kan uppnås, ifall ett hålspel enligt DIN 18800 på ≤ 0,3 mm innehålls. Ifall helgängad skruv används, måste förhindras, att gängan inte kommer i beröring med hålets vägg (Undvikande av skjuvspänning). Bild 23-IV: Exempel på fasta fästplåtar med delgängad skruv 1 2 3 4 5 T_993_000008_0002_G 1)Hjälpram 2)Fästplåt 3) Hålspel ≤ 0,3 mm 4)Distanshylsor 5)Rambalk 240Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Råd angående utformning av fästplåtar och skruvförband: En hel fästplåt per ramsida är tänkbart, flera mindre plåtar är dock att föredra. Plåtens tjocklek ska motsvara ramens plåttjocklek, en tolerans på +1 mm är ok. För att påverka ramens vridmöjlighet så lite som möjligt, ska fästplåtar endast monteras där de behövs. Början, slut och erforderlig längd på den skjuvstyva förbindningen kan beräknas. Använd fästen enligt beräkningen. För övriga infästningspunkter, utanför det skjuvstyva området, kan rörliga fästen väljas. Fästplåtarna kan antingen svetsas eller skruvas i hjälpramen (exempel se bild 25-IV). Svetsning i chassiramen är inte tillåten (jfr kapitel III avsnitt 1.3.2). Råd angående svetsning: • • • Placering av svetsen så att ansamlingar av svets undviks Placera inte svetsfogar i högt belastade områden Vid svetsning i kallformade områden ska ett avstånd enligt DIN 18800 hållas (Bild 24-IV). Avstånd vid svetsning i kallformat område t Bild 24-IV: 1 5t 3 2 T_993_000040_0001_G 1)Fästplåt 2)Chassiram 3)Hjälpram MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 241 IV Bild 25-IV: Påbyggnad Exempel på svetsning i fästplåtar 1 2 T_993_000041_0001_G 1) Kant- och avslutning kälsvets 2)Hålsvets 242Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad 3.0Påbyggnader 3.1Dragbil MAN erbjuder olika varianter av dragbilar. Dessa räcker från dragbilar i standardutförande till chassin som har utvecklats speciellt för tungtransporter. Dessutom kan olika vändskivekopplingar och monteringsplattor erhållas. 3.1.1 Chassin och utrustningar Det i försäljningsunderlagen och fordonschassiritningarna angivna vändskiveförmåttet gäller endast standardfordon. Utrustningsdetaljer som påverkar fordonets tomvikt eller fordonsmåtten kan eventuellt kräva en ändring av vändskivans kopplingsavstånd. Därigenom kan även lasten på vändskivan och den totala tåglängden ändras. Ska ett lastbilschassi användas som dragbil eller användas alternativt som dragbil och lastbil, ska kapitel III avsnitt 2.3.5 beaktas. 3.1.2 Krav på påbyggnaden De allmänna kraven på påbyggnadens dimensionering i kapitel IV avsnitt 2.0 ska beaktas. Påhängsvagn och dragbil bildar en gemensam enhet. Därför krävs en omsorgsfull avstämning av mått och vikter för att överbelastning eller skador ska kunna uteslutas. Därför skall följande kontrolleras: •Frigångsradier •Vändskivehöjd • Last på vändskiva • Alla delars frigång • Lagstadgade krav. Den nödvändiga lutningsvinkeln är enligt ISO 1726 fram 6°, bak 7° och i sidled 3°. Olika däckstorlekar, fjäderkonstanter eller vändskivehöjder mellan dragbil och påhängsvagn kan minska dessa vinklar så att de inte längre motsvarar standarden. Förutom påhängsvagnens lutning bakåt skall även följande beaktas: Krängningen vid kurvkörning, infjädring (axelstyrning, bromscylindrar, hjulhus), snökedjor, bakaxlarnas pendelrörelse vid fordon med tandemboggi och frigångsradierna (se bild 20-IV). De nämnda värdena kan avvika vid volympåbyggnader med låga dragbilar. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 243 IV Bild 26-IV: Påbyggnad Mått på dragbilar T_995_000002_0001_G Vid uppbyggnaden av en dragbil rekommenderar vid följande tillvägagångssätt före idrifttagningen. Detta säkerställer att maximalt möjliga last på vändskivan följs samtidigt som tillåtna axellaster och minsta axellaster inte över-/underskrids. Dessutom finns garanti för att tillräckligt fritt utrymme mellan dragbil och påhängsvagn är givet och att de lagstadgade föreskrifterna följs: • • • • • • • • • Vägning av fordonet Utför en axellastberäkning Bestämma det optimala kopplingsavståndet Kontrollera den främre frigångsradien Kontrollera den bakre frigångsradien Kontrollera den främre lutningsvinkeln Kontrollera den bakre lutningsvinkeln Kontrollera den totala längden av fordonskombinationen (dragbil och påhängsvagn) Montera vändskivan med hänsyn till detta. Endast typgodkända vändskivor och monteringsplattor enligt EU-riktlinje 94/20/EG får användas. Vilken vändskivekoppling som ska användas beror på flera faktorer. Det avgörande är D-värdet, precis som för släpvagnskopplingar. För hela fordonståget med påhängsvagn gäller det minsta D-värdet av D-värdena för vändskivetapp, vändskivekoppling och monteringsplatta. D-värdet står på typskyltarna. Formeln för beräkning av D-värdet vid dragbilskombinationer finns i häftet ”Kopplingsanordningar TG”. Vändskivans nivå på påhängsvagnen skall vid tillåten vändskivelast vara parallell mot körbanan. Vändskivans och/eller monteringsplattans höjd måste anpassas till detta. Montering av en vändskiva utan hjälpram är ej tillåtet. I vissa fall kan en sk direktmontering av en vändskivekoppling vara möjlig. Härvid monteras vändskivekopplingen med speciella lagerbockar tillsammans med en förstärkningsplatta (behöver ej typgodkännas) på hjälpramen. Då krävs ingen monteringsplatta. Hjälpramens dimensionering och den använda materialkvaliteten ska utföras enligt kapitel IV avsnitt 2.2. 244Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Vändskiveplattan får inte ligga an mot chassiramens rambalkar, utan endast mot vändskivans hjälpram. För infästning av monteringsplattan får endast skruvar som har godkänts av MAN eller tillverkaren av vändskiveplattan användas. Vid monteringen av vändskivan och monteringsplattan skall anvisningarna/riktlinjerna från vändskivans tillverkare beaktas. Anslutningsledningar för luftförsörjning, broms, elsystem och ABS får inte gnida mot påbyggnaden eller fastna vid kurvkörning. Därför skall påbyggnadstillverkaren kontrollera att alla ledningar har tillräcklig frigång vid kurvkörning med påhängsvagn. Vid körning utan påhängsvagn måste alla ledningar fästas på säkert sätt i tomma kopplingar eller uttag. Dessutom skall dessa anslutningar monteras så att de kan kopplas i och ur på ett säkert sätt. Om anslutning av luft- och elanslutningarna inte går att utföra från körbanan måste en lämplig arbetsyta samt en uppstigningsmöjlighet till denna arbetsyta tillhandahållas. 3.2 Flak- och skåppåbyggnader Krav på påbyggnaden De allmänna kraven på påbyggnadens dimensionering i kapitel IV avsnitt 2.0 ska beaktas. För jämn belastning av fordonschassit fästs påbyggnaden i allmänhet via en hjälpram. Slutna påbyggnader som t ex skåppåbyggnader är av vridstyvt utförande relativt chassiramen. För att ramens erforderliga vridelasticitet (t.ex. vid kurvkörning) ska hindras så litet som möjligt av påbyggnaden ska påbyggnaden fästas vridvekt i påbyggnadens främre ände. Ska fordonet kunna köras i terräng rekommenderar via att påbyggnaden fästs med trepunkts- eller rombupphängning (se bild 27-IV). Bild 27-IV: Upphängningsmöjlighet för vridstyv påbyggnad på vridvekt fordonschassi med trepunktsoch rombupphängning T_995_000003_0001_G Vid planeringen av påbyggnaden ska speciell uppmärksamhet riktas på att hjulen går fritt. Extra platsbehov kan bland annat krävas av följande skäl: • • • • • Nedsänkning av luftfjädringen Helt nedfjädrad fjädring Snedställning av axel Användning av snökedjor Fordonet lutar i sidled Fällbara flaklämmar får inte heller vidröra körbanan vid nedsänkt eller vid helt nedfjädrat läge. För montering av fästkonsoler för påhängstruck ska kapitel IV avsnitt 3.9 ”Lastkranar” beaktas. Dessa ska behandlas på liknande sätt som borttagbara lastkranar. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 245 IV 3.3 Rede för växelflak 3.3.1 Chassin och utrustningar Påbyggnad I serierna TGS och TGX finns helt luftfjädrade chassin, som kan utrustas från fabrik med en bärram för växelflak. Anslutningsmåtten och centreringsanordningarna motsvarar standarden EN 284. Dessa chassin har utvecklats speciellt för vägkörning. 3.3.2 Krav på påbyggnaden De allmänna kraven på påbyggnadens dimensionering i kapitel IV avsnitt 2.0 ska beaktas. Användning av MAN bärramar för växelflak Oinskränkt användning av de från fabrik tillgängliga MAN-bärramar för växelflak är dock inte möjlig om även andra påbyggnader ska användas. Förändringar i efterhand av MAN-bärramar för växelflak är bara tillåtet om detta har godkänts av MAN (adress se ovan under ”Utgivare”). Det kan till exempel krävas om anliggningspunkter eller andra mått måste förändras. Det är inte tillåtet att ta bort de mittre fästena. Tekniska ritningar över MAN-bärramar för växelflak kan hämtas från MANTED (www.manted.de) i modulen ”Bärramar för växelflak”. Användning av andra bärramar för växelflak Påbyggnader för växelflak ska ligga an med hela ramlängden mot chassiramen. Därför rekommenderas en genomgående hjälpram. Man kan avstå från en hjälpram om kraven i kapitel IV avsnitt 2.3 uppfylls. I detta fall ska de längsgående chassibalkarna (bild 28-IV – positionsnummer 2) dock skyddas mot slitage (t.ex. med en slitprofil enligt bild 28-IV – positionsnummer 1). 246Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Bild 28-IV: Slitprofil för växelflak 1 2 T_993_000016_0001_G Det är möjligt att använda material med en sträckgräns ≤ 350 N/mm² till slitprofiler. En slitprofil kan bara överta funktionen av en hjälpram, om lämpligt material används (se kapitel IV 2.2) och lämpligheten bevisas matematiskt av påbyggnadstillverkaren. De vanliga fästena för växelflak är speciellt avsedda för fastsättning av växelflak. Ska andra avvikande påbyggnadstyper (t.ex. betongtransport, tippflak, vändskivepåbyggnader, …) fästas med denna måste lämpligheten bekräftas av påbyggnadstillverkaren resp. av fästenas tillverkare. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 247 IV Påbyggnad 3.4Bakgavellyft Innan en bakgavellyft monteras ska man kontrollera att fordonschassit och påbyggnaden tål detta. De allmänna kraven på påbyggnadens dimensionering i kapitel IV avsnitt 1.0 och avsnitt 2.0 ska beaktas. Monteringen av en bakgavellyft påverkar följande: •Axellastfördelning • Påbyggnads- och totallängd. • Ramens nedböjning. • Hjälpramens nedböjning. • Infästningssätt mellan chassiram och hjälpram • Fordonets elsystem (batteri, generator, kabeldragning). Innan en bakgavellyft monteras måste påbyggnadstillverkaren: • • • • • • • • • • Utför en axelbelastningsberäkning. Kontrollera att föreskriven minsta framaxellast innehålls (se kapitel III avsnitt 2.2.6 ”Minsta framaxellast”). Utesluta att tillåtna axellaster överskrids. Ta hänsyn till stödlast som uppträder utöver bakgavellyften vid utformning av fordonet. Vid behov förkorta påbyggnadens längd och det bakre överhänget eller öka axelavståndet. Anordna stöd när detta är nödvändigt av hållfasthets-, styvhets- eller stabilitetsskäl. Anordna batterier med tillräcklig kapacitet (minst 175 Ah, helst 225 Ah) och generator med tillräcklig effekt (minst 28 V 110 A, helst 28 V 120 A). Kan monteras som specialutrustning hos tillverkaren. Anordna elektriskt gränssnitt för bakgavellyft (kan fås som specialutrustning från fabrik). Kopplingsscheman/stiftbeläggning kapitel II avsnitt 8.3.2 Beakta landsspecifika föreskrifter och lagstiftning. Hjälpramens utformning och anslutning ram/hjälpram Hjälpramen ska konstrueras och utformas enligt kapitel IV avsnitt 2.0. Detta ansvarar påbyggnadstillverkaren för. Sluttvärbalken på chassiramen ska bibehållas. Om sluttvärbalk inte ingår som standard ska en sådan eftermonteras (anskaffas via MAN reservdelsavdelning). Montering av en bakgavellyft utan sluttvärbalk är ej tillåtet. Nedan anges några hjälpramsprofiler i tabellform. Denna sammanställning (tabell 03-IV) ska inte ses som fullständig. Alla erforderliga uppgifter för konstruktionen ska kontrolleras. Andra stålprofiler är tillåtna om de åtminstone uppvisar samma värden avseende yttröghetsmoment Ix, motståndsmoment Wx och sträckgräns σ0,2. Profiler av icke-järnmetaller är inte godkända av MAN för användning i hjälpramar. 248Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Tabell 03-IV: Tekniska data hjälpramsprofiler Profil Höjd Bredd Tjocklek Ix Wx1 σ0,2 σB U100/50/5 100 mm 50 mm 5 mm 136 cm4 27 cm3 355 N/mm2 520 N/mm2 4 3 2 2 U100/60/6 U120/60/6 U140/60/6 U160/60/6 U160/70/7 U180/70/7 Bild 29-IV: 100 mm 60 mm 120 mm 6 mm 60 mm 140 mm 6 mm 60 mm 160 mm 6 mm 60 mm 160 mm 6 mm 70 mm 180 mm 7 mm 70 mm 7 mm 182 cm 281 cm 406 cm 561 cm 716 cm 951 cm 4 4 4 4 4 36 cm 47 cm 58 cm 70 cm 90 cm 3 3 3 3 106 cm 3 355 N/mm 355 N/mm 355 N/mm 355 N/mm 355 N/mm 355 N/mm 2 2 2 2 2 520 N/mm 520 N/mm 520 N/mm 520 N/mm 520 N/mm 520 N/mm 2 2 2 2 2 Dimensioner 7,2 kg/m 9,4 kg/m 10,4 kg/m 11,3 kg/m 12,3 kg/m 15,3 kg/m 16,3 kg/m Koordinatsystem och mått för hjälpramsprofil y t B x H T_678_000001_0001_G H) B) t) Höjd hjälpramsprofil Bredd hjälpramsprofil Tjocklek hjälpramsprofil För att säkerställa optimal kraftöverföring till chassiramen ska anslutningen mellan chassiramen och hjälpramen utföras som delvis skjuvstyv anslutning. Detta innebär att hjälpramen måste vara skjuvfast ansluten till chassiramen i området bakom bakaxeln till ramänden (område B bild 30-IV). Den skjuvfasta anslutningen måste minst sträcka sig framåt till bakaxelns främre länkarmsfäste (med luftfjädring) resp. till bakaxelns främre fjäderhänke (med bladfädring) (pos. 2 bild 30-IV). I hjälpramens främre område bakom förarhytten ska anslutningen ram/hjälpram utföras skjuvvekt (område A bild 30-IV). Se kapitel IV avsnitt 2.4 till avsnitt 2.7. Föreskrifterna för hjälpramsinfästning gäller både för tvåaxliga och treaxliga fordon. För infästning av monteringsplattor för bakgavellyft ska dessutom bakgavellyfttillverkarens monteringsriktlinjer beaktas. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 249 IV Bild 30-IV: Påbyggnad Exempel på montering av bakgavellyft på två- och treaxliga fordon A B C 1 2 3 T_678_000002_0001_G A B C 1 2 3 T_678_000003_0001_G A) B) C) Skjuvvekt område Skjuvstyvt område genom fästplåtplacering Ramöverhäng (avstånd från ramände till centrum på bakersta axeln) 1)Flakfästvinkel 2)Fästplåt 3)Bakgavellyftanordning 250Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Grunder för användning av bakgavellyfttabeller Tabellvärdena är gränsvärden då det inte krävs stöd av hållfasthets- eller styvhetsskäl. De gäller som riktvärden. MAN rekommenderar att gränsvärdena innehålls för att undvika ramskador och säkerställa optimal lastkapacitet för fordonet. I tabellerna anges en del av de vanligen förekommande bakgavellyftstorlekarna i kombination med vanligen förekommande fordonstyper. Om bakgavellyftar med högre nyttolast ska monteras så måste detta beaktas särskilt. Bakgavellyfttabellerna baseras på optimal lastkapacitet för ett fordon med avseende på tillåtna axellaster. Axellastfördelningen påverkas avsevärt av ramöverhänget och påbyggnadslängden. Tabellerna avser fordon i serieutförande (tomvikt, axellastfördelning). De angivna ramöverhängen har beräknats så att, vid givna randvillkor, i det närmaste optimal lastkapacitet erhålls med hänsyn till minsta framaxellast och tillåten bakaxellast. De angivna hjälpramarna som ska användas som minimum enligt tabell 03-IV har kontrollerats beträffande maximalt tillåten spänning och nedböjning. Hjul som delvis sticker ut ovanför ramens överkant på fordon i serieutförande när bakaxeln är helt infjädrad har inte beaktats. För att kompensera för hjulutstick och säkerställa problemfri montering av påbyggnaden ska i dessa fall, i motsats till vad som anges i bakgavellyfttabellerna, en hjälpramsprofil med tillräcklig höjd väljas. Om de angivna värdena inte innehålls så ansvarar påbyggnadstillverkaren för att tillåten nedböjning och tillåtna spänningar innehålls genom att en tillräckligt dimensionerad hjälpram används. Det kan eventuellt vara nödvändigt att ändra axelavståndet eller bakre ramöverhänget för att innehålla tillåtna axellaster. Ramöverhängen som anges i tabellerna motsvarar inte de ramöverhäng som finns tillgängliga som standard från fabrik. Om det tillåtna ramöverhänget överskrids på grund av det avsedda påbyggnadskonceptet ska tabellvärdena inte användas. I stället måste en speciell dimensionering av chassi och hjälpram utföras av påbyggaren. På fordon med löpaxel eller pusheraxel får bakgavellyften endast användas när berörd axel är nedsänkt. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 251 IV Påbyggnad Tabell 04-IV: Bakagavellyfttabell TGS/TGX tvåaxligt fordon (mått i mm, last i kg) Gäller för: 03S, 06S, 10S, 22S, 06X, 10X, 22X Axelavstånd 1:a och 2:a axel Nyttolast bakgavellyft ≤ 1000 3600 ≤ 1500 ≤ 2000 ≤ 1000 3900 ≤ 1500 ≤ 2000 ≤ 1000 4200 ≤ 1500 ≤ 2000 ≤ 1000 4500 ≤ 1500 ≤ 2000 ≤ 1000 4800 ≤ 1500 ≤ 2000 ≤ 1000 5100 ≤ 1500 ≤ 2000 Förarhytt Godk. Ramöverhäng M 1750 min. Hjälpramsprofil BxHxt 100x50x5 L / LX / XL / XLX / XXL 1550 100x50x5 L / LX / XL / XLX / XXL 1500 100x50x5 L / LX / XL / XLX / XXL 1500 L / LX / XL / XLX / XXL 1750 M M M 1700 1700 1950 M 1900 M 1850 L / LX / XL / XLX / XXL 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 1700 100x50x5 L / LX / XL / XLX / XXL 1650 100x50x5 L / LX / XL / XLX / XXL 1950 100x50x5 L / LX / XL / XLX / XXL 1900 M M 2150 2100 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 M 2050 M 2350 M 2300 M 2250 100x60x6 2550 100x50x5 L / LX / XL / XLX / XXL L / LX / XL / XLX / XXL L / LX / XL / XLX / XXL L / LX / XL / XLX / XXL M L / LX / XL / XLX / XXL 1850 100x50x5 100x50x5 100x50x5 2150 100x50x5 2100 100x50x5 2050 100x50x5 100x50x5 2350 100x50x5 L / LX / XL / XLX / XXL 2300 100x50x5 L / LX / XL / XLX / XXL 2250 L / LX / XL / XLX / XXL 2550 M M M 2500 100x50x5 2450 120x60x6 2700 100x50x5 100x50x5 100x50x5 M 2650 100x60x6 M 2600 140x60x6 L / LX / XL / XLX / XXL L / LX / XL / XLX / XXL 252Utgåva 2015 V12.0 2500 2450 100x50x5 100x60x6 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Tabell 04-IV: Bakagavellyfttabell TGS/TGX tvåaxligt fordon (mått i mm, last i kg) Gäller för: 03S, 06S, 10S, 22S, 06X, 10X, 22X Axelavstånd 1:a och 2:a axel Nyttolast bakgavellyft ≤ 1000 5500 ≤ 1500 ≤ 2000 ≤ 1000 5900 ≤ 1500 ≤ 2000 ≤ 1000 6300 ≤ 1500 ≤ 2000 ≤ 1000 6700 ≤ 1500 ≤ 2000 Förarhytt Godk. Ramöverhäng M 2950 L / LX / XL / XLX / XXL 2800 min. Hjälpramsprofil BxHxt 100x50x5 100x50x5 M 2900 M 2850 M 3200 100x60x6 3150 160x60x6 3100 180x70x7 L / LX / XL / XLX / XXL L / LX / XL / XLX / XXL 2750 100x60x6 2700 140x60x6 L / LX / XL / XLX / XXL 3050 L / LX / XL / XLX / XXL 3000 M M L / LX / XL / XLX / XXL M 140x60x6 2950 3450 160x60x6 100x50x5 140x60x6 160x70x7 120x60x6 L / LX / XL / XLX / XXL 3300 100x60x6 L / LX / XL / XLX / XXL 3250 160x60x6 3000 180x70x7 M 3400 160x70x7 M 3000 M 3700 160x60x6 3400 180x70x7 L / LX / XL / XLX / XXL L / LX / XL / XLX / XXL 3600 L / LX / XL / XLX / XXL 3550 M M L / LX / XL / XLX / XXL 3050 3050 180x70x7 140x60x6 180x70x7 180x70x7 180x70x7 Exempel på användning av bakgavellyfttabell TGS/TGX tvåaxligt fordon: Fordonstyp:06S Fordonsvariantbeskrivning: TGS 18.400 4x2 BL Förarhytt:M Axelavstånd mellan 1:a och 2:a axeln: 5100 mm Serieramöverhäng:2900 mm Nyttolast bakgavellyft: 1500 kg Enligt tabell: Tillåtet ramöverhäng 2650 mm min. hjälpramsprofil 100x60x6 (Wx = 36 cm³, Ix =182 cm4) delvis skjuvfast förbunden med chassiramen; profil med jämförbara tekniska data är också tillåten MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 253 IV Påbyggnad Tabell 05-IV: Bakagavellyfttabell TGS/TGX treaxligt fordon (mått i mm, last i kg) Gäller för: 18S, 21S, 35S, 71S, 74S, 89S, 18X, 21X, 89X Axelavstånd 1:a och 2:a axel 3600 Axelavstånd 2:a och 3:e axeln 1350 Nyttolast bakgavellyft Förarhytt Godk. Ramöverhäng ≤ 1000 M 1800 M 1800 ≤ 1000 L / LX / XL / XLX / XXL ≤ 1500 L / LX / XL / XLX / XXL ≤ 2000 L / LX / XL / XLX / XXL 1500 ≤ 1000 L / LX / XL / XLX / XXL 1550 ≤ 1500 L / LX / XL / XLX / XXL ≤ 2000 L / LX / XL / XLX / XXL ≤ 1000 L / LX / XL / XLX / XXL ≤ 1500 L / LX / XL / XLX / XXL ≤ 2000 L / LX / XL / XLX / XXL ≤ 1000 L / LX / XL / XLX / XXL 2000 ≤ 1500 L / LX / XL / XLX / XXL 1950 ≤ 2000 L / LX / XL / XLX / XXL ≤ 1000 L / LX / XL / XLX / XXL 2200 ≤ 1500 L / LX / XL / XLX / XXL 2150 ≤ 2000 L / LX / XL / XLX / XXL ≤ 1000 L / LX / XL / XLX / XXL ≤ 1500 L / LX / XL / XLX / XXL ≤ 2000 L / LX / XL / XLX / XXL ≤ 1500 ≤ 2000 ≤ 1000 3900 1350 ≤ 1500 ≤ 2000 ≤ 1000 4200 1350 ≤ 1500 ≤ 2000 ≤ 1000 4500 1350 ≤ 1500 ≤ 2000 ≤ 1000 4800 1350 ≤ 1500 ≤ 2000 ≤ 1000 5100 1350 ≤ 1500 ≤ 2000 M M 1550 1550 1750 1850 M 1800 M 1800 M 2050 M 2050 M 2000 M 2300 M 1550 1550 1800 1800 1750 2250 M 2200 M 2450 M 1950 2450 M 2400 M 2700 M 2650 M 2600 254Utgåva 2015 V12.0 2150 2400 2400 2350 min. Hjälpramsprofil BxHxt 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 100x50x5 120x60x6 100x50x5 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Tabell 05-IV: Bakagavellyfttabell TGS/TGX treaxligt fordon (mått i mm, last i kg) Gäller för: 18S, 21S, 35S, 71S, 74S, 89S, 18X, 21X, 89X Axelavstånd 1:a och 2:a axel 5500 Axelavstånd 2:a och 3:e axeln 1350 Förarhytt Godk. Ramöverhäng ≤1000 M 3000 M 2950 120x60x6 M 2900 160x60x6 M 3250 100x50x5 L / LX / XL / XLX / XXL ≤1500 L / LX / XL / XLX / XXL ≤2000 L / LX / XL / XLX / XXL ≤1000 L / LX / XL / XLX / XXL 3050 ≤1500 L / LX / XL / XLX / XXL 3000 120x60x6 ≤2000 L / LX / XL / XLX / XXL 2950 160x60x6 ≤1500 ≤1000 1350 ≤1500 ≤2000 M M 2750 100x50x5 ≤1000 ≤2000 5900 min. Hjälpramsprofil BxHxt Nyttolast bakgavellyft 2700 2650 3200 3150 100x50x5 100x50x5 120x60x6 100x50x5 140x60x6 160x70x7 Exempel på användning av bakgavellyfttabell TGS/TGX treaxligt fordon: Fordonstyp:21X Fordonsvariantbeskrivning: TGX 26.440 6x2-2 LL Förarhytt:XL Axelavstånd mellan 1:a och 2:a axeln: 5500 mm Axelavstånd mellan 2:a och 3:e axeln: 1350 mm Serieramöverhäng:2400 mm Nyttolast bakgavellyft: 2000 kg Enligt tabell: Tillåtet ramöverhäng 2650 mm min. hjälpramsprofil 120x60x6 (Wx = 47 cm³, Ix =281 cm4) delvis skjuvfast förbunden med chassiramen; profil med jämförbara tekniska data är också tillåten MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 255 IV 3.5 Påbyggnad Tank- och behållarpåbyggnad Med hänsyn till det transporterade godset skall fordonen av ansvariga instanser utrustas enligt de nationella bestämmelserna, riktlinjerna och föreskrifterna. I Tyskland finns information om transport av farligt gods (enl gällande lag) att erhålla från expertpersonalen på farligt gods hos det tekniska kontrollorganet (t ex DEKRA, TÜV). 3.5.1 Chassin och utrustningar Genom den höga tyngdpunkten hos tank- och silopåbyggnader rekommenderar vi att chassina utrustas med det stabiliseringspaket för hög tyngdpunkt på last/påbyggnad som kan erhållas från fabrik. 3.5.2 Krav på påbyggnaden De allmänna kraven på påbyggnadens dimensionering i kapitel IV avsnitt 2.0 ska beaktas. Tank- och silopåbyggnader kräver i allmänhet en genomgående hjälpram. Kopplingen mellan påbyggnad och fordonschassi måste i det främre området vara utförd så att ramens vridelasticitet inte hindras. Detta kan uppnås med en främre upphängning som är så vridvek som möjligt, t ex med • • Pendelupphängning (bild 31-IV) Elastisk upphängning (bild 32-IV) Bild 31-IV: Främre upphängning som pendelupphängning Bild 32-IV: Främre upphängning som elastisk upphängning T_995_000004_0001_G 256Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Den främre upphängningspunkten skall vara så nära framaxelns mitt som möjligt. Inom området för bakaxelns teoretiska centrum (se kapitel III avsnitt 2.2.1) ska en tvärstyv påbyggnadsstötta inplaneras. Där skall man även tillse att infästningen i ramen är tillräckligt dimensionerad. Avståndet från bakaxelns teoretiska centrum till upphängningens mitt måste vara ≤1000 mm (se bild 33-IV – positionsnummer 1). Förbindningen bakom förarhytten måste utföras så att ramens vridelasticitet påverkas så litet som möjligt (se bild 33-IV – positionsnummer 2). Bild 33-IV: Placering tank- och siloupphängning 1 lt ≤1000 ≥500 2 ≤1400 T_995_000005_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 257 IV Påbyggnad Tank- och silo-påbyggnader utan hjälpram Tank- och silo-påbyggnader utan hjälpram är tillåtna på de chassin som finns upptagna i tabell 06-IV. Det är dessutom tvingande nödvändigt att de angivna måtten i bild 34-IV Måtten för tankupphängningarnas positioner är relaterad till mitten av 1:a axeln resp. bakaxelns teoretiska centrum (se bild 34-IV – positionsnummer 1) Tabell 06-IV: Fordonschassi utan hjälpram vid tankpåbyggnader vid dubbel och trefaldig upphängning Typ 06S Hjulkonfiguration 06X 22S 22X 4x2 4x4H 10S 10X Fjädring Blad-luft Axelavstånd 3.600-4.500 Helluft 18S 18X, HV1 35S 35X 74S 89S 6x2-2 6x2-4 6x4H-2 6x4H-4 6x2-4 Blad-luft 3.900-4.500 + 1.350 89X 21S 21X 42S 42X Helluft 6x2/2 6x2/4 6x4H/2 6x4H/4 Blad-luft 258Utgåva 2015 V12.0 2.600-4.150 + 1.350 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Bild 34-IV: Krav på tankupphängning vid utförande utan hjälpram ≤1200 ≤1000 ≥1200 ≥800 4x2/2 ≤1200 ≥500 ±500 ≤1000 ≥500 ≥1000 1 ≤1200 6x2-4 6x2/2 ≤1000 ≥1100 ≤1200 ≥700 ≥700 ±500 ≤1000 ≥700 ≥1400 1 ≤1000 ≥1200 ≤1200 ≥500 ±500 ≥1000 ≤1000 ≥500 1 ≤1000 ≤1200 ≥700 ≥700 ±500 ≥1400 ≤1000 ≥700 1 T_995_11121314_0001_G Överskrids dessa mått kan detta leda till en otillåtet stor ramutböjning vilket innebär att en genomgående hjälpram krävs. De nämnda villkoren för påbyggnader utan hjälpram gäller uteslutande för fordon som används på asfalterade vägar. Efter montering av påbyggnaden måste man kontrollera om det har uppstått vibrationer eller andra försämrade köregenskaper. Vibrationerna kan minimeras genom en korrekt konstruerad hjälpram och korrekt placering av tankupphängningen. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 259 IV 3.6 Påbyggnad Påbyggnad för sophämtningsfordon Påbyggnad för sophämtningsfordon kan vara utformad som baklastare, sidolastare eller frontlastare. Därvid ska redan vid planeringen även gällande standarder och direktiv (t.ex. EN 1501) följas förutom kraven på chassit och påbyggnaden. 3.6.1 Chassin och utrustningar Vid denna påbyggnadstyp är det ett tvingande krav att en MAN sluttvärbalk monteras vid ramens ände. Måste ramöverhänget bak förkortas i efterhand, ska kapitel III avsnitt 2.3.2 beaktas. Det är inte tillåtet att använda andra tvärbalkar vid ramens ände. 3.6.2 Krav på påbyggnaden De allmänna kraven på påbyggnadens dimensionering i kapitel IV avsnitt 2.0 ska beaktas. Till sophämtningsfordon rekommenderas genomgående hjälpramar. Påbyggnader med delad hjälpram är möjliga. Vid sophämtningsfordon med fyllning (t.ex. baklastare) måste hjälpramen vara tillräckligt torsions- och skjuvstyvt utformad. Detta kan exempelvis uppnås genom motsvarande tvärbalkar i hjälpramen. Dessutom ska infästningen till chassiramen vid bakänden ske över en större yta (t.ex. med fästplåtar). Monteras extra påbyggnader på sophämtningsfordon, som t.ex. lastkran, ska påbyggnadsriktlinjen i respektive kapitel likaså följas. Sophämtningsfordon är för det mesta dimensionerade för körning på asfalterade vägar. Ska fordonet användas på grusvägar ska förstärkningsåtgärder inplaneras och chassivalet beaktas. 260Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad 3.7Tippbil 3.7.1 Chassin och utrustningar Vid fordon med luftfjädring skall man för att öka uppställningsstabiliteten tillse att luftfjädringen sänks ned vid tippning. Sänkningen kan antingen ske manuellt från ECAS-manöverenheten eller automatiskt med extrautrustningen försäljningskod 311PH (parameterinmatning ECAS för luftfjädersänkning till ca 20 mm över buffert). Specialutrustningen 311PH sänker ned fordonet automatiskt till definierad nivå över buffertarna när kraftuttaget kopplas in samtidigt som fordonet står stilla. För att funktionen hos försäljningskod 311PE ska aktiveras säkert måste manöverordningsföljden när kraftuttaget läggs i följas extremt noggrant (se operatörsmanualen). Dessutom skall man kontrollera att indikeringen ”Ej körnivå” visas samt att fordonet är nedsänkt. Om en automatisk sänkning saknas skall användaren/föraren informeras om att luftfjädringen måste sänkas manuellt. Vid påbyggnad av tippflak på chassin, som från fabrik inte är avsedda för tippbilar, ska dessa chassin utrustas för användning som tippbil. Det kan till exempel ha till följd att bladfjädrar eller stabilisatorer måste bytas ut. I sådana fall krävs ett godkännande ifrån MAN (adress se ovan under ”Utgivare”). MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 261 IV 3.7.2 Påbyggnad Krav på påbyggnaden De allmänna kraven på påbyggnadens dimensionering i kapitel IV avsnitt 2.0 ska beaktas. Tippåbyggnader kräver ett chassi som har konstruerats för användningsfallet. MAN har motsvarande chassin i programmet, som kan hämtas via MANTED (www.manted.de). Fordonschassin för tippbilar som levereras från tillverkaren kräver inga ändringar av fordonschassit om det kan säkerställas att följande punkter följs: • • • • • • Den tillåtna totalvikten. De tillåtna axellasterna. Att tippflakets längd är enligt standard. Att ramöverhänget är enligt standard. Att fordonsöverhänget är enligt standard. Att den maximala tippvinkeln är 50° bakåt eller i sidled. Alla tippåbyggnader kräver en genomgående hjälpram av stål (se kapitel IV avsnitt 2.2). Vid tippning kan förhöjda torsionsbelastningar uppstå på chassi- och hjälpram. På grund av dessa belastningar måste hjälpramen utformas så att den är tillräckligt torsionsstyv. Torsionsstyvheten hos en hjälpram kan till exempel ökas genom montering av en diagonalsträva (se kapitel IV avsnitt 3.9.3). Tippcylinder och vagga ska integreras i hjälpramen. Följande tekniska gränsdata skall följas: • • • Tippvinkel bakåt och åt sidan ≤ 50° Tippflakets tyngdpunkt med nyttolast får vid tippning bakåt bara hamna bakom mitten av sista axeln om fordonets stabilitet kan garanteras (se bild 35-IV – Positionsnummer 1). Tyngdpunktens höjd (se bild 35-IV – positionsnummer 2) för lasten har stor inverkan på fordonets stabilitet vid tippning. En hög tyngdpunkt kan inverka negativt på stabiliteten redan vid smärre lutning för fordonet. Därför ska den möjliga tyngdpunkten för lasten vid tippning beaktas av påbyggaren vid stabilitetskontrollen. Till exempel lättrinnande bulkgods ska beaktas särskilt. Vi rekommenderar: • Det bakre tipplagret ska placeras så nära sista bakaxeln som möjligt (se kapitel III avsnitt 2.2.1). - Mått “x” se tabell 07-IV och bild 35-IV. Tabell 07-IV: Tippbil: Max mått tipplageravstånd Fordonschassi Mått x [mm] Treaxliga fordon, fyraxliga fordon ≤ 800 Tvåaxligt fordon 262Utgåva 2015 V12.0 ≤ 1200 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Bild 35-IV: Tippbil: Rekommenderade mått för tippåbyggnader 2 1 ≤5 o 0 S X 1) 2) T_995_000015_0002_G Tyngdpunkt tippflak Tyngdpunktens höjd Ytterligare åtgärder kan krävas med tanke på driftsäkerheten, användningsvillkoren eller om de ovan angivna värdena överskrids. Så kan det till exempel vara nödvändigt att använda hydrauliska stöd för att öka stabiliteten eller att flytta vissa aggregat. Det förutsätts dock att påbyggnadstillverkaren självmant förstår nödvändigheten av sådana åtgärder och därför också vidtar dem. För att förbättra stabiliteten och driftsäkerheten krävs det vid tippbilar med bakåttipp för stabilisering av tippflaket eventuellt en s.k. ”sax” (se bild 36-IV – positionsnummer 1) och/eller alternativt krävs ett stöd i ramänden (se bild 36-IV – positionsnummer 2). Bild 36-IV: Tippbil med bakåttipp med ”sax” och stöd 1 2 T_995_000016_0001_G Vid fordon med avgasnorm Euro6 krävs absolut avståndshållare på den fordonssida är avgasljuddämparen är monterad. Annars kolliderar komponenter med avgasljuddämparen när man öppnar på sidan. Vid tippåbyggnader måste påbyggnadstillverkaren se till att ett stöd finns inbyggt för att skydda personal som vid eventuella reparationer måste arbeta under den upptippade påbyggnaden. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 263 IV 3.8 Påbyggnad Liftdumper och lastväxlare Chassin och utrustningar MAN-fästvinklar är avsedda för montering av flak och skåp. De är därför inte lämpliga för montering av liftdumper och lastväxlare. Vid fordon med luftfjädring skall man för att öka uppställningsstabiliteten tillse att luftfjädringen sänks ned vid tippning. Sänkningen kan antingen ske manuellt från ECAS-manöverenheten eller automatiskt med extrautrustningen försäljningskod 311PH (parameterinmatning ECAS för luftfjädersänkning till ca 20 mm över buffert). Specialutrustningen 311PH sänker ned fordonet automatiskt till definierad nivå över buffertarna när kraftuttaget kopplas in samtidigt som fordonet står stilla. För att funktionen hos försäljningskod 311PE ska aktiveras säkert måste manöverordningsföljden när kraftuttaget läggs i följas extremt noggrant (se operatörsmanualen). Dessutom skall man kontrollera att indikeringen ”Ej körnivå” visas samt att fordonet är nedsänkt. Om en automatisk sänkning saknas skall användaren/föraren informeras om att luftfjädringen måste sänkas manuellt. Krav på påbyggnaden De allmänna kraven på påbyggnadens dimensionering i kapitel IV avsnitt 2.0 ska beaktas. Eftersom påbyggnadens kontur ofta inte kan följa chassiramens vid denna typ av påbyggnad krävs speciella infästningar i chassiramen. Beprövade fästdon samt deras utförande och montering framgår av påbyggnadernas tillverkarrelaterade monteringsanvisningar. Pga låga underredeshöjder skall frigången för alla rörliga delar på fordonschassit (t ex bromscylindrar, växellåda, axelupphängningsdelar etc) och påbyggnaden (t ex hydraulcylindrar, ledningar, tippram etc) kontrolleras och säkerställas. Vid behov skall en mellanram monteras. Andra åtgärder kan vara att begränsa svängområdet för att minska dubbelaxelns pendelrörelse. Dessa åtgärder skall godkännas av MAN (adress se ovan under ”Utgivare”). Vid lastning och lossning krävs stöd i fordonsänden i följande fall: • • • Om bakaxellasten överskrider det dubbla av den tillåtna bakaxellasten. Härvid skall även däckens och fälgarnas belastningskapacitet beaktas. Om framaxeln förlorar kontakt med marken. Det är av säkerhetsskäl aldrig tillåtet att den lyfts upp. Om fordonets stabilitet inte kan säkerställas. Detta kan bero på en för hög tyngdpunkt, otillåten krängning vid ensidig infjädring, att fordonet ensidigt sjunker ned i mjukt underlag etc. 264Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV 3.9 Påbyggnad Lastkran Lastkranar monteras på lastbilschassina i regel bakom förarhytten eller längst bak på fordonet. Dessutom används lastbilschassin även som kranfordon för påbyggda kranar. Påbyggnad av kranar ställer höga krav på lastbilschassina och kräver därför en omsorgsfull avstämning mellan påbyggnad och chassi. Påbyggnadstillstånd Kranpåbyggnaden kräver medgivande om de gränsdata som anges i dessa påbyggnadsriktlinjer överskrids. Detta gäller följande fall: • • • • • Påbyggnadsföreskrifter, som inte tillåter att kraven följs för dimensionering av påbyggnad och hjälpram (se kapitel IV avsnitt 2.0 och 3.9.3) När kranens maximala totalmoment enligt bild 33-IV und 34-IV ( se kapitel IV avsnitt 3.9.3) När kranens maximala totalmoment enligt bild 31-IV överskrids Vid fyra stöd Vid specialstöd Kranbesiktning Kranpåbyggnaden och dess funktion skall med hänsyn till de nationella föreskrifterna före den första driftsättningen provas av en kranexpert eller en person som har behörighet att prova kranar. Det ligger inom påbyggnadstillverkarens ansvarsområde att säkerställa stabiliteten. 3.9.1 Chassin och utrustningar Påbyggnad av kranar vid chassin/dragbilar med ramprofilnummer 34 (se kapitel III avsnitt 4.3) är inte tillåtet (typkodnummer: 08S, 49S, 49W). Förstärkt axelutrustning Med hänsyn till kranstorleken (vikt och tyngdpunktens läge) och kranens position (bakom förarhytten eller längst bak) skall fordonet utrustas med förstärkta fjädrar, förstärkt stabilisator eller förstärkta stötdämpare om detta kan levereras. Dessa åtgärder gör att fordonschassit står mindre snett (t ex genom att de förstärkta fjädrarna trycks ihop mindre) och reducerar krängningen. Ändå går det inte alltid vid kranpåbyggnader att undvika att fordonet står snett eftersom fordonets tyngdpunkt förskjuts. De flakfastsättningsvinklar som levereras från fabriken är inte lämpade för påbyggnad av lastkranar. Stötta fordonet Vid fordon med stödben ska dessutom kapitel IV avsnitt 1.6 beaktas. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 265 IV 3.9.2 Påbyggnad Krav på påbyggnaden Allmän information De allmänna kraven på påbyggnadens dimensionering i kapitel IV avsnitt 2.0 ska beaktas. Lastkranens egenvikt och totalmoment måste vara avstämda för det fordonschassi som skall användas. Axelbelastningar Den maximalt tillåtna axelbelastningen får vid krandrift (vid stillastående fordon) inte överskrida det dubbla av den tekniskt tillåtna axellasten. Krantillverkarens stötfaktorer ska beaktas. Lastkranens svängområde skall begränsas om de tillåtna axellasterna eller säkrandet av stabiliteten kräver detta. En asymmetrisk kranmontering är inte tillåten om detta leder till ojämna hjullaster (se kapitel III avsnitt 2.2.6). Påbyggnadstillverkaren måste säkerställa motsvarande utjämning. Stöttning och stabilitet Till stabiliteten bidrar bl.a. torsionsstyvheten hos hela ramens infästningar. Härvid skall man beakta att en hög vridstyvhet hos ramens infästningar reducerar fordonets körkomfort och försämrar terrängegenskaperna. Antalet stöd samt deras placering av stödvidd skall beräknas av krantillverkaren med hänsyn till stabilietsberäkningen och fordonsbelastningen. MAN kan av tekniska skäl begära fyra stöd. När kranen används måste stöden alltid vara i utfällt läge och ligga an mot underlaget. De skall flyttas med hänsyn till både lastning och lossning. På samma sätt skall det anges av krantillverkaren om ballast krävs för stabiliteten. Egenheter vid konsolmonterad kran Vid monterad kran och drift utan släp måste det finnas ett underkörningsskydd på krankonsolen samt en lagstadgad belysningsanordning. I monteringskonsolerna för konsolmonterade lastkranar ska en andra släpvagnskoppling monteras om släpvagn ska dras. Denna släpvagnskoppling skall kopplas till den på fordonet monterade via en dragögla (se bild 37-IV). Anvisningarna i häftet ”Kopplingsanordningar TG” skall beaktas. Krankonsolen och påbyggnaden måste kunna ta upp och leda vidare krafterna som uppstår vid släpdrift på ett säkert sätt. 266Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad När släpvagn är tillkopplad ökar totallängden motsvarande avståndet mellan de båda släpvagnskopplingarna med måttet L (se bild 37-IV). Bild 37-IV: Krankonsol för bakre lastkran L T_995_000008_0001_G Den ökade överhängslängden pga kranens konsolmontering skall beaktas. Nyttolastens tyngdpunkt ändras beroende på om kranen är monterad eller demonterad. För att erhålla så hög nyttolast som möjligt utan att överskrida de tillåtna axellasterna rekommenderar vi att nyttolastens tyngdpunkt markeras tydligt både med och kran på påbyggnaden. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 267 IV 3.9.3 Påbyggnad Krav på hjälpram för påbyggnad av lastkran Allmän information Påbyggnadstillverkaren eller krantillverkaren måste tillse att kranen och hjälpramen sitter tillräckligt. Driftkrafterna inklusive tillhörande säkerhetsmarginaler måste kunna tas upp på ett säkert sätt. För lastkranspåbyggnader skall alltid en hjälpram användas. Även vid totala kranmoment som enligt beräkningarna resulterar i ett nödvändigt yttröghetsmoment som underskrider 175 cm4 skall en hjälpram med ett yttröghetsmoment på åtminstone 175 cm4 påmonteras. Kranens totala moment Beräkningsutgångspunkten är det maximala totalmomentet och inte lyftmomentet. Totalmomentet beräknas ur lastkranens egenvikt och lyftkraft vid utsträckt kranarm. För beräkning av det totala kranmomentet, se formel 02-IV nedan. Bild 38-IV: Moment på lastkranen a GKr GH b T_995_000009_0001_G Formel 02-IV: Totalmoment lastkran g • s • (GKr • a + GH • b) MKr = –––––––––––––––––––––––––––– 1000 Förklaringar: a = Avstånd från krantyngdpunkten från kranstolpens mitt i [m], sträckt kranarm och utkörd till maximal längd. b = Den maximala lyftlastens avstånd från kranstolpens mitt i [m], sträckt kranarm och utkörd till maximal längd. GH = Lastkranens lyftlast i [kg] GKr = Lastkranens vikt i [kg] MKr = Totalmoment i [kNm] s = Stötfaktor enligt krantillverkarens information (beror på kranstyrningen), alltid ≥ 1 g = Jordaccelerationen 9,81[m/s²] 268Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Hjälpramsutförande Vid montering av lastkranen bakom förarhytten skall hjälpramen stängas till en sluten låda åtminstone i kranområdet. Om lastkranen monteras längst bak måste en stängd profil användas från ramänden åtminstone till framför den främre axelupphängningen. Dessutom ska ett korsförband eller likvärdig konstruktion användas för att öka styvheten i hjälpramen (se även kapitel IV avsnitt 2.2). Lastkranar monteras ofta i kombination med andra påbyggnader som också kräver en hjälpram (t.ex. tippbil). I sådana fall indelas hjälpramen i flera hjälpramsområden. Styvhetssprång vid övergångarna mellan de olika områdena ska undvikas. Ska en genomgående hjälpramsprofil användas, måste hjälpramen med den högre hållfastheten och styvheten användas till hela påbyggnadskonstruktionen. För att säkerställa stabiliteten vid krandrift skall hjälpramen utföras med tillräcklig torsionsstyvhet i området mellan de två stödbärarna. Upplyftning av fordonet med kranstöden är av hållfasthetsskäl endast tillåtet om hjälpramens konstruktion kan ta upp alla krafter som resulterar ur kranarbetet. Dessutom får hjälpramen inte vara vridstyvt förbunden med chassiramen (t ex autokranar). För att skona hjälpramen vid kranen rekommenderas att en extra övre fläns monteras för att undvika att kranens fot tränger in i hjälpramen. Tjockleken på ramens extra övre fläns skall vara 8-10 mm med hänsyn till kranens storlek. Förenklad dimensionering av hjälpramen Metod och tilldelning av kranens totala moment till yttröghetsmomentet beroende på chassiramen gäller för kranpåbyggnader bakom förarhytten eller vid ramens bakände med dubbelt stöd. Säkerhetsfaktorerna ingår redan. Ta hänsyn till kranens totala moment MKr med stötfaktor enligt krantillverkarens uppgifter (se formel 02-IV). Frigången för alla rörliga delar beaktas inte i denna analys utan måste därför kontrolleras en gång till med de valda dimensionerna. Diagram över det totala kranmomentet och yttröghetsmoment för ramprofilerna för typerna TGS/TGX illustreras nedan (se bild 39-IV). Exempel på användning av diagrammen i bild 39-IV: För ett fordon TGS 18.xxx 4x2 BB, typ 03S, ramprofilnummer 31 (se kapitel III avsnitt 4.3) ska hjälpramen beräknas när en kran med ett totalt moment på 160 kNm skall påmonteras. Lösning: I bild 39-IV läser man av ett lägsta yttröghetsmoment på ca 1250 cm4. Om en U-profil med en bredd på 80 mm, en tjocklek på 8 mm och ett liv på 8 mm tjocklek försluts till en hålprofil krävs en profilhöjd på minst 170 mm, se diagrammet i bild 41-IV. Skjuts två U-profiler med B/t = 80/8 ihop till en sluten profil, minskas minsta höjden till ca 140 mm, se bild 42-IV. Vid avlästa värden som inte finns som profilstorlek skall man gå upp till nästa värde som kan erhållas. En avrundning nedåt är inte tillåten. En öppen U-profil enligt bild 40-IV får inte användas i närheten av kranen. Den visas här eftersom diagrammet kan användas även för andra påbyggnader. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 269 270Utgåva 2015 V12.0 80 100 120 140 160 180 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 Profil Nr. 32 & 45: U 270/85/9,5 Profil Nr. 31 & 43: U 270/85/8 Erfoderligt tröghetsmoment för hjälpramen [ cm4 ] 200 2000 2200 2400 2600 2800 3000 Bild 39-IV: 200 220 IV Påbyggnad Kranens totalmoment och yttröghetsmoment vid TGS/TGX T_993_000017_0001_D MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Kranens totala moment [ kNm ] MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 0 80 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 400 600 3 4 U80...280/60/7 2 1200 1 3 6 U80...280/70/7 6 5 1400 1600 1800 U80...220/70/6 1000 U80...220/60/6 800 1 Yttröghetsmoment [ cm4 ] 200 Öppen U-Profil 2200 U80...220/80/6 U80...280/70/8 2000 2400 8 7 2600 2 B S 7 5 U80...280/80/8 U80...280/80/7 3000 3200 t 2800 4 3400 8 Bild 40-IV: H IV Påbyggnad Yttröghetsmoment U-profiler T_993_000018_0001_D 271 Profilhöjd [ mm ] 0 80 100 120 140 10 TGS 80 0 60 0 40 0 20 0 3 4 U80...220/60/6 U80...280/60/7 1 2 Yttröghetsmoment [ cm4 ] 00 160 00 180 12 200 1 00 3 TGM 6 U80...280/70/7 U80...220/70/6 16 220 00 14 00 18 240 22 00 20 260 24 00 6 5 00 00 32 00 28 26 00 U80...220/80/6 U80...280/70/8 30 00 36 8 00 B t 7 U80...280/80/8 U80...280/80/7 38 00 7 4 00 t 00 40 5 H 00 272Utgåva 2015 V12.0 42 2 8 00 280 46 Bild 41-IV: 44 Slutna U-profiler IV Påbyggnad Yttröghetsmoment slutna U-profiler T_993_000019_0001_D MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX 34 00 Profilhöjd [ mm ] 0 80 100 120 TGS 14 00 60 0 20 0 TGM 3 4 U80...220/60/6 U80...280/60/7 1 2 Yttröghetsmoment [ cm4 ] 00 140 10 160 18 00 180 1 3 U80...280/70/7 U80...220/70/6 00 200 22 220 26 00 240 30 6 00 260 6 46 00 42 00 00 U80...220/80/6 U80...280/70/8 38 5 2 50 00 280 54 00 8 7 58 00 B 7 B 5 U80...280/80/8 U80...280/80/7 4 00 Två sammanfogade U-profiler 62 Utgåva 2015 V1.0 H 00 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX 66 8 Bild 42-IV: 00 70 IV Påbyggnad Yttröghetsmoment U-profiler som är monterade i varandra T_993_000020_0001_D 273 34 00 Profilhöjd [ mm ] IV Påbyggnad 3.10Transportblandare 3.10.1 Chassin och utrustningar MAN har chassin i leveransprogrammet som har förberetts för påmontering av transportblandare. Dessa chassin markeras i försäljningsunderlagen med tillägget ”-TM” för transportblandare. De krav som gäller vid drift och fästplåtarna fås vid leverans. Chassin för transportblandare är utrustade med stabilisatorer för att minska krängningen på de båda bakaxlarna och fjädrar som är speciellt avstämda för användningen. Tabell 08-IV: Från fabrik förfogbara transportblandarchassin Typnummer 26S Variantbeskrivning TGS 26.xxx 6X4 BB 26W TGS TGS 33.xxx 6X4 BB-WW 37S TGS 35.xxx 8X4 BB 49S TGS 32.xxx 8X4 BB 39S TGS 35.xxx 8X4 BB, TGS 41.xxx 8X4 BB 79W TGS 41.xxx 8X4 BB-WW-CKD 39W TGS 41.xxx 8X4 BB-WW Transportblandaren drivs i allmänhet av ett kraftuttag vid svänghjulet (SSNA) vid motorn. Ytterligare information om kraftuttag, se separat häfte ”Kraftuttag”. 274Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad 3.10.2 Krav på påbyggnaden De allmänna kraven på påbyggnadens dimensionering i kapitel IV avsnitt 2.0 ska beaktas. I bild 43-IV visas ett exempel på en placering av de fasta fästplåtarna för ett transportblandarchassi. Påbyggnaden är vridstyv längs nästan hela längden. Enda undantaget är den främre hjälpramsänden framför trummans lagring. De två första fasta fästplåtarna måste ligga vid trummans främre lagerbockar. För ytterligare information om hjälpramsinfästningar, se kapitel IV avsnitt 2.4 ”Montering av hjälpram och påbyggnader”. Storleken på de fasta fästplåtar skall vara 8 mm och materialkvaliteten skall motsvara åtminstone kvaliteten på S355J2G3 (St52-3). Påbyggnad för transportblandare 130 300 45 Bild 43-IV: T_995_000010_0001_G Om en påbyggnad görs på andra chassin (t.ex. tippbilschassin) förutsätts det att axlarnas fjädrings- och stabilisatorutrustning samt fasta fästplåtar anpassas till motsvarande transportblandarchassi. Placeringen av de fasta fästplåtarna på tipplastbilarnas fordonschassin eller fästvinklar för bakgavellyftar är inte lämpliga för påmontering av en transportblandare. Betongtransportband och betongpumpar i kombination med blandarpåbyggnader kan inte utan vidare monteras på seriemonterade transportblandarchassin. Eventuellt krävs en annan hjälpramskonstruktion än den för den normala blandarhjälpramen eller en kryssförstärkning i ramänden (på liknande sätt som vid påbyggnad av bakre lastkranar: se kapitel IV 3.9.3, avsnittet ”Hjälpram för lastkran”). Ett godkännande från MAN (adress se ovan under ”Utgivare”) är obligatoriskt, på samma sätt som godkännandet från transportblandarens tillverkare är. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 275 IV Påbyggnad 3.11Vajerspel Krav på påbyggnaden De allmänna kraven på påbyggnadens dimensionering i kapitel IV avsnitt 2.0 ska beaktas. Vid montering av vajerspel är följande avgörande: •Dragkraft •Monteringsläge: -Frontmontering -Mittmontering - Montering baktill - Montering på sidan •Drivningssätt: -Mekanisk -Hydraulisk -Eldriven -Elektromekanisk -Elektrohydraulisk Fordonsdelar som exempelvis axlar, fjädrar och ramen får under inga omständigheter överbelastas genom användningen av vajerspelet. Detta gäller i synnerhet när vajerspelets dragkraft inte är riktad parallellt mot fordonets längsaxel. Eventuellt krävs en automatisk dragkraftsbegränsning som är beroende av dragkraftens riktning. Det skall alltid säkerställas att vajerstyrningen är felfri. Vajern skall ledas via så få omlänkningar som möjligt. Dessutom får ingen av fordonets delar påverkas i sin funktion. Vid frontmontering av ett vajerspel begränsas den maximala dragkraften för spelet genom den tekniskt tillåtna framaxellasten. Den tekniskt tillåtna framaxellasten finns i fordonets fabriksskylt och aktuella fordonspapper. En utformning av spelet med dragkrafter som överskrider den tekniskt tillåtna framaxellasten är inte tillåten utan att man i förväg kontaktar MAN (adress se ovan under ”Utgivare”). Eftersom reglerings- och monteringsmöjligheterna för vajerspelet blir bättre är en hydraulisk drivning att föredra. Hydraulpumpens och hydraulmotorns verkningsgrad ska beaktas (se även kapitel V ”Beräkningar”). Kontrollera om de befintliga hydraulpumparna, exempelvis för en lastkran eller tippflak, kan användas samtidigt. Därigenom behöver eventuellt inte flera kraftuttag monteras. Hydraulkretsen i HydroDrive-fordon är en sluten krets. Den får inte användas för drivning av vajerspel. Vid snäckdrivningar i mekaniska spel skall det tillåtna ingångsvarvtalet beaktas (i allmänhet < 2000/min). Kraftuttagets utväxling skall väljas med hänsyn till detta. Snäckväxelns låga verkningsgrad skall beaktas vid beräkningen av det nödvändiga minsta vridmomentet på kraftuttaget. För elektromekaniskt eller elektrohydrauliskt drivna spel ska anvisningarna i kapitel III avsnitt 8.0 ”Elsystem och elektronik” beaktas. Ta hänsyn till generatorns och batteriets elektriska kapacitet. Vid alla typer av påmonterade spel skall även speltillverkarens monteringsföreskrifter beaktas, samt eventuella myndigheters säkerhetsföreskrifter. 276Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad 3.12Vändskivepåbyggnad Krav på påbyggnaden De allmänna kraven på påbyggnadens dimensionering i kapitel IV avsnitt 2.0 ska beaktas. Vändskivepåbyggnader, som kan jämföras med vändskivekopplingar, behöver alltid en hjälpram. Placeringen av vändskivepåbyggnadens vridpunkt bakom den teoretiska bakaxelmitten måste kontrolleras med avseende på axellastfördelningen och körbeteendet. I detta fall krävs det ett medgivande från MAN (adress, se ovan under ”Utgivare”). 3.13Biltransportfordon 3.13.1 Chassin och utrustningar För påbyggnad till biltransportfordon används antingen dragbilar eller lastbilschassin. Basfordon lastbilschassi Denna påbyggnadsvariant kännetecknas av följande kriterier: • • Basfordonet är ett lastbilschassi Påbyggnadsdelen är monterad på chassit och kan inte tas bort eller skiljas från fordonet. Släpvagnen är i regel fäst till lastbilschassit via ett kortkopplingssystem (se bild 44-IV) Vid chassin av lastbilstyp är en stabilisator och två nivåregulatorer ett tvingande krav. Bild 44-IV: Biltransportfordon på lastbilschassi T_995_000019_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 277 IV Påbyggnad Basfordon dragbil Här handlar det en klassisk dragbil till vilken påhängsvagnen är fäst till dragbilen via en vändskivekoppling (se bild 45-IV). Vid påbyggnad av denna variant ska kapitel 5.3.1 beaktas. Bild 45-IV: Biltransportfordon på dragbil T_995_000017_0001_G Basfordon dragbil eller lastbilschassi Vid denna variant kan både en dragbil och ett lastbilschassi användas som bas. Påbyggnaden är uppdelad i två delar. Delen som ligger an mot chassit fäst i regel på chassit via två eller tre lagringspunkter (se bild 46-IV – positionsnummer 1) Påbyggnadens andra del är fäst i den första delen via ett kopplingssystem. Runt om denna kopplingspunkt kan vridningen ske mellan påbyggnadsdelarna vid kurvtagning. Påbyggnadens båda delar kan skiljas från chassit (se bild 46-IV). Bild 46-IV: Biltransportfordon på lastbilschassi T_995_000020_0001_G 1 278Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX IV Påbyggnad Används ett dragfordon som bas ska följande villkor uppfyllas: • Hjulkonfiguration 4 x 2 • Max Axelavstånd 3900 mm • En stabilisator på framaxeln krävs ovillkorligen • Fordonstypen måste enligt myndigheternas dokument vara ”Fordon för växeldrift” eller ”alternativ användning dragbil och lastbil för personbilstransport”, i annat fall krävs extra ombyggnadsåtgärder på chassit. • Sluttvärbalk för dragbil med hålbild för släpvagnskoppling ska användas (nr 81.41250.0141). På grund dess större materialtjocklek (9,5 mm) är uteslutande denna lämplig att ta upp krafterna från den bakre påbyggnadsanslutningen. Sluttvärbalken för dragbil med en materialtjocklek av 5 mm får inte användas. • Användning av bakaxelstyrning med 4-punktslänk (2:a generationen i gjutet utförande - uteslutande TGS/TGX) - utan extra stabilisator är möjlig. • Användning av dragbil med bara en nivåregulator på bakaxeln är möjlig. • Vi rekommenderar starkt att fordonet förses med ESP för personbilstransporter. Denna utrustning erhålls under försäljningskoden 307DT. Dragbilar som från fabrik står till förfogande och är i utförande för användning som tank-/silofordon (typnummer: 08S (TGS 18.xxx BLS-TS)) eller som lågbyggda dragbilar (typnummer: 13S/13X (TGS/TGX 18.xxx LLS-U)), är inte lämpade för denna användning och därför inte godkända. Ska chassit i sitt så kallade ”andra liv” (efter användning som biltransportfordon) byggas om till lastbil krävs extra ombyggnadsåtgärder. Krävs ombyggnader av chassit i efterhand som t.ex. ändringar på förarhytt eller hjulkonfiguration ska kapitel III beaktas. 3.13.2 Krav på påbyggnaden De allmänna kraven på påbyggnadens dimensionering i kapitel IV avsnitt 2.0 ska beaktas. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 279 ANTECKNING 280Utgåva 2015 V1.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Beräkningar Utgåva 2015 V1.0 281 V Beräkningar 1.0Allmänt Om inte annat anges är mått angivna i mm och vikter i kg. Under ”Vikt” eller ”Last” anges massan för ett fordon eller komponenter i statiskt (vilande) tillstånd. Ytterligare allmänna förklaringar återfinns under www.manted.de i området ”Dokumentationer/Hjälp”. En registrering krävs. 1.1Hastighet För beräkning av körhastigheten med hjälp av motorvarvtal, däckstorlek och den totala utväxlingen gäller allmänt: Formel 01-V:Hastighet v = 0,06 • nMot • U ––––––––––––– i G • iv • i A För beräkning av den teoretiska maxhastigheten (eller maxhastigheten beroende på typutförande) räknar man med 4 % överskridande av motorvarvtalet (konstant faktor 0,0624). Formeln lyder därför: Formel 02-V: Teoretisk maxhastighet v = 0,0624 • nMot • U –––––––––––––––– i G • iv • i A I formlerna betyder: vKörhastighet [km/h] nMot Motorvarvtal [1/min] U Däckets rullningsomkrets [m] iG Växellådans utväxling iV Fördelningsväxellådans utväxling iA Drivaxelns/drivaxlarnas axelutväxling 0,06 Konstant omräkningsfaktor m/min till km/h 0,0624 Konstant omräkningsfaktor med 4 % överskridande av motorvarvtalet m/min till km/h Observera: Vid fordon med hastighetsbegränsare föreskriver EU-direktivet 92/24/EEG att maxhastigheten för typutförandet på 90 km/h inte kan överskridas. Varning: Denna beräkning används uteslutande för att fastställa den teoretiska högsta hastigheten, som är baserad på grund av varvtals- och utväxlingsförhållandena. Formeln tar ingen hänsyn till att den verkliga högsta hastigheten ligger därunder, om körmotstånden motverkar drivkrafterna. En uppskattning av den verkliga hastigheten som kan uppnås finns i kapitel V, i avsnittet 1.8 ”Körmotstånd”. Denna görs genom en körberäkning som beaktar dels luft-, rullnings- och lutningsmotstånden, dels framdrivningskraften. 282Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V Beräkningar Exempel: Beräkning av hastigheter Givet: Däckdimension:315/80R 22,5 Rullningsomkrets:3,280 m Växellåda:ZF 16S2522TO Växellådsutväxling i den långsammaste växeln: 13,80 Växellådsutväxling i den snabbaste växeln: 0,84 Minsta motorvarvtal vid maximalt motorvridmoment: 1000/min Maximalt motorvarvtal:1900/min Fördelningsväxelns utväxling G172 vid vägkörning: 1,007 Fördelningsväxelns utväxling G172 vid terrängkörning: 1,652 Axelutväxling:4,00 Sökt: 1. Den minimala hastigheten vid terrängkörning vid maximalt vridmoment 2. Den teoretiska maxhastigheten utan hastighetsbegränsare Lösning till 1: v 0,06 • 1000 • 3,280 –––––––––––––––––– 13,8 • 1,652 • 4,00 v = 2,16 km/h Lösning till 2: v = = 0,0624 • 1900 • 3,280 ––––––––––––––––––– 0,84 • 1,007 • 4,00 v = 115 km/h 115 km/h är teoretiskt möjligt, begränsas dock av hastighetsbegränsaren till 90 km/h (Hastighetsbegränsare elektronisk 89 km/h + 1 km/h tolerans). 1.2Verkningsgrad Verkningsgraden är förhållandet mellan den avgivna effekten och den tillförda effekten. Härvid är den avgivna effekten alltid mindre än den tillförda effekten, därför är verkningsgraden η alltid < 1 resp < 100 %. Formel 03-V:Verkningsgrad Pab η = ––––– Pzu MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 283 V Beräkningar I formeln betyder: Pzu Pab η tillförd effekt [kW] avgiven / erforderlig effekt [kW] verkningsgrad Observera: Vid flera aggregat som är kopplade efter varandra multipliceras de enskilda verkningsgraderna. Exempel: Enskilda verkningsgrader Givet: Verkningsgraden hos en hydraulpump η = 0,7 Erforderlig effektPab = 20 kW Sökt: Hur stor är den tillförda effekten Pzu? Lösning: Pab Pzu = –––– η 20 Pzu = ––––– 0,7 Pzu = 28,6 kW Exempel: Flera verkningsgrader Givet: En pump driver en hydraulmotor via ett kardanaxelsystem med två leder. Den bortförda effekten Pav uppgår till 20 kW. Enskilda verkningsgrader: Hydraulpump: Kardanaxel led a: Kardanaxel led b: Hydraulmotor: η1 η4 = η2 η3 = 0,7 = = 0,8 0,95 0,95 Sökt: Hur stor är den tillförda effekten Pzu? Lösning: Total verkningsgrad: ηges = η1 • η2 • η3 • η4 ηges = 0,51 ηges = 0,7 • 0,95 • 0,95 • 0,8 Tillförd effekt: 20 Pzu = ––––– 0,51 Pzu = 39,2 kW 284Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V Beräkningar 1.3Dragkraft Dragkraften är beroende av: • • • Motorns vridmoment Den totala utväxlingen (inklusive hjulen) Kraftöverföringens verkningsgrad Formel 04-V:Dragkraft 2 • � • MMot • η • iG • iV • iA Fz = –––––––––––––––––––––––– U I formeln betyder: FZ MMot η iG iV iA U Dragkraft [N] Motorns vridmoment [Nm] Drivlinans totala verkningsgrad (cirkavärden, se tabell 02-V, kapitel V avsnitt 1.4.3) Växellådans utväxling Fördelningsväxellådans utväxling Drivaxelns/drivaxlarnas axelutväxling Däckets rullningsomkrets [m] Exempel på dragkraft se kapitel V avsnitt 1.4.3 ”Beräkning av backtagningsförmåga”. 1.4Backtagningsförmåga 1.4.1 Vägsträcka vid stigning och nedförslut Bergskörningskapaciteten för ett fordon anges i %. T.ex. innebär 25 % att en höjd h = 25 m övervinns på den vågräta längden l = 100 m. Detta gäller på motsvarande sätt för nedförslut. Den verkliga körda vägsträckan c beräknas på följande sätt: Formel 05-V: Vägsträcka vid stigning och nedförslut 2 c = I + h2 = I • p 2 1 + –––– 100 I formeln betyder: c l h p Vägsträcka [m] Vågrät längd för en stigning/nedförslut [m] Lodrät längd för en stigning/nedförslut [m] Stigning/nedförslut [%] MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 285 V Beräkningar Exempel: Givet: Angiven stigning p = 25 %. Sökt: Hur stor är den körda vägsträckan vid längden 200 m? Lösning: c = I2 + h2 = 200 • 1.4.2 c = 206 m 25 2 1 + –––– 100 Stigningens/nedförslutets vinkel Uppförslutets/nedförslutets vinkel α beräknas med: Formel 06-V: Stigningens/nedförslutets vinkel p p h h tan α = ––––– , α = arctan ––– , sin α = ––– , α = arcsin –––– 100 100 c c I formlerna betyder: α p h c Stigningsvinkel [°] Stigning/nedförslut [%] Lodrät längd för en stigning/nedförslut [m] Vägsträcka [m] Exempel: Beräkning av stigningsvinkel Givet: Stigningen p uppgår till 25%. Sökt: Hur stor är stigningsvinkeln? Lösning: p 25 tan α = = –––– 100 100 α = arctan 0,25 α = 14° 286Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Beräkningar Bild 01-V: Lutningsförhållande, lutning, lutningsvinkel St 40 35 1:1 90 1:1,1 80 1:1,3 70 1:1,4 1:1,7 20 15 30 1:3,3 10 20 1:5 10 1:10 25 5 0 1.4.3 100 Steigung 30 G ef äl le ei gu ng 45 0 1:2 1:2,5 Steigungsverhältnis V T_997_000001_0001_G Beräkning av backtagningsförmåga Bergskörningskapaciteten är beroende av följande: • Dragkraft (se formel 04-V, kapitel V avsnitt 1.3) • Den totala tågvikten inklusive släpets eller påhängsvagnens totala vikt •Rullningsmotstånd • Friktion (Adhesion) För backtagningsförmågan gäller (ingen hänsyn tagen till friktionen körbana-däck): Formel 07-V: Backtagningsförmåga, ingen hänsyn tagen till friktionen körbana-däck p = 100 • Fz –––––––– 9,81 • Gz - fR I formeln betyder: p Fz Gz fR Backtagningsförmåga [%] Dragkraft i [N], beräkning enligt formel 04-V Total tågvikt i [kg] Rullmotståndskoefficient, se tabell 01-V MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 287 V Beräkningar Formel 07-V används för att beräkna backtagningsförmågan för fordonet med utgångspunkt från följande egenskaper • • • Motorns vridmoment Växellådans, fördelningsväxelns och axeldrivningens utväxling samt däcksutrustning Den totala tågvikten. Uteslutande fordonets förmåga att övervinna en viss stigning på grund av sina egenskaper betraktas. Härvid beaktas inte den verkliga kraftöverföringen mellan hjulen och vägbanan som vid dåliga vägegenskaper (våt vägbana) kan försämra väggreppet långt under den beräknade bergskörningskapaciteten. Fastställandet av de verkliga förhållandena på grund av den befintliga friktionen kan beräknas med nedanstående formel. Formel 08-V: Backtagningsförmåga med hänsyn till friktionen mellan körbana och däck pR µ • Gan = 100 • –––––––– Gz - fR I formeln betyder: pR µ fR Gan GZ Backtagningsförmåga på grund av friktion [%] Friktionskoefficient däck/körbana, se tabell 03-V Rullmotståndskoefficient, se tabell 01-V Summan av axellasterna för drivaxlarna i form av vikter [kg] Total tågvikt [kg] Varning: De ovan nämnda formlerna kan användas för ett resultat av upp till 30 % backtagningsförmåga. För värden över 30 % backtagningsförmåga kan inte resultatet längre betraktas som realistiskt. Tabell 01-V: Rullmotståndskoefficienter fR Vägbana Koefficient fR Våt asfaltväg 0,015 Bra asfaltväg 0,007 Bra betongväg 0,008 Gatsten 0,017 Ojämn betongväg Dålig väg Jordväg Lös sand 288Utgåva 2015 V12.0 0,011 0,032 0,15...0,94 0,15...0,30 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V Beräkningar Tabell 02-V: Drivlinans totala verkningsgrad η Antal drivna axlar η en driven axel 0,95 tre drivna axlar 0,85 två drivna axlar 0,9 fyra drivna axlar Tabell 03-V: 0,8 Friktionskoefficient µ däck/körbana (cirkavärden) Vägbana torr våt Tjärmakadam 0,6 0,5 betong, granitsten 0,7 Asfalt 0,6 0,5 0,2 0,1 Gatsten av blå basalt 0,55 Blankis 0,1 Snö (fastkörd) 0,6 0,3 0,01 … 0,1 Exempel: Beräkning av backtagningsförmåga utan hänsyn tagen till friktion körbara-däck Givet: FordonTGS 33.430 6x6 BB = 2100 Nm Maximalt motorvridmoment MMot Verkningsgrad (vid tre drivna axlar) ηges =0,85 Växellådsutväxling i den långsammaste växeln iG =13,80 Fördelningsväxellådans utväxling vid vägkörning iV =1,007 Fördelningsväxellådans utväxling vid terrängkörning iV =1,652 Drivaxelns utväxling iA =4,00 Däcksutrustning 315/80 R 22.5 med rullningsomkrets U = 3,280 m Total tågvikt GZ = 100000 kg Rullmotståndskoefficient fR - slät asfaltväg= 0,007 - dålig, grov väg = 0,032 Sökt: Maximal backtagningsförmåga p vid väg- och terrängväxel. Lösning: 1. Maximal dragkraft (definition se formel 04-V, kapitel V avsnitt 1.3) i vägväxeln: 2� • MMot • η • iG • iV • iA Fz = –––––––––––––––––––––– U 2� • 2100 • 0,85 • 13,8 • 1,007 • 4,00 Fz = –––––––––––––––––––––––––––––––– 3,280 Fz = 190070 N = 190,07 kN MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 289 V Beräkningar 2. Maximal dragkraft (definition se formel 04-V, kapitel V avsnitt 1.3) i terrängväxeln: 2� • MMot • η • iG • iV • iA Fz = ––––––––––––––––––––– U 2� • 2100 • 0,85 • 13,8 • 1,007 • 4,00 Fz = –––––––––––––––––––––––––––––––– 3,280 Fz = 311812 N = 311,8 kN 3. Maximal backtagningsförmåga på vägväxel på bra asfaltsväg: Fz p = 100 • –––––––– 9,81 • Gz 190070 p = 100 • –––––––––––– 9,81 • 100000 p - fR - 0,007 = 18,68 % 4. Maximal backtagningsförmåga på vägväxel på dålig, sliten vägbana: 190070 p = 100 • –––––––––––– 9,81 • 100000 p - 0,032 = 16,18 % 5. Maximal backtagningsförmåga på terrängväxel på bra asfaltsväg: 311812 p = 100 • –––––––––––– 9,81 • 100000 p - 0,007 = 31,09 % 6. Maximal backtagningsförmåga på terrängväxel på dålig, sliten vägbana: 311812 p = 100 • –––––––––––– 9,81 • 100000 p - 0,032 = 28,58 % Anmärkning: De nämnda exemplen beaktar inte om den nödvändiga dragkraften för att övervinna lutningen kan överföras via kraftöverföringen mellan körbana och drivhjul (friktion). Följande exempel visar beräkningen med hänsyn tagen till friktionen körbana-däck. I detta fall används formeln 08-V. 290Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V Beräkningar Exempel: Beräkning av backtagningsförmåga med hänsyn tagen till friktionen körbara-däck Givet: Friktionskoefficienten våt asfaltväg µ Rullmotståndskoefficient våt asfaltväg f R Total tågviktGZ Summan av axellasterna för alla drivna axlar Gan = 0,5 = 0,015 = 44000 kg = 33000 kg Sökt: Backtagningsförmåga på grund av friktion [%] p = 100 • R Lösning: pR 0,5 • 26000 ––––––––––– 100000 - 0,015 = 11,5% 1.5Vridmoment Ett vridmoment kan beräknas med olika formler, beroende på omständigheterna. Om kraft och verkningsavstånd är kända: Formel 09-V: Vridmoment med kraft och verkningsavstånd M = F•I Om effekt och varvtal är kända: Formel 10-V: Vridmoment med effekt och varvtal M = 9550 • P –––––––– n • η Om hydraulikens matningsmängd (flöde), tryck och varvtal är kända: Formel 11-V: Vridmoment med matningsmängd, tryck och varvtal M = 15,9 • Q • p ––––––––––– n • η I formlerna betyder: M F l P n η Q p vridmoment [Nm] Kraft [N] Kraftens effektiva avstånd från vridpunkten [m] Effekt [kW] Varvtal [1/min] verkningsgrad Flöde [l/min] Tryck [bar] MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 291 V Beräkningar Exempel: Kraft och effektivt avstånd kända Givet: Ett vajerspel med F = 50 000 N dragkraft har en trumdiameter på d = 0,3 m. Sökt: Vilket vridmoment är tillgängligt utan hänsyn till verkningsgraden? Lösning: M = F • l = F • 0,5d (trumradien är hävarmen) M = 7500 Nm M = 50000 N • 0,5 • 0,3 m Exempel: Effekt och varvtal är kända Givet: Ett kraftuttag skall överföra en effekt på P = 100 kW vid n = 1500 1/min. Sökt: Vilket vridmoment måste kraftuttaget kunna överföra utan hänsyn till verkningsgraden? Lösning: 9550 • 100 M = ––––––––––– 1500 M = 637 Nm Exempel: För en hydraulpump känner man till flöde, tryck och varvtal Givet: En hydraulpump transporterar ett flöde på Q = 80 l/min vid ett tryck på p = 170 bar och ett pumpvarvtal på n = 1000 1/min. Sökt: Vilket vridmoment krävs, utan hänsyn till verkningsgraden? Lösning: M = M = 15,9 • 80 • 170 ––––––––––––– 1000 216 Nm Om man skall ta hänsyn till verkningsgraden måste de beräknade vridmomenten samtliga divideras med den totala verkningsgraden (se även avsnitt 1.2 ”Verkningsgrad”). 292Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V Beräkningar 1.6Effekt En effekt kan beräknas med olika formler, beroende på omständigheterna. Vid rörelse i planet: Formel 12-V: Effekt vid rörelse i planet P = F • v –––––– 1000 = 9,81 • m • v ––––––––––– 1000 Vid rotationsrörelse: Formel 13-V: Effekt vid rotationsrörelse P = M•n ––––––– 9550 η I hydrauliken: Formel 14-V: Effekt i hydrauliken P Q•p = ––––––– 600 • η I formlerna betyder: P m v η F M n Q p 1000 9550 600 Effekt [kW] Vikt [kg] Hastighet [m/s] verkningsgrad Kraft [N] vridmoment [Nm] Varvtal [1/min] Flöde [l/min] Tryck [bar] Konstant omräkningsfaktor från [W] till [kW] Konstant omräkningsfaktor från [Nm] och [1/min] till [kW] Konstant omräkningsfaktor från [l/min] och [bar] till [kW] Exempel: Lyftrörelse Givet: Bakgavellyftens nyttolast inklusive egenvikt m = 2600 kg Lyfthastighet v = 0,2 m/s Sökt: Hur hög är effekten utan hänsyn till verkningsgraden? MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 293 V Lösning: P 9,81 • 2600 • 0,2 = –––––––––––––––– 1000 = 5,1 kW P Beräkningar Exempel: Rörelse i planet Givet: Vajerspel F = 100000 N Vajerhastighet v = 0,15 m/s Sökt: Hur hög är effektförbrukningen utan hänsyn till verkningsgraden? Lösning: P 100000 • 0,15 = ––––––––––––– 1000 = 15 kW P Exempel: Rotationsrörelse Givet: Kraftuttagets varvtal Tillåtet vridmoment n = 1800 1/min M = 600 Nm Sökt: Vilken effekt är möjlig utan hänsyn till verkningsgraden? Lösning: P 600 • 1800 = ––––––––––– 9550 = 113 kW P Exempel: Hydraulik Givet: Pumpens matningsflöde Q = 60 l/min Tryck p = 170 bar Sökt: Hur hög är effekten utan hänsyn till verkningsgraden? Lösning: P 60 • 170 = ––––––––– 600 = 17 kW P 294Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V 1.7 Beräkningar Kraftuttagsvarvtal vid fördelningsväxellådan Om kraftuttaget vid fördelningsväxeln körs vid kilometerberoende användning anges dess varvtal nN i varv per tillryggalagd sträcka i meter. Den beräknas på följande sätt: Formel 15-V: Varvtal per meter, kraftuttag vid fördelningsväxeln iA • iV nN = –––––– U Vägsträckan s i tillryggalagda meter per varv vid kraftuttaget (inverterat värde till nN) beräknas på följande sätt: Formel 16-V: Vägsträcka per varv, kraftuttag på fördelningsväxel U s = –––––– iA • iV I formlerna betyder: nN iA iV U s Kraftuttagsvarvtal [1/m] Drivaxelns utväxling Fördelningsväxellådans utväxling Däckets omkrets [m] Körd vägsträcka [m] Exempel: Givet: Däcksutrustning 315/80R22.5 med rullningsomkrets U Drivaxelns utväxlingiA Fördelningsväxel G 172, utväxling på vägväxel iV Utväxling vid terrängkörningiV = = = = 3,280 m 5,33 1,007 1,652 Sökt: Sökes: Kraftuttagets varvtal på väg- och terrängväxel, samt tillhörande sträcka per varv. Lösning: Kraftuttagsvarvtal vid vägkörning 5,33 • 1,007 nN = ––––––––––– 3,280 nN = 1,636 /m MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 295 V Beräkningar Detta motsvarar en vägsträcka på s = = 0,611 m s 3,280 ––––––––––– 5,33 • 1,007 Kraftuttagsvarvtal vid terrängkörning 5,33 • 1,652 nN = –––––––––––– 3,280 nN = 2,684 /m Detta motsvarar en vägsträcka på s s 3,280 = –––––––––––– 5,33 • 1,652 = 0,372 m 1.8Körmotstånd De viktigaste körmotstånden är: •Rullningsmotstånd •Stigningsmotstånd •Luftmotstånd. Ett fordon kan bara köra om summan av alla motstånd övervinns. Dessa motstånd är krafter som balanseras mot drivkraften (likformig rörelse) eller är mindre än drivkraften (accelererad rörelse). Formel 17-V:Rullmotståndskraft FR = 9,81 • fR • Gz • cos α Formel 18-V:Stigningsmotståndskraft FS = 9,81 • Gz • sin α Stigningsvinkel (formel se kapitel V avsnitt 1.4.2) p p tan α = ––– , α = arctan –––– 100 100 Formel 19-V:Luftmotståndskraft FL = 0,6 • cW • A • v2 296Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V Beräkningar I formlerna betyder: FR Rullmotståndskraft [N] fR Rullmotståndskoefficient, se tabell 01-V GZ Total tågvikt [kg] α Stigningsvinkel [°] FS Stigningsmotståndskraft [N] p Stigning [%] FL Luftmotståndskraft [N] cWLuftmotståndskoefficient A Fordonets frontyta [m²] v Hastighet [m/s] Exempel: Givet: Dragbil med påhängsvagn GZ 40000 kg Hastighetv 80 km/h Stigningp 3% Fordonets frontyta A 7 m² Rullmotståndskoefficient för bra asfaltsväg fR 0,007 Följande skillnad skall beräknas: • • Med spoiler, cW1 = 0,6 Utan spoiler, cW2 = 1,0 Sökt: Sökes: värdena för rullmotstånd, stigningsmotstånd, luftmotstånd med/utan spoiler och respektive effektbehov. Lösning: Uträkning 1 Omräkning av körhastigheten från km/h till m/s: v v 80 = –––– 3,6 = 22,22 m/s Uträkning 2 Omräkning av bergskörningskapaciteten från % till grader: 3 α = arctan ––––– 100 = arctan 0,03 α = 1,72° MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 297 V Beräkningar 1. Beräkning av rullningsmotståndet: FR = 9,81 • 0,007 • 40000 • cos 1,72° FR = 2746 N 2. Beräkning av lutningsmotståndet: FS = 9,81 • 40000 • sin 1,72° FS = 11778 N 3. Beräkning av luftmotståndet FL1 med spoiler: FL1 = 0,6 • 0,6 • 7 • 22,222 FL1 = 1244 N 4. Beräkning av luftmotståndet FL2 utan spoiler: FL2 = 0,6 • 1 • 7 • 22,222 FL2 = 2074 N 5. Totalmotstånd Ftot1 med spoiler: Fges1 = FR + Fs + FL1 Fges1 = 2746 + 11778 + 1244 Fges1 = 15768 N 6. Totalmotstånd Ftot2 utan spoiler: Fges2 = FR + Fs + FL2 Fges2 = 2746 + 11778 + 2074 Fges2 = 16598 N 7. Effektbehov P1 med spoiler utan verkningsgrad: (Effekt enligt formel 12-V: Effekt vid rörelse i planet) Fges1 • v P = –––––––– 1 1000 P1 P1 15768 • 22,22 = ––––––––––––– 1000 = 350 kW (476 PS) 298Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V Beräkningar 8. Effektbehov P2 utan spoiler utan verkningsgrad: Fges2 • v P = –––––––– 2 1000 P2 P2 16598 • 22,22 = ––––––––––––– 1000 = 369 kW (502 PS) 9. Effektbehov P1 med spoiler med totalverkningsgrad i drivlinan η = 0,95: P1‘ 350 P1 = ––– = –––––– η 0,95 P1 = 368 kW (501 PS) 10. Effektbehov P2 utan spoiler med totalverkningsgrad i drivlinan η = 0,95: P2‘ 369 P2 = ––– = ––––– η 0,95 P2 = 388 kW (528 PS) 1.9Vändradie När ett fordon kör i cirkel gör varje hjul en cirkelrörelse. Intressant är härvid den yttre vändcirkeln resp hälften av den dvs vändradien. De nämnda beräkningarna ska ses som approximering eftersom när ett fordon svänger kommer de tänkta vinkelräta linjerna från centrum på alla hjul inte att skära sig i kurvans medelpunkt (= Ackermann-villkor). Dessutom uppträder vid dynamiska krafter vid körningen som inverkar på kurvtagningen, och som inte beaktas i formlerna. Ändå är följande formler användbara för uppskattningar: Formel 20-V: Avstånd mellan styrspindelbultarna j = s - 2r0 Formel 21-V: Börvärde för den yttre styrutslagsvinkeln j cotßao = cot ßi + ––– lkt Formel 22-V:Styravvikelse ßF = ßa - ßao Formel 23-V:Vändcirkelradie rs = lkt –––––– + r0 - 50 • ßF sin ßao MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 299 V Beräkningar I formlerna betyder: j s lkt r0 βa0 β i β F Bild 02-V: Avstånd mellan styrspindelbultarna [mm] Spårvidd [mm] Axelavstånd [mm] Styrradie [mm] Styrutslagsvinkel yttre [°] Styrutslagsvinkel inre [°] Styravvikelse [°] Kinematiska sammanhang för beräkning av vändcirkeln r0 j ∆ß lkt 0 ßi ßa0 A r0 j s r0 T_460_000001_0001_G Exempel: Givet: Axelavståndlkt 3900 mm FramaxelTyp VOK-09 Hjulkonfiguratio 315/80 R 22.5 Fälg 22.5 x 9.00 Spårvidd s 2048 mm Halv däckbreddr0 49 mm Inre styrutslagsvinkel ßi 49,0° Yttre styrutslagsvinkel ßa0 32°45‘ = 32,75° 300Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V Beräkningar Sökt: Sökes: styrspindelbultarnas avstånd, börvärdet för yttre styrutslagsvinkeln, styravvikelsen och vändcirkelradien. Lösning: 1. Avstånd mellan tänkt axel genom spindelbultarnas lutning j = s - 2 • r0 = 2048 - 2 • 49 j = 1950 2. Börvärde för den yttre styrutslagsvinkeln j cotßao = cotßi + ––– = 0,8693 + lkt cotßao = 1,369 1950 ––––– 3900 ßao = 36,14° 3. Styravvikelse ßF = ßa - ßao = 32,75° - 36,14° = -3,39° 4. Vändradie 3900 rs = ––––––––– + 49 - 50 • (-3,39°) sin 36,14° rs = 6831 mm 1.10 Axellastberäkning För fordonsoptimeringen och för korrekt utformning av påbyggnaden krävs att det görs en axellastberäkning. Avstämningen av påbyggnaden mot lastbilen kan bara utföras om fordonet vägs innan påbyggnadsarbetena påbörjas. Vikterna används vid axellastberäkningen. I de följande kapitlen förklaras en axellastberäkning. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 301 V Beräkningar 1.10.1 Genomföra en axellastberäkning För fördelningen av aggregatvikterna på fram- och bakaxeln används momentsatsen. Alla avstånd skall relateras till den teoretiska framaxelmitten. Vikten anges i kilo [kg] i stället för [N] i de nedanstående formlerna för att göra sammanhangen lättare att förstå. För att beräkna axellasterna behövs följande formler: Formel 24-V: Differensvikt bakaxel ∆G • a ∆GH = –––––––– lt Formel 25-V: Differensvikt framaxel ∆G V = ∆G • ∆GH I formlerna betyder: ΔGH ΔGV ΔG a lt Differensvikt bakaxel Differensvikt bakaxel Differensvikt enhet Avstånd från framaxelns teoretiska centrum till enhetens tyngdpunkt Teoretiskt axelavstånd Observera: Avrundning till hela kg är helt tillräckligt i praktiken. Tillse att det matematiska företecknet är korrekt. Därför gäller följande konvention: •Dimensioner: - Alla avståndsvärden som ligger FRAMFÖR framaxelns teoretiska centrum erhåller ett MINUS-tecken (-). - Alla avståndsvärden som ligger BAKOM den framaxelns teoretiska centrum erhåller ett PLUS-tecken (+). •Vikter - Alla vikter som BELASTAR fordonet erhåller ett PLUS-tecken (+). - Alla aggregatsvikter som AVLASTAR fordonet erhåller ett MINUS-tecken (-). Exempel: Givet: I stället för en tank med en vikt av 140 kg monteras en tank med en vikt av 400 kg. Fordonet har ett teoretiskt axelavstånd på lt = 4500 mm. Tankens avstånd från framaxelns teoretiska centrum är 1600 mm. Sökt: Sökt är viktfördelningen mellan fram- och bakaxeln. Lösning: Differensvikt: ∆G = 400 - 140 = 260 kg 302Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V Beräkningar Differensvikt bakaxel 260 • 1600 ∆GH = –––––––––––– 4500 ∆GH = 92 kg Differensvikt framaxel ∆G V = 260 - 92 ∆G V = 168 kg Bild 03-V: Axellastberäkning: Tankplacering 1600 ∆G = 260 kg 4500 T_996_000002_0001_G MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 303 V Beräkningar Exempel: Snöplogsplatta Givet: Vikt ∆G Avstånd från mitten på den första axeln a Teoretiskt axelavstånd lt 120 kg -1600 mm 4500 mm Sökt: Sökt är viktfördelningen mellan fram- och bakaxeln. Lösning: Bakaxel: ∆G • a 120 • (-1600) ∆G = ––––––– = –––––––––––– H lt 4500 ∆GH = -43 kg, bakaxeln avlastas. Framaxel: ∆GV = ∆G - ∆GH = ∆GV = 120 - (-43) 163 kg, framaxeln belastas. Nedanstående tabeller åskådliggör en fullständig axellastberäkning. Två varianter jämförs (variant 1 med infälld kranarm, se tabell 04-V; variant 2 med utsträckt kranarm, se tabell 05-V) för att visa, de resulterande axellastskillnaderna. 304Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V Beräkningar Tabell 04-V: Exempel på axellastberäkning, variant 1 AXELLASTBERÄKNING MAN Truck & Bus AG, Postfach 500620, 80976 München TGL 8220 4x2 BB Variantens benämning: Axelavstånd: 3600 R-tekn.: 3600 Överh.: 1275 Överh.: Överh. tekn.: 1275 Chassi ritningsnummer: Uppbyggnad: Beteckning Bränsle, reservhjul, utan släpvagnsutrustning = Special 8199126. 0186 Avst. fr. tekn Viktfördelning på 0 Fordonsvikt serieutförande, med förare, verktyg = Serie Framaxel-mitt Ber.nr:: - GFZ-nr.: LN03NC02 Fg.nr.: - AE-nr.: - Ford.typ: KL Bakaxel Total Fhs: C mm Framaxel 2620 865 3485 0 Släpkoppling 4875 -12 47 35 Komfortsäte för föraren -300 16 -1 15 Högt placerat avgasrör, vänster 480 30 5 35 Bränsletank stål 150 liter (serie 100 liter) 2200 27 43 70 Stänkskärm av plast bakaxel 3600 0 26 26 Kraftuttag och pump 1500 9 6 Kuldragkrok med monteringsdetaljer Luftkammare släpdrift (tippbil) Däck HA 225/75 R 17,5 (differensvikt till serieutrustning) 4925 2905 -4 4 14 10 16 20 15 3600 0 10 10 0 5 0 5 Sluttvärbalk för släpvagnskoppling 4875 -11 41 30 Stabilisator bakaxel 3900 -3 33 30 Oljetank 1559 60 45 105 Däck VA 225/75 R 17,5 (differensvikt till serieutrustning) Bänk Övrigt -300 1280 22 29 -2 16 20 45 Lastkran i transportläge (arm hopfälld) 1020 631 249 880 Hjälpram och tippflak 3250 90 840 930 Förstärkningar i kramområdet Chassi - tomvikt 1100 Tillåtna laster MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX 31 3545 3700 Utgåva 2015 V1.0 14 2266 5600 45 5811 7490 305 V Tabell 04-V: Beräkningar Exempel på axellastberäkning, variant 1 - ... AXELLASTBERÄKNING MAN Truck & Bus AG, Postfach 500620, 80976 München Differens tomvikt till tillåten last 155 3334 1679 333 155 1524 1679 -3548 -1655 3334 1679 250 117 1562 1679 Axelöverbelastning -39 -1771 Vid jämn lastning förblir 117 1562 1679 3661 3829 7490 Tyngdpunkt för nyttolast rel. till tekn. HA-mitt, VA dimen. X1= Tyngdpunkt för nyttolast rel. till tekn. HA-mitt, HA ausgel. X2= Tyngdpunkt för nyttolast rel. till tekn. HA-mitt, utfört X3= Nyttolastförlust på grund av axelöverbelastning Nyttolast 0 Lastat fordon Axel resp fullastat fordon 68,4 % 3545 2266 48,9 % Axel resp fullastat fordon 95,8 % Axellastfördelning Fordonsöverhäng 35,4 % 0 99,0 % Axellastfördelning Tomt fordon 61,0 % 0 100,0 % 51,1 % 100,0 % 40,5 % 77,6 % 39,0 % 5811 100,0 % Beakta vikttoleranserna +/- 5 % enligt DIN 70020! Uppgifter med reservation för eventuella fel 306Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V Beräkningar Tabell 05-V: Exempel på axellastberäkning, variant 2 AXELLASTBERÄKNING MAN Truck & Bus AG, Postfach 500620, 80976 München TGL 8.220 4x2 BB Variantens benämning: Axelavstånd: 3600 R-tekn.: 3600 Överhäng: 1275 Överhäng: Överhäng tekniskt: Chassi ritningsnummer: Uppbyggnad: Beteckning =Special 8199126. 0186 Avst. fr. tekn Viktfördelning på 0 Fordonsvikt serieutförande, med förare, verktyg Framaxel-mitt Bränsle, reservhjul, utan släpvagnsutrustning - GFZ-nr.: LN03NC02 Fg.nr.: - AE-nr.: =Serie 1275 Ber.nr:: - Ford.typ: KL Bakaxel Total Fhs: C mm Framaxel 2620 865 3485 0 Släpkoppling 4.875 -12 47 35 Komfortsäte för föraren -300 16 -1 15 Högt placerat avgasrör, vänster Bränsletank stål 150 liter (serie 100 liter) Kuldragkrok med monteringsdetaljer Stänkskärm av plast bakaxel Luftkammare släpdrift (tippbil) Kraftuttag och pump Däck HA 225/75 R 17,5 (differensvikt till serieutrustning) Däck VA 225/75 R 17,5 (differensvikt till serieutrustning) Sluttvärbalk för släpvagnskoppling Bänk Stabilisator bakaxel Övrigt Oljetank Lastkran i transportläge (arm över tippflak) Förstärkningar i kramområdet Hjälpram och tippflak MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX 480 4925 2.200 3600 2905 30 -4 0 4 27 5 14 26 16 43 35 10 26 20 1500 9 6 15 3600 0 10 10 0 5 0 5 4875 -11 41 30 -300 3900 1280 1559 1770 1100 3250 Utgåva 2015 V1.0 22 -3 29 60 447 31 90 -2 33 16 45 433 14 840 70 20 30 45 105 880 45 930 307 V Tabell 05-V: Beräkningar Exempel på axellastberäkning, variant 2 - ... AXELLASTBERÄKNING Chassi - tomvikt MAN Truck & Bus AG, Postfach 500620, 80976 München 3361 Tillåtna laster 3700 Differens tomvikt till tillåten last Tyngdpunkt för nyttolast rel. till tekn. HA-mitt, VA dimen. X1= Tyngdpunkt för nyttolast rel. till tekn. HA-mitt, HA ausgel. X2= Tyngdpunkt för nyttolast rel. till tekn. HA-mitt, utfört X3= 7490 3150 1679 726 339 1340 1679 -3155 -1471 3150 1679 250 117 1562 1679 -222 -1588 Nyttolastförlust på grund av axelöverbelastning 0 Vid jämn lastning förblir 117 Nyttolast 0 Lastat fordon 3478 Axel resp fullastat fordon 94,0 % Axellastfördelning 46,4 % Tomt fordon 3545 Axel resp fullastat fordon Fordonsöverhäng 5600 5811 339 Axelöverbelastning Axellastfördelning 2450 90,8 % 35,4 % 57,8 % 0 1562 0 4012 71,6 % 53,6 % 2266 43,7 % 42,2 % 0 1679 0 7490 100,0 % 100,0 % 5811 77,6 % 100,0 % Beakta vikttoleranserna +/- 5 % enligt DIN 70020! Uppgifter med reservation för eventuella fel 308Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V Beräkningar 1.10.2 Viktberäkning med lyft löpaxel De i MANTED (www.manted.de) och andra tekniska underlag angivna chassivikterna på fordon med löpaxel avser alltid fordon med sänkt löpaxel. Fördelningen av chassivikten med lyft löpaxel beräknas enkelt enligt nedanstående beräkningsmetod. Andra axelns (drivaxeln) vikt med lyft tredje axel (löpaxeln): Formel 26-V: Andra axelns vikt, tredje axeln lyft G2an = G23 • lt –––––––– l12 Framaxelns vikt vid lyft tredje axel (löpaxel): Formel 27-V: Framaxelns vikt, tredje axeln lyft G1an = G - G2an I formlerna betyder: G G1an G2an G23 l12 lt Fordonets vikt olastad [kg] Framaxelns vikt vid lyft löpaxel, olastad [kg] Andra axelns vikt vid lyft löpaxel, olastad [kg] Andra och tredje axlarnas vikt, olastad [kg] Hjulbas, första till andra axeln [mm] Teoretisk hjulbas [mm] Exempel: Givet: Hjulbas 4800 + 1350 Ramöverhäng2600 Hytt XXL-Fhs Tomvikter med nedsänkt löpaxel: Framaxel G1ab = Driv- och löp-axel G23ab = Chassivikt olastad G = 5100 kg 3505 kg 8605 kg Tillåtna axellaster: G1 G2 G3 = = = 7500 kg 11500 kg 7500 kg Sökt: Teoretisk hjulbas samt axlarnas vikter. MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 309 V Beräkningar Lösning: 1. Beräkning av teoretisk hjulbas (se kapitel “Allmänt”): l t G3 • l23 = l12 + –––––––– G2 + G 3 lt = l t 7500 • 1350 = 4800 + –––––––––––––– 11500 + 7500 5333 mm 2. Beräkning av andra axelns (drivaxel) vikt vid lyft tredje axel (löpaxel): G2an = G23 • lt G2an = 3894,2 kg l12 3505 • 5333 = ––––––––––––––– 4800 3. Beräkning av framaxelns vikt vid lyft tredje axel (löpaxel): G1an G1an G1an 1.11 = G - G2an = = 8605 - 3894,2 4710,8 kg Infästningslängd vid påbyggnad utan hjälpram Beräkningen av den nödvändiga infästningslängden tar inte hänsyn till alla påverkande faktorer i det nedanstående exemplet. Detta är dock en möjlighet och ger bra utgångspunkter vid användning i praktiken. Infästningslängden beräknas med: Formel 28-V: Formel infästningslängd utan hjälpram 0,175 • F • E (rR + rA) l = –––––––––––––––––––– σ0,2 • rR • rA Om ram och infästning består av olika material gäller följande: Formel 29-V: E-modul vid olika material 2ER • E A E = –––––––––– ER + E A I formlerna betyder: l F E rR rA σ0,2 ER E A Infästningslängd per infästning [mm] Kraft per infästning [N] Elasticitetsmodul [N/mm²] Ytterradie profil för längsgående rambalk [mm] Ytterradie infästningsprofil [mm] Sträckgräns för det sämre materialet [N/mm²] Elasticitetsmodul profil för längsgående rambalk [N/mm²] Elasticitetsmodul infästningsprofil [N/mm²] 310Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V Beräkningar Exempel: Givet: Chassi för växelflak Axelavstånd 4500 + 1350 Stor förarhytt Godk. totalvikt 26000 kg förarhyttens tomvikt 8915 kg Sökt: Infästnings utan hjälpram Lösning: Nyttolast Viktfördelning per infästning vid 6 Kraft F Ytterradie ramprofil r R Ytterradie infästningsprofil rA Elasticitetsmodul för stål E Sträckgräns för båda materialen σ0,2 26000 kg – 8915 kg = 17085 kg 17085: 6 = 2847 kg 2847 kg • 9,81 kg • m/s² = 27933 N 18 mm 16 mm 210.000 N/mm² 420 N/mm² Insatt i formel 28-V kan den minimala längden per infästning beräknas ungefärligt: l l 0,175 • 27933 • 210000 • (18+16) ––––––––––––––––––––––––––––––– 4302 • 18 • 16 = 655 mm = MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 311 V Beräkningar 1.12Kopplingsanordningar Kopplingsanordningar har till uppgift att skapa en drag- och styrförbindning mellan dragfordon och släpvagn. 1.12.1 Släpvagnskoppling för släpvagn med styrande axel (D-värde) För att fastställa hur mycket släpvagnskopplingar kan belastas, har man definierat det så kallade D-värdet (D=dragstång). D-värdet är ingraverat på släpvagnskopplingens typskylt. D-värdet kan beräknas med hjälp av dragfordonets och släpvagnens tillåtna totalvikt. Nedan anges formlerna för D-värdet och de efter variabler konverterade formlerna. Bild 04-V: Fordonskombination med släpvagn med styrande axel T T_996_000003_0001_G D-värdesformeln lyder: D Formel 30-V:D-värde R 9,81 • T • R D = ––––––––––––– T+R R•D T = –––––––––––––– (9,81 • R) - D R = T•D ––––––––––––– (9,81 • T) - D I formeln betyder: D T R D-värde [kN] Tillåten totalvikt för dragfordonet [t] Tillåten totalvikt för släpet / tillåten släpvagnslast [t] Exempel: Givet: Tillåten totalvikt dragfordon: Tillåten släpvagnsvikt: 18000 kg = T = 18 t 26000 kg = R = 26 t Sökt: D-värde Lösning: 9,81 • 18 • 26 D = –––––––––––––– 18 + 26 D = 104 kN 312Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V Beräkningar 1.12.2 Släpvagnskoppling för släpvagn med fast dragstång / släpvagn med centralaxel (DC-värde, V-värde) Förutom D-värdesformeln gäller följande villkor för släpvagn med fast dragstång / släpvagn med centralaxel. Släpvagnskopplingar och sluttvärbalkar har lägre släpvagnslaster eftersom man i detta fall dessutom måste ta hänsyn till stödlasten som verkar på släpvagnskopplingen och sluttvärbalken. För anpassning till de lagstadgade kraven i Europeiska unionen har därför följande uttryck införts i enlighet med direktiv 94/20/EG: DC-värde och V-värde. V-värdet är ett typvärde för användningen av denna släpvagn. Den begränsar användningen beroende på dragfordonets och släpvagnens data och specificerar den maximalt tillåtna vertikala belastningen på kopplingen. Bild 05-V: Fordonskombination med släpvagn med centralaxel T C T_996_000004_0001_G Följande formler gäller: Formel 31-V:DC-värdeformel för släp med stel dragstång och centralaxelsläp 9,81 • T • C DC = –––––––––––– T+C Formel 32-V: V-värdesformel för släpvagnar med centralaxel och fast dragstång med en tillåten stödlast på ≤ 10 % av släpvagnens massa och inte mer än 1000 kg V X2 = a • –––– • C l2 Vid beräknade värden x²/l² < 1 skall 1,0 användas I formlerna betyder: DC T C V a x l S Reducerat D-värde vid drift med centralaxelsläp [kN] Tillåten totalvikt för dragfordonet [t] Summan av tillåtna axellaster för centralaxelsläp utan stödlast S [t] V-värde [kN] Jämförelseacceleration i kopplingspunkten [m/s²]. 1,8 m/s² vid luftfjädring på dragfordonet resp. 2,4 m/s² vid alla andra fjädringar Påbyggnadslängd släp, se bild 06-V Teoretisk dragstångslängd, se bild 06-V Dragstångens stödlast i kopplingspunkten i [kg] MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 313 V Bild 06-V: Beräkningar Påbyggnadslängd släp och teoretisk dragstångslängd x x v v l l T_510_000003_0001_G Exempel: Givet: Tillåten totalvikt dragfordon Summan av axellasterna släpvagn Stödlast Påbyggnadslängd Teoretisk dragstångslängd T C S x l 7490 kg = 7,49 t 11000 kg = 11 t 700 kg = 0,7 t 6,2 m 5,2 m Sökt: Kan båda fordonen bilda ett tåg om lastbilens sluttvärbalk är förstärkt med släpvagnskopplingen Ringfeder 864? Lösning: DC-värde 9,81 • T • C 9,81 • 7,49 • 11 DC = –––––––––––– = –––––––––––––––– T+C 7,49 + 11 DC = 43,7 kN DC-värde sluttvärbalk = 64 kN (se MAN påbyggnadsriktlinjer‚ tilläggshäfte ”Kopplingsanordningar TG” 314Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V Beräkningar V-värde x2 l2 6,22 = ––––– 5,22 = 1,42 x2 V = a ––––– • C = 1,8 • 1,42 • 11 l2 V = 28,12 kN (1,8 vid luftfjädring på lastbilens bakaxel) V-värde sluttvärbalk = 35 kN (se MAN påbyggnadsriktlinjer‚ tilläggshäfte ”Kopplingsanordningar TG”) Båda fordonen kan bilda ett tåg, emellertid är det föreskrivet att minsta framaxellast (inklusive stödlast) måste följas enligt den giltiga påbyggnadsriktlinjen i varje fall. En olastad lastbil får bara dra olastade centralaxelsläp. 1.12.3 Släpvagnskoppling för påhängsvagn (D-värde) För att fastställa hur mycket släpvagnskopplingar kan belastas, har man definierat det så kallade D-värdet (D=dragstång). D-värdet är ingraverat på släpvagnskopplingens typskylt. Vändskivans nödvändiga storlek bestäms med hjälp av D-värdet. Bild 07-V: Dragbil med påhängsvagn R 12 m T_996_000005_0001_G T MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX U Utgåva 2015 V1.0 315 V Beräkningar D-värdesformeln lyder: Formel 33-V: D-värde vändskiva D = R = T = 0,6 • 9,81 • T • R ––––––––––––––––– T+R-U D • (T - U) –––––––––––––––––– (0,6 • 9.81 • T) - D D • (R - U) –––––––––––––––––– (0,6 • 9.81 • R) - D 0,6 • 9,81 • T • R U = T + R - ––––––––––––––––– D I formeln betyder: D T R U D-värde [kN] Tillåten totalvikt för dragbil inklusive belastning på vändskiva [t] Tillåten totalvikt för påhängsvagn inklusive belastning på vändskiva [t] Vändskivelast [t] Exempel: Dragbil Givet: Tillåten totalvikt för dragbil med vändskivekoppling: Tillåten totalvikt för påhängsvagnen: Last på vändskiva enligt släpvagnens typskylt: 18000 kg = T = 18 t 32000 kg = R = 32 t 10750 kg = U = 10,75 t Sökt: D-värde för den beskrivna dragbilskombinationen. Lösning: 0,6 • 9,81 • 18 • 32 D = ––––––––––––––––––– 18 + 32 - 10,75 D = 86,38 kN Observera: Det beräknade D-värdet måste vara lägre än D-värdet som är präglat på vändskivekopplingens typskylt (t.ex. D-värde 152 kN). 316Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V 1.13 Beräkningar Teoretiskt axelavstånd och tillåten överhängslängd Detta kapitel innehåller formler och beräkningsexempel för teoretiskt axelavstånd och tillåten överhängslängd. Formel 34-V: Teoretiskt axelavstånd tvåaxligt fordon lt = l12 Formel 35-V: Teoretiskt axelavstånd treaxligt fordon med två bakaxlar vid samma bakaxellaster lt = l12 + 0,5 • l23 Formel 36-V: Teoretiskt axelavstånd treaxligt fordon med två bakaxlar vid olika bakaxellaster Gzul3 • l23 lt = l12 + –––––––––––– Gzul2 + Gzul3 Formel 37-V: Teoretiskt axelavstånd fyraxligt fordon med två framaxlar och två bakaxlar (valfri axellastfördelning) Gzul1 • l12 lt = l23 + ––––– –––– Gzul1 + Gzul2 Gzul4 • l34 + ––––––––––– Gzul3 + Gzul4 Formel 38-V: Tillåten överhängslängd tvåaxligt fordon Ut ≤ 0,65 • lt Formel 39-V: Tillåten överhängslängd vid tre eller fler axlar Ut ≤ 0,70 • lt I formlerna betyder: lt l12 l23 l34 Gzul1 Gzul2 Gzul3 Gzul4 Ut teoretiskt axelavstånd [mm] Axelavstånd mellan 1:a och 2:a axeln [mm] Axelavstånd mellan 2:a och 3:e axeln [mm] Axelavstånd mellan 3:e och 4:e axeln [mm] Tillåten axellast axel 1 [kg] Tillåten axellast axel 2 [kg] Tillåten axellast axel 3 [kg] Tillåten axellast axel 4 [kg] Tillåten överhängslängd [mm] MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 317 V Beräkningar Exempel 1: Teoretiskt axelavstånd och överhängslängd tvåaxligt fordon Givet: Fordon TGL 12.250 4x2 BB Axelavstånd l12 = 3900 mm Sökt: Teoretiskt axelavstånd lt, tillåten överhängslängd Ut Lösning: lt = l12 = 3900 mm Ut ≤ 0,65 • 3900 ≤ 2535 mm Exempel 2: Teoretiskt axelavstånd och överhängslängd treaxligt fordon med identiska bakaxellaster Givet: Fordon Axelavstånd l12 Axelavstånd l23 Tillåten axellast axel 2 Tillåten axellast axel 3 Bild 08-V: TGM 26.340 6x4 BB = 3875 mm = 1400 mm = 9500 kg = 9500 kg Teoretiskt axelavstånd och överhäng treaxligt fordon med två bakaxlar vid samma bakaxellaster 1 Gzul1 l12 lt l23 Gzul2 Gzul3 ut T_996_000006_0001_G 1) teoretisk bakaxelmitt 318Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX V Beräkningar Sökt: Teoretiskt axelavstånd lt, tillåten överhängslängd Ut Lösning: lt = l12 + 0,5 • l23 = 3875 + 0,5 • 1400 = 4575 mm Ut ≤ 0,70 • lt ≤ 0,70 • 4575 = 3202 mm Exempel 3: Teoretiskt axelavstånd och överhängslängd treaxligt fordon med olika bakaxellaster Givet: Fordon Axelavstånd l12 = Axelavstånd l23 = Axellast axel 2 = Axellast axel 3 = Bild 09-V: TGS 28.480 6x2-2 BL 5500 mm 1350 mm 13000 kg 10000 kg Teoretiskt axelavstånd och överhäng treaxligt fordon med två bakaxlar vid olika bakaxellaster 1 Gzul1 l12 l23 lt Gzul2 Gzul3 ut T_996_000007_0001_G 1) teoretisk bakaxelmitt MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 319 V Beräkningar Sökt: Teoretiskt axelavstånd lt, tillåten överhängslängd Ut Lösning: Gzul3 • l23 lt = l12 + –––––––––––– Gzul2 + Gzul3 lt = 5500 + 10000 • 1350 ––––––––––––––– 13000 + 10000 Exempel 4: Teoretiskt axelavstånd och överhängslängd fyraxligt fordon Givet: Fordon Axelavstånd l12 = Axelavstånd l23 = Axelavstånd l34 = Axellast axel 1 = Axellast axel 2 = Axellast axel 3 = Axellast axel 4 = Bild 10-V: TGS 32.480 8x4 BB 1795 mm 3205 mm 1400 mm 7100 kg 7100 kg 9500 kg 9500 kg Teoretiskt axelavstånd och överhäng fyraxligt fordon med två framaxlar och två bakaxlar 2 1 l23 l12 Gzul1 1) 2) Gzul2 l24 Gzul3 lt Gzul4 ut T_996_000008_0001_G teoretisk bakaxelmitt teoretisk framaxelmitt Sökt: Teoretiskt axelavstånd lt, tillåten överhängslängd Ut Lösning: l = l23 + t lt = 3205 + Gzul1 • l12 + Gzul4 • l34 –––– –––– ––––––––––– Gzul1 + Gzul2 Gzul3 + Gzul4 lt = 4802 mm 7100 • 1795 –––––––––––– 7100 + 7100 9500 • 1400 ––––––––––––– 9500 + 9500 Ut ≤ 0,70 • lt ≤ 0,70 • 4802 = 3361 mm 320Utgåva 2015 V12.0 MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX ANTECKNING MAN Påbyggnadsriktlinjer TGS/TGX Utgåva 2015 V1.0 321 MAN Truck & Bus AG Technical Sales Support Application Engineering Dachauer Str. 667 D - 80995 München E-Mail: info.manted@man.eu MAN Truck & Bus AG -en del av MAN-gruppen Rätten till ändringar pga teknisk utveckling förbehålles.
© Copyright 2024