Barlastvattenrening med inriktning på retrofit
Barlastvattenrening med inriktning på retrofit Emil Rundh & Hampus Korall Arbetets namn Författare A Författare B Högskolan på Åland o.s.v. serienummer 19/2015 Maskinteknik Mariehamn 2015 ISSN 1458-1531 Mariehamn 2009 ISSN 1458-1531 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Maskinteknik Emil Rundh & Hampus Korall Barlastvattenrening med inriktning på retrofit Handledare: Uppdragsgivare: Mats Åsgård Lundqvist rederierna Abstrakt: Rapporten handlar om en projektering för installation av ett barlastvattenhanteringssystem på ett av Lundqvist rederiernas Aframax tankerfartyg. Rapporten behandlar regelverk från IMO:s BWM-konvention och klassningssällskapet DNV GL som rör Lundqvist rederierna. Även en grundläggande förklaring om barlastvattenbehandlingsprinciper och en jämförelse av vilka barlastvattenhanteringssystem som finns på marknaden samt ett retrofit installationsförslag av ett system behandlas. Begränsningarna för rapporten är Ballast Water Management-konventionen, DNV GL:s klassningsregler, godkända Ballast Water Treatment Systems (BWTS) och ett exempelfartyg. Jämförelsen mellan behandlingssystem i rapporten är gjord på 9 stycken tillverkare och tre behandlingsprinciper (UV-, elektrolys- och kemikaliesystem). JFE Ballast är ett kemikaliesystem som valdes för installation. Projektering för installation kan grunda sig delvis på: energikrav, utrymmeskrav, flödeskapacitet, integrering av existerande system, explosionssäkerhet och tillgång på reservdelar och kemikalier. Nyckelord (sökord): Barlastvatten, DNV GL, IMO, BWMC, Aframax, BWTS, retrofit Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 19/2015 1458-1531 Svenska 37 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande: 2015-04-26 2014-12-04 2015-05-25 Degree Thesis Högskolan på Åland/Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Marine Engineering Emil Rundh & Hampus Korall Retrofit Ballast Water Treatment Systems Mats Åsgård Lundqvist rederierna Abstract: This thesis is about a projecting for installation of a ballast water treatment system on one of Lundqvist rederierna Aframax crude oil tankers. The report treats IMOs BWM-convention and classification society DNV GL: s rules that concern Lundqvist rederierna. The basics of ballast water treatment principles a comparison of ballast water treatment systems and a retrofit installation of one system on an example ship are included. The limitations of the scope of the thesis are the BWM-convention, DNV GL: s regulations approved Ballast Water Treatment Systems (BWTS) and an example ship. The comparison of different BWTS is done on 9 systems by different manufacturers along three different principles (UV, electrolysis and chemical systems). JFE Ballast Ace was the one that was selected for an installation proposal. A project like this can be based on: energy consumption, footprint, flow capacity, integration of already existing systems, explosion proofed parts and accessibility of spare parts and chemicals. Key words: Ballast water ,DNV GL, IMO, BWMC, Aframax, BWTS, retrofit Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 19/2015 1458-1531 Swedish 37 Handed in: Date of presentation: Approved on: 2015-04-26 2014-12-04 2015-05-25 INNEHÅLL 1 Inledning ........................................................................................................................ 1 2 3 1.1 Bakgrund ............................................................................................................ 1 1.2 Lundqvist rederierna .......................................................................................... 1 1.3 Syftet .................................................................................................................. 1 1.4 Mål ..................................................................................................................... 1 1.5 Frågeställningar ................................................................................................. 1 1.6 Begränsningar .................................................................................................... 2 1.7 Materialbeskrivning ........................................................................................... 2 1.8 Förkortningar och benämningar ......................................................................... 2 IMO Ballast Water Management convention ........................................................... 4 2.1 BWM tidsplan .................................................................................................... 4 2.2 Typgodkännande ................................................................................................ 5 2.3 Undantag från konventionen .............................................................................. 5 2.4 Ansökan om dispenser ....................................................................................... 5 2.5 Hantering och kontrollkrav ................................................................................ 6 2.5.1 Barlastvattenplan ........................................................................................ 6 2.5.2 BWM-loggbok ............................................................................................ 6 2.5.3 Besiktning och certifikat ............................................................................. 6 Klassningsregler DNV GL ....................................................................................... 7 3.1 Krav för godkänd installation av behandlingsystem på nybyggen .................... 7 3.1.1 Pumpar och rörsystem ................................................................................ 7 3.1.2 Placering av BV-behandlings utrustning i maskinrumet ............................ 7 3.1.3 Inspektion/besiktning ................................................................................. 8 3.1.4 Övrigt .......................................................................................................... 8 3.2 Krav för installation av BWMTS för existerande fartyg ................................... 9 3.2.1 Generellt ..................................................................................................... 9 3.2.2 BV-behandlingssystem inte typgodkänt av DNV GL ................................ 9 4 3.2.3 Förändring på system ................................................................................. 9 3.2.4 Installation i ett nybyggt område eller maskinrum ................................... 10 3.2.5 Förändring på fartygets stabilitet .............................................................. 10 Barlastvattenbehandlingsprinciper ......................................................................... 11 4.1 4.1.1 Filter ......................................................................................................... 13 4.1.2 Hydrocyklonseparering ............................................................................ 13 4.2 5 6 Fysisk separering ............................................................................................. 13 Desinficering .................................................................................................... 14 4.2.1 Biocider .................................................................................................... 14 4.2.2 Deoxygenation .......................................................................................... 14 4.2.3 Ultraviolett strålning (UV-ljus) ................................................................ 15 4.2.4 Flockning .................................................................................................. 16 4.2.5 Kavitation ................................................................................................. 16 4.2.6 Elektrolys .................................................................................................. 16 Kravspecifikation på BWTS................................................................................... 18 5.1 Flödeskapacitet ................................................................................................ 18 5.2 Utrymmeskrav ................................................................................................. 18 5.3 Energikrav ........................................................................................................ 18 5.4 Explosionssäkert .............................................................................................. 18 5.5 Integrering med befintligt BV-system ............................................................. 19 5.6 Tillgång på reservdelar och kemikalier............................................................ 19 Jämförelser mellan BV behandlingssystem ............................................................ 20 6.1 Grunder för jämförelsen ................................................................................... 20 6.2 UV-system ....................................................................................................... 20 6.3 Elektrolyssystem .............................................................................................. 21 6.4 Kemikaliesystem .............................................................................................. 22 6.5 Slutsats efter jämförelserna .............................................................................. 23 6.5.1 Hyde Marine UV-system .......................................................................... 23 7 8 9 6.5.2 Qingdao Headway elektrolyssystem ........................................................ 24 6.5.3 JFE Kemikaliesystem ............................................................................... 25 Val av BV behandlingssystem ................................................................................ 26 7.1 Fördelaktigaste systemet .................................................................................. 26 7.2 Beskrivning av JFE Ballast Ace® ................................................................... 26 7.3 Påverkan på existerande system ...................................................................... 29 Inplacering av JFE Ballast Ace system i fartyg ...................................................... 30 8.1 Filter ................................................................................................................. 30 8.2 Desinficeringsutrustning .................................................................................. 31 8.3 Neutraliseringsutrustning ................................................................................. 32 Slutsatser................................................................................................................. 33 9.1 Konventionen ................................................................................................... 33 9.2 Klassningsregler ............................................................................................... 33 9.3 Barlastvattensbehandlingsprinciper ................................................................. 33 9.4 Installation av system ....................................................................................... 33 9.5 Jämförelse av system ....................................................................................... 34 9.6 Reflektioner ..................................................................................................... 34 Litteraturförteckning....................................................................................................... 35 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund På grund av den ökande fartygstrafiken mellan olika kontinenter blir spridningen större av inkräktande arter genom barlastvatten (BV). De inkräktande arterna ändrar på befintliga ekosystem som medför problem för deras nya omgivningar. Det har gjort att IMO (International Maritime Organisation) tagit fram en ny konvention, Ballast Water Management Convention. 1.2 Lundqvist rederierna Lundqvistrederierna är det gemensamma namnet för Ångfartygs aktiebolaget Alfa grundat 1927 och Rederiaktiebolaget Hildegaard grundat 1935. Fartygen trafikerar främst på Nordsjön, Östersjön och Medelhavet. (Lundqvist Rederierna, 2014) 1.3 Syftet Med konventionen blir det nya riktlinjer på barlastvattenhantering. Det gör att det blir ett krav att behandla BV på något sätt. Lundqvist rederierna är intresserade av att göra installationer på sina redan existerande fartyg. Rederiet vet inte vilket system som kan installeras. Man vill inte förändra fartygets uppbyggnad eller system som de ser ut idag. Rederiet vill ha en grundläggande studie som kommer ligga till grund för en möjlig retrofit installation på ett av deras Aframax råoljetankers. Genom handledning från Lundqvist rederierna så bestämdes även det att man skall sikta in sig på att installera något realistiskt utan att installera in nya hjälpmotorer. 1.4 Mål Målet är att bygga upp en grundläggande studie där vi tittar på klassregler och internationella lagar för BV-hantering. Det kommer även beskrivas vilka behandlingssystem som finns på marknaden idag och görs en projektering för en installation ombord. 1.5 Frågeställningar Vi har arbetat efter dessa frågeställningar: Vilka lagar och regler är relevanta för Lundqvistrederierna? 1 Vilka BV-behandlingssystem finns på marknaden? Vilka system passar fartyget bäst? Var kan systemet placeras? 1.6 Begränsningar Våra begränsningar för arbetet har varit IMO:s BWM-konvention. Klassningssällskapet DNV GL:s regler vid installation. Godkända Ballast water treatment systems (BWTS) Exempelfartyget (se figur 1) -Generatorkapacitet: 650kW(3 st.) -Barlast: 40 000 𝑚3 3 -Barlastpumpar: 1500 𝑚 ⁄ℎ (2 st) Figur 1 M/T Exempelfartyg ett av Lundqvist Rederiernas Aframax råoljetanker. (Lundqvist Rederierna, 2014) 1.7 Materialbeskrivning Vi har använt oss av material införskaffat av Lundqvistrederierna i form av ritningar och mer tekniska specifikationer angående fartyget. Mycket fakta om behandlingssystemen är inhämtat från företagens broschyrer och mejlkontakter. Alla regler är hämtade från klassningssällskapet DNV GL och riktlinjer från IMO. 1.8 Förkortningar och benämningar BV: Ballastvatten, barlastvatten 2 IMO: International Maritime Organization BWM: Ballast Water Management MEPC: Maritime Environment Protection Committee Retrofit: Installation på redan existerande fartyg BWM-T: Ballast Water Management-Treatment TRC: Total Rated Capacity Hazardous area: Farligt område IBC: International Bulk Chemical Code DNV GL: Det Norske Veritas Germanisher Lloyd Watertight integrity plan: vattentätaskott indelningsplan Oxidering: en kemisk reaktion där ett ämne avger en eller flera elektroner Hypoklorit: Oxiderings medel som sönder faller till klorider, klorater eller klorgas Peroxid: Oxideringsmedel, mycket starkt i organiskform- Glutaraldehyde: Ett desinficerande medel som är starkt och irriterande Deoxygeneration: En process som tar bort syre från en vätska. pH: ett mått på hur basiskt/surt en vätska är Ozon: ett kraftigt oxiderande medel Kavitation: att vätska kokar genom att man sänker det statiska trycket så att vätskan övergår till gasform BWTS: Ballast Water Treatment System TRO: Total Residual oxidant. Hur stor koncentration det finns av ett ämne. Footprint: Hur stor area ett föremål tar upp. GT: Bruttodräktighet NT: Nettodräktighet 3 2 IMO BALLAST WATER MANAGEMENT CONVENTION BV-konventionen antogs i februari 2004 i London. Konventionen träder i kraft när minst 30 länder som representerar 35 % av världstonnaget godkänt konventionen. Konventionen består av ett regelverk och riktlinjer för hur regelverket ska genomföras. Riktlinjerna har tagits fram av The Marine Environment Protection Comittee (MEPC). (International Maritime Organization, 2005) 2.1 BWM tidsplan Innan konventionen träder ikraft har IMO utfärdat en infasningsplan (se figur 2) där man fastställt två gällande standarder, D1 och D2. D1 går ut på att man byter ut BV. Med BV byte menas att man vid vissa bestämda områden byter ut befintligt BV mot nytt. Dessa områden måste vara 200 sjömil från närmsta land och på ett djup på över 200 meter. Om detta inte är möjligt är minsta avstånd från land 50 sjömil och ett djup på över 200 meter. Om varken rätt avstånd till land eller djup finns tillgängligt kan flaggstaten utfärda speciella BV-bytesområden. Dessa områden skall vara belägna så att fartygen inte ska behöva avvika från sin ursprungliga rutt. Regelverket för BV byte finns i konventionen under B-6. Riktlinjer för BV byte se MEPC.124(53) G6 (bilaga 1). D2-standarden att man har ett typgodkänt BV-system installerat ombord. (International Maritime Organization, 2005) Figur 2 Infasningsplan av BWM (Ballast water treatment) 4 2.2 Typgodkännande Enligt BWM-konventionen måste ett system vara typgodkänt av ett klassningssällskap innan det får börja användas på ett fartyg. För att ett system ska bli typgodkänt krävs det att noggranna tester har genomförts. Testerna genomförs först på en landbaserad anläggning för att sedan provas på ett fartyg. Enligt konventionen finns det två olika typer av typgodkännande. Ett för system som använder en aktiv substans (MEPC.169(57) G9). Det vill säga att man tillsätter kemikalier för att rengöra BV. Det andra typgodkännandet är för system som inte använder kemikalier (MEPC.174(58) G8). Riktlinjer för de olika typgodkännandena finns beskrivna i konventionen. (International Maritime Organization, 2005) 2.3 Undantag från konventionen Under vissa omständigheter behöver man inte följa konventionen. Dessa omständigheter är (International Maritime Organization, 2005) 1. För att säkerställa säker framdrift av fartyget i en nödsituation 2. Utsläpp av BV på grund av skada på fartyg eller utrustning tillhörande fartyget. - Detta är förutsett att alla åtgärder som kan har vidtagits för att förhindra utsläpp - Detta förutsätter att ägaren, rederiet eller vakthavande befäl inte uppsåtligen eller genom oaktsamhet orsakat skadan. 3. Att upptag eller utsläpp av BV har gjorts för att undvika eller minimera andra utsläpp som är mer skadliga för miljön 4. Att utsläpp av BV skett i samma vatten som upptaget av BV. 5. Utsläpp som är gjorda i samma vatten där upptaget av BV är gjort förutsett att ingen blandning av redan behandlat BV gjorts. 2.4 Ansökan om dispenser En ansökan om dispens om att inte använda BV-hanteringssystem kan fås via berörd flaggstat eller av annan part som är godkänd av flaggstaten. Dispensen gäller i längst 5 år. Dispensen gäller enbart mellan de hamnar eller platser där lastning och lossning av BV som är specificerade i ansökan. För att dispensen ska gälla får fartyget inte blanda BV eller sediment från BV-tankarna från några andra hamnar/platser än de som är specificerade i ansökan. Ansökan beviljas på grunderna av riktlinjerna MEPC.162(56) 5 G7 kapitel 7 Procedures for granting exemptions och regelverk A-4 i BWMC. Dispensen får inte leda till någon skada på miljön, människors hälsa eller egendom som är närliggande av hamnen eller platsen som är specificerad i ansökan. Alla dispenser ska vara inskrivna i fartygets BV-loggbok. Innan en dispens kan bli godkänd ska en noggrann riskanalys göras av flaggstaten eller av flaggstaten auktoriserad part. Med riskanalys menas att man tar reda på vilka olika organismer som kan tänkas följa med BV, hur havsströmmarna kommer påverka spridningen av organismer samt hur intilliggande ekosystem kommer bli påverkade. Även en jämförelse av ekosystem görs mellan de olika hamnar och områden där lastning och lossning av BV sker. (International Maritime Organization, 2005) 2.5 Hantering och kontrollkrav 2.5.1 Barlastvattenplan Alla fartyg skall ha ombord och implementera en BV-plan. En sådan plan ska vara godkänd av flaggstaten och vara unik för varje fartyg. Se bilaga 1 för exempel. Regelverket finns i konventionen under B-1. Riktlinjer för BV-plan finns i konventionen. Se MEPC.127(53) G4. (International Maritime Organization, 2005) 2.5.2 BWM-loggbok En loggbok av all hantering rörande BV ska fyllas i. Loggboken kan vara integrerad i ett redan befintligt loggningssystem. All information i loggboken ska sparas i minst 2 år på fartyget efter senaste noteringen. Rederiet ska spara innehållet i minst 3 år. Regelverket för loggboken finns i sin helhet i konventionen under B-2 (Bilaga 2). (International Maritime Organization, 2005) 2.5.3 Besiktning och certifikat Alla fartyg större än 400 GT måste ha ett certifikat utfärdat av flaggstaten. För att få ett certifikat måste en besiktning av BV-hanteringssystemet göras. Certifikatet gäller som längst 5 år. Besiktnings och certifikatets regelverk finns i konventionen under E-1, E-2, E-3, E-4 och E-5. (International Maritime Organization, 2005) Exempel av certifikat finns i bilaga 3. 6 3 KLASSNINGSREGLER DNV GL 3.1 Krav för godkänd installation av behandlingsystem på nybyggen För att ett system skall bli godkänt skall man följa DNV GL:s klassningsregler i Del 6 kapitel 18 sektion 4 sida 13-16. Dessa regler grundar sig på IMOs konvention och de riktlinjer som finns. Sektion 4 behandlar bara BV-behandlingssystem (skrivits som BWM-T enligt DNV GL) och är uppdelat i tre större delar (Det Norske Veritas, 2013): Del B - Pumpar och rörsystem för barlast Del C – BV-behandlingssystem Del D - Inledande inspektion/besiktning av behandlingssystem 3.1.1 Pumpar och rörsystem För pumpar och rörsystemet är det viktigt att behandlingssystemet (barlastsystem med centrifugalpumpar) klarar av att behandla högre flöden än treatment rated capacity (TRC) under en viss tid (t.ex. under start av systemet). Max tid för ett system att gå med högre flöde än TRC är 10 minuter. Alla pumpar i ett BV-system måste vara anslutna till behandlings systemet. Alla förbigångar av behandlingssystemet skall ge larm när de används och när det larmar skall det bokföras av kontrollsystemet. Man skall kunna göra en pumpning av obehandlat BV mellan sjökistan och behandlingssystemet. Detta skall beskrivas i BV-planen. (Det Norske Veritas, 2013) 3.1.2 Placering av BV-behandlings utrustning i maskinrumet För att man ska få placera BV-behandlingsutrustning i maskinrummet måste man följa C202, 302 och 406. C202 säger att man kan placera ett behandlingssystem i maskinrumet om BV tankarna inte ligger angränsande till lasttankar med flytande olja eller kemikalier som har en antändningspunkt under 60°C så länge som systemen följer 302 och 406. (Det Norske Veritas, 2013). I C302 står det skrivet att den del av systemet (om sådan finns) som generarar/lagrar gaser eller kemikalier kan placeras i ett avsatt område enligt 301. (Det Norske Veritas, 2013) 7 C406 säger att man kan placera ett system utanför ett avsatt område om man följer vissa punkter (Det Norske Veritas, 2013): Om det installeras i bemannat område (som t.ex. maskinrum) Rör installeras inte i boendeutrymen, vid bryggan eller så att det kan blockera maskinrumsdörrar om ett rör brister. Gasmask finns utplacerat utanför alla normala utgångar. Enligt C403 Att tillverkaren kan vissa att det inte är någon risk för hälsofara eller annan typ av skada orsakad av ämnet som används/bildas. Av installation av en enskild komponent sker i maskinrummet så godkänns larm, ventilations och säkerhetsföreskrifterna från fall till fall. Material till rör, ventiler och andra detaljer måste vara godkända av DNV GL del 4 kapitel 6 eller accepterad standard av DNV GL om inget står skrivet i reglerna. 3.1.3 Inspektion/besiktning Besiktning genomförs enligt del 7 kapitel 1 sektion 6 V. Vid den inledande besiktningen så kontrolleras dokumentation av ritningar för BV-systemet och andra system som behandlings systemet kommer i kontakt med. Man kontrollerar också installationsspecifikationer, proceduren och bemyndigandet för behandlings systemet. Provtagningspunkterna som är installerade innan BV går överbord måste provas och godkännas. Man kontrollerar också att alla alarm för systemet och TRO enheter fungerar och finns på plats. För oljetankers så kontrolleras det att man följer riskområdesplanen. (Det Norske Veritas, 2013) 3.1.4 Övrigt Regelverket specificerar även vad som skall följas gällande kemikalier, elsystem och övervakningssystem. För BV-behandling tar klassens regler upp säkerhetsutrustning, placering av dessa och hur man lagrar kemikalier ombord. Man hänvisar även till att man skall ha IBC- koden som riktlinjer. Elsystem och övervakningssystem följer samma klassregler som för andra system. (Det Norske Veritas, 2013) 8 3.2 Krav för installation av BWMTS för existerande fartyg 3.2.1 Generellt När man planerar en installation på existerande fartyg följer man klassningssällskapets regler gällande nybyggen och IMO-konventionen. Man skall lämna in en beskrivning på hur man kommer att använda BV-behandlingssystemet ombord på fartyget som en del av BV systemet som visar hur man kommer att följa konventionens regler. Behandlingssystemet som man använder sig av måste även vara godkänt av fartygets flaggstat och skall ha ett typcertifikat som är godkänt av den flaggstaten. (Det Norske Veritas, 2013) 3.2.2 BV-behandlingssystem inte typgodkänt av DNV GL Om ett system inte är godkänt av DNV GL måste man skicka in typcertifikatet för det system som man skall installera (se bilaga 4 för exempel på typcertifikat). Om specifikationer för systemet inte är med på typcertifikatet skall de också följa med för godkännande. Vad som skall följa med typcertifikatet är (Det Norske Veritas, 2013): TRC Pump- eller kompressorkapacitet Operationsbegränsningar för systemet (ex. salinitet, temperatur, fuktigheter, m.m.) Riskanalys (om systemet använder sig av något hälsofarligt eller miljöfarligt). Arbetsparameterar för systemet (monitorer, kontrollpunkter m.m.) 3.2.3 Förändring på system Vid retrofitinstallation ändrar man på förhållandena för BV-systemen och även andra system ombord. Oavsett hur stora förändringarna är skall man t.ex. lämna in nya rörarrangemang eller en uppdatering av fartygets elförbrukningsbalans. Allt som ändrats eller kompletterats på systemet skall kontrolleras och godkännas av klassningssällskapet. BV, el och kontrollsystem kommer att påverkas av en installation av ett BWTS. Alla dokument som skall godkännas och granskas av klassningssällskapet ses i bilaga 5 (Det Norske Veritas, 2013) 9 3.2.4 Installation i ett nybyggt område eller maskinrum Oavsett om behandlingssystemet placeras i ett nybyggt område eller om man installerar en containerkonfiguration ombord på däck, skall man lämna in nya ritningar för ett sådant område. Brandsäkerhet och utrymningsmöjligheter måste granskas för nya områden. När man har en installation i maskinrummet brukar det inte påverka brandsäkerheten och då behöver man inte gå igenom den på nytt. (Det Norske Veritas, 2013) 3.2.5 Förändring på fartygets stabilitet Om lättvikten ändras med mindre än 2 % behöver man inte göra nya trim- och stabilitetsböcker. En bokföring av vikten och center of gravity för BVbehandlingssystemet måste göras ombord. Det kan vara tvunget att man måste göra en ny vattentätzonindelning men bara om en nyinstallation påverkar den gamla. (Det Norske Veritas, 2013) 10 4 BARLASTVATTENBEHANDLINGSPRINCIPER Det finns flera olika sätt att behandla BV. Här nedanför beskrivs några av de principer som används flitigast och är godkända till sjöss idag. Filtrering Ultraviolett strålning Hydrocyklonseparering Flockning Biocider Kavitation Deoxygenation Elektolys Man delar in principerna i två olika grupper baserat på arbetsprincipen för behandlings processen. De grupperna är fysisk separering (se figur 3) och desinfektion. De flesta tillverkare använder idag en blandning av fysisk separering och desinfektion för att klara av IMO-konventionens krav (LIoyd´s register, 2011) (Nadeem, 2011). Systemen som tillsäter kemikalier är billigare att installera och lätta att sätta in i befintliga BVsystem, men man får mer lagar att följa och kemikalierna kan skada BV-tankar och annan utrustning. BV-system som använder sig av andra sätt än att tillsätta kemikalier för att rena BV är oftast dyrare investeringar och svårare att installera på redan existerande fartyg. Men de har enklare regelverk och är skonsammare mot miljön. (Nadeem, 2011) Figure 3 Erma First BWTS hydrocyklonfilter. (ESK Engineering Solutions A/S, 2014) 11 4.1 Fysisk separering Fysisk separering innebär att man använder sig av filter eller en typ av mekanisk separering för att förhindra att partiklar, organismer och sediment följer med barlastvattnet i tankarna. Med de här processerna skadar man inte eller tar död på organismer. Det som stoppas av filter eller av separering skickas tillbaka i havet. Man kan bara ta bort större organismer, partiklar och sediment. Man kan inte ta bort eller förhindra virus eller bakterier att komma in i tankarna. (LIoyd´s register, 2011) 4.1.1 Filter Det finns mängder av olika tillverkare och storlekar av filter. Alla filtertyper som används ombord på fartyg i andra system kan användas. Filter brukar oftast användas tillsammans med en annan form av reningsprocess för barlastvattnet. Det är på grund av att filtren nästan bara tar hand om sedimenten som kommer in och inte så mycket med organismer och mindre partiklar. De flesta filtertillverkarna har en storlek på 50 µm (minimi kravet BWM-konventionen) på sina filter. Även kan det förlänga livslängden på mer avancerade behandlingssätt (Nadeem, 2011) 4.1.2 Hydrocyklonseparering Den mekaniska separeringsprincip som används mest är hydrocyklonseparering. Den fungerar som så att man separerar tyngre (jämfört med vattnets densitet) partiklar från vattnet genom en cyklon. Vattnet kommer in genom en öppning i den bredaste delen på sidan i en behållare som är utformad som en kon. Separeringen sker till följd av de olika hastigheterna på vattnet och de tyngre partiklarna i konen. På grund av att de tyngre partiklarna har en större hastighet går det snabbare för dem att åka neråt och ut genom öppningen i botten innan de hinner åka ut med det renare vattnet. Det ”rena” vattnet sugs uppåt genom utloppet i toppen. Flödesväg och principen för filtret kan ses i figur 4. (Nadeem, 2011) Figur 4 Hydrocyklon filters flödesväg (Irrigationglobal, 2014) 13 4.2 Desinficering Dessa metoder använder olika typer av kemikaliker eller kemiska principer som tar död på organismer, bakterier eller virus på olika sätt. Kemikalier kan tillföras i olika former, vanligaste är i granulatform eller flytande form. Man kan även använda en elektrolytisk desinfektion för att rena vatten. Denna typ används iland för att rena dricksvatten t.ex. (LIoyd´s register, 2011) (Nadeem, 2011) 4.2.1 Biocider Biocider är kemiska substanser som kan döda levande organismer. De är uppdelade i två olika grupper. (Nadeem, 2011) Oxiderande biocider som förstör på cellmembran som leder till celldöd, t.ex. klorit eller ozon. (Natriumhypoklorid och väteperoxid är två exempel.) Icke oxiderande biocider som angriper fortplantningsfunktioner eller andra livsfunktioner. Glutaraldehyde är ett exempel och är väldigt effektivt mot alger. Icke oxiderande biocider är de som är minst farliga att pumpa i havet när man tömmer barlasten, på grund av dessa blir ofarliga efter ett par dagar i tankarna. Men de flesta systemen försöker ta bort så mycket som möjligt av kemikalierna i BV innan man barlastar för att vara säker på att inga giftiga ämnen är med ändå. Med hjälp av biocider är det lätt att ta bort organismer, bakterier och virus från BV. Det enda man behöver göra är att tillsätta ämnet i en viss mängd av BV och låta det sprida sig i tankarna när man barlastar. Detta görs oftast genom att man leder en viss mängd av BV genom en doseringsmaskin och sedan leder den doserade mängden tillbaka med restarande BV. (Nadeem, 2011) 4.2.2 Deoxygenation Alla levande organismer behöver ha syre för att överleva och ett sätt för att ta död på dem i BV är att plocka bort syret i vattnet. Detta görs med hjälp av att man utsätter BV för en inert gas med en väldigt låg syrehalt (95 % mindre syre än vatten), i denna gas har man kväve och koldioxid. Man blandar gasen och BV när man barlastar. Detta gör att det bildas gasbubblor i vattnet. Syret som finns upplöst i vattnet förflyttar sig till gasen medan kvävet och koldioxiden i gasen överförs till vattnet. Gasen försvinner sedan från BV-tankarna genom en ventil som luftar tankarna. Det tar mist 48 h för att vara helt säker på att allt levande i tankarna är döda. Man sänker inte bara syrehalten i vattnet utan man sänker även pH nivån. Kombinationen gör att man tar död på levande 14 organismer väldigt effektivt. När man sedan ska tömma BV-tankarna sker motsatt process. Man utsätter bara BV för luft istället för inert gas. Detta måste göras så att man inte förstör miljön och vattnet där man lossar BV. Fördelen med denna princip i jämfört med andra typer av desinficering är att man inte skadar BV tankarna lika mycket. På grund av att det är låg syremängd är korrosionsrisken mindre och man slipper behandla insidan av tankarna lika mycket som andra principer kräver. (Nadeem, 2011) 4.2.3 Ultraviolett strålning (UV-ljus) Med ultraviolett strålning menas den elektromagnetiska strålningen som har kortare våglängd än det synliga ljuset. Det är denna strålning som kan leda till hudcancer om man t.ex. solar för mycket. Våglängderna ligger mellan 10 och 400 nm och de delas in i fyra olika grupper, UV-A (315-400 nm), UV-B (280-315 nm), UV-C (200-280 nm) och UV-Vac (10-200 nm) se figur 5. Figur 5 UV-bandet (SkolVision, 2014) UV-C är det bandet som används för rening av BV. Man använder sig av den fotolysiska effekten i detta band för att ta död på eller hindra fortplantning av mikroorganismer. Man använder sig av UV-lampor runt 1000-3000 volt vilket gör att man får ett högt energikrav på sin anläggning. Ett skydd runt lamporna av kvarts eller kristall används och förlänger livslängden på lamporna. För att behandla BV på ett effektivt sätt måste vattnet vara hyfsat klart och rent. Med det menas att vattnet inte får ha stora partiklar av sediment som minskar lampornas effekt. Detta kan åstadkommas med filter och i vissa fall använder man sig av en förbehandling (t.ex. kemikalier) som gör rent utrustningen (måste vara biologiskt nedbrytningsbart). När man använder UVstrålning får man en produktion av ozon som tas tillvara av anläggningen. Ozonet samlas upp och släpps ut i BV efter UV-ljusbehandlingen i bubbelform. Det hjälper till 15 att säkerställa att man tar död på de sista organismerna i vattnet. Ozonet är betraktat som riskfritt för miljön på grund av procenten av ozon i BV är tillräckligt låg och stannar inte kvar i vattnet efter behandling. (Nadeem, 2011) 4.2.4 Flockning Flockning är ett vanligt förekomande sätt att ta bort partiklar i vatten. Detta används oftast i land för dricksvatten. Man använder sig av flockningsmedel som binder ihop alla partiklarna i vattnet. Detta sker under en längre tid på land och kräver ett större utrymme. Till sjöss så använder man sig av ett magnetiskt flockningsmedel och en supraledare. Detta påskyndar bindningen av partiklarna i en BV-tank. Man kan binda 90 % av partiklarna i en tank på cirka 5 min med magnetiskt flockningsmedel. Partiklarna pumpas från BV-tankarna till en sludgetank (slamtank). Problemet med detta system är att man inte kan ta hand om lika många organismer som andra system, men man skyddar BV-tankarna bättre. (Nadeem, 2011) 4.2.5 Kavitation Med kavitation tar man sönder cellmembran i mikroorganismer genom ”kokning”. Kavitation går till genom att man sänker trycket för BV och då ökar hastigheten så att kokningstemperatur uppstår vid det tilltänkta trycket och hastighet (ångtryck). Man använder en injektor för denna funktion. Man kan även använda sig av en utrustning som skakar mikroorganismer så kavitation uppstår. Kavitationen kommer att uppstå när man uppnår ångtryck, genom att det bildas många gasbubblor som sedan kollapsar. Detta är dödligt för alla typer av organismer men framförallt för bakterier. (Nadeem, 2011) (LIoyd´s register, 2011) 4.2.6 Elektrolys Elektrolyssystem är en av de mest använda principerna för BV-rening. Detta är ett snabbt sätt att ta död på organismer i vattnet och fungerar på samma sätt som biocider men elektrolys tillverkar gaser som tar död på organismerna i BV. Tillverkningen går till genom att man använder sig av likström som man låter passera mellan två elektroner i saltvatten, en anod (+) och en katod (-) (ses i figur 6). Gaserna och de fria radikalerna tillverkas via oxidering från anoden. En stor fördel med detta system är att man inte lagrar några kemikalier ombord utan de tillverkas när man behöver dem. En nackdel är att BV-tankarna tar skada av de tillverkade gaserna att de oftast behöver något extra 16 skydd. Det behövs tillsättas neutraliseringsmedel när man lossar BV för att vara säker på att gaserna inte skadar miljön. Det finns olika elektrolysmetoder men den grundläggande och enklaste kan man se i figur 6. (Global Environment Solutions LTD, 2013) (Wikipedia, 2013) Figur 6 Basprincipen för en elektrolyskoppling i vatten (Cyberphysics, 2013) 17 5 KRAVSPECIFIKATION PÅ BWTS 5.1 Flödeskapacitet En viktig faktor för bestämmande av vilket system som man kan installera är hur flödeskapaciteten påverkas av installationen. BWTS måste klara av det tryck och flöde som det befintliga BV-systemet ger. En liten minskning av flödet och trycket kan accepteras. Flödesminskningen leder enbart till längre tid för lastning och lossning av BV. (Lloyd´s Register, 2011) 5.2 Utrymmeskrav Beroende på vilket system man väljer att installera har de olika utrymmeskrav. Därför är det av viktigt att se över hur mycket ledig plats man har att avvara för installation av ett BWTS. Det är även viktigt att titta på hur de olika systemen är uppbyggda. Det måste finnas plats för att installera systemet som helhet eller om man kan dela upp systemet och installera varje del på olika ställen av fartyget. (Lloyd´s Register, 2011) 5.3 Energikrav En begränsning som finns när det kommer till val av BWTS är hur stor elförbrukningen är. Om elförbrukningen för ett BWTS är allt för stor måste man starta upp en till hjälpmotor som leder till högre bränsleförbrukning och mindre marginal till den maximala elkapaciteten. Vissa system kanske till och med kräver att en till hjälpmotor installeras för att elförbrukningen blir för stor vilket leder till väldigt stora kostnader. (Lloyd´s Register, 2011) 5.4 Explosionssäkert Det är viktigt att ta reda på vilka delar som kan installeras var. Detta på grund av explosionsrisken. För att kunna installera systemet eller delar av det i pumprummet måste de vara ex-klassade. Med ex-klassning menas att det inte kan bli några gnistor som kan antända eventuella explosiva gaser som kan finnas i pumprummet. Om systemet eller delar av systemet ska installeras i maskinrummet behövs inga exklassningsbestämmelser. (Lloyd´s Register, 2011) 18 5.5 Integrering med befintligt BV-system Eftersom all hantering av BV-systemet måste loggas i BV-loggboken är det viktigt att ta reda på om det nya systemet går eller gör sig bäst i att integreras med befintligt system vad gäller larm och kontroll. (Lloyd´s Register, 2011) 5.6 Tillgång på reservdelar och kemikalier En viktig faktor är hur tillgången på reservdelar och eventuella kemikalier ser ut i de hamnar man trafikerar. Hur stora förråd av kemikalier man kan ha ombord och hur ofta man måste fylla på dessa behövs undersökas. (Lloyd´s Register, 2011) 19 6 JÄMFÖRELSER MELLAN BV BEHANDLINGSSYSTEM 6.1 Grunder för jämförelsen Jämförelserna mellan systemen baseras på Lundqvist rederiernas grundkrav för fartygets BV system. Genom handledning från Lundqvist rederierna så bestämdes det att man skall sikta in sig på att installera något realistiskt utan att installera in nya hjälpmotorer. Systemet skall ha ett totalt flöde på 3000 𝑚3 /h på två pumpar. Jämförelserna görs för tillverkare som har ett godkänt system på 3000 𝑚3 /ℎ. De tillverkarna kan ses i Bilaga 6. Egenskaper som jämförelsen baseras på är: Antal delar/enheter (hela system eller bara behandlingsenhet) Typ av anläggning Energiåtgång Filterstorlek ”Footprint” (storleken på installerade enheter 𝑚3 eller 𝑚2 ) Vikt Tryckförluster Arbetstryck Jämförelser har gjorts mellan olika tillverkare som har liknande grundtyp av behandlingsprincip på sitt BWTS. Dessa punkter är begränsande för vilket system som kan installeras ombord. 6.2 UV-system Det är totalt 6 stycken tillverkare som har tillräcklig flödeskapacitet och som kan installera sina system utan att behöva byta pumpar. Informationen för dem är sammanställt i Bilaga 7. I tabell 1 visas de system som är mest intressanta för jämförelsen. 20 Tabell 1 De tre tillverkare som är mest intressanta (Alfa Laval Corporate AB , 2014) (Wuxi Brightsky Electronic Co., LTD, 2011) (Hydemarine, 2014) Som man kan ses i tabell 1 finns information om tre stycken tillverkare. Deras produkter är mer eller mindre identiska. Hyde Marine och Alfa Laval arbetar på samma sätt men Hyde marines anläggning har man fått ner i storlek. Det som skiljer dem åt är framförallt storlekarna på deras UV-enheter och hur många filter man installerar. WUXI Brightsky har minst energiåtgång men man har en större footprint och vikt. Storleken för det här systemet skulle troligtvis gå upp på grund av att det saknas information om övriga delar förutom filter och UV-enheter som kommer monterade som en skid (3 stycken skid enheter måste installeras). (Wuxi Brightsky Electronic Co., LTD, 2011) Hyde Marine är det system som har minst footprint. Här har man räknat med kontrollpaneler, elcentraler, filter och UV-enheter. Man använder minst antal UVenheter och har även lägst energiförbrukning av systemen. (Hydemarine, 2014) Alfa Laval har lägst vikt men högst energiförbrukning. Det är på grund av deras UVenheter där man använder tre stycken som mar har högre energiförbrukning. Lägre vikt har man för att man använder sig av färre antal filter. (Alfa Laval Corporate AB , 2014) 6.3 Elektrolyssystem Det finns 8 stycken tillverkare som använder någon form av elektrolys. 6 stycken använder filter och två system använder sig av hydrocykloner. Dessa systems information finns i bilaga 8. I tabell 2 visas de systemen som är intressanta för jämförelsen. 21 Tabell 2 de fyra tillverkare som är mest intressanta (AquaENG, 2014) (SunRui Marine Enviroment Engineering Co, 2007) (Techcross Inc, 2013) (Headway Technology , 2014) De fyra tillverkare som är intressantast har samma grundprincip och bildar samma typ av kemiska förening i vattnet. Två har filter och två stycken arbetar utan. De utan filter måste dock ha en grov sil för att ta bort de största partiklarna så att utrustning inte skadats. Qingdao Headway har minst energiåtgång och footprint. Här är filter och elektrolysenheten medräknad. Energiåtgången höjs något med de andra installerade enheterna. (Headway Technology , 2014) I SunRui Marines footprint är bara filter och elektrolysenheter inräknat. Man använder sig av tre stycken elektrolysenheter och ett filter. Detta är ett jämförelsevis stort system. (SunRui Marine Enviroment Engineering Co, 2007) Aqua Eng har bara sin elektrolysenhet med i tabell 2. Det är därför den har så pass låg footprint. Till systemet kommer kontrollpaneler och annan kringutrustning som kommer höja footprinten något och även energiåtgången. (AquaENG, 2014) Techcross har hela sitt system inräknat förutom att man inte räknat med ett grovfilter till enheten och det filtret behöver inte vara speciellt stort. Det är bara där för att skydda elektrolysenheterna. (Techcross Inc, 2013) Både Aqua Eng och Techcross har höga energiåtgångar. Fördelen med de båda systemen är att man inte behöver ha något filter för att klara av reningskraven enligt BWM konventionen. (AquaENG, 2014) (Techcross Inc, 2013) 6.4 Kemikaliesystem Det finns bara två stycken kemikaliesystem att välja på med de flöden som behövs. 22 De är JFE och Ecochlor. I tabell 3 kan man se jämförelsepunkterna för systemen. Tabell 3 Kemikaliesystem jämförelse (JFE Engineering Corporation, 2014) (Ecochlor Inc, 2014) Ecochlor har i sin footprint med hela behandlingssystemet (mixingstankar) och filter. Ecochlor är det större systemet i det här fallet på grund av sättet man tillför flytande kemikalier. Man använder sig av mixingstankar och kemikalietankar för att blanda ut och förvara dem ombord. (Ecochlor Inc, 2014) JFE har mindre energiåtgång då den bara används till doseringspumpar för kemikalierna. Footprinten är på 5,2 𝑚3 med filter och neutraliseringstank. Men hela systemet har en installationsarea på 8,22 𝑚2 . Man har inte räknat på arean där man förvarar desinfiktionskemikalierna i granulatform. (JFE Engineering Corporation, 2014) 6.5 Slutsats efter jämförelserna Av de systemen som jämförts är det Hyde Marine, Qingdao Headway och JFE som passar ändamålen för Lundqvist rederierna på bästa sätt. Det är baserat på kapitel 5, exempel fartyg och kapitel 6.1. Framför allt är det energiåtgång och storlek som det har lagts lite mer vikt vid. 6.5.1 Hyde Marine UV-system Fördelen med Hyde Marine är att de har minst footprint bland UV-systemen och behöver inte installeras som en fast enhet (figur 7) utan kan installeras som skilda delar. Nackdelen med att installera ett UV-system är att deras energiåtgång är stor och på den punkten är Hyde Marine det bättre av alternativen. Fördelen (som med nästan alla UVsystem) är att man inte skadar ballasttankar och inte använder sig av neutraliseringspreparat. Hyde Marines anläggning är mer eller mindre underhållsfri och behöver inget direkt underhåll på sina filter. UV-lamporna har lång livslängd och har automatisk rengöring. 23 Figur 7 Hyde Marines anläggning som den installeras som en fastenhet på skenor (Hydemarine, 2014) 6.5.2 Qingdao Headway elektrolyssystem Qingdao Headway är det system som har minst energiåtgång och minst footprint bland elektrolyssystemen. De kemikalier som tillverkas skadar inte barlastvatten tankarna mer än brukligt så man behöver inte ha någon form av BV-tankskydd till systemet som en del av de andra systemen behöver. Den footprint som finns kan ifrågasättas om den verkligen stämmer till hundra procent eftersom alla delar inte är inräknade. Systemet är inte lika flexibelt att installera som retrofit, på grund av att de påverkar BVrördragningen en del. I figur 8 ses Qingdao Headway’s system med kapacitet på 3000 𝑚3 /h och där ser man kringutrustning och huvuddelar som filter, pump och elektrolysenhet. Kringutrustningen är mätare och ventiler. Figur 8 Qingdao Headway hela systemet 3000 𝒎𝟑 /h, här är pump elektrolysenhet och filter med (Headway Technology ) 24 6.5.3 JFE Kemikaliesystem JFE är det systemet som är enklast i sin design och har minst energiåtgång. Basprincipen för BV-desinfektion för JFE kan ses i figur 9. Systemets kan installeras på många sätt och kan placeras med bra distans mellan delarna. Det gör att det är ett väldigt bra system som retrofit. Det är ett system som inte behöver underhållas lika mycket som Ecochlor och besättningen behöver ingen direkt utbildning för att klara av att arbeta med det. En nackdel med systemet är att det går åt en del kemikalier som måste förvaras ombord och att man måste använda neutraliseringskemikalier när man lossar barlast för att neutralisera desinfektionskemikalierna. Kemikalierna som används som desinfektionsmedel angriper bara organiska material så därför skadar de inte BVtankarna. Figur 9 JFE-systemet på ballastsidan från ballastpump (JFE Engineering Corporation, 2014) 25 7 VAL AV BV BEHANDLINGSSYSTEM 7.1 Fördelaktigaste systemet Det bästa systemet att installera är efter jämförelserna och grundkrav JFE Ballast Ace®. Detta på grund av dess låga elförbrukning. Ballast Ace förbrukar 10,2 kW vilket gör att det räcker att ha två hjälpmotorer igång och ha en tredje i standby för att ha tillräcklig elförbrukning vid lastnings- och lossningsoperationer. Vid lastning- och lossningsoperationer har fartyget en elförbrukning på 1 164,8 kW. Med två hjälpmotorer igång finns det totalt 1300 kW att tillgå. Det ger alltså en buffert på 125kW. Systemet har också en liten footprint vilket gör att det är lättplacerat. Eftersom filterenheten är ex-klassad kan den placeras i pumprummet vilket gör att det blir mer plats för granulatbehållaren och neutraliseringstanken i maskinrummet. Flödeskapaciteten ändras inte efter en installation av Ballast Ace. Qingdao Headway har också låg energiförbrukning. Den ligger på 50,2 kW men har en större footprint och är ett mer komplext system överlag. 7.2 Beskrivning av JFE Ballast Ace® JFE Ballast Ace® tillverkas av JFE Engenering Corporation och är ett japanskt företag. Ballast Ace använder sig av filter och kemikalier för att rena BV. Vid lastning av BV tillsätter man kemikalier. Dessa kemikalier kan fås i flytande form eller i granulatform. I vätskeform krävs 250 liter kemikalier för varje 10 000 kubikmeter BV. I granulatform krävs det 65 kilogram för varje 10 000 kubikmeter BV. Vid lossning av BV tillsätter man en neutraliseringskemikalie som kommer i pulverform. Det krävs 15 kilogram neutraliseringsmedel för varje 10 000 kubikmeter BV. Neutraliseringen behövs för att undvika skador på miljön. Hela systemet består av: 26 Ex-proofklassad filterenhet 2,2 𝑚3 , figur 10 Figure 10 JFE Filterenhet (JFE Engineering Corporation, 2014) Granulatbehållare (desinfektions sidan 1,44 𝑚2 , neutraliserings sida 0,6𝑚2 ), se figur 11 Figur 11 JFE Granulatbehållare (JFE Engineering Corporation, 2014) 27 Kontrollpanel, se figur 12 Figur 12 JFE Kontrollpanel (JFE Engineering Corporation, 2014) Neutraliseringstank 3,3 𝑚2 och 3,0 𝑚3 , se figur 13 Figur 13 JFE Neutraliseringstank (JFE Engineering Corporation, 2014) TRO mätare (total residual oxidant) som mäter hur mycket neutraliseringsmedel som behövs. 28 Det tillkommer även utrustning för injektion av kemikalier i systemet som pumpar (neutraliseringspump 0,24 𝑚2 desinfektionspump 0,44 𝑚2 ) (figur 14) och en mixningsplatta. Mixningsplattan används för att få reningskemikalierna att blanda sig ordentligt med BV. (JFE Engineering Corporation, 2014) Figur 14 JFE kemikalieinjektionspump (JFE Engineering Corporation, 2014) 7.3 Påverkan på existerande system Det existerande systemet kommer att påverkas mest på sidan efter barlastpumparna där filter och annan utrustning kommer att installeras. När man installerar ett filter kommer man att få en trycksänkning i det totala systemet vilket påverkar flödet. Men det kommer inte bli lika stor förändring som för system med UV-behandling eller elektrolysbehandling av BV. BV-ejektorn måste börja ta BV efter att man har tillsatt neutraliseringskemikalier, på grund av att man inte pumpar oneutraliserat BV överbord. Barlasttankarna kommer inte att påverkas mer av kemikalierna i BV på grund av de typerna av kemikalier man använder är skonsamma mot metaller. Det kommer att tillkomma nya eldragningar och utrustning i kontrollrummet och maskinrummet. Rördragningarna kommer inte att påverka brandskydd och redan existerande säkerhetsplaner i maskinrummet. I pumprummet kommer det att bli mer förändringar med rördragningen men de skall inte heller påverka redan existerande brandskydd. Övervakningssystem och lastningssystem kommer inte påverkas mer än att man kommer att få tillägg i systemen på larm av TRO-enheter. Se ritning 1 för förslagna platser. 29 8 INPLACERING AV JFE BALLAST ACE SYSTEM I FARTYG 8.1 Filter Filterenheten har en footprint på 2,2 𝑚3 och eftersom enheten är ex-proofklassad kan den placeras i pumprummet. Pumprummet är beläget mellan spant 43 till spant 52 och longitudinal 3 till longitudinal 9 på styrbords sida, se figur 15 och 16 och ritning NR 5. Filtret sätts på en hylla på skottet som gör att det finns gott om plats för service på filtret. Enligt IMO-konventionen måste det finnas 0,5 m ledigt utrymme ovanför, så att man skall kunna plocka upp och göra rent filtret på bästa sätt. Filterenheten skall placeras efter BV-pumparna (se ritning 1 för schematisk bild och ritning 2 för hur det ser ut idag). Varje pump har en kapacitet på 1500 𝑚3 styck och filtret har en total max kapacitet på 3000 𝑚3 . Rören från BV-pumparna måste sammanstrålas före filtret. Figur 15 Pumprummets placering i fartyget (Lundqvist Rederierna, 2014) 30 8.2 Desinficeringsutrustning Desinficeringsutrustningen placeras både i maskinrummet och i pumprummet. I maskinrummet installeras en desinficeringsgranulatbehållare och en pump. Den avsedda platsen för desinficeringspumpen och granulatbehållaren är på andra plattformen i maskinrummet (ritning 4, figur 16). Dessa delar placeras där för att de inte har stor footprint och för att skilja på de olika sidorna av systemet. Pumpen och granulatbehållaren är inte ex-proof klassade och för att inte behöva dra så långa rör har den placerats enligt ritning 4. Rören som kommer att dras mellan desinficeringspumpen och injektionspunkterna i pumprummet är inte av någon större dimension. De kan därför dras igenom skotten mellan maskinrum och pumprum där det redan finns öppningar. I pumprummet installerar man injektionspunkterna, mixingplattor/plattan och TRO-enheten. Dessa delar installeras efter filtret och kan ses schematiskt i ritning 1. Figur 16 Desinfektionsenheternas placering i maskinrummet (se ritning nummer 4). 31 8.3 Neutraliseringsutrustning Neutraliseringsutrustningen placeras i maskinrumet förutom injektionspunkterna som placeras före BV-pumparna i pumprummet. Injektionspunkterna placeras på deballast sidan av pumparna och kan ses schematiskt i ritning 1. TRO-enheten placeras innan vattnet går överbord. Neutraliseringstanken, pump och upplösningsenheten placeras i maskinrummet på första plattform (ritning 3, se figur 17). Detta utrymme är större till ytan än utrymmet på första plattformen i maskinrummet och det finns även andra tankar på samma ställe. Ingen del av neutraliseringsutrustningen är ex-proof klassade därför placeras de här. För rördragning mellan neutraliseringspump och injektionspunkter gäller samma villkor som för desinfektionsrördragning. Figur 17 Neutraliseringsutrustningens placering i maskinrum (ritning nr 3) 32 9 SLUTSATSER 9.1 Konventionen Hela industrin ligger efter om man tittar på att BWM konventionen med största sannolikhet kommer att träda i kraft. Det finns få tillägg baserat från flaggstater och nationella regelverk. Hamnar har inte tittat på hur deras naturflora ser ut och det finns ingen forskning/utredning för att kunna ge ut dispenser att inte använda BWTS mellan olika hamnar. 9.2 Klassningsregler Klassningsreglerna baseras på rent tekniska specifikationer på IMO BWMkonventionen. Det enda som DNV GL kan bestämma är vilka typer av kemikalier och hur mycket hårdare bestämmelser man skall ha. 9.3 Barlastvattensbehandlingsprinciper De sätten man behandlar ballastvattenombord på fartyg är direkt tagna från hur man gör på landsidan vid vattenbehandling och framförallt från dricksvattenbehandling. Om man skulle kunna ta fram något sätt som inte har de begränsningarna som vid dricksvattenbehandling så skulle det vara ett sätt som skulle bli mycket använt i BVsammanhang. Ett sådant system skulle kunna vara deoxygenation men det har en hel del nackdelar och tar framförallt tid för behandling av BV. Alla flaggstater godkänner inte den typen av reningsgrad som de ger. 9.4 Installation av system Qingdao Headway systemet skulle man kunna installera. Men en belastning på hjälpmaskineriet på 89 % av totala kapaciteten innan installation av systemet och efter på 95 % lämnar inget spelrum för om något skulle bli trasigt eller hända under en BVlastningsoperation. Det är framförallt därför som vi har valt JFE Ballast ACE. Då vi själva inte har varit ombord på fartyget har vi endast kunnat göra uppskattningar efter ritningar om var systemet skulle kunna installeras. Vid möten med handledaren på Lundqvist rederierna har han tyckt att de områden vi valt för installation verkar rimliga. Filterenheten som vi valde att placera i pumprummet har inte ritats in i ritningarna på grund av att det var alldeles för svårt att få en uppfattning hur pumprummet och nuvarande rördragning för BV-systemet ser ut i verkligheten. 33 9.5 Jämförelse av system Vid jämförelser mellan tillverkare kunde man ha tittat närmare på påverkan av BVtankarna, vid vilka temperaturer och vilka salthalter som systemen fungerar optimalt och prisklasserna mellan olika system. Men vi valde att inte gå längre än vi gjorde på grund av att vi undersökte ytligt på många olika system, begräsningarna på energikapaciteten, flödeskapaciteten och det begränsade ytans möjlighet som fanns/finns. 9.6 Reflektioner Vi såg tydligt från början att på Lundqvistrederiernas existerande fartyg kan man inte installera något system som påverkar energikapaciteten. Arbetet kunde begränsas och göras annorlunda men då skulle man ha inriktat sig på bara lagarna runt systemen och konventionen eller bara på BV-behandlingsystem. 34 LITTERATURFÖRTECKNING Alfa Laval Corporate AB . (2014). PureBallast 3.0. AquaENG. (2014). Basic Concept of AquaStar tm BWMS. Ballast water treatment. (n.d.). BWM Regulation. Retrieved April 29, 2014, from Ballast water convention (IMO): http://www.ballast-water-treatment.com/reglementation/237-2 Cyberphysics. (2013). Electrolysis. Retrieved April 23, 2014, from cyberphysics.co.uk: http://www.cyberphysics.co.uk/topics/electricity/static/electrolysis.htm DESMI Ocean Guard A/S. (2014). DESMI Ocean Guard OxyClean . DESMI Ocean Guard A/S. (2014). DESMI Ocean Guard RayClean. Det Norske Veritas. (2013). Ballast Water Management pt6 ch 18. In D. N. Veritas, Newbuildings special equipment and systems additinal class (pp. 13-16). Det Norske Veritas. (2013). DNV Guidance Approval of retrofit installations of ballast water systems. DNV GL. Ecochlor Inc. (2014). The Ecochlor Ballast Water Treatment System. ESK Engineering Solutions A/S. (2014). ERMA FIRST Ballast Water Treatment System. Global Environment Solutions LTD. (2013, Mars). Electrolysis a green technology for water treatment. Retrieved April 24, 2014, from http://www.ges.co.il/electrolysis-–-agreen-technology-for-water-treatment Headway Technology . (2014). Blue Ocean OceanGuard Ballast Water Management System. Gothenburg, Tyskland. Headway Technology . (n.d.). OceanGuard® BWMS>Components. Retrieved Maj 3, 2014, from Headway tech OceanGuard® BWMS: http://www.headwaytech.com/en/pxxa.asp?id=7-10&str=Components 35 Hitachi Plant Technologies Ltd. (2014). Product Solution. Retrieved 4 23, 2014, from hitachi.com: http://www.hitachi.com/businesses/infrastructure/product_solution/industry/oil_gas/iwts /movie.html Hydemarine. (2014). hyde guardian technology. Retrieved April 23, 2014, from Hydemarine: http://www.hydemarine.com/ballast_water/hyde_guardian_technology International Maritime Organization. (n.d.). Annex 1 Resolution MEPC.169(57). Retrieved 04 29, 2014, from http://globallast.imo.org/2012/Individual%20Guidelines%20for%20reference/G9.pdf International Maritime Organization. (n.d.). Annex 2 Resolution MEPC.162(56). Retrieved 04 29, 2014, from http://www.imo.org/blast/blastDataHelper.asp?data_id=19689&filename=162%2856%2 9.pdf International Maritime Organization. (n.d.). Annex 4 Resoulutions MEPC 174(58). Retrieved 04 29, 2014, from http://www.imo.org/blast/blastDataHelper.asp?data_id=23765&filename=174%2858%2 9.pdf International Maritime Organization. (2005). Ballast Water Convention. London: International Maritime Organization. International Maritime Organization. (n.d.). Guidelines G6. Retrieved 04 29, 2014, from http://globallast.imo.org/2012/Individual%20Guidelines%20for%20reference/G6.pdf Irrigationglobal. (2014). Filters recommendation. Retrieved Mars 2014, 22, from www.irrigationglobal.com: http://www.irrigationglobal.com/contents/enus/d118_who_needs_a_filter.html JFE Engineering Corporation. (2014). JFE Ballast Ace. Tokyo, Japan. LIoyd´s register. (2011). Ballast Water treatment technology. LIoyd´s register. Lloyd´s Register. (2011, Spring ). Shipping and Environment . 36 Lundqvist Rederierna. (2014). Company. Retrieved April 29, 2014, from Lundqvist Rederierna: http://www.lundqvist.aland.fi/company.htm Nadeem, C. A. (2011). Ballast Water Management 3ed. Edinburg: Witherby seamanship International. NEI Treatment Systems. (2011). Images bwts. Retrieved 4 23, 2014, from nei-marine: http://www.nei-marine.com/images/bwts.gif Optimarin AS. (2013). Care for our oceans. Stavanger, Norway. Panasia Co Ltd. (2014). Marine shipbuilding business division. Retrieved 2 22, 2014, from worldpanasia: http://www.worldpanasia.com/english/02_business/ship.php SkolVision. (2014). Strålning. Retrieved April 23, 2014, from http://www.skolvision.se/SVWebNkA/NkA103Irr151153.html SunRui Marine Enviroment Engineering Co. (2007). sunrui Products BalClor TM Ballast Wate rManagement System. Retrieved Mars 12, 2014, from sunrui.net: http://www.sunrui.net/Products/BalClorTMBallastWaterManagementSystem/ Techcross Inc. (2013, Mars). Providing right solutions for your ships. Wikipedia. (2013, 12 30). Electrolysis of water. Retrieved April 01, 2014, from http://en.wikipedia.org/wiki/Electrolysis_of_water Wuxi Brightsky Electronic Co., LTD. (2011, 07). Brightsky Ballast water management systems. 37 Bilaga 1. MEPC 53/24/Add.1 ANNEX 5 Page 13 APPENDIX STANDARD FORMAT FOR THE BALLAST WATER MANAGEMENT PLAN PREAMBLE The ballast water management plan should contain the information required by Regulation B1 of the Convention. For guidance in preparing the plan the following information is to be included. The plan should be specific to each ship. INTRODUCTION At the beginning of each plan, wording should be included to reflect the intent of the following text. 1 This Plan is written in accordance with the requirements of Regulation B-1 of the International Convention for the Control and Management of Ships’ Ballast Water and Sediments, 2004 (the Convention) and the associated Guidelines. 2 The purpose of the Plan is to meet the requirements for the control and management of ship’s ballast water and sediments in accordance with the Guidelines for Ballast Water Management and the Development of Ballast Water Management Plans resolutionMEPC XX(YY) (The Guidelines). It provides standard operational guidance for the planning and management of ships’ ballast water and sediments and describes safe procedures to be followed. 3 This Plan has been approved by the Administration and no alteration or revision shall be made to any part of it without the prior approval of the Administration. 4 This Plan may be inspected on request by an authorized authority. Note: The Plan is to be written in the working language of the crew, if the text is not in English, French, or Spanish, the plan is to include a translation into one of these languages. SHIP PARTICULARS At least the following details should be included: Ships’ name; Flag; Port of registry; Gross Tonnage; IMO number*; Length (BP); Beam; MEPC 53/24/Add.1 ANNEX 5 Page 14 International call sign; Deepest ballast drafts (normal and heavy weather); Total ballast capacity of the ship in cubic meters and other units if applicable to the ship; A brief description of the main ballast water management method(s) used on the ship; and Identification (rank) of the appointed ballast water management officer. INDEX An index of sections should be included to reference the content of the Plan. PURPOSE Should contain a brief introduction for the ship’s crew, explaining the need for ballast water management, and the importance of accurate record keeping. PLANS/DRAWINGS OF THE BALLAST SYSTEM Plans or drawings of the ballast system for example: 1) ballast tank arrangement; 2) ballast capacity plan; 3) a ballast water piping and pumping arrangement, including air pipes and sounding arrangements; 4) ballast water pump capacities; 5) the ballast water management system used onboard, with references to detailed operational and maintenance manuals held on board; 6) installed ballast water treatment systems; and 7) a plan and profile of the ship, or a schematic drawing of the ballast arrangement. DESCRIPTION OF THE BALLAST SYSTEM A description of the ballast system. BALLAST WATER SAMPLING POINTS Lists and/or diagrams indicating the location of sampling and access points in pipelines and ballast water tanks. A note that sampling of ballast water is primarily a matter for the authorized authority, and there is unlikely to be any need for crew members to take samples except at the express request, and under the supervision, of the authorized authority. OPERATION OF THE BALLAST WATER MANAGEMENT SYSTEM A detailed description of the operation of the Ballast Water Management System(s) used on board. * In accordance with resolution A.600(15), IMO Ship Identification Number Scheme. MEPC 53/24/Add.1 ANNEX 5 Page 15 Information on general ballast water management precautionary practices. SAFETY PROCEDURES FOR THE SHIP AND THE CREW Details of specific safety aspects of the ballast water management system used. OPERATIONAL OR SAFETY RESTRICTIONS Details of specific operational or safety restrictions including those associated with the management system which affects the ship and or the crew including reference to procedures for safe tank entry. DESCRIPTION OF THE METHOD(S) USED ON BOARD FOR BALLAST WATER MANAGEMENT AND SEDIMENT CONTROL Details of the method(s) used on board for the management of ballast and for sediment control including step-by-step operational procedures. PROCEDURES FOR THE DISPOSAL OF SEDIMENTS Procedures for the disposal of sediments at sea and to shore. METHODS OF COMMUNICATION Details of the procedures for co-ordinating the discharge of ballast in waters of a coastal State. DUTIES OF THE BALLAST WATER MANAGEMENT OFFICER Outline of the duties of the designated officer. RECORDING REQUIREMENTS Details of the record-keeping requirements of the Convention. CREW TRAINING AND FAMILIARIZATION Information on the provision of crew training and familiarization. EXEMPTIONS Details of any exemptions granted to the ship under Regulation A-4. APPROVING AUTHORITY Details and stamp of approving authority. *** Bilaga 2 Regulation B-2 Ballast Water Record Book 1. Each ship shall have on board a Ballast Water record book that may be an electronic record system, or that may be integrated into another record book or system and, which shall at least contain the information specified in Appendix II. 2. Ballast Water record book entries shall be maintained on board the ship for a minimum period of two years after the last entry has been made and thereafter in the Company‘s control for a minimum period of three years. 3. In the event of the discharge of Ballast Water pursuant to regulations A-3, A-4 or B-3.6 or in the event of other accidental or exceptional discharge of Ballast Water not otherwise exempted by this Convention, an entry shall be made in the Ballast Water record book describing the circumstances of, and the reason for, the discharge. 4. The Ballast Water record book shall be kept readily available for inspection at all reasonable times and, in the case of an unmanned ship under tow, may be kept on the towing ship. 5. Each operation concerning Ballast Water shall be fully recorded without delay in the Ballast Water record book. Each entry shall be signed by the officer in charge of the operation concerned and each completed page shall be signed by the master. The entries in the Ballast Water record book shall be in a working language of the ship. If that language is not English, French or Spanish the entries shall contain a translation into one of those languages. When entries in an official national language of the State whose flag the ship is entitled to fly are also used, these shall prevail in case of a dispute or discrepancy. 6. Officers duly authorized by a Party may inspect the Ballast Water record book on board any ship to which this regulation applies while the ship is in its port or offshore terminal, and may make a copy of any entry, and require the master to certify that the copy is a true copy. Any copy so certified shall be admissible in any judicial proceeding as evidence of the facts stated in the entry. The inspection of a Ballast Water record book and the taking of a certified copy shall be performed as expeditiously as possible without causing the ship to be unduly delayed. Bilaga 3 BWM/CONF/36 ANNEX Page 29 APPENDIX I FORM OF INTERNATIONAL BALLAST WATER MANAGEMENT CERTIFICATEINTERNATIONAL BALLAST WATER MANAGEMENT CERTIFICATE Issued under the provisions of the International Convention for the Control and Management of Ships‘ Ballast Water and Sediments (hereinafter referred to as "the Convention") under the authority of the Government of ……………………………………………………………………………………………… (full designation of the country) by ……………………………………….………………………………………………… (full designation of the competent person or organization authorized under the provisions of the Convention) 1 Particulars of ship Name of ship ........................................................................................................... Distinctive number or letters ................................................................................... Port of registry ........................................................................................................ Gross Tonnage ........................................................................................................ 2 IMO number .......................................................................................................... Date of Construction ……………………………………………………………… Ballast Water Capacity (in cubic metres) ............................................................... Details of Ballast Water Management Method(s) Used Method of Ballast Water Management used ……………………………………………... Date installed (if applicable) ................................................................................... Name of manufacturer (if applicable) .................................................................... 1. Alternatively, the particulars of the ship may be placed horizontally in boxes. 2. IMO Ship Identification Number Scheme adopted by the Organization by resolution A.600(15). The principal Ballast Water Management method(s) employed on this ship is/are: in accordance with regulation D-1 in accordance with regulation D-2 (describe) ..................................................................................................... the ship is subject to regulation D-4 THIS IS TO CERTIFY: 1 That the ship has been surveyed in accordance with regulation E-1 of the Annex to the Convention; and 2 That the survey shows that Ballast Water Management on the ship complies with the Annex to the Convention. This certificate is valid until …………………………… subject to surveys in accordance with regulation E-1 of the Annex to the Convention. Completion date of the survey on which this certificate is based: dd/mm/yyyy Issued at .......................................................................................................................................... (Place of issue of certificate) ............................ ............................................................................................................. (Date of issue) Signature of authorized official issuing the certificate) (Seal or stamp of the authority, as appropriate) Bilaga 4 Bilaga 5 Övrig Dokumentation for granskning Documentation type Philosophy document - Additional description Operation details of ballast water system Piping system Piping diagram Ballast water system with modification arrangement Piping diagram Bilge system, cooling system , exhaust system, fuel oil etc. if modified Safety risk assessment If the BWTS is using or producing hazardous and harmful substances for human health or the environment Type approval certificate Including BWTS operational details Statement for acceptance of the BWTS Statement from the flag state of the ship Bilge system piping diagram If the BWTS is arranged within a new compartment Ventilation piping diagram Access arrangement Electrical systems Description of changes Changes in the electrical system Updated electrical power single line diagram Including correct short circuit level on the switchboards Certification of new distribution onboard If over 100 kW (ref. DNV Rules Pt.4 Ch.8 Sec.1 Table B3) Drawings of the switchboard modifications Including cable and circuit breaker rating together with nominal current and effect of all new consumers Updated electric load balance Including new consumers New short circuit calculations If required Control systems Control and monitoring system block diagram Documentation type For the BWTS - Additional description Control and monitoring system power supply arrangement For the BWTS List of controlled and monitored points Points controlled or monitored by the BWTS Description of the interface towards the ship’s existing systems Document required in DNV Rules Pt.4 Ch.9 Sec.1C Table C2 Fire safety Structural fire safety integrity, detection, escape arrangement etc. Only if the BWTS is located in a new compartment Cargo Ship Safety Certificate and Cargo Ship Safety Equipment Certificate If DNV is authorized by the flag administration Stability New Trim and Stability booklet If installation of a BWTS will exceed 2% lightweight change Inclining test or lightweight calculation If installation of a BWTS will exceed 2% lightweight change An updated watertight integrity plan If the installation of the BWTS will change the vessel’s watertight integrity Structure Updated structural drawing (DNV Approval ship and offshore, 2013) If static forces are higher than 50 ClassNK EQD as of 6 January 2014 Latest Information of Approval of Ballast Water Management System Approval Information Ballast Water Management System Approval of Active Substances G9 (MEPC126(53)) Approval given by IMO No BWMS Manufacture BWMS Name Basic Approval Final Approval Approval of BWMS G8 (MEPC125(53)) Approval given by the Administration Country Process Sweden Filtration + UV/TiO2 250 - 3,000㎥/h Approved Approved Approved (Norway) 40 - 10,000㎥/h Approved Approved Approved (Norway) Capacity of Approved BWMS 1 Alfa-Laval AB PureBallast 2 Ocean Saver AS OceanSaver BWTS Norway Mark I Filtration + Deoxygenation + Cavitation+ Electrodialytic Disinfection 3 Ocean Saver AS OceanSaver BWTS Norway Mark II Filtration + Electrodialytic Disinfection 200-4600㎥/h Approved Approved Approved (Norway) 4 Optimarin AS Optimarin Ballast System Norway Filtration + UV 21 - 5,400㎥/h N.A. N.A. Approved (Norway) Hamann AG / Degussa GmbH 5 (withdrawn from the market) SEDNA BWMS Germany Filtration + Peracetic acid 50 - 1,000㎥/h Approved Approved Approved (Germany) 6 Mitsui Engineering & Shipbuilding Co.,LTD. FineBallast OZ Japan Cavitation(by high shear) + Ozonation 75 - 300㎥/h Approved Approved Approved (Japan) 7 Mitsui Engineering & Shipbuilding Co.,LTD. FineBallast MF Japan Membrane filter 50 - 900㎥/h N.A. N.A. Approved (Japan) 8 Hitachi Plant Technologies, Ltd. ClearBallast Janan Filtration + precoagulant (enhanced flocculation) 200 - 2,400㎥/h Approved Approved Approved (Japan) 9 JFE Engineering Corporation JFE BallastAce Japan Filtration + Chlorination + Cavitation 17.5 - 4,500㎥/h Approved Approved Approved (Japan) 10 TECHCROSS INC Electro-Cleen System Korea Electrolysis/Electroc hlorination 300㎥/h - Approved Approved Approved (Korea) 11 RWO CleanBallast Germany Filtration + Electrolysis/Electroc hlorination 150 - 2,500㎥/h Approved Approved Approved (Germany) USA Deoxygenation + Cavitation 300 - 6,800㎥/h N.A. N.A. Approved (Liberia) 125x2 - 4,000x2㎥/h Approved Approved Approved (Korea) 250 - 16,000㎥/h Approved Approved Approved (Germany) 12 NEI Treatment Systems, Mitsubishi VOS LLC System 13 NK CO., LTD. NK-O3 Blue Ballast Korea System Ozonation 14 Ecochlor, INC. Ecochlor BWT System Filtration + CLO2 USA Resource Ballast Resource Ballast Water Treatment 15 Technologies (Pty.) Ltd. System Filtration + Cavitation + South Africa Ozonation + Electrolysis/Electroc hlorination 100 - 4,000㎥/h Approved Approved Approved (South Africa) 16 PANASIA CO., LTD. GloEn-Patrol Korea 150 - 6,000㎥/h Approved Approved Approved (Korea) Hamworthy Greenship 17 B.V. Greenship Sedinox Ballast Water Management System hydrocyclone + Netherlands electrolytic chlorination Approved Approved Not yet Filtration + UV 18 COSCO Shipbuilding Industrial Campany Blue Ocean Shield China UV treatment + Filter system 100 - 3,500㎥/h Approved N.A. Approved (China(CCS)) 19 Hyundai Heavy Industries Co. Ltd. EcoBallast Korea UV treatment + Filter system 600 - 1,000㎥/h Approved Approved Approved (Korea) 20 GEA Westfalia Ballast Master Separator Group Gmbh ultraV Germany UV radiation + Ultrasonic oscillation under investigation Approved N.A. Approved (Germany) SiCURE BWM System Germany Sodium Hypochlorite + Filter MAHLE Industrial Filtration Ocean Protection System Germany Filter + UV Treatment 23 Hyde Marine Inc. Hyde GUARDIAN USA China 21 SIEMENS 22 SunRui Marine 24 Environment Engineering BalClor BWMS Company Approved Approved Not yet 250㎥/h N.A. N.A. Approved (Germany) Filter + UV Treatment 60 - 6,000㎥/h N.A. N.A. Approved (UK) Filter + Electrolysis 100 - 7,000㎥/h Approved Approved Approved (China(CCS)) 25 DESMI Ocean Guard A/S DESMI Ocean Guard Ballast Water Denmark Treatment System Filter + ＵＶ＋Ozone 75 - 3,000㎥/h Approved Approved Approved (Denmark) 26 SAMKUN CENTURY Co., Ltd. ARA PLASMA BWTS Korea Filter + UV + Plasma 150 - 2,600㎥/h Approved Approved Approved (Korea) 27 Hyundai Heavy Industries Co. Ltd. HiBallast Korea Filtration + Electrolysis/Electroc hlorination 75 - 2,000㎥/h Approved Approved Approved (Korea) En-Ballast System Korea Filter + Electrolysis Approved Not yet Not yet 28 Kwang San Co. Ltd. 29 Qingdao Headway Technology Co., Ltd. OceanGuard BWTS China Filter + Electro catalysis 50 - 9,350㎥/h Approved Approved Approved (China(CCS)) 30 Wuxi Brightsky Electronic CO., Ltd. BSKY BWMS China Filter + UV 100 - 6,000㎥/h N.A. N.A. Approved (China(CCS)) BalPure BWMS USA Filter + Electrolysis Approved Approved Approved (Germany) 31 Severn Trent DeNora up to 500㎥/h Purimar System Korea Filter + Electrolysis 250 - 6,500㎥/h Approved Approved Approved (Korea) 33 AQUA Eng. Co., Ltd. AquaStar BWMS Korea Filter + Electrolysis 200 - 5,000㎥/h Approved Approved Approved (Korea) 34 Kuraray Co., Ltd. MICROFADE Japan Filter + Calcium hypochlorite 125 - 4,000㎥/h Approved Approved Approved (Japan) JFE BallastAce (NEO-CHLOR MARINE) Japan Filtration + Chemical Injection Approved Approved Not yet Japan Chemical Injection Approved Not yet Not yet Approved Approved Approved (Greece) 32 35 Samsung Heavy Industries Co., Ltd. JFE Engineering Corporation BWMS with Peraclean 36 Katayama Chemical, Inc. Ocean(SKYSystem) 37 ERMA FIRST ERMA FIRST BWMS Greece Filtration + hydrocyclone + electrolytic chlorination 50 - 3,000㎥/h 38 Envirotech and Consultancy Pte. Ltd. BlueSeas BWMS Singapore Filter + Electrolysis Approved Not yet Not yet 39 Envirotech and Consultancy Pte. Ltd. BlueWorld BWMS Singapore Filtration + Chemical Injection Approved Not yet Not yet 40 GEA Westfalia Ballast Master ecoP Germany Separator Group Gmbh Filtration + Chemical Injection Approved Not yet Not yet 41 Samsung Heavy Industries Co., Ltd. Korea Filteration + Chemical Injection Approved Approved Not yet China Filteration + Sodium subsulfite Approved Not yet Not yet SHI BWMS (Neo-Purimar) 42 Daliam Marine University DMU OH BWMS 43 Hanla IMS Co., Ltd. EcoGuardian System Korea Filteration + Electrolysis Approved Approved Not yet 44 STX Metal Co., Ltd. Smart Ballast BWMS Korea Electrolysis Approved Approved Not yet SEI-BWMS Japan Filter + UV N.A. N.A. Not yet OceanDoctor China Filter + Photocatalytic Approved Approved Not yet HS-BALLAST Korea Electrolysis Approved Not yet Not yet GloEn-Saver Korea Filter+Electrochlorina tion Approved Not yet Not yet KTM-BWMS Korea Plankill pipe+electrolyzer Approved Not yet Not yet Netherlands Filter+Electrochlorina tion Approved Approved Not yet 45 Sumitomo Electric Industries, Ltd. Jiujiang Precision 46 Measuring Technology Research Institute 47 HWASEUNG R&A Co. Ltd. 48 PANASIA Co., Ltd. 49 Korea Top Marine (KT Marine) Co., Ltd. 50 Wärtsilä Water Systems AQUARIUS EC Ltd BWMS Shanghai Cyeco 51 Environmental Technology Co., Ltd. Cyeco Ballast Water Management China System Filter + UV 250 & 300㎥/h N.A. N.A. Approved (China(CCS)) 52 Knutsen Ballatvann AS KBAL Ballast Water Management Norway System UV 200 & 600㎥/h N.A. N.A. Approved (Norway) 53 AURAMARINE LTD. CrystalBallast Ballast Water Management System Filter + UV 21 - 1,500㎥/h N.A. N.A. Approved (Norway) 54 Van Oord B.V. Van Oord Ballast Chlorine(Drinking Water Management Netherlands water only) System Approved N.A. Not yet Finland 55 Redox Maritime Technologies AS REDOX AS Ballast Water Management Norway System SUNBO INDUSTRIES Blue Zone Ballast Co. Ltd., DSEC Co. Ltd. Water Management Korea 56 and the Korea Institute System of Machinery & Material 57 Filter + Ozone + UV Approved Not yet Not yet Ozone Approved Not yet Not yet 50 - 1,000㎥/h N.A. N.A. Approved (Netherlands) Wärtsilä AQUARIUS Wärtsilä Water Systems UV ballast water Netherlands Filter＋UV Ltd management system 58 BIO-UV SAS BIO-SEA France Filter＋UV 75 - 2,000㎥/h N.A. N.A. Approved (France(BV)) 150 & 300㎥/h N.A. N.A. Approved (Norway) 200 - 1,500㎥/h N.A. N.A. Approved (China(CCS)) 59 MMC Green Technology MMC BWMS AS Norway Filter＋UV 60 Jiangsu Nanji Machinery NiBallast BWMS Co., Ltd. China Filter＋ Micromembrane + Deoxygenation Bilaga 7 UV-SYSTEM Bilaga 8 ELEKTROLYSSYETEM OCH KEMIKALIESYSTEM
© Copyright 2024