1. No category

minhälsa
råd om vård från landstinget sörmland
•
nummer 1/2015
Tema
leder &
skelett
Artrosskola
minskar smärtan
Ny lag ger ökat patientinflytande
•
Benskörhet - en folksjukdom
Lårben
Ledbrosk
illustration k. toverud CMI
Förändrat brosk
Skenben
Knäledsartros innebär att
ledbrosket i delar av knäleden
har minskat eller försvunnit.
Vadben
4. Tema Leder & Skelett. Den vanligaste ledsjukdomen är artros. Den kan drabba de flesta leder i
kroppen men är vanligast i höft- och knäleden.
7.Ann-Christin Stenström fick en höftprotes för drygt tre månader sedan. Läs om hennes berättelse
på väg tillbaka till ett smärtfritt liv.
8.Många patienter är nöjda och upplever mindre smärta än tidigare efter att de deltagit i en artros skola. Träffa sjukgymnasten Eva Skog och patienten Agneta Hjelm på artrosskolan på Bagaregatans
vårdcentral.
10.Olika grupper av smärtstillande läkemedel och injektioner av kortison i leden kan lindra smärta vid
artros. Apotekaren Rut Lööf från Läkemedelskommittén berättar vilka läkemedel som rekommenderas.
14. Osteoporos, eller benskörhet, utvecklas under lång tid och hela skelettet blir succesivt försvagat vilket
leder till att man lättare drabbas av benbrott. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor, men även män
drabbas.
16.Den 1 januari 2015 trädde en ny patientlag i kraft. Läs om vad lagen innebär för dig som patient.
21.Ombyggnationen av akutmottagningen på Mälarsjukhuset är klar. Mottagningen har blivit större,
öppnare och ljusare vilket ger en lugnare miljö för både patienter och personal.
22.Lättläst information.
23.Hälsokrysset. En frågetävling.
Min hälsa – råd om vård ges ut av Landstinget Sörmlands kommunikationsstab i samverkan med landstingets
Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen,
Björn Lundahl och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: Lasse Skog. Agneta Hjelm
tränar på artrosskolan för att minska ledsmärtan i höften. Tryck: Österbergs Tryckeri AB. Adress: Min hälsa – råd om
vård, 611 88 Nyköping. E-post: kommunikationsstaben@dll.se, fax: 0155-24 55 82, landstingetsormland.se.
Min hälsa – råd om vård utkommer med tre nummer per år.
2
min hälsa 1/2015
Tema
leder &
skelett
I det här numret
av Min hälsa beskriver vi några sjukdomar som
kan drabba leder och skelett.
Den vanligaste ledsjukdomen är artros.
Sjukdomen kan sitta i de flesta leder men
ofta drabbas höft- eller knäled. Ann-Christin Stenström har artros i båda höfterna
men redan efter den första operationen
är hon på god väg att komma tillbaka
till ett aktivt liv utan smärta. Just aktivitet är sätt att bemästra artros, vilka
de andra är kan du läsa mer om på
sidorna 4-5.
I det här numret kan du också
läsa om att tack vare stora medicinska framsteg mår barn som
har ledgångsreumatism ganska
bra och kan leva ett normalt liv.
Vi berättar också om de effektiva läkemedel som används
för behandling av benskörhet. Medicinerna minskar
påtagligt risken för frakturer och kotkompressioner.
Knä- respektive
höftledsproteser.
min hälsa 1/2015
3
artros
– den vanligaste ledsjukdomen
Artros eller ledsvikt är en vanlig åkomma som kan drabba de
flesta leder i kroppen men som är vanligast i höftleden och
knäleden. Att delta i en artrosskola har visat
sig minska antalet operationer.
text anders hansson överläkare, ortopedkliniken Mälarsjukhuset-Kullbergska sjukhuset
illustrationer lasse frank
E
n halv miljon svenskar över 45 år
beräknas drabbas av artros eller
ledsvikt. I de flesta fall är orsaken okänd men det finns ett antal
bidragande orsaker, till exempel ärftlighet,
tidigare benbrott och tungt kroppsarbete.
De vanligaste symtomen är smärta, stelhetskänsla och svaghet i omgivande muskulatur.
För att kunna ställa diagnosen artros
eller ledsvikt krävs oftast undersökning
hos läkaren eller fysioterapeuten. Vid
undersökningen finner man oftast rörelseinskränkning. Oftast räcker symtomen och
undersökningsfynden för att kunna ställa
diagnosen.
Röntgenundersökning av höftleden
eller knäleden visar oftast typiska förändringar. Vid artros eller ledsvikt ger sällan
magnetkameraundersökning någon ytterligare information och bör därför undvikas.
Basen i behandlingen är noggrann information, utbildning, träningsråd och viktnedgång vid övervikt. Behandlingsmålet
4
är att minska smärta i höft- eller knäled
och bibehålla eller förbättra funktionen.
Många patienter tror felaktigt att
operation med konstgjord led är den enda
behandlingen som finns för höft- respektive knäartros men egentligen är det ett
fåtal av alla artrospatienter som opereras.
Det är viktigt att prova den icke-operativa behandlingen först och för många
räcker detta för att få mindre ont i leden
och man kan då även undvika operation.
Vid uttalad belastningssmärta och vilosmärta och där provade åtgärder inte har
någon effekt kan konstgjord ledoperation
bli aktuell.
Du blir då remitterad till ortoped för
bedömning.
I Sverige gjordes det år 2013 drygt
16 000 konstgjorda höftledsoperationer
och drygt 13 000 konstgjorda knäledsoperationer. På de sörmländska sjukhusen
utfördes under år 2013 520 konstgjorda
höftledsoperationer och cirka 350 konst-
gjorda knäledsoperationer. Operationsresultaten är i regel goda och 90 procent
av de opererade är helt besvärsfria ett år
efter operationen.
Socialstyrelsen gav 2012 ut nationella
riktlinjer för behandling av rörelseorgansens sjukdomar och dessa ger råd både
till patienten och till sjukvården om hur
artrossjukdomen bör behandlas. «
Råd vid begynnande
artros i höft och knäled:
• Delta i artrosskola!
• Om du är överviktig, försök gå ned i
vikt!
• Försök hitta någon lämplig träningsform alternativt träna regelbundet
hos sjukgymnast.
• Prova med receptfria värktabletter
eller inflammationshämmande läke medel om smärtan kräver det.
min hälsa 1/2015
Sammanfattning av de nationella riktlinjerna:
1. Artrosskola
Artrosskola finns på din vårdcentral och det är fysioterapeuten som ansvarar för
verksamheten. Du kan själv söka hit om du misstänker att du drabbats av artros.
Syftet är att du ska erbjudas adekvat information och träning enligt gällande
behandlingsriktlinjer. Alla patienter som bedöms ha nytta av artrosskolan träffar
fysioterapeuten vid ett individuellt besök före artrosskolan. Vid uppföljning är 8090 procent av patienterna nöjda med skolan och många upplever mindre smärta
jämfört med innan. I Sörmland har artrosskolarna varit igång under något år och vi
märker redan positiva resultat. I Jämtland har verksamheten varit i gång under flera
år och där skickas i dag färre remisser till ortopedkliniken för bedömning.
2. Träning
Det viktigaste är att du
försöker vara i gång
och att du hittar en
träningsform som
fungerar och ger välbefinnande. Det finns
starkt vetenskapligt
stöd för att kontrollerad,
regelbunden träning
hos sjukgymnast under
lång tid har god effekt
både på ledsmärtan och
funktionen vid både höft
respektive knäartros,
och bäst resultat ses vid
knäartros.
3. Viktnedgång
Vid gång ligger hela kroppsbelastningen genom
höftleden, knäleden och fotleden. Vid artros
i höftleden eller knäleden och övervikt blir
belastningen större och detta leder ofta till mer
smärta. Vid artros i höftleden har det visat sig
att 65 procent är överviktiga eller feta, och vid
artros i knäleden är hela 80 procent överviktiga.
Vid begynnande ledsvikt i höft eller knäled
är det därför viktigt att gå ned i vikt. Försök
själv gå ned i vikt, och om det blir problem
rekommenderas du kontakta din vårdcentral.
4. Läkemedel
Här rekommenderas i första hand receptfria värktabletter eller inflammationshämmande läkemedel.
min hälsa 1/2015
5
6
min hälsa 1/2015
Aktiv igen
tack vare höftprotes
A
– Jag längtar efter våren och att komma ut och cykla. Och snart
kan jag börja jobba igen, säger Ann-Christin Stenström och ler
med hela ansiktet. För drygt tre månader sedan fick hon en
höftprotes och är på väg tillbaka till ett aktivt, smärtfritt liv.
nn-Christin Stenström arbetar som
undersköterska på
operation vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Hon har många
gånger steriliserat den
typ av protes hon nu själv har inopererad
i kroppen.
– Men då kunde jag aldrig tro att jag
skulle få en själv. Det är helt otroligt, och
att det skulle bli så bra efter operationen!
Ann-Christins problem började för fem
år sedan. Hon hade lätt för att ramla och
benen blev ”konstiga”. På ortopedmottagningen fick hon lugnande besked.
– Röntgen visade på artros men de
trodde det skulle ta tio år innan det eventuellt kunde bli aktuellt med operation.
Men det gick betydligt snabbare än så.
Smärtorna tilltog och hon gick ner i vikt.
– Den 14 mars förra året sa jag till chefen att nu går det inte längre, jag går hem.
Ann-Christin blev sjukskriven i en
månad.
– Jag har hög smärttröskel och sov
gott om nätterna. Men jag kände av det
min hälsa 1/2015
text kristina eder
foto alice öberg
på dagarna och så många värktabletter har
jag aldrig ätit.
När sjukskrivningen gick ut kom hon
tillbaka till jobbet på halvtid.
– Jag klarade en vecka, sen gick det
inte längre.
En mängd prover togs för att säkerställa diagnosen och det visade sig att AnnChristins båda höfter var hårt angripna av
artros och hon blev sjukskriven igen.
Efter två månader tvingades hon ringa
sjukgymnasten och be om kryckor.
– För utan dem kunde jag inte gå.
I juli röntgades hon och efter besök på
ortopeden i september fick hon tid för
operation i oktober.
– Det gick fort men jag tjatade lite på
dem.
Ann-Christin var inte ett dugg orolig
inför operationen.
– Jag kunde inte fortsätta gå så, jag har
några år kvar till pensionen och smärtan
var svår. Jag tänkte att jag testar och ser om
värken går över.
Och det gjorde den.
– När jag fick träffade läkaren efter
operationen frågade han mig hur ont det
gjorde på en skala från 0 till 10. Jag svarade
att då får jag säga 0.
Under operationen fick hon ryggmärgsbedövning och lugnande medel. Hon opererades en onsdag och kom hem på söndagen. En vecka efter operationen var hon
ute och gick.
Den första tiden efter operationen
rekommenderades hon att ta värktabletter men hon hade inte ont och glömde
snart bort att ta dem.
Idag tränar hon hemma med stöd av
personal på vårdcentralen Smeden. Än är
det en bit kvar tills hon har fått tillbaka
styrka och rörlighet i vänsterbenet. Och
hon väntar på en tid för att få en protes
även i den andra höften. Eftersom den första operationen var så lyckad ser hon med
tillförsikt fram mot nästa och att bli helt
smärtfri och börja arbeta igen.
– Går allt som planerat kan man börja
arbeta redan tre, fyra månader efter operationen. Det är fantastiskt vilken utveckling
som skett, för 20 år sedan skulle man ligga
still och inte röra sig efter operationen,
idag kommer man igång mycket snabbare,
säger Ann-Christin. «
7
”Det går inte att
vila sig frisk”
Många med artros tror att det är bäst att ligga lågt med motionen.
– Glöm det! Det går inte att vila sig frisk, säger Eva Skog, sjukgymnast på Bagaregatans vårdcentral i Nyköping.
E
va Skog är inte bara sjukgymnast
på Bagaregatan, hon är även en av
de ansvariga för vårdcentralens
Artrosskola. Under fjolåret tog
hon och hennes kolleger emot 70-talet
”elever” som fick lära mer om artros, hur
viktigt det är att träna på rätt sätt och att
gå ner i vikt. I Sörmland har alla 17 landstingsdrivna vårdcentraler en artrosskola.
–Vi sjukgymnaster har alltid känt till att
ledbrosket behöver stimuleras och att det
är viktigt med rörelse. Artrosskolan har
gett oss ett redskap som gör att de drabbade behandlas på samma sätt i hela landet,
säger hon.
Eva Skog berättar att ledbrosket fungerar som en tvättsvamp. Vid belastning
pressas avfallsprodukter ut ur brosket, när
belastningen avstannar sugs vätskan in igen
med ny näring.
– Så länge det finns brosk kvar i leden
finns det hopp om bättring, förutsatt att
man tränar målmedvetet i lagom mängd.
Brosket måste som sagt belastas för att
fungera.
Men, belastningen får inte vara statisk. Högt tryck under lång tid, exempelvis
på grund av övervikt, sliter hårt på ledbrosket.
När Eva Skog tar emot en patient med
smärta och nedsatt rörlighet i höft och/
eller knä ställer hon en diagnos, efter att
ha undersökt leden och samtalat med
patienten.
– Om det handlar om en mycket nedsatt
funktion och outhärdlig värk är sannolikt
en operation den bästa lösningen. Men de
8
text ulf bertilsson
foto lasse skog
Eva Skog, ”rektor” på Artrosskolan.
flesta lyckas tona ned besvären med hjälp
av träning, ändrad kost och viktminskning,
säger Eva Skog.
Agneta Hjelm hade gått länge med sin
krånglande högerhöft när en av hennes
väninnor utropade:
– Du vaggar ju när du går! Gå till en
sjukgymnast!
Agneta hade anat att hon led av artros,
och ordinerade sig själv vila. Den villfarelsen blev hon snabbt av med när hon kom i
kontakt med Artrosskolan på Bagaregatan.
– Eva Skog vände verkligen upp och ner
på min tillvaro. Jag fick den spark i baken
jag behövde och förvandlades från soffpotatis till träningsnarkoman på ett litet kick,
Agneta Hjelm är smidigare och piggare,
tack vare träningen.
skrattar Agneta.
I vårdcentralens lilla gym fick hon lära
sig hur hon ska hantera redskapen, här får
hon också träna i grupp eller på egen hand
under sex veckor innan det är dags att söka
sig till ett vanligt gym.
min hälsa 1/2015
BOA
Hon vet nu också hur man reser och
sätter sig med rätt teknik och hur man går
i trappor på skonsammaste vis. Dessutom
går hon promenader varje dag, även när det
är halt och snöar. Hjälpmedlen? Broddar,
stavar och viljestyrka!
min hälsa 1/2015
– Jag har på kort tid börjat tappa
kilo och har inte lika ont längre när jag
rör mig. Känner mig även piggare mentalt. Det enda som grämer mig är att jag
inte tog kontakt med Artrosskolan tidigare! «
2008 inleddes det landsomfattande
projektet BOA, Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. BOA
har tre inriktningar:
1. Utbildning av patienter (Artrosskola).
2. Utbildning av sjukvårdspersonal.
3. Det nationella kvalitetsregistret
BOA-registret.
Målet är att minska sjukvårdsbesöken
och sjukskrivningarna, samt öka livskvaliteten och aktivitetsnivån hos patienter med artros i främst höft och knä.
Patienter med besvär från höft eller knä
kan söka sjukgymnast direkt, utan föregående läkarbesök.
9
Läkemedel mot
smärta vid artros
Olika grupper av smärtstillande
läkemedel och injektioner av
kortison i leden kan lindra smärta vid artros.
text ruth lööf Leg. Apotekare,
Läkemedelskommittén i Sörmland
D
e smärtstillande läkemedel som i första hand
rekommenderas vid artros är de som innehåller
paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil.
Ett flertal ytterligare preparat som innehåller paracetamol förekommer samt olika
alternativ till vanlig tablett såsom brustablett, munlöslig tablett, flytande form
10
(oral lösning) samt stolpiller. Det finns
även en mer långverkande variant som är
receptbelagt.
Dosen som rekommenderas är 1
gram 3-4 gångar dagligen, vilket ger en
god effekt samt har mycket liten risk för
biverkningar. Den maximala rekommenderade dygnsdosen för vuxna är 4 gram,
vilket inte ska överskridas.
En annan grupp smärtstillande läke-
medel som ibland kan användas vid artros
är de så kallade NSAID-preparaten. Till
denna grupp av läkemedel hör till exempel
Ipren, Naproxen och Diklofenak som alla
kan köpas receptfritt i mindre förpackningar.
Preparaten i denna grupp har förutom
smärtstillande effekt även en inflammationsdämpande effekt som kan vara av
värde i vissa skeden vid behandling av
artrossmärta.
Hos äldre medför längre tids bruk av
NSAID en betydande risk för att drabbas
av allvarliga biverkningar från magtarmkanalen (blödning). Njurfunktionen kan
också försämras vilket kan leda till vätskeansamling och sämre effekt av blodtrycksbehandling.
Patienter som har hjärt- eller njursvikt och
de som använder Waran skall inte använda
NSAID.
Om äldre personer behöver använda
min hälsa 1/2015
Titthålsoperation har
ingen effekt
Undersökningar visar att titthålsoperation vid knäartros
inte har någon större effekt på
vare sig smärta eller knäfunktion. Socialstyrelsen avråder
därför från denna behandling
och rekommenderar istället
anders hansson, överläkare
träning.
ortopedkliniken, mälarsjukhusetKullbergska sjukhuset
NSAID rekommenderas lägsta effektiva
dos och så kort behandlingstid som möjligt (max 1-2 veckor).
I perioder med svårare smärta kan
behandling med starkare smärtstillande
preparat bli aktuellt. Dessa läkemedel är
samtliga receptbelagda och behandlingstiden ska vara begränsad.
Ytterligare en substans som kommit
att få en omfattande användning vid artros
är glukosamin som finns i ett flertal läkemedel som Artrox, Glucosine, Glucomed
och Glukosamin. Risken för biverkningar
är låg, effekten är dock omdiskuterad. I
vården är man därför mycket återhållsam
med förskrivning av dessa preparat, som
min hälsa 1/2015
kan köpas på apotek utan recept om man
önskar pröva dem.
I särskilda fall kan det bli aktuellt att
få kortisoninjektioner direkt i artrosleden.
Detta ger oftast en mycket god effekt, men
tiden som effekten varar är begränsad.
Kortisoninjektion kan vara mycket värdefullt för att lindra en särskilt smärtsam
period i sjukdomen.
Ett annat läkemedel som kan injiceras direkt i en artrosled är hyaluonsyra,
populärt kallat ”tuppkamsextrakt”, som
finns i Artzal och Hyalgan. Detta läkemedel injiceras 3 gånger med 1 veckas
mellanrum. Effekten av dessa injektioner
är omdiskuterad. «
Knäartros eller ledsvikt i knät är ett
vanligt tillstånd och finns hos 12,5
procent av Sveriges befolkning som är
45 år eller äldre.
I knäleden finns två menisker som
fungerar som stötdämpare och skyddar ledbrosket. Med stigande ålder
spricker meniskerna och åldersbetingade meniskskador är vanliga hos
personer över 50 år. Vid begynnande
knäartros är det vanligt med samtidiga
meniskförändringar.
Tidigare har det varit vanligt med
titthålsoperation vid knäartros i tidigt
skede där man tagit bort meniskbitar
och förändrat ledbrosk. Målsättningen
med titthålsoperationen har varit att
patienten genom operationen ska få
mindre smärta och bättre funktion i
knäleden.
Omfattande undersökningar har
dock visat att titthålsoperation vid tidig
knäartros inte har någon större effekt
på vare sig smärta eller knäfunktion.
I de nationella riktlinjerna för
rörelseorganens sjukdomar som Socialstyrelsen utgav 2012 avråder man
därför helt från titthålsoperation med
borttagande av bitar från menisken
eller ledbrosket vid knäartros. Socialstyrelsen rekommenderar att denna
behandling inte utförs och påpekar att
behandlingen utsätter patienten för
onödig risk för komplikationer, till
exempel propp i benet eller sårinfektion. Man rekommenderar i stället
långvarig, regelbunden och handledd
konditionsträning-, styrke- och funktionsträning. «
11
Slipper
rullstol
tack vare
medicinska
framsteg
Ledgångsreumatism hos barn är en grupp sjukdomar som ger
inflammation i en eller flera leder och gör att barnet får ont och
svårt att röra sig.
– För 20 år sedan kunde sjukdomen innebära ett liv i rullstol. Tack
vare stora medicinska framsteg mår de flesta som insjuknar idag
ganska bra och kan leva ett normalt liv, säger Nils Skanke, överläkare
på barnkliniken vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
12
I
Sörmland behandlas mellan 60 och
70 barn för sjukdomen och varje år
får ett par barn sjukdomen.
Det finns olika former av ledgångsreumatism hos barn. En del ger
inflammation i ett fåtal leder andra drabbar flera leder. De två formerna har flera
olika undergrupper som ibland överlappar
min hälsa 1/2015
»Det finns inget läkemedel som gör att man blir
helt frisk från sjukdomen. Däremot kan olika slags
mediciner dämpa inflammationen kraftigt och
minsak både besvären och skadorna på lederna.«
Ledgångsreumatism kan påverka hela
kroppen och till exempel ge inflammation
i lungsäckarna, hjärtsäcken och ögonen.
Sjukdomen kan försvinna under uppväxten men det är vanligt att den finns kvar
i vuxen ålder.
Eftersom sjukdomen kan yttra sig
varandra. Det gör att diagnosen ledgångsreumatism kan innebära helt olika symtom
och behandling för olika barn.
Det kan ta tid att få en diagnos, bland
annat för att andra orsaker till ledsjukdom
först ska uteslutas. Dessutom känner barnet av sjukdomen i perioder och har periodvis kanske inga besvär alls.
min hälsa 1/2015
olika beroende på vilken variant barnet
har är det svårt att generellt beskriva hur
man mår och behandlas. Vanligt är värk i
en eller flera leder och att man blir stel i
lederna, första tecknet kan vara att barnet
har svårt att gå i en trappa.
Vissa former av sjukdomen ger lindriga besvär medan andra ger svåra. En del
besvär försvinner under uppväxten medan
andra blir bestående. Vissa former av ledgångsreumatism ger också följdsjukdomar.
Det är inte helt känt vad som orsakar
ledgångsreumatism. Klart är att immunförsvaret, som normalt bekämpar främmande organismer i kroppen, reagerar mot
kroppens egna leder vilket resulterar i en
inflammation. Därmed blir leden vätskefylld, svullen, öm och varm.
De flesta inflammationer beror inte
på reumatism utan kan exempelvis bero
på en infektion eller en skada. Men det
finns några hållpunkter för att en läkare
ska misstänka att det kan vara ledgångsreumatism hos barn.
Först och främst tar läkaren reda på om
man verkligen har en inflammation i leden.
Man kan ha ledvärk utan att det är inflammerat. Det ska inte heller finnas någon
annan sjukdom som kan orsaka besvären
och besvären ska ha funnits i minst sex
veckor.
Vanligtvis träffar man först en all-
mänläkare på en vårdcentral eller skolläkaren. Om läkaren misstänker ledgångsreumatism, eller inte helt kan avgöra vad
besvären beror på, får man en remiss,
oftast till en barnklinik.
Målet med all behandling vid ledgångsreumatism är att barnet eller tonåringen
ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt och att sjukdomen ska påverka det dagliga livet så lite som möjligt. Det är viktigt
att minska smärtan och att försöka hålla
sjukdomsaktiviteten låg. Dessutom är det
viktigt att försöka bevara ledernas rörlighet
och muskelstyrkan.
Det finns inget läkemedel som gör
att man blir helt frisk från sjukdomen.
Däremot kan olika slags mediciner dämpa
inflammationen kraftigt och minska både
besvären och skadorna på lederna.
Många barn har kvar sjukdomen i lindrig grad. Ett fåtal barn blir svårt sjuka och
behöver behandling hela livet.
En del barn blir friska under uppväxten och får aldrig tillbaka sjukdomen. Men
många kan ha fått lindriga skador som
påverkar hur långa de blir som vuxna eller
som gör att de får någon nedsatt funktion,
till exempel att en led blir stel och inte kan
böjas och sträckas normalt.
När man har ledgångsreumatism
blir lederna alltid inflammerade. Men vanligare orsaker till inflammation är olika
infektioner som i de flesta fall går över
av sig själva. Vanliga orsaker till ledbesvär
och ledinflammationer är tarm-, virus- och
borreliainfektioner.
I puberteten har många ungdomar ont
i knäna, ofta under knäskålen. Detta kan
bero på en inflammation i senfästet nedanför knäskålen.Yngre barn kan ha växtvärk
i underbenen.
Man kan också ha ledvärk utan att det
finns någon inflammation och då handlar
det inte heller om ledgångsreumatism.
Det finns även olika ortopediska tillstånd
med ledbesvär som inte ger inflammation
i lederna. «
fotnot: Underlag till artikeln är hämtat från 1177.
se, Ledgångsreumatism hos barn. Där finns mer att
läsa i ämnet.
13
Osteoporos
– en folksjukdom
Osteoporos, eller benskörhet, utvecklas under lång
tid och hela skelettet blir succesivt försvagat vilket
leder till att man lättare drabbas av benbrott. De
läkemedel vi använder för behandling är mycket
effektiva och minskar påtagligt risken för frakturer
och kotkompressioner.
text Gösta Lööf leg apotekare, Läkemedelskommittén i Sörmland
foto kristina eder
14
min hälsa 1/2015
Benmassan minskar snabbt efter klimakteriet
Benuppbyggnad
Hög bentäthet
Nybildning större
än nedbrytning
Benförlust
Nedbrytning större
än nybildning
Bentäthet
B
enskörhet blir allt vanligare
då människor lever längre
idag och man räknar med att
i 70-års åldern har ungefär
var tredje kvinna och var
sjätte man benskörhet.
Vårt skelett är en levande vävnad som
ständigt bryts ned och nybildas. Under en
tidsperiod om 10-20 år har hela skelettet
bytts ut. Benmassan ökar under uppväxtåren och når sin maximala nivå vid 20-30
års ålder hos både kvinnor och män. Uppbyggnaden fortsätter ytterligare några år
hos männen, varför de oftast får en högre
benmassa än kvinnor. Därefter minskar
benmassan kontinuerligt på grund av att
nedbrytningen av ben är större än nybildningen.
Män
Menopaus under
cirka ett år inom
denna tidsram
0
10
20
30
40
50
60
70
Kvinnor
80
90
Benskörhet blir allt vanligare då människor lever längre idag och man räknar med
att i 70-årsåldern har ungefär var tredje kvinna och var sjätte man benskörhet.
Vem drabbas av osteoporos? Ben-
massan minskar hos alla människor som en
del i det naturliga åldrandet. Benskörhet
är dock vanligast hos kvinnor, beroende på
att benmassan i samband med klimakteriet
minskar betydligt mer jämfört med hos
männen. Orsaken till detta är att mängden
östrogen i kroppen minskar i samband med
klimakteriet, vilket ökar nedbrytningen
av ben. Den största förlusten av benmassa
sker under de första åren efter det att menstruationen upphört. I figuren illustreras
hur benmassan över tiden förändras hos
kvinnor och män.
Sjukdom som, till exempel, innebär
långtidsbehandling med kortisonpreparat
kan orsaka benförlust och är exempel på
ett tillstånd som benämns sekundär osteoporos.
Risken att drabbas av benskörhet och
benbrott är till viss del ärftlig. Har man
nära släktingar som föräldrar, syskon som
drabbats av benskörhet kan man själv
befinna sig i riskzonen.
Vilka symtom drabbas man av?
Osteoporos är en ”tyst och smygande”
sjukdom utan speciella symtom som
utvecklas under många år. Det är oftast
först när man får en fraktur eller spricka i
ett ben som upptäckten görs. De vanligaste
Benskörhet är vanligast hos kvinnor eftersom mängden östrogen i kroppen minskar
i samband med klimakteriet vilket ökar
nedbrytningen av ben.
min hälsa 1/2015
frakturerna sker i handleder, höfter, kotor
eller överarm och inträffar även vid mindre olycksfall, som till exempel att man
snubblar och faller. Dessa benbrott kallas
för lågenergifrakturer. Den kanske mest
förödande konsekvensen av osteoporos är
höftfrakturen som alltid kräver operation
och ofta lång rehabilitering, speciellt hos
äldre personer.
Hur ställs diagnosen osteoporos?
Vid misstanke om osteoporos görs en bentäthetsmätning för att fastställa diagnosen.
Det är en form av röntgenundersökning
som sker i en så kallad DXA-maskin där
benets täthet i rygg och höft mäts, det vill
säga de ställen där de mest allvarliga frakturerna kan uppstå. Undersökningen är
enkel att göra, tar bara några minuter och
är helt smärtfri. Bentäthetsmätningar kan
även göras för att följa effekten av insatt
läkemedelsbehandling.
Vilken behandling finns? Som tidigare nämnts är skelettet en vävnad som
omsätts under hela livet och regleras av
mekanisk belastning. Det är därför av stor
vikt att motionera och röra på sig för att
bevara bentätheten. När du tränar påverkas
också muskelmassan samt att även balansen
förbättras, vilket minskar risken för fallolyckor med fraktur.
En balanserad kost med säkerställt intag
av kalcium och vitamin D hjälper till att
bevara bentätheten. Tänk på att rökning
påskyndar utvecklingen av osteoporos!
Det finns ett flertal olika typer av
läkemedel som har förmågan att stärka
skelettet. Läkemedlen kan antingen förhindra nedbrytningen av benvävnad eller
stimulera benuppbyggnaden. De vanligaste läkemedlen som idag används för
behandling av osteoporos är bisfosfonater. I Sörmland rekommenderar vi att i
första hand använda Alendronat som tas
som en engångsdos en gång per vecka. Ett
alternativ är Zoledronsyra, en bisfosfonat
som ges som dropp under 20-30 minuter
en gång per år. Behandlingen med dessa
läkemedel pågår vanligtvis 3-5 år. De som
inte tolererar eller av annan anledning inte
kan ta bisfosfonater ges läkemedlet Prolia
som sprutas in i underhudsfettet en gång
per halvår.
I samband med läkemedelsbehandling
mot osteoporos ges samtidigt tillskott av
kalcium och vitamin D, till exempel Calcichew-D3 eller Kalcipos-D.
Ofta görs en ny bentäthetsmätning efter
cirka två års behandling för att se vilken
effekt som uppnåtts.
De läkemedel vi idag använder för
behandling av osteoporos är mycket
effektiva, vilket påtagligt minskar risken
för frakturer och kotkompressioner.Tidig
fastställd diagnos följt av läkemedelsbehandling i kombination med motion,
allsidig kost och rökstopp borgar för ett
effektivt omhändertagande av personer
med osteoporos. «
15
Ny lag stärker
patientens ställning
Från 1 januari 2015 gäller en ny
lag, patientlagen. Lagens viktigaste syfte är att stärka patientens ställning och göra människor
mer delaktiga i sin vård. Dessutom innebär lagen att man kan
söka öppenvård var som helst i
landet.
text Lena Bosdotter Rosten
Kan jag välja öppenvård i till exempel Östergötland om jag bor
i Sörmland? Du kan välja öppenvård
var som helst i Sverige oavsett var du bor.
Öppenvård kallas all vård när du inte blir
inlagd på sjukhus.
Det betyder att du kan välja vårdcentral
eller öppen specialistvårdsmottagning för
undersökning eller behandling där det passar
dig bäst.Vården kan ges av ett landsting eller
av en privat vårdgivare som har avtal med
ett landsting för den aktuella vårdåtgärden.
Vad innebär lagen för mig som patient? I lagen beskrivs bland annat vil-
ken information du ska få om din vård.
Information om vårdval, behandlingar och
andra viktiga delar i din vård ska underlätta
för dig att vara med och bestämma. Lagen
innebär även att du kan söka öppenvård
över hela landet förutsatt att den ges av ett
landsting eller privat vårdgivare som har
avtal med ett landsting.
16
eston
• Ditt hälsotillstånd
• Vilka metoder som finns för under sökning, vård och behandling
• Vilka hjälpmedel som finns
• När du kan förvänta dig att få vård
• Vad behandlingen och vården för väntas resultera i
• Vilka risker för komplikationer och
biverkningar som finns
• Hur eftervården, som du kan
behöva, går till
• Vilka metoder det finns för att
förebygga sjukdom eller skada
ders w
Vad kan informationen handla
om? Du ska få information om:
När kan jag begära en ny medicinsk
bedömning? Om du har en livshotande
ion an
bakgrund du har ska vårdpersonal anpassa
och ge den information du behöver. Det
betyder till exempel att du kan behöva en
tolk eller skriftlig information, för att förstå hur en undersökning kommer att gå till.
avgift som invånarna i det län eller region
där du söker vård.
Ditt hemlandsting betalar vårdkostnaden men du får själv betala för resor och
eventuellt uppehälle när du väljer att söka
vård i annat landsting.
illustrat
Vilken information ska jag få om
min vård? Oavsett vem du är och vilken
Vad kostar det att få vård i andra
landsting? Du betalar samma patient-
eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada
kan du begära att få en ny medicinsk
bedömning. Den får du av en annan läkare
än den du har, antingen i ditt hemlandsting
eller i ett annat landsting.
Ditt hemlandsting ska bekosta en ny
medicinsk bedömning. Om du får den i
ett annat landsting bekostar ditt landsting
även resorna dit.
När behöver jag ha remiss för att
söka vård? Det kan vara olika om du
• Möjligheterna att hos Försäkrings kassan få veta mer om att söka vård i
ett EES-land eller i Schweiz.
behöver remiss eller inte. Om det finns
krav på remiss för den öppna specialistvården i ditt hemlandsting eller i det
landsting du söker vård i måste du ha
remiss från din vårdcentral.
Landstinget Sörmland har inget krav
på remiss för att söka öppenvård. Läs mer
på 1177.se/patientlagen. «
min hälsa 1/2015
Möjligheter med ny patientlag
Från årsskiftet kan patienter fritt
söka öppenvård över hela landet.
Ögonkliniken Sörmland är väl
förberedd både på att ta emot
patienter från andra landsting
och att behålla de sörmländska.
text & foto lena bosdotter rosten
– Vårt mål är att ge den bästa ögonvården i landet med god tillgänglighet, bra
bemötande och högsta kvalitet på vården,
säger Göran Kindåker, verksamhetschef,
ögonkliniken Sörmland.
Han menar att man kan se på den nya
lagen på två sätt; antigen som ett hot eller
som en möjlighet. Ögonkliniken Sörmland
har bara öppen specialistvård.
– Om man bedriver en sådan verksamhet så måste man vara på tå. Sörmlands sjukhus ligger mitt emellan fyra stora landsting;
Uppsala, Örebro, Linköping och Stockholm så vi måste vara bland de bästa i landet
för att vi ska få behålla våra patienter så de
inte väljer att söka vård någon annanstans.
Sedan i höstas har Göran Kindåker
känt till att den nya lagen skulle träda i
kraft. Och sedan dess har han och personalen på kliniken jobbat hårt för att vara
förberedda.
Kliniken har mellan 50 000-55 000
besök varje år vilket innebär en stor
genomströmning av patienter.
Redan nu tillhör kliniken de fem bästa
i Sverige, baserat på god tillgänglighet och
bra bemanning.
– Vi schemalägger patientbesök och
planerade operationer med minst två
månaders framförhållning. Idag får 80
procent av våra patienter behandling inom
två månader. Lagen säger att 100 procent
av patienterna ska få behandling inom tre
månader och vår ambition är att vi ska klara
den utmaningen under våren.
Den nya patientlagen innebär även ett
utökat krav på information till patienterna
om sin vård. Göran Kindåker berättar vad
det betyder.
– I praktiken innebär det att våra patien-
ter ska få upplysning om vilken åkomma
de har, vilka utsikter som finns för att de
ska bli bättre och vilka metoder som finns
att behandla. Vi ska även informera om
vilken eventuell medicin som ska sättas
in och vilka risker för komplikationer och
biverkningar som finns. Patienterna ska
helt enkelt känna sig välinformerad när
de går hem från sitt besök hos oss. Vi ska
också ha frågat patienten om hen har några
ytterligare frågor och funderingar.
Klinikens ambition är att vara lite
bättre än de andra sjukhusen i närområdet och på så vis även locka patienter från
andra landsting att söka sig till Sörmland.
Det skulle ge en möjlighet att utöka och
utveckla verksamheten på kliniken.
– Vi vill att våra patienter ska åka härifrån och vara nöjda. De ska berätta för sina
grannar och vänner att det var kort väntetid, att de blev väl bemötta av personalen
och att de fått anpassad information om
sin sjukdom och behandling så de kände
sig trygga. «
Göran Kindåker och hans
personal på Ögonkliniken
Sörmland är förberedda att
möta de ökade krav som
patientlagen ställer på
verksamheten.
min hälsa 1/2015
17
Den nya ambulansstationen ska likna
en herrgård, en idé som kommer från
ambulanssjuksköterskan Pelle Rönnehed.
Avvikelser från illustrationen kan
förekomma i verkligheten
Ny ambulansstation i Katrineholm
I området Lövåsen i Katrineholm
växer en ny ambulansstation
fram. Stationen blir den största,
räknat till antal portar, i Sörmland och den planeras stå klar
under slutet av 2015. I samband
med flytten slås Katrineholm
och Flens ambulansstationer
ihop.
text & foto Emilia Gillström
Illustration SWECO Arkitekter
I slutet på förra året togs de första spadtagen för Katrineholms nya ambulansstation.
Här ska både Flens och Katrineholms nuvarande stationer ligga. Befintliga lokaler har
blivit för trånga och arbetet med den nya
stationen har pågått under en längre tid.
– Personalen har fått vara med och
påverka allt från materialval till utseendet
18
på själva byggnaden. En av våra ambulanssjuksköterskor hade ett förslag om att
bygga stationen som en herrgård där vi
hade en del för garagen, en del för jourrum och en del där vi var aktiva. Och så
blev det, säger Carina Axén, enhetschef på
ambulansen i Katrineholm.
Till skillnad från nuvarande ambulansstationen i Katrineholm kommer den nya
stationen att ligga en bit ifrån sjukhuset.
– Läget innebär att vi får en snabbare
och säkrare utryckningsväg. Med den nya
placeringen har vi anslutning till alla genomfartsleder, tar oss snabbare till alla
riksvägar och bostadsområden, säger Carina Axén.
På ambulansen har en arbetsgrupp arbetat med byggnationen. De har bland annat
tittat på andra nybyggda ambulansstationers framgångar och misstag. Nyköpings
ambulansstation har de studerat lite extra.
– Vi har tagit vara på det positiva man
har i Nyköping, som konferensdelen. Och
så har vi tagit bort det som var mindre bra.
Till exempel har vi valt att lägga jourrummen avskilt istället för mitt emot omklädningsrummen, eftersom det stör en del,
säger Carina Axén.
Den nya ambulansstationen har plats
för tio bilar, varav en flervårdsbil som tar
upp till fyra patienter. Det kommer också
finnas en tvätthall, dagrum och jourrum.
Utöver det byggs också utrymmen för
utbildning, konferens och forskning. I slutet på 2015 beräknas stationen vara klar.
– Det kommer bli ett superlyft, vi är så
glada. Jag ser bara fördelar med den nya
stationen och ihopslagningen av ambulansstationerna, både på ett personligt och
medicinskt plan säger Nicklas Andersson,
sjuksköterska på ambulansen. «
min hälsa 1/2015
Ljust och
fräscht
på akuten
vid Mälarsjukhuset
Ombyggnationen av akutmottagningen på Mälarsjukhuset är
klar. Mottagningen har blivit
större, öppnare och ljusare vilket
ger en lugnare miljö för både patienter och personal.
Annika Lundstedt, Birgitta Barkne Nilsson,
Ia Santesson och Liv Jakobsson är nöjda
med den större, öppnare och ljusare akutmottagningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
text & foto lena bosdotter rosten
U
nder närmare ett års tid
har ombyggnationen av
akutmottagningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna
pågått. Resultatet har blivit en dubbelt så stor mottagning som bland annat ger personalen
bättre möjlighet hålla uppsikt på patienterna, mycket tack vare de öppna och ljusa
ytorna.
–Vi har fått 11 nya övervakningsplatser
för patienter som är i behov av ständig uppsikt. Tack vare den öppna planlösningen
kan personalen övervaka dessa patienter
från sina respektive arbetsstation berättar
Birgitta Barkne Nilsson, verksamhetschef
på akutmottagningen på Mälarsjukhuset.
Även miljön har blivit lugnare för både
patienter och personal eftersom ytan att
fördela patienter på nu är större. Antalet
undersökningsrum har utökats från 15 till
21 stycken för att förbättra omhändertagande av patienterna.
De flesta undersökningsrum är enhetligt utrustade så nu går det att göra de
min hälsa 1/2015
vanligaste undersökningarna och behandlingarna oavsett rum.
Med mobil utrustning tar personalen
med sig vad som krävs utifrån patientens
behov. På så vis undviker man kö till specifikt utrustade rum.
arbetsstationen ligger i anslutning till gipsrum och vägg i vägg med akutröntgenenheten.
– Vi har planerat verksamheten utifrån
patienternas behov och har försökt hitta
ett naturligt flöde i vårdkedjan.
I anslutning till entrén finns fyra
nya britsplatser där patienten får en första
medicinska bedömning av vårdpersonalen.
I det uppfräschade väntrummet serveras
kaffe utan kostnad och på sikt kommer det
finnas wi-fi där.
Inne på akuten finns nu tre arbetsstationer med öppna diskar som bjuder in
patienter och anhöriga till samtal med personalen. Diskarna har olika färg och färgen
är kopplad till en viss medicinsk specialitet.
– Med färgerna hoppas vi det blir tydligare för patienter och anhöriga att veta
vart de ska vända sig för att få hjälp, säger
Birgitta Barkne Nilsson.
Hon berättar vidare. Vid den gula disken, till exempel, arbetar personalteamet
som tar hand om ortopedpatienter. Den
Bygget har skett i etapper samtidigt
som ordinarie verksamhet har bedrivits
på akuten.
– Personalen har varit fantastisk som
stått ut med att arbeta i den stundtals
stökiga miljön och även patienterna har
varit förstående. Vårt samarbete med
byggarbetarna från företaget PEAB har
fungerat mycket bra. De har lyssnat på oss
och anpassat sitt arbete utifrån våra krav
för att vi skulle kunna bedriva fungerande
akutvård, berättar Birgitta Barkne Nilsson.
Sommaren 2021 kommer en ny byggnad stå klar vid Mälarsjukhuset som bland
annat ska innehålla en helt ny akutmottagning. Landstinget bygger nytt och rustar
upp Sörmlands sjukhus för att möta framtidens hälso- och sjukvårdsbehov. «
19
Ökad kompetens hos personalen i HBT-frågor
foto lena bosdotter rosten
8 Alla som på något sätt är i
kontakt med Landstinget Sörmland ska bemötas med respekt
utifrån den person man är.
Det gäller vare sig man är
anställd eller patient. Landstingets arbete med bemötandefrågor
fortsätter och då med särskilt
fokus på HBT-frågor (Homo-, bi-,
transpersoner).
RFSL, riksförbundet för sexuellt likaberättigande, bedriver sedan ett antal år utbildningar som
leder fram till en HBT-certifiering.
Vid årsskiftet 2014/2015 kommer
följande arbetsplatser vara eller
på väg att bli HBT-certifierade
eller HBT-diplomerade
• Barnmorske- och gynekologiska mottagningarna på kvinnokliniken Mälarsjukhuset/Kullbergska sjukhuset
• Två vårdcentraler; Strängnäs vårdcentral och vårdcentralen
City i Eskilstuna
• Tre familjecentraler; Arnö och Brandkärr i Nyköping och
Strängnäs familjecentral
• Samtliga SESAM-mottagningarna i länet
• En öppen psykiatrisk mottagning i Eskilstuna. • Samtliga ungdomsmottagningar i länet
• Kommunikations- och personalutvecklingsstaberna
Syftet är i första hand att lyfta
just HBT-personer men under
utbildningen diskuteras även
bemötande och normer generellt som gör att mångas ögon
öppnas.
Utbildningen skapar förutsättningar till ett mer inkluderande
arbetssätt och bemötande.
Under 2014 har åtta verksamheter gått utbildningen och nu är
det dags för dem att ta emot sina
HBT-certifieringar. Totalt kommer
då Landstinget Sörmland få 15
stycken verksamheter som är
certifierade.
Satsningen fortsätter även
under 2015 då ytterligare åtta
verksamheter står på tur att börja
sina utbildningar.
Utöver de av RFSL certifierade
verksamheterna finns det inom
landstinget Sörmland dessutom
7 stycken HBT-diplomerade
verksamheter vilka utbildats
av Adlongruppen, en sammanslutning av flera landsting där
Sörmland ingår.
Sörmland rustar för snabbare cancervård
8 Regeringen har till år 2018 avsatt två
miljarder kronor i syfte att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna i
cancervården. Införandet av standardiserade
vårdförlopp, koordinatorer, bättre registrering
och uppföljning är delar i arbetet med detta
som nu påbörjats i Sörmland.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) är
tillsammans med regeringen överens om satsningen Kortare väntetider i cancervården som
bland annat innehåller en nationell satsning
på att införa standardiserade vårdförlopp.
20
Vid landstingsstyrelsens möte i december
2014 fick landstingsdirektören i uppdrag att
starta arbetet med att korta väntetiderna till
cancervård enligt regeringens satsning. Det
arbetet har inletts i Sörmland och det ligger
i linje med arbetet som man nu presenterar
nationellt.
I och med överenskommelsen med
SKL tar arbetet nu mer fart. För Sörmlands
del innebär det bland annat att de första
standardiserade vårdförloppen skall var
införda till hösten. Detta ställer stora krav på
samverkan mellan primärvård och utredande
och behandlande kliniker på sjukhusen. Det
standardiserade vårdförloppet syftar i första
hand till att korta tiden från misstanke om
cancer till diagnos och behandlingsstart.
Cancerdiagnoser där standardiserade vårdförlopp ska införas under 2015 är:
• Akut myeliosk leukemi (Blodcancer)
• Huvud- halscancer
• Matstrupe- magsäckscancer
• Prostatacancer
• Cancer i urinblåsa och urinvägar
min hälsa 1/2015
Bra hjärtvård
i Sörmland
God kännedom och användning
av 1177 Vårdguiden i Sörmland
8 1177 Vårdguiden är hela Sve-
8 Sörmland ligger i topp när det
gäller akut hjärtsjukvård. Det visar
en nationell rapport från Swedheart som
presenterades
på alla
hjärtans dag.
Kullbergska sjukhuset i Katrineholm
hamnar överst på listan men även
Nyköpings lasarett hamnar i det
övre skiktet och Mälarsjukhuset
i Eskilstuna ligger en bit ovanför
riksgenomsnittet.
Den akuta hjärtvården i
Sverige är i världsklass men det
finns fortfarande stora skillnader
mellan akutsjukhusen i landet.
Rapporten är en sammanvägning av 11 olika indikatorer som
mäter hur väl akuthjärtsjukvård,
eftervård, kranskärlsröntgen, ballongvidgningar och bypassoperationer fungerar vid ett 70tal sjukhus i landet.
I 2014 års kvalitetsindex får
Kullbergska sjukhuset tillsammans
med Danderyds sjukhus högst poäng med 8,5 poäng av 11 möjliga.
Nyköpings lasarett hamnar på 7,5
och Mälarsjukhuset får 6,5. Medeltalet för landet var 5,7 poäng.
riges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och
vård. Under hösten genomfördes
en undersökning för att ta reda
på hur väl befolkningen känner
till och använder 1177 Vårdguiden på webb och telefon.
Undersökningen visar att 74
procent av länets invånare har
hört talas om 1177 Vårdguiden.
Kvinnor har något högre kännedom om tjänsterna än vad männen har. Kännedomen i Sörmland
är något högre än för Sverige i
stort (69 procent).
På frågan om var man i första
hand ringer om man själv eller
någon familjemedlem blir sjuk
svarade 69 procent av Sörmlands
invånare att de kontaktar 1177
Vårdguiden.
Orsaken till att man väljer att
ringa till 1177 Vårdguiden är i
första hand för att de ger personlig hjälp och bra service, har bra
öppettider och ger ett professio-
nellt bemötande.
En annan fråga handlade om
var man i första hand vänder sig
för att söka råd eller information,
om man själv eller någon familjemedlem blir sjuk, på internet. Där
svarade 42 procent av Sörmlands
invånare att de söker information
hos 1177 Vårdguiden. Den andra
vanligaste platsen var att söka
information på Google.
Av de som känner till 1177
Vårdguiden är nästan åtta av tio
är positiva. Drygt 71 procent har
ett stort förtroende för 1177
Vårdguiden.
Undersökningen genomfördes under november-december
2014. Materialet har viktats med
avseende på ålder, kön och region
för att på ett exakt sätt spegla
befolkningen. I Södermanlands
län är det 500 personer som har
besvarat undersökningen. Den
nationella delen av undersökningen har besvarats av totalt
2 000 personer.
Ny politisk
organisation
i landstinget
8 Från 1 januari 2015 gäller en
ny politisk organisation i Landstinget Sörmland.
Landstingsfullmäktige inrättar
fyra beredningar för att stödja
landstingets vision om ett öppet
landsting och målet Sveriges
friskaste län 2025. En demokratiberedning samt tre hälsoberedningar.
Förändringarna innebär
även att tre nämnder avvecklas.
De två nämnder som är kvar
är Primärvårdsnämnden och
Nämnden för kultur, utbildning
och friluftsverksamhet. Därutöver
finns ett antal nämnder som är
gemensamma med kommuner
och andra landsting. En av dessa
är patientnämnden, dit man som
patient kan vända sig med frågor
och synpunkter.
Landstingsstyrelsen utökar sitt
ansvarsområde och inkluderar nu
även länssjukvård-, habiliteringsoch hållbarhetsfrågor. Under
landstingsstyrelsen finns nu tre
beredningar; Personalberedning,
Hälsovalsberedning samt Hållbarhetsberedning och två utskott;
Hälso- och sjukvårdsutskottet
samt Finans- och regionalutvecklingsutskottet.
Samma regler kring assisterad befruktning
8 Sveriges Kommuner och
Landsting har tagit fram
rekommendationer för att alla
landsting och regioner ska ha
samma regler kring assisterad
befruktning. Landstingsstyrelsen har fattat beslut om
att följa de nya reglerna som
trädde i kraft med omedelbar
verkan.
För Sörmlands del innebär
det att åldersgränsen för kvin-
min hälsa 1/2015
nor höjs från 38 till 40 år och
för män från 55 till 56 år. Antal
tillåtna ägguttag samt antal
tillåta återföranden med färska
embryon ökar från två till tre.
Det införs övergångsregler för
de som tidigare fått två IVF(in
vitrofertilisering)-försök och
inte blivit gravida. Om de uppfyller åldersgränserna enligt de
nya reglerna så har de rätt till
ytterligare ett försök.
21
Artros är en vanlig ledsjukdom Träning hjälper
bättre än vila
Artos är en vanlig sjukdom
som gör att man får ont i kroppens leder.
för den som
Det är vanligast att man får ont
i knäet eller höftleden.
har artros
Många svenskar får artros.
Man vet inte alltid varför.
En orsak kan vara att man har ett jobb
som är tungt för kroppen.
Sjukdomen är också ärftlig.
Om man har artros kan man få ont.
Man kan också känna sig stel
eller svag i musklerna runt leden.
Men sjukdomen går att behandla.
Artros går att behandla på flera sätt.
Benskörhet går att förebygga
Benskörhet är en sjukdom
som gör att skelettet går sönder lättare.
Sjukdomen gör att man lätt
bryter ben i kroppen.
Många människor får benskörhet
när de blir gamla.
Så här fungerar skelettet:
Skelettet är en vävnad
som hela tiden bryts ner och
bildas på nytt.
När du är ung
är ditt skelett tjockt och tungt.
Skelettet blir starkare
när du motionerar och rör på dig.
22
Det är också bra för skelettet
att äta mat med kalcium i.
När du blir gammal blir skelettet svagare.
Alla människor får svagare skelett.
Men alla får inte benskörhet.
Fler kvinnor än män får benskörhet.
Det finns medicin mot benskörhet.
Den gör skelettet starkare
och minskar risken för skador.
Du kan gå till en läkare
och kontrollera om du har benskörhet.
Det gör man med ett slags röntgen.
Det går snabbt och gör inte ont.
En läkare kan operera
och sätta in en konstgjord led
i stället för den som gör ont.
Operation är inte alltid nödvändigt.
Man kan få mindre ont på andra sätt.
Till exempel kan man träna
leden som gör ont.
Konditionsträning och styrketräning
kan hjälpa mycket.
Förut trodde läkarna
att man behövde vila
när man hade ont av artros.
Men träning hjälper bättre.
Man kan också få medicin
som gör att det gör mindre ont.
Det är exempel värktabletterna
Ipren, Naproxen och Diklofenak.
Men om man är gammal
är det inte bra att ta sådana
värk-tabletter länge.
Man kan få problem med magen
och njurarna.
Vissa personer ska inte ta
sådana värktabletter alls.
Till exempel de som tar
medicinen Waran.
min hälsa 1/2015
Min rätta rad
Hälsokrysset
1
X
2
1.
2.
Fråga 1
Fråga 6
Vilket annat namn kan används för
ledsjukdomen artros?
1. Ledsvikt
X.Ledgikt
2. Dyspepsi
Vilket annat namn kan användas för
skelettsjukdomen osteoporos?
1. Bechterews sjukdom
X. Gilberts syndrom
2. Benskörhet
Fråga 2
Fråga 7
Hur många höftledsoperationer gjordes
i Sörmland 2013?
1.250
X.520
2.350
Hur stor andel av kvinnor över 70 år
drabbas av osteoporos?
1. Var tredje kvinna
X. Var sjätte kvinna
2. Varannan kvinna
Fråga 3
Fråga 8
Hur många av de 17 stycken landstingsdrivna vårdcentralerna i Sörmland har
artrosskola?
1. 12 stycken
X. 14 stycken
2. 17 stycken
Vart i Katrineholm kommer den nya
ambulansstationen ligga?
1I området Sandbäcken
X.I området Lövåsen
2. Vid Kullbergska sjukhuset
Fråga 4
När började den nya patientagen gälla?
1. 1 juli 2014
X. 1 januari 2014
2. 1 januari 2015
Vilka läkemedel ska man i första hand
använda om är drabbad av artros?
1. Läkemedel som innehåller NSAID
X. Läkemedel som innehåller paracetamol
2. Läkemedel som innehåller klorhexidin
Fråga 5
Hur många barn och ungdomar i Sörmland
behandlas för ledgångsreumatism?
1. 80-90 stycken
X. 60-70 stycken
2. 40-50 stycken
Fråga 9
Fråga 10
Hur många HBT-certifierade verksamheter
finns i Landstinget Sörmland?
1. 15 stycken
X. 10 stycken
2. 20 stycken
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Fem vinnare får presentkort i bokhandel. Vinnarna presenteras i nästa
nummer av Min Hälsa.
Fyll i de rätta svaren och skicka in hela
talongen före den 31 mars 2015 till:
Min Hälsa, Kommunikationsstaben
611 88 Nyköping
Märk kuvertet »Hälsokrysset«.
Mina uppgifter:
JAG HETER:
JAG BOR PÅ:
MIN POSTADRESS ÄR:
Lycka till!
Rätta raden i Hälsokrysset 3/14: 2X2 12X 1X12
min hälsa 1/2015
MITT TELEFONNUMMER ÄR:
Vinnarna i Hälsokrysset 3/2014:
Anna Lindblom, Strängnäs, Anette
Pettersson, Eskilstuna, Torsten Ericson,
Katrineholm, Per Carlstedt, Vingåker
och Barbro Jönson, Eskilstuna.
23
gruppförsändelse
alog och
aktighetDialog och
delaktighet
möjligheter i vården. På vår webbplats får du
atientlagen säger om rätten till information,
Nu har
du som
patient
nya möjligheter i vården. På vår webbplats får du
n egen vård och möjlighet till
vård
i hela
landet.
besked
om
vad
den
nya
patientlagen säger om rätten till information,
en eller fråga nästa gång du besöker vården.
delaktighet i beslut kring din egen vård och möjlighet till vård i hela landet.
uiden. Där när du behöver det.
Besök 1177.se/patientlagen eller fråga nästa gång du besöker vården.
1177 Vårdguiden. Där när du behöver det.
2015-02-20
1177VG_Annons_A4_150219_reg.indd 1
11:35
2015-02-20 11:35