1. No category

Investering Nord
Sida 1 (12)
Dokumentnummer
Handläggare Sweco
Granskad Sweco
Rev
Godkänd Sweco
Rev
Datum
Elin Andersson
Helena Skoglund
B
Östen Finnberg
B
2015-07-02
Handläggare (beställare)
Granskad (beställare)
Carin Forsberg
Godkänd (beställare)
Senaste revidering / datum.
B/2015-07-07
Peter Nilsson
MALMBANAN
Kapacitetsförstärkning Malmbanan
Bandel 118 Sträckan Polcirkeln och Nattavaara
mellan km 1250+590 – 1251+525
Gällivare kommun, Norrbottens län
SAMRÅDSUNDERLAG för prövning av vattenverksamhet
Version: 00.03
Uppdragsnummer Sweco: 7501193000
Utskrivet: 2015-07-08 10:38
TRAFIKVERKET
Investering Nord
Kapacitetsförstärkning Malmbanan
2015-07-02
RevB/ 2015-07-07
Sida 2 (12)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING
Sökanden
Kontaktperson
Bilagor
3
3
3
3
BAKGRUND OCH SYFTE
Samråd
4
4
OMRÅDESBESKRIVNING
Naturmiljö
Riksintressen och Natura 2000
Övriga miljöintressen
Miljökvalitetsnormer
Gällande planer
Hydrologiska uppgifter
Rådighet
6
6
6
9
9
9
9
9
PLANERAD VERKSAMHET
9
FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN
10
PROCESSENS FORTSÄTTNING
11
KÄLLOR
Tryckta
Elektroniska
12
12
12
Version: 00.03
Uppdragsnummer Sweco: 5466330
Utskrivet: 2015-07-08 10:38
TRAFIKVERKET
Investering Nord
Kapacitetsförstärkning Malmbanan
2015-07-02
RevB/ 2015-07-07
Sida 3 (12)
INLEDNING
Kraven på Malmbanan har ökat då både längre och tyngre tåg kommer att trafikera banan. En
kapacitetsökning till 32,5 tons axellast utreds nu av LKAB tillsammans med Trafikverket. En
erfarenhetsdrift med axellasten 32,5 ton kommer att genomföras under ett år med planerad start
1 september 2015.
Efter bandel 118 mellan Polcirkeln och Nattavaara, i Gällivare kommun, Norrbottens län, finns
skyddsvärda våtmarker på båda sidor om järnvägen. För att säkra stabiliteten längs järnvägen
planerar Trafikverket att schakta och gräva ur våtmarken efter en del av järnvägssträckan (ca 410
m på östra sidan, och ca 920 m på västra sidan), för att sedan ersätta dessa massor med
bärkraftigare friktionsjord.
Enligt den bedömning som gjorts kommer den planerade åtgärden innebära att ca 2 050 m2 av
våtmarksområdet av klass 1 (västra sidan) och ca 4 600 m2 av våtmarksområdet av klass 3 (östra
sidan) grävas ur och ersätts med bärkraftigare friktionsjord. Totalt kommer ca 6 650 m2 att
påverkas av planerade åtgärder.
Trafikverket tolkar här våtmarksområdet som ett vattenområde. Åtgärden innebär därmed
vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. Trafikverket kommer därför att söka tillstånd hos
Mark- och miljödomstolen för verksamheten.
Till ansökningarna ska bifogas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB-processen startas nu
i och med detta samråd med länsstyrelsen och andra intressenter.
Sökanden
Ärendemottagningen
Trafikverket region nord
Box 810
781 28 Borlänge
Organisationsnummer: 202100-6297
Kontaktperson
Peter Nilsson
Trafikverket
Telefon: 070-316 19 70
peter.nilsson@trafikverket.se
Bilagor
Bilaga 1. Sändlista
Bilaga 2. Urgrävning plan km 1250-500 – 1251-000
Bilaga 3. Urgrävning plan km 1251-000 – 1251-525
Bilaga 4. Urgrävning normalsektion
Version: 00.03
Uppdragsnummer Sweco: 5466330
Utskrivet: 2015-07-08 10:38
TRAFIKVERKET
Investering Nord
Kapacitetsförstärkning Malmbanan
2015-07-02
RevB/ 2015-07-07
Sida 4 (12)
BAKGRUND OCH SYFTE
Malmbanan sträcker sig mellan Boden och Riksgränsen och vidare till Narvik i Norge. Malmtåg,
persontåg och godståg kör på den ca 50 mil långa banan. Norra omloppet (Kiruna-Narvik) fraktar
ca 15 miljoner nettoton malm per år. Södra omloppet (Luleå-Boden-Gällivare-Kiruna) fraktar ca 7
miljoner nettoton malm per år. Malmbanan är den enda järnvägen i Sverige som idag tillåter 30
tons axellast och 8 600 ton tunga tåg. Banan är enkelspårig och elektrifierad.
Trafikeringskraven längs den ca 50 mil långa banan har ökat då både längre och tyngre tåg
kommer att behöva trafikera banan till följd av utökad gruvverksamhet. En kapacitetsökning till
32,5 tons axellast utreds nu av gruvbolaget LKAB tillsammans med Trafikverket. Projektet kallas
STAX 32,5 (aktuell bandel Stambanan genom övre Norrland).
Trafikverket har utfört geotekniska undersökningar längs hela malmbanan för att utreda vilka
åtgärder som kommer att krävas för att klara den högre axellasten. Efter bandel 118 mellan
Polcirkeln och Nattavaara, mellan km 1250+590 – 1251+525 finns våtmarker på båda sidor om
järnvägen. Se figur 1 för en översiktlig orientering. Trafikverket planerar att till viss del gräva ut
våtmarkerna och ersätta massorna med bärkraftigare friktionsjord. Åtgärderna är nödvändiga för
att säkra stabiliteten längs malmbanan.
Samråd
Trafikverket tolkar här våtmarksområdet som ett vattenområde. Trafikverket bedömer att
schaktning och urgrävning i våtmarksområdet även kommer att medföra arbete i vattenområde,
vilket innebär att det kommer att krävas ett tillstånd för vattenverksamhet från mark- och
miljödomstolen, enligt 11 kap miljöbalken.
Inför upprättandet av tillståndsansökningarna ska Trafikverket samråda med dem som berörs av
projektet. Samråd innebär att Trafikverket informerar om de planerade åtgärderna och ger dem
som berörs möjlighet att komma med synpunkter eller bidra med ytterligare uppgifter inför
kommande planering, projektering och byggande. Samråd ska i första skedet ske med
Länsstyrelsen, markägare och andra som kan vara särskilt berörda, till exempel berörda
samebyar.
Om Länsstyrelsen beslutar att planerad verksamhet kan innebära betydande miljöpåverkan ska
samråd ske i en s.k. utökad krets. Då det inte bedöms osannolikt att Länsstyrelsen kommer att
fatta ett beslut om att verksamheten innebär en betydande miljöpåverkan har Trafikverket valt att
direkt gå ut i samråd med en utökad krets, bland annat Naturvårdsverket och Havs- och
vattenmyndigheten, se bilaga 1 för sändlista.
Version: 00.03
Uppdragsnummer Sweco: 5466330
Utskrivet: 2015-07-08 10:38
TRAFIKVERKET
Investering Nord
Kapacitetsförstärkning Malmbanan
2015-07-02
RevB/ 2015-07-07
Sida 5 (12)
Figur 1. Översiktskarta.
Version: 00.03
Uppdragsnummer Sweco: 5466330
Utskrivet: 2015-07-08 10:38
TRAFIKVERKET
Investering Nord
Kapacitetsförstärkning Malmbanan
2015-07-02
RevB/ 2015-07-07
Sida 6 (12)
OMRÅDESBESKRIVNING
Boendemiljö
Närmsta bostadshus finns ca 440 m nordost om området för de planerade schakt- och
urgrävningsarbetena, i byn Koskivaara (Holmen). Totalt finns ca 15 bostadhus i byn Koskivaara.
Koskivaara ligger ca 60 km söder om Gällivare. Malmbanan passerar genom Koskivaara, och i
byn finns även en mötesstation.
Naturmiljö
Länsstyrelsen i Norrbottens län har inventerat samtliga våtmarksområden i länet (Länsstyrelsen
2004). Våtmarker har under våtmarksinventeringen definierats som: ”Våtmarker är sådan mark
där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller över markytan, samt
vegetationstäckta vattenområden. Minst 50 % av vegetationen bör vara hydrofil, det vill säga
fuktighetsälskande, för att man skall kunna kalla ett område för våtmark. Ett undantag är tidvis
torrlagda bottenområden i sjöar, hav och vattendrag, de räknas som våtmarker trots att de saknar
vegetation.”
Grundvattenytan i området bedöms ligga i eller strax under markytan.
Väster om järnvägen finns ett våtmarksområde av klass 1 och öster om järnvägen
våtmarksområde av klass 3 (enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering), se figur 2 och 3. Klass 1
är den högsta naturvärdesklassen. Dessa objekt har mycket höga naturvärden och utgör de mest
skyddsvärda våtmarkerna. Klass 3 objekten har vissa kända naturvärden.
Våtmarksområdet till väster (klass 1) kallas Keskusvuoma; 3 km V Koskivaara. Hela
våtmarksområdet är ca 2 718 ha. Enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering utgörs Keskusvuoma
av ett flackt myrmosaiklandskap med låg profil. Objektet avgränsas i norra delen av väg och
järnväg. Skogarna i norra delen är påverkade av det moderna skogsbruket och flera
fastmarksholmar är avverkade i anslutning till byn Koskivaara. Här har även ett par diken grävts
ut i strängflarkkärren. Våtmarkerna Keskuvuoma, Nåttålimape och Lautavuoma ingår i ett större
sammanhängande våtmarkskomplex med miljöer där djur- och växtlivet är rikt. Flera intressanta
biotoper förekommer som stora och öppna strängflarkkärr där fågelliv är rikt. Inslag av rikkärr
ingår där rödlistade arter påträffades. Här finns större bäcksystem med väl utvecklade bäckmader
vilka sammanbinder våtmarkerna och skapar helhetsmiljöer för en myllrande våtmark. Öster om
objektet ligger det 410 m höga berget Lomotivaara.
Våtmarksområdet till öster (klass 3) kallas Våtmark NO Lomontivaara; 2 km SO Koskivaara.
Hela våtmarksområdet är ca 89 ha. Söder om våtmarksobjektet finns berget Lomontivaara.
På den östra sidan om malmbanan rinner ett mindre skogsdike. Diket rinner genom
våtmarksområdet av klass 3 och mynnar efter ca 1,7 km i Råneälven.
Riksintressen och Natura 2000
Råneälven är en större outbyggd skogsälv. Råneälvens vattensystem har skydd enligt Natura
2000. Råneälven är 30,1 km lång och är därmed Sveriges största kustmynnande skogsälv.
Råneälven flyter till största delen genom obebodda skogs- och myrmarker. Råneälven är utvalt att
ingå i Natura 2000 eftersom det i vattendraget kan finns arter och naturtyper som finns med i
Art- och habitatdirektivet: flodpärlmussla, grön flodtrollslända, lax, stensimpa och utter.
Råneälven är även utpekat som riksintresse för naturvård. Det mindre skogsdike som rinner från
malmbanan och efter ca 1,7 km mynnar i Råneälven omfattas dock inte av Natura 2000.
Inga andra utpekade riksintressen berörs av de planerade schakt- och urgrävningsarbetena.
Version: 00.03
Uppdragsnummer Sweco: 5466330
Utskrivet: 2015-07-08 10:38
TRAFIKVERKET
Investering Nord
Kapacitetsförstärkning Malmbanan
2015-07-02
RevB/ 2015-07-07
Sida 7 (12)
Figur 2. Miljöförutsättningar vid området för planerade åtgärder, i skala 1:30 000.
Version: 00.03
Uppdragsnummer Sweco: 5466330
Utskrivet: 2015-07-08 10:38
TRAFIKVERKET
Investering Nord
Kapacitetsförstärkning Malmbanan
2015-07-02
RevB/ 2015-07-07
Sida 8 (12)
Figur 3. Miljöförutsättningar vid området för planerade åtgärder, i skala 1:10 000.
Version: 00.03
Uppdragsnummer Sweco: 5466330
Utskrivet: 2015-07-08 10:38
TRAFIKVERKET
Investering Nord
Kapacitetsförstärkning Malmbanan
2015-07-02
RevB/ 2015-07-07
Sida 9 (12)
Övriga miljöintressen
Området tillhör Unna tjerusj fjällsamebys vinter-, vårvinter-, vår-, sommar- och höstland samt
Gällivare skogssamebys vår-, sommar-, höst och året-runt-land.
Inga kända kulturmiljöintressen berörs av de planerade schakt- och urgrävningsarbetena.
Miljökvalitetsnormer
Råneälven (SE737998-174134) har fastställda miljökvalitetsnormer gällande ekologisk och
kemisk status (VISS, Vattenkartan). Den ekologiska statusen i Råneälven bedöms som måttlig.
Enligt riskbedömningen finns det ingen risk att den ekologiska statusen inte uppnås till år 2015.
Den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) bedöms ej uppnå god status. Enligt
riskbedömningen finns det ingen risk att den kemiska statusen (exklusive kvicksilver) inte uppnås
till år 2015.
Kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar är
klassad som uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. För kvicksilver överskrids gränsvärdet i
vattenförekomsten med stor sannolikhet som följd av atmosfäriskt nedfall. Halterna av
kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten bör inte öka till den 22 december 2015,
i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av
kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar 2009.
Gällande planer
Aktuellt område ligger inom Gällivare kommuns översiktsplan utställelsehandling 2014. De
planerade åtgärderna bedöms inte stå i konflikt med planerna. Inga detaljplaner berörs.
Hydrologiska uppgifter
Området tillhör Råneälvens huvudavrinningsområde (SE737998-174134) och
delavrinningsområdet Ovan Torisbäcken (739482-173602).
Rådighet
Trafikverket har enligt Lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, 2
kap, 1 och 4 §§ rådighet över den vattenverksamhet som behövs för järnväg.
Mark utanför järnvägsfastigheten kommer att tas i anspråk. Trafikverket planerar att upprätta
avtal med berörda markägare.
PLANERAD VERKSAMHET
Stabilitetsberäkningar har visat att befintlig konstruktion inte uppfyller kraven för dagens
trafikering med 30 tons axellast utan förstärkning. Banan är längs sträckan belägen på låg bank i
torvjord. Banken har på stora delar av sträckan sjunkit ner i torven. Bankroppens profil och
resultat från geotekniska undersökningar som genomförts vid sidan om spåret tyder på att
tryckbankar tidigare utförts, men att de sannolikt till stor del sjunkit ner i den lösa jorden bredvid
spåret.
Schaktning, urgrävning, utskiftning och eller nedpressning av våtmarkerna kommer att ske på
båda sidor om malmbanan, på en sträcka av ca 410 m på östra sidan (km 1251+115 – 1251+525),
och på en sträcka av ca 920 m på västra sidan (km 1250+590 – 1251+510). Åtgärderna utförs på
båda sidor med en bredd av 4 m i basen och 5 m i ytan. Utskiftningen bedöms ske till djup ca 1,8
m. Det betyder att ca 2 050 m2 av våtmarksområdet av klass 1 påverkas och ca 4 600 m2 av
våtmarksområdet av klass 3 påverkas. Totalt kommer ca 6 650 m2 att grävas ur och ersätts med
Version: 00.03
Uppdragsnummer Sweco: 5466330
Utskrivet: 2015-07-08 10:38
TRAFIKVERKET
Investering Nord
Kapacitetsförstärkning Malmbanan
2015-07-02
RevB/ 2015-07-07
Sida 10 (12)
bärkraftigare friktionsjord. Fyllning är teoretisk då fyllningsmassorna kommer att bukta ut mot
våtmarkerna. Mängden kan komma att bli något större än den beräknade.
Utskiftning och eller nedpressning syftar till att ersätta torven med bärkraftigare friktionsjord.
Tjockleken av den återfyllda jorden ska vara minst 1,8 m. Utskiftning avbryts om friktionsjord
påträffas på mindre djup än 1,8 m. Återfyllning sker då till markytan. Utskiftning/nedpressning
utförs enligt typritning i bilaga 3. Återfyllning sker med krossmaterial eller sprängsten enligt
AMA 13 med kornstorlek 0 – 600 mm.
Utskiftning och eller nedpressning sker etappvis med kontinuerlig schakt och återfyllning under
vatten. Schakt i längsled får maximalt utföras 4 m längs spåret (mätt i markytan). Avstånd mellan
utskiftningsfront på höger och vänster sida om spåret måste vara minst 10 m. Torv ner till ca 1 m
djup grävs upp och läggs på ett materialskiljande lager (geotextil), som sedan läggs mot
alternativt på tryckbanken. Massorna packas med skopa. Uppgrävda schaktmassor placeras så att
de inte eroderar och orsakar grumling.
Återfyllnadsmassor lyfts på plats med skopa och pressas mot botten. Återfyllnaden utförs med
minst 1,8 m fyllnad av krossmaterial eller sprängsten förutsatt att inte friktionsjord påträffas på
mindre djup i schakten.
Figur 4. Beräkningsexempel på förstärkning genom massutskiftning/nedpressning.
Påverkan på de våtmarksområden som ej omfattas av åtgärderna ska undvikas. Inga åtgärder
genomförs som förändrar det hydrologiska sambandet mellan våtmarkerna jämfört med hur det
ser ut idag.
Körvägar och upplagsytor dimensioneras av entreprenören. Schaktetapper (schakt-återfyllning)
måste ske under tid då järnvägen är fri från tåg. Schakten måste vara återfylld vid tågpassage.
Grävning och andra grumlande arbeten ska utföras så att effekterna av grumling minimeras.
Detta utförs genom val av lämplig tidpunkt (tidig vår, vinter eller höst) och vid lågvattenstånd.
FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN
Den kommande MKB:n kommer att behandla konsekvenser och lämpliga skydds- och
försiktighetsåtgärder vid den planerade schaktningen, urgrävningen, utskiftningen och eller
nedpressningen av de två våtmarkerna. Väsentliga frågor att hantera i MKB:n är påverkan på de
två våtmarksområdena, utsläpp till vatten, påverkan på det mindre skogsdike som mynnar i
Version: 00.03
Uppdragsnummer Sweco: 5466330
Utskrivet: 2015-07-08 10:38
TRAFIKVERKET
Investering Nord
Kapacitetsförstärkning Malmbanan
2015-07-02
RevB/ 2015-07-07
Sida 11 (12)
Råneälven samt påverkan på boendemiljön. Övriga miljöintressen i närområdet, vilka bedöms
påverkas i mindre omfattning eller inte alls, kommer behandlas mer översiktligt.
Påverkan från arbetsmaskiner i samband med den planerade schaktningen, urgrävningen,
utskiftningen och eller nedpressningen, bedöms endast medföra en tillfällig bullerstörning för de
boende i Koskivaara. Närmsta bostadshus finns ca 440 m nordost om området för de planerade
åtgärderna. Bedömd påverkan kommer att behandlas ytterligare i den kommande MKB:n.
Påverkan på våtmarkerna kommer lokalt att bli stora, då massor från våtmarkerna grävs ut och
ersätts med bärkraftigare material. Miljökonsekvenserna bedöms i huvudsak kunna begränsas till
att bli lokala. Dock kommer en viss påverkan på hydrogeologin i våtmarkerna bli bestående. En
mindre del av den totala arealen av de båda våtmarksområdena kommer att påverkas negativt.
Efter att projektet färdigställts bedöms förutsättningarna för naturmiljön att vara liknande som
idag. I den kommande MKB:n beskrivs de skydds- och försiktighetsåtgärder som kommer att
vidtas för att inte påverka gynnsam bevarandestatus för aktuella arter och naturtyper i de båda
våtmarksområdena. Konsekvensbeskrivningen kommer att omfatta såväl byggnads- som
driftsskedet. En viktig grund till MKB:n är det som kommer fram vid samråd under processen.
Det mindre skogsdike som identifierats i framtaget kartmaterial har ej kunnat noteras i fält.
Flödet i bäcken antas därmed som litet. Det bedöms därmed inte föreligga någon risk att
eventuella partiklar transporteras via den mindre bäcken till Råneälven. Inga särskilda
skyddsåtgärder för att minska risken för grumling planeras i anslutning till det mindre
skogsdiket.
För att begränsa eventuell påverkan planeras grumlande arbeten att utföras under vintertid då
marken är tjälad. Ytterligare skyddsåtgärder kan komma att föreslås i den kommande MKB:n.
En viss risk finns för förorening av våtmarkerna från miljöfarliga ämnen, främst oljor och
bränslen, som hanteras under arbetet. I den kommande MKB:n kommer skydds- och
försiktighetsåtgärder för att minska risken för påverkan på naturmiljön att beskrivas.
Vid upphandling av entreprenadtjänster ställer Trafikverket krav på kvalitets- och miljöstyrning
(TDOK 2012:1039 och TDOK 2012:93). Trafikverket har vid antagande av entreprenör sällt krav,
bl.a. på att kemiska produkter, material och drivmedel ska förvaras på sådant sätt att spill och
läckage av farliga ämnen till miljön undviks. Drivmedelstankar och behållare ska vara märkta,
godkända vid besiktning samt skyddade för påkörning. Fordon som används ska ha
miljöanpassad hydraulolja och slangbrottsventil.
Trafikverket ställer även krav på att entreprenören ska ha beredskap för nödlägessituationer. Det
ska finnas tillgång till absorptionsmedel och saneringsväska i samtliga arbetsfordon.
Entreprenören ska ha dokumenterade åtgärder och rutiner för olyckor. Driftstörningar, tillbud
och olyckor som kan påverka miljön ska omgående rapporteras till Trafikverket.
PROCESSENS FORTSÄTTNING
Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse och
lämnas till Länsstyrelsen. Länsstyresen tar därefter ställning till om verksamheten antas medföra
en betydande miljöpåverkan. Detta beslut kan påverka om ytterligare samråd behöver
genomföras och omfattningen av den fortsatta processen med framtagande av
miljökonsekvensbeskrivning och tillståndshandlingar.
Därefter lämnar Trafikverket in en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet till mark- och
miljödomstolen. I ansökningarna ingår en teknisk beskrivning av den planerade verksamheten
och en miljökonsekvensbeskrivning. När mark- och miljödomstolen fattar beslut om tillstånd kan
de ställa villkor på verksamheten.
Version: 00.03
Uppdragsnummer Sweco: 5466330
Utskrivet: 2015-07-08 10:38
BILAGA 1. SÄNDLISTA
SÄNDLISTA
Berörda fastigheter och
nyttjanderättsinnehavare
Gällivare Meurisvare 3:1
Sveaskogs förvaltnings-aktiebolag
Torsgatan 4
105 22 STOCKHOLM
info@sveaskog.se
Berörda samebyar
Unna tjerusj fjällsameby (tidigare
Sörkaitums sameby)
Kjell-Åke Pittsa
Östra Kyrkallén 2
982 35 GÄLLIVARE
kjell-ake@littak.se
Gällivare skogssameby
Johan Persson
Östra Kyrkallén 2
982 32 GÄLLIVARE
jp@edde.se
Föreningar
Naturskyddsföreningen i Norrbotten
Urpo Taskinen
Byavägen 51
957 23 Juoksengi
urpo.taskinen@naturskyddsforeningen.se
Norrbottens ornitologiska förening
Ordf. Ulf Öhman
Kompanivägen 35
974 44 LULEÅ
ulf.ohman00@bredband.net
Myndigheter
Gällivare kommun
982 81 GÄLLIVARE
post@gallivare.se
Havs- och vattenmyndigheten
Box 11 930
404 39 GÖTEBORG
havochvatten@havochvatten.se
Länsstyrelsen i Norrbottens län
971 86 LULEÅ
norrbotten@lansstyrelsen.se
Naturvårdsverket
106 48 STOCKHOLM
registrator@naturvardsverket.se
Sametinget
Box 90
98122 KIRUNA
kansli@sametinget.se
Sveriges Geotekniska Institut (SGI)
58193 LINKÖPING
sgi@swedgeo.se
Skogsstyrelsen
55183 JÖNKÖPING
skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se