Årsredovisning 2014 Ulricehamns kommun ulricehamn.se Innehållsförteckning Inledning 45 Skolområde Tingsholm 4 46 Intraprenad Emilia Centrum 5Organisationsschema 47 Administrativt processtöd Mandatfördelning 48Fastighet 6Flerårsöversikt 50Kost 8 51 Kommunstyrelsens ordförande Så används skattepengarna Konsult & Support 53IT Förvaltningsberättelse 54Koncernföretagen 10Omvärldsanalys 11 God ekonomisk hushållning Finansiella rapporter 14 Kommunens kvalitet i korthet 59Resultaträkning 15 Ulricehamns kommun i ett Kassaflödesrapport sjuhäradsperspektiv 60Balansräkning 16 Ekonomisk översikt – koncern 61 17 Ekonomisk översikt – kommunen 67Redovisningsprinciper Noter, upplysningar 21Driftredovisning 22Investeringsredovisning Revisionsberättelse 23 71Revisionen Personalekonomisk redovisning Verksamhetsberättelser 31Ledningsprocesser 32 Miljö- och samhällsbyggnad 33Kultur 34 Arbete & fritid 35 Individ- och familjeomsorg 37Funktionsnedsättning 39Äldreomsorg 41 Skolområde Syd 43 Skolområde Nord Omslag: Vy över Ulricehamn 2014 Ovanför backen bakom Bryggans sjöbodar, till vänster om hotellet, ligger idag det kommunala bostadsbolaget STUBO:s lokaler i anslutning till Grodparken på fastigheten Krämaren 4. STUBO AB har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att undersöka möjligheten att avyttra hela eller delar av kvarteret Krämaren 4. Syftet med försäljningen är bland annat att främja utvecklingen i Ulricehamns stadskärna. Aktörer som visar intresse för att bygga trygghetsboende i området är särskilt intressanta. Foto: Antti Heinänen Inledning Foto: Sören Håkanlind INLEDNING Kommunstyrelsens ordförande Fortsatt tillväxt i kommunen De senaste årens positiva befolkningsökning i kommunen fortsatte under 2014, om än i något lugnare takt. Under året ökade invånarantalet med 33 personer och vid årsskiftet fanns 23 244 personer skrivna i kommunen. Byggnationen i Stadsskogen kom igång genom att Stubo, som första aktör, satte spaden i jorden. Intresset för området har visat sig vara stort och förhoppningen är att försäljningen ska ta fart i början på 2015. Också i Villastaden startade byggnation av nya lägenheter på platsen där det tidigare fanns ett båtbyggeri. Infrastrukturen till Övre Villastaden har byggts ut och även här finns intresse för nybyggnation. I slutet av året antogs detaljplanen för den så kallade Brinkstomten. Detta efter många diskussioner med Trafikverket och Länsstyrelsen om hur en eventuell byggnation kan anpassas utifrån en framtida Götalandsbana. Stubo tog ett första steg mot en förtätning av området på Hemrydsgatan genom en begäran om planuppdrag. I slutet av året initierades ett politiskt uppdrag om en möjlig försäljning av Kullen och tillhörande fastigheter i Krämaren 4. Ett av försäljningsvillkoren är ytterligare byggnation. Flera aktörer visade intresse. Arbetet fortsätter under 2015. Utöver detta pågår processer med en rad olika detaljplaner och program. Det borgar för en fortsatt positiv utveckling. Utbyggnaden av riksväg 40 börjar nu ta ordentlig form. I slutet av året invigdes en ny sträckning av väg 46 som en direkt konsekvens av motorvägsbygget. De två första företagen på industriområdet Rönnåsen kunde inviga nya lokaler. Under försommaren invigdes den nya lekplatsen ”Ulricaparken”. Den blev direkt en succé och var välbesökt långt in på hösten. Arbete för bättre skola och välfärd 4 Skolresultaten är en utmaning för kommunen. Trots ett idogt och samlat arbete är bara drygt 80 procent av eleverna i nian behöriga till ett gymnasieprogram. Men vi ger oss inte. En högre andel behöriga till gymnasiet är kommunens viktigaste mål. Många har fått slita hårt under året för att komma tillrätta med underskottet från 2013 inom äldreomsorgen. Anpassningar har varit nödvändiga att göra och det har, helt naturligt, emellanåt gjort ont. Nu är det ordning på ekonomin och de som tar del av omsorgen är fortsatt nöjda med kvaliteten. Förändringar i organisationen 2014 var ett supervalår då det innehöll val både till Europaparlamentet och allmänna val. Belastningen på delar av organisationen var stundtals hård men efter att vallokaler stängt och röster räknats kunde konstateras att allt gått bra. Under året gjordes mindre justeringar i den politiska organisationen inför kommande mandatperiod. Bland annat togs en arbetsgrupp under kommunstyrelsen bort. Nu återstår två grupper; lärande/välfärd och samhällsutveckling. Efter drygt 16 år som kommunchef avtackades Karl-Erik Claesson som valde att sluta sin tjänst vid årsskiftet. Istället välkomnades Håkan Sandahl som tillträder sin tjänst från och med årsskiftet. Vid en första anblick kan konstateras att det ekonomiska resultatet för 2014 ligger något lägre än tidigare år. Men borträknat engångsutbetalningar och annat som påverkar resultatet är skillnaden inte så stor. Och det är bra. Ulricehamn är en kommun som växer. Då krävs det ordentliga resultat för att möta framtida investeringar. Till sist vill jag rikta ett stort tack till anställda för ett väl utfört arbete och till förtroendevalda för ett bra samarbete. Ett extra tack till företag, föreningsliv och civilsamhället. Ert engagemang för en bättre kommun gör stor skillnad! Mattias Josefsson (S) Kommunstyrelsens ordförande INLEDNING Organisationsschema Kommunfullmäktige 49 ledamöter Fasta beredningar Strategisk nivå Revision 5 ledamöter • Välfärd (9 ledamöter ) • Samhällsutveckling (9 ledamöter ) • Lärande (9 ledamöter) • Val och arvode (Samma antal ledamöter som antalet partier i fullmäktige) Tillfälliga beredningar enligt särskilda uppdrag (9 ledamöter) Samlat presidium Nämnder Verskställande nivå Krisledningsnämnd Kommunstyrelsen 5 ledamöter 15 ledamöter Samverkansnämnd miljö och bygg 6 ledamöter Beredande utskott 2 ledamöter och 2 ersättare Två arbetsgrupper: Individnämnd • • 3 ledamöter Lärande/Välfärd Samhällsutveckling Budgetutskott Samverkansnämnd IT 4 ledamöter Valnämnd 7 ledamöter Förvaltning Gemensam nämnd UlricehamnTranemo - Svenljunga 6 ledamöter Ulricehamns Stadshus AB NÄRINGSLIV TURISM LANDSBYGDSUTVECKLING Mandatfördelning Kommunstyrelsen 2014-2018 2011-2014 Kommunfullmäktige2014-2018 2011-2014 Socialdemokraterna4 Moderaterna 2 Centerpartiet 3 Sverigedemokraterna1 Nya Ulricehamn 1 Miljöpartiet 1 Folkpartiet 1 Kristdemokraterna 1 1 Vänsterpartiet Summa 15 Socialdemokraterna13 Moderaterna 10 Centerpartiet 10 Sverigedemokraterna 4 Nya Ulricehamn 3 Miljöpartiet 3 Folkpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Vänsterpartiet 2 Summa 49 4 4 3 - - 1 1 1 1 15 13 11 10 3 3 4 3 2 49 5 INLEDNING Flerårsöversikt Kommunen 2014 2013 2012 2011 2010 29,0 58,2 54,1 18,3 147,0 EKONOMISKT RESULTAT Årets resultat, mkr Årets resultat exkl jämf.störande poster 34,5 39,3 34,6 18,3 160,5 Skatteintäkter 880,6 853,5 824,4 797,1 770,4 Personalkostnader, exkl. PO, mkr 575,9 553,9 542,4 528,7 516,0 53,8 64,9 99,5 80,5 98,0 143,0 159,0 102,0 69,0 36,0 1 794,0 1 803,0 1 716,0 1 695,0 1 695,0 Omsättningstillgångar, mkr 184,0 265,5 210,4 220,0 261,0 Anläggningstillgångar, mkr 1 608,0 1 534,7 1 505,6 1 475,0 1 434,0 3,0 2,8 669,0 708,4 675,8 720,0 730,0 Kortfristiga skulder, mkr 180,0 177,6 153,4 194,0 209,0 Långfristiga skulder, mkr 489,0 530,8 522,4 526,0 521,0 Soliditet, % 59,1 57,2 56,7 54,2 53,1 Soliditet inklusive samtliga pensionsåtaganden, % 38,4 35,7 36,5 32,3 35,8 21,05 21,05 21,05 20,98 20,98 Folkmängd 23 244 23 211 23 015 22 996 22 838 Folkökning 33 196 19 158 85 Födda 244 230 210 245 235 Döda 251 262 250 246 271 -7 -32 -40 -1 -36 Inflyttning 1 105 1 179 1 066 1 096 1 016 Utflyttning 1 066 951 1 011 939 894 39 228 55 157 122 INVESTERINGAR Nettoinvesteringar, mkr Självfinansiering av investeringar, % TILLGÅNGAR/SKULDER Totala tillgångar, mkr varav Bidrag till statlig infrastruktur Totala skulder, mkr varav SOLIDITET SKATTESATS Kommunal skattesats, % INVÅNARE Födelsenetto Flyttningsnetto 6 INLEDNING Koncernen 2014 2013 2012 2011 Årets resultat, mkr 47,3 68,6 72,3 21,2 Årets resultat exkl jämf.störande poster 52,8 49,7 52,8 21,2 2 144,0 2 154,1 2 070,0 2 008,0 EKONOMISKT RESULTAT TILLGÅNGAR/SKULDER Totala tillgångar, mkr varav Omsättningstillgångar, mkr 253,0 336,0 290,2 297,0 Anläggningstillgångar, mkr 1 891,0 1 818,1 1 779,8 1 711,0 893,8 959,9 944,3 962,0 Kortfristiga skulder, mkr 270,5 243,8 238,1 254,0 Långfristiga skulder, mkr 623,3 716,1 706,2 708,0 Soliditet, % 52,9 50,5 49,2 47,1 Soliditet inklusive samtliga pensionsåtaganden, % 27,0 23,8 23,2 20,2 Totala skulder, mkr varav SOLIDITET 7 INLEDNING Så används skattepengarna Ulricehamns kommun har en högre total skattesats än riksgenomsnittet (54 öre) men jämfört med genomsnittet i regionen är nivån 20 öre lägre. Kommunens utdebitering uppgick under 2014 till 21,05. Verksamhetens nettokostnader under 2014 uppgick till 1 137 mkr. 100 kronor i skatt till Ulricehamns kommun används till verksamheterna enligt nedanstående fördelning Äldreomsorg 23,93 kr Grundskola 21,59 kr Förskola 13,50 kr Funktionsnedsättning 11,19 kr Gymnasieskola 9,92 kr Individ- och familjeomsorg 5,43 kr Infrastruktur, skydd m.m. 4,69 kr Kultur och fritid 4,58 kr Räddningstjänst 1,62 kr Övrig utbildning 1,48 kr Politisk verksamhet 0,91 kr Övrigt 0,72 kr Färdtjänst 0,44 kr Totalt 100,00 kr Vad används pengarna till? Personalkostnader 62% Material 3% Tele, post, el och vatten 2% Entreprenader och köp av tjänster 17% Hyra, leasing och info 4% Bidrag och transfereringar 4% Diverse kostnader 7% Finansiella kostnader och intäkter 1% Var kommer pengarna ifrån? 8 Kommunalskatten 65% Statsbidrag 17% Avgifter, bidrag, hyror m.m. 18% FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse 9 Foto: Sören Håkanlind Omvärldsanalys Lågt oljepris och minusräntor gynnar den ekonomiska tillväxten FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Lågt oljepris och nya centralbanksstimulanser i form av extremt låga eller negativa styrräntor ger draghjälp för världsekonomin, men det finns risk för deflation på många håll. Den konsumentledda återhämtningen i USA har blivit allt tydligare vilket också ger ökad draghjälp till världsekonomin, något som bidrar till att situationen i eurozonen har stabiliserats. Förutsättningarna för en global återhämtning förbättras om USA undviker att ge sig in i det valutakrigsspel som många länder nu är inne i. Länderna vill ha en svag valuta och därigenom få hjälp med att få upp inflationen genom dyrare importpriser. Den exportberoende svenska ekonomin växer över trend tack vare en god inhemsk konsumtion. Trots goda tillväxtsiffror har den låga inflationen och sjunkande inflationsförväntningar fått Riksbanken att sänka styrräntan till under noll. God skatteunderlagstillväxt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör bedömningar avseende skatteunderlagets utveckling. SKL:s skatteunderlagsbedömningar är ett viktigt underlag i kommunernas budgetarbete. Under 2014 steg antalet arbetade timmar i ekonomin betydligt mer än 2013 samtidigt som den automatiska balanseringen av inkomstanknutna pensioner höll tillbaka pensionsinkomsterna. Det resulterade i att skatteunderlaget växte i samma takt 2014 som året innan. Ett ökat antal arbetade timmar beräknas ge ett stort bidrag till skatteunderlagstillväxten 2015. Tillsammans med tilltagande löneökningar och en snabb utveckling av pensionsinkomsterna skjuter skatteunderlaget fart och SKL:s prognos visar det största ökningstalet sedan 2008. Även 2016 räknar SKL med att den konjunkturella återhämtningen fortsätter med ytterligare ökning av antalet arbetade timmar, stigande timlöner och tilltagande pensionsinkomster. SKL:s bedömning är att skatteunderlaget 2015 och 2016 kommer att växa med cirka fem procent per år. Befolkning Under de kommande åren kommer Ulricehamns kommun att fortsätta växa. I kommunens prognos (2014-2024) estimeras en ökning med ca 1 500 10 personer, alltså ungefär 150 personer i snitt per år. Detta kan jämföras med den genomsnittliga årliga ökningen under de senaste tio åren (2003-2013) som var 91 personer. En av drivkrafterna för tillväxt är tillgången på bostäder. Flera större projekt är planerade för de kommande åren i centrala Ulricehamn – urbaniseringstrenden märks även lokalt. Till följd av att de stora årskullarna födda under 1990-talet kommer upp i barnafödande åldrar inom några år, väntas en ökning av barn i förskole- och grundskoleåldrarna. Den äldre generationen ökar också, särskilt åldrarna mellan 75-84. Detta beror framförallt på en förbättrad allmänhälsa samt att de stora årskullarna födda under 1940-talet kommer upp i de åldrarna. Utvecklingen liknar den som även förutspås i rikets prognos. Statistiska centralbyrån prognostiserar utifrån uppgifter från Migrationsverket att invandringen kommer att öka fram till 2060-talet, de närmaste åren mycket relaterat till asyl- och anhöriginvandring från Syrien. Efter prognosperioden förmodas en skiftning där invandringen antas minska samtidigt som antalet utvandrare tros öka. Arbetsmarknad Sysselsättningen väntas stiga. Starkast är tillväxten för yrken med eftergymnasiala utbildningskrav, exempelvis ingenjörer och lärare. På 5-10 års sikt prognostiserar Arbetsförmedlingen goda möjligheter också för studerande inom de yrkesförberedande gymnasieprogrammen. Ulricehamns kommun har en lägre arbetslöshet än riket i snitt. En av förklaringarna kan vara en diversifierad delregional arbetsmarknad som inte blir alltför känslig i konjunktursvängningar utan anpassar sig snabbt. En annan anledning kan vara det goda geografiska läget där såväl Göteborgsområdets starka arbetsmarknadsregion som Jönköping finns nära. Arbetsförmedlingens egna verksamhetssiffror visar andelen öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd av den totala arbetskraften. Vad gäller gruppen 16-64 år, är andelen 8,1% i riket och 5,8% i Ulricehamn under januari 2015. För gruppen unga, 18-24 år är siffran 14,7% i riket och 10,5 % i Ulricehamn. Talen är också lägre i en jämförelse med samma period föregående år. God ekonomisk hushållning Kommunens invånarantal ska 2020 vara 25 000 Ej uppfyllt Nuläge Under 2014 har en ny befolkningsprognos utarbetats. I prognosförutsättningarna finns en bostadsproduktion om 100 - 150 bostäder per år vilket bedöms generera 250 - 300 invånare. Strategier för att uppnå befolkningsmålet är bland annat strategiska markförvärv, förtätning i centralorten, resurser till detaljplanering och ökade marknadsföringsinsatser. Befolkningen den 31 december 2014 enligt statistik från SCB uppgick till 23 244, vilket innebär en ökning med 33 invånare jämfört med året innan. Bedömning kring måluppfyllelse 2014 Målvärdet för 2014 på 23 180 invånare har kunnat uppnås. För att nå ett invånarantal på 25 000 år 2020 krävs dock en betydligt högre tillväxttakt de kommande sex åren. Resursfrågor kopplade till målet Kommunens befolkningstillväxt för med sig ökade investeringar i bland annat bostäder, infrastruktur och verksamhetslokaler. Ekonomisk effekt 2014 Antalet invånare den 1 november bestämmer nivån på bidrag för skatteutjämning och kostnadsutjämning för det kommande budgetåret. Befolkningen den 1 november 2014 enligt statistik från SCB uppgick till 23 232, vilket innebär en ökning med 98 personer från året innan. En ökande befolkning har följaktligen direkt påverkan på de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten. Slutsats arbetstillfällen tillkommer, vilket också är en positiv faktor för befolkningsutvecklingen. De senaste åren har invånarantalet i kommunen ökat i stadig takt och den framtida utvecklingen bedöms vara fortsatt positiv. Befolkningsmålet på 25 000 invånare kommer dock troligen att nås några år senare än den ursprungliga målsättningen. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetsmål I SKL:s öppna jämförelser om skolan ska vi vid utgången av 2014 befinna oss bland de hundra bästa Ej uppfyllt Nuläge SKL presenterar resultaten av öppna jämförelser för läsåret 2013-2014 i mars/april månad 2015. Bedömning kring måluppfyllelse 2014 Grundskolans sammanvägda placering för läsåret 2012-2013 är plats 200 av 289 kommuner i Öppna jämförelser. Det är en förbättring med 35 platser. Det innebär att vi är på rätt väg och att vi kan se resultat av gjorda insatser i form av förbättrad måluppfyllelse. Målet är att vi ska nå plats 100 under 2014 vilket realistiskt sett kommer att bli svårt. Resursfrågor kopplade till målet Lärartätheten har ökat och kompetensutveckling för ökad lärarbehörighet via Lärarlyftet genomförs. Ekonomisk effekt 2014 Verksamheten har fått ett extra tillskott av lärartjänster under läsåret. Slutsats Genomförda insatser och prioriterad kompetensutveckling inom områdena betyg och bedömning, matematik och entreprenöriellt lärande förväntas få genomslag. Bostadsproduktionen behöver öka ytterligare om målet fram till 2020 ska kunna uppnås. Utbyggnaden av R 40 till motorväg kommer att ha en avgörande betydelse för ökad inflyttning till Ulricehamns kommun. Näringslivets utveckling med nya etableringar på Rönnåsen och i framtida planering på Ubbarp har stor betydelse då nya 11 Färre hushåll ska vara beroende av försörjningsstöd Ej uppfyllt Nuläge FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Antalet hushåll med försörjningsstöd ökade under 2014 från 417 till 471, vilket är en ökning med 12,9 %. Antalet enskilda bidragsmottagare ökade från 786 till 871 personer, d.v.s. en ökning med 10,8%. Under 2014 betalades det totalt ut 16,5 mkr, under 2013 var motsvarande siffra 15,8 mkr. Kostnadsökningen för försörjningsstödet fortsatte således under 2014 men utvecklingstakten minskade dock. Under 2013 betalades det i genomsnitt ut 37 894 kr per hushåll, denna siffra sjönk under 2014 till 34 943 kr. Bedömning kring måluppfyllelse 2014 Målet är inte uppfyllt, antalet hushåll har ökat. Dock har ökningstakten när det gäller den totala kostnaden för försörjningsstödet planat ut och kostnaden per hushåll har minskat. Målet har varit svårt att uppnå, bl a med anledning av att antalet etableranter ökar och det krävs ibland långsiktigt arbete för enskilda för att lyckas bryta bidragsberoendet. Resultatet ska uppgå till minst 1% av generella skatter och statsbidrag Uppfyllt Nuläge Kommunens ekonomiska resultat för 2014 uppgår till 29,0 mkr . Det budgeterade resultatet för året (exklusive resultatutjämningsreserv) uppgår till 2,8 mkr. Ett resultat på 29,0 mkr motsvarar cirka 2,5 % av skatter och utjämningsbidrag. Bedömning kring måluppfyllelse 2014 Målet har uppfyllts. Resursfrågor kopplade till målet Det ekonomiska utfallet för 2014 är 26,2 mkr bättre än budget. Ekonomisk effekt 2014 Årets investeringar har finansierats med egna medel. Kommunkoncernens externa låneskuld har amorterats ned med 44,4 mkr. Slutsats Resursfrågor kopplade till målet Målet har uppfyllts 2014. Insater görs tillsammans med arbetsmarknadsenheten för att minska antalet bidragsberoende och öka antalet personer i arbete/ utbildning/sysselsättning. Detta arbete kommer att växlas upp under 2015 då arbetsmarknadsenheten kommer att flyttas över till IFO. Kommunens fastigheter ska användas mer effektivt. Ekonomisk effekt 2014 Den ekonomiska effekten var under 2014 måttlig då försörjningsstödets ökningstakt planat ut och försörjningsstödets kostnader inrymdes inom budgetram. Slutsats Målet är svårt att uppnå. Det kommer även att bli svårt att uppnå målet 2015 även om åtgärder kommer att vidtas genom att på olika sätt försöka minska bidragsberoende och öka antalet personer i arbete/utbildning/sysselsättning. 12 Finansiella mål Uppfyllt Nuläge Inventering av vårt lokalanvändande pågår. Konsult har upphandlats för att hjälpa oss ta fram lokalresursplaner. Vi får verktygen att mäta och bli bättre på att ta fram kostnadseffektiva lösningar, i rätt tid och till rätt kostnad. Bedömning kring måluppfyllelse 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Minskar vi ytan för inhyrda lokaler och använder våra egna i första hand så minskar kostnaden för lokaler. Vi har lämnat externt hyrda lokaler i storleksordningen 1 000 m2 (0,6 %) under 2013. Under 2014 har vi inte lämnat några lokaler. Däremot så har vi förslag på att köpa fastighet som vi har verksamhet i, vilket påverkar utfallet på mätetalet. Resursfrågor kopplade till målet Arbetet går långsamt, ett konsultuppdrag har köpts in för att hjälpa oss med rutiner och system för inventerings- och kapacitetsutredningar. Ekonomisk effekt 2014 Ingen 2014. Konsulthjälp, budgetkostnad 0,4 mkr som belastar 2015. Slutsats Kostnadseffektiv lokalanvändning kan uppnås betydligt lättare om vi har bra rutiner och system, men det förutsätter också att de politiska besluten gynnar arbetet för en kostnadseffektiv lokalanvändning. Att köpa in fastigheter som vi hyr för kommunal, långsiktig verksamhet borde möjliggöras generellt för att få ned kostnaden för lokaler. 13 Tillgänglighet Kommunens kvalitet i korthet FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunens kvalitet i korthet, KKiK, är ett sätt att mäta en kommuns kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra. Det som mäts ska ha en tydlig koppling till den service som du som kommuninvånare möts av. Undersökningen genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2014 har 222 av 290 kommuner deltagit i KKiK. Ulricehamns kommun är med för andra gången. Resultatet av undersökningen kommer att användas som underlag i kommunens arbete med att ständigt förbättra sin service. 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 2 Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 3 Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? 4 Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstationen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? 5 Hur stor del av de som erbjuds plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 6 Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 7 Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats? 8 Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? 9 Hur trygga känner sig medborgare i kommunen? 10 Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst under Trygghetsaspekter Årligen undersöks kommunens kvalitet ur fem perspektiv: Tillgänglighet, Trygghet, Information och delaktighet, Kostnadseffektivitet och Samhällsutveckling. Inom några av måtten placerar sig Ulricehamns kommun bland de 30 bästa kommunerna: Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? en 14-dagarsperiod? (ej mätt 2013) 11 Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor (både planerad och faktisk)? Delaktighet och kommunens information 12 Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet (Ingen mätning 2013) 13 Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 14 Hur väl möjliggör kommunen för sina medborgare att delta i kommunens utveckling? 15 Hur väl upplever med¬borgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? Effektivitet 16 Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? 17A Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? 17B Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? 18 Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. 19 Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. 20 Kostnad per betygspoäng. 21 Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen. 22 Kostnaden för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram. 23 Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. 24 Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? (Ingen mätning 2013) 25 Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. 26 Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? För att ge en snabb och enkel överblick över hur Ulricehamns kommun står sig jämfört med andra kommuner, har vi delat upp resultaten i tre grupper med en markering med grön, gul eller röd färg. 27 Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? 28 Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst. 29 Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? 30 Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning. Grön färg ges för de resultat där Ulricehamns kommun är bland de 25% bästa i landet 31 Andelen förvärvsarbetare i kommunen. 32 Hur stor del av befolkningen för försörjningsstöd? 33 Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? Gul färg ges för de 50 % mellersta resultaten 34 Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i Röd färg ges för de resultat där Ulricehamns kommun är bland de 25% sämsta i landet 35 Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? 36 Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? 37 Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar? 38 Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 39 Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? Hur många olika personer besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? Exempel på mått där Ulricehamns kommun ligger lägre än genomsnittet är: Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Kommunen som samhällsutvecklare kommunen? (Ingen mätning 2014) För mått 23 och 34 finns inga resultat 2014. 14 Befolkningsutveckling senaste femårsperioden, procent Borås Bollebygd Ulricehamn Vårgårda Svenljunga Tranemo Mark Herrljunga 4,5 4,3 2,0 0,6 0,5 0,3 0,1 0,1 Arbetslöshet, december 2014, procent Mark Vårgårda Bollebygd Tranemo Herrljunga Ulricehamn Svenljunga Borås 3,0 3,1 3,1 3,3 3,4 3,4 4,0 4,3 Riksgenomsnitt4,3 Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogrammen, läsåret 13/14 Herrljunga Mark Borås Svenljunga Vårgårda Bollebygd Ulricehamn Tranemo 89 88 88 88 88 85 83 80 Riksgenomsnitt87 Källa: Skolverket Källa: AMS Skattesats 2014, procent Allmännyttiga bostadsföretag, hyresnivåer 2014, kr/kvm Tranemo Ulricehamn Borås Vårgårda Mark Bollebygd Svenljunga Herrljunga Andel (%) gymnasieelever som fullföljde utbildningen inom fyra år, exklusive IV läsåret 13/14 Tranemo Herrljunga Svenljunga Vårgårda Ulricehamn Borås Mark Bollebygd Herrljunga Svenljunga Tranemo Vårgårda Ulricehamn Borås Mark Bollebygd Källa: SCB 20,57 21,05 21,06 21,21 21,21 21,59 22,15 22,16 Riksgenomsnitt20,65 Källa: SCB Bollebygd Borås Tranemo Ulricehamn Mark Herrljunga Vårgårda Svenljunga Källa: SCB 102 94 92 92 91 89 89 86 Svenskt Näringslivs kommunranking 2014 Vårgårda Borås Herrljunga Tranemo Ulricehamn Mark Bollebygd Svenljunga Källa: Svenskt Näringsliv 828 829 880 888 889 899 904 959 Riksgenomsnitt984 Källa: SABO Skattekraft i procent av riksgenomsnitt, 2013 13 36 48 98 104 140 201 214 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ulricehamns kommun i ett sjuhäradsperspektiv 90 89 89 88 87 86 86 80 Riksgenomsnitt84 Källa: Skolverket Förskola, antal inskrivna barn per årsarbetare, 15 okt 2013 Andel av 65-w år med omsorg i särskilt boende 2013, procent Herrljunga Bollebygd Mark Tranemo Ulricehamn Svenljunga Vårgårda Borås Bollebygd Tranemo Ulricehamn Vårgårda Borås Herrljunga Svenljunga Mark 5,2 5,3 5,4 5,4 5,4 5,7 5,7 5,9 Riksgenomsnitt5,3 Källa: Skolverket 10,2 11,4 11,6 11,6 12,3 12,7 13,0 13,5 Riksgenomsnitt12,1 Källa: Skolverket Riksgenomsnitt4,3 Källa: Kolada Grundskolan, antal elever per lärare, 15 okt 2013 Tranemo Herrljunga Ulricehamn Svenljunga Bollebygd Vårgårda Mark Borås 5,8 5,1 4,2 4,1 3,7 3,6 3,5 3,0 Andel av 65-w år med omsorg i ordinärt boende 2013, procent Svenljunga Tranemo Ulricehamn Vårgårda Borås Mark Bollebygd Herrljunga 9,1 8,5 7,3 7,3 7,2 6,7 5,8 - Riksgenomsnitt7,2 Källa: Kolada 15 Ekonomisk översikt - koncernen FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Ulricehamns Stadshus AB är ett av Ulricehamns kommun helägt aktiebolag. Ulricehamns Energi AB (UEAB), STUBO AB samt Näringsliv Ulricehamn AB (NUAB) är helägda dotterbolag till Ulricehamns Stadshus AB. Kommunkoncernens ekonomiska resultat 2014 uppgår till 47,3 mkr, ett resultat som är lägre än förra året då resultatet uppgick till 68,6 mkr. Det ekonomiska resultatet 2013 förstärktes dock av jämförelsestörande intäkter, medan resultatet 2014 påverkas negativt av jämförelsestörande kostnader. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster 2014 uppgår till 52,8 mkr, vilket är 3,1 mkr högre än året innan. Årets ekonomiska resultat Kommunkoncernens ekonomiska resultat 2014 uppgår till 47,3 mkr (2013: 68,6 mkr). Det ekonomiska resultatet 2014 innebär följaktligen ett resultat som är betydligt lägre än förra året. Det ekonomiska resultatet 2014 påverkas negativt i viss mån av jämförelsestörande kostnader till följd av övergång till komponentavskrivning i enlighet med rekommendation från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Resultatet 2013 förstärktes istället av jämförelsestörande intäkter. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster 2014 uppgår till 52,8 mkr, vilket är 3,1 mkr högre än året innan. Koncernens resultatutveckling 2011-2014, mkr 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 72,3 60,0 52,8 50,0 21,2 52,8 40,0 30,0 21,2 20,0 10,0 0,0 2011 2012 2013 2014 Koncernens soliditet Soliditetsmåttet anger andelen eget kapital av de totala tillgångarna. En soliditet på 52,9 procent innebär att det finns skulder motsvarande 47,1 procent av de samlade tillgångarna. Soliditeten är ett mått på det ekonomiska handlingsutrymmet. En låg soliditet innebär att det ekonomiska handlingsutrymmet är begränsat och vice versa. Koncernens soliditet, inklusive samtliga pensionsåtaganden, har under den senaste fyraårsperioden ökat från 20 till 27 procent. Koncernens soliditet 2011-2014, uttryckt i % 60,0% 52,9% 50,0% 47,1% 49,2% 50,5% 40,0% 2011 2012 2013 2014 Koncernens soliditet 2011-2014 inklusive samtliga pensionsåtaganden, uttryckt i % 30,0% 2012 49,7 68,6 47,3 2011 Koncernens resultatutveckling 2011-2014, mkr, exkl jämförelsestörande poster 2013 2014 20,0% 20,2% 23,2% 23,8% 2012 2013 27,0% 10,0% 0,0% 2011 16 2014 Ekonomisk översikt - kommunen Investeringarna under 2014 uppgår till 53,8 mkr (2013: 64,9 mkr). För att beskriva och analysera det ekonomiska resultatet, den ekonomiska utvecklingen och kommunens finansiella ställning används en modell som utgår från fyra olika perspektiv: • • Resultat och kapacitet Det finansiella resultatet: – vilken balans har kommunen haft över intäkterna och kostnaderna under året och över tid? Kapacitetsutvecklingen – vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk och kontroll Riskförhållanden – vilka är riskerna som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll – vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? 5,5 mkr för de tillgångar där avskrivningarna har varit för låga. Övergången innebär följaktligen att det ekonomiska resultatet blir 5,5 mkr lägre än vad som annars varit fallet. Ekonomiskt resultat, mkr 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 54,1 29,0 18,3 2011 Kommunens ekonomiska resultat för 2014 uppgår till +29,0 mkr. Resultatet påverkas negativt i viss mån av jämförelsestörande kostnader till följd av övergång till komponentavskrivning i enlighet med rekommendation från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Större investeringar (anskaffningskostnader över 10 mkr) som är gjorda under de senaste 15 åren har komponentindelats – totalt omfattas 16 investeringsprojekt. De tillgångar där avskrivningarna varit för låga jämfört med komponentmetoden hanteras i enlighet med RKR:s rekommendation 14.1. Totalt påverkas bokslutet för 2014 av justerade avskrivningar med sammantaget 2012 2013 2014 Det budgeterade resultatet för 2014 uppgår till 2,8 mkr. Det ekonomiska utfallet, exklusive jämförelsestörande poster, är följaktligen 26,2 mkr starkare än budgeterat. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 34,5 mkr, vilket är i nivå med utfallet de två senaste åren. Ekonomiskt resultat exkl. jämförelsestörande poster, mkr 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 34,6 39,3 34,5 18,3 2011 Resultat och kapacitet 58,2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Det ekonomiska resultatet för kommunen 2014 uppgår till +29,0 mkr. Resultatet påverkas i viss mån av jämförelsestörande kostnader till följd av övergång till komponentavskrivning i enlighet med rekommendation från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 34,5 mkr, vilket är ca 5 mkr lägre än året innan. 2012 2013 2014 Budgetavvikelser Verksamheternas ekonomiska utfall Verksamheternas samlade ekonomiska utfall är bättre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till +9,3 mkr. Nettobudgeten för verksamheterna uppgår till 1.127 mkr. Inom välfärdsområdet (verksamheterna äldreomsorg, funktionsnedsättning och individoch familjeomsorg) är det en samlad negativ budgetavvikelse med 8,2 mkr, där beställningen av äldreomsorg svarar för ett underskott på 8,9 mkr på grund av ökade volymer jämfört med tidigare år. Den egna utförarverksamheten när det gäller äldreomsorgen redovisar en positiv 17 Investeringar FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE avvikelse med 2,8 mkr. De åtgärder som har genomförts under 2013 och 2014 för att få den egna äldreomsorgsverksamheten i balans har följaktligen givit resultat. Verksamheten funktionsnedsättning redovisar ett underskott mot budget med 4,6 mkr. Underskottet inom välfärdsverksamheterna balanseras av överskott på andra områden, bland annat på grund av att kostnaderna för lönerevision 2014 blev lägre än budgeterat och att det varit personalvakanser inom flera områden, bland annat inom miljö- och samhällsbyggnad och inom intern service. I de ekonomiska ramarna finns också en budgetmarginal på 7,5 mkr – ”budget i balans” som inte har utnyttjats. Dessa medel faller ut som ett överskott mot budget. Verksamheternas budgetavvikelser, mkr 15 9,3 10 5 0,2 0 -0,9 -5 -10 -15 -11,4 2011 2012 2013 2014 Finansiering Utfallet för finansförvaltningen är 16,8 mkr bättre än budgeterat. Resultatet påverkas negativt av justerade avskrivningar till följd av övergång till komponentavskrivning - med sammantaget 5,5 mkr. Budgetutfallet exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 22,3 mkr. Intäkterna från skatteintäkter och generella statsbidrag är 5,0 mkr högre än budgeterat. Den definitiva slutavräkningen för 2013 påverkar utfallet i negativ riktning med 2,5 mkr. Kapitalkostnaderna är betydligt lägre än budget på grund av att investeringarna inte kommit upp i budgeterad nivå 2013 och 2014. Utfallet av de finansiella nettokostnaderna är 0,5 mkr bättre än budgeterat och de löpande avskrivningskostnaderna är 7,8 mkr lägre än budgeterat. Finansnettot påverkas positivt med 6,8 mkr av årets avkastning på förvaltade pensionsmedel. Pensionskostnaderna är 1,9 mkr högre än budgeterat. Utfallet för finansförvaltningen 2014 påverkas även av nedskrivningskostnader på exploateringsområden med 2,2 mkr. 18 Årets nettoinvesteringar uppgår till 53,8 mkr (2013: 64,9 mkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2013 uppgår till 131,2 mkr. Nettoinvesteringar, mkr 120 100 80 99,5 80,5 64,9 60 53,8 40 20 0 2011 2012 2013 2014 Över tid är det viktigt att alla investeringar finansieras via de medel som tillförs från den löpande driften – självfinansieringsgraden bör över tid uppgå till minst 100 %. Under 2014 uppgår självfinansieringsgraden till 143 %. Orsaker till den höga självfinansieringsgraden är att investeringarna är betydligt lägre än budgeterat, samtidigt som det ekonomiska resultatet innebär att det tillförts cirka 77 mkr från den löpande verksamheten. Självfinansieringsgrad, uttryckt i % 120 100 80 99,5 80,5 64,9 60 53,8 40 20 0 2011 2012 2013 2014 Soliditet Soliditetsmåttet anger andelen eget kapital av de totala tillgångarna. En soliditet på 59 procent innebär att kommunen har skulder motsvarande 41 procent av de samlade tillgångarna. Kommunens soliditet har ökat med 1,9 procentenheter under 2014. Soliditet, uttryckt i % Låneskuld, mkr 56,7% 550 526,4 57,2% 522,4 522,4 500 54,2% 478,0 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 59,1% 60,0% 450 50,0% 2011 2012 2013 Kommunens soliditet, inklusive samtliga pensionsåtaganden, enligt den så kallade ”fullfondsmodellen”, uppgår till 28,2 procent. Kommunens funktion som internbank inom koncernen påverkar soliditeten med 10,2 procentenheter. Utan utlåningen till bolagen hade kommunens soliditet 2014-12-31 uppgått till 38,4 procent. Soliditet inkl. samtliga pensionsåtaganden, exkl. internbank, uttryckt i % 40,0% 38,4% 36,5% 35,7% 2012 2013 32,3% 30,0% 20,0% 2011 2011 2014 2014 2012 2013 2014 Utlåning till bolagen mkr 591,4 600 550 537,4 522,4 532,4 500 450 2011 2012 2013 2014 Borgensåtaganden Kommunens borgensåtaganden uppgår till 46,4 mkr vid utgången av 2014. Borgensåtagandena har minskat genom att bolagens lån hos externa långivare (med kommunal borgen) har ersatts av lån från kommunen, inom internbanken. Omfattningen av borgensåtagandena är därmed ca 50 mkr lägre än vid utgången av 2013. Borgensåtaganden, mkr Risk och kontroll Det övergripande målet för finansförvaltningen är att effektivt säkerställa kommunkoncernens betalningsberedskap, utan spekulativa inslag. I kommunens finanspolicy regleras att finansiella motparter ska ha hög kreditvärdighet (rating). Utländsk motpart ska lägst inneha rating AA. För att begränsa risker i skuldförvaltningen ska förfallodatum och räntebindning i låneportföljen spridas. Lån Kommunen fungerar som internbank för bolagen inom koncernen. Kommunens låneskuld uppgår per 2014-12-31 till 478 mkr, samtidigt som utlåningen till koncernens bolag uppgår till 591,4 mkr. Ulricehamns kommun har följaktligen ingen ”egen” låneskuld. 150 100 95,8 96,1 96,1 46,4 50 0 2011 2012 2013 2014 Finansiella placeringar En viss del av kommunens likviditet är avsatt till fondering för att möta framtida pensionsutbetalningar. Vid utgången av 2014 uppgick det bokförda värdet på placerade medel till 87,9 mkr. Det beräknade marknadsvärdet på tillgångarna uppgick samtidigt till 94,2 mkr. 19 Balanskravet Finansiella placeringar, mkr Ulricehamns kommuns ekonomiska resultat 2014 innebär att kommunallagens krav på ekonomi i balans är uppfyllt. Av 2014 års ekonomiska resultat avsätts inga ytterligare medel till kommunens resultatutjämningsreserv (RUR). Efter förra årets avsättning uppgår resultatutjämningsreserven till 51,4 mkr. 100 87,9 75,5 78,5 81,1 50 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2011 2012 2013 2014 Balanskravet, mkr Kommunalskatt Ulricehamns kommun har en högre total skattesats än riksgenomsnittet (54 öre) men jämfört med genomsnittet i regionen är nivån 20 öre lägre. Kommunens utdebitering uppgick under 2014 till 21,05. Regionens utdebitering var 11,48 under 2014. Därmed uppgick den sammanlagda kommunala skattesatsen i Ulricehamn till 32,53 procent. Ulricehamns kommun har ett skatteunderlag per invånare som uppgår till 92 procent av riksgenomsnittet. 29,0 Avgår: realisationsvinster -6,8 Medel till resultatutjämningsreserv - Medel från resultatutjämningsreserv - Årets balanskravsresultat 22,2 Känslighetsanalys 2015 2014 Kommun 21,05 21,05 Region 11,48 11,13 32,53 32,18 Känslighetsanalys, mkr Kommun 21,25 21,21 11,48 11,13 Förändrade personalkostnader med 1% 7,9 Region 32,73 32,34 Förändrade bruttokostnader med 1% 13,2 Kommun 20,70 20,66 Förändrad utdebitering med 1 kr 43,8 Region/landsting 11,29 11,20 31,99 31,86 Ulricehamns kommun Genomsnitt i regionen Genomsnitt i riket Lägsta totala skattesatsen 2014 hade Vellinge kommun med 29,19. Högsta totala skattesatsen hade Dorotea med 34,70. 20 Årets resultat enligt resultaträkning Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan beskrivs vilken ungefärlig inverkan några av dessa har (mkr). Förändrat skatteunderlag i riket med 1% 9,2 Ansvarsområde Årsbudget efter justeringar Periodens utfall Avvikelse mot budget 40,4 32,2 8,3 1,4 0,0 1,4 1 004,4 1 008,2 -3,9 Miljö- och samhällsbyggnad 45,6 43,8 1,7 Kultur 11,1 11,0 0,1 Arbete och fritid 39,4 38,4 1,1 291,6 297,9 -6,4 38,3 35,5 2,7 153,5 162,4 -8,9 LEDNINGSPROCESSER Varav KS oförutsett HUVUDPROCESSER Individ- och familjeomsorg varav beställning funktionsnedsättning varav beställning äldreomsorg Funktionsnedsättning 56,5 61,1 -4,6 Äldreomsorg 67,1 64,3 2,8 336,3 335,5 0,8 25,2 25,4 -0,2 124,1 123,8 0,3 7,5 6,9 0,6 Skolområde Syd och Nord Intraprenad Emilia Centrum Skolområde Tingsholm Ledning huvudprocesser STÖDPROCESSER / INTERN SERVICE 82,2 77,3 4,9 Konsult och support 26,0 25,4 0,6 Fastighet 16,2 13,5 2,7 Kost 17,4 17,4 0,0 IT -0,1 -0,2 0,1 Administrativt processstöd 21,6 20,0 1,6 1,2 1,2 0,0 1 127,0 1 117,8 9,3 Revision 1,2 1,2 0,0 IT-nämnd 0,6 0,5 0,1 Ledning intern service TOTALT KOMMUNSTYRELSEN 21,8 12,1 9,7 Delsumma verksamheten Finansförvaltningen 1 150,6 1 131,6 19,0 Finansiering -1 153,4 -1 166,1 12,7 5,5 -5,5 -29,0 26,2 Jämförelsestörande post Resultat ( -= överskott) -2,8 Återförs via RUR enl budgetbeslut 8,5 RESULTAT EFTER ÅTERFÖRING RUR 11,3 21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning Investeringsredovisning FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Projekt, belopp i mkr Årsbudget Utfall Bogesundsskolan,ombyggn kök mm 30,0 19,0 11,0 11,0 Ny förskola vid Tingsholm 11,0 3,9 7,1 7,1 Stadskogen, expl. omr 7,6 3,0 4,6 4,6 IT-stöd äldreomsorgen 5,1 0,0 5,1 5,1 Lekplats Järnvägsområdet Ulricehamn 4,0 4,0 0,0 0,0 Brygga, hamnen Ulricehamn 3,9 1,0 2,9 2,9 GC-väg utmed rv 46, Ubbarp 3,1 1,6 1,5 0,0 GC-väg utmed Jönköpingsvägen 2,7 0,0 2,7 2,7 GC-väg utmed 1829,Tolkabro-Hökerum 2,7 0,4 2,3 2,3 Ishallen energieffektivisering 2,5 2,7 -0,2 0,0 Nytt ärendesystem 2,4 0,6 1,8 1,8 Hökerumsgården energieffektivisering 1,9 1,5 0,4 0,4 Lassalyckans idrottsområde 1,7 1,0 0,7 0,7 Inventarier Lär Nord/Syd 1,6 1,6 0,1 0,1 Upprustning gator 1,5 0,1 1,4 1,4 Rönnåsen-flyttn schaktmassor 1,5 0,0 1,5 1,5 Skateboardanläggning Tingsholm 1,5 1,5 0,0 0,0 Ny extern webb 1,2 0,5 0,7 0,7 Installationer kök 1,1 1,0 0,1 0,0 Offentl lekplatser-upprustning 1,1 0,9 0,2 0,2 Rv 46-Karlsnäsv,förbindelslänk 1,0 0,7 0,3 0,3 Utredn/förproj. skolor Ulriceh 1,0 0,1 1,0 0,0 Gata Vistabergsområdet 1,0 0,5 0,5 0,5 Gällstad skola energieffektiv. 1,0 0,0 1,0 0,8 URC-ombyggn till förvaltnlokal 0,5 1,3 -0,8 0,0 Övriga 41 projekt, mindre än 1 mkr per projekt 11,0 6,8 4,3 4,7 Planerade investeringar, ej beslutade projekt 29,4 0,0 29,4 17,8 133,1 53,8 79,4 66,5 Summa I investeringsbudgeten fanns i budget 133,1 mkr, endast 53,8 mkr av dessa har förbrukats vilket motsvarar c:a 40 %. Budgeten har under året bestått av 76 projekt. 36 % av dessa har avslutats under året, 51 % är pågående och 13 % har ännu ej beslutats. Utbyggnaden för projektet Lekplats Järnvägsområdet är färdigställd. Gång- och cykelvägen (GC-vägen) utmed riksväg 46 från Ubbarp är färdigställd och slutbesiktigad under året och projektet kan avslutas med ett överskott på 1,5 mkr. GC-vägen utmed 1829 på sträckan TolkabroHökerum byggs av Trafikverket i en satsning där Trafikverket och kommunen delar på kostnaden. Utbyggnaden pågår och bedöms vara klar i och med motorvägens färdigställande under hösten 2015. GC-vägen utmed Jönköpingsvägen är färdigbyggd av Trafikverket och kommunens del i detta kommer att faktureras, det är inte gjort under 2014. Arbetet med att flytta schaktmassor på industriområdet Rönnåsen kommer att påbörjas under 2015. När det 22 Avvikelse Ombudgeteras gäller exploateringsområdet i Stadsskogen så pågår utbyggnaden av området och återstående medel bedöms huvudsakligen förbrukas under 2015. Kök, matsal och idrottshall vid Bogesundsskolan och förskolan vid Tingsholm pågår. Upprustningen av gatorna i kommunen avser beläggningsarbete och det kommer att genomföras under 2015 då det inte är lämpligt att göra under vintern. Bryggan i hamnen kommer att genomföras under våren 2015. Ombyggnationen avseende Ulricehamns resurscenter (URC) är färdigställd. Ombyggnationen fördyrades p.g.a. att anslag söktes före infordrande av anbud och anbudet blev dyrare än beräknat. Därutöver har ett antal ytterligare åtgärder tillkommit i projektet som inte var planerade från början. IT-stödsprojektet för äldreomsorgen kommer att gå igång under 2015. Projekten Ärende- och dokumenthanteringssystem och Ny hemsida pågår och planeras vara färdiga under 2015. Personaltal Bemanning Sammantaget 2014 ser vi att förvaltningen har fortsatt bra förutsättningar för de närmaste åren, men vissa personaltal ger vissa verksamhetsspecifika utmaningar såsom att arbeta med arbetsanpassning och rehabilitering, personalförsörjning samt bemanning. För första gången på flera år minskar volymen med anställda totalt sett i organisationen, vilket bland annat beror på aktiv anpassning av verksamheten. Den befarade utvecklingen av sjukfrånvaron har stannat av, men allt tyder på att förvaltningen måste arbeta mer aktivt med långtidssjukskrivna under 2015-2016. Under 2014 har något fler chefer anställts i syfte att få bättre förutsättningar för att leda verksamheten mot uppsatta mål. Denna utveckling bör dock fortsätta. Inför 2015-2016 kommer vi att se att ett större behov av vissa personalgrupper, vilket ger att vi måste förstärka attraktionen som arbetsgivare under de kommande åren. Alla uppgifter som redovisas har i regel som SKL novemberstatistik mätdatum 30 november. Den kommunala förvaltningen i Ulricehamn är en personalintensiv verksamhet med omfattande personalkostnader. Volymen med anställda har för första gången på några år minskat under verksamhetsåret, mest på grund av verksamhetsanpassningar. Dock har vikariebehovet i stort varit oförändrat sedan föregående år. Område Kvalitetstal Utfall Personal Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 5,5% Korttidsfrånvaro dag 2-14 i % av ordinarie arbetstid 1,6 % Arbetad tid omräknat till årsarbeten 1 663,92 Antal anställda Total Total PROCESSANSVAR Anst 2013 Anst Diff 2013 2014 2014 1919 1890 -29 1709 1682 -27 222 217 -5 Total 1919 1890 -29 1709 1682 -27 222 217 -5 Förtroendevalda 1 1 0 - - - 1 1 0 Förvaltningsledning 7 6 -1 6 6 0 1 0 -1 1658 1634 -24 1475 1446 -29 193 195 2 255 252 -3 228 230 2 28 23 -5 Huvudprocess Stödprocess Total Tillsvidare Anst 2013 Tillsvidare Tillsvidare Visstid Visstid Visstid Anst 2014 Diff 2013 2014 Anst 2013 Anst 2014 Diff 2013 2014 23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalekonomisk redovisning Personalkostnader FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Personalkostnaderna för helåret 2014 har ökat med cirka 3,95% vilket är en högre ökning än förra året (2,1%). Störst är ökningen för timavlönad personal. Kostnadsökningen vad gäller månadsavlönad personal är väntad och på högre nivå än föregående år. Detta beroende på dels förväntade löneökningar, men även på mer arbetad tid. När det kommer till den kostnaden som avser timavlönade vikarier på AB har den ökat med mer än 7% vilket förklaras av fler timavlönade i verksamheterna. Precis som för 2013 ska ökningen för arvoderade inte ses som personalkostnader då det är verksamhetsspecifika aktiviteter som ersätts såsom familjehem och kontaktpersoner. Kostnaderna anges för den tid som utförts respektive år, oavsett utbetalningsdatum. Vid en jämförelse med uppgifter från ekonomisystemet kan det därför finnas vissa skillnader. Beloppen inkluderar inte sociala avgifter. Personalkostnadskategorier Belopp 2013 Belopp 2014 Diff Diff % Totalt 553 984 273 575 882 828 21 898 555 3,95% Månadsavlönade 501 650 919 518 152 301 16 501 383 3,29% Timavlönade 38 642 494 40 871 872 2 229 378 5,77% Arvoderade 6 397 834 7 793 259 1 395 425 21,81% Förtroendevalda 4 256 546 4 823 420 566 874 13,32% Sysselsatta i arbetsmarknadsåtgärder 3 036 480 4 241 976 1 205 497 39,70% Tabellen nedan visar personalkostnader för olika kostnadsslag under hela 2014 där man kan se bland annat en viss minskning av sjuklönekostnader. Dock kvarstår problematiken med kostnader indirekt och direkt kring rehabilitering som är resurskrävande. Kostnaderna för övertid och mertid har ökat något men står kvar på en relativt låg nivå sedan förra året trots kollektivavtalsförändringar. De tidigare aviserade effekterna av förändrad jour och beredskap har lett till en viss minskning av kostnader. Personalkostnadsslag Belopp 2013 Belopp 2014 Diff Diff % Total 540 293 413 559 024 173 18 730 760 3,47% Månadslön och timlön 429 838 982 446 641 149 16 802 166 3,91% Sjuklön 8 071 664 7 859 923 -211 741 -2,62% 75 417 052 77 857 176 2 440 123 3,24% Övertid och mertid 4 979 044 5 017 346 38 302 0,77% OB/beredskap/jour 21 986 670 21 648 580 -338 090 -1,54% Semesterlön 24 Antal årsarbetare/heltider Anställningsform Total Total FÖRVALTNING Åarb 2013 Åarb Diff 2013 Åarb 2013 Åarb 2014 2014 2014 Total Total Tillsvidare Tillsvidare Tillsvidare Visstid Visstid 1 776,9 1 750,6 -26,4 1 585,1 Diff 2013 2014 Åarb 2013 -19,4 191,9 1 565,7 Visstid Åarb Diff 2013 2014 2014 184,8 -7,0 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Mängden årsarbetare har minskat totalt sett, där minskningen i huvudsak har bestått i tillsvidareanställd personal men även en viss minskning i visstidsanställd personal. Detta bland annat på grund av anpassningar i verksamheterna. Nedan visas en tabell avseende personalomsättning för månadsavlönade enligt AB, tillsvidareanställda och visstidsanställda under hela 2014. Detta är förvaltningens sammantagna personalrörlighet, det vill säga både intern och extern rörlighet. Förvaltningen minskar igen ner till 18%, det vill säga med cirka tre procentenheter. Som tidigare har vissa verksamheter en högre omsättning som indirekt påverkar kunder och medborgare. Personalomsättningen för tillsvidareanställda medarbetare har minskat ner till 7%. PROCESSANSVAR Anställda vid årets början Nyanställda Avgångna Anställda vid årets slut Personalomsättning 1903 317 345 1886 18% Förtroendevalda Total 1 0 0 1 0% Förvaltningsledning 7 2 3 6 46% 1640 293 311 1631 19% 257 24 32 250 13% Huvudprocess Stödprocess Andelen kvinnor och män Kommuner är generellt kvinnodominerade arbetsplatser där en betydande andel av medarbetarna är kvinnor. Andelen män dock har ökat igen till 17%. Vad gäller andelen män och kvinnor som arbetare med uppdrag som chefer i förvaltningens ledningsarbete ser vi att andelen chefer i förvaltningen som är kvinnor har minskat under 2014. I samband med chefsuppdraget har förvaltningen sett över chefsbemanningen och snittet medarbetare per chef är nu ca 34 medarbetare per chef, men med verksamhetsspecifika skillnader som aviserades redan 2013. År Total 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2014 2014 Kv chef Man chef Kv chef Man chef Kv chef Man chef Kv chef Man chef 69% 31% 78% 22% 80% 20% 76% 24% 69% 31% 78% 22% 80% 20% 76% 24% 25 Andelen kvinnor och män av totala antalet anställda År 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2014 2014 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 84% 16% 85% 15% 84% 16% 83% 17% 84% 16% 85% 15% 84% 16% 83% 17% - - - - - - - - Förvaltningsledning 25% 75% 20% 80% 33% 67% 33% 67% Huvudprocess 86% 14% 86% 14% 86% 14% 85% 15% Stödprocess 76% 24% 76% 24% 73% 27% 73% 27% PROCESSANSVAR FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Total Antal anställningar Antalet anställningar vid mättillfället har till skillnad från förra årets redovisning minskat totalt sett. Minskningen är framförallt inom huvudprocesserna och främst att tillsvidaranställningar har minskat. Antalet visstidsanställningar är i stort oförändrade sedan 2014. PROCESSANSVAR Total Total Total Total Tillsvidare Tillsvidare Visstid Anst 2013 Anst 2014 Diff 2013 2014 Anst 2013 Anst 2014 Diff 2013 2014 Anst 2013 Anst 2014 Diff 2013 2014 1935 1902 -33 1712 1683 -29 223 219 -4 1935 1902 -33 1712 1683 -29 223 219 -4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Förtroendevalda 1 1 0 - - - 1 1 0 Förvaltningsledning 7 6 -1 6 6 0 1 0 -1 1671 1642 -29 1478 1447 -31 193 195 2 256 253 -3 228 230 2 28 23 -5 Huvudprocess Stödprocess Timavlönade Vad gäller visstidsanställda som är timavlönade ökar förvaltningen ytterligare till cirka 124 åa trots anpassningar i verksamheten. Delar av detta förklaras av en högre sjukfrånvaro samt att vikarier har gjorts lättillgängliga via vikarieanskaffning. De grupperna som timavlönades mest under 2014 är vårdbiträden, barnskötare och undersköterskor där dessa grupper stod för över hälften av totala volymen av timavlönade vikarier. PROCESSANSVAR Timtid 2012 Timtid 2013 Timtid 2014 9,7 Förvaltningsledning Huvudprocess Stödprocess 26 Tillsvidare Visstid Visstid 0,0 0,0 0,0 106,7 113,2 108,9 5,5 5,8 6,0 Sysselsättningsgrad FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE För förvaltningen som helhet ligger den genomsnittliga sysselsättningsgraden på 92% för kvinnor och 95% för männen, vilket är en ökning. Förvaltningen genomförde en arbetsmiljöundersökning för medarbetare under hösten 2014 där en betydande andel, 95% av medarbetarna, var nöjda med sin sysselsättningsgrad. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kön Kv Kv Kv Kv Män Män Män Män År 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 91% 91% 91% 92% 94% 94% 94% 95% - - - - - - 40% 40% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Huvudprocess 90% 91% 91% 91% 93% 93% 93% 93% Stödprocess 92% 92% 92% 92% 98% 99% 99% 99% PROCESSANSVAR Total Förtroendevalda Förvaltningsledning Heltid och deltid Andelen heltidsanställda i förvaltningen ligger kvar på föregående års nivå med vissa yrkesvariationer. År 2011 2011 2012 2012 2013 2013 Deltid Heltid Deltid Heltid Deltid Heltid 35% 65% 35% 65% 33% 67% 33% 67% - - 100% 0% - - - - 30% 70% 27% 73% 25% 75% 24% 76% 2% 98% 3% 97% 6% 94% 3% 97% Kultur-, turism- och fritidsarbete 40% 60% 43% 57% 28% 72% 30% 70% Köks- och måltidsarbete 33% 67% 31% 69% 32% 68% 26% 74% 4% 96% 3% 97% 1% 99% 1% 99% 38% 63% 42% 58% 35% 65% 39% 61% Huvudgrupp Total Handläggar- och administratörsarbete Hantverkararbete Ledningsarbete Rehabilitering och förebyggande arbete Räddningstjänstarbete 2014 2014 Deltid Heltid - - - - 0% 100% 0% 100% Skol- och barnomsorgsarbete 19% 81% 19% 81% 21% 79% 22% 78% Socialt och kurativt arbete 17% 83% 16% 84% 11% 89% 12% 88% Städ- tvätt och renhållningsarbete 47% 53% 47% 53% 43% 57% 45% 55% 6% 94% 4% 96% 7% 93% 5% 95% 60% 40% 59% 41% 56% 44% 56% 44% Teknikerarbete Vård- och omsorgsarbete 27 Anställningsform Förvaltningen har som tidigare en betydande andel med tillsvidareanställda även under 2014. Det innebär att mängden ”fast anställd personal” är kvar på i stort samma nivå sedan förra året. Detta är dock inte ovanligt bland offentliga arbetsgivare såsom kommuner runt om i Sverige. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Anställningsform 2011 2012 2013 2014 Tillsvidare 86,3% 89,5% 89% 88% Visstid 13,7% 10,5% 11% 12% Andelen med tillsvidareanställda är i stort sett oförändrad med små variationer sedan förra året. Tillsvidareanställningar fördelat på kön Andelen tillsvidareanställda med heltid/deltid 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 Män Män Män Män Kv Kv Kv Kv Heltid 86% 86% 85% 87% 63% 64% 66% 67% Deltid 14% 14% 15% 13% 37% 36% 34% 33% I ovanstående tabell ser vi att det är mer vanligt bland våra tillsvidareanställda att män uppbär heltider än kvinnor vid mättillfället. Visstidsanställningar fördelat på kön Andelen visstidsanställda med heltid/deltid 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 Män Män Män Män Kv Kv Kv Kv Heltid 72% 68% 49% 51% 48% 45% 51% 40% Deltid 28% 33% 51% 49% 52% 55% 49% 60% I ovanstående tabell ser vi åter igen könsskillnaderna från 2013 där utvecklingen under 2014 gett att det är större skillnader mellan könen vid mättillfället. Pensionsavgångar När det kommer till pensionsavgångar har förvaltningen en stadig ökning där cirka 50 medarbetare per år går i ålderspension och 2020 förväntas en topp på ett sjuttiotal pensionsavgångar. Vid mättillfället 30 november ger detta cirka 304 pensionsgångar fram till 2020 där i huvudsak vård och omsorg samt förskola/skola kommer att omsätta runt 100 medarbetare vardera. Detta ger precis som för tidigare år att personalförsörjningen är av betydelse för flera av våra kärnverksamheter. För kommunanställda i Sverige har man en medelålder på nästan exakt 46 år (46 år för kvinnor och 46,2 år för män enligt SKL, nov 2013) vilket ger att vi fortfarande har en något högre snittålder bland våra 28 medarbetare. Detta ger vidare att vi i konkurrens med andra arbetsgivare måste förnya arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare i syfte att både kunna rekrytera och behålla flertal yrkesgrupper. Till detta måste arbetsmiljöarbetet få en högre prioritering i syfte att ha kvar äldre medarbetare längre hos oss som arbetsgivare. Medelålder Medelålder 2011 2012 2013 2014 Män 46,0 år 47,0 år 46,8 år 46,7 år Kvinnor 45,4 år 46,4 år 46,7 år 47,3 år Totalt 45,5 år 46,5 år 46,7 år 47,2 år Korttidssjukfrånvaro Sjukfrånvaron för förvaltningen har fortsatt att öka som väntat, detta då sjukfrånvaron nationellt har ökat såväl som i regionen. Dock har den förväntade ökningen planat ut något och att förvaltningen för 2014 redovisar en sjukfrånvaro på 5,47 % och ligger fortfarande under det vägda medelvärdet för kommuner i Sverige (SKL, 2013) som var 5,9 %. Förvaltningen har sedan 2012 följt upp korttidssjukfrånvaron, dag 2-14, mer systematiskt. Under 2012 var korttidssjukfrånvaron 1,6 %, där vi sedan såg en liten ökning till 1,7 % för 2013. För 2014 summerar vi korttidssjukfrånvaron på 1,6 %. Det innebär att korttidssjukfrånvaron knappt har rört sig under de senaste tre åren övergripande, även om det finns verksamhetsspecifika skillnader som påverkat verksamheten och bemanningsbehovet. Under 2015 kommer uppföljningen fokusera i första hand på långtidssjukfrånvaron och förvaltningen kommer att tona ner uppföljningen kring korttidssjukfrånvaron. Det är alltjämt oroande att långtidssjukfrånvaron ökar igen och framförallt för kvinnor. Under första delen av 2014 förstärktes personalhandboken som stödverktyg i arbetsmiljöarbetet och under senare delen av 2014 genomfördes tidigare aviserad arbetsmiljöutbildning för samtliga chefer och skyddsombud, men sjukfrånvaron får en allt mer ingripande effekt för några av verksamheterna. Genomsnittlig sjukfrånvaro i procent fördelat på ålder under 2014 Sjukfrånvaro i relation till arbetad tid fördelat på ålder under 2014 Åldersintervall 2011 2012 2013 2014 - 29 år 3,32% 3,65% 4,36% 3,98% 30-49 år 3,68% 3,92% 4,67% 5,20% 50 år - 4,58% 5,10% 6,20% 6,18% Total 4,02% 4,39% 5,28% 5,47% I tabellen ovan ser vi som förra året att mönstret med ökad sjukfrånvaro finns i alla åldersgrupper bland de anställda, men äldre medarbetare har en allt högre sjukfrånvaro som måste uppmärksammas i ett tidigare skede. Vid analys är det dock bekymrande att kvinnor i åldern 30-49 år har en allt större sjukfrånvaro. Genomsnittlig sjukfrånvaro i procent fördelat på kön under 2014 Könsskillnaden gällande sjukfrånvaron är fortfarande tydlig där sjukfrånvaron för kvinnor var 5,91% och för män 3,51%, vilket innebär att skillnaderna ökar än mer i förvaltningen. Nationellt i kommunsverige (SKL, 2013) är dock skillnaderna ännu större där snittet var ca 6,4% för kvinnor och 3,8% för män. Den förändrade upphandlingen av företagshälsovård ger att förvaltningen kan vrida resurser till prioriterade grupper vad gäller arbetsmiljöfrågor. Preliminärt visar analysen för 2014 att olika verksamheter har olika utmaningar, där man behöver vidta olika insatser för att få en mer sund och hälsosam organisation. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaron, det vill säga den del av den sjukskrivna tiden som är 60 dagar eller mer har totalt sett ökat igen, och framförallt för kvinnor som aviserat ovan. Trots förstärkning och utbildning kring rehabiliteringsprocessen måste arbetet fortsätta 2015-2016. För 2015 är det tydligt att det är långtidssjukfrånvaron som måste hanteras inom arbetet med sjukfrånvaron. Andel av den sjukskrivna tiden som är långtidssjukskrivning (60 dagar och mer) under 2014 Andel av den sjukskrivning som är långtidssjukskrivning (60 dagar eller mer) under 2014 2011 2012 2013 2014 Män 30,11% 45,82% 36,67% 27,32% Kvinnor 27,85% 31,65% 40,27% 45,77% Total andel 28,14% 33,59% 39,81% 43,60% Tabellen ovan visar att långtidssjukfrånvaron fortsätter att öka och blir en allt större del av förvaltningens sjukfrånvaro i allmänhet och för kvinnor i synnerhet. Fyllnads- samt övertid Den extra tid i form av fyllnads- och övertid som använts i förvaltningen under 2014 omräknat till årsarbetare minskar något till 11,9 åa från förra årets 12,2 åa vilket är en positiv utveckling. Förvaltningen har mycket låga kostnader för övertidsersättning i övrigt och fortsätter regelmässigt att hålla nere dessa kostnader. PROCESSANSVAR 2012 2013 2014 0,9 Huvudprocess Stödprocess 12,4 11,5 10,1 0,8 0,7 0,9 29 Verksamhetsberättelser Foto: Sören Håkanlind Ledningsprocesser Utfall Budget 2013 2014 Utfall 2014 Intäkter -3,0 -1,1 -3,5 Kostnader 32,9 41,6 35,7 6,7 6,7 5,7 7,5 0,0 40,4 32,2 varav personalkostnader varav Ram i balans Verksamhetens resultat 29,9 Avvikelse mot budget 8,2 Personaltal Utfall 2013 Utfall 2014 Förändring Sjukfrånvaro 9,3 % 0,3 % -9,0 % Korttidsfrånvaro 0,7 % 0,2 % -0,5 % 5,53 6,16 0,63 Arbetad tid Väsentliga händelser under året Utifrån den utvärdering av förvaltningsorganisationen som genomfördes 2013 har under perioden en översyn av organisationsstrukturen genomförts. Översynen innehöll förslag till förändringar i förvaltningsorganisationen, vilket genererat att en ny organsiation driftsattes den 1/1 2015. Inom personalområdet har den ledarutvecklingsprocess för 12 deltagare som startade i oktober 2013 slutförts under september 2014. En ny utbildningsomgång har startats under oktober 2014 och kommer att pågå under 2015. Implementering av förändrat arbetssätt inom personalområdet via digitala verktyg har successivt införts under 2014. Förändrad upphandlingsprocess av företagshälsovård med förändrade krav har slutförts. Samordning av styr- och ledningssystem med processer för lön- och utvecklingssamtal har arbetats fram under perioden. en ny modell i styr- och ledningssystemet pågår arbetet med att utarbeta verksamhetsplaner för samtliga verksamheter. Riktlinjer för styr- och ledningssystem innehållande ny styrmodell för ekonomi- och verksamhetsstyrning är framtagen för fortsatt process på politisk nivå. Under året har en förstudie påbörjats för ny extern webbplats. En ny kommunikationsplattform med styrdokumenten; kommunikationspolicy, riktlinjer för kommunikation och grafiska regler har utarbetats under perioden. Ekonomisk analys Utfallet för perioden januari - december 2014 jämfört med budget uppgår till 8,2 mkr. Främsta orsakerna är avsatta medel för en ram i balans för helår om 7,5 mkr som inte utnyttjats samt ett överskott för avsatta medel till årets löneöversyn i nivå om 0,7 mkr som ej heller tagits i anspråk. Vidare har under perioden inga medel tagits i anspråk avseende handelsutveckling. Den bredbandssatsning som pågår och som kommer att slutföras under 2015-2016 har kostnadsförts i sin helhet och belastar verksamheten negativt med 3 mkr. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Ekonomiskt resultat (mkr) Kommunledningsstaben har utarbetat förslag till tjänstegarantier för samtliga verksamheter inom huvudprocessen. En process för internkontroll är framtagen utifrån kraven i SOFS 2011:9 om riskanalys. En modul i styr- och ledningssystemet för intern kontroll är under uppbyggnad och internkontrollplan för 2014 utarbetad. Utifrån 31 Miljö och samhällsbyggnad Ekonomiskt resultat (mkr) Intäkter Utfall Budget 2013 2014 Utfall 2014 -11,6 -15,2 -14,2 Kostnader 62,6 60,8 58,0 varav personalkostnader 15,1 20,5 17,5 Verksamhetens resultat 51,1 45,6 43,8 Avvikelse mot budget 1,7 Personaltal Utfall 2013 Sjukfrånvaro 5,7 % Utfall För2104 ändring 8,9 % 3,2 % Korttidsfrånvaro 0,6 % 1,5 % 0,9 % Arbetad tid 27,35 33,13 5,78 Väsentliga händelser under året VERKSAMHETSBERÄTTELSER Miljö och samhällsbyggnad har under 2014 arbetat aktivt med tillväxtfrågor i kommunen, för att skapa förutsättningar för attraktiva boenden och företagsetableringar. Mycket av det som händer har direkt eller indirekt anknytning till utbyggnaden av riksväg 40 till motorväg eller till prioriterade expolateringsområden. Vi kan konstatera att den ökande tillväxten i kommunen påverkar hela verksamheten och att miljö och samhällsbyggnad under en längre tid gått på högtryck. Verksamheten arbetar även aktivt med att säkerställa en rättssäker och effektiv myndighetsutövning med medborgaren eller företaget i fokus. Särskilt har arbetet med att upprätta rutiner och se över våra ärendeprocesser prioriterats. Verksamheten har under året sett stora framsteg på miljö- och byggenheten kopplat till den samverkan som genomfördes i september 2013 med Tranemo kommun. Vi har nu en mindre sårbar organisation med större förutsättningar att arbeta professionellt och effektivt. Under 2014 har såväl en verksamhetsplan, en behovsutredning och tillsynsplaner/kontrollplaner arbetats fram. 32 Samhällsutvecklingsenheten står inför stora utmaningar. Det finns tydliga politiska målsättningar för utvecklingen av Ulricehamns kommun, vilket är positivt för verksamheten. Samhällsutvecklingsenheten saknar strategiska styrdokument att förhålla sig till i det dagliga arbetet, och dessa dokument kommer behöva arbetas fram de närmsta åren. På plansidan ser vi klara förbättringar där vi nu aktivt arbetar med att utveckla kommunen. Vi har stora utmaningar inom arbetsområdena mark/exploatering och gata/ trafik där vi tydligt ser avsaknaden av resurser kopplat till de politiska målsättningar som finns. Samhällsutvecklingsenheten ser vidare ett behov av att utveckla arbetet med vår kart- och mätfunktion för att öka servicen och användarvänligheten, vilket är av avgörande betydelse för samhällsutvecklingen. Ekonomisk analys Miljö och samhällsbyggnads överskott beror främst på att det under året funnits vakanta tjänster i verksamheten, vilket återspeglas i personalkostnaderna. Verksamheten har ett underskott på intäktssidan med anledning av att kommunen inte erhållit de avgifter som finns budgeterade. En anledning till att intäkterna avviker från budget är att tillsynen inte kunnat utföras på grund av vakanser. Det finns även kostnader för inköp av konsulttjänster på grund av personalvakanserna och för arbetet med översiktsplanen som inte är budgeterade. Kultur Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Intäkter -1,4 -0,7 -1,1 Kostnader 12,1 11,9 12,1 varav personalkostnader 6,6 6,5 6,4 Verksamhetens resultat 10,7 11,1 11,0 Avvikelse mot budget Personaltal 0,1 Utfall 2013 Utfall 2014 Förändring Sjukfrånvaro 1,2 % 0,8 % -0,4 % Korttidsfrånvaro 0,8 % 0,5 % -0,3 % Arbetad tid 14,47 13,77 -0,70 Väsentliga händelser under året En detaljplan för kvarteret Chile där det nya stadsbiblioteket ska byggas i anslutning ICA Kvantums fastighet har tagits fram och ställts ut på samråd. Arbetet med etablering av handel i Ubbarp och Vist har fortsatt. En vägplan för etableringen blev klar i slutet av året. Antalet utlån av media i Ulricehamn ligger på samma nivå som 2013. Rikstrenden är minskad utlåning. Utlåningen av e-böcker ökade med 40% och antalet besök på bibliotekets hemsida ökade med 30%. Det visar att efterfrågan på digitala tjänster och service på hemsidan ökar stadigt. Antalet kulturprogram har ökat betydligt i förhållande till 2013. Ett målmedvetet arbete med att utöka och förmera kulturutbudet ligger bakom samt att det nu finns en kulturstrateg på heltid. Antalet besökare ökar när programmen fokuserar på deltagaren som prosument (producent-konsument) och personen är delaktig och aktiv i programmet. Verksamheten har drivit flera läsfrämjande projekt med bidrag från Kulturrådet och regionen. Läsmuskler - Läsande och idrott, samt läsa för hund är två av projekten. SISU idrottsutbildarna och Studiefrämjandet medverkar. Ett popupbibliotek användes vid idrottstävlingar, mässor och temadagar. Ulricehamn ligger i framkant när det gäller läsfrämjande insatser och fungerar som mentor för andra kommuner. Läsprojekten presenterades på Bokmässan. Projekten bidrar till att marknadsföra verksamheten och utveckla nya metoder för läsfrämjande arbete och skapar nya samarbeten. Kultur för äldre är ett annat projekt som verksamheten arbetat med tillsammans med Kultur i Väst, Skövde och Mölndals kommuner. Ett Ulricehamnsbygdens forskarrum har skapats på bibliotekets hemsida. Det lokala arkivet med historiska fotografier finns numera på internet. Över 14 000 bilder ligger nu på bilddelningssajten Flickr med positivt gensvar från invånarna. Under året har en stor insats för att rädda de historiska dokumentärfilmerna i bildarkivet genomförts. Kommunstyrelsen avsatte 100 tkr för att bevara de historiska filmerna och föra över dem till digitala format. Filmerna Ulricehamn 1958, Där vägarna möts, Tåg ut klart slut och historiska kortfilmer från 1900-talet kommer att lånas ut via biblioteket och visas på Folkets Hus. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Ekonomiskt resultat (mkr) Ekonomisk analys Verksamheten har ett överskott på 0,1 mkr. Det beror på en föräldraledighet en period, att budget för vikarier inom ansvar kultur gemensamt inte utnyttjats samt att vi fick ett större bidrag än beräknat från regionen för skolkulturen. Verksamheten kulturarv har ett mindre underskott som beror på två anskaffningar i fastigheten för föremålsarkivet. Biblioteken har ett större underskott för personal och material. Det beror på en extra utbetalning av innestående semester, en anskaffning i bibliotekets datasystem BOOKIT samt ökade kostnader för nedladdning av e-böcker. Verksamheten har ansvarat för och medverkat i olika projekt vilket genererat externa intäkter om drygt 0,7 mkr. Projekten har bidragit till metodutveckling, utvecklat samarbete med föreningar och studieförbund och att bredda och förmera kulturutbudet. 33 Arbete & fritid Ekonomiskt resultat (mkr) Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 -13,8 -12,5 -16,1 Kostnader 50,4 51,9 54,4 varav personalkostnader 16,5 17,9 18,0 Verksamhetens resultat 36,6 39,4 38,4 Intäkter Avvikelse mot budget 1,0 Personaltal Utfall 2013 Utfall För2014 ändring Sjukfrånvaro 2,9 % 2,8 % -0,1 % Korttidsfrånvaro 1,0 % 1,1 % 0,1 % Arbetad tid 43,49 49,22 5,73 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Väsentliga händelser under året Upprustningsarbetet av spårsystemet inom Lassalyckanområdet har fortsatt, där även en mindre nysträckning av 10 km-spåret utförts. Nya ishallen har givit bättre förutsättningar för issporterna samt ökade tider för allmänhetens åkning. Under sommaren kompletterades Sturebadet med en handikappanpassad toalett. Arbete och integration För att komma ifrån inlåsningseffekter i våra arbetsgrupper, avslutas nu dessa och jobbet koncentreras mer på externa placeringar. Förändrad titulatur från coach till arbetskonsulent med krav på högskolekompetens blev en följd av omställningen. Från 1 januari 2015 är besöksadressen Dalgatan 4. Avtal med samordningsförbundet från 1 januari 2015 innebär en prerehabiliterande inriktning. Skateparken vid Tingsholmsgymnasiet står klar, och invigning sker våren 2015. Av 340 sökande har 160 fått en Feriearbetsplats. Kommunfullmäktige har antagit nya samordnade bidragsregler för ideella föreningar att gälla från och med 2014. Informationsansvaret återgår till Tingsholmsgymnasiet fr.o.m. 1/1 2015, då nya regler införs för detta arbete. När elev vill hoppa av gymnasiet, kallas arbetscenter till samtal med eleven och föräldrar för att förklara vad ett avhopp kan innebära, både ekonomiskt och sysselsättningsmässigt. Till Integrationscenter söker sig många, både privatpersoner och myndigheter, för råd och stöd. Välkomsten har tagit emot ca 150 barn under året, till stor del asylsökande. Fritid I flera verksamheter, som simhallen, fritidsgården, ungdomens hus, sommarsimundervisning och Lassalyckan har besöken/deltagandet ökat. Simhallens motionsanläggning har dock tappat besökare, troligtvis då fler aktörer tillkommit på marknaden. Lägerverksamheten med övernattningar i samarbete med föreningslivet är en nytillkommen verksamhet. 34 I sim- och sporthallen har renoveringen av duschutrymmena genomförts. Dusch- och omklädningsutrymmen för funktionsnedsatta, kombinerat med ett familjeomklädningsrum har byggts, samt separat duschanläggning för sporthallsdelen. Inom fritidsgårdsverksamheten har öppettiderna justerats under året, med en kraftig ökning av tiderna för mellanstadieeleverna, som resulterat i en nästan fördubblad besöksfrekvens. Även Ungdomens Hus visar en fortsatt ökning av besökande. Ekonomisk analys Överskott på externa intäkter beroende på återbetalning från Borås etableringscenter (BREC) för 2013, AMS-bidrag för praktikplaceringar och växla bidrag samt högre ersättning från Migrationsverket beroende på större mottagande. Interna intäkter för lokalupplåtelse och simundervisning blev också större än budgeterat. Flyttning av Arbetscenter till nya lokaler har medfört extra kostnader. Icke planerade inköp av viss maskinutrustning har varit nödvändigt till Lassalyckan. Lägre kostnad för fjärrvärme till Lassalyckan än budgeterat, speciellt i början av året. Ökat mottagande av nyanlända ger ökade externa intäkter, men ger också ökade kostnader för köp av tjänster, framförallt från BREC. Ansökningar för kostnadskrävande projekt har inte kommit in i beräknad omfattning och tidigare beviljade bidrag till större projekt har utförts till lägre kostnad. Ekonomiskt resultat (mkr) Utfall Budget 2013 2014 Utfall 2014 Intäkter -42,4 -45,1 -50,9 Kostnader 326,9 336,7 348,9 varav personalkostnader 36,8 42,7 40,7 Verksamhetens resultat 284,5 291,6 297,9 Utfall Budget 2013 2014 Utfall Budget2014 avvikelse Verksamhet Individ- och familjeomsorg 58,1 58,1 58,2 -0,1 58,3 61,5 59,3 2,2 167,9 167,3 174,3 -7,0 Verksamhet Funktionsnedsättning Verksamhet Äldresomsorg Färdtjänst Totalt Personaltal 4,9 4,6 6,1 -1,5 289,2 291,5 297,9 -6,4 Utfall 2013 Utfall För2014 ändring Sjukfrånvaro 6,2 % 8,8 % 2,6 % Korttidsfrånvaro 1,8 % 1,3 % -0,5 % Arbetad tid 57,35 64,15 6,80 Väsentliga händelser under året Barn & ungdom samt vuxen Barn- och Ungdomsenheten har genomgått stora förändringar över året. Största skälet till detta är kommunens mottagande av ensamkommande barn. Den nya överenskommelsen med Migrationsverket började gälla från 1 mars 2014 och därför startades nytt HVB (Hem för vård eller boende) på Ekero i Gällstad. Trots en mycket hög arbetstakt har arbetet på Ekero gått över förväntan och beläggningen på Ekero har varit hög. Kapaciteten på Ekero kommer inte att räcka till framöver då det i praktiken endast ryms 14 ungdomar där. Därför det kommer att startas ytterligare ett HVB (hem för vård eller boende), Riddarebacken under 2015. Under våren 2014 har vi genomfört en organisationsöversyn med extern konsult, som pekat på vissa brister inom myndighetsutövningen. Detta har lett till en uppdelning av enheten i två delar och det har rekryterats en ytterligare enhetschef. Barn- och Ungdom fortsätter att arbeta framgångsrikt med hemmaplanslösningar utifrån ett systematiskt förhållningssätt. Konkret innebär detta bl a att Ulricehamn är en av få kommuner i vårt närområde som har en väl fungerande familjehemsverksamhet och med en mycket hög andel egna familjehem. Framgångarna med arbetet kring hemmaplanslösningar bekräftas också i år, liksom tidigare år, av analysen gjord i Kostnad Per Brukare. Utmaningen för 2015 är att förvalta och vidareutveckla detta arbetssätt. När det gäller institutionsvården för vuxna så har dessa kostnader minskat betydligt från förra året. Några externa placeringar har varit nödvändiga under året efter att alla insatser på hemmaplan uttömts, men de har varit tidsbegränsade. Hemmaplanslösningar har även här prioriteras med ett mera helt koncept från eget boende till öppenvårdsbehandling. Satsningar på kompetenshöjning har gjorts och kommer att fortsätta 2015. Bogesundsteamet flyttade till nya lokaler i centrala Ulricehamn under hösten. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Individ- och familjeomsorg Handläggarenheten Nya riktlinjer för handläggning enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har tagits fram och regler för handlägning av färdtjänst och riksfärdtjänst har reviderats. Handläggarenheten har under året haft fokus på att förbättra intern samverkan, speciellt gentemot Funktionsnedsättning, där det genomförts en värdeflödesanalys. All intern samverkan ska utgå från brukarens fokus. Arbetsbelastningen och antal ärenden per handläggare har varit fortsatt hög under året och det har periodvist varit en ansträngd situation på enheten. Avonova har varit inkopplad gällande arbetsmiljön. Samtliga handläggare har tillsammans med övriga IFO (Individ- och familjeomsorg) haft en utbildningsdag kring handläggning och dokumentation. Alla medarbetare har också deltagit på gemensamma IFO-dagar, där det bland annat informerats om kommunens arbete med Våld i nära relationer och Anhörigstöd. En biståndshandläggare samt enhetschef har genomgått utbildningar gällande ÄBIC (Äldres behov i centrum), för att kunna starta upp detta arbete under 2015. 35 Ekonomisk analys Barn & ungdom samt vuxen Det ”traditionella” IFO gör ett ekonomiskt överskott motsvarande 2 mkr. Anledningen till överskottet är intäktssidan i form av återsökningar för nyanlända som är betydligt större än budgeterat. Detta är också förklaringen till att resultatet i bokslutet är betydligt bättre än några av höstens prognoser som visade på ett större underskott. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Barn och ungdom visar ett mindre underskott motsvarande 0,7 mkr. Huvudskälet till underskottet är för många vårddygn på extern institution i förhållande till budget. Noteras bör dock att ytterst få individer ger stor effekt på resultatet, eftersom varje extern placering är mycket dyr. Resultatet för Barn och ungdom har svängt mycket för varje månad, vilket gjort planering och prognoser mycket osäker. Uppstarten av en helt ny verksamhet på Ekero är den enskilt största förklaringen. Betydligt större intäkter än budgeterat ger ett plusresultat på IFO gemensamt med 0,5 mkr, men framförallt på IFO vuxen med 2,2 mkr. Försörjningsstödet har ökat mot 2013, men utvecklingen har stannat upp och ligger väl inom budget med ett överskott på 0,7 mkr. Institutionskostnaderna har minskat stort på vuxensidan mot föregående år med ca 1,2 mkr. Handläggarenheten De stora underskotten handlar om entreprenad och köp av tjänster, samt framförallt internt köp och sälj. Internt köp och sälj för äldreomsorgen ger totalt ett underskott på 7,2 mkr uppdelat på hemtjänst i ordinärt boende med 2,4 mkr och särskilt boende med 4,8 mkr. Här ska beaktas att budgeten var lagd efter föregående års utfall och då hade kommunen många tomma platser på särskilt boende. Andra större minusposter är ersättningen mot externa utförare av hemtjänst med –0,6 mkr, färdtjänsten –1,8 mkr och betalningsansvaret för medicinskt färdigbehandlade –0,9 mkr. 36 Funktionsnedsättning Utfall Budget 2013 2014 Utfall 2014 Intäkter -46,8 -44,5 -42,4 Kostnader 102,9 101,0 103,5 varav personalkostnader 87,8 85,7 87,2 Verksamhetens resultat 56,1 56,5 61,1 Avvikelse mot budget -4,6 Personaltal Utfall 2013 Utfall 2014 Förändring Sjukfrånvaro 5,6 % 6,1 % 0,5 % Korttidsfrånvaro 1,5 % 1,6 % 0,1 % 194,94 191,13 -3,81 Arbetad tid Väsentliga händelser under året Det försämrade ekonomiska läget har präglat arbetet under 2014. Välfärdsområdets gemensamma åtgärdsplan följs upp kontinuerligt. Den ökade efterfrågan på olika insatser till personer med funktionsnedsättningar fortsätter. Vid årets början fanns 9 st ej verkställda boendebeslut. Efter ett intensivt arbete har alla nu fått eller blivit erbjuden bostad. Tre har verkställts i nya lägenheter i anslutning till befintlig verksamhet. Under 2014 har vi köpt 5 platser i annan kommun. Några personer har av olika skäl återtagit sin ansökan. Då inga nya beslut fattats hittills under 2014, finns i dagsläget ingen boendebeslut där den sökande inte blivit erbjuden bostad. Tillsammans med handläggarenheten pågår arbete med att se över de köpta platserna för att planera hemtagning. Ombyggnation av två gruppbostäder har genomförts för att uppfylla de nya brandskyddskraven på ett gruppboende. Arbetet med att förbättra och effektivisera arbetet med kontaktpersoner har kommit i gång under året. Annonsering efter personer som vill ta dessa uppdrag har gett positivt effekt och en hel del uppdrag har kunnat verkställas. Inflödet av nya uppdrag ställer dock krav på fortsatta ansträngningar. Antalet beslut om daglig verksamhet fortsätter att öka. Större delen av dem verkställs inom kommunens basverksamhet eller i självständigt arbete (på företag). Efterfrågan på plats i företagsgrupp ökar. Daglig verksamhet fortsätter att utvecklas enligt framtagen handlingsplan som gäller 2012–2015. Basverksamheterna inom daglig verksamhet har under året haft tillgång till en gård att åka till och bedriva utomhusaktiviteter så som att stapla ved, bygga, snickra och diverse trädgårdsarbeten. Det finns också tillgång till en egen stuga och grillplats för att bara göra en utflykt. Sedan början av april bedriver personal ifrån Bildfabriken pensionärsverksamhet en förmiddag i veckan i Nylyckans lokaler för dem som inte har daglig verksamhet. Detta har varit mycket uppskattat och är en verksamhet som behövs för att erbjuda våra äldre någonting då de går i pension. Verksamheten har genomfört utbildning i Hot och våld under hösten. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Ekonomiskt resultat (mkr) Ekonomisk analys Nytt särskilt boende kräver mer personal än ursprunglig beräkning och visar underskott. Boendet har dock kunna verkställa två nya servicebostadsbeslut utan extra kostnader. Daglig verksamhet visar ökat underskott. Troligen behöver tillämpningen av ersättningssystemet för LOV inom kommunen justeras och arbete med detta pågår. Trenden inom ledsagning och kontaktpersoner är negativ. NPF-teamet, nya delen i boendestödet, balanseras f.n. av tomma platser inom socialpsykiatrins serviceboende. Sjuklön för oplacerad personal och andra åtgärder knutna till medarbetare genererar obudgeterade kostnader inom flera enheter. 37 VERKSAMHETSBERÄTTELSER De boendebeslut som verkställts under året ger marginellt ökade kostnader. Nytt särskilt boende kräver mer personal än ursprunglig plan och visar underskott som tidigare. Trenden inom daglig verksamhet, ledsagning och kontaktpersoner. Genom att följa åtgärdsplanen och iaktta stor återhållsamhet kombinerat med erfarenheten från tidigare år tror vi att resultatet blir något bättre vid årsskiftet än trenden visar direkt efter sommaren. En åtgärdsplan finns för att minska det befarade underskottet. Verksamheten har arbetat intensivt med att kunna verkställa boendebeslut för att undvika särskild avgift. En kombination av nya lägenheter och omsättning i befintliga samt att vissa beslut av olika skäl fallit ifrån, finns i början av september ingen kö. Vidare skulle hemtagning av kostnadskrävande boendeplaceringar inom LSS-området till Ulricehamn kunna ge ekonomisk effekt för välfärdsområdet. Dock förutsätter flertalet åtgärder viss tid att genomföra, få åtgärder ger snabba effekter. Här krävs ett nära samarbete med Individ- och familjeomsorgen. En analys av ersättningssystemet LOV daglig verksamhet pågår, eftersom det finns indikationer på utförarenheten inte får rätt intäkter. Utfallet är ett negativt resultat på -4.5 mkr. Trenden under året har inte kunnat brytas. Arbetet med åtgärdsplanen har inte gett utslag. 38 Ekonomiskt resultat (mkr) Utfall Budget 2013 2014 Utfall 2014 Intäkter -182,2 -181,2 -192,5 Kostnader 259,4 248,3 256,8 varav personalkostnader 195,8 186,7 192,6 Verksamhetens resultat 77,2 67,1 64,3 Avvikelse mot budget 2,8 Personaltal Utfall 2013 Sjukfrånvaro 6,8 % 7,1 % 0,3 % Korttidsfrånvaro 2,3 % 2,0 % -0,3 % 440,81 424,35 -16,46 Arbetad tid Utfall För2014 ändring Väsentliga händelser under året I början av året redovisades rapporten som extern konsult genomfört över äldreomsorgens verksamhet för 2013. Den utmynnade i en åtgärdsplan om 18 delprojekt. Allt arbete inom äldreomsorgens ledningsgrupp har i perioden syftat till att få en ekonomi i balans. De projekt som ingått i åtgärdsplanen är, förutom tre, utförda. Det rör TES-projektet om ruttplanering, projekt om behov av olika bostadsformer inom äldreomsorgen samt projekt om ny resursfördelningsmodell. Alla enheter förutom Hälso och sjukvård (HSL) hade positivt resultat med sig in i juni månad på totalt 2,2 mkr, ett resultat som är fortsatt positivt i december 2014. Neddragning på ett par årsarbetare inom HSL har skett under året. Enheten har höga kostnader för delegerade insatser. Värdeflödeskartläggning i PAS-ansvar (patientansvarig sjuksköterska) är genomförd och åtgärder pågår. Kvalitetsregistrering att nå målet 90% under 2014, tidigare uppnått var 53% och är nu på 96%. Intensivt arbete med nationella kvalitetsregister som Senior Alert. Kvalitets- och inkontinensprojekt på Hökerumsgården har visat gott resultat och fortsätter 2015. Det var svårt att rekrytera sommarvikarier och timvikarier åt sjuksköterskorna. Förstudie på en förändrad nattorganistion är genomförd. Korttidsverksamheten har det sista halvåret haft svårigheter att erbjuda plats och istället köpt plats i annan kommun plus att det öppnades akuta platser på säbo (särskilt boende). Stoppet kan idetifieras i att man väntar på säbo och demens som gör att man inte kan återvända hem samt en ökad vårdtyngd. En förstudie är genomförd på korttiden och dess processer. Under våren återupptogs projektet, digitala larm. I december månad genomfördes en oberoende rapport över översynen av larmsituationen inomhus på Parkgården och Solrosen med stöd av konsult. Detta är ett underlag för kommande planering av nytt larmsystem, kostnad och drift på dessa äldreboenden som är i behov av ny teknik inom kort. Ny driftsorganisation av larm från och med årsskiftet. Äldreomsorgen föreslår en avgift för larm för den enskilde i ordinärt boende. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Äldreomsorg Samarbete tillsammans med Arbete och Fritid och Fastighet har pågått under året för att hjälpa nyanlända till ett arbete. Resultatet är att våra äldreboenden under ett år fått tillgång till lokalvårdare som fått utbildning av fastighet och anställning hos Arbete och Fritid. Det har ökat trivseln, renligheten men också möjliggjort att omvårdnadspersonalen kunnat fokusera på omvårdnad och de nya kommunmedlemmarna har fått en bra start in i samhället. Volontärverksamheten Oasen växer. Antalet gäster under sommaren var rekordhögt. I samarbete med Tingsholmsgymnasiet har elever och äldre mötts i ett unikt projekt med målsättningen att mötas över generationsgränserna. 151 volontärer, 127 kvinnor och 22 män, 35 nya har tillkommit under året och 34 har slutat. Nytt kollektivavtal med Kommunal har ingåtts from 1/9-14. Avtalet är i grunden detsamma men har blivit tydligare både för arbetsgivare som för anställda. Kompetensinsatser för enhetscheferna visar sig i ökad styr- och ledningsfunktion, trygga grupper och gott ekonomiskt resultat. 39 Ekonomisk analys En högre beställning jämfört mot budget, som hållit i sig under året är grunden till det goda resultatet samt flera stora arbeten inom bemanningsoptimering, arbete med rehabkedjan och en allmän restriktivitet vad gäller utgifter. Utfall 2014 2,3 mkr i jämförelse mot utfall 2013 på minus 11 mkr. Trenden under hela 2014 har varit en ökning i timmar, så kallad beställning som givit högre intäkter än mot planerad budget men även ett kraftfullt arbete med bemanning och ekonomi både hos personal som chef har gett resultat i att bemanna efter beställning. Under årets första halvår skedde en veckovis avstämning och uppföljning på arbetad tid mot beställning som redovisades till processchef. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Schemaombudsträffar har genomförts där en samordning av bemanning redan i önskeschema som i färdigt schema har ökat rörligheten mellan arbetsgrupper som i sin tur genererat vinst. All personal inom äldreomsorgen fick i december delta i föreläsning om bemanningsekonomi densamma som verksamhetsledning med processchef, stödtjänster som ekonomi och personal samt fackliga företrädare lyssnade till i maj och i längre format. Den ekonomiska återhållsamheten syns även i övriga kostnader men mot årets slut investerade äldreomsorgen i smärre renovering, ombyggnation och inredning ute på enheterna. Här fanns och finns ett eftersatt underhåll efter ett par år av inköpsstopp och ekonomisk återhållsamhet. På Ekero som hade en budgeteringsmiss, ej tillräckligt med medel för semesterlön, har det negativa resultatet följt med under året. Inom ramen för budget samt ökade intäkter har äldreomsorgen även lyckats med att täcka in de extra, ej i budget, posterna som uppgår till 3,5 mkr under 2014. Detta innefattar avgångsvederlag för verksamhetschef, extra konsultarvoden, höga kostnader för inköp av larm inom ordinärt boende. 40 Skolområde Syd Intäkter Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 -27,1 -29,5 -32,3 Kostnader 261,7 273,4 275,6 varav personalkostnader 142,9 154,6 153,3 Verksamhetens resultat 234,5 243,8 243,3 Avvikelse mot budget 0,5 Personaltal Utfall 2013 Utfall 2014 Förändring Sjukfrånvaro 3,8 % 4,6 % 0,8 % Korttidsfrånvaro 1,4 % 1,5 % 0,1 % 308,62 323,99 15,37 Arbetad tid Väsentliga händelser under året Förskolan Fokus ligger på det förändrade uppdraget med tyngdpunkt på det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetslagen i samtliga förskolor är mycket aktiva i kvalitetsarbetet. De har under året arbetat med normer och värden, språkutveckling, barninflytande och pedagogisk dokumentation. I området finns en utvecklingsgrupp som tillsammans med förskolecheferna driver ett aktivt utvecklingsarbete kring bland annat interkulturella frågor och genusfrågor. Förskollärarnas planeringstid sker enligt avtalet HÖK 12. Det är förskolechefen som leder arbetet med att fördela planeringstiden utifrån en särskild beräkningsgrund. En förstärkning för barn i behov av särskilt stöd har skett genom att en specialpedagog har anställts. Efter kartläggning från specialpedagog visar det sig att 23 % av barnen behövt specialpedagogens insatser. Under året har en ny resursfördelningsmodell arbetats fram utifrån de allmänna råden. Arbetet med en ny förskola, Totus, pågår. Arbetslaget på förskolan Villa Villekulla deltar i processen med den nya förskolan där arbetet kommer att fokusera kring hälsa och rörelse. När den sex-parallelliga förskolan är klar kommer förskolan i Marbäck inte användas för reservplatser. Fritidshemmet Fritidshemmet är enligt den nya skollagen en del i utbildningssystemet och har fått ett eget kapitel i skollagen. Det har kommit nya allmänna råd för fritidshemmet vilket innebär ökade krav på pedagoger, rektorer och huvudman. Arbete med en verksamhetsplan utifrån de fyra politiskt fastställda målen pågår. Rektorsutbildning Två rektorer har gjort klart sin statliga rektorsutbildning under året. En rektor i skolområdet genomför utbildningen. Grundskolan Ett förbättringsarbete pågår utifrån Skolinspektionens kritik från 2012. Rektorerna arbetar utifrån den struktur som upprättades under föregående läsår med det systematiska kvalitetsarbetet. I detta ingår ett tydligare fokus på resultatuppföljning och analyser av resultat. En del i det systematiska kvalitetsarbetet är att arbeta med de fyra politiskt fastställda målen. Kompetensutveckling under 2013-2015 har ägnats åt betyg och bedömning, Matematiklyftet samt det entreprenöriella lärandet. Under hösten 2014 har ett beslut fattats att komptensutvecklingen ska inriktas mot barn och elever i behov av särskilt stöd. En långsiktig plan kommer att upprättas för att pedagogerna ska få en utökad kompetens inom området. Alla skolor har tillgång till trådlöst nätverk och bärbara datorer har köpts in till pedagoger i förskoleklass-åk 9. En satsning på kompetensutveckling inför införande av en till en -datorer startade hösten 2014 och kommer att fortsätta under 2015. Extra medel har satsats på Datateket för att stödja elever i behov av särskilt stöd. Antalet elevassistenter har ökat. Kommunfullmäktige fattade år 2013 ett beslut att öka budgeten för elever i behov av särskilt stöd med 12 lärartjänster och Skolområde syd har tilldelats 6 av de 12 tjänsterna. Gällande resurstilldelning räcker inte för att nå önskad effekt. Personal och föräldrar i årskurserna 1-9 har tillgång till en webbaserad plattform för att kunna följa elevernas lärande. 25 förstelärare har tillsatts i kommunen, av dessa arbetar 20 st i Syd. 50 lärare har deltagit i Matematiklyftet under 2014. Satsningen kommer på sikt att öka måluppfyllelsen i matematik och i övriga ämnen. I SKL:s rankning har kommunen rankats på plats 200. Det är 35 platser bättre än föregående år. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Ekonomiskt resultat (mkr) 41 Nyanlända En arbetsgrupp har bildats för att se hur kommunen tar emot nyanlända. En översyn har gjorts hur etableringsmedel fördelas. Lärandet får sedan hösten 2014 ta del av 11,5 tkr per nyanländ och år, detta gäller dock ej asylsökande. Där tilldelas verksamheten medel från Migrationsverket. Välkomsten har under året tagit emot 150 nyanlända. Där sker kartläggning och information om skolverksamheten under tre dagar för varje nyanländ. Modersmål Brist på modersmålslärare gör att vi inte kan erbjuda alla barn/elever modersmålsundervisning. Budget för modersmålsundervisningen och svenska som andraspråk behöver öka. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Mentorskapet Sedan 1 juli 2014 har kravet på introduktionsår för att få lärarlegitimation tagits bort. Kraven på att nyutexaminerade lärare får ett mentorsår finns dock kvar. Centrala elevhälsan Under året har specialpedagogerna arbetat med värdeflödesanalyser på ett antal skolor i syfte att stötta pedagoger för att hitta alternativa arbetssätt och arbetsformer. Uppföljningar av insatser från Centrala elevhälsan kommer att ske kontinuerligt för att se vilka effekter insatserna ger. Grundsärskolan Implementeringsarbete kring särskolans nya läroplan pågår. Vi fick hård kritik från Skolinspektionen 2012. Ett uppföljningsmöte med Skolinspektionen skedde i januari 2014. 17 omprövningar av tillhörighet till grundsärskolan har gjorts och samtliga av dessa elever har rätt till grundsärskola. Det är svårt att rekrytera behörig personal. För närvarande finns det 22 elever inskrivna i grundsärskolan. 42 Ekonomisk analys Det har inkommit mer externa intäkter än budgeterat från bl.a. Arbetsförmedlingen, diverse statsbidrag, förstelärartjänster och barnomsorgsavgifter. De största avvikelserna när det gäller personalkostnader ligger på Stenbocksskolan -1,1 mkr och Ulrikaskolan -0,9 mkr. Orsak till underskotten är stora kostnader för elever i behov av särskilt stöd. Budget för modersmålsundervisningen täcker inte behovet, -1,1 mkr. Överskott på centrala medel och centrala elevhälsan pga ej tillsatta tjänster. Svårighet att rekrytera behörig personal till centrala elevhälsan, psykolog och specialpedagog. En 60% specialpedagog i förskolan ej tillsatt. Marbäcks förskola går minus med -0,3 mkr, pga ej budgeterade medel. Barn som inte får plats i centralorten placeras temporärt i Marbäck, utan tillskott i budget. Ökade kostnader för Lingontuvan pga ökat barnantal. Extra läromedelspengar har tilldelats eleverna i två omgångar, vilket innebär 1 000 kr/elev. De extra medlen för läromedel har använts fullt ut. Läromedelskontot visar ett överskott på ca 0,4 mkr. Ersättning till andra kommuner, friskolor och enskilda uppgick till en kostnad av 35,5 mkr, en budgetavvikelse på -1,9 mkr. Eftersom prognosen under hösten visade på ett underskott vidtogs åtgärder för att få budget i balans. Åtgärder ledde till ett överskott av +0,5 mkr. Ekonomiskt resultat (mkr) Utfall Budget 2013 2014 Utfall 2014 Intäkter -1,9 -1,0 -1,9 Kostnader 94,1 93,4 94,0 varav personalkostnader 70,9 70,8 71,9 Verksamhetens resultat 92,2 92,5 92,2 Avvikelse mot budget 0,3 Personaltal Utfall 2013 Utfall 2014 Förändring Sjukfrånvaro 6,4 % 5,1 % -1,3 % Korttidsfrånvaro 1,4 % 1,6 % 0,2 % 156,94 156,53 -0,41 Arbetad tid Väsentliga händelser under året Förskolan Fokus ligger på det förändrade uppdraget med tyngdpunkt på det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolläraren har fått ett större ansvar i och med ny reviderad läroplan för förskolan. I skolområdet finns en utvecklingsgrupp som tillsammans med förskolecheferna driver ett aktivt utvecklingsarbete kring bland annat genus- och interkulturella frågor. Arbetslagen är också mycket aktiva i det arbetet. Förskollärarnas planeringstid sker enligt avtalet HÖK 12. Det är förskolechefen som leder och fördelar arbetet utifrån en särskild beräkningsgrund. En förstärkning till barn i behov av särskilt stöd har skett genom att 1,5 specialpedagog har anställts. Antalet barn i behov av särskilt stöd har ökat i förskolan de senaste åren. Det gäller både fysiska och psykiska behov. Även volymtiden har ökat för dessa barn. En ny resursfördelningsmodell för förskolan har arbetats fram med socioekonomiska faktorer som en ny parameter. Fritidshemmet Fritidshemmet är enligt den nya skollagen en del i utbildningssystemet och har fått ett eget kapitel i skollagen. Det har kommit nya allmänna råd för fritidshemmet. Det innebär ökade krav på pedagoger, rektorer och huvudman. Arbetet med verksamhetsplan, utifrån de fyra politiskt fastställda målen, pågår. Grundskolan Rektorerna arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet efter en särskild struktur. I detta ingår ett tydligare fokus på resultatuppföljningar och analys utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning. En del i det systematiska kvalitetsarbetet är att arbeta med de fyra politiskt fastställda målen. Varje rektor har tillsammans med sin personal arbetat fram en verksamhetsplan för respektive enhet. Kompetensutveckling under 2013-2015 ägnas åt betyg och bedömning, Matematiklyftet samt det entreprenöriella lärandet. Under hösten 2014 har ett beslut fattats att kompetensutveckling gällande Barn - och elever i behov av särskilt stöd ska prioriteras. En satsning på kompetensutveckling inför införandet av 1:1, en dator per elev, för åk 7-9, startade hösten 2014 och kommer att fortsätta under 2015. Alla pedagoger som undervisar i ämnet matematik har nu deltagit i Matematiklyftet. Satsningen kommer på sikt att leda till ökad måluppfyllelse i matematik och övriga ämnen. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Skolområde Nord Antalet elever i behov av särskilt stöd har ökat. Kompetensutveckling för att stödja barn i behov av särskilt stöd behöver genomföras med start 2015. Gällande resursfördelningsmodell och tilldelning räcker inte för att nå önskad effekt. Fullmäktige har fattat ett beslut att tillföra tolv lärartjänster till grundskolan för elever i behov av särskilt stöd. Skolområde nord har tilldelats sex av de tolv tjänsterna. Skolverket har avsatt medel för 25 förstelärartjänster till grundskolan. Dessa 25 tjänster är tillsatta, fem av dem har tillsatts i Skolområde nord. Tillsammans med Tingsholmsgymnasiet delar åk 7-9 ett lektorat i NO. Personal och vårdnadshavare i åk 1-9 har tillgång till en webbaserad plattform för att kunna följa elevernas lärande. Alla skolor har tillgång till trådlöst nätverk och bärbara datorer har köpts in till pedagoger i förskoleklass - åk 9. Ett tillskott i budget på 200 tkr har tillförts Skoldatateket för att utöka med digitala hjälpmedel. 43 SKL:s rankning I SKL:s rankning ligger Ulricehamn på plats 200 vilket är en en förbättring med 35 platser jämfört med föregående år. Mentorskapet Sedan 1 juli 2014 har kravet på introduktionsår för att få lärarlegitimation tagits bort. Kravet på att nyexaminerade pedagoger ska få ett mentorsår finns dock kvar. Samtliga nyutexaminerade pedagoger i Ulricehamns kommun får ett första år med mentor. Inga extra medel tillförs vilket innebär ökade kostnader för verksamheten. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Nyanlända Framförallt förskolan och skolan i Blidsberg tar emot många nyanlända barn/elever. En arbetsgrupp har bildats för att se hur mottagande kan ske på bästa sätt samt en översyn av hur etableringsmedel fördelas har gjorts. Lärande får sedan hösten 2014 ta del av 11.5 tkr per nyanländ elev och år. Detta gäller ej asylsökande som får ersättning från Migrationsverket. Välkomsten Välkomsten har under året tagit emot 150 nyanlända. Hos Välkomsten sker en kartläggning och information om skolverksamheten under tre dagar för varje nyanländ. Därefter slussas eleven ut till sin skola. Modersmål Brist på modersmålslärare gör att vi inte kan erbjuda alla barn och elever modersmålsundervisning. Budget för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk behöver öka. Rektorsutbildning I Skolområde nord är det tre rektorer och en förskolechef som går den statliga rektorsutbildningen. Verksamhetschef och en förskolechef var under året klara med sin utbildning. Utbildningen är under tre år och omfattar 30 högskolepoäng på akademisk avancerad nivå. Ingen nedsättning i tjänst under utbildningstiden sker. Ekonomisk analys De externa intäkterna kommer från Migrationsverket och Arbetsförmedlingen samt diverse bidrag från annan kommun/statsbidrag. Det har inkommit mer intäkter än budgeterat. Då medel 44 från Migrationsverket bara finns så länge barn/ elev är i verksamheten är det svårt att anställa och organisera utifrån dessa medel. Fr.o.m. november månad har etableringsmedel tillförts de skolor som tagit emot nyanlända elever. Ersättning för förstelärare ligger här. Förskola Kostnaderna för elevassistenter går med underskott vilket beror på större behov (dokumenterade funktionshinder) än tilldelad resurs. Tilldelade medel enligt resursfördelningsmodell täcker inte behovet, det gäller framförallt enavdelningsförskolor. Pedagogisk personal har fått täcka upp underskott på elevassistentkostnader så långt det varit möjligt. En trend är en större omsättning på in- och utflyttning av barn på flera förskolor. Detta gör att det är svårt att organisera och då barn flyttar ut/in innan/efter mätning den 15 oktober så får verksamheten inte tillgodoräkna sig detta i gällande resursfördelningsmodell. Det slår hårt mot små enheter och enheter där vi inte kan fylla upp platser. Grundskola Elevassistentkontot går med underskott som ovan. Där har inte pedagogisk personal täckt upp kostnaderna utan underskottet har tagits från andra poster. De poster det går att spara in på är läromedelsanslag och kompetensutveckling. Detta täcker endast en liten del av underskottet. Totalt går personalkostnaderna för förskolan och grundskolan -0,5 mkr. Två tjänster (skolassistent och kurator) har inte varit fullt tillsatta under året. Det genererar motsvarande en tjänst på helår. De extra medlen för läromedel har använts fullt ut. Övriga läromedelsanslag har genererat en liten besparing på 0,3 mkr. Stor inflyttning av nyanlända i området har gett ökade kostnader. Ej åtgjorda kompetensutvecklingsmedel har hjälpt till att täcka underskott. Sedan tertialuppföljning två frystes dessa medel och genererade ett plus på 0,1 mkr. Ekonomiskt resultat (mkr) Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Intäkter -10,2 -7,1 -11,4 Kostnader 135,8 131,2 135,2 varav personalkostnader 63,8 65,4 65,1 Verksamhetens resultat 125,6 124,1 123,8 Avvikelse mot budget 0,3 Personaltal Utfall 2013 Utfall 2014 Förändring Sjukfrånvaro 2,9 % 4,4 % 1,5 % Korttidsfrånvaro 1,1 % 0,8 % -0,3 % 123,96 124,42 0,46 Arbetad tid Väsentliga händelser under året Vuxenutbildningen Projekt gällande digitala klassrum, engelska och blinda i seende har startats upp på SFI. Planerade inköp av digitala hjälpmedel har inte genomförts enligt plan och det har resulterat i ett överskott för enheten. Men det betyder att eleverna inte har tillgång till digitala verktyg vilket de behöver. Introduktionsprogrammet Fler nyanlända ensamkommande ungdomar har startat sina studier på Introduktionsprogrammets språkintroduktion. Nya undervisningsgrupper har inrättats. En undervisningsgrupp för elever med neuropsykiatriska funktionshinder har också startats med mycket gott resultat. Ungdomsgymnasiet Verksamheten har arbetat enligt plan. Av avgångseleverna på nationella program 2014 avlade 84% examen, 65% av eleverna var godkända i alla ämnen, vilket är en förbättring från 55% 2010. Genomsnittlig betygspoäng ökade med 0,1. Elever i behov av stöd får det stöd de har rätt till. 5 elever och 2 lärare har varit i Voi i Kenya för att genomföra praktik med mycket goda resultat. Vi kan konstatera att vi behöver arbeta mer med att höja skolans meritvärde samt öka pojkars måluppfyllelse. Elevenkäterna som genomförs visar att våra elever trivs mycket bra och man känner sig trygg på skolan. Eleverna är överlag mycket nöjda med sina lärare. Gymnasiesärskolan Vi har ett minskat antal elever med lindrig utvecklingsstörning och håller på att fasa ut specialutformat program på gymnasiesärskolan. De effektiviseringar vi gjort där har vi fört över till introduktionsprogrammets språkintroduktion för att delfinansiera verksamheten med nyanlända ungdomar samt införandet av den särskilda undervisningsgruppen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Antalet elever på individuellt program på gymnasiesärskolan är oförändrat. Musikskolan En inventering är gjord för att försäkra oss om att pedagogernas tid går åt till elevers undervisning i så hög grad som möjligt. Effektiviseringar är gjorda med utgångspunkt från det vilket bland annat inneburit förändringar för blåsorkestern. Konsekvensen är att köerna har kunnat minskas något och fler barn får undervisning på musikskolan. Övergripande Medarbetarenkäten som genomförts för all personal indikerar en mycket god arbetsmiljö på skolan där de mycket positiva resultaten från enkäten 2012 nu ökat ännu mer. Vi är en välskött verksamhet med vissa utvecklingsområden som fortsatt utveckling av digitala lärmiljöer, formativ bedömning samt likvärdig betygsättning. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Skolområde Tingsholm Ekonomisk analys Vi har en budget i balans trots att kostnaderna för interkommunala ersättningar varit underbudgeterade. Vi har fått in externa medel att bedriva undervisning med samtidigt som vi medvetet hållit igen i verksamheten för att hantera våra kostnader. Dessutom har vi fått starta upp extra undervisningsgrupp för ekonomiprogrammet som hade över 40 sökande. Vi har tagit emot fler ensamkommande ungdomar och fått göra nya grupper för den verksamheten och vi har finansierat marknadsansvarig om 0,5 mkr som ej fanns i budget. Ökade externa intäkter, avvaktan med satsningen på SFI med en dator per studerande och minskat antal elever på gymnasiesärskolan har bidragit till en ekonomi i balans. Vi har också varit restriktiva med att ersätta sjukskriven personal vilket till viss del inneburit andra lösningar för att ge eleverna garanterad undervisningstid. 45 Intraprenad Emilia Centrum Ekonomiskt resultat (mkr) Utfall Budget 2013 2014 Utfall 2014 Intäkter -0,3 -0,1 -0,5 Kostnader 24,4 25,3 25,9 varav personalkostnader 18,8 20,6 20,4 Verksamhetens resultat 24,1 25,2 25,4 Avvikelse mot budget -0,2 Ackumulerat resultat 2012–2014 1,8 Personaltal Utfall 2013 Utfall För2014 ändring Sjukfrånvaro 4,1 % 3,7 % -0,4 % Korttidsfrånvaro 1,7 % 1% -0,7 % Arbetad tid 45,71 46,15 0,44 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Väsentliga händelser under året Intraprenaden har haft en framgångsrik period, 2012-2014, visat på goda resultat och en hög måluppfyllelse. Förskolornas innehåll och kvalitet har utvecklats, vilket bekräftas i den externa utvärderingen som gjordes av NORDEG. En hållbar organisation har arbetats fram i samarbete med extern konsult. I kommunens medarbetarenkät som genomfördes under våren 2014, har personalen i förskolorna visat på en mycket god arbetsmiljö och samtliga index har ökat. På våra förskolor har vi en låg sjukfrånvaro och i dagsläget inte någon medarbetare som är långtidssjukskriven. I området har vi haft ett utvecklande samarbete med Globala Skolan och med NAVET i Borås. Vi är nu hållbara förskolor och har utvecklat arbetet med pedagogisk dokumentation med lärplattan i verksamheten. Intraprenaden har visat ett positivt ekonomiskt resultat och en god ekonomisk hushållning under samtliga tre år. Resultatet för 2014 visar på -0,3 mkr. Då har tidigare överskott använts, 0,5 mkr. Utan användning av de tidigare överskotten hade verksamheten gått +0,2 mkr. Sammanfattningsvis: Vi har fått en bekräftelse av förskolornas goda kvalitet, har en hög måluppfyllelse och medarbetare som känner en hög trivsel i sina arbetsuppgifter. Vi har visat en god hushållning 46 av våra resurser och ett gott ekonomiskt resultat och mött uppskattning i vårt samarbete såväl i som utanför kommunen. Detta tar vi med oss nu, när vi går in i en ny period som intraprenad. En övergripande fråga för området som kvarstår är en ombyggnation av Tre rosor med ett tillagningskök samt att säkerställa de dagliga transporter som nu går genom Ulrikaskolans nedre skolgård, med en ny tillfartsväg. I det förslag som har tagits fram i samarbete med verksamhet Fastighet finns också ritningar framtagna om en ombyggnation av Tre rosor med en eller två avdelningar, samtidigt som Åsundavys förskola kan avvecklas. Ekonomisk analys Årets verksamhetsresultat är -0,2 mkr. Det egentliga resultatet är positivt (0,3 mkr) men vi har använt oss av 0,5 mkr från tidigare överskott. Ekonomiskt resultat (mkr) Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Intäkter -0,5 -0,9 -1,5 Kostnader 20,1 22,5 21,6 varav personalkostnader 13,9 16,5 15,2 Verksamhetens resultat 19,6 21,6 20,0 Avvikelse mot budget 1,6 Personaltal Utfall 2013 Utfall För2014 ändring Sjukfrånvaro 7,6 % 6,4 % -1,2 % Korttidsfrånvaro 2,3 % 0,8 % -1,5 % Arbetad tid 17,55 19,35 1,80 Väsentliga händelser under året Administrativt processtöd är en av de verksamheter som inte finns kvar efter 2015-01-01. Funktionerna inom verksamheten har istället övergått till fem andra verksamheter. Kansliet har under året genomfört EU valet i maj månad och Riksdagsvalet i september. Båda valen flöt på bra utan nämnvärda problem och budgeten för de båda valen är i balans. Stora krav har ställts på kanslipersonalen att både sköta de löpande arbetsuppgifterna och att samtidigt administrera förtidsröstning och själva valet. Projektet att införa ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem engagerar också stora delar av kansliet. Fullmäktiges tre fasta beredningar har haft uppdrag under första halvåret 2014. Beredningen för lärande avslutade sitt uppdrag om framtidens vuxenutbildning. Beredningen för välfärd avslutade sitt uppdrag om framtidens äldreomsorg och likaså uppdraget att utvärdera måldokumentet om delaktighet. Beredningen för samhällsutveckling avslutade sitt uppdrag om jämställdhet/ mångfald och likaså uppdraget att utvärdera måldokumentet om Åsunden. Den tillfälliga beredningen för ny översiktsplan, avslutade sitt uppdrag i juni. Vidare har fullmäktiges beredning för val och arvoden utfört ett stort arbete – först med översyn av arvodesregler och därefter inför val till Kommunstyrelsen, nämnder mm. Inga nya uppdrag lämnades andra halvåret 2014. Överförmyndarenheten har haft många ärenden under året och har haft mycket arbete kring ensamkommande barn. Växeln har under året inlett ett ökat samarbete med Miljö och samhällsbyggnad för att höja servicen till medborgare. Två personer i växeln har under slutet av året också lagt ner ett stort arbete i samband med att göra om organisationsträdet i hänvisningssystemet. Informationsenheten, har under året samarbetat med den kommunikationsstrateg som finns i kommunledningsstaben och som lett deras arbete i strategiska frågor. Samarbetet har fungerat bra och tydliggjort enhetens uppdrag. Projektet med att skapa en ny hemsida för kommunen fortgår enligt planerna. Även informationsenheten har ägnat mycket tid åt arbetet med organisationsträdet. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Administrativt processtöd Systemförvaltare för verksamhetssystemet inom välfärdsområdet har under året haft ökad belastning med att ta fram statistik och olika uppgifter åt äldreomsorgens alla delprojekt. Våra uppdragsgivare har varit mycket nöjda vad systemförvaltarna tagit fram. Ekonomisk analys Resultatet för verksamheten är ett överskott om 1,6 mkr. Externa intäkter visar ett överskott på grund av att valnämnden lämnat ett överskott på drygt 0,4 mkr. Det var budgeterat för ett statligt bidrag men kommunen fick två. Överförmyndarfunktionen har fått ersättningar från migrationsverket som i nuläget ger ett överskott på 0,1 mkr. Personalkostnader visar ett överskott bland annat på grund av att Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige har haft två inställda möten under våren samt att alla ledamöter inte kommer på alla möten. Material visar ett underskott för att verksamheten av arbetsmiljömässiga skäl har köpt in höj- och sänkbara skrivbord. På informationsenheten har det inretts ett kontorslandskap på grund av den lokalbrist som råder. Tele, post mm. visar ett underskott som handlar om portokostnader, även en portohöjning har ägt rum under året. 47 Fastighet Ekonomiskt resultat (mkr) Utfall Budget 2013 2014 Utfall 2014 Intäkter -120,9 -109,5 -113,8 133,3 125,7 127,3 varav personalkostnader Kostnader 31,8 32,8 33,1 Verksamhetens resultat 12,5 16,2 13,5 Avvikelse mot budget 2,7 Personaltal Utfall 2013 Utfall 2014 Förändring Sjukfrånvaro 6,9 % 4% -2,9 % Korttidsfrånvaro 2,6 % 1,7 % -0,9 % Arbetad tid 78,93 82,31 3,38 Väsentliga händelser under året VERKSAMHETSBERÄTTELSER Under året har växthustomten i Villastaden rivits och sanerats. Upphandlingen medförde att vi kunde genomföra projektet 2 mkr under budget om 5 mkr. Vi har öppnat ett boende för ensamkommande flyktingbarn på Ekero i Gällstad och därigenom utnyttjat lokaler som stått tomma länge. Vi har upphandlat och tecknat ramavtal inom vvs, el, bygg och måleri. Leverans av el har upphandlats och prissäkrats för 2016. Yttre skötsel inklusive snöröjning har upphandlats. Eftersom vi slimmar vår organisation för fastighetsskötsel så utförs all yttre skötsel av den upphandlade entreprenören. Förbättringsarbete pågår på flera områden. Vårt ritningsarkiv har digitaliserats, gränsdragningslista uppdateras och rutin för lokalprojekt förbättras. Allt arbete som rör lokalresursplanering måste ses över, alltifrån internhyressystem till att bli bättre på att ta fram långsiktiga underlag för lokalanvändandet. Här har vi upphandlat en konsult för att vi skall arbeta strukturerat och få fram verktygen för att kunna mäta behoven och planera vår lokalanvändning. Tillsammans med arbetsmarknadsenheten har fastighet varit med i ett projekt att få människor som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma ut i arbete. Fem personer med annat modersmål än svenska har, med hjälp av tolkar, utbildats i lokalvård och fått arbeta/praktisera på några av kommunens äldreboenden. 48 Mobilt fastighetsskötarteam har införts i område syd. Även vaktmästeri är numera mobilt i området och sköts av verksamhet fastighet. Detta har medfört att vi har haft två pensionavgångar som inte har ersatts. Fastighet har genomfört en nöjdkundundersökning. Fastighet ges genomgående bra betyg. De kvaliteter som rör den fysiska miljön (lokaler, yttre miljö etcetera) ges riktigt bra betyg, samtidigt som några av servicekvaliteterna har förbättringspotential. Analysen visar tydligt att vi skall fokusera på frågorna kring inflytande och lyhördhet (kunddialogen). Detta område har förbättringspotential, vilket också i slutändan påverkar NKI (Nöjd Kund Index). Fastighet behöver bli bättre på att fånga upp hyresgästernas önskemål och synpunkter, samt försöka anstränga sig lite mer för att ta reda på vad verksamheterna tycker och tänker. Under 2015 kommer vi att genomföra kunduppföljningsmöten med samtliga verksamheter, på enhetschefsnivå. Budgeten för planerat underhåll är alltför låg och borde, enligt behovet, ligga i nivån 125 kr per kvadratmeter och år. 2013 blev utfallet ungefär hälften av vad den borde vara, för 2014 utgör den en tredjedel av behovet, 42 kr per kvadratmeter. För att det eftersatta underhållet inte skall skena iväg så måste en underhållsnivå fastställas långsiktigt i budgeten. Budgeten för 2015 hamnar på 75 kr. Förhandsbesked om gruppbostad som ersättning för Liljekonvaljen har beviljats. Projektering påbörjas februari 2015. Ekonomisk analys Resultatet för verksamheten är ett överskott om 2,9 mkr. Överskottet härrör främst från energikostnaderna då året varit milt. Detta påverkade också snö- och halkbekämpning positivt. Underskott på löpande underhåll påverkade vår totala underhållsbudget och medförde att vi fick hålla igen på det planerade underhållet. Rivning och sanering av växthustomten i Villastan har upphandlats och den blev 2 mkr billigare än budgeten på 5 mkr. Verksamheten fick under hösten godkänt av kommunstyrelsen att använda överskottet till andra rivningar och underhållsåtgärder i kommunens fastigheter. Vi kunde tack vare det genomföra allt som var planerat 2015. Det har även uppstått ett underskott inom fastighetsskötseln på grund av felbudgetering, 0,6 mkr. Det hämtas dock upp av överskottet från uppvärmningskostnaderna och av överskott inom lokalvården. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Intäkterna för skogsinnehavet blev större än budget i första hand på grund av en oförutsedd intäkt för avverkning i samband med omläggning av milspåret. Interna intäkter och interna kostnader tar ut varandra och har sin förklaring i den nybyggda ishallen. 49 Kost Ekonomiskt resultat (mkr) Intäkter Utfall 2013 Budget Utfall 2014 2014 -39,9 -40,2 -41,3 Kostnader 57,2 57,6 58,7 varav personalkostnader 31,8 34,0 32,4 Verksamhetens resultat 17,3 17,4 17,4 Avvikelse mot budget 0,0 Personaltal Utfall 2013 Utfall 2014 Förändring Sjukfrånvaro 3,9 % 3,6 % -0,3 % Korttidsfrånvaro 1,8 % 1,8 % 0,0 % 78,8 78,64 -0,16 Arbetad tid Väsentliga händelser under året VERKSAMHETSBERÄTTELSER Verksamhet kost har under 2014 haft stort fokus på ny livsmedelsupphandling. Upphandlingen är nu klar och det nya avtalet träder i kraft 1 mars 2015. Ett av målen med upphandlingen har varit att de produkter som kommer att finnas med på det nya avtalet ska hålla hög och god kvalitet. För att nå målet så har de ställda kraven utgått från Miljöstyrningsrådets baskrav. Upphandlingen är gjord tillsammans med Borås Stad, Bollebygd, Tranemo och Svenljunga kommun. Under hösten 2014 har verksamheten arbetat för att laga mat nära gästen. Med detta som mål vill vi öka arbetsglädjen för de som arbetar inom kosten samt att kvalitén ska höjas på den mat som serveras i restaurangerna. Det finns väldigt många fina mottagningskök i Ulricehamns kommun och dessa behöver inga extra insatser för att maten ska lagas i dessa kök. Sammanlagt är det tio kök som under 2015 kommer att göras om från mottagningskök till tillagningskök. Inom verksamheten har det också arbetats med att ta fram en hållbar matsedel för kommunens alla restauranger. Målet med en ny matsedel har varit att den ska ta hänsyn till näring, miljö och ekonomi, men också att maten ska lagas från grunden och att de produkter som används ska hålla hög kvalitet. Med den nya matsedeln så införs färsk fisk, kött- och fågelprodukter som ska vara svenskproducerade och 50 där det finns bra utbud på marknaden så ska svenska produkter användas så långt det är möjligt. Inom äldreomsorgen har fokus legat på att utveckla möjligheten för de pensionärer som bor på kommunens boenden att välja mellan två rätter till lunch varje vardag och idag erbjuds detta på samtliga äldreboenden. Ett intensivt arbete har pågått under hela 2014 och många frågor har stötts och blötts under resans gång. Ekonomisk analys Resultatet för verksamheten är noll i förhållande till budget. Prognoserna har under 2014 varit osäkra och därför varierat, och det har varit svårt för en ny verksamhetschef att göra rätt analys. Verksamhetens intäkter har varit högre än budgeterat, främst gällande sålda portioner och EUbidraget för mjölkstödet. Även personalkostnaderna har gjort ett positivt resultat jämfört med budget vilket beror på att vakanta tjänster inte har tillsatts under året. Materialkostnaderna, det vill säga livsmedel till övervägande del, har blivit högre jämfört med budget. Här har verksamheten arbetat intensivt under hösten för att dessa kostnader inte skulle skena iväg och vi kan också se att kostnaderna har stabiliserat sig under slutet av året. Ekonomiskt resultat (mkr) Utfall Budget 2013 2014 Utfall 2014 Intäkter -0,2 -0,1 -0,2 Kostnader 24,8 26,1 25,6 varav personalkostnader 17,7 17,0 16,5 Verksamhetens resultat 24,7 26,0 25,4 Avvikelse mot budget 0,6 Personaltal Utfall 2013 Utfall För2014 ändring Sjukfrånvaro 1,2 % 2,1 % 0,9 % Korttidsfrånvaro 0,7 % 0,7 % 0% Arbetad tid 32,44 32,43 -0,01 Väsentliga händelser under året Konsult och support har för andra året genomfört en kundenkät utifrån vår roll som stödfunktion. Faktorer som mäts är som tidigare bemötande, stöd och kvalitet. Resultatet presenteras i beslutsstödsverktyget. Under tertial tre har vi genomfört vårt omställningsarbete för den nya förvaltningsorganisationen som börjar gälla från 2015-01-01. Ekonomifunktionen Årsredovisningen är som alltid ett stort arbete under första delen av året. Funktionen har bytt ut den gamla serverplattformen Bas 3 till en nya Bas 4 för ekonomisystemet. Utvecklingen med verksamhetsplaner och utbildningar för nya användare i styr- och ledningssystemet har genomförts utifrån systemförvaltarrollen på ekonomifunktionen. Utveckling av stödet till verksamheterna i form av teamarbete och ny fördelning genomfördes under tertial två. Under slutet av året har vi även lagt kraft på speciella projekt såsom resursfördelningsmodeller och komponentavskrivning. Budgetarbetet för 2015 har givetvis varit en stor del av arbetet under tertial tre. Ekonomifunktionen har också jobbat med att förändra organisationsträdet i såväl ekonomisystemet som styr- och ledningssystemet. Inköpsfunktionen Inköpsfunktionen har genomfört ett antal stora upphandlingar såsom Företagshälsovård, It, Ärendeoch dokumenthanteringssystem, Trygghetslarm, Livsmedel, Färdtjänst och Tekniska konsulter. Flera leverantörer är inne och andra är på väg in i E-handeln vilket kräver mycket personresurser, totalt handlar det om ca 20 avtal. Utbildningar i inköpsarbetet har fortsatt genomföras. Första användarna av direktupphandlingsmodulen kom igång under tertial två. Eftersom beloppsgränserna för direktupphandling har höjts så har den typen av upphandlingsförfarande ökat under året. Lönefunktionen Löneprocessen gick i skarpt läge från årsskiftet och resultatet kan avläsas i kvalitetstalen. Bemanningspoolen har under året implementerat skolans verksamheter nord och syd. Inom poolen har vi under året testat några områden med direktbokning av vikarier vilket slagit väl ut. Tillsättningsgraden för hela bemanningspoolen för 2014 ligger på drygt 90 %. Ett stort arbete att bygga om och koppla organisationsträdet i personalsystemet har gjorts under slutet av 2014. LAS-arbetet för äldreomsorgen har färdigställts. Under sommaren har vi haft en anställning som semestervikarie utifrån de sjukskrivningar som finns inom funktionen. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Konsult & Support Personalfunktionen Funktionen jobbade mycket med löneöversynen under början av 2014. Uppdatering av organisationens övergripande arbetsmiljöarbete i form av riktlinjer, policys, mallar och checklistor har gjorts. Detta var ett prioriterat område under året med en tillhörande utbildning för alla chefer och skyddsombud i organisationen, totalt ca 150 personer. En översyn av våra gemensamma dokument för utvecklingssamtal och lönesamtal har gjorts. I beslutsstödsverktyget har en ny ekonomi/personal analys tagits fram. Upphandling av nytt företagshälsovårdsavtal med tillhörande rutiner har arbetats fram under året. 51 Ekonomisk analys VERKSAMHETSBERÄTTELSER Resultatet för verksamheten är ett överskott om 0,6 mkr. Personalkostnaderna har varit lägre än budget, resultatet under denna post är ca + 0,5 mkr och förklaras av tjänstledigheter, föräldraledigheter samt lite större sjukfrånvaro än tidigare. Överskottet kommer mestadels från tertial ett och tertial tre då vi hade en lägre bemanning av tidigare nämnda anledningar. Under sommaren och del av hösten har vi stärkt delar av de funktioner som har vakanser i form av visstidsanställningar. Vårt samarbetsavtal med Borås stad gällande upphandlingar sades upp inför årsskiftet. Den nya samarbetsmodellen bygger på att vi betalar för de upphandlingar som vi önskar delta i. Vi har varit delaktiga i gemensamma upphandlingar under året och fakturerats utifrån omfattning. Ett nytt tydligare samarbetsavtal är under planering och kommer förhoppningsvis att färdigställas under 2015. 52 IT Ekonomiskt resultat (mkr) Intäkter Kostnader Utfall Budget 2013 2014 Utfall 2014 -27,2 -25,1 -27,8 27,6 25,0 27,7 varav personalkostnader 6,2 7,0 6,7 Verksamhetens resultat 0,5 -0,1 -0,2 Avvikelse mot budget 0,1 Personaltal Utfall 2013 Utfall 2014 Förändring Sjukfrånvaro 4,9 % 2,1 % -2,8 % Korttidsfrånvaro 1,9 % 1,6 % -0,3 % Arbetad tid 12,80 13,97 1,17 Ekonomisk analys Resultatet för verksamheten är ett överskott om 0,2 mkr. De avvikelser som syns uppåt och nedåt på material och tjänster kan förklaras med att vidareförmedling av produkter inte togs upp i budget 2014. Dock tas kostnad för inköp ut av en intäkt, så avvikelserna innebär i princip ett nollsummespel. För telefoni syns ett underskott eftersom växeluppdateringen i Tranemo bokförts på detta konto. Detta arbete täcks av andra intäkter. Väsentliga händelser under året VERKSAMHETSBERÄTTELSER Under året har de två första fibersträckningarna enligt IT-infrastrukturprogrammet upphandlats, Hökerum-Fänneslunda och Hössna-Knätte-Böne,. Just nu pågår själva fiberförläggningen enligt tidplan. Detta ökar möjligheterna för boende längs sträckningen att få fiber hem via sammanslutningar med sina grannar (byalagsnät). Den Digitala Agendan arbetades fram under 2014 och ställdes i juni ut för politikerna i fullmäktige. Denna kommer på sikt att bidra till kommunens mål genom nya sätt att bedriva kommunens verksamheter. Den Digitala Agendan har tagits fram som en del av samverkan med Tranemo kommun och kommer upp för politiskt beslut under 2015. En utvärdering av IT-nämndens arbete slutfördes under våren och har lett till en utredning av ITnämnden med fokus på vad nämnden ska innehålla och hur en kostnadsfördelning utifrån det kan se ut. Den 19 november beslutades att IT-samverkan kommer att fortsätta. Utredningen pågår och kommer att slutredovisas 2015. Under året har verksamhetschefen ingått i det nationella arbetet kring digitala trygghetslarm. Detta innebär att Ulricehamns kommun har bidragit till en svensk standard på området SS 91100:2014 ”scaip” och att Ulricehamn fått en del uppmärksamhet just i denna fråga. 53 Koncernföretagen Ulricehamns Energi AB Ulricehamns Stadshus Ulricehamns Energi AB, organisationsnummer 556456-5389 med säte i Ulricehamn, är helägt av Ulricehamns kommun via sitt moderbolag Stadshus AB, organisationsnummer 556803-9175 med säte i Ulricehamn. Bolagets huvudsakliga verksamhet är eldistribution, VA-verksamhet, avfallsverksamhet, fjärrvärme, fibernät samt underhåll och anläggande av vägar, parker och belysning. Bolaget bedriver också en transportcentral för kommunkoncernens räkning. Ulricehamns Stadshus AB är ett av Ulricehamns kommun helägt aktiebolag. Ulricehamns Energi AB (UEAB), STUBO AB samt Näringsliv Ulricehamn AB (NUAB) är helägda dotterbolag till Ulricehamns Stadshus AB. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Ulricehamns Stadshus AB ska enligt bolagsordningen som moderbolag i en av kommunen ägd koncern direkt och genom innehav av aktier eller andelar i andra företag driva och utveckla verksamheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunen eller dess invånare. Syftet är bland annat att uppnå ett optimalt resursutnyttjande samt genom ekonomisk styrning utifrån ett helhetsperspektiv säkra det kommunala uppdraget för medborgarna i Ulricehamns kommun. Händelser under året Under 2014 har Ulricehamns Stadshus AB hållit fem ordinarie sammanträden och ett extra sammanträde. Ett dialogmöte har hållits med STUBO AB. Näringsliv Ulricehamn AB och Ulricehamns Energi AB har deltagit vid två dialogmöten vardera. Under 2014 har bildande av ett regionalt bredbandsbolag Netwest överlämnats till kommunstyrelsen för vidare handläggning. Framtiden I budget- och uppföljningsprocessen för kommunkoncernen finns ett tydligt koncernperspektiv med ökad delaktighet från bolagen. Väsentligt för koncernen är att utifrån ett helhetsperspektiv fortsatt utveckla koncernnyttan. Under 2015 planeras för stärkt samordning av koncernens arbete med intern kontroll. Översyn av kommunens finans- och lånepolicy pågår. Ekonomi Resultatet 2014 uppgick efter koncernbidrag till 0,7 mkr, jämfört med 1,2 mkr föregående år. Händelser under året Under året har en förstärkningsledning för fjärrvärme från Vistaforsvägen till växlarstationen på Jönköpingsvägen tagits i bruk. Genom det har kapaciteten till Rönnåsens industriområde förstärkts. Den nya vattentäkten i Källeberg har färdigställts och beräknas driftsättas i början av 2015. Denna ersätter den vattentäkt som fick stängas då nya motorvägen kommer i området. Arbetet med förnyelse av stadselnätet har pågått intensivt under stora delar av året. Det är ett omfattande projekt som tar stora resurser i anspråk. Genom förstärkning och modernisering säkras elförsörjningen till den växande centralorten. Intresset för anslutning av fiberoptik till bostäder och företag är stort och under året har både villor och flera bostadsrättsföreningar samt företag anslutits till vårt fibernät. Stort intresse har också visats från byalag på landsbygden. På kommunens nya bostadsområde, Stadsskogen, har ny infrastruktur anlagts. Vidare har entreprenadavdelningen, på uppdrag av Ulricehamns kommun, anlagt en ny lekplats i tätorten. Ekonomi Rörelseresultatet efter avskrivningar uppgick till 35,4 mkr (32,5 mkr). Resultatet efter finansiella poster uppgick till 29,9 mkr (27,1 mkr). Avkastning på genomsnittligt eget kapital blev 12 % (11%). Omsättningen har ökat med 4 % sedan 2013. Medeltalet årsanställda uppgick 2014 till 70. Fördelning på kön är 14 kvinnor och 56 män. 54 Inom Ulricehamns Energi AB finns 24 tillståndspliktiga och en anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. De utgörs av 14 vattenverk, 9 reningsverk samt en anläggning för värmeproduktion. Samtliga verksamheter har giltiga tillstånd. Fjärrvärmenätet består av tre delar där den största till stora delar värms med spillvärme från en närliggande industri som tillverkar träbriketter. Det innebär att Ulricehamns Energis fjärrvärmenät har bland de lägsta klimatpåverkande utsläppen i Sverige. Under slutet av året har ytterligare ett samarbete, för att köpa spillvärme från ett företag startats upp. Framtiden Under kommande år avses att färdigställa moderniseringen av mottagningsstationen för el i Vist vilket påbörjats under 2014. Ombyggnation av återvinningscentralen startas och beräknas vara klart 2016. Det stora projektet för förnyelse och förstärkning av stadselnätet går in i sin slutfas. Fibernätet står inför en mångårig satsning för att ansluta 500 småhus, främst på landsbygden, per år. Sammantaget innebär detta en fortsatt hög investeringstakt under de kommande åren. Investeringarna uppgick till 66,1 Mkr (56,7 Mkr) och elnätet är den verksamhet som investerat mest. STUBO AB STUBO AB:s verksamhet är att i ett allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen i Ulricehamns kommun. Bolaget är ett allmännyttigt bolag (enligt lagen 2010:879) och verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer och bolaget ska agera som övriga aktörer på marknaden. Händelser under året Styrelsen för STUBO har antagit att bolaget ska tillämpa regelverket gällande K3. Tidpunkten för övergången för STUBO är den 1 januari 2014. Mindre företag, där STUBO ingår, som väljer att tillämpa K3-regelverket kan välja att inte räkna om jämförelsetalen (2013). Tidpunkten för övergång för ett mindre företag är då den 1 januari 2014. En av de större förändringarna i K3, jämfört med tidigare regelverk, är för materiella anläggningstillgångar som innebär att redovisning skall ske i komponenter. Skattemässigt gäller fortfarande de gamla reglerna. Ombyggnation av balkonger, fönster och stamledningar på Hemrydsgatan 4 samt stambyte på fastigheten Krämaren 4, Kullen, har färdigställts under december månad 2014. Framtiden Projekteringsarbetet har fortgått under 2014 för nybyggnation av 32 hyreslägenheter i Stadsskogen. Byggstart var hösten 2014. Lägenheterna beräknas vara färdigställda sommaren 2015. Underhållsåtgärder kommer att vara fortsatt riktade mot kostnads- och energibesparande underhåll för att därigenom verka för lägre driftkostnader och en sund kostnadsutveckling. Arbetet med energieffektivisering med inriktning mot styr och regler fortlöper. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Miljöpåverkan Ekonomi Resultatet för 2014 visar ett överskott på 1,8 mkr före skatt. Bolaget visar ett positivt resultat tack vare en hög uthyrningsgrad samt lägre driftkostnader. Det egna kapitalet uppgår till 91 mkr vilket innebär en soliditet på 19,8 %. Medelvärdet av soliditeten bland SABO-företag var 24,5% för 2013 (företagsstorlek 1000-1999, där STUBO ingår, var soliditeten 15,5%). Skuldsättningsgraden för verksamhetsåret var 4,0 (riket 3,1) samt belåningsgrad fastigheter var 74,3 % (riket 73,9). Medelräntan för verksamhetsåret är 3 % och är därmed oförändrad från föregående år. Kreditkostnaden uppgår fr.o.m. den 1 januari 2011 till 0,6 % för kommunens borgensåtagande och administrativa kostnader. Den totala låneskulden uppgår till 329 mkr. Hyresbortfallet 2014 för bostäder var 2,3 mkr (2,1 mkr). Den sammanlagda ekonomiska vakansgraden (hyresbortfall i kronor) under året var 3,5 % (3,3 %). Vakanserna finns i kringorterna. Antalet inflyttningar under året var 222 (251). Antalet utflyttningar var 230 (235) varav 79 (42) inom det egna beståndet. Bostadshyran höjdes den 1 april 2014 igenomsnitt med 1,95 %. Hyran för perioden 1 april 2015 t.o.m. 30 mars 2016 är ännu inte fastställd. Hyresförhandling pågår. 55 Miljöredovisning Bolaget har ett miljöledningssystem som uppfyller kraven enligt SS-EN ISO 14001:2004 vad gäller förvaltning av bostäder och lokaler. Bolagets miljöcertifikat löper fram till september 2016. Framtiden STUBO AB har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att undersöka möjligheten att avyttra hela eller delar av kvarteret vid Grodparken där gamla Elverket är beläget i syfte att bygga fler hyresrätter. Syftet med försäljningen är även att främja utvecklingen i Ulricehamns stadskärna. Aktörer som visar intresse för att bygga trygghetsboende i området är särskilt intressanta. VERKSAMHETSBERÄTTELSER I samband med styrelsens behandling av försäljningsuppdraget beslutades att det även i detta sammanhang bör prövas om fastigheten Norra Amerika ska ingå som en del i en affär. Bolaget kommer under 2015 att färdigställa 32 lägenheter i Stadsskogen med inflyttning under hösten. En förtätning av bostadsområdet vid Hemrydsgatan utvärderas och projekteringen fortlöper. Näringsliv Ulricehamn AB Näringsliv Ulricehamn AB (NUAB) har som sin huvudsakliga verksamhet att bedriva service för näringsliv och besöksnäring i Ulricehamns kommun. Syftet är att stärka kommunens attraktionskraft för boende och näringslivsetableringar. Vist Fastighets AB är ett gemensamt ägt bolag med New Wave Group där NUAB är majoritetsägare med 51 %. Händelser under året Ulricehamns kommun befinner sig i en positiv utvecklingstrend. Befolkningen ökar, bostadsbyggandet är på en hög nivå - vilket är ganska unikt för en kommun i Ulricehamns storlek och det går bra för många företag i kommunen. Den nya motorvägen som står klar under hösten2015 har bidragit till ett ökat intresse för Ulricehamn som etableringsort. NUAB har under året haft fler förfrågningar kring olika etableringar. Rönnåsens industriområde växer fram och det har varit en ökning av antalet förfrågningar om lokaler i 56 Ulricehamn. Även huspriserna stiger i kommunen vilket betyder ytterligare förbättrade möjligheter för bostadsbyggande. Under året har sju företagsbesök ägt rum och det har arrangerats 10 frukostmöten för näringslivet inom ett brett antal områden, bland annat på temat hållbarhet. I snitt har det kommit 45 deltagare per tillfälle. Under 2014 har Ulricehamns kommun varit en del av Business Region Borås (BRB) vilket är ett samarbete mellan alla näringslivskontor i Boråsregionen. Syftet är att genom stärkt samverkan etablera Boråsregionen som ett starkt företags- och etableringsområde. Under året startades 168 företag i Ulricehamns kommun, vilket är en ökning jämfört med året innan då det startades 152 företag. Antalet konkurser under året uppgick till 10 (2013: 11). Under 2014 har NUAB genomfört ett stort antal kampanjer om Ulricehamn som attraktiv boendeort. Kommunen har marknadsförts såväl regionalt som nationellt både i tidningar, på webben, på TV och på storbildsskärmar i Göteborg. Bland annat har de nya bostadsområdena i Ulricehamns tätort, Övre Villastan och Stadsskogen, marknadsförts. Tyvärr är intresset för bostadsbyggnation lågt i andra delar av kommunen. Under 2013-2014 har det gjorts en statistikundersökning om besöksnäringen i kommunen tillsammans med Handelns utredningsinstitut (HUI). Statistiken visar att turismen under perioden september 2013 - augusti 2014 genererade cirka 310 000 gästnätter, varav 80 000 är kommersiella gästnätter, och 725 000 dagsbesök. På sommaren är ca 88% svenska besökare och på vintern 85% svenskar och resterande 15% på vintern är danska besökare. Arbetet med Visit Sweden har fortgått under 2014 med satsningar på den danska marknaden. Turistbyrån har medverkat på Ski-event i Århus, tagit emot pressbesök samt funnits med på flertalet webbkampanjer. Det har märkts en markant ökning av förfrågningar från Danmark under vintern. 2014 var en mycket evenemangstät sommar. Turistbyrån fick förfrågan om att samarbeta kring evenemanget Diggiloo - det blev en kväll som drog ca 5 000 besökare. NUAB har också samarbetat kring eventen som Visfestivalen i Fänneslunda, Åsunden runt och Uport, Uport hade under sina dagar ca 20 000 besökare. Ekonomi Resultatet för 2014 efter koncernbidrag uppgår till 0,3 mkr (2013: -1,3 mkr). Bolagets soliditet är oförändrad 94 % 2014. Resultatet i Vist Fastighets AB uppgår till 0,3 mkr. Soliditeten i Vist Fastighets AB per 2014-12-31 uppgick till 27 % (2013: 28%). Under 2014 har bolaget haft 2,5 anställda på turismsidan och 2 på näringslivssidan. En halvtidstjänst inom näringslivsområdet hyrdes ut till Borås stad. VERKSAMHETSBERÄTTELSER Framtiden 2015 kommer bolaget att fortsätta marknadsföringen kring det attraktiva boendet, Rönnåsens industriområde och Ulricehamns kommun som besöksmål. Det ska sättas större fokus på handelsutveckling i hela kommunen. Cityutvecklaren tillträder i januari 2015 och en ny VD tillträder under våren 2015. Många av de aktiviteter som genomförts under 2014 kommer att ha en fortsättning under 2015 såsom företagsbesök, frukostmöten, starta eget kurser etc. En ny marknadsföringsstrategi kring bostadsutveckling och inflyttning kommer att tas fram samt en ny marknadsföringsstrategi och handlingsplan för Ulricehamn som etableringsort. Ett mål för 2014 var att få två nya etableringar till Rönnåsen men det blev en. Under 2015 ska därför arbetet med att marknadsföra Rönnåsen stärkas ytterligare. 57 VERKSAMHETSBERÄTTELSER Finansiella rapporter 58 Foto: Sören Håkanlind Resultaträkning Belopp i mkr Koncernen Not Kommunen Bokslut Bokslut Budget Bokslut Bokslut 2014 2013 2014 2014 2013 Verksamhetens intäkter 1 399,2 398,6 157,1 183,3 186,0 Verksamhetens kostnader 2 -1 421,2 -1 356,7 -1 262,5 -1 271,1 -1 214,1 -78,7 -85,9 -45,0 -49,4 -44,9 -1 043,9 -1 150,4 -1 137,2 -1 073,0 Avskrivningar/ Nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader -1 100,7 Skatteintäkter 3 880,6 853,5 882,1 880,6 853,5 Generella statsbidrag och utjämning 4 274,8 270,7 268,2 274,8 270,7 Finansiella intäkter 5 2,7 1,9 16,1 17,5 17,4 Finansiella kostnader 6 -10,1 -13,6 -13,3 -6,7 -10,5 47,3 68,6 2,8 29,0 58,2 Årets resultat Kassaflödesrapport Belopp i mkr Not Koncernen Kommunen 2014 2013 2014 2013 47,3 72,9 29,0 58,2 93,6 91,7 52,5 48,1 -6,3 -3,6 -6,3 -3,6 134,6 161,0 75,2 102,7 13,3 10,7 14,9 4,2 1,4 1,8 1,2 2,0 26,6 6,4 2,4 24,2 175,9 179,9 93,6 133,1 -151,4 -128,2 -53,3 -67,4 0,0 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Minskning av avsättningar pga utbetalningar Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och varulager Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten 7 Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2,1 2,1 Erhållna investeringsbidrag 2,6 2,6 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,4 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,4 0,0 0,0 -146,3 -127,8 -48,6 -67,4 Nyupptagna lån 1,5 0,0 Övriga skulder 8,4 Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIELLA RAPPORTER INVESTERINGSVERKSAMHET FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 8,4 Amortering av långfristiga skulder -44,4 -44,4 0,0 Ökning långfristiga fordringar -55,4 -68,0 -10,0 9,0 9,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar Minskning av avsättningar pga utbetalningar Ökning långfristigt placerade medel 0,0 -6,8 -2,6 -6,8 -2,6 -97,6 7,3 -110,3 -4,2 -0,4 -0,3 -0,4 -0,3 Årets kassaflöde -68,4 59,1 -65,6 61,2 Likvida medel vid årets början 204,9 145,8 181,0 119,8 Likvida medel vid årets slut 136,5 204,9 115,3 181,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur 59 Balansräkning Belopp i mkr Not Koncernen 2014 2013 Kommunen 2014 2013 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar 0,0 0,2 0,0 0,0 8,21 1 297,9 1 272,5 654,5 674,3 9 454,8 415,9 22,9 25,2 Materiella anläggningstillgångar -Mark, byggnader och tekniska anläggningar -Maskiner och inventarier -Övriga materiella anläggningstillgångar 10 0,0 0,0 41,3 17,4 1 752,7 1 688,4 718,8 716,9 138,5 129,6 889,0 817,8 1 891,2 1 818,1 1 607,8 1 534,7 0,0 0,0 2,7 2,8 14,6 16,0 11,3 12,5 101,8 115,1 57,1 72,0 -Kortfristiga placeringar 50,0 22,0 50,0 22,0 -Kassa och bank 86,5 182,9 65,3 159,0 252,9 335,9 183,8 265,5 2 144,1 2 154,1 1 794,2 1 803,0 -Årets resultat 47,3 68,5 29,0 58,2 -Resultatutjämningsreserv 51,4 45,4 51,4 45,4 Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 11 Summa anläggningstillgångar BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR 12 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR -Förråd -Fordringar 13 Summa omsättningstillgångar SUMMATILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 22 FINANSIELLA RAPPORTER -Övrigt eget kapital 1 033,1 973,5 980,6 928,5 1 131,8 1 087,4 1 061,0 1 032,0 13,5 13,5 0,0 0,0 14,15 10,4 9,1 10,4 9,1 14 94,6 84,3 53,9 53,5 Långfristiga skulder 17 623,3 716,1 488,9 530,8 Kortfristiga skulder 18 270,5 243,8 180,0 177,6 893,8 959,9 668,9 708,4 2 144,1 2 154,1 1 794,2 1 803,0 Panter och därmed jämförliga säkerheter 0,0 0,0 0,0 0,0 Ansvarsförbindelser 0,0 0,0 0,0 0,0 16,19 555,6 575,4 555,6 575,4 20 96,2 96,1 46,4 96,1 Summa Eget Kapital Minoritetsintressen Avsättningar -Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser -Andra avsättningar Skulder Summa Avsättningar och Skulder Summa Eget kapital, avsättningar och skulder Panter och ansvarsförbindelser -Pensionsförpliktelser, ej upptagna bland skulder eller avsättningar -Övriga ansvarsförbindelser 60 Noter, upplysningar Not 1 Verksamhetens intäkter Not 4 Generella statsbidrag och utjämning Koncernen Kommunen Kommunen 2014 2013 2014 2013 2014 2013 399,2 398,6 80,4 88,0 Avgifter 33,1 31,0 201,3 204,0 Övriga intäkter 69,8 67,0 Jämförelsestörande poster Generella statsbidrag Inkomstutjämning Strukturbidrag 2,4 Kostnadsutjämning 14,8 4,9 5,4 10,5 Utjämningsbidrag LSS 12,1 12,9 Kommunal fastighetsavgift 38,8 38,4 Regleringsavgift/bidrag -Återbetalning AFA 18,9 Totalt 399,2 398,6 183,3 186,0 Not 2 Verksamhetens kostnader Totalt 274,8 270,7 Not 5 Finansiella intäkter Koncernen Kommunen Koncernen 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 809,4 783,2 751,8 732,8 Kostnader för pensioner 72,3 63,1 65,3 59,5 Bidrag 58,5 49,2 58,5 49,2 Personalkostnader inkl. reseers. Köp av verksahet 175,7 188,9 190,6 207,3 Övriga kostnader 305,3 272,3 204,8 165,3 Totalt 1 421,2 1 356,7 1 271,1 1 214,1 Räntor likvida medel 2,7 4,2 Räntor utlämnade lån 15,6 12,7 0,0 0,0 5,3 0,5 Utdelning aktier Övriga finansiella intäkter Totalt 1,9 23,5 17,4 50,0 mkr har kortsiktigt placerats i räntefonder, marknadsvärdet för dessa var vid årsskiftet 50,5 mkr. Kommunen Kr/invånare Preliminära skatteinbetalningar under året 2014 883,0 2013 858,6 Koncernen Kommunen 2014 2014 2013 2013 Räntekostnader Övriga finansiella kostnader 7 0,1 -5,6 Antal invånare 1 november föregående år: 23134 Prognos enligt SKL i föregående års bokslut 853,0 Slutavräkning enl SKL 850,5 Att korrigera för året -2,5 -2,5 Totalt 12,4 10,2 0,1 0,3 10,1 13,6 12,5 10,5 Genomsnittlig ränta extern skuldportfölj med derivat % 2,88 2,59 3,31 2,73 Genomsnittlig ränta extern skuldportfölj utan derivat % 1,24 1,88 1,07 1,89 Genomsnittlig räntebindningstid med derivat, år 2,9 3,3 3,5 3,9 Genomsnittlig kapitalbindning med derivat, år 2,0 Genomsnittlig ränta Slutavräkning föregående års skatteintäkter Summa skatteintäkter 2,7 Not 6 Finansiella kostnader Not 3 Skatteintäkter SKL’s prognos för årets avräkningslikvid Kommunen 0,5 880,6 853,5 Genomsnittlig räntebindningstid 2,3 Räntekostnader redovisas inklusive ränteswappar i enlighet med RKR 21 Ränte- och basbeloppsuppräkning av pensionsskulden redovisas under övriga finansiella kostnader (0,04 mkr) 61 FINANSIELLA RAPPORTER Verksamhetsknutna bidrag Not 7 Specifikation av ej likviditetspåverkande poster Not 10 Övriga materiella anläggningstillgångar Kommunen Kommunen 2014 2013 2014 2015 48,2 44,9 Redovisat värde vid årets början 17,4 35,2 Justering för gjorda avsättningar 5,6 -0,2 Investeringar 39,1 15,4 Justering för upplösning av bidrag till statlig infrastruktur 0,1 0,2 Överföring från eller till annat slag av tillgång -15,2 -33,3 -1,3 3,3 Redovisat värde vid årets slut 41,3 17,4 52,5 48,1 Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Totalt Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Not 8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Kommunen Kommunen 2014 2013 674,3 644,5 Investeringar 11,0 47,5 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar -0,2 Nedskrivningar -1,0 -5,2 -41,9 -34,0 Överföring från eller till annat slag av tillgång 12,3 21,5 Jämförelsestörande post: Övergång till komponentredovisning -5,5 Redovisat värde vid årets början FINANSIELLA RAPPORTER Redovisat värde vid årets slut 654,5 674,3 Kommunen 2014 2013 25,1 20,5 Investeringar 3,2 4,5 Redovisat värde av avyttringar och utrangerade anläggningstillgångar 0,0 0,0 Nedskrivningar 0,0 0,0 Återförda nedskrivningar 0,0 0,0 -5,4 -5,7 0,0 5,8 22,9 25,1 Avskrivningar Överföring från eller till annat slag av tillgång Redovisat värde vid årets slut 62 Långfristiga fordringar 2015 202,3 87,9 81,1 598,7 534,4 Aktier och andelar Kommunen Antal 2014 2013 10 000 10,0 10,0 Kommuninvest 1,0 1,0 Bostadsrättsandelar Parkgården 1,2 1,2 Ulricehamns Stadshus AB, villkorat aktieägartillskott 190,1 190,1 Totalt 202,3 202,3 Ulricehamns Stadshus AB Not 9 Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början Långfristiga placerade medel för pensioner 2014 202,3 Summa finansiella anläggningstillgångar 889,0 817,8 Återförda nedskrivningar Avskrivningar Aktier och andelar Långfristigt placerade medel för pensioner Kommunen 2014 2013 Räntebärande inkl. fonder 64% 70% Aktier inkl fonder 35% 20% Likvida medel 1% 10% Årets avkastning 6,8 2,6 87,9 81,1 Totalt Övriga avsättningar Långfristiga fordringar Ulricehamns Energi AB Ulricehamns Kallbadhusförening STUBO AB Kommunen Kommunen 2014 2013 2014 2013 200,0 180,0 2,0 2,0 48,8 51,7 Slutttäckning deponi Ingående värde Avsättningar under året 0,0 0,0 -1,4 -2,9 0,0 0,0 47,4 48,8 Ingående värde 2,7 0,0 Avsättningar under året 0,0 3,0 Kommunen Ianspråktaget under året -0,4 -0,3 2014 2013 Outnyttjat belopp återfört under året 0,0 0,0 2,7 2,8 Utgående avsättning 2,3 2,7 Ingående värde 0,0 2,9 Avsättningar under året 0,0 0,0 Ianspråktaget under året 0,0 -0,8 Förändring av nuvärdet 0,0 0,0 Outnyttjat belopp återfört under året 0,0 -2,1 Utgående avsättning 0,0 0,0 Ingående värde 2,0 0,0 Avsättningar under året 0,0 2,0 Ianspråktaget under året 0,0 0,0 Förändring av nuvärdet 0,0 0,0 329,2 281,2 Vist Fastighets AB 50,0 59,0 Ianspråkstaget under året Riksbyggen Brf Ulricehamnshus 7 12,2 12,2 Förändring av nuvärdet 5,3 0,0 Fjärrvärmeledning Totalt Utgående avsättning 598,7 534,4 Avsättning för statlig infrastruktur Bidrag GC-väg utmed väg 1829 Kommunstyrelsen beslutade 2011 att medfinansiera ny GC-väg utmed väg 1829. Storleken på beloppet blev beslutat i samband med slutet avtal med Trafikverket under 2012 där kommunens del, 50 %, bedömdes till 2,97 Mkr. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 25 år. Not 13 Fordringar Koncernen Kommunen 2014 2013 2014 2013 43,2 46,2 4,2 16,3 Fordringar på staten 26,2 35,5 Interimsfordringar 21,2 16,9 5,4 3,3 Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Totalt 58,6 68,9 101,8 115,1 57,1 72,0 Ombyggnad Ryttershov Värdereserv utlämnade lån Outnyttjat belopp återfört under året 0,0 0,0 Utgående avsättning 2,0 2,0 Bredbandsutbyggnad Not 14 Avsättningar Kommunen Avsatt till pensioner inkl. löneskatt 2014 2013 9,1 9,9 -0,8 -1,0 Avsättning minskad genom försäkring 0,0 0,0 Personalförändringar 2,6 0,1 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,0 0,1 Förändring av löneskatt 0,3 -0,1 Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 0,4 -0,8 -0,3 10,4 9,1 Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Övrigt Utgående avsättning Ingående värde 0,0 Avsättningar under året 2,3 Ianspråktaget under året 0,0 Förändring av nuvärdet 0,0 Outnyttjat belopp återfört under året 0,0 Utgående avsättning 2,3 63 FINANSIELLA RAPPORTER Not 12 Bidrag till statlig infrastruktur Not 15 Pensionsavsättningar Not 18 Kortfristiga skulder Kommunen Koncernen Kommunen 2014 2013 2014 2014 2013 Särskild avtals/ålderspension 3,8 3,7 39,5 40,5 Pensionsavtal förtroendevalda 1,3 8,7 -0,9 Förmånsbestämd pension 0,4 0,4 Semesterlöneskuld 50,1 50,6 Ålderspension 2,2 2,4 Okompenserad ö-tid 1,5 1,5 Pension till efterlevande 0,6 0,8 Anställdas skatter 11,6 11,3 Summa pensioner 8,4 7,3 Arbetsgivaravgifter 14,2 13,7 Löneskatt 2,0 1,8 33,6 31,1 10,4 9,1 Pensionssk inkl löneskatt Övriga interimsskulder 20,8 29,8 243,8 180,0 177,6 Summa avsatt till pensioner Totalt Kommunen 2014 2013 10,4 9,1 Pensionsförpliktelser med ansvarsförbindelse 555,6 575,4 Summa pensionsförpliktelser 566,0 584,5 Finansiella pensionstillgångar 87,9 81,1 478,1 503,4 -Marknadsvärde 94,2 Mkr Återlånade medel (ej finansierade pensionsförpliktelser) FINANSIELLA RAPPORTER Koncernen Kommunen 2014 2014 2013 Långfristigt lån, Kommuninvest 388,0 432,4 Långfristigt lån, Handelsbanken 90,0 90,0 0,0 0,0 10,9 8,4 716,1 488,9 530,8 Långfristig leasingskuld Skuld för investeringsbidrag Totalt 64 623,3 270,5 Not 19 Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulder eller avsättningar Kommunen 2014 2013 Efterlevandepension, till vuxen eller barn 10,9 12,2 Intjänad pensionsrätt per 1997-12-31 358,9 365,3 Livränta enligt PA-KL eller äldre avtal 14,8 15,9 Ålderspension enligt PA-KL eller äldre avtal 61,7 68,7 1,0 1,0 Summa 447,1 463,0 Löneskatt 108,5 112,3 Utgående ansvarsförbindelse 555,6 575,4 Sjukpension enligt PA-KL eller äldre avtal Not 17 Långfristiga skulder 2013 Leverantörsskulder Skatteskulder o moms Not 16 Pensionsförpliktelser Pensionsförpliktelser i balansräkning 2013 Not 22 Eget kapital, koncernen Kommunen 2014 2013 0,0 48,8 31,3 31,8 Förlustansvar egna hem 1,0 1,0 Fotbollshall Ulricehamn Ek förening 8,5 8,7 Ulricehamns IF 5,6 5,8 46,4 96,2 STUBO AB Ulricehamns nr 7, Parkgården, Bostadsrätter Totalt Ulricehamns kommun har i september 2008 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ulricehamns kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 685 802 784 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 667 167 363 kronor. Not 21 Nedskrivningar Tillgång Belopp Slag av tillgång Resultatut- Övrigt eget Årets jämningskapital resultat reserv Vid årets början 45,4 Omföring av föregående års resultat Avsättning till resultatutjämningsreserv 6,0 973,5 68,5 68,5 -68,5 -6,0 Ändrad redvisningsprincip, bolagen avser uppskjuten skatt -2,9 Årets resultat Vid årets slut 47,3 51,4 1033,1 47,3 Leasingavgifter lös egendom 2014 Operationell leasing Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Inom 1 år 1,8 Senare än 1 år men inom 5 år 1,0 Senare än 5 år 0,0 2,8 Operationell leasing - datautrustning Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Inom 1 år 7,3 Senare än 1 år men inom 5 år 5,9 Senare än 5 år 0,0 13,2 Finansiella leasingavtal vars avtalstid överstiger 3 år Totala minimileaseavgifter 0,0 Framtida finansiella kostnader 0,0 Nuvärdet av minimileaseavgifterna 0,0 Rönnåsens industriområde 0,5 Omsättningstillgång Nuvärdet av minimileaseavgifterna förfaller enligt följande: Övre Villastadens bostadsområde 1,0 Anläggningstillgång Inom 1 år 0,0 Senare än 1 år men inom 5 år 0,0 Övre Villastadens bostadsområde 0,7 Omsättningstillgång Senare än 5 år 0,0 Summa 2,2 0,0 65 FINANSIELLA RAPPORTER Not 20 Borgensförbindelser Derivatinstrument 2014-12-31 Ränteswappar Nominellt belopp Säkrad volym Marknadsvärde -369,0 -369,0 -30,25 FINANSIELLA RAPPORTER Derivatinstrumenten används för att minimera risken för oförutsett högre räntekostnader. Låneskulden som säkrats med fast ränta genom derivaten har till största delen lånats vidare till bolag inom kommunkoncernen. Genomsnittligränta på derivat: 2,24 Genomsnittlig räntebindning (duration) för derivat: 4,26 år 66 Redovisningsprinciper Förändrade redovisningsprinciper Övergången till komponentredovisning av anläggningstillgångar har hanterats i enlighet med RKR:s information om praktiska överväganden vid övergång till komponentavskrivning och påverkar räkenskaperna för 2014. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 % inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Ulricehamns Stadshus AB:s årsredovisning och koncernredovisning upprättas från och med räkenskapsåret 2014 med tillämpning av årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Tidigare tillämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förutom BFNAR 2008:1 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). Övergången har gjorts i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35. I tillämpliga fall följs även rekommendationer från SABO. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och/eller i kassaflödesrapporten. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall som avviker från tidigare prognos med – 0,8 Mkr. Övriga intäkter Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas fr.o.m. 2013 upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa så att de reducerade det bokförda värdet. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. FINANSIELLA RAPPORTER Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Detta innebär bl.a. att intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Samtliga materiella anläggningstillgångar har räknats om och fördelats i komponenter. Detta har inte inneburit någon resultateffekt för de ingående balanserna. 67 Avskrivningstider Normalt har följande avskrivningstider tillämpats 3, 5, 10, 15, 20, 33, 50 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Tillgångstypen skrivs sedan av på den närmast lägre avskrivningstiden. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (t.ex. verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). Normalt omprövas dock inte tillgångars nyttjandeperiod om avskrivningstiden är 10 år eller lägre och det bokförda restvärdet understiger 500 000 kr. Om en ny bedömning av nyttjandeperioden avviker från tidigare fastställd avskrivningstid ändras avskrivningstiden alltid om den bedöms vara kortare. Bedöms nyttjandetiden vara längre ändras den normalt bara om det oavskrivna beloppet för tillgången överstiger 500 000 kr. Från och med 2015 redovisar Ulricehamns kommun anläggningstillgångarna i olika komponenter i de fall nyttjandetiderna för olika delar i en anläggning väsentligt skiljer sig åt, i enlighet med rekommendation 11.4 från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). FINANSIELLA RAPPORTER Övergången till komponentredovisning av anläggningstillgångar har hanterats i enlighet med RKR:s information om praktiska överväganden vid övergång till komponentavskrivning och påverkar räkenskaperna för 2014. Med utgångspunkt från RKR:s anvisningar om att övergången till komponentavskrivning för befintliga tillgångar ska vägas mot väsentlighet och nytta, har större investeringar (anskaffningskostnader över 10 mkr) som är gjorda under de senaste 15 åren komponentindelats – totalt omfattas 16 investeringsprojekt. De aktuella tillgångarna har delats in i komponenter och det har gjorts en bedömning av hur stor del av anläggningen som varje komponent motsvarar. För varje komponent har en nyttjandeperiod bedömts. Därefter har det gjorts en beräkning av avskrivningskostnader från anskaffningstillfället. Beräkningen av ackumulerade avskrivningar har därefter jämförts med faktiskt redovisade avskrivningar för respektive tillgång. Övergången 68 till komponentavskrivning innebär i de flesta fall att det tidigare har gjorts för låga avskrivningar, men det finns också tillgångar där den tidigare tillämpade metoden har inneburit för stora avskrivningar – för dessa tillgångar kommer den framtida avskrivningstakten att sänkas. De tillgångar där avskrivningarna varit för låga jämfört med komponentmetoden hanteras som systematiskt fel i enlighet med RKR:s rekommendation 14.1. I enlighet med rekommendationen ska fel som inte är väsentliga rättas. Totalt görs i denna rapport rättning av en differens på sammantaget 5,5 mkr för de tillgångar där avskrivningarna har varit för låga. Övergången innebär följaktligen att det ekonomiska resultatet blir 5,5 mkr lägre än vad som annars varit fallet. Totalt uppgår det utgående restvärdet på mark, byggnader och tekniska anläggningar till 654,5 mkr. För anläggningar som komponentindelas tillämpas följande avskrivningstider: Byggnader: 15, 20, 40, 50, 60 och 90 år. Markanläggningar: 10, 20, 25, 40 och 60 år. Avskrivningsmetod I normalfallet tillämpas linjär avskrivning, dvs. lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till 50 000 kr och gäller som gräns för materiella tillgångar. Finansiella tillgångar Kommunens pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i av fullmäktige antaget reglemente. Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och försäljningsvärdet. Köp eller försäljning av finansiella tillgångar eller skulder redovisas per likviddagen. Finansiella omsättningstillgångar och kortfristiga skulder värderas till anskaffningsvärdet. Avsättningar Återställandet av deponin påbörjades 2003 och beräknas pågår till 2023. Avsättningar för deponins återställande har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Kommunen har det ekonomiska ansvaret för återställandet av deponins medan Ulricehamns Energi AB fått i uppdrag att svara för det praktiska genomförandet. I den senaste kalkylen från Ulricehamns Energi beräknades 2014 återstående kostnad till 52,1 Mkr. Mellanskillnaden mellan avsatt belopp och återstående kostnad avses täckas av avgiftskollektivet via Ulricehamns Energi AB. Pensioner FINANSIELLA RAPPORTER Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K3. För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att ingen samordning kommer att ske. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. 69 FINANSIELLA RAPPORTER Revisionsberättelse 70 Foto: Sören Håkanlind Revisionen Ekonomiskt resultat (mkr) Utfall Årsbudget Utfall 2013 2014 Verksamhetens kostnader 0,8 1,2 Avvikelse mot budget 1,2 0,0 Valda revisorers uppgifter Uppdraget som vald revisor är självständigt och oberoende i förhållande till medrevisorerna (regleras i KL kap 9). "Revisionen" utgör alltså inte en kommunal nämnd. Vi granskar i den omfattning som följer av god revisionssed verksamhet som bedrivs inom nämnder, styrelsers och beredningars verksamhetsområden. Vi prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Vi har också samordningsansvar för lekmannarevisonen i kommunens bolag. Årets verksamhet Kommunkoncernen Vi har under hösten 2013 genomfört möten med samtliga ordföranden och verkställande direktörer för de helägda kommunala bolagen. Synpunkter och förhållanden som framkommit vid dessa möten har använts i planeringen av lekmannarevisionen för bolagen under 2013 och 2014. Lekmannarevisorerna har upprättat granskningsrapporter för respektive bolag. Rapporterna är överlämnade till årsstämmorna och bifogas revisionsberättelsen för kommunen. Granskningarna har bland annat behandlat samordning, styrning, ledning, verksamhet, ekonomi och intern kontroll inom respektive bolag. Genomförda granskningar: • Granskning av ”Rutiner och verksamhetssystem inom äldreomsorgen”. Rapport överlämnad till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. • ”Löpande granskning” (underlag för bedömning av rättvisande räkenskaper). Rapport överlämnad till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. • Granskning av ”Förutsättningar för grundskolan”. Rapport kommer att överlämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under våren 2015. • ”Fördjupad granskning av intern kontroll”. Rapporten kommer att överlämnas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under februari 2015. Beredningar Möten genomfördes 2013 med beredningsledare och vice beredningsledare för beredningarna översiktsplanering, välfärd, lärande och samhällsutveckling. Under 2014 har vi följt beredningarnas arbete. Väsentlighet och risk Som grund för vår planering använder vi bl.a. den information vi inhämtar vid möten med bolag, nämnder, beredningar och tjänstemän. Intern kontroll Särskild prövning (”Fördjupad granskning av intern kontroll”) har skett av arbetet med intern kontroll inom kommunen och dess bolag. Därutöver har även löpande granskning skett av rutiner för väsentliga processer. REVISIONSBERÄTTELSE Nämnderna Kommunstyrelsen Möte har genomförts med kommunalråden och kommunchefen, då behandlades bl.a. granskningen av ”Rutiner och verksamhetssystem inom äldreomsorgen” samt de åtgärder som kommunstyrelsen planerade genomföra med anledning av rapporten. 71 Ansvarsprövning: Kommunens årsredovisning: revisionsberättelse lämnad till kommunfullmäktige. Kommunens delårsrapport: granskningsrapport lämnad till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kommunens stiftelser: granskning utförd och revisionsberättelser lämnade till kommunfullmäktige. Förutom ovan presenterad verksamhet har vi årligen informationsutbyte med kommunfullmäktiges presidium. Vi inbjuder regelmässigt företrädare för kommunens verksamheter till våra sammanträden för att på så sätt erhålla information. Vi deltar i nätverksträffar med övriga förtroendevalda revisorer i regionen. Framtiden Under 2015 kommer revisorerna bl.a. att fortsätta arbetet med att pröva kommunkoncernens interna kontroll och följa upp resultatet av fullmäktiges mål för att uppnå ”god ekonomisk hushållning”. REVISIONSBERÄTTELSE Lars-Erik Josefson Ordförande 72 Mats Jönsson Vice ordförande 73 REVISIONSBERÄTTELSE 74 REVISIONSBERÄTTELSE REVISIONSBERÄTTELSE
© Copyright 2024