FOM-A Gemensam - Försvarsmakten
Ledning av flygtjänst för Försvarsmakten Gemensam FOM-A Gemensam Oktober 2015 – Januari 2016 FÖRSVARSMAKTEN Högkvarteret 2015-10-01 Ledning av flygtjänst för Försvarsmakten Gemensam, FOM-A Gemensam Oktober 2015 – Januari 2016 Härmed fastställes att den på emilia publicerade FOM-A för Försvarsmakten skall från 2006-06-12 användas som styrande dokument för flygtjänsten i Försvarsmakten. Ändringar av innehållet i FOM-A får införas av Flygchef (CF), eller den han utser, enligt rutiner som är accepterade av Flygsäkerhetsinspektören (FSI). Beslut i denna fråga har fattats av övlt Torbjörn Eriksson (CF). Samråd har tagits med Flygsäkerhetsinspektören Anders Janson i denna fråga. Torbjörn Eriksson Flygchef © 2015 Försvarsmakten, Stockholm Att mångfaldiga innehållet i denna publikation, helt eller delvis, utan medgivande av Försvarsmakten, är förbjudet enligt upphovsrättslagen. Inom Försvarsmakten får bild- och textmaterialet användas, t ex kopieras, vid utbildning eller annan verksamhet. På lämpligt sätt skall källan anges. Endast behovsutskrift Boken är producerad i samarbete med Saab AB (publ.) Support and Services. M7748-720001 FOM-A Gemensam Central lagerhållning: Försvarsmaktens intranät – emilia Innehållsförteckning Ändringshistorik – FOM-A Gemensam ..................................................................................... 0 Administration och handhavande av FOM ................................................... 0.1 Introduktion ......................................................................................................................................... 0.1.1 Allmänt ......................................................................................................................................... 0.1.2 Beskrivning av FOM ...................................................................................................... 0.2 Ansvar, distribution och ändringar av FOM ................................................... 0.2.1 Distribution .............................................................................................................................. 0.2.2 Ändringar .................................................................................................................................. 0.2.3 Förändringar av FOM samt anhållan om avsteg ............................ 0.3 Korsreferenslistor ........................................................................................................................... 0.4 Military air operator declaration (MAOD) ......................................................... 1 Organisation och ansvarsförhållanden ............................................................... 1.1 Organisationens utformning .............................................................................................. 1.1.1 Organisationsskisser ...................................................................................................... 1.2 Utpekade befattningshavare inom flygtjänsten ............................................ 1.2.1 Ledning av flygtjänst ..................................................................................................... 1.2.2 Stöd till flygtjänstledande befattningar ..................................................... 1.3 Ansvar, uppgifter och befogenheter för ledningen inom flygtjänsten samt den militära luftfarten .............................................................. 1.3.1 Verksamhetsledare (VL) ............................................................................................ 1.3.2 Högkvarteret, Produktionsledningen FLYG (PROD FLYG) ............................................................................................................................................. 1.3.3 Flygchef ........................................................................................................................................ 1.3.4 Flygsäkerhetsfunktionen inom HKV ........................................................... 1.3.5 Lokal flygchef (L CF) ..................................................................................................... 1.3.6 Luftoperativ insatsledare vid FTS (LIL) ................................................... 1.3.7 Chefpilot ...................................................................................................................................... 1.3.8 Chefen för Flygbefälsskolan (C FBS) ............................................................ 1.3.9 Divisionschef (DC) ........................................................................................................... 1.3.10 Stöd till den flygoperationella ledningen ............................................... 1.4 Ansvar, uppgifter och befogenheter för personal med uppgift ombord ....................................................................................................................................................... 1.4.1 Allmänt ......................................................................................................................................... 1.4.2 Övergripande rollbeskrivningar ....................................................................... 1.4.3 Ytterligare ansvar, uppgifter och befogenheter för befälhavare och styrman ........................................................................................... 1.5 Regler för besättningsmedlemmar .............................................................................. 1.5.1 Allmänt ......................................................................................................................................... 1.5.2 Personliga dokument .................................................................................................... 1.5.3 Klädsel och annan personlig utrustning .................................................. 1.5.4 Tullbestämmelser .............................................................................................................. 2 Ledning och övervakning ................................................................................................... 2.1 Ledning av flygtjänst .................................................................................................................. 2.1.1 Grunder ........................................................................................................................................ 2.1.2 Flygchefs ledning .............................................................................................................. 2.1.3 Ledning från FTS ............................................................................................................... 2.1.4 Försvarsmaktens flygtjänstorder ...................................................................... 2.1.5 Divisionschefs ledning ................................................................................................ 2.2 Övervakning av flygtjänsten .............................................................................................. 2.2.1 Flygtjänstpersonalens kompetens ................................................................... FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 9 11 11 11 11 15 16 16 16 17 18 23 23 23 27 27 27 28 28 28 29 29 29 31 31 32 32 33 34 34 35 37 40 40 40 41 47 49 49 49 50 51 52 55 57 57 3 2.2.2 2.2.3 2.2.4 2.3 2.3.1 2.4 2.4.1 2.4.2 2.5 2.5.1 2.5.2 2.5.3 2.6 2.6.1 2.6.2 2.6.3 2.7 2.7.1 2.7.2 3 4 4.1 4.1.1 4.1.2 4.1.3 4.1.4 4.1.5 4.2 4.2.1 4.2.2 4.2.3 4.2.4 4.2.5 5 5.1 5.1.1 5.1.2 5.1.3 5.1.4 5.1.5 5.1.6 5.1.7 5.1.8 5.1.9 5.1.10 5.2 5.2.1 5.2.2 5.2.3 4 Kvalifikationsdokument ............................................................................................ Operator's proficiency check (OPC) .............................................................. Arkivering av flygtjänstdokument ................................................................. Utveckling av taktik, stridsteknik inklusive flygoperationella procedurer .............................................................................................................................................. Allmänt ......................................................................................................................................... Överlämning av flygande personal ............................................................................ Mellan olika förband/divisioner ...................................................................... Inlån från annan operatör än Försvarsmakten .................................. Utfärdande av kompletterande flygoperationella order, direktiv m m ......................................................................................................................................... Direktanmälan (DIRA) ................................................................................................ Militärt flygsäkerhetsdirektiv (MFD) .......................................................... Operationella ordrar och direktiv m m inom FM .......................... Haveriförebyggande åtgärder och flygsäkerhetsprogram ............... Flygsäkerhetsstandard för Försvarsmakten ......................................... Riskmedvetenhetsprogram, ORM .................................................................. Flygsäkerhetsplan för 2015 ..................................................................................... Flygning med civilt registrerat luftfartyg ............................................................ Luftfartyg som åsatts militära beteckningar ........................................ Luftfartyg som ej åsatts militära beteckningar .................................. Kvalitetssystem ............................................................................................................................... Besättnings- och förbandssammansättning ................................................... Besättningssammansättning ............................................................................................... Allmänt ......................................................................................................................................... Byte av uppgift och ansvar ..................................................................................... Inkapacitet under flygning ..................................................................................... Antal i och sammansättning av besättning ........................................... Besättningssammansättning under utbildning av besättning ................................................................................................................................... Förbandssammansättning och formationer ...................................................... Allmänt ......................................................................................................................................... Formationskategorier .................................................................................................... Förbandsstorlekar ............................................................................................................. Formationstyper ................................................................................................................. Ledning av förband och utbildning av förbandsledare .......... Kvalifikationskrav ...................................................................................................................... Krav på befattningshavare inom ledning av flygtjänst ........................ Krav på flygchef .................................................................................................................. Krav på lokal flygchef .................................................................................................. Krav på tjänsteförrättande lokal flygchef ............................................... Krav på luftoperativ insatsledare i FTS ..................................................... Krav på chefpilot ................................................................................................................ Krav på divisionschef (DC) .................................................................................... Krav på ställföreträdande divisionschef (Stf DC) .......................... Krav på flygtjänstledare ............................................................................................. Krav på programledare (PL) ................................................................................. Krav på flygsäkerhetsofficer (FSO Flyg) .................................................. Krav på personal med uppgift ombord ................................................................. Allmänt ......................................................................................................................................... Flygoperationella krav ................................................................................................. Rollkrav ........................................................................................................................................ FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 58 61 62 63 63 64 64 64 64 64 65 65 66 66 68 71 72 72 72 73 75 75 75 75 76 76 76 77 77 77 77 78 78 79 79 79 79 79 80 80 80 80 80 80 81 81 81 82 86 5.2.4 5.3 5.3.1 5.3.2 5.3.3 5.3.4 5.3.5 5.3.6 5.4 5.4.1 5.4.2 6 6.1 6.1.1 6.1.2 6.2 6.2.1 6.2.2 6.2.3 6.2.4 6.2.5 6.2.6 6.2.7 7 7.1 7.2 7.2.1 7.3 7.4 8 9 9.1 9.1.1 9.1.2 9.1.3 9.1.4 9.1.5 9.2 9.2.1 9.2.2 9.2.3 9.3 9.3.1 10 10.1 10.1.1 10.1.2 10.1.3 10.1.4 10.1.5 10.1.6 Särskilda krav ........................................................................................................................ Krav på personal för utbildning och kontroll ................................................. Flyglärare .................................................................................................................................... Flyginstruktör ........................................................................................................................ Besättningsinstruktör .................................................................................................... Simulatorinstruktör ......................................................................................................... OPC-kontrollant .................................................................................................................. SF-kontrollant ........................................................................................................................ Krav på vidmakthållande av flygoperationella procedurer ........... Aktuell status ......................................................................................................................... Återinflygning ...................................................................................................................... Hälsoföreskrifter ........................................................................................................................... Hälsotillstånd i samband med flygtjänst .............................................................. Allmäntillstånd vid flygtjänst .............................................................................. Särskilda föreskrifter ..................................................................................................... Medicinska undersökningar .............................................................................................. Intervall för undersökningar ................................................................................ Antagningsundersökning ........................................................................................ Tandläkarundersökning (1D) ............................................................................... Allmän undersökning (1B) ...................................................................................... Cirkulationsundersökning ...................................................................................... Specialundersökning av ögon ............................................................................. Uppföljning av medicinska undersökningar ...................................... Tjänstgöringstidsbegränsningar samt vilokrav ........................................ Planering av flygtjänstgörings- och viloperiod ............................................. Flygtjänstgöringsperiod under beredskap ......................................................... Regler för tidsbestämning ........................................................................................ Överskridande av planerad flygtjänstgöringsperiod ............................. Uppföljning av flygtjänstgöringsperiod ................................................................ Flygoperationella procedurer ......................................................................................... Bestämmelser för passagerar- och transportflygning ........................ Passagerare ............................................................................................................................................ Allmänt ......................................................................................................................................... Tillståndsgivning vid flygning med passagerare ........................... Bestämmelser för pilot vid flygning med passagerare ............. Bestämmelser för passagerare vid flygning ......................................... Bestämmelser för transportchef ......................................................................... Transport av gods .......................................................................................................................... Policy beträffande personliga tillhörigheter ........................................ Samlastning av gods och passagerare ........................................................ Transport av farligt gods ........................................................................................... Tullklarering ........................................................................................................................................ Allmänt ......................................................................................................................................... Luftfartskydd (Säkerhetsskyddstjänst) .............................................................. Säkerhetsskyddstjänst ............................................................................................................... Allmänt ......................................................................................................................................... FPL39 .............................................................................................................................................. Tp84 .................................................................................................................................................. FPL100 ........................................................................................................................................... FPL102 ........................................................................................................................................... HKP10 ............................................................................................................................................ FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 91 93 93 93 93 94 94 94 94 94 94 97 97 97 98 101 101 101 102 102 102 103 103 105 105 105 106 106 107 109 111 111 111 113 115 115 116 116 116 116 117 118 118 121 121 121 121 121 121 122 122 5 10.1.7 10.1.8 10.1.9 11 11.1 11.1.1 11.1.2 11.1.3 11.2 11.2.1 11.3 11.3.1 11.3.2 11.4 11.4.1 11.4.2 11.4.3 11.4.4 11.4.5 11.4.6 11.5 12 12.1 12.1.1 12.1.2 12.2 12.2.1 12.2.2 12.2.3 12.2.4 12.2.5 12.3 12.3.1 12.3.2 12.3.3 12.3.4 12.3.5 12.3.6 12.3.7 12.4 12.4.1 12.4.2 12.4.3 12.5 12.5.1 12.5.2 12.5.3 12.6 12.6.1 12.6.2 6 HKP14 ............................................................................................................................................ HKP15 ............................................................................................................................................ HKP16 ............................................................................................................................................ Åtgärder vid haverier och andra driftstörningar ..................................... Åtgärder vid haveri ..................................................................................................................... Observation av haveri eller mottagande av nödanrop ............ Lokal nivå .................................................................................................................................. Central nivå .............................................................................................................................. Åtgärder vid andra driftstörningar ............................................................................ Handläggning av driftstörningsanmälan ............................................... Direktanmälan (DIRA) ............................................................................................................. Allmänt ......................................................................................................................................... Anmälan ...................................................................................................................................... Utredning ................................................................................................................................................ Händelser som skall utredas ................................................................................. Utredningens syfte ........................................................................................................... Utredningar som genomförs av Statens haverikommission ............................................................................................................ Försvarsmaktens beslut efter SHK utredningsrapport ............ Utredningar som inte genomförs av SHK .............................................. Utredningsrapport och förenklad utredningsrapport .............. Handläggning av disciplinansvar och åtalsanmälan inom Försvarsmakten efter driftstörning ............................................................................. Flygtrafikbestämmelser ........................................................................................................ Luftrummets indelning ............................................................................................................ Luftrumstyper ....................................................................................................................... Luftrumsklassning ........................................................................................................... Flygregler ................................................................................................................................................ IFR/VFR-policy ................................................................................................................... Visuellflygregler, VFR .................................................................................................. Instrumentflygregler, IFR ......................................................................................... Flygregler NVD ................................................................................................................... Höjdmätarinställning .................................................................................................... Regler för start och landning ............................................................................................. Val av bana ............................................................................................................................... Trafik på flygplats eller annan start- och landningsplats ...... Taxning och hovring ...................................................................................................... Start ................................................................................................................................................... Utflygning efter start ..................................................................................................... Inflygning för landning .............................................................................................. Landning ..................................................................................................................................... Väjningsregler .................................................................................................................................... Allmänt ......................................................................................................................................... På marken .................................................................................................................................. I luften ............................................................................................................................................ Ljus på luftfartyg ............................................................................................................................. Kollisionsvarningsljus .................................................................................................. Navigationsljus .................................................................................................................... Strålkastare ............................................................................................................................... Kommunikation ............................................................................................................................... Radioförbindelse ................................................................................................................ Radiosignalering vid flygning ............................................................................ FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 122 122 122 123 123 123 124 124 124 124 126 126 127 127 127 128 128 128 129 129 130 131 131 132 133 135 136 136 138 141 141 144 144 145 145 146 147 148 148 152 152 152 152 154 154 154 154 155 155 156 12.6.3 12.6.4 12.7 12.7.1 12.7.2 12.8 12.8.1 12.8.2 12.8.3 12.8.4 12.9 12.9.1 12.9.2 12.9.3 12.9.4 13 13.1 13.2 13.3 13.3.1 13.3.2 13.3.3 Användning av transponder och identifieringsutrustning . Optisk signalering ............................................................................................................ Klarering .................................................................................................................................................. Allmänt ......................................................................................................................................... Klarering under flygning .......................................................................................... Särskilda flygtrafikbestämmelser inom vissa områden ....................... Höjdseparation vid flygning över restriktionsområden och farliga områden ........................................................................................................ Flygning i närheten av okontrollerad flygplats ............................... TIZ och TIA .............................................................................................................................. Aerodrome flight information service, AFIS ....................................... Instrumentinflygning ................................................................................................................. Allmänt ......................................................................................................................................... Svenska militära instrumentinflygningsmetoder .......................... Genomförande ...................................................................................................................... Minima för instrumentinflygning och cirkling ................................. Förkortningar och definitioner ..................................................................................... Förkortningar ...................................................................................................................................... Definitioner ........................................................................................................................................... Begreppsförklaring ....................................................................................................................... Autopilot (AP) ...................................................................................................................... Insats ................................................................................................................................................ Flygsäkerhetsbegrepp i FV ..................................................................................... 158 160 200 200 200 202 202 203 203 203 204 204 205 208 214 217 217 229 249 249 251 252 Bilagor 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam .................................... 253 Index ..................................................................................................................................................................................... 285 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 7 Ändringshistorik – FOM-A Gemensam Förklaring av uttryck se Tabell B1:1 (sida 253). Tabell 1 Sammanställning av ändringar. Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 2.29j 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj (sida 25) Organisationsändring. 2016-01-01 2.29g FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 2015-12-01 1.1.1.3 Organisation vid F 21 (Luleå) (sida 25) Namnbyte på befattning. 1.2.1 Ledning av flygtjänst (sida 27) Namnbyte på befattningar. 6.1.1.1 Allmänt (sida 97) Förtydligande 6.2.7 Uppföljning av medicinska undersökningar (sida 103) Förtydligande 13.3 Begreppsförklaring (sida 249) Uppdaterad samt nya underavsnitt. FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj (sida 25) Namnbyte på befattning. FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.1.1.5 Organisation vid LSS (Uppsala) (sida 26) Namnbyte på befattning. 2.29d 2.29c 2015-11-16 Ändrat titel till Ledning av flygtjänst för Försvarsmakten Gemensam 2015-11-01 1.2.1 Ledning av flygtjänst (sida 27) 2.29b FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 2015-10-21 1.1.1.1 Organisation Namnbyte på befattningar. vid F 7 (Såtenäs) (sida 24) 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj (sida 25) 1.2.1 Ledning av flygtjänst (sida 27) 1.2.2 Stöd till flygtjänstledande befattningar (sida 27) Borttagning av HKP10A, HKP10B och HKP10D. 1.3.1 Verksamhetsledare (VL) (sida 28) Uppdaterad 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) Uppdaterad Namnbyte på befattningar. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 9 Ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version 2.29 Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 12.2.3.3 Flyghöjd vid IFR-flygning (sida 138) Uppdaterad 12.9.3.5 Slutlig inflygning med cirklingförfarande (sida 213) Uppdaterad FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 1.2.1 Ledning av flygtjänst (sida 27) Namnbyte på befattning. 2015-10-01 Tidigare ändringar finns i Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam (sida 253). 10 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 0 Administration och handhavande av FOM 0.1 Introduktion 0.1.1 Allmänt Denna FOM gäller all flygtjänst inom Försvarsmakten. Denna FOM är framtagen gemensamt för Försvarsmakten och gäller som styrdokument för flygchefen hos flygoperatören Försvarsmakten. Avsteg från FOM kan göras av insatsledare i FTS enligt i FOM beskriven rutin. Under kritiska situationer åligger det envar som omfattas av FOM att tillgripa de åtgärder som krävs för att minimera oavsiktlig skada på människor eller materiel även om dessa åtgärder innebär avsteg från FOM. FOM skall sammanlänkas med aktuella verksamhetsledningsdokument vid HKV och respektive förband. 0.1.2 Beskrivning av FOM Försvarsmaktens FOM är bestämmelser och råd till besättningsmedlemmar och flygtjänstledande befattningshavare samt till övrig personal som påverkar eller påverkas av Försvarsmaktens flygtjänst. FOM är också till för att Försvarsmakten som flygoperatör skall kunna erhålla ett auktoriserat militärt luftfartsdokument av FLYGI. FOM är framtagen och utformad så att den enskilde besättningsmedlemmen eller befattningshavaren inte skall använda RML i sin dagliga gärning. Detta uppnås genom följande: • att FOM innehåller upprepningar av föreskrifter ur RML men med fokus på hur dessa krav tas om hand i FM • att eventuella avvikelser från RML är omhändertagna och accepterade av FSI. 0.1.2.1 FOM i det militära- respektive civila luftfartssystemet Här nedan visas FOM:s plats i det militära- respektive civila luftfartssystemet. 0.1.1 – 0.1.2.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 11 0 Administration och handhavande av FOM Bild 0:1 FOM i det militära respektive civila luftfartssystemet. All flygtjänst i FM sker inom det militära luftfartssystemet. Detta innebär att även den verksamhet som har stora likheter med civilflyget, lyder under de militära luftfartsreglerna (RML). Försvarsmakten kan, oberoende av de civila bestämmelserna, göra egna riskbedömningar och skapa egna bestämmelser för att kunna uppnå militära/säkerhetspolitiska mål. De kopplingar som finns till den civila luftfarten är självlärda. FM policy är att vid passagerartransport ha samma höga flygsäkerhetskrav som civila operatörer. 0.1.2.2 Manualens struktur Ledning av flygtjänst (FOM) för Försvarsmakten följer den struktur och innehåll som är angivet i RML: • FOM-A innehåller alla ej typbundna flygoperationella handlingssätt, instruktioner och procedurer. FOM-A består av följande delar: – FOM-A Gemensam. Information och föreskrifter som är gemensamma för all flygtjänst inom Försvarsmakten. – FOM-A Stridsflyg. Kompletterande information och föreskrifter för JAS39 och veteranflygplan av stridsflygplantyp. Denna del omfattar även SK60 trots att detta flygplan enligt definitionen är ett skolflygplan. 12 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 0.1.2.1 – 0.1.2.2 0 Administration och handhavande av FOM – FOM-A Helikopter. Kompletterande information och föreskrifter för helikoptrar. – FOM-A TpSpecflyg. Kompletterande information och föreskrifter för transport- och specialflygplan. – FOM-A UAV-system. Kompletterande information och föreskrifter för Unmanned Aerial Vehicle-system. UAV är ett delat luftfartyg bestående av en flygande del (flygfarkosten) samt (minst) en del som är kvar på marken (exempelvis markkontrollstationen). FOM-A Gemensam måste läsas tillsammans med kapitel 0 i respektive FOM-A flygslagsdel (Stridsflyg – Helikopter – TpSpecflyg – UAV-system) eftersom det där förekommer kompletterande information till det som regleras i FOM-A Gemensam. • FOM-B innehåller typbundna instruktioner och procedurer. • FOM-C innehåller områdes-, flygvägs- och flygplatsinstruktioner samt luftfartsinformation. • FOM-D innehåller utbildningsinstruktioner för flygtjänst. Bild 0:2 Manualens struktur: Röd och grön = tillgänglig i emilia (= klickbar länk direkt till aktuell del) - Grå = utges senare. 0.1.2.2 – 0.1.2.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13 0 Administration och handhavande av FOM 0.1.2.3 Förhållande mellan FOM och andra publikationer Flygoperationella procedurer som finns beskrivna i taktiska reglementen eller i andra publikationer eller dokument skall vara införlivade i FOM för Försvarsmakten för att få användas. Flygchef kan genom ett operationellt direktiv fatta beslut om flygoperationella procedurer som är av tillfällig karaktär. 0.1.2.4 Begrepp och textmarkeringar som används i FOM Begrepp och förkortningar definieras i 13 Förkortningar och definitioner (sida 217). Uttryck och ord som används i FOM har följande innebörd enligt nedanstående indelning: 0.1.2.4.1 Grammatiska bestämmelser Sats i rak presensform (exempelvis ”anfall genomförs med höjdseparation”) innebär att tillämpning är obligatorisk. Får och kan innebär att tillämpning är tillåten. Bör innebär att tillämpning är rekommenderad. Skall innebär att tillämpning är obligatorisk. 0.1.2.4.2 Operationella bestämmelser Skall normalt innebär att tillämpning av en bestämmelse är obligatorisk, men att avsteg från angiven bestämmelse får ges av utpekad befattningshavare under särskilda förutsättningar. Planeringsavsteg med rapporteringsskyldighet innebär att avsteg från angiven bestämmelse får göras när flygningen är av hög angelägenhetsgrad och när situationen är sådan att tillstånd ej kan eller hinner erhållas i förväg. Observera att detta avsteg är angivet i respektive punkt och gäller m a o inte generellt i hela FOM. Sådan rapport skall finnas hos flygchef inom en vecka efter aktuell händelse och omfatta: • Beskrivning av situationen • Skäl till avsteget • Beskrivning av hur flygsäkerheten beaktats Genomförandeavsteg med rapporteringsskyldighet beskrivs i kapitel 8.1 i respektive flygslagsdel. 14 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 0.1.2.3 – 0.1.2.4.2 0 Administration och handhavande av FOM 0.1.2.4.3 Redaktionella bestämmelser Begrepp/Uttryck Utläses Betydelse N/A Not applicable (Inte tillämpbart). Inte tillåtet/möjligt att genomföra. NIL Nothing in line (Inget att tillägga). Text finns i dokument ovanför/högre upp i hierarkisk ordning (ex. NIL i FOM-B JAS39 innebär att text om ämnet finns i FOM-A Stridsflyg). Utges senare Text kommer att tillföras i ett senare skede, tills vidare ingen text. Avsiktligt blank Ingen text att skriva, ingen text är planerad att skrivas in. 0.1.2.4.4 Bestämmelser för innebörd av layouter Varning! Varning/Warning ser ut på detta sätt. Varning skall användas om det finns risk för personskada eller dödsfall. OBS! OBS/Caution ser ut på detta sätt. OBS skall användas om det finns risk för att skada materielen. Tipsruta ser ut på detta sätt. En ruta som används i FOM för att tydliggöra ett förhållande, en inriktning eller en policy. Senast genomförda ändring markeras med markering i marginalen. 0.1.2.5 Publikationer som upphävs vid införande av FOM Flygvapnets tidigare utgivna flygoperationella manualer upphör att gälla. De delar i lokala ArbO, verksamhetsledningsdokument och andra dokument som behandlar flygtjänst upphör att gälla beträffande sådant som härmed regleras i FOM för Försvarsmakten. 0.2 Ansvar, distribution och ändringar av FOM Flygchef ansvarar för att FOM tas fram och finns tillgänglig för de som inom Försvarsmakten bedriver eller har påverkan på flygtjänst. Flygchef ansvarar också för att intranätsutgåvan på emilia finns tillgänglig senast den första giltighetsdagen. 0.1.2.4.3 – 0.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 15 0 Administration och handhavande av FOM 0.2.1 Distribution FOM distribueras endast i digitalt format via intranätet emilia. Vid behov må papperskopia tas av gällande utgåva och det är den enskildes ansvar att verifiera giltigheten. Som ett komplement publiceras även valda FOM-delar i pdf-format på www.forsvarsmakten.se 0.2.2 Ändringar Senast genomförda ändring enligt 0.2.2.1 Periodiskt (sida 16) och 0.2.2.2 Vid behov (sida 16) markeras med streck i marginalen. Ändring till FOM utges på tre sätt: 0.2.2.1 Periodiskt Detta är normalförfarande och sker enligt följande med giltighet från den första dagen i aktuell period: • FEB – MAJ • JUNI – SEP • OKT – JAN Den enskilde ansvarar för att ta del av periodiska ändringar. 0.2.2.2 Vid behov Detta nyttjas då en ändring måste ske mellan två periodiska utgåvor enligt följande: • Flygchef ansvarar för att varje lokal flygchef (L CF) meddelas. • L CF ansvarar för att respektive DC meddelas. • DC ansvarar för att berörd personal tagit del av ändringen. 0.2.2.3 Övriga ändringar Övriga ändringar i form av korrektur och justeringar som inte påverkar sakinnehållet, sker utan markering med streck i marginalen. 0.2.3 Förändringar av FOM samt anhållan om avsteg 0.2.3.1 Allmänt Enligt RML är CF skyldig att ansöka hos FLYGI om godkännande av större förändringar i FOM. 16 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 0.2.1 – 0.2.3.1 0 Administration och handhavande av FOM 0.2.3.2 Förslag till ändringar av FOM Förslag till ändringar av FOM (inklusive upptäckta fel) skickas till flygchef via fom@mil.se. Det är väsentligt att FOM är ett levande dokument som alltid är aktuellt och relevant för flygtjänsten. Detta uppnås genom att var och en deltar i förbättringsarbetet och föreslår förändringar. 0.2.3.3 Anhålla om avsteg Då LIL/L CF/DC, och i förekommande fall även BFH, vid planering av flygverksamhet fastställer ett behov av avsteg från regler och föreskrifter för att kunna lösa en uppgift skall anhållan om avsteg göras enligt nedan. • Skriv anhållan till flygchef (via normal tjänsteväg inom flygtjänsten) innehållande: – – – – Specificera vilken punkt i vilken FOM/RML-del som avsteget avser Beskrivning av situationen inklusive tider, platser och verksamhet Skäl till avsteget Beskrivning av hur flygsäkerheten beaktats Anhållan skickas på något av följande sätt: • Skrivelse till Högkvarteret, PROD FLYG, Flygchef, 107 85 Stockholm • Digitalt till fom@mil.se • Vid brådskande fall samt i samband med längre ledigheter kan telefonkontakt tas Då yttre omständigheter medför att normal tjänsteväg inte kan följas kan anhållan gå via FTS AOC som vidarebefordrar anhållan till CF. 0.3 Korsreferenslistor Korsreferensregister mellan FOM och RML förvaras hos flygchef. 0.2.3.2 – 0.3 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 17 0 Administration och handhavande av FOM 0.4 Military air operator declaration (MAOD) Bild 0:3 MAOD – Titelsida. 18 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 0.4 – 0.4 0 Administration och handhavande av FOM Bild 0:4 MAOD – Enclosure sida 1. 0.4 – 0.4 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 19 0 Administration och handhavande av FOM Bild 0:5 MAOD – Enclosure sida 2. 20 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 0.4 – 0.4 0 Administration och handhavande av FOM Bild 0:6 MAOD – Enclosure sida 3. 0.4 – 0.4 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 21 0 Administration och handhavande av FOM Bild 0:7 MAOD – Subenclosure sida 1. Bild 0:8 MAOD – Subenclosure sida 2. 22 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 0.4 – 0.4 1 Organisation och ansvarsförhållanden 1.1 Organisationens utformning 1.1.1 Organisationsskisser Försvarsmaktens struktur för ledning av flygtjänst framgår av nedanstående bild. Bild 1:1 Flygoperatörens ledning av flygtjänst. Organisationsskisser för respektive flottilj enligt nedanstående. 1.1.1 – 1.1.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 23 1 Organisation och ansvarsförhållanden 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Bild 1:2 Organisationsskiss F 7. 1.1.1.2 Organisation vid F 17 (Ronneby) Bild 1:3 Organisationsskiss F 17. 24 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 1.1.1.1 – 1.1.1.2 1 Organisation och ansvarsförhållanden 1.1.1.3 Organisation vid F 21 (Luleå) Bild 1:4 Organisationsskiss F 21. 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Bild 1:5 Organisationsskiss Hkpflj. 1.1.1.3 – 1.1.1.4 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 25 1 Organisation och ansvarsförhållanden 1.1.1.5 Organisation vid LSS (Uppsala) Bild 1:6 Organisationsskiss LSS. 1.1.1.6 Organisation vid K 3 (Karlsborg) Bild 1:7 Organisation K 3. 26 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 1.1.1.5 – 1.1.1.6 1 Organisation och ansvarsförhållanden 1.2 Utpekade befattningshavare inom flygtjänsten 1.2.1 Ledning av flygtjänst HKV Verksamhetsledare Flygchef F7 Lokal verksamhetsledare (C F 7) Lokal flygchef stridsflyg Lokal flygchef Tp84 Lokal flygchef FPL100/102 F 17 Lokal verksamhetsledare (C F 17) F 21 Lokal verksamhetsledare (C F 21) Lokal flygchef stridsflyg Lokal flygchef stridsflyg Hkpflj Lokal verksamhetsledare (C Hkpflj) Lokal flygchef HKP14 Lokal flygchef HKP15/16 LSS Lokal verksamhetsledare (C LSS) Lokal flygchef Flygskolan Lokal flygchef Taktikutvecklingsenhet Flyg K3 Lokal verksamhetsledare Lokal flygchef UAV FTS Luftoperativ insatsledare Luftoperativ insatsledare Luftoperativ insatsledare Luftoperativ insatsledare Luftoperativ insatsledare Luftoperativ insatsledare Luftoperativ insatsledare Luftoperativ insatsledare Luftoperativ insatsledare 1.2.2 Stöd till flygtjänstledande befattningar Typ 1.2.1 – 1.2.2 HKP14 Hkpflj HKP15 Hkpflj HKP16 Hkpflj Tp84 F7 JAS39 F 21 FPL100 F7 FPL102 F7 FPL102D F7 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 27 1 Organisation och ansvarsförhållanden Typ SK60 Flygskolan UAV03 K3 UAV05 K3 1.3 Ansvar, uppgifter och befogenheter för ledningen inom flygtjänsten samt den militära luftfarten Nedan beskrivs ansvar, uppgifter och befogenheter för de befattningshavare och funktioner som återfinns inom ledningen av Försvarsmaktens flygtjänst och luftfart. Kvalifikationskrav på respektive befattningshavare och funktion framgår av 5 Kvalifikationskrav (sida 79). 1.3.1 Verksamhetsledare (VL) Har det övergripande totalansvaret för den militära luftfarten inom flygoperatören och ansvarar även för flygsäkerhets- och kvalitetsarbetet inom den militära luftfarten för hela Försvarsmakten. För att lösa denna uppgift utses under VL ansvarshavare för flygtjänst, teknisk tjänst, striltjänst samt sambands- och informationstjänst. VL ansvarar för att eventuell obalans mellan uppgifter och resurser inte når skadliga nivåer beträffande den militära luftfarten i Försvarsmakten. 1.3.1.1 Lokal verksamhetsledare Flottilj-/förbandschef (lokal verksamhetsledare) är lokal företrädare för VL inom utpekad organisationsenhet avseende militär luftfart inom flygoperatören. 1.3.2 Högkvarteret, Produktionsledningen FLYG (PROD FLYG) HKV/PROD FLYG är den stabsdel inom HKV som utövar central ledning av militär luftfart. Flygchef, teknisk chef, strilchef samt SIS-chef är ansvarshavare och lyder under C PROD FLYG beträffande militär luftfart. 28 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 1.2.2 – 1.3.2 1 Organisation och ansvarsförhållanden 1.3.3 Flygchef Flygchef skall över tiden möjliggöra att flygförbanden kan leva upp till taktiska krav med en accepterad risknivå. Flygchef ansvarar för: • att följa upp flygtjänsten på central nivå. • driften av det centrala haveriförebyggande flygsäkerhetsarbetet. • innehållet i och signerar FOM och Försvarsmaktens flygtjänstorder. • avsteg från FOM i operationella frågor inom ramen för RML. • all kontakt med FLYGI avseende avstegs- och dispensfrågor rörande RML. Flygchef skall beträffande flygtjänsten säkerställa att: • en väl fungerande ledningsstruktur och arbetsmetod är implementerad. • balans föreligger mellan de uppdrag som ges från Högkvarteret och de resurser som tilldelas respektive förband. Flygchef beslutar i frågor om operationella begränsningar beträffande flygtjänsten i Försvarsmakten och ansvarar för distribution av dessa. 1.3.4 Flygsäkerhetsfunktionen inom HKV Flygsäkerhetsfunktionen ingår i PROD FLYG och har kompetens inom flyg-, stril-, teknisk- och flygplatstjänst. Dessutom finns kompetens inom ”human factors” samt för utrednings- och analysarbete. Flygsäkerhetsfunktionen skall stödja C PROD FLYG med kompetens och råd i syfte att flygvapnets flygverksamhet kan genomföras utan att skador inträffar på personal, materiel, tredje part eller miljö. Arbetet inom Flygsäkerhetsfunktionen sker i tre huvudprocesser: insamlings-, bearbetnings- och delgivningsprocess. 1.3.5 Lokal flygchef (L CF) 1.3.5.1 Allmänt L CF ansvarar under CF för: • ledning och uppföljning av flygtjänsten inom tilldelat ansvarsområde. • att formulera lokala flygsäkerhetsmål inom eget funktionsområde • att denna flygtjänst bedrivs enligt gällande FOM inkluderande de hänvisningar som görs i FOM. • att detekterade avvikelser rapporteras i enlighet med gällande bestämmelser. • drift av ett haveriförebyggande flygsäkerhetsprogram på lokal nivå samt att korrigerande åtgärder vidtas vid detekterade avvikelser. 1.3.3 – 1.3.5.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 29 1 Organisation och ansvarsförhållanden • framtagande av åtgärdsplan efter haveri. • att säkra uppkomna brister som orsakar obalans mellan resurser och uppgifter i flygsäkerhetsavseende rapporteras och åtgärdas. L CF skall beträffande flygtjänsten säkerställa: • en väl fungerande ledningsstruktur och arbetsmetod på förbandsnivå.samt att balans föreligger mellan de uppgifter som ges och de resurser som tilldelas. L CF har inom angivet ansvarsområde följande uppgifter: • kontrollera uppfyllnad av angiven kravnivå hos den flygande personalen och underrätta CF vid detekterade avvikelser • vid behov fatta beslut om flygning (BOF) och därmed ta på sig flygsäkerhetsansvaret för de flygningar beslutet omfattar • utse tjänsteförrättande L CF för de tillfällen ordinarie L CF inte är tillgänglig i den omfattning som krävs • hålla en regelbunden och nära kontakt med CF • hålla regelbunden kontakt med C FBS • efter samråd med C FBS tillsätta ställföreträdande DC • orientera/samråda med L VL (och aktuell enhetschef om inte L CF tillika är enhetschef) inför tillsättning av ny DC L CF tillsätts av CF och skall vara accepterad av av FSI. Procedur för tillsättande av L CF framgår av LML. 1.3.5.2 Tjänsteförrättande lokal flygchef Lokal flygchefs ansvar för flygtjänsten får under begränsad tid överlämnas till tjf L CF efter ordinarie L CF beslut. Ordinarie L CF ansvarar därmed för att den som utses till tjf L CF har och ges de förutsättningar som erfordras för att utpekat ansvar skall kunna övertas. Överlämnande av lokal flygchefs ledning och ansvar för flygtjänsten skall vara känt av berörda DC och av lokal verksamhetsledare. 1.3.5.3 Övningsledare Flyg Vid flygövningsverksamhet där fler än ett förband deltar utses en av de ansvariga lokala flygcheferna att vara övningsledare flyg. Denne svarar därmed för samordningen av flygtjänsten under aktuell övningsverksamhet. Vid flygövningar som planeras och leds centralt utses en samordningsansvarig övningsledare flyg (exercise director air). Denne samordnar alla i övningen ingående, nationella och internationella, flygförband avseende flygoperationell verksamhet. Kravet är att denne är eller har varit lokal flygchef. Respektive lokal flygchef behåller dock ordinarie flygtjänstansvar inom sin enhet/förband. 30 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 1.3.5.1 – 1.3.5.3 1 Organisation och ansvarsförhållanden 1.3.6 Luftoperativ insatsledare vid FTS (LIL) Luftoperativ insatsledare (LIL) ansvarar vid FTS för insatsledning av flyginsatser. LIL kan göra avsteg från FOM vid genomförande av insats om behovet av insatsen överstiger risken. Denne övertar då flygsäkerhetsansvaret beträffande gjort avsteg från chef som fattar beslut om flygning (se även 2.1.3 Ledning från FTS (sida 51)). Detta ansvar får ej delegeras. LIL skall vara godkänd av C FTS och accepterad av FSI. 1.3.7 Chefpilot Chefpilot är ett kvalitetsredskap för flygtjänsten som utses av CF och arbetsleds av L CF. Chefpiloten har sin normala befattning vid en av flygvapnets divisioner men skall under delar av sin arbetstid lösa nedanstående uppgifter åt flygtjänstledningen: • Systemstöd/sakkunnig till respektive L CF och DC beträffande frågeställningar på respektive flygsystem • Utformar förslag till ändringar i FOM för respektive flygsystem (vid behov i samråd med övriga chefpiloter inom flygslaget) • Systemstöd/sakkunnig till CF vid flygoperationella beslut på central nivå • Utforma Operators Proficiency Check (OPC) på uppdrag av CF (2.2.3 Operator's proficiency check (OPC) (sida 61)). Chefpilot kan delta i flygtjänsten på samtliga divisioner som opererar respektive typ. Chefpilot skall finnas för följande system och utses av CF: 1.3.6 – 1.3.7 Typ: Förslag lämnas av: HKP10A L CF Hkpflj HKP10B/D L CF Hkpflj HKP14 L CF Hkpflj HKP15 L CF Hkpflj HKP16 L CF Hkpflj Tp84 L CF Tp84 F 7 FPL100 L CF Fpl 100/102 F 7 FPL102 A-C L CF Fpl 100/102 F 7 FPL102 D L CF Fpl 100/102 F 7 SK60 L CF FlygS LSS JAS39 C/D L CF TU FLYG LSS UAV03 L CF UAV K 3 UAV05 L CF UAV K 3 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 31 1 Organisation och ansvarsförhållanden 1.3.8 Chefen för Flygbefälsskolan (C FBS) C FBS ansvarar under CF för • innehållet i flygtjänstutbildningen inom Försvarsmakten. C FBS fastställer flygutbildningsreglementen i enlighet med FOM-D. • planering inför tillsättande av lokala flygchefer och divisionschefer i Försvarsmakten. Procedur för tillsättande framgår av LML. • uppföljning av flygtjänstledningens bedrivande vid förbanden. 1.3.9 Divisionschef (DC) 1.3.9.1 Allmänt DC ansvarar för all verksamhet vid divisionen. DC ansvarar därmed för att verksamheten: • bedrivs med hög flygsäkerhet • bedrivs enligt gällande bestämmelser • når uppsatta mål på ett effektivt och kostnadsmedvetet sätt. DC planerar och leder den flygoperationella verksamheten inom utpekad division. Detta innebär att DC under L CF ansvarar för att verksamheten bedrivs inom ramen för FOM. DC svarar för att den flygande personalens flygtrim (både allmän och beträffande förekommande procedurer) följs upp och dokumenteras med hjälp av exempelvis flygövningsliggare eller liknande. DC skall kontrollera att den flygande personalen innehar giltigt behörighetsbevis. DC anmäler till L CF om obalans råder mellan uppgifter och resurser. DC fattar beslut om flygning (BOF) och har därmed flygsäkerhetsansvaret för flygningar som omfattas av detta BOF. DC tillsätts av CF och skall vara accepterad av FSI. Procedur för tillsättande av DC framgår av LML. DC kan endast vara DC för en division samtidigt. När DC fattar beslut om flygning godkänner denne därmed att flygningen skall genomföras. Det är minst lika viktigt att DC tar sitt ansvar för att ställa in eller avbryta flygning om det råder tveksamhet beträffande flygsäkerheten. 1.3.9.2 Tjänsteförrättande divisionschef (tjf DC) Till tjf DC för flygoperationell verksamhet kan endast utses den som innehar befattningen ställföreträdande DC. Stf DC utses av L CF efter samråd med C FBS. Divisionschefs ansvar för flygoperationell verksamhet får under begränsad tid överlämnas till tjf DC efter ordinarie DC beslut. Detta skall vara känt av 32 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 1.3.8 – 1.3.9.2 1 Organisation och ansvarsförhållanden berörda inom divisionen och av L CF. Tjf DC ges då ansvar och befogenheter som divisionschef om inte ordinarie DC särskilt begränsat detta. Ordinarie DC ansvarar för att tjf DC har och ges de förutsättningar som erfordras för att utpekat ansvar skall kunna övertas. För annan verksamhet än flygtjänst kan ordinarie DC utse annan än stf DC till tjänsteförrättande. 1.3.10 Stöd till den flygoperationella ledningen 1.3.10.1 Flygtjänstledare (FTL) Flygtjänstledare utses vid behov av DC. Flygtjänstledare leder flygoperationell verksamhet inom det mandat som är beslutat av DC. Flygtjänstledaren ansvarar för att den verksamhet denne beordrar inryms i det BOF som DC fattat. Flygtjänstledaren ansvarar också för den detaljutformning av BOF, inklusive egna avdömningar, som ligger till grund för flygordern. 1.3.10.2 Programledare (PL) Programledare utses vid behov av DC eller av flygtjänstledare. PL stödjer DC eller flygtjänstledare med exempelvis: • planering av flygverksamhet. • kontakter med klargöring, stril, ATS med flera. • färdplanering. • delgivning av väderförändringar till besättningar under planering eller i luften. 1.3.10.3 Flygsäkerhetsofficer, flygtjänst (FSO Flyg) Flygsäkerhetsofficer svarar för flygsäkerhetsarbetet inom utpekad organisationsenhet. FSO Flyg stödjer härvid L CF och DC med insamlande, bearbetning, analys och delgivning av uppgifter om händelser som lett till driftstörningar. FSO Flyg genomför vid behov utredningar av flygsäkerhetspåverkande händelser. FSO Flyg leder i förekommande fall det ”Human Performance Team” som finns vid verksamhetsstället. 1.3.10.4 Simulatorinstruktör (SULI) Förmedlar utbildning i simulator. SULI har avseende simulatorverksamhet ansvar och befogenheter motsvarande FLL, FLI eller BI. SULI lyder under DC beträffande simulatorverksamhet. SULI ansvarar för att utbildningsresultat återmatas till DC. 1.3.9.2 – 1.3.10.4 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 33 1 Organisation och ansvarsförhållanden 1.3.10.5 SF-kontrollant Granskar personal utanför Försvarsmakten avseende utbildningsstatus och färdigheter i syfte att kunna godkänna dessa att kunna verka som patrull alternativt besättning med samma befogenheter som FM SF. Granskning och godkännande av denna personal sker enligt särskild rutin. 1.4 Ansvar, uppgifter och befogenheter för personal med uppgift ombord 1.4.1 Allmänt Den enskilde skall, innan arbete eller uppgift i besättning genomförs, kontrollera att utbildning enligt gällande regelverk genomförts. Denne ansvarar också för att vara förtrogen med alla instruktioner och regler i FOM inom respektive verksamhetsområde och andra publikationer som styr tjänsten. Det åligger dock den som tar BOF att kontrollera att genomgången utbildning för uppgiften enligt gällande regelverk genomförts. Vid uppfyllda krav på utbildning, erfarenhet och vidmakthållande har den enskilde befogenhet att lösa arbetsuppgifter i aktuell roll, med eventuella personliga tillägg eller begränsningar i beaktning. Alla med uppgift ombord biträder, då så anbefalls, befälhavaren vid framförandet av luftfartyget samt vid behov med planering av flygning och åtgärder efter flygning. Samtliga är skyldiga att till BFH anmäla befarad eller konstaterad: • Inkapacitet, egen eller annans. • Regelöverträdelse. • Fara som hotar luftfartyget. • Övrig avvikelse (exempelvis driftstörning som föranleder DA). 1.4.1.1 Kategorier i flygtjänst Nedanstående kategorier bedriver efter godkänd utbildning flygtjänst i Försvarsmakten. Varje kategori kan sedan, beroende på luftfartygstyp och behov, utbildas för roller enligt 1.4.2 Övergripande rollbeskrivningar (sida 35). 34 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 1.3.10.5 – 1.4.1.1 1 Organisation och ansvarsförhållanden Besättningskategori Beskrivning Tekniker i flygtjänst Tekniker i flygtjänst ingår i besättning som: • Färdmekaniker • Flygmaskinist Tekniker i flygtjänst kan efter specifik rollutbildning även agera som t ex vinschoperatör, ytbärgare eller dörrskytt. Pilot (P) P ingår i besättning som befälhavare eller styrman och agerar som PF eller som PNF. Pilot Taktisk Koordinator (TaKo) Tactical coordinator (TACCO) TaKo ingår i besättning som t ex navigatör, ledningssystemsoperatör och radaroperatör. I vissa av rollerna kan Tako ansvara för separation mot fasta och rörliga hinder, samt separation mellan i formationen ingående luftfartyg, vilket finns beskrivet i den/de procedurer det förekommer. TaKo kan efter specifik rollutbildning även agera som t ex ytbärgare och dörrskytt. Uppdragsspecialist (US) Mission Specialist (MSpec) US ingår i besättning som t ex, dörrskytt, ytbärgare, eller lastmästare. Ett antal gemensamma roller utgör grunden för kategorin US. Specifik rollutbildning ges kopplat till tjänst i specifik luftfartygstyp och i avsedd insatsmiljö, t ex sensoroperatör för sonar. Personalkategori Beskrivning Annan personal med uppgift ombord Deltar i flygning för att lösa en specifik uppgift, t ex läkare eller prickskytt. Är EJ besättning 1.4.2 Övergripande rollbeskrivningar I tabellen nedan beskrivs i övergripande termer de huvudsakliga uppgifterna för rollerna. Dessa lyder, utöver sitt eget verksamhets- och säkerhetsansvar, under befälhavare och eventuellt även under annan besättningsmedlem i enlighet med FOM-A och FOM-B. De krav som FM ställer på dessa roller redovisas i 5.2 Krav på personal med uppgift ombord (sida 81). 1.4.1.1 – 1.4.2 ASC-operatör Biträder befälhavaren i förberedelse av ASC-flygning. Handhar ledningssystemet under ASC-flygning. Befälhavare, BFH Ansvarar för luftfartygets framförande (se även 1.4.3.1 Befälhavare (sida 37)) Besättningsinstruktör, BI Förmedlar utbildning till hela besättningen eller delar av denna. BI lyder under BFH och rapporterar till DC. Biträdande Flygvärdinna Biträder den som utsetts som kabinansvarig i dennes uppgifter med passagerarservice ombord. Biträdande Lastmästare (HKP, TpSpec) Biträder lastmästare/färdmekaniker/BFH med lastning/ urlastning samt, under flygning, övervakning av materiel och passagerare. Biträdande pilot Biträder BFH i enpilotsystem (se även 1.4.3.3 Uppgifter för befälhavare och styrman (sida 39)) Dörrskytt Bemannar lavettmonterad kulspruta. Firningsoperatör Handhar och övervakar personal och materiel vid firning. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 35 1 Organisation och ansvarsförhållanden Flygmaskinist Under flygning utför flygmaskinisten cockpitåtgärder enligt checklistor och övervakar tekniska system. Utför tekniska åtgärder före, under och efter flygningar. Flygtolk Stöder befälhavaren med tolkning till/från främmande språk. Flygvärdinna Utses till kabinansvarig när passagerare transporteras. Serverar catering under flygning och ser till passagerarnas välbefinnande. FRA-operatör Handhar sensorsystemet under FRA-flygning. Färdmekaniker (100, 102, 102D, HKP) Utför tekniska åtgärder före, under och efter flygningar. Helikopterprickskytt Bemannar prickskyttegevär. Helikopterskarpskytt Bemannar eget eldhandvapen. Hoppmästare Ansvarar för hoppmomentet och fäller hoppare. Joystickoperatör Manövrerar luftfartyget via joystick från kabin i samband med vinschning. Kameratekniker OS Sköter driften av kameran på marken och i luften vid Open Skies-flygning. Kontrollflygbiträde Utför tekniska åtgärder som ingår i en kontrollflygning. Kontrollflygtekniker Utför tekniska åtgärder som ingår i en kontrollflygning. Kontrollör Kan övervaka/kontrollera flygningar. Lastmästare (84) Utses till kabinansvarig när passagerare och materiel transporteras. Ansvarar för lastning/urlastning av materiel och passagerare. Övervakar materiel och passagerare under flygning. Ledningssystemoperatör Opererar taktiskt ledningssystem ombord. Läkare Som läkare genomföra sjukvårdsinsats. Navigatör Handhar och övervakar navigeringsutrustning. Open Skies-team Handhar inhämtningssystem under Open Skies-flygning. Sensoroperatör Opererar sonar, radar, motmedelssystem, EOS m m, jfr Vapensystemoperatör. Sjuksköterska Genomför sjukvårdsinsats ombord. Sjukvårdare Vårdar skadade ombord. Speciell funktionskontrollant Utför tekniska åtgärder som ingår endast som del i en kontrollflygning. Styrman Biträder BFH i tvåpilotsystem (se även 1.4.3.3 Uppgifter för befälhavare och styrman (sida 39)) Taktisk systemofficer Handhar och övervakar navigeringsutrustning. Handhar motmedelssystemet. Uppdragschef (ej flygtjänstroll) Chef för den taktiska uppgiften vilken samordnas genom befäl. Uppdragschefen ger vid behov taktiska order till olika delar av förbandet under lösandet av uppgiften. Ansvar för flygsäkerhet och operativ säkerhet åligger befälhavare och formationsledaren. Vapensystemoperatör Opererar luftfartygets vapensystem (ej prickskyttevapen eller lavettmonterad kulspruta). Vinschoperatör Utför vinschning och dirigerar luftfartyget under vinschning. Väderspanare Flygmeteorolog som utför väderspaning under flygning. 36 Utför lastning/urlastning, samt övervakning under flygning, av materiel och passagerare. Kan utses till kabinansvarig. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 1.4.2 – 1.4.2 1 Organisation och ansvarsförhållanden Ytbärgare Utgöra räddningsman vid räddning och upphämtning av personal eller materiel på svårtillgängliga platser. Övningselev Personal som används som elever i syfte att utbilda FLL. 1.4.3 Ytterligare ansvar, uppgifter och befogenheter för befälhavare och styrman 1.4.3.1 Befälhavare Den pilot som i BOF är utsedd till befälhavare är ansvarig för luftfartyget under flygning vilket omfattar: • luftfartygets framförande • luftfartygets säkerhet • att ingen obehörig personal tillåts uppehålla sig på förbjuden plats i luftfartyget • lösandet av luftfartygets uppgift. Undantaget är om det finns personal ombord som i BOF har givits det taktiska ansvaret att lösa en taktisk uppgift; denne ansvarar då för den taktiska uppgiften men flygsäkerhetsansvaret kvarstår alltid hos BFH Befälhavare ger order för flygnings genomförande (OFFG) samt håller i genomgång efter flygning inom sitt luftfartyg (2.1.5.2.3 Order för flygningens genomförande (OFFG) (sida 56)). Vid flerpilotsystem reglerar befälhavaren i OFFG vem som agerar som pilot flying (PF) och pilot non flying (PNF) respektive pilot i vänstersits (LP) och pilot i högersits (RP) samt annan rollfördelning om detta inte framgår av BOF. Befälhavare agerar i roll som PF eller PNF och LP eller RP. Samtliga ombord lyder under befälhavaren beträffande flygningens genomförande. Befälhavarens uppgifter och befogenheter i övrigt framgår av respektive FOM-A flygslagsdel eller FOM-B. Befälhavaren bibehåller sitt befälhavarskap även då denne lämnar förarplatsen i de fall detta är möjligt och tillåtet enligt FOM-A eller FOMB. 1.4.3.1.1 Flyglärare FLL som förmedlar pilotutbildning enligt BOF är befälhavare. FLL, oavsett utbildningsnivå, är alltid ansvarig för luftfartygets manövrerande oavsett om denne agerar som PF eller PNF. FLL ansvarar för att utbildningsresultat återmatas till DC. Flyglärare delas in med följande förkortningar beroende på utbildningsnivå: 1.4.2 – 1.4.3.1.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 37 1 Organisation och ansvarsförhållanden 1.4.3.1.1.1 FlyglärarAspirant (FLL-A) Pilot under utbildning till att bli FLL-N. FLL-A får endast utbilda övningselev, se 1.4 Ansvar, uppgifter och befogenheter för personal med uppgift ombord (sida 34). Utbildningen med övningseleven sker endast med de övningar, fastställda av C FlygS, som anses kunna bedrivas med extra hög flygsäkerhet. 1.4.3.1.1.2 Flyglärare Ny (FLL-N) Pilot under utbildning till att bli FLL; genomför sin första utbildningsomgång under mentorskap. 1.4.3.1.1.3 Flyglärare (FLL) Färdigutbildad flyglärare. Får utbilda alla flygelever, även flyglärarelever och flyginstruktörselever. 1.4.3.1.2 Flyginstruktör (FLI) FLI som förmedlar pilotutbildning i dubbelkommando enligt BOF är befälhavare. FLI som förmedlar utbildning av piloter i tvåpilotsystem utan att själv sitta vid förarplats är ej befälhavare. FLI som förmedlar pilotutbildning från annat luftfartyg är förbandschef. FLI ansvarar för att utbildningsresultat återmatas till DC. 1.4.3.1.3 Kontrollflygpilot (Maintenance test pilot, MTP) Genomför kontrollflygning. 1.4.3.1.4 Förbandschef Den pilot som i BOF är utsedd till förbandschef är ansvarig för förbandets framförande och säkerhet under flygning samt för lösandet av förbandets uppgift. Förbandschef leder och genomför förberedelser med stöd av tilldelade förbandsmedlemmar/besättningar i enlighet med givet BOF. Förbandschef genomför även OFFG och genomgång efter flygning. Under flygning lyder i förbandet ingående befälhavare under förbandsschef vad avser förbandets uppgift, framförande och säkerhet. Förbandschefens uppgifter i övrigt framgår av respektive FOM-A flygslagsdel. 1.4.3.1.4.1 Rotechef Förbandschef för två luftfartyg. 1.4.3.1.4.2 Gruppchef Förbandschef för tre eller fler luftfartyg. DC anpassar storleken på förbandet till gruppchefens erfarenhet och flygningens svårighetsgrad. 38 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 1.4.3.1.1.1 – 1.4.3.1.4.2 1 Organisation och ansvarsförhållanden 1.4.3.2 Biträdande pilot/Styrman Biträdande pilot biträder befälhavaren vid framförandet av luftfartyget samt vid behov med planering av flygning och åtgärder efter flygning. Biträdande pilot förmedlar ej pilotutbildning. I enpilotsystem har denne till uppgift att stödja befälhavaren i enlighet med BOF. Biträdande pilot skall vara influgen på luftfartygstypen och skall vid behov kunna överta manövreringen för att undvika fara (exempelvis vid sluten instrumentflygning1). I tvåpilotsystem benämnes biträdande pilot styrman och har uppgift som PF eller PNF; LP eller RP. Vid inkapacitet hos befälhavaren skall styrman i enlighet med 4.1.3.2 Inkapacitet hos befälhavare (sida 76) kunna överta befälhavarens uppgifter i syfte att föra luftfartyget till landning på ett säkert sätt. 1.4.3.3 Uppgifter för befälhavare och styrman 1.4.3.3.1 Pilot Flying (PF) Ansvarar under befälhavaren för manövrering av luftfartyget enligt gällande regler, bestämmelser och anvisningar samt beordrar övriga besättningsmedlemmar att utföra åtgärder i enlighet med i FOM del B fastställda rutiner för manövrering av luftfartyget. För framförande av luftfartyget gäller de order som ges av befälhavaren i enlighet med 1.4.3.1 Befälhavare (sida 37). 1.4.3.3.2 Pilot Non Flying (PNF) Ansvarar för uppgiften som PNF i enlighet med FOM-B för respektive luftfartygstyp. PNF biträder PF med navigering och iakttar noggrant förhållanden som kan inverka på den aktuella flygningens överensstämmelse med gällande bestämmelser och färdplan; övervakar instrument och flygläge med regelbundna tidsintervaller samt följer upp bränsleförbrukning. PNF följer i förkommande fall upp driftfärdplanen under flygning. PNF uppmärksammar omedelbart PF på sådana förhållanden som kan inverka på flygsäkerheten. 1.4.3.3.3 Pilot i vänstersits (LP) Fullgör uppgifter i enlighet med FOM-B samt håller uppsikt åt vänster i syfte att undvika kollision med hinder eller andra luftfartyg. 1.4.3.3.4 Pilot i högersits (RP) Fullgör uppgifter i enlighet med FOM-B samt håller uppsikt åt höger i syfte att undvika kollision med hinder eller andra luftfartyg. 1. 1.4.3.2 – 1.4.3.3.4 De tidigare funktionerna och begreppen reservpilot, säkerhetspilot och säkerhetskontrollant har utgått. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 39 1 Organisation och ansvarsförhållanden 1.5 Regler för besättningsmedlemmar 1.5.1 Allmänt För att genomföra flygvapnets uppgifter på ett säkert och effektivt sätt skall besättningsmedlemmar följa de regler, instruktioner och order som är utgivna för flygtjänsten. Besättningsmedlem är skyldig att informera flygtjänstledande chef om begränsningar avseende: • behörighet • aktuell kompetens • fysisk eller psykisk tjänstbarhet. Flygvapnets anseende är i högsta grad beroende av de intryck som den flygande personalen ger. Därför är det av största vikt att flygande personal alltid uppträder disciplinerat och korrekt. Flygande personal skall alltid uppträda officersmässigt, innebärande bland annat att vid flygtjänst bära korrekt uniform och utrustning. Vid kommunikation med exempelvis passagerare, media och andra myndigheter skall flygande personal uppträda artigt och korrekt samt undvika att diskutera politiska eller religiösa ämnen. Alkoholhaltiga drycker skall i möjligaste mån undvikas av flygande personal när dessa är klädda i uniform (inklusive flygdräkt). Detta för att bibehålla hög trovärdighet för Försvarsmaktens flygtjänst. 1.5.2 Personliga dokument Då flygning inte sker vid hemmaflottilj skall följande dokument normalt medföras: • Crew Card. • Personligt behörighetsbevis. • Försäkringsdokument utfärdat av Kammarkollegiet vid flygning utomlands. • Civila certifikat (gäller endast de som har krav på att inneha civila certifikat). Avsteg får ges av DC. 40 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 1.5.1 – 1.5.2 1 Organisation och ansvarsförhållanden 1.5.3 Klädsel och annan personlig utrustning 1.5.3.1 Allmänt 1.5.3.1.1 Giltighet Nedanstående gäller för personal kommenderad i flygtjänst på flygtjänstorder. För övrig personal ombord gäller nedanstående endast i tillämpliga delar enligt beslut av DC. 1.5.3.1.2 Medförande av utrustning Utrustning får inte medföras i luftfartyg på sätt som kan inverka på flygplanets manövrering, förhindra möjligheterna till nödutsprång eller medföra risk för FOD. Policy för att medföra annat än flygutrustning framgår av 9.2.1 Policy beträffande personliga tillhörigheter (sida 116). Utrustning eller materiel som klassas som farligt gods (exempelvis gaständare eller ammunition) får endast medföras i enlighet med 9.2.3 Transport av farligt gods (sida 117). Användande av klädsel eller personligt buren utrustning för funktionsutvärdering får endast genomföras efter beslut av CF. Detta innebär att ingen annan utrustning än den beskriven i 1.5.3.2 Utrustning godkänd enligt tekniska order (TO) (sida 41) och 1.5.3.3 Övrig godkänd utrustning inklusive användaranvisning (sida 41) får bäras utan avstegsbeslut av CF. Huvudbonad, annan än flyghjälm eller huvudbonad med fastsättningsanordning under hakan, bör ej användas på plattor eller vid uppställningsplatser för luftfartyg på grund av risk för FOD. Passagerare, medföljande och trupp bör även upplysas om detta. 1.5.3.2 Utrustning godkänd enligt tekniska order (TO) • FMV TO AF FLYG 511-010695 Personburen flygutrustning HKP • FMV TO AF FLYG 511-010013 Ytbärgarutrustning • FMV TO AF FLYG 511-012999 Personburen flygutrustning 39 • FMV TO AF FLYG 511-013000 Personburen flygutrustning 60 • FMV TO AF FLYG 511-013001 Personburen flygutrustning TSFE 1.5.3.1.1 – 1.5.3.3.1 1.5.3.3 Övrig godkänd utrustning inklusive användaranvisning 1.5.3.3.1 Helikopter Flyghjälm DC kan besluta om avsteg för personal som i normalfall ej tilldelats flyghjälm. Flytväst Avsteg kan ges av DC. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 41 1 Organisation och ansvarsförhållanden Flygdräkt/Isolerdräkt Avsteg får ges i BOF om särskilda förhållanden så motiverar. Handskar M7332-606000 Isolerhandskar 6 skall medföras då isolerdräkt bäres Vid flygning under extrema temperaturförhållanden kan lättnader från godkänd flygklädsel göras av BFH. DC får besluta om avsteg. Särskild flygsäkerhetsmateriel 1.5.3.3.2 Materiel enligt FMV TO AF FLYG 510-017754 får användas efter beslut av L CF. Omfattningen och tidsutsträckningen för materielen beslutas också av L CF. JAS39 Flygdräkt/Isolerdräkt Avsteg får ges i BOF om särskilda förhållanden så motiverar. Handskar M7332-606000 Isolerhandskar 6 skall medföras då isolerdräkt bäres DC får besluta om avsteg. 1.5.3.3.3 SK60 Flytväst M7383-190010 Flytväst 19 skall användas av passagerare vid flygning med 4-sitsig SK 60. Flygdräkt/Isolerdräkt Avsteg får ges i BOF om särskilda förhållanden så motiverar. G-dräkt Avsteg vid flygning med 2-sits får göras av DC. Kravet på G-dräkt gäller ej vid flygning med 4-sitsig SK60. Fotbeklädnad DC får besluta om avsteg för flygning med 4-sitsig SK60. Handskar M7332-606000 Isolerhandskar 6 skall medföras då isolerdräkt bäres DC får besluta om avsteg. 1.5.3.3.4 TpSpecflyg BFH beslutar om besättningens klädsel utifrån uppdragets krav såsom aktuell kund, destination, hotmiljö på marken, temperatur på marken m m. Flyghjälm Flyghjälm används då så är beordrat. Flygdräkt/Isolerdräkt BFH får besluta om användning av uniform m/87 vid passagerarflygning med FPL100/102. Vid flygning under extrema temperaturförhållanden kan lättnader från godkänd flygklädsel göras av BFH. Handskar M7332-606000 Isolerhandskar 6 skall medföras då isolerdräkt bäres. Fallskärm Följande skall normalt användas vid målgång under luftstrid eller då så är beordrat: • Fallskärm 92B • Fallskärm 24A. Avsteg får ges av DC om avståndet till anfallande flygplan inte underskrider 0,5 NM (926 m). 1.5.3.3.5 UAV Utges senare 42 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 1.5.3.3.1 – 1.5.3.3.5 1 Organisation och ansvarsförhållanden 1.5.3.3.6 Veteranflyg Flyghjälm Flyghjälm skall användas i raket- eller katapultstolsförsett flygplan, helikopter, SK60 4-sits samt i övrigt då så är beordrat. Flytväst Flytväst 08G skall användas vid flygning förutom vid flygning med FPL32 då flytväst 60A (med nödsändare 740/T) skall användas. Flygdräkt/Isolerdräkt M7375-311000 Flygdräkt M/87 skall användas vid flygning. G-dräkt Följande får användas vid flygning: Isolerdräkt 82B,E (med ventilationssystem) skall normalt användas vid flygning över icke bärkraftig is och över vatten med yttemperatur +12 °C eller lägre. Avsteg får ges i BOF om särskilda förhållanden så motiverar. • G-dräkt 81K • G-dräkt 83K • G-dräkt 91K • G-dräkt 93K Fotbeklädnad Följande får användas vid flygning: • M7336-165000 Flygkängor 97 • Flygkänga 162B Handskar Följande får användas vid flygning: • M7331-731000 Flyghandskar m/80 • M7331-701000 Flyghandskar vinter • M7332-606000 Isolerhandskar 6 skall medföras då isolerdräkt bäres. Syrgas Se 1.5.3.8 Krav på användning av syrgasutrustning och G-dräkt (sida 46). 1.5.3.4 Skydd av ögon mot laser 1.5.3.4.1 Belysning med laser 1.5.3.4.1.1 Allmänt Den stora faran med belysning från laser utgörs av bländningsrisken. En bländning som i vissa skeden kan vara flygsäkerhetskritisk och finnas kvar under en tid. Faran för ögonskador på de avstånd som normalt används bedöms som liten, dock ska den inte ignoreras. 1.5.3.4.1.2 Agerande av besättning 1.5.3.4.1.2.1 Rekommendationer vid risk för, konstaterad eller misstänkt belysning av laser: • Före flygning bör NOTAM för färdväg och landningsbaser studeras med avseende på laserhot. • Då laserbelysning inträffar under routeflygning kan det i samband med rapportering vara till hjälp för ATS att man initierar squawk ident. ATS får då en tydligare position och kan varna andra flygplan. • Vid flerpilotsystem rekommenderas att inför landning låta åtminstone den ene piloten flyga på instrument head down så länge som möjligt. 1.5.3.3.6 – 1.5.3.4.1.2.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 43 1 Organisation och ansvarsförhållanden • Beakta möjligheten att använda laserskyddsglasögon/visir om det finns tillgängligt. Vid flerpilotsystem kan olika laserskydd användas. • Beakta möjligheten att använda Night Vision-utrustning. • Om möjligt undvika att titta mot källan. Använd något som skydd mot ljuset, positionera flygplanet för att undvika att strålen träffar cockpit. Vid kraftig bländning under exempelvis landning – överväg att avbryta landningen. • Använd autopilot eller motsvarande hjälpmedel om det bedöms som en möjlighet. • Överför vid behov kontrollen av planet till annan pilot. • Meddela övrig besättning samt även passagerare att flygplanet är utsatt för laserbelysning. • Beakta möjligheten att landa på alternativ flygplats. • Försök om möjligt bedöma källans position. • Vid mörkerflygning rekommenderas ur det här perspektivet hög ljusstyrka på instrumentbelysningen. Pupillen är då mindre och får då även in en mindre mängd laserljus. Efter en bländning kommer det även att bli enklare att läsa instrumenten. • Beakta möjligheten att slå av yttre belysning på flygplanet. Anledningen är att minska den optiska signaturen vilket gör det svårare att sikta med laser mot flygplanet. Åtgärden ska ske i samråd med ATS. • Undvik att klia/skrubba ögonen. • Vid tveksamma fall bör alltid utökad ögonundersökning göras då effekten av belysningen kan vara fördröjd. 1.5.3.4.1.2.2 Följande skall genomföras efter belysning av laser • Anmäl till flygtrafikledningen. • Upprätta polisanmälan. Om händelsen ske i samband med start och landning ska detta ske i samverkan med ATS. • Skicka Direktanmälan (DIRA) till HKV. • Skriva DA. Anteckna så många data kring händelsen som möjligt. Exempel på data är: – – – – – – – – – – – – 44 tid egen position geografiskt och i förhållande till eventuell flygplats höjd bedömd laserposition färg på laserljus skedde undanmanöver fortsatte laserbelysningen bedömt avstånd till ljuskällan position i förhållande till flygplanet under hur lång tid varade belysningen i vilket skede av flygningen inträffade händelsen hur störande var belysningen FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 1.5.3.4.1.2.1 – 1.5.3.4.1.2.2 1 Organisation och ansvarsförhållanden – hur länge varade eventuell bländning – övriga åtgärder/ickeåtgärder. • Kontakta läkare efter landning för att bedöma behovet av utökad läkarundersökning. • Upprätta arbetsskadeanmälan. 1.5.3.4.2 Skyddsglasögon Skyddsglasögon mot ögonskadlig belysning får användas vid flygningar när risk för sådan belysning finns. Följande begränsningar gäller: • skyddsglasögon får inte användas tillsammans med andra glasögon • skyddsglasögon får vara påtagna endast då risk för skadlig belysning finns • start och landning får inte utföras med påtagna skyddsglasögon • skyddsglasögon får inte användas vid flygning i sluten formering eller under mörker. Vid tvåpilotsystem får dock en av piloterna använda skyddsglasögon vid mörkerflygning. Lägsta flyghöjd med påtagna skyddsglasögon är 170 ft (50 m) för flygplan och 70 ft (20 m) för helikopter. Före nödutsprång skall om möjligt skyddsglasögon tas av. 1.5.3.4.3 Laservisir Följande gäller för användandet av laservisir: • Laservisir får användas vid all flygning med försvarsmaktens luftfartyg (dager, mörker och IMC). • Taxning mörker bör ske med visir uppfällt. • Laservisir skall användas då skarp laser avser nyttjas från eget luftfartyg eller från annat luftfartyg i närområdet. • Laservisir bör användas då laserbelysning från marken avses nyttjas. Laservisir är något mörkare än det ljusa visiret. Föraren bör därför överväga att vid skymning/gryning övergå till mörkerrutiner och mörkerbestämmelser tidigare än vid användning av ljust visir. Med mörkerrutiner avses t ex val av lägsta flyghöjd och inställningar i kabin, särskilt mörkerinställning på indikatorer. 1.5.3.5 Service Innehavaren av utkvitterad flygutrustning ansvarar för att service utförs i enlighet med dessa TO: • FMV TO UF FLYG 511-000002 Serviceinstruktion för flygande personal i Fpl 60 och TP. • FMV TO UF FLYG 511-015649 Serviceinstruktion för Fpl 39-besättning. 1.5.3.4.1.2.2 – 1.5.3.5 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 45 1 Organisation och ansvarsförhållanden • FMV TO UF FLYG 511-000004 Serviceinstruktion för helikopterbesättning. • FMV TO UF FLYG 511-000103 Serviceinstruktion för ytbärgare. 1.5.3.6 Övriga upplysningar Risk för explosiv antändning vid förekomst av fett i syrgasmiljö föreligger. Användande av hår- och mustaschvax är exempel på detta. 1.5.3.7 Märken och namnband på flygtjänstklädsel Broderade tygmärken som bärs på flygdräkt, exempelvis divisionsmärken, utbildningsmärken och namnband, skall inom respektive division vara enhetliga avseende utseende och placering. Beroende på genomförda utbildningar (motsv) kan antal märken skilja mellan olika individer. 1.5.3.8 Krav på användning av syrgasutrustning och Gdräkt Tillåten maximal flyghöjd (siffror i kolumnen avser upp till angiven höjd) Föreskrifter syrgas- och G- Föreskrifter Hypobaric dräktsutrustning för bechamber test (HCT), tidigasättning och passagerare re benämnt Undertryckskammarprova) FL 100 (3000 m) Erfordras ej Erfordras ej Syrgasutrustning utan specialfunktion. I luftfartyg med tryckkabin fordras dock inte syrgasutrustning under förutsättning att kabinhöjden inte överstiger FL 100 (3000 m).c) Rutinprov enligt UtbR MIFS – 4.5 Hypobaric Chamber Training (HCT) i syfte att demonstrera effekterna av syrebrist och hyperventilation. FL 230 (7000 m)b) FL 395 (12000 m)b) FL 460 (14000 m)b) Syrgasutrustning med speci- Rutinprov enligt UtbR MIFS ell nödfunktion som reserv – 4.5 Hypobaric Chamber och för uthoppd). Training (HCT). Övning i övertrycksandning och nödSyrgasutrustning med möjsyrgasens handhavande. lighet till övertrycksandning med 4 kPa (30 mm Hg) maskövertryck samt med speciell nödfunktion som reserv och för uthoppd). FL 530 (16000 m)b) 46 Flygstridsdräkt 90e) inklusive syrgasutrustning med möjlighet till övertrycksandning med 6,6 kPa (50 mm Hg) maskövertryck samt med speciell nödfunktion som reserv och för uthoppd). FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 1.5.3.5 – 1.5.3.8 1 Organisation och ansvarsförhållanden Tillåten maximal flyghöjd (siffror i kolumnen avser upp till angiven höjd) Föreskrifter syrgas- och G- Föreskrifter Hypobaric chamber test (HCT), tidigadräktsutrustning för bere benämnt Undertryckssättning och passagerare kammarprova) FL 600 (18000 m)b) Flygstridsdräkt 90e) inklusive syrgasutrustning med möjlighet till assisterad övertrycksandning (bröstblåsa) med 9,3 kPa (70 mm Hg) masktryckf) samt med speciell nödfunktion som reserv och för uthoppd). Över FL 600 (18000 m)b) Samråd med FSI i varje särskilt fall Förutom Rutinprov enligt UtbR MIFS – 4.5 Hypobaric Chamber Training (HCT) skall explosiv dekompression till aktuell flyghöjd vara genomförd senast ett kalenderår före flygning. a) Endast för roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86). b) För luftfartyg med tryckkabin som ger kabinhöjd under FL 100 (3000 m) erfordras ej syrgasutrustning. c) Vid hoppning med fallskärm mellan FL 100 (3000 m) och FL 130 (4000 m) får flygtiden över FL 100 (3000 m) inte överstiga 30 minuter utan syrgas för all besättning samt passagerarna. Vid flygtid över 30 minuter mellan FL 100/3000 m och FL 130 (4000 m) gäller fortfarande bestämmelser enligt tabellen. d) Nödfunktion omfattar nödsyrgas med tryckreglering. e) Flygstridsdräkt gäller enbart för FPL39. f) Kräver flyghjälm med nackblåsa för att erhålla fullgod tätning. 1.5.4 Tullbestämmelser 1.5.4.1 Förtullning Efter landning är befälhavaren ansvarig för att eventuell tullklarering sker enligt gällande bestämmelser (se vidare 9.3 Tullklarering (sida 118)). Varje besättningsmedlem är själv ansvarig för efterlevnad och kännedom om gällande införselbestämmelser. Besättningsmedlem skall anmäla till befälhavare om varor utöver tillåten kvantitet, valutor eller annat som kan vara underkastat införselförbud medförs. När befälhavare lämnar ”General Declaration” m m till tullmyndigheten, deklarerar denne samtidigt om besättningsmedlem medför något tullpliktigt. Besättningen är alltid skyldig att med eget bagage passera tullfilter om inte annat meddelas av flygplatspersonalen. 1.5.3.8 – 1.5.4.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 47 2 Ledning och övervakning 2.1 Ledning av flygtjänst 2.1.1 Grunder 2.1.1.1 Hur flygtjänsten initieras All flygtjänst i Försvarsmakten skall grundas på antingen: • Verksamhetsuppdrag inklusive tilläggsuppdrag, eller • Order om insats Verksamhetsuppdrag inklusive tilläggsuppdrag ges av HKV till respektive förband. Vid tilläggsuppdrag som utmynnar i flygtjänst skall HKV PROD FLYG finnas med i beslutsmeningen. Order om insats ges av FTS. Bild 2:1 Flygtjänstens ledningskedja för insatta förband. 2.1.1.2 Gällande styrdokument för flygtjänsten FOM är utarbetad i enlighet med RML krav. RML omhändertar vad som föreskrivs i Luftfartslagen och Luftfartsförordningen för den militära luftfarten. 2.1.1.1 – 2.1.1.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 49 2 Ledning och övervakning Respektive L CF ansvarar för att gällande styrande dokument finns tillgängliga i den omfattning som flygtjänsten kräver. Tillsammans med lagar, förordningar, FOM, RML och ArbO ligger bland annat gällande utgåva av nedanstående dokument till grund för styrning av flygtjänsten i Försvarsmakten: Benämning Dokumentnamn Beteckning Flygvapnets flygtjänstorder Flygvapnets flygtjänstorder FM2014-270:1 MIL FRÄD Föreskrifter för militär flygräddningstjänst M7748-504001 RAFT Rapporteringsanvisningar flygmaterieltjänst M7762-410190 Anfö FV Allmänna råd för planering, genomförande och utvärdering av förbandsövningar vid Flygvapnet M7749-500721 Handbok flygengelska Handbok Flygengelska M7748-504022 HFFG 2013 Handbok Flygtransport Farligt Gods HKV skr 2013-02-01, bet 09831:68722 Inc Luft HKV FTS bestämmelser för incidentberedskap luft (IncLuft) HKV skr 2011-06-14 bet H/S 07 470:80530 MålB Beskrivning Flygvapnets målplatser. HKV skr 2005-05-17, bet 02 803:61072 Handbok IKFN Förordning om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet IKFN-förordningen (1982:756) Försvarsmaktens föreskrifter om verkställighet av tillträdesoch IKFN-förordningarna (1994:41) FM FysS Regler för Försvarsmaktens Fysiska Standard med tilläggskrav Finns endast digitalt på emilia, ej Mnummersatt. Best Sb FV Bestämmelser för sambandstjänsten vid flygvapnet M7746-504017 UniBest 2009 Uniformsbestämmelser M7739-350014 ”FBS divisionschefshandbok” (1993-04-07 nr 730) och ”BUF Flyg” (M7741-500550) är upphävda och gäller ej. 2.1.2 Flygchefs ledning 2.1.2.1 Flygchef (CF) Flygchef leder och övervakar flygtjänsten inom Försvarsmakten genom att: • tillsammans med lokala flygchefer och chefpiloter tillse att flygtjänsten genomförs med hög flygsäkerhet och professionell inställning • utarbeta flygtjänstorder • följa verksamheten vid förbanden och delta i flygningar 50 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2.1.1.2 – 2.1.2.1 2 Ledning och övervakning • genomföra periodiska möten med lokala flygchefer minst en gång per kvartal • genomföra periodiska möten med divisionschefer en gång per halvår • ha ett nära samarbete med flygsäkerhetsfunktionen inom flygoperatören • ha uppföljning av den flygande personalens tjänstbarhet. 2.1.2.2 Lokala flygchefer (L CF) L CF genomför och övervakar flygtjänsten inom tilldelat ansvarsområde genom att: • tillse att denna genomförs med hög flygsäkerhet och professionell inställning • följa flygverksamheten och delta i flygningar • ha ett nära samarbete med underställda DC • ha ett nära samarbete med flygsäkerhetsfunktionen inom flygoperatören genom FSO Flyg • ha uppföljning av den flygande personalens tjänstbarhet. I de fall då L CF fattar beslut om flygning beskrivs detta i 2.1.5.2 Orderkedjan i samband med flygning (sida 55). L CF skall vara väl insatt i förhållandena på underställda divisioner och har ett ansvar att begränsa eller avbryta verksamhet då flygsäkerhetsläget så kräver, exempelvis vid obalans mellan uppgifter och resurser. 2.1.3 Ledning från FTS 2.1.3.1 Insatsledning Flygförband som lyder under FTS vad gäller insatser skall normalt följa de i FOM angivna bestämmelserna. Luftoperativ insatsledare vid FTS får göra avsteg från FOM vid genomförande av insats under förutsättning att: • riskanalys är gjord och riskbeslut fattat av FTS • avsteget rapporteras till flygchef, L CF och FSI i enlighet med 0.1.2.4 Begrepp och textmarkeringar som används i FOM (sida 14) (avsteg med rapporteringsskyldighet). • avsteg ej görs från RML utan FSI godkännande. När luftoperativ insatsledare beordrar avsteg från FOM enligt ovan övertar denne flygsäkerhetsansvaret för gjort avsteg från chef som fattar beslut om flygning. Chef som fattar beslut om flygning bibehåller dock flygsäkerhetsansvaret för övriga delar av flygningen. 2.1.2.1 – 2.1.3.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 51 2 Ledning och övervakning 2.1.3.2 Utlandsuppdrag Före ett flygande förbands deltagande i utlandsuppdrag skall flygchef, efter samråd med FTS och det aktuella förbandet, vid behov anpassa FOM för aktuellt uppdrag. 2.1.4 Försvarsmaktens flygtjänstorder 2.1.4.1 Allmänt I det militära luftfartssystemet finns för närvarande ingen behörighetshandling motsvarande den civila luftfartens certifikat. Försvarsmaktens flygtjänstorder utgör en sammanställning över personal som innehar behörighet att tjänstgöra ombord på militära luftfartyg. Dessa har i sin grundutbildning för flygtjänst givits kompetens minst motsvarande den civila luftfartens krav för motsvarande verksamhet. 2.1.4.2 Giltighet och innehåll Försvarsmaktens flygtjänstorder utges med ett kalenderårs giltighet. Förändringar som inträffar under giltighetstiden utges som kompletteringar. I flygvapnets flygtjänstorder kommenderas personal till flygtjänst efter genomförd GFU/F, GFU/H, GFU/B eller annan motsvarande grundutbildning. Av flygtjänstordern framgår för respektive individ: • Kategori (FFT eller BFT) eller flygutbildningsperiod (GTU, TIS eller GFSU). • Kommendering till pilot eller annan besättningskategori. • Luftfartygstyp(-er). • Förband (ansvarig L CF). 2.1.4.3 Riktlinjer för utarbetande av flygtjänstorder (FTO) 2.1.4.3.1 Allmänt Anvisningar för framtagande av underlag till flygtjänstorder utges av flygchef. Lokala flygchefer lämnar underlag och förslag till förändringar. Försvarsmaktens flygtjänstorder fastställs av C PROD FLYG. 2.1.4.3.2 Temporärt beordrad till flygtjänst Personal som inte är ordinarie placerad inom Flygoperatören kan beordras till flygtjänst av CF. Denna sker som ett tillägg till fastställd FTO och arkiveras vid FBS. I de fall personalen skall placeras ordinarie inom Flygoperatören flyttas denne/dessa till ordinarie FTO i samband med ordinarie revideringar. 52 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2.1.3.2 – 2.1.4.3.2 2 Ledning och övervakning 2.1.4.4 Kommendering till flygtjänst 2.1.4.4.1 Allmänt Personal som kommenderats i flygtjänst är i flygtjänst även om ingen flygtid tilldelas. 2.1.4.4.1.1 Till förfogande för flygtjänst Piloter som kommenderats i flygtjänst men som genom sin nuvarande befattning eller motsvarande inte tilldelas flygtid. Dessa benämns i flygtjänstordern (FTO) som ”Till förfogande” varvid särskilda bestämmelser gäller avseende kvalifikationskraven i 5.2.2 Flygoperationella krav (sida 82) samt 5.2.3 Rollkrav (sida 86). 2.1.4.4.2 Inträde i flygtjänsten Personal som genomför GFU/F, GFU/H eller GBU i enlighet med FOM-D beordras att deltaga i flygning enligt utbildningsuppdrag från HKV och kommenderas ej på flygtjänstorder. Ansvarig L CF framgår av utbildningsuppdraget. Personal som genomför GTU, TIS eller GFSU kommenderas till flygtjänst på flygtjänstorder. Efter genomförd utbildning kan elev överföras till kategori FFT, SFT eller BFT på flygtjänstordern. 2.1.4.4.2.1 Villkor för inträde Under någon av GFU/F, GFU/H, GBU, GTU (alternativt på GFSU på sin division) skall följande utbildningar vara genomförda innan första flygning som någon av FFT eller BFT: • Säkmat G • FlygÖ Barmark • FOM-utbildning 2.1.4.4.3 Flygtjänstindelning 2.1.4.4.3.1 FFT Personal i kategori FFT kommenderas till flygtjänst och kvarstår på flygtjänstorder. 2.1.4.4.3.2 BFT Personal i kategori BFT kommenderas till flygtjänst och kvarstår på flygtjänstorder om denne: a Innehar befattning med anknytning till flygtjänst, eller b Planeras mot befattning enligt a. För BFT gäller att behörigheter enligt PBB skall upprätthållas i tillämpliga delar även då flygning inte planeras under längre uppehåll, till exempel studier. 2.1.4.4.1 – 2.1.4.4.3.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 53 2 Ledning och övervakning L CF avgör vad som är tillämpligt i varje enskilt fall, dock kan aldrig läkarundersökningskraven och fysiska kraven underskridas. 2.1.4.5 Tilldelning av pers-ID Alla besättningsmedlemmar skall ha en femsiffrig identifieringskod, persID. Pers-ID tilldelas av FBS. Tilldelning skall normalt ske innan första flygningen. 2.1.4.6 Procedur för (tillfällig) ”groundning” från och återinsättande i flygning CF kan tillfälligt ”grounda” besättningsmedlem från flygning. L CF och DC kan tillfälligt ”grounda” besättningsmedlem från flygning. Om ”groundningen” omfattar mer än en arbetsvecka skall samråd tas med CF. Den som beslutar om ”groundning” skall dokumentera detta skriftligt. Återinsättande efter kortare ”groundning” än en vecka görs av L CF eller DC utom i de fall CF beslutat om ”groundning”. Återinsättande efter längre ”groundning” görs i varje enskilt fall enligt plan som utarbetas av L CF i samråd med DC och skall godkännas av CF. Synpunkter på återinsättande inhämtas från flygöverläkaren (FÖLäk) och FBS. 2.1.4.7 Avkommendering från och återinsättande i flygtjänst Personal som ej uppfyller kriterier enligt 2.1.4.4 Kommendering till flygtjänst (sida 53) avkommenderas från flygtjänst. Beslut om avkommendering fattas av C PROD FLYG efter förslag från CF. Personal som ej innehaft godkänt personligt behörighetsbevis under de senaste 24 månaderna skall normalt avkommenderas från flygtjänst. Avsteg kan ges av C PROD FLYG. Pilot som uppnår 55 års ålder skall normalt avkommenderas från flygtjänst från och med påföljande månadsskifte. Avsteg kan ges av C PROD FLYG. Annan personal i flygtjänst än pilot som uppnår 61 års ålder skall normalt avkommenderas från flygtjänst från och med påföljande månadsskifte. Avsteg kan ges av C PROD FLYG. C PROD FLYG kan besluta att avkommendera personal från flygtjänst även av annan anledning. L CF svarar för att personal som avkommenderas från flygtjänst informeras om detta. Behörighetsbevis återlämnas vid avkommendering. Återinsättande i flygtjänst efter avkommendering görs i varje enskilt fall enligt plan som utarbetas av CF och beslutas av C PROD FLYG. Synpunkter på återinsättande i flygtjänst inhämtas från FÖLäk, HRC och FBS. 54 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2.1.4.4.3.2 – 2.1.4.7 2 Ledning och övervakning 2.1.5 Divisionschefs ledning 2.1.5.1 Planläggning Divisionschef planlägger den flygoperationella verksamheten så att förutsättningar skapas för att uppnå ställda mål. DC bör hålla personalen informerad och delaktig i såväl den långsiktiga som kortsiktiga planeringen. Långsiktig planering sträcker sig över flera år och skall främst hantera förutsättningarna för den flygoperationella verksamhetens bedrivande. Exempel på detta är utbildning av personal (flygtjänstledningskurs, besättningskurs, befälhavarutbildning och olika instruktörskurser). På medellång sikt planeras sådant som framgår av DUF och senare VU. Det är väsentligt att DC tidigt i verksamhetsplaneringscykeln till L CF anmäler avvikande uppfattning beträffande sådant som kan utläsas ur DUF, främst beträffande balans mellan uppgifter och resurser. På kort sikt planläggs verksamheten för att nå uppnå ställda mål. Kontinuerlig uppföljning är nödvändig för att vid behov kunna göra interna omprioriteringar och nödvändiga omplaneringar. DC skall så tidigt som möjligt anmäla till L CF om ställda mål ej kommer att kunna uppnås eller om brister beträffande resurser kan förutses. I detaljplaneringen av verksamheten skall DC tillse att tilldelade resurser används på ett optimalt sätt. DC säkerställer att giltigt flygoperationellt underlag finns tillgängligt vid divisionen. 2.1.5.2 Orderkedjan i samband med flygning 2.1.5.2.1 Beslut om flygning (BOF) Varje flygning skall auktoriseras genom ett beslut om flygning, BOF. BOF fattas av CF, L CF eller DC (även tjf CF, tjf L CF och tjf DC). Rätten att fatta BOF får ej delegeras till annan befattningshavare. Beslutande chef åläggs därmed flygsäkerhetsansvaret för flygningen. När luftoperativ insatsledare beordrar avsteg från FOM övertar denne flygsäkerhetsansvaret för gjort avsteg från chef som fattar beslut om flygning, se 2.1.3 Ledning från FTS (sida 51). Annan högre chefs, övningsledares, insatsledares eller flygstridsledares operativa/taktiska beslut om insats av flyg är inte BOF. BOF omfattar klarläggande av befäls- och ansvarsförhållanden för flygningen samt erforderliga direktiv för dess genomförande (se vidare respektive FOM-A flygslagsdel). Här skall beaktas ansvar och befogenheter för personal ur SF. BOF kan delges muntligt eller skriftligt och avse enstaka flygningar, ett eller flera flygföretag eller period med flera flygföretag. 2.1.5.1 – 2.1.5.2.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 55 2 Ledning och övervakning OBS! Vid Beslut om flygning vid så kallad Temporär flygning (beskriven i FuhM-A – 3.9.2.1 Rutin för åtgärdsbestämning av inkuranta luftfartyg) gäller följande: • Vid Temporär flygning graderad ”Begränsat tolerabel” kontaktar MSL L CF för aktuellt flygsystem och det är denna L CF som tar BOF för varje aktuell flygning. • Vid Temporär flygning graderad ”Tolerabel” kontaktar SI DC för aktuellt flygsystem och det är denna DC som tar BOF för varje aktuell flygning. 2.1.5.2.2 Flygordergivning Flygordergivning kan utföras av CF, L CF, DC eller FTL. Flygordergivning skall innehålla BOF/delgivning av BOF, samt vid behov vara detaljutformat och kompletterat. Då SF-personal skall ingå som besättning måste den som utför flygordergivningen blivit delgiven de roller ombord som denna personal är utbildad för. Detta skall delges av den som fattar BOF. 2.1.5.2.3 Order för flygningens genomförande (OFFG) Flygning skall föregås av order för flygningens genomförande (OFFG). OFFG ges av befälhavare eller förbandschef som utsetts vid flygordergivningen. I flygordergivningen angivna befogenheter och begränsningar ligger till grund för OFFG (se vidare respektive FOM-A flygslagsdel). 2.1.5.3 Information som skall förvaras på annan plats än i luftfartyget 2.1.5.3.1 Namnlistor 2.1.5.3.1.1 Besättningslista Chef som fattar beslut om flygning ansvarar för att besättningslista upprättas och förvaras vid aktuell flygdivision, eller (då detta ej är möjligt, exempelvis vid verksamhet utanför ordinarie verksamhetsställe) vid ATS (motsv). SF-personal skrivs in på samma sätt som övriga med skillnaden att de med skyddad identitet använder ett kodnamn istället. Kodnamnet ges av SFL varvid SFL också tar ansvar för avkodningen av namnet i samband med tillbud. 2.1.5.3.1.2 Passagerarlista Chef som fattar beslut om flygning ansvarar för att passagerarlista upprättas. 56 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2.1.5.2.1 – 2.1.5.3.1.2 2 Ledning och övervakning Befälhavare ansvarar för att namnförteckning över passagerare lämnas på annan plats än i luftfartyget tills flygningen med säkerhet genomförts. 2.1.5.3.2 Anhörigförteckning Anhörigförteckning skall upprättas för alla besättningsmedlemmar. Chef som fattar beslut om flygning skall säkerställa att anhörigförteckning finns tillgänglig. SF-personal med skyddad identitet har anhörigförteckning förvarad hos SFL. 2.1.5.3.3 Haveribrev För personal som önskar upprätta eget så kallat haveribrev ansvarar chef som fattar beslut om flygning för haveribrevs förvaring. 2.1.5.3.4 MEL-anmärkning Se FOM-A flygslagsdel och FOM-B. 2.1.5.3.5 Loadsheet Se FOM-A flygslagsdel och FOM-B. 2.2 Övervakning av flygtjänsten 2.2.1 Flygtjänstpersonalens kompetens I flygtjänsten skall det finnas uppföljning av varje individ. Följande skall följas upp: • Behörighet: Framgår av flygtjänstorder, se 2.1.4 Försvarsmaktens flygtjänstorder (sida 52). Detaljerad behörighet beslutas av L CF eller DC och framgår av dokumentation på respektive division. • Tjänstbarhet: Framgår av personligt behörighetsbevis, se 2.2.2.2 Personligt behörighetsbevis (PBB) (sida 58). • Aktuell status: Flygtrim och erfarenheter etc följs upp av DC genom exempelvis flygövningstablå, avrapporteringar och liknande samt genom personlig kontakt mellan DC och respektive individ. 2.2.1.1 Uppföljning av personlig flygtid Den tid som, i förekommande fall, skall skrivas i uppföljningstablå på divisionen samt i den personliga flygdagboken (motsv.) är följande: • För flygplan – 84, 100, 102, 102D: Tiden från det att flygplanet bringas i rörelse av egen kraft till dess att det efter flygning bringas att stanna. – 39: Tiden som automatgenereras i flygplanet. 2.1.5.3.1.2 – 2.2.1.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 57 2 Ledning och övervakning – 60: Tiden som automatgenereras i flygplanet. • För helikopter – Tiden från det att helikoptern bringas i rörelse av egen kraft i avsikt att startas t o m sättning och motorerna har stannats. 2.2.1.2 Uppföljning av luftfartygets flygtid Den tid som skall skrivas för luftfartyget styrs av Teknisk chef och framgår i respektive SKI (motsv). 2.2.2 Kvalifikationsdokument 2.2.2.1 Besättningsbevis – Crew Card För personal kommenderad i flygtjänst på flygtjänstorder utfärdas Crew Card med en giltighetsperiod av högst fem år. På Crew Card framgår: • Namn och fotografi på innehavaren • Födelsedatum • Giltigt till (datum) • Utfärdare (Swedish Air Force) • Telefonnummer för kortkontroll • Kortnummer Crew Card beställs av respektive L CF hos TSFE, F 7. Crew Card återlämnas vid avkommendering. För personal under utbildning TILL flygtjänst så tillser aktuell L CF att Crew Card beställs till dessa innan behovet uppstår. 2.2.2.2 Personligt behörighetsbevis (PBB) 2.2.2.2.1 Allmänt Personal kommenderad i flygtjänst på flygtjänstorder tilldelas ett personligt behörighetsbevis (PBB) som visar aktuell behörighet och tjänstbarhet. L CF ansvarar för hanteringen av PBB. Detta kan delegeras till DC. Den enskilde ansvarar för att PBB hålls aktuellt. PBB skall kunna uppvisas för DC i samband med flygning. Av behörighetsbeviset framgår: • Namn • Militär grad • Luftfartygstyp alternativt flygslagstillhörighet (Hkp, Stri, TpSpec, UAV) • Roll/-er i flygtjänsten • Villkor eller restriktioner (exempelvis att glasögon skall bäras) • Sista giltighetsdatum beträffande kravelement (i förekommande fall, se vidare 5.2 Krav på personal med uppgift ombord (sida 81)). 58 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2.2.1.1 – 2.2.2.2.1 2 Ledning och övervakning 2.2.2.2.2 Direktiv för första ifyllande Personligt behörighetsbevis upprättas och utges första gången av L CF enligt följande: • Namn, grad, aktuella typer fylls i. • De kravelement som ej är aktuella för respektive individ överstryks. • Gällande giltighetstider för aktuella kravelement fylls i. Underlag hämtas ur flygtjänstorder, besättningskort m m. • Roll/-er i flygtjänsten fylls i. 2.2.2.2.3 Direktiv för utbyte av PBB Nytt behörighetsbevis upprättas varje år efter allmän läkarundersökning (1b) för de som har 1-årsintervall. För de med 3-årsintervall gäller följande: • nytt behörighetsbevis upprättas enligt 2.2.2.2.3.1 Procedur för utbyte initierat av krav på läkarundersökning (sida 59) efter varje läkarundersökning, eller • nytt behörighetsbevis upprättas enligt 2.2.2.2.3.2 Procedur för utbyte initierat av annat krav (sida 59) då kolumnerna tar slut för respektive krav (exempelvis finns det bara plats för 2 st FlygÖ Rep1 och OPC) Oavsett intervall ansvarar respektive L CF/DC ansvarar för att föra över alla uppgifter2 om giltighetstider för kravelementen till det nya behörighetsbeviset. Ingen befattningshavare får upprätta eget behörighetsbevis. Det gamla behörighetsbeviset skall arkiveras i enlighet med 2.2.4 Arkivering av flygtjänstdokument (sida 62). 2.2.2.2.3.1 Procedur för utbyte initierat av krav på läkarundersökning • Gå till DC (eller av den utsedd) och hämta PBB där framsida och baksida fylls i • Genomför undersökningen • Vid godkänt resultat fyller MAME (flygläkaren) i PBB • Gå till DC och denne flyttar då över resterande data från det gamla PBB • Det gamla PBB lämnas över till DC som distribuerar vidare till L CF för fortsatt hantering enligt 2.2.4 Arkivering av flygtjänstdokument (sida 62) 2.2.2.2.3.2 Procedur för utbyte initierat av annat krav • Gå till DC (eller av den utsedd) och hämta tomt PBB där framsida och baksida fylls i • DC flyttar då över data3 från det gamla PBB • Det gamla PBB lämnas över till DC som distribuerar vidare till L CF för fortsatt hantering enligt 2.2.4 Arkivering av flygtjänstdokument (sida 62) 2. 3. 2.2.2.2.2 – 2.2.2.2.3.2 Se gröna rutan under 2.2.2.2.4 Direktiv för fortsatt hantering (sida 60) och 2.2.2.2.5 Behörighetsbevis, utformning (sida 60). Se gröna rutan under 2.2.2.2.4 Direktiv för fortsatt hantering (sida 60) och 2.2.2.2.5 Behörighetsbevis, utformning (sida 60). FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 59 2 Ledning och övervakning • Genomför utbildningen • Ansvarig övningsledare (motsv) fyller i PBB (höger kolumn) efter godkänd utbildning 2.2.2.2.4 Direktiv för fortsatt hantering Den enskilde ansvarar för att uppfylla de krav som erfordras enligt 5 Kvalifikationskrav (sida 79). Behörighetsbevis skall medföras vid varje tillfälle för att kunna bestyrkas av bemyndigad enligt tabell nedan för respektive kravelement. L CF/DC äger dock rätt att i efterhand bestyrka genomfört kravelement i de fall då detta med säkerhet kan verifieras. Ingen befattningshavare får bestyrka eget behörighetsbevis. Vänstra kolumnerna (”Giltig till” samt ”Bestyrks”) kan alltid ifyllas av DC (L CF) förutom då Allmän 1 genomförs, då är det alltid MAME (Flygläkare) som fyller i läkarundersökningsrutorna. Högra kolumnerna ifylls av den som är bemyndigad enligt 2.2.2.2.4 Direktiv för fortsatt hantering (sida 60). Kravelement Bemyndigad att bestyrka Allmän Undersökande flygläkare (MAME) Cirk Undersökande flygläkare (MAME) Ögon Undersökande flygläkare (MAME) Fysiska krav DC/L CF OPC Aktuell OPC-instruktör FlygÖ Rep 1 Ansvarig övningsledare FlygÖ Rep 5 Ansvarig övningsledare Nöd Tp 3 Ansvarig övningsledare Hypobaric Chamber Training (HCT) Ansvarig övningsledare Sea Survival Training (SST) Ansvarig övningsledare Parachute Landing Training (PLT) Ansvarig övningsledare Anti-G-träning (AGT) Ansvarig övningsledare HUET/Säkmat Ansvarig övningsledare CRM Ansvarig utbildare Farligt gods Ansvarig utbildare 2.2.2.2.5 Behörighetsbevis, utformning 2.2.2.2.5.1 Framsida Namn Grad Luftfartyg 60 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2.2.2.2.3.2 – 2.2.2.2.5.1 2 Ledning och övervakning 2.2.2.2.5.2 Insida Krav Giltigt till Bestyrks Giltigt till Bestyrks Allmän Cirk Ögon Fysiska krav OPC OPC FlygÖ Rep 1 FlygÖ Rep 5 Nöd Tp 3 Hypobaric Chamber Training (HCT) Sea Survival Training (SST) Parachute landing Training (PLT) Anti-G-träning (AGT) HUET/Säkmat CRM Farligt gods Vänstra kolumnerna (”Giltig till” samt ”Bestyrks”) kan alltid ifyllas av DC (L CF) förutom då Allmän 1 genomförs, då är det alltid MAME (Flygläkare) som fyller i läkarundersökningsrutorna. Högra kolumnerna ifylls av den som är bemyndigad enligt 2.2.2.2.4 Direktiv för fortsatt hantering (sida 60). 2.2.2.2.5.3 Baksida Roll/-er i flygtjänsten (fylls i av DC eller av denne utsedd) Villkor/restriktioner 2.2.3 Operator's proficiency check (OPC) OPC är ett av Försvarsmaktens instrument för att säkerställa kvalitetsnivån. OPC syftar till att kontrollera den flygande personalens kunskaper och färdigheter inom flygtjänsten och skall omfatta en teoretisk och en praktisk del. 2.2.2.2.5.2 – 2.2.3 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 61 2 Ledning och övervakning OPC skall genomföras en gång per kalenderår på aktuell typ på uppdrag av CF. DC ansvarar för genomförande och uppföljning på individnivå. Protokoll från OPC arkiveras hos DC. DC bör säkerställa erforderlig kompetens hos den flygande personalen på sin division genom genomförande av kontroll (motsvarande OPC) en gång per kalenderår för den typ av uppgifter som den enskilde har ombord. 2.2.4 Arkivering av flygtjänstdokument Dokument som används inom flygtjänsten skall arkiveras och finnas tillgängliga i enlighet med nedanstående tabell: Dokument Förvaras Arkiveringstid Ansvar/Förvaras av Publicerade ändringar i FOM Digitalt eller utskrivet 5 år Flygchef/HKV arkiv Flygprogram Digitalt eller utskrivet 24 månader Respektive DC Besättningskort Utskrivet Kontinuerligt tillgängligt Respektive DC Flyg- och tjänstgöringspe- Digitalt eller utskririoder och viloperioder (i vet form av exempelvis beräkningsunderlag/tjänstgöringslista) 15 månader Respektive DC Personligt behörighetsbevis Utskrivet Utgånget behörig- L CF hetsbevis arkiveras 24 mån Driftfärdplan och andra planeringsunderlag Utskrivet 3 månader Befälhavare/DC Lastunderlag Digitalt eller utskrivet 3 månader Befälhavare/DC Passagerarlistor Digitalt eller utskrivet Intill dess att flygningen är avslutad Befälhavare Protokoll från OPC Utskrivet 36 månader Respektive DC Utbildningsdokumentation för piloter (betyg från genomförda flygtjänstutbildningar) Digitalt eller utskrivet Så länge individen bedriver flygtjänst i FM, dock minst 10 år C FBS Färd- och ljudregistreringar För utrustningen lämpligt medium 60 dagar. Utredare L CF kan besluta om annat i samband med haveri eller av annat skäl (taktiska eller utbildningsskäl) 62 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2.2.3 – 2.2.4 2 Ledning och övervakning 2.3 Utveckling av taktik, stridsteknik inklusive flygoperationella procedurer 2.3.1 Allmänt DC får genomföra taktik- och stridsteknikutveckling endast då detta ryms inom FOM med tillhörande dokument (utbildningsreglementen, taktiska reglementen etc) och inom givet uppdrag. Övrig utveckling leds av LSS/TU FLYG, såväl taktisk/stridsteknisk utveckling som nya flygoperationella procedurer, FOP. Förmågeutveckling kan vara föranledd av förändringar avseende materiel (luftfarkoster, system, editioner, vapen och utrustning), uppgifter, metoder, miljö eller organisation. Nödvändig försöksverksamhet med flygoperationell påverkan leds av LSS/TU FLYG enligt vedertagen process och enligt metod kallad OPEVAL4. Plan för OPEVAL fastställs av CF. Genomförd OPEVAL resulterar därefter i underlag till FOM-text i form av nya/utvecklade FOP. I de fall TU FLYG saknar behörighet att ge BOF sker detta av ordinarie L CF/DC trots att verksamheten leds av TU FLYG. Användande av klädsel eller personligt buren utrustning för funktionsutvärdering får endast genomföras efter beslut av CF vilket regleras i 1.5.3 Klädsel och annan personlig utrustning (sida 41). 2.3.1.1 Rapportering och förbandsintroduktion Rapport efter genomförd OPEVAL innefattar förslag till förändringar i FOM. CF godkänner FOM-förändringar framtagna av LSS/TU FLYG. C FBS godkänner utbildningsanvisningar framtagna av LSS/TU FLYG. I samband med introduktion av nya förmågor till FM ansvarar LSS/TU FLYG för att leveransen till förbanden även innehåller: • utbildningsmateriel bestående av teoriunderlag, och i förekommande fall flyg-/simulatorövningar. 4. 2.3.1 – 2.3.1.1 OPEVAL: Bekräftelse genom fältmässig undersökning (personal, materiel, miljö och anläggning) och framläggande av bevis för att de särskilda kraven för en specifik, avsedd användning har uppfyllts. (Populärt: Fungerar produkten i fältmässig miljö med avsedda slutanvändare? Får vi den effekt vi önskar?) FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 63 2 Ledning och övervakning 2.4 Överlämning av flygande personal 2.4.1 Mellan olika förband/divisioner L CF ansvarar för överlämning av flygande personal mellan olika förband eller utbildningssteg. Vid överlämning skall minst framgå: • Behörighet: Aktuella luftfartygstyper, besättningschefs och förbandschefsbehörighet, besättningsbehörighet etc. • Tjänstbarhet: Personligt behörighetsbevis (motsv) skall uppvisas. • Aktuell status. Ovanstående gäller även vid överlämning av personal till eller från annan operatör än Försvarsmakten. 2.4.2 Inlån från annan operatör än Försvarsmakten L CF5 svarar för en invärdering (innehållande punkterna i 2.4.1 Mellan olika förband/divisioner (sida 64) ovan) av aktuell personal. Som stöd för invärderingen kan checklista nyttjas. Resultatet ges till CF som underlag för beslut att aktuell personal kan beordras i flygtjänst enligt 2.1.4.3.2 Temporärt beordrad till flygtjänst (sida 52). 2.5 Utfärdande av kompletterande flygoperationella order, direktiv mm Nedanstående dokument och rutiner används för att utfärda kompletterande flygoperationella instruktioner, underlag och information. 2.5.1 Direktanmälan (DIRA) Direktanmälan görs från verksamhetsutövare vid driftstörning av sådan art att den bör komma till PROD FLYG och andra berördas kännedom snabbare än vad ordinarie rutiner medger. Se 11.3 Direktanmälan (DIRA) (sida 126). 5. 64 I tillämpliga fall genomförs detta av CF. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2.4.1 – 2.5.1 2 Ledning och övervakning 2.5.2 Militärt flygsäkerhetsdirektiv (MFD) MFD utges endast av FLYGI och skall inte förväxlas med flygsäkerhetsinformation, operationella begränsningar eller operationella ordrar, som utges av PROD FLYG. MFD omfattar information för fortsatt luftvärdighet och kan innehålla luftfartsmyndighetens krav på modifiering, utbyte av delar, inspektioner, underhållsåtgärder eller införande av restriktioner. MFD kan reglera flyg-, teknisk-, stril-, flygplats- och SiS-tjänst som av säkerhetsskäl förbjuds, begränsas eller bedrivs enligt vissa villkor. MFD distribueras direkt från FLYGI till respektive L CF, PROD FLYG och till FTS. L CF ansvarar för att informationen sprids inom egen organisationsenhet. MFD kan inom Försvarsmakten leda till utgivandet av operationell order. 2.5.3 Operationella ordrar och direktiv m m inom FM 2.5.3.1 Flygsäkerhetsinformation Flygsäkerhetsinformation utges av CF eller V Flygsäk (ofta föranledd av en direktanmälan från en verksamhetsutövare) som en förstahandsinformation om vad som hänt. Utgivare av flygsäkerhetsinformation ansvarar för att denna distribueras till respektive L CF och till C PROD FLYG. L CF ansvarar för att flygsäkerhetsinformationen distribueras inom egen organisationsenhet. 2.5.3.2 Operationell order 2.5.3.2.1 Allmänt Operationell order utges av PROD FLYG antingen som omedelbar åtgärd i avvaktan på att typcertifikatinnehavare (TCI) eller materielsystemintygsinnehavare (MSII) kommer med en slutlig lösning på aktuellt problem(denna typ är oftast föranledd av en direktanmälan). Alternativt utges operationell order som ett tillfälligt tillstånd eller avsteg inom det mandat CF har att bestämma i. Beslut om operationell order fattas av flygchef eller i brådskande fall V Flygsäk. Beslutsfattande chef ansvarar för att information om sådant beslut distribueras till respektive L CF och till C PROD FLYG. L CF ansvarar för att operationell order distribueras inom egen organisationsenhet. 2.5.3.2.2 Operationella begränsningar Operationell begränsning är en operationell order som innebär att ett flygsystem begränsas beträffande nyttjande. 2.5.2 – 2.5.3.2.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 65 2 Ledning och övervakning Beslut om operationell begränsning som innebär flygstopp för ett helt flygsystem fattas normalt av flygchef och av V Flygsäk då flygchef inte är anträffbar. Flygchef ansvarar för att operationell begränsning som ej är av tillfällig karaktär inarbetas i aktuell del i FOM. 2.5.3.2.3 Gällande operationella ordrar och begränsningar för flygtjänsten En lista över gällande operationella ordrar upprättas av PROD FLYG och finns tillgänglig i det högra navigationsfönstret i webbutgåvan på emilia. Observera att utgiven lista inte är komplett och att listan uppdateras på förekommen anledning och därmed i en annan takt än FOM. En aktuell lista kan erhållas genom direktkontakt med HKV/PROD FLYG/ V Flygsäk. 2.5.3.2.4 Rådrum Rådrum innebär att flygverksamheten stoppas tills det finns en säkrare uppfattning om en driftstörnings orsak och konsekvenser. Rådrum är tidsbegränsat till maximalt en vecka. Beslut om rådrum får fattas av VL, CF eller i brådskande fall av V Flygsäk. 2.5.3.3 Flyganvisning (FA) FA kan utfärdas av L CF för att reglera flygtjänsten inom egen organisationsenhet. Kopia på utgiven FA skall sändas digitalt till CF. 2.6 Haveriförebyggande åtgärder och flygsäkerhetsprogram 2.6.1 Flygsäkerhetsstandard för Försvarsmakten 2.6.1.1 Allmänt All militär luftfart skall kunna genomföras så att flygförbanden uppnår sina mål utan att oavsiktliga skador inträffar på personal, materiel eller tredje part. Försvarsmaktens uppgifter bestämmer kraven på flygförbanden. Hög flygsäkerhet är en väsentlig del för att kunna uppnå dessa krav. Eliminering av haverier och tillbud är en fundamental faktor för upprätthållande av flygoperativ förmåga. Haverier innebär att vi reducerar våra resurser och att våra flygstridskrafter inte till fullo kan utnyttjas för att lösa förelagda uppgifter. 66 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2.5.3.2.2 – 2.6.1.1 2 Ledning och övervakning Flygsäkerheten påverkas av många faktorer. Den ställer därför stora krav på all personal som är verksam i flygtjänsten och dess stödfunktioner. Såväl chefer som enskilda ansvarar för att ledning och förberedelser sker med fullt hänsynstagande till verksamhetens krav och dess säkra genomförande. Flygsäkerhetsarbetet inom den militära luftfarten med dess komplicerade arbetsmiljö syftar till att utreda och förebygga felfunktioner. Den enskildes intresse för att rapportera egen felfunktion är avgörande för detta. Villighet är endast möjligt att uppnå när individen känner trygghet i användandet och följderna av rapporten. Bestraffning är därför inte en metod för att öka flygsäkerheten. Flygsäkerheten skall vara minst på samma nivå som andra jämförbara välutvecklade nationer. 2.6.1.2 Policy för flygsäkerhetsarbetet Följande policy utgör utgångspunkt för flygsäkerhetsarbetet: • Haverier kan förebyggas! Ett haveri är praktiskt taget aldrig en slump eller en ren olyckshändelse. I stället är ett haveri orsaksbundet till människa, maskin och miljöeffekter eller kombinationer av dessa. Därför är flertalet haverier möjliga att förebygga. • Samma gränsvärden i fred och under insatser Gränsvärden skall i huvudsak vara desamma i fred och under insatser. Detta ger förutsättningar för hög beredskap för direkta insatser. Taktiska och operativa realiteter under insatser kan dock kräva avsteg från vissa i fred gällande gränsvärden. • Bra taktik och stridsteknik förutsätter god flygsäkerhet En god flygsäkerhet är alltid en förutsättning för att uppnå taktiska och operativa mål med god effekt och uthållighet. Föreskrifter, allmänna råd och metoder har tillkommit för att tillgodose säkerheten vid utbildningen. Att väl behärska dessa föreskrifter är uttryck för professionalism. • Individuella förutsättningar styr övningarna Den enskilde liksom ansvarig ledningspersonal i olika befattningar måste genom öppenhet och ömsesidigt förtroende ständigt anpassa övningarnas karaktär och svårighetsgrad samt, inom ramen för aktuella utbildningsmål, anpassa utbildningstakten till aktuella – ofta individuella – förutsättningar. 2.6.1.1 – 2.6.1.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 67 2 Ledning och övervakning • Öppenhet skall stimuleras Den enskilde skall motiveras att rapportera förhållanden som kan påverka flygsäkerheten och stimuleras till att söka lösningar och förslag till förbättringar. • Mänskliga felfunktioner förebyggs inte med bestraffning Brister och fel som uppkommer i samband med flygtjänst och som kan hänföras till de mänskliga funktionerna i den komplicerade flygmiljön skall betraktas som felfunktion. Bestraffning är därför inte en metod för att förebygga eller förhindra ett upprepande. Om den enskilde individens inställning till föreskrifter är felaktig, dvs om medvetna brott mot föreskrifter (t ex indisciplinär flygning) eller uppenbar nonchalans föreligger, aktualiseras disciplinpåföljd. 2.6.2 Riskmedvetenhetsprogram, ORM Vid planläggning av flygoperationell verksamhet i alla nivåer skall ORM (Operationell Riskhanterings Metod) användas som verktyg i syfte att identifiera risker samt vid behov minimera alternativt eliminera desamma och höja flygsäkerheten inom Försvarsmakten. Fördjupad ORM genomförs vid behov med stöd av Försvarsmaktens Gemensamma Riskhanteringsmodell. 2.6.2.1 Allmänt Vid planläggning av flygoperationell verksamhet skall ORM (Operationell Riskhanterings Metod) användas som verktyg i syfte att identifiera risker samt vid behov minimera alternativt eliminera desamma och höja flygsäkerheten inom Försvarsmakten. ORM är en process som behandlar risker och inkluderar riskbedömning, riskbeslut och riskkontroll. Fyra principer ligger till grund för ORM: • Acceptera risken endast när nyttan överstiger ”kostnaden”. • Acceptera ingen onödig risk. • Förutse och hantera risker genom planering. • Fatta riskbeslut på rätt nivå. ORM utförs med tre olika ambitionsnivåer med hänsyn till den planerade verksamhetens komplexitet. • 2.6.2.2.1 Tidskritisk ORM (sida 69) • 2.6.2.2.2 Avsiktlig ORM (sida 69) • 2.6.2.2.3 Fördjupad ORM (sida 69) 68 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2.6.1.2 – 2.6.2.1 2 Ledning och övervakning 2.6.2.2 Beskrivning av ORM-nivåer 2.6.2.2.1 Tidskritisk ORM Tidskritisk ORM är när man använder sig utav riskhanteringsmetodiken inför ett flygpass eller vid en uppkommen situation utan att man nödvändigtvis dokumenterar resultatet. Exempel på frågor man kan ställa sig: • Vad vill jag uppnå med flygningen/övningen/proceduren? • Vad kan gå fel? • Hur kan det påverka mig eller andra? • Hur troligt är det? • Vad kan jag göra för att undvika att detta inträffar (alternativt hur kan jag lindra konsekvensen om det inträffar)? 2.6.2.2.2 Avsiktlig ORM Avsiktlig ORM används vid planläggning av flygoperationell verksamhet som ej är att betrakta som rutin; riskhanteringsprocessen genomförs och dokumenteras i syfte att utgöra beslutsunderlag för ansvariga chefer. 2.6.2.2.3 Fördjupad ORM Fördjupad ORM genomförs vid behov med stöd av metod beskriven i LML – 5.3 Riskhantering inom flygoperatören. Exempel på tillfällen då fördjupad ORM används är vid FV-gemensamma övningar samt vid insatser. 2.6.2.3 Genomförande av ORM ORM-processen innefattar fem steg: 1 Identifiera faror. En fara kan definieras som en verklig eller potentiell omständighet vilken kan orsaka död, skada, sjukdom, degradering, eller förlust av människa, utrustningen eller egendom. En fara kan även vara någon omständighet som gör att man misslyckas med uppgiften. 2 Bedöm risken genom att värdera sannolikheten att en fara inträffar och vilka konsekvenser detta kan få. I detta steg bedöms risken med hänsyn tagen till hur stor sannolikheten är att faran skall inträffa och vilka konsekvenser det får om faran inträffar. Använd i första hand tabellerna för sannolikhet samt konsekvens vid bedömningen för att undvika att riskbedömningsmatrisen påverkar utfallet. Utnyttja därefter riskbedömningsmatrisen för att gradera de olika farorna. Ju högre värde desto större risk. 2.6.2.2.1 – 2.6.2.3 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 69 2 Ledning och övervakning SANNOLIKHET Nivå Individnivå: Föremål/person Organisatorisk nivå: System/personal Sannolik 9–10 Kommer att inträffa ofta under livslängden med en sannolikhet större än 10-1. Inträffar kontinuerligt. ≥ 50 % Trolig 7–8 Kommer att Inträffa flera gånger under livslängden med en sannolikhet mindre än 10-1 men större än 10-2. Inträffar frekvent. < 50 % Möjlig 5–6 Kommer att Inträffa någon gång under livslängden med en sannolikhet mindre än 10-2 men större än 10-3. Inträffar flera gånger. < 25 % Tvivelaktig 3–4 Osannolik, men kan möjligen inträffa under livslängden med en sannolikhet mindre än 10-3 men större än 10-6. Ovanligt men kommer rimligtvis att inträffa. <5% Osannolik 1–2 Mycket osannolikt, förväntas inte inträffa under livslängden med en sannolikhet mindre än 10-6. Osannolikt men kommer möjligt att inträffa. <1% KONSEKVENS Nivå Beskrivning, konsekvens som: Synnerligen allvarlig 9–10 Konsekvens som medför ett stort antal döda (fler än 10) och många allvarligt skadade. Allvarlig 7–8 Oavsiktligt medför några dödsfall (färre än 10). Oavsiktligt skadar tredje man som kräver kvalificerad sjukvård och lämnar permanenta men. Omfattande irreversibel miljöskada (miljöbrott). Kännbar 5–6 Kräver kvalificerad sjukvård och lämnar permanenta men eller resultera i enstaka dödsfall. Oavsiktligt skadar tredje man som kräver sjukvård och eventuellt kortare konvalescens, men som ej lämnar permanenta men. Omfattande materielskador (motsv. totalhaveri?). Omfattande reversibla miljöskador (miljöbrott). Lindrig 3–4 Kräver sjukvård och eventuellt kortare konvalescens, men som ej lämnar permanenta men. Oavsiktligt skadar tredje man som endast kräver enkel sjukvård (egenvård/sjuksköterska). Betydande materielskador. Reversibla miljöskador (ej miljöbrott). Försumbar 1–2 Endast kräver enkel sjukvård (egenvård/sjuksköterska). Obetydande materielskador. Obetydliga miljöskador (ej miljöbrott). 70 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2.6.2.3 – 2.6.2.3 2 Ledning och övervakning 3 Undersök möjligheten till att ta bort, reducera eller minimera risken. Så långt möjligt minimera riskerna genom planering, utnyttja korrekta hjälpmedel eller använda rätt (skydds‑) utrustning. Alla risker har tre komponenter: sannolikhet för att en fara inträffar, konsekvensen om fara inträffar och exponering för personal och utrustning. Effektiv riskminimering skall helst ta bort minst en av dessa komponenter för att vara effektiv. 4 Ta beslut om genomförande genom att bedöma om nyttan överväger risken. Identifiera vem som skall ta beslut om genomförande. Principen är, ju högre risk desto högre beslutsnivå. 5 Följa upp och kontrollera riskerna med avseende på nya eller förändrade ingångsvärden. När väl riskerna är minimerade måste uppföljning och evaluering genomföras för att försäkra sig om hur effektiv riskminimeringen är. Om man upptäcker en förändring i planering, miljö, utrustning eller personal måste man analysera förändringen för se om detta kan påverkar risken och tidigare beslut. 2.6.3 Flygsäkerhetsplan för 2015 Flygsäkerhetsplan finns för 2015 hos flygchef. Lokalt finns den nedbrutna flygsäkerhetsplanen hos L CF. 2.6.2.3 – 2.6.3 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 71 2 Ledning och övervakning 2.7 Flygning med civilt registrerat luftfartyg 2.7.1 Luftfartyg som åsatts militära beteckningar Civilt registrerat luftfartyg som brukas av Försvarsmakten och framförs av besättning ur Försvarsmakten avregistreras och åsätts militära beteckningar enligt föreskrifter från FMV. För flygning med sådant luftfartyg gäller FOM inom ramen för de föreskrifter (drifthandbok) som i övrigt gäller för luftfartyget. 2.7.2 Luftfartyg som ej åsatts militära beteckningar För civilt registrerat luftfartyg som brukas av Försvarsmakten utan att detta avregistreras och åsätts militära beteckningar gäller att flygning med sådant luftfartyg betraktas som civil luftfart. För flygning med sådant luftfartyg gäller den civila luftfartens regler. 72 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2.7.1 – 2.7.2 3 Kvalitetssystem Kvalitetssystem framgår till del i LML – 3 Kvalitet som grundas på Försvarsmaktens VHL-system. 3–3 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 73 4 Besättnings- och förbandssammansättning 4.1 Besättningssammansättning 4.1.1 Allmänt Sammansättning av besättning anges vid flygordergivning och skall grundas på flygoperationella procedurer och taktisk uppgift. Besättningssammansättningen kommer att variera beroende på luftfartygstyp, hotbild, komplexitet och miljö. Detaljerade riktlinjer för besättningssammansättning framgår i förekommande fall av respektive FOM-A flygslagsdel och av FOM-B. Vid sammansättning av besättning skall stor hänsyn tas till att de ingående individerna fungerar väl tillsammans. 4.1.2 Byte av uppgift och ansvar 4.1.2.1 Byte av befälhavare Befälhavaren bibehåller sitt ansvar även då denne lämnar förarplatsen i de fall detta är möjligt och tillåtet enligt FOM-A eller FOM-B. Då flygning genomförs med tre piloter i besättningen skall, då befälhavaren lämnar förarplatsen för vila, en av styrmännen utses att vara tjänsteförrättande inom det mandat som befälhavaren i varje enskilt fall fastställt. Utsedd styrman skall vara befälhavarutbildad. 4.1.2.2 Byte av kabinansvarig Vid långa flygningar, då utsedd kabinansvarig lämnar för vila, skall annan kabinansvarigutbildad utses att vara tjänsteförrättande inom det mandat som utsedd kabinansvarig i varje enskilt fall fastställt. Vid byte skall befälhavare informeras. 4.1.2.3 Byte av uppgift mellan andra besättningsmedlemmar Vid byte av uppgift och ansvar inom andra delar av besättning än ovanstående skall befälhavaren vara informerad. 4.1.1 – 4.1.2.3 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 75 4 Besättnings- och förbandssammansättning 4.1.3 Inkapacitet under flygning 4.1.3.1 Allmänt Inkapacitet är degradering av fysisk eller psykisk prestationsförmåga som leder till förlust eller begränsning av förmåga att lösa tilldelad uppgift ombord. Besättningsmedlem är skyldig att anmäla egen eller annans befarad/inträffad inkapacitet. 4.1.3.2 Inkapacitet hos befälhavare Vid inkapacitet hos befälhavare som leder till att denne ej kan utöva sitt befäl, skall befälet i första hand övertas av äldste styrman med befälhavarutbildning (3-pilotsystem), i andra hand av styrman och i tredje hand av annan besättningsmedlem som är pilotutbildad på aktuell luftfartygstyp. I de luftfartyg det är möjligt skall den inkapaciterade piloten så snart som möjligt flyttas från sin stol eller stolen skall flyttas/dras till ett läge där pilotens möjlighet att menligt påverka manövreringen av luftfartyget. Om piloten blir sittande i sin stol skall axelremmarna låsas. Hjälp från ombordvarande personal skall användas om det krävs. Landning skall ske där medicinsk hjälp kan erhållas. Vid inkapacitet med endast en pilotutbildad besättningsmedlem ombord skall flygningen avbrytas (alt. landa snarast) och meddelande lämnas till aktuellt stridslednings- eller flygtrafikledningsorgan. Eventuell förbandsmedlem följer om möjligt till landning. Efter flygning genomförs läkarundersökning och DA upprättas enligt rutin. Om inkapaciteten misstänks härröra från flygutrustningen upprättas även en T10 (M7102-541625). Proceduren beskrivs i FMV FMV TO AF FLYG 000-000101. 4.1.3.3 Inkapacitet hos annan besättningsmedlem Vid inkapacitet hos annan besättningsmedlem beslutar befälhavare huruvida flygningen skall fullföljas eller avbrytas. 4.1.4 Antal i och sammansättning av besättning Framgår av FOM-A flygslagsdel och FOM-B. 4.1.5 Besättningssammansättning under utbildning av besättning Utbildning av besättningsmedlem eller besättning genomförs av FLL, FLI eller BI. Besättningssammansättning under utbildning inkluderande uppgifter, ansvar och befogenheter beskrivs närmare i utbildningsreglemente för respektive luftfartygstyp i FOM-D. 76 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 4.1.3.1 – 4.1.5 4 Besättnings- och förbandssammansättning 4.2 Förbandssammansättning och formationer 4.2.1 Allmänt Sammansättning av förband anges vid flygordergivning och skall grundas på flygoperationella procedurer och taktisk uppgift. Förbandssammansättningen kommer att variera beroende på luftfartygstyp, hotbild, komplexitet och miljö. Detaljerade riktlinjer för förbandssammansättning framgår i förekommande fall av respektive FOM-A flygslagsdel. 4.2.2 Formationskategorier Sluten formering innebär flygning i förband med korta inbördes avstånd mellan luftfartygen där underenhet är bunden till flank (se vidare respektive FOM-A flygslagsdel). Öppen formering innebär flygning i förband med större inbördes avstånd mellan luftfartygen där underenhet är bunden till flank (se vidare respektive FOM-A flygslagsdel). Gruppering innebär flygning i förband med större inbördes avstånd mellan luftfartygen där underenhet är obunden till flank. Flygning i gruppering kan ske i andra formationstyper än de angivna i 4.2.4 Formationstyper (sida 78), dessa beslutas av DC (se vidare respektive FOM-A flygslagsdel). Obunden gruppering innebär att förbandet är spridd i tid eller rum. Flygning i obunden gruppering kan ske i andra formationstyper än de angivna i 4.2.4 Formationstyper (sida 78), dessa beslutas av DC (se vidare respektive FOM-A flygslagsdel). 4.2.3 Förbandsstorlekar Rote innebär formation bestående av två luftfartyg. Grupp innebär förband bestående av tre eller fler luftfartyg. (Fem luftfartyg benämnes ”femgrupp/fiveship”, åtta luftfartyg benämnes ”åttagrupp/ eightship” etc.) 4.2.1 – 4.2.3 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 77 4 Besättnings- och förbandssammansättning 4.2.4 Formationstyper Följande formationstyper används: Flank, långflank, kolonn, box, pil, ruta och breddat. Bild 4:1 Rote flank höger. Bild 4:2 4-grupp flank höger. Bild 4:3 Långflank. Bild 4:4 Kolonn. Bild 4:5 Box höger. Bild 4:6 Pil. Bild 4:7 Ruta höger. Bild 4:8 Breddat höger. 4.2.5 Ledning av förband och utbildning av förbandsledare Vid flygning i formering kan förbandet ledas av annan än förbandschef endast när detta sker med särskilt syfte som framgår av BOF. Förbandssammansättning under utbildning beskrivs vidare i utbildningsreglemente för respektive luftfartygstyp i FOM-D. 78 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 4.2.4 – 4.2.5 5 Kvalifikationskrav Nedan framgår krav på kvalifikation, kompetens, certifikat, behörighet, utbildning och träning som erfordras för att kunna utöva befattning eller funktion inom flygtjänsten. Personal kan utses till befattningarna enligt 5 Kvalifikationskrav, grundat på bedömning av vederbörandes erfarenhet, lämplighet, samt i förekommande fall genomförda tjänstgöringar på dessa befattningar. 5.1 Krav på befattningshavare inom ledning av flygtjänst Befattningshavare inom ledning av flygtjänst skall vara officer i aktiv flygtjänst som pilot (utom 5.1.9 Krav på programledare (PL) (sida 80)). 5.1.1 Krav på flygchef • Godkänd kurs Flygtjänstledning steg 3 (Divisionsledningskurs) vid FBS • Godkänd Flygchefskurs vid FBS • Innehaft befattning som L CF eller DC • Tjänstgjort vid central stab i minst 2 år • Officer lägst nivå OF 4 5.1.2 Krav på lokal flygchef • Godkänd kurs Flygtjänstledning steg 3 (Divisionsledningskurs) vid FBS • Godkänd Flygchefskurs vid FBS • Innehaft befattning som DC • Officer lägst nivå OF 4 (för UAV lägst OF 3) • Väl förtrogen med de flygsystem och de procedurer som används 5.1.3 Krav på tjänsteförrättande lokal flygchef • Godkänd kurs Flygtjänstledning steg 3 (Divisionsledningskurs) vid FBS • Skall inneha befattning som DC eller FSO Flyg; alternativt ha genomfört Flygchefskurs vid FBS • Officer lägst nivå OF 3 (för UAV lägst OF 2) 5 – 5.1.3 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 79 5 Kvalifikationskrav 5.1.4 Krav på luftoperativ insatsledare i FTS • Godkänd kurs Flygtjänstledning steg 3 (Divisionsledningskurs) vid FBS • Tjänstgjort som CF, stf CF, L CF, DC eller stf DC i minst 2 år • Officer lägst nivå OF 4 5.1.5 Krav på chefpilot • Flerårig erfarenhet som befälhavare på respektive luftfartygstyp. 5.1.6 Krav på divisionschef (DC) • Godkänd kurs Flygtjänstledning steg 3 (Divisionsledningskurs) vid FBS. • Godkänd Divisionschefskurs vid FBS. • Officer med normalt lägst nivå OF 3 utom vid vissa utpekade divisioner där det skall vara lägst nivå OF 4. • Flerårig erfarenhet som befälhavare på respektive luftfartygstyp. • Vid division med flera luftfartygstyper räcker det med att divisionsledningen (C och Stf) tillsammans är influgna samt väl förtrogna med de procedurer som används. 5.1.7 Krav på ställföreträdande divisionschef (Stf DC) • Godkänd kurs Flygtjänstledning steg 3 (Divisionsledningskurs) vid FBS. • Officer, lägst nivå OF 3 (för UAV lägst OF 2). • Influgen på aktuell(-a) luftfartygstyp(-er) och, som befälhavare, vara väl förtrogen med de procedurer som används. • Vid division med flera luftfartygstyper räcker det med att divisionsledningen (C och Stf) tillsammans är influgna samt väl förtrogna med de procedurer som används. 5.1.8 Krav på flygtjänstledare • Godkänd kurs Flygtjänstledning steg 2 vid FBS. • Influgen på de luftfartygstyper som ingår i flygordergivningen6. 5.1.9 Krav på programledare (PL) • Godkänd av DC. 6. 80 I de fall det flygs i blandförband skall det av aktuella BOF:ande chefer utses en sammanhållande FTL FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 5.1.4 – 5.1.9 5 Kvalifikationskrav 5.1.10 Krav på flygsäkerhetsofficer (FSO Flyg) • Godkänd kurs för FSO eller HPT vid FBS. • Godkänd Gruppchefskurs, Flygtjänstledningskurs steg 2 eller Besättningschefskurs. 5.2 Krav på personal med uppgift ombord 5.2.1 Allmänt Detta underkapitel, 5.2, är indelat i tre huvuddelar; • 5.2.2 Flygoperationella krav (sida 82), som visar fastställda krav enligt 2.2.2.2.5 Behörighetsbevis, utformning (sida 60), • 5.2.3 Rollkrav (sida 86), som visar tabell och text över vilka krav som ställs på varje specifik roll • 5.2.4 Särskilda krav (sida 91), som visar ytterligare krav på piloter och kontrollflygpersonal. Inför deltagande i utlandsuppdrag skall såväl chef som enskild säkerställa att kraven kan uppfyllas även under uppdraget. 5.2.1.1 Förutsättningar för personal ombord Med ordet personal avses i detta avseende de som har uppgift ombord, övriga ombord är passagerare och de omfattas inte av krav i detta underkapitel. 5.2.1.1.1 Beordrad i flygtjänst alternativt till flygning Nedanstående krav skall normalt vara uppfyllda för att flygning skall få genomföras. Avsteg kan endast lämnas av CF. Personal i flygtjänst skall vara beordrad på Försvarsmaktens flygtjänstorder. Annan personal med uppgift ombord skall vara beordrad till flygning och kan gälla enskild flygning men även inom avgränsad tidsperiod/-er. 5.2.1.1.2 Utbildning Samtliga med uppgift ombord skall, i tillämpliga fall, ha genomgått utbildning i enlighet med FOM-D för att tjänstgöra i aktuell roll. Vissa roller har dessutom ytterligare alternativt andra utbildningskrav (exempelvis skjutinstruktioner för dörrskytt). För de roller som ej har utbildning beskriven i FOM-D gäller följande: 5.1.10 – 5.2.1.1.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 81 5 Kvalifikationskrav L CF eller DC avgör vilken utbildning som skall genomföras inför varje beordrande till flygning. Även för dessa gäller att de dessutom kan ha ytterligare utbildningskrav (exempelvis vapenutbildning för prickskytt). I FOM-A Stridsflyg/Helikopter/TpSpecflyg kan anges krav som är högre än vad som anges nedan. I dessa fall gäller dessa högre krav. 5.2.1.1.3 Bevis för behörighet För innehavare av personligt behörighetsbevis framgår giltighet i detta. (2.2.2.2 Personligt behörighetsbevis (PBB) (sida 58)). För övriga ansvarar DC för att kontrollera att kravet är uppfyllt, undantaget är SF-personal beordrad till flygning där SFL har ansvaret att granska utbildningsstatus. Denna granskning sker enligt särskild rutin som framtagits i samverkan med CF. 5.2.2 Flygoperationella krav Begrepp/förkortningar i kraven: • Allmän undersökning som genomförs varje år benämns; Allmän 1 • Allmän undersökning som genomförs vart tredje år benämns; Allmän 3 • Tandläkarundersökning som genomförs varje år benämns; Tand 1 • Tandläkarundersökning som genomförs vart tredje år benämns; Tand 3 • Att genomföra HCT EN gång benämns; HCT (E) • Att genomföra PLT EN gång benämns; PLT (E) • Att genomföra SST EN gång benämns; SST (E) 5.2.2.1 Medicinska krav Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) skall genomföra läkarundersökningar enligt 6 Hälsoföreskrifter (sida 97). 5.2.2.1.1 Krav för flygning i flygplan med raket/katapultstol Besättning i flygplan försett med raketstol skall uppfylla krav avseende kroppsmått och kroppsvikt. 5.2.2.2 Operator's proficiency check (OPC) Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) skall genomföra OPC årligen på aktuell typ enligt direktiv utgivna av CF. För annan personal än dessa kan respektive L CF bestämma att OPC genomförs; uppdelat på besättningsroll/-er. DC ansvarar för genomförande och uppföljning på individnivå. Protokoll från OPC arkiveras hos DC. För besättningsmedlem som återkommer till flygning efter längre bortavaro än ett år gäller att teori- och simulatordelar av OPC skall ingå i återinflygningen. Flygdelen av OPC skall genomföras då nödvändig flygtrim uppnåtts. 82 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 5.2.1.1.2 – 5.2.2.2 5 Kvalifikationskrav I de fall där en pilot enbart kommer tjänstgöra som styrman under året och som ej tilldelats flygtid skall DC genomföra en OPC med denne. OPC genomförs då på den plats i luftfartyget som motsvarar styrmans plats och med FLL eller FLI. 5.2.2.3 Flygöverlevnad repetition, årlig (FlygÖ Rep 1) Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) inom helikopter, stridsflyg samt transport/specialflyg genomför utbildning enligt MIFS (se FOM-D). Utbildningen skall minst omfatta handhavande av aktuell nöd- och säkerhetsutrustning och skall vara genomförd årligen. För TpSpecflyg skall utbildningen inte ha längre intervall än 12 månader och dessutom omfatta: • Handhavande av flytväst, andningsskydd och brandsläckare • Placering och användning av utgångar • Försvarsmaktens procedurer för luftfartsskydd (enligt 10 Luftfartskydd (Säkerhetsskyddstjänst) (sida 121)) DC ansvarar för genomförandet av FlygÖ Rep 1. Genomförd FlygÖ Rep 5 motsvarar kravet på FlygÖ Rep 1. 5.2.2.4 Flygöverlevnad repetition, 5-årig (FlygÖ Rep 5) Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) inom TP84, helikopter och stridsflyg genomför FlygÖ Rep 5-utbildning enligt MIFS (se FOM-D). Utbildningen skall minst omfatta handhavande av aktuell nöd- och säkerhetsutrustning och skall vara genomförd under de 5 senaste kalenderåren, inklusive innevarande år. DC ansvarar för genomförandet av FlygÖ Rep 5. Exempel på utbildningar motsvarande kravet FlygÖ Rep 5 finns omnämnda i MIFS (se FOM-D). 5.2.2.5 Nödträning TpSpecflyg, 3-årig (Nöd Tp 3) Nöd Tp 3 skall för Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) på TpSpecflyg vara genomförd under de 36 senaste månaderna7. Respektive DC ansvarar för genomförandet. Nöd Tp 3 skall minst omfatta: • Användning av utgångar • Verklig brandbekämpning • Allmän nöd- och säkerhetsutrustning • Evakuering av rökfylld kabin • Handhavande av pyroteknisk utrustning • Demonstration av användning av livbåtar. 7. 5.2.2.2 – 5.2.2.5 För att uppfylla även civila krav så är detta intervall styrt till exakt månadsantal. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 83 5 Kvalifikationskrav 5.2.2.6 Hypobaric Chamber Training (HCT) Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) som regelbundet deltar i flygning på höjder över FL 100 (3000 m) skall normalt ha genomfört detta en gång [benämnt HCT (E)] MIFS (se FOM-D). Avsteg kan beslutas av CF. Besättningsrollerna inom helikopterflygslaget avser endast de som utbildas på syrgasutrustning för flygning samt att HCT skall genomföras innan flygning över FL100 sker. Besättning i SK60 och JAS39 samt besättningsroller som deltar i fallskärmsfällning över FL 100 (3000 m) med Tp84 skall ha genomfört HCT under de senaste 8 kalenderåren, inklusive innevarande år, förutom de som genomför den en gång [(E) i 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86)]. 5.2.2.7 Sea Survival Training (SST) Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) i SK60, JAS39 ochTP84 skall ha genomfört SST under de senaste 8 kalenderåren, inklusive innevarande år, förutom de som genomför den en gång [(E) i 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86)]. Träningen genomförs enligt MIFS (se FOM-D) med för flygplantypen aktuell säkerhetsmateriel och i normala fall i samband med HCT. 5.2.2.8 Parachute Landing Training (PLT) Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) i flygplan försett med fallskärm skall normalt ha genomfört PLT enligt MIFS (se FOM-D) under de senaste 8 kalenderåren, inklusive innevarande år, förutom de som genomför den en gång [(E) i 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86)]. För Tp84 genomförs normalt PLT under GFU/B (Grundläggande Flygutbildning/Besättning). Vid utebliven PLT skall den genomföras innan flygning som kan kräva nöduthopp. Vid införande av ny fallskärmsutrustning i flygsystemet skall förnyad PLT genomföras. C Flygmed US vid FömedC kan med rapporteringsskyldighet motsvarande 0.1.2.4 Begrepp och textmarkeringar som används i FOM (sida 14) besluta om förlängning i upp till maximalt 12 månader under förutsättning att PLT Limited är genomförd enligt MIFS (se FOM-D). 5.2.2.9 Anti-G-träning (AGT) Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) genomför AGT enligt MIFS (se FOM-D). AGT Kvalificering skall normalt vara genomförd av besättning JAS39 innan första flygning. CF får besluta om avsteg för flygning < 7 g. AGT Repetition eller AGT Kvalificering skall för besättning JAS39: • vara genomförd under de senaste 8 kalenderåren, inklusive innevarande år • efter uppehåll i flygtjänst på SK60 och JAS39 längre än två år vara genomförd innan nästa flygning. 84 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 5.2.2.6 – 5.2.2.9 5 Kvalifikationskrav Om tiden för godkänd G-träning i DFS överstiger fem år kommer flygning med G-belastning över 7 g inte att vara tillåten intill dess förnyad träning genomförts med godkänt resultat. 5.2.2.10 Helicopter Underwater Escape Training (HUET) Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) i helikopter skall, vid flygning över vatten (enligt definition i 13.2 Definitioner (sida 229)), normalt ha genomfört HUET enligt MIFS (se FOM-D) under de 4 senaste kalenderåren, inklusive innevarande år. L CF får besluta om avsteg i upp till 1 kalenderår. Genomförd HUET motsvarar kravet på SST. 5.2.2.11 Utbildning i CRM (Crew Resource Management) Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) i luftfartyg med fler än en besättningsmedlem skall utbildning enligt MIFS (se FOM-D) i besättningssamarbete (Crew Resource Management, CRM) vara genomförd under de 4 senaste kalenderåren, inklusive innevarande år. För TpSpecflyg gäller dock de 36 senaste månaderna. 5.2.2.12 Farligt gods Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) i helikopter och transportflygplan skall genomföra grundutbildning i hantering av farligt gods. Denna grundutbildning skall vara genomförd senast 18 månader efter påbörjad TIS (motsv). Genomförd grundutbildning medför att man är godkänd i 24 månader8, vilket ska framgå i behörighetsbeviset. För att genomföra en flygning med farligt gods skall samtliga roller ombord som kravställs för Farligt gods i 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) ha godkända giltighetstider för farligt gods i sina behörighetsbevis. Om repetitionsutbildningen genomförs inom 6 månader före utgångsdatum skall behörighetsbevisets giltighet förlängas med 24 månader från tidigare utgångsdatum. Roller som inte avses användas för transport av farligt gods behöver således inte genomföra repetitionsutbildning. Dock kvarstår kravet på grundutbildning i hantering av farligt gods. Utbildningen skall grunda sig på innehållet i ”Handbok för flygtransport av farligt gods” (gällande HFFG). 5.2.2.13 Fysiska krav Personal i flygtjänst i Försvarsmakten som innehar roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) skall förutom den fysiska grundnivån även uppfylla fysiska tilläggskrav enligt FM FysS9. FM FysS tilläggskrav ska vara genomförda med godkänt resultat årligen. 8. 9. 5.2.2.9 – 5.2.2.13 För att uppfylla även civila krav så är detta intervall styrt till exakt månadsantal. Finns endast digitalt på emilia, ej M-nummersatt. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 85 5 Kvalifikationskrav Indelning av personal i flygtjänst i FM FysS-kategori A eller B sker enligt denna tabell: Kategori Personal A Besättning stridsflyg samt elever under utbildning till detta. B Roller enligt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86) Helikopter, TpSpecflyg och UAV samt elever under utbildning till detta. Fysiska krav enligt FM FysS är ett flygtjänstkrav och inte ett flygmedicinskt krav. Detta gör att godkända krav enligt FM FysS inte är nödvändigt för att genomföra och kunna få godkänt vid allmän läkarundersökning 1b. 5.2.3 Rollkrav Tabellen anger kraven enligt PBB, 2.2.2.2.5 Behörighetsbevis, utformning (sida 60), eventuella ytterligare krav/information för respektive roll finns i 5.2.3.2 Rollkrav text (sida 88). Begrepp/förkortningar i tabell: • Allmän undersökning som genomförs varje år benämns; Allmän 1 • Allmän undersökning som genomförs vart tredje år benämns; Allmän 3 • Tandläkarundersökning som genomförs varje år benämns; Tand 1 • Tandläkarundersökning som genomförs vart tredje år benämns; Tand 3 • Att genomföra HCT EN gång benämns; HCT (E) • Att genomföra PLT EN gång benämns; PLT (E) • Att genomföra SST EN gång benämns; SST (E) 5.2.3.1 Rollkrav tabell Tabellen skall samläsas med 5.2.2 Flygoperationella krav (sida 82). ROLL KRAV ASC-operatör Allmän 3, Tand 3, HCT (E), CRM, FYS Befälhavare Stridsflyg Allmän 1, Tand 1, Cirk, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT, SST, PLT, AGT, CRM, FYS Befälhavare HKP Allmän 1, Tand 1, Cirk, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), HUET, CRM, Farligt Gods, FYS Befälhavare 100/102 Allmän 1, Tand 1, Cirk, OPC, Rep 1, Nöd Tp3, HCT (E), CRM, Farligt Gods, FYS Befälhavare Tp84 Allmän 1, Tand 1, Cirk, OPC, Rep 1, Rep 5, Nöd Tp3, HCT, SST, PLT (E), CRM, Farligt Gods, FYS Biträdande flygvärdinna Inga PBB-krav Biträdande lastmästare HKP Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), PLT (E), HUET, CRM, Farligt Gods, FYS Biträdande lastmästare Tp84 Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Rep 5, Nöd Tp3, HCT (E), PLT (E), CRM, Farligt Gods, FYS Biträdande pilot/Styrman Stridsflyg Allmän 1, Tand 1, Cirk, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT, SST, PLT, AGT, CRM, FYS 86 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 5.2.2.13 – 5.2.3.1 5 Kvalifikationskrav 5.2.3.1 – 5.2.3.1 ROLL KRAV Biträdande pilot/Styrman HKP Allmän 1, Tand 1, Cirk, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), HUET, CRM, Farligt Gods, FYS Biträdande pilot/Styrman 100/102 Allmän 1, Tand 1, Cirk, OPC, Rep 1, Nöd Tp3, HCT (E), CRM, Farligt Gods, FYS Biträdande pilot/Styrman Tp84 Allmän 1, Tand 1, Cirk, OPC, Rep 1, Rep 5, Nöd Tp3, HCT, SST, PLT (E), CRM, Farligt Gods, FYS Dörrskytt Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), HUET, CRM, FYS Firningsoperatör Inga PBB-krav Flygmaskinist Allmän 1, Tand 1, OPC, Rep 1, Rep 5, Nöd Tp3, HCT, PLT (E), CRM, FYS, SST Flygtolk Allmän 3, Tand 3 Flygvärdinna Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Nöd Tp 3, HCT (E), CRM, Farligt Gods FRA-operatör HCT (E) Färdmekaniker 100/102 Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Nöd Tp 3, HCT (E), CRM, Farligt Gods, FYS Färdmekaniker HKP Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), HUET, CRM, Farligt Gods, FYS Helikopterprickskytt Inga PBB-krav Helikopterskarpskytt Inga PBB-krav Hoppmästare Allmän 3, Tand 3, HCT Joystickoperatör Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), HUET, CRM, FYS Kameratekniker OS Allmän 3, Tand 3 Kontrollflygbiträde Inga PBB-krav Kontrollflygtekniker Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Rep 5, HUET, CRM, Farligt Gods, FYS Kontrollör Inga PBB-krav Lastmästare Tp84 Allmän 1, Tand 1, OPC, Rep 1, Rep 5, Nöd Tp3, HCT, PLT (E), CRM, Farligt Gods, FYS, SST Ledningssystemoperatör HKP Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), HUET, CRM, FYS Läkare Inga PBB-krav Navigatör HKP Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), HUET, CRM, FYS Open Skies Team (ej flygtolk) Allmän 3, Tand 3 Sensoroperatör Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), HUET, CRM, FYS Sjuksköterska Inga PBB-krav Sjukvårdare Inga PBB-krav Speciell funktionskontrollant Inga PBB-krav Taktisk systemofficer Tp84 Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Rep 5, Nöd Tp3, HCT, PLT (E), CRM, FYS, SST Vapensystemoperatör HKP Allmän 3, Tand 3, Cirk, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), HUET, CRM, FYS Vapensystemoperatör JAS39 Allmän 3, Tand 3, Cirk, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), SST, PLT, AGT, CRM, FYS Vinschoperatör Allmän 3, Tand 3, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), HUET, CRM, FYS Väderspanare Allmän 3, Tand 3, Rep 1, HCT (E), SST (E), PLT (E) Ytbärgare Allmän 1, Tand 1, Cirk, OPC, Rep 1, Rep 5, HCT (E), HUET, CRM, FYS Övningselev Inga PBB-krav FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 87 5 Kvalifikationskrav 5.2.3.2 Rollkrav text 5.2.3.2.1 ASC-operatör Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.2 Befälhavare Se 5.2.4.2 Befälhavare (sida 92). 5.2.3.2.3 Biträdande flygvärdinna Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.4 Biträdande lastmästare Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.5 Biträdande pilot/Styrman Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.6 Dörrskytt Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.7 Firningsoperatör Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.8 Flygmaskinist Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.9 Flygtolk Flygtolk talar det aktuella språket flytande och skall normalt utbildas enligt FOM-D av Försvarsmakten. Avsteg från kravet på utbildning enligt FOM-D kan göras av CF vid flygning med flygtolk som tillhandahålles av annan stat. Med hjälp av t ex chefpilot eller befintliga flygtolkar i FM skall CF verifiera att aktuell flygtolk/flygtolkar: • Har tillräcklig utbildning och erfarenhet av det engelska (alternativt svenska) språket för att lätt kunna göra sig förstådd med piloterna utan att missförstånd uppstår. • Har en utbildning som kan anses uppfylla det som FOM-D kräver att en flygtolk skall utbildas i. • Har erfarenhet av att ingå i besättning som flygtolk. 88 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 5.2.3.2.1 – 5.2.3.2.9 5 Kvalifikationskrav 5.2.3.2.10 Flygvärdinna Flygvärdinna som har aktiv flygtjänst hos annan flygoperatör, godkänd av CF, får tillgodoräkna sig följande krav som genomförda då dessa genomförts hos aktuell flygoperatör: • Nöd Tp 3 • CRM • Repetitionsutbildningen farligt gods (grundutbildningen farligt gods skall dock genomföras hos flygvapnet). Aktuell flygvärdinna redovisar för DC när utbildningen är genomförd hos annan flygoperatör. DC signerar därefter kravet i PBB som genomförd. 5.2.3.2.11 FRA-operatör Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.12 Färdmekaniker 100/102 Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.13 Helikopterprickskytt Enligt FOM-A Helikopter samt FOM-B för respektive helikoptertyp. 5.2.3.2.14 Helikopterskarpskytt Enligt FOM-A Helikopter samt FOM-B för respektive helikoptertyp. 5.2.3.2.15 Hoppmästare Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.16 Joystickoperatör Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.17 Kameratekniker OS Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.18 Kontrollflygbiträde (Maintenance test assistent, MTA) Kontrollflygbiträdet skall: • vara godkänd av MSL i samråd med L CF • ha genomfört kontrollflygkurs (motsv) • genomfört utbildning enligt UtbA ”Övrig besättning” Denna roll behöver ej vara i flygtjänst. 5.2.3.2.19 Kontrollflygtekniker Se 5.2.4.6 Kontrollflygtekniker (Maintenance test engineer, MTE) (sida 93). 5.2.3.2.10 – 5.2.3.2.19 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 89 5 Kvalifikationskrav 5.2.3.2.20 Kontrollör Kontrollör skall uppfylla följande krav: • Uppfylla medicinska krav för passagerare vid aktuell flygning. 5.2.3.2.21 Lastmästare Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.22 Ledningssystemoperatör HKP Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.23 Läkare För helikopter framgår detta av FOM-A Helikopter samt FOM-B för respektive helikoptertyp. För läkare i andra luftfartyg finns inga särskilda krav. 5.2.3.2.24 Navigatör Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.25 Open Skies Team (förutom flygtolk) I Open Skies-team räknas både det aktiva teamet (d.v.s. det land som gör själva inspektionen av ett annat land) inklusive kameraoperatören (SO) och det passiva teamet (d.v.s. det land som blir inspekterat). Befälhavare, styrman, färdmekaniker och kameratekniker OS räknas dock inte som Open Skies-team utan står som egna roller med krav i detta kapitel. Kraven i detta kapitel gäller endast svensk personal. Försvarsmakten räknar med att utländska Open Skies-team uppfyller liknande krav ställda från respektive land. I örigt gäller inga ytterligare krav. 5.2.3.2.26 Sensoroperatör Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.27 Sjuksköterska För helikopter framgår detta av FOM-A Helikopter samt FOM-B för respektive helikoptertyp. För sjuksköterska i andra luftfartyg finns inga särskilda krav. 5.2.3.2.28 Sjukvårdare För helikopter framgår detta av FOM-A Helikopter samt FOM-B för respektive helikoptertyp. För sjukvårdare i andra luftfartyg finns inga särskilda krav. 90 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 5.2.3.2.20 – 5.2.3.2.28 5 Kvalifikationskrav 5.2.3.2.29 Speciell funktionskontrollant (SFK) Speciell funktionskontrollant skall: • vara utsedd av CT i samråd L CF • vara utbildad för den tekniska tjänst denna skall utföra i luftfartyget • vara utbildad på luftfartygstypen minst i nivå med den en passagerare erhåller innan första flygning på typen (exempel se FOM-A Helikopter – 9.2.1.1.7 Passagerares utbildning) Utländska medborgare ges tillstånd för flygning av L CF, dock ej för flygning med JAS3910. 5.2.3.2.30 Taktisk systemofficer Tp84 Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.31 Vapensystemoperatör Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.32 Vinschoperatör Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.33 Väderspanare Inga ytterligare krav. 5.2.3.2.34 Ytbärgare SIM-krav. 5.2.3.2.35 Övningselev Övningselev skall uppfylla följande krav: • Samtliga bestämmelser enligt 9.1.4.2 Flygning som kan innehålla taktiska moment eller stridstekniska manövrer samt orienteringsflygning (sida 115). 5.2.4 Särskilda krav 5.2.4.1 Certifikat Piloter inom TpSpecflyg skall inneha certifikat (CPL/ATPL). För piloter inom Helikopter och Stridsflyg finns inget krav på certifikat. 10. För utländsk medborgare vid flygning med JAS39 lämnas tillstånd av CF. 5.2.3.2.29 – 5.2.4.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 91 5 Kvalifikationskrav 5.2.4.2 Befälhavare 5.2.4.2.1 Befälhavare i luftfartyg som opereras som enpilotsystem Inga ytterligare krav. 5.2.4.2.2 Befälhavare i luftfartyg som opereras som tvåpilotsystem alternativt med tvåpilotprocedur Skall ha genomfört Besättningschefskurs vid FBS. Andra krav kan framgå av FOM-A flygslagsdel, FOM-B eller i UtbA i FOM-D. Elev som enligt BOF emottar pilotutbildning i luftfartyg med mer än en besättningsmedlem är inte besättningschef. 5.2.4.3 Rotechef Rotechef inom Stridsflyg skall: • vara godkänd av DC • uppfylla krav enligt 5.2.4.1 Certifikat (sida 91) • ha genomfört Rotechefskurs11 vid FBS. Ytterligare krav framgår av FOM-A flygslagsdel eller FOM-B. Rotechef inom Helikopter och TpSpecflyg skall: • vara godkänd av DC • uppfylla krav enligt 5.2.4.1 Certifikat (sida 91) • ha genomfört Besättningschefskurs vid FBS. Ytterligare krav framgår av FOM-A flygslagsdel eller FOM-B. 5.2.4.4 Gruppchef Gruppchef inom Stridsflyg skall: • vara godkänd av DC • uppfylla krav enligt 5.2.4.1 Certifikat (sida 91) • ha genomfört Gruppchefskurs12 vid FBS. Ytterligare krav framgår av FOM-A flygslagsdel eller FOM-B. Gruppchef inom Helikopter och TpSpecflyg skall: • vara godkänd av DC • uppfylla krav enligt 5.2.4.1 Certifikat (sida 91) • ha genomfört Besättningschefskurs vid FBS. Ytterligare krav framgår av FOM-A flygslagsdel eller FOM-B. 11. Under perioden 2004-2009 ingick Rotechefskurs i Flygtjänstledning steg 1. 12. Under perioden 2004-2009 ingick Gruppchefskurs i Flygtjänstledning steg 2. 92 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 5.2.4.2.1 – 5.2.4.4 5 Kvalifikationskrav 5.2.4.5 Kontrollflygpilot (Maintenance test pilot, MTP) Kontrollflygpilot skall: • vara godkänd av L CF efter samråd med respektive lokal teknisk ansvarshavare • ha genomfört Kontrollflygkurs (motsv). 5.2.4.6 Kontrollflygtekniker (Maintenance test engineer, MTE) Kontrollflygtekniker skall: • vara godkänd av respektive lokal teknisk ansvarshavare i samråd med L CF • ha genomfört Kontrollflygkurs (motsv) • ha genomfört färdmekanikerutbildning • vara i flygtjänst. 5.3 Krav på personal för utbildning och kontroll I FOM-A Stridsflyg/Helikopter/TpSpecflyg kan anges krav som är högre än vad som anges nedan. I dessa fall gäller dessa högre krav. 5.3.1 Flyglärare Flyglärare skall vara godkänd av L CF. Dessutom erfordras, förutom krav enligt 5.2.4.2 Befälhavare (sida 92): • ha genomfört Flyglärarutbildning (FLU). 5.3.2 Flyginstruktör Flyginstruktör skall vara godkänd av DC. Dessutom erfordras, förutom krav enligt 5.2.4.2 Befälhavare (sida 92): • Godkänd kurs Flygtjänstledning steg 1 vid FBS samt själv ha genomgått aktuell utbildning med godkänt resultat. • För utbildning som genomförs från annat luftfartyg: Godkänd förbandschef enligt 5.2.4.3 Rotechef (sida 92) – 5.2.4.4 Gruppchef (sida 92). 5.3.3 Besättningsinstruktör Besättningsinstruktör skall vara godkänd av DC. 5.2.4.5 – 5.3.3 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 93 5 Kvalifikationskrav 5.3.4 Simulatorinstruktör Simulatorinstruktör skall vara godkänd av DC. Dessutom erfordras för Försvarsmaktens simulatorinstruktörer: • Godkänd kurs ”Flygtjänstledning steg 1” vid FBS. • Utbildning för att som instruktör hantera aktuell simulator. 5.3.5 OPC-kontrollant OPC-kontrollant skall vara godkänd av L CF. Dessutom erfordras: • god kännedom om aktuell besättningsroll i det system som skall kontrolleras Transportstyrelsen godkänner de kontrollanter som genomför PC för civilt certifikat. 5.3.6 SF-kontrollant SF-kontrollant utses av C SFL och ska vara godkänd av CF. Kontrollanten skall ha godkänd utbildning för detta enligt särskild rutin. 5.4 Krav på vidmakthållande av flygoperationella procedurer 5.4.1 Aktuell status DC ansvarar för att personal som skall genomföra en flygning/procedur har den aktuella status som erfordras i förhållande till flygningens svårighetsgrad och komplexitet. Varje beskriven procedur skall ha ett vidmakthållandekrav, exempelvis krav på minsta antal genomförda flygningar per tidsperiod. Vidmakthållandekraven är under utarbetande och kommer att framgå av FOM-A flygslagsdel eller FOM-B. Intill dess att vidmakthållandekraven är fastställda bedömer DC den nivå på vidmakthållande som krävs för respektive procedur. 5.4.2 Återinflygning För pilot med krav att inneha civilt certifikat gäller civila bestämmelser för aktuellt certifikat. 94 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 5.3.4 – 5.4.2 5 Kvalifikationskrav För övriga piloter gäller följande: Om pilot inte genomfört minst: • 10 flygtimmar senaste 12 månaderna, och • en flygning senaste 3 månaderna. på aktuell luftfartygstyp skall återinflygning genomföras. DC reglerar omfattningen av återinflygningen med hänsyn till flygtrim och erfarenhet hos aktuell pilot. Denna reglering omfattar även möjligheten att ta med flygande personal ur egen division som pax. L CF reglerar detta för annan flygande personal inom egen flottilj. Återinflygningen skall normalt inledas med minst en flygning i dubbelkommando eller minst en flygning i simulator om uppehållet varit mer än 6 månader. Avsteg kan ges av L CF för återinflygning på veteranflygplan. 5.4.2 – 5.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 95 6 Hälsoföreskrifter 6.1 Hälsotillstånd i samband med flygtjänst 6.1.1 Allmäntillstånd vid flygtjänst 6.1.1.1 Allmänt Personal i flygtjänst ansvarar för att nödvändig fysisk och psykisk prestationsförmåga upprätthålls och att regelbundenhet iakttas med motion, sömn, vila och måltider. En sammanhängande sömnperiod av minst 6 tim/ dygn eftersträvas. Måltid/mellanmål bör intas var tredje timme under den vakna perioden. Vid måltider ombord på luftfartyg med 2-pilotsystem bör inte samma typ av maträtt intas av båda piloterna. Personal som inte är i tillfredsställande allmäntillstånd för flygtjänst anmäler detta till DC eller MAME. DC skall uppmärksamma underställd personals allmäntillstånd och hänvisar, då så bedöms nödvändigt, till MAME. Likväl skall MAME som av annan anledning än periodisk undersökning upptäcker att individ har hinder för flygtjänst omedelbart anmäla detta till DC och L CF (se även 6.2.7 Uppföljning av medicinska undersökningar (sida 103)). Den som kan överföra smitta till andra vid exempelvis förkylningsbesvär bör ej vistas där flygtjänst bedrivs. 6.1.1.2 Human Factors Många faktorer påverkar människan vid planering och genomförande av flygning. Individens allmäntillstånd tillsammans med dennes psykiska hälsa, sociala miljö, stress med mera skapar grunden för förmågan att lösa uppgifter. 6.1.1.2.1 Flying Window Begreppet ”flying window” innebär utrymme i tid och rum för planering, genomförande och utvärdering av flygning. Här menar man dock inte ett klockslag eller en speciell plats utan snarare en attityd, inställning, princip eller doktrin för att skapa de rätta förutsättningarna till förberedelser för besättningen inför genomförandet av flygningen. DC samt stödfunktioner (exempelvis flygtjänstledare eller programledare) skapar förutsättningar för besättningen att i god tid planera sin flygning. Besättningen använder tilldelad tid för att ägna sig 100 % åt planeringen av flygningen. Stödfunktionerna verkar för att endast för flygning relevant information ges besättningen och sållar bort andra uppgifter. 6.1.1.1 – 6.1.1.2.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 97 6 Hälsoföreskrifter När besättningen befinner sig i ”flying window” beslutar befälhavaren om huruvida besättningsmedlemmen kan användas till annan tjänst än den som leder mot flygpassets genomförande. Ett exempel kan vara teknisk personal som ianspråktas för flygunderhållstjänst beordrad av annan än befälhavaren. Vid all flygning måste tid för utvärdering och reflektion ges. Kravet på den formella delen av utvärderingen, rapportering, är enkel att definiera. Tid måste även finnas för den andra delen, reflektion. Detta är extra viktigt vid komplexa och svåra flygningar. 6.1.2 Särskilda föreskrifter 6.1.2.1 Förändring av hälsotillstånd under flygning Vid rubbningar av hälsotillståndet under flygning (exempelvis smärttillstånd, nedsatt G-tolerans eller symtom på syrebrist) vidtas åtgärder enligt 4.1.3 Inkapacitet under flygning (sida 76). 6.1.2.2 Återgång till flygning efter sjukdom eller skada Återgång till flygning efter uppehåll på grund av sjukdom eller annan ohälsa beslutas av DC. DC skall vid behov inhämta flygläkares (MAME) rekommendation. I de fall kraven för tjänstbarhet inte uppfylls och sjukdomen eller skadan bedöms vara mer än 30 dagar anmäls detta till FÖLäk. I de fall uppehållet varat längre än en arbetsvecka skall MAME:s medgivande inhämtas av DC innan beslut om återgång tas. Efter allvarlig sjukdom eller kroppsskada samt efter haveri skall tjänstbarhetsutredning inklusive förnyad allmän läkarundersökning genomföras. 6.1.2.2.1 Narkos och bedövning Efter narkos eller ryggmärgsbedövning får flygtjänst ej genomföras på minst 24 timmar, efter lokalbedövning på minst 12 timmar. 6.1.2.3 Läkemedelssats Läkemedelssats för flygande personal kvitteras personligen. Högst två läkemedelssatser per person kan kvitteras. Läkemedelssats skall förvaras på något av följande sätt: Flygdräkt/Flyguniform Läkemedelssats Buren På fastställd plats i respektive dräkt. Förvarad i flygskåp i omklädningsrum På fastställd plats i respektive dräkt. Flygskåpet skall vara låst och nyckel urtagen. Förvarad i militärt bevakad lokal annan än flygomklädnadsrum På fastställd plats i respektive dräkt. Om möjligt låses lokalen då denna ej används. Förvarad i obevakad lokal Tas ur flygdräkten och förvaras av den enskilde, oåtkomlig av obehörig. 98 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 6.1.1.2.1 – 6.1.2.3 6 Hälsoföreskrifter Läkemedelssatsens innehåll skall endast användas vid nöd. Läkemedelssatsen får brytas, då det för passagerare bedöms nödvändigt att bruka del av innehållet, för att undvika onödigt lidande. 6.1.2.4 Bruk av berusningsmedel 6.1.2.4.1 Alkohol Alkohol får inte förtäras13 under de närmaste 8 timmarna före flygtjänst, AGT eller HCT (tidigare benämnd UKAM). Alkoholintaget dessförinnan får inte vara större än att vederbörande senast 8 timmar före respektive slag av tjänstgöring skall kunna köra bil utan att bryta mot svensk trafiklagstiftning vad avser nykterhet. Den som bryter mot lagstiftningen kan dömas för flygfylleri. Det åligger den enskilde att beakta att alkoholförtäring: • även sedan all alkohol lämnat kroppen, nedsätter reaktionsförmåga och omdömesförmåga samt minskar motståndskraften mot flygningens påfrestningar, såsom syrebrist, accelerationskrafter, spatial desorientering samt fysisk och psykisk belastning. • kan minska sömnkvaliteten och därmed medföra sömnbrist och sänkt vakenhet påföljande dag, samt att efterverkningar av alkoholförtäring kan dröja kvar i upp till 48 timmar (efter ett kraftigt alkoholrus kan efterverkningarna kvarstå i upp till 72 timmar). 6.1.2.4.2 Narkotika Förekomst av narkotiskt ämne (som inte är för medicinskt bruk) i blodet under eller efter utförandet av uppgifter under flygning innebär brott mot lagstiftningen och personen som bryter mot den kan dömas för flygfylleri. 6.1.2.4.3 Konsekvens vid flygfylleri Böter eller fängelse i högst sex månader. 6.1.2.5 Bruk av läkemedel och narkotiska preparat för medicinskt bruk Läkemedel inklusive narkotiska preparat, vare sig dessa är receptbelagda, receptfria eller s k naturläkemedel, får inte användas i samband med flygtjänst utan medgivande från MAME. Normalt ges medgivande för medicineringen i samband med flygtjänst i varje enskilt fall. Generella medgivanden kan dock ges för specifik medicinering i utpekade insatsområden, dessa kommer att vara tidsbegränsade. Även vid vaccination och blodprovstagning anger MAME de restriktioner som gäller. Exempel på anledning till medgivande enligt texten ovan kan vara tagandet av malariaprofylax. 13. I samband med måltid är förtäring av lättöl eller annan dryck med högst 2,25 volymprocent alkoholhalt inte att betrakta som alkoholförtäring. 6.1.2.3 – 6.1.2.5 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 99 6 Hälsoföreskrifter 6.1.2.6 Bruk av kosttillskott Kosttillskott är inte tillåtet för flygande personal. Avsteg kan göras först efter samråd med MAME 6.1.2.7 Blodgivning Personal kommenderad till flygtjänst får fungera som blodgivare. För män gäller att blodgivning ej får ske med tätare intervall än 2 månader och för kvinnor ej tätare intervall än 6 månader. Flygning får företas tidigast 24 timmar efter blodgivning. 6.1.2.8 Tandbehandling Flygning som besättningsmedlem får företas tidigast 24 timmar efter rotbehandling, lagning eller annan tandbehandling med bedövning. Vid avlägsnande av tänder eller jämförbar kirurgisk åtgärd, får flygning företas tidigast efter sju dagar eller efter samråd med flygtandläkare. 6.1.2.9 Undertryckskammarträning (HCT, tidigare benämnd UKAM och HRT, Hypoxia Recognition Training) Flygning som pilot tidigare än 12 tim efter HCT (tidigare benämnd UKAM) eller HRT, får ske endast i DK. Provledare kan ange ytterligare restriktioner. 6.1.2.10 Dykning Flygning som besättningsmedlem får företas tidigast 24 timmar efter dykning med andningsaggregat. För flygning med helikopter på högst 1700 ft höjd gäller 12 timmar. 6.1.2.11 Korrektionsglas Personal som ordinerats korrektionsglas för flygning skall bära dessa påtagna under hela flygningen och alltid medföra reservglasögon. Användning av kontaktlinser fordrar medgivande från flygläkare (UAV behöver ej detta medgivande). Medgivandet anmäls till FÖLäk genom flygläkarens försorg. 6.1.2.12 Graviditet Flygning skall normalt ej genomföras under graviditet och under de tre första månaderna efter förlossning. Avsteg från detta kan ges efter bedömning av FÖLäk. SäkI G kapitel 27 förbjuder anställda i Försvarsmakten, som är gravida, att färdas i helikopter. Förbudet gäller dock inte för enstaka nödvändig transport, till exempel sjuktransport. Avsteg från detta förbud kan ges av chefen Säkerhetsinspektionen. 100 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 6.1.2.6 – 6.1.2.12 6 Hälsoföreskrifter 6.1.2.13 Flygning med höga g-krafter Innan flygning > 7 g skall särskild medicinsk bedömning vara genomförd, innefattande ekokardiografi. All typ av verksamhet i DFS är flygning; vilket innebär att all personal anställd i FM SKALL rapportera g-relaterade avvikelser till Flygmed US vid FömedC. Detta oavsett vilken myndighet/organisation/företag som beordrat flygningen. Förnyad medicinsk bedömning skall genomföras vid sjukdom, medicinskt tillstånd, medicinering eller skada med betydelse för g-toleransen. Efter tillbud relaterat till nedsatt medvetandegrad under g-belastning skall händelsen utredas av Flygmed US vid FömedC innan återgång till flygtjänst. Sådan utredning syftar till att värdera individens g-tolerans. Vid konstaterad: • normal g-tolerans där andra faktorer inverkat på medvetandegraden rekommenderas återgång till flygtjänst med omedelbar verkan. • onormal g-tolerans sker förnyad medicinsk bedömning och/eller kompletterande AGT innan återinsättande i flygtjänst. 6.2 Medicinska undersökningar Medicinska undersökningar och krav för personal med uppgift ombord. För passagerare gäller krav i enlighet med 9 Bestämmelser för passagerar- och transportflygning (sida 111). 6.2.1 Intervall för undersökningar Intervallen för de olika undersökningarna (6.2.3 till 6.2.5) är numera rollberoende och återfinns i 5.2.2.1 Medicinska krav (sida 82) samt 5.2.3 Rollkrav (sida 86). 6.2.2 Antagningsundersökning Medicinsk antagningsundersökning genomförs vid FömedC/Flygmed US eller vid annan av flygchef och FSI godkänd enhet innan påbörjande av aktuell tjänst. Denna undersökning sker oberoende av elevens födelsemånad. Året efter denna undersökning sker fortsatta medicinska undersökningar enligt föreskrifter i 6.2.3 till 6.2.6. 6.1.2.13 – 6.2.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 101 6 Hälsoföreskrifter 6.2.3 Tandläkarundersökning (1D) Tandläkarundersökning utförs av flygtandläkare. Undersökningen genomförs årligen14 tidigast två månader före och senast under födelsemånaden. Intervall enligt 5.2.2.1 Medicinska krav (sida 82) samt 5.2.3 Rollkrav (sida 86). Tandläkarundersökning utförs enligt formulär 1D. Formuläret föreläggs flygläkaren (MAME) vid allmän undersökning (1B). I det fall vård utförs av annan tandläkare än den undersökande skall formulär 1D ligga till grund för åtgärderna. 6.2.4 Allmän undersökning (1B) Allmän undersökning utförs av flygläkare (MAME). Med MAME menas läkare med genomgången flygläkarutbildning i Försvarsmakten, som utövar tjänst i försvaret eller utövar tjänst på uppdrag av försvaret. Undersökningen genomförs tidigast två månader före och senast under födelsemånaden15. Intervall enligt 5.2.2.1 Medicinska krav (sida 82) samt 5.2.3 Rollkrav (sida 86). Före undersökningen skall följande vara genomfört: • Tandläkarundersökning. Formulär 1D skall medföras. Förnyad giltighetsperiod för allmän läkarundersökning noteras i personligt behörighetsbevis först då samtliga ingående medicinska krav enligt ovan är uppfyllda. Glasögon, glasögonrecept och läkemedelssats skall i förekommande fall medföras vid undersökningen. Godkända krav enligt gällande FM FysS är ej nödvändigt för att genomföra och kunna få en godkänd allmän flygundersökning. 6.2.5 Cirkulationsundersökning Cirkulationsundersökning skall genomföras vid eget förband, eller av förbandet anvisad enhet, tidigast två månader innan och senast under födelsemånaden. Cirkulationsundersökningen genomförs i samband med den allmänna undersökningen (1b) med provtagning utförd i förväg. Cirkulationsundersökning genomförs vid följande åldrar: Pilota) 25, 30, 35, 40, 45, 50, 53, 56, 59 års ålder. Besättning i raket- och katapultstolsförsett flygplan samt ytbärgare 25, 30, 35, 40, 45, 50, 53, 56, 59 års ålder. a) För UAV gäller att cirkulationsundersökning genomförs en gång. 14. Undantaget piloter beordrade ”Till förfogande”; se 2.1.4.4.1.1 Till förfogande för flygtjänst (sida 53) samt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86). 15. Undantaget piloter beordrade ”Till förfogande”; se 2.1.4.4.1.1 Till förfogande för flygtjänst (sida 53) samt 5.2.3.1 Rollkrav tabell (sida 86). 102 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 6.2.3 – 6.2.5 6 Hälsoföreskrifter Observera att undersökningen har förändrats i sitt utförande. När du som enskild enligt tabell ovan beställer cirkundersökningen hos ditt förband meddelar de om erforderliga provtagningar skall tas innan den allmänna undersökningen (1b) eller om det är möjligt i direkt samband med provtagningen för 1b. Vid den allmänna undersökningen (1b) kommer MAME att utvärdera resultaten och informera om aktuell kardiovaskulär risknivå och hur denna kan påverkas. 6.2.6 Specialundersökning av ögon Genomförs ej med fasta intervall utan endast då MAME i samband med allmänna undersökningen anser det nödvändigt. För de som redan har korrektionsglas föreskrivna av MAME gäller dock att undersökning genomförs vid följande åldrar: Pilot 35, 40, 45, 50, 53, 56, 59 års ålder. Protokoll från genomförd ögonundersökning enligt intervall i tabell ovan skall medföras till den allmänna undersökningen (1b). 6.2.7 Uppföljning av medicinska undersökningar Den enskilde ansvarar för att: • föreskrivna undersökningar genomförs och att läkares beslut och rekommendationer följs. • det personliga behörighetsbeviset uppdateras i samband med den allmänna läkarundersökningen. MAME ansvarar för att: • protokoll över läkarundersökningen med utlåtande om tjänstbarhet sänds till FÖLäk för bedömning, slutligt godkännande och arkivering • i tillämpliga fall meddela hinder för flygtjänst till aktuell DC och L CF. MAME har tillstånd att: • medicinskt godkänna personal inför HUET träning. Medicinska undersökningen görs enligt direktiv från Dyköverläkaren. DC ansvarar för att: • kontrollera att FM FysS genomförs årligen • kontrollera att underställd personal i flygtjänst har genomgått föreskrivna medicinska undersökningar med godkända resultat. • vid utebliven eller icke godkänd undersökning avstänga vederbörande från respektive tjänst i avvaktan på godkänd undersökning. 6.2.5 – 6.2.7 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 103 6 Hälsoföreskrifter DC ansvarar för att: • kontrollera att FM FysS genomförs årligen • kontrollera att underställd personal i flygtjänst har genomgått föreskrivna medicinska undersökningar med godkända resultat. • vid utebliven eller icke godkänd undersökning avstänga vederbörande från respektive tjänst i avvaktan på godkänd undersökning. 104 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 6.2.7 – 6.2.7 7 Tjänstgöringstidsbegränsningar samt vilokrav 7.1 Planering av flygtjänstgöringsoch viloperiod DC ansvarar för planeringen av flygtjänstgörings- och viloperioder. Flygtjänstgöringsperiod börjar vid det klockslag16 då besättningsmedlem, av DC, är beordrad att inställa sig för tjänstgöring efter viloperiod. Vid planering av flygtjänstgöringsperiod skall beaktas faktorer såsom tidsförskjutning, klimatförändringar, möjligheter till måltider, transporter etc. Vid förbandsövning ansvarar DC för att flygtjänstgöringsperiod och viloperiod regleras. Flygtjänstgöringsperiod skall normalt inte planeras överskrida 14 timmar. Före en flygtjänstgöringsperiod skall normalt en sammanhängande sömnperiod om minst 6 timmar tillhandahållas. Denna bör förlängas om den infaller under dagtid. Avsteg från ovanstående kan med rapporteringsskyldighet enligt 0.1.2.4 Begrepp och textmarkeringar som används i FOM (sida 14) ges av DC. Om flygning med passagerare infaller någon gång under flygtjänstgöringsperioden gäller för TpSpecflyg särskilda regler enligt FOM-A TpSpecflyg – 0.7 Tjänstgöringstidsbegränsningar samt vilokrav. 7.2 Flygtjänstgöringsperiod under beredskap Under beredskap, då personalen ges förutsättning till vila i säng, räknas inte denna vilotid som flygtjänstgöringsperiod. Med detta avses att en beredskap kan delas upp i två delar; tjänstgöring och vila, och att de 14 timmarna då kan ”samlas ihop” under en längre period. Dock skall kravet på 6 timmars tillhandahållen sammanhängande sömnperiod uppfyllas en gång per 24-timmarsperiod samt att denna typ av beredskap inte får vara längre än 7 dygn. Ny beredskap får tidigast påbörjas efter en 24-timmars viloperiod. 16. Detta i syfte att DC som planerar den flygoperationella verksamheten på divisionen i sin beordran rörande klockslaget tagit hänsyn till längden på kommande aktuell flygtjänstgöringsperiod. Konsekvensen av detta blir att den enskilde på eget initiativ EJ skall inställa sig innan beordrat klockslag. 7.1 – 7.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 105 7 Tjänstgöringstidsbegränsningar samt vilokrav Exempel 7:1 Exempel på detta är en besättning som är i beredskap och får sitt ”första” larm 1100. Utryckningen med ordinarie efterarbete/debriefing slutar 1430 varvid 3,5 timmar läggs i ”tidsbanken”. Besättningen återgår då, med förutsättningar till vila i säng enligt ovan, till att vara i beredskap. Nästa larm kommer 1700 och utryckningen slutar 1930 varvid ytterligare 2,5 timmar adderas till ”tidsbanken”. I detta läge har det gått 8,5 timmar sedan första larm men flygtjänstgöringstiden är endast 6 timmar. 7.2.1 Regler för tidsbestämning 7.2.1.1 24-timmarsperiod Tidpunkten för när en ny 24-timmarsperiod påbörjas beslutas endast av aktuell befälhavare/förbandschef. 7.2.1.2 Tjänstgöring respektive vila inom 24timmarsperioden Tidpunkten för när tjänstgöring startar respektive upphör beslutas endast av aktuell befälhavare/förbandschef och analogt med detta även tidpunkterna för vila på motsvarande sätt. Vid bestämmandet av dessa tidpunkter måste BFH noga beakta bestämmelserna i 4.1.3 Inkapacitet under flygning (sida 76) eftersom omständigheterna/förhållandena runt vilan kan variera på olika sätt. Efter en fullgjord flygtjänstgöringsperiod på totalt 14 timmar måste kravet på 6 timmars sammanhängande tillhandahållen sömnperiod vara uppfyllt innan ny beredskap intas. 7.3 Överskridande av planerad flygtjänstgöringsperiod Inträffar under en flygtjänstgöringsperiod händelser som inte rimligen kunnat förutses får förbandschef eller befälhavare, efter samråd med övriga befälhavare/besättningsmedlemmar, besluta om överskridande av maximalt tillåten flygtjänstgöringsperiod med högst 2 timmar. Sådant beslut skall i första hand grundas på flygsäkerhetsaspekten och i andra hand på verksamhetsaspekten. 106 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 7.2 – 7.3 7 Tjänstgöringstidsbegränsningar samt vilokrav 7.4 Uppföljning av flygtjänstgöringsperiod DC ansvarar för att följa upp personalens flygtjänstgöringstider och viloperioder. Uppgifter om flygtjänstgörings- och viloperioder skall dokumenteras och arkiveras enligt 2.2.4 Arkivering av flygtjänstdokument (sida 62). Den enskilde skall under pågående flygning kontrollera att inte gällande flygtjänstgöringsbegränsning överskrids. 7.4 – 7.4 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 107 8 Flygoperationella procedurer FOM-A kapitel 8 återfinns i: • FOM-A Stridsflyg för flygning med JAS39, SK60 (inkl 4-sits) och veteranflygplan av stridsflygplantyp. • FOM-A Helikopter för flygning med helikopter. • FOM-A TpSpecflyg för flygning med transport- och specialflygplan. • FOM-A UAV för flygning med Unmanned Aerial Vehicle-system, UAV. 8–8 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 109 9 Bestämmelser för passagerar- och transportflygning 9.1 Passagerare 9.1.1 Allmänt Passagerare kan förekomma vid transportflygning och orienteringsflygning. Ingen skillnad görs mellan utländsk och svensk medborgare vad gäller tillståndsgivning för passagerarflygning, förutom vid flygning med JAS3917. Observera att det finns befattningshavare som sorteras in under besättningsrollen Kontrollör (sida 238) i 13.2 Definitioner (sida 229) och som därvid beordras till flygning enligt ordinarie rutin i 2.1.5.2 Orderkedjan i samband med flygning (sida 55). 9.1.1.1 Transportflygning Flygning där syftet är enbart persontransport. Flygningen genomförs på något av följande sätt: • Flygning utan taktiska moment eller stridstekniska manövrer • Flygning som kan innehålla taktiska moment eller stridstekniska manövrer Transportflygning med passagerare i JAS39, SK60 (endast 2-sits) och veteranflygplan av stridsflygplantyp betraktas alltid som ”Flygning som kan innehålla taktiska moment eller stridstekniska manövrer”. Flygning med SK60 4-sits får ej innehålla taktiska moment eller stridstekniska manövrar. 9.1.1.2 Orienteringsflygning Flygning, där annan än besättningsmedlem deltar, där syftet är att visa stridsteknik, taktik, taktisk situation eller luftfartygets system och prestanda. Vid planering av orienteringsflygning skall särskilt beaktas flygningens syfte. Flygningen skall normalt ej utföras under insats. Avsteg från detta ges restriktivt av L CF eller CF. 17. För utländsk medborgare vid flygning med JAS39 lämnas tillstånd av CF. 9.1.1 – 9.1.1.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 111 9 Bestämmelser för passagerar- och transportflygning 9.1.1.3 Passagerarlista Passagerarlista skall upprättas för alla flygningar med passagerare. Listan skall förvaras av utsedd personal som befinner sig på annan plats än i det luftfartyg som genomför transporten. Utsedd personal skall vara informerad om åtgärder som skall vidtagas med passagerarlistan vid eventuellt haveri. BFH ansvarar alltid för att slutlig passagerarlista är korrekt. Med slutlig menas någon av följande: • upprättad på plats av besättningen eller, • upprättad på plats av handlingpersonal eller, • upprättad på plats av transportchef eller, • en preliminär förhandsutgåva som verifieras på plats genom BFH ansvar Vid tillfällen då normalförfarandet (dvs. att lämna lista till utsedd personal) inte går att genomföra innan start skall följande ske: • så snart någon form av kommunikation upprättats (före eller efter start) skall listan på tillgängligt sätt lämnas över (exempel på detta är satellittelefon, flygradio, mobiltelefon, e-post) Viss SF-personal har skyddad identitet varför de står med kodnamn i listan. Då dessa finns ombord skall det vara mycket tydligt utklarat för den utsedda att det finns en speciell kontaktyta för åtgärder efter tillbud som gäller SF-personalen. Denna kontaktyta går till SFL (eller till en av SFL utsedd) varvid alla åtgärder för SF-personal efter tillbud sköts av SFL. 9.1.1.4 Sjuktransportflygning Passagerare som transporteras som patienter skall i största möjliga mån behandlas som övriga passagerare avseende att ha samma höga skyddsnivå som övriga ombord. Undantag från detta kan göras då det är medicinskt betingat. Med medicinskt betingat menas: • att den personal ombord som har det medicinska ansvaret under flygningen avgör, i samråd med BFH, huruvida patienten av medicinska skäl skall särbehandlas. Exempel på denna särbehandling är: – om flytväst skall vara påtagen eller ej – om säkerhetsbälten skall vara fastspända eller ej – om säkerhetsgenomgång innan flygning skall genomföras eller ej Avdömningar av rent operativ karaktär rörande patienthantering kan för helikopter ses i FOM-A Helikopter – 9.5.1 Planläggning. Ytterligare bestämmelse för sjuktransportflygning för TpSpecflyget återfinns i FOM-A TpSpecflyg – 0.9.1.3.3 Sjuka och/eller handikappade passagerare. 112 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 9.1.1.3 – 9.1.1.4 9 Bestämmelser för passagerar- och transportflygning 9.1.2 Tillståndsgivning vid flygning med passagerare 9.1.2.1 Flygning utan taktiska moment eller stridstekniska manövrer Passagerarkategori 1) Försvarsmaktsanställda på tjänsteuppdrag samt utländska passagerare Tillstånd ges I planeringsfasen Under flygningens genomförande antingen: Ytterligare försvarsmaktsanställda på tjänsteuppdrag, som ej finns med på ordinarie tp-beställning, får godkännas av befälhavaren • Genom transportbeställning från F 7 tp-bokningsdetalj, eller • Av DC. 2) Svenska statens högsta ledning inklusive medresenärer antingen: • Genom transportbeställning från F 7 Bromma flightoperation, eller Ytterligare medresenärer till kunden får godkännas av befälhavaren. • Av DC. 3) Stats-, landstings- och antingen: kommunanställda på tjänste• Genom transportbeställuppdrag ning från F 7 tp-bokningsdetalj, eller • Av DC. Ytterligare stats-, landstingsoch kommunanställda på tjänsteuppdrag, som reser tillsammans med den ordinarie kunden men som ej finns med på ordinarie tp-beställning, får godkännas av befälhavaren 4) Utländska medborgarea) vid flygning med JAS39. Av CF Av CF 5) Övriga personer Av L CF Av L CF a) Namnlista behöver ej skickas till HKV LEDS INRI IR (tidigare benämnt ”Protokollet”). 9.1.2.1 – 9.1.2.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 113 9 Bestämmelser för passagerar- och transportflygning • Passagerare av kategori 3–5, enligt tabellen ovan, reser utan försäkringar från Försvarsmakten. Detta skall kunden informeras om av den enhet som tar emot en förfrågan om transport. • Omyndig, som ej reser tillsammans med målsman, får vara passagerare endast efter målsmans skriftliga medgivande. • Gravida passagerare: • Gravida anställda i helikopter: SäkI G kapitel 27 förbjuder anställda i Försvarsmakten, som är gravida, att färdas i helikopter. Förbudet gäller dock inte för enstaka nödvändig transport, till exempel sjuktransport. Avsteg från detta förbud kan ges av chefen Säkerhetsinspektionen. • Bärande på ett barn: Från v 36 till v 38 krävs ett medicinskt intyg (MEDIF) av FÖLäk för att tillåtas transport med militärt luftfartyg. Från v38 eller mer tillåts inte passageraren att transporteras med militärt luftfartyg. För passagerare med civilt läkarintyg gäller att det skall skickas till FÖLäk, FöMedC Göteborg för beslut. Flygtiden får inte överstiga 4 timmar. • Bärande på mer än ett barn: Från v 28 till v 32 krävs ett medicinskt intyg (MEDIF) av FÖLäk för att tillåtas transport med militärt luftfartyg. För passagerare med civilt läkarintyg gäller att det skall skickas till FÖLäk, FöMedC Göteborg för beslut. Från v 32 till v 36 rekommenderas inte transport med militärt luftfartyg och tillstånd ges endast i undantagsfall av FÖLäk. Från v 36 eller mer tillåts inte passageraren att transporteras med militärt luftfartyg. Flygtiden får inte överstiga 4 timmar. 9.1.2.2 Flygning som kan innehålla taktiska moment eller stridstekniska manövrer samt orienteringsflygning 9.1.2.2.1 Tillstånd för helikopter, transport & specialflyg Tillstånd lämnas normalt av L CF. Vid genomförande av insats kan även DC lämna tillstånd. För transportflygning beordrad av taktisk chef gäller företagsorder som tillstånd. För personal vid egen division lämnas tillstånd av DC. Tillståndet kan avse enstaka person eller en definierad grupp av personer. 9.1.2.2.2 Tillstånd för stridsflyg Tillstånd för all flygning med passagerare i SK60 lämnas av L CF. 114 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 9.1.2.1 – 9.1.2.2.2 9 Bestämmelser för passagerar- och transportflygning Tillstånd för passagerare i JAS39 får av L CF lämnas till: • Försvarsmaktens flygande personal. • Teknisk personal, trafiklednings- och stridsledningspersonal, flygadjutant, divisionsadjutant, simulatorledare, underrättelsebefäl samt flygläkare vid egen flottilj. Efter framställan från annan L CF får tillstånd ges för motsvarande personal från annan flottilj. För annan personal än ovanstående lämnas tillstånd av CF. 9.1.3 Bestämmelser för pilot vid flygning med passagerare Pilot skall ha genomgått GFSU (motsv) och vara influgen18 på aktuell luftfartygstyp. Avsteg medges för flygningar där passagerare enligt utbildningsanvisning i FOM-D tillåts deltaga. 9.1.4 Bestämmelser för passagerare vid flygning 9.1.4.1 Allmänt Passagerare skall meddelas aktuella upplysningar om flygningen. Chef som fattar beslut om flygning ansvarar i förekommande fall för att personer som ej är anställda i Försvarsmakten upplyses om att inget statligt försäkringsskydd finns för flygningen. Passagerare skall normalt tilldelas flygsäkerhetsutrustning enligt samma norm som gäller för besättning under aktuell flygning, samt ges erforderlig instruktion i dess användning. Avsteg kan beslutas av DC. Samtliga ombordvarande åtlyder vad befälhavare bestämmer för tjänsten och säkerheten ombord samt bistår vid behov denne vid nödsituation. Befälhavare ansvarar för att person som sitter på DK-plats instrueras att inte påverka DK-utrustningen (se även FOM-B/SFI för respektive luftfartygstyp). 9.1.4.2 Flygning som kan innehålla taktiska moment eller stridstekniska manövrer samt orienteringsflygning Anhörigförteckning för passagerare upprättas av chef som fattar beslut om flygningen. Passagerare i raket- eller katapultstolförsedda flygplan skall normalt ha genomgått allmän läkarundersökning för flygande personal under de senaste 18. Se även 5.4.2 Återinflygning (sida 94). 9.1.2.2.2 – 9.1.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 115 9 Bestämmelser för passagerar- och transportflygning 12 månaderna. Avsteg får endast medges av MAME vid enstaka flygningar. Passagerare i raket- eller katapultstolförsedda flygplan skall uppfylla kraven på kroppsmått och vikt. För flygning med belastning över 7 g skall dessutom centrifugträning utföras och medicinskt flyggodkännande ges av FÖLäk. 9.1.5 Bestämmelser för transportchef Vid transportflygning med passagerare skall normalt kunden eller förbandet (motsvarande) utse transportchef bland passagerarna. Då flygning beställs/beslutas skall ett telefonnummer till transportchef anges och på detta nummer: • bör transportchefen vara anträffbar dagarna innan flygningen • skall transportchefen vara anträffbar timmarna innan flygningen. Avsteg från krav på transportchef kan ges av DC. Denne skall då på annat sätt säkerställa att besättningen kan informera passagerarna om eventuella förseningar, inställda flygningar etc. Transportchef skall ansvara för att: • passagerarlista och lastförteckning upprättas. • personal och materiel uppfyller tillämpliga bestämmelser i ”Handbok för flygtransport av farligt gods (HFFG)”. • gällande säkerhetsbestämmelser, vilket också innefattar bestämmelser om luftfartsskydd (security), beaktas. 9.2 Transport av gods 9.2.1 Policy beträffande personliga tillhörigheter Besättningsmedlemmar må medföra det bagage och de personliga tillhörigheter som de behöver i samband med tjänstgöringen. Transport av annat gods beslutas av befälhavare. Detta skall göras restriktivt och får heller inte medföra merkostnader för Försvarsmakten. Godset transporteras på egen risk i medförd väska (motsvarande) eller i förekommande fall i den flygdräkt/uniform som personalen bär under flygningen. 9.2.2 Samlastning av gods och passagerare Följande personal anses inte vara passagerare utan räknas in under kategorin ”Annan personal med uppgift ombord” enligt 1.4.1.1 Kategorier i flyg- 116 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 9.1.4.2 – 9.2.1 9 Bestämmelser för passagerar- och transportflygning tjänst (sida 34). Detta gäller oavsett om godset kategoriseras som ”farligt gods” eller inte: • Vakt eller eskort • Fordonsförare då ”deras” fordon transporteras • Personal utsedd för tekniskt underhåll av det transporterande luftfartyget. 9.2.3 Transport av farligt gods För att genomföra en transport av farligt gods i försvarsmaktens luftfartyg krävs att besättningen uppfyllt kraven enligt 5.2.2.12 Farligt gods (sida 85). Procedurer och handhavande beskrivna i ”Handbok för flygtransport av farligt gods (HFFG)” skall följas vid transport av farligt gods. Där handboken beskriver att avsteg kan göras vid mottagningskontroll samt transport av vapen och ammunition beslutar CF följande för flygtjänsten i FM: • Då mottagningskontroll inte kan företas av FM behörig godskontrollant i samband med övning/insats äger BFH rätten att bestämma huruvida den tillämpliga kontrollen som företas av egen besättning är tillräcklig. Denna rätt för BFH kommer att ges av CF inför aktuell verksamhet och gäller endast inom beslutets ramar. • Då DGD och NOTOC ej tillhandahålles äger BFH rätten att bestämma huruvida lasten skall tas med eller ej. Detta kan endast ske om BFH anser sig ha fått tillräcklig information om lasten och dess egenskaper. Denna rätt för BFH kommer att ges av CF inför aktuell verksamhet och gäller endast inom beslutets ramar. • Vid transport av väpnad personal i samband med övning/insats äger BFH rätten att bestämma huruvida vapen och personligt buren utrustning (t ex ammunition) förvaras åtskilda eller ej. Denna rätt för BFH kommer att ges av CF inför aktuell verksamhet och gäller endast inom beslutets ramar. • Vid samlastning av farligt gods och passagerare i samband med övning/ insats äger BFH rätten att bestämma huruvida föreskrifter i HFFG avseende tillstånd/mängder skall anpassas efter passagerarflyg eller fraktflyg. Denna rätt för BFH kommer att ges av CF inför aktuell verksamhet och gäller endast inom beslutets ramar. Om inte annat framgår av aktuell stats bestämmelser för ifyllande av ATS färdplansblankett skall befälhavaren i militärt transportluftfartyg, som medför farligt gods, ange detta förhållande i lämpligt fält på färdplansblanketten. Vid ansökan om diplomatiskt tillstånd för att flyga i annan stats luftrum skall det klart framgå om man avser transportera farligt gods ombord. Om man ej erhållit diplomatiska tillstånd som godkänner transport av det farliga godset får det ej medföras vid aktuell flygning. 9.2.2 – 9.2.3 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 117 9 Bestämmelser för passagerar- och transportflygning Det kan finnas tillfällen vid flygtransport av farligt gods då BFH/FTL ombeds söka avsteg från bestämmelser för annan nations transportbehov (enligt gällande HFFG så är det alltid beställaren av transporten som skall söka avsteget hos SÄKINSP). Oavsett om denne då ser sig som BFH/FTL eller ”beställare/kund” skall tjänstevägen nyttjas. 9.3 Tullklarering 9.3.1 Allmänt Statsluftfartyg är, enligt svensk Tullordning §34 kap. 4A, befriade från kravet på att gå via tullflygplats i Sverige. I samma paragraf är statsluftfartyg även befriade från kravet på att lämna förhandsanmälan och luftfartygsanmälan inom Sverige. Svensk Tullordning §34 och §35 kap. 4A beskriver dock att befälhavaren på statsluftfartyg skall, utan dröjsmål, anmäla: • när statsluftfartyget skall avgå från Sverige till ett land utanför EU. • när statsluftfartyget anlänt till Sverige från ett land utanför EU. • om man anlänt från ett land utanför EU med tullgods ombord som skall lossas i Sverige. Befälhavaren skall i dessa tre fall kontakta vakthavande befäl på Kompetenscenter gränsskydd Stockholm telefonnummer 08-456 66 20. Vid utlandsflygningar är befälhavaren ansvarig för att gällande tullbestämmelser meddelas till alla ombord samt att föreskrivna pass- och tullformaliteter följs. Efter ankomst till tullflygplats skall den enskilde anmäla till befälhavaren om denne medför varor utöver tillåten kvantitet, valutor eller något annat som kan vara underkastat införselförbud. När befälhavaren lämnar General Declaration till tullmyndigheten, deklarerar denne samtidigt om besättningsmedlem har något tullpliktigt. Besättningen har alltid skyldighet att med eget bagage passera eventuellt befintligt tullfilter normalt kan det dock räcka med en anmälan från befälhavaren. 118 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 9.2.3 – 9.3.1 9 Bestämmelser för passagerar- och transportflygning 9.3.1.1 General Declaration Skall lämnas på anmodan vid ankomst. På vissa destinationer krävs två ifyllda blanketter en för ankomst och en för avresa. Bild 9:1 Blankett General Declaration. 9.3.1.1 – 9.3.1.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 119 9 Bestämmelser för passagerar- och transportflygning 9.3.1.2 Luftfartygsanmälan Kräver ett lands regler att föranmälan om flygning skall ges till tullmyndigheten används blankett Luftfartygsanmälan (Report of aircraft). Bild 9:2 Blankett Luftfartygsanmälan. 120 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 9.3.1.2 – 9.3.1.2 10 Luftfartskydd (Säkerhetsskyddstjänst) 10.1 Säkerhetsskyddstjänst 10.1.1 Allmänt Försvarsmakten får i enlighet med lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar mm (skyddslagen) reglera vilka militära luftfartyg som skall förklaras som skyddsobjekt. I HKV skr 2008-09-23, bet 10 920:61821 har därför följande luftfartyg klassificerats som skyddsobjekt: • FPL39 • Tp84 • S100, avser ASC samt FSR 890 • FPL102 • HKP10 • HKP14 • HKP15 • HKP16 Detta innebär i enlighet med H SÄK Skydd (M7739-352005) att skyddsvakter som godkänts enligt 5§ förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m m skall avdelas för bevakning av luftfartygen. Då skyddslagen endast gäller i Sverige åligger det lokala verksamhetsledaren (förbandschef) att genomföra säkerhetsanalys vid basering utomlands. 10.1.2 FPL39 Utges senare. 10.1.3 Tp84 Utges senare. 10.1.4 FPL100 För S100 B/D är en generell säkerhetsanalys genomförd. Denna framgår av F 17 skr 2005-02-15, bet H/S-10 700:9008. 10.1.1 – 10.1.4 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 121 10 Luftfartskydd (Säkerhetsskyddstjänst) 10.1.5 FPL102 För S102 B är en generell säkerhetsanalys genomförd. Denna framgår av F 17 skr 2005-02-15, bet H/S-10 700:9008. Tp102 A/C lyder under statsflygsförordningen vilken reglerar bevakning av luftfartyget både i Sverige och utomlands. Det åvilar SÄPO att ansvara för bevakning utom när flygplanen står på Bromma. 10.1.6 HKP10 Utges senare. 10.1.7 HKP14 Utges senare. 10.1.8 HKP15 Utges senare. 10.1.9 HKP16 Utges senare. 122 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 10.1.5 – 10.1.9 11 Åtgärder vid haverier och andra driftstörningar Driftstörningar indelas i: • Haveri • Allvarligt tillbud (ATB) • Tillbud (TB) • Övrig driftstörning 11.1 Åtgärder vid haveri 11.1.1 Observation av haveri eller mottagande av nödanrop 11.1.1.1 Haveri Befälhavare på luftfartyg som observerar att ett luftfartyg eller ett fartyg befinner sig i nöd skall: • behålla visuell kontakt med det nödställda luftfartyget eller fartyget så länge som bedöms nödvändigt och fastställa dess position • meddela till räddningscentral eller flygtrafikledning de flesta möjliga av följande uppgifter: – typ av luftfartyg eller fartyg i nöd, dess identifieringsbeteckning och tillstånd – den nödställdes position – tidpunkt för observationen – antal personer som kunnat iakttas, deras tillstånd m m – handla enligt instruktion från räddningscentral eller flygtrafikledningsorgan. Första luftfartyg som kommer fram till en olycksplats har befälet beträffande kommunikation med räddningscentral m m intill dess att första räddningshelikopter (motsv) anländer. 11.1.1.2 Mottagande av nödsändning Befälhavare på luftfartyg som mottar nödsignal, nödmeddelande eller liknande skall: • anteckna den position, som eventuellt lämnats av luftfartyget eller fartyget i nöd, • om möjligt ta pejling på sändningen, 11 – 11.1.1.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 123 11 Åtgärder vid haverier och andra driftstörningar • vidarebefordra all tillgänglig information om nödsändningen till räddningscentral eller flygtrafikledningsorgan • efter eget bedömande bege sig mot i nödsändningen angiven position. 11.1.2 Lokal nivå Vid respektive förband finns en plan som beskriver åtgärder vid haveri och efterforskning. Ansvarig för detta är förbandschefen (lokala verksamhetsledaren). Planen skall vara tilldelad berörda befattningshavare. 11.1.3 Central nivå I HKV/PROD FLYG finns V Flygsäk för mottagande och handläggning av flygsäkerhetsärenden. I HKV finns en plan som beskriver åtgärder vid haveri och allvarligt tillbud. Planen skall vara tilldelad berörda befattningshavare. Då underrättelse om haveri eller allvarligt tillbud når HKV anmäls detta av V Flygsäk till SHK och lämpliga experter ställs till SHK förfogande. Berörda myndigheter, företag, staber, centra, skolor och förband informeras av V Flygsäk om händelsen enligt checklista. Snarast efter inträffat haveri skall V Flygsäk delge information om händelseförloppet genom ”Flygsäkerhetsinformation”. Ansvarsförhållande samt rutiner vid bärgning framgår av handboken Bärgning av luftfarkoster. 11.2 Åtgärder vid andra driftstörningar 11.2.1 Handläggning av driftstörningsanmälan Driftstörning skall rapporteras som Driftsstörningsanmälan Flyg (DA FLYG). Instruktioner för kodning av en driftstörning skall ske enligt ”Rapporteringsanvisningar flygmaterieltjänst (RAFT)” för DA FLYG. 11.2.1.1 Lokal nivå Efter avslutad flygning rapporterar besättningsmedlem driftstörning genom DA FLYG. Detta görs utförligt på särskild blankett, och om annan än BFH har skrivit DA skall BFH kommentera den, och inlämnas därefter till DC eller, om DC ej kan nås, till L CF. Observera att det inte är tillämpbart att kommentera en DA om sig själv. 124 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 11.1.1.2 – 11.2.1.1 11 Åtgärder vid haverier och andra driftstörningar DC beslutar om direktanmälan till HKV skall ske, granskar driftstörningsanmälan, för in rättelser och kompletteringar samt vid behov upplysningar från berörd personal. Som en sammanfattning av driftstörningsanmälans innehåll anges aktuell flygfas- och händelseförloppskod. DC utlåtande skrivs på blanketten. Detta utformas så att det kan utgöra kompletterande underlag för beslut om utredning. Är den enskilde förhindrad att själv skriva driftstörningsanmälan ansvarar DC för att sådan upprättas med så fullständiga uppgifter som möjligt. Driftstörningsanmälan vidarebefordras inom verksamhetsställe enligt lokal ArbO (motsv) till L CF. L CF kommenterar och beslutar om eventuell utredning samt orienterar lokale verksamhetsledaren om sådant beslut. Om L CF ingår i den besättning som driftstörningsanmälan avser skall flygchef besluta om eventuell utredning. Databehandling av driftstörningsanmälan skall vara genomförd senast femte tjänstedagen efter berörd händelse och behandlingen får inte försenas i avvaktan på beslut om eventuell utredning, utan skall i sådant fall påbörjas utan att detta beslut har noterats. Om en DA FLYG skrivs då flygning inte genomförts skall flygningen ändå dokumenteras i loggkortsblad med noll som flygtid. Detta för att det ska vara möjligt att administrera DA FLYG i avsett datasystem. Har tekniska fel inverkat på händelsen upprättas även en TR som redovisas i samband med avlämning. 11.2.1.2 Central nivå Driftstörningsanmälan mottages av och handläggs i HKV av PROD FLYG V Flygsäk. Efter analys av DA skall sammanställningar och erfarenheter återrapporteras till förbanden. Återmatning sker normalt ej till varje enskild individ som upprättat DA Flyg, utan beslutas i särskilda fall av C Flygsäk. Generell återmatning/konsekvens av DA Flyg kan ske genom något/några av följande: • Publicering i Flygdags • Direktkontakt med flygtjänstledande personal på förband • Information på flygtjänstledningsmöten med L CF och DC • Informationsmöten med FSO • Ändrad text i flygoperationella instruktioner/bestämmelser inkluderande utbildningsmaterial. 11.2.1.1 – 11.2.1.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 125 11 Åtgärder vid haverier och andra driftstörningar 11.3 Direktanmälan (DIRA) 11.3.1 Allmänt Direktanmälan görs från verksamhetsutövare vid händelse eller driftstörning som är av sådan art att den bör komma till flygoperatören och andra berördas kännedom snabbare än vad ordinarie rutiner medger. Även bestämmelser och direktiv utgivna av myndigheter kan vara anledning till utgivande av direktanmälan. Haveri eller allvarliga tillbud samt befarat eller konstaterat överskridande av främmande territorialgräns skall alltid rapporteras genom direktanmälan. Vid haveri och allvarligt tillbud anmäls detta av V Flygsäk direkt till SHK jourhavande. Direktanmälan får inte fördröjas i avvaktan på att komplett information om aktuell händelse har insamlats eller att aktuell chef är förhindrad att fatta beslut. Uppgifter skall lämnas efter hand som de blir tillgängliga. 11.3.1.1 Lossnade delar från luftfartyg 11.3.1.1.1 Bakgrund I MFD 2009-11-12 Definition of serious incident including detached parts är på engelska uttryckt att ”…when parts are detached from the aircraft…” så skall det automatiskt innebära att man skall hantera detta som ett allvarligt tillbud. Detta har feltolkats genom åren till att bli ”…när saker tappats från luftfartyg…” som i sin tur medfört att antal anmälningar till bl a SHK gjorts i onödan. 11.3.1.1.2 Förtydligande Ordet detached betyder inte tappat; det betyder lossnat och i samband med militär luftfart innebär detta följande: 11.3.1.1.3 Tillämpning För att en sak skall anses lossnad skall något eller båda av följande kriterier vara uppfyllda: 1 2 Saken tillhör luftfartyget/flygsystemet som MONTERAD del (tanklock, noshjul) Saken tillhör ett annat materielsystem som integrerats med flygsystemet (kulsprutestativ, antenn, extratank, kulsprutepipa som sitter monterad på kulspruta) Således är följande exempel inte aktuella att vara händelser som automatiskt lyder under ovan nämnt MFD: a Kulsprutepipa som ligger på kabingolv och ramlar ut b Tomhylsor som ramlar ut ur kabinen 126 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 11.3.1 – 11.3.1.1.3 11 Åtgärder vid haverier och andra driftstörningar c Väska/ryggsäck motsvarande som ramlar ut ur lastutrymme d Hängande last Mycket viktigt är dock att poängtera att exempel Alt. a (sida 126) – Alt. d (sida 127), beroende på omständigheterna och händelseutfall, mycket väl kan vara upphov till ett allvarligt tillbud men inte p g a MFD:s text. Ett exempel på sådant fall kan vara att tappa den lösa kulsprutepipan i folksamling eller på en byggnad; då är det händelseutfallet och inte själva fallet ur luftfartyget som ger vid hand att det blir ett allvarligt tillbud. Med andra ord så skall händelsen ”tappa lösa saker från luftfartyg” bedömas från fall till fall. 11.3.2 Anmälan DIRA handläggs av V Flygsäk. Anmälan skickas enligt anvisningar på blanketten till VB Försvarsmakten telefon 08-788 81 11, fax 08-788 77 78 samt fax till V Flygsäk 08-788 76 96. V Flygsäk informerar FLYGI samt, i tillämpliga fall, vidarebefordrar direktanmälan till materielsystemintygsinnehavaren för åtgärdsbeslut. Direktanmälan görs av L CF eller, om detta ej är möjligt, av DC eller i särskilda fall av BFH. Om annan än L CF genomför direktanmälan skall L CF informeras så snart detta är möjligt. Flygchef beslutar om eventuella FV-gemensamma åtgärder, vilka regleras genom operationell order. Information om händelse som föranlett direktanmälan vidarebefordras av flygoperatören snarast till de som har att överväga och besluta om lämpliga flygsäkerhetsåtgärder, till ansvariga chefer samt till dem som kan förvänta sig frågor från massmedia. 11.4 Utredning 11.4.1 Händelser som skall utredas Följande händelser skall alltid utredas: • haveri • allvarligt tillbud • driftstörning med skada • driftstörning utan skada om inte dennas art och orsak entydigt framgår av driftstörningsanmälan • befarat eller konstaterat oplanerat överskridande av främmande territorialgräns. FLYGI, C PROD FLYG, CF och verksamhetsutövare får besluta om utredning av händelser som inte är klassade enligt ovan. 11.3.1.1.3 – 11.4.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 127 11 Åtgärder vid haverier och andra driftstörningar 11.4.2 Utredningens syfte En utredning, enligt dessa föreskrifter, skall syfta till att så långt som möjligt klarlägga såväl händelseförloppet och orsaken till händelsen som skador och effekter i övrigt. Utredningen skall även ge underlag för beslut om och/eller förslag till åtgärder, vilka har som mål att förebygga en upprepning av händelsen eller att begränsa effekten av liknande händelser. De sammanfattande bedömningarna och säkerhetsrekommendationerna skall inte användas för att fördela skuld eller ansvar. Förenklad utredningsrapport får lämnas avseende utredning av mindre händelse där utredaren i rapporten kan utelämna uppgifter på den fastställda blanketten som inte erfordras för utredningens slutsatser. Vid händelse som föranleder utredning skall berörda luftfartygs samtlig materiel och dokumentation (inkluderande registreringar, personlig flygutrustning och övrig materiel som kan ha inverkat på händelsen som ska utredas) bevaras orörd och överlämnas till utredare. Utredare återlämnar materielen och dokumentationen när denna inte längre behövs för utredningen. 11.4.3 Utredningar som genomförs av Statens haverikommission Haverier och allvarliga tillbud utreds av Statens haverikommission (SHK) enligt lagen och förordningen om undersökning av olyckor (SFS 1990:717). SHK kan överlåta åt annan att göra en utredning. SHK kan också besluta om att utreda andra driftstörningar. SHK iakttagelser och förslag under pågående utredning åtgärdas efter beslut i HKV. Vid driftstörning som klassas som allvarligt tillbud skall besättningen tillse att flygplanet inte åtgärdas eller flyttas innan direktiv från V Flygsäk medger detta (V Flygsäk skall kontakta SHK innan ett sådant medgivande kan ges). Orsaken till detta är att i största möjliga mån underlätta för utredningen av det allvarliga tillbudet. 11.4.4 Försvarsmaktens beslut efter SHK utredningsrapport SHK utredningsrapporter handläggs i HKV. Åtgärder, med SHK utredningsrekommendationer som grund, vidtas först efter det att Försvarsmakten har fattat särskilt beslut med anledning av rapporten. 128 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 11.4.2 – 11.4.4 11 Åtgärder vid haverier och andra driftstörningar 11.4.5 Utredningar som inte genomförs av SHK Driftstörning, klassad som utredning och som inte utreds av SHK skall utredas av verksamhetsutövaren. L CF skall besluta om utredning av driftstörningar inom eget ansvarsområde. Sådant beslut skall redovisas för lokale verksamhetsledaren. Om L CF ingår i den besättning som driftstörningsanmälan avser skall CF besluta om eventuell utredning. Utredning av driftstörning med luftfartsprodukt som disponeras genom tilldelning, lån eller förhyrning skall beslutas av den disponerande verksamhetsutövaren. Om driftstörningen berör annan verksamhetsutövare skall utredningen göras i samråd med aktuell ansvarshavare. Föreligger risk för jäv eller om andra särskilda skäl föreligger, skall ansvarshavare anmäla detta till C PROD FLYG, som beslutar vem som skall göra utredningen. Berör en driftstörning även civilt luftfartyg genomförs utredning i samråd med Transportstyrelsen. Utredning som inte genomförs av SHK skall göras av enskild utredare eller av utredningsnämnd. Den som beslutar om utredning avgör metod mot bakgrund av driftstörningens omfattning och vilka verksamhetsområden som berörs. Skyddsombud skall ges tillfälle att följa utredning. Personal som är ansvarig för funktion som kan ha inverkat vid driftstörning får inte utses som utredare eller ingå i utredningsnämnd. Den som beslutar om utredningsnämnd skall utse ordförande och de experter som uppgiften kräver, på förslag från ordförande. Personal från annan organisationsenhet skall på begäran av verksamhetsutövare ställas till förfogande. C PROD FLYG får även utan begäran besluta att sådan personal skall leda, ingå i eller följa utredning. Även FLYGI har rätt att fatta sådant beslut. Som enskild utredare utses FSO eller annan med lämplig kompetens. 11.4.6 Utredningsrapport och förenklad utredningsrapport Utredningsrapport efter befarat eller konstaterat överskridande av främmande territorialgräns skall insändas senast två dygn efter det att händelsen inträffat. Utredningsrapport och förenklad utredningsrapport skall upprättas enligt fastställt formulär och sändas till C PROD FLYG inom en månad efter driftstörningen. L CF skall, mot bakgrund av utredarens slutsatser och förslag, i utredningsrapporten överväga och vid behov besluta om dels lokala flygsäkerhetsfrämjande åtgärder samt dels förslag till åtgärder på central nivå. 11.4.5 – 11.4.6 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 129 11 Åtgärder vid haverier och andra driftstörningar Om utredningen visar att flera än en lokal ansvarshavare berörs, skall lokala verksamhetsledaren fastställa rapporten och berörda lokala ansvarshavare kontrasignera denna. Lokala verksamhetsledaren skall ta ställning till om det inträffade skall föranleda disciplinpåföljd eller åtalsanmälan. Sådant ställningstagande skall göras efter att händelsen har utretts och skall framgå som avslutning av utredningsrapporten. Kan rapport inte färdigställas inom en månad insänds preliminär rapport, som senare kompletteras eller ersätts med en slutlig. Kan vare sig preliminär eller slutlig rapport sändas in inom en månad, skall detta meddelas med angivande av skäl till förseningen och bedömd tidpunkt för insändning. 11.5 Handläggning av disciplinansvar och åtalsanmälan inom Försvarsmakten efter driftstörning Chefer för organisationsenheter enligt Försvarsmaktens verksamhetsordning (FFS 2005:7) företräder myndigheten Försvarsmakten som arbetsgivare vid egen enhet och utövar arbetsgivarens befogenheter och skyldigheter för all personal vid enheten utom i de fall överbefälhavaren, eller den denne bestämmer, beslutar annat (6 kap. 1§). Handbok personaltjänst (H Pers Kap 9. Tjänsteansvar m m) redovisar åtgärder vid organisationsenheter inom Försvarsmakten. Överträdelser eller åsidosättande av föreskrifter gällande den militära luftfarten inom Försvarsmakten, kan innebära att ett disciplinärt förfarande skall inledas eller att åtalsanmälan skall prövas av Försvarsmaktens personalansvarsnämnd. Försvarsmaktens interna bestämmelser för chefs åtgärder vid anmälan till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd framgår av FIB 2005:4. Fråga om disciplinansvar för anställd personal skall handläggas enligt lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA). För totalförsvarspliktiga gäller lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m m. 130 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 11.4.6 – 11.5 12 Flygtrafikbestämmelser Dessa flygtrafikbestämmelser gäller för flygtjänst inom Försvarsmakten. Vid flygning utanför svenskt territorium gäller dessutom de internationella trafikreglerna (ICAO Annex 2). Vid flygning inom annan stats territorium gäller dessutom de regler som är mest restriktiva av de internationella trafikreglerna och de trafikregler som utfärdats av aktuell stat. Vid insats gäller de mest restriktiva av FOM och de trafikregler som gäller i insatsområdet. UTC används som tidsreferens vid planering och genomförande av flygning. Vid tidsangivelse i UTC skall bokstaven Z finnas efter tidsangivelsen. 12.1 Luftrummets indelning Luftrummets indelning i princip framgår av nedanstående bild. Bokstäverna anger de luftrumsklasser som finns inom svenskt FIR. 12 – 12.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 131 12 Flygtrafikbestämmelser Bild 12:1 Luftrummets indelning. Bokstäverna (C, E, G) = luftrumsklasser i svenskt FIR. * = Högsta av 5000 ft (AMSL eller 3000 ft AGL. Se 12.1.2.1 d) och 12.1.2.2 d). Luftrumsklass G FL 95 – 125 = luftrummet inom fjällområdet (norr om 6700N, väster om 1900O och till gränsen mot Norge). ”Area L3” = luftrum inom svenskt FIR (söder om Falsterbo) där ATS är delegerat till KASTRUP. Luftrum med annan luftrumsklass än C, E och G som inte framgår av Bild 12:1 (sida 132). • RÖNNE TMA: – 1500 ft AMSL – 4500 ft AMSL: Luftrumsklass D – 4500 ft AMSL – FL 95: Luftrumsklass E • KASTRUP CTR (delvis belägen inom SWEDEN FIR, MALMÖ AOR) och RÖNNE CTR: Luftrumsklass D 12.1.1 Luftrumstyper 12.1.1.1 Flyginformationsregion, FIR Luftrummet över svenskt territorium och angränsande delar av internationellt vattenområde består av en flyginformationsregion (Sweden FIR) som indelas i två ansvarsområden: Malmö och Stockholm AOR. 12.1.1.2 Kontrollerat luftrum FIR indelas i kontrollerat luftrum och icke-kontrollerat luftrum. 132 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.1 – 12.1.1.2 12 Flygtrafikbestämmelser Kontrollerat luftrum indelas i: • Kontrollområden (CTA) – yttäckande kontrollområde (SUECIA CTA) – terminalområden (TMA) • Kontrollzoner (CTR) 12.1.1.3 Icke kontrollerat luftrum Inom luftrumsklass G (icke-kontrollerat luftrum) finns förutom vanlig okontrollerad luft trafikinformationsområden (TIA) och trafikinformationszoner (TIZ) vid vissa flygplatser där AFIS utövas. 12.1.2 Luftrumsklassning Luftrumsklassning tillämpas för att sammanfattningsvis ange omfattningen av flygtrafikledningstjänst och grundkrav för flygning inom respektive luftrumsklass. Tabellen nedan visar vad som gäller beträffande tillåtna typer av flygning, separation, omfattning av flygtrafikledningstjänst, krav på dubbelriktad radioförbindelse med ATS och klarering. Vid flygning på flyghöjd som bildar gräns i höjdled mellan luftrum med olika luftrumsklasser skall de föreskrifter tillämpas som gäller i den för VFR-flygning minst restriktiva av de båda luftrumsklasserna. Klass A är den mest restriktiva, klass G den minst restriktiva. Flyginformationstjänst och alarmeringstjänst utövas för alla flygningar enligt därför gällande föreskrifter även där så inte anges i kolumnen ”tjänst”. 12.1.2.1 Luftrumsklasser och tjänster, dager Luftrumsklass Typ av Separation flygning Tjänst Oavbruten dubbelrik- Klarertad radioförbindelse ing krävs krävs Aa) Endast IFR Alla luftfartyg Flygkontrolltjänst Ja Ja Ba) IFR Alla luftfartyg Flygkontrolltjänst Ja Ja VFR Alla luftfartyg Flygkontrolltjänst Ja Ja C > FL 195 Endast IFR Alla luftfartyg Flygkontrolltjänst Ja Ja C ≤ FL 195 IFR Från IFR/VFR Flygkontrolltjänst Ja Ja Från IFR Flygkontrolltjänst Ja Ja VFR Da) 12.1.1.2 – 12.1.2.1 VFR/VFR Trafikinformation IFR Från IFR Flygkontrolltjänst, samt trafikinformation om VFR Ja Ja VFR Ingen Trafikinformation Ja Ja FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 133 12 Flygtrafikbestämmelser Luftrumsklass E IFR VFR Fa) G Tjänst Oavbruten dubbelrik- Klarertad radioförbindelse ing krävs krävs Från IFR Flygkontrolltjänst Ja Ja IFR/VFR Trafikinformation, om möjligt Ingen Trafikinformation, om möjligt Nej Nej Nej Typ av Separation flygning IFR Från IFR om möjligt Flygrådgivningstjänst och flyginformationstjänst b) VFR Ingen Flyginformationstjänst b) Nej Flyginformationstjänst c)d) Nej Ingen c) Nej IFR VFR Ingen Ingen a) Luftrumsklasserna A, B, D och F används inte i svenskt FIR. Undantag: Rönne TMA/CTR och Kastrup CTR. b) Krav återfinns i aktuell nations AIP. c) Inom TIA och TIZ krävs dubbelriktad radioförbindelse med ATS. d) Inom luftrumsklass G krävs dubbelriktad radioförbindelse med ATS om sådan finns tillgänglig. 12.1.2.2 Luftrumsklasser och tjänster, mörker Luftrumsklass Typ av Separation flygning Tjänst Oavbruten dubbelrik- Klarertad radioförbindelse ing krävs krävs Aa) Endast IFR Alla luftfartyg Flygkontrolltjänst Ja Ja Ba) IFR Alla luftfartyg Flygkontrolltjänst Ja Ja VFR Alla luftfartyg Flygkontrolltjänst Ja Ja C > FL 195 Endast IFR Alla luftfartyg Flygkontrolltjänst Ja Ja C ≤ FL 195 IFR Alla luftfartyg Flygkontrolltjänst Ja Ja VFR Alla luftfartyg Flygkontrolltjänst Ja Ja IFR Alla luftfartyg Flygkontrolltjänst Ja Ja VFR Alla luftfartyg Flygkontrolltjänst Ja Ja IFR Alla luftfartyg Flygkontrolltjänst Ja Ja VFR Alla luftfartyg Flygkontrolltjänst Ja Ja IFR Från IFR om möjligt Flygrådgivningstjänst och flyginformationstjänst b) Nej VFR Ingen Flyginformationstjänst b) Nej Da) E Fa) 134 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.1.2.1 – 12.1.2.2 12 Flygtrafikbestämmelser Luftrumsklass Typ av Separation flygning Tjänst Oavbruten dubbelrik- Klarertad radioförbindelse ing krävs krävs G IFR Ingen Flyginformationstjänst c)d) Nej VFR Ingen Ingen c)d) Nej a) Luftrumsklasserna A, B, D och F används inte i svenskt FIR. Undantag: Rönne TMA/CTR och Kastrup CTR. b) Krav återfinns i aktuell nations AIP. c) Inom TIA och TIZ krävs dubbelriktad radioförbindelse med ATS. d) Inom luftrumsklass G krävs dubbelriktad radioförbindelse med ATS om sådan finns tillgänglig. Flygning med NVD genomförs enligt bestämmelser för VFR-flygning under mörker. 12.1.2.3 Övningsluftrum Nyttjandet av militära flygövningsområden (PCA) för den dagliga verksamheten sker precis som idag, men för de övningar som ställer krav på mer ostörd övningsmiljö bokas och beläggs även TRA. 12.1.2.3.1 Förkoordinerat övningsområde (PCA)/Militär flygövningssektor PCA kan etableras för att bedriva tillfällig verksamhet som genom koordinering kan separeras från annan trafik. Färdplanerad trafik som följer publicerad och permanent ATS-flygväg har företräde i området. Den svenska tillämpningen av flygövningssektorer som sektorbelägges behålls enligt dagens tillämpning. 12.1.2.3.2 Temporärt reserverat övningsområde (TRA) TRA etableras för rutinmässig verksamhet som kräver avgränsat luftrum men som taktiskt kan planeras så att viss civil trafik kan av Stril tillåtas passera området; dock har militär trafik i TRA företräde. OBS! Observera att TRA endast finns i kontrollerat luftrum över flygnivå FL 95 (2900 m STD). 12.2 Flygregler Flygreglerna syftar till att säkerställa separation mellan luftfartyg och till att undvika kollision med terräng eller hinder. Flygning sker antingen enligt visuellflygreglerna (VFR) eller instrumentflygreglerna (IFR). • Vid VMC genomförs flygning enligt IFR eller VFR. • Vid IMC genomförs flygning enligt IFR. 12.1.2.2 – 12.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 135 12 Flygtrafikbestämmelser 12.2.1 IFR/VFR-policy Flygning bör när så är möjligt planeras och genomföras som kontrollerad flygning i enlighet med IFR. VFR används vid behov. 12.2.2 Visuellflygregler, VFR 12.2.2.1 Allmänt Vid flygning enligt VFR är pilot skyldig hålla sådan uppsikt att risk för kollision med luftfartyg eller hinder undviks. 12.2.2.2 VMC Ett luftfartyg anses befinna sig under VMC då flygsikt och avstånd till moln är lika med eller högre än de värden, som anges i nedanstående tabell. Luftrumsklass Flygsikt Ca), E, G 8 km Avstånd till moln Under dager G På/under den högsta av 3000 ft (900 m) AMSL eller 1000 ft (300 m) AGL Flygplan över land 8 kmc)d) Flygplan över hav 5 km Helikoptere) 3 km Horisontellt Vertikalt 1500 m 1000 ft (300 m)b) Fri från moln och med sikt till marken (vattnet) Under mörker Alla luftfartyge) 8 km a) Vid VFR-flygning i kontrollzon skall sikten vid marken vara lägst 5 km (under mörker 8 km) och molntäckeshöjden vara lägst 1500 ft (450 m). För flygning enligt 12.2.2.3 Speciell VFR-flygning (sida 137). b) Kravet på att inneha vertikal separation till moln på högre höjder än 3000 ft (900 m) AMSL eller 1000 ft (300 m) AGL kan temporärt under särskilda förutsättningar frångås. Detta beskrivs i FOM-A Stridsflyg – 13.4.1 Väderkrav. c) Flygplan (OAT) med indikerad fart lägre än M 0.6 (390 KIAS, 720 km/h) får framföras med lägst 5 km flygsikt. d) Flygning enligt VFR i okontrollerat luftrum får ske i flygsikt ner till 1500 m på följande villkor: 1. Farten ska inte överstiga 140 KIAS och den ska ge möjlighet för piloten att upptäcka annan trafik eller hinder i tillräckligt god tid för att undvika kollision. 2. Sannolikheten för konflikt med annan trafik ska vara låg, exempelvis i områden med liten trafikvolym eller vid bruksflyg på låga nivåer. e) För helikopter får flygsikten under dager understiga 3 km och under mörker understiga 8 km under förutsättning att flygning sker med så låg fart att hinder kan upptäckas i tid för att undvika kollision. Flygsikten får dock normalt inte understiga 500 m (dager) respektive 3 km (mörker). Avsteg får av DC ges; • vid hovring/taxning inom start- och landningsplats • vid räddningsflygning. Vid träning av räddningsflygning ges avsteget av L CF. OBS! Observera att vid flygning inom andra staters områden kan gränsvärden skilja sig från de ovan angivna. 136 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.2.1 – 12.2.2.2 12 Flygtrafikbestämmelser 12.2.2.3 Speciell VFR-flygning Avsteg från kravet på VMC enligt tabell ovan kan medges av ATS för VFRflygning inom kontrollzon (”Speciell VFR”). För Speciell VFR-flygning gäller att flygsikt och sikt skall vara lika med eller högre än de värden som anges i nedanstående tabell: Endast i kontrollzon Flygsikt och sikt Dager Mörker Flygplan 3 km 8 km Helikopter 1,5 kma) 3 km Avstånd från moln Fri från moln och med sikt till marken (vattnet). Dock skall molntäckeshöjden under mörker vara lägst 1000 ft (300 m), för helikopter 500 ft (150 m). a) För helikopter får flygsikten under dager understiga 1,5 km under förutsättning att flygning sker med så låg fart att hinder kan upptäckas i tid för att undvika kollision. Flygsikten får dock inte understiga 500 m. Speciell VFR-flygning separeras alltid till IFR-flygning, samt speciella VFR-flygningar inbördes, då sikten vid marken understiger 5 km under dager och alltid under mörker. Angivna värden för flygsikt tillämpas vid OAT vid alla flygplatser trots att lägre värden kan gälla för den civila trafiken och i vederbörande stat. 12.2.2.4 Flyghöjd vid VFR-flygning All flygning med flygplan på höjd ≤ 1000 ft (300 m) AGL samt hkp ≤ 500 ft (150 m) (dock lägst 1000 ft (300 m) över tätbebyggt område eller större folksamling) benämns lågflygning och måste vara särskilt beordrat i BOF. Bestämmelser för lågflygning framgår av respektive flygslagsdel kapitel 4. Högsta höjd för VFR-flygning är FL 195 om inte särskilt tillstånd lämnats av FSI eller av vederbörande stat. 12.2.2.5 Marschhöjd vid sträckflygning VFR Sträckflygning på höjd över den högsta av 5000 ft (1500 m) AMSL eller 3000 ft (900 m) AGL genomförs med standardinställning på höjdmätaren. Nedanstående flyghöjder används om inte annat anges i klarering. Tabell 12:1 VFR halvcirkelhöjder. Magnetisk färdvinkel vid VFR-flygning 180°-359° FL 12.2.2.3 – 12.2.2.5 000°-179° m STD FL m STD 185 5650 195 5950 165 5050 175 5350 145 4400 155 4700 125 3800 135 4100 105 3200 115 3500 85 2600 95 2900 65 2000 75 2300 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 137 12 Flygtrafikbestämmelser Magnetisk färdvinkel vid VFR-flygning 180°-359° FL 000°-179° m STD FL m STD 45 1350 55 1700 25 750 35 1050 12.2.2.6 Åtgärder vid väderförsämring Om fortsatt flygning med innehållande av värden för VMC inte är möjlig skall piloten vidta någon av nedanstående åtgärder. • Begära ändrad klarering som gör det möjligt att fortsätta VMC • Anpassa färdväg eller höjd för att bibehålla VMC. Inom kontrollerat luftrum: Meddela ATS vilken åtgärd som vidtas för att lämna berört luftrum eller landa på närmaste lämpliga flygplats • Om flygningen genomförs i kontrollzon: Begära tillstånd för speciell VFR-flygning • Övergå till IFR-flygning 12.2.2.7 Övergång från VFR- till IFR-flygning Pilot som avser övergå från flygning enligt VFR till IFR skall dessförinnan meddela berörd ATS erforderliga ändringar i färdplanen och i förekommande fall inhämta klarering innan flygningen fortsätter enligt IFR. Begäran om instrumentinflygning innebär även anmälan om övergång till IFR-flygning vid militär flygplats, om inte piloten avser och anmäler annat. 12.2.3 Instrumentflygregler, IFR 12.2.3.1 Allmänt IFR skall tillämpas vid flygning under • IMC • VMC på flyghöjd över FL 195 (5950 m STD). 12.2.3.2 IMC Ett luftfartyg anses befinna sig under IMC då flygsikt och avstånd till moln underskrider de värden som anges i tabell 12.2.2.2 VMC (sida 136). 12.2.3.3 Flyghöjd vid IFR-flygning 12.2.3.3.1 Lägsta tillåtna flyghöjd IFR-flygning får normalt inte utföras på lägre höjd än nedanstående. 138 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.2.2.5 – 12.2.3.3.1 12 Flygtrafikbestämmelser I Sverige: • 1000 ft (300 m) över högsta hinder inom 4,5 NM (8 km) från beräknad position (hindrets höjd ≤ 6000 ft (1850 m) AMSL) • 2000 ft (600 m) över högsta hinder inom 4,5 NM (8 km) från beräknad position (hindrets höjd > 6000 ft (1850 m) AMSL) Avsteg får ges enligt förutsättningar i FOM-A Stridsflyg – 2.1.3.2 Lägsta flyghöjd, FOM-A TpSpecflyg – 2.1.2.1.6 Flygning IFR under 1000 ft (300 m) respektive FOM-A Helikopter – 10.1 Allmän flygning. Utanför Sverige: Varje enskilt land har rätt att utifrån de rekommendationer som ICAO gett ut i sin PANS-OPS bestämma vad lägsta tillåtna flyghöjd IFR skall vara. Lägsta tillåtna flyghöjd IFR skiljer sig därför från ett land till ett annat och återfinns i varje enskilt lands AIP. 12.2.3.3.2 Övrigt Vid beräkning av hinderfri höjd skall hänsyn tas till bland annat positionsnoggrannhet, terräng- och väderförhållanden samt noggrannhet hos flygkartor och databaser. Befälhavaren ansvarar alltid för att hinderfrihet föreligger utom när: • flygningen vektoreras av ATS i kontrollerat luftrum, eller, • när ATS initierar en direct-routing (”You are cleared direct XX”). OBS! • Trots beskriven ansvarsfrihet för BFH gällande hinderfriheten bör stor uppmärksamhet iakttas vid erhållande av dessa två klareringar, speciellt direct-routing, vid flygning utomlands. • Observera även att vid vektorering av flygstridsledare behåller BFH alltid ansvaret för hinderfriheten. 12.2.3.4 Marschhöjder vid sträckflygning IFR Sträckflygning på höjd över den högsta av 5000 ft (1500 m) AMSL eller 3000 ft (900 m) AGL genomförs med standardinställning på höjdmätaren. Nedanstående flyghöjder används om inte annat anges i klarering. 12.2.3.3.1 – 12.2.3.4 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 139 12 Flygtrafikbestämmelser Tabell 12:2 IFR halvcirkelhöjder. Magnetisk färdvinkel vid IFR-flygning 180°–359° FL 000°–179° m STD FL m STD 670 20400 650 19800 630 19200 610 18600 590 18000 570 17350 550 16750 530 16150 510 15550 490 14950 470 14350 450 13700 430 13100 410 12500 400 12200 390 11900 380 11600 370 11300 360 10950 350 10650 340 10350 330 10050 320 9750 310 9450 300 9150 290 8850 280 8550 270 8250 260 7900 250 7600 240 7300 230 7000 220 6700 210 6400 200 6100 190 5800 180 5500 170 5200 160 4900 150 4550 140 4250 130 3950 120 3650 110 3350 100 3050 90 2750 80 2450 70 2150 60 1850 50 1500 40 1200 30 900 20 600 10 300 Fetmarkerade flyghöjder omfattar RVSM-luftrum. 12.2.3.5 IFR-flygning utanför kontrollerat luftrum, OAT IFR-flygning som sker i luftrumsklass G och inte leds av STRI övervakas om möjligt av ATS. Pilot anmäler därvid sin höjd. Kan inte kontakt upprättas med ATS bör flyghöjd (STD) väljas enligt tabell för IFR-halvcirkelhöjder. 12.2.3.6 Övergång från IFR- till VFR-flygning Flygning som genomförs enligt IFR bör fortsätta enligt IFR oavsett eventuella växlingar IMC/VMC. 140 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.2.3.4 – 12.2.3.6 12 Flygtrafikbestämmelser Pilot som avser övergå från flygning enligt IFR till VFR skall dessförinnan meddela berörd ATS att IFR-flygning avslutas samt erforderliga ändringar i färdplanen. 12.2.3.7 Flygning i RVSM-luftrum Flygning i RVSM-luftrum genomförs för transport- och specialflyg i enlighet med FOM-A TpSpecflyg – 2.3.3.3 Reducerad vertikal separation (Reduced Vertical Separation Minimum (RVSM)). Flygning i RVSM-luftrum med icke RVSM-godkänt luftfartyg genomförs enligt MIL AIP-GEN 2.9. 12.2.4 Flygregler NVD 12.2.4.1 Översikt ljusnivåer, ljusstyrka och meteorologiska förhållanden Tabell 12:3 Ljusnivåer. Millilux Ljusnivå Meteorologiska och astronomiska förhållanden vid övre gränsvärden > 60 5 Stjärnklart och fullmåne > 20º över horisonten 5–60 4 Stjärnklart, fullmåne och upp till 20º över horisonten 2½–5 3 Stjärnklart, månen belyst till 30 % och upp till 20º över horisonten 1–2½ 2 Stjärnklart, ingen måne över horisonten <1 1 Helmulet, stor tjocklek på molntäcket, ingen måne över horisonten 12.2.5 Höjdmätarinställning Flyghöjd skall normalt uttryckas i fot eller flygnivåer. Avsteg får ges enligt FOM-A Stridsflyg – 2.1.3.1 Höjd- och tryckreferenser. 12.2.5.1 Tryckreferens, allmänt Tryckreferens QNH: • utanför terminalområde på eller under den högsta av 3000 ft (900 m) AGL och 5000 ft (1500 m) AMSL. Tryckreferens 1013,2 hPa (standard) används: • i terminalområde på eller över genomgångsnivå och vid stigning genom genomgångsskikt • utanför terminalområde över den högsta av 3000 ft (900 m) AGL och 5000 ft (1500 m) AMSL • vid flygstridsledning i sektorbelagd del av terminalområde över den högsta av 3000 ft (900 m) AGL och 5000 ft (1500 m) AMSL. 12.2.3.6 – 12.2.5.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 141 12 Flygtrafikbestämmelser 12.2.5.1.1 Extrema lufttryck Luftfartyg med höjdmätare där det inte går att ställa in rådande lufttryck ska vid användande av tryckreferens QNH/QFE ställa in höjdmätaren på; min tryck vid för lågt lufttryck eller max tryck vid för högt lufttryck och använda dubbel höjdseparation. Aktuellt ledningsorgan skall omedelbart meddelas när detta förhållande inträffar så att dubbel separation kan tas ut. Kontrollera i respektive FM/RFM/AOM/SFI/OM om ytterligare restriktioner finns; då följs dessa också. 12.2.5.2 Tryckreferens vid start och landning I samband med start och landning uttrycks flyghöjd med nedanstående tryckreferens. • QNH på eller under genomgångshöjden • Standard (1013,2) på eller över genomgångsnivån • Vid passage genom genomgångsskiktet uttrycks flyghöjden under plané i QNH och under stigning i standard (1013,2). • QFE används – enligt FOM-A Stridsflyg – 2.1.3.1 Höjd- och tryckreferenser. – vid flygplatser där klarering endast refererar till QFE Under stigning till en flyghöjd ovanför genomgångshöjden får flyghöjden uttryckas i FL även under genomgångshöjden, om ingen höjdbegränsning uttryckt i QNH är meddelad eller förutsedd. Piloten skall dock på begäran kunna uttrycka sin flyghöjd i QNH. Under plané till en flyghöjd på eller under genomgångshöjden får flyghöjden uttryckas i meter/fot QNH även ovanför genomgångsnivån, om planflykt över genomgångshöjden inte är meddelad eller förutsedd. Piloten skall dock på begäran kunna uttrycka flyghöjden i FL. 12.2.5.3 Höjdreferens vid genomflygning av vissa områden Vid genomflygning av kontrollzon, terminalområde, TIA och TIZ på eller under genomgångshöjden uttrycks flyghöjd alltid i QNH. 12.2.5.4 Annan höjdreferens Annan lufttrycksreferens får beslutas av övningsledare flyg, L CF eller DC då så erfordras vid exempelvis övning/träning i luftstrid och vid skjutning mot markmål. Exempel på dessa är ”Force QNH” samt ”Måltryck”. Om övning med Force-QNH ska genomföras ska det framgå på slutlig strilbeställning eller i övningsbestämmelser. Det Force QNH som ska användas får inte vara högre än lägsta prognostiserade tryck i övningsområdet. 142 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.2.5.1.1 – 12.2.5.4 12 Flygtrafikbestämmelser QNH som ska används ska delges på något av två följande sätt: • från aktuell div (FTL/PL) via SÖL till Fsl • från övningsledning via SÖL till Fsl Byte av tryckreferens beordras av Fsl enligt följande: • I övningsområdesklareringen anges att tryckreferensen ska vara Force QNH, t ex ”Cleared in area S4, 28 000 ft and below on Force QNH” (vid behov med tillägget att avvakta med omställningen, ”stand by for Force QNH setting”). • Vid inträde i övningsområde beordrar Fsl omställning, ”Set Force QNH xxxx”. • Vid utpassage beordrar Fsl omställning till ordinarie tryckreferens, ”Set regular altimeter setting”. Detta görs normalt strax före överlämning till ATS. Blandning av övningar med olika tryckreferenser (STD/Force QNH) inom samma övningssektor/TRA, i kontrollerat luftrum, är tillåten under förutsättning att övningarna hålls åtskilda genom tydlig geografisk gränsdragning alternativt genom att övningarna hålls åtskilda i höjd så att det är minst 1000 ft (300 m) mellan övningarnas högsta respektive lägsta övningshöjd. 12.2.5.5 Korrektioner för vind, temperatur och QNH Korrektion för vind, temperatur och QNH skall göras av besättningen enligt tabellen nedan förutom när luftfartyget radarleds av ATC i TMA/CTR. Temperatur Vind Tryck Undertabell MORA/MOCA X X X A MSA X X MDA/DA X A B Tabell 12:4 Undertabell A. Konditioner Lägg till Vindhastighet 31–40 kts (57 – 75 km/h) 500 ft (150 m) Vindhastighet 41–50 kts (76 – 93 km/h) 1000 ft (300 m) Vindhastighet 51–60 kts (94 – 111 km/h) 1500 ft (450 m) Vindhastighet > 60 kts (> 111 km/h) max 2000 ft (600 m) Temp: under standard 4 % per 10 °C Tryck: QNH under 1013 hPa 30 ft per hPa Temperaturkorrektion att adderas till publicerad höjd Tabell 12:5 Undertabell B (ft). Rapporterad OAT vid AD 12.2.5.4 – 12.2.5.5 Höjd över flygplatsen i fot 200 400 600 800 1000 2000 3000 4000 5000 -0 °C 20 30 40 50 60 120 170 230 280 -10 °C 20 40 60 80 100 200 290 390 490 -20 °C 30 60 90 120 140 280 420 570 710 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 143 12 Flygtrafikbestämmelser Rapporterad OAT vid AD Höjd över flygplatsen i fot 200 400 600 800 1000 2000 3000 4000 5000 -30 °C 40 80 120 150 190 380 570 760 -40 °C 50 100 150 190 240 480 720 970 1210 -50 °C 60 120 180 240 300 590 890 1190 1500 950 Tabell 12:6 Undertabell B (m). Rapporterad OAT vid AD Höjd över flygplatsen i meter 60 120 180 240 300 600 900 1200 1500 -0 °C 6 9 12 15 18 36 51 70 84 -10 °C 6 12 18 24 30 60 87 117 147 -20 °C 9 18 27 36 44 84 126 171 213 -30 °C 12 24 36 45 57 114 171 228 285 -40 °C 15 30 45 57 72 144 216 291 363 -50 °C 18 36 54 72 90 177 267 357 450 ATC ansvarar för hinderfriheten inom TMA/CTR vid de tillfällen som luftfartyget radarleds eller när luftfartyget ges en direktrouting som tar det från en ATS-route. I övriga fall ansvarar befälhavaren för hinderfrihet. Låga temperaturer förorsakar att avläst flyghöjd över checkfixet vid flygning på glidbanan är högre än vad som anges på IAL dvs flygplanet flyger lägre än vad som indikeras. 12.3 Regler för start och landning På flygplats med flygplatskontroll regleras trafiken inom manöverområde av ATS. I övrigt enligt flygplatschefs bestämmande. 12.3.1 Val av bana Förutom markvindens hastighet och riktning väljs bana eller landningsstråk bl a med hänsyn till • luftfartygets prestanda • banans längd och beskaffenhet • tillgång till inflygnings- och landningshjälpmedel samt utrullningshinder • trafikvarv och lokala trafikförhållanden samt bullerrestriktioner • väder- och ljusförhållanden samt rapporter om vindskjuvning • fågelförekomst • taktiska eller övningstekniska förhållanden 144 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.2.5.5 – 12.3.1 12 Flygtrafikbestämmelser Start och landning skall göras mot vinden om inte annan riktning är att föredra med hänsyn till ovanstående faktorer. 12.3.2 Trafik på flygplats eller annan start- och landningsplats Då start eller landning är aktuell får luftfartyg inte ställa upp närmare bana än 50 m vid mil banklass 1, respektive 30 m vid mil banklass 2-6. Om förhållandena så påfordrar får L CF för viss verksamhet, exempelvis vid flygning enbart med helikopter, tillåta uppställning närmare bana (landningsstråk) varvid hänsyn skall tas till banans (landningsstråkets) längd och bredd samt aktuella luftfartygs storlek och prestanda. 12.3.3 Taxning och hovring Flygplan och helikopter får framföras för egen motor enbart av godkänd pilot. 12.3.3.1 Flygplan Då taxnings-markeringar är synliga bör besättningen följa dessa i möjligaste mån då detta förväntas av ATS i den klarering som givits för uttaxning för start, respektive intaxning efter landning. För att orientera sig i mörker bör besättningen grovt ta hjälp av taxivägarnas kantljus (normalt blått) och de blinkande kantljus som markerar utfart från taxiväg till bana för att sen detaljorientera sig utefter taxnings-markeringarna. Vid osäkerhet bör BFH begära av ATS vägvisningshjälp med hjälp av t.ex. en ”follow me”-bil. Att taxa utefter markeringar för taxning ger dock ingen automatisk hinderfrihet utan BFH ansvarar alltid för att hinderfrihet innehas vid taxning på marken. Pilot framför flygplan så att skador inte uppstår på grund av jetstråle eller propellervind. Minsta köravstånd bakom jet- och propellerflygplan med motor igång är 100 m. Vid körning till, och utkörning från, parkeringsplats samt vid uppställning till start får avståndet vara mindre. Pilot i parkerat flygplan med motor igång håller om möjligt uppsikt bakåt och håller lågt varvtal på motorn när personer, fordon eller flygplan passerar bakom. För att hindra skador av uppblåsande sand gäller vid körning på sandade banor och flygplanvägar: • häftiga eller stora motorpådrag undviks • minsta avstånd till framförvarande flygplan med motor igång är 200 m • minsta avstånd från väntplats före start till bana är 50 m (jfr 12.3.2 Trafik på flygplats eller annan start- och landningsplats (sida 145)). 12.3.1 – 12.3.3.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 145 12 Flygtrafikbestämmelser 12.3.3.2 Helikopter Minsta tillåtna horisontella avstånd från helikopter under hovring till flygplan, helikopter eller fordon är för lätt helikopter en rotordiameter räknat från rotorperiferin. För medeltung helikopter är motsvarande avstånd dubbla rotordiametern. Vid taxning får detta avstånd minskas till 10 m. Minsta tillåtna avstånd till fasta föremål är 5 m. Detta avstånd får underskridas i följande fall: • då helikopter startar från respektive landar på särskilt markerad uppställningsplats (parkeringsplats) • då helikopter dirigeras från marken eller från fartygsdäck (motsv) av utbildad personal • vid räddningsinsats eller övning härför. Till flygplan, fordon eller annan störkänslig materiel skall dock alltid hållas sådant avstånd att inte skador riskeras genom rotorvind, uppvirvlande sand m m. 12.3.4 Start Normalt skall längsta möjliga banlängd tas ut vid start. Avsteg får beslutas av DC om särskilt utbildningsändamål finns, eller av befälhavaren om starten annars fördröjs. Vid start i mörker eller då luftfartyget av annan orsak (väderförhållanden, terränghinder etc) inte kan observeras från tornet skall piloten anmäla när flygplanet rullar/helikoptern startar. 12.3.4.1 Startminima Startminima för flygplats anges på IAL-kort (motsv). För startplats som saknar fastställda startminima skall nedanstående krav uppfyllas. • Flygplan: bansynvidd ≥ 1000 m • Helikopter: flygsikt i startriktningen normalt – VFR dager: ≥ 500 m – VFR mörker: ≥ 3 km – IFR: ≥ 100 m Avsteg kan vid flygning med helikopter göras av • Befälhavaren vid incident- och räddningsflygning • DC vid annan flygning 146 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.3.3.2 – 12.3.4.1 12 Flygtrafikbestämmelser 12.3.4.2 Avstånd mellan luftfartyg vid start Vid start gäller nedanstående minsta avstånd till framförvarande startande luftfartyg av samma kategori. • Transportflygplan: banan fri. • Övriga flygplan: 500 m. • Helikoptrar: 50 m. Mellan olika flygplankategorier utom helikoptrar får start ske först när framförvarande flygplan passerat banslutet eller påbörjat sväng. Vid start efter landande militärt flygplan eller flygplan som avbrutit start gäller att banan skall ha lämnats fri. Vid start efter startande eller landande civila luftfartyg skall framförvarande startande luftfartyg ha passerat banslutet eller påbörjat sväng och landande luftfartyg lämnat banan fri. Om piloten på grund av uppvirvlande snö eller annan liknande siktnedsättning inte kan hålla ögonkontakt med framförvarande luftfartyg sker start först när sikten är fri. Risk för kvarliggande ändvirvlar eller rotorturbulens kan kräva större avstånd. 12.3.4.3 Start vid sidan av fälld bromsskärm Under dager får start ske vid sidan av fälld bromsskärm om minst halva banbredden är fri från skärmen och starten sker enskilt. Start under mörker eller på smal bana får inte ske då bromsskärm finns på banan. 12.3.4.4 Start på smal bana eller på sandad bana Start med flygplan på smal bana (banbredd < 24 m) eller på sandad bana genomförs enskilt och får inte påbörjas förrän framförvarande startande flygplan passerat banslutet eller påbörjat sväng. 12.3.4.5 Avbruten start Avbruten start anmäls snarast på radio. 12.3.5 Utflygning efter start Sväng får påbörjas när säker fart och höjd har nåtts. Om inget annat anges gäller vänstersväng efter start. Lokala bestämmelser för utflygning efter start regleras i flygplatsens IALkort (motsv). 12.3.4.2 – 12.3.5 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 147 12 Flygtrafikbestämmelser 12.3.6 Inflygning för landning Pilot håller skärpt uppmärksamhet och beaktar de inflygningsbanor som andra luftfartyg följer. 12.3.6.1 Fart i kontrollerat luftrum I TMA (luftrumsklass C) skall flygplan med avsikt att landa välja följande fart: • FPL60, 39 och veteranflygplan: 300 KIAS (550 km/h) • Övriga luftfartyg: enligt respektive SFI. ATS kan ge klarering för annan fart. 12.3.6.2 Övergång från IFR-inflygning till visuellinflygning Pilot som genomför IFR-flygning och önskar genomföra visuellinflygning begär detta genom att anmäla ”recognized” eller ”field in sight” (”markorienterad” eller ”bankontakt”). Detta kan även initieras av ATS. Klarering för visuellinflygning innebär att piloten har ansvaret för fortsatt navigering och hinderfrihet fram till landning. ATS upprätthåller dock fortsatt separation till övriga kontrollerade flygningar. Vid inflygning i förband svarar förbandschef för att samtliga i förbandet är markorienterade eller har bankontakt. Om inte avgör ATS om förbandet skall uppdelas. 12.3.6.3 Andra luftfartyg i kontrollzon När visuell angivelse av annat luftfartyg i kontrollzon sker skall uppropad BFH tillse att kvittensen till flygtrafikledningen innehåller luftfartygstyp och det andra luftfartygets läge med klockmetoden. Exempel 12:1 . TWR: – ”K24, har du kontakt med SK60 på final klockan 11?” K24: – ”Kontakt SK60 klockan 11” Syftet med återläsning av klockslaget är att minimera risken för att uppropad BFH har kontakt med fel luftfartyg. Jämför en situation med 3 st SK60 på final och TWR avser den sista men BFH anmäler kontakt med den första. 12.3.7 Landning Landning sker antingen som direktlandning, efter trafikvarv eller efter cirklingförfarande. Pilot som avser landa på annat än för typen ordinarie sätt (t ex kortlandning) anmäler detta till ATS eller AFIS. 148 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.3.6 – 12.3.7 12 Flygtrafikbestämmelser Pilot som landar med laddat luftfartyg anmäler till ATS i klartext antal (verkligt eller beräknat) och typ av ammunition. Annat som kan påverka flygsäkerheten; exempelvis tekniskt fel, bränslebrist, fågelkollision etc skall också anmälas. 12.3.7.1 Trafikvarv Pilot håller skärpt uppmärksamhet och beaktar de trafikvarv som andra luftfartyg följer. Trafikvarv vid militär flygplats görs på nedanstående flyghöjder AGL om inte annat anges i MIL AIP-4 MAP eller tillstånd ges från ATS. • Jetflygplan: 1300 ft (400 m) • Flermotoriga propellerflygplan: 800 ft (250 m). • Helikoptrar: 500 ft (150 m) Plané från trafikvarvshöjden får påbörjas vid insväng från medvindslinjen till baslinjen eller direkt då baslinjen angörs. ATS kan medge eller besluta om andra trafikvarvshöjder då omständigheterna så kräver. Förband i formering som skall delas upp grupperas före ingång i trafikvarv i flank motsatt trafikvarvets riktning. Uppdelning görs senast vid sväng till finalen. Luftfartyg som behöver flyga förbi annat luftfartyg skall göra detta till höger (vid högervarv till vänster) och meddela ATS. Förbiflygning får inte ske under sväng till eller på final. Trafikvarv vid militära flygplatser görs i vänstervarv om inte ATS meddelar annat. Lokala bestämmelser (t ex angöringspunkt, angöringssektor, trafikvarvshöjder och högervarv) anges i MIL AIP-4 MAP. Avvikelse från gällande trafikvarv får göras efter tillstånd från ATS resp anmälan till AFIS. Civila flygplatser saknar fastställt trafikvarv. Alla svängar görs där åt vänster om inte annat föreskrivs eller medges. Pilot skall följa eller helt undvika trafikvarv som utförs av andra luftfartyg. 12.3.7 – 12.3.7.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 149 12 Flygtrafikbestämmelser Pos 1 2 3 4 Förklaring Motvindslinje Medvindslinje Baslinje Final Bild 12:2 . 12.3.7.2 Landningsklarering Då luftfartyg/förbandet är landningsklart anmäls detta till ATS enligt följande: • Vid instrumentinflygning: Då luftfartyget/förbandet är landningsklart. • Vid direktlandning eller trafikvarv: Då luftfartyget/förbandet är landningsklart och angör finalen. Anmälan kan göras på annan plats, men skall då åtföljas av var luftfartyget befinner sig, exempelvis: ”Left base, gear down” (Vänster bas, landningsklar). Landning på kontrollerad flygplats får ske först sedan ATS lämnat klarering för landning. Om inte ATS meddelat annat innebär klarering för landning vid kontrollerad militär flygplats även klarering att via banslut taxa till uppställningsplats. För korsning av bana eller för användning av bana vid taxning skall dock särskild klarering begäras. 12.3.7.3 Angöring av final Finalen angörs på lägst • flygplan: 170 ft (50 m) • helikopter: 70 ft (20 m) 12.3.7.4 Avbruten landning Avbruten landning anmäls till ATS eller AFIS. Fältet passeras på höjd under 500 ft (150 m). Därefter följer luftfartyget utflygningsförfarandet efter 150 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.3.7.1 – 12.3.7.4 12 Flygtrafikbestämmelser start eller fortsätter in i trafikvarvet efter tillstånd från ATS respektive anmälan till AFIS. Avbruten instrumentinflygning genomförs enligt 12.9.3 Genomförande (sida 208). 12.3.7.5 Avstånd mellan luftfartyg vid landning Vid landning gäller nedanstående minsta avstånd från eget luftfartygs sättning till framförvarande landande/startande luftfartyg av samma kategori • Transportflygplan: banan fri • Övriga flygplan: 1000 m • Helikoptrar: 50 m. Mellan olika flygplanskategorier samt efter civilt flygplan gäller att flygplan som har landat skall ha lämnat banan. Startande skall ha passerat banslutet eller påbörjat sväng. För landningsstråk får DC besluta om ändrade avstånd med hänsyn till bland annat landningsstråkets bredd. Risk för kvarliggande ändvirvlar eller rotorturbulens kan kräva större avstånd. 12.3.7.6 Landning med eller vid sidan av fälld bromsskärm Landning får ske med bromsskärm på banan om minst halva banbredden är fri. Om bromsskärm ligger längre än 300 m från banslutet skall landning ske enskilt. Om bromsskärm använts vid landning skall denna om möjligt fällas på banans läsida. Anmälan till ATS skall göras om var på banan skärmen fällts och eventuell bromsskärmsmiss. 12.3.7.7 Landning på smal bana och på sandad bana Landning med flygplan på smal bana (banbredd < 24 m) genomförs enskilt och får inte genomföras förrän • Startande flygplan passerat banslutet eller påbörjat sväng. • Landande flygplan lämnat banan fri. Landning med flygplan på sandad bana genomförs enskilt. Minsta tillåtna inbördes avstånd mellan flygplan av samma kategori är 1000 m. Mellan flygplan av olika kategorier skall banan vara fri. 12.3.7.8 Lämnande av banan Banan får lämnas före banslutet först efter tillstånd från ATS. Vid landning i mörker eller då luftfartyget av annan orsak (väderförhållanden, terränghinder etc) inte kan observeras från tornet skall piloten anmäla när banan (landningsstråk) lämnas. 12.3.7.4 – 12.3.7.8 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 151 12 Flygtrafikbestämmelser 12.4 Väjningsregler Regler i detta avsnitt får vid behov anpassas till de taktiska krav som framgår av taktiska anvisningar eller allmänna råd för utbildning. Regler för uppträdande vid identifiering av och vid ingripande mot främmande luftfartyg framgår av IKFN och tillämpningsbestämmelser. För att undvika kollision är det av största vikt att noggrann utkik hålls ombord på luftfartyg under flygning, oavsett om VFR- eller IFR- flygning utförs och oavsett inom vilken luftrumsklass flygningen utförs, samt vid framförande på marken eller på vattnet. 12.4.1 Allmänt Flygning får inte avsiktligt genomföras så att besättning och passagerare i annat luftfartyg kan antas befara risk för kollision. Luftfartyg får inte ansluta i formering eller utföra samlings- eller anfallsmanöver mot annat luftfartyg utan order eller tillstånd. 12.4.2 På marken Vid taxning och hovring framförs luftfartyg så att det inte hindrar eller stör startande eller landande luftfartyg. Luftfartyg väjer vid möte åt höger. Vid korsande möte gäller högerregel, dvs den som har annat luftfartyg på sin högra sida lämnar företräde. Taxande och hovrande luftfartyg skall stanna och vänta vid väntplats om inte ATS meddelat annat. Om inte ATS är i tjänst avgör piloten när taxning kan fortsätta. Taxande och hovrande luftfartyg skall stanna vid tänt stoppljus. 12.4.3 I luften Pilot som är skyldig att väja undviker att passera över, under eller framför annat luftfartyg. Passage utförs med betryggande mellanrum. Pilot som inte är väjningsskyldig bibehåller kurs och fart. Vid kollisionsrisk vidtas de åtgärder som bedöms bäst avvärja kollision. 12.4.3.1 Grundläggande väjningsregler • Luftfartyg håller undan för luftfartyg i nöd. • Motordrivet luftfartyg håller undan för bogserande luftfartyg, segelflygplan samt för ballonger och luftskepp. • Enskilt luftfartyg håller undan för förband. 152 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.4 – 12.4.3.1 12 Flygtrafikbestämmelser • Flygplan (förband) håller undan för helikopter. • Flygning med jetflygplan i närheten av helikopter eller propellerflygplan skall ske på sådant sätt att dessa inte berörs av jetstråle eller ändvirvlar. 12.4.3.2 Vid möte Då luftfartyg eller förband möts på motsatta eller nära motsatta kurser och risk finns för kollision, väjer båda luftfartygen (förbandet) åt höger. Vid skärande kurser gäller högerregel, d v s den som har annat luftfartyg (förband) på sin högra sida håller undan. 12.4.3.3 Vid upphinnande Luftfartyg (förband) anses som upphinnande då det bakifrån närmar sig ett annat luftfartyg i mindre än 70° vinkel räknat från den andres längdaxel, d v s då piloten i det upphinnande luftfartyget inte kan se det andra luftfartygets framåtriktade navigationsljus. Den som är upphinnande är väjningsskyldig och väjer åt höger om inte detta är uppenbart olämpligt. Senare inträffad förändring i luftfartygens inbördes läge fritar inte den upphinnande från väjningsskyldighet. Bild 12:3 . 12.4.3.4 I samband med landning Luftfartyg på marken och i luften håller undan för landande luftfartyg. Luftfartyg på högre höjd håller undan för luftfartyg på lägre höjd. Luftfartyg på lägre höjd får dock inte flyga in framför eller passera den som är under inflygning för landning. 12.4.3.1 – 12.4.3.4 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 153 12 Flygtrafikbestämmelser 12.5 Ljus på luftfartyg 12.5.1 Kollisionsvarningsljus Kollisionsvarningsljus kan vara av två olika typer: • Beaconljus, skall normalt vara tända då någon motor är igång • Strobeljus, skall normalt vara tända under hela flygningen. För luftfartyg som saknar beaconljus skall strobeljus normalt vara tända då någon motor är igång. Avsteg får beslutas: • vid risk för bländning • då den operativa säkerheten kräver detta • vid flygning med NVD • av DC vid flygning enligt OAT • av L CF (eller i förekommande fall: övningsledare flyg) vid övning i särskilt avdelat och radarövervakat luftrum. Detta skall meddelas via NOTAM. 12.5.2 Navigationsljus Navigationsljus skall normalt vara tända på luftfartyg vid flygning och verksamhet på marken mellan solnedgång och soluppgång såvida inte risk för bländning föreligger. Avsteg får göras under samma förutsättningar som för avsteg från användande av kollisionsvarningsljus. Blinkande navigationsljus får inte användas då kollisionsvarningsljus är tända. 12.5.3 Strålkastare Landningsstrålkastare skall normalt vara tänd på luftfartyg i samband med start och landning. Taxnings- eller landningsstrålkastare skall normalt vara tänd vid taxning mellan solnedgång och soluppgång såvida inte risk för bländning föreligger. Avsteg får göras under samma förutsättningar som för avsteg från användande av kollisionsvarningsljus. 154 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.5.1 – 12.5.3 12 Flygtrafikbestämmelser 12.6 Kommunikation 12.6.1 Radioförbindelse 12.6.1.1 Upprättande av radioförbindelse Pilot (alternativt flygtolk) skall vid kontrollerad flygning normalt upprätta dubbelriktad radioförbindelse med ATS och passa föreskrivna radiofrekvenser. Avsteg kan medges av ATS. 12.6.1.2 Radioförbindelse vid okontrollerad flygplats På eller i närheten av okontrollerad flygplats där ATS saknas eller inte är i tjänst passas den publicerade radiofrekvensen eller, om sådan inte finns, frekvens 123,450. Vid lämpliga tillfällen skall C-meddelande sändas för att informera eventuella andra luftfartyg. 12.6.1.3 Avbrott i radioförbindelse Vid avbrott i radioförbindelsen: Ställ in transponderkod 7600. Vidta därefter någon av nedanstående åtgärder beroende på situationen. 12.6.1.3.1 VMC Fortsätt flygningen under VMC och landa på närmast belägna lämpliga flygplats. Meddela efter landning snarast ATS om det inträffade. 12.6.1.3.2 IMC Bibehåll tilldelad fart och höjd under 7 minuter. Fortsätt därefter flygningen enligt färdplan/klarering till tillämpligt navigeringshjälpmedel vid destinationsflygplatsen och genomför instrumentinflygningsförfarande för detta navigeringshjälpmedel. 12.6.1.3.3 Radiobortfall vid flygning enligt OAT Om flygningen inte kan fullföljas under VMC till landning kan uppmärksamhet påkallas på något av nedanstående sätt. Vid ögonkontakt med annat luftfartyg: • Piloten flyger på parallellkurs vid sidan av det andra luftfartyget. • Under dager med vingtippningar; under mörker med upprepade regelbundna blinkningar med navigationsljusen. • Pilot som uppmärksammar nödsignalerna kvitterar med samma signal och leder luftfartyget till landning på lämplig plats. 12.6.1.1 – 12.6.1.3.3 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 155 12 Flygtrafikbestämmelser Vid utebliven ögonkontakt med annat luftfartyg: • Piloten söker upp område och höjd där luftfartyget bedöms kunna upptäckas av radar. Piloten flyger med bränsleekonomisk fart i en liksidig triangel med en minut per sida för jetflygplan och två minuter per sida för propellerflygplan och helikopter. • Triangeln flygs i vänstervarv om både sändare och mottagare är ur funktion. I högervarv om endast sändaren är ur funktion. Svängarna görs vid instrumentflygning med 45° bankning, med helikopter 30° bankning. • Flygning i nödtriangel sker i cirka sju minuter. • Fortsätt därefter flygningen enligt färdplan/klarering till tillämpligt navigeringshjälpmedel vid destinationsflygplatsen och genomför instrumentinflygningsförfarande för detta navigeringshjälpmedel. • Personal vid radarstation som uppmärksammar luftfartyg som flyger i ”nödtriangel” meddelar snarast ATS och aktuell stridsledning. Dessa vidtar åtgärder för att ge hjälp exempelvis i form av assisterande luftfartyg. 12.6.1.3.4 Radiobortfall i samband med landning Vid radiobortfall i samband med landning utförs åtgärder enligt nedanstående tabell. Tabell 12:7 Avbrott i radioförbindelse i samband med landning. Felfunktion Radio ur funktion Signal/manövera) Anm. Ställ in transponder 7600. Uppsikt hålls efter optiska signaler från ATS. Under dager: Ställ ute och vingtippningar. Under mörker: Regelbundna blinkar med strålkastare (för luftfartyg utan strålkastare: med navigationsljus). Radio- och fartmätare ur funktion Ställ in transponder 7600. Då ledning till landning med annat luftfartyg erfordras intas väntläge i vänstervarv över fältet eller Under mörker: Omväxlande korta väl under moln varvid ATS snaoch långa blinkar med strålkastarast vidtar åtgärder så att annat re (för luftfartyg utan strålkastare: luftfartyg kan ansluta. Uppsikt upprepade väntningstecken med hålls efter optiska signaler från navigationsljusen). b) ATS. Under dager: Vingtippningar. a) Luftfartyget framförs i trafikvarv då signal/manöver avges. b) MORSETECKEN ••• — (V) 12.6.2 Radiosignalering vid flygning 12.6.2.1 Terminologi Vid flygning tillämpas normalt engelska språket vid kommunikation mellan luftfartyg och ATS/STRI/annat luftfartyg. Avsteg får beslutas i undantagsfall av befälhavaren för att använda svenska språket. 156 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.1.3.3 – 12.6.2.1 12 Flygtrafikbestämmelser Vid flygning i länder där det ej är möjligt att använda engelska språket skall normalt flygningen genomföras med hjälp av utbildad flygtolk. Procedur för flygning med flygtolk famgår i de flygslagsvisa FOM-A delarna (FOM-A TpSpecflyg – 2.3.23 Flygning med flygtolk, FOM-A Helikopter – 2.3.4.5 Flygning med flygtolk respektive FOM-A Stridsflyg – 2.3.1.4 Flygning med flygtolk). Om någon pilot i besättningen talar det aktuella språket flytande kan avsteg, vad gäller krav på flygtolk, beslutas av L CF. Piloten skall i dessa fall få utbildning i den flygradioterminologi som används i det aktuella landet innan flygningen påbörjas. Terminologi- och fraseologibestämmelser med ATS framgår av LFS 2007:13, och i förekommande fall av allmänna råd för taktik och utbildning samt av ”Bestämmelser för sambandstjänsten vid flygvapnet” (Best Sb FV). Terminologi och fraseologi med StriL framgår av ”Handbok Flygengelska”. 12.6.2.1.1 Anropssignaler Se FOM-C 2.9 Anropssignaler (Callsigns). 12.6.2.2 Flygtrafikledningsfrekvenser m m vid flygning enligt OAT Tilldelning av frekvenser för olika ändamål (flygtrafikledning, stridsledning m m) framgår av Best Sb FV kap 6. Flygtrafikledningsfrekvenser benämns med kanalbokstav (ev + siffra) eller med frekvens i MHz. Vid behov kan kanalbokstäverna kompletteras med flygplatsernas namn eller referensnummer respektive FIR/UIR MIL-sektorbenämning. Flygtrafikledningsfrekvenser används enligt nedanstående tabell. Kanal Användning A Trafik med flygplatskontroll eller AFIS. Frekvensen används inte på flyghöjder över 1200 m QFE. B Trafik i samband med PAR-inflygningar. Frekvensen bör inte användas på flyghöjder över 1200 m QFE 65. C Trafik med inflygningskontroll. För flygplats, som inte tilldelats kanal A, används kanal C dessutom för trafik med flygplatskontroll. För flygplats som inte tilldelats kanal C2 används kanal C dessutom för trafik med terminalkontroll. C2 Trafik med terminalkontroll. D Basradiokanal 1. För resp bas på basväljare. E Trafik med väderenhet (väderrapportering/förfrågan). 122,60 MHz H Trafik avseende: 121,50 MHz a b c 12.6.2.1 – 12.6.2.2 nödanrop och nödmeddelanden. räddningsinsats. Frekvensen är internationell nödfrekvens. Förekommer nödtrafik på frekvensen är all annan trafik förbjuden. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 157 12 Flygtrafikbestämmelser 12.6.2.3 Mottagningskvittens Luftfartyg och flygstridsledningsenhet lämnar mottagningskvittens genom att sända egen anropssignal. Flygtrafikledningsorgan lämnar mottagningskvittens av meddelande från luftfartyg genom att sända luftfartygets anropssignal. Följande uppgifter i meddelanden från ATS och StriL kvitteras genom motläsning: • klarering • instruktion som gäller inställning och manövrering av transponder • höjdmätarinställning (QNH, QFE) samt uppgift om genomgångsnivå • bana i användning • bäringar som lämnas vid pejling samt uppgift om inkurs • anvisad radiofrekvens eller kanal (vid instruktion om skifte av frekvens eller kanal). Efter frekvens- eller kanalskifte skall anmälan ske och gällande klarering anmälas. Vid förbandsflygning motläses QFE/QNH och höjd av alla luftfartyg. 12.6.3 Användning av transponder och identifieringsutrustning 12.6.3.1 Transponder, allmänt Transponder mod A+C skall vara tillslagen vid flygning om inte annat meddelas eller medges av ATS. 12.6.3.2 Transponder vid flygning enligt OAT Pilot som inte tilldelats individuell kod av ATS ställer före start in kod: • 7400 i Stockholm AOR • 7300 i Malmö AOR ATS/Stri kan vid behov ange till- och frånslag av transponder samt IDENT och höjdrapportering (mod C). Ej planerat avsteg från avsedd transponderanvändning, exempelvis fel på utrustningen, anmäls på radio. DC kan restriktivt besluta om avsteg från normal användning av transponder. Anmälan om avsteg anges därvid i färdplan eller på radio. För att undvika omotiverad kollisionsvarning skall transponder mod A utnyttjas (transponder mod C ställas i läge från) vid planerad flygning närmare än 6 NM (11 km) och höjdskillnad mindre än 1000 ft (300 m) till luftfartyg som bedöms vara utrustat med kollisionsvarningssystem. 158 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.2.3 – 12.6.3.2 12 Flygtrafikbestämmelser 12.6.3.3 Transponder vid flygning i förband Vid flygning i förband har formationsledaren transponder tillslagen med tilldelad individuell kod. Om avståndet mellan luftfartygen är mindre än 300 m skall förbandsmedlem ha transponder frånslagen men individuell kod inställd. Förbandsmedlem skall utan anmaning ha transponder tillslagen med tilldelad individuell kod vid flygning i kontrollerat luftrum då avståndet mellan enheterna överstiger 300 m. 12.6.3.4 Transponder vid nödläge Vid nödläge används nedanstående transponderkoder. • Allmänt nödläge: 7700 • Avbrott i radioförbindelse: 7600 • Luftfartyget utsatt för olaglig handling: 7500 12.6.3.5 Flygövning utan transponder Flygövning utan transponder får planeras och genomföras i för ändamålet lämpliga övningsområden där påverkan av annan trafik bedöms liten. Flygövning utan transponder planeras och genomförs enligt följande: • Divisionschef beslutar om avsteg från normal användning av transponder. Anmälan om avsteg anges i färdplan eller på radio. • Planeringen ska ske i samverkan med Stri. • Föreligger osäkerhet hos Stri om identitet på övande, exempelvis efter en luftstrid då plottar från flera flygplan sammanfallit, beordras flygplanen att slå transponder till. • Övande enheter som ges en höjdbegränsning till följd av icke övande trafik beordras i samband med denna att slå till sin transponder. Transpondern ska därefter vara tillslagen under tiden för restriktionen. • För att förhindra brutna höjdklareringar mot områdesgräns ges övande enheter ”löpande” påminnelse om gällande höjdklarering. Detta ska ägnas särskild uppmärksamhet när icke övande ses passera nära över områdesgräns. Vid flygövningar som genomförs i TRA, CBA, R-/D-område eller särskilt upprättat övningsområde regleras flygning utan transponder i övningsbestämmelserna. 12.6.3.6 Identifieringsutrustning Identifieringsutrustning används i enlighet med respektive SFI/AOM, övningsbestämmelser, taktiskt reglemente eller taktisk order. 12.6.3.3 – 12.6.3.6 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 159 12 Flygtrafikbestämmelser 12.6.4 Optisk signalering 12.6.4.1 Ljussignaler och manövrer 12.6.4.1.1 Från ATS till flygplan Riktad ljussignal mot flygplan Flygplan luften Flygplan på marken Fast grönt sken Klart att landa Klart att starta Fast rött sken Lämna plats för annat flygplan och gå runt fältet Stopp En serie gröna blinkar Återvänd för landning a) Klart att köra på marken En serie röda blinkar Flygplatsen olämplig för landning. Landa inte Lämna banan (landningsområdet) fri (fritt) En serie vita blinkar Landa på flygplatsen Återvänd till uppställningsplatsen Rött signalskott Landa tills vidare inte (oavsett tidigare givna tillstånd) Blinkar med ban- och taxiljus Dra på och gå om (anledning t ex glömt landställ) a) Tillstånd att landa lämnas därefter med fast grönt sken. Bild 12:4 . 160 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.1.1 – 12.6.4.1.1 12 Flygtrafikbestämmelser Bild 12:5 . 12.6.4.1.2 Från flygplan till ATS Innebörd Signal/manöver Begäran om utkörningstillstånd Korta blinkar med strålkastare Radio ur funktion vid landninga) Se 12.6.1.3.4 Radiobortfall i samband med landning (sida 156). a) Flygplanet framföres i trafikvarv då signal/manöver avges. 12.6.4.1.3 Från ATS till personal (fordon) på fältet Innebörd Signal Lämna snarast banor (stråk) och taxibanor Blinkar med ban- och taxiljus Tillstånd att vistas på fältet åter i kraft Gröna blinkar från tornet 12.6.4.1.4 Varning till luftfartyg/Signalskott Optisk signal att använda för att varna flygplan som flyger i eller är på väg in i ett restriktionsområde, förbjudet eller ett för flygning farligt område. En serie signalskott avgivna med 10 sekunders mellanrum, vart och ett vid krevad visande rött och grönt ljus eller stjärnor. 12.6.4.2 Signaler mellan besättning och markpersonal I dagsljus kan signalerna förtydligas genom användande av gula signalspadar. Under mörker används stavlampor med signallins (i det följande benämnda lysstavar) alternativt så kallade kemljus. Om ljusförhållandena är tillräckliga kan dagertecken användas även under mörker. Samtliga signaler kan kompletteras eller ersättas med tal när talsamband finns inkopplat. För att se animeringar som inte är kontinuerliga – Klicka på bilden som då öppnas i ett separat fönster, alternativt tryck F5 (gäller även då bilden har öppnats i ett separat fönster). I emilia så finns det även en länk till en större animering som öppnas i ett separat fönster. 12.6.4.1.1 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 161 12 Flygtrafikbestämmelser Allt klart alternativt ”JA” Även: • markströmkälla bortkopplas • klart för snabbtankning • luftfartyget fulltankat (vid snabbtankning) Dager: Ena handen knuten med tummen uppåt i höjd med ansiktet. Mörker: Korta blinkar med strålkastaren används för ”markströmkällan bortkopplas”. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:6 Allt klart alternativt ”JA” . Något är fel alternativt ”NEJ” Dager: Ena handen knuten med tummen nedåt i höjd med ansiktet. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Tecknet kan avse påstående eller fråga. Bild 12:7 Något är fel alternativt ”NEJ”. Allt klart alternativt ”JA” Dager: Ena handen knuten med tummen uppåt i höjd med ansiktet. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: • ”Markströmkällan är bortkopplad” För helikopter även: • ”lasten fri från marken” • ”lasten fri från lastkroken” Bild 12:8 Allt klart alternativt ”JA”. 162 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser Något är fel alternativt ”NEJ” Dager: Arm hålls ut med knuten hand och utsträckt tumme nedåt i höjd med midjan Mörker: Samma tecken med vertikal lysstav. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:9 Något är fel alternativt ”NEJ”. Framåt Dager: Armarna utsträckta i midjehöjd något isär, för händer upprepade gånger uppåt, och bakåt till axelhöjd. Handflatorna uppåt. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:10 Framåt. Dager: Armarna längs sidan, handflatorna framåt, för händerna upprepade gånger framåt och uppåt till axelhöjd. Bakåt Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:11 Bakåt. 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 163 12 Flygtrafikbestämmelser Bakåt Dager: Böj armarna i 90 grader framför kroppen i midjehöjd och låt armarna rotera om varandra i en framåtriktad rörelse. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:12 Bakåt. Brand under luftfartyget Dager: Gör snabbt en åtta med ena armen, den andra armen pekar under luftfartyget. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:13 Brand under luftfartyget. Brand vid utpekad plats Dager: Gör snabbt en åtta med ena armen, den andra armen pekar mot brandhärden. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:14 Brand vid utpekad plats. 164 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser Bromsar Lossa/bromsarna lossade Dager: Armarna över huvudet vänd mot luftfartyget, knutna händer som öppnas. Mörker: Lysstavar med korsade armar som därefter hålls raka. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:15 Bromsar Lossa/bromsarna lossade (tryck F5). Bromsar; Sätt/bromsar satta Dager: Armarna över huvudet, öppna händer mot luftfartyget som därefter knyts. Mörker: Lysstavarna med raka armar över huvudet, som därefter korsas. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:16 Bromsar; Sätt/bromsar satta (tryck F5). 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 165 12 Flygtrafikbestämmelser Bromsarna lossade Dager: Höj armen med knuten hand horisontellt, sträck därefter ut fingrarna. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:17 Bromsarna lossade (tryck F5). Bromsarna satta Dager: Höj armen och handen med fingrarna utsträckta horisontellt, knyt sedan handen. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:18 Bromsarna satta (tryck F5). Bromsar lossa/bromsarna lossade Dager: Vänster arm rakt ned längs sidan. Höger arm vinklas i huvudhöjd med knuten hand som därefter öppnas. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:19 Bromsar lossa/bromsarna lossade (tryck F5). 166 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser Bromsar; Sätt/bromsarna satta Dager: Vänster arm rakt ned längs sidan. Höger arm vinklas i huvudhöjd med öppen hand som därefter knyts. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:20 Bromsar; Sätt/bromsarna satta (tryck F5). Bromsar; Överhettade Dager: Armarna utsträckta horisontellt med underarmarna vinkelrätt rakt ned mot marken. Handflatorna inåt mot kroppen. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:21 Bromsar; Överhettade. Bromsklossar bort Dager: Ena armen svängs tvärs luftfartygets längdriktning. Mörker: upprepade blinkar med lanternor jfr Bild 12:49 (sida 177). Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:22 Bromsklossar bort. 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 167 12 Flygtrafikbestämmelser Bromsklossar bort Dager: Händerna korsade framför ansiktet med handflatorna framåt, rör armarna utåt. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:23 Bromsklossar bort (tryck F5). Bromsklossar Sätt Dager: Armarna uppsträckta med handflatorna framåt, rör händerna inåt så att de korsas framför ansiktet. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:24 Bromsklossar Sätt (tryck F5). Bromsklossar borta Dager: Armarna nedåt, händer knutna med tummarna utsträckta utåt, rör armarna utåt. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:25 Bromsklossar borta (tryck F5). 168 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser Bromsklossar; Ansatta Dager: Armarna nedåt och isär, händerna knutna med tummarna in mot kroppen, rör armarna inåt. Mörker: Samma tecken med lysstavarna. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:26 Bromsklossar; Ansatta (tryck F5). Bromsklossar bort Dager: Sträck ut armarna ovanför huvudet och för spadarna utåt mot sidorna, relativt snabbt från varandra. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:27 Bromsklossar bort (tryck F5). Bromsklossar; Sätt Dager: Sträck ut armarna ovanför huvudet och för spadarna relativt snabbt mot varandra tills de rör varandra. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:28 Bromsklossar; Sätt (tryck F5). 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 169 12 Flygtrafikbestämmelser Dirigera personer Dager: En hand höjs vertikalt över huvudet, handflatan mot luftfartyget. Den andra handen pekar mot berörd personal med rörelse mot luftfartyget. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:29 Dirigera personer. Dörr vid trappor; Öppna/stäng Dager: Låt höger arm vila längs med sidan och höj vänster arm över huvudet i 45 graders vinkel. För höger arm mot den vänstra axeln i en svepande rörelse upprepade gånger. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Det här tecknet är främst avsett för luftfartyg som har inbyggd trappa. Bild 12:30 Dörr vid trappor; Öppna/stäng. Fortsätt till nästa teckengivare Dager: Ena armen nedåt,den andra armen rör sig framför kroppen och pekar mot nästa teckengivare Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:31 Fortsätt till nästa teckengivare. 170 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser Fri väg (Clear) Dager: Båda armarna utsträckta på samma sida över axelhöjd i utflygningsriktningen. Mörker: Samma tecken med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:32 Fri väg (Clear). Förflyttning sida Dager: Ena armen utsträckt horisontellt i påkallad riktning, den andra armen i upprepad rörelse över huvudet. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:33 Förflyttning sida. Förflyttning i sidled Dager: Ena armen utsträckt horisontellt i påkallad riktning. den andra armen i en upprepad svepande rörelse. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:34 Förflyttning i sidled. 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 171 12 Flygtrafikbestämmelser HIFR; Avbryt Dager: Helikopterbesättning alternativt markpersonal svänger höger arm horisontellt med handflatan nedåt i axelhöjd Mörker: Helikopterbesättning gör samma rörelse med ficklampa, markpersonal använder lysstav. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:35 HIFR; Avbryt (tryck F5). HIFR; Avbryt tankning Dager: Höger arm rörs upp och ner. Signalstav hålls vertikalt. Mörker: Samma som dag, men med lysstav. Innebörd: Tankningen avbryts, ventilen stängs, slangen returneras. Bild 12:36 HIFR; Avbryt tankning. HIFR, Begär flyga in över däck för att returnera slang Dager: Höger arm rörs upp och ner, med handflatan utåt. Mörker: Samma som dag. Innebörd: Tankningen avbryts, ventilen stängs, slangen returneras. Bild 12:37 HIFR, Begär flyga in över däck för att returnera slang. 172 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser HIFR, Bekräftande signal Dager: Tummen upp. Mörker: Helikopterbesättning gör samma rörelse med ficklampa, markpersonal använder lysstav. Innebörd: FDO medger att tankning kan påbörjas. HIFR; Förbered losskoppling Dager: Helikopterbesättning alternativt markpersonal gör vertikala rörelser med utsträckt arm med handflatan uppåt. Mörker: Helikopterbesättning gör samma rörelse med ficklampa, markpersonal använder lysstav. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:38 HIFR; Förbered losskoppling (tryck F5). HIFR, Hkp klar in över däck Dager: Signalstav hålls upp. Mörker: Lysstav hålls upp. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:39 HIFR, Hkp klar in över däck (tryck F5). 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 173 12 Flygtrafikbestämmelser HIFR, Påbörjar tankning Dager: Cirkulära rörelser med höger arm. Mörker: Samma som dag, men med lysstav. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:40 HIFR, Påbörjar tankning. HIFR, Slangen är fastsatt, vinscha upp slangen Dager: Vänster signalstav horisontellt ut från kroppen, höger signalstav gör uppåtgående rörelser. Mörker: Samma som dag, men med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:41 HIFR, Slangen är fastsatt, vinscha upp slangen. HIFR; Starta Dager: Helikopterbesättning alternativt markpersonal gör cirkelrörelser med höger pekfinger. OBS! likhet med kontakttecken. Mörker: Helikopterbesättning gör samma rörelse med ficklampa, markpersonal använder lysstav. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:42 HIFR; Starta. 174 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser HIFR; Önskas Dager: Helikopterbesättning för tummen till munnen likt en drickande rörelse. Mörker: Samma rörelse med ficklampa i handen. Se till att inte bli bländad. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:43 HIFR; Önskas (tryck F5). Dager: Armarna utsträckt horisontellt i sida med handflatorna nedåt. Hovra Mörker: Samma tecken med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:44 Hovra. Håll kvar position/vänta Dager: Sträck ut båda armarna och rikta spadarna nedåt i 45 graders vinkel ut från sidorna. Håll kvar positionen till dess att luftfartyget är klart för nästa manöver. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:45 Håll kvar position/vänta. 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 175 12 Flygtrafikbestämmelser Häråt Dager: Armarna vertikalt över huvudet med handflatorna inåt. Mörker: Samma tecken med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:46 Häråt. Kapa vajer Dager: Höger arm horisontellt utsträckt framåt med knuten hand, med vänster arm under görs en skärande rörelse med öppen handflata nedåt. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:47 Kapa vajer. Klart för förflyttning Dager: Honnör (oavsett huvudbonad bärs eller ej). Mörker: Lysstav riktas mot luftfartyget och fälles därefter i förflyttningsriktningen. Innebörd: Bromsklossar borttagna, förtöjning loss. Minst en flygplanlängd framför flygplanet fritt från hinder. För lätt helikopter: en rotordiameter utanför rotorperiferin. För medeltung helikopter: dubbla rotordiametern utanför rotorperiferin. Bild 12:48 Klart för förflyttning. 176 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser Kontakt; Alt 1 Dager: Ena handen förs i cirkelrörelse i höjd med huvudet. Antal uppsträckta fingrer anger avsedd motor. Hjälpaggregat (APU) räknas som motor med högst nummer. Mörker: Upprepade blinkar med lanternor, jfr Bild 12:22 (sida 167). (Om luftfartyget är strömlöst: cirkelrörelse med pennficklampa i höjd med huvudet i riktning mot en punkt mellan luftfartyg och markpersonal). Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:49 Kontakt; Alt 1. Kontakt; Alt 2 Dager: Sträck ut antal fingrar med ena handen som motsvarar numret på avsedd motorn. Motorerna räknas i ordning från vänster till höger sett i flygriktningen. Eventuell APU räknas som sista motorn i ordningen. Den andra handen förs i cirkelrörelse i höjd med huvudet. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:50 Kontakt; Alt 2. Kontakt Dager: Ena handen förs i cirkelrörelse i höjd med huvudet. Peka vid behov på avsedd motor eller anger motorns nummer med uppsträckta fingrar. Hjälpaggregat (APU) räknas som motor med högst nummer. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:51 Kontakt. 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 177 12 Flygtrafikbestämmelser Kupé Dager: Ena armen och handen i höjd med axeln och handen tvärs halsen. Handflatan vänd nedåt. Vid behov: ange med uppsträckta fingrar vilken motor som kupérats (jfr Bild 12:49 (sida 177)). Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Jag har stoppat motorn/motorerna. Bild 12:52 Kupé. Kupé, Kupé motor (APU), Lösgör yttre last (hkp) Dager: Markpersonal pekar vid behov på avsedd motor eller anger motorns nummer med uppsträckta fingrar (jfr Bild 12:49 (sida 177)) varefter Ena armen och handen i höjd med axeln och handen tvärs halsen. Handflatan vänd nedåt. Ett slag mot skalplåten markerar att kompressorn stannat. Mörker: Kupétecken med lysstaven. Tecknet repeteras av piloten med upprepade blinkningar med taxistrålkastare. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:53 Kupé, Kupé motor (APU), Lösgör yttre last (hkp). Koppla loss omedelbart (nödtecken) Dager: Horisontellt ”sågande” rörelse med ena handen framför bröstkorgen med öppen hand. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Koppla loss dig och/eller person/ utrustning från vinschkrok omedelbart. Förbered vinschkrok för uppvinschning. Om ”nödläge” uppstår och hkp ej omedelbart kan nå ytb via radio skall normalt vinschop värdera skjutning av vajer. Bild 12:54 Koppla loss omedelbart (nödtecken). 178 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser Landa här Dager: Armarna vertikalt över huvudet vänd mot landningspunkt. Armarna sänks till horisontellt läge upprepade gånger. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:55 Landa här. Lasten Sträck Dager: En repklättrande rörelse med händerna. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:56 Lasten Sträck. Last Lossa Dager: Vänster arm utsträckt horisontellt framåt med knuten hand, höger arm gör, med knuten hand, pendlande rörelse under vänster arm Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:57 Last Lossa. 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 179 12 Flygtrafikbestämmelser Last inte lossad Dager: Böj vänster arm horisontellt framför bröstet med handflata nedåt, högra handen öppen vertikalt pekande mot vänster handflata. OBS! Likhet med Bild 12:66 (sida 182). Mörker: Samma tecken med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:58 Last inte lossad. Lyft/starta Dager: Armarna utsträckta horisontellt i sida med handflatorna uppåt och förs upprepade gånger rakt uppåt. OBS! Likhet med Bild 12:73 (sida 184). Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:59 Lyft/starta. Lämna luftfartyget Dager: Simulera att axelremmarna kopplas bort och slängs över axlarna Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:60 Lämna luftfartyget (tryck F5). 180 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser Rotorstart Dager: Båda händerna förs i cirkelrörelser i höjd med huvudet. Mörker: upprepade blinkar med lanternorna. Lämna därefter navljusen tända. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:61 Rotorstart. Rotorstart Dager: Båda händerna förs i cirkelrörelser i höjd med huvudet. Mörker: Upprepade blinkar med lanternorna. Lämna därefter navljusen tända. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:62 Rotorstart. Rör inte kontrollerna Dager: Sträck ut höger arm över huvudet och knyt handen eller håll spaden i 90 graders vinkel från kroppen. Den vänstra armen vilar längs med kroppen. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:63 Rör inte kontrollerna. 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 181 12 Flygtrafikbestämmelser Sakta ned Dager: Armarna nedåt, upprepade rörelser upp och ner med handflatorna mot marken Mörker: Samma rörelse med horisontella lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:64 Sakta ned. Sakta ned påvisad motor Dager: Arm som motsvarar påvisad/-e motor/-er upprepat upp och ner med öppen handflata nedåt. Mörker: Samma rörelse med lysstav horisontellt. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:65 Sakta ned påvisad motor. Samband; Önskas Dager: Gör ett ”T” med händerna i ögonhöjd med tummen mot bröstet. OBS! Likhet med Bild 12:58 (sida 180) och Bild 12:94 (sida 191). Mörker: Samma tecken med lysstavarna. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:66 Samband; Önskas. 182 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser Samband ytb-radio bruten Dager: Knutna händer mot hjälmens sidor. Alt Ryck i slack vajer eller slå på spänd vajer för att påkalla uppmärksamhet Mörker: Försök påkalla ytb uppmärksamhet genom att använda strålkastarna. Blinka eller pendla med ljuskägla. Ytb söker samband med hkp. Innebörd: Avbryt vinschprocedur och sök radiosamband med hkp via fartyg eller motsvarande. Bild 12:67 Samband ytb-radio bruten. Samband; Önskas med besättning Dager: Knutna händer mot öronen. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:68 Samband; Önskas med besättning. Samband önskas med markpersonal Dager: Knutna händer mot hjälmens sidor. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:69 Samband önskas med markpersonal. 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 183 12 Flygtrafikbestämmelser Sprintar i Dager: Händer i höjd med huvudet, pekfingrarna mot varandra. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:70 Sprintar i (tryck F5). Sprintar ur Dager: Händerna i höjd med huvudet, pekfingrarna pekar utåt. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:71 Sprintar ur (tryck F5). Sjunk Dager: Armarna hålls horisontellt rakt ut åt sidorna och rörs nedåt med handflatorna nedåt. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Rörelsens hastighet påvisar sjunkhastighet. Bild 12:72 Sjunk. Stig Dager: Armarna hålls horisontellt rakt ut åt sidorna och rörs uppåt med handflatorna uppåt. OBS! Likhet med Bild 12:59 (sida 180). Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Rörelsens hastighet påvisar stighastighet. Bild 12:73 Stig. 184 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser Stopp Dager: Armarna korsas upprepat över huvudet. OBS! Likhet med Bild 12:86 (sida 189). Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Hastigheten på armarnas rörelse indikerar behovet av snabbt stopp. Bild 12:74 Stopp. Surrning av Dager: Vänster arm ner. Svepande rörelse med höger hand från axeln till handleden. Upprepa på höger sida. Mörker: Samma som dagersignal med lysstavar vilka hålls som en förlängning av armen. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:75 Surrning av (tryck F5). Surrning på Dager: Händerna framför sig i midjehöjd, rotera i cirkelrörelse. Mörker: Samma som dagersignal med lysstavar vilka hålls som en förlängning av armen. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:76 Surrning på. 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 185 12 Flygtrafikbestämmelser Sätt ner Dager: Armarna, och korslagda framför kroppen. Mörker: Samma tecken med lysstavarna. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:77 Sätt ner. Helikoptern står säkert Dager: Armarna nedåtsträckta och korslagda framför kroppen. Svepande rörelser framför kroppen och åt sidorna. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:78 Helikoptern står säkert. Svängar vid backning Dager: En arm nedåt, den andra armen utsträckt rör sig från vertikalt läge över huvudet till horisontellt läge framför kroppen. Mörker: Samma tecken med lysstavar. Innebörd: Nedåtriktad arm påvisar svängriktning för stjärten på luftfartyget. Bild 12:79 Svängar vid backning. 186 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser Svängar vid framåtfart Dager: En arm nedåt, den andra armen utsträckt rör sig från vertikalt läge över huvudet till horisontellt läge framför kroppen. Armens hastighet indikerar svänghastigheten. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Nedåtriktad arm påvisar svängriktning. Bild 12:80 Svängar vid framåtfart. Tanka inte fälltanken (vid snabbtankning) Dager: Öppen hand med tummen nedåt. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:81 Tanka inte fälltanken (vid snabbtankning). Tankning; Avbryt (vid snabbtankning) Dager: Båda händernas insidor mot huvens insida. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:82 Tankning; Avbryt (vid snabbtankning). 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 187 12 Flygtrafikbestämmelser Teckengivare/guide Dager: Höger arm ovanför huvudet och rikta spaden uppåt. Rör vänster hand upprepade gånger i sidled med spaden riktad nedåt, mot kroppen. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Det här tecknet betyder att den person som är placerad vid luftfartygets vingspets meddelar piloten, rangeraren eller push back-operatören att luftfartygets rörelse till och från uppställningsplatsen inte hindras. Bild 12:83 Teckengivare/guide. Uttaxning eller upphovring Dager: Avsiktligt blank. Mörker: Strålkastaren (-na) tänds. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:84 Uttaxning eller upphovring (tryck F5). Led inkörningen (mörker) Dager: Avsiktligt blank. Mörker: Korta blinkar med strålkastaren. Innebörd: Signalen används även då inkörning till uppställningsområde önskas. Bild 12:85 Led inkörningen (mörker). 188 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser ”Wave-off” (Avbryt) Dager: Upprepad rörelse med utsträckta armar över huvudet. OBS! Likhet med Bild 12:74 (sida 185). Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:86 ”Wave-off” (Avbryt). Vinsch; Ned Dager: Vänster arm horistontellt rakt fram, handen knuten. Med höger arm rör handen upp och ned i höjd med midjan med handflatan nedåt. Mörker: Samma rörelse med lysstavarna horisontellt. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:87 Vinsch; Ned. Vinsch; Upp Dager: Vänster arm horistontellt rakt fram, handen knuten. Med höger arm rör handen upp och ned i höjd med midjan med handflatan uppåt. Mörker: Samma rörelse med lysstavarna horisontellt. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:88 Vinsch; Upp. 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 189 12 Flygtrafikbestämmelser Vinschningen avbryts Dager: Armarna längs sidorna, underarmarna vinklade och gör upprepade upp och ned rörelser med handflatorna uppåt. Mörker: Samma rörelse med kemljus. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:89 Vinschningen avbryts . Yttre kraft anslut Dager: Händerna över huvudet, vänster hand delvis knuten, höger hand med två utsträckta fingrar rör sig mot vänster hand och ”kopplar” in. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:90 Yttre kraft anslut (tryck F5). Yttre kraft; Bort Dager: Händerna över huvudet, vänster hand delvis knuten, högra handens två utsträckta fingrar ”kopplar” loss från den vänstra. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:91 Yttre kraft; Bort (tryck F5). 190 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser Yttre kraft; Anslut Dager: Händerna över huvudet, vänster hand delvis knuten, höger hand med två fingrar utsträckta ”kopplar” in i vänster handen. Mörker: Samma rörelse med vänster lysstav vertikalt och höger lysstav horisontellt. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:92 Yttre kraft; Anslut (tryck F5). Yttre kraft; Bort Dager: Händerna över huvudet, vänster hand delvis knuten, högra handens två utsträckta fingrar ”kopplar” loss från den vänstra. Mörker: Samma rörelse med vänster lysstav vertikalt och höger lysstav horisontellt. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:93 Yttre kraft; Bort (tryck F5). Yttre kraft; Anslut Dager: Vänster hand horisontellt framför ansiktet. Höger hand vertikalt under vänster hand med handflatan framåt. Höger hand rörs sedan upp mot vänster. OBS! Likhet med Bild 12:66 (sida 182). Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:94 Yttre kraft; Anslut (tryck F5). 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 191 12 Flygtrafikbestämmelser Yttre kraft; Bort Dager: Vänster hand horisontellt framför ansiktet. Höger hand vertikalt under vänster hand med handflatan framåt. Höger hand rörs sedan ner från vänster. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:95 Yttre kraft; Bort (tryck F5). Allt klart, alternativt ”JA” Dager: Höger hand knuten tryckt mot toppen av hjälmen. Mörker: Samma tecken. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:96 Allt klart, alternativt ”JA”. 192 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser Bår; Vinscha ned Dager: Armarna längs sidorna med knutna händer, upprepade rörelser upp och ned i midjehöjd. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:97 Bår; Vinscha ned. Hkp; Minska avstånd till mig Dager: Armarna isär framför huvudet med handflatorna mot huvudet, upprepade rörelser mot huvudet. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:98 Hkp; Minska avstånd till mig. Hkp; Stoppa förflyttning Dager: Höger arm höjd till ett halttecken med handflatan mot helikoptern. Mörker: Avsiktligt blank. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:99 Hkp; Stoppa förflyttning. 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 193 12 Flygtrafikbestämmelser Hkp; Öka avstånd från mig Dager: Armarna isär framför huvudet med handflatorna mot helikoptern, upprepade rörelser mot helikoptern. Mörker: Samma tecken. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:100 Hkp; Öka avstånd från mig. Lyftsäck; Vinscha ned Dager: Knutna händer med pek- och långfinger sträckta; ritar en kvadrat i luften. Kvadraten börjar med händerna ihop mitt framför/ovanför huvudet. Mörker: Samma tecken. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:101 Lyftsäck; Vinscha ned (tryck F5). Länspump; Vinscha ned Dager: Höger arm i vinkel snett framåt med knuten hand uppåt. Upprepade rörelser fram och tillbaka med underarmen. Mörker: Samma tecken. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:102 Länspump; Vinscha ned. 194 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser Räddningsslinga; Vinscha ned Dager: Forma en cirkel med armarna ovanför huvudet. Mörker: Samma tecken. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:103 Räddningsslinga; Vinscha ned. Vajer; Klart vinscha in Dager: Höger arm ritar en cirkel i luften ovanför huvudet med handflatan mot helikoptern. Mörker: Samma tecken. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:104 Vajer; Klart vinscha in. Vajer; Vinscha in Dager: Höger arm horisontellt ut i sida med handflatan uppåt; upprepade lyftande rörelser från axelhöjd och uppåt. Mörker: Samma tecken. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:105 Vajer; Vinscha in. 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 195 12 Flygtrafikbestämmelser Vajer; Vinscha ut Dager: Höger arm horisontellt ut i sida med handflatan nedåt; upprepade rörelser ned till midjehöjd. Mörker: Samma tecken. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:106 Vajer; Vinscha ut. Vajervinschningen; Stoppa Dager: Höger arm horisontellt ut i sida med handflatan nedåt; upprepade horisontella rörelser. Mörker: Samma tecken. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:107 Vajervinschningen; Stoppa. Vinschmatta; Vinscha ned Dager: Knutna händer med pek- och långfinger sträckta; ritar en triangel i luften. Triangeln börjar med händerna ihop mitt framför/ovanför huvudet. Mörker: Samma tecken. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:108 Vinschmatta; Vinscha ned (tryck F5). 196 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser Vinschning; Genomförs med styrlina Dager: Vänster arm med knuten hand sträckt i sida snett upp till vänster; höger arm med knuten hand i vinkel framför bröstet. Händerna förs upprepade gånger mot varandra som om ett gummiband drogs mellan dem. Mörker: Samma tecken. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:109 Vinschning; Genomförs med styrlina. Brand vid utpekad plats Dager: Gör snabbt en åtta med ena armen, den andra armen pekar mot brandhärden. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:110 Brand vid utpekad plats. Nödläget under kontroll Dager: Utsträckta armar rakt ut åt sidorna, korsa dem framför kroppen i midjehöjd. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:111 Nödläget under kontroll (tryck F5). 12.6.4.2 – 12.6.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 197 12 Flygtrafikbestämmelser Rekommenderar evakuering Dager: Höger arm rak längs sidan, vänster arm hålls i vinkel med handflatan inåt. Handen förs upprepade gånger bakåt mot axeln. Mörker: Samma rörelse med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:112 Rekommenderar evakuering. Rekommenderar stopp Dager: Korsade handleder hålls över främre delen av huvudet. Mörker: Samma position med lysstavar. Innebörd: Avsiktligt blank. Bild 12:113 Rekommenderar stopp. 198 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.2 – 12.6.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser 12.6.4.3 Duk- och flaggsignaler SLAG ANVÄNDNING Landningsmärke Helikopter Landningsplats helikopter. UTSEENDE (UNG MÅTT) Färg: På ena sidan rött H på vit botten. På andra sidan gult H på röd botten. Stängd bana eller taxibana Gräns för område som är otjänligt för luftfartyg. Färg: Gula diagonaler på röd botten. Hinderflagga Utmärkning av hinder på och obrukbara delar av flygfält samt för att markera laddning och plundring med skarp ammunition. Färg: Röd eller rödgul. 12.6.4.4 Nöd-, il- och varningssignaler Nöd-, il och varningssignaler från luftfartyg finns angivna i IKFN. 12.6.4.4.1 Handsignaler mellan luftfartyg vid nöd då annan kommunikation ej finns Begreppet HEFOE kan användas för att förtydliga en felbild mellan luftfartyg då annan kommunikation ej finns. Piloten i det felfungerande luftfartyget håller en knuten näve mot huvglaset/rutan och anger därefter med uppsträckta fingrar vilket system som är fel. 1 finger Hydraulic Hydraul 2 fingrar Electrical Elsystem 3 fingrar Fuel Bränsle 4 fingrar Oxygen Oxygen 5 fingrar Engine Motor Vid problem att sända eller höra, knyts först händer enligt Bild 12:69 (sida 183) mot hjälmen därefter anges frekvens/kanal enligt följande; 12.6.4.3 – 12.6.4.4.1 Knuten näve Div fq/chat/förbriefad fq 1 finger Kanal A 2 fingrar Kanal B 3 fingrar Kanal C 4 fingrar Kanal C2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 199 12 Flygtrafikbestämmelser Klappning på axeln mot anslutet luftfartyg anger att pilot i nöd vill landa anslutet. Den som leder till landning: återflyg med fart lämplig för luftfartygstypen,och ”dra på” på kort final. En eller båda händerna knutna dragna uppifrån och ner framför ansiktet anger avsikt att skjuta ut sig. 12.7 Klarering 12.7.1 Allmänt Klarering begärs för flygning i luftrumklasser enligt 12.1.2 Luftrumsklassning (sida 133) och för flygplatstrafik vid kontrollerad flygplats. Klarering begärs genom att färdplan inlämnas eller via radio. Klarering (och andra flygsäkerhetsmeddelanden) erhålls via radio och motläses av pilot (alternativt flygtolk). Det åligger befälhavaren att kontrollera att erhållen klarering inte medför avsteg från bestämmelser, BOF etc. Kan erhållen klarering inte följas begärs ny klarering. 12.7.2 Klarering under flygning 12.7.2.1 Begäran om klarering Erforderlig klarering för flygning inom kontrollerat luftrum begärs av pilot (alternativt flygtolk) eller flygstridsledare om möjligt senast 2 minuter före inpassering. Vid begäran om klarering lämnas följande uppgifter: • läge (eller riktning och avstånd till navigeringsfyr, landningsplats e d) • höjd och kurs • avsikt med fortsatt flygning • ev önskemål om att övergå från IFR till VFR eller vice versa • ev begärd höjd, kurs, färdväg, förändrad destination etc. Vid avsikt att landa lämnas uppgift om önskad inflygnings- och landningsmetod, antal enheter eller förbandets gruppering, ev ammunitionslast, ev begränsning pga bränsle. ATS kan, då trafik- eller väderförhållanden så kräver, anvisa den inflygnings- och landningsmetod som bör användas. 12.7.2.2 Följande av klarering Erhållna klareringar skall normalt följas. Avsteg får göras vid nöd. Pilot (alternativt flygtolk) anmäler till ATS/STRI när höjd och kurs enligt klarering intagits. 200 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.6.4.4.1 – 12.7.2.2 12 Flygtrafikbestämmelser 12.7.2.3 Avvikelse från klarering vid nöd Avsteg från klarering får göras vid nöd (”trängande situation”). Till ATS skall snarast meddelas vilken åtgärd som vidtagits samt att avvikelsen orsakats av trängande situation. Vid tekniskt fel som kräver nödplané skall piloten om möjligt svänga bort från flygvägen/färdlinjen innan planén påbörjas. Ställ transponder på 7700, tänd yttre belysning och håll uppsikt utåt. 12.7.2.4 Avvikelse från klarering i annat fall än nöd Oavsiktlig avvikelse från klarering åtgärdas på följande sätt: • Avvikelse från höjd > 500 ft (150 m): Bibehåll intagen höjd, meddela ATS och begär förnyad klarering. • Avvikelse från höjd < 500 ft (150 m): Återta höjd enligt klarering. Meddela ATS. • Avvikelse från färdlinje: Återgå snarast till färdlinjen. • Avvikelse från TAS (> 5 %) eller tid vid rapportpunkt (> 3 min): Meddela ATS. 12.7.2.5 Klarering vid flygning i formation Förbandschef ansvarar för att klarering utverkas för samtliga enheter ingående i förbandet. Vid begäran om klarering anges antal luftfartyg/ enheter samt förbandets utsträckning i höjd, längd och sida. Vid motläsning av klarering skall framgå att kvittensen avser hela förbandet. ATS delar upp förbandet på formationsledarens begäran. 12.7.2.6 VMC-klarering vid IFR-flygning Pilot som flyger enligt IFR och erhållit klarering för visuella väderförhållanden skall: • själv upprätthålla separation så att kollisionsrisk inte uppstår • meddela ATS/STRI om väderförhållandena inte med säkerhet medger flygning under VMC. Då VMC-klarering ges lämnar ATS trafikupplysning. 12.7.2.7 Klarering i belagd övningssektor/-område (PCA, TRA, CBA etc) Tillstånd att lämna den radiofrekvens på vilken radiotrafik upprätthålls med ATS innebär inte tillstånd till avsteg från klarering. Vid flygning inom övningssektor i SWEDEN FIR görs anmälan till STRI eller ATS om möjligt senast 2 minuter före sektorn lämnas. 12.7.2.7.1 Nyttjande i sidled I kontrollerat luftrum får flygning i övningssektor ske intill 2,5 NM (5 km) från områdesgräns. I okontrollerat luftrum får flygning ske intill områdes12.7.2.3 – 12.7.2.7.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 201 12 Flygtrafikbestämmelser gräns, dock skall nödvändigheten att flyga närmare än 2,5 NM (5 km) beaktas kontra risken att överträda områdesgränsen. 12.7.2.7.2 Nyttjande i höjdled I kontrollerat luftrum får flygning ske intill den höjdgräns som Fsl eller ATS anger i klarering, eller i begränsning av klarering (t ex vid separation till annan trafik eller över TMA). I okontrollerat luftrum får flygning ske även utanför angiven höjdgräns men endast efter att Fsl eller ATS meddelats om detta. 12.7.2.7.3 Begränsning i nyttjande Begränsningar i nyttjande framgår av SOM – 7.7 Separationer. Vid osäkerhet om huruvida en begränsning fortfarande gäller eller inte ska Fsl/ATS alltid tillfrågas. Upphäv inte begränsningen på eget bevåg. 12.7.2.7.4 Separation i belagd övningssektor/-område Separationer till andra luftfartyg och ej tillgängliga områden (t ex TMA, R-/D-omr) framgår av SOM – 7.7 Separationer. 12.7.2.7.5 Klarering via flygstridsledare Fsl ansvarar för att ge pilot erforderlig hjälp med områdeshållning vid radarledning/följning. Piloten ansvarar då för höjdhållning. Klarering kan förmedlas av Fsl. Fsl får efter tillstånd av ATS ge order eller direktiv som förändrar tidigare lämnad klarering. Klarering som ges av Fsl ska följas på samma sätt som ATS-klarering. OBS! Allmänt luftläge eller andra styr- och strimeddelanden som ges via datalänk får ej ersätta talradiokommunikation enligt 12.7.1 Allmänt (sida 200). 12.8 Särskilda flygtrafikbestämmelser inom vissa områden 12.8.1 Höjdseparation vid flygning över restriktionsområden och farliga områden Vid flygning över R- och D-område, i kontrollerat luftrum inom SWEDEN FIR, ska minsta höjdseparation vara enligt tabellen nedan. 202 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.7.2.7.1 – 12.8.1 12 Flygtrafikbestämmelser Verksamhet i R-/D-området Områdets övre gräns < FL 290 (8850 m STD) ≥ FL 290 (8850 m STD) Verksamhet med riskområde (skjutning, spräng- 1000 ft (300 m) ning etc) samt flygning 2000 ft (600 m) Övrigt (fågelskydd, nationalpark, fängelse etc) Intill gränsen Intill gränsen I de restriktionsområden som inrättats till skydd för nationalparker anges som restriktion ”förbjudet att flyga i dalgångar”. Detta innebär att flygning på lägre höjd än 300 m (1000 ft) AGL och/eller närmare bergstoppar eller bergsryggar än 5000 m är förbjuden. Dessa ”dalgångshöjder” gäller inte luftfartyg vid polis-, sjukvårds- eller räddningsflygning. 12.8.2 Flygning i närheten av okontrollerad flygplats Flygning enligt OAT närmare en okontrollerad flygplats än 5 km bör undvikas på lägre flyghöjd än 1700 ft (500 m). 12.8.3 TIZ och TIA Före flygning i TIZ eller TIA upprättas dubbelriktad radioförbindelse med ATS-enhet i så god tid att trafikinformation hinner inhämtas. Härvid anges läge, flyghöjd och avsikt. I undantagsfall får anmälan om avsedd flygning ske på annat sätt före flygningen (dock ej enbart färdplan). Anmäld flyghöjd eller flygväg får inte ändras förrän ATS mottagit och kvitterat meddelande om ändringen. Även annan manöver eller åtgärd som kan påverka övrig trafik anmäls till ATS. Radiopassning skall ske på angiven frekvens om inte ATS medgivit annat. Anmälan skall göras då TIZ/TIA lämnas. Samordning av genomflygning av TIZ/TIA får ske direkt mellan STRI och berört ATS. STRI meddelar då piloten att inpassering i TIZ/TIA kommer att ske och att piloten inte behöver kontakta ATS-enheten. 12.8.4 Aerodrome flight information service, AFIS Befälhavaren beslutar på grundval av upplysningar från AFIS om genomförande av taxning, val av bana, start- och landning, inträde i/utträde ur trafikvarv, instrumentinflygning m m. Pilot meddelar sina avsikter och manövrer i den omfattning som från flygsäkerhetssynpunkt kan anses lämpligt. Syftet är att även informera annan trafik i närheten av flygplatsen. 12.8.1 – 12.8.4 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 203 12 Flygtrafikbestämmelser Startande rapporterar: • utkörning och val av bana • uppställning för start • ev högersväng efter start • utflygningsriktning • övrigt som kan påverka flygsäkerheten. Landande rapporterar: • beräknad ankomst över navigeringshjälpmedel eller flygplatsen. • inflygningsförfarande • ingång i resp urgång ur väntläge • ankomst över/passage av väsentliga positioner • ingång på baslinje eller final • att luftfartyget är landningsklart • inkörning (vägval, parkering) • övrigt som kan påverka flygsäkerheten (exempelvis tekniskt fel, bränslebrist, fågelkollision etc). 12.9 Instrumentinflygning 12.9.1 Allmänt Tillgängliga instrumentinflygningsmetoder är: • Civila metoder och procedurer. Dessa beskrivs i PANS/OPS eller TERPS samt att vår tillämpning av dessa beskrivs i FOM-A Flygslagsdelar. • Svenska militära metoder och procedurer. Dessa beskrivs nedan i 12.9.2 Svenska militära instrumentinflygningsmetoder (sida 205). Metodikexempel på procedurer återfinns i FOM-A Stridsflyg – 2 Flygning, grunder. Godkända metoder och procedurer för respektive luftfartygstyp framgår av FOM-A flygslagsdel och FOM-B. 204 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.8.4 – 12.9.1 12 Flygtrafikbestämmelser 12.9.2 Svenska militära instrumentinflygningsmetoder Instrumentinflygningsmetoder uppdelas i två huvudgrupper, slingmetod eller direktmetod, beroende på hur utgångsläge för slutlig inflygning intas. Inflygningen delas in i olika delar: • Anflygning. Antingen för platstagning eller direkt mot utgångsläge för slutlig inflygning • Mellanliggande inflygning vid slingmetod. Mellanliggande inflygning kan delas upp i – Utsväng – Utflygning – Insväng • Slutlig inflygning • Avbruten inflygning om landning inte kan ske 12.9.2.1 Slingmetod Slingmetod genomförs med en inledande platstagning med hjälp av något av: • eget uppdaterat navigeringssystem • eget icke uppdaterat navigeringssystem med ATS övervakning • ATS vektorering • pejl • eget system över radiofyr Platstagningen följs av en slinga för att inta utgångsläge för slutlig inflygning. 12.9.2 – 12.9.2.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 205 12 Flygtrafikbestämmelser Bild 12:114 Instrumentinflygningens delar vid militär instrumentinflygning med slingmetod. 12.9.2.2 Direktmetod Direktmetod genomförs utan föregående platstagning. Utgångsläge för slutlig inflygning intas med hjälp av något av: • eget uppdaterat navigeringssystem • eget icke uppdaterat navigeringssystem med ATS övervakning • ATS vektorering 206 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.9.2.1 – 12.9.2.2 12 Flygtrafikbestämmelser Bild 12:115 Instrumentinflygningens delar vid militär instrumentinflygning med direktmetod. 12.9.2.2 – 12.9.2.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 207 12 Flygtrafikbestämmelser 12.9.3 Genomförande 12.9.3.1 Instrumentinflygning med slingmetod via plats 12.9.3.1.1 Anflygning 1. 2. Normal fart i TMA eller enligt FOM-B/SFI. Vid kontrollerad flygplats anger ATS anflygningshöjden. För jetflygplan eftersträvas FL 65 (lämplig halvcirkelhöjd omkring 2000 m) vid plats. 12.9.3.1.2 3. Vid kontrollerad flygning anger ATS utflygningskurs eller svängpunkt såväl före som vid plats. 12.9.3.1.3 4. 208 Platstagning Utsväng Vid plats påbörjas utsväng till angiven utflygningskurs eller mot svängpunkt. Sker platstagning med hjälp av egen utrustning anmäls plats till ATS. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.9.3.1 – 12.9.3.1.3 12 Flygtrafikbestämmelser 12.9.3.1.4 5. 6. 7. Utflygning Vid behov startas tersur. Intagen utflygningskurs anmäls och plané påbörjas till av ATS eller i IAC/IAL-kort angiven lägsta höjd. Vid kontrollerad flygning anger ATS: • utflygningstid, normalt 2 minuter 8. 9. • svängavstånd eller LB/IP Vid icke kontrollerad flygning beräknar piloten själv dessa värden. Normalt svängavstånd är 11 NM (20 km) från banbörjan. Vid pejlinflygning utan avståndsinformation används normalt utflygningstid 2 minuter. Avvikande svängavstånd anges vid behov av ATS med hänsyn till trafikförhållanden eller markfyrens placering. 12.9.3.1.5 10. 11. Efter utflygningstid eller vid svängpunkt påbörjas sväng till inflygningskurs för slutlig inflygning. Efter passage av svängpunkt får plané ske till lägst slutlig inflygningshöjd höjd enligt IAL/IAC-kort. 12.9.3.2 Instrumentinflygning med direktmetod 12.9.3.2.1 Anflygning 1. 2. 12.9.3.1.4 – 12.9.3.2.1 Insväng Normal fart i TMA eller enligt FOM-B/SFI. Flyghöjden mot svängpunkt/inflygningspunkt får inte underskrida den högsta av lägsta sektorhöjd vid flygplatsen. (Gäller inte vid vektorering/övervakning.) FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 209 12 Flygtrafikbestämmelser 12.9.3.2.2 3. 4. Insväng ATS ger ”klart inflygning” senast vid insväng Efter passage av svängpunkt/inflygningspunkt får plané ske till lägst slutlig inflygningshöjd höjd enligt IAL/IAC-kort. 12.9.3.3 Slutlig inflygning med standardplané 12.9.3.3.1 Slutlig inflygning med standardplané 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 210 ”Inbound” (”inflygning”) anmäls till ATS när inflygningskurs intagits. Alternativt anmäls ”established” (”låsning”) på luftfartygets hjälpmedel samt avstånd när sådant är tillgängligt. ATS kvitterar pilotens anmälan samt att vid övervakning/vektorering ges även avstånd till sättpunkt. Därefter ligger ansvaret på piloten för fortsatt navigering och hinderfrihet. När slutlig inflygning utförs med hjälp av pejl med avståndsinformation, lämnar ATS inflygningsklarering (”cleared for approach”) först när flygplanet med hjälp av pejl konstaterats ligga inom ± 10° från aktuell inflygningslinje. Fartreduktion och luftfartyget görs landningsklart. Avstånd för fartreduktion enligt FOM-A Stridsflyg eller FOM-B/SFI. Fart med landningsklart luftfartyg enligt FOM-A Stridsflyg eller FOM-B/SFI. Vid annan fart skall ATS orienteras. Standardplané påbörjas på avstånd som svarar mot höjd för slutlig inflygning enligt IAL/IAC-kort. Denna höjd får inte underskridas förrän flygplanet konstateras ligga inom ± 10° från inkurs. Vid PAR/SRE-inflygning anmäls ”taking over” (”övertar”) när ledning skall avbrytas. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.9.3.2.2 – 12.9.3.3.1 12 Flygtrafikbestämmelser 12.9.3.3.2 8. 9. 10. Inflygningen avbryts så att kritisk höjd inte underskrids, såvida inflygningen inte kan fullföljas med visuella referenser till inflygningsljus, banljus eller bana. Inflygning avbryts också om kriterierna för fortsatt inflygning för respektive inflygningsmetod inte kan innehållas eller om nödvändiga visuella referenser förloras i ett senare skede av inflygningen. Instrumentinflygning avbryts genom stigning på inflygningskurs och därefter på kurs som anges av ATS eller på IAL/IAC-kort och till höjd som ger hinderfrihet för fortsatt flygning. Klarering begärs för fortsatt flygning. 12.9.3.4 Slutlig inflygning med kontinuerlig plané 12.9.3.4.1 Slutlig inflygning med kontinuerlig plané 1. 2. 3. 4. 5. 12.9.3.3.2 – 12.9.3.4.1 Avbruten inflygning ”Inbound” (”inflygning”) anmäls till ATS när inflygningskurs intagits. ATS kvitterar pilotens anmälan med ”cleared for approach” (”klart för inflygning”) när flygplanet konstaterats ligga inom ± 10° från aktuell inflygningslinje. Därefter ligger ansvaret på piloten för fortsatt navigering och hinderfrihet. Fartreduktion utförs och därefter görs luftfartyget landningsklart. Fart med landningsklart luftfartyg enligt FOM-A Stridsflyg eller FOM-B/SFI. Vid annan fart skall ATS orienteras. Plané påbörjas. Höjd för slutlig inflygning enligt IAL/IAC-kort får inte underskridas förrän flygplanet konstateras ligga inom ± 10° från inkurs. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 211 12 Flygtrafikbestämmelser 12.9.3.4.2 6. 7. 8. 212 Avbruten inflygning Inflygningen avbryts så att kritisk höjd inte underskrids, såvida inflygningen inte kan fullföljas med visuella referenser till omgivande terräng, inflygningsljus, banljus eller bana. Inflygning avbryts också om kriterierna för fortsatt inflygning för respektive inflygningsmetod inte kan innehållas eller om nödvändiga visuella referenser förloras i ett senare skede av inflygningen. Instrumentinflygning avbryts genom stigning på inflygningskurs och därefter på kurs som anges av ATS eller på IAL/IAC-kort och till höjd som ger hinderfrihet för fortsatt flygning. Klarering begärs för fortsatt flygning. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.9.3.4.2 – 12.9.3.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser 12.9.3.5 Slutlig inflygning med cirklingförfarande Om landningsbanan för den slutliga inflygningen inte är lämplig för landning kan cirkling användas för att göra en visuell, trafikvarvsliknande manöver för att landa på annan bana. Cirkling tillämpas inte för helikopter. Cirklingminima enligt IAL-kort innebär dager 300 ft (mörker 600 ft) hinderfrihet inom 3 NM radie från ARP. Cirklingområdet kan begränsas av exempelvis hinder eller bebyggelse vilket framgår av IAL-kort. 1. 2. 3. 12.9.3.5 – 12.9.3.5 Cirkling får påbörjas först då visuell kontakt erhållits med inflygningsljus, banljus eller bana och sedan piloten konstaterat att flygplanet ligger inom det för cirkling tillåtna området. Under cirklingförfarandet skall cirklingminima (molnbashöjd och sikt) vara uppfyllda och navigeringen säkerställas genom visuell kontakt med flygplatsen, omgivande terräng eller visuella cirklingshjälpmedel (t ex hinderljus). Om visuella referenser förloras skall proceduren för avbruten inflygning för den inledande instrumentinflygningen följas. Piloten gör en stigande sväng mot landningsbanan och över flygplatsen där flygplanet etableras stigande på färdbenet för avbruten inflygning. Olika flygbanor krävs således beroende på var de visuella referenserna går förlorade. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 213 12 Flygtrafikbestämmelser 12.9.4 Minima för instrumentinflygning och cirkling 12.9.4.1 Landningsminima Landningsminima anges på IAL/IAC-kort och utgörs av: • säkerhetshöjd för landningshjälpmedel • minimivärden för molnbas/sikt vid cirkling. 12.9.4.2 Kritisk höjd Vid klarering för instrumentinflygning beräknar piloten och meddelar ATS sin kritiska höjd. Kritisk höjd utgörs av säkerhetshöjd eventuellt adderat med pilotens och luftfartygets höjdtillägg. Exempelbilderna visar en flygplats belägen på havsnivå; därav att det inte finns två exempel visande både, det som på engelska benämns, Safety Height respektive Safety Altitude. 214 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 12.9.4.1 – 12.9.4.2 12 Flygtrafikbestämmelser Vid cirkling adderas på motsvarande sätt höjdtillägget till molnbasvärde i cirklingminima. Till minimivärdet för sikt vid cirkling adderas ett värde som motsvarar höjdtillägget i fot × 6 (när höjdtillägg anges i meter multipliceras det med 20). Högsta erforderliga siktvärde vid cirkling är 5 km. 12.9.4.2 – 12.9.4.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 215 13.1 – 13.1 13 Förkortningar och definitioner 13.1 Förkortningar A/C Aircraft AAL Above Aerodrome Level AAR Air to air refueling (Lufttankning) ABC Aerodrome Briefing Card ACARS ARINC Communications Addressing and Reporting System ACAS Aircraft Communication and Reporting System ACC Area control centre (Områdeskontrolltjänst) ACO Aircraft coordinator AD Aerodrome ADA Advisory Area ADF Automatic Direction Finder ADR Advisory Route ADS-B Automatic Dependence Surveillance - Broadcast AFIS Aerodrome flight information service (Flyginformationstjänst för flygplats) AFM Aeroplane Flight Manual AFS Automatic Flight System AGL Above Ground Level AGSM Anti-G Straining Maneuver AGT Anti-g-träning AIM Aeronautical Information Manual AIP Aeronautical Information Publication AIREP Air Report AIS Aeronautical information service (Flygbriefingtjänst) ALO Air Liasion Officers AM Accountable Manager AMC Airspace Management Cell AMSL Above Mean Sea Level (Över havsytans medelnivå) ANP Actual Navigation Performance AOC Air Operator Certificate AOM Aircraft Operation Manual AOP ASC-operatör AOR Area of responsability (Ansvarsområde inom flygtrafikledningstjänsten) APPI Approach Control Office APU Auxiliary power unit (Hjälpkraftaggregat) ArbO Arbetsordning ARP Aerodrome reference point (Referenspunkt för flygplats) ASC Airborne Surveillance and Control FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 217 13 Förkortningar och definitioner ATA Actual Time of Arrival ATC Air traffic control centre (Flygkontrolltjänst/flygkontrollenhet) ATFM Air Traffic Flow Management ATIR Air Traffic Incident Report ATM 1 2 ATO Air Tasking Order ATPL Airline transport pilot license ATS Air traffic service (Flygtrafikledningstjänst eller flygtrafikledningsenhet) ATZ Aerodrome Traffic Zone AVI Live Animals AWY Airway BCF Halon BCL Bestämmelser för civil luftfart BD Bomb Disposal BERO Beredskapsorder Bes Besättning BFH Befälhavare BFL ANS Bestämmelser för luftfart – Flygtrafiktjänst BFT Begränsad flygtjänst BI Besättningsinstruktör Bitr FSO Biträdande Flygsäkerhetsofficer BMA Bromma BOF Beslut om flygning BOG Beslut Om Genomförande BP Brytpunkt B-RNAV Basic RNAV C FSS Chef Flygsystemsektion C FTS Chef Flygtaktiska Staben, tillika Flygvapeninspektör C SK Chef Systemkontor C SÄKI Chefen för militära säkerhetsinspektionen C/A Cabin Assistant (flygvärdinna) C/S Cabin Support (assisterande flygvärdinna) CAA Civil Aviation Authorities CAS 1 2 CAT Clear Air Turbulence CAVOK Ceiling and visibility OK CBA Cross Border Area CBR California Bearing Ratio CBT Cross Border Training CC Cabin Crew CDFA Constant Descent Final Approach (ersatt CANPA) CDR Commander CF 1 2 218 Air Tasking Message Air Traffic Management Calibrated Airspeed Close Air Support Flygchef (på engelska Head of Flight Operations) Contingency Fuel FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.1 – 13.1 13 Förkortningar och definitioner 13.1 – 13.1 CFF Chef För Förband CFL Chef För Luftfartyg CG Center of gravity (Tyngdpunkt) CLCP Chief Line Check Pilot COP Cabin Operating Manual CPDLC Controller Pilot Datalink Communication CPL 1 2 CRM Crew resource management CRT Combat Readiness Training CT 1 2 CTA Control area (Kontrollområde) CTR Control zone (Kontrollzon) DA 1 2 DC Divisionschef (på engelska Squadron Commander) DEPA Deportees with escort DEPU Deportees without escort DFS Dynamisk Flygsimulator DGR Dangerous Goods Regulations DH Decision height (Beslutshöjd) DIRA Direktanmälan DK Dubbelkommando DLI Dead Load Index DLQ Deck Landing Qualification DME Distance measuring equipment DOI Dry Operating Index DOW Dry Operating Weight DP Decision Point DUC Direkt Underställd Chef DUF Direktiv för uppdragsförslag DUO Divsionsunderrättelseofficerare EAG European Aeronautical Group EASA European Aviation Safety Agency EAT Expected Approach Time EDP Electronic Data Processing EET Estimated Elapsed Time EGNOS European Geostationary Navigation Overlay Service EGPWS Enhanced Ground Proximity Warning System EGT Exhaust Gas Temperature EI External Inspection ELT Emergency Locator Transmitter ELVA Emergency Low Visibility Approach EOBT Estimated OFF Block Time EOD Explosive Ordnance Disposal Commercial pilot license Current Flight Plan (Gällande färdplan) Conversion training Teknisk chef Decision Altitude Driftstörningsanmälan FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 219 13 Förkortningar och definitioner EOS Elektrooptiskt system EPE Estimated Position Error ERO Engine Running On load and Off load ESYM Ekonomi system materiel ETA Estimated Time of Arrival ETD Estimated Time of Departure ETOPS Extended Range Twin Operations ETP Experimental test pilot EVS Enhanced Vision System F/E Flight Engineer = Flygmaskinist på Tp84 respektive färdmekaniker på FPL100 och 102 samt på alla HKP-typer FA Flyganvisning FAA Federal Aviation Association FAC Forward Air Controller FAF Final approach fix (Fix för slutlig inflygning) FANS Future Air Navigation System FAP Final approach point (Punkt för slutlig inflygning) FAR Federal Aviation Regulations FATO Final Approach and Take Off helicopter area FAWP Final Approach Waypoint FBS Flygvapnets flygbefälskola FC 1 2 FCA CDR applicant FCI CDR Instruktör FCM CDR med medicinska restriktioner FCN CDR nyutbildad FCR CDR med restriktioner FDO Flight Deck Officer FEBO Fighter even, bogey odd FFI Flygfysiologi Instruktör FFS Försvarets författningssamling FFT Fortsatt flygtjänst FHV Företagshälsovård FI Förberedd insats FIB Försvarsmaktens interna bestämmelser FIC Flight Information Center FIK Flyginstruktörskurs FIR Flight information region (Flyginformationsregion) FirOp Firningsoperatör FIS Flight information service (Flyginformationstjänst) FJ Flygjouren FL Flight level (Flygnivå) Flares Lysfacklor FLI Flyginstruktör FLL Flyglärare 220 Commander (lika som CDR) Fartygschef FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.1 – 13.1 13 Förkortningar och definitioner 13.1 – 13.1 FLL-A Flygläraraspirant FLL-N Flyglärare Ny FLU Flyglärarutbildning FlygE Flygenhet FLYGI Militära flyginspektionen FM 1 2 Fmek Färdmekaniker FMLOG Försvarsmaktens Logistik FMS Flight Management System FMV Försvarets Materielverk FNA Final approach FO First Officer FOA First Officer Applicant FOB Främre operationsbas, Forward Operation Base FOD Foreign object damage FOG Flygordergivning FOM 1 2 FOP Flygoperationell procedur FON First Officer nyutbildad FOR First Officer med restriktioner FPC Flight planning centre (Färdplaneringscentral) FPL Flight plan (Färdplan) FRA Försvarets Radioanstalt FRÄD Flygräddning FSI Flygsäkerhetsinspektören Fsl Flygstridsledare FSM Flygsäkerhetsmeddelande FSO Flygsäkerhetsofficer FSO F/M Flygsäkerhetsofficer Flyg/Mark FSR Flygspaningsradar FST Flight Simulator Training FTL Flygtjänstledare (på engelska Supervising Officer of Flying, SOF) FTS Flygtaktiska staben FUT Flygutprovningstillstånd FVI Flygvapeninspektören FÖLäk Flygöverläkaren FömedC Försvarsmedicincentrum GAT General air traffic GC Gruppchef GCS Ground Control Station GEF Genomgång efter flygning GFSU Genomförande av flygslagsutbildning Flygmaskinist Försvarsmakten Ledning av flygtjänst First officer med medicinska restriktioner FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 221 13 Förkortningar och definitioner GFU Grundläggande flygutbildning; beroende på tilläggsbokstav förtydligas ytterligare typen av utbildning: • F för pilot på flygplan(GFU/F). • H för pilot på helikopter(GFU/H). • B för utbildning av kabinbesättning (GFU/B). Om behov finnes så kan GFU/B kompletteras med aktuellt flygslag (HKP eller TpSpec). GHT Glide Path Height Over Treshold GND Ground (Underliggande terräng utgör höjdreferensplan) GNU Grundläggande navigatörsutbildning GP Glide path (Glidbana) GPS Global positioning system GPWS Ground Proximity Warning System GRT Ground and Refresher Training GTU Genomförande av taktisk utbildning GWC Gross Weight Chart H Hemligt HCA Helicopter Controlled Approach HCO Helicopter Control Officer HCT Hypobaric Chamber Training HDG Heading (Kurs) HFFG Handbok Flygtransport av farligt gods HIRO High Intensity Runway Operation HkpO Helikopterorder HLP Hänglastplats HOB Huvudoperationsbas HOSTAC Helicopter Operations from Ship other Than Aircraft Carrier HOT Hold Over Time hPa Hektopascal HPT Human performance team HRC Human Resource Centre (tidigare RekryC) HUD Head-Up Display Guidance System HUET Helicopter underwater escape training IAC Instrument approach chart IAF Initial approach fix (Inledande inflygningsfix) IAL Instrument approach landing IATA International Air Transport Association ICAO International Civil Aviation Organisation IF Intermediate approach fix (Mellanliggande inflygningsfix) IFF Identification Friend or Foe IFR Instrument flight rules (Instrumentflygregler) IFR Instrumentflygregler IGE In-Ground-Effect IK Igenkänningsutrustning IKFN Förordning om försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet ILC Initial Line Check 222 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.1 – 13.1 13 Förkortningar och definitioner 13.1 – 13.1 ILS Instrument landing system (Instrumentlandningssystem) IMC Instrument meteorological conditions (Instrumentväderförhållanden) INS Inertial navigation system (Tröghetsnavigeringssystem) IP 1 2 IRS Inertial Reference Systems IT Informationsteknologi IU Imperial units JAA Joint Aviation Authorities JAR Joint aviation requirements JRCC Joint Rescue Coordination Center KIAS Knots Indicated Airspeed KJ Kompanijouren Kts Knop KÖL Klargöringsledare LB Landningsbrytpunkt LBP Landningsbrytpunkt LC Line Check L CF Lokal Flygchef (på engelska Wing Commander Flying) LCP Line Check Pilot LCR Line Check Report LDP Landing Decision Point LH Low Height (Radarhöjdvarning) LHO Live Human Organs LIFUS Line Flying Under Supervision LIL Luftoperativ insatsledare i FTS LITOW Loaded Index Take off Weight LIZFW Loaded Index Zero Fuel Weight LLZ Localizer LM Lastmästare LMC Last Minute Change LP 1 2 LPV Localizer Performance with Vertical guidance LRC Long Range Cruise Procedures LROPS Long Range Operations LV Limiting Visibility LVD Luftvärdighetsdirektiv LVG Luftvärdighetsgodkännande L VL Lokal verksamhetsledare LVO Low Visibility Operations LVP Low Visibility Procedure LVTO Low Visibility Take Off LZ Landningszon MA Minimum Altitude MAL Mark och anläggningar Initial point (Initialpunkt) Ilastningsplats (hkp) Left pilot Landningsplats FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 223 13 Förkortningar och definitioner MAME Military Aeromedical Examiner, Militär flygläkare MAOD Military Air Operator Declaration MB Marker Beacon MC Mission Commander MCO Mission Control Officer MDA Minimum Decision Altitude MEL Minimum equipment list MFD Militära flygsäkerhetsdirektiv MIFS Människan i flygsystemet MILS Militär ILS-inflygning MKR Marker MM Middle marker (Mellansignal) MME Maintenance Management Exposition MMEL Master Minimum Equipment List MOB 1 2 MOCA Minimum Obstacle Clearance Altitude MOE Maintenance Organisation Exposition MORA Minimum Off Route Altitude MP Materielplanerare MR Materielfelsrapport MRCC Maritime rescue coordination center MROT Minimum Runway Occupancy Time MSA 1 2 MSAS Multi-functional Satellite Augmentation System MSL Materielsystemledare (HKV) MTA Maintenance Test Assistant (Kontrollflygbiträde) MTC Militärt Typcertifikat MTE Maintenance Test Engineer (Kontrollflygtekniker) MTP Maintenance Test Pilot (Kontrollflygpilot) MU Metric units (Metriska enheter [meter, km/h, etc]) N/A Not Applicable NAV Navigatör ND Nav Display NDB Non-directional beacon NIL Nothing in line NOTAM Notice to airmen NVD Night vision device NVG Night vision goggles OAT 1 2 O-BAS Ordinarie bas OCH Obstacle Clearance Height OCL Obstacle Clearance Limit OFFG Order för flygningens genomförande 224 Mobilisering Main Operation Base Materielsystemansvarig (HKV) Minimum Safe/Sector Altitude Operational air traffic Outside air temperature FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.1 – 13.1 13 Förkortningar och definitioner OGE Out-of-Ground-Effect OI Omedelbar insats OM • Operator's manual (Manual för HKP16 utgiven av US Army) • Outer marker (Yttersignal) 13.1 – 13.1 OPC Operator's proficiency check OPIL Operativa Insatsledningen ORM Operational Risk Management, Operationell Riskhanterings Metod OS Open skies OSC On scene coordinator OSM Ordnings- och skyddsinstruktioner för flygmaterieltjänsten P Pilot PA Public Address PAPI Precision Approach Path Indicator PAR Precision approach radar Pax Passagerare PBB Personligt behörighetsbevis PC Proficiency Check PCA Prior Coordination Airspace PCL Power Control Levers PED Portable Electronic Device PF Pilot flying PFC Preflight Check PFI Preflight Inspection PGCS Portable Ground Control Station PI Planeringsingenjör PIC Pilot in Command PIV Person i vatten PL Programledare (engelskt egenuttryck saknas, benämns Assistant to SOF) PLT Parachute landing training PMF Planeringsmöte flyg PNF Pilot non flying POR Point of Replanning PPI Plan Position Indicator PRM Person(s) with Reduced Mobility P-RNAV Precision RNAV Prod O Produktions Order PUB Planering, uppföljning och behov PWS Predictive Wind Shear System Q Kvalitetansvarig QAR Quick Access Recorder QFE Height Above Airport Elevation QNH Altitude Above Sea Level RA Resolutions Advisory RAFT Rapporteringsanvisningar Flygmaterieltjänst RAFU Reglemente för administration av flygmaterielunderhåll FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 225 13 Förkortningar och definitioner RC Rotechef RCC Resue Coordination Center RCR Runway Condition Reading RD Reservdel RDP Radar Descent Point RET Rapid Exit Taxiway RFF Resque and Fire Fightning RFM Rotorcraft Flight Manual RML Regler för militär luftfart RNP Required Navigation Performance ROD Rate of Descent RON Ronneby RP 1 2 RSC Runway Surface Covering RV Rendezvous RVR Runway visual range (Bansynvidd) RVSM Reduced vertical separation minimum RWY Runway SA Situation awareness (Situationsmedvetenhet) SAR Search and rescue (Flygräddningstjänst) SB Samband SBAS Satellite Based Augmentation System SBP Startbrytpunkt SCA Ship Controlled Approach ServE Service Enhet (FMLOG) SF Specialförband SFI Speciell förarinstruktion SFK Speciell funktionskontrollant SFL Specialförbandsledningen SFS Svensk författningssamling SHK Statens haverikommission SI Systemingenjör SIS Signalspaning Sjtp Sjuktransport SJV Sjukvårdare SK Systemkontor SKI Särskild klargöringsinstruktion SLP Skenlandningsplats SOF Supervising Officer of Flying (det engelska uttrycket för FTL) SP Sättningsplats SRE Surveillance radar equipment (Övervakningsradar) SSCA Short Ship Controlled Approach SST Sea Survival training STD Standardinställning. Höjdmätarinställning 1013,2 hPa. STM Styrman 226 Right pilot Reporting point FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.1 – 13.1 13 Förkortningar och definitioner STRI Stridsledning StriL Stridsledning och Luftbevakning Störled Störledare SUAV Stridsteknisk UAV SUF Slutgiltiga uppdragsförslag SUL Simulator Svbef Samverkansbefäl SÄKINSP Försvarsmaktens säkerhetsinspektion i Högkvarteret SÄKMAT Säkerhetsmateriel TA 1 2 3 TAF Terminal aerodrome forecast (Flygplatsprognos enligt internationell kod) TaKo Taktisk Koordinator TAS True Airspeed T-BAS Tillfällig bas Transition altitude Teknisk anvisning Traffic advisory TC innehavare Typcertifikatinnehavare 13.1 – 13.1 TCAS Traffic Alert and Collision Avoidance System TCH Treshold Crossing Height TDL Touch Down Zone Lights TDP Take Off Decision Point TELLUS Upplysningssystem (Tell us) TF Tjänsteföreskrift TFU Terrängflygutbildning TIA Traffic information area (Trafikinformationsområde) TILS Taktiskt instrumentlandningssystem TIS Typinskolning TIT Turbine inlet temperature TIZ Traffic information zone (Trafikinformationszon) TL Transition level (Genomgångsnivå) TLP Tillfällig landningsplats TLZ Temporary Landing Zone TMA Terminal area (Terminalområde) TMC Terminal control centre (Terminalkontroll) TO Teknisk order TO AF Teknisk Order Allmän TO MF Teknisk Order Modifiering TOD 1 2 TOEM Taktisk Organisatorisk och Ekonomisk Målsättning TOLO Tankning- och laddningsomgång TP Transport TQ Torque TR Teknisk rapport TRA Temporary Reserved Airspace TRAB Teknisk Rapport ArbetsBeställning Take off Distance Top of descent FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 227 13 Förkortningar och definitioner TRE Type Rating Examiner TRI Type Rating Instructor TRTO Type Rating Training Organization TSO Taktisk Systemofficer TTP Tactics Techniques Procedures TU Taktikutveckling TUAV Taktisk UAV TWR Tower (Flygplatskontroll [”tornet”]) TWY Taxiway UAV Unmanned aerial vehicle (Obemannade luftfarkoster) UE Utbytesenhet UF Uppdragsförslag UH Underhåll UIR Upper flight information region (Övre flyginformationsregion) UP Urlastningsplats UPK Utgångspunkt på kartan UR Utredning US Uppdragsspecialist UTA Upper terminal area (Övre kontrollområde) UTC Coordinated universal time UTK Uttagningskommissionen UWE Under Water Escape V Flygsäk Vakthavande i HKV för flygsäkerhetsärenden VAC Visual approach chart VAL Visual approach landing VASIS Visual Approach Slope Indicator System VF Vattenfällning VFDR Voice Flight Data Recorder VFR Visual flight rules (Visuellflygregler) VHL Verksamhetsledning VL Verksamhetsledare VMC Visual meteorological conditions (Visuella väderförhållanden) VO Verksamhetsorder VOR VHF Omnidirectional range station WAAS WAAS Wide Area Augmentation System YKL Yttäckande kontrollerat luftrum ÅR Åtgärdsrapport 228 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.1 – 13.1 13 Förkortningar och definitioner 13.2 Definitioner Aeronautical information publication (AIP) Publikation som ges ut av en stat eller på uppdrag av en stat och som innehåller varaktig aeronautisk information av betydelse för luftfarten. Airspace Management Cell Gemensam civil/militär funktion som handhar luftrumsdisposition och luftrumsfördelning dagen före verksamhet. Aktuell trafik Kontrollerad trafik för vilken separation normalt skall åstadkommas genom ATC försorg, men som i förhållande till en viss kontrollerad flygning inte är separerad från denna med föreskrivna minima. Alarmeringstjänst Verksamhet med uppgift att underrätta vederbörande enheter när ett luftfartyg är i behov av räddningstjänst, samt i erforderlig grad bistå sådant enhet. Anm. Med ”bistå” avses här att förse sådant enhet med upplysningar av betydelse för flygräddningstjänstens bedrivande. Allmän flygtrafik (General air traffic GAT) Flygningar som utförs i enlighet med civila trafikregler och procedurer. Allvarligt tillbud Avser tillbud där risken för haveri eller allvarlig skada varit mycket stor. Alternativflygplats Alternativflygplatser innefattar någon eller några av följande: • Startalternativ: En alternativflygplats på vilken ett luftfartyg kan landa om detta blir nödvändigt omedelbart efter start och då det inte är möjligt att använda avgångsflygplatsen. • Sträckalternativ: En alternativflygplats på vilken att luftfartyg skulle kunna landa efter att ha erhållit en onormal situation eller nödsituation under sträckflygning. • Destinationsalternativ: En alternativflygplats till vilket ett luftfartyg kan fortsätta om det blir omöjligt eller olämpligt att landa på destinationsflygplatsen. Anflygning Den del av en instrumentinflygning som sträcker sig från dess början fram till första navigeringshjälpmedel eller bestämda punkt som ingår i inflygningsförfarandet. Angöringspunkt (-sektor) Det läge (den sektor) från vilket inflygning till trafikvarv vid svensk militär flygplats påbörjas. Anhörig Med anhörig i flygvapnet avses make, maka, sambo, registrerad partner, barn, barnbarn, syskon, föräldrar, moroch farföräldrar, svärföräldrar, fosterföräldrar, farbror, faster, morbror, moster, syskonbarn, svärson, svärdotter, svåger och svägerska. [utdrag ur FAS 9 kap. 2§] Ansvarshavare (AH) Chef som ansvarar för funktion enligt RML. AH inom flygtjänsten benämns flygchef (CF). Företrädare för CF ute på förband (lokal ansvarshavare) benämns L CF. 13.2 – 13.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 229 13 Förkortningar och definitioner Ats-flygväg Angiven flygväg som upprättats för att kanalisera flygtrafik där så behövs för att utöva flygtrafikledningstjänst. Anm: Uttrycket ”ATS-flygväg” används för att be teckna luftled, kontrollerad eller icke kontrollerad flygväg, flygväg för ankommande eller avgående trafik etc. Ats-luftrum Avgränsat luftrum, med bokstavsbeteckning, inom vilket angivna typer av flygning är tillåtna och för vilket flygtrafikledningstjänstens omfattning samt vissa flygtrafikregler är fastställda. Autopilot Se 13.3.1 Autopilot (AP) (sida 249). (AP) Avancerad flygning Med ett luftfartyg avsiktligt utförd överstegring samt manövrer som inverterad flygning, roll, halvroll, topproll, looping, wingover och hjulning samt varianter av dessa. Avbruten inflygning Förfarande som skall följas om inflygningen inte kan fortsättas. Avgångsflygplats Flygplats där flygning startar. Bana På landflygplats avgränsad rektangulär yta, iordningställd för luftfartygs start och landning. Banljus Ljus längs bana eller stråk. Bansynvidd Den sträcka över vilken pilot i ett luftfartyg på banans centrumlinje kan se banans dagermarkeringar, bankantljus eller centrumlinjeljus. (RVR) Basräddningstjänst Militär flygräddningstjänst avsedd för flygplats och området i dess omedelbara närhet. Befälhavare Pilot som vid flygordergivning utses till befälhavare för luftfartyg enligt kap. 5 Luftfartslagen (SFS 1986:166). Befälhavare är ansvarig för ett luftfartygs framförande och flygsäkerhet under flygning. Begränsad flygtjänst (BFT) Beslutshöjd (även benämnt DH/DA) Personal i flygtjänst, kommenderad på flygtjänstorder, som ej tillhör kategorien FFT. För precisionsinflygning fastställd flyghöjd vid vilken avbruten inflygning senast skall inledas om inte inflygningen kan fullföljas med visuell referens till banan, banljusen eller inflygningsljusen. Besättning Personal med utbildning inom kategorierna tekniker i flygtjänst, pilot, taktisk koordinator eller uppdragsspecialist som i flygordergivning utsetts att tjänstgöra ombord på luftfartyg. Besättningschef Benämning på särskilt utbildad BFH i tvåpilotsystem alternativt tvåpilotprocedur. Roll i flygtjänsten är dock BFH. Besättningsinstruktör Ingår i besättning för att förmedla utbildning till besättningsmedlem, hela eller delar av besättningen. (BI) Biträdande Flygsäkerhetsofficer FSO på division eller verksamhetsställe. Biträder FSO. Biträdande pilot Pilot som stödjer befälhavaren i enpilotsystem. Dock inte benämning på pilot som befinner sig ombord för att erhålla undervisning i flygning. Blockhöjd I höjdled definierade områden där jaktflygplan och målluftfartyg nyttjar olika höjdskikt. Se även ”Standardmålhöjd” och ”FEBO”. 230 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.2 – 13.2 13 Förkortningar och definitioner Blocktid Tiden från det att luftfartyget bringas i rörelse av egen kraft i avsikt att startas till dess att det efter flygning bringas att stanna (jfr flygtid). Bränslebrist Situation som betecknar följande förhållande: • Helikopter och Stridsflyg (utom 4-sits SK60): Maximalt 3 minuters fördröjning är möjlig under inflygningsproceduren och ytterligare fördröjning kommer att medföra att beordrat minimum för kvarvarande bränslemängd vid landning på sista möjliga landningsflygplats underskrids. ”MINIMUM FUEL” skall alltid åtföljas av maximalt antal minuters fördröjning i syfte att klargöra hur lång fördröjning man klarar. (t ex ”MINIMUM FUEL, 3 minutes left for delays”). • TpSpecflyg (inklusive 4-sits SK60): Endast en möjlig landningsflygplats återstår och ytterligare fördröjning kommer att medföra att slutlig bränslereserv kommer att underskridas. Bränslebrist är inte en nödsituation utan ett påpekande om att en nödsituation kan uppstå vid ytterligare försening. Vid anmälan om bränslebrist används uttrycket ”MINIMUM FUEL”. Bränslenöd Nödsituation som betecknar följande förhållande: • slutlig bränslereserv för landning på sista möjliga landningsflygplats har underskridits • pilot bedömer att kvarvarande bränslemängd är så liten att nöd behöver påkallas. Vid anmälan om bränslenöd används uttrycket ”MAYDAY, MAYDAY, MAYDAY, FUEL” Casevac Nödevakuering av skadade inom operationsområde. Ingen medicinsk vård kan förutsättas att ske ombord. CAVOK Internationell förkortning som under goda väderförhållanden ersätter uppgifter om sikt, väder och moln. CAVOK innebär att följande förhållanden råder: • Sikt: Minst 10 km. • Väder: Ingen nederbörd, åska, låg dimma eller lågt snödrev förekommer. • Moln: Inga moln under den högsta av 5000 ft (1500 m) eller lägsta sektorhöjd. Inga cumulonimbusmoln inom 8 NM (15 km) från flygplatsen. 13.2 – 13.2 Cirkling Flygförfarande med visuella referenser som tillämpas efter instrumentinflygning för att föra luftfartyg i läge för landning på annan bana än den till vilken instrumentinflygning skett. Cirklingminima Lägsta molntäckeshöjd/meteorologisk sikt vid vilken cirkling får inledas. Close Air Support Markmålsbekämpning med flygstridskrafter på sådant avstånd från egna markstridskrafter att det kräver detaljerad samordning mellan markstrid och luftstrid. Detta kräver att en Forward Air Controller (FAC) ger eldtillstånd. C-meddelande Radiomeddelande utan krav på kvittens. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 231 13 Förkortningar och definitioner Cockpit Den del av ett luftfartyg där pilotplatserna är placerade (jfr Kabin (sida 238)). Cockpitens bakre avgränsning räknas från en tänkt linje bakom stolsryggarna på pilotplatserna. Undantag från denna tänkta linje är: • när en Flygtolk utövar sin roll i ett luftfartyg • i Tp84 rörande besättningsplatserna för TSO och FM Dessa två undantag räknas som varandes i cockpit inom flygtjänsten i FM. COCKPIT LEDER (hkp) Flygning enligt VFR/IFR. PF bestämmer förflyttningsväg samt har separationsansvar COCKPIT LEDER – RADAR FÖLJER (hkp) Flygning enligt VFR/IFR. PF bestämmer förflyttningsväg samt har separationsansvar. Nav följer med i navigationen och orienterar om ekon i helikopterns färdväg. Combat Readiness Training Översatt uttryck för Genomförande av flygslagsutbildning (GFSU) (CRT) Destinationsflygplats Flygplats som under planering och genomförande beräknas för landning. Direktinflygning En instrumentinflygning som företas utan att bassväng utförs för att placera luftfartyget på färdvinkel för slutlig inflygning. Direktlandning Inflygning för landning, där angöring av finalen sker utan föregående trafikvarv. Division Inom flygverksamheten i FM avses: • Organisatorisk enhet som leds av divisionschef; uppgifter/krav/ansvar och befogenheter på divisionschef enligt 1.3.9, 2.1.5, och 5.1.6 (Flygoperationell verksamhet kan även ledas direkt av L CF). • Division är den enda enhet som får bedriva flygoperationell verksamhet inom flygtjänsten. D-område (Danger area) Farligt område (sida 232) Driftstörning Avser felfunktion hos personal eller materiel eller övrig händelse där flygsäkerheten har påverkats eller skulle ha kunnat påverkas. Driftstörningsanmälan Flyg (DA FLYG) Avser skriftlig anmälan om driftstörning som inträffar i samband med flygtjänst, inklusive simulator- och centrifugträning. Dubbelkommando a (DK) b Sådan anordning att luftfartyg förutom från ordinarie förarplats även kan manövreras från annan plats i luftfartyget. Utbildningsbegrepp för elev som pilotutbildas i luftfartyg utrustat med två pilotplatser där FLL eller FLI bemannar en av pilotplatserna. Elev Benämning på personal som enligt BOF utbildas i luftfartyg av Flyglärare, Flyginstruktör eller Besättningsinstruktör. Skall inte, i flygtjänsten, förväxlas med att vara elev under ett utbildningsskede som är verksamhetsledningsbundet. Enkelkommando Utbildningsbegrepp för pilot som flyger ensam. (EK) Experimental test pilot Testpilot (provflygare hos operatör med RML-V-5-tillstånd) Farligt område Avgränsat luftrum där det tidvis kan förekomma verksamhet som är farlig för luftfartyg under flygning (D-område (sida 232)) 232 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.2 – 13.2 13 Förkortningar och definitioner Fastrope Nedfart från helikopter på rep (friktionsrep/fastrope). Fastrope pickup Hämtning av personal m h a hovrande helikopter med hjälp av särskild fastropeutrustning. FEBO Separationsmetod där jaktflygplan använder flygnivåer med jämna tiotal och målluftfartyg använder flygnivåer med udda tiotal. Final Rak planébana före sättning. Final Approach and Take Off helicopter area Start- och landningsområde för helikopter Firning Samlingsnamn för rappellering och fastroping. First officer Se Styrman (sida 245) (FO) Flight Commander Se Befälhavare (sida 230) (även CDR; se befälhavare) (FC) Flygchef (CF) Ansvarshavare som kan accepteras av FSI och som har ansvaret för och leder flygtjänsten. Flygflottilj Organisatorisk enhet som bedriver militär luftfart. Flygflottiljchef Lokal verksamhetsledare inom det militära luftfartssystemet vid flygflottilj (motsv), som accepteras av FSI. Flyghöjd Sammanfattande benämning för luftfartygs läge i vertikalled uttryckt i höjd över underliggande terräng (AGL), höjd över havets medelnivå (AMSL eller QNH) eller i flygnivå (FL)/meter standard (m STD). Flyghöjd kan även uttryckas som höjd över visst referensplan t ex flygplats (QFE). OBS! Uttrycket GND finns kvar men används från nu inom luftfarten endast som benämning på själva marken. Då vi är i luften så skall vi uttrycka vår höjd i AGL. FLYGI Militära flyginspektionen, som är den enhet i Högkvarteret som bl a ansvarar för den militära luftfartsmyndighetsfunktionen. Flyginformationsregion Avgränsat luftrum där flyginformations- och alarmeringstjänst utövas. Startar från GND och sträcker sig till FL285/8700 m STD. (FIR) Flyginformationstjänst (FIS) Flyginformationstjänst för flygplats (AFIS) Flyginstruktör (FLI) Flygkontrolltjänst Verksamhet med uppgift att lämna råd och upplysningar av betydelse för luftfartens säkerhet och effektivitet. Verksamhet med uppgift att lämna upplysningar, och i vissa fall förslag, av betydelse för luftfartyg vid icke kontrollerad flygplats. Förmedlar annan pilotutbildning än grundläggande utbildning på respektive flyg- eller helikoptersystem. Sådan utbildning kan genomföras i dubbelkommando eller från annat luftfartyg. Därutöver kan FLI även förmedla utbildning av besättning i tvåpilotsystem. 1 (ATC) 2 13.2 – 13.2 Verksamhet med uppgift att förebygga kollisioner mellan luftfartyg inbördes samt mellan luftfartyg och hinder på manöverområde samt främja en välordnad flygtrafik. Sammanfattande benämning på områdeskontrolltjänst, inflygningskontrolltjänst och flygplatskontrolltjänst. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 233 13 Förkortningar och definitioner Flygläkare Läkare med genomgången flygläkarutbildning i Försvarsmakten, som utövar tjänst i försvaret eller utövar tjänst på uppdrag av försvaret. Flyglärare Pilot som genomgått flyglärarutbildning. Förmedlar grundläggande pilotutbildning i dubbelkommando eller i simulator. Flygläraren kan ha en eller flera behörigheter, se vidare UtbA Flyglärarutbildning. (FLL) Flygläraraspirant (FLL-A) Pilot under utbildning till att bli FLL-N. Utbildar endast övningselev. Flyglärare Ny Pilot under utbildning till att bli FLL. (FLL-N) Flygning Flygning sträcker sig från den tidpunkt pilot övertar (eller normalt skulle ha övertagit) luftfartyget från mekaniker till dess det avlämnas (eller skulle ha avlämnats) till mekaniker. Parenteserna avser flygning då pilot själv ansvarar för åtgärder som annars åligger mekaniker (jfr ”Flygtid”). Flygning över vatten Med detta menas i FOM ”vistelse över vatten vid vilken man inte kan nå land vid nödlandning”. Flygnivå Yta med konstant lufttryck som bestäms med utgångspunkt från tryckvärdet 1013,2 hPa och som med bestämda tryckskillnader skiljer sig från andra sådana ytor. (FL) Flygplats På land eller vatten angivet område (med byggnader, anläggningar och utrustning) som helt eller delvis avses för luftfartygs landning, start och rörelser i övrigt på marken (vattnet). Flygplatskontrolltjänst Flygkontrolltjänst för flygplatstrafik. (TWR) Flygplatsljus Ljus anordnade på och i anslutning till flygplats. Flygplatsprognos Kortfattad beskrivning av väntade meteorologiska förhållande för en flygplats och dess närmaste omgivning under en angiven tidsperiod (exempelvis TAF, ”Militärt tidssnitt” eller TREND). Flygplatsräddningstjänst Räddningstjänst för flygplats och dess omedelbara närhet. Flygprogram Skriftlig utformning av BOF som visas vid FOG. Flygpsykolog Psykolog med genomgången flygpsykologutbildning i Försvarsmakten, som utövar tjänst i försvaret eller utövar tjänst på uppdrag av försvaret. Flygräddningstjänst Verksamhet med uppgift att efterforska och lokalisera saknat luftfartyg samt undsätta nödställda och begränsa de materiella skadornas omfattning. (SAR) Flygsikt (flygsynvidd) Längden på den sträcka en pilot kan se i färdriktningen under flygning. Flygsäkerhetsinformation Information om flygsäkerhet som normalt upprättas och publiceras av PROD FLYG. Flygspecialpsykolog Som flygpsykolog samt att denne är i flygjtänst. Flygstridsledare Befattningshavare vid stridsledningsenhet som utför bl a flygstridsledning med hjälp av radar eller annan teknik. (Fsl) Flygsäkerhetsinspektören (FSI) Flygtandläkare 234 Avser Flygsäkerhetsinspektören vid den militära flyginspektionen FLYGI, eller någon person som denne bemyndigat fatta beslut i ärendet. Tandläkare med genomgången flygtandläkarutbildning i Försvarsmakten, som utövar tjänst i försvaret eller utövar tjänst på uppdrag av försvaret. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.2 – 13.2 13 Förkortningar och definitioner Flygtid För flygplan: Tiden från pådrag vid start t o m utrullning efter flygpassets sista landning. För helikopter, från lättning t o m sättning och motorerna har stannats (jfr blocktid). Flygtjänstgöringsperiod Tiden mellan den tidpunkt då viloperioden slutar och besättningsmedlemmen beordras in för tjänstgöring till den tidpunkt då besättningsmedlemmen avslutar sin tjänstgöring och påbörjar viloperiod. Flygtjänstledare Leder flygtjänst inom division på mandat av DC. (Tidigare FÖL, flygstyrkechef och uppdragschef) Flygtrafikledningstjänst Sammanfattande benämning på flygkontrolltjänst, flyginformationstjänst och alarmeringstjänst. (ATS) Flygtrafiktjänst Sammanfattande benämning på flygtrafikledningstjänst, flygbriefingtjänst, meteorologisk tjänst, teletjänst för luftfarten samt flygräddningstjänst. Flygutbildningsstyrka Skall läsas som division. C Flygutbildningsstyrka har samma ansvar, befogenhet och skyldighet som DC. Flyguppvisning Visning av pilots utbildningsnivå eller förmåga samt visning av luftfartygs prestanda och manöverförmåga inför publik på särskilt angiven plats (jfr förevisning). Flygväderprognos Prognos avseende väder eller väderrelaterade förhållanden av särskild betydelse för flygverksamhet. Flygövning Militär manöver eller simulerade stridsinsatser med främst luftstridsförband som innefattar planering, förberedelse och utförande. Den utförs för träning och utvärdering. Det kan vara en kombinerad, gemensam eller enskild flygövning beroende på deltagande förband och organisationer. Flygövningsområde Luftrum, särskilt begränsat i tid och rum som sträcker sig från jordytan upp till en angiven övre gräns, inom vilket flygövning genomförs. Flying window Avsatt tid för planering, genomförande och utvärdering av flygning. Formationskategorier • Sluten formering innebär flygning i förband med korta inbördes avstånd mellan luftfartygen där underenhet är bunden till flank. • Öppen formering innebär flygning i förband med större inbördes avstånd mellan luftfartygen där underenhet är bunden till flank. • Gruppering innebär flygning i taktiska formationer. Se vidare respektive FOM-A flygslagsdel. Formationsledare Pilot som ligger längst fram och leder en formation (ej att förväxla med Förbandschef). Formationsstorlek Avser antal luftfartyg i förbandet. • Rote innebär förband bestående av två luftfartyg. • Grupp innebär förband bestående av tre eller fler luftfartyg. (Fem luftfartyg benämnes ”femgrupp/fiveship”, åtta luftfartyg benämnes ”åttagrupp/eightship” etc.) 13.2 – 13.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 235 13 Förkortningar och definitioner Formationstyper • Flank • Långflank • Kolonn • Box • Pil • Ruta • Breddat Fortsatt flygtjänst (FFT) Personal i flygtjänst, kommenderad på flygtjänstorder, som tjänstgör vid och är placerad vid insatsförband. Forward Air Controller Särskilt utbildad person som från en framskjuten position leder luftfartyg i en insats i närheten av egna markförband där höga samordningskrav med de egna förbandens eld och rörelse ställs. FAC ingår normalt i en TACP. FAC utövar ingen flygtrafikledningstjänst eller flygstridsledning. Främre (Forward) Medevac Transport inom operationsområde av skadade och sjuka då begränsad vård som max kan genomföras ombord. Vården utförs av sjukvårdslegitimerada) personal. Förband a b Sammansättning av två eller flera luftfartyg som framförs tillsammans som en enhet. Organisatorisk enhet, t ex F 21, K 3, Amf 1. Förevisning Visning i luften av luftfartyg som utför del/delar av flygning enligt taktiska anvisningar inför publik på särskilt angiven plats. Genomgångshöjd (TA) Den höjd över havet på eller under vilken ett luftfartygs läge i vertikalled (flyghöjd) kontrolleras i förhållande till höjd över havet. Genomgångsnivå Lägsta tillgängliga flygnivå ovanför genomgångshöjden. Genomgångsskikt Luftskiktet mellan genomgångshöjden och genomgångsnivån. Glidbana Flygbaneprofil avsedd att ge vägledning i höjdled under slutskedet av en inflygning. Groundning (att grounda) Då besättningsmedlem tillfälligt inte bedöms lämplig för flygning. (Skall ej förväxlas med avkommendering från flygtjänst). Grundlinje Rullbanas centrumlinje med förlängning. Grundläggande flygutbildning GFU/F, GFU/H, GFU/B, GUA och TIS Grundläggande pilotutbildning GFU/F, GFU/H och TIS Grupp Förband omfattande tre eller fler luftfartyg. Gränsvärdesstyrd väderuppföljning Väderprognos som följs upp mot beställda värden. Uppföljning utförs av utbildad personal som har detta som huvuduppgift. Beställs av militär väderenhet. Halvcirkelhöjder Av separationsskäl bestämda flyghöjder med anknytning till luftfartygs magnetiska färdvinkel. Haveri Avser driftstörning vid vilket ett luftfartyg har erhållit sådan skada att det inte kan iståndsättas. Om skadat luftfartyg är möjligt att reparera, men ändå kasseras efter driftstörning, betecknas inte detta som haveri. Oavsett omfattningen av skada, klassas driftstörningen som haveri om besättning eller passagerare omkommit eller allvarligt skadats. Helicast Fällning av personal och materiel i vatten från helikopter. 236 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.2 – 13.2 13 Förkortningar och definitioner Helikopterförvaltare Personal som tilldelats ansvar att bevaka luftvärdighet i FU-organisationen för sina respektive luftfartyg och av materielplutonerna/-grupperna avseende luftvärdighetspåverkande materiel och SÄKMAT. (Se 0.2.1 i Lokal FuhM Hkpflj) Hotmic Funktion på ICS som innebär att mikrofonen är öppen så att S/M-omkopplaren ej behöver tryckas in. Hovring Flygtillstånd under vilket helikopter antingen står stilla i luften över viss punkt (hovringspunkt) eller är under så långsam förflyttning att lyftkraftstillskott inte erhålls. Höjdtillägg Indelas i 2 typer, pilotens (ex utbildningsstatus, flygtrim) som beslutas av DC och/eller luftfartygets (ex systembegränsning, degraderat system) som framgår av SFI, FOMB motsv. IAL-kort Instrumentinflygnings- och landningskarta. (IAL-chart) Icke precisionsinflygning Instrumentinflygning som företas med stöd av hjälpmedel som ger löpande information endast om luftfartygets avvikelser i sidled från avsedd inflygningslinje. Ilastningsplats Den plats där ilastning av trupp eller materiel sker. Inflygningskontrolltjänst (APP) Flygkontrolltjänst för ankommande och avgående kontrollerade flygningar. Inflygningskurs (inkurs) Kurs (magnetisk) som hålls under slutlig inflygning. Inflygningslinje Bana i luften som luftfartyg enligt IAL-kort skall följa (eftersträva) vid instrumentinflygning. Inflygningslinje kan sammanfalla med grundlinje. Inflygningsljus Ljus avsedda att ge vägledning under slutskedet av en inflygning, placerade på eller symmetriskt omkring en banas förlängda centrumlinje. In-Ground-Effect (IGE) Hovring med markeffekt Insats Se 13.3.2 Insats (sida 251). Instrumentflygning Flygning där flygläget kontrolleras enbart med hjälp av luftfartygets instrument. Instrumentflygning benämns ”sluten” då pilotens synfält avsiktligt begränsats genom avskärmningsanordning (”förskärmat”). I andra fall benämns instrumentflygning ”öppen”. Instrumentinflygning På förhand fastställda manövrer som utförs med referens till flyginstrumenten för att med fastställd vertikal hinderfrihet föra ett luftfartyg till ett läge varifrån landning kan utföras och därefter, om landning inte sker, till ett läge där kriterier för hinderfrihet vid väntning eller på sträcka gäller. Instrumentinflygning indelas i: • anflygning, • inledande inflygning, • mellanliggande inflygning, • slutlig inflygning, samt, om landning inte sker; • avbruten inflygning. Instrumentstart Startmetod som tillämpas då väderförhållanden kräver instrumentflygning direkt från start. Instrumentväderförhållanden Väderförhållanden uttryckta i värden för flygsikt, avstånd från moln, sikt samt molntäckeshöjd lägre än fastställda minima för visuella väderförhållanden. (IMC) 13.2 – 13.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 237 13 Förkortningar och definitioner Kabin Insidan av ett luftfartyg förutom den del som kallas cockpit (jfr Cockpit (sida 232)). Kabinens främre avgränsning räknas från en tänkt linje bakom stolsryggarna på pilotplatserna. Undantag från denna tänkta linje är: • när en Flygtolk utövar sin roll i ett luftfartyg • i Tp84 rörande besättningsplatserna för TSO och FM Dessa två undantag räknas som varandes i cockpit inom flygtjänsten i FM. Kabinansvarig Uppgift som innebär att svara för flygsäkerheten i kabinen avseende passagerare och materiel. Är EJ en roll i flygtjänsten. Kabinhöjd Fiktiv höjd grundad på lufttryck i kabin. Klarering Tillstånd att framföra luftfartyg enligt villkor som anges av en flygkontrollenhet. Kontrollerad flygplats Flygplats där flygplatskontrolltjänst utövas. Kontrollerat luftrum Avgränsat luftrum där flygkontrolltjänst utövas i enlighet med klassningen av ATS-luftrummet. Sammanfattande benämning på luftrumsklasserna A till E. (I Sverige förekommer ej luftrumsklasserna A och B.) Kontrollområde Kontrollerat luftrum som sträcker sig uppåt från en angiven, ovanför jordytan belägen gräns i höjdled och upp till en angiven övre gräns. (CTA) Kontrollzon (CTR) Kontrollör Kontrollerat luftrum som sträcker sig från jordytan upp till en angiven övre gräns. Beordras, efter beslut av aktuell L CF, till flygning i syfte att inhämta kunskap och information om aktuellt flygsystem/ flygoperationell procedur. Vid behov kan även Kontrollör beordras till flygning på STM plats där så är tillåtet i respektive FOM-A Flygslagsdel. Dock innebär inte detta beslut att kontrollören utför STM uppgifter. Kontrollör kan också vara: • Passagerare vid examensflygning enligt L CF FlygS bestämmande. • Kontrollant från tillsynsmyndighet som kontrollerar FVpersonal med civila lärarbehörigheter. I dessa fall beslutar aktuell L CF om dennes deltagande i flygningen. Kortbana Rullbana med minsta längd/bredd av 800/17 m samt utrullningssträckor om 200 m. Kritisk höjd Säkerhetshöjd för planerad tillgänglig inflygningsmetod på aktuell flygplats adderat med eventuellt personligt eller flygplanbundet tillägg. Denna höjd får ej underskridas om inte landning kan fullföljas med visuell referens till bana, banljus eller inflygningsljus. Känd målhöjd Av pilot i målluftfartyg rapporterad höjd. Landningsflygplats Den flygplats man de facto landar på; kan vara destinationsflygplatsen, alternativflygplatsen eller, i nöd, annan flygplats. Landningsminima Utgörs dels av säkerhetshöjd för aktuellt landningshjälpmedel dels av minimivärden för molnbas/sikt vid cirkling. 238 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.2 – 13.2 13 Förkortningar och definitioner Landningsplats Fält eller annan öppen yta där en eller flera helikoptrar kan landa till sin respektive sättningsplats (SP). En landningsplats kan vara IP, UP, HLP, UDP. Ljudfart Indikerad fart M 0,96–M 1,0. Lägre fart benämns underljudsfart och högre fart benämns överljudsfart. Luftfartyg I FM avses med Luftfartyg följande: Farkost som färdas i luften och styrs av människa inom flygslagen Stridsflyg, TpSpecflyg, UAV och Hkp. UAV benämns delat luftfartyg. Delat: UAV-flygfarkosten och markdelar. Markdelarna kan vara någon/några av följande delar: • Markkontrollstation (GCS) • Startramp • Markdatalänk (GDT) Luftburna vapen Inom flygtjänsten i FM avses: • skjutning med kanon, såväl fast som rörlig, mot mark-, sjö- och luftmål, • skjutning med kulspruta och handeldvapen mot markoch sjömål, • skjutning av raket mot mark- och sjömål, • fällning av bomb, såväl ostyrd som styrd, mot mark- och sjömål, • fällning av bombkapsel mot mark- och sjömål, • fällning av facklor, • fällning av remsor, • skjutning av robot mot mark-, sjö- och luftmål, • fällning av torped mot sjömål, • fällning av sjunkbomb mot sjömål, • användning av markbaserad laserutrustning (utpekare) för styrning av bomber mot mark- och sjömål samt • användning av luftburen laserutrustning (utpekare) för styrning av bomber mot mark- och sjömål. Luftmålsområde Ett avgränsat område inom vilket anfall med luftburna vapen får äga rum mot bogserat mål/målrobot i luften. Luftoperativ insatsledare (LIL) Befattningshavare vid FTS som ansvarar för insatsledning av flyginsatser. Luftstrid Strid mellan luftfartyg i luften. Övning i luftstrid börjar för: • målluftfartyg, när målgången inleds, • jaktflygplan, när manövrering mot bekämpningsläge inleds. Övning i luftstrid avslutas för: • målet, när målgång avslutas, • jaktflygplan, när manövrering mot bekämpningsläge avslutas och avståndet till målet är minst 6 NM (11 km). Lågflygning Flygning på höjder under • För stridsflyg, TpSpecflyg och UAV: 1000 ft (300 m) AGL • För helikopter: 500 ft (150 m) AGL 13.2 – 13.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 239 13 Förkortningar och definitioner Lägsta sektorhöjd 1 (MSA) 2 3 För procedur enligt AIP Sverige: Den lägsta höjd över havet som i trängande situation ger minst 1000 ft (300 m) hinderfrihet över varje föremål inom aktuell sektor (kvadrant) av en cirkel med radien 25 NM (46 km) och med centrum i ett radionavigeringshjälpmedel. För procedur enligt IAL-karta i MIL AIP- 4 MAP: Höjd över havet som ger 1000 ft (300 m) hinderfrihet över högsta hinder inom aktuell sektor (kvadrant) av en cirkel med radien 25 NM (46 km) och med centrum i flygplatsens referenspunkt (ARP). För procedur enligt IAC-karta i MIL AIP- 4 MAP: Den lägsta höjd över havet som i trängande situation ger minst 1000 ft (300 m) hinderfrihet över varje föremål inom aktuell sektor (kvadrant) av en cirkel med radien 25 NM (46 km) och med centrum i ett radionavigeringshjälpmedel. Maintenance test pilot Kontrollflygpilot Manöverområde Den del av en flygplats som är avsedd för luftfartygs start, landning och taxning. I manöverområdet ingår dock inte plattor, uppställningsplatser, klargöringsområden eller flygplanvägar. Manövrerande strid Luftstrid där målluftfartyget gör undanmanöver i både sida och höjd när avståndet mellan jakt- och målflygplan understiger 6 NM (11 km). Markorienterad Förhållande då piloten själv, med visuella referenser, kan svara för navigering och hinderfrihet. Detta innebär att ledningen kan avslutas. Marksikt Förhållande då piloten ser den underliggande marken, flyger med visuella referenser och svarar själv för hinderfrihet. Materielsystemintygsinnehavare Innehavare av luftfartsdokument som utfärdas för flygmaterielsystem eller andra flygsäkerhetspåverkande materielsystem för vilka krav ställs på definierade gränssnitt och samverkansunderlag omfattande av konfigurationsledning. FMV är materielsystemintygsinnehavare för FM materielsystem. (MSII) Medevac Denna metod omfattar transport av skadade med möjlighet till mer kvalificerad vård än Casevac. Metar TREND Aktuellt väder med en korttidsprognos gällande i 2 timmar. Mission Control Officer (MCO) Benämning på den ASC-operatör som är chef över de övriga ASC-operatörerna i luftfartyget Molnbas Molnets undersida. Molnbashöjd Molnbasens höjd angiven i relation till marken (GND) eller med hänvisning till viss höjdmätarinställning (STD, QNH eller QFE). Molntäckeshöjd Höjden över marken eller vattnet till undersidan av det lägsta molntäcket under 20000 ft (6000 m), som täcker mer än halva himlen. Målgång Målflygning utan bogserat mål. 240 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.2 – 13.2 13 Förkortningar och definitioner Målområde Definierat område inom målplats där skjutning/fällning avses ske. En målplats kan ha flera målområden. Det finns mark-, sjö, och luftmålsområden. Dessa kan vara såväl fasta som rörliga. Vid skjutning mot mark- och sjömålområde beräknas att huvuddelen av projektilerna hamnar inom området. Vid skjutning mot luftmål beräknas projektilerna passera genom luftmålsområdet; nedslag sker inom aktuellt Riskområde (sida 243). Luft • Fast • Rörlig Sjö • Fast • Rörlig Mark • Fast • Rörlig Målplats En anläggning vid vilken anfall med vapen får äga rum. Målplats kan vara permanent eller tillfällig och utgörs av ett (eller flera) målområde (-n) med tillhörande riskområde och eventuell buffertzon. Vid skjutning mot bogserat luftmål motsvaras målplatsen av det upprättade R- eller D-området. Tillfällig • Målområde • Riskområde • Buffertzon Permanent • Målområde • Riskområde • Buffertzon Målplats permanent upprättad Avser målplats för luftburna vapen. Målplats tillfälligt upprättad Avser målplats för luftburna vapen där verksamhet utförs under en avgränsad tidsperiod. Mörker Timmarna mellan skymningens slut och gryningens början. Skymningen slutar då solskivans centrum befinner sig 6 grader under horisonten; gryningen börjar då solskivans centrum befinner sig 6 grader under horisontalplanet. Navigatör Ansvarar under BFH för navigering och hinderinformation under flygning. (NAV) Night Vision Device (NVD) Night Vision Goggles Materiel för mörkerseende. Omfattar IR-materiel och lasermateriel samt ljusförstärkare. (NVG) Särskilda glasögon/kikare, avsedda för flygbruk, med ljusförstärkare. Spanar inom våglängdsområdet för reflekterat ljus. Not applicable Inte tillämpbart, ej genomförbart. (N/A) 13.2 – 13.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 241 13 Förkortningar och definitioner Nothing in line Inget att tillägga. (NIL) Nödinflygning Instrumentlandningsmetod där piloten fortsätter under kritisk höjd/beslutshöjd. Vid nöd-PAR sker PAR-ledning ända till sättning. Ombordbasering Uttryck som för flygtjänsten i FM innebär luftfartyg som står placerat ombord på ett fartyg. Förutsättning för att uttrycket skall gälla är att flygningen avslutats och avlämning av luftfartyget gjorts till teknisk personal. Denna förutsättning finns för att undvika misstolkning att landning, inklusive eventuell kupering, på fartyg automatiskt innebär ombordbasering. En landning, inklusive eventuell kupering, som åtföljs av en start bort från fartyget där BFH kvarhållit ansvaret för luftfartyget är således inte en ombordbasering. Omdragsvarv Förfarande i samband med instrumentinflygning då luftfartyg efter start eller avbruten inflygning uppsöker punkt för insväng. Område för åskådare Av arrangör vid flyguppvisning eller förevisning anvisat område för åskådare. Området skall i förhållande till uppvisningsområde vara avspärrat och bevakat. Områdeskontrolltjänst Flygkontrolltjänst för kontrollerade flygningar inom kontrollområde. (ACC) Operationell flygtrafik Avser alla flygningar som inte iakttar de föreskrifter som (Operational air traffic, OAT) anges för allmän flygtrafik (GAT) och för vilka regler och förfaranden har angivits av vederbörande nationella myndigheter. Operativt minima Vädergränser (molnbas och sikt) som skall innehållas vid aktuell flygplats. Operativt minima träder i kraft vid gaspådrag i avsikt att starta. Operator's manual Användarinstruktion för HKP16 utgiven av US Army. Orienteringsflygning Flygning, där annan än besättningsmedlem deltar, som syftar till att visa stridsteknik, taktik, taktisk situation eller luftfartygets system och prestanda. Den som deltar i orienteringsflygning utan att vara besättning benämnes passagerare vid orienteringsflygning. Out-of-Ground-Effect (OGE) Hovring utan markeffekt Passagerare Person, ombord på luftfartyg som inte ingår i en beordrad besättning enligt besättningslistan. Passagerare indelas i: • Passagerare vid transportflygning. • Passagerare vid orienteringsflygning. Pilot Besättningsmedlem med uppgift att manövrera luftfartyg. Planeringsminima Vädergränser (molnbas och sikt) som innan start skall innehållas vid landning på aktuell flygplats. Precisionsinflygning Instrumentinflygning som företas med stöd av hjälpmedel som ger löpande information om höjd och sidledsavvikelser från en nominell flygbana. TILS, PAR, ILS och MILS är militära precisionsinflygningshjälpmedel. Precisionsradar (PAR) Primärradarutrustning som används för att under slutlig inflygning bestämma ett flygplans läge uttryckt i höjd- och sidledsavvikelser från en nominell flygbana samt i avstånd till sättpunkten. QBC Rapport om väderiakttagelser från militära luftfartyg. 242 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.2 – 13.2 13 Förkortningar och definitioner QDM Magnetisk kurs. QDR Magnetisk bäring. QFE Lufttrycket reducerat till flygplatsens höjd över havet eller till banans tröskel. QFU Banans magnetiska riktning. QNH Lufttrycket reducerat till havsytans medelnivå. QTE Rättvisande bäring. Radarföljning Användning av radar i syfte att förse ett luftfartyg med upplysningar och råd beträffande avvikelser av betydelse från den nominella flygbanan. För militär luftfart kan syftet även vara att övervaka att luftfartyg inte överskrider områdeseller övningssektorgräns. Radarkolonn Formation som intas och upprätthålls med hjälp av luftfartygets radar med säker riktnings- och avståndsinformation. RADAR LEDER Flygning enligt IFR samt vid mörker över hav < 300 fot. Radar används som huvudmetod för separation över vattenyta vid flygning i okontrollerad luft. Sensoroperatör/NAV/TakOp leder flygningen och separerar från rörliga och fasta hinder samt gör taktisk anpassning. RADAR LEDER – COCKPIT SEPARERAR Flygning enligt VFR. Sensoroperatör/NAV/TakOp leder flygningen taktiskt och navigatoriskt. Separationsansvaret åligger PF. Radarledning Navigeringshjälp som grundar sig på att radar används och som tillhandahålls ett luftfartyg flygplan i form av särskilt angivna kurser. Rappellering Nedfart från helikopter på rep (rappellering/klätterrep). Rendezvous Samlingsprocedur vid lufttankning. Restriktionsområde Avgränsat luftrum över en stats landområde eller territorialvatten, inom vilket rätten till luftfart är inskränkt enligt särskilda bestämmelser. (R-område (sida 243)) Riskområde Det område, i sida och höjd, där skador kan uppstå vid viss verksamhet. Skjutning, fällning av luftburna vapen och belysning med laser är exempel på sådan verksamhet. Ett riskområdes övre gräns skall uttryckas som höjd över havet (AMSL (sida 217)). • Lilla risk • Stora risk R-område Restriktionsområde (sida 243) Rote Förband omfattande två luftfartyg. RVSM-luftrum Definierat luftrum inom vilket miniseparation i höjdled (300 m/1000 ft) tillämpas under förutsättning att luftfartyget och flygoperatören är RVSM-godkända. Sensoroperatör (HKP, UAV) Samlingsnamn för operatörer av EOS, VMS, sonar eller radar. Separation 1 2 Vertikal eller horisontell åtskillnad mellan kontrollerade flygningar som har upprättats av en flygkontrollenhet för att förhindra kollision mellan dessa flygningar (ATS-separation), eller Åtskillnad mellan luftfartyg, flyghöjder eller färdlinjer (allmän separation). Separation som grundar sig på radarinformation benämns ”radarseparation”. 13.2 – 13.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 243 13 Förkortningar och definitioner Sidvindskomposant Markvindens komposant vinkelrätt mot banans centrumlinje. Sikt Meteorologiskt begrepp som anger luftens genomskinlighet. Sikt för användning inom luftfarten definieras som det större av: 1 2 det största avstånd på vilken man kan se och känna igen ett tillräckligt stort svart föremål, beläget nära marken och mot en ljus bakgrund samt det största avstånd på vilken man kan se och identifiera glödlampor med ljusstyrka omkring 1000 candela mot en bakgrund som inte är upplyst. Sikt vid marken Den sikt vid flygplats som meddelas av godkänd observatör. Skjutområde I andra försvarsgrenar uttryck för det FV kallar Målområde (sida 241). Slinginflygningsmetod Metod för instrumentinflygning som innebär att efter platstagning över flygplats (eller fyr) föra flygplan till slutlig inflygning. Slutlig bränslereserv TpSpecflyg (inklusive 4-sits SK60): Den bränslemängd som åtgår för att flyga 30 minuter i väntelägesfart på 1500 ft (450 m) över alternativflygplatsen (eller destinationen då alternativ inte behövs) under ISA och beräknad vikt. (Final reserve fuel) Övriga flygplan: Minimum bränslereserv enligt SFI/AOM gäller som slutlig bränslereserv. Helikopter: • VFR dager: 20 min bränsle med fart för bästa räckvidd. • IFR och VFR mörker: 30 min bränsle med fart för holding. Slutlig inflygning Den del av en instrumentinflygning som börjar vid angivet(n) fix eller punkt för slutlig inflygning (FAF/FAP), eller där sådant fix (sådan punkt) inte anges; a b vid slutet av sista bassväng eller insväng i ”racetrack”förfarandet, när sådant anges, eller vid den punkt där sista angivna färdlinje i inflygningsförfarandet angörs; och slutar vid en punkt i flygplatsens närhet, varifrån – landning kan företas, eller – avbruten inflygning inleds. Smal bana Bana med bredd som understiger 24 m. Speciell funktionskontrollant Utför endast de tekniska åtgärder denne är utbildad för som en del av en kontrollflygning. (SFK) Speciell förarinstruktion (SFI) Publikation för speciell flygplantyp/- version som reglerar handhavande, nödinstruktion m m. Speciell VFR-flygning VFR-flygning, som med klarering från flygkontrollenhet utförs inom kontrollzon i väderförhållanden som är sämre än VMC. Standardinställning (STD) Höjdmätarinställning 1013,2 hPa. Standardmålhöjd Följande fastställda höjder för målflygplan (-förband) angivna i meter standard: 1500 m STD, 2500 m STD, 3500 m STD osv. Se även Blockhöjd och FEBO. Standardplané Plané före landning med lutningsförhållande 1:20 (2,86°). 244 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.2 – 13.2 13 Förkortningar och definitioner Start- och landningsområde Den del av färdområdet som är avsedd för luftfartygs start eller landning. Start- och landningsplats Flygplats eller annat lämpligt område på land eller vatten där start och landning kan ske. Start- och landningsstråk Område avsett för luftfartygs start och landning, i regel inte försett med permanentad yta. Startminima Minsta tillåtna bansynvidd (RVR) för start. Statsluftfartyg Militära luftfartyg och andra luftfartyg som ägs eller brukas av en stat och nyttjas i icke kommersiellt syfte. Strategisk (Strategic) Mede- Transport från operationsområdet till hemmanation, annan nation eller temporär säker plats utanför operationsområvac det. Stridstekniska manövrer Manövrer av luftfartyg, enskilt eller i förband, för att nå fördelar i striden mot en förutbestämd motståndare. Stråkmärke Markering för att utmärka start- och landningsstråk. Styrman Pilot som biträder befälhavare i tvåpilotsystem alternativt tvåpilotprocedur. (STM) Störledare Ansvarar för att ge tillstånd att påbörja störning samt att initiera eller vidarebefordra order om att avbryta störning. SUECIA CTA Benämning på det sammanhängande övre kontrollområdet inom svensk FIR med utsträckning enligt MIL AIP-1 ENR 1.2. Svängavstånd/Svängpunkt Avstånd från bana där, under instrumentinflygning, insväng till slutlig inflygning skall påbörjas. Svängpunkt bestäms genom utflygnings- tid/avstånd eller genom egennavigeringssystem. Säkerhetshöjd För visst landningshjälpmedel (vid icke-precisionsinflygning) angiven höjd som inte får underskridas om inte landning kan fullföljas med visuell referens till bana, banljus eller inflygningsljus. (även benämnt MDH/MDA samt Lägsta planéhöjd) 13.2 – 13.2 Säkerhetsområde, hkpflygplats Område med fastställd utsträckning som omger start- och landningsområdet vid en helikopterflygplats, fritt från hinder, bortsett från sådana som krävs av navigeringsskäl. T 10 Formulär för rapportering/utredning av förändrat hälsotillstånd under flygning då förändringen orsakats av flygmaterielen. Taktik ”Taktik är konsten att besegra en motståndare genom strid. Begreppet strid ska här ses som kampen mellan viljor, vilket även kan tillämpas vid insatser då fysisk bekämpning inte är huvudmedlet, t ex fredsfrämjande insatser. Varje taktisk handling, stor eller liten, kan ses som en distinkt uppgift genomförd på en specifik plats under en viss tid och med vissa förutsättningar. Taktik är de metoder våra förband använder mot en motståndare. Taktikens medel är de förband och system som används för att uppnå våra mål. I detta perspektiv kan vi alltså definiera taktik som det sätt på vilket man vinner slag och strider. Taktiska avgöranden på slagfältet bidrar till att operativa och slutligen strategiska mål kan förverkligas. Taktiken innehåller manövrerande av förband för att nå fördelar i striden. Taktik innebär utnyttjande och samordning av bekämpning och det direkta utnyttjandet av lokala framgångar för att nå övergripande mål, men också att behålla tillräckligt stridsvärde.” [utdrag ur Doktrin för luftoperationer, i 2005 års utgåva (M7740-774022)]. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 245 13 Förkortningar och definitioner Taktisk (Tactical) Medevac Transport inom operationsområde av skadade med möjlighet till mer kvalificerad vård än Främre (Forward) Medevac (sida 236). Nivån på vården kan vara upp till och med intensivvård. Taxibana Inom flygplats fastställd väg avsedd för flygplans körning på marken. Taxning Luftfartygs rörelse för egen motor på marken (vattnet) undantaget start och landning. För helikopter innefattas förflyttningshovring med markeffektutnyttjande och fart som vid normal taxning. Terminalkontroll (TMC) ATS-enhet som utövar områdeskontrolltjänst och inflygningskontrolltjänst inom terminalområde och kontrollzon. Terminalområde Kontrollområde upprättat för en eller flera flygplatser. (TMA) Tillbud Avser driftstörning som bedömts ha kunnat leda till haveri eller allvarlig skada. Tillfällig bas (Hkp) Geografisk plats med tillfällig eller begränsad organisation och resurser för att hantera/basera helikoptrar. Tillfällig landningsplats (Hkp) Geografisk plats för start och landning på land, vatten, is, fartyg eller andra installationer. Tillfällig landningsplats har ingen organisation eller resurser för att hantera/basera helikoptrar. Tillfällig målplats Avser målplats för luftburna vapen där verksamhet utförs under en avgränsad tidsperiod. Trafikinformation Upplysning för att varna pilot för annan känd eller observerad flygtrafik, som kan befinna sig i närheten av luftfartygets position eller avsedda flygväg, och hjälpa piloten att undvika kollision. Trafikinformation lämnas av flygtrafikledningsenhet eller flygstridsledningsenhet. Trafikinformation kan grundas på: • visuell observation från torn, • observation på radarskärm, • rapport från luftfartyg t ex positionsrapport, från annan flygtrafikledningsenhet eller militär enhet, eller • kännedom om förekommande flygtrafik genom färdplaner och därtill hörande tilläggsmeddelanden, t ex startmeddelanden. Trafikinformation kan vara grundad på otillförlitliga och ofullständiga uppgifter. En ATS-enhet kan därför inte ansvara för att lämnad trafikinformation är korrekt eller fullständig. Trafikinformation om aktuell trafik kallas ”trafikupplysning”. Trafikinformationsområde (TIA) Trafikinformationszon (TIZ) Trafikvarv 246 Avgränsat okontrollerat luftrum som sträcker sig uppåt från en angiven ovanför jordytan belägen gräns i höjdled, inom vilket trafikinformation lämnas av ATS-organ i enlighet med särskilda föreskrifter. Avgränsat okontrollerat luftrum som sträcker sig från jordytan upp till en angiven övre gräns, inom vilket trafikinformation lämnas av ATS-organ i enlighet med särskilda föreskrifter. Den fastställda flygväg som luftfartyg skall följa vid flygning i närheten av flygplats. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.2 – 13.2 13 Förkortningar och definitioner Trafikzon Avgränsat luftrum upprättat omkring flygplats för skydd av flygplatstrafik. (ATZ) Transponder Mottagare/sändare som på rätt frågesignal sänder svarsignal på annan frekvens än ingående signal. Transportchef Av kund utsedd passageraransvarig vid flygning med FM flygfartyg. TRID-ljus Tröskelidentifieringsljus. Ljus anordnade vid en tröskel för att underlätta identifieringen av denna. Tröskel Början av den del av rullbana, som är användbar för landning, sett i landningsriktningen. Inflyttad tröskel är en tröskel som inte är placerad vid ytteränden av en bana. Tröskelljus Ljus som är placerade vid en rullbanas tröskel för att markera denna. Tvåpilotsystem Ett flygsystem som i FM opereras med två piloter. Tvåpilotprocedur En FOP som i FM opereras med två, på typen influgna, piloter oavsett om luftfartyget är ett enpilotsystem. Typcertifikatinnehavare Innehavare av luftfartsdokument som utfärdas för en produkt (typ) som har en entydig baskonfiguration, t ex ett luftfartyg eller en flygmotor. Typcertifikatet intygar att produkten har verifierats och har visat överrensstämmelse med certifieringsbasen och att produkten i ett livscykelperspektiv är omhändertagen av en auktoriserad designorganisation. (TCI) Undanmanöver • Manöver som utförs i avsikt att undvika kollision i luften. • Manöver för att undgå bekämpning vid luftstrid eller vid träning för sådan. Uppdragschef Chef för den taktiska uppgiften vilken samordnas genom befäl. Uppdragschefen ger vid behov taktiska order till förbandet under lösandet av uppgiften. Ansvar för operationell säkerhet åligger befälhavare och förbandschef. Uppvisningsledare Samordnande L CF i samband med flyguppvisning. Uppvisningsmanöverområde Område inom vilket flyguppvisning med avancerad flygning får genomföras. Uppvisningsområde I förhållande till område för åskådare och flygtrafik särskilt avdelat område inom vilket flyguppvisning eller förevisning genomförs. Uppvisningsområde kan innehålla uppvisningsmanöverområde. Uppvisningsprogram Redogörelse i detalj för flygplans manövrar vid flyguppvisning och skall innehålla: • uppvisningsmanöverområde (vid behov) • typ av manövrar • manöverföljd • farter och höjder • vädergränser • gräns för manöver i moln • övrigt. 13.2 – 13.2 Utdragen start Start i förband där minsta avstånd mellan luftfartyg som vid enskild start tillämpas inom förbandet. Utflygningskurs (utkurs) Kurs (magnetisk) som hålls under utflygning vid instrumentinflygning. Utredningsrapport Avser skrivelse som upprättas på fastställd blankett och som innehåller utredning av militär luftfartshändelse som rapporterats genom driftstörningsanmälan. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 247 13 Förkortningar och definitioner Utsväng Sväng efter plats över fyr (motsv) till utflygningskurs (utkurs). VAL-kort Kartblad för visuell inflygning och landning. (VAL-chart) Verksamhetsledare Den ledare, som har företagets (motsv) bemyndigande att säkerställa att erforderliga resurser finns tillgängliga för verksamhetsutövaren och att verksamheten kan finansieras och utföras enligt etablerad standard inom ramen för RML minimikrav och varje annat krav som är definierat i verksamhetsbeskrivningen. Verksamhetsutövare Förband, företag eller organisatorisk enhet som ingår i det militära luftfartssystemet. V Flygsäk Vakthavande officer på Högkvarteret med uppgift att motta och handlägga flygsäkerhetsärenden. Visuella väderförhållanden Väderförhållanden uttryckta i värden för flygsikt, avstånd till moln, sikt samt molntäckeshöjd lika med eller högre än fastställda minima. (VMC) Visuella referenser Punkter i luftfartygets omgivning som medger en korrekt uppfattning om flygläge och säkerställande av hinderfrihet. Visuellinflygning Inflygning enligt IFR då antingen hela eller del av instrumentinflygningsförfarandet inte fullföljs och inflygningen utförs med marksikt. VMC-klarering Klarering, som får lämnas endast under dager, att genomföra del av IFR-flygning med upprätthållande av egen separation under VMC. Vädergränsstyrd rapportering Rapportering av väderobservation som sker både tidsstyrt och beroende på inträffande förändringar i förhållande till tidigare rapporterade observationsdata. Väntplats Särskilt markerad plats där luftfartyg och fordon vid behov skall vänta för att säkerställa föreskrivet avstånd till bana. Yttre referenser Innebär att följande angivna förutsättningar samtidigt skall vara uppfyllda: • Sikt: flygplan lägst 8 km. HKP lägst 3 km. • Flygläget skall kunna kontrolleras antingen: – av en tydligt urskiljbar horisont, eller – med visuell information av underliggande terräng, vattenyta, molnöversida eller molnundersida då horisonten är skymd av dis. • På flyghöjd under 6500 ft (2000 m) skall terräng, vattenyta eller molnöversida tydligt kunna urskiljas för visuell bedömning av höjdläget. Övning Övning inom Försvarsmakten innebär att öva och samträna stabs- och förbandsenheter inom och mellan system samt personal i deras krigsuppgifter samt att pröva enheternas krigsduglighet. Övningar kan genomföras under tillämpade eller formella förhållanden. Tillämpad övning innebär: Övning, där styrningen anpassats för att ge största möjliga handlingsfrihet i avsikt att uppöva förmågan att under krigsmässiga förhållanden och i oförutsedda situationer handla med omdöme och skicklighet. Formell övning innebär: Detaljstyrd övning, som avser att inlära och öva grundläggande färdigheter eller att värdera (ny) organisation, utrustning eller taktik. 248 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.2 – 13.2 13 Förkortningar och definitioner Övningselev Personal som utses för att vara övningsobjekt vid utbildning av FLL och FLI. Övningsledare flyg CF som ålagts att samordna flygverksamhet för vilken flera flygchefer ansvarar. Övningssektor Avgränsat okontrollerat eller kontrollerat luftrum som sträcker sig från jordytan upp till en angiven övre gräns inom vilken militär flygträning kan genomföras. Separation av flygtrafik inom övningssektor tillhandahålls av flygtrafikledning eller flygstridsledning. En övningssektor är upprättad endast när den används av luftfartyg. Den benämns då vara en ”belagd övningssektor” (PCA) (jfr Flygövningsområde). Övre flyginformationsregion Avgränsat luftrum där flyginformations- och alarmeringstjänst utövas. Startar från FL285/8700 m STD och sträcker (UIR) sig till oändligheten. Övre kontrollområde Kontrollområde över 7450 m STD. (UTA) Övrig driftstörning Avser felfunktion hos personal, materiel eller övrig händelse där flygsäkerheten påverkats eller skulle kunnat ha påverkats, utan att vara allvarligt tillbud eller tillbud. Övrig driftstörning kan även vara annan händelse som av andra skäl bör komma till HKV kännedom. a) Med sjukvårdslegitimerad avses personal legitimerad för sjukvård av Socialstyrelsen. I praktiken är det personal med behörighet minst som sjuksköterska. 13.3 Begreppsförklaring Observera att begreppen under 13.3 definieras och används inom FM Flygoperatör och således inte gör något anspråk på att dessa är allenarådande utanför Flygoperatören. Detta faktum ger vid handen att hänvisningar till FOM i dessa fall inte är tillämpbart utanför Flygoperatören. 13.3.1 Autopilot (AP) Autopilot är en kontrollenhet som flyger flygplanet/helikoptern i stället för piloten eller piloterna. Autopilot är ett verktyg för att öka säkerheten, öka de operationella möjligheterna och minska arbetsbelastningen på besättningen. Autopilot medger olika nivåer av automatisering i olika flyglägen. 13.3.1.1 Helikopter 13.3.1.1.1 Kopplad flygning ”Flygning som genomförs med användandet av inkopplad autopilot med automatisk tipp-/roll-/girhållning.” 13.2 – 13.3.1.1.1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 249 13 Förkortningar och definitioner 13.3.1.1.2 Manuell flygning ”Flygning som genomförs hands-on utan användandet av inkopplad autopilot men som medger manuell tipp-/roll-/girhållning med hjälp av helikopterns grundstyrsystem.” 13.3.1.1.3 Flygning med degraderade system ”Flygning som genomförs med en stabilitetsnivå som underskrider den för helikoptern lägsta föreskrivna nivån för normal användning, ex ATT OFF, AP disconnected, SAS OFF etc.”. Flygning med degraderade system är en nödprocedur. 250 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.3.1.1.2 – 13.3.1.1.3 13 Förkortningar och definitioner 13.3.1.1.4 Förkortningar ALT Altitude ALT.A Altitude Acquire APP Approach A/S Air Speed ASE Automatic Stabilization Equipment ASE-ALT Automatic Stabilization Equipment and Altitude ASW Anti Submarine Warfare ATC Automatic Turn Coupler CABLE Stabiliserad hovring på sonarkabel CR.HT Cruise Height CRU Cruise G/A Go Around G/S Groundspeed G.SPD Groundspeed H.HT Hover Height HOV Hover IAS Indicated Airspeed NAV Navigation RHT Radar height T.NAV Tactical Navigation T/U Transition Up T/DWN Transition Down WTR Winschman Trim Mode 13.3.2 Insats 13.3.2.1 Insatsflygning Flygning, som inte är tränings- eller övningsflygning, initierad av antingen: • FTS/A3/AOC eller • annan taktisk ledningsfunktion beslutad av C FTS19 eller, • JRCC, eller enligt Lagen om skydd vid olyckor (2003:778). Syftet med insats är att lösa en operativ20 uppgift eller räddningsuppgift. 13.3.2.2 Produktionsflygning under insatslika förhållanden Flygning som inte är insatsflygning, initierad av antingen: • Verksamhetsuppdrag (VU) eller, • Direktiv inom uppdrag (DIU). 19. Eller motsvarande för de luftfartyg som operativt kan lyda under ATCH. 20. Att separera från begreppet operationell som inte avses här. Syftet är oberoende av om det är under strategisk, operativ eller taktisk ledningsnivå. 13.3.1.1.4 – 13.3.2.2 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 251 13 Förkortningar och definitioner Med denna definition avses flygningar som sker till/från/under förhållanden som kräver ett agerande som normalt bara behövs under insats. Exempel på detta är passagerarflygning som initialt är helt fredsmässig i sin karaktär men som har slutlig landning i en ofredszon där samtliga luftfartyg är beroende att landa utan tänd belysning. 13.3.3 Flygsäkerhetsbegrepp i FV 13.3.3.1 Flygsäkerhetsstandard I förväg fastställd och mätbar referensnivå; normalt kvantifierad (som siffervärden). Som underlag för siffervärden för haverier, allvarliga tillbud samt tillbud används inom flygoperatören endast DA Flyg. 13.3.3.2 Flygsäkerhetsnivå En uppmätt nulägeskontroll efter samma kriterier som standarden. Då nivån ligger på samma värden (eller bättre) som Flygsäkerhetsstandarden har man uppnått sin standard. 13.3.3.3 Flygsäkerhetsmål Mätbara och anpassade för respektive genomförandenivå. Bryts succesivt ned i den hierarkiska ordningen. Uppnådda mål medför att flygsäkerhetsnivån höjs (alternativt att man bibehåller nivån i de fall den redan överensstämmer med Flygsäkerhetsstandarden). 13.3.3.4 Fokusområden Detekterade problemområden (såväl centralt som lokalt initierade) som av VL fastställts att gälla som fokusområden för flygoperatören. Ur fokusområden kan flygsäkerhetsmål tas fram.Vid behov kan L VL ta fram och fastställa lokala fokusområden. 13.3.3.5 Flygsäkerhetsuppgifter Chef på alla nivåer ställer uppgifter inom egen organisation baserade på respektive nedbrutna flygsäkerhetsmål. 13.3.3.6 Flygsäkerhetsåtgärder Genomförs i syfte att lösa uppgiften som i sin förlängning skall medverka till att flygsäkerhetsmålen uppnås. 252 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 13.3.2.2 – 13.3.3.6 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Tabell B1:1 Ändringsuttryck FOM. Uttryck svenska Expression english Betydelse Meaning english Förtydligande Clarification Vi utvecklar befintlig text/stycke. We develop an existing text/paragraph. Nytt avsnitt/underavsnitt New section/subsection Vi lägger till helt nytt avsnitt/underavsnitt. A new section/ subsection is added. Rättad Revised Ett FEL som rättats. A fault correction. Uppdaterad Updated T ex datum, skrivelsenr, dokumentnamnsbyten, omlitterering, osv. E.g. date, document number, change of document name, revise of heading number, etc. Senaste ändringar finns i Ändringshistorik – FOM-A Gemensam. Tabell B1:2 Sammanställning av ändringar i tidigare versioner. Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 2.28f FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 2015-09-01 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Namnbyte på befattning. 1.2.2 Stöd till flygtjänstledande befattningar 2.28d 2.28c FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.2.2 Stöd till flygtjänstledande befattningar Namnbyte på befattning. 1.5.3.4 Skydd av ögon mot laser Uppdaterad samt nya underavsnitt. 3 Kvalitetssystem Uppdaterad 5.2.3.1 Rollkrav tabell Uppdateringar (omarbetning av krav): 2015-08-13 Korrigering av ny Flygsäkerhetsinspektör till Anders Janson. 2015-08-07 • Biträdande pilot/Styrman Stridsflyg • Biträdande pilot/Styrman HKP • Biträdande pilot/Styrman Tp84 • Lastmästare Tp84 • Vapensystemoperatör 5.2.4.5 Kontrollflygpilot Uppdaterad (Maintenance test pilot, MTP) B1 – B1 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 253 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 5.2.4.6 Kontrollflygtekniker (Maintenance test engineer, MTE) Uppdaterad 6.1.2.4 Bruk av berusningsmedel Uppdaterad samt nya underavsnitt. Uppdaterad 6.1.2.5 Bruk av läkemedel och narkotiska preparat för medicinskt bruk 6.1.2.6 Bruk av kosttill- Nytt underavsnitt. skott 6.2.7 Uppföljning av medicinska undersökningar Uppdaterad 11.4.6 Utredningsrapport och förenklad utredningsrapport Uppdaterad 12.2.2.2 VMC Uppdaterad med en ny tabnot. 12.9.4.2 Kritisk höjd Uppdaterad med en ny anmärkning. 13.2 Definitioner Uppdaterad, inkl ett nytt begrepp; Ombordbasering Alla kapitel Generell ändring i text och bild: • Ersatt ”GND” med ”AGL”. • Ersatt ”MSL” med ”AMSL”. Uttrycket Förbandsflygning ersätter uttrycket Formationsflygning. Detta rör främst kapitel 3 i respektive flygslagsdel men har även rättats i samtliga tillämpliga FOM-delar. Ersättningen syftar till flera saker: • att minimera risken för sammanblandning av tidigare Formationschef och Formationsledare med tillhörande ansvar och befogenheter genom att skilja Förbandschef* och Formationsledare. • att tydliggöra att formation är ett utseende som ett förband kan uppträda i (se Formationstyper i respektive flygslagsdel samt 4.2.4 Formationstyper). Vid behov kan kompletterande information ges av FOM-handläggaren via CF. * = här avses icke t ex C F21 eller C LEDR. 2.28 254 FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 5.2.3.1 Rollkrav tabell Uppdaterad 9.1.2.1 Flygning utan taktiska moment eller Uppdaterad 2015-06-01 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) B1 – B1 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf stridstekniska manövrer Ändring Datum Uppdaterad 11.4.3 Utredningar som genomförs av Statens haverikommission 2.27e 2.27c 2.27b 2.27 FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Namnbyte på befattningar. 1.2.1 Ledning av flygtjänst Namnbyte på befattning. FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 0.1 Introduktion Uppdaterad. 5.1.8 Krav på flygtjänstledare Lagt in en fotnot. 2.1.4.4.3.2 BFT Uppdaterad. 2.5.3.2.4 Rådrum Uppdaterad. 5.2.3.1 Rollkrav tabell Borttagning av tabnot. 6.1.2.3 Läkemedelssats Uppdaterad. FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.2.2 Stöd till flygtjänstledande befattningar Namnbyte på befattning. FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 1.2.1 Ledning av flygtjänst Namnbyte på befattning. 2.6.3 Flygsäkerhetsplan för 2015 Uppdaterad 2015-04-28 2015-03-09 2015-02-20 2015-02-01 6.1.2.9 UndertrycksUppdaterad kammarträning (HCT, tidigare benämnd UKAM och HRT, Hypoxia Recognition Training) 2.26d B1 – B1 7.1 Planering av flygtjänstgörings- och viloperiod Uppdaterad 12.1.2.1 Luftrumsklasser och tjänster, dager Uppdaterad 12.1.2.2 Luftrumsklasser och tjänster, mörker Uppdaterad 13.2 Definitioner Uppdaterad (Mörker) FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.1.1.3 Organisation vid F 21 (Luleå) Namnbyte på befattningar. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2015-01-16 255 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf 1.2.1 Ledning av flygtjänst Ändring Datum 2.26b FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 2014-11-01 0.4 Military air operator MAOD uppdaterad. declaration (MAOD) 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Namnbyte på befattning. 1.2.1 Ledning av flygtjänst 2.26 FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Namnbyte på befattning. 2014-10-01 1.1.1.2 Organisation vid F 17 (Ronneby) 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj 1.1.1.5 Organisation vid LSS (Uppsala) 1.2.1 Ledning av flygtjänst 2.1.1.2 Gällande styr- Uppdaterad dokument för flygtjänsten 2.25f 13.2 Definitioner Uppdaterad: Grundläggande flygutbildning, och Grundläggande pilotutbildning 13.2 Definitioner Utveckling av roll Kontrollör FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.1.1.2 Organisation vid F 17 (Ronneby) Namnbyte på befattningar. 2014-09-15 1.2.1 Ledning av flygtjänst 2.25e FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.1.1.2 Organisation vid F 17 (Ronneby) Namnbyte på befattningar. 2014-08-27 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj 1.2.1 Ledning av flygtjänst 2.25d 11.3.1.1 Lossnade delar från luftfartyg Nytt underavsnitt. FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 2014-06-26 0.4 Military air operator Uppdaterad declaration (MAOD) 2.25c 256 FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.2.2 Stöd till flygtjänstledande befattningar Namnbyte på befattning. 2014-06-23 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) B1 – B1 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 2.25b FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 2014-06-11 0.1.2 Beskrivning av FOM Uppdaterad 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Namnbyte på befattning. 12.2.5.4 Annan höjdre- Uppdaterad ferens 2.25 13.1 Förkortningar Revidering av befintliga. FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 1.1.1.5 Organisation vid LSS (Uppsala) Namnbyte på befattning. 2014-06-01 1.2.1 Ledning av flygtjänst 2.24h 12.1 Luftrummets indelning Uppdaterad FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Namnbyte på befattningar. 2014-05-07 1.2.1 Ledning av flygtjänst 2.24g FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 12.2.2.2 VMC Uppdaterad 13.1 Förkortningar Uppdaterad; L CF och SOF 2014-05-01 Några andra uppdateringar; revidering av befintliga. 2.24e 2.24c FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Namnbyte på befattning. FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 0.1.2.2 Manualens struktur Uppdaterad 1.2.1 Ledning av flygtjänst Uppdaterad 2014-04-01 2014-02-19 1 Organisation och an- Borttagning av UAV02 och UAV04. svarsförhållanden 2.1.4 Försvarsmaktens Uppdaterad flygtjänstorder B1 – B1 9.2.2 Samlastning av gods och passagerare Uppdaterad 12.6.2.1.1 Anropssignaler Nytt underavsnitt. 12.6.4.2 Signaler mellan besättning och markpersonal Uppdaterad 13.1 Förkortningar Uppdaterad; AOM och CBT FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 257 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version 2.24 Avsnitt/Paragraf Ändring Några andra uppdateringar; borttagning av förkrotningar samt revidering av befintliga. 13.2 Definitioner Uppdaterad, inkl borttagning av begrepp. FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Namnbyte på befattning. 1.1.1.2 Organisation vid F 17 (Ronneby) Namnbyte på befattning. 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Namnbyte på befattning. 1.1.1.6 Organisation vid K 3 (Karlsborg) Namnbyte på befattning. 1.2.1 Ledning av flygtjänst Namnbyte på befattning. 1.2.2 Stöd till flygtjänstledande befattningar Namnbyte på befattning. 6.1.2.12 Graviditet Uppdaterad 9.1.2.1 Flygning utan taktiska moment eller stridstekniska manövrer Uppdaterad 9.1.5 Bestämmelser för transportchef Uppdaterad länk. Datum 2014-02-01 9.2.3 Transport av farligt gods 2.23e 13.2 Definitioner Uppdaterad: Beslutshöjd, Bränslebrist, Bränslenöd, Kritisk höjd och Säkerhetshöjd FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. Alla kapitel Uppdaterad m a a borttagande av UIR och UTA. 2014-01-01 Ändrat begrepp GHU till GFU/F och GFU/H. 2.23b 1.1.1.5 Organisation vid LSS (Uppsala) Namnbyte på befattning. 12.1 Luftrummets indelning Uppdaterad FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 2013-10-15 0.4 Military air operator Uppdaterad declaration (MAOD) 258 1.1.1.5 Organisation vid LSS (Uppsala) Namnbyte på befattning. 1.2.1 Ledning av flygtjänst Namnbyte på befattning. 13.2 Definitioner Uppdaterad: D-område, Farligt område, Målområde, Målplats, Restriktionsområde, Riskområde, R-område och Skjutområde FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) B1 – B1 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 2.23 FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 2013-10-01 0.4 Military air operator Uppdaterad declaration (MAOD) 2.22e 2.22d 2.22b 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Namnbyte på befattning. 1.2.1 Ledning av flygtjänst Namnbyte på befattning. 1.2.2 Stöd till flygtjänstledande befattningar Namnbyte på befattningar. 2.2.2.2.4 Direktiv för fortsatt hantering Uppdaterad 2.2.4 Arkivering av flygtjänstdokument Uppdaterad 9.1.2.1 Flygning utan taktiska moment eller stridstekniska manövrer Uppdaterad 13.1 Förkortningar Uppdaterad: ADS-B, EGNOS, EVS, FANS, IFF, LPV, MSAS, QAR, SBAS, TR och WAAS. 13.2 Definitioner Uppdaterad: Bränslebrist, Slutlig bränslereserv och Tillfällig målplats FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Namnbyte på befattning FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 2.6.2 Riskmedvetenhetsprogram, ORM Uppdaterad FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.2.2 Stöd till flygtjänstledande befattningar Uppdaterad 2.1.4.4.1.1 Till förfogande för flygtjänst Nytt underavsnitt. 5.1 Krav på befattningshavare inom ledning av flygtjänst Uppdaterad 5.2.3.1 Rollkrav tabell Uppdaterad 6.2.3 Tandläkarundersökning (1D) Uppdaterad 2013-09-09 2013-09-05 2013-06-19 6.2.4 Allmän undersök- Uppdaterad ning (1B) B1 – B1 12.2.3.3 Flyghöjd vid IFR-flygning Uppdaterad 12.6.3.5 Flygövning utan transponder Nytt underavsnitt. 13.1 Förkortningar Uppdaterad: CBA och Störled, FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 259 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 13.2 Definitioner Uppdateringar • Begreppet Störledare tillagt. 2.22 FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Namnändring. 2013-06-01 1.2.1 Ledning av flygtjänst 2.1.4.3 Riktlinjer för ut- Uppdaterad, inkl. nytt underavsnitt. arbetande av flygtjänstorder (FTO) 2.4 Överlämning av fly- Uppdaterad, inkl. nytt underavsnitt. gande personal 2.21d 13.2 Definitioner Uppdaterad FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 2013-04-22 0.4 Military air operator Uppdaterad declaration (MAOD) 1.1.1.3 Organisation vid F 21 (Luleå) Namnbyte på befattning 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj 2.21c 2.21b 2.21 12.2.3.3 Flyghöjd vid IFR-flygning Förtydligande av ansvar för hinderfrihet. FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 13.2 Definitioner Uppdaterad (QAM borttaget) FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) 75. Tpflygdiv nedlagd. 1.1.1.5 Organisation vid LSS (Uppsala) Namnbyte på befattning 1.2.1 Ledning av flygtjänst Namnbyte på befattning FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 1.1.1 Organisationsskisser Namnbyten på befattningar 5.2.2.6 Hypobaric Chamber Training (HCT) Bestämmelser för helikopterbesättningar 6.2.5 Cirkulationsundersökning Förtydligande av förhållningssätt vid cirkulationsundersökning 7.2 Flygtjänstgöringsperiod under beredskap Ändring av bestämmelse rörande när sömnperiod skall infalla 9.1.1.4 Sjuktransportflygning Beskrivning av sjuktransportflygning 2013-03-18 2013-03-01 2013-02-01 Förtydligande vid flygning IFR 12.2.3.5 IFR-flygning utanför kontrollerat luftrum, OAT 260 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) B1 – B1 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version 2.20j 2.20h Avsnitt/Paragraf Ändring 12.9 Instrumentinflygning Förtydliganden FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Namnändring. 1.1.1.6 Organisation vid K 3 (Karlsborg) Organisations- och namnändringar. 1.2.2 Stöd till flygtjänstledande befattningar Namnändring. 12 Flygtrafikbestämmelser Förtydligande av att det finns två på höjden varande flyginformationsregioner. Förkortningen UIR tillagd för den högre av de två på ett flertal ställen. 13 Förkortningar och definitioner UIR tillagd samt förtydligande av vid vilken höjd skiftet sker mellan FIR och UIR. FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.1.1 Organisationsskisser Organisations- och namnändringar. Datum 2013-01-01 2012-12-01 1.2.1 Ledning av flygtjänst 1.3.7 Chefpilot Förtydligande 2.3.1 Allmänt Ändrat VUE till TU FLYG. 5.2.3.2.31 Vapensystemoperatör 2.20g 2.20e 5.2.3 Rollkrav Ändrat Repmästare till Firningsoperatör. 13.2 Definitioner Förtydligande FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 9.1.2.1 Flygning utan taktiska moment eller stridstekniska manövrer Förtydligande om gravida passagerare. 12.2.5.1.1 Extrema lufttryck Nytt underavsnitt. 12.7.2.7.2 Nyttjande i höjdled Förtydligande av luftrummets nyttjande i höjdled. FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 2012-11-15 2012-11-05 0.4 Military air operator Uppdaterad declaration (MAOD) 2.20 B1 – B1 1.1.1 Organisationsskisser Rättade divisionsnamn. FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 0.1.2.2 Manualens struktur Förtydligande 1.1.1.5 Organisation vid LSS (Uppsala) Namnändring Nya divisionschefer. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2012-10-01 261 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 1.2.2 Stöd till flygtjänstledande befattningar Namnändringar 1.4.2 Övergripande rollbeskrivningar Förtydligande 1.5.3.3.3 SK60 Förtydligande 2.1.4.4 Kommendering Förtydligande till flygtjänst 2.1.5.2.1 Beslut om flygning (BOF) Förtydligande 2.6.2.3 Genomförande av ORM Förtydligande (uppdatering av bild) 6.1.2.2.1 Narkos och bedövning Nytt underkapitel 7.2 Flygtjänstgöringsperiod under beredskap Förtydligande 11.3.1 Allmänt Förtydligande 12.2.5.4 Annan höjdre- Förtydligande ferens 12.7.2.7 Klarering i be- Förtydligande lagd övningssektor/område (PCA, TRA, CBA etc) 2.19 12.8.1 Höjdseparation vid flygning över restriktionsområden och farliga områden Förtydligande 13.1 Förkortningar Förtydligande 13.2 Definitioner Förtydligande 13.3.1 Autopilot (AP) Förtydligande FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 1.4.2 Övergripande rollbeskrivningar Uppdaterad 1.5.3.3.4 TpSpecflyg Uppdaterad 2.2.1.1 Uppföljning av personlig flygtid Nytt underkapitel 2012-06-01 2.2.1.2 Uppföljning av luftfartygets flygtid 262 2.3.1 Allmänt Uppdaterad 2.6.2.3 Genomförande av ORM Uppdaterad 2.6.3 Flygsäkerhetsplan för 2015 Uppdaterad 9.1.2.1 Flygning utan taktiska moment eller stridstekniska manövrer Uppdaterad 13.1 Förkortningar Uppdaterad 13.2 Definitioner Uppdateringar FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) B1 – B1 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring • Begreppet Avgångsflygplats tillagt. Datum • Begreppet Landningsflygplats tillagt. 2.18h FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 2012-04-17 0.4 Military air operator Nya individnummer FPL39 tillagda i declaration (MAOD) MAOD-underbilagan. 2.18g 2.18f 2.18e 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Uppdatering av lydnadsförhållanden L CF mot divisionerna i hkpflj. 1.2.1 Ledning av flygtjänst Uppdaterad 1.5.3.1.2 Medförande av utrustning Förtydligande att tjänsteprov ej utförs av FV. FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.1.1.3 Organisation vid F 21 (Luleå) Namnändring 1.2.1 Ledning av flygtjänst Namnändring FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Namnändring 1.2.2 Stöd till flygtjänstledande befattningar Ny chefpilot HKP15, FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 2012-04-02 2012-04-01 2012-03-23 0.4 Military air operator Uppdaterad med ny MAOD. declaration (MAOD) 2.18d 1.1.1.5 Organisation vid LSS (Uppsala) Uppdaterad 1.5.3.3.6 Veteranflyg Uppdaterad 2.2.2.1 Besättningsbevis – Crew Card Uppdaterad 5.2.2.6 Hypobaric Chamber Training (HCT) Uppdaterad (borttagning av anmärkning). 5.2.2.9 Anti-G-träning (AGT) Uppdaterad 6.1.2.2 Återgång till flygning efter sjukdom eller skada Uppdaterad FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 13.2 Definitioner Uppdaterade samt nya defitioner på olika typer av sjuktransporter. 2012-03-14 Definition på Cockpit och Kabin i FM. 2.18c FOM-A Gemensam – Titelsida 0.1.2.2 Manualens struktur B1 – B1 2012-03-07 Uppdaterad FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 263 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 10.1 Säkerhetsskydds- Uppdaterad tjänst 2.18 13.2 Definitioner Uppdaterad (Flygtid och OM) 13.2 Definitioner Uppdaterad (Operator's manual). FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 1.1.1.2 Organisation vid F 17 (Ronneby) Uppdaterad 1.2.1 Ledning av flygtjänst Uppdaterad 1.4.2 Övergripande rollbeskrivningar Uppdaterad 1.5.3.3.1 Helikopter Uppdaterad 2.5.3.2.1 Allmänt Uppdaterad 5.2.2.6 Hypobaric Chamber Training (HCT) Uppdaterad 5.2.3.1 Rollkrav tabell Uppdaterad 2012-02-01 5.2.4.2.2 Befälhavare i Uppdaterad luftfartyg som opereras som tvåpilotsystem alternativt med tvåpilotprocedur 2.17e 5.2.2.13 Fysiska krav Uppdaterad 12.3.3.1 Flygplan Uppdaterad 13.1 Förkortningar Uppdaterad 13.2 Definitioner Uppdaterad FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 2011-12-19 1 Organisation och an- Namnändringar svarsförhållanden 2.17 264 2 Ledning och övervakning Uppdaterad 5 Kvalifikationskrav Uppdaterad 12 Flygtrafikbestämmelser Uppdaterad 13.1 Förkortningar Uppdaterad 13.2 Definitioner Uppdaterad FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. Alla kapitel Generell uppdatering av korrekturfel samt ensning av begrepp. 0.1.2.2 Manualens struktur Ny FOM-del 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Namnändring 1.1.1.2 Organisation vid F 17 (Ronneby) Namnändring 1.4.2 Övergripande rollbeskrivningar Förtydligande av flygslagstillhörighet för olika roller 2011-10-01 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) B1 – B1 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 5.2.2 Flygoperationella Ändrade intervall krav 2.16d 9.1.2.2.2 Tillstånd för stridsflyg Ändrad tillståndsnivå 12 Flygtrafikbestämmelser Förtydliganden av inflygningar och trafikvarv FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 2011-06-16 1.5.3.2 Utrustning god- Uppdatering av DITO-länk (FMV TO AF FLYG 511-010695K). känd enligt tekniska order (TO) 2.16c 2.16 FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.5.3.5 Service Uppdatering av DITO-länk (FMV TO UF FLYG 511-000004Q). FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 1.1 Organisationens utformning Diverse namnändringar 2.2.2.2.1 Allmänt Uppdatering av PBB 5.1.6 Krav på divisionschef (DC) Uppdaterade krav 2011-06-15 2011-06-01 5.1.7 Krav på ställföre- Uppdaterade krav trädande divisionschef (Stf DC) 2.15j 12.6.1.2 Radioförbindelse vid okontrollerad flygplats Rättad frekvens 13.2 Definitioner Benämning av Flyghöjd FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 2011-04-14 1.5.3.2 Utrustning god- Uppdatering av DITO-länk (FMV TO AF känd enligt tekniska FLYG 511-013000H). order (TO) 2.15i FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 2011-04-13 1.2 Utpekade befattUppdaterad, nya underavsnitt 1.2.1 Ledningshavare inom flyg- ning av flygtjänst och 1.2.2 Stöd till flygtjänsten tjänstledande befattningar. 1.5.3 Klädsel och annan personlig utrustning Uppdaterad 1.5.3.2 Utrustning god- Uppdatering av DITO-länkar (FMV TO känd enligt tekniska AF FLYG 511-012999H, FMV TO AF order (TO) FLYG 511-010013H och FMV TO AF FLYG 511-013001G). 2.15f B1 – B1 1.5.3.5 Service Uppdatering av DITO-länk (FMV TO UF FLYG 511-015649E). 9.2.1 Policy beträffande personliga tillhörigheter Uppdaterad FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2011-03-14 265 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 1.1.1.2 Organisation vid F 17 (Ronneby) Uppdaterad 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Uppdaterad 1.1.1.5 Organisation vid LSS (Uppsala) Uppdaterad Uppdaterad 1.2 Utpekade befattningshavare inom flygtjänsten 2.15 2.14i 2.14h 1.5.3.1 Allmänt Uppdatering av DITO-länk. FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. Alla kapitel Generell uppdatering av korrekturfel samt ensning av begrepp. 1.3 Ansvar, uppgifter och befogenheter för ledningen inom flygtjänsten samt den militära luftfarten Ny roll 1.5.3.5 Service Uppdatering av DITO-länk. 2.6.3 Flygsäkerhetsplan för 2015 Ny plan 9.2.2 Samlastning av gods och passagerare Nytt underkapitel 11.2.1.2 Central nivå Förtydligande 12.6.4.4.1 Handsignaler mellan luftfartyg vid nöd då annan kommunikation ej finns Förtydligande FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.5.3.1 Allmänt Uppdatering av DITO-länk. FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. Alla kapitel Generell uppdatering av korrekturfel samt ensning av begrepp. 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Uppdaterad 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Uppdaterad 1.1.1.5 Organisation vid LSS (Uppsala) Uppdaterad 2011-02-01 2011-01-10 2011-01-01 1.2 Utpekade befattUppdaterad ningshavare inom flygtjänsten 1.5.3.1 Allmänt Uppdatering av DITO-länk. 6.1.2.5 Bruk av läkeUppdaterad medel och narkotiska preparat för medicinskt bruk 266 Luftrummets indelning Uppdaterad Tabell 12:2 Uppdaterad FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) B1 – B1 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version 2.14g 2.14f 2.14d 2.14 Avsnitt/Paragraf Ändring 12.6.4.2 Signaler mellan besättning och markpersonal Uppdatering samt nya tecken FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.5.3.5 Service Uppdatering av DITO-länk. FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.5.3.1 Allmänt Uppdatering av DITO-länk. FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.5.3.1 Allmänt Uppdatering av DITO-länk. FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 1.1.1.3 Organisation vid F 21 (Luleå) Uppdaterad 1.4.1.1 Kategorier i flygtjänst Förtydligande 1.4.2 Övergripande rollbeskrivningar Förtydligande 1.5.3.3.5 UAV Nytt underkapitel 2.6.2 Riskmedvetenhetsprogram, ORM Förtydligande 5.2.3.1 Rollkrav tabell Förtydligande 5.2.3.2.29 Speciell funktionskontrollant (SFK) Förtydligande avseende tillståndsgivning utländsk medborgare 9.1.1 Allmänt Förtydligande avseende tillståndsgivning utländsk medborgare Datum 2010-11-19 2010-11-19 2010-10-26 2010-10-04 9.1.1.3 Passagerarlista Förtydligande av BFH ansvar samt definition av slutlig passagerarlista 9.1.2 Tillståndsgivning vid flygning med passagerare Förtydligande avseende tillståndsgivning utländsk medborgare 12.7.2.4 Avvikelse från Förtydligande klarering i annat fall än nöd 2.13b 2.13 B1 – B1 FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 0.2.1 Distribution Förtydligande 1.4 Ansvar, uppgifter och befogenheter för personal med uppgift ombord Förtydligande FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum och ny version. 1.5.3 Klädsel och annan personlig utrustning Förtydligande vad gäller klädsel vid flygtjänst 2.2.2.2 Personligt behörighetsbevis (PBB) Förtydligande vad gäller DC respektive MAME ifyllande, införandet av ”Roll” i PBB FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2010-06-03 2010-06-01 267 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 5.2.2 Flygoperationella Förtydligande vad gäller intervall samt krav bestämmelser för personal med (E) i kravtabell 5.2.3.2.10 Flygvärdinna Förtydligande 5.2.4.1 Certifikat Förtydligande 5.2.4.2 Befälhavare Förtydligande 5.4.2 Återinflygning Förtydligande 6.2 Medicinska undersökningar Förtydligande vad gäller åldersintervall, se även meddelande på FOM startsida 12.2.5.4 Annan höjdre- Förtydligande ferens 2.12i 2.12h 2.12f 2.12c 13.2 Definitioner Casevac och Medevac FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.5.3.5 Service Uppdatering av DITO-länk. FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. Alla kapitel Generell uppdatering av korrekturfel samt ensning av begrepp. FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Uppdaterad FOM-A Gemensam – Titelsida Ny version. Alla kapitel Generell uppdatering av korrekturfel samt ensning av begrepp. 2010-04-08 2010-04-06 2010-03-24 2010-03-04 Uppdatering av bilder. Kapitel 1, 2 , 4, 5 och 6 Förtydliganden inom respektive kapitel avseende roller och krav. 0.1.2.4.2 Operationella Förtydligande bestämmelser 1.1.1 Organisationsskisser Förtydligande 1.2 Utpekade befattFörtydligande ningshavare inom flygtjänsten 2.5.3.1 Flygsäkerhetsinformation Förtydligande 5.2.4.3 Rotechef Förtydligande 9.1 Passagerare Förtydligande 11.1.3 Central nivå Förtydligande 12.6.4.2 Signaler mellan besättning och markpersonal Bilder har ersatts av animeringar. 12.1 Luftrummets indelning Förtydligande 12.6.4.2.1 Tecken från Borttaget underkapitel. besättning till markpersonal 268 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) B1 – B1 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring 13.1 Förkortningar Förtydligande (HOB) Datum OFYL borttaget. 13.2 Definitioner Begreppet Flygsäkerhetsinformation tillagt. OFYL borttaget. 2.12 FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum. Alla kapitel Generell uppdatering av korrekturfel samt ensning av begrepp 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Uppdaterad 1.1.1.2 Organisation vid F 17 (Ronneby) Uppdaterad 1.3.9 Divisionschef (DC) Förtydligande av ansvar 5.1 Krav på befattningshavare inom ledning av flygtjänst Uppdaterade namn på FBS-kurser 2010-02-01 5.2.2.2 Operator's pro- Förtydligande av intervall ficiency check (OPC) 5.2.2.6 Hypobaric Chamber Training (HCT) Uppdatering av intervall på grund av tekniska orsaker. Gäller under en övergångsperiod 5.3.4 Simulatorinstruktör Förtydligande av krav 5.3.5 OPC-kontrollant Förtydligande av krav 6.2.2 Antagningsundersökning Förtydligande av födelsemånad för flygelev 9.1 Passagerare Förtydligande av tillståndsnivå avseende paxflygning med SK60 4-sits 12.6.4.2.3 Tecken från vägvisare till pilot Borttaget underkapitel. Förmågan används ej längre. 12.9.5 Separation vid instrumentinflygning Borttaget underkapitel. Förmågan används ej längre. 13.2 Definitioner Uppdaterad defintionstabell. Begreppet division tillagt. Förtydligande av Kontrollör 2.11e 1.5.3.1 Allmänt Uppdaterad 2009-11-20 2.11d 13.1 Förkortningar Uppdaterad (ERO) 2009-11-17 2.11c 1.5.3.5 Service Uppdaterad (FMV TO UF FLYG 511-015649C) 2009-11-12 2.11b 0.1.2.2 Manualens struktur Förtydligande 2009-10-26 1.1.1.6 Organisation vid K 3 (Karlsborg) Uppdaterad 1.2 Utpekade befattUppdaterad ningshavare inom flygtjänsten 2.11 B1 – B1 FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2009-10-01 269 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum Alla kapitel Generell uppdatering av korrekturfel samt ensning av begrepp. 1.1.1 Organisationsskisser Uppdaterad Uppdaterad 1.2 Utpekade befattningshavare inom flygtjänsten 1.3.7 Chefpilot Förtydligande 5 Kvalifikationskrav Rättad avseende UAV 6 Hälsoföreskrifter Rättad avseende UAV Uppdaterad med stor omstrukturering 9 Bestämmelser för passagerar- och transportflygning 2.10d 13.1 Förkortningar Uppdaterad 13.2 Definitioner Uppdaterad 13.3 Begreppsförklaring Uppdaterad FOM-A Gemensam – Titelsida Uppdaterad Korrektur Uppdatering avseende organisationsförändring inom HKV 0.2.3.3 Anhålla om avsteg Förtydligande 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Uppdatering 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Uppdatering 2009-07-07 1.2 Utpekade befattUppdatering ningshavare inom flygtjänsten 2.10 1.5.3.1 Allmänt Uppdatering 1.5.3.7 Märken och namnband på flygtjänstklädsel Nytt underkapitel 1.5.3.3.1 Helikopter Förtydligande 13.2 Definitioner Diverse nya definitioner FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum. 0.2.2 Ändringar Förtydliganden och nytt underkapitel 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Uppdatering av namn 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Organisationsändring samt namnändringar 2009-06-01 1.2 Utpekade befattUppdatering av namn ningshavare inom flygtjänsten 270 1.4.2 Övergripande rollbeskrivningar Uppdaterat namn på roll 1.5.3.3.3 SK60 Uppdatering av flytvästar 4.1.4 Översikt av besättningsroller kopplat Uppdaterat namn på roll FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) B1 – B1 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf till besättningsindelning Ändring 5 Kvalifikationskrav Förtydligande avseende kvalifikationskrav 5.2.2.1 Medicinska krav Rättat innehåll under medicinska krav 5.2.2.12 Farligt gods Uppdaterat namn på roll 5.2.2.13 Fysiska krav Nytt underkapitel 9.1.2 Tillståndsgivning vid flygning med passagerare Förtydligande av graviditetsbestämmelser 12.1.2 Luftrumsklassning Uppdaterade tabeller 12.2.2.4 Flyghöjd vid VFR-flygning Förtydligande avseende flyghöjder 12.2.4 Flygregler NVD Nytt underkapitel 13.1 Förkortningar Uppdaterat namn på roll Datum 2.09k 6.2.4 Allmän undersök- Uppdatering. ning (1B) 2009-05-05 2.09j 2.1.1.2 Gällande styr- Uppdatering av FysS, inkl länk till emil. dokument för flygtjänsten 2009-05-04 2.2.2.2 Personligt behörighetsbevis (PBB) Uppdatering med ”Fysiska krav” samt borttagning av ”öron”. 5.2.2.13 Fysiska krav Uppdatering av FysS, inkl länk till emil. 6.2.4 Allmän undersök- Uppdatering av FysS, inkl länk till emil. ning (1B) 6.2.5 Cirkulationsundersökning Uppdatering av periodicitet. 6.2.6 Specialundersök- Uppdatering av rubrik. ning av ögon Uppdatering av periodicitet. 6.2.7 Uppföljning av medicinska undersökningar Uppdatering, nytt listelement är tillfört, inkl länk till FysS på emil. 2.09g 1.5.3 Klädsel och annan personlig utrustning Uppdaterad (länkar och text) med anled- 2009-04-16 ning av nya utgåvor av TO. 2.09e Alla kapitel Generell uppdatering av korrekturfel samt uppensning av begrepp. 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Rättad; 52 div har bytt namn till 32 och är flyttad till Ronneby. Såtenäs har utgått. 2009-04-01 1.3.10.5 SF-kontrollant Nytt underkapitel B1 – B1 1.5.3.3.1 Helikopter Förtydligande 2.1.5.2.1 Beslut om flygning (BOF) Förtydligande 2.1.5.2.2 Flygordergivning Förtydligande 2.1.5.3.1 Namnlistor Förtydligande 2.1.5.3.2 Anhörigförteckning Förtydligande FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 271 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 5.1.6 Krav på divisionschef (DC) Förtydligande 5.2.1 Allmänt Förtydligande 5.3.1 Allmänna krav Förtydligande 5.3.6 SF-kontrollant Nytt underkapitel 6.1.1.2 Human Factors Förtydligande 6.1.2.2 Återgång till flygning efter sjukdom eller skada Förtydligande 9.1.2 Tillståndsgivning vid flygning med passagerare Förtydligande 9.1.3 Bestämmelser för pilot vid flygning med passagerare Förtydligande Förtydligande 9.1.4.2 Flygning som kan innehålla taktiska moment eller stridstekniska manövrer samt orienteringsflygning 9.2.3 Transport av farligt gods Förtydligande 12.1.1.3 Icke kontrolle- Förtydligande rat luftrum 12.1.2.3 Övningsluftrum Nytt underkapitel 12.2.2.4 Flyghöjd vid VFR-flygning Förtydligande 12.2.2.7 Övergång från Förtydligande VFR- till IFR-flygning 12.2.3.3 Flyghöjd vid IFR-flygning Förtydligande 12.6.4.2 Signaler mellan besättning och markpersonal Förtydligande 12.7.2.7 Klarering i be- Förtydligande lagd övningssektor/område (PCA, TRA, CBA etc) 12.8.1 Höjdseparation vid flygning över restriktionsområden och farliga områden Förtydligande 12.8.2 Flygning i närheten av okontrollerad flygplats Förtydligande 13.1 Förkortningar Uppdaterad 13.2 Definitioner Uppdaterad 2.09c 0.4 Military air operator Nytt underkapitel. declaration (MAOD) 2009-02-20 2.09 FOM-A Gemensam – Titelsida 2009-02-01 272 Nytt fastställelsedatum. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) B1 – B1 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Tabell B1:1 Förtydligande – ny tabell med ändringsuttryck är införd. Alla kapitel Generell uppdatering av korrekturfel samt uppensning av begrepp. 1.5.3.1 Allmänt Förtydligande 1.5.3.5 Service Förtydligande 1.5.3.3.2 JAS39 Förtydligande Datum 2.1.2.2 Lokala flygche- Rättad fer (L CF) Förtydligande 2.1.4.6 Procedur för (tillfällig) ”groundning” från och återinsättande i flygning 2.6.2 Riskmedvetenhetsprogram, ORM Uppdaterad 4.2.2 Formationskategorier Förtydligande 4.2.4 Formationstyper Rättad 4.2.5 Ledning av förband och utbildning av förbandsledare Förtydligande 5.1.10 Krav på flygsäkerhetsofficer (FSO Flyg) Uppdaterad 5.2.2.2 Operator's pro- Förtydligande ficiency check (OPC) 5.2.2.9 Anti-G-träning (AGT) Förtydligande 6.1.2.13 Flygning med höga g-krafter Förtydligande 9.2.3 Transport av farligt gods Förtydligande 11.2.1 Handläggning av driftstörningsanmälan Uppdaterad 11.3.2 Anmälan Rättad 12.7.2.7.4 Separation i Rättad belagd övningssektor/område 2.08g 13.1 Förkortningar Uppdaterad 13.2 Definitioner Uppdaterad 1.1.1.6 Organisation vid K 3 (Karlsborg) Nytt underkapitel. 2009-01-01 1.2 Utpekade befattUppdaterat med ansvarshavare för K 3. ningshavare inom flygtjänsten 1.3.1.1 Lokal verksam- Nytt underkapitel. hetsledare 2.08 B1 – B1 FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2008-11-01 273 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum Alla kapitel Generell uppdatering av korrekturfel samt uppensning av begrepp. 0.2.2 Ändringar Nytt rättningsintervall 1.1.1.2 Organisation vid F 17 (Ronneby) Ny DC 2 div 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Ny DC 7 div Korrektur 1.2 Utpekade befattningshavare inom flygtjänsten 1.3.7 Chefpilot Tillägg Ändrad överskrift 1.4.3 Ytterligare ansvar, uppgifter och befogenheter för befälhavare och styrman 1.4.1.1 Kategorier i flygtjänst Förtydligat underavsnitt 1.5.3.1 Allmänt Ny sökväg Personligt buren utrustning Godkänt armbandsur Personligt buren utrustning Ny sökväg 2.1.1.1 Hur flygtjänsten Förtydligande initieras 2.1.1.2 Gällande styr- Rättad dokument för flygtjänsten 2.1.5.3 Information Förtydligad och nytt underavsnitt som skall förvaras på annan plats än i luftfartyget 2.2.2.2.5 Behörighetsbevis, utformning Uppdaterad 4.1.4 Översikt av besättningsroller kopplat till besättningsindelning Uppdaterad 4.1.3.2 Inkapacitet hos Förtydligad befälhavare 4.2.2 Formationskategorier Kompletterad 5.2.2.10 Helicopter Un- Förtydligad derwater Escape Training (HUET) 6.2.4 Allmän undersök- Förtydligad ning (1B) 10.1 Säkerhetsskydds- Uppdaterad tjänst 274 12.1 Luftrummets indelning Rättad 12.2.5 Höjdmätarinställning Rubrikändring och upprättning av underavsnitt FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) B1 – B1 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 12.2.5.4 Annan höjdre- Rättad ferens 12.3.3.2 Helikopter Rättad 12.6.2.2 Flygtrafikledningsfrekvenser m m vid flygning enligt OAT Rättad 13.1 Förkortningar Uppdaterad 13.2 Definitioner Uppdaterad 2.07f 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Ny organisation 2.07e Byte av personal. 1.2 Utpekade befattningshavare inom flygtjänsten 2008-10-06 2.07d 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Ny organisation 2008-10-02 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Ny organisation 2.5.3.2.1 Allmänt Ändring av länk till OpO. FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum. Alla kapitel Generell uppdatering av korrekturfel samt uppensning av begrepp. 0.2.1 Distribution Förtydligande 0.2.3.3 Anhålla om avsteg Nytt underavsnitt 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Ny organisation 1.4.1.1 Kategorier i flygtjänst Ändrat namn på besättningskategori 1.4.3.1.1.2 Flyglärare Ny (FLL-N) Förtydligande 1.5.3.3.4 TpSpecflyg Avsteg infört 2.07 2008-10-06 2008-09-01 2.1.1.2 Gällande styr- Ny FM fySS dokument för flygtjänsten 2.2.2.2.4 Direktiv för fortsatt hantering Uppdaterat underavsnitt 4.2.4 Formationstyper Förändring av formationstyper. 5.3.2.6 Kontrollflygbiträde (Maintenance check assistent, MCA) Förtydligad 5.3.2.13 Väderspanare Uppdaterad 2.06b 2.06 B1 – B1 13.1 Förkortningar Uppdaterad Alla kapitel Ensning av begrepp för roller. 1.4.2 Övergripande rollbeskrivningar Ny uppgift är införd. 9.2.3 Transport av farligt gods Infogande av länk till Handbok för flygtransport av farligt gods. FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2008-06-13 2008-06-01 275 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum Alla kapitel Generell uppdatering av korrekturfel samt uppensning av begrepp. 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Ny personal. Ny personal och ändring av grad. 1.2 Utpekade befattningshavare inom flygtjänsten 1.3.3 Flygchef Förtydligande. 1.3.5.1 Allmänt Förtydligande av ansvar. 1.4.3.1.1 Flyglärare Förtydligande av olika flyglärarnivåer. 1.5.3.1 Allmänt Uppdatering av FMV TO AF Flyg. 1.5.3.2 Gemensamt Uppdatering av FMV TO UF Flyg. 1.5.3.4 Skydd av ögon mot laser Ändrad rubrik och nytt underavsnitt. 1.5.3.3.4 TpSpecflyg Syrgasbestämmelser för alla flygslag. 2.1.1.2 Gällande styr- Ny handbok för flygtransport av farligt dokument för flygtjäns- gods (HFFG 2008). ten 2.05c 2.2.4 Arkivering av flygtjänstdokument Uppdaterad. 5.1.6 Krav på divisionschef (DC) Uppdaterad. 5.2.1 Allmänt Uppdaterad i flera underavsnitt. 5.2.2.12 Farligt gods Ny handbok för flygtransport av farligt gods (HFFG 2008). 5.3.2.14 Övningselev Ny övrig besättningsroll. 11.3.2 Anmälan Nya rutiner. 12.6.2.3 Mottagningskvittens Ny text i rutan. Webbgränsytan Wordblanketter är nu åtkomliga i navigeringsfönstret till vänster. 1.1.1.3 Organisation vid F 21 (Luleå) Ny personal och ändring av grad. 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Ny personal och ändring av grad. 2008-05-12 1.2 Utpekade befattNy personal. ningshavare inom flygtjänsten 2.05 FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum. Hela FOM-A Gemensam Upprättning av förkortningar för knop. 0.2.2 Ändringar Ändringsintervall FOM infört. 2008-04-01 1.2 Utpekade befattNy personal. ningshavare inom flygtjänsten 1.4.4 Ansvar, uppgifter Tillägg med anledning av införande av och befogenheter för roll flygtolk. övrig besättning 4.1.4 Översikt av besättningsroller kopplat 276 Tillägg med anledning av införande av roll flygtolk. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) B1 – B1 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf till besättningsindelning Ändring 5.1.6 Krav på divisionschef (DC) Kompletterande krav. 5.2.2.13 Fysiska krav Tillägg med anledning av införande av roll flygtolk. Datum 5.2.2.2 Operator's pro- Förtydligande. ficiency check (OPC) 2.04c 5.3.2.2 Flygtolk Nytt underavsnitt. 12.6.2.1 Terminologi Tillägg med anledning av införande av roll flygtolk. Alla kapitel Allmän översyn med borttagning av inak- 2008-02-29 tuell information samt ensning av begrepp och uttryck. 0.1.2.4 Begrepp och textmarkeringar som används i FOM Förklaring av varning och observera är infört. 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Ny organisation. 1.1.1.2 Organisation vid F 17 (Ronneby) Ny organisation. 1.1.1.3 Organisation vid F 21 (Luleå) Ny organisation. 1.2 Utpekade befattFlygchef Transport/Specialflyg flyttad ningshavare inom flyg- från F 17. tjänsten 2.1.4.7 Avkommender- Förändring av ålder för ”Annan personal ing från och återinsät- i flygtjänst”. tande i flygtjänst 2.04 13.2 Definitioner Justering av ”Kontrollör”. FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum. 0.1.2.4 Begrepp och textmarkeringar som används i FOM Borttagning av begreppet Insats (finns numera endast i 13.3.2 Insats). 2008-02-01 1.2 Utpekade befattNy Verksamhetsledare (C F 17). ningshavare inom flygtjänsten 1.4.2 Övergripande rollbeskrivningar Kontrollflygtekniker tillagd. 4.1.4 Översikt av besättningsroller kopplat till besättningsindelning Kontrollflygtekniker tillagd. 4.1.3.2 Inkapacitet hos Förtydligande att det gäller alla luftfartyg, befälhavare inte bara helikopter. B1 – B1 5.2.4.2 Befälhavare Tydliggjorda krav för befälhavare vid flygning med övrig besättning. 9.1.5 Bestämmelser för transportchef Förtydligande av passageraransvar vid taktisk flygning. 11.2.1.1 Lokal nivå Förtydligande av vilka som kan skriva DA. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 277 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version 2.03 Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 12.2.5.5 Korrektioner för vind, temperatur och QNH Nytt underavsnitt. 13 Förkortningar och definitioner Nya förkorningar, definitioner och begrepp är inlagda. FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum. 1.1.1.2 Organisation vid F 17 (Ronneby) Ändrad organisation på F 17. 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Ändrad organisation på Hkpflj. 1.1.1.5 Organisation vid LSS (Uppsala) Ny CF. 2007-12-01 Ny CF på VUE. 1.2 Utpekade befattningshavare inom flygtjänsten 1.3.5.3 Övningsledare Flyg Förtydligande av ansvar vid samövningar mellan förband och/eller stater. 1.4 Ansvar, uppgifter och befogenheter för personal med uppgift ombord Omlitterering inom kapitlet samt kategoritabell införd. 1.5, 1.6 Ansvar, uppFlyttas in under 1.4. gifter och befogenheter 1.7 Regler för besättningsmedlemmar Flyttas till 1.5. 4.1.4 Översikt av besättningsroller kopplat till besättningsindelning ”Kontrollör”. Tillagd roll under övrig besättning. Beskrivs under 13.2 Definitioner. 5.1 Krav på befattningshavare inom ledning av flygtjänst Tillagd ruta avseende att erfarenhet är en faktor för tillsättande av befattning under övergångsperiod. 5.2.1 Allmänt Omlitterering inom punkten. 5.2.2.1 Medicinska krav Tillägg Beredskap för internationell tjänstgöring. 5.2.2.12 Farligt gods Tillagd ruta om handbok. 5.2.4 Särskilda krav Förtydligande av krav för övrig besättning. 5.3.2.7 Kontrollör Tillagda krav på ny roll. 6.2.5 Cirkulationsundersökning Ändrat tidsintervall. 6.2.6 Specialundersök- Ändrat tidsintervall. ning av ögon 278 9.1.5 Bestämmelser för transportchef Förtydligande av ansvar för transportchef. 9.1.2.2.1 Tillstånd för helikopter, transport & specialflyg För utländska passagerare. 10.1.1 Allmänt Förtydligande av HKP4 som skyddsobjekt. 13.2 Definitioner Tillagd för roll Kontrollör. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) B1 – B1 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 2.02 FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum. 0.1.2.4 Begrepp och textmarkeringar som används i FOM Tillagd begreppsförklaring innehållande länk till en definition (FOM-A – Utdrag ur ”Försvarsmaktens verksamhetsgrenar och produkter” 23 250:65644). 2007-10-15 tom 2007-11-30 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Ändrad organisation på Hkpflj. Uppdatering av Luftoperativa insatsleda1.2 Utpekade befattningshavare inom flyg- re. tjänsten 2.1.1.2 Gällande styr- Ändrat utgåva av Inc Luft. dokument för flygtjänsten 2.2.2.2.4 Direktiv för fortsatt hantering samt 2.2.2.2.5 Behörighetsbevis, utformning Förändringar i kraven. 5.2.2.10 Helicopter Un- Förtydligande och ändringar av tidsförderwater Escape Trai- hållanden. ning (HUET) 5.2.4.1 Certifikat Slutparentes korrigerad. 12.6.4.2.1 Tecken från Upprepande text borttagen. besättning till markpersonal 13.1 Förkortningar och Ändrade uttryck. 13.2 Definitioner 2.01 13.3.2 Insats Tillagd begreppsförklaring innehållande länk till en definition (FOM-A – Utdrag ur ”Försvarsmaktens verksamhetsgrenar och produkter” 23 250:65644). FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum. 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Ändrad organisation på Hkpflj. 2007-09-01 1.2 Utpekade befattByte av flygchefer. ningshavare inom flygtjänsten 1.5.2 Personliga dokument Tillägg att civila flygcertifikat skall medföras. 1.5.3.3.4 TpSpecflyg Förtydligande av tillämpning för syrgas. 2.1.4.2 Giltighet och in- Förtydligande av tillhörighet i olika skenehåll den av flygtjänst. 2.1.4.4 Kommendering Förtydligande av kommendering till flygtill flygtjänst tjänst. 2.2.2.2.4 Direktiv för fortsatt hantering Ändring av vilka som är bemyndigade att bestyrka i personligt behörighetsbevis (PBB). 5.2.2.10 Helicopter Un- Kompletterande text om UWE och GU derwater Escape Trai- Nödluft är införd. ning (HUET) 2.00 B1 – B1 FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 2007-07-01 279 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum Alla kapitel Översyn map ändrad organisation i HKV. 0.1.2.4 Begrepp och textmarkeringar som används i FOM RML-referenser införda i samtliga FOMA delar. 2.1.1.2 Gällande styr- Ny Handbok Flygengelska dokument för flygtjäns- (M7748-504022) införd i tabellen. ten 1.11 1.10 5.2.2.12 Farligt gods Ändrad tidpunkt för avstegsmöjlighet. 12 Flygtrafikbestämmelser Hela kapitel 12 omarbetat och anpassat till RML-D och RML-T. FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum. 1.1.1 Organisationsskisser Ändrad organisation på F21, F17 och Hkpflj. 5.2.1.3 Utbildningar enligt MIFS:Ö Ändringar och förtydliganden avseende TpSpecflyg vid FlygÖ Rep1 och Nöd Tp 3 FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum. Generellt Skrivning ändrad med anledning av HKV nya organisation. 1.1.1 Organisationsskisser Ändrad organisation på F 7, F 17 och Hkpflj. 1.5.3 Klädsel och annan personlig utrustning Förändrade regler och förtydligande av kapitlet. Bland annat införda tekniska order (TO) och förändrade krav på klädsel. 2.5.3.2 Operationell order Införd lista på gällande operationella ordrar och begränsningar. 2.6.2 Riskmedvetenhetsprogram, ORM Införda riktlinjer för fördjupad ORM. 2007-06-01 2007-05-01 4.1.3.2 Inkapacitet hos Kompletterande anvisningar för åtgärder befälhavare vid inkapaciterad pilot (flerbesättningsluftfartyg). 1.9 5.2.1.3 Utbildningar enligt MIFS:Ö Helt omarbetat kapitel med till delar förändrade utbildningskrav avseende antig-träning och FlygÖ Rep. 6.1.2.13 Flygning med höga g-krafter Medicinska krav för flygning > 7 g överförda från kapitel 5.3. 13 Förkortningar och definitioner Samtliga förkortningar och definitioner i FOM A Gemensam och FOM A Flygslagsdelar samlas i FOM A Gemensam. 13.3 Begreppsförklaring Nytt kapitel. 13.3.1 Autopilot (AP) Införd förklaring av begreppet autopilot. FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum 2007-04-01 2.1.1.2 Gällande styr- Handbok för flygtransport av farligt gods dokument för flygtjäns- läggs till som styrande dokument ten 280 13.1 Förkortningar Införd förkortning ”PST” 13.2 Definitioner Införd definition av ”visuella referenser” FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) B1 – B1 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version 1.8 Avsnitt/Paragraf Ändring 9.3 Tullklarering Ny punkt om tullklarering FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum Allmänt Omfattande korrektur- och strukturförändringar i hela dokumentet. Datum 2007-03-01 Ändringar i samtliga kapitel 2.1.1.2 Gällande styr- Respektive CF ansvarar för att gällande dokument för flygtjäns- styrande dokument finns tillgängliga i den omfattning som flygtjänsten kräver. ten 2.2.3 Operator's proficiency check (OPC) Råd: DC bör genomföra kontroll motsvarande OPC även för uppdrags- och övrig besättning. 4.1.3 Inkapacitet under Utvecklad text om inkapacitet under flygflygning ning 1.7 1.6 5.2.2.13 Fysiska krav FM FysS tilläggskrav gäller inte civil personal i rollen som flygvärdinna 5.2.4.1 Certifikat Förtydligande angående avstegsmöjligheter avseende krav på civila certifikat 11.3 Direktanmälan (DIRA) Utvecklad text om handläggning av DIRA 13 Förkortningar och definitioner Kompletterad förteckning FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Nya befattningshavare DC och stf CF 1.3.9.2 Tjänsteförrättande divisionschef (tjf DC) Förtydligande tjf DC ansvar och befogenheter 2.1.5.2.1 Beslut om flygning (BOF) Förtydligande att rätten att fatta BOF ej kan delegeras FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum 1.1.1.3 Organisation vid F 21 (Luleå) Ny CF och ny DC 2.div 1.5.3.3.3 SK60 Förtydligande - Kravet gäller ej SK60 4sits 1.5.3.3.4 TpSpecflyg Tillägg av flygdräkt 98 TP som ”används normalt” 1.5.3.3.4 TpSpecflyg Tillägg av m/87 Khaki sommardräkt vid särskilda klimatförhållanden 2007-02-01 2006-12-01 1.2 Utpekade befattNy CF F21 - Övl Mats Hakkarainen) Ny ningshavare inom flyg- LIL OPE/FTK - Övlt Gabor Nagy) tjänsten 2.6.2.3 Genomförande av ORM Införd beskrivning av genomförande av Operationell Riskanalysmetod (ORM) 5.2.2.10 Helicopter Un- Förtydligande av kursnamn - GU Nödluft derwater Escape Training (HUET) B1 – B1 9.1.1.1 Transportflygning Nya regler för flygning med passagerare. 13.1 Förkortningar NAV och Navigatör tillagt FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 281 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version Avsnitt/Paragraf Ändring Datum 1.5 FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum 2006-11-01 Alla kapitel Översyn map könsneutral skrivning 1 Organisation och an- Ny förtydligad indelning av kapitel svarsförhållanden 1.4-1.6 1.5.3.2 Gemensamt Utgår: Flyghalsduk är ej längre godkänd att använda vid flygning 1.5.3.3.1 Helikopter Tillagt: Tidbegränsning (3 min) för flygning över vatten (+12 °) utan isolerdräkt. 1.5.3.3.3 SK60 Tillagt: Avstegsmöjlighet för DC vid flygning med 4-sits 6 Hälsoföreskrifter Ändrat: Hela kapitlet förtydligat. 6 Hälsoföreskrifter Tillagt: Möjlighet att genomföra undersökningar hos annan enhet än FMC, efter FLYGI godkännande. Användning av transponder Ändrat: ”Underenhet i formation har alltid transponder i läge STBY…” (tidigare FRÅN) 13.2 Definitioner - Yttre Tillagt: Siktvärde för HKP. referenser 1.4 FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum. 0.1.2.1 FOM i det militära- respektive civila luftfartssystemet Förtydligande avseende civila krav i militär luftfart. 1.1.1.1 Organisation vid F 7 (Såtenäs) Ny flottiljchef och CF vid F 7. 1.1.1.2 Organisation vid F 17 (Ronneby) Ny CF vid F 17. 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Ny stf CF vid Hkpflj. 2006-10-01 Nya divisioner vid Hkpflj. 1.2 Utpekade befattNya befattningshavare vid F 7, F 17 och ningshavare inom flyg- Hkpflj samt förändringar beträffande lufttjänsten operativa insatsledare. 4.1.4 Översikt av besättningsroller kopplat till besättningsindelning Nya roller tillagda under flygbesättning. 4.1.3.2 Inkapacitet hos Ändrad ordningsföljd vid inkapaciterad befälhavare befälhavare. 7.3 Överskridande av planerad flygtjänstgöringsperiod ”genomförande av flygning” ändrat till ”flygtjänstgöringsperiod” avseende tjänstgöringstidsbegränsningar. 11.4.2 Utredningens syfte Ändrad formulering avseende säkrande av utrustning och materiel inför utredning. 13.2 Definitioner Tillägg av definition för: Bana, Kabinhöjd, Start- och landningsplats. 1.3 FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum 2006-09-01 1.2 FOM-A Gemensam – Titelsida Nytt fastställelsedatum 2006-08-01 282 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) B1 – B1 Bilaga 1 Tidigare ändringshistorik – FOM-A Gemensam Version 1.1 1.0 B1 – B1 Avsnitt/Paragraf Ändring 1.1.1.4 Organisation vid Hkpflj Ny organisation 13.2 Definitioner Borttagning av ett begrepp 1.2 Antalet luftoperativa insatsledare är utökat. 1.7.3.2.6 Ny tabell för förhållande mellan syrgasutrustning/g-dräkt och flyghöjd. 1.7.3.2.7 Kompletterande upplysning angående fett i styrgasmiljö. 1.7.3.7.1 Ny beskrivning av användande av fallskärm vid målgång under luftstrid med TpSpecflyg. 1.7.3.7.2 Flygdräkt m/87 används normalt. Flygning med uniform m/87 får användas vid passagerarflygning i fpl 100/102 efter beslut av befälhavaren. 2.4 Kompletterande text beträffande överlämning av personal mellan förband etc. Ansvaret åvilar CF. 2.5 Ny punkt som reglerar inhyrning av civilt luftfartyg. 5.2.1.11 Krav på utbildning i farligt gods infört för flyg- och uppdragsbesättning var 24:e månad. 6.2 Hänvisning till ny skrivelse 9.2.2 Utbildning och procedurer beskrivna i ”M7740-754011 Handbok för transport av farligt gods med flyg” skall följas vid transport av farligt gods. 10 Kompletterande text beträffande luftfartsskydd. FOM-A Gemensam Första utgåvan på emil. FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) Datum 2006-07-01 2006-06-12 283 Index D dödsfall 15 O obs 15 P personskada 15 S skada materielen 15 V varning 15 FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) 285 286 Thomas Härdelin, Saab AB (publ.) Support and Services Björn Brundin, Saab AB (publ.) Support and Services FOM-A Gemensam (Oktober 2015 – Januari 2016) Version: 2.29j (Oktober 2015 – Januari 2016 – 2015-10-01) Boken är producerad i samarbete med Saab AB (publ.) Support and Services. Redaktörer
© Copyright 2024