1. No category

ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN EUROPEAN MEDIA PARTNER
ANNONS
NR 1 MAJ 2015
FRAMTIDENS GNOSJÖREGION
MED FOKUS PÅ NÄRINGSLIV OCH TILLVÄXT
KLARA, FÄRDIGA,
AFFÄRSRACET!
27-28 maj är det dags
GNOSJÖANDAN
– klurighet genom generationer
ÅKE SVENSSON
VD TEKNIKFÖRETAGEN
CAROLA ÖBERG
SKRIVER LEDAREN
Om kraften i att vara flera
ROBOT + MÄNNISKA
= SANT
Interaktion blir vanligare
Anderstorp
29-31 Maj
”Företagen
behöver
flexibilitet”
Medföljer som bilaga i Dagens industri den 22 maj 2015
FRAMGÅNGSRIK
FÖRETAGSAMHET
Kräver bra infrastruktur
EN GRÄNSLÖS
FRAMTID
Regionala samarbeten stärks
Köp biljett på
www.stcc.se
Entré förköp: 250kr På plats: 325kr
Läktare + entré förköp: 400 kr På plats: 575kr
Barn under 15 år har fri entré
Annons
2
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
LEDARE – FRAMTIDENS GNOSJÖREGION
MICKE
TIPSAR!
“Vi stärker nätverk,
bygger nya och
utvecklar affärer.”
Jag vill gärna tipsa om artikeln på sidan
6, som handlar om Gnosjöregionens
näringslivsråd. Där kan du läsa om hur
samarbete kan stärka en region ytterligare
inom innovation och automation.
Mikael Larsson, Projektledare
INNEHÅLL
Carola Öberg
4
Affärsracet
6
Gnosjöregionens näringslivsråd
8
Gnosjöandan
10 Lyckad företagsamhet
Näringslivsutveckling Gislaved
näringsliv AB, Gnosjö Business Region
Projektledare för Affärsracet och
Innovationsfabrik Småland
12 Profilintervju – Åke Svensson
14 Robot och människa
16 Infrastruktur
ATT UPPLEVA KRAFTEN I ATT VARA FLERA
V
i lever i en urbaniserad värld med ett pulserande liv och en
allt snabbare teknologisk utveckling. Betyder det att landsorterna står stilla? Stillhet är i och för sig det stora värdet av att
bo med naturen runt hörnet. I Gnosjöregionen kan man njuta av tystnad och naturupplevelser. Här finns möjlighet till en resurssnål
livsform, friluftsliv och trygghet som skapas av starka relationer och
nätverk. Men här är steget heller inte långt mellan fritid och företagande. Regionen sjuder av företagsamhet och har ett starkt näringsliv som
sticker ut även ur ett internationellt perspektiv. Entreprenörer har växt
till storföretag och genom ny teknik placerar sig tillverkningsindustrin i
absolut världstopp vad gäller effektiva produktionsprocesser.
Många är nyfikna på vad som ligger bakom vår berömda entreprenörsanda och de framgångar som ger livskraftiga företag. Eller, som
häromdagen då en journalist ställde en fråga som berör mitt uppdrag i
Regeringens Innovationsråd – vad har Gnosjöregionen med innovationer att göra?
Jag kan ju börja med att lyfta fram att Gnosjöregionen omfattas av
fyra kommuners företagande. Som en av Sveriges mest industritäta
regioner, med 3 900 aktiva aktiebolag som tillsammans omsätter 60
miljarder kronor, kan Gnosjöregionen stå som framgångsexempel på
Följ oss digitalt:
@europeanmediapartner
att dra Sveriges ekonomi framåt. Välkända varumärken och innovationer har sitt ursprung härifrån. Allt från handskar, biltillbehör, cyklar,
möbler, belysning, rollatorer, rullstolar till plastförpackningar och
slangklämmor.
Det bästa med vår entreprenörsanda är att uppleva kraften i att vara
flera. Kluster verkar som en effektfull motor som driver utvecklingen
framåt. Framtidens företagande bygger allt mer på att kraftsamla aktörer inte bara från en och samma bransch, utan med olika kompetenser
och bakgrunder som tillsammans utvecklar de produkter och tjänster som morgondagens marknad efterfrågar. Det är ambitionen med
Innovationsfabrik Småland som är en praktisk modell på hur vi kan
producera innovationer i samarbete mellan regionens företag, deras
kunder och leverantörer.
Börja med ett besök på Affärsracet, ett näringslivsforum som arrangeras i en energiladdad miljö, den 27 och 28 maj på Anderstorp Raceway. Här samlas alla som vill satsa på framgångsrik affärsutveckling.
Utifrån Gnosjöregionens entreprenörsanda och sida vid sida sätter vi
framtiden i fokus. Vi stärker nätverk, bygger nya och utvecklar affärer.
Kan vi tillsammans skapa smartare lösningar och uppfinna affärer? Det
vill vi gärna prata med er om.
europeanmediapartner.se
18 Maskinskydd och säkerhet
20 Gnosjöregionens historia
och framtid
22 Metallersättning
FRAMTIDENS
GNOSJÖREGION
Projektledare:
Mikael Larsson
mikael.larsson@europeanmediapartner.com
VD:
Redaktionschef:
Textbearbetning: Annonsproduktion:
Layout:
Omslagsfoto: Distribution:
Tryck:
Fredrik Thorsson
Mats Gylldorff
Anna Sigvardsson
Amanda Ghidoni
Camilla Alm
Teknikföretagen
Dagens industri, maj 2015
Bold Printing, Stockholm,
Bold Printing, Malmö,
Bold Printing, Borås,
Daily Print, Umeå
European Media Partner Sverige AB
Hamngatan 4, 211 22 Malmö
Tel: 040-606 68 00
Email: info@europeanmediapartner.com
www.europeanmediapartner.com
Återvinn eller ge tidningen vidare!
European Media Partner är specialister på
content marketing. Vi hjälper företag att nå
en exakt målgrupp genom skräddar-sydd
media. Vi distribuerar relevant information av
högsta kvalitet som med genomtänkta och
aktuella ämnen i fokus skapar och erbjuder rätt
mediaexponering åt våra kunder.
Eradur AB är en specialiserad tillverkare av
härdplastbeläggningar för användning på golv, vägg och
tak i utsatta miljöer. Vi kan lösa ditt behov av ytskydd på
ett långvarigt och funktionellt sätt!
Tel: +46 42 -29 22 50
www.eradur.se
Eradur AB
Granitgatan 11
254 68 Helsingborg














 











Annons
4
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
AKTUELLT – FRAMTIDENS GNOSJÖREGION
AFFÄRSRACET BANAR VÄG FÖR
I slutet av maj är det åter dags för
Affärsracet – en mycket ambitiös satsning av Gnosjöregionens
kommuner, näringslivsföreningar
och företagare. Förändring är det
enda som är konstant och oavsett
bransch eller befattning vill man
inom ramen för Affärsracet lyfta
fram en gemensam framgångsfaktor – affärsutveckling.
Det är inte vilken näringslivsmässa som helst man river av
under de två dagarna den 27 och
28 maj menar projektledaren
Carola Öberg.
– Det som utmärker Affärsracet är att vi samlar olika aktörer
som representanter för olika
branscher. Det som förenar oss är
affärsutveckling. I dag skapas det
allt fler mötesplatser både i Sverige och internationellt. Det dyker
upp branschmässor, konferensdagar och så vidare. Det kanske
är viktigare att skapa fler möten
snarare än fler mötesplatser.
Hon menar att framtidens
möten handlar om att kombinera
kunskap och kompetenser för att
ta fram nya idéer.
– Jag tror faktiskt att detta sätt
att arbeta ligger i tiden. Framtidens produkter, tjänster och affärer för morgondagens marknad
kommer att skapas där kunskap
från olika branscher kombineras.
Affärsracet är inte bara till företa-
gen i regionen. Nej, ambitionsnivån är högre än så.
– Vi har från starten haft ambitionen att bygga upp industrins
motsvarighet till politikens Almedalen. Företagsledare i Gnosjöregionen har genom tiderna hörts
genom uppror mot rikspolitik och
näringslivsfrågor som höga arbetsgivaravgifter. Eller bankernas
svårigheter att tillhandahålla det
kapital livskraftiga företag behöver för att kunna expandera. Den
senaste heta frågan för vår region
är ”Elnätsupproret”, att prisområdesindelningen slår orättvist
beroende på var verksamheten
finns geografiskt.
Carola Öberg tror därför att upp-
lägget att bygga upp ett forum där
politiker, forskare och företagare
träffas och för intelligenta dialoger runt aktuella ämnen är ett
framgångsrecept.
– För en besökare utifrån finns
det ett värde att möta utställare
som representerar hela värdekedjan och inte minst att ta del av det
högkvalitativa program vi har.
Speciellt i år. Vi lyfter fram mycket av det som är viktigt för svensk
industris konkurrenskraft, till
exempel produktionsinnovation.
Hur ser svensk tillverkningsindustri ut i framtiden? Hur kommer
industrijobben att se ut?
Just detta år har man lyckats få
till ett ovanligt starkt seminarieprogram där förre statsministern
Fredrik Reinfeldt och nationalekonomen Stefan Fölster bara är
två exempel på kända namn.
Andra talare är professor Olaf
Diegel från Lunds universitet som
är en auktoritet inom 3D-teknik
och additiv tillverkning. Från
IKEA kommer Marie Lundström
som tituleras creative director
home furnishing. Framtidens
inredning blir hennes tema. En
av Sveriges främsta forskare inom
produktionssystem, Johan Stahre,
finns också på talarlistan för årets
upplaga av affärsracet.
Foto: Affärsracet
Den 27 till 28 maj är det dags för
den fjärde upplagan av Affärsracet vid Anderstorps Raceway.
Förra gången kom 6 000 besökare
– i år hoppas man på ännu fler.
Utöver detta är programmet
under de två dagarna laddat med
workshops med teman exempelvis immateriella rättigheter,
datasäkerhet, marknadsföring via
sociala medier, affärsmannaskap
och konstruktion.
– Vi har arrangerat Affärsracet
vartannat år sedan 2009. Då –
under en tuff lågkonjunktur – var
inställningen att ”nu gasar vi oss
ur lågkonjunkturen”. Nu när vi
arrangerar Affärsracet för fjärde
gången kan vi konstatera att
arrangemanget har vuxit.
Förra gången – 2013 – hade man
260 utställare och 6 000 besökare.
Prognosen pekar mot 300 utställare i år. Samtidigt sticker Carola
Öberg inte under stol med att
arrangemanget givetvis är viktigt
för regionen.
– Helt klart stärker det våra
egna regionala nätverk mellan
företagen. Att man kan samverka
VILL DU KOMMA
HÖGT UPP I GOOGLE?
”MYCKET ENKLARE
ATT TÄNKA AUTOMATION
I FORTSÄTTNINGEN”
Vi har specialiserat oss på sökmotoroptimering för tillverkningsindustrin.
JOHAN SK ANS, V D
SKOGSLUNDS ME TALLGJUTERI, ANDERSTORP
Bockning, fräsning, svarvning, gjutning,
pressning, ytbehandling,
industriautomation och
formsprutning är exempel
på sådant vi gillar!
Vi finns i Gnosjöregionen.
Hälsa på oss, maila eller ring
så berättar vi mer.
0371 webb & reklam AB
Smålandsstenar
Telefon 0371-319 00
hej@0371.se www.0371.se
FÖR S KOGS LUND S METALLGJUTERI var automatisering ett naturligt steg. Vid små eller
medelstora serier med högt ställda kvalitetskrav passade RoboJob perfekt. Den låga inlärningströskeln, möjlighet till snabb programmering och igångkörning samt flexibelt
användningsområde var avgörande inför investeringen.
Besök oss på Affärsracet (Automationstorget) så berättar vi mer om fördelarna.
CNC_annons_A5_Affärsracet_150512b.indd 1
cncfactory.se | 0370 - 173 60
2015-05-13 08:55
Annons
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
FRAMTIDENS GNOSJÖREGION
Foto: Affärsracet
Foto: Affärsracet
AFFÄRSUTVECKLING
och skapa innovation tillsammans. Man kanske är för liten
för en affär, men med en partner
kan man skapa helt nya affärsmöjligheter eller produkter. Vi
har många exempel på affärsmöjligheter som uppstått som en
direkt följd av möten som skett på
Affärsracet. Jag tänker till exempel på ett innovativt företag inom
produktutveckling som kunde
kapa sina tillverkningskostnader
markant tack vare spetskompetens hos en leverantör av automationslösning man träffade på
mässan.
Hon berättar att inköpare från
stora företag som Volvo, Saab och
IKEA använt Affärsracet för att
hitta leverantörer. Allt fler får upp
ögonen för möjligheten att träffa
skickliga företag från Sveriges
industritätaste region.
– Det är helt enkelt ett kostnadseffektivt sätt att möta många
leverantörer på ett och samma
ställe. Men också ett sätt att som
företag komma hit och ge den
egna organisationen en vitaminininjektion gällande inspiration
och kreativitet.
Inramningen på Anderstorps
Raceway är också något som gör
Affärsracet till ett unikt arrangemang och som gör att det sticker
ut från andra näringslivsmässor.
– Det är inte alla mässor där det
finns möjlighet att provköra en
Tesla på en riktig racerbana, säger
Carola Öberg.
Jönköping
to the World.
Via Frankfurt.
Avg JKG:
07.35
16.05
Ank JKG:
11.35
20.15
Flygtid: 1h 45m
HALLÅ DÄR
TONY JOHANSSON
Studenter och unga välutbilda-
de personer är också en viktig
målgrupp för regionen och dess
företag som vill växa i sysselsättning och invånarantal. Därför
hoppas man att Affärsracet ska
fortsätta skapa en positiv bild av
regionen och de företag som är
verksamma här.
En spännande aktivitet under Af-
färsracet är Innovationsfabriken
där ett antal företag kommer att
samverka för att tillsammans ta
fram en helt ny produkt.
– Man kommer att ”låsa in sig”
under ett dygn och ta fram produkten, leverantörer, varumärke,
profilering och förpackning. Det
är ett konkret sätt att visa hur
man kan samarbeta för att ta fram
innovationer. Produkten kommer att presenteras på torsdagen
klockan tolv.
Och Carola Öberg är säker på
sin sak:
– Jag tror det kommer att bli
årets julklapp om inte 2015 så
2016.
Text: Anders Edström Frejman
FAKTA
Affärsracet startades 2009 efter
ett gemensamt initiativ av sex
näringslivsföreningar i Gislaved näringsliv
AB. Arrangemanget har nu växt till en
samverkan för Gnosjöregionen och
arrangemanget 2013 lockade 260
utställare och 6 000 besökare. Årets
program körs under temat ”Optimal
Resurshantering”.
Tony Johansson, vice VD Wedevåg Tools AB
Hur överlever man som företag i
flera hundra år?
– För familjeägda Wedevåg har
det alltid handlat om att anpassa
sig till efterfrågan som finns i
tiden och skapa nya produkter.
Wedevåg, strax norr om Örebro,
nämns 1538 i Svea Rikes skattelängder. 1545 anlade Gustav
Wasa ett stångjärnsbruk på den
plats där vi finns. Järnhantering
har funnits här sedan 1200-talet.
Vad har tillverkats på platsen fram
tills i dag?
– Allt från värjor och kanonkulor
till standardspiralborrar som
företaget började med 1906 och
fortfarande tillverkar. Vi har arbetat med stål i 500 år, men med
skärande verktyg ”bara” i 100 år.
Från 20-talet har olika typer av
skärande verktyg i snabbstål varit
viktiga produkter.
Vad är huvudverksamheten i dag?
– Wedevåg står på två ben.
Egen tillverkning av snabbstålsverktyg och legotillverkning där vi
är specialister på dragbrotschning
i form av olika invändiga profiler.
Vi gör kundanpassade verktyg
samt solid hårdmetall. Vi är en
komplett leverantör inom skärande verktyg och metallbearbetning
genom egen tillverkning och
genom våra samarbetspartners. Vi
utför även slipning och ytbeläggning av kunders verktyg.
Gör något stort
med dina idéer
Science Park hjälper företag och
talangfulla personer att:
•
Hitta rätt affärsmodell
•
Ta in kapital för tillväxt
•
Bygga ett kompetent team
•
Starta en internationell expansion
Boka ett möte med oss redan idag,
det är kostnadsfritt.
W W W. S C I E N C E PA R K . S E
jonkopingairport.se
5
Annons
6
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
FOKUS – FRAMTIDENS GNOSJÖREGION
GEMENSAMT NÄRINGSLIVSRÅD LEDER
GNOSJÖREGIONEN IN I FRAMTIDEN
Inom Gnosjöregionen arbetar
man på att stärka det interna
samarbetet. Syftet är bland
annat att stärka regionen
ytterligare inom automation
och innovation.
till en egen bransch. Genom klustret vill man stärka samarbetet
mellan dessa företag.
– Tack vare automation så ser
vi att det plockas hem en hel del
produktion tillbaka till Sverige
därför är automationsklustret
högt prioriterat i regionen. Detta
i kombination med Gnosjöandan
lägger en grund för att kunna ta
fler större projekt och internationella affärer.
Gnosjöregionen är ett samlings-
namn för fyra kommuner som
tillsammans har 84 000 invånare
och representerar en imponerande företagsamhet. I Gnosjöregionen har tusentals företag sitt säte
och omsätter över 60 miljarder
kronor årligen, vilket gör dem
till en viktig del av Sveriges
näringsliv. Både i egenskap av
underleverantörer till multinationella utländska företag och stora
svenska exportintensiva företag.
De som arbetar som underleverantörer har fordonsindustrin
och VVS-branschen som största
kunder och här dominerar skärande bearbetning. Men många
företag säljer produkter under
eget namn och de är verksamma
främst inom plast, plåt, skärande
bearbetning och tråd. De senare
inom till exempel butiksinredning och skyltställ.
Andra exempel på produkter som
tillverkas i regionen är garderobsinredning, laddstolpar till
elbilar, anslutningsdon, eluttag
och utemöbler.
– Den tillverkande industrin
utgör grunden och kommer att
Utöver automationsklustret arbetar
Morgan Ryhman.
dominera regionen under lång
tid framöver. Vi ser samtidigt
att tjänstesektorn ökar snabbt.
Turism är ett område i stark utveckling, säger Morgan Ryhman,
ordförande i Gnosjöregionens
näringslivsråd.
För tre år sedan initierades ett nä-
ringslivssamarbete mellan de fyra
kommunerna i projektet ”Framtid
Gnosjöregionen”.
– Tanken var att bredda och
stimulera det regionala samarbetet på så sätt skapa en starkare
region. Till exempel genom
att kommunicera gemensamt i
regionöverskridande frågor som
till exempel infrastruktur som är
oerhört viktigt för näringslivet.
Här strävar vi efter att arbeta på
ett högre plan som region, säger
Morgan Ryhman.
Han nämner bland annat den så
kallade Europakorridoren som
man verkar för att ska gå via
regionen. Samarbetet föll väl ut
och formaliserades i oktober 2014
som Gnosjöregionens näringslivsråd, GNR.
Rådet är en samarbetsplattform
där kommunernas respektive
näringslivschefer utgör ledningsgrupp tillsammans med en
koordinator för projekten. För att
understryka vikten av det regionala samarbetet består styrelsen
i GNR av kommunstyrelsens
ordförande i respektive kommun
samt ordförande i varje kommuns
lokala näringslivsråd/förening.
– Grundtanken är att man ska
göra det man är bäst på. Företagsstrukturen ser lite olika ut i
de olika kommunerna, man har
olika specialiteter och arbetar
ning där kartläggning av behovet
i regionen har varit en viktig del.
– Trots att vi inte varit i gång så
länge så har vi flera viktiga projekt
igång där automationsprojektet är
det enskilt största med en budget
på elva till tolv miljoner över tre
år där målsättningen är att bilda
ett automationskluster.
Gnosjöregionens näringslivsråd även med Affärsracet som
syftar till att bli industrins egna
”Almedalen”.
– Innovationsfabriken är ett
annat spår där vi bygger ett
gemensamt utvecklingscenter
för företag i Gnosjöregionen.
Det kommer att vara en del av
den länsövergripande satsningen ”Innovation Runway” där
Högskolan i Jönköping, Science
Park och Almi Företagspartner
samverkar. Det grundläggande
syftet är att stödja mindre företag
i deras innovationsarbete, säger
Morgan Ryhman.
Syftet med automationsklustret är
För att hantera samtliga projekt
inom olika branscher, men vi har
många gemensamma frågor som
vi kan driva mycket effektivare
tillsammans.
En av dessa är kompetensförsörj-
att stärka regionens kompetens
runt och inslaget av automation.
Bakgrunden är att automation
och företag som arbetar med att
effektivisera tillverkande företags
produktionsflöden har utvecklats
AFFÄRSJURIDIK MED LOKAL FÖRANKRING
www.garde.se
har GNR bildat det helägda bolaget Business Gnosjöregion AB
som samtidigt kommer att vara
motorn i samarbetet och ansiktet
utåt.
Text: Anders Edström Frejman
Vi gör det av naturen och ohejdad vana; det är det resten
av världen kallar för entreprenörsanda.
Vi lever det.
Foto: Smalandsbilder.se (Källemo), Anna Sköld, Boking Bild, Patric Svedberg
Vi samverkade förmodligen redan innan ordet uppfunnits.
Annons
8
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
INSPIRATION – FRAMTIDENS GNOSJÖREGION
Foto: Göhlins
Företagsamheten i Gnosjö
med grannkommuner är flitigt
omskriven. Det handlar om ett
unikt och prestigelöst sätt att
samarbeta i goda och tuffa tider.
Foto: Göhlins
GNOSJÖANDAN – ETT FRAMGÅNGSRECEPT
Gnosjöandan är ett begrepp. För
många ute i landet är det synonymt med småskalighet, företagsamhet, hög arbetsmoral och
uppfinningsrikedom.
– Jag brukar ibland beskriva det
som en konstruktiv avundsjuka.
”Om du kan lyckas så kan jag det
också”.
Orden kommer från Göran Göhlin,
Göran Göhlin och Prins Daniel. Prinsen besökte för ett par år sedan
utställningen ”Gnosjö 100 år” där man kunde se många av alla de
produkter som genom året producerats av olika företag i regionen.
ordförande i Gnosjöandans Näringsliv. Han är själv ett exempel
på företagsamhet på orten som
gått i arv genom generationer.
– Företagarna i det vi brukar
kalla Gnosjöregionen samverkar
på ett sätt som jag vill säga är
unikt. Det finns många exempel
på hur vi tänker i grupp, samarbetar i grupp och kan på så sätt
även landa större orders. Grundtanken är lite att om det går bra
för Gnosjö så går det bra för mig.
Vi krånglar inte till det.
över 50 anställda. Det verkar som
om man dragit sig för att bli för
stora. Det kan kanske bero på
att ledningen inte vill komma
för långt från det som händer på
golvet. Organisationerna är lika
platta som de är snabbfotade och
jag tror även att även detta är lite
av förklaringen till den kontinuerliga framgången.
Sättet att jobba är svårkopierat då
Tittar man bakåt i tiden – för att
det handlar om relationer och
samarbetsformer som utvecklats
under lång tid. Man har under
alla år tvingats att samarbeta för
att överleva. Det har samtidigt
blivit ett framgångsrecept för att
klara de yttre förändringar som
alltid sker och som man aldrig
kan råda över.
– Tittar man på företagsstrukturen så är det relativt få företag
försöka hitta någon slags populärhistorisk förklaring till företagsamheten i Gnosjö – så kan man
konstatera att jorden egentligen
inte lämpade sig så bra för
jordbruk. På sajten Gnosjöandan
beskrivs att många män redan på
1600-talet sökte sig till vapenfabriken i Jönköping. Detta för att
klara den växande befolkningen.
Men när Sveriges stormaktstid
Svenska hem är fyllda med produkter som under åren tillverkats i Gnosjö
och dess grannkommuner. Allt från våffeljärn tillverkade av aluminium från
nedskjutna flygplan från andra världskriget, klassiska askkoppar och
klädhängare i trä till dagens drickabackar i plast.
upphörde i början av 1700-talet
sjönk efterfrågan på vapen. Kunskap om att hantera järn – och inte
“Gnosjöandan
kan beskrivas
som en slags
konstruktiv
avundsjuka.
”Om du kan
lyckas så kan
jag det också”.”
minst att tillverka tråd – var dock
något som man tog med sig hem.
Fabrikörerna började söka efter
andra produkter och med vattnet
som kraftkälla i kombination med
valsade stålämnen från Bergslagen blev det möjligt att tillverka
tråd av allt högre kvalitet.
– Spik, vispar, handtag för hinkar, ja det fanns egentligen ingen
gräns för vad man kunde tillverka
av tråd.
Kreativiteten flödade och faktum är
att Gnosjö till och med hade en
egen monter på världsutställningen i Stockholm år 1897 med fabrikören J E Hyltén som framträdande person. Montern och dess
produkter väckte stor uppmärksamhet. El, telefoni och bättre
vägar var andra viktiga yttre förutsättningar för den ekonomiska
utvecklingen. De kommande tuffa
tiderna på 1900-talet omvandlades av företagarna i Gnosjö till en
möjlighet. Många startade eget
och då ofta som under leverantörer till sina tidigare arbetsgivare.
Helt nya affärsområden öppnas
också vid sidan av tråddragning.
J E Hyltén blev en av föregångarna inom gjuteri på orten och på
1950-talet fanns det uppemot 50
gjuterier i trakten.
Automatisering är återkommande ord i dag, men faktum är
att Gnosjö hade automatsvarvningsfabriker redan under efterkrigstiden. Under senare delen av
1900-talet tillkom även plastindustrin, det började bli brist
på arbetskraft och befolkningen
ökade snabbt i kommunen.
Göran Göhlin återkommer ofta till
ordet klurighet när han talar om
företagarandan. Ett exempel på
det senare är hur man tidigt på
ett fiffigt sätt kunde ta tillvara
material och spill.
– Vid Götarps industrier
stansade man ut runda bitar ur
ett metallband för att använda
som batteripooler. I stället för
att slänga metallskrotet som blev
över tog man fram ett glas för
irish coffee tillsammans med ett
svetsföretag och ett glasbruk.
Text: Anders Edström Frejman
FAKTA
Gnosjöandan är inställningen hos
människorna och de företag som verkar
i regionen. En inställning som leder till ett
entreprenöriellt samhälle, där det är helt
okej att lyckas!
Källa: gnosjoandan.se
Why walk with the followers?
Run with the leader!
Europas ledande inom zinkgjutning.
5.000 artiklar i timmen/maskin. Alla rätt!
Bosnia · Sweden
www.zinkteknik.se
N AV E T I B ÄT T R E A F FÄ R E R
TRÄFFA
OSS På
AFFÄRS
RACET
I MONT
ER
”3: DEPO
T - STO
P”
C O R P O R AT E F I N A N C E • A F FÄ R S U T V E C K L I N G • A F FÄ R S S YS T E M
Driv mot nya mål tillsammans med södra Sveriges främsta affärskonsulter.
Med bred erfarenhet och djup kunskap hjälper vi dig att göra bättre affärer.
www.navet.se
SPECIALISERADE AFFÄRSKONSULTER • UNIKA KUNDLÖSNINGAR
Annons
10
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
FOKUS – FRAMTIDENS GNOSJÖREGION
LÅNGSIKTIGHET ÄR NYCKELN
FÖR LYCKAD FÖRETAGSAMHET
Boliden och där är vi beroende av
järnvägen som när den krånglar
orsakar kostnader för oss. När det
gäller järnvägen är investeringarna eftersatta.
Foto: Mediaspjuth
Liljedahl Group satsar på ett
långsiktigt ägande av industrioch handelsverksamheter där
ägarna med kunnande och kapital
medverkar till fortsatt utveckling.
Liljedahl Group är en familjeägd
koncern med sin bas i Värnamo.
Men gruppen är också global med
enheter i Sverige, Europa, Kina
och USA. Vad bygger er framgång på?
– Lyhördhet för kunderna. Vi
har tillverkning i Europa, i Kina
och i USA och det har drivits av
våra kunders behov. Vi ser inte
globaliseringen som något hot.
Viktigt är också att vi inte krånglar till det. Enkelhet och effektiva
processer, små och slimmade organisationer och decentraliserade
beslutsstrukturer, säger koncernchef Bengt Liljedahl.
Ni har både tillverkande företag
och bilförsäljning, varför har det
blivit så?
– Vi har velat sprida riskerna
och investerat i de här företagen
när vi fått tillfälle till det. Vi tror
också att vi har den kunskap som
krävs för att sköta våra företag. Vi
satsar inte på snabb avkastning
utan långsiktig. Dessutom är det
roligt att jobba med affärer.
Hur ser du på förutsättningarna
för svensk produktion?
– Det finns vissa nackdelar med
Bengt Liljedahl.
att tillverka i Sverige, avståndet medför fraktkostnader och
valutakurserna varierar hela tiden.
Därför har vi enheter både i eurozonen och utanför denna. Svenskbaserade företag måste också vara
slimmade och automatisera mer.
Kan svensk industri överleva?
– Det beror på kunderna. Om
de flyttar ut från Sverige är det
ett hot. Vi ser till exempel stora
möjligheter för vår maskinhandel,
men det förutsätter att svensk
tillverkning finns kvar som bas
för underleverantörerna till de
stora företagen.
Bengt Liljedahl betonar också
vikten av goda förutsättningar för
näringslivet. Det gäller bland annat låga elpriser och förutsägbara
skatteregler.
– Vi ser nu med viss oro på
uttalanden från den rödgröna
regeringen. Vi oroar oss över
att politikerna kanske kommer
att övervältra mer kostnader på
företagen, till exempel sjuklönen.
Jag hoppas att de är tillräckligt
kloka och satsar på långsiktighet
för svensk företagsamhet. Vi
behöver sänka kostnaderna för
arbetskraften – inte lönerna men
alla lönebikostnader.
En del talar om att Sveriges
framtid är tjänsteproduktion.
Organisationen Teknikföretagen
menar att det är ett feltänk. Modern industri levererar också ett
stort tjänsteinnehåll i sitt utbud.
Hur ser du på detta?
– Produktion och tjänster
hänger ihop och det finns klara
synergier mellan tjänster och
produktion.
Hur ser du på problemen med
infrastrukturen, inte minst
järnvägen?
– Vi är väldigt beroende av
fungerande transporter och vi
har ofta problem med tågen. Vi
har till exempel en anläggning i
Helsingborg som får material från
Finns det fortfarande en Gnosjöanda?
– Ja det gör det och den bottnar
i den höga arbetsmoralen, kunskapen och viljan att man gärna
hjälper sina grannföretag. Inom
vår grupp försöker vi göra saker
så enkelt och med så lite byråkrati
som möjligt och i den meningen
är vi på sätt och vis ett Gnosjöföretag.
Går det att föra över Gnosjöandan till andra platser i Sverige?
– Det är kanske möjligt, men
det är nog svårare att föra över den
speciella kultur som finns i Gnosjö, det är inte självklart att den
skulle fungera någon annanstans.
Ser du Sverige som ett industriland i framtiden?
– Jag är optimistisk och
tror att vi kan slå vakt om vår
industri. Men vi måste fortsätta
att automatisera och förbättra
processerna i företagen. Vi har
en bra struktur att bygga på och
en gammal industrikultur. Det är
fantastiskt att vi med hänsyn till
vår storlek har så många internationella företag i Sverige, säger
Bengt Liljedahl.
Text: Fredrik Dhejne
EFFEKTIV
INKUBATOR
MED LOKAL
NÄRVARO
Science Park-systemet är en
inkubatorsverksamhet som
samtliga kommuner i Region
Jönköpings län står bakom.
– Ska man jämföra med
många andra inkubatorsverksamheter så har vi prioriterat
lokal närvaro. Verksamheten
samordnas av Science Park
Jönköping som finns i direkt
anslutning till högskolan,
men vi har affärsutvecklare
och kreativa mötes- och
kontorsmiljöer i regionens
samtliga 13 kommuner, säger
Fredrik Göransson, verksamhetsledare för Science Parks
arbete i länet.
Målen är att bidra till tillväxt och
lönsamhet för entreprenörerna,
men även sysselsättning och
förnyelse av näringslivet i
regionen. Grundtanken är att
man genom lokal närvaro kan
möta idébärarna på hemmaplan
där de bor och är verksamma
i dag. Personer som ofta kan
ha svårt att komma loss till ett
möte i till exempel Jönköping.
– Styrkan med arbetssättet är
att den lokala affärsutvecklaren
vid behov kan ta med sig
specialistkompetens till
idébäraren, till exempel inom
teknik, juridik, finansiering och
patent. Dessutom hjälper vi till
att samordna kontakter med
andra innovationsaktörer till
exempel EEN och Business
Sweden. Allt för att ge varje
entreprenör ett så bra och
anpassat stöd som möjligt.
Och det ger effekt. Förra året
hanterade man 1 154 idéer,
vilket resulterade i cirka 300
företagsstarter i regionen.
Formteknik i Gislaved
har satsat på tillväxt.
Vi kan affärsjuridik!
Almi - när idéer
ska utvecklas och
företag ska växa
Advokatfirman Glimstedt i Jönköping är en renodlad byrå för affärsjuridik. Det innebär att vi
har spetskunskap på det som är intressant för dig som företagare. Vår vardag är avtal, skatter,
förvärv, delägarskap, offentlig upphandling, arbetsrätt, nyetableringar och tvister – för att
nämna några exempel. Våra kunder är både stora och små företag och med kontor i
Jönköping, Nässjö och Gislaved finns vi alltid nära till hands.
Välkommen att träffa oss under Affärsracet i Anderstorp,
monter E11: The Wing.
Vi vill se fler djärva idéer och fler företag som satsar på
tillväxt. Inom alla branscher och i olika skeden. Oavsett
vilken satsning ditt företag står inför - kontakta Almi.
Vi är en partner med bredd som erbjuder rådgivning,
lån och riskkapital.
» Läs mer på almi.se/jonkoping
Glimstedt är en av Sveriges stora affärsjuridiska
advokatbyråer med över 200 jurister i Sverige
och Baltikum. Vi erbjuder kvalificerad
rådgivning inom affärsjuridik.
www.glimstedt.se • 036-30 67 30 • Huskvarnavägen 5 • Jönköping
Horizon 2020 är världens mest generösa bidragsprogram för innovationsföretag.
Har du det som krävs kan du vara med och dela på 80 miljarder euro från EU-fonden: Horison 2020?
80 miljarder euro!
Innovationsrådgivning!
Vår unika samlade kompetens tar dig dit!
Första steget är att vi hjälper dig att söka en innovationscheck på 100 000 kronor.
GAEU Consulting och Innovation 360 Group erbjuder dig marknadens vassaste hjälp för att söka Innovationscheckar
och EU-bidrag för innovationsrådgivning och kommersialisering av dina innovationer.
Vi har Sveriges ledande innovationsexperter och Sveriges högsta beviljningsgrad för bidragsansökningar
så vi är din bästa partner för bidragsansökan och fortsatta affärsutveckling.
Gå in på innovationscheck.se för mer information om vårt erbjudande
eller kontakta oss på info@innovationscheck.se så hjälper dig att komma igång direkt!
www.pwc.se/jonkoping
Tillsammans
förverkligar vi
dina visioner
Kontakta Emma Isaksson
(Anderstorp/Värnamo)
010-213 25 17
eller Frida Wengbrand
(Jönköping) 010-212 52 39
Revisionen lägger grunden för att ditt företag ska nå sina mål och visioner, där förmågan
att sätta en ekonomisk tillbakablick i rätt sammanhang är ett säkert stöd för nya
affärsmöjligheter. Att det är ordning och reda på ekonomin, att verksamheten är sund
och besluten som tas i ledning och styrelse vilar på en stabil och välbalanserad grund.
Det handlar om att du har kontroll och kan sova gott om natten, i trygg förvissning att
någon oberoende ger en kvalitetsstämpel på din verksamhet.
Få tillgång till specialistkompetens och erfarenhet som finns i ett globalt nätverk, likväl
som i stark lokal förankring med personer utvalda för just din verksamhet.
Annons
12
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
PROFIL – FRAMTIDENS GNOSJÖREGION
”VI BEHÖVER BÅDE STORA
OCH SMÅ FÖRETAG”
Det finns inget motsatsförhållande mellan små och stora företag. Vi behöver båda. De mindre och
medelstora företagen lever i symbios med de stora. Däremot behöver vi hitta sätt att få de mindre företagen
att växa, det har vi tyvärr inte varit särskilt bra på. Det menar Åke Svenson, VD för Teknikföretagen.
Åke Svenson har en gedigen
erfarenhet från högteknologisk
industri genom många års anställning vid försvarskoncernen Saab.
Han är uppvuxen i Linköping och
studerade teknisk fysik och elektroteknik på Linköpings högskola
där han tog examen 1976.
Vad är viktigt för svensk konkurrenskraft?
– Det är en svår fråga att lyfta
fram. Vi förde ju samtal kring
detta med förra regeringen och vi
samanställde en utgångspunkt för
en industristrategi. Den omfattar:
arbetsrätt, kompetens och skola,
forskning, infrastruktur, energi,
IT-frågor, exportfinansiering med
mera. Vi vill vi fortsätta dialogen
med den nya regeringen och
kommer att ha en serie samtal
liknande de förra.
Åke Svensson framhåller att
villkoren på arbetsmarknaden är
väldigt betydelsefulla för svenska
företags konkurrenskraft.
– Där finns många viktiga
frågor som har att göra med
omställning. Utveckling av teknik
och industrin går allt fortare.
Även om man utbildar sig till ett
visst jobb när man är ung så är
det relativt liten chans att man
kommer ha kvar det jobbet när
man är pensionär. Oavsett utbildning måste vi vidareutbilda oss
under hela resan. Och frågan är
hur vi ska åstadkomma det.
Han menar att det krävs en
ordentlig genomlysning av LAS
och skapa ett bättre fungerande
trygghetssystem.
– Vi behöver en modell som
premierar kompetensutveckling
och ger goda incitament för de
anställda att vilja utveckla sig, vilja ta på sig nya uppgifter och vilja
ta större ansvar. De som gör det
måste också våga byta jobb. I dag
finns en inlåsningseffekt i LAS.
Företagen behöver flexibilitet. I
dag tillverkar de på beställning
och produktionen går upp och
ned. Därför måste de kunna öka
och minska sin kapacitet, delvis
går det med bemanningsföretag
och visstidsanställningar. Det
vore bra om det blir enklare att
anställa och att säga upp parat
med någon form av försäkring för
kompetensutveckling. Arbetsförmedlingen skulle svara för
kompetensutveckling i stället för
jobbförmedling. Det här är stora
och svåra frågor som måste lösas
och det är lite bråttom.
Teknikföretagen vill sänka
trösklarna på arbetsmarknaden
och det innebär lägre ingångslö-
Ravema_FramtidensGnosjöregion_252x118.indd 2
ner och yrkesintroduktionsanställningar och det gäller för alla
som har svårt att få jobb.
– Därför är jag orolig för att regeringen gör saker som försvårar
att anställa unga och motverkar
ingångar till näringslivet för unga
och invandrare.
Regeringen talar om att återindustrialisera Sverige. Åke Svensson säger att diskussionen om att
Sverige inte behöver industrin
därför att vi nu är ett tjänstesamhälle är en feltolkning.
– Industrin ändrar skepnad
men den är grundvalen för
Sveriges välfärd och vi är starkt
exportberoende. Detta kan inte
ersättas av tjänster. Samtidigt har
industrin renodlat sig och köper
nu många tjänster av andra företag. De lever i symbios. Jag tycker
vi ska tala mer om nyindustrialisering där förutsättningar är nya
och att det är ny industri som
växer upp och som kan leverera
komplexa produkter med stort
tjänsteinnehåll.
Genom att de stora företagen
knoppat av verksamhet och
renodlat sig har många mindre
företag fått möjlighet att specialisera sig och hitta fler kunder och
därmed fått resurser till teknisk
utveckling.
– De små och de stora företagen i Sverige lever därför i en bra
symbios. Flera av de mindre företagen har också hittat ut i världen
genom att följa något av de stora
när detta etablerat sig utomlands.
De kan göra detta i kraft av att
de hänger samman med något
stort företag, och hittar då kunder
på världsmarknaden. Vilket de
troligen inte vågat göra om de
inte följt med sina stora svenska
kunder.
Åke Svensson säger att en svår
fråga är hur vi ska kunna ge de
mindre företagen tillgång till
forskningskapacitet.
– Historiskt har dessa företag
haft få akademiker och det har
känts främmande för dem att
vända sig till universitet och
högskolor. Här tror vi att forskningsinstituten har en viktig
uppgift att vara en brygga mellan
de här företagen och akademin.
Han menar att om vi ska få behålla
de svenska storföretagen med sina
huvudkontor måste vi se till att
det är attraktivt att stanna kvar i
Sverige.
– Vi ska bygga på våra konkurrensfördelar och se till att kostnaderna för att vara här inte blir för
höga. Vi har ett bra teknikkun-
nande och en god ordning i samhället och det är betydelsefullt.
Kan vi erbjuda en hög livskvalitet
och en hög kompetensnivå är
det också konkurrensfördelar. Vi
behöver även utveckla de mindre
och medelstora företagen att bli
större. Detta har tyvärr inte skett.
Ni vill att det offentliga satsar på
innovationsupphandlingar, kan
de mindre företagen vara med i
dessa?
– Ja de borde de, men oftast
sker det nog i form av att de är
underleverantörer till ett större
företag där de kan medverka med
komponenter och delsystem. Man
kan också tänka sig att man sätter
ihop en grupp av företag som
tillsammans offererar i samband
med en innovationsupphandling.
Det offentliga kan upphandla
funktioner snarare än produkter
och det kan leda till innovationer
som våra företag kan sälja på
världsmarknaden. Det innebär att
man då inte kan gå på lägsta pris,
för då blir det gammal teknik.
Allt lämpar sig inte för innovationsupphandling, men en hel
del gör det och det offentliga kan
öka andelen, det vore bra både för
små och stora företag, säger Åke
Svensson.
Text: Fredrik Dhejne
Annons
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
FRAMTIDENS GNOSJÖREGION 13
HALLÅ DÄR
BERNT BJÖRKMAN
Bernt Björkman, VD, Plamex Automation AB
Varför är ett ökat inslag av automation viktigt för svensk industri?
– Det är en mycket viktig
parameter för att både behålla
produktion och kunna ta tillbaka
produktion som kanske lagts ut
till låglöneländer. För oss handlar
det om att förse traditionell
tillverkningsindustri med effektiva
processer och andra verktyg.
Men tar inte automation jobben
ifrån oss?
FAKTA
Åke Svensson
2010-I dag VD Teknikföretagen
2003-2010 Koncernchef Saab
2000-2003 Chef Saab, Linköping
1976-2000 Olika jobb inom Saab, Linköping
– Ja och nej. Traditionella enklare arbetsuppgifter i
mekaniska verkstäder kommer
med all sannolikhet att fortsätta
minska. Samtidigt blir det allt mer
uppenbart att tillverkningsindustrin efterfrågar arbetskraft med
mer kvalificerade kunskaper om
automation och logistik. Det är
ju just den kunskapen som är så
viktig för dessa företag.
Vilka är de största orosmolnen?
– Att företagen tappar konkurrenskraft om de inte satsar på
automation. Att unga inte förstår
vilka stimulerade arbetsuppgifter
som finns inom tillverkning. Lite
slarvigt uttryckt handlar dagens
tillverkningsindustri mer om
datorer än om ett tråkigt skitigt
verkstadsjobb.
2015-05-11 14.28
Annons
14
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
MÖJLIGHETER – FRAMTIDENS GNOSJÖREGION
ROBOT OCH MÄNNISKA BLIR KOLLEGOR
Industrirobotar och annan teknik
för digitaliserad automation har
funnits på marknaden ganska
länge. Det som nu händer är en
snabb konvergens mellan olika
tekniker. Den viktigaste fokuspunkten i den här utvecklingen
är interaktionen mellan robot
och människa. Det menar Bob
Struijk, vice VD vid robottillverkaren Fanucs europeiska
säljorganisation.
Han säger vidare att vi nu står
inför ett paradigmskifte som
kommer att resultera i kraftfulla
omvälvningar och affärskritiska
förändringar inom de flesta industrigrenar.
Robottillverkaren KUKA:s
Nordenchef Joacim Lorentsson
håller med.
– Vi ser två tydliga trender
inom robottekniken. En är att användarvänligheten börjar bli riktigt bra. Det blir mycket enklare
att använda och instruera robotar.
Den andra trenden är att det blivit
möjligt att blanda människor och
robotar med så kallade Collaborative robots. Det beror på utveckling av sensorer och säkerhetsdetaljer som gör att robotarna utan
fara för människor kan interagera
med dem. Man kan till exempel
hålla en robot i handen och jobba
med den. Med ny teknik kan vi
nu göra öppna lösningar och lätt
ställa om robotar vilket gör dem
mycket mer flexibla.
Robotar har också blivit lite mer
kostnadseffektiva och lättare att
KUKA:s lättviktsrobot LBR iiwa har en 7-axlig arm med en ”light touch” för avancerade monteringsuppgifter.
använda även i mindre företag.
Användningsområdena för robotar ökar nu dramatiskt.
– Den stora kostnadsreduceringen för robotar sker på installationsdelen och man behöver
inte längre kapsla in dem. För
mindre företag kommer priset
för ett robotsystem att halveras.
Tekniken med mobila och flexibla
robotar som kan utföra många
olika arbetsmoment och själv
byta arbetsstationer och verktyg
kommer att utvecklas allt mer.
Collaborative robots kommer
att användas för flexibla fabriker
och driva på utvecklingen. Ett
exempel är Baxter från Rethink
Robotics. Roboten har två 7-axliga armar som är anslutna till
en torso och varje arm kan max
lyfta 2,3 kilo. Baxter har inbyggd
sonar och kamerasensorer för att
upptäcka människor och integrerad vision för objektdetektering.
Baxter lämpar sig bäst för repetitiva uppgifter. Till exempel att
undersöka en del och avgöra om
den uppfyller kraven för att läggas
i högen av godkända eller gå till
kassation.
Ett annat exempel är KUKA:s
lättviktsrobot LBR iiwa (intelligent industrial work assistant)
som ursprungligen designades för
användning i rymden. Den har en
7-axlig arm med en ”light touch”
för avancerade monteringsuppgifter. Roboten har använts för montering av mer än 500 000 bakaxelväxellådor vid Mercedes-Benz
fabrik i Stuttgart, Tyskland.
KTH förutspår att robotar tar
bort mängder med jobb, hur ser
du på det?
– Först är det viktigt att skilja
på robotar och datorsystem. Det
många kallar för robotisering är
i själva verket digitalisering där
programvara tar över mänskliga
arbeten. Detta är inte robotisering. En robot är en maskin
som hjälper dig att skapa ett
mervärde, den utför ett arbete
på en produkt eller en tjänst. Vi
anser att robotar kommer att
ge fler arbetstillfällen även om
det blir andra än tidigare. Vi
kommer att få större behov av
människor som sköter om och
underhåller robotar, digitaliseringen däremot tar bort många
jobb.
Joacim Lorentsson säger att om
Sverige ska kunna behålla tillverkande industri måste vi utbilda
ingenjörer i den nya produktionstekniken, annars kan en stor del
av svensk produktion försvinna.
– I Sverige är vi väldigt bra på
processindustri. Däremot hänger
vi inte med i tillverkning av nya
produkter. Ska vi kunna göra
detta måste vi satsa på utbildning
och utnyttja ny robotteknik. Tyskland har inte alls samma utflyttning av industri som Sverige och
det beror på att de satsar mer på
den nya tekniken. Även Danmark
ligger före oss och har via ett
forskningsprogram kunnat starta
ett företag som framgångsrikt
utvecklar och bygger robotar.
Många företag i Gnosjö har robotiserat och automatiserat, har ni
märkt av det?
– Ja, men de har inte satsat på
nya fabriker och nya produkter.
Då krävs högre utbildning och
produktutveckling. Ett positivt
exempel är Profilgruppen som
startar en helt ny fabrik i Åsheda för tillverkning av en helt ny
produkt. Värdeskapandet ligger i
kedjan av ny teknik och att man
får en flexibel produktionsapparat
där produkten driver produktionen. Även utvecklingen av
3D-utskrifter kommer att göra
tillverkning mycket snabbare,
men tyvärr hänger Sverige inte
med här heller, avslutat Joacim
Lorentsson.
Text: Fredrik Dhejne
GNOSJÖANDANS
näringsliv
www.gnosjoandan.com
SVIA tillverkar standardiserade automationslösningar för komponenthantering med ett
egenutvecklat visionsystem – PickMT ™ – som ger seende robotar.
MT5 - framtidens
maskinbetjäning
MT5 är vår helt nyckelfärdiga och körklara robotcell för maskinbetjäning. Säkerheten är inbyggd, programmet inkört. MT5 kan
mata två bearbetningsmaskiner samtidigt. Eller så kan du välja
att betjäna en bearbetningsmaskin och ett antal kompletterande
eftertempon som gradning, märkning och tvättning m.m.
Vill du
MT5 i se
drift?
Konta
kt
ao
ferens ss för
besök
!
ett re
Besök www.svia.se för mer information.
MT5 är allt det SVIA står för i en och samma cell: prisvärd,
kompakt, standardiserad, flexibel, snygg, användarvänlig och
startklar.
Annons
16
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
UTMANING – FRAMTIDENS GNOSJÖREGION
CENTRALT LÄGE BEROENDE
AV BRA INFRASTRUKTUR
Foto Mikael Pilstrand
Gnosjöregionen är en av Sveriges
industritätaste regioner och är
känd för sin starka företagsamhet och duktiga entreprenörer.
Avgörande för deras fortsatta
framgångar är goda inrikes- och
utrikesförbindelser.
Gnosjöregionen ligger centralt i
södra Sverige med bra förbindelser i alla riktningar. Men ska
regionens 3 900 aktiva aktiebolag fortsätta att utvecklas krävs
satsningar på infrastrukturen. Ett
orosmoln här är vad som kommer att hända med järnvägen
mellan Halmstad och Nässjö.
Regionen påverkas också av
planeringen för det nya snabbtågssysystemet mellan Stockholm
och Göteborg/Malmö. Mest konkret om banan ska dras i en östlig
sträckning via Växjö eller i en
västlig via Värnamo. Den frågan
avgörs av Sverigeförhandlingen
baserat på hur sträckningens
bästa möjliga samhällsnytta.
– Det blir ju en tillväxtinjektion där banan dras fram och det
är en dragkamp mellan Växjö
och Gnosjöområdet, men det
viktigaste är att banan blir av,
säger Rolf Carlsson VD och
delägare i byggföretaget BYGGA.
Vi behöver bra tågförbindelser
till Stockholm, Göteborg och
Malmö. Viktigt för våra företag är
också järnvägen mellan Halmstad
Hamnarna i halmstad och i Varberg är mycket viktiga för de småländska företagens import- och
exportaffärer.
och Nässjö. Tyvärr har det kommit signaler om att banan inte ska
rustas upp och kanske läggas ned.
Det vore mycket tragiskt. Även
den så kallade Baltic Link, som är
en väg- och järnvägsförbindelse
från Oslo/Göteborg via Värnamo
och Växjö till Kalmar och Karlskrona över Polen och vidare ner
till Balkan och Italien, är viktigt
för våra lokala industrier, säger
han.
Rolf Carlssons BYGGA bygger
både bostäder, industrilokaler,
kontor och övriga kommersiella
lokaler.
– Vi är också på väg in i logistikfastigheter och är etablerade
i Sydsvenska krysset utanför
Värnamo (Området sträcker sig
drygt en kilometer utmed E4:an
och väg 27 samt Kust till Kustbanan). Det verkar som tomter
intill motorvägen inte har några
problem att få logistikaktörer att
etablera sig där.
Vad betyder flygplatsen i Jönköping för regionen?
– Axamo har haft det tufft, men
har nu fått ett samarbete med
Lufthansa med två avgångar om
dagen till Frankfurt. Det är mycket viktigt för vårt lokala näringsliv
som därmed fått en direkt förbindelse till Tyskland med goda
internationella anknytningar.
En viktig aktör för Gnosjöbygdens industrier är hamnarna i
Halmstad och Varberg. Bolaget
HallandsHamnar AB bildades i
januari 2013 när städernas hamnbolag slogs samman till ett bolag.
– De småländska kommunerna
kring Gnosjö, Vaggeryd, Värnamo
är det viktigaste marknadsområdet för våra hamnar, säger Emil
Vranjancu, Kommersiell chef för
HallandsHamnar AB.
Han säger att vägar och
järnvägar mellan det småländska inlandet och de halländska
hamnarna är ganska bra och fullt
funktionsdugliga.
– Vi använder dem hela tiden
för transporter till/från företagen
i Småland. Speciellt järnvägen
Halmstad-Nässjö är viktig för våra
flöden. Även Västkustbanan byggs
ut, och när Hallandsåstunneln är
klar kortas transporttiderna.
HallandsHamnar driver tillsammans
med Gislaveds Näringsliv en
fokusgrupp i Smålandsstenar.
Varuägarna i fokusgruppen betonar vikten av logistiska alternativ.
Det handlar om var de lokala
företagen i regionen ska befinna
sig om några år. Budskapet från
företagen är att järnvägsalternativet är viktig.
För tre år sedan tappade hamnbolaget 24 procent av sin godsomsättning.
– Detta har vänt och nu har vi
ökat flödet med 34 procent. Det
finns en potential att ytterligare
öka godsmängderna till/från de
småländska industrierna.
Text: Fredrik Dhejne
FAKTA
HallandHamnar består av Varbergs hamn
och Halmstad hamn som ligger längs
Sveriges västra kust. Två andra viktiga
hamnar längs kusten är Lysekils hamn
och Göteborgs hamn.
BYGGA består av tre olika företag, nämligen Bygga Värnamo, GnosjöBygg och
GisleBygg.
FRÅN LOKAL
LEVERANTÖR
TILL GLOBAL AKTÖR
För många mindre underleverantörer
i Gnosjöregionen har det blivit nödvändigt att söka sig utanför Sverige
för att överleva. För Zinkteknik i
Bredaryd har detta lyckats bra och
genom etableringen av en fabrik i
Bosnien har bolaget fått både fler
kunder och ökad beläggning i fabriken i Bredaryd.
Zink konkurrerar med plast.
Fördelen med zink är att metallen
är stark, tung, och går bra att gjuta.
Totalt sett svarar bilindustrin för hälften av Zinktekniks omsättning.
– Vi hävdar att det sitter zinkdetaljer från oss i var tredje bil i
världen, säger Kenneth Magnusson,
marknadschef Zinkteknik.
Varför anlitar man er?
– När vi startade fanns det ett
antal konkurrenter i Norden men
snart blev vi störst. Jag tror att det
beror på att många industriföretag
inte visste hur man kunde använda
zink i sina produkter. Vi reste runt
och berättade vad man kunde göra
med zink och vi startade också en
zinkskola.
Kenneth Magnusson säger att
Zinkteknik såg med oro på att
svenska företag började flytta ut
sin produktion till länder med lägre
personalkostnader.
– Då började vi bearbeta de
utländska marknaderna, besökte
möjliga kunder och ställde ut på
mässor. Vi hade i Bredaryd en del
bosnier anställda och några av dem
återvände till Bosnien och med hjälp
av dem etablerade vi en fabrik där.
Potentiella utländska kunderna blev
då mer intresserade, och det betydde att intresset för vad vi kunde
erbjuda som helhet växte och vi fick
kunder som köpte produkter som vi
tillverkade i Bredaryd också. Nu gör
vi produkter i båda fabrikerna och
varifrån de levereras beror på hur
det logistiskt passar bäst.
Vi har kompetensen
som krävs
-
Ventilation
Tele/data/nätverk
Säkerhet
Energieffektivisering
- Automation
- Kyla/värme
- El
Vi erbjuder även totalåtagande inom el,
ventilation, VS samt styr & regler.
Vi utformar och tillverkar våra kunders
rörkonstruktioner. Automation inom
rörbockning och svetsning.
www.hj-johansson.se
maxipacker
Made in Smålandsstenar.
Works worldwide.
Just nu lyfter EABs Maxipacker 60.000 pallar över hela världen med olika volymprodukter
- från färskvaror och kolonialvaror, till kapitalvaror och förbrukningsprodukter.
Vårt patenterade, och numera mycket väl beprövade, system Maxipacker är framtaget för att möjliggöra maximalt
utnyttjande av lageryta, funktionalitet, driftsäkerhet över tid samt en säker och ergonomisk arbetsmiljö.
www.eab.se
Annons
18
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
AKTUELLT – FRAMTIDENS GNOSJÖREGION
Skulle ditt maskinskydd skydda dig om något oväntat händer? Nätpaneler finns till inte bara för att skärma av, de ska skydda både utifrån och inifrån, säger Josephine Granell, produktchef Troax AB.
Troax testar maskinskydden både i testlabb – och i verkliga miljöer. Här tappar roboten ett 50-kilos stålrör rakt in i nätpanelen, som
absorberar all energi från kollisionen.
HUR MYCKET SKYDDAR MASKINSKYDDET?
Nu skärps kraven på maskinsäkerhet. I år släpps den uppdaterade standarden ISO 14120
där småländska Troax haft en
ledande roll i revisionen.
Det handlar bland annat om ett
tydligare regelverk i nya ISO
14120 som påverkar arbetsrutinerna ute på verkstadsgolven i
allra högsta grad. Kravet på att
verktyg måste användas för att
öppna ett maskinskydd förtydligas. Det ska också finnas en
arbetsrutin för vem som får öppna maskinskyddet – och tydliga
föreskrifter gällande när det får
öppnas.
En annan nyhet är att reglerna
förtydligas gällande nätpanelernas färg. Färgen ska inte störa
utan tillåta god uppsikt över de
maskiner och robotar som skyddas. En tillverkningsteknisk fråga
som påverkar bland annat Troax
AB, världsledande inom tillverkning av nätpaneler till industri,
lager och förråd.
– Troax kan leverera nätpaneler och system i valfri kulör
men vi har alltid haft grått som
standardkulör för att skapa de
bästa förutsättningarna för en
god uppsikt över säkerhetszonen.
Ögat ser lättare genom en mörk
panel, säger produktchef Automations- och Robotmiljöer Josephine Granell.
Nya ISO 14120 ställer dessutom
skärpta krav på riskanalyser.
– Det är kanske den mest utmanande nyheten för kunderna. En
riskanalys ska tala om hur mycket
energi ett maskinskydd behöver
stå emot. Troax utbud av nätpaneler med olika typer av stolpar
och infästningar står emot upp till
2 000 joule. Våra nätpaneler ger
maximal person- och maskinsäkerhet enligt maskindirektivet,
säger Josephine Granell.
Maskindirektivet 2006/42/EC reg-
lerar vilka krav en maskin måste
uppfylla innan den släpps ut på
marknaden inom EU, samt Island, Norge, Lichtenstein, Turkiet
och Schweiz.
I Troax eget testlabb görs omfattande tester som kunderna kan
ta del av via nedladdningsbara
testrapporter samt nyproducerade filmer på YouTube. Här finns
också filmer som visar hur maskinskyddet påverkas om olyckan
är framme i verkliga livet, på
verkstadsgolvet. Kärnfrågan alla
industrier måste ställa sig, menar
Josephine Granell, är: Skulle ditt
maskinskydd skydda dig om
något oväntat händer?
EUROPAS
NYASTE HAMN
Nya uppdaterade ISO 14120
släpps under året och Troax
global sales coordinator, Kim
Dahl, har varit projektledare för
revisionen.
– Det har gjort att vi kan ligga
steget före eftersom vi vet åt vilket håll utvecklingen är på väg,
säger Josephine Granell.
Troax har i dag verksamhet i nära
nog alla världsdelar. Man representeras i 31 länder varav 20 som
egna säljbolag. Josephine Granell
ansvarar för maskinskyddsdelen
som står för cirka hälften av den
totala omsättningen.
– Maskinskyddet står för
mycket av tillväxten internationellt. Det handlar om att
hitta lösningar för alla typer av
industrier, automations- och
robotmiljöer, säger Josephine
Granell.
60-årsjubilerande Troax
börsintroducerades 27 mars och
förbereder för investeringar i
50-miljonersklassen i form av
en ny lackeringsanläggning i
småländska Tyngel där huvudkontoret är lokaliserat. Josephine
Granell konstaterar leende att
tempot är högt. Men utmaningar
och möjligheter stimulerar.
– Säkerhet är vår affärsidé,
säger Josephine Granell.
Text: Gabriella Mellergårdh
FAKTA
Troax AB
Huvudkontor: Tyngel, Hillerstorp
Produktion: Sverige, England,
Italien, Kina
Anställda: 400
Omsättning: 90 M EUR
Marknader: Europa, Nordamerika,
Sydamerika, Afrika, Asien
Avstrykarlister
Teleskopskydd
Kabelkedjor
Gejderskydd
LASERSKÄRNING
KANTBOCKNING
Bälgar
PRESSNING
Gejderavstrykare
SVETSNING

Över 30-års erfarenhet av Maskinskydd

Stort lager för omgående leverans

Tillverkar, anpassar eller renoverar efter dina behov
www.damaskus.se
Tlf: 08-556 505 20
DRAGNING
Lamellmattor
Industrigardin
info@damaskus.se
www.emab.com
När slutresultatet har betydelse
Egen konstruktion och tillverkning och samarbete med världens
främsta tillverkare gör Wedevåg till en komplett leverantör av
verktyg av yttersta klass. Strategiskt mitt i Sverige.
Roterande verktyg
En slutprodukt kan inte bli bättre än
de verktyg som skapade den. Vi har
tillverkat roterade verktyg från 1912
och har egen konstruktion och och
tillverkning av standard- och specialverktyg i snabbstål och hårdmetall.
Med verktyg från bla Garr Tool, Tivoly
och Ilix blir portföljen komplett.
Dragbrotsch och legotillverkning
Vi har tillverkat dragbrotschverktyg
sedan 1947. Vi har ett färdigt koncept
från konstruktion och tillverkning av
verktyg, fixturer och verktygsservice.
Genom den legotillverkning vi erbjuder
slipper kunder investera i egen
maskinpark och drar full fördel av över
60 års erfarenhet på platsen.
Wedevåg är ett av Sveriges äldsta verksamma företag. Företaget har anor från det bruk Gustav Wasa grundande på platsen redan under 1500-talet. Genom åren har verksamheten skiftat
karaktär allt efter vilka produkter som efterfrågats. En gemensam nämnare har dock alltid varit
metallbearbetning som har skett på platsen strax norr om Örebro sedan 1300-talet.
Wedevåg - igår, idag och imorgon.
Wedevåg Tools AB, Industrigatan 5, 711 72 Vedevåg, www.wedevag.se, 0581-261 00
Annons
20
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
ÖVERBLICK – FRAMTIDENS GNOSJÖREGION
FRÅN JÄRN TILL AUTOMATION
Gnosjöregionen har varit mycket
framgångsrik med kluriga entreprenörer som skapat många jobb.
I dag är regionen inte samma
jobbmaskin utan har tvingats att
satsa på automatisering och robotisering för att kunna klara den
globala konkurrensen. Samtidigt
lever delar av Gnosjöandan vidare
med samarbeten och nätverk.
Professor Bengt Johannisson vid
Linnéuniversitetet i Växjö har
forskat mycket kring entreprenörskap, företagande och hur Gnosjö
fungerar.
– Jag blev Sveriges första
professor i entreprenörskap,
berättar han och säger vidare att
Gnosjötraditionen går tillbaka till
1600-talet då personer i Gnosjö
började tillverka produkter av
järn som man köpte från järnbruken. Man hade också tillgång till
vattenkraft och kunde med denna
börja dra tråd. Man samarbetade
också med knallarna och började
tillverka konsumentprodukter. De
här företagarna var både bönder
och företagare. De började också
tidigt samarbeta i nätverk och
redan vid Stockholmsutställningen 1897 hade de en gemensam
monter.
De vanligaste branscherna i Gnosjö
är metall, plast och trä. Företagen
tillverkar både konsumentprodukter och är underleverantör till
annan industri.
– Många av företagen i Gnosjö
var tidigt ute på exportmarknaderna och arbetar nu även
med import och fungerar som
Bengt Johannisson.
grossister inom sina segment.
De har även börjat tillverka mer
avancerade produkter, släppt
delar av sin produktion och satsat
på automatisering och robotisering. Det har också inneburit att
Gnosjö i dag inte är den jobbmaskin det har varit, arbetslösheten
i kommunen ligger nu på ungefär
riksgenomsnittet.
Gnosjöandan kan karaktäriseras
som företagsamma personer
som har ett omfattande nätverk.
Inte sällan har de en frireligiös
bakgrund och är aktiva inom
idrott och föreningsliv. Många av
företagen är högt specialiserade.
Ofta köper företagen tjänster och
produkter av varandra. Gnosjös
företagare har tidigare inte fäst så
stort vikt vid tillväxt och privat
har de inte visat upp något lyxliv.
Man är mån om att sköta sig och
det har funnits ett intresse för
att hjälpa andra. Det finns också
en omsorg och ansvarskänsla för
medarbetare och hembygd.
Är Ingvar Kamprad en Gnosjöföretagare?
– Nej, och han kommer heller
inte därifrån, utan från Agunnaryd, även om han delar en del av
de typiska småländska egenskaperna. Han var nog mer besatt av
att skapa något eget och Ikea är
ju känt för att vara mycket tufft
mot sina underleverantörer – inte
typiskt för Gnosjö. Däremot har
han det gemensamt med Gnosjöföretagarna att de fäster mycket
stor vikt vid detaljerna i sitt
företagande.
Kan vi föra över Gnosjöandan
till andra orter?
– Enligt vissa går det inte. Men
det förekommer liknande kluster
i Dalarna, i Skellefteå och i viss
mån i Tibro. Nu har man också
i Gnosjö insett vikten av att slå
mynt av Gnosjöandan och unga
företagare där organiserar sig
eftersom allting inte går att ordna
med spontana möten. I dag krävs
det ett medvetet underhåll av
nätverken och en strukturerad organisation. På det sättet kan man
nog flytta över en del av Gnosjöandan till andra platser. Gnosjöandan finns faktiskt också i andra
länder, bland annat i sydvästra
Tyskland och norra Italien.
Bengt Johannisson säger att ett
hot mot Gnosjöandan kan vara
att företag säljs till större koncerner eller företag utanför orten. Ett
sätt att motverka det och underlätta generationsväxlingar kan
vara att sälja företagen till deras
medarbetare.
Hur ser du på Gnosjös framtid?
– Regionen är inte längre det
mest framgångsrika området i
landet. Samtidigt har företagen
breddat sig. Där finns också kunskap inom robotisering och automatisering och Gnosjö kan fortfarande fungera som en förebild.
Man måste nog både vara global
och lokal för att överleva. En styrka för Gnosjö är specialiseringen
och nätverken där företagen byter
information och därmed tillsammans fungerar som en form av
early warning system.
Text: Fredrik Dhejne
GNOSJÖPORTAL
EFFEKTIVT
KOMPLEMENT
TILL SÖKMOTOR
Thomas Perdsjö, Happy Småland AB.
Syftet med portalen GnosjoRegion.se är att göra det enkelt att
hitta rätt bland det mycket stora
antalet små och medelstora företag i Gnosjöregionen.
– Arbetet med portalen började
redan runt år 2000 för att hjälpa
företagarna att dra nytta av
potentialen med internet. Även
om alla företagare i dag har egna
hemsidor så är det varken enkelt
eller speciellt billigt att på egen
hand bli enkelt sökbar på nätet,
säger Thomas Perdsjö på Happy
Småland AB som driver portalen
på uppdrag av näringslivet i
regionen.
Samtliga företag som har en
adress i regionen är utan kostnad
sökbar med namn och adress i
portalen. För en mindre summa
kan man även själv administrera
och tagga sig för sökord, lägga in
länkar med mera.
– De senaste fyra åren har vi
lagt mycket kraft på sökoptimering och i dag har vi – för våra
medlemsföretags räkning – cirka
125 sökord där portalen får höga
träffar i sökmotorer. Det driver
trafik till portalen där man även
kan lägga offertförfrågan som
automatiskt går ut till medlemsföretag. Det är mycket uppskattat
och har genererat affärer i alla
storleksklasser.
Fråga Olle!
Problemlösare åt våra kunder i 40 år.
Den 27-28 maj är det dags för näringslivsmässan Affärsracet
på Anderstorp Raceway. I vår monter har vi placerat Olle i
samtalsfåtöljen redo att ta emot frågor och funderingar. Har
man svarvat komplexa detaljer med krav på högsta precision
i 40 år vågar vi nog påstå att man kan svara på det mesta.
Välkommen till vår monter!
www.svarvning.nu
Vill du inte vänta till Affärsracet kan du besöka vår hemsida
svarvning.nu och skicka din fråga till Olle redan nu!
Husqvarna tilldelas
2015 års Stora Designpris
för Technical Extreme, skyddskläder
för skogsbruk, park och trädgårdsskötsel
JURYNS VINNARMOTIVERING
Husqvarna har en lång tradition att sälja skogsoch trädgårdsprodukter till professionella
användare.
I den nya serien av skyddskläder, har designtänkandet tagits till högsta internationella nivå.
Man har använt sin kompetens om skyddskläder och lagt till influenser från sport, mode
och textil. Allt för att öka attraktivitet och
komfort för användaren.
Detta har markant ökat försäljningen, och
adderat lojalitet, stolthet och aktualitet till varumärket.
Ett ypperligt exempel på ett modernt, gränsöverskridande arbetssätt där design blir en
lönsam brygga mellan produkt och kommunikation.
JURYNS HEDERSOMNÄMNANDE
… går till Mollii suit från Inerventions för sin
innovation och visionen av att alla individer ska
få möjlighet till ett värdigt och aktivt liv.
STORA DESIGNPRISET
Stora Designpriset uppmärksammar och
belönar extraordinära affärsframgångar som
uppnåtts genom konsekvent designarbete.
Priset delas ut av Teknikföretagen i samverkan
med SVID och Svensk Form.
www.storadesignpriset.se
ÖVRIGA FINALISTER
LT 6005 Rammer från Atlas Copco
Construction Tools
BT Levio P-series, låglyftande truck från
Toyota Material Handling Sweden
The shower of the future, duschsystem från
Orbital Systems
Mollii suit, hjälpmedel för personer med
spasticitet, från Inerventions.
Nu lanserar vi vår nya
hemsida ONE FANUC!
Finn information om:
•
•
•
•
FANUCs alla produktområden
Service & Utbildning lokalt
Nyheter & Event
Lokal kontaktinformation
ROBOTS
MAD-02243-CO Generic_252x176.indd 2
CNC
ROBODRILL
ROBOCUT
ROBOSHOT
WWW.FANUC.EU
13/05/2015 15:37:53
Annons
22
Hela denna tematidning är en annons från European Media Partner
MÖJLIGHETER – FRAMTIDENS GNOSJÖREGION
TILLVERKNINGSMETOD
SOM SKAPAR MERVÄRDE
Metallersättning är en snabbt
växande trend i dag. Plastmaterialen utvecklas ständigt och ger
möjlighet till kostnadsreduktion
genom smarta lösningar.
som lever upp till kundens krav i
dag, säger Björn Olsson.
Under de senaste 15 åren har
Plastinject AB gått från 50 till 180
miljoner i omsättning. En tillväxt
som Björn Olsson framför allt
vill tillskriva bredden i produktionsmetoder, att man samlat alla
tekniker under samma tak.
– Och det är en tillväxt som
skett i en tid av utflyttning av produktion, skarpa konjunktursvängningar och telekomteknikens fall,
säger Björn Olsson.
Det menar småländska Plastinject
AB som introducerat en kostnadsfri plastskola för att låta kundernas konstruktörer, produktutvecklare och inköpare lära känna
plastens möjligheter.
– Metallersättning ger besparingar inom vikter, billigare frakter och miljövänligare logistik.
Dessutom ger formsprutningen
stora möjligheter till rationalisering och besparing eftersom olika
tekniska lösningar kan integreras,
säger Björn Olsson, marknadschef på Plastinject AB.
Företaget, som är det enskilt störs-
ta i Sverige vad gäller flerkomponentsprutning, bearbetar 200
materialtyper regelbundet, och
upp till 40 olika dagligen. Det
gäller i stort sett alla på marknaden förekommande termoplaster,
armerade som oarmerade, samt
termoplastiska elaster. Maskinparken innefattar 45 formsprutor,
kompletta produktionsceller och
flerkomponentformsprutning.
– Självklart processas också
stora mängder polyamider men
Plastinject AB är ett teknikdrivande företag, säger vd
Kenneth Klint (tv) och marknadschef Björn Olsson (th).
värt att nämna är också att vi är
Sveriges största formsprutare
gällande förbrukningen av PEEK,
säger Björn Olsson.
Enkelgjutning är den vanligaste
standardprocessen i dag. Plastinject utmärker sig genom att göra
det med skottvikter från minsta
detalj upp till 30 kilo. Man är
störst i Sverige på dubbelgjutning
och var först i världen att gjuta
plast och metall i en och samma
process, så kallad PolyZink.
– Tillverkningsmetoden är
patenterad och medger ett helt
nytt sätt att tänka. Mervärdena är
Enkelgjutning är den vanligaste standardprocessen i dag och här erbjuds produkter
från enstaka gram till 30 kilo.
“Plastinject är ett
bolag med stark
innovativ och
teknikdrivande
nyfikenhet.”
uppenbara. Du vinner både tid
och pengar eftersom produkten
annars skulle ha fraktats fram och
tillbaka mellan olika tillverkare.
Detaljen får kosmetik, flexibilitet,
färg, ytbehandling och avskärm-
ningsegenskaper på en och samma gång, säger Björn Olsson.
Dessutom har man introducerat
fluidinjection som en ny och
spännande produktionsmetod på
den skandinaviska marknaden.
Att vara systemleverantör inom
plastindustrin är en nyckel till
framgång, menar Björn Olsson.
– Färre leverantörer och kontaktpersoner ger samordningsvinster hos kunden. Vi har byggt upp
en så bred teknik- och maskinbas
att vi kan möta kundens enskilda
önskningar, och det är vårt mål
att vara en attraktiv leverantör
En annan förklaring till framgången
menar han är företagets progressiva ägande.
– Det finns en otrolig flexibilitet
på investeringssidan. Plastinject
är ett bolag med stark innovativ
och teknikdrivande nyfikenhet.
Vi kan till exempel köpa utrustning innan vi har ordern vilket är
väldigt ovanligt i dag, säger Björn
Olsson.
Text: Gabriella Mellergårdh
FAKTA
Plastinject AB
Kontor och produktion: Anderstorp
Omsättning: 180 M SEK
Anställda: 60
• Vi kan Vakuum!
• PIAB sugkoppar och system
• Manuellt eller Automatiserat
Rundtråd
Ø 1,5 - 16,0 mm.
På spole eller fixlängd.
Plattvalsad tråd tj. 1,5-6,0 mm,
bredd 8-50 mm.
På spole eller fixlängd.
Med hål, radieklipp eller
urklipp. Pallkragsnit.
Kontakta oss gärna för en diskussion,
vakuuminventering eller en övergripande
problemlösning.
Vi hjälper Dig med sugkoppar, robotgripdon,
vakuumpumpar, vakuumtransportörer,
lyfthjälpmedel m.m.
Materialhantering med vakuum!
Besök vår hemsida för mer information
www.pivac.se
Ett Bra Grepp!
Gunnars Tråd AB
Törestorp, 330 33 Hillerstorp
Tel 0370 - 37 33 00
Fax 0370 - 37 33 10
E-mail info@gunnarstrad.se
www.gunnarstrad.se
SAMMANFOGNING MED TEJP OCH LIM.
Sedan mer än 30 år är det möjligt att fästa paneler eller
annan ytbeklädnad utan att borra, skruva, nita eller svetsa.
De jämna ytorna blir inte förstörda av skruvskallar eller svetsfogar De förblir så släta som arkitekten avsett. Panelerna går
dessutom mycket lättare och snabbare att få på plats. Det är
limmer och dubbelhäftande tejper från 3M som revolutionerat
denna del av byggandet och formgivningen. Tejp och lim har
kommit att ersätta mekaniska förband oavsett om det gäller
fasader, fönster eller dörrar.
Göhlins hjälper dig skapa rätt lösning för ditt behov
av sammanfogning. Vi finns i Gnosjö och arbetar
över hela Sverige tillsammans med 3M.
Kontakta Henrik Olofsson om du vill veta mer.
Tel: 0370-331518
Mail: henrik@gohlins.se
www.sammanfogning.se
Annons1-4delGnosjöregionen.indd 2
2015-05-11 09.35
Reservdelar, underhåll och
reparationer av industrirobotar
Vi finns i Mälardalen och Småland.
Support och akutservice dygnet runt.
Alltid snabba leveranser av reservdelar.
Akutservice och reservdelar dygnet runt: 020 - 251 251
www.swerob.se
Här är den röda tråden.
En komplett och integrerad automationslösning.
Mitsubishi Electrics automationsplattform är den
enda plattform som integrerar PLC, positionering,
robot, CNC och C-Controller i samma system. Och
om du vill lägga till övriga produkter, som GOT-
iQ-plattformen
operatörsterminaler och frekvensomriktare, så levererar vi helheten. För när vi säger helhetslösning
så menar vi det också. Läs mer om vår kompletta
iQ-plattform på https://se3a.mitsubishielectric.com/.