Säker arbetsmiljö på byggarbetsplatsen
Illustration: White arkitekter Säker arbetsmiljö på byggarbetsplatsen 20150610 NSM - Nya sjukhusområdet Malmö Innehåll 1. Välkommen till bygget av framtidens sjukhus.................. 3 Att arbeta på ett sjukhusområde.............................. 3 2. Allmänt............................................................................. 2.1 ID06 – Personidentifikation med närvaroregistrering............................................ 2.2 Arbetstider………............................................. 2.3 Tillfartsvägar..................................................... 2.4 Avfallshantering................................................ 2.5 Besök på arbetsplatsen.................................... 2.6 Rökning............................................................ 2.7 Alkohol och droger........................................... 2.8 Språk................................................................ 2.9 Hygien.............................................................. 2.10 Mobiltelefoner................................................... 2.11 Tystnadsplikt.................................................... 2.12 Fotografering.................................................... 2.13 Kommunikation och press……………………... 4 3. Arbetsmiljö....................................................................... 3.1 Säkerheten har störst prioritet.......................... 3.2 Likabehandling................................................. 3.3 Friskvård........................................................... 3.4 Ansvar för arbetsmiljön..................................... 6 6 6 6 6 4. Arbetsmiljö– och säkerhetsregler.................................... 4.1 Arbetskläder och personlig skyddsutrustning .............................................. 4.2 Avgränsning av byggarbetsplatsen.................. 4.3 Tekniska installationer...................................... 4.4 Radiovågor....................................................... 4.5 Musikanläggning.............................................. 4.6 Besiktning och godkännande........................... 4.7 Elektricitet......................................................... 4.8 Damm............................................................... 4.9 Rent och städat................................................ 4.10 Buller och vibrationer........................................ 4.11 Farliga öppningar............................................. 4.12 Trafik på sjukhusområdet................................. 4.13 Skyltar.............................................................. 4.14 Åtgärder vintertid.............................................. 4.15 Kemiska produkter........................................... 4.16 Påföljder........................................................... 8 5. Brand och olycka............................................................. 5.1 Brandskydd...................................................... 5.2 Detektorer och larm.......................................... 5.3 Olycka, tillbud och observationer................... .. 5.4 Vatten-, el- eller gasolycka............................... 11 11 11 11 11 6. Kontaktpersoner gällande säkerhets– och arbetsmiljöfrågor.................................................................. 12 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 5 5 8 8 8 8 9 9 9 9 9 9 9 9 9 10 10 10 2 1. Att arbeta på ett sjukhusområde Välkommen till bygget av framtidens sjukhus Att arbeta på ett sjukhusområde är inte som att arbeta på en vanlig byggarbetsplats. Här befinner du dig i en mycket känslig miljö, där patientsäkerheten går före allt annat. Du måste visa extra stor hänsyn till pågående verksamhet och till de människor som rör sig på sjukhusområdet. Här finns sjuka människor, människor som föds och människor som avlider, här finns anhöriga i kris och sjukhuspersonal som arbetar för att hjälpa dem som behöver. Även utbildning och forskning bedrivs på området. Livskvalitet i världsklass är Region Skånes vision. De närmaste åren sker en intensiv utveckling av sjukhusområdet Malmö. Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet är i fokus. Arbetet sker i nära samarbete med sjukhusens verksamheter och vi utgår från de senaste forskningsrönen om optimala vårdmiljöer. Alla insatser skall ske med ett minimum av störningar, samtidigt som sjukhusens verksamheter fortgår som vanligt. Buller och damm från byggaktiviteter påverkar sjukvården, framkomligheten kan vara avgörande och hygienen måste prioriteras med hänsyn till smittorisken. Sveriges tredje största universitetssjukhus, SUS, är en självklar samlingsplats för avancerad sjukvård och patientnära klinisk forskning och utbildning. Sjukhuset, som bedriver verksamhet i både Malmö och Lund, är navet i den skånska specialistvården och här behandlas de allra svårast sjuka. Eftersom sjukhuset ligger mitt i hjärtat av Malmö är det också viktigt att tänka på bebyggelsen och trafiken runt omkring. Nu bygger vi om och bygger nytt. För bättre vård och bättre arbetsmiljö. Arbetet inleds i Malmö, visionen för framtiden är ett både sammanhållet och effektivt sjukhusområde där klinisk verksamhet bedrivs vägg i vägg med banbrytande forskning, utbildning och produktutveckling. Moderna förändringsbara lokaler som kan möta framtidens krav ger både medarbetare och patienter de bästa förutsättningarna. Fokus ligger på att skapa en attraktiv och hållbar miljö som stöttar innovationsarbete och utveckling av morgondagens vård, och där ny kunskap och insikt snabbt kommer patienterna tillgodo. Varje enskild medarbetare måste ta ansvar och överväga om arbetet kan påverka sjukhus-verksamheten, patientsäkerheten, den egna eller omgivningens säkerhet. Hela sjukhusområdet är att betrakta som projektområdet NSM, detta innebär att ditt ansvar för hur du agerar och hur ditt arbete direkt och indirekt påverkar omgivningen gäller innan för arbetsområdesgränsen men likväl utanför på sjukhusområdet. Din attityd till sjukhusområdet som projektområde och ditt agerande är avgörande för hur projektet kommer att genomföras. Ny teknik och tvärvetenskaplig forskning utvecklar vården, men samtidigt utmanas befintliga arbetssätt och det ställer helt nya krav på lokalerna i framtiden. Både patienter och medarbetare ska trivas och lokalerna ska bidra till effektiva arbetsprocesser och patientcentrerad vård. För att möta morgondagens krav bygger vi två sammanlänkade byggnader med sammanlagt ca 65 000 kvm yta där olika verksamheter och discipliner kan korsbefruktavarandra. För att säkra optimala flöden byggs dessutom en toppmodern servicecentral samtidigt som kulvertsystemet utvecklas under marken. Moderna ersättningsbyggnader dit verksamheten kan flytta under byggtiden uppförs också. Dessutom ska hela området bli grönare med nya parker, planteringar och träd. 3 2. Allmänt Vid bygget av NSM arbetar flera entreprenörer sida vid sida. För att underlätta och effektivisera arbetet samordnas flera resurser på området. · använda gällande skyddsutrustning · få säkerhetsinformation av sin värd 2.6 Rökning Närvaroregistrering, byggstaket och inhägnader, renhållning och logistiksystem för byggplanering är några av de resurser som kommer att vara gemensamma för alla entreprenörer och skall utföras enligt gemensamma anvisningar. Hela sjukhusområdet är ett rökfritt område och rökning får endast ske på anvisad plats på det egna arbetsområdet. Förseelse mot arbetsmiljöreglerna medför muntlig varning, skriftlig varning och avstängning från arbetsplatsen. 2.1 ID06 - Personidentifikation med elektronisk närvaroregistrering 2.7 Alkohol och droger Alkohol och droger får inte förekomma på arbetsplatsen och det är strängt förbjudet att komma påverkad till jobbet. Förseelse mot arbetsmiljöreglerna medför muntlig varning, skriftlig varning och avstängning från arbetsplatsen. Alla som befinner sig på byggarbetsplatsen ska vara ID06-registrerade och bära ID06-legitimation. Ingång till byggområdet får endast ske med giltigt ID06 genom existerande karuseller, grindar eller bommar. Alla medarbetare ska checka in med ID06, både vid ankomst till byggarbetsplatsen och när han/hon lämnar området igen. 2.8 Språk På arbetsplatsen för Nya sjukhusområdet Malmö används svenska som gemensamt språk. Därför krävs det att det alltid finns minst en i varje arbetsgrupp hos entreprenörerna som talar, skriver och läser svenska och som kan kommunicera med byggledning, BAS-U, byggherren och andra berörda. 2.2 Arbetstider Eftersom byggarbete sker på ett sjukhusområde mitt i Malmö måste stor hänsyn tas till både sjukhusets personal, patienter och besökare, liksom till kringliggande bebyggelse. Även forskning och utbildning bedrivs på området. Arbeten skall så långt som möjligt förläggas till mån-fre 07.00-17.00. Förskjutning av arbetstid får därför inte ske utan överenskommelse med projektledningen. Om en entreprenör har anlitat/anställt personer som inte talar eller förstår svenska, ska dessa medarbetare handledas av en eller flera svensktalande personer. 2.9 Hygien 2.3 Tillfartsvägar Sjukhusmiljön är mycket sårbar för bakterier och smuts. Därför förväntas det att hantverkare är extra noga vid rengöring av arbetskläder och skor. Uppdelningen av vägar för olika trafikanter ska respekteras med hänsyn till säkerheten. Tillgång till olika byggområden ges via grindar, hissar, bommar och karuseller. 2.10 Mobiltelefoner Mobiltelefoner får inte användas mer än för absolut nödvändigt bruk på arbetsområdet. Sjukhusverksamheten använder mycket känslig teknik i sin patientvård. Vissa avdelningar på sjukhusområdet kan därför ha förbud mot användning av mobiltelefoner. Se skyltar vid ingångarna till de olika avdelningarna. Många byggarbetsplatser pågår samtidigt på området och framkomligheten kan komma att förändras under projektets gång. 2.4 Avfallshantering Det är varje entreprenörs ansvar att ta hand om det avfall som produceras och att det källsorteras på föredömligt sätt enligt Malmö stads regelverk eller avfallsmottagarens system. 2.11 Tystnadsplikt Alla som arbetar på sjukhusområdet är omfattade av tystnadsplikt. Det innebär att eventuella upplysningar om patienter, personal, säkerhetsåtgärder, IT-lösningar och liknande, inte får vidareförmedlas. Se respektive kontrakts Administrativa Föreskrifter. 2.5 Besök på arbetsplatsen Gäster kan inte komma in på byggarbetsplatsen utan tillstånd. Besökare ska: ledsagas av behörig person från byggherren, konsult eller entreprenör. · · använda gällande skyddsutrustning. få säkerhetsinformation av sin värd. 4 2.12 Fotografering Fotografering är förbjuden inom hela sjukhusområdet. Vid behov av fotografering, t.ex. för kvalitetsdokumentation kan tillstånd sökas. Kontakta produktionsledare för respektive projekt. 2.13 Kommunikation och press All extern kommunikation sker via projektets kommunikatör. Blir du kontaktad av journalist eller annan person som inte tillhör din entreprenad så hänvisa till projektledaren för aktuell entreprenad. 5 Regelbunden träning och rätt kost påverkar varje medarbetares välmående och förmågor. Både kropp och hälsa förbättras markant. Många förslitningar och skador uppstår genom tunga lyft, monotona rörelser, dålig arbetsställning och långvarig påverkan. Med hjälp av tekniska hjälp-medel, arbetsrotation, regelbunden friskvård och välanpassade träningsprogram kan detta undgås. Vi ser därför positivt på entreprenörers satsningar på förebyggande arbete och friskvård. 3. Arbetsmiljö NSM ska vara en fungerande och säker arbetsplats för alla medarbetare. Därför arbetar Region Skåne under hela projektets gång tillsammans med entreprenörerna för att skapa en så god arbetsmiljö som möjligt och för att inga olyckor eller arbetsskador ska uppstå. 3.1 Säkerheten har störst prioritet Under bygget av det nya sjukhusområdet gäller svensk arbetsmiljölag. Säkerheten har största prioritet, vilket innebär att det ibland också ställs säkerhetsmässiga krav som är högre än vad lagen kräver. 3.4 Ansvar för arbetsmiljön Ansvaret för arbetsmiljön på NSM är organiserat i tre nivåer: 1) Arbetsgivaransvaret - ansvaret hos varje enskild entreprenör, 2) ansvaret hos den entreprenör som är anlitad att samordna arbetsplatsen som BAS-U, samt 3) ansvaret hos projektets arbetsmiljöledare. Vi arbetar efter en nollvision. Det innebär att vi arbetar för att det inte sker något allvarligt tillbud eller någon arbetsplatsolycka med sjukskrivning mer än en dag. Nivå 1. Arbetsgivaransvaret · Varje entreprenör ansvarar för att egna medarbetare följer de regler som gäller, samt att arbetstagarna har de utbildningar och tillstånd som krävs. · Entreprenören lämnar riskeliminering till BAS-U, enligt AFS 1999:3 § 12. Riskelimineringen skall spegla den aktuella byggarbetsplatsen och dess påverkan på omkringliggande verksamheter. · Entreprenören lämnar utbildningsbevis, tillstånd, besiktningspapper, kemikalie-förteckning och säkerhetsdatablad till BAS-U. Arbetstagarna representeras av skyddsombud. Ett stort ansvar vilar på varje enskild medarbetare, som ska se till att byggarbetet utförs på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt. · Dessa säkerhetsregler för sjukhusområdet ska följas · Nödvändiga skydd ska användas · Användningen av skadliga ämnen och material ska minimeras · Teknisk utrustning ska användas för att undvika arbetsskador · Alla ska ta ansvar, vara proaktiva och planera sina arbetsuppgifter för att minimera risker · · Förebyggande arbete ska vara en del av den löpande verksamheten, för att undvika incidenter, olyckor och arbetsskador Nivå 2. Ansvaret hos huvudentreprenören · Varje huvudentreprenör ansvarar för att följa svensk arbetsmiljölag och att leda och samordna säkerhetsarbetet inom det egna arbetsplatsområdet. Huvudentreprenören ansvarar även för att dess UE efterlever gällande lagstiftning och regler. · Entreprenören ansvarar för löpande kontroll av säkerhetsmässiga förhållanden på det egna området och att skyddsronder utförs efter gällande regler. 3.2 Likabehandling En bra sammanhållning mellan medarbetarna innebär bättre förutsättningar för god arbetsmiljö och positiva resultat. Det är varje medarbetares ansvar att behandla andra med värdighet och respekt. Alla ska behandlas lika oavsett ålder, etnisk bakgrund, religion, kön, sexuell läggning eller handikapp. Kränkande särbehandling tolereras inte och får direkta konsekvenser. Nivå 3. Arbetsmiljön på det gemensamma projektområdet 3.3 Friskvård För arbetsmiljöfrågor som är relevanta för övergripande NSM projektet ansvarar arbetsmiljöledaren. På arbetsplatsen för Nya sjukhusområdet Malmö vill vi ha en frisk och sund arbetsmiljö och vi vill att medarbetarna ska känna arbetsglädje när de går till jobbet. 6 · Arbetsmiljöledaren ser till att skyddsronder blir utförda på områdesgemensamma ytor · Arbetsmiljöledaren kallar till samordnande möten en gång per månad · Arbetsmiljöledaren utför tillsyn av entreprenörernas arbetsområden och har rätt att deltaga på entreprenörens säkerhetsmöten samt att ta del av entreprenörens dokumentation Nivå 4. Fasta driftstället · För arbetsmiljöfrågor gällande det fasta driftstället på gemensamma ytor ansvarar utsedda representanter, se kontaktuppgifter sista sidan. För respektive avdelning ansvarar verksamhetschef med arbetsmiljöansvar. 7 4.2 Avgränsning av byggarbetsplatsen 4. Arbetsmiljö och säkerhet Patienter, anhöriga eller andra obehöriga personer ska inte oavsiktligt kunna komma in på ett byggområde. Därför är samtliga arbetsområden tydligt avgränsade. På NSM har säkerheten störst prioritet och vi arbetar kontinuerligt för att minimera riskerna för tillbud eller olycka. En förutsättning är att alla medarbetare följer svensk arbetsmiljölagstiftning, denna skrift samt övriga specifika säkerhets- föreskrifter och tar ansvar för att arbetet utförs på ett så säkert sätt som möjligt. Varje byggarbetsplats är inhägnad och stängsel/plank inspekteras regelbundet. Byggherrens skyddsåtgärder fritar inte den enskilde entreprenören från att försäkra sig att nödvändiga skyddsåtgärder är vidtagna och välfungerande inom det egna arbetsområdet. Innan byggaktiviteter startar på sjukhusområdet kontaktar Arbetsplatsområdesledaren berörda avdelningar för att orientera om aktiviteterna och planerad varaktighet. Då beslutas även om det ska tas speciella hänsyn till pågående verksamhet. 4.1 Arbetskläder och personlig skyddsutrustning · Byggarbetsplatsens grindar ska alltid vara stängda. · Alla grindar ska vara stängda och låsta under kvällar och nätter · Vid frekvent användning kan en grind vara öppen med vakt under dagtid. Entreprenören ska då vara uppmärksam på att inga obehöriga tar sig in på byggområdet eller att personal går ut från arbetsplatsen utan avregistrering (ID06). · Sjukhusets brand- och nödutgångar får aldrig spärras av eller ändras utan särskilt avtal med byggledning. · Vid samtliga ingångar till byggområdet ska det finnas skyltar där det står ”Byggarbetsplats – obehöriga äga ej inträde” samt skyltar för obligatorisk skyddsutrustning (skor, kläder och hjälm). Det kan även tillkomma andra föreskrifter specifika för respektive arbetsplats. Lämplig klädsel och personlig skyddsutrustning ska alltid användas på byggarbetsplatsen. Som ett minimumkrav gäller · skyddsskor · hjälm · arbetskläder med fluorescerande överdel, klass 2 eller 3, nederdel skall vara byxor med hellängd Hjälmfärg Yrkesarbetare Lärlingar Skyddsombud Projekt-/produktionsledning Företagets standard Röd med vitt band Grön Vit Avspärrning av områden Avspärrningar och borttagning av avspärrning inom området ska alltid beslutas av områdesledare. Märkning av hjälm På hjälmens framsida ska finnas entreprenörens (arbetsgivarens) namn eller logga samt medarbetarens namn. 4.3 Tekniska installationer Fluorescerande arbetskläder För allt utomhusarbete på NSM byggarbetsplats gäller: Bygg: Klass 2 Väg: Klass 3 Sjukhusets verksamhet är extremt beroende av att all teknisk försörjning fungerar helt utan störningar. All avoch påkoppling och renovering av tekniska installationer, el-, vatten- och gasledningar måste därför alltid ske under samordning av tillståndsansvarige och områdesledare (kontaktuppgifter sid. 12). Annan personlig skyddsutrustning Annan personlig skyddsutrustning - som exempelvis skyddsglasögon, skyddshandskar, hörselskydd, andningsskydd och fallskydd - ska användas när det krävs utifrån det arbete som utförs. Utrustningen tillhandahålls av respektive arbetsgivare. I projektet kommer stor vikt att läggas vid att anpassad personlig skyddsutrustning används vid alla arbeten där så krävs. 4.4 Radiovågor Både mobiltelefoner och radiostyrd utrustning kan påverka viktig apparatur i sjukvården. Därför är vissa frekvenser inte tillåtna på sjukhusområdet. Ta kontakt med den tillståndsansvarige innan radiostyrd utrustning används och var noga med att kontrollera om mobilförbud gäller. 8 4.5 Musikanläggning 4.10 Buller och vibration Av säkerhetsmässiga orsaker är det förbjudet att använda radio eller musikanläggning på arbetsplatsen. Det gäller även hörlurar med radio- och musikfunktion. Buller och vibrationer påverkar både patienter och hantverkare och ska minimeras så mycket som möjligt. Arbetet ska planeras så att aktiviteter med mest buller och/eller vibrationer inte pågår under känsliga tider. Aktiviteter planeras i samråd med byggledning och arbetsmiljöledare. Bullerkraven på sjukhusområdet är kl. 7-19 vid fasad: 60 dBA, inomhus: 45 dBA. (Se Riktlinjer och råd angående byggbuller vid ny–, till- och ombyggnader av sjukhuslokaler, Regionservice.) För vibrationer, se Administrativa Föreskrifter. 4.6 Besiktning och godkännande Avgörande för säkerheten är hur alla verktyg, redskap, maskiner och skyddsutrustningar används och i vilket skick de är i. Därför ska all utrustning löpande kontrolleras för skador eller slitage, så att endast det som är helt och fungerar används. Det görs både genom daglig kontroll och genom lagstadgad besiktning. Besiktigad utrustning ska märkas så att man ser när senaste besiktningen är gjord. Utrustning som saknar aktuell uppgift om godkänd besiktning får ej användas på arbetsplatsen. 4.11 Farliga öppningar Hål i mark och valv orsakar många olyckor. Se därför till att täcka för eller skärma av alla öppningar vid risk för olycka, försegla hål i byggelement och markera temporära skydd så att de inte tas bort av misstag. Öppna hål får på inga villkor lämnas öppna eller oövervakade. 4.7 Elektricitet All av- och påkoppling av elektricitet måste ske i samråd med den tillståndsansvarige. Alla kablar, ledningar och elcentraler ska vara godkända enligt gällande EU-regler. Elcentraler ska installeras enligt gällande regler. 4.12 Trafik på sjukhusområdet Parkering För parkering av privata bilar hänvisar vi till P-huset Södervärn på Fritz Bauers gata. Parkering av lastbilar, pickuper och entreprenad-maskiner får ej förekomma inom sjukhusområdet. Lastning och lossning sker på anvisad plats efter gällande regler. Även inom arbetsområdet är parkering förbjuden, endast lastning/ lossning är tillåten. Parkering på områdesgemensamma ytor för utförande av arbete kräver avspärrning och tillstånd av områdesledare. Backning skall i möjligaste mån undvikas. Om så skall ske skall vakt användas. 4.8 Damm Arbete som bildar damm ska alltid minimeras genom förebyggande åtgärder. Generellt ska det alltid sättas upp dammtäta avgränsningar och dammätare som hindrar spridning av dammet. Ofta kan man minska mängden damm genom att välja andra konstruktioner, material, metoder och verktyg. 4.9 Rent och städat Luftförorening Att hålla arbetsplatsen ren och städad förebygger fallolyckor och främjar en effektivare arbetsplats. Därför ska arbetsplatsen hållas ren och avfall ska regelbundet tas bort från arbetsplatsen. Områdesgemensamma ytor inom sjukhusområdet ska hållas fria från byggmaterial och avfall. · Undgå onödig luftförorening. Vid stopp längre än en minut ska motorn stängas av. Fartbegränsning Allmänna körregler gäller på hela sjukhusområdet och samtliga skyltar ska respekteras. Tung trafik på området skall iaktta särskild försiktighet. Lagring av material får endast ske på de områden som har ställts till förfogande av arbetsplatsområdesledare · Material ska förvaras så att de lätt kan flyttas på med hjälp av truck eller kran · Alla ledningar och sladdar till maskiner, arbetsbelysning etc. hängs upp på ett sådant sätt att man kan ta sig fram i gångar och in och ut ur dörrar med mobila byggställningar etc. Gångtrafik Gående ska så långt det är möjligt använda de markerade gångstråken på sjukhusområdet. 4.13 Skyltar På ett sjukhusområde blir det extra viktigt att använda skyltar och upplysa om förhållanden som alla bör känna till. Miljön är känslig och farorna kan vara många. Skyltar med symboler bör användas i största möjliga utsträckning eftersom de kan förstås oavsett språk. Entreprenören är skyldig att sätta upp gällande skyltar inom det egna arbetsområdet. På de områdesgemensamma ytorna ansvarar områdesledare för skyltningen. Alla medarbetare på sjukhusområdet är skyldiga att följa de skyltar som finns. 9 4.14 Åtgärder vintertid · Under vinterperioden ska det finnas en fast plan för väderleksbestämda åtgärder, så som snöröjning och sandning. Alla produkter med isocyanater och prepolymer isocyanater · Tangit · Alla produkter med ftalater Tillfartsvägar och transportvägar ska vara farbara oavsett väderlek och snöröjning ska ske innan hantverkarna möter upp på morgonen. Vatten på vägar och lagerområden ska avledas effektivt så att vägarna inte blir leriga. Skadade vägar ska repareras. Belysning etableras i god tid före den mörka perioden. För de gemensamma ytorna ansvarar byggherren. 4.16 Påföljder Att inte ta hänsyn till säkerheten accepteras inte. Sanktioner kan ges till dem som inte lever upp till gällande arbetsmiljölagstiftning och dessa regler. 4.15 Kemiska produkter Alla kemiska produkter (gas, vätska, pulver, klet och gegga) skall finnas antecknade på en kemikalieförteckning. Det gäller alla produkter som förs in på arbetsplatsen både för inbyggnad och löpande användning. Kemikalieförteckningen skall finnas upprättad före start av entreprenad och löpande hållas uppdaterad. Kemikalieförteckningen ska också delges NSM för godkännande före start, samt även efter varje uppdatering. Säkerhetsdatablad skall lämnas till arbetsledningen, med kopia till NSM, av den som levererar produkten, och finnas tillgänglig på arbetsplatsen, senast i samband med leverans för alla miljöoch hälsofarliga produkter som finns upptagna på kemikalieförteckningen. Säkerhetsdatablad ska inte vara äldre än två år. · Kemiska produkter och bränslen ska under byggtiden förvaras och hanteras så att spill och läckage till mark, vatten eller avlopp förhindras. · Inga drivmedelstankar får finnas inom sjukhusområdet. All tankning av fordon/maskiner sker utanför sjukhusområdet. · Endast miljömärkta hydrauloljor får användas. Muntlig varning 2. Skriftlig varning 3. Avstängning av entreprenörens medarbetare Avstängning görs vid grova eller återkommande, medvetna brott mot säkerhetsreglerna. Avstängningen gäller under hela resterande projekttiden. Vid bristfälliga skyddsåtgärder har arbetsmiljöledaren möjlighet att ge andra påföljder, nämligen: Stoppa arbetet Vid allvarliga fel och brister, som kan medföra farliga situationer med risk för olyckor, kan arbetsmiljöledaren beordra att arbetet stoppas tills risken är eliminerad. Vidta säkerhetsåtgärder – på entreprenörens bekostnad Om säkerhetsmässiga åtgärder inte genomförs efter upprepade uppmaningar, kan byggherren låta genomföra åtgärderna av tredje part, på bekostnad av den ansvariga entreprenören. Entreprenören ska säkerställa att de anställda inte utsätts för hälsofarlig påverkning från kemiska produkter. Entreprenören ska även utvärdera om farliga ämnen och material kan bytas ut mot andra mindre skadliga produkter. Om farliga ämnen måste användas ska NSM godkänna användandet av produkten före användning. Om farliga ämnen måste användas ska arbetsledningen informera om vilka risker varje ämne medför och vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas. Entreprenören är också skyldig att meddela tillståndsansvarig i god tid innan produkten tas i bruk. Entreprenörens BAS-U ska ha säkerhetsdatablad och föra kemikalieförteckning till samtliga kemiska produkter. Oönskade produkter på NSM: · 1. Alla produkter med epoxi 10 5. Brand och olycka 5.2 Detektorer och larm I projektet för det nya sjukhusområdet arbetar vi kontinuerligt för att minimera riskerna för brand, skador och olyckor. Vi förväntar att alla entreprenörer aktivt arbetar förebyggande och förmedlar gällande beredskapsplaner till sina medarbetare. Sjukhusområdet har larm och röksensorer. Detektorerna är mycket känsliga och aktiveras av rök, damm, värme, ånga etc. Sjukhusets tillståndsansvarige ska alltid kontaktas så att inget oavsiktligt larm sätter igång under arbetet. Om det uppstår en oavsiktlig aktivering av detektorer eller larm som påverkar sjukhusdriften, ska gällande beredskapsplan följas. På sjukhusområdet ska alla nödutgångar alltid hållas fria. Brand och räddningsvägar längs byggnaderna ska alltid vara farbara. Branddörrar och brandsläckningsutrustning får aldrig blockeras. Av- och påslagning av automatiskt brandlarm får endast utföras av den tillståndsansvarige eller av denne utsedd person. Avställning av brandlarm ska aviseras tillståndsansvarig senast 1 arbetsdag innan. Om brandlarm stängs av ska nödvändig bevakning och tillfälliga skyddsåtgärder utföras. Brännbara byggnadsdelar ska skyddas. 5.1 Brandskydd Entreprenören utser en tillståndsansvarig för brandskydd på arbetsplatsen, enligt gällande regler. Den tillståndsansvarige säkerställer brandskyddet under projektperioden genom brandskyddsronder. 5.3 Olycka, tillbud och observationer Alla på byggarbetsplatsen ansvarar för att prioritera säkerheten och förebygga olyckor och olyckstillbud. En beredskapsplan för byggarbetsplatsen ska upprättas enligt gällande regler. Utrymningsvägar får inte blockeras. Vid risk för nedfallande föremål ska utgångarna skyddas. Under icke ordinarie arbetstid ska öppningar i väggar och liknande vara igensatta, i rätt brandskyddsklassning, och dörrar och fönster vara låsta. Vid olycka eller allvarligt olyckstillbud på arbetsplatsen gäller entreprenörens beredskapsplan. Arbetsmiljöledaren skall rapporteras till omgående. Samtliga olyckor och allvarliga tillbud ska rapporteras till Arbetsmiljöverket genom respektive arbetsgivare med kopia till BAS-U och arbetsmiljöledaren. Rapporter om olycksfall och allvarliga tillbud ska följa Arbetsmiljöverkets rutiner. Brandfarligt material Vid användning eller lagring av brandfarligt material på arbetsplatsen ska tillståndsansvarig för brandskydd alltid meddelas. Mindre tillbud och observationer redovisas vid samordnade skyddsmöten av BAS-U till arbetsmiljöledaren, alternativt, om så krävs, omedelbart. När gas- och gasolflaskor inte används, ska de samlas på en av entreprenören särskild anvisad och varningsskyltad plats. Denna plats ska vara placerad så att räddningstjänsten enkelt kan nå den. Fat och behållare ska vara märkta med innehåll samt utmärkt på APD. 5.4 Vatten-, el- eller gasolycka Sjukhusets verksamhet är extremt beroende av att all teknisk försörjning fungerar och att tillgången är konstant. Heta arbeten Inga heta arbeten får påbörjas utan tillståndsansvariges kontroll och tillstånd. Vid olycka som påverkar sjukhusets vatten-, el- eller gasförsörjning ska tillståndsansvarig genast kontaktas, se kontaktpersoner längst bak. Olyckan rapporteras även till arbetsmiljöledaren. Vid heta arbeten gäller Svenska Brandskyddsföreningens regler. Den som utför heta arbeten ansvarar för att nödvändiga skyddsanordningar finns innan arbetet påbörjas. Vid brand på entreprenörens arbetsområde ska den egna beredskapsplanen följas. Arbetsmiljöledaren och projektledning ska omgående informeras om branden. 11 6. Kontaktpersoner gällande säkerhets- och arbetsmiljöfrågor NSM övergripande Region Skåne Teknisk drift Arbetsmiljöledare Louise Lundquist Telefon: 072-238 36 18 E-post: louise.lundquist@skane.se Driftschef tillståndsansvarig Stefan Persson Telefon: 076-893 03 19 E-post: stefan.j.persson@skane.se Områdesledare Mats Anderberg Telefon: 076-644 20 28 E-post: mats.anderberg@skane.se Kontakt tillståndsärenden Drift jour Telefon: 040-33 12 50 Region Skåne SUS Ole Stensbjerg Telefon: 0045 40 29 68 38 Epost: ole.stensbjerg@skane.se Brandskyddsansvarig SUS Johan Svensson Telefon: 040-33 25 35 E-post: johan-x-svensson@skane.se Miljöledare Rickard Sandberg Telefon: 070-431 03 61 Epost: rickard.sandberg@skane.se Säkerhetsansvarig SUS Hans Olsson Telefon: 040-33 11 05 E-post: hans.b.olsson@skane.se Region Skåne Arbetsmiljösamordnare Fast drift Jan Persson Telefon: 040-33 17 36 E-post: jan.b.persson@skane.se Brandskyddsansvarig NSM Peter Persson Telefon: 040-33 81 71 E-post: peter.l.persson@skane.se Nils-Göran Persson Telefon: 070-5281026 E-post: nilsgoran.persson@skane.se 12
© Copyright 2024