Planbeskrivning samråd - detaljplan Järnmalmen
Planbeskrivning 2015-02-24 Bn 1285/2013 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för del av Järnmalmen 3 m fl (utbyggnad av transformator- och ställverksbyggnad) Örebro kommun Samrådstid: 06/03/15 – 20/04/15 Normalt planförfarande Handläggare: E-post: Per Axelsson per.axelsson@orebro.se Stadsbyggnad, Örebro kommun Box 33400 Stadsbyggnadshus 1 701 35 Örebro Åbylundsgatan 8 A 019-21 10 00 kundtjänst 019-21 15 63 fax stadsbyggnad@orebro.se www.orebro.se VAD ÄR EN DETALJPLAN? Genom detaljplaner regleras markens användning och bebyggelsens utformning. Detaljplaner, som ser ut som en slags karta, innehåller juridiskt bindande bestämmelser för var man får bygga, vad byggnader och markområden skall användas till, byggnadshöjder, byggnaders utformning med mera. Byggrätten i detaljplanen anger den maximala grad av bebyggelse som tillåts på en plats. Örebro består av ett lapptäcke av detaljplaner som reglerar vad som får byggas var. Mer information om hur detaljplanen arbetas fram finns under: http://www.orebro.se/detaljplan I arbetet med denna plan har vi nu kommit till: Planprogram Planarbete Samråd Granskning Antagande Laga kraft ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER Den 2 maj 2011 började en ny plan- och bygglag (2010:900) att gälla. Enligt de övergångsbestämmelser som finns i lagen ska planärenden som påbörjades innan detta datum göras efter det regelverk som finns i plan- och bygglagen (1987:10). Den 1 januari 2015 började ytterligare ändringar i plan- och bygglagen (2014:900) att gälla. Enligt de övergångsbestämmelser som finns i lagen ska planärenden som påbörjades innan detta datum göras efter det regelverk som finns i plan- och bygglagen (2010:900). Arbetet med denna detaljplan påbörjades efter den 2 maj 2011 och före 1 januari 2015 och görs enligt de bestämmelser som finns i plan- och bygglagen (2010:900). 2 PLANBESKRIVNING Detaljplan för Järnmalmen 3 m.fl. (utbyggnad av transformator- och ställverksbyggnad) Örebro kommun Den här detaljplanen genomförs med normalt planförfarande (Plan- och bygglagen 2010:900). Normalt planförfarande används när en föreslagen detaljplan har ett allmänt intresse och kan komma att medföra miljöpåverkan. HANDLINGAR Planhandlingen omfattar: - Plankarta i skala 1:500 (A2) med planbestämmelser - Planbeskrivning med illustrationer (denna handling) - Fastighetsförteckning - Checklista konsekvens- och behovsbedömning Övrigt material: - Riskanalys översvämning fördelningsstation F3, WSP, 2014-11-28 - Redovisning av magnetfält och buller, E.ON, 2014-12-01 PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utbyggnad österut av den befintliga transformator- och ställverksbyggnaden på fastigheten Järnmalmen 3. E.ON arbetade 2011 fram en elförsörjningsplan vars inriktning till stor del följer Örebro kommuns översiktsplan. Enligt E.ON så kommer de förstärkningar av elnätet som gjordes i början av 2000-talet inom snar framtid inte räcka till, och det innebär att man i enlighet med nätplanen behöver etablera två nya inmatningspunkter. De inmatningspunkter som planeras i detta skede är Skebäck och Skogstorp. Skebäck är tänkt försörja stadens östra och nordöstra delar samt innebär att stadens centrala delar kan avlastas. Matningen till Skebäck kommer ske från Osmundgatan (fastigheten Järnmalmen 3) som i och med denna lösning behöver utrustas med ytterligare ett ledningsfack. Utöver detta hoppas E.ON kunna skapa en ringmatning av regionnätet i Örebro vilket skulle innebära att E.ON vid strömavbrott kan mata elen åt ett alternativt håll och på så vis minska avbrotten tidsmässigt. Att bygga ut befintligt 130 kV-ställverk västerut är inte möjligt pga att en annan intilliggande ställverksbyggnad begränsar. Enligt E.ON:s alternativstudie kommer en utbyggnad österut från befintlig transformatorbyggnad skapa de bästa förutsättningar vad gäller driftsäkerhet och tillgänglighet. Det skapar dessutom goda möjligheter att 3 utöka och förnya befintlig anläggning inom fastighet. Detaljplanens fokus är i huvudsak på två allmänna intressen, parkmark och behovet av en trygg elförsörjning. LÄGE Planområde Planområde Planområdet ligger norr om centrala Örebro i den östra delen av industriområdet Holmen. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Riksintressen Planförslaget berör inga riksintressen eller natura 2000 områden. 4 Översiktliga planer Örebro kommuns översiktsplan I gällande översiktsplan för Örebro kommun, antagen av kommunfullmäktige 201003-24, anges området Holmen som ett utvecklingsområde för bostäder/verksamheter. Översiktsplanen pekar på att en utredning bör göras där man tittar på möjligheterna att blanda in bostäder och handel bland verksamheterna på Holmen. Omvandlingen beskrivs kunna ske i lugn takt vartefter verksamheter bygger om eller flyttar. Promenad och gångstråket utmed Lillån är utpekat som bevarandevärt i Översiktsplanen. (Vårt framtida Örebro, Örebro kommun 2014) I översiktsplanen tas ställning till de då rådande översvämningskarteringarna: ”…endast inom områden med låg sannolikhet för översvämning, dvs. områden som inte hotas av 100-årsflöde eller högsta dimensionerande flöde, bör samhällsfunktioner av betydande vikt eller riskobjekt lokaliseras.” (Vårt framtida Örebro, Örebro kommun 2014) Örebro grönstruktur Lillån med kulturstråket Lilla Åpromenaden utpekas i grönstrukturprogrammet som ett unikt promenadstråk med fina kulturella upplevelsevärden och ett viktigt ekologiskt stråk i en annars hårdgjord miljö. (Örebro grönstruktur, Örebro kommun 2006) Förslag till framtida åtgärder som framhålls i Grönstrukturprogrammet är att vattendraget Lillåns passage genom staden på sikt bör utvecklas som ett tydligare grönt stråk med bland annat färre hårdgjorda ytor längs stranden. (Örebro grönstruktur, Örebro kommun 2006) Miljöprogram I miljöprogrammet framgår att i den fysiska planeringen och i utvecklingen av parker och naturområden ska stor hänsyn tas till miljöer som är viktiga för biologisk mångfald. Kommunens tätorter ska präglas av en välutvecklad grönstruktur med lättillgängliga och attraktiva parker och naturområden. Anordningar som underlättar för friluftslivet ska finnas i viktiga rekreationsområden.” (Miljöprogram, Örebro kommun 2014) Örebro innerstads parker ska bevaras i sin helhet och särskild vikt ska läggas vid att det finns grönytor för lek och rekreation i nära anslutning till bostäder. Om gröna områden påverkas eller exploateras ska de kompenseras med hänsyn till ekologiska, kulturella och sociala värden. (Miljöprogram, Örebro kommun 2014) Detaljplaner Gällande detaljplan för Järnmalmen 3 och den intilliggande parkmarken utmed Lillån är Förslag till ändrad stadsplan för del av kv 29 Gjuteriet (1880K-A544). I gällande detaljplan är användningen angiven till industri (J) och högsta tillåtna byggnadshöjd 4 meter inom det aktuella planområdet. 5 Förslag till ändrad stadsplan för del av kv 29 Gjuteriet (1880K-A544). Markerat med rödstreckad linje är den yta som planförslaget innefattar. FÖRUTSÄTTNINGAR Markägoförhållanden Järnmalmen 3 ägs av E.ON elnät Sverige AB och den del av Mikael 2:38 som planområdet berör ägs av Örebro kommun. Natur Mark och vegetation Planområdet sluttar svagt österut ner mot gång- och cykelvägen. Gång- och cykelvägen kantas på sin västra sida av en ridå av björkar. Geotekniska förhållanden Planområdet är i den översiktliga jordartskarteringen markerat som ”lera”. Förorenad mark Enligt det MIFO-register som redovisar förorenad mark, har det inte upptäckts några markföroreningar inom planområdet. Radon Planområdet ligger inte inom område som klassas som risk för radon. Risk för skred Planområdet ingår ej i de områden som identifierats ha förutsättningar för ras- och 6 skredrisk. Höga vattenstånd Fastigheten Järnmalmen 3, och stora delar av tätorten Örebro, ligger inom område som riskerar att översvämmas. DHI Sverige AB har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetat fram översvämningskartor med översvämningszoner för 100-årsflöde, 200-årsflöde och beräknat högsta flöde (BHF). 100-årsflödet respektive 200-årsflödet avser det flöde som över en oändligt lång tidsperiod har en genomsnittlig återkomsttid på 100 respektive 200 år. Flödet kan således inträffa flera gånger under en 100- respektive 200-årsperiod. BHF bygger på en systematisk kombination av kritiska faktorer som bidrar till ett flöde (regn, snösmältning, hög markfuktighet, högt vattenstånd i sjöar samt magasinsfyllning i reglerade vattendrag). Någon återkomsttid kan inte anges för detta flöde, den ligger dock i storleksordningen cirka 10 000 år. Det beräknade 200-årsflödet i planområdet ligger på 25,5 meter (RH2000) och det beräknade högsta flödet ligger på 28,35 meter (RH2000). Marknivån utmed fastighetsgräns på den östra sidan av Järnmalmen 3 är 25,5-26 meter (RH2000). Enligt länsstyrelsernas rekommendationer (Översvämningsrisker i fysisk planering, 2006) så bör samhällsviktiga funktioner ligga över BHF. Utöver den utredning och de nivåer som redovisats ovan så har WSP på uppdrag av E.ON Elnät AB arbetat fram en riskanalys med fokus på översvämning i det aktuella planområdet. Analysen redovisar kompletterande ungefärliga nivåer för 500- och 1000 årsflöden. Nivån för 500-årsflöde är beräknad till +26,2 m (RH 2000) och nivån för 1000-årsflöde är +26,75 m (RH 2000). (utredning Riskanalys översvämning fördelningsstation F3, WSP, 2014-11-28) En annan typ av översvämning är den typ som orsakas av extrema nederbördstillfälle, (skyfall) där vatten samlas i topografiska instängda områden (lågpunkter). För Örebro tätort har MSB låtit utföra en kartläggning av skyfall. Konsekvenser har analyserats vid ett 100-årsregn med 30 minuters varaktighet. Befintlig byggnad på Järnmalmen 3 ligger på en sådan nivå att vatten inte blir stående i direkt anslutning till byggnaden. (utredning Riskanalys översvämning fördelningsstation F3, WSP, 2014-11-28) 7 Kartering av lågpunkter (blå rutor) som fylls vid ett 100-årsregn med varaktighet 30 minuter. (Riskanalys översvämning fördelningsstation F3, WSP, 2014-11-28) Strandskydd Den aktuella delen av Lillån omfattas inte av strandskyddsbestämmelserna (enligt länsstyrelsens beslut 2008-06-27) vilket gör att ett upphävande av strandskydd inte är nödvändigt. Fornlämningar Det finns inga registrerade fornlämningar i planområdet. Kulturmiljö Stråket utmed Lillån är utpekat som bevarandevärt i Översiktsplanen. Därutöver har kulturmiljön i närheten av planområdet inte inventerats som värdefull. Bebyggelse Industri Planområdet ligger i de centrala delarna av Holmens industriområde. Industriområdet i stadsdelen Holmen är ett äldre industriområde och innehåller i dagsläget inga bostäder. Industriområdet Holmen omgärdas av Baronbackarna på den västra sidan och Hagaby på den nordöstra sidan. Söder om Holmen ligger området Hjärsta. 8 Holmens industriområde illustreras inom markeringen. Del av industriområdet Holmen. E.ONs anläggning syns som en gul byggnad i bildens högra del. E.ONs befintliga byggnad har en byggnadshöjd på 8 meter och uppvisar i den östra och västra delen sadeltakslösning medan mittdelen har pulpettak. Byggnaden ligger i dagsläget endast 1 meter från fastighetsgränsen i fastighetens östra del. 9 Den aktuella fastigheten Järnmalmen 3 är markerad i kartan. E.ONs anläggning, vy från gång- och cykelvägen. Bostäder Området Hagaby, öster om planområdet, är ett egnahemsområde som började 2 bebyggas under tidigt 1900-tal och Baronbackarna väster om planområdet är ett område med flerbostadshus som uppfördes under 1950-talet. 1 10 Villaområdet Hagaby, öster om Lillån. Lillån och dess gång- och cykelväg syns i bildens övre vänstra hörn. Bostadsområdet Baronbackarna. Arbetsplatser, övrig bebyggelse Inom området Holmen finns olika verksamheter med fokus på lager, logistik, mekanisk tillverkning, kontor och handel. Tillgänglighet Fastigheten Järnmalmen 3 nås från Osmundgatan som också innefattar en separat gång- och cykelväg. Naturmiljö Parkstråket som löper utmed Lillåns västra strand är ett vackert stråk som används för rekreation och för pendling till fots och med cykel. Planområdet sluttar svagt österut och har ängskaraktär. Gång- och cykelvägen kantas på sin västra sida av en rad björkar. 11 Gång- och cykelvägen utmed Lillån. Vy norrut intill det aktuella planområdet. Lilla Å-promenaden är ett promenadstråk med gång- och cykelväg som löper utmed Lillån. Lilla Å-promenaden börjar på den södra sidan om E18 där gång- och cykelbron från Boglundsängen ansluter. Å-promenaden följer sedan ån och slutar vid Naturens hus. Längs stråket finns tolv skulpturplatser där olika konstnärer skapat verk på temat människa-natur. Utmed stråket finns skyltar med lokalhistoria som har anknytning till platsen. Utbyggnaden av stråket påbörjades 1998 och utförs av Örebro kommun genom stadsbyggnad Örebro. Idégivare till skulpturplatserna var konstnär Stefan Rydéen som också aktivt medverkade i genomförandet. Företag och enskilda har på olika sätt lämnat bidrag och gett stöd till genomförandet. Gator och trafik Transporter Transporter till och från planområdet sker från Osmundgatan över fastigheten Järnmalmen 3. Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Öster om planområdet, och väster om Lillån, löper en gång- och cykelväg. Denna del av å-promenaden ha ingen belysning och är grusbelagd. I närområdet planeras åtgärder i samband med fördjupningen av översiktsplanen (FÖP) för Vivalla. Bland annat planeras en ny cykelbana på bron över E18 till Osmundgatan. Det är svårt att i dagsläget uppskatta vilken väg cyklisterna tar efter bron, dvs om dom fortsätter Osmundgatan eller väljer gång- och cykelstråket utmed Lillån. Det kommer sannolikt hänga ihop med vilken standard gång- och cykelstråket utmed Lillån kommer få i framtiden. 12 Kollektivtrafik Närmsta busshållplats för stadsbuss ligger utmed Hedgatan och för landsvägsbuss utmed Östra Bangatan. Parkering, utfarter Behovet av parkering till planområdet skall uppfyllas på de ytor för parkering som redan finns på Järnmalmen 3. Den enda utfarten från fastigheten Järnmalmen 3 är i dess västra del mot Osmundgatan. Störningar Buller Den aktuella tillbyggnaden innehålla utrustning som inte bidrar med bullerstörningar utanför byggnaden. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Verksamheten inom planområdet kan anslutas till de ledningar som i dagsläget når Järnmalmen 3. Värme/El Fjärrvärme når i dagsläget inte fastigheten men finns utmed Osmundgatan. Elledningar som i dagsläget når Järnmalmen 3 österifrån kommer behöva flyttas vid ett genomförande av planen. 13 FÖRÄNDRINGAR Natur Mark och vegetation Den del av planförslaget som omvandlar parkmark till kvartersmark kommer i del att hårdgöras och bebyggas. Kompensation för ianspråktagande av parkmark Intrånget i parkmarken skall kompenseras genom att byggnadens fasad utformas på bästa sätt för att den negativa känslan av intrång i parkmarken ska bli så liten som möjligt. Förslaget på utformning ska godkännas av Örebro kommun innan försäljning av mark kan ske. Geotekniska förhållanden Byggnation inom planområdet innebär att en viss utfyllnad kommer ske för att fånga upp höjdskillnaderna mellan befintlig golvnivån på Järnmalmen 3 och det tillkommande området på dagens parkyta. E.ON Elnät AB bedömer att stödmur kan användas utmed hela sträckan mot parken vilket gör att samtliga tekniska lösningar som krävs för byggnation kan rymmas inom planområdet. För att minska risken för att stödmuren blir nerklottrad så kan en mindre slänt mot muren, med plantering, anordnas. Detta kommer i sådana fall ske på kommunal mark. Förorenad mark Tillkommande utbyggnad innehåller inga ämnen som bidrar till risk för markföroreningar. Inom planområdet, i befintlig byggnad, finns en transformator som innehåller olja. Alla transformatorer är dock utrustade med uppsamlingskärl som rymmer samtlig mängd olja vilket göra att risken för läckage är minimal. Ett genomförande av planen bedöms inte bidra till risk för markföroreningar. Risk för skred Planområdet ingår ej i de områden som identifierats ha förutsättningar för ras- och skredrisk. Riskanalysen kring översvämning som gjorts av WSP pekar dock på att stabiliteten vid en eventuell översvämning kan komma att försämras på grund av ökade grundvatten- och porvattentryck i sluttande terräng. Inför byggnation bör dessa parametrar studeras närmare men det bedöms ej nödvändigt att genomföra under detaljplanens process. Höga vattenstånd (detaljerad riskanalys) Utifrån rekommendationerna från länsstyrelsen bör samhällsviktiga funktioner som t ex en transformator- och ställverksbyggnad placeras över nivån för beräknat högsta flöde (BHF). Någon exakt återkomsttid för BHF har inte angetts men det är i storleksordningen 10 000-årsflöde. Sannolikheten att den nivån nås under 100 år är 1 %. 14 Man bör beakta i sammanhanget att en väldigt stor del av Örebro stad ligger under BHF, något som gör att en sådan extremsituation skulle skapa en hel rad problem som i vilket fall försvårar eldistributionen i och med att kritiska punkter i systemet idag ofta ligger under BHF. I detta fall, med den utbyggnad som är aktuell i planförslaget, är E.ON i stort behov av att bygga på en redan befintlig anläggning vars golvnivå ligger under BHF. I och med att det handlar om tillbyggnad av befintlig anläggning så har bedömningen gjorts att man bör resonera utifrån andra nivåer för risk än BHF. Täckning och djup av beräknat högsta flöde (BHF). För att ha ytterligare risknivåer att förhålla sig till så har WSP interpolerat fram ungefärliga nivåer för 500- och 1000-årsflöden utöver de nivåer som MSB beräknat. Flöde 100-årsnivå 200-årsnivå 500-årsnivå: 1000-årsnivå: BHF Nivå +25,0 (RH2000) +25,5 (RH2000) +26,2 (RH2000) +26,75 (RH2000) +28,5 (RH2000) Sannolikhet (under 100 år)* 63 % 39 % 18 % 10 % 1% * Sannolikheten att överskridas en eller flera gånger under 100 år. Utifrån denna analys pekar utredningen på att en 500-årsnivå i sammanhanget är en lämplig gräns för lägsta nivån för färdigt golv och att källare ej tillåts. (Rapport: Riskanalys översvämning fördelningsstation F3 E.ON Osmundsgatan, Örebro) En bestämmelse v är inkluderad i plankartan som anger att lägsta nivå på färdigt golv 15 ska vara minst +26,4 meter över nollplan (RH2000). Det är 0,2 m över det beräknade 500-årsflödet vilket i sammanhanget bedöms som en acceptabel risk att förhålla sig till. Även en bestämmelse b (endast källarlösa hus) är inkluderad i plankartan. Golvytan i den befintliga byggnaden ligger på +26,46 (RH2000) och har ett nedsänkt ledningsschakt med måtten 800 mm (djup) x 1200 mm (bredd). Detta schakt ligger under golvnivån +26,46 men innehåller endast ledningar som inte påverkar byggnadens funktion vid en eventuell översvämning vilket gör att schaktet inte ska tolkas som källare eller som en lägsta golvnivå. För att säkerställa att byggnaden kan nås av personal och fordon vid ett 500-årsflöde så har en lägsta nivå för höjd på marken angivits för markytan norr om byggnaden. Anledningen till att välja den norra sidan är att man i dagsläget når byggnaden via portar och dörrar från det hållet. Denna lägsta nivå är satt till +26.2 (RH2000) genom bestämmelsen n, vilket är den beräknande nivån för 500-årsflödet. Marken kring byggnaden bör ligga något lägre än golvet i byggnaden för att säkra att dagvatten inte rinner in i byggnaden. Någon speciell bestämmelse i förhållande till risken för översvämning vid skyfall bedöms inte nödvändig. I och med att tillkommande byggnad kommer ligga på samma nivå för färdigt golv som den befintliga så kommer området inte beröras av vattenansamlingar. Bebyggelse Teknisk anläggning Den tillkommande bebyggelsen inom planområdet kommer bestå av en utbyggnad av befintligt ställverk på Järnmalmen 3. Byggrätten i plankartan medger teknisk anläggning, transformator- och ställverksbyggnad (E) till en byggnadshöjd på 9,0 meter samt en lägsta nivå för färdigt golv som är +26,4 m över nollplanet (RH2000). Därtill finns bestämmelser att ingen källare får finnas samt att takets minsta och största lutning skall vara 0 respektive 15 grader. Byggnadshöjden 9 meter är vald för att rymma byggnadens 8 meter (från golv till nock) plus den extra höjd under golvnivå som kan komma att tolkas in i och med att utbyggnaden kommer ligga i en slänt. Ett avstånd på 1 meter är lämnat som prickad mark (marken får inte förses med byggnad) mellan byggnaden och fastighetsgränsen. Detta för att möjliggöra enklare underhåll av byggnaden samt ge plats åt en stödmur. Den prickade marken kan komma att inkludera ett stängsel. 16 Illustrationen ovan visar ett exempel på vad byggrätten i planförslaget tillåter. Illustrationen förtydligar den bifogade plankartan med tillhörande planbestämmelser men är i sig inte en juridisk handling. 17 Illustrationen ovan visar ett exempel på vad byggrätten i planförslaget tillåter. Illustrationen förtydligar den bifogade plankartan med tillhörande planbestämmelser men är i sig inte en juridisk handling. Gestaltning Plankartan innehåller ingen bestämmelse som reglerar byggnadens gestaltning i detalj. Diskussionen kring lämpligt konstverk som kan pryda fasaden, samt materialval på byggnaden, kommer fortsätta parallellt med planprocessen. Gator och trafik Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Ingen förändring av befintliga gator eller gång- och cykelvägar kommer ske. Transporter Planområdet bedöms inte bidra med någon ökning av transporter förutom under 18 byggnationsfasen. Området kommer därutöver besökas av servicefordon men det bedöms ske sällan. Störningar Buller Den aktuella tillbyggnaden kommer innehålla utrustning som inte kommer bidra med bullerstörningar utanför byggnaden. Den utrustning som avger ljud i anläggningen finns redan och är placerade längre in på fastigheten. (Information från E.ON, 2014). Magnetfält Magnetfältens styrka mäts i enheten tesla (T) som är en mycket stor enhet, i praktiskt bruk används ofta mikrotesla (μT), en miljondels tesla. Magnetsfältsbidraget från en fördelningsstation (ställverk och transformator) överstiger normalt inte 0,2 μT på ett avstånd större än 35 meter från ställverksbyggnaden (Information från E.ON, 2014). Avståndet från tillbyggnadens fasad till närmsta byggrätt för bostäder kommer efter planens genomförande vara 36 meter. Sedan 2002 finns ett allmänt råd från tidigare Statens strålskyddsinstitut som anger referensvärden for allmänhetens exponering for magnetfält. Referensvärdena är rekommenderade maxvärden och bygger på riktlinjer från EU. Referensvärdet (rekommenderat maxvärde) för 50 Hz magnetfält är 100 μT för den allmänna miljön. Så höga värden är det normalt inte frågan om ens på marken direkt under en 400 kV luftledning. Inget minimiavstånd till bebyggelse finns baserat på magnetfältsnivåer utan det är elsäkerhetsaspekter och rent praktiska aspekter som avgör. (Källa: Strålskyddsmyndigheten, 2013) Det finns dock en misstanke inom forskningen att fält även på under 100 μT långsiktigt kan påverka hälsan negativt. Osäkerhet råder fortfarande gällande detta, och det gäller även på så låga nivåer som ned till 0,4 μT. (Källa: Strålskyddsmyndigheten, 2013) I och med att det aktuella planförslaget med marginal beräknas klara gränsen på 0,4 μT så bedöms avståndet mellan den planerade bebyggelsen och kraftledningen vara tillräckligt för att inga vidare åtgärder ska behöva vidtas. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Fastigheten försörjs idag via anslutningar från Osmundgatan vilket kommer vara fallet även efter planens genomförande. Dagvatten Dagvatten från parkeringsplatser, uppställningsytor, körytor och därmed liknande ytor ska renas innan det får anslutas till den förbindelsepunkt som är anvisad. 19 Dagvatten från tak och annat dagvatten som inte är förorenat, ska tas omhand skilt från övrigt dagvatten. Dagvattenåtgärder ska utföras på sådant sätt att fastigheten inte avleder mer dagvatten än vad som motsvarar maxflödet från den oexploaterade fastigheten. Dagvattenåtgärderna ska vara dimensionerade för ett tvåårsregn. Brandvatten Brandvattenförsörjningen i området skall anpassas till gällande riktlinjer. Om brandvattenkravet överstiger kommunens leveransåtagande ska fastighetsägaren/byggherren vidta åtgärder för att tillgodose fastigheten med erforderlig mängd brandvatten via exv. brandvattenreservoarer. El Placeringen av de ledningar och tillhörande ledningsrätter som når byggnaden från väster kommer i samband med planens genomförande att justeras. Avfall Inom varje fastighet inom planområdet ska det finnas tillräckligt utrymme för sortering av avfall. Reglerna i avfallsplanen och föreskrifter för avfallshanteringen i Örebro kommun ska följas vid utformningen och placeringen av soprummet och återvinningsutrymmet. Utformningen och placeringen av avfallshanteringen skall ske i samarbete med Tekniska förvaltningen. GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Organisation Planen upprättas av Örebro Stadsbyggnad som också författar genomförandebeskrivning. Lantmäterimyndigheten verkställer de fastighetsrättsliga genomförandefrågorna efter ansökan. Det tekniska genomförandet av allmänna anläggningar ombesörjes av kommunen genom Tekniska förvaltningen. Exploatören/fastighetsägaren/byggherren svarar för och bekostar iordningställande av kvartersmark och därmed sammanhängande utredningar, undersökningar samt eventuella åtgärder och tillstånd m.m., se nedan. Tidplan Arbetet inriktar sig på att detaljplanen vinner laga kraft under 2015. Genomförandetid Planen föreslås få en genomförandetid om fem år från den tidpunkt då planen vinner laga kraft. Huvudmannaskap Planområdet innefattar ingen allmänplatsmark. 20 Genomförandeavtal Kommunen upprättar genomförandeavtal. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetskonsekvensbeskrivning Fastigheterna som berörs av den nya detaljplanen är Örebro Järnmalmen 3 och del av Mikael 2:38. Detaljplanen innebär att del av Mikael 2:38, idag planlagd för parkändamål blir planlagd för tekniska anläggningar. Viss del av marken blir belastad med prickmark, vilket innebär att marken inte får förses med byggnad. Delen kan fastighetsregleras till Järnmalmen 3 efter markförvärv. Planen innebär också att byggnadshöjden ökar från 4 till 9 meter jämfört med nuvarande plan. Den del av Mikael 2:38 som planläggs belastas idag av ledningrätt (1880K90/535.1). Eon är ledningsrättshavare och kommer att ansöka om att upphäva ledningsrätten eftersom den inte är aktuell. Del av Mikael 2:38 planläggs som kvartersmark och kommer överföras till Järnmalmen 3. Tekniska frågor Tekniska undersökningar Exploatören ansvarar för tekniska undersökningar på kvartersmark. 21 Ekonomiska frågor Ekonomiska konsekvenser - för exploatören Exploatören bekostar erforderliga anläggningar på kvartersmark. På den nya fasaden som kommer synas från Lilla å promenaden ska exploatören uppföra ett konstverk. Landskapsarkitekterna på stadsbyggnad ska godkänna konstverket innan kommunen säljer marken till exploatören. Exploatören bekostar även kostnaden för flytt av ledningar på kvartersmark och allmän plats. Exploatören iordningsställer kvartersmarken för byggnation och bekostar fastighetsbildning, anslutning till VA, geotekniska undersökningar, övriga eventuella undersökningar m.m. - för kommunen Kommunen upprättar och handlägger detaljplanen, samt projekterar och genomför anläggningar på allmän plats. SUMMERING Kommunens kostnader har beräknats till ca 100 000 kr och fördelar sig enligt tabellen. UTGIFTER Mark Förberedande arbeten Planläggning Fastighetsbildning Gata Belysning Park VA LOD Övrigt/oförutsett Administration Summa kkr 100 000 kr 100 000 kr INKOMSTER Markförsäljning Exploateringsavtal Summa kkr 100 000 kr 100 000 kr ADMINISTRATIVA FRÅGOR Planavtal Inget planavtal är tecknat mellan Örebro kommun och E.ON Elnät Sverige AB. Kostnaden för detaljplanen finns med som en del i köpeskillingen för marken. 22 MILJÖKONSEKVENSER Enligt 4 kap. 34 § i plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas om en detaljplan, som avser användning av mark, vatten och andra resurser, ger en betydande påverkan på miljö och hälsa. En bedömning ska göras i ett tidigt skede om detaljplanen medför en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållning med mark och vatten och andra resurser och därmed om en MKB ska göras eller ej. Vid bedömning har följande aspekter beaktats: • nuvarande miljöbelastning på platsen • effekter på mark, vatten, luft, biologisk mångfald, kulturmiljö, social miljö och landskapsbild om planen genomförs • effekter på hushållning med naturresurser • effekter på människors hälsa och säkerhet • effekter på ljusförhållanden och lokalklimat Planförslaget bedöms ej medföra en betydande miljöpåverkan i den betydelsen som avses i lagen och behöver därför inte innehålla en miljökonsekvensbeskrivning. Checklista för behovsbedömning är godkänd på delegation för Byggnadsnämnden 2015-02-26. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Frida Hammarlind Per Axelsson Planchef Planarkitekt 23 FASTIGHETSFÖRTECKNING Per Axelsson 2015-02-24 Bn 1285/2013 Fastighetsförteckning till detaljplan för Järnmalmen 3 m fl (utbyggnad av transformatorstation- och ställverksbyggnad) Örebro kommun FASTIGHETER INOM PLANOMRÅDET JÄRNMALMEN 3 E.ON ELNÄT SVERIGE AB 205 09 MALMÖ MIKAEL 2:38 ÖREBRO KOMMUN BOX 30000 701 35 ÖREBRO RÄTTIGHETER INOM PLANOMRÅDET 18-IM1-78/4701.1 ÅNSTA 20:234 SE BESKRIVNING ÖREBRO KOMMUN BOX 30000 701 35 ÖREBRO 1880K-90/535.2 STARKSTRÖM SYDKRAFT ELNÄT MÄLARDALEN AB FASTIGHETER UTANFÖR PLANOMRÅDET JÄRNMALMEN 1 ASPHOLMEN JÄRNMALMEN AB ASPHOLMEN FASTIGHETER AB BOX 1824 701 18 ÖREBRO JÄRNMALMEN 2 HALLAFORS FASTIGHETSBOLAG AB OSMUNDGATAN 8 703 63 ÖREBRO 24 KORINTEN 1 MATSSON,BO DANIEL HAGABY TVÄRGATA 7 703 63 ÖREBRO MATSSON,SANDRA HAGABY TVÄRGATA 7 703 63 ÖREBRO KORINTEN 2 FRITZ,HENRIC HAGABY TVÄRGATA 9 703 63 ÖREBRO JANSSON,ÅSA HAGABY TVÄRGATA 9 703 63 ÖREBRO RUSSINET 10 FARNEBO,RUNE SAMUEL MATTIAS HAGABY TVÄRGATA 5 703 63 ÖREBRO FARNEBO,ANNA CAROLINE FÖRENINGSGATAN 3 703 63 ÖREBRO 25
© Copyright 2024