Planbeskrivning - Varbergs kommun
Dnr: 2010/127 Planbeskrivning Detaljplan för bostäder på Hansegård och Gröningagården Utställningshandling, 2015-10-22 Varbergs kommun Innehåll Sammanfattning 2 Planprocessen3 Inledning4 Plandata4 Planförslag8 Konsekvenser13 Medverkande15 Sammanfattning Syftet med planen är att pröva möjligheten att utvidga Trönninge samhälle genom att uppföra bostadsbebyggelse strax öster om Trönningeby, söder om Klastorpsvägen. Den nya detaljplanen innebär att jordbruksmark som främst används som bete tas i anspråk för cirka 60-70 nya bostäder. Bebyggelsen är planerad med hänsyn till de karaktärsfulla element som gärdesgårdarna, trädraderna och berghällarna utgör. Befintliga stenmurar, åkerholmar och gamla Klastorpsvägen verkar som strukturbildande element och återanvänds i det nya bebyggelseområdet. Alla stenmurar behålls och utgör fastighetsgränser på kvartersmark för den nya bebyggelsen. Murhål tas upp där föreslagna vägar korsar murarna. Den befintliga bebyggelsen inom planområdet integreras med den tillkommande. 2 (16) Planprocessen Planen upprättas med normalt förfarande i enlighet med Plan- och bygglagen (PBL) 1987:10 regler. I ett första skede upprättas samrådshandlingar, som efter samråd resulterar i en samrådsredogörelse. Därefter upprättas utställningshandlingar som efter utställning resulterar i ett utställningsutlåtande. Efter ett nytt politiskt ställningstagande kan planförslaget föras till antagande och vinner laga kraft efter tre veckor. Tidplan Utställning kvartal 4 2015 Antagande kvartal 1 2016 Laga kraft kvartal 1 2016 Tidpunkten för laga kraft förutsätter att antagandebeslutet inte överklagas. Samråd Utställning Antagande Laga kraft Planhandlingar Planbeskrivning (denna handling) daterad 2015-10-22 Plankarta med bestämmelser daterad 2015-10-22 Genomförandebeskrivning daterad 2015-10-22 Samrådsredogörelse daterad 2015-10-08 Illustrationskarta daterad 2015-10-22 Övriga handlingar Grundkarta, daterad september 2015 Fastighetsförteckning, daterad 2012-08-27, rev. 2015-09-16 Behovsbedömning, daterad 2012-08-30, rev. 2013-04-23 Dagvattenutredning, Norconsult AB, daterad 2015-10-08 Geotekniskt utlåtande, Inhouse Tech geoteknik AB, daterad 2011-12-05 Bullerutredning, Ramböll AB, daterad 2015-05-08 Särskild arkeologisk utredning steg 1–2 inom Trönninge 10:6, 32:1 och 32:7 samt arkeologisk förundersökning av boplatsen Lindberg 95, Arkeologicentrum AB, daterad 2011-10-27 Arkeologisk förundersökning av boplatsen Lindberg 219, Arkeologicentrum AB, daterad 2015-03 Inventering och förslag till skötselplan för Trönninge med omnejd, Examensarbete i växtekologi av Sindy Klasson Göteborgs Universitet, daterad 2007 Miljömedicinskt yttrande angående nybyggnation av bostäder och förskola i närheten av hästverksamheter i Trönninge, Pernilla Almerud Sahlgrenska Universitetssjukhuset, daterad 2013-01-25 3 (16) Inledning Plandata Läge Planområdet är beläget öster om Trönninge, längs Klastorpsvägen, cirka 5 kilometer nordöst om Varbergs centrum. Planen avgränsas av Klastorpsvägen i nordöst, Mobäcken i sydöst, kullar med ängs- och hagmark i söder samt den trädbevuxna höjden Jonsbjär i väst. Areal och markägoförhållanden Planen omfattar cirka 14 hektar och omfattas av delar av Trönninge 32:1, 32:7, 10:6 samt 11:2. Även tio befintliga bostadsfastigheter innefattas av planen. Utöver Trönninge 11:2, som ägs av kommunen, är samtliga fastigheter är i privat ägo. Syfte Syftet med planen är att pröva möjligheten att utvidga Trönninge samhälle genom att uppföra bostadsbebyggelse strax öster om Trönningeby, söder om Klastorpsvägen. Den nya detaljplanen innebär att jordbruksmark som främst används som bete tas i anspråk för cirka 60-70 nya bostäder. Bebyggelsen är planerad med hänsyn till de karaktärsfulla element som gärdesgårdarna, trädraderna och berghällarna utgör. Befintliga stenmurar, åkerholmar och gamla Klastorpsvägen verkar som strukturbildande element och återanvänds i det nya bebyggelseområdet. Alla stenmurar behålls och utgör fastighetsgränser på kvartersmark för den nya bebyggelsen. Murhål tas upp där föreslagna vägar korsar murarna. Den befintliga bebyggelsen inom planområdet integreras med den tillkommande. Tidigare ställningstaganden Riksintressen och förordnanden Hallandskusten hör till de områden med särskilda hushållningsbestämmelser där hänsyn ska tas till natur- och kulturvärden enligt 4 kap Miljöbalken. Turismens och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Bestämmelsen utgör dock inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter. Översiktsplan Översiktsplan för Varbergs kommun, Fördjupning för Trönninge med omnejd, antagen 15 juni 2010, anger bostadsbebyggelse för aktuellt planområde. Enligt översiktplanen ska ”områdets lantliga karaktär bevaras, vilket bör speglas i bebyggelsens utformning och placering i landskapet.” Detaljplan För området finns sedan tidigare inga detaljplaner. Detaljplanarbetet har inte föregåtts av ett program. 4 (16) Behovsbedömning Kommunen har gjort en behovsbedömning i enlighet med 5 kap. 18§ PBL 1987:10 och 6 kap 11 § MB för det aktuella planförslaget. Kommunen har bedömt att genomförandet av planförslaget inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning krävs därmed inte för det aktuella planförslaget. Länsstyrellsen delar kommunens uppfattning om att planen inte bedöms medföra någon betydande miljöpåverkan. Biotopskydd Inom planområdet finns ett antal stenmurar som omfattas av generellt biotopskydd, skyddade enligt 7 kap. 11§ miljöbalken. Strandskydd Mobäcken, ett biflöde till Himleån, tangerar planområdet i sydost. Bäcken omfattas av strandskydd till ett avstånd om 100 meter på var sida om bäcken. Planeringsförutsättningar Mark och vegetation Planområdet avgränsas i nordöst av Klastorpsvägen. Inom området finns ett antal tomter med befintlig bebyggelse, varav några utgör den äldre lantbruksbebyggelsen och övriga är senare avstyckningar för enbostadshus. Terrängen inom området är kuperad på sina håll men lutar huvudsakligen i sydöstlig riktning från nivå cirka +30 i söder till nivå cirka +13 i sydost, med en genomsnittlig lutning på cirka 1:25. Nivåskillnaden inom bebyggelseområdets högsta och lägsta punkt är cirka 17 meter. Runt planområdet finns högre bergspartier i väster och söder. Norr och öster om området finns till största delen åkermark och betesmark med enstaka mindre områden som utgörs av berg i dagen samt busk- och trädvegetation. Ortofoto med ungefärligt planområde. Befintliga byggnader är fyllda med svart. 5 (16) Ängs- och hagmark Hagmarkerna vid Hansegård utgörs av betesmark som ligger på en småkuperad höjd omgärdad av stenmurar. Från marken som sluttar mot sydost är det en vidsträckt utsikt över ett svagt kuperat åkerlandskap. Ängsmarken har en typisk hagmarksflora och berget går i dagen på flera ställen med en, slån och nyponbuskar. Träden är koncentrerade till några mindre dungar där alm, ask och lönn dominerar. Området är välbetat och har ett bevarandevärde. Söder om planområdet finns ett naturområde av regionalt intresse, naturvärdesklass 3. Det området påverkas inte av detaljplanen och planläggs inte. Geotekniska förhållanden Geotekniskt utlåtande bifogas planbeskrivningen. Området består tre delområden med något skilda karaktärer. Områdesindelningen framgår av figuren nedan. Område A Marken inom området utgörs huvudsakligen av 0,3-0,5m tjockt lager mulljord ovan friktionsjord på berg. Friktionsjorden utgörs av löst till medelfast lagrad grusig sand ner till 1-1,5m djup. Från ca 1,5m djup bedöms jorden utgöras av fast lagrad grusig sand alternativt morän. Område B Område B har liknande jordlagerförhållanden som område A. Marken utgörs huvudsakligen av 0,3-0,5m tjockt lager mulljord ovan friktionsjord på berg. Friktionsjorden utgörs huvudsakligen av löst till medelfast lagrad sand ner till 1-1,5m. Från 1,5m djup bedöms friktionsjorden huvudsakligen utgöras av fast lagrad grusig sand alternativt morän. Lokalt förkommer även mindre områden med inslag av silt och/eller mulljord i det övre sandlagret. I den norra och den södra delen av området har även siltig lera och lerig silt påträffats ner till ca 2m djup. 6 (16) Område C Jordlagren inom området utgörs i huvudsak av 0,3-0,5m mulljord ovan lera som underlagras av friktionsjord på berg. Lerans mäktighet i utförda sonderingar varierar mellan 3-6,5m. Störst mäktighet påträffats i områdets norra del. Lerans översta 1-2m har utbildad torrskorpekaraktär, med undantag från borrhål 16 där torrskorpelerans mäktighet är ca 3m. Torrskorpeleran underlagras av ett ca 1-3m mäktigt lager siltig lera. Vattenkvoten i den siltiga leran har uppmätts till mellan 18-35%. Den siltiga lerans mäktighet bedöms tillta i östlig riktning mot angränsande åker/betesmark. Friktionsjorden utgörs av ett mellan 1-3m mäktigt lager av löst till medelfast lagrad siltig sand följt av fast lagrad grusig sand alternativt morän på berg. Markradon Området är beläget inom lågriskområde för radon. Byggnader där personer stadigvarande vistas behöver därför inte utformas med radonsäkert utförande. Fornlämningar och kulturhistoria Området är fornlämningstätt och det finns ett antal kända fornlämningar inom och omkring planområdet. För planområdet har en särskild arkeologisk utredning utförts hösten 2011, under vilken man fann en boplats, namngiven Lindberg 219. Boplatsen har förundersökts av Arkeologicentrum år 2015. Med anledningen av förundersökningsresultaten föreslår Arkeologicentrum inga ytterligare åtgärder. Boplatsen ska därför borttagas för att det ska kunna planläggas i enlighet med rubricerat planförslag. Det har även genomförts en arkeologisk förundersökning av Arkeologicentrum år 2011 av den sedan tidigare kända fornlämningen Lindberg 95. Lämningen kunde därefter avskrivas som fast fornlämning p.g.a. sparsamt fyndmaterial av dålig kvalitet. Rapporterna från de arkeologisk utredningarna tillfogas planhandlingarna. Kartan visar den fd fasta fornlämningen Lindberg 95 markerat med blå figur och den nyfunna fasta fornlämningen Lindberg 219 markerad med röd figur. Befintlig bebyggelse Inom området finns ett antal tomter med befintlig bebyggelse. Den befintliga bebyggelsen inom planområdet integreras med den tillkommande. 7 (16) Service De närmaste förskolorna ligger i Trönninge tätort, där det finns två kommunala förskolor och en som drivs som personalkooperativ. Avståndet är knappt 1 km till respektive förskola. I Lindberg finns närmaste grundskola, en kommunal F-9-skola. Avståndet dit är ca 3 km via Lindbergsvägen. I Trönninge, ca 1 km från planområdet, byggs det under 2015 en F-9-skola. Närmaste livsmedelsbutik finns på Lugnet, ca 3 km från planområdet. I Varbergs centrum finns all tänklig kommersiell och offentlig service, avstånd ca 5 km. Kollektivtrafik Närmaste kollektivtrafik finns i Trönninge, cirka 500 meter från planområdet. Hållplatsen trafikeras av två busslinjer, mellan Veddige–Varberg samt Valinge–Varberg. Turtätheten uppgår till cirka 4 bussar/h i vardera riktningen under högtrafik. Restiden till Varbergs järnvägsstation är cirka 11 minuter. Planförslag Bebyggelse Den nya detaljplanen innebär att jordbruksmark som främst används som bete tas i anspråk för cirka 60-70 st nya bostäder. Bebyggelsen är placerad med hänsyn till de karaktärsfulla element som gärdesgårdarna, trädraderna och berghällarna utgör. Tomterna får som minst vara 500 m2 där de största tillåtna byggnadsarean är 1/3 av tomtarean, dock minst 175 m2 och högst 250 m2 om inget annat anges. Huvudbyggnadser ska placeras minst 4 meter från gata och 4 meter från, eller sammanbyggas i gräns med inttilliggande bostadsfastighet. Komplementbyggnader ska placeras minst 1 meter från, eller sammanbyggas i, gräns mot inttilliggande fastighet. Garage ska placeras minst 6 meter från lokalgata. Högsta nockhöjd för komplementbyggnad är 4 meter medan högsta nockhöjd för huvudbyggnad är 6 eller 8 meter. Principen för höjdsättningen är att tillåta en högre höjd för byggnader som tar stöd i naturen och kullarna och lägre byggnader på de flackare områdena. Fasaderna ska utformas i trä och med fasakulörer i dova färger eller rött. Takvinkeln får maximalt vara mellan 22 och 45 grader. Taktäckningen ska bestå av rött tegel eller av vegetationsmaterial. Längs med den norra delen av lokalgatan ställs krav att huvudbyggnaders långsida ska placeras mot gata, detta för att skapa en enhetlig entré till området. En ny allé föreslås i planområdets mitt för att skapa ett attraktivt gaturum. Befintliga stenmurar, åkerholmar och gamla Klastorpsvägen verkar som strukturbildande element och återanvänds i det nya bebyggelseområdet. Alla stenmurar behålls och utgör fastighetsgränser på kvartersmark för den nya bebyggelsen. Murhål tas upp där föreslagna vägar korsar murarna. Den befintliga bebyggelsen inom planområdet integreras i den tillkommande. I ett bostadsområde är det viktigt med närhet till fritidsaktiviteter. Därför säkerställer detaljplanen möjligheter att uppföra en mindre bollplan samt odlingslotter i områdets östra del. Dessutom skapar detaljplanen möjlighet till promenadstråk både inom men även till grönområdet söder om planområdet. 8 (16) Planillustration. Ljusgrönt visar på befintliga och föreslagna bostadstomter. Grönstruktur Klastorpsvägen och småkullarna i anslutning till dessa undantas från bebyggelse. Marken öster om föreslagen bebyggelsen planläggs som odlingsområde, vilket innebär att marken kan fortsätta att användas för odling, men även mer småskalig odling med exempelvis kolonilotter kan ske. Marken närmast Mobäcken planläggs som NATUR. En lekplats föreslås i områdets centrala delar där utrymme finns både för anlagd lekplats och naturlek. Utformningen av lekplatsen är viktigt att se över vid projekteringsskedet. Verksamheter Gröningagården, Trönninge 32:7, är ett före detta lantbruk som idag består av ett boningshus samt ekonomibyggnader för fastighetsägarens mark- och anläggningsverksamhet. Verksamheten bedömns kunna fortgå tillsammans med planerad bostadsbebyggelse då verksamheten inte bedöms vara störande. Verksamheten ingår inte i planområdet. Ca 400 meter sydost om området från den föreslagna bebyggelsen ligger en maskinstation på Trönninge 9:5. Ljud från maskiner från verksamheten på Trönninge 9:5 bedöms inte överskrida riktvärden för externt industribuller i enlighet med bullerutredningen tillhörande detaljplanen. 9 (16) Trafik Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik Föreslagen bebyggelse innebär att Trönninge tätorts gränser flyttas längre österut. Därmed bör nuvarande hastighet 70 km/h på Klastorpsvägen sänkas till 50 km/h. Från Klastorpsvägen föreslås området nås via två anslutningar, en strax öster befintliga fastigheten 32:7, samt en ca 300 meter ytterligare österut. På så sätt kan trafiken silas genom området och en enskild gata blir därmed inte belastad av all trafik i området. Inom området föreslås gatorna få en intim karaktär med bebyggelse som orienterar sig efter gatorna. Lokalgatan föreslås vara 6 meter bred inom hela området, vilket är den bredd som anges i plankartan. Vid vissa passager kan dock inte vägen ha full bredd med hänsyn till de förutsättningar som finns på platsen varför avsmalningar då anses vara acceptabla. Erfarenheter visar att en utformning med intim karaktär sänker hastigheter och risken för olyckor liksom buller från fordonen minskar. Grusvägen nedanför Jonsbjär planläggs Lokalgata men avses att utformas efter områdets förutsättningar. Befintlig angöringsmöjlighet med bil från Klastorspvägen stängs av och ersätts av två stycken nya. De befintliga bostadsfastigheterna Trönninge 23:1, 22:1 och 10:1 avses att angöras ifrån via den befintliga grusvägen. Anslutning till den nya tomten i väster föreslås ske via grusvägen. Resterande befintliga bostäder föreslås angöras via det nya lokalgatusystemet. En ny gång och cykelväg österut planeras från korsningen Klastorpsvägen – Lindbergsvägen, enligt förslag i den fördjupande översiktplanen. Lämpligen ansluter kommande cykelväg till befintlig grusvägen där den möter Klastorpsvägen. Gång- och cykelvägen går då genom en upplevelserik miljö samtidigt som den gamla vägen åter får en praktisk användning. Parkering Minst en parkeringsplats samt plats i garage är möjlig inom respektive tomt som planeras. Besöksparkering möjliggörs på odlingsmarken längs den östligaste lokalgatan samt i närheten av bollplanen och pumpstationen. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Hela planområdet ska anslutas till det kommunala va-ledningsnätet. En byggrätt för pumpstation föreslås i slutet av den östligaste lokalgatan. Dagvatten En dagvattenutredningar har genomförts av Norconsult AB, daterad 2015-10-08. Utredningen föreslår att dagvattenlösningen på kvartersmarken inom planområdet bör arbetas med aktivt. Genom att reducera andelen hårdgjorda ytor minskar mängden dagvatten som behöver omhändertas. Plankartan har därför en bestämmelse att max 50 % av tomten får hårdgöras. Dessutom ska 50 % av dagvattenflödet fördröjas på tomtmark. För den allmänna platsmarken bör på dagvattenlösningen dimensioneras av allmänna ledningar och fördröjningsmagasin tas hänsyn till att 50 % fördröjning sker på tomtmark. Om endast 50 % av tomten hårdgörs kan resterande tomtyta användas för infiltration av dagvatten. Inom område A och B bedöms möjligheterna till infiltration som förhållandevis goda. Dock förekommer silt och lera lokalt inom område B, varför möjligheterna till infiltration bör bedömas noggrannare för varje enskild fastighet inom detta område. För område C bedöms det ej finnas möjlighet till infiltration. 10 (16) Det finns ett flertal olika lösningar som är tillämpbara för fördröjning av dagvatten på tomtmark, exempel på sådana lösningar är Utkastare, Gröna tak, Genomsläppliga beläggningar, Raingardens, Dagvattenkassetter och Stenkistor. Kartan nedan visar avrinningsområden och flödesriktningar inom planområdet. A2 A3 A4 A1 Område A1 Enligt föreslagen dagvattenhantering ansluts ytterligare fastigheter till befintligt dagvattennät. Inom området en yta obebyggd för att kunna magasinera dagvatten vid de tillfällen då ledningsnätet är tillfälligt överbelastat. Det föreslås att en torr översvämningsyta (torr damm) anläggs väster om den befintliga grusvägen. Område A2 Inom området kan fördröjning ske i ett makadamdike vid sidan om GC:n. Dagvattnet avleds då ytledes till ett makadamdike där det tillåts infiltrera. Diket förses med en dränledning i botten, för att säkerställa avvattningen. Denna dränledning föreslås anslutas till befintligt ledningsnät i norr. Område A3 och A4 Dagvatten från planområdet avleds till en dagvattendamm i naturområdet. Genom att förse anläggningen med strypt eller reglerat utlopp, kan det utgående flödet begränsas och resterande dagvatten magasineras i dammen. När avrinningen till dammen har minskat töms dammen successivt. Dammen utformas förslagsvis som våt, vilket innebär att det alltid finns en synlig vattenspegel. 11 (16) Höjdsättning Höjdsättningen av planområdet är mycket viktig och bör ägnas stor omsorg. Gator och fastigheter ska i möjligaste mån harmonisera med varandra. Tomtmark bör generellt höjdsättas till en nivå högre än anslutande gatumark för att en tillfredsställande avledning av yt- och dränvatten samt spillvatten skall kunna erhållas. Enligt Svenskt Vattens publikation P105 bör lägsta golvnivå inte understiga 0,5m över marknivån vid förbindelsepunkt för dagvatten. Det skall även tillses att marken ges ordentlig lutning ut från byggnader i området. Närmast en byggnad, ca 3m, bör marken ges en lutning om ca 1:20, där så är möjligt. Värme Uppvärmningssystem är i dagsläget inte fastställt, dock föreslås husen förses med miljöanpassat system som exempelvis bergvärme, jordvärme eller möjligtvis fjärrvärme. Uppvärmning med direktverkande el är inte tillåtet. Störningar Trafikbuller Området är utsatt för buller från E6 varför det har tagits fram en bullerutredning med förslag på lösningar för området. Enligt utredningen som är genomförd av Ramböll AB, daterad 20150508, erhåller området med hjälp av vallar och/eller plank längs Klastorpsvägen ekvivalenta ljudnivåer som antingen är 55 dBA eller lägre på bottenplan för samtliga bostäder vilket anses vara acceptabelt. Vid byggnaderna finns det områden med maximal ljudnivå som understiger 70 dBA, där uteplatser kan placeras. Bestämmelsen vall och plank visar vart de bullerdämpande åtgärderna föreslås och hur högda de får vara. Verksamheter vid Trönninge 32:7 Samlokalisering av verksamheter (befintlig verksamhet på Gröningagård, Trönninge 32:7) och bostäder kan leda till risk för störningar för de boende, men även till risk för begränsningar av verksamhetens möjligheter att utvecklas. Bedömningen är dock att verksamheten på 32:7 inte påverkar ny bebyggelse inom planområdet. Om verksamheten påverkas negativt kan en flytt av densamma bli aktuell. Djurhållning I närheten av planområdet ligger tre gårdar med hästhållning, två söder om och en norr om planområdet. I Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Varbergs riktlinjer från 2004 för hästhållning i anslutning till bostäder går att utläsa att ”Nedanstående avstånd är avsedda som riktvärden vilka tillämpas i enskilda ärenden. Dessa ärenden prövas även individuellt enligt gällande lagstiftning. Riktvärdena anger därmed inte att det är tillåtet med hästhållning inom angivna avstånd eller att avsteg inte kan ske i enskilda ärenden”. För planarbetet har dokumentet ”Miljömedicinskt yttrande angående nybyggnation av bostäder och förskola i närheten av hästverksamheter i Trönninge” (25 januari 2013) tagits fram, dokumentet är framtaget av Pernilla Almerud 1:e Yrkes- och miljöhygieniker vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Utifrån detta dokument samt Boverkets rapport ”Vägledning för planering för och invid djurhållning” (2011) har särskilda omständigheter för vilka avsteg kan göras tagits fram. En förändring i regelverket angående skyddsavstånd har skett, avsnittet om djurhållning 9:2 i Boverkets allmänna råd 1995:5 ”Bättre plats för arbete”, har upphävts. Den viktigaste förändringen gentemot de allmänna råden är att vägledningen inte innehåller rekommenderade skyddsavstånd. Skälet till detta är att skyddsavstånden är svårare att tillämpa i praktiken. Någon saklig skillnad gentemot de allmänna råden är det emellertid inte. 12 (16) Det mest svårhanterliga problemet med de riktlinjer för rekommenderade skyddsavstånd som finns i hittills gällande vägledningar, är att de under hand och i allt större utsträckning har kommit att tillämpas som bindande föreskrifter. Denna tillämpning har gjort att skyddsavstånd blivit snarare ett hinder än stöd för en god planering. På senare tid har praxis i miljööverdomstolar och förvaltningsdomstolar ändrat karaktär. Den forskning som redovisats på senare år har börjat få genomslag i rättspraxis. Domstolarna tar i allt mindre utsträckning hänsyn till riktlinjer från centrala myndigheter om skyddsavstånd mellan djurhållning och känsliga miljöer och gör oftare bedömningar mot bakgrund i faktiska förhållanden i närområdet och de krav som kommer till uttryck i PBL och MB. Boverkets vägledning menar att avvägningar i stället bör utgå från platsen, läge, topografi, vind och vegetation. Vägledningen pekar på att förhållanden som är oacceptabla i en miljö måste beaktas som acceptabla i en annan. På landsbygden bör djurhållning och dess omgivningspåverkan vara i högre grad acceptabel än i miljöer där sådan normalt inte förekommer. (Boverket, Vägledning för planering för och invid djurhållning, 2011) Planområdet ligger i ett utpräglat jordbrukslandskap men blir vid utbyggnad en del av en tätortsnära miljö. Tätortsmiljöer beskrivs i Boverkets vägledning för planering invid djurhållning som en gråzon mellan rena bostadsområden respektive landsbygd. I detta fall har planområdet en lantlig prägel med placeringen i jordbrukslandskapet fast det är en del av en tätort och djurhållning i närområdet bör i högre grad vara acceptabel. I den fördjupade översiktsplanen för Trönninge (2010) anges att området lämpar sig för ”hästboende”. Även om man nu inte planerar in stall som gemensamhetsanläggningar är det ändå en god egenskap att kunna fortsätta ha hästhållning på närliggande fastigheter i området. De två gårdarna sydväst om planområdet (Trönninge 14:4 och 12:23) ligger på marknivåer kring +19 till +20m. Mellan gårdarna och planområdet ligger ett 100-120 meter brett och ca 200 meter långt höjdparti. Höjdpartiernas marknivåer på ”kammen” ligger kring ca +30 till +39m, innan det faller av mot planområdet. Bebyggelsen planeras på marknivåer mellan +26m i planområdets västra del, ner till +15 m i öster. Fastigheten Trönninge 6:1 ”Hålan”, norr om planområdet ligger på marknivåer kring +21 m, planerad bostadsbebyggelse närmast ligger högre i landskapet. Djurhållning som bedrivs på en topografiskt sett lägre nivå än omgivandebebyggelse medför ofta mindre störningar för omgivande bebyggelse än på ett högre topografiskt läge. Naturliga barriärer i landskapet, så som kullar och åsar kan begränsa störningar från djurhållning i omgivningen. Enligt uppgifter från SMHI är den förhärskande vindriktningen väst-sydväst, med 33 % av vindarna från dessa väderstreck. Undersökningar visar på att vegetation effektivt hindrar allergen från att spridas. Ett någorlunda brett skogsparti, gärna barrträd, förefaller kunna dämpa luftburen spridning av hästallergen. I den norra delen av planområdet där terrängen är öppen med ett fåtal träd kan man undersöka möjligheten att plantera in vegetation för att minska spridning av allergener. Bedömningen är att befintliga anläggningar inte kommer att orsaka olägenhet för föreslagen bostadsbebyggelse. Motiv är bland annat att planområdet utgörs av en lantlig miljö, och avses också vara det i framtiden, där närhet till djur antas förekomma. Avsikten att grönområden runt förslagen bostadsbebyggelse ska fortsätta odlas och betas stärker detta argument. Topografi och förhärskande vindriktningar har också visat sig gynnsamma. 13 (16) 130 kV elledning För den 130 kV-ledning som finns öster om planområdet har ett skyddsavstånd om 50 meter från elledningens tillämpats, vilket är i enlighet med den försiktighetsprincip som rekommenderas. Det säkerställs i planen att luftledningen ska vara allmänt tillgänglig inom det område där befintlig ledningsrätt finns. Inom området där där luftledningen ska vara tillgänglig får inte någon bebyggelse uppföras. Under luftledningen måste bullerdämpande åtgärder genomföras. I samband med arbete i närheten av luftledningen krävs kontakt med Fortums driftcentral i Karlstad. Genom att göra en kombination av vall och plank under luftledningen, alternativt enbart plank, kan kraven på att bullerskyddsåtgärder inte får uppföras närmare luftledningsstolpar än 10 meter och till en maximal höjd av 3 meter tillgodoses. Viss del av bollplanen och odlingslotterna anses kunna placeras inom skyddsavståndet då de som kommer att vistas där inte är stadigvarande. Vattenområden I planområdets sydöstra del planeras en dagvattendamm som ska ta om hand dagvattnet från planområdet. Eftersom dammen ligger inom strandskyddsområde krävs dispens. För att få det krävs ett särskilt skäl samt att syftet med strandskyddet inte påverkas negativt. Det särskilda skäl som anförs i detta fall är att ytan behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse (dagvattenhantering) som inte kan tillgodoses utanför området. Ett annat särskilt skäl är att anläggning för sin funktion måste ligga vid vattnet (den naturliga avrinningen sker mot föreslaget dammläge) och behovet inte kan tillgodoses utanför området. Syftet med strandskyddet, som är att är att trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten, bedöms inte påverkas negativt av föreslagen dagvattendamm. Från och med 1 september 2014 gäller nya strandskyddsregler som ger länsstyrelserna ökade möjligheter att upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Den nya lagändringen innebär att det finns möjlighet att upphäva strandskydd vid vattendrag som är upp till 2 meter breda. Mobäck som rinner i sydost har en vattenspegel vid normalvattentillstånd på 1,5 meter. Därför föreslås ett upphävande av strandskydd på del av kvartersmark och allmän platsmark i den sydöstra delen av planområdet, se plankartan vart upphävandet föreslås. Det område som avses upphävas har liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften då marken i dagsläget är privatägd jordbruksmark. Några höga naturvärden har inte heller påträffats i det område där upphävandet föreslås varför upphävandet anses vara acceptabelt. Konsekvenser Hushållning med mark- och vattenområden m.m. En förtätning i enlighet med planförslaget innebär en god hushållning med mark- och vattenområden. Utifrån ett behov att tillskapa bostäder samt en kommunal strategi att förtäta staden snarare än att expandera den, är det lämpligt att förtäta lägen där det finns infrastruktur. Behovsbedömning Kommunen har bedömt att genomförandet av detaljplanen inte kommer att medföra någon betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning krävs därmed inte. Planförslaget medger inte användning av planområdet för sådan verksamhet eller åtgärd som kräver tillstånd enligt MKB-förordningen bilaga 1 och 3. 14 (16) Kulturmiljö Beträffande de generellt biotopskyddade stenmurarna i odlingslandskapet kan länsstyrelsen i ett enskilt fall ge dispens från skyddet, men bara om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl som anförs för aktuellt området är att det är angeläget att nyttja marken för bostadsbebyggelse. Stenmurarna kommer dock att bevaras och hål kommer enbart att tas upp på de ställen där föreslagna vägar korsar murarna. Plankartan innehåller bestämmelse om att murar ska bevaras. Dispens för påverkan på de biotopskyddade stenmurarna kommar att ansökas i samband med detaljplanens framtagande. Naturmiljö Kullarna väster om den föreslagna bebyggelsen samt kullarna söder om föreslagen bebyggelse lämnas utanför exploateringen på grund av dess höga naturvärden i enlighet med den fördjupade översiktsplanen för Trönninge från år 2010. I samband med arbetet med FÖP:en gjordes även ett examensarbete från Göteborgs universitet, ”Inventering och förslag till skötselplan, 2007”, där det beskrivs vilken typ av vegetation som finns inom Trönninge. Bedömningen är att detaljplanen inte påverkar de områden som är utpekade med höga naturvärden. Vegetationen ger därmed värdefull rekreationsmöjlighet till befintlig och tillkommande bebyggelse i området. Tillsammans med Jonsbjär har området goda förutsättningar för närrekreation. Kullarna ska fortsätta att betas för att bibehålla nuvarande naturvärden. Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap i miljöbalken Vid planläggning ska miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken 5 kap iakttas eftersom planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. En miljökvalitetsnorm anger den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller miljön anses tåla. Miljökvalitetsnormer finns för utomhusluft samt för fisk- och musselvatten. Påverkan på luft För utomhusluft finns gränsvärden för partiklar i luften. Miljökvalitetsnormerna för luft anses inte överskridas i området. Påverkan på vatten Miljökvalitetsnormerna för vatten uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Alla vattenförekomster ska ha uppnått god status, både kemisk och ekologisk, för ytvatten samt kemisk och kvantitativ för grundvatten innan 2015. Aktuellt planområdet berör Kattegatt som recipient av dagvatten från fastigheten. Kattegatts ekologiska status 2009 bedömdes vara måttlig. Vattenmyndigheten har bedömt att det finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till 2021. Den kemiska ytvattenstatusen bedömdes 2009 vara god. Ett genomförande av detaljplanen bedöms medverka till ett uppfyllande av miljökvalitetsnormen för vatten i och med dagvattnet föreslås fördröjas i enlighet med dagvattenutredningen. Miljömål Varbergs kommun har satt upp lokala miljömål inför år 2015 inom; Klimat och luft, Vatten, Mark, byggnade och boende, samt Natur och biologisk mångfald. Ett genomförande av detaljplanen bedöms bidra till att uppfylla miljömålen. Störningar Området är utsatt för buller från E6 men med föreslagna åtgärder enligt bullerutredningen är bedömningen att detaljplanen inte medför några ytterligare störningar. 15 (16) Medverkande Planförslaget har tagits fram av planenheten, Stadsbyggnadskontoret, genom Jenny Jakobsson planarkitekt i Varbergs kommun samt Olof Halvarsson, planeringsarkitekt på Radar Arkitektur&Planering AB. Representanter från övriga förvaltningar i Varbergs kommun har deltagit i planarbetet. Claus PedersenJenny Jakobsson PlanchefPlanarkitekt 16 (16)
© Copyright 2025