u ltu ri förskola och skola K u ltu ri förskola och skola

våren 2015
Kultur i förskola och skola
Kultur i förskola och skola
Kultur i förskola och skola
Kultur i förskola och skola
kulturförvaltningen
Kultur i förskola och skola, våren 2015
Innehåll
Sid 3
Barn och unga: Styrdokument
Sid 4
Kultur för barn och unga våren 2015
Sid 5
Borås Konstmuseum
Sid 9
Borås museum
Sid 10
Textilmuseet
Sid 16
Kulturskolan
Sid 16
Skolbio – Röda Kvarn
Sid 19
Borås Stadsarkiv
Sid 20
Stadsbiblioteket
Sid 23
Borås Stadsteater
Sid 26
Regionteater Väst
Sid 30
Övrig information: Arrangörsstöd från Västra Götalandsregionen
2
BARN OCH UNGA
Kulturförvaltningens arbete för och med barn/unga utvecklas ständigt. Olika styrdokument ligger till
grund för vårt arbete. Dessutom sker en rad samarbeten med olika aktörer.
• ”Kulturprogram” och ”Handlingsplan för kulturen”
I det av kommunfullmäktige beslutade Kulturprogrammet betonas barns och ungas rätt till kultur.
”Barns och ungas rätt till kultur innebär både att få uppleva kultur av hög kvalitet och ha goda
möjligheter för att utveckla sitt eget skapande.”
Även i Handlingsplan för kulturen 2015-2016 är aktiviteter riktade främst mot barn och unga ett
prioriterat område.
Handlingsplanen för 2015-2016 är ännu inte beslutad. När så sker finns den i sin helhet på
boras.se/kulturförvaltningen under länken Mer information.
• ”Kulturplan 2015-2017 för grundskolan och grundsärskolan”
Kulturförvaltningen har arbetat fram, tillsammans med representanter från skolan, en kulturplan som
gäller för grundskolan och grundsärskolan.
Denna gäller från VT-15 och innebär att eleverna kommer att få ta del av ett större kulturutbud. I
kulturplanen ingår kulturförvaltningens institutioner samt Stadsdelsbiblioteken och Regionteater Väst.
En lärarhandledning har arbetats fram som ska främja samarbetet under planperioden mellan kultur
och skola.
Arbetet bygger till stor del på erfarenheterna från KLIV 2.0 och 3.0, det av regionen initierade projektet
Kultur och Lärande I Vardagen. Detta samarbete avslutades 2014 men processen fortsätter för att:
• Utveckla lärandet genom kulturen
• Skolan och kulturen har bästa samverkansformer i ett lokalt perspektiv
• Skapa arbetsglädje inom kulturen
Kulturförvaltningen ska medverka till att: konst, kultur och kreativitet genom estetiska lärprocesser blir
ett av verktygen till en framgångsrik skola, d.v.s. höja skolans måluppfyllelse genom konst och kultur.
• ur Lgr 11
Kulturens roll i skolan:
”Främja elevernas utveckling och lärande samt en livslång lust att lära”
”skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja pröva egna idéer
och lösa problem”
Kunskaper
”Skolan ska ansvara bl a för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av
många uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama, dans samt utvecklat kännedom om samhällets
kulturutbud”
Skolan och omvärlden
”Skolans mål är bl a att varje elev har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv”
Riktlinjer
”Alla som arbetar i skolan ska bl a verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv,
föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den lärande miljön”
Varje kulturinstitution utgår från Lpfö 98 och Lgr 11 i sitt programutbud. Varje aktivitet kan
naturligtvis kopplas till andra ämnen i Lgr 11 än föreslagna i kulturkatalogen beroende på vad enskilda
lärare önskar.
3
Offentlig Kultur för barn och unga våren 2015!
Kulturförvaltningen bjuder på en mängd aktiviteter och programpunkter under våren.
Lördagsbarn - Offentligt kulturutbud till barn på lördagar
Serien startar 24 januari med Lördagssagor i knacka på!. Under våren följer sedan gästspel med
barnteater, dans, barnfilm på Röda kvarn, workshops, guidningar och mycket mer. 25 april blir det
Barnens kulturlördag på Kulturhuset! Då sker det många aktiviteter och arrangemang för hela familjen.
Övrigt i serien Lördagsbarn, se separat programfolder samt vår hemsida!
Kultur på Sportlovet
Under vecka 7 sker många kulturaktiviteter för skolbarn. I år är temat ”storm och magi”. Bland annat
spelas ”Stormen” på Stadsteatern och Stadsbiblioteket bjuder på Storm & Magiquizz.
Samlad information kommer i form av ett tryckt programkort. Information finns även på
boras.se/kultur.
Övrigt offentligt utbud
Stadsbiblioteket, Textilmuseet, Borås museum, Borås konstmuseum, Kulturskolan, Stadsteatern och bio
på Röda Kvarn genomför dessutom en mängd andra aktiviteter och arrangemang under våren. Det
offentliga utbudet återfinns på boras.se/kultur och under respektive institutions hemsida.
4
Välkommen till en ny termin på Borås konstmuseum
Vårens museilektioner erbjuder något för alla årskurser men med särskilt fokus på mellanstadiet.
Tillsammans med museets pedagoger får ni i lektionerna möjlighet att se och uppleva konst. Borås
konstmuseum vill ge alla möjlighet att på sina egna villkor, uppleva, aktivt delta i och tillgodogöra sig
konsten. Hos oss är allas tolkningar och tankar lika viktiga.
Våra visningar och lektioner bygger på dialog och diskussion med gruppen kring de frågeställningar
som berörs. Som vanligt är du välkommen att boka en visning av våra aktuella utställningar eller ta del
av något av våra lektionskoncept som du ser nedan. Bokning görs via:
bokningar.konstmuseum@boras.se eller 033-35 76 69.
Förskola – åk 3
Upptäck färg!
Med sagan som utgångspunkt rör vi oss i museets utställningar, och upptäcker världens alla färger i
konsten på väggarna. På vägen stannar vi och diskuterar kring vad vi ser. Sedan följer vi färgen in till
konstverkstan där vi själva provar vilka färger det finns och hur olika de kan se ut.1
Tidsåtgång: 60 min
Skulpturerna lever
Staden är full av skulpturer, museet likaså. Med utgångspunkt i de skulpturer som finns inne på museet
upptäcker vi tillsammans vad en skulptur är för något, för att sedan ta oss utanför museet och fundera
över vad de gör hela dagarna? Vi avslutar sedan med att barnen med varandra som ”modellera” får
skapa sina egna tillfälliga skulpturer.2
Lektionen rör sig både inomhus och utomhus och genomförs oavsett väder.
Tidsåtgång: 60 min
Åk 4-6
Vad är konst?
Vad är konst? Kan den se ut hur som helst? Kan vem som helst skapa konst? Frågorna är många när
man börjar fundera över vad konst egentligen är. Med utgångspunkt
i museets utställningar funderar och diskuterar vi tillsammans kring
de här frågorna. Eleverna delas sedan in i grupper som får fördjupa
sig i enskilda konstverk och göra en bildanalys, ett viktigt verktyg i
vår bildcentrerade värld. Grupperna presenterar avslutningsvis sina
analyser för varandra.3
Tidsåtgång: 60 min
Vem är jag?
Konstnärer har i alla tider skapat självporträtt som berättar om hur
de såg på sig själva och vilka de var. I den här lektionen tittar vi på
några exempel på det för att sedan tillsammans och var och en
fundera över; Vem är jag? Vi går sedan ner i konstverkstan och
skapar med enkla medel egna självporträtt.4
Tidsåtgång: 90 min
Chandelier, konstnär: Kristina Jansson, fotograf: Jean-Baptiste Béranger
5
Stillhet och aktivitet
Med utgångspunkt i museets utställning med verk av Hans Gothlin, undersöker vi hur färg, form och
rytmik hänger samman. Kan ljud och musik påverka hur vi upplever färg och form? Det undersöker vi
först i Hans Gothlins utställning. Vi fortsätter sedan undersökandet i konstverkstan där eleverna får
måla till olika ljud och rytmer.5
Obs! Lektionen erbjuds from 18 april.
Tidsåtgång: 75 min
Åk 7 – gymnasiet
Konst?
Vi möter idag fler visuella intryck än någon gång tidigare. Aldrig förr har det därför varit så viktigt att
lära sig verktygen för att tolka det vi ser. I den här lektionen diskuterar vi först kring konstbegreppet
och blickar, med hjälp av museets utställningar, bakåt för att se hur konst i Sverige har sett ut de senaste
100 åren. Eleverna får sedan till uppgift att gruppvis göra en bildanalys. Grupperna presenterar
avslutningsvis sina analyser för varandra.6
Tidsåtgång: 75 min
Åk 7 – gymnasiet: Rörliga bilder
Workshop - skapa film med mobilkamera
I en två timmar lång workshop producerar vi egna korta filmer i mindre grupper. Vi använder
mobiltelefoner för att filma och tittar på och diskuterar resultaten gemensamt. Vi arbetar med öppna
teman som exempelvis rörelse, miljö, identitet och porträtt och går igenom olika sätt att berätta med
rörliga bilder.7
Obs! för att workshoppen ska kunna genomföras behöver gruppen ha 1 Iphone/Ipad/5 elever. Det
finns enstaka att låna på museet.
Tidsåtgång: 120 min
Bokningsförfrågningar per mail till karolina.pahlen@boras.se
Videokonsten 50 år!
En exposé med videovisningar över hur konstnärer arbetat med rörliga bilder sedan 60-talet. Hur skiljer
sig dessa rörliga bilder från andra vi möter i media, på bio och på TV?
I vår samtid finns rörliga bilder överallt i vår vardag, föreläsningen ger en introduktion till att kritiskt
avläsa och förstå olika typer av rörliga bilder.8
Tidsåtgång: 80 min
Bokningsförfrågningar per mail till karolina.pahlen@boras.se
För alla:
Skulpturvandringar och visningar av museets utställningar
Upptäck stadens konst – vi tittar på såväl skulpturer som målningar som finns ute i staden. Borås
konstmuseum erbjuder skulpturvandringar för alla årskurser. Du är även välkommen att boka en
visning av vårens utställningar. Antingen väljer du en
introduktionsvisning, 30 min, eller en fördjupande visning, 60
min. Du kan läsa mer om museets utställningar på vår hemsida:
www.boras.se/konstmuseum
2014 – 31.10 Från Grünewald till Fernström - verk ur Borås
konstmuseums samling
24.1 - 5.4
Spell Bound Kristina Jansson
18.4 – 20.9 Hans Gothlin
12.2 - 29.3 Björn Bergsten
6
Exempel på koppling mellan läroplan och museilektionerna på Borås Konstmuseum
1
Läroplan för förskola, Mål
Utveckling och lärande • Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv • Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa • Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Centralt innehåll Lgr 11 Bild • Bildframställning -­‐ Teckning, måleri, modellering och konstruktion • Redskap för bildframställning -­‐ Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns 2
Läroplan för förskola, Mål Utveckling och lärande • Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv • Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa • Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama 3
Centralt innehåll Lgr 11 Samhällskunskap • Att leva i närområdet – Yrken och verksamheter i närområdet Bild • Redskap för bildframställning -­‐ Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns 3
Centralt innehåll Lgr 11 Bild • Bildanalys – Konst-­‐, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar • Bildanalys – Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Svenska • Tala, lyssna och samtala – muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola… 4
Centralt innehåll Lgr 11 Bild • Bildframställning – Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete • Bildframställning – Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage • Bildanalys -­‐ Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap 5
Centralt innehåll Lgr 11
Bild
• Bildframställning – Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete
• Bildanalys - Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap
Musik
• Musikens sammanhang och funktioner – Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan
samspela.
7
6
Centralt innehåll Lgr 11 Bild • Bildanalys – Samtida konst-­‐ och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar. • Bildanalys – Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Examensmål, Läroplan för gymnasieskola 2011 Estetiska programmet • Centralt för utbildningen är att eleverna ska skapa, uppleva och tolka konst och kultur. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över och öka sin förståelse av kvalitet och kommunikation genom diskussion om egna och andras arbeten. Humanistiska programmet • Utbildningen ska sätta människans skapande och tänkande i centrum och behandla kulturarv, samtida kultur och interkulturella frågor, liksom språk som kulturbärare Samhällsvetenskapsprogrammet • Utbildningen ska behandla mediernas och informationsteknikens förutsättningar och möjligheter. Vård – och omsorgsprogrammet • Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation, eftersom det skapar en grund för ett gott samarbete samt för att kunna ge korrekt och komplex information till patienter och andra brukare. 7
Ur Lgr 11: ÅK 7-­‐9 Bild, bildframställning. Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande. GYMNASIET Bild, ämnets syfte: Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och färdigheter i hur bilduttryck konstrueras, framställs och används för kommunikation. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur betydelse skapas i bilder samt färdigheter i analys och tolkning av egna och andras bilder. […] Eleverna ska ges möjlighet att utveckla en bred förståelse av bildens språkliga funktioner och hur bilden kommunicerar, genom att presentera sina arbeten i utställningar och samproduktioner med olika aktörer. 8
Ur Lgr 11: ÅK 7-­‐9 Bild, bildanalys -­‐ Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. -­‐Samtida konst-­‐
och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar. GYMNASIET Svenska, ämnets syfte: Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Engelska 6, kommunikationens innehåll. Teman, motiv, form och innehåll i film och skönlitteratur; författarskap och litterära epoker. Bild, ämnets syfte: Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och färdigheter i hur bilduttryck konstrueras, framställs och används för kommunikation. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur betydelse skapas i bilder samt färdigheter i analys och tolkning av egna och andras bilder. 8
BORÅS MUSEUM
Friluftsmuseet i Ramnaparken
Här står hus från 1600-talet till 1800-talet som tillsammans ger en bild av livet på landsbygden i
Sjuhäradstrakten. Det finns en kyrka från slutet av 1600-talet, en förläggargård, två bondstugor, etc. I
visningen får eleverna delta i att synliggöra de sociala strukturerna på landsbygden under 1700- och
1800-talen. Vilka var de som bodde i husen? Hur satt man i kyrkan? Vem bestämde egentligen? Vem
gjorde vad hemma? Genom att sätta fingret på dåtidens normer och värderingar öppnar vi för samtal
om hur vi har det idag. Något att ta med sig och jobba med. Visas t.o.m. oktober.
Målgrupp: förskola - vuxenutbildningar. Tidsåtgång: 60 min
Dannikekvinnan – liket i mossen
I stormaktstidens Sverige blir en ung kvinna begravd i en mosse i Dannike. Vem hon var som hittades i
Rydets mosse på 1940-talet går inte att spåra men genom att studera de föremål och kläder hon hade
med sig kan man få en del svar. Utifrån fakta som finns kan man jobba med olika teorier kring vem hon
var och hennes öde. Att lägga ned en kropp i en mosse var en som förnekats att vila i vigd jord och
förhindra den döde att gå igen. Mossar har under lång tid varit en betydelsefull plats laddad med mystik
och en plats för varelser tillhörande andra världar.
Kring den här utställningen går det att jobba med olika ingångar och utifrån olika ämnesinriktningar.
Målgrupp: årskurs 3 - 9 Tidsåtgång: 45 min.
Liv, Lust, Längtan
I Borås Museums nya basutställning framställs Borås Stads historia på ett spännande sätt. Utställningen
är tematisk snarare än kronologisk och kretsar kring begrepp som identitet, brott och straff, ljus och
mörker, och så vidare. Under en guidad tur i Liv, Lust, Längtan-utställningen kan eleverna få perspektiv
på olika aspekter av livet förr i Borås. Vi hoppas kunna väcka tankar om identitet och relationer. Precis
som med Dannikekvinnan går det att jobba med detta utifrån olika ingångar.
Målgrupp: årskurs 3 – 9 Tidsåtgång: 60 min
Utställning
Broderier från 50- och 60-talen
17 maj – september 2015
En färgstark utställning med fria broderier från 1950- &
60-talen. Utställningen är producerad av Östergötlands
museum utifrån deras samling av broderier från
Hemslöjden i Östergötland. Här återfinns mönster av
dåtidens stora svenska textilformgivare, som Elsa Agélii,
Ingrid Dessau och Raine Navin.
Passa på att ta del av utställningen och inspireras av
broderiernas mönsterskatt.
Ur Lgr 11:
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor. Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid. Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka. Kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livåskådningar, generationer och språk möts. 9
TEXTILMUSEET
Textilmuseet ligger i Textile Fashion Center. Ett nytt kreativt centrum för kultur,
vetenskap, innovation, och affärsverksamhet inom textil och mode.
Textilmuseets ambition är att alla elever ska känna sig inkluderade, bli sedda och
komma till tals under besöket. Våra visningar bygger på och bjuder in till aktiva diskussioner kring olika
frågeställningar.
Skolprogrammen på Textilmuseet är kopplade till skolans styrdokument. Med särskilt fokus på de
ämnen som ryms inom museets uppdrag, se under respektive skolprogram. Vår förhoppning är att
lärare ska använda museet som ett verktyg och komplement till undervisningen.
Textil och miljö
Att få fram ett färdigt tyg har alltid varit en lång process med många olika moment. För att utföra dessa
moment idag används en mängd kemikalier där flera av dem kan orsaka skador på människor, djurliv
och miljö. Olika fibrer kräver mer eller inga kemikalier alls, en del råmaterial kräver mycket energi, en
del går att återvinna osv.
De kläder vi har på oss innehåller som oftast mycket kemikalier och mycket energi och vatten har gått
åt vid framställningen. Det här får stora konsekvenser på miljön. Under visningen pratar och diskuterar
vi bland annat om:
Miljöpåverkan vid framtagning av textilier idag, igår och imorgon.
Kemikalier vid konventionell odling, framställning och beredning av olika material, samt i
konsumentledet tvätt och användning.
Effekter på människa och miljö historiskt och nutid och i ett globalt perspektiv, ”cocktalieffekten”.
Ekologisk odling, miljövänlig framställning, livscykelbegreppet – hur mycket vatten och kemikalier
går det åt till ett plagg, ex en t-shirt.
Textiliers värde förr och nu, återvinning, återbruk och lump.
Till de fibrer som odlas används mycket bekämpningsmedel för att motverka skadeangrepp och vad
händer om vi fortsätter på samma sätt och vad går att göra istället?
När vi tröttnat på våra kläder, vad gör vi då?
I Sverige slänger varje person i snitt 8 kg textilier per år i soporna. Vad kan vi göra istället? Och vad ska
vi tänka på innan vi köper t. ex. nya kläder?
Dessa frågor är bara några av de vi tar upp och resonerar kring under visningen.
Ur Lgr 11:
Årskurs 4-­‐9, grundsärskolan 7-­‐9 Geografi: • hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling • Klimatförändringar, förklaringar och konsekvenser Kemi: • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället hur det påverkar hälsan och miljön • Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling. • Människans användning av energi-­‐ naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. 10
Textil, konsumtion och Bangladesh
Vår konsumtion ökar för varje år. Hur ser vår konsumtion ut idag och hur påverkas vi kring val av
varumärken och varför gör vi vissa val, vad påverkar oss.?
Vi jämför konsumtionsmönster idag med nedslag i 1900-talets historia. Hur mycket kostade en jacka
1940 och vad kostar en jacka idag? Vi lever i ett sk välfärdssamhälle men hur lever man i andra delar av
världen och hur levde vi i Sverige början av 1900-talet.
Hur tänker vi när vi köper kläder, var tillverkas kläderna och av vem?
I visningen tar vi upp olika varumärken och tillverkningsled. Vad kostar ett plagg att tillverka och hur
mycket av priset går till att marknadsföra plagget?
Från och med våren 2015 har vi en rekonstruktion av ett typiskt textilarbetarhem från Bangladesh som
är ett plåtskjul, inrett med föremål inhandlat i Dhaka. Bangladesh exporterar kläder för många miljarder
dollar och sektorn expanderar kontinuerligt till följd av efterfrågan av billigt och snabbt mode. Under
2015 förväntas exporten öka kraftigt. Under 2011 låg den på 18 miljarder dollar och spås en
fördubbling detta år. Det som inte ökar är lönerna och minimilönen räcker inte till levnadskostnaderna.
Årskurs 4- 9, grundsärskolan, gymnasiet
Foto
Fotograf Amy Helene Johansson
Ur Lgr 11:
Samhällskunskap: • De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter.... innebörd och betydelse • hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen Historia: • Framväxten av det svenska välfärdssamhället • Industrialiseringen i Europa och Sverige 11
Textil och identitet
Med våra kläder kommunicerar vi dagligen med omgivningen Vi kan påverka mer än vi är medvetna
om i olika situationer med val av kläder och signalerar olika könsaspekter.
Historiskt har klädkoder haft en viktig funktion då den visade vilken samhällsklass människor tillhörde
och då det inte var tillåtet att klä sig över sin klass.
Visningen utgår från museets stora studiesamling med kläder från hela 1900-talet och en bit in på 2000talet. Här finns alla möjligheter till att prova olika stilar, utmana normer, få gå i en dräkt som gör det
svårt att andas osv.
Ur Lgr 11:
Årskurs 7- 9, grundsärskolan 7- 9, gymnasiet
Samhällskunskap:
•
•
Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hr detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Immigration till Sverige förr och nu En värld utan textil
Att bära kläder och kunna sova på något mjukt har människor gjort sedan väldigt länge. En av de
största skälen till att människan började klä sig var frågan om blyghet. I många samhällen anses
nakenhet oanständigt och kläder skyler ju kroppen. Vi klär oss också för att inte frysa men visar också
vad vi jobbar med.
Borås kallas bl. a. Textilstaden och här fanns flera sk Knallar, en handelsresande. Här får ni följa med
på en resa som börjar i nutid och tar oss bakåt i tiden. Vi möter olika yrken där kläder har en viktig
funktion, vi möter de som tillverkade tyger och de som sydde kläderna. Vi titta på de textilier som inte
syns men som finns, vi tar en sväng förbi mönsterriket med alla tusentals varianter på tryckta tyger.
Resan har ingen bestämd färdrutt och gör därför ibland små avstickare.
Ur Lgr 11:
Årskurs 1-­‐6 och grundsärskolan Samhällskunskap: • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. • Yrken och verksamheter i närområdet. Historia: Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid Pengars användning och olika värde. Grundsärskolan
På Textilmuseet är lärmiljöer prioriterade områden. Vi jobbar för att våra utställningar och
aktivitetsytor anpassas för elever med olika funktionsnedsättningar. Detta är något vi kommer fortsätta
att utveckla i samråd med våra besökare, skolor, klasser, lärare. Skolprogrammen anpassas efter
kunskapsnivåer.
För den estetiska verksamheten kan Textilmuseet bl. a. erbjuda:
• Hantverkstekniker med olika material, handverktyg och redskap, till exempel tovning.
• Möjlighet att undersöka estetiska uttryck i olika konstformer, tidsepoker, traditioner och kulturer.
• Konst, arkitektur och design i samhället
• Mode- och trender i ungdomskulturen. Vad de kan signalera och hur de kan påverka individen
I de samhällsorienterade ämnena tangerar skolprogrammen följande innehåll:
• Miljöfrågor
• Sveriges historia från 1850 till nutid, levnadsvillkor
• Immigration till Sverige förr och nu
• Klimatförändringar
12
Förskolan
Hela museet kan bli ett enda stort äventyr! Här finns massor att upptäcka. I den permanenta
utställningen Textilchock finns många roliga och spännande saker att titta och känna på. Ett stort däck
är placerat mitt i utställningen där många barn får plats. Vad gör ett däck i Textilmuseet? Om man tittar
på insidan av däcket kan man ana en textil väv, en sk cordväv. Många nya upptäckter erbjuds i den
utställningen som ger barnen utrymme till att iaktta, samtala och reflekter.a. På plan 2 ligger en
aktivitetsyta för skapande, där finns ett rum för tygtryck och tovning och ytor att röra sig på.
Japanska folksagor i utställningen Fiber Futures.
Fiber Futures består av 35 storskaliga och originella verk i olika material. Att gå in i utställningen är som
att komma in i en magisk värld. Barnen får ta del av japanska folksagor och de olika verken blir
rekvisita till berättelsen.
Från 4 år, tid 40 min.
Objudna gäster på museet
Det finns små odjur som inte får komma in i museets värld, skadedjur. Ibland är oturen framme om de
lyckas ta sig in och kalasar då gärna på textil. Men hur ser de här djuren ut och hur lever och förökar de
sig och vad gör de för skada? Med förstoringar på de små små djuren får vi se hur de verkligen ser ut
och är egentliga ganska gulliga. Tillsammans gör vi i textil små tolkningar av djuren.
Från 3 år, tid 60 min.
Lpfö 98
En museimiljö ger barn möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Här kan det uppstå frågor som barnen kan jobba vidare med och fördjupa sig i. I läroplanen för förskolan går det att ringa in många av de mål under utveckling och lärande. Några av dem är: − utvecklar intresse och förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. − utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. − Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Bra att veta inför besöket
Matsäck eller frukt får ätas i museet i anslutning till entrén, ingen förtäring eller dryck i utställningarna.
Gå på egen hand eller med guide så vill vi att ni anmäler/bokar ert besök. Till ytterkläder och väskor
finns små garderobsvagnar där en grupp kan disponera en egen vagn.
13
Utställningar
Textilchock
Tänk dig en värld utan textil. Utan textil skulle världen hamna i chock – en textil sådan.
Textilchock! är en färgstark och mönsterfylld utställning om just textil. Om du tror att det bara handlar
om kläder och heminredning, kommer du att bli rejält överraskad.
De flesta associerar textil med hemmiljö och kläder, men utställningen vill skapa nya insikter. Vi omger
oss ständigt med textila produkter och det är en större bransch än de flesta tror. I utställningen pekar vi
på de möjligheter som materialet bär med sig. Det finns knappt ett område i vårt samhälle där det inte
används som; inom sjukvården, militären, biltillverkningen, idrotten och musikbranschen. Till och med
astronauter är beroende av textil när de ger sig ut i rymden.
Välkommen till den textila världen!
DIY
Do It Yourself
Textilmuseet har en unik yta för att på egen hand eller med
handledning testa på olika textila tekniker i roliga material. Här finns
symaskiner, vävstolar och mycket annat som man behöver för att
skapa något kul. De som bara vill ta det lugnt kan slå sig ner under
metallmolnet och bläddra i modemagasin 1940-talet och framåt.
Provningsgarderoben
Tycker du om att prova kläder kan Textilmuseet stoltsera med en stor klädgarderob. Där finns kläder,
skor, hattar och väskor från 1900-talets början fram till idag. Nästan allt går att prova. Om du ställer dig
framför spegeln så kanske att det plagg du har på dig berätta en liten historia.
Tillfälliga utställningar
Fiber Futures
23 november – 4 april 2015
Fiber Futures är en samlingsutställning med japanska textilpionjärer av både internationellt etablerade
och relativt nya namn - alla i framkanten av den globala Fiber Art- rörelsen. Tillsammans ställer de ut
ett trettiotal originella och storskaliga verk inom den japanska textila samtidskonst. Det är japanskt,
ultramodernt och traditionellt på samma gång.
I Japan verkar många av landets ledande textilkonstnärer inom Fiber Art-rörelsen. Rörelse uppkom
under efterkrigstiden och fick snabbt status som en ny och innovativ
konstform. I fokus står de textila fibrerna med sina unika egenskaper.
På ett friare sätt än tidigare arbetar konstnärerna med fibrer framför
traditionella textila tekniker. Sökandet efter fibrernas potential som
skulpturalt medium för att uttrycka naturlig skönhet har resultaterat i en
vidareutveckling och förnyelse av landets levande hantverkstraditioner.
Varje konstnär har sitt eget unika sätt att använda materialet på.
Gemensamt för utställarna är drivkraften att utforska materialets
möjligheter, vilket i sin tur har resulterat i en spännande utveckling av
både teknisk skicklighet och nya konstnärliga uttryck.
Utställningen Fiber Futures är producerad i samverkan med International
Textile Network Japan där den premiärvisades hösten 2011. Curator Joe
Earle, chef för Japan Society Gallery i New York.
14
Lars Wallin – Fashion Stories
25 april – 20 september
Årets stora utställning om svenske couturedesignern, Lars Wallin. I
utställningen visas unika kreationer i exklusiva material såsom
coutureklänningar, brudklänningar och scenkläder. Här får man också
en inblick i designprocessen genom skisser, materialprover, bilder, m.m.
Fotograf Bo Brinkenfalk
Re Rag Rug
9 maj – 30 augusti
Re Rag Rug är ett experimentellt designprojekt som utforskar mattans sociala och ekologiska
hållbarhet. Under 12 månader har 12 unika mattor utvecklats i 12 olika textila tekniker. Materialet är
spill och överskott från textilindustrin och gamla klädesplagg – stoff som annars skulle kasseras. Här
visas bra exempel på hur man med design kan arbeta med hållbarhetsfrågor och se möjligheter i ett
material.
Kontakt:
Bokning och information 033-35 89 50 eller frågor via mail till Karin Olsson Lindström, museipedagog
karin.olssonlindstrom@boras.se
15
KULTURSKOLAN
På Kulturskolan har vi en bred kompetens i många olika kulturella uttryck. Till exempel undervisar vi i
musik, dans, teater, bild, textil, cirkus, serieteckning och ord. Varje vecka möter vi ca 5000 barn ute på
Borås skolor och i våra egna lokaler.
Vi hjälper gärna er i grundskolan att uppfylla läroplanen i musik eller i olika Skapande skola-projekt. Vi
kan också hjälpa er med andra kulturinslag i skolan, till exempel skol- eller lärarkör, skolorkester eller
kortare kurser i exempelvis gitarr, teater osv. Kontakta oss om ni har några idéer så kan vi prata vidare
tillsammans.
För förskolan kan vi bland annat erbjuda sång, musik, rytmik och drama.
Vi har möjlighet att både komma ut till er verksamhet och att bjuda in er till våra centrala lokaler på
Södra Kyrkogatan 36.
Specialerbjudande:
Läsåret 2014-2015 fortsätter vi med Sagolik Sagolek.
Sagoleken riktar sig till alla 4-5-åringar och leds av vår dramapedagog Helena Warg. Först läser vi en
saga tillsammans och sedan leker/dramatiserar vi den tillsammans.
Borås Kulturskola fyller 70 år i år. 2 november har vi en stor jubileumskonsert på Åhaga med både
skolans nuvarande och tidigare elever kommer uppträda. Mer information kommer!
Kontakt:
Thomas Florentin, Bitr. Kulturskolechef. 033-357643 eller 0768-887643. Thomas.florentin@boras.se
SKOLBIO – RÖDA KVARN
Kulturkontoret bedriver filmverksamhet på Röda Kvarn, byggd 1914, restaurerad 2005 och numera
Borås största salong med sina 252 sköna fåtöljer. Här visas svensk och internationell kvalitetsfilm,
barnmatinéer och skolbio i en unik och vacker biografmiljö.
Kulturkontoret bedriver skolbio i samverkan med kommunens för-, grund- och gymnasieskolor. Målet
är att alla elever ska få tillfälle att se bra film på bio under skoltid. Skolbion kan både berika och
underlätta undervisningen i skolan genom den gemensamma filmupplevelsen. Det är enkelt att koppla
till Lpfö 98 samt Lgr11, där ämnena varierar beroende på film och tema.
Att se film är ett oslagbart sätt att levandegöra teman och problemställningar på ett sätt som eleverna
själva förstår och kan ta till sig. Dessutom ger det en bra utgångspunkt att ta upp svåra och känsliga
ämnen. Det är viktigt att värna om möjligheten för våra barn och unga att få möta alternativa och
kvalitativa filmuttryck, särskilt när mediakonsumtionen ökar lavinartat. Likaså biografen som mötesplats
där eleverna kan få uppleva levande bilder tillsammans med andra.
Bokning av skolbiofilmer
Lärare bokar plats för sig och sina elever senast två vardagar innan aktuell föreställning.
Skolbiofilmerna kan bokas direkt på webben, se www.boras.se/skolbio
Vill du hellre boka via mail eller telefon finns en bokningsblankett på skolbions hemsida
(www.boras.se/skolbio) som du kan använda som underlag för de uppgifter vi behöver.
E- post: skolbio@boras.se
Tel. 033- 35 35 05 = Telefonbokning sker via Kulturhusets reception, öppen alla vardagar
från kl 09.00.
Kostnad: 10 kronor för förskolan/grundskolan och 20 kronor för gymnasieskolan. Priset gäller per
16
person, elever såväl som lärare. Avgifterna internfaktureras. Mer information om bokning hittar du i det
tryckta programmet eller på www.boras.se/skolbio
Röda Kvarns salong är godkänd för maximalt 4 rullstolar samtidigt. När du bokar en skolbiovisning är
det därför viktigt att du anger om någon av dina besökare är rullstolsburen. På grund av platsbrist ber vi
er också att inte ta med barnvagnar till skolbiovisningarna eftersom dessa då kan behöva parkeras
utanför biografen.
Filmhandledningar
Filmhandledningar är ett mycket bra hjälpmedel för pedagogen och finns till de flesta av filmerna,
publicerade av Svenska Filminstitutet eller Filmcentrum. Vi länkar till dem under respektive film på vår
hemsida, www.boras.se/skolbio. Se även www.sfi.se/filmiskolan.
Kontakt
För information om programmet, synpunkter, förslag och frågor kontakta filmverksamhetsansvarig
Mats T Olsson, mats.olsson@boras.se (tel 033-35 76 24).
Biografmaskinist och person på plats under visningarna: Henrik Holmgren, 076-888 70 42
Övrigt
Skolbio är lektionstid. Varje lärare ansvarar för sina elever och att hänsyn visas för andra besökande
klasser. Samma regler gäller på Röda Kvarn som i klassrummet.
Skolbioprogram våren 2015
Skolbio VT 2015 (läsårstid Torsdag 8/1 - onsdag 10/6)
Lista efter datum
Visas
Titel
Årskurs
V08 (16-19/2)
Tänk om…
F
V09 (23-26/2)
Tuffa killar
M (åk3-6)
V07 (9-13/2) Sportlov
Franska för nybörjare
V10 (2-4/3)
OBS! Torsdagen 5/3 utgår
H (åk8-G)
V11 (11-12/3)
Gattu
OBS! Måndag-tisdag 9/3-10/3 utgår pga studiedagar
L (åk1-5)
V12 (16-19/3)
Mera monster, Alfons
F
V13 (23-26/3)
Grand Budapest Hotel
G (från ca åk 9)
V14 (30/3-2/4)
Regret!
(OBS! Skärtorsdag 2/4)
H (åk6-8)
V15 (6-10/4) Påsklov
V16 (13-16/4)
Pettson & Findus - Roligheter
V17 (20-22/4)
Det blåser upp en vind
OBS! Torsdagen 23/4 utgår
(från ca FK)
M (åk5-9)
17
Lista efter stadie
Förskola/F-klass:
Tänk om… http://sfi.se/PageFiles/33290/T%C3%A4nkOm.pdf
Mera monster, Alfons
Pettson & Findus – roligheter (från c:a FK)
Låg:
Gattu (från åk 1) http://sfi.se/PageFiles/33150/Gattu-klar.pdf
Pettson & Findus – roligheter
Tuffa killar (från åk 3) http://riks.filmcentrum.se/media/film/pedagogik/TuffaKillar_filmhandl.pdf
Mellan:
Tuffa killar (från åk 3-6) http://riks.filmcentrum.se/media/film/pedagogik/TuffaKillar_filmhandl.pdf
Gattu http://sfi.se/PageFiles/33150/Gattu-klar.pdf
Det blåser upp en vind (för åk 5-9) http://sfi.se/PageFiles/32159/DetBl%C3%A5serUppEnVind.pdf
Regret! (för åk 6-8) http://sfi.se/PageFiles/32345/Regret!.pdf
Hög:
Regret! (för åk 6-8) http://sfi.se/PageFiles/32345/Regret!.pdf
Franska för nybörjare (för åk 8-G) http://sfi.se/PageFiles/31012/FranskaF%C3%B6rNyb%C3%B6rjare.pdf
Det blåser upp en vind (för åk 5-9) http://sfi.se/PageFiles/32159/DetBl%C3%A5serUppEnVind.pdf
Grand Budapest Hotel (från c:a åk 9)
Gymnasiet:
Grand Budapest Hotel (från c:a åk 9-G)
Franska för nybörjare (för åk 8-G) http://sfi.se/PageFiles/31012/FranskaF%C3%B6rNyb%C3%B6rjare.pdf
Det blåser upp en vind (från c:a åk 5) http://sfi.se/PageFiles/32159/DetBl%C3%A5serUppEnVind.pdf
18
BORÅS STADSARKIV
På Borås Stadsarkiv finns åtta hyllkilometer arkivhandlingar som berättar om stadens och invånarnas
historia, från 1600- talet fram till idag. Man kan säga att Stadsarkivet utgör en viktig del av stadens, och
därmed boråsarnas gemensamma minne.
För att förstå samtiden är det viktigt att känna till det förflutna. På Stadsarkivet finns möjlighet att
uppleva den lokala historien på nära håll, berättad genom arkivens originalhandlingar. Hur såg Stora
Torget ut i slutet av 1800-talet? Vad fick förre statsministern Ingvar Carlsson för betyg på gymnasiet?
Varför revs den gamla teatern i Stadsparken? Hur förändrades Borås av industrialiseringen? Detta är
bara en bråkdel av de frågor du och dina elever kan finna svar på bland Stadsarkivets arkivmaterial.
På Stadsarkivet förvaras arkiv efter kommunala verksamheter och institutioner, lokala föreningar och
organisationer, företag, äldre domstolsmaterial och mycket mycket mer. Stadsarkivet har dessutom ett
tidningsarkiv som innehåller lokalpress från mitten av 1800-talet och framåt, och ett bildarkiv med över
30.000 fotografier från Boråstrakten.
Stadsarkivet erbjuder dessutom skolklasser visningar av lokaler och arkivmaterial. Under visningen
berättar personalen om hur man söker i arkiven, under vilka former man får ta del av handlingarna, hur
man gör för att skydda arkivmaterialet och visar några spännande exempel ur samlingarna.
Förhoppningsvis kan besöket inspirera elever och lärare till att använda arkivets resurser i skolarbetet.
Välkommen!
Adress: Sparregatan 20
Öppettider: måndag kl. 13.00-16.00, tisdag-fredag kl. 09.00-16.00, kvällsöppet torsdagar till kl. 19.00
september-maj.
Bokning: Kontaktpersoner Håkan Ek tel, 35 33 02, Viktor Lundberg tel 35 33 01
e-post: stadsarkivet@boras.se
19
STADSBIBLIOTEKET
”alla barn och ungdomar ska ha tillgång till böcker” (ur Kulturprogram barn och ungdom i
Borås)
Välkommen till Stadsbiblioteket i Kulturhuset!
Alla grupper från förskolan och alla skolklasser är välkomna! Det finns alltid personal på
barnavdelningen, och vill ni boka tid med er grupp hör av er innan.
Att låna
Förskolor:
Ta med och låna på det bibliotekskort + pinkod som förskolan har fått från biblioteket.
Skolor:
Elever lånar på ”privat” lånekort på stadsbiblioteket och lärare på lärarkort.
Kolla gärna på skolbiblioteket innan att eleverna har egna lånekort, ordna annars med förbindelsekort i
förväg.
Sagomånad
”Alla får åka med” med Sofia Löwenmark
Onsdagar 4, 11, 18 och 25 mars
kl 9.15 och 10.15
För barn 2-3 år
Bokning från 2 februari tel. 35 76 30
Frågor och kontakt: Sofia Löwenmark , sofia.lowenmark@boras.se
Knacka på!
Välkommen att boka in din förskolegrupp för ett besök och en
aktivitet. Torsdag förmiddagar har vi öppet för er.
Boka tid genom att maila till charlotta.lindeblad@boras.se
20
Piccolo
film och bok i förskolan
Ett projekt från Kultur i Väst
Film och bok på biblioteket
Film på bio på Röda Kvarn
Film och läs och lek på förskolan
Totalt finns 9 ryggsäckar i Borås (3 olika innehåll; Vem, Minibio, Snuttefilm).
Ryggsäckarna bokas på biblioteket, lånetid 2 veckor.
Frågor? Kontakta:
Anna-Karin Albertsson, Borås stadsbibliotek, tel. 35 52 39
Mats T Olsson Kultursekreterare, Borås Bio, tel. 35 76 24
Läs mer om Piccolo: http://www.kulturivast.se/piccolo
Visning av biblioteket och temaboktips
Vänder sig i första hand till årskurs 4. Övriga i mån av plats.
Välj mellan följande teman:
- Roliga böcker.
- Spöken-spänning och äventyr.
- Deckare.
Frågor och bokning:
Emma Berge-Kleber, tel.355373, emma.berge.kleber@boras.se
Anna-Klara Aronsson, tel.355374, anna-klara.aronsson@boras.se
Besök gärna: http://bibliotek.boras.se/
21
Kontakt
Barn och unga tfn 35 76 30,
Anna-Karin Albertsson, enhetschef, tfn. 355239, anna-karin.albertsson@boras.se
Sofia Löwenmark, Tummetott, Krypin m.m. tel. 355375, sofia.lowenmark@boras.se
Lena Jonsson, förskoleverksamhet, projektledare Knacka på!,m.m. tel. 355371, lena.jonsson@boras.se
Emma Berge-Kleber, lågstadiet m.m. tel. 355373, emma.berge.kleber@boras.se
Annette Bertilsson, mellanstadiet m.m. tel 357626, annette.bertilsson@boras.se
Anna-Klara Aronsson, högstadiet m.m. tel. 355374, anna-klara.aronsson@boras.se
Åsa Maria Berg Levinsson (vik.), bokbuss m.m. tel. 357617,
Daniel Nilsson, specialmedia m.m. tel. 355374, daniel.nilsson@boras.se
Eva-Lena Isberg, inköp m.m. tel. 357622, eva-lena.isberg@boras.se
Sirpa Noppa, assistent tel. 355375
Lotta Lindeblad, projektanställd pedagog i Knacka på!, tel. 357630, charlotta.lindeblad@boras.se
Kontakter för förskola och skola till biblioteken i Borås
Stadsdel Väster:
Byttorps bibliotek
Fjällgatan 7, Tel: 35 76 31
Mötesplats Norrby
Värmlandsgatan 22, Tel: 353241
Norrby familjecentral och bibliotek
Norrby Tvärgata 34, Tel. 35 83 06
Göta bibliotek
Varbergsvägen 38, Tel: 35 37 20.
Kristinebergs bibliotek och Öppna förskola
Centrumhuset, Tel: 35 38 14
Sandareds bibliotek
Skolan, Tel: 35 88 49
Viskafors bibliotek
Varbergsvägen 79, Tel: 35 89 21
Stadsdel Öster:
Dalsjöfors bibliotek
Stationsvägen 2, Tel: 35 87 50
Hässlehus bibliotek
Våglängdsgatan 5, Tel: 35 38 91
Trandareds bibliotek
Trandaredsgatan 36, Tel: 35 80 86
Stadsdel Norr:
Fristad bibliotek
Gamla Kyrkvägen 6, Tel. 35 88 09
Sjöbos bibliotek
Sjöbo Torg, Tel: 35 76 34
För aktuella öppettider se http://bibliotek.boras.se/
22
Ur Borås Stadsteaters konstnärliga inriktning:
”Att verka för modiga, begripliga, autentiska, humanistiska föreställningar, som visar på kompetens och
ansvarstagande inom konstformen och utvecklandet av den”
”Att arbeta aktivt för ett ickecementerande förhållningssätt till människan och världen, både inom den interna
verksamheten och genom den externa, alltså genom våra föreställningar”
Skolklasspris: 40 kr/elev.
Biljettpris: Stora scenen 215 kr, 180 kr lilla scenen vux/95 kr ungd.
Ord speldagar är onsdag – fredag kl 19, lördag kl 15 eller kl 18.
Skolföreställningar finns för vissa pjästitlar.
STORMEN – FRITT, VÄLDIGT FRITT EFTER SHAKESPEARE
6 februari - maj lilla scenen.
Två clowner i en
magisk värld drabbas av
den första kärleken! Hur är det att vara barn och hur är det att vara förälder? Hur fungerar världen när
man inte känner till alla koder man bör känna till? Och hur farlig är den man inte känner – egentligen?
Föreställningen kryddas av nyskriven musik av Dick Karlsson.
Regissören Josefine Andersson driver tillsammans med Lasse Beischer och Dick Karlsson
teatersällskapet 123 Schtunk och turnerar med teaterklassiker, alltid med stora inslag av humor.
Skådespelare i Stormen: Eva Claar och Mikael Dahl
Målgrupp: Mellanstadiet
Pris: 40 kr/biljett (medföljande lärare går gratis.)
23
Spelplan Stormen
Fre 6 feb kl 10
Mån 9 feb kl 14 (sportlov)
Mån 16 feb kl 10 &11.30
Tis 17 feb kl 10 & 11.30
Ons 18 feb kl 10
Mån 23 feb kl 10 & 11.30
Tis 24 feb kl 10 & 11.30
Ons 25 feb kl 10
Mån 2 mars kl 10 & 11.30
Tis 3 mars kl 10
Mån 9 mars kl 10 & 11.30
Tis 10 mars kl 10 & 11.30
Ons 11 mars kl 10
Tor 12 mars kl 10
Mån 16 mars kl 10 & 11.30
Tis 17 mars kl 10 & 11.30
Ons 18 mars kl 10
Tor 19 mars kl 10
Mån 23 mars kl 10 & 11.30
Tis 24 mars kl 10 & 11.30
Ons 25 mars kl 10
Tor 26 mars kl 10
Mån 30 mars kl 10 & 11.30
Tis 31 mars kl 10 & 11.30
Ons 1 april kl 10
Tor 2 april kl 10
Tis 7 april kl 10 & 11.30
Ons 8 april kl 10
Tor 9 april kl 10
Mån 13 april kl 10 & 11.30
Tis 14 april kl 10 & 11.30
Ons 15 april kl 10
Tor 16 april kl 10
Mån 20 april kl 10 & 11.30
Tis 21 april kl 10 & 11.30
Ons 22 april kl 10
Tor 23 april kl 10
Mån 27 april kl 10 & 11.30
Tis 28 april kl 10 & 11.30
Ons 29 april kl 10
Tor 30 april kl 10
Mån 4 maj kl 10 & 11.30
Tis 5 maj kl 10 & 11.30
Ons 6 maj kl 10
Tor 7 maj kl 10
Mån 11 maj kl 10 & 11.30
Tis 12 maj kl 10 & 11.30
Ons 13 maj kl 10
Mån 18 maj kl 10 & 11.30
Tis 19 maj kl 10 & 11.30
Ons 20 maj kl 10
Tor 21 maj kl 10
24
28 feb – 24 april Puntila. Stora scenen.
Det blir folklustspel till toner av finsk tango och humpor. Godsägare Puntila på Lammi har ett allvarligt
problem. Hur skall hans stora hjärta få utrymme i en snöd värld där makt och pengar skriver
regelverket? Han finner lösningen i botten på flaskan. När han har druckit, är han den godaste och
generösaste människa som gått i ett par skor. Men när kontrakten skall skrivas, ser han till att vara spik
nykter.
Målgrupp: Gymnasiet och vuxna
Pris: 40 kr/biljett (medföljande lärare går gratis.)
Regi: Johan Huldt
7 mars – 18 april Kontraktet. Lilla scenen. En hårt skruvad kontorssatir om mardrömslika
anställningsvillkor där Chefen ställer krav som försätter den anställda Emma i en alltmer utsatt position.
Skådespelare är Gunilla Rydholm-Eriksson och Amelie Thorén. Regi: Elisabet Ljungar.
Skolföreställningar fredag 27 mars kl 11, onsdag 15 april kl 14.30, torsdag 16 april kl 14.30 samt fredag
17 april kl 10.
Målgrupp: Gymnasiet och vuxna.
Pris: 40 kr/biljett både dag- och kvällsföreställningar(medföljande lärare går gratis.)
Läs mer på www.borasstadsteater.se
för Stadsteatern
Lena Hermanson
Marknadsansvarig
Tel 033 35 76 54, 0704 55 76 54
25
TEATER
DANS
KOREOGRAFI Camilla Ekelöf
REGI Pelle Hanæus
SCENOGRAFI/KOST YM/MASK Tomas Sjöstedt
MUSIK Tomas Elfstadius
MÅLGRUPP År 7-9 (13-15 år)
FÖRESTÄLLNINGENS LÄNGD ca 60 min
REGIONTEATER VÄST BORÅS
23/2 klockan 10.30 & 12.30
24/2 klockan 10.30 & 12.30
25/2 klockan 10.30 & 12.30
26/2 klockan 10.30
2/3 klockan 10.30 & 12.30
3/3 klockan 10.30 & 12.30
4/3 klockan 10.30 & 12.30
Genom ett avtal mellan Borås Stad och
Regionteater Väst, avseende scenkonst
för grundskolor i Borås, är dessa
föreställningar kostnadsfria. Avtalet
gäller för åk F - åk 9, under läsåren 2015
& 2016.
FAMILJ
BARN
UNGDOM
bernarda
- vi visste inte vilken tid det var
en föreställning för högstadiet
Demokrati är ett arbete. Varje människa, varje land och varje tid
har sina utmaningar att förstå och upprätthålla demokrati. Att
leva i trygghet är långt ifrån en självklarhet, men är det möjligt
att föreställa sig motsatsen om en aldrig hört sirener tjuta i
bombräder, aldrig väntat på ett telefonsamtal från en saknad
släkting, aldrig blivit berövad sin rätt att uttrycka en åsikt?
Trygghet skapas i varje människa, i varje land och i varje tid, på
olika sätt. Att bli berövad sin trygghet sätter spår. Vad händer om
ens familj eller land inte klarar av att skydda en? Tänk om ens
egen mamma är förtryckaren… Vem som helst blir ju inte ond.
Eller…?
Med vårens stora samproduktion vill vi närma oss dessa frågor
genom båda våra konstformer, dans och teater. Som inspiration
finns Federico Garcia Lorcas pjäs Bernardas hus och dramatikern
Jonathan Lehtonen har bidragit med nyskrivna texter. I mötet
mellan rörelse, text och nyskriven musik berörs ämnen som
fascism och diktatur ur flera perspektiv.
Regionteater Västs konstnärliga ledare Camilla Ekelöf och Pelle
Hanæus står för koreografi och regi. Samproduktionen är ett
spännande steg vidare mot nya uttryck för konstformerna och
produktionshusen.
INFORMATION & BOKNING
John Niklasson, 076 - 854 40 75
john.niklasson@regionteatervast.se
RT V DANS
Bryggaregatan 10
503 38 Borås
Besök: Söderbrogatan 2
ÖVRIGT Vi har samtalshandledning i
anslutning till föreställningen. För
särskilda önskemål, kontakta oss.
RT V TE ATER
Strömstadsvägen 41
451 50 Uddevalla
Tel 020-50 40 75
info@regionteatervast.se
www.regionteatervast.se
26
TEATER
DANS
KOREOGRAFI Martin Forsberg
SCENOGRAFI & KOST YM Jenny Nordberg
MASK Tomas Sjöstedt
MÅLGRUPP Från år 4 (från 10 år)
FÖRESTÄLLNINGENS LÄNGD ca 40 min
REGIONTEATER VÄST BORÅS
15/4 klockan 10.30 & 12.00
21/4 klockan 10.30 & 12.00
22/4 klockan 10.30 & 12.00
23/4 klockan 10.30 & 12.00
24/4 klockan 10.30
27/4 klockan 10.30 & 12.00
28/4 klockan 10.30 & 12.00
29/4 klockan 10.30
30/4 klockan 10.30
Genom ett avtal mellan Borås Stad och
Regionteater Väst, avseende scenkonst
för grundskolor i Borås, är dessa
föreställningar kostnadsfria. Avtalet
gäller för åk F - åk 9, under läsåren 2015
& 2016.
INFORMATION & BOKNING
John Niklasson, 076 - 854 40 75
john.niklasson@regionteatervast.se
ÖVRIGT Vi har samtalshandledning till
föreställningen. För särskilda önskemål,
kontakta oss.
FAMILJ
BARN
UNGDOM
propreté
städa ditt rum
en dansföreställning för mellanstadiet
Liv är organisation. I kroppen finns blodomlopp, synapser och
leder som fungerar enligt bestämda lagar. I mötet mellan olika
kroppar förhåller de sig till varandra, organiserar sig, och när
en kropp möter ett objekt krävs ständiga avvägningar hur de
båda ska samsas i rummet.
I dansverket Propreté står ordningen och organiseringen i
fokus, men också kontrasten – kaos. Vardagliga föremål som
klädnypor, skrynkligt silkespapper eller en skrivbordslampa
lyfts in i det sceniska rummet och blir utsatta för sortering
och granskning. Färg ställs mot form, som ställs mot funktion
och smak. Att städa är något vi lär oss tidigt, men vem
bestämmer vilken ordning som är bäst?
Formstyrd barockmusik möter nutida konstmusik och
ljudillustrationer i denna mycket fysiska föreställning där
Regionteater Västs dansare bjuder på ”the joy of movement”!
MARTIN FORSBERG är född i Härnösand och utbildad vid
Balettakademien I Göteborg samt vid koreografutbildningen
på Statens Scenekunstskole i Köpenhamn. Han har arbetat
i ett flertal länder i Europa och har flera framgångar på
meritlistan, däribland verken DOPPELGÄNGER, Rabota och AB3.
JENNY NORDBERG kommer från Stockholm och är utbildad i
scenbild och kostym vid Dramatiska Institutet i Stockholm
samt Kungliga konstakademin i Antwerpen. Idag är Jenny
baserad i Köpenhamn, där hon arbetar med scenbild och
kostym för teater och dans.
RT V DANS
Bryggaregatan 10
503 38 Borås
Besök: Söderbrogatan 2
020- 50 40 75
info@regionteatervast.se
www.regionteatervast.se
27
TEATER
DANS
PRODUKTIONSTEAM
Julia Boström, Jan Coster, Mari Hansson,
Ulrika Kärrö, Peter Lorentzon, Charlotta
Nylund, Fredrik Petersson, Anna Sjövall,
Helena Wilén med flera.
MÅLGRUPP år 2-4 (8-10 år)
LÄNGD ca 60 min
SPELPLATS Föreställningen kommer spelas i
en lokal inom Borås stad, plats meddelas
senare.
VECKA 16
15/4 klockan 10.00 & 12.00
16/4 klockan 10.00 & 12.00
17/4 klockan 10.00 & 12.00
VECKA 17
20/4 klockan 10.00 & 12.00
21/4 klockan 10.00 & 12.00
22/4 klockan 10.00 & 12.00
FAMILJ
BARN
UNGDOM
troll
- i utkanten av samhället
en föreställning för år 2-4
De är fula, rika och elaka. Bor under stenar, rövar bort små
barn och samlar på guld. Men finns de på riktigt? Och vilka är
de i så fall?
Vi rör oss i gränslandet mellan samhälle och natur, mellan
det synliga och det bortglömda, mellan människor och troll.
Tillsammans med publiken i årskurs två, tre och fyra hittar vi
spännande sätt att närma oss frågorna om samhällets styrkor
och svagheter. Vad betyder tillhörighet och vad kan det
innebära att sticka ut från mängden?
Vi skapar en scenkonsthändelse speciellt utifrån den plats vi
befinner oss på, någonstans i er kommun. Kanske möter ni
trollen i en nedlagd fabrik, en gammal dansbana eller en före
detta tennisklubb.
Tillsammans beträder vi okänd mark och ger oss ut på ett
spännande, utforskande och lite läskigt äventyr!
Genom ett avtal mellan Borås Stad och
Regionteater Väst, avseende scenkonst
för grundskolor i Borås, är dessa
föreställningar kostnadsfria. Avtalet
gäller för åk F - åk 9, under läsåren 2015
& 2016.
INFORMATION & BOKNING
John Niklasson, 076 - 854 40 75
john.niklasson@regionteatervast.se
RT V TE ATER
Strömstadsvägen 41
451 50 Uddevalla
Tel 020-50 40 75
ÖVRIGT Vi har samtalshandledning i
anslutning till föreställningen. För
särskilda önskemål, kontakta oss.
info@regionteatervast.se
www.regionteatervast.se
28
TEATER
DANS
FAMILJ
BARN
UNGDOM
MANUS & REGI Fredrik Lundqvist
MÅLGRUPP Förskoleklass + årskurs 1
FÖRESTÄLLNINGENS LÄNGD ca 40 min
LOKAL Klassrum
fågelvägen
till vintergatan
INFÖR BOKNING
Föreställningen kan spelas två gånger
per dag, om det är på samma skola och
i samma lokal. Prata ihop er på skolan
för att göra en gemensam bokning hos
Regionteater Väst.
Vad händer när man dör, pappa? Han säger att han inte vet
vad som händer. Han tror att det är något bra. Eller så är
det ingenting. Men hur kan ingenting vara något bra? Pappa
säger att han inte vet.
1-2 klasser eller max 40 elever per
föreställning. Första föreställningen kan
starta tidigast 9.45. Andra föreställningen
kan starta tidigast 1,5 timme därefter.
Exempel: 9.45 + 11.15 eller 10.00 + 11.30
VECKA 13 24/3, 25/3, 26/3, 27/3
VECKA 14 31/3, 1/4
klassrumsteater för år 0-1
För det mesta låtsas vi att de inte finns – frågorna som är
lite eller mycket för stora. De där frågorna som saknar enkla
svar. Om alltings förgänglighet och att nästan allt är större än
vad vi kan greppa. Om det finns något efter döden eller var
universum egentligen tar slut. Funderingar som kan få den
vuxne att känna sig liten men sjuåringen att inuti känna sig
mycket större än så.
Under våren besöker Regionteater Väst de yngre barnens
klassrum med denna teaterföreställning. Historien har sin
utgångspunkt i ett svårt ämne, men berörs med lätthet
och lust. Två skådespelare och en tekniker skapar nya rum i
rummet med hjälp av ljud och ljus.
Fågelvägen till Vintergatan är en finurlig föreställning om
sorg, fantasi, drömmar, döden och livet. Ja… hela existensen.
Genom ett avtal mellan Borås Stad och
Regionteater Väst, avseende scenkonst
för grundskolor i Borås, är dessa
föreställningar kostnadsfria. Avtalet
gäller för åk F - åk 9, under läsåren 2015
& 2016.
INFORMATION & BOKNING
John Niklasson, 076 - 854 40 75
john.niklasson@regionteatervast.se
RT V TE ATER
Strömstadsvägen 41
451 50 Uddevalla
ÖVRIGT Vi har samtalshandledning till
föreställningen. För särskilda önskemål,
kontakta oss.
Tel 020-50 40 75
info@regionteatervast.se
www.regionteatervast.se
29
Övrig information:
Västra Götalandsregionens arrangörsstöd för barn och ungdom
Västra Götalandsregionens arrangörsstöd är ett komplement till kommunens egna
kulturstöd/satsningar.
Detta stöd hanteras av konsulenten för barn och unga på förvaltningen Kultur i Väst .Det gäller för
engagemang av professionella utövare inom kultur och är riktat till barn och unga mellan 3-19 år.
Arrangörsstödet baseras på antalet barn per kommun/stadsdel.
I Borås Stad hanteras stödet av Kulturförvaltningen i samverkan med stadsdelarnas områdesansvariga
Kultur.
Bläddra gärna i den digitala utbudskatalogen diskutera, föreslå och kontakta berörd samordnare i din
stadsdel om intresse finns för något ur katalogen. www.kulturkatalogenvast.se
Gymnasiet kontaktar Kulturförvaltningen Jonna Börjesson, 35 38 05
Subventionsstödet omfattar:
Subventionen utgörs av en reserverad summa för varje kommun. Denna summa baseras på antalet barn
mellan 3 och 19 år i kommunen.
• Föreställningar och kulturpedagogiska projekt:
Stödet täcker 50 % av kostnaden av det kulturutbud som förmedlas i kulturkatalogerna.
• Film:
Stödet utgår till 50 % av filmhyran. (i Borås till Skolbio Röda Kvarn)
• Resor till natur- och kulturinstitutioner utanför den egna kommunen som omfattas av det
regionala arrangörsstödet:
Arrangören betalar resekostnader upp till 1000 kr per chartrad buss. Kostnaden därutöver täcks
av arrangörsstödet. Vid resa med kollektivtrafik ersätts 50 % av kostnaden av arrangörsstödet.
Betalar man med Västtrafikkort begär man kvitto av förare/konduktör. Arrangören står för
kostnaden för inträden.
Omkostnadsstödet innebär:
Ingen kommun ska på grund av sitt geografiska läge behöva betala mer för att engagera en professionell
utövare därför ersätts idag utlägg för:
• Omkostnader för resa, logi, traktamenten, frakt av och försäkring för film:
Dessa utlägg ersätts idag med 100 %, under förutsättning att den regionala budgetramen håller.
• Museilådor: frakt och transport ersätts med 100 %. Som arrangör betalar du endast det
subventionerade priset på lådorna.
Till sist!
Besök vår hemsida, www.boras.se/kultur Där presenterar varje institution hela sitt aktuella utbud. Ni är
naturligtvis välkomna att ringa eller skicka e-post till mig om ni har några funderingar.
På hemsidan finns också hela ”Kultur i Förskola och Skola” som pdf-fil – bara att kopiera!
Välkomna till en vår med mycket Kultur i Förskola och Skola!
Kultursekreterare Barn
Jonna Börjesson
Tfn 35 38 05, e-post: jonna.borjesson@boras.se
30
31
Kultur i förskola och skola
våren 2014
”Eva” av Ulrika Wärmling.
Från utställningen; Drömfångare på Borås Konstmuseum.
Kultur i förskola och skola
Kultur i förskola och skola
Kultur i förskola och skola
kulturförvaltningen