våren 2015 Kultur i förskola och skola Kultur i förskola och skola Kultur i förskola och skola Kultur i förskola och skola kulturförvaltningen Kultur i förskola och skola, våren 2015 Innehåll Sid 3 Barn och unga: Styrdokument Sid 4 Kultur för barn och unga våren 2015 Sid 5 Borås Konstmuseum Sid 9 Borås museum Sid 10 Textilmuseet Sid 16 Kulturskolan Sid 16 Skolbio – Röda Kvarn Sid 19 Borås Stadsarkiv Sid 20 Stadsbiblioteket Sid 23 Borås Stadsteater Sid 26 Regionteater Väst Sid 30 Övrig information: Arrangörsstöd från Västra Götalandsregionen 2 BARN OCH UNGA Kulturförvaltningens arbete för och med barn/unga utvecklas ständigt. Olika styrdokument ligger till grund för vårt arbete. Dessutom sker en rad samarbeten med olika aktörer. • ”Kulturprogram” och ”Handlingsplan för kulturen” I det av kommunfullmäktige beslutade Kulturprogrammet betonas barns och ungas rätt till kultur. ”Barns och ungas rätt till kultur innebär både att få uppleva kultur av hög kvalitet och ha goda möjligheter för att utveckla sitt eget skapande.” Även i Handlingsplan för kulturen 2015-2016 är aktiviteter riktade främst mot barn och unga ett prioriterat område. Handlingsplanen för 2015-2016 är ännu inte beslutad. När så sker finns den i sin helhet på boras.se/kulturförvaltningen under länken Mer information. • ”Kulturplan 2015-2017 för grundskolan och grundsärskolan” Kulturförvaltningen har arbetat fram, tillsammans med representanter från skolan, en kulturplan som gäller för grundskolan och grundsärskolan. Denna gäller från VT-15 och innebär att eleverna kommer att få ta del av ett större kulturutbud. I kulturplanen ingår kulturförvaltningens institutioner samt Stadsdelsbiblioteken och Regionteater Väst. En lärarhandledning har arbetats fram som ska främja samarbetet under planperioden mellan kultur och skola. Arbetet bygger till stor del på erfarenheterna från KLIV 2.0 och 3.0, det av regionen initierade projektet Kultur och Lärande I Vardagen. Detta samarbete avslutades 2014 men processen fortsätter för att: • Utveckla lärandet genom kulturen • Skolan och kulturen har bästa samverkansformer i ett lokalt perspektiv • Skapa arbetsglädje inom kulturen Kulturförvaltningen ska medverka till att: konst, kultur och kreativitet genom estetiska lärprocesser blir ett av verktygen till en framgångsrik skola, d.v.s. höja skolans måluppfyllelse genom konst och kultur. • ur Lgr 11 Kulturens roll i skolan: ”Främja elevernas utveckling och lärande samt en livslång lust att lära” ”skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja pröva egna idéer och lösa problem” Kunskaper ”Skolan ska ansvara bl a för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama, dans samt utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud” Skolan och omvärlden ”Skolans mål är bl a att varje elev har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv” Riktlinjer ”Alla som arbetar i skolan ska bl a verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den lärande miljön” Varje kulturinstitution utgår från Lpfö 98 och Lgr 11 i sitt programutbud. Varje aktivitet kan naturligtvis kopplas till andra ämnen i Lgr 11 än föreslagna i kulturkatalogen beroende på vad enskilda lärare önskar. 3 Offentlig Kultur för barn och unga våren 2015! Kulturförvaltningen bjuder på en mängd aktiviteter och programpunkter under våren. Lördagsbarn - Offentligt kulturutbud till barn på lördagar Serien startar 24 januari med Lördagssagor i knacka på!. Under våren följer sedan gästspel med barnteater, dans, barnfilm på Röda kvarn, workshops, guidningar och mycket mer. 25 april blir det Barnens kulturlördag på Kulturhuset! Då sker det många aktiviteter och arrangemang för hela familjen. Övrigt i serien Lördagsbarn, se separat programfolder samt vår hemsida! Kultur på Sportlovet Under vecka 7 sker många kulturaktiviteter för skolbarn. I år är temat ”storm och magi”. Bland annat spelas ”Stormen” på Stadsteatern och Stadsbiblioteket bjuder på Storm & Magiquizz. Samlad information kommer i form av ett tryckt programkort. Information finns även på boras.se/kultur. Övrigt offentligt utbud Stadsbiblioteket, Textilmuseet, Borås museum, Borås konstmuseum, Kulturskolan, Stadsteatern och bio på Röda Kvarn genomför dessutom en mängd andra aktiviteter och arrangemang under våren. Det offentliga utbudet återfinns på boras.se/kultur och under respektive institutions hemsida. 4 Välkommen till en ny termin på Borås konstmuseum Vårens museilektioner erbjuder något för alla årskurser men med särskilt fokus på mellanstadiet. Tillsammans med museets pedagoger får ni i lektionerna möjlighet att se och uppleva konst. Borås konstmuseum vill ge alla möjlighet att på sina egna villkor, uppleva, aktivt delta i och tillgodogöra sig konsten. Hos oss är allas tolkningar och tankar lika viktiga. Våra visningar och lektioner bygger på dialog och diskussion med gruppen kring de frågeställningar som berörs. Som vanligt är du välkommen att boka en visning av våra aktuella utställningar eller ta del av något av våra lektionskoncept som du ser nedan. Bokning görs via: bokningar.konstmuseum@boras.se eller 033-35 76 69. Förskola – åk 3 Upptäck färg! Med sagan som utgångspunkt rör vi oss i museets utställningar, och upptäcker världens alla färger i konsten på väggarna. På vägen stannar vi och diskuterar kring vad vi ser. Sedan följer vi färgen in till konstverkstan där vi själva provar vilka färger det finns och hur olika de kan se ut.1 Tidsåtgång: 60 min Skulpturerna lever Staden är full av skulpturer, museet likaså. Med utgångspunkt i de skulpturer som finns inne på museet upptäcker vi tillsammans vad en skulptur är för något, för att sedan ta oss utanför museet och fundera över vad de gör hela dagarna? Vi avslutar sedan med att barnen med varandra som ”modellera” får skapa sina egna tillfälliga skulpturer.2 Lektionen rör sig både inomhus och utomhus och genomförs oavsett väder. Tidsåtgång: 60 min Åk 4-6 Vad är konst? Vad är konst? Kan den se ut hur som helst? Kan vem som helst skapa konst? Frågorna är många när man börjar fundera över vad konst egentligen är. Med utgångspunkt i museets utställningar funderar och diskuterar vi tillsammans kring de här frågorna. Eleverna delas sedan in i grupper som får fördjupa sig i enskilda konstverk och göra en bildanalys, ett viktigt verktyg i vår bildcentrerade värld. Grupperna presenterar avslutningsvis sina analyser för varandra.3 Tidsåtgång: 60 min Vem är jag? Konstnärer har i alla tider skapat självporträtt som berättar om hur de såg på sig själva och vilka de var. I den här lektionen tittar vi på några exempel på det för att sedan tillsammans och var och en fundera över; Vem är jag? Vi går sedan ner i konstverkstan och skapar med enkla medel egna självporträtt.4 Tidsåtgång: 90 min Chandelier, konstnär: Kristina Jansson, fotograf: Jean-Baptiste Béranger 5 Stillhet och aktivitet Med utgångspunkt i museets utställning med verk av Hans Gothlin, undersöker vi hur färg, form och rytmik hänger samman. Kan ljud och musik påverka hur vi upplever färg och form? Det undersöker vi först i Hans Gothlins utställning. Vi fortsätter sedan undersökandet i konstverkstan där eleverna får måla till olika ljud och rytmer.5 Obs! Lektionen erbjuds from 18 april. Tidsåtgång: 75 min Åk 7 – gymnasiet Konst? Vi möter idag fler visuella intryck än någon gång tidigare. Aldrig förr har det därför varit så viktigt att lära sig verktygen för att tolka det vi ser. I den här lektionen diskuterar vi först kring konstbegreppet och blickar, med hjälp av museets utställningar, bakåt för att se hur konst i Sverige har sett ut de senaste 100 åren. Eleverna får sedan till uppgift att gruppvis göra en bildanalys. Grupperna presenterar avslutningsvis sina analyser för varandra.6 Tidsåtgång: 75 min Åk 7 – gymnasiet: Rörliga bilder Workshop - skapa film med mobilkamera I en två timmar lång workshop producerar vi egna korta filmer i mindre grupper. Vi använder mobiltelefoner för att filma och tittar på och diskuterar resultaten gemensamt. Vi arbetar med öppna teman som exempelvis rörelse, miljö, identitet och porträtt och går igenom olika sätt att berätta med rörliga bilder.7 Obs! för att workshoppen ska kunna genomföras behöver gruppen ha 1 Iphone/Ipad/5 elever. Det finns enstaka att låna på museet. Tidsåtgång: 120 min Bokningsförfrågningar per mail till karolina.pahlen@boras.se Videokonsten 50 år! En exposé med videovisningar över hur konstnärer arbetat med rörliga bilder sedan 60-talet. Hur skiljer sig dessa rörliga bilder från andra vi möter i media, på bio och på TV? I vår samtid finns rörliga bilder överallt i vår vardag, föreläsningen ger en introduktion till att kritiskt avläsa och förstå olika typer av rörliga bilder.8 Tidsåtgång: 80 min Bokningsförfrågningar per mail till karolina.pahlen@boras.se För alla: Skulpturvandringar och visningar av museets utställningar Upptäck stadens konst – vi tittar på såväl skulpturer som målningar som finns ute i staden. Borås konstmuseum erbjuder skulpturvandringar för alla årskurser. Du är även välkommen att boka en visning av vårens utställningar. Antingen väljer du en introduktionsvisning, 30 min, eller en fördjupande visning, 60 min. Du kan läsa mer om museets utställningar på vår hemsida: www.boras.se/konstmuseum 2014 – 31.10 Från Grünewald till Fernström - verk ur Borås konstmuseums samling 24.1 - 5.4 Spell Bound Kristina Jansson 18.4 – 20.9 Hans Gothlin 12.2 - 29.3 Björn Bergsten 6 Exempel på koppling mellan läroplan och museilektionerna på Borås Konstmuseum 1 Läroplan för förskola, Mål Utveckling och lärande • Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv • Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa • Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Centralt innehåll Lgr 11 Bild • Bildframställning -‐ Teckning, måleri, modellering och konstruktion • Redskap för bildframställning -‐ Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns 2 Läroplan för förskola, Mål Utveckling och lärande • Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv • Utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa • Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama 3 Centralt innehåll Lgr 11 Samhällskunskap • Att leva i närområdet – Yrken och verksamheter i närområdet Bild • Redskap för bildframställning -‐ Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns 3 Centralt innehåll Lgr 11 Bild • Bildanalys – Konst-‐, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar • Bildanalys – Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Svenska • Tala, lyssna och samtala – muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola… 4 Centralt innehåll Lgr 11 Bild • Bildframställning – Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete • Bildframställning – Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage • Bildanalys -‐ Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap 5 Centralt innehåll Lgr 11 Bild • Bildframställning – Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete • Bildanalys - Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap Musik • Musikens sammanhang och funktioner – Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela. 7 6 Centralt innehåll Lgr 11 Bild • Bildanalys – Samtida konst-‐ och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar. • Bildanalys – Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Examensmål, Läroplan för gymnasieskola 2011 Estetiska programmet • Centralt för utbildningen är att eleverna ska skapa, uppleva och tolka konst och kultur. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över och öka sin förståelse av kvalitet och kommunikation genom diskussion om egna och andras arbeten. Humanistiska programmet • Utbildningen ska sätta människans skapande och tänkande i centrum och behandla kulturarv, samtida kultur och interkulturella frågor, liksom språk som kulturbärare Samhällsvetenskapsprogrammet • Utbildningen ska behandla mediernas och informationsteknikens förutsättningar och möjligheter. Vård – och omsorgsprogrammet • Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation, eftersom det skapar en grund för ett gott samarbete samt för att kunna ge korrekt och komplex information till patienter och andra brukare. 7 Ur Lgr 11: ÅK 7-‐9 Bild, bildframställning. Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande. GYMNASIET Bild, ämnets syfte: Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och färdigheter i hur bilduttryck konstrueras, framställs och används för kommunikation. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur betydelse skapas i bilder samt färdigheter i analys och tolkning av egna och andras bilder. […] Eleverna ska ges möjlighet att utveckla en bred förståelse av bildens språkliga funktioner och hur bilden kommunicerar, genom att presentera sina arbeten i utställningar och samproduktioner med olika aktörer. 8 Ur Lgr 11: ÅK 7-‐9 Bild, bildanalys -‐ Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. -‐Samtida konst-‐ och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar. GYMNASIET Svenska, ämnets syfte: Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv. Engelska 6, kommunikationens innehåll. Teman, motiv, form och innehåll i film och skönlitteratur; författarskap och litterära epoker. Bild, ämnets syfte: Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och färdigheter i hur bilduttryck konstrueras, framställs och används för kommunikation. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur betydelse skapas i bilder samt färdigheter i analys och tolkning av egna och andras bilder. 8 BORÅS MUSEUM Friluftsmuseet i Ramnaparken Här står hus från 1600-talet till 1800-talet som tillsammans ger en bild av livet på landsbygden i Sjuhäradstrakten. Det finns en kyrka från slutet av 1600-talet, en förläggargård, två bondstugor, etc. I visningen får eleverna delta i att synliggöra de sociala strukturerna på landsbygden under 1700- och 1800-talen. Vilka var de som bodde i husen? Hur satt man i kyrkan? Vem bestämde egentligen? Vem gjorde vad hemma? Genom att sätta fingret på dåtidens normer och värderingar öppnar vi för samtal om hur vi har det idag. Något att ta med sig och jobba med. Visas t.o.m. oktober. Målgrupp: förskola - vuxenutbildningar. Tidsåtgång: 60 min Dannikekvinnan – liket i mossen I stormaktstidens Sverige blir en ung kvinna begravd i en mosse i Dannike. Vem hon var som hittades i Rydets mosse på 1940-talet går inte att spåra men genom att studera de föremål och kläder hon hade med sig kan man få en del svar. Utifrån fakta som finns kan man jobba med olika teorier kring vem hon var och hennes öde. Att lägga ned en kropp i en mosse var en som förnekats att vila i vigd jord och förhindra den döde att gå igen. Mossar har under lång tid varit en betydelsefull plats laddad med mystik och en plats för varelser tillhörande andra världar. Kring den här utställningen går det att jobba med olika ingångar och utifrån olika ämnesinriktningar. Målgrupp: årskurs 3 - 9 Tidsåtgång: 45 min. Liv, Lust, Längtan I Borås Museums nya basutställning framställs Borås Stads historia på ett spännande sätt. Utställningen är tematisk snarare än kronologisk och kretsar kring begrepp som identitet, brott och straff, ljus och mörker, och så vidare. Under en guidad tur i Liv, Lust, Längtan-utställningen kan eleverna få perspektiv på olika aspekter av livet förr i Borås. Vi hoppas kunna väcka tankar om identitet och relationer. Precis som med Dannikekvinnan går det att jobba med detta utifrån olika ingångar. Målgrupp: årskurs 3 – 9 Tidsåtgång: 60 min Utställning Broderier från 50- och 60-talen 17 maj – september 2015 En färgstark utställning med fria broderier från 1950- & 60-talen. Utställningen är producerad av Östergötlands museum utifrån deras samling av broderier från Hemslöjden i Östergötland. Här återfinns mönster av dåtidens stora svenska textilformgivare, som Elsa Agélii, Ingrid Dessau och Raine Navin. Passa på att ta del av utställningen och inspireras av broderiernas mönsterskatt. Ur Lgr 11: Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor. Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid. Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka. Kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livåskådningar, generationer och språk möts. 9 TEXTILMUSEET Textilmuseet ligger i Textile Fashion Center. Ett nytt kreativt centrum för kultur, vetenskap, innovation, och affärsverksamhet inom textil och mode. Textilmuseets ambition är att alla elever ska känna sig inkluderade, bli sedda och komma till tals under besöket. Våra visningar bygger på och bjuder in till aktiva diskussioner kring olika frågeställningar. Skolprogrammen på Textilmuseet är kopplade till skolans styrdokument. Med särskilt fokus på de ämnen som ryms inom museets uppdrag, se under respektive skolprogram. Vår förhoppning är att lärare ska använda museet som ett verktyg och komplement till undervisningen. Textil och miljö Att få fram ett färdigt tyg har alltid varit en lång process med många olika moment. För att utföra dessa moment idag används en mängd kemikalier där flera av dem kan orsaka skador på människor, djurliv och miljö. Olika fibrer kräver mer eller inga kemikalier alls, en del råmaterial kräver mycket energi, en del går att återvinna osv. De kläder vi har på oss innehåller som oftast mycket kemikalier och mycket energi och vatten har gått åt vid framställningen. Det här får stora konsekvenser på miljön. Under visningen pratar och diskuterar vi bland annat om: Miljöpåverkan vid framtagning av textilier idag, igår och imorgon. Kemikalier vid konventionell odling, framställning och beredning av olika material, samt i konsumentledet tvätt och användning. Effekter på människa och miljö historiskt och nutid och i ett globalt perspektiv, ”cocktalieffekten”. Ekologisk odling, miljövänlig framställning, livscykelbegreppet – hur mycket vatten och kemikalier går det åt till ett plagg, ex en t-shirt. Textiliers värde förr och nu, återvinning, återbruk och lump. Till de fibrer som odlas används mycket bekämpningsmedel för att motverka skadeangrepp och vad händer om vi fortsätter på samma sätt och vad går att göra istället? När vi tröttnat på våra kläder, vad gör vi då? I Sverige slänger varje person i snitt 8 kg textilier per år i soporna. Vad kan vi göra istället? Och vad ska vi tänka på innan vi köper t. ex. nya kläder? Dessa frågor är bara några av de vi tar upp och resonerar kring under visningen. Ur Lgr 11: Årskurs 4-‐9, grundsärskolan 7-‐9 Geografi: • hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling • Klimatförändringar, förklaringar och konsekvenser Kemi: • Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället hur det påverkar hälsan och miljön • Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling. • Människans användning av energi-‐ naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling. 10 Textil, konsumtion och Bangladesh Vår konsumtion ökar för varje år. Hur ser vår konsumtion ut idag och hur påverkas vi kring val av varumärken och varför gör vi vissa val, vad påverkar oss.? Vi jämför konsumtionsmönster idag med nedslag i 1900-talets historia. Hur mycket kostade en jacka 1940 och vad kostar en jacka idag? Vi lever i ett sk välfärdssamhälle men hur lever man i andra delar av världen och hur levde vi i Sverige början av 1900-talet. Hur tänker vi när vi köper kläder, var tillverkas kläderna och av vem? I visningen tar vi upp olika varumärken och tillverkningsled. Vad kostar ett plagg att tillverka och hur mycket av priset går till att marknadsföra plagget? Från och med våren 2015 har vi en rekonstruktion av ett typiskt textilarbetarhem från Bangladesh som är ett plåtskjul, inrett med föremål inhandlat i Dhaka. Bangladesh exporterar kläder för många miljarder dollar och sektorn expanderar kontinuerligt till följd av efterfrågan av billigt och snabbt mode. Under 2015 förväntas exporten öka kraftigt. Under 2011 låg den på 18 miljarder dollar och spås en fördubbling detta år. Det som inte ökar är lönerna och minimilönen räcker inte till levnadskostnaderna. Årskurs 4- 9, grundsärskolan, gymnasiet Foto Fotograf Amy Helene Johansson Ur Lgr 11: Samhällskunskap: • De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter.... innebörd och betydelse • hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen Historia: • Framväxten av det svenska välfärdssamhället • Industrialiseringen i Europa och Sverige 11 Textil och identitet Med våra kläder kommunicerar vi dagligen med omgivningen Vi kan påverka mer än vi är medvetna om i olika situationer med val av kläder och signalerar olika könsaspekter. Historiskt har klädkoder haft en viktig funktion då den visade vilken samhällsklass människor tillhörde och då det inte var tillåtet att klä sig över sin klass. Visningen utgår från museets stora studiesamling med kläder från hela 1900-talet och en bit in på 2000talet. Här finns alla möjligheter till att prova olika stilar, utmana normer, få gå i en dräkt som gör det svårt att andas osv. Ur Lgr 11: Årskurs 7- 9, grundsärskolan 7- 9, gymnasiet Samhällskunskap: • • Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hr detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Immigration till Sverige förr och nu En värld utan textil Att bära kläder och kunna sova på något mjukt har människor gjort sedan väldigt länge. En av de största skälen till att människan började klä sig var frågan om blyghet. I många samhällen anses nakenhet oanständigt och kläder skyler ju kroppen. Vi klär oss också för att inte frysa men visar också vad vi jobbar med. Borås kallas bl. a. Textilstaden och här fanns flera sk Knallar, en handelsresande. Här får ni följa med på en resa som börjar i nutid och tar oss bakåt i tiden. Vi möter olika yrken där kläder har en viktig funktion, vi möter de som tillverkade tyger och de som sydde kläderna. Vi titta på de textilier som inte syns men som finns, vi tar en sväng förbi mönsterriket med alla tusentals varianter på tryckta tyger. Resan har ingen bestämd färdrutt och gör därför ibland små avstickare. Ur Lgr 11: Årskurs 1-‐6 och grundsärskolan Samhällskunskap: • Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. • Yrken och verksamheter i närområdet. Historia: Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid Pengars användning och olika värde. Grundsärskolan På Textilmuseet är lärmiljöer prioriterade områden. Vi jobbar för att våra utställningar och aktivitetsytor anpassas för elever med olika funktionsnedsättningar. Detta är något vi kommer fortsätta att utveckla i samråd med våra besökare, skolor, klasser, lärare. Skolprogrammen anpassas efter kunskapsnivåer. För den estetiska verksamheten kan Textilmuseet bl. a. erbjuda: • Hantverkstekniker med olika material, handverktyg och redskap, till exempel tovning. • Möjlighet att undersöka estetiska uttryck i olika konstformer, tidsepoker, traditioner och kulturer. • Konst, arkitektur och design i samhället • Mode- och trender i ungdomskulturen. Vad de kan signalera och hur de kan påverka individen I de samhällsorienterade ämnena tangerar skolprogrammen följande innehåll: • Miljöfrågor • Sveriges historia från 1850 till nutid, levnadsvillkor • Immigration till Sverige förr och nu • Klimatförändringar 12 Förskolan Hela museet kan bli ett enda stort äventyr! Här finns massor att upptäcka. I den permanenta utställningen Textilchock finns många roliga och spännande saker att titta och känna på. Ett stort däck är placerat mitt i utställningen där många barn får plats. Vad gör ett däck i Textilmuseet? Om man tittar på insidan av däcket kan man ana en textil väv, en sk cordväv. Många nya upptäckter erbjuds i den utställningen som ger barnen utrymme till att iaktta, samtala och reflekter.a. På plan 2 ligger en aktivitetsyta för skapande, där finns ett rum för tygtryck och tovning och ytor att röra sig på. Japanska folksagor i utställningen Fiber Futures. Fiber Futures består av 35 storskaliga och originella verk i olika material. Att gå in i utställningen är som att komma in i en magisk värld. Barnen får ta del av japanska folksagor och de olika verken blir rekvisita till berättelsen. Från 4 år, tid 40 min. Objudna gäster på museet Det finns små odjur som inte får komma in i museets värld, skadedjur. Ibland är oturen framme om de lyckas ta sig in och kalasar då gärna på textil. Men hur ser de här djuren ut och hur lever och förökar de sig och vad gör de för skada? Med förstoringar på de små små djuren får vi se hur de verkligen ser ut och är egentliga ganska gulliga. Tillsammans gör vi i textil små tolkningar av djuren. Från 3 år, tid 60 min. Lpfö 98 En museimiljö ger barn möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Här kan det uppstå frågor som barnen kan jobba vidare med och fördjupa sig i. I läroplanen för förskolan går det att ringa in många av de mål under utveckling och lärande. Några av dem är: − utvecklar intresse och förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. − utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. − Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Bra att veta inför besöket Matsäck eller frukt får ätas i museet i anslutning till entrén, ingen förtäring eller dryck i utställningarna. Gå på egen hand eller med guide så vill vi att ni anmäler/bokar ert besök. Till ytterkläder och väskor finns små garderobsvagnar där en grupp kan disponera en egen vagn. 13 Utställningar Textilchock Tänk dig en värld utan textil. Utan textil skulle världen hamna i chock – en textil sådan. Textilchock! är en färgstark och mönsterfylld utställning om just textil. Om du tror att det bara handlar om kläder och heminredning, kommer du att bli rejält överraskad. De flesta associerar textil med hemmiljö och kläder, men utställningen vill skapa nya insikter. Vi omger oss ständigt med textila produkter och det är en större bransch än de flesta tror. I utställningen pekar vi på de möjligheter som materialet bär med sig. Det finns knappt ett område i vårt samhälle där det inte används som; inom sjukvården, militären, biltillverkningen, idrotten och musikbranschen. Till och med astronauter är beroende av textil när de ger sig ut i rymden. Välkommen till den textila världen! DIY Do It Yourself Textilmuseet har en unik yta för att på egen hand eller med handledning testa på olika textila tekniker i roliga material. Här finns symaskiner, vävstolar och mycket annat som man behöver för att skapa något kul. De som bara vill ta det lugnt kan slå sig ner under metallmolnet och bläddra i modemagasin 1940-talet och framåt. Provningsgarderoben Tycker du om att prova kläder kan Textilmuseet stoltsera med en stor klädgarderob. Där finns kläder, skor, hattar och väskor från 1900-talets början fram till idag. Nästan allt går att prova. Om du ställer dig framför spegeln så kanske att det plagg du har på dig berätta en liten historia. Tillfälliga utställningar Fiber Futures 23 november – 4 april 2015 Fiber Futures är en samlingsutställning med japanska textilpionjärer av både internationellt etablerade och relativt nya namn - alla i framkanten av den globala Fiber Art- rörelsen. Tillsammans ställer de ut ett trettiotal originella och storskaliga verk inom den japanska textila samtidskonst. Det är japanskt, ultramodernt och traditionellt på samma gång. I Japan verkar många av landets ledande textilkonstnärer inom Fiber Art-rörelsen. Rörelse uppkom under efterkrigstiden och fick snabbt status som en ny och innovativ konstform. I fokus står de textila fibrerna med sina unika egenskaper. På ett friare sätt än tidigare arbetar konstnärerna med fibrer framför traditionella textila tekniker. Sökandet efter fibrernas potential som skulpturalt medium för att uttrycka naturlig skönhet har resultaterat i en vidareutveckling och förnyelse av landets levande hantverkstraditioner. Varje konstnär har sitt eget unika sätt att använda materialet på. Gemensamt för utställarna är drivkraften att utforska materialets möjligheter, vilket i sin tur har resulterat i en spännande utveckling av både teknisk skicklighet och nya konstnärliga uttryck. Utställningen Fiber Futures är producerad i samverkan med International Textile Network Japan där den premiärvisades hösten 2011. Curator Joe Earle, chef för Japan Society Gallery i New York. 14 Lars Wallin – Fashion Stories 25 april – 20 september Årets stora utställning om svenske couturedesignern, Lars Wallin. I utställningen visas unika kreationer i exklusiva material såsom coutureklänningar, brudklänningar och scenkläder. Här får man också en inblick i designprocessen genom skisser, materialprover, bilder, m.m. Fotograf Bo Brinkenfalk Re Rag Rug 9 maj – 30 augusti Re Rag Rug är ett experimentellt designprojekt som utforskar mattans sociala och ekologiska hållbarhet. Under 12 månader har 12 unika mattor utvecklats i 12 olika textila tekniker. Materialet är spill och överskott från textilindustrin och gamla klädesplagg – stoff som annars skulle kasseras. Här visas bra exempel på hur man med design kan arbeta med hållbarhetsfrågor och se möjligheter i ett material. Kontakt: Bokning och information 033-35 89 50 eller frågor via mail till Karin Olsson Lindström, museipedagog karin.olssonlindstrom@boras.se 15 KULTURSKOLAN På Kulturskolan har vi en bred kompetens i många olika kulturella uttryck. Till exempel undervisar vi i musik, dans, teater, bild, textil, cirkus, serieteckning och ord. Varje vecka möter vi ca 5000 barn ute på Borås skolor och i våra egna lokaler. Vi hjälper gärna er i grundskolan att uppfylla läroplanen i musik eller i olika Skapande skola-projekt. Vi kan också hjälpa er med andra kulturinslag i skolan, till exempel skol- eller lärarkör, skolorkester eller kortare kurser i exempelvis gitarr, teater osv. Kontakta oss om ni har några idéer så kan vi prata vidare tillsammans. För förskolan kan vi bland annat erbjuda sång, musik, rytmik och drama. Vi har möjlighet att både komma ut till er verksamhet och att bjuda in er till våra centrala lokaler på Södra Kyrkogatan 36. Specialerbjudande: Läsåret 2014-2015 fortsätter vi med Sagolik Sagolek. Sagoleken riktar sig till alla 4-5-åringar och leds av vår dramapedagog Helena Warg. Först läser vi en saga tillsammans och sedan leker/dramatiserar vi den tillsammans. Borås Kulturskola fyller 70 år i år. 2 november har vi en stor jubileumskonsert på Åhaga med både skolans nuvarande och tidigare elever kommer uppträda. Mer information kommer! Kontakt: Thomas Florentin, Bitr. Kulturskolechef. 033-357643 eller 0768-887643. Thomas.florentin@boras.se SKOLBIO – RÖDA KVARN Kulturkontoret bedriver filmverksamhet på Röda Kvarn, byggd 1914, restaurerad 2005 och numera Borås största salong med sina 252 sköna fåtöljer. Här visas svensk och internationell kvalitetsfilm, barnmatinéer och skolbio i en unik och vacker biografmiljö. Kulturkontoret bedriver skolbio i samverkan med kommunens för-, grund- och gymnasieskolor. Målet är att alla elever ska få tillfälle att se bra film på bio under skoltid. Skolbion kan både berika och underlätta undervisningen i skolan genom den gemensamma filmupplevelsen. Det är enkelt att koppla till Lpfö 98 samt Lgr11, där ämnena varierar beroende på film och tema. Att se film är ett oslagbart sätt att levandegöra teman och problemställningar på ett sätt som eleverna själva förstår och kan ta till sig. Dessutom ger det en bra utgångspunkt att ta upp svåra och känsliga ämnen. Det är viktigt att värna om möjligheten för våra barn och unga att få möta alternativa och kvalitativa filmuttryck, särskilt när mediakonsumtionen ökar lavinartat. Likaså biografen som mötesplats där eleverna kan få uppleva levande bilder tillsammans med andra. Bokning av skolbiofilmer Lärare bokar plats för sig och sina elever senast två vardagar innan aktuell föreställning. Skolbiofilmerna kan bokas direkt på webben, se www.boras.se/skolbio Vill du hellre boka via mail eller telefon finns en bokningsblankett på skolbions hemsida (www.boras.se/skolbio) som du kan använda som underlag för de uppgifter vi behöver. E- post: skolbio@boras.se Tel. 033- 35 35 05 = Telefonbokning sker via Kulturhusets reception, öppen alla vardagar från kl 09.00. Kostnad: 10 kronor för förskolan/grundskolan och 20 kronor för gymnasieskolan. Priset gäller per 16 person, elever såväl som lärare. Avgifterna internfaktureras. Mer information om bokning hittar du i det tryckta programmet eller på www.boras.se/skolbio Röda Kvarns salong är godkänd för maximalt 4 rullstolar samtidigt. När du bokar en skolbiovisning är det därför viktigt att du anger om någon av dina besökare är rullstolsburen. På grund av platsbrist ber vi er också att inte ta med barnvagnar till skolbiovisningarna eftersom dessa då kan behöva parkeras utanför biografen. Filmhandledningar Filmhandledningar är ett mycket bra hjälpmedel för pedagogen och finns till de flesta av filmerna, publicerade av Svenska Filminstitutet eller Filmcentrum. Vi länkar till dem under respektive film på vår hemsida, www.boras.se/skolbio. Se även www.sfi.se/filmiskolan. Kontakt För information om programmet, synpunkter, förslag och frågor kontakta filmverksamhetsansvarig Mats T Olsson, mats.olsson@boras.se (tel 033-35 76 24). Biografmaskinist och person på plats under visningarna: Henrik Holmgren, 076-888 70 42 Övrigt Skolbio är lektionstid. Varje lärare ansvarar för sina elever och att hänsyn visas för andra besökande klasser. Samma regler gäller på Röda Kvarn som i klassrummet. Skolbioprogram våren 2015 Skolbio VT 2015 (läsårstid Torsdag 8/1 - onsdag 10/6) Lista efter datum Visas Titel Årskurs V08 (16-19/2) Tänk om… F V09 (23-26/2) Tuffa killar M (åk3-6) V07 (9-13/2) Sportlov Franska för nybörjare V10 (2-4/3) OBS! Torsdagen 5/3 utgår H (åk8-G) V11 (11-12/3) Gattu OBS! Måndag-tisdag 9/3-10/3 utgår pga studiedagar L (åk1-5) V12 (16-19/3) Mera monster, Alfons F V13 (23-26/3) Grand Budapest Hotel G (från ca åk 9) V14 (30/3-2/4) Regret! (OBS! Skärtorsdag 2/4) H (åk6-8) V15 (6-10/4) Påsklov V16 (13-16/4) Pettson & Findus - Roligheter V17 (20-22/4) Det blåser upp en vind OBS! Torsdagen 23/4 utgår (från ca FK) M (åk5-9) 17 Lista efter stadie Förskola/F-klass: Tänk om… http://sfi.se/PageFiles/33290/T%C3%A4nkOm.pdf Mera monster, Alfons Pettson & Findus – roligheter (från c:a FK) Låg: Gattu (från åk 1) http://sfi.se/PageFiles/33150/Gattu-klar.pdf Pettson & Findus – roligheter Tuffa killar (från åk 3) http://riks.filmcentrum.se/media/film/pedagogik/TuffaKillar_filmhandl.pdf Mellan: Tuffa killar (från åk 3-6) http://riks.filmcentrum.se/media/film/pedagogik/TuffaKillar_filmhandl.pdf Gattu http://sfi.se/PageFiles/33150/Gattu-klar.pdf Det blåser upp en vind (för åk 5-9) http://sfi.se/PageFiles/32159/DetBl%C3%A5serUppEnVind.pdf Regret! (för åk 6-8) http://sfi.se/PageFiles/32345/Regret!.pdf Hög: Regret! (för åk 6-8) http://sfi.se/PageFiles/32345/Regret!.pdf Franska för nybörjare (för åk 8-G) http://sfi.se/PageFiles/31012/FranskaF%C3%B6rNyb%C3%B6rjare.pdf Det blåser upp en vind (för åk 5-9) http://sfi.se/PageFiles/32159/DetBl%C3%A5serUppEnVind.pdf Grand Budapest Hotel (från c:a åk 9) Gymnasiet: Grand Budapest Hotel (från c:a åk 9-G) Franska för nybörjare (för åk 8-G) http://sfi.se/PageFiles/31012/FranskaF%C3%B6rNyb%C3%B6rjare.pdf Det blåser upp en vind (från c:a åk 5) http://sfi.se/PageFiles/32159/DetBl%C3%A5serUppEnVind.pdf 18 BORÅS STADSARKIV På Borås Stadsarkiv finns åtta hyllkilometer arkivhandlingar som berättar om stadens och invånarnas historia, från 1600- talet fram till idag. Man kan säga att Stadsarkivet utgör en viktig del av stadens, och därmed boråsarnas gemensamma minne. För att förstå samtiden är det viktigt att känna till det förflutna. På Stadsarkivet finns möjlighet att uppleva den lokala historien på nära håll, berättad genom arkivens originalhandlingar. Hur såg Stora Torget ut i slutet av 1800-talet? Vad fick förre statsministern Ingvar Carlsson för betyg på gymnasiet? Varför revs den gamla teatern i Stadsparken? Hur förändrades Borås av industrialiseringen? Detta är bara en bråkdel av de frågor du och dina elever kan finna svar på bland Stadsarkivets arkivmaterial. På Stadsarkivet förvaras arkiv efter kommunala verksamheter och institutioner, lokala föreningar och organisationer, företag, äldre domstolsmaterial och mycket mycket mer. Stadsarkivet har dessutom ett tidningsarkiv som innehåller lokalpress från mitten av 1800-talet och framåt, och ett bildarkiv med över 30.000 fotografier från Boråstrakten. Stadsarkivet erbjuder dessutom skolklasser visningar av lokaler och arkivmaterial. Under visningen berättar personalen om hur man söker i arkiven, under vilka former man får ta del av handlingarna, hur man gör för att skydda arkivmaterialet och visar några spännande exempel ur samlingarna. Förhoppningsvis kan besöket inspirera elever och lärare till att använda arkivets resurser i skolarbetet. Välkommen! Adress: Sparregatan 20 Öppettider: måndag kl. 13.00-16.00, tisdag-fredag kl. 09.00-16.00, kvällsöppet torsdagar till kl. 19.00 september-maj. Bokning: Kontaktpersoner Håkan Ek tel, 35 33 02, Viktor Lundberg tel 35 33 01 e-post: stadsarkivet@boras.se 19 STADSBIBLIOTEKET ”alla barn och ungdomar ska ha tillgång till böcker” (ur Kulturprogram barn och ungdom i Borås) Välkommen till Stadsbiblioteket i Kulturhuset! Alla grupper från förskolan och alla skolklasser är välkomna! Det finns alltid personal på barnavdelningen, och vill ni boka tid med er grupp hör av er innan. Att låna Förskolor: Ta med och låna på det bibliotekskort + pinkod som förskolan har fått från biblioteket. Skolor: Elever lånar på ”privat” lånekort på stadsbiblioteket och lärare på lärarkort. Kolla gärna på skolbiblioteket innan att eleverna har egna lånekort, ordna annars med förbindelsekort i förväg. Sagomånad ”Alla får åka med” med Sofia Löwenmark Onsdagar 4, 11, 18 och 25 mars kl 9.15 och 10.15 För barn 2-3 år Bokning från 2 februari tel. 35 76 30 Frågor och kontakt: Sofia Löwenmark , sofia.lowenmark@boras.se Knacka på! Välkommen att boka in din förskolegrupp för ett besök och en aktivitet. Torsdag förmiddagar har vi öppet för er. Boka tid genom att maila till charlotta.lindeblad@boras.se 20 Piccolo film och bok i förskolan Ett projekt från Kultur i Väst Film och bok på biblioteket Film på bio på Röda Kvarn Film och läs och lek på förskolan Totalt finns 9 ryggsäckar i Borås (3 olika innehåll; Vem, Minibio, Snuttefilm). Ryggsäckarna bokas på biblioteket, lånetid 2 veckor. Frågor? Kontakta: Anna-Karin Albertsson, Borås stadsbibliotek, tel. 35 52 39 Mats T Olsson Kultursekreterare, Borås Bio, tel. 35 76 24 Läs mer om Piccolo: http://www.kulturivast.se/piccolo Visning av biblioteket och temaboktips Vänder sig i första hand till årskurs 4. Övriga i mån av plats. Välj mellan följande teman: - Roliga böcker. - Spöken-spänning och äventyr. - Deckare. Frågor och bokning: Emma Berge-Kleber, tel.355373, emma.berge.kleber@boras.se Anna-Klara Aronsson, tel.355374, anna-klara.aronsson@boras.se Besök gärna: http://bibliotek.boras.se/ 21 Kontakt Barn och unga tfn 35 76 30, Anna-Karin Albertsson, enhetschef, tfn. 355239, anna-karin.albertsson@boras.se Sofia Löwenmark, Tummetott, Krypin m.m. tel. 355375, sofia.lowenmark@boras.se Lena Jonsson, förskoleverksamhet, projektledare Knacka på!,m.m. tel. 355371, lena.jonsson@boras.se Emma Berge-Kleber, lågstadiet m.m. tel. 355373, emma.berge.kleber@boras.se Annette Bertilsson, mellanstadiet m.m. tel 357626, annette.bertilsson@boras.se Anna-Klara Aronsson, högstadiet m.m. tel. 355374, anna-klara.aronsson@boras.se Åsa Maria Berg Levinsson (vik.), bokbuss m.m. tel. 357617, Daniel Nilsson, specialmedia m.m. tel. 355374, daniel.nilsson@boras.se Eva-Lena Isberg, inköp m.m. tel. 357622, eva-lena.isberg@boras.se Sirpa Noppa, assistent tel. 355375 Lotta Lindeblad, projektanställd pedagog i Knacka på!, tel. 357630, charlotta.lindeblad@boras.se Kontakter för förskola och skola till biblioteken i Borås Stadsdel Väster: Byttorps bibliotek Fjällgatan 7, Tel: 35 76 31 Mötesplats Norrby Värmlandsgatan 22, Tel: 353241 Norrby familjecentral och bibliotek Norrby Tvärgata 34, Tel. 35 83 06 Göta bibliotek Varbergsvägen 38, Tel: 35 37 20. Kristinebergs bibliotek och Öppna förskola Centrumhuset, Tel: 35 38 14 Sandareds bibliotek Skolan, Tel: 35 88 49 Viskafors bibliotek Varbergsvägen 79, Tel: 35 89 21 Stadsdel Öster: Dalsjöfors bibliotek Stationsvägen 2, Tel: 35 87 50 Hässlehus bibliotek Våglängdsgatan 5, Tel: 35 38 91 Trandareds bibliotek Trandaredsgatan 36, Tel: 35 80 86 Stadsdel Norr: Fristad bibliotek Gamla Kyrkvägen 6, Tel. 35 88 09 Sjöbos bibliotek Sjöbo Torg, Tel: 35 76 34 För aktuella öppettider se http://bibliotek.boras.se/ 22 Ur Borås Stadsteaters konstnärliga inriktning: ”Att verka för modiga, begripliga, autentiska, humanistiska föreställningar, som visar på kompetens och ansvarstagande inom konstformen och utvecklandet av den” ”Att arbeta aktivt för ett ickecementerande förhållningssätt till människan och världen, både inom den interna verksamheten och genom den externa, alltså genom våra föreställningar” Skolklasspris: 40 kr/elev. Biljettpris: Stora scenen 215 kr, 180 kr lilla scenen vux/95 kr ungd. Ord speldagar är onsdag – fredag kl 19, lördag kl 15 eller kl 18. Skolföreställningar finns för vissa pjästitlar. STORMEN – FRITT, VÄLDIGT FRITT EFTER SHAKESPEARE 6 februari - maj lilla scenen. Två clowner i en magisk värld drabbas av den första kärleken! Hur är det att vara barn och hur är det att vara förälder? Hur fungerar världen när man inte känner till alla koder man bör känna till? Och hur farlig är den man inte känner – egentligen? Föreställningen kryddas av nyskriven musik av Dick Karlsson. Regissören Josefine Andersson driver tillsammans med Lasse Beischer och Dick Karlsson teatersällskapet 123 Schtunk och turnerar med teaterklassiker, alltid med stora inslag av humor. Skådespelare i Stormen: Eva Claar och Mikael Dahl Målgrupp: Mellanstadiet Pris: 40 kr/biljett (medföljande lärare går gratis.) 23 Spelplan Stormen Fre 6 feb kl 10 Mån 9 feb kl 14 (sportlov) Mån 16 feb kl 10 &11.30 Tis 17 feb kl 10 & 11.30 Ons 18 feb kl 10 Mån 23 feb kl 10 & 11.30 Tis 24 feb kl 10 & 11.30 Ons 25 feb kl 10 Mån 2 mars kl 10 & 11.30 Tis 3 mars kl 10 Mån 9 mars kl 10 & 11.30 Tis 10 mars kl 10 & 11.30 Ons 11 mars kl 10 Tor 12 mars kl 10 Mån 16 mars kl 10 & 11.30 Tis 17 mars kl 10 & 11.30 Ons 18 mars kl 10 Tor 19 mars kl 10 Mån 23 mars kl 10 & 11.30 Tis 24 mars kl 10 & 11.30 Ons 25 mars kl 10 Tor 26 mars kl 10 Mån 30 mars kl 10 & 11.30 Tis 31 mars kl 10 & 11.30 Ons 1 april kl 10 Tor 2 april kl 10 Tis 7 april kl 10 & 11.30 Ons 8 april kl 10 Tor 9 april kl 10 Mån 13 april kl 10 & 11.30 Tis 14 april kl 10 & 11.30 Ons 15 april kl 10 Tor 16 april kl 10 Mån 20 april kl 10 & 11.30 Tis 21 april kl 10 & 11.30 Ons 22 april kl 10 Tor 23 april kl 10 Mån 27 april kl 10 & 11.30 Tis 28 april kl 10 & 11.30 Ons 29 april kl 10 Tor 30 april kl 10 Mån 4 maj kl 10 & 11.30 Tis 5 maj kl 10 & 11.30 Ons 6 maj kl 10 Tor 7 maj kl 10 Mån 11 maj kl 10 & 11.30 Tis 12 maj kl 10 & 11.30 Ons 13 maj kl 10 Mån 18 maj kl 10 & 11.30 Tis 19 maj kl 10 & 11.30 Ons 20 maj kl 10 Tor 21 maj kl 10 24 28 feb – 24 april Puntila. Stora scenen. Det blir folklustspel till toner av finsk tango och humpor. Godsägare Puntila på Lammi har ett allvarligt problem. Hur skall hans stora hjärta få utrymme i en snöd värld där makt och pengar skriver regelverket? Han finner lösningen i botten på flaskan. När han har druckit, är han den godaste och generösaste människa som gått i ett par skor. Men när kontrakten skall skrivas, ser han till att vara spik nykter. Målgrupp: Gymnasiet och vuxna Pris: 40 kr/biljett (medföljande lärare går gratis.) Regi: Johan Huldt 7 mars – 18 april Kontraktet. Lilla scenen. En hårt skruvad kontorssatir om mardrömslika anställningsvillkor där Chefen ställer krav som försätter den anställda Emma i en alltmer utsatt position. Skådespelare är Gunilla Rydholm-Eriksson och Amelie Thorén. Regi: Elisabet Ljungar. Skolföreställningar fredag 27 mars kl 11, onsdag 15 april kl 14.30, torsdag 16 april kl 14.30 samt fredag 17 april kl 10. Målgrupp: Gymnasiet och vuxna. Pris: 40 kr/biljett både dag- och kvällsföreställningar(medföljande lärare går gratis.) Läs mer på www.borasstadsteater.se för Stadsteatern Lena Hermanson Marknadsansvarig Tel 033 35 76 54, 0704 55 76 54 25 TEATER DANS KOREOGRAFI Camilla Ekelöf REGI Pelle Hanæus SCENOGRAFI/KOST YM/MASK Tomas Sjöstedt MUSIK Tomas Elfstadius MÅLGRUPP År 7-9 (13-15 år) FÖRESTÄLLNINGENS LÄNGD ca 60 min REGIONTEATER VÄST BORÅS 23/2 klockan 10.30 & 12.30 24/2 klockan 10.30 & 12.30 25/2 klockan 10.30 & 12.30 26/2 klockan 10.30 2/3 klockan 10.30 & 12.30 3/3 klockan 10.30 & 12.30 4/3 klockan 10.30 & 12.30 Genom ett avtal mellan Borås Stad och Regionteater Väst, avseende scenkonst för grundskolor i Borås, är dessa föreställningar kostnadsfria. Avtalet gäller för åk F - åk 9, under läsåren 2015 & 2016. FAMILJ BARN UNGDOM bernarda - vi visste inte vilken tid det var en föreställning för högstadiet Demokrati är ett arbete. Varje människa, varje land och varje tid har sina utmaningar att förstå och upprätthålla demokrati. Att leva i trygghet är långt ifrån en självklarhet, men är det möjligt att föreställa sig motsatsen om en aldrig hört sirener tjuta i bombräder, aldrig väntat på ett telefonsamtal från en saknad släkting, aldrig blivit berövad sin rätt att uttrycka en åsikt? Trygghet skapas i varje människa, i varje land och i varje tid, på olika sätt. Att bli berövad sin trygghet sätter spår. Vad händer om ens familj eller land inte klarar av att skydda en? Tänk om ens egen mamma är förtryckaren… Vem som helst blir ju inte ond. Eller…? Med vårens stora samproduktion vill vi närma oss dessa frågor genom båda våra konstformer, dans och teater. Som inspiration finns Federico Garcia Lorcas pjäs Bernardas hus och dramatikern Jonathan Lehtonen har bidragit med nyskrivna texter. I mötet mellan rörelse, text och nyskriven musik berörs ämnen som fascism och diktatur ur flera perspektiv. Regionteater Västs konstnärliga ledare Camilla Ekelöf och Pelle Hanæus står för koreografi och regi. Samproduktionen är ett spännande steg vidare mot nya uttryck för konstformerna och produktionshusen. INFORMATION & BOKNING John Niklasson, 076 - 854 40 75 john.niklasson@regionteatervast.se RT V DANS Bryggaregatan 10 503 38 Borås Besök: Söderbrogatan 2 ÖVRIGT Vi har samtalshandledning i anslutning till föreställningen. För särskilda önskemål, kontakta oss. RT V TE ATER Strömstadsvägen 41 451 50 Uddevalla Tel 020-50 40 75 info@regionteatervast.se www.regionteatervast.se 26 TEATER DANS KOREOGRAFI Martin Forsberg SCENOGRAFI & KOST YM Jenny Nordberg MASK Tomas Sjöstedt MÅLGRUPP Från år 4 (från 10 år) FÖRESTÄLLNINGENS LÄNGD ca 40 min REGIONTEATER VÄST BORÅS 15/4 klockan 10.30 & 12.00 21/4 klockan 10.30 & 12.00 22/4 klockan 10.30 & 12.00 23/4 klockan 10.30 & 12.00 24/4 klockan 10.30 27/4 klockan 10.30 & 12.00 28/4 klockan 10.30 & 12.00 29/4 klockan 10.30 30/4 klockan 10.30 Genom ett avtal mellan Borås Stad och Regionteater Väst, avseende scenkonst för grundskolor i Borås, är dessa föreställningar kostnadsfria. Avtalet gäller för åk F - åk 9, under läsåren 2015 & 2016. INFORMATION & BOKNING John Niklasson, 076 - 854 40 75 john.niklasson@regionteatervast.se ÖVRIGT Vi har samtalshandledning till föreställningen. För särskilda önskemål, kontakta oss. FAMILJ BARN UNGDOM propreté städa ditt rum en dansföreställning för mellanstadiet Liv är organisation. I kroppen finns blodomlopp, synapser och leder som fungerar enligt bestämda lagar. I mötet mellan olika kroppar förhåller de sig till varandra, organiserar sig, och när en kropp möter ett objekt krävs ständiga avvägningar hur de båda ska samsas i rummet. I dansverket Propreté står ordningen och organiseringen i fokus, men också kontrasten – kaos. Vardagliga föremål som klädnypor, skrynkligt silkespapper eller en skrivbordslampa lyfts in i det sceniska rummet och blir utsatta för sortering och granskning. Färg ställs mot form, som ställs mot funktion och smak. Att städa är något vi lär oss tidigt, men vem bestämmer vilken ordning som är bäst? Formstyrd barockmusik möter nutida konstmusik och ljudillustrationer i denna mycket fysiska föreställning där Regionteater Västs dansare bjuder på ”the joy of movement”! MARTIN FORSBERG är född i Härnösand och utbildad vid Balettakademien I Göteborg samt vid koreografutbildningen på Statens Scenekunstskole i Köpenhamn. Han har arbetat i ett flertal länder i Europa och har flera framgångar på meritlistan, däribland verken DOPPELGÄNGER, Rabota och AB3. JENNY NORDBERG kommer från Stockholm och är utbildad i scenbild och kostym vid Dramatiska Institutet i Stockholm samt Kungliga konstakademin i Antwerpen. Idag är Jenny baserad i Köpenhamn, där hon arbetar med scenbild och kostym för teater och dans. RT V DANS Bryggaregatan 10 503 38 Borås Besök: Söderbrogatan 2 020- 50 40 75 info@regionteatervast.se www.regionteatervast.se 27 TEATER DANS PRODUKTIONSTEAM Julia Boström, Jan Coster, Mari Hansson, Ulrika Kärrö, Peter Lorentzon, Charlotta Nylund, Fredrik Petersson, Anna Sjövall, Helena Wilén med flera. MÅLGRUPP år 2-4 (8-10 år) LÄNGD ca 60 min SPELPLATS Föreställningen kommer spelas i en lokal inom Borås stad, plats meddelas senare. VECKA 16 15/4 klockan 10.00 & 12.00 16/4 klockan 10.00 & 12.00 17/4 klockan 10.00 & 12.00 VECKA 17 20/4 klockan 10.00 & 12.00 21/4 klockan 10.00 & 12.00 22/4 klockan 10.00 & 12.00 FAMILJ BARN UNGDOM troll - i utkanten av samhället en föreställning för år 2-4 De är fula, rika och elaka. Bor under stenar, rövar bort små barn och samlar på guld. Men finns de på riktigt? Och vilka är de i så fall? Vi rör oss i gränslandet mellan samhälle och natur, mellan det synliga och det bortglömda, mellan människor och troll. Tillsammans med publiken i årskurs två, tre och fyra hittar vi spännande sätt att närma oss frågorna om samhällets styrkor och svagheter. Vad betyder tillhörighet och vad kan det innebära att sticka ut från mängden? Vi skapar en scenkonsthändelse speciellt utifrån den plats vi befinner oss på, någonstans i er kommun. Kanske möter ni trollen i en nedlagd fabrik, en gammal dansbana eller en före detta tennisklubb. Tillsammans beträder vi okänd mark och ger oss ut på ett spännande, utforskande och lite läskigt äventyr! Genom ett avtal mellan Borås Stad och Regionteater Väst, avseende scenkonst för grundskolor i Borås, är dessa föreställningar kostnadsfria. Avtalet gäller för åk F - åk 9, under läsåren 2015 & 2016. INFORMATION & BOKNING John Niklasson, 076 - 854 40 75 john.niklasson@regionteatervast.se RT V TE ATER Strömstadsvägen 41 451 50 Uddevalla Tel 020-50 40 75 ÖVRIGT Vi har samtalshandledning i anslutning till föreställningen. För särskilda önskemål, kontakta oss. info@regionteatervast.se www.regionteatervast.se 28 TEATER DANS FAMILJ BARN UNGDOM MANUS & REGI Fredrik Lundqvist MÅLGRUPP Förskoleklass + årskurs 1 FÖRESTÄLLNINGENS LÄNGD ca 40 min LOKAL Klassrum fågelvägen till vintergatan INFÖR BOKNING Föreställningen kan spelas två gånger per dag, om det är på samma skola och i samma lokal. Prata ihop er på skolan för att göra en gemensam bokning hos Regionteater Väst. Vad händer när man dör, pappa? Han säger att han inte vet vad som händer. Han tror att det är något bra. Eller så är det ingenting. Men hur kan ingenting vara något bra? Pappa säger att han inte vet. 1-2 klasser eller max 40 elever per föreställning. Första föreställningen kan starta tidigast 9.45. Andra föreställningen kan starta tidigast 1,5 timme därefter. Exempel: 9.45 + 11.15 eller 10.00 + 11.30 VECKA 13 24/3, 25/3, 26/3, 27/3 VECKA 14 31/3, 1/4 klassrumsteater för år 0-1 För det mesta låtsas vi att de inte finns – frågorna som är lite eller mycket för stora. De där frågorna som saknar enkla svar. Om alltings förgänglighet och att nästan allt är större än vad vi kan greppa. Om det finns något efter döden eller var universum egentligen tar slut. Funderingar som kan få den vuxne att känna sig liten men sjuåringen att inuti känna sig mycket större än så. Under våren besöker Regionteater Väst de yngre barnens klassrum med denna teaterföreställning. Historien har sin utgångspunkt i ett svårt ämne, men berörs med lätthet och lust. Två skådespelare och en tekniker skapar nya rum i rummet med hjälp av ljud och ljus. Fågelvägen till Vintergatan är en finurlig föreställning om sorg, fantasi, drömmar, döden och livet. Ja… hela existensen. Genom ett avtal mellan Borås Stad och Regionteater Väst, avseende scenkonst för grundskolor i Borås, är dessa föreställningar kostnadsfria. Avtalet gäller för åk F - åk 9, under läsåren 2015 & 2016. INFORMATION & BOKNING John Niklasson, 076 - 854 40 75 john.niklasson@regionteatervast.se RT V TE ATER Strömstadsvägen 41 451 50 Uddevalla ÖVRIGT Vi har samtalshandledning till föreställningen. För särskilda önskemål, kontakta oss. Tel 020-50 40 75 info@regionteatervast.se www.regionteatervast.se 29 Övrig information: Västra Götalandsregionens arrangörsstöd för barn och ungdom Västra Götalandsregionens arrangörsstöd är ett komplement till kommunens egna kulturstöd/satsningar. Detta stöd hanteras av konsulenten för barn och unga på förvaltningen Kultur i Väst .Det gäller för engagemang av professionella utövare inom kultur och är riktat till barn och unga mellan 3-19 år. Arrangörsstödet baseras på antalet barn per kommun/stadsdel. I Borås Stad hanteras stödet av Kulturförvaltningen i samverkan med stadsdelarnas områdesansvariga Kultur. Bläddra gärna i den digitala utbudskatalogen diskutera, föreslå och kontakta berörd samordnare i din stadsdel om intresse finns för något ur katalogen. www.kulturkatalogenvast.se Gymnasiet kontaktar Kulturförvaltningen Jonna Börjesson, 35 38 05 Subventionsstödet omfattar: Subventionen utgörs av en reserverad summa för varje kommun. Denna summa baseras på antalet barn mellan 3 och 19 år i kommunen. • Föreställningar och kulturpedagogiska projekt: Stödet täcker 50 % av kostnaden av det kulturutbud som förmedlas i kulturkatalogerna. • Film: Stödet utgår till 50 % av filmhyran. (i Borås till Skolbio Röda Kvarn) • Resor till natur- och kulturinstitutioner utanför den egna kommunen som omfattas av det regionala arrangörsstödet: Arrangören betalar resekostnader upp till 1000 kr per chartrad buss. Kostnaden därutöver täcks av arrangörsstödet. Vid resa med kollektivtrafik ersätts 50 % av kostnaden av arrangörsstödet. Betalar man med Västtrafikkort begär man kvitto av förare/konduktör. Arrangören står för kostnaden för inträden. Omkostnadsstödet innebär: Ingen kommun ska på grund av sitt geografiska läge behöva betala mer för att engagera en professionell utövare därför ersätts idag utlägg för: • Omkostnader för resa, logi, traktamenten, frakt av och försäkring för film: Dessa utlägg ersätts idag med 100 %, under förutsättning att den regionala budgetramen håller. • Museilådor: frakt och transport ersätts med 100 %. Som arrangör betalar du endast det subventionerade priset på lådorna. Till sist! Besök vår hemsida, www.boras.se/kultur Där presenterar varje institution hela sitt aktuella utbud. Ni är naturligtvis välkomna att ringa eller skicka e-post till mig om ni har några funderingar. På hemsidan finns också hela ”Kultur i Förskola och Skola” som pdf-fil – bara att kopiera! Välkomna till en vår med mycket Kultur i Förskola och Skola! Kultursekreterare Barn Jonna Börjesson Tfn 35 38 05, e-post: jonna.borjesson@boras.se 30 31 Kultur i förskola och skola våren 2014 ”Eva” av Ulrika Wärmling. Från utställningen; Drömfångare på Borås Konstmuseum. Kultur i förskola och skola Kultur i förskola och skola Kultur i förskola och skola kulturförvaltningen
© Copyright 2024