Års- och hållbarhetsredovisning 2014
2014 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING Innehåll 2 Södra i korthet 4 Vd och koncernchefen har ordet KONCERNENS STYRNING 90 Styrelseordföranden har ordet 92Föreningsstyrningsrapport FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 96Föreningsstyrelse 6 Verksamhet och organisation 98Koncernledning 8 Strategi och mål 10 Nettoomsättning, resultat och marknad 12 Södra Skog 14 Södra Cell 16 Södra Wood 19 Forskning och utveckling 21Miljö 23 Risker och riskhantering 26Medarbetare 28 Händelser efter balansdagen 28 Utsikter för 2015 HÅLLBARHETSDATA 100 Råvaror, produkter och avfall 101Energi 102 Utsläpp till luft och vatten 103 Sociala data 104Kontakt 29Moderföretaget HÅLLBARHET 30 Södras hållbarhetsarbete 32 Biologisk mångfald och ekosystemstjänster 36 Socialt ansvar 38 Klimat och energi FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER 40Innehållsförteckning 41Flerårsöversikt 42 Rapport över totalresultat för koncernen 43 Rapport över finansiell ställning för koncernen 45 Rapport över förändring i eget kapital för koncernen 46 Rapport över kassaflöden för koncernen 47 Resultaträkning för moderföretaget 48 Balansräkning för moderföretaget 50 Rapport över förändring i eget kapital för moderföretaget 51 Kassaflödesanalys för moderföretaget 52Noter 87 Förslag till vinstdisposition 88Revisionsberättelse 89 Definitioner och ordlista Styrelsen och verkställande direktören för Södra Skogsägarna ekonomisk förening (organisationsnummer 729500-3789) avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2014 för koncernen och moderföretaget. Årsredovisningen omfattar sidorna 6–87. Resultatet av årets verksamhet samt moder företagets utveckling och finansiella ställning framgår av förvaltningsberättelsen, sidorna 6–29, hållbarhet, sidorna 30–39, och av de finansiella rapporterna jämte noter och kommentarer, sidorna 40–87. Koncernens resultat- och balansräkning och moderföretagets resultat- och balansräkning fastställs av föreningsstämman. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 1 INLEDNING SÖDRA I KORTHET Värdeskapande relationer, långsiktigt agerande Södra är Sveriges största skogsägareförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är också en internationell skogsindustrikoncern där verksamheten baseras på förädling av medlemmarnas skogsråvara. Södras verksamhet bygger på värdeskapande relationer och långsiktigt agerande. Det övergripande uppdraget från ägarna är att främja skogsgårdens lönsamhet. Det betyder att få såväl råd som stöd för att bedriva ett ansvarsfullt skogsbruk som att få marknadsmässig avkastning på skogsråvaran. Virket från medlemmarnas skogsgårdar förädlas i Södras industrier och blir till sågade och hyvlade trävaror, interiörträprodukter, biobränsle och massa för avsalumarknaden. Arbete sker kontinuerligt för att ta fram nya produkter baserade på virkesråvaran där kompositmaterialet Durapulp är ett exempel. Södra har en av Sveriges största sågverksrörelser och är en av de största leverantörerna i Europa av barrsulfatmassa för avsalumarknaden. Södra tillverkar också dissolvingmassa (textilmassa) av lövträd. Södras tre massabruk har fossilfri produktion som genererar ett energiöverskott som bland annat säljs som grön el och fjärrvärme. Virkesvolymen 2014 var 15,3 m3fub (miljoner fastkubikmeter under bark), omsättningen cirka 17 miljarder kronor och antalet anställda cirka 3 500. Verksamheten bedrevs under 2014 i fyra affärsområden; Södra Skog, Södra Cell, Södra Timber och Södra Interiör. Hösten 2014 fattades beslut om att slå samman Södra Timber och Södra Interiör till Södra Wood. OMSÄTTNING PER AFFÄRSOMRÅDE ANSTÄLLDA PER AFFÄRSOMRÅDE • Omsättningen ökade med cirka 5 procent till 17 339 MSEK • Kraftig vinstförbättring till 1 516 MSEK och ett starkt utdelningsförslag • Offensiva investeringar på cirka 5 miljarder kronor i Värö och Mörrum beslutades under året RESULTAT PER VERKSAMHET 2014 Södra Skog 2013 112 42 1 593 –98 Södra Wood – Timber 115 –217 Södra Wood – Interiör –16 –73 Södra Skog 20% Södra Skog 15% Södra Cell Södra Cell 48% Södra Cell 33% Södra Wood 32% Södra Wood 40% Övriga 12% Övrigt/elimineringar –288 –71 Koncernen 1 516 –417 Totalt 17 339 MSEK exklusive internleveranser. Koncernens resultat var 1 516 MSEK. Totalt 3 524 anställda. NYCKELTAL Nettoomsättning, MSEK 2014 2013 2012 2011 2010 17 339 16 580 16 807 18 191 19 727 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA), MSEK 2 552 937 144 2 183 3 721 Rörelseresultat, MSEK 1 516 –417 –929 1 005 2 271 Avkastning på sysselsatt kapital, % 13 neg neg 9 23 Soliditet, % 61 59 61 61 61 267 597 –815 –793 1 381 Kassaflöde efter investeringar, MSEK Antal anställda 3 524 3 776 3 821 3 830 3 943 Ansluten medlemsareal, 1 000 ha 2 392 2 368 2 362 2 373 2 366 15,3 15,0 15,6 17,0 16,6 Virkesvolym, milj m3fub 2 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 INLEDNING SÖDRA I KORTHET Södra visar vägen – från frö till färdig produkt Södra etablerades redan 1938 och har sedan dess i flera avseenden visat vägen för framtidens skogsbruk och skogsindustri. Södra är en stor aktör i svenskt skogsbruk, har en ledande marknadsposition och är en viktig samhällsaktör. Södras verksamhet utgår från skogen och den ständigt växande, förnybara och återvinningsbara råvaran. Uppdraget från medlemmarna är att främja lönsamheten i deras skogsbruk. Det sker genom försäljning av skogsråvara, förädling i föreningens egen industri och aktivt arbete med näringspolitiska frågor, där en central fråga är rätten att med frihet under ansvar bruka den egna skogen. I hela kedjan från leverans till färdig produkt finns miljömedvetenhet och leveranssäkerheten via Södras många produktionsanläggningar är hög. Södra erbjuder produkter och tjänster för såväl medlemmar som kunder, vilket förutsätter engagerade medarbetare. Södra har också ett viktigt erbjudande till samhället i form av jobb, välfärd och hållbara produkter. SÖDRAS ERBJUDANDE TILL SKOGSÄGARE TILL SAMHÄLLET TILL KUNDER TILL MEDARBETARE Södra ger råd om hur skogen sköts på bästa sätt, erbjuder skogliga tjänster och köper medlemmarnas skogsråvara till marknadsmässiga priser. Södra har en väl utvecklad serviceorganisation som bistår med rådgivning, skötsel som plantering, gallring, avverkning och andra skogliga tjänster. Investeringar i den egna industrin skapar både avsättning för medlemmarnas virke och förutsättningar för vidareutveckling av nästa generations skogsbruk. Medlemmarna är också ägare av den ekonomiska föreningen vilket ger skogsägaren rätt till del i vinsten. Södra arbetar aktivt med näringspolitiska frågor där fokus ligger på att bevaka och främja skogsbrukets förutsättningar och lyfta fram skogens betydelse för jobben, välfärden och miljön. Södras kunder består av tre huvudkategorier; skogsägare som köper skogliga tjänster, bygghandel och andra aktörer i virkesmarknaden som köper sågade och hyvlade trävaror och interiör trä samt globala industriföretag som köper massa för tillverkning av olika slags papper, kartong, mjukpapper (tissue) och textilier. Dessutom säljer Södra biobränsle och det energiöverskott som genereras vid de tre massabruken. Södra erbjuder kunderna stabil och god tillgång till produkter tillverkade av svensk certifierad vedråvara och välutvecklade försäljningskanaler. Södra är en viktig samhällsaktör både som stor organisation och i en verksamhet med betydelse för såväl människor och samhälle som miljö. Skogsindustrin är sedan länge en av landets viktiga basnäringar och står för cirka 130 miljarder kronor av Sveriges exportinkomster. Det gör skogsnäringen till Sveriges viktigaste nettoexportör. Trä är ett förnybart material och växande skog binder koldioxid vilket minskar klimatpåverkan. Södras massatillverkning är fossilfri och genererar energiöverskott som används för exempelvis uppvärmning av småhus. Södras medlemmar är privata skogsägare som månar om sin skog, flertalet är certifierade och dessa har i genomsnitt frivilligt avsatt 8 procent av sin areal för naturvård. Det motsvarar 200 000 fotbollsplaner och ett värde på uppemot 20 miljarder kronor. Södrakoncernen har cirka 3 500 medarbetare och deras engagemang är avgörande för företagets framgång och framtid. Södra erbjuder arbete och utveckling både i en koncern som ser en växande efterfrågan från främst den globala marknaden och i en bransch som arbetar med förnybar råvara som insats för ett framtida biobaserat samhälle. Södras kärnvärden är värdeskapande relationer och långsiktigt agerande. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 3 INLEDING VD OCH KONCERNCHEFEN HAR ORDET Ett Södra visar vägen med sikte på lönsamhet och effektivitet Efter flera år med svag konjunktur blev 2014 som helhet ett bra år för svensk skogs näring. Förbättrat marknadsläge, bättre priser för papper, massa, och trävaror och en gynnsammare valutasituation bidrog till den positiva utvecklingen. Ekonomiskt presterade Södra bättre än väntat. Den svenska skogsindustrin är i grunden effektiv, innovativ och välinvesterad men genomgår en omvandling till följd av digitaliseringen och nya konsumtionsmönster. I en allt mer global marknad överlever enbart produktionsanläggningar och företag med starka kassaflöden, effektiv produktutveckling och förändringsförmåga. BÄTTRE PRESTATION ÄN VÄNTAT Södrakoncernens samlade ekonomiska prestationer för 2014 blev bättre än väntat. Det känns tillfredsställande att redovisa ett rörelseresultat om 1 516 MSEK, god likviditetet och en fortsatt stark balansräkning. Södra öveträffade därmed sina finansiella mål. Under hösten 2013 beslöt styrelsen om en ny koncernstrategi fram till 2020. Arbetet med genomförandet påbörjades från och med 2014. Kärnan i strategin är att skapa förutsättningar för långsiktig och lönsam tillväxt i en mer sammanhållen koncern, det vill säga ”Ett Södra”. För att kunna uppnå denna målsättning krävs ett omfattande investeringsprogram för Södras massabruk, ökad marknads- och kundorientering samt operationella och strukturella förändringar inom den trämekaniska verksamheten. EN EFFEKTIVARE KONCERN En annan del i att skapa en mer effektiv och sammanhållen koncern var bildandet av Södra Wood. Det är en industriellt logisk lösning som stärker Södras marknadserbjudande och position samtidigt som den bidrar till olika typer av skalfördelar inom sågade och hyvlade trävaror samt interiörträprodukter. I arbetet med att stärka Södra som ett sammanhållet företag har också de administrativa processerna setts över och förändrats. Södra har därmed blivit en ännu effektivare koncern. Innovation och hållbarhet kommer att få en mer framträdande plats i Södra framöver. Ett företag som inte arbetar med produkt utveckling, forskning och utveckling och innovation kommer över tiden att möta stora problem i en allt tuffare konkurrens. I framtiden kommer också behovet av samverkan med andra företag att vara avgörande, inte minst för att skogsnäringen ska METODISKT HÅLLBARHETSARBETE Även Södras hållbarhetsarbete kommer att bli skarpare, mer metodiskt och offensivt. Inte minst mot bakgrund av att vår verksamhet baseras på förnybar, återvinningsbar och biologiskt nedbrytbar råvara. Södra har redan i dag kommit långt i energi- och klimatarbetet. Ambitionen är att bli ledande inom hållbar utveckling. Vår ägarform med cirka 50 000 aktiva och ansvars tagande skogsägare bidrar till en stark plattform för detta arbete. Ett annat viktigt arbete under det gångna året har varit varumärkesöversynen. Redan i dag uppfattas Södra som ett starkt varumärke hos våra kunder, ägare, medarbetare och andra intressenter. Vår nya varumärkesplattform har som kärnvärde att bidra till värdeskapande relationer och långsiktigt agerande, genom att vi utmanar och alltid söker bättre och nya lösningar. Visionen är att ”Södra visar vägen”. Att bygga och förstärka ett varumärke tar tid och kräver ett tålmodigt arbete med konkreta åtgärder i vardagen. Ett varumärke och en stark företagskultur byggs inifrån av chefer, medarbetare och ägare. ”Ett bra år för svensk skogsnäring och Södras prestation bättre än väntat.” INVESTERINGAR FÖR LÅNGSIKTIG LÖNSAMHET Under 2014 har väsentliga steg tagits i denna riktning. Beslut om att investera cirka 5 miljarder kronor i massabruken i Värö och M örrum skapar långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft för dessa bruk utifrån deras egna förutsättningar. I Mönsterås fortsätter planeringen för massabrukets framtida konkurrenskraft. 4 kunna vara en efterfrågad aktör i omvandlingen till ett mer hållbart samhälle. Södra måste avsätta både mer resurser för nya innovationer och framförallt bli bättre på att kommersialisera dessa. Södra ska stärka sin affärsutveckling för att bättre kunna erbjuda nya produkter till befintliga kunder, men också identifiera nya kundgrupper och marknader. Därför benämns numera enheten med huvudansvar för detta Innovation och Nya affärer. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 SÖDRA VISAR VÄGEN Även inom andra viktiga områden har en strategisk förflyttning skett under året. Det gäller HR, vår operativa skogliga fältverksamhet, driften av våra sågverk med mera. Dessa förändringar bygger på att utnyttja Södras komparativa fördelar i en globaliserad värld och en ökad efterfrågan på skogs- INLEDNING VD OCH KONCERNCHEFEN HAR ORDET näringens möjligheter att aktivt bidra till en mer hållbar bioekonomi. I detta avseende har Södra en unik möjlighet att möta utmaningar och ta tillvara möjligheter. Södra som företag har stora möjligheter att av egen kraft påverka sin framtid genom att vi är snabbfotade, flexibla, nytänkande, ansvarstagande och agerar med ökad precision i allt vi gör. Södra visar vägen! ”Vår strategi ska skapa förutsättningar för långsiktig och lönsam tillväxt.” • Ett omfattande investeringsprogram för massabruken ökar konkurrenskraften. • Södra Wood stärker vårt marknadserbjudande och ger skalfördelar. • Satsningar på innovativa och nya affärer. • Mer metodiskt och offensivt hållbarhetsarbete. Lars Idermark Vd och koncernchef Södra • Södra har stora möjligheter att av egen kraft påverka sin framtid. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET OCH ORGANISATION Medlemmarnas skog på internationell marknad Medlemmarnas skogsråvara förädlas i den egna industrin och blir till massa, sågade och hyvlade trävaror, interiörträ och biobränsle. Södras främsta uppgift är att trygga avsättningen av skogsråvara samt att främja och utveckla lönsamheten i medlemmarnas skogsbruk. Verksamheten bedrivs i tre affärsområden: •S ödra Skog •S ödra Cell • Södra Wood Dessa affärsområden köper och förädlar medlemmarnas skogsråvara till pappersmassa, textilmassa, sågade och hyvlade trävaror och interiörträ. Södra Wood är en sammanslagning av affärsområdena Södra Timber och Södra Interiör som genomfördes i oktober 2014. Södra Skogs verksamhet i Södras medlemsområde är indelad i 19 verksamhetsområden. För skötsel av Södras skogsinnehav i Baltikum finns ett bolag i Estland, Södra Metsad OÜ, och ett i Lettland, Sodra Mezs SIA. Dessa bolag har också hand om virkesinköp. Södra Cell har produktionsenheter och försäljningskontor i Sverige. I München finns ett europeiskt servicecenter för samordning av marknadsresurserna. På vissa marknader finns lokalt placerade säljare. Södra Wood har produktionsenheter i Sverige, Norge, Danmark och Litauen. Försäljningskontor finns i Sverige, Norge, Danmark, Holland, Tyskland, England, USA och Kina. INVESTERINGAR, FÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR Investeringarna uppgick till 2 046 MSEK (952). De största investeringarna gjordes på massasidan, cirka 1 838 MSEK (635). Massa bruket i Värö ska byggas ut för cirka 4 miljarder kronor för att öka produktionskapaciteten från 450 000 ton till 700 000 ton massa per år. Fabriken blir därmed en av världens största för produktion av barrsulfatmassa. Investeringen innebär också ökad energieffektivitet. Den utbyggda fabriken beräknas vara i drift i slutet av 2016. Vid massabruket i Mörrum investeras cirka 700 MSEK i en ny flisfabrik med två separata renserilinjer samt ombyggnad av barrmassalinjen. Produktionskapaciteten ökar från 380 000 ton till cirka 425 000 ton per år. I massabruket i Mönsterås investeras cirka 100 MSEK för effektivare energi användning och ökad produktivitet. Försäljningen av utrustning från Södra Cell Tofte AS genererade en positiv resultateffekt på 173 MSEK. Södras skogsinnehav i Baltikum koncentrerades genom byten, köp och försäljningar. Det totala markinnehavet i Estland och Lettland omfattade vid årets slut 28 000 hektar (27 500), varav 24 200 hektar produktiv skogsmark (23 800). Skogsinnehavet koncentreras till områden som ligger bra till för transport till hamnar, där råvara som förbrukas i Södras massaindustri lastas ut. Efter försäljningen av Södras andel i virkesföretagen Södra Eesti och Sodra Latvia, sker virkesköp i Baltikum genom skogsföretagen Södra Metsad och Sodra Mezs. De baltiska virkesföretagen har genomfört certifieringsprocesser för FSC COC, FSC CW samt FSC FM, för att klara kraven på leveranser av certifierad ved till Södras industrier. VIRKESLEVERANSER PRODUKTION MASSA Milj m fub 1 000 ton 25 2 400 1 000 m 3 20 2 000 2 000 1 600 1 600 3 15 1 200 10 1 200 800 5 400 0 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Virkesutbudet i Södras område var något större än föregående år, bland annat som följd av stormarna i slutet av 2013. Virkesleveranserna till den egna industrin ökade något jämfört med föregående år, samtidigt som större timmervolymer medgav ökad extern försäljning. 6 PRODUKTION SÅGADE OCH HYVLADE TRÄVAROR 800 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Produktionen blev cirka 1,5 miljoner ton. Den lägre produktionsvolymen under året var en följd av nedläggningen i Tofte, men påverkades också något av underhållsstopp i Mörrum och Mönsterås. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 400 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Produktionen av sågade och hyvlade trävaror ökade till 1,9 miljoner kubikmeter. Sågutbytet, verkningsgraden och de sågade volymerna har ökat på samtliga enheter. Sågtakten i Värö ökade från 500 000 kubikmeter under våren till 600 000 kubikmeter i slutet av året. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VERKSAMHET OCH ORGANISATION NETTOOMSÄTTNING INTERIÖRTRÄ MSEK Sverige 37% 1 600 Norge 7% 1 200 Tyskland 8% Storbritannien 10% 800 Övriga Europa 30% 400 0 NETTOOMSÄTTNING PER MARKNAD Asien 7% 2010 2011 2012 2013 2014 Efterfrågan förbättrades successivt under året och försäljningen ökade något. Konkurrensen var fortsatt stark från tillverkare i Baltikum. Afrika 1% Koncernens nettoomsättning uppgick till 17 339 MSEK. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE STRATEGI OCH MÅL Med värdeskapande och tillväxt i fokus Södras uppdrag är att skapa värde för sina ägare. Den strategiska inriktningen fram till 2020 är att bli en värdeskapande och sammanhållen koncern med lönsam tillväxt och stärkt global marknadsnärvaro. Visionen ”Södra visar vägen” handlar om att tillsammans med medlemmarna lyfta fram vad det innebär att vara nästa generations skogsföretag. Vägen dit går genom värdeskapande relationer och långsiktigt agerande. Det övergripande målet är att Södra 2020 ska vara större, lönsammare och ha en starkare global marknadsposition. FINANSIELLA MÅL Södras framgång har sin grund i en långsiktig lönsamhet och stark finansiell ställning som möjliggör vinstdelning till ägarna. De centrala finansiella målen uttrycks genom avkastning på sysselsatt kapital, soliditet och vinstdelning. LÖNSAM TILLVÄXT Tillväxt är en förutsättning för att skapa värden långsiktigt. Ett företag måste växa för att utvecklas och vara konkurrenskraftigt. Samtidigt får tillväxt inte ske på bekostnad av lönsamhet. Södra ska växa genom att expandera inom kärnverksamheten, främst på massasidan. Produkter och tjänster ska utvecklas och positionen stärkas på den g lobala marknaden. Södra ska skapa avsättning för medlemmarnas skogsråvara och genom förädling ge dem del i den egna industrins vinst. Marknaderna för Södras produkter växer med 3–5 procent per år. En stor del av denna tillväxt sker på de snabbt växande asiatiska marknaderna där Södra ska öka sin närvaro. De stora satsningarna på utbyggnad av massabruken i Värö och Mörrum görs för att säkra Södras konkurrenskraft och god långsiktig avkastning. Under perioden fram till 2020 görs kraftfulla investeringar för att förbättra den underliggande intjäningsförmågan. VÄRDESKAPANDE KONCERN Värdeskapande ger trygghet och framtidstro för kunder, ägare och medarbetare. Södras långsiktiga tillväxt och lönsamhet skapas i relationen till kunderna. För kunderna ska värdeskapandet öka genom att Södra ständigt anpassar och utvecklar sin affärsmodell. Kunden ska ha tillgång till både bra produkter och rätt kompetens. Det handlar också om att snabbare gå från idé till ny produkt. För ägarna skapas värden genom till exempel ökad produktion vid massabruk och sågverk, vilket ökar efterfrågan på virke. Medlemmarnas virkesleveranser ska långsiktigt öka för att täcka industrins behov. Med aktivt brukande av skogen och god skogsskötsel skapas möjligheter till hållbar utveckling och lönsamhet för skogsgården. Servicen och tjänsteutbudet till skogsägarna ska tydligt bidra till och visa mervärdet för medlemmarna. EN MER SAMMANHÅLLEN KONCERN För att klara konkurrenskraften måste all industriell verksamhet bli effektivare. Södra arbetar med ständiga förbättringar i koncernens alla led. Ökad effektivitet och bättre utnyttjande av gemensamma resurser skapar värde för både ägare och kunder. Inte minst gäller det att dra maximal nytta av de stora investeringar som Södra har gjort eller håller på att genomföra. Koncernen ska bli tydligt sammanhållen – Ett Södra. Genom att bättre utnyttja gemmensamma resurser och nya arbetssätt kan effektiviteten öka vilket optimerar helheten för Södra. Under 2014 har de administrativa processerna setts över och förändrats. Samtidigt blir omvärldens bild av Södra tydligare vilket stärker varumärket. MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Utfall Mål 2014 2013 2012 2011 2010 Avkastning på sysselsatt kapital: Målet är 10 procent. 13 neg neg 9 23 Soliditet: Målet är minst 50 procent. 61 59 61 61 61 553* 281 295 436 851 Vinstdelning: Målet är minst 40 procent av resultatet före skatt mätt över en konjunkturcykel. *2014: Föreslagen utdelning. 2010–2014 var vinstdelningen i genomsnitt 73 procent av resultatet före skatt som en följd av utdelningarna 2012 och 2013 trots redovisat förlustresultat. 8 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE STRATEGI OCH MÅL STRATEGISK RIKTNING FRÅN 2014–2020 Låg tillväxt Högre tillväxt Renodlad massaproducent* Diversifierad skogskoncern Befintlig produktionsbas Utvidgad produktionsbas Marknadsfokus ska bli mer globalt, men huvuddelen av försäljningen sker även fortsättningsvis inom Europa. Europeiskt marknadsfokus Globalt marknadsfokus Produktportföljen består även i fortsättningen till största delen av volymprodukter, men en förflyttning mot mer specialiserade och nya produkter ska genomföras. Traditionella produkter Special-/nischoch nya produkter * Förflyttningen är en effekt av att merparten av nya investeringar planeras ske i massaverksamheten. Södra 2014 Södra ska fortsätta att vara verksamt inom skogsindustrins samtliga värdekedjor, men tyngdpunkten förskjuts mot att bli en mer renodlad massaproducent. Produktionsbasen utökas bland annat genom att bygga ut massabrukens kapacitet. Södra 2020 Vision: Södra visar vägen Södra går sin egen väg. Södra utmanar förväntningarna på vad ett skogsföretag är. Södra har ett starkt självförtroende och agerar tydligt. Tillsammans med medlemmarna visar Södra vad det innebär att vara nästa generations skogsföretag. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NETTOOMSÄTTNING, RESULTAT OCH MARKNAD Starkt resultat och förbättrad marknad Efterfrågan och försäljning utvecklades väl. Resultatet förbättrades genom bland annat högre färdigvarupriser, ökade volymer och effektiviseringar. Tillväxten i euroområdet var fortsatt svag och ränteläget på en historiskt låg nivå. Koncernens nettoomsättning uppgick till 17 339 MSEK (16 580), en ökning med cirka 5 procent trots avvecklingen av verksam heterna i Tofte och Folla under 2013. Förbättringen beror främst på högre färdigvarupriser, ökade volymer, effektiviseringar och en svagare svensk krona. Rörelseresultatet förbättrades till 1 516 MSEK (–417). I resultatet ingår en positiv effekt gällande försäljningen av utrustning från Södra Cell Tofte AS med 173 MSEK samt nedskrivningar av anläggningstillgångar i sågverksrörelsen med 56 MSEK. I rörelseresultatet ingår även resultateffekter från valutaderivat med –8 MSEK (16) och försäljning av elcertifikat med 32 MSEK (72). Föregående års resultat belastades med omstruktureringskostnader för avveckling av Södra Cell Tofte AS med 817 MSEK. Kronan försvagades kraftigt under 2014 gentemot såväl US-dollarn som euron. En stor del av Södras försäljning sker på export och försvagningen av kronan hade en positiv inverkan på resultat och lönsamhet. Vid årets slut var kursen mot US-dollarn 7,79 SEK (6,48). Mot euron försvagades kronan från 8,93 SEK vid årets början till 9,47 SEK vid årets slut. Hur förändringar i valutakurser påverkar Södra framgår av not 22. Södra Skogs rörelseresultat förbättrades till 112 MSEK (42) främst till följd av ökade virkesvolymer. Södra Cells rörelseresultat ökade till 1 593 MSEK (–98). Förbättringen berodde främst på högre färdigvarupriser, en gynnsam valutasituation och försäljning av utrustning från Södra Cell Tofte AS samt att resultatet 2013 belastades med omstruktureringskostnader vid avvecklingen av Södra Cell Tofte AS. Södra Wood redovisas för 2014 uppdelat på segmenten Timber och Interiör. Rörelseresultatet i Timber förbättrades till 115 MSEK (–217) främst som en följd av 10 ökade färdigvarupriser och större volymer genom bättre sågutbyte och ökad verkningsgrad. Interiörs resultat var –16 MSEK (–73). Förbättringen var främst en följd av ökad efterfrågan och genomförda strukturåtgärder. Resultatutvecklingen per affärsområde framgår av not 2 Rörelsesegment. Trivselhus förbättrade rörelseresultatet till 16 MSEK (–29). Förbättringen berodde främst på ökad försäljning samt realisationsvinster vid försäljning av tomtmark. Finansnettot uppgick till –56 MSEK (–33). Försämringen var främst en effekt av ett negativt räntenetto samt finansieringskostnad för upptagna kreditlöften. Resultatet efter finansnetto förbättrades till 1 460 MSEK (–450). Koncernens skatt uppgick till 158 MSEK (82) vilket motsvarar 11 procent (18) av resultatet före skatt. Avkastningen på sysselsatt kapital var 13 procent (neg). Kassaflödet efter investeringar var 267 MSEK (597), främst beroende på höga investeringsutgifter kopplade till pågående projekt. Likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick per 31 december till 1 382 MSEK (1 348). var dock bräcklig och konjunkturutvecklingen under hösten var fortsatt svag. Konsumtion och investeringar steg, men långsamt och från nedpressade nivåer. Euroområdet påverkades under hösten av den geopolitiska oron, både direkt och indirekt, genom handelsstörningar till följd av krisen mellan Ryssland och Ukraina. Den direkta exporteffekten blev relativt marginell för regionen som helhet, men kännbar för till exempel Finland och Baltikum. Den geopolitiska osäkerheten i världen ökade under hösten med upptrappning av konflikten i Ukraina samt IS offensiv i Irak och Syrien. Tillväxten i den svenska ekonomin var högre än i flertalet europeiska länder. Styrkan i ekonomin visades också genom förbättrad arbetsmarknad och ökande framtidstro hos hushållen. Däremot påverkades varuexporten negativt av den svaga och ojämna återhämtningen i omvärlden. Virkesmarknaden. I Södras område präglades virkesmarknaden av ett ökat utbud och försörjningen av Södras industrier fungerade väl. Stormarna i slutet av MARKNADSLÄGET MASSAPRISER Den globala ekonomin präglades dels av den successiva förbättring som inleddes 2013, dels av den geopolitiska osäkerheten. USA:s återhämtning avstannade temporärt under våren på grund av faktorer som extrema väderförhållanden, hårdare kreditkrav och regleringar. Efter ett svagt första kvartal hämtade den amerikanska ekonomin ny kraft och sände positiva signaler om ökad sysselsättning, vilket stärkte framtidstron hos både hushåll och företag. Euroområdet visade under våren positiva indikatorer som ökande inköpschefs index och signaler om såväl ökad export som minskad arbetslöshet. Utvecklingen SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 SEK/ton USD/ton 10 000 1 000 8 000 800 6 000 600 4 000 400 2 000 200 0 2010 2011 2012 2013 2014 0 SEK/ton USD/ton Priset på blekt barrsulfatmassa har haft en stigande trend under hela året. Källa: Foex PIX genomsnittspriser på barrsulfatmassa levererat till europeiska kunder (kvartalsgenomsnitt). FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE NETTOOMSÄTTNING, RESULTAT OCH MARKNAD 2013 ledde till ökade timmervolymer som medförde ökad extern försäljning. Lagren av såväl massaved som timmer var på god nivå. Marknaden för massa. Marknaden för barrmassa var i god balans. Världslagren för barrmassa var lägre än under fjolåret, medan marknaden för lövmassa präglades av överkapacitet och höga lagernivåer. Listpriset i Europa för barrmassa ökade från 905 USD per ton vid årets början till 935 USD vid årets slut. Marknaden för textilmassa präglades av god efterfrågan men fortsatt prispress. Världsmarknaden för avsalumassa fortsatte att växa. Kunderna var både små och stora tillverkare av mjukpapper, finpapper, magasinspapper och specialprodukter. I Europa och Nordamerika fortsatte digitala medier att öka på bekostnad av tryckta. Marknaden för grafiskt papper fortsatte att minska och medförde stängningar av pappersbruk och pappersmaskiner. Förpackningspapper är främst beroende av den globala ekonomiska utvecklingen och visade en långsiktigt god tillväxttrend. Mjuk papper är mindre konjunkturkänsligt och konsumtionen ökar i takt med att välståndet stiger. Konkurrensen har ökat, främst från den finska skogsindustrin som de senaste åren påtagligt har ökat sin kapacitet av avsalumassa. Konkurrensen från kanadensiska massatillverkare fanns under året främst i Asien. Massapriserna påverkas av producenternas lager. Lagren av barrsulfatmassa var på fortsatt låg nivå och priserna fortsatte att stiga. Prisskillnaden mellan barr- och lövsulfatmassa var stor till följd av en betydande överkapacitet för lövmassa. För textilmassa fanns ett överutbud som resulterade i pressade priser. Marknaden för sågade och hyvlade trävaror. Utvecklingen på huvudmarknaderna i Europa var positiv, både volym- och prismässigt, trots en något dämpad efterfrågan andra halvåret. Efterfrågan var god i Storbritannien, där byggkonjunkturen förbättrades och investeringarna inom fastighetssektorn ökade. Efterfrågan var stabil i Tyskland och Beneluxländerna. Den svenska marknaden förbättrades med ökad försäljning. Leveransmedelpriserna steg medan priserna på biprodukter sjönk. Timmerpriset i Södras område steg under året. De utomeuropeiska marknaderna utvecklades däremot svagare, dock ökade Kinas import från de skandinaviska länderna kraftigt. Efterfrågan på furu var stark i Nordafrika. Marknadsutvecklingen var svag i Japan, bland annat till följd av höjd moms och kraftigt minskad efter TRÄVARUPRISER LISTPRIS FÖR BARR- OCH LÖVMASSA SEK/m USD/ton 3 2 000 1 000 1 600 800 USD/ton 1 200 600 0 800 400 –100 400 200 –200 0 0 2010 2011 2012 2013 2014 Genomsnittliga leveranspriser, sydsvenska sågverk Efterfrågan på trävaror är fortsatt stor, men den höga produktionen påverkade priserna negativt under sista kvartalet 2014. Källa: Södra frågan. I USA avstannade byggandet under våren till följd av den utdragna vintern, men återhämtade sig något under hösten. Marknaden för interiörträ. Det historiskt låga ränteläget, som förväntas bestå under lång tid, utgör tillsammans med det uppdämda behovet av nybyggnation och renovering av bostäder gynnsamma drivkrafter på huvudmarknaderna för interiörträprodukter. Marknaden för interiörträprodukter präglades av ökat bostadsbyggande och en stabil renoveringsmarknad som stöds av ROT-avdraget. I Norge utvecklades marknaden bättre än vad som indikerades i prognoser baserade på signaler om ekonomisk avmattning och fallande bostadspriser. Den danska marknaden var fortsatt krävande, men växte något från en historiskt låg nivå. Prishöjningar under våren motverkades delvis av högre råvarupriser. Konkurrensen från tillverkare i Baltikum var fortsatt stark. Bostadsbyggandet ökade men låg alltjämt på en låg nivå. Även småhusbyggandet fortsatte att öka men motsvarade endast hälften av småhusbyggandet 2006–2007. Enligt Trähusbarometern ökade order ingången jämfört med 2013 men låg fortsatt på en relativt låg nivå. Småhusbyggandet hämmades främst av bolånetaket och osäkerhet om de finansiella villkoren. 2010 2011 2012 2013 2014 –300 Pris bekt barrsulfatmassa Pris lövsulfatmassa Prisskillnad USD per ton Diagrammet visar bruttopris före rabatter på den nordeuropeiska marknaden. Prisskillnaden mellan lövoch barrmassa var fortsatt stor. Källa: RISI SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE SÖDRA SKOG Hög aktivitet i skogen och ökade virkesvolymer Nettoomsättning och rörelseresultat i Södra Skog påverkades positivt av ökade virkesvolymer. Transporterna på järnväg ökade. Arbetet med strategiska förflyttningar mot 2020 inleddes. Ett aktivt brukande av skogen och god skogsskötsel är grunden för god avkastning på skogsgården. Södras uppgift är att medverka till långsiktig lönsamhet i medlemmarnas skogsbruk och att försörja den egna industrin med råvara. Förutom kontraktering av virke erbjuder Södra Skog tjänster som avverkning, skogsbruksplaner, markberedning, förädlat plantmaterial från egna plantskolor, plantering, röjning och rådgivning. MARKNAD Virkesomsättning. Virkesutbudet var större än de närmast föregående åren. Södra anskaffade drygt 15 miljoner m3fub fördelat på cirka 60 procent massaved och cellulosaflis, 30 procent timmer och 10 procent biobränslen. Importen uppgick till 1,1 miljoner m3fub och avsåg främst björk, asp och barrmassaved. Timmer och massaved. Försörjningen av virkesråvara till den egna industrin fungerade väl. Timmerpriset höjdes i maj då marknaden för sågad vara utvecklades positivt. Samtidigt ökade Södra sin timmerförbrukning, inte minst inför Värösågens produktionsökning under hösten. Ökade timmervolymer i början av året medförde ökad extern försäljning. Timmerlagren ökade något. En gallringspremie för barrmassaved infördes i april på grund av ökat behov av gallringsved, men också för att uppmuntra till skötselåtgärder i rätt tid. Premien togs bort 31 oktober. Lagren av både barr- och lövmassaved ökade under slutet av året. Biobränsle. I början av året minskade leveranserna av biobränsle till följd av den milda vintern. Under resten av året var leveranserna på ungefär samma nivå som 2013. 12 Kraftig minskning av terminallagren har höjt effektiviteten genom ökade direktleveranser och förbättrad produktionsstyrning. VERKSAMHETEN 2014 Nettoomsättningen ökade och rörelseresul tatet förbättrades i Södra Skog, främst till följd av ökade virkesvolymer. I rörelseresultatet ingår en rörelsevinst från försäljningen av Södras aktieandelar i Södra Eesti AS och Sodra Latvia SIA per 30 juni till SCA. Efterfrågan på skogliga tjänster, bland annat avverkning, markberedning, plantering, röjning och upprättande av skogsbruksplaner var fortsatt stor, se tabell Skoglig service sid 13. VIKTIGA HÄNDELSER Mekaniskt plantskydd. Södra har utvecklat ett eget mekaniskt plantskydd, Cambiguard. I plantskolan i Falkenberg appliceras det töjbara skyddet på täckrotsgranplantor och under året levererades 3 miljoner plantor behandlade med Cambiguard. Markskoning. Under 2013 infördes en markskoningsgaranti vid slutavverkning för att minska markskadorna som skogsmaskinerna orsakar i skogen. Under året utsträcktes garantin till att också omfatta grothantering och markberedning. Utveckling av en markskoningsgaranti vid gallring har påbörjats. Terminal och tågtransporter. Södra öppnade i maj en egen tågterminal i Falköping där de flesta förekommande sortiment ska hanteras. Med terminalen minskar miljöbelastningen och transportkostnaderna för massaved och timmer. Avtal träffades med Green Cargo om transport av virke från terminalerna i SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Uddevalla, Falköping, Kil, Eslöv och Stockaryd till fabrikerna i Värö, Mörrum och Mönsterås. Södras första utrustning för fotomätning installerades i Falköping. 74 tons virkesbilar. Två bilar med 74 tons totalvikt togs i bruk. Bilarna ingår i ett forskningsprojekt som syftar till ökade laster för färre transporter, vilket minskar koldioxidutsläppen och ökar trafiksäker heten. STRATEGISK INRIKTNING Tillväxten i medlemmarnas skogar ökar och Södras industrisatsningar tryggar avsättningen för medlemmarnas virke i framtiden. Rådgivningen till medlemmarna utvecklas genom att se till helheten i skogsgårdens lönsamhet och värden, vilket innebär fokus på en fördjupad skogsekonomisk rådgivning. Ständig förbättring inom logistik krävs för att möta både kundernas och skogsägarnas krav på leveransprecision och flexibilitet. Ökad samverkan med entreprenörerna bidrar till ökad produktivitet inom avverkning, skogsvård, skogsbruksplanläggning och transporter. UTSIKTER 2015 Förutsättningarna på virkesmarknaden inför 2015 är goda med ett relativt bra rotlager. En stor utmaning under våren blir upparbetningen av stormfälld skog och att transportera bort virket för att minimera granbarkborreskador. En annan utmaning blir att upprätthålla ett högt timmerflöde samtidigt som det finns ett visst överskott av barrmassaved. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE SÖDRA SKOG Södra Skog 2014 NYCKELTAL ANSKAFFNING AV VIRKESRÅVARA 2014 2013 Nettoomsättning, MSEK 9 234 9 097 Totalt, milj m fub varav till egen industri 5 786 5 842 Från medlemmar, totalt 112 42 Rörelseresultat, MSEK Avkastning på operativt kapital, % 10 3 Investeringar, MSEK 61 84 518 544 Antal anställda 3 SKOGLIG SERVICE 2014 2013 15,3 15,0 9,0 2014 Avverkning, milj m fub 2013 3 7,5 7,1 8,1 Markberedning, ha 8 600 8 000 14 900 12 800 167 179 28 29 – som leveransvirke 1,6 1,2 Röjning, ha – som avverkningsuppdrag 7,4 6,9 Skogsbruksplaner, 1 000 ha Import 1,1 1,2 Plantförsäljning, milj st Övrigt (inklusive sågverksflis) 5,2 5,7 De anskaffade virkesvolymerna från medlemmarna ökade med 11 procent jämfört med fjolåret. Efter vinterns stormar upparbetades nästan en miljon kubikmeter vindfälld skog. Södras skogliga service kan höja värdet på skogsfastigheten genom till exempel skötselåtgärder i rätt tid, certifiering av skogsgården och förädlat plantmaterial. I den avverkade volymen ingår även leveranser från icke-medlemmar. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE SÖDRA CELL Stark aktör på global massamarknad Lagren av barrmassa var låga på en balanserad marknad. Efterfrågan på Södra Cells produkter var god och massapriset kunde höjas. Både nettoomsättning och rörelseresultat förbättrades. 14 2 1,5 1 Den strategiska inriktningen är lönsam organisk tillväxt baserad på svensk råvara och de traditionella massaprodukterna. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 dr D Fi Sö r ro ce G sä et M STRATEGISK INRIKTNING up o 0 a br e om ta A PP C a r / S nf in o r W ar M Re e s a so t F s l u ra s te e Fo r re st 0,5 m Storsatsning i Värö. Södra investerar cirka 4 miljarder kronor för att bygga ut produktionskapaciteten vid massabruket i Värö från 425 000 till 700 000 ton massa per år. Investeringarna kommer också att öka energieffektiviteten. Milj ton uc VIKTIGA HÄNDELSER VÄRLDENS STÖRSTA PRODUCENTER AV BARRSULFATMASSA er Resultatförbättringen var främst en följd av bättre färdigvarupriser, ständiga förbättringar, effektiviseringar och en gynnsam valutasituation. Dessutom belastades resultatet för 2013 av omstruktureringskostnader med 817 MSEK. Produktionen blev cirka 1,5 miljoner ton (1,8). Den lägre produktionen var en följd av stängningen av Södra Cell Tofte i augusti 2013. Produktionsvolymerna påverkades av underhållsstopp i Mörrum och Mönsterås. Marknaden för barrsulfatmassa förutses vara i fortsatt god balans. Kapacitetstillskotten väntas vara små också 2015, vilket bidrar till att kapacitetsutnyttjandet kan fortsätta ligga på nivån 91–92 procent. I Latinamerika har kapaciteten för lövmassa stigit påtagligt. Ett för stort utbud innebär att lövmassamarknaden är i obalans. Efterfrågan på barrmassa i Europa har stagnerat och efterfrågan stiger främst i Asien. Obalansen gör att den stora pris differensen mellan barr- och lövmassa hålls uppe, även om gapet börjar krympa något. I li VERKSAMHETEN 2014 UTSIKTER 2015 ra God balans. Marknaden för barrmassa var i god balans och världslagren på lägre nivå än föregående år. För lövmassa präglades året av överkapacitet och höga lagernivåer. På marknaden för textilmassa har ny kapacitet tillkommit samtidigt som priset på viskos stapelfiber har sjunkit. Priserna. Efterfrågan på barrsultfatmassa var god och listpriserna i Europa ökade från 905 US-dollar per ton vid årets början till 935 US-dollar vid årets slut. Prisskillnaden mellan löv-och barrmassa var fortsatt stor. Priset för textilmassa var under press. Företagets struktur är anpassad för stora volymer. De beslutade och pågående satsningarna vid massabruken görs till väsentliga delar för att uppnå de strategiska målen. Utbyggnaden av produktionen i Värö bidrar till ökad konkurrenskraft och ska stå klar 2016. Andra viktiga delar är ständiga förbättringar, fokus på kvalitet och att utveckla arbetssättet. A MARKNAD Utbyggnad i Mörrum. Cirka 700 MSEK investeras i Mörrum för att öka produktionskapaciteten från 380 000 till cirka 425 000 ton per år. Utbyggnaden omfattar en ny flisfabrik med två separata renseri linjer samt ombyggnad av barrmassalinjen. Investering i Mönsterås. Cirka 100 MSEK investeras i Mönsterås för effektivare energianvändning och ökad produktivitet. Nytt svaveldirektiv. Ny EU-lagstiftning innebär krav på att sjöfrakten inom Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen kraftigt minskar svavelutsläppen. Södra har för sina timechartrade fartyg valt en miljövänlig teknisk lösning där svavel omvandlas till gips, en råvara som kan användas i till exempel byggbranschen. Samarbete om biodrivmedel. Statkraft och Södra har tecknat en avsiktsförklaring om samarbete för framtida produktion av biodrivmedel baserad på skogsråvara. Avsikten är att Statkraft ska köpa Södra Cell Tofte AS som äger industriområdet för den tidigare massafabriken i Tofte i Norge. Avsiktsförklaringen innebär dels att Statkraft övertar alla aktier i Södra Cell Tofte AS, dels att Södra och Statkraft bildar ett nytt biodrivmedelsföretag som ägs till 49 procent av Södra och 51 procent av Statkraft. Under perioden har Södra tecknat ett aktieöverlåtelseavtal med Statkraft Energi AS avseende försäljning av samtliga aktier i Södra Cell Tofte AS. Avtalet är dock villkorat av ett antal, vid bokslutsdagen ej uppfyllda förutsättningar för att det ska träda i kraft. Leveranser av grön el. Den nya mesaugnen och pelletsfabriken i Värö har tagits i drift och gjort kombinatet ännu mer energieffektivt. Leveranserna av fjärrvärme och grön el ökade. M Södra tillverkar barrmassa av gran- och tallved, och lövmassa av björkved. Massan säljs främst till europeiska papperstillverkare. Dissolvingmassa (textilmassa) tillverkas huvudsakligen av björkved och används i textilindustrin vid tillverkning av till exempel viskos och lyocell. Slutproduktens egenskaper bestäms av träfiberns dimensioner och produktionsmetoden. Exklusive specialmassor som fluff och dissolving samt internleveranser. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE SÖDRA CELL Södra Cell 2014 NYCKELTAL PRODUKTION ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR SÖDRAS MASSOR 2014 2013 Nettoomsättning, MSEK 8 306 8 819 Rörelseresultat, MSEK 1 593 –98 23 neg Finpapper 10% Investeringar, MSEK 1 838 635 Magasinpapper 14% Antal anställda 1 169 1 444 Avkastning på operativt kapital, % Produktion, 1 000 ton 1 521 1 774 – barrsulfatmassa 1 237 1 445 – lövsulfatmassa 165 201 – textilmassa 120 128 Fiberförbrukning, milj m3fub 7,2 8,4 – varav barrfiber 6,0 7,1 Södra Cell Tofte avvecklades och tillverkningen upphörde i augusti 2013. 1 000 ton Tissue 43% Specialprodukter 25% Textilier 8% Massaleveranserna till produktsegmentet tissue (mjukpapper) ökar successivt medan tryckpapper minskar. 2014 Mörrum 2013 369 374 249 246 varav barrsulfat textilmassa 120 128 Värö barrsulfat 441 422 711 751 barrsulfat 546 582 lövsulfat 165 169 — 227 barrsulfat — 195 lövsulfat — 32 1 521 1 774 Mönsterås varav Tofte varav Totalt Tillverkningen vid Södra Cell Tofte upphörde i augusti 2013. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE SÖDRA WOOD Förbättrad lönsamhet och samordningsfördelar Under 2014 beslutade styrelsen att slå samman affärsområdena Södra Timber och Södra Interiör till Södra Wood. Sammanslagningen är ett naturligt steg i Södras koncernstrategi att bli en mer sammanhållen och lönsam koncern. Med sammanslagningen samlas resurserna inom sågade och hyvlade trävaror med interiörträ. Både marknad och kunder är delvis gemensamma och produktsortimenten gränsar till varandra. Sammanslagningen ger synergier i flödet från råvara till kund och bland annat inom administration, teknik, logistik och försäljning. För 2014 redovisas segmenten var för sig. TIMBER Verksamheten omfattar tillverkning av trävaror vid sågverk i södra Sverige och Norge. Nio är barrsågverk för gran- och talltimmer och två är lövsågverk som sågar ek-, björk-, ask-, och altimmer. Produkterna är sågade, hyvlade och impregnerade varor för byggkonstruktioner, möbel- och träindustri. Ungefär 75 procent av volymen är gran och resten till största del furu. 3 procent utgörs av lövträ produkter. Kunderna återfinns inom bygghandel, husindustrier, emballageindustrier och träförädlingsindustri. I USA avstannade byggandet under våren till följd av den utdragna vintern, men förbättrades något under hösten. På sikt förväntas USA bli en betydande marknad för Södra. Kina ökar i betydelse med försäljning av såväl konstruktionsvirke som lövträvaror. VERKSAMHETEN 2014 Resultatförbättringen förklaras av bättre priser och ökade volymer till följd av ökat sågutbyte, högre verkningsgrad och ökad målstyrning vid samtliga enheter. Ökade råvarukostnader medförde åtgärder för att minska kostnadsbasen och förbättra effektiviteten. Försäljningen av grundmålad och mellanstruken panel som lanserades under 2013 ökade med 40 procent. Under året lanserades råspontluckor tillverkade i Torsås och en kutterspånsanläggning för produktion av stallströ, briketter, lantbruksströ och kutterspånsbalar togs i drift i Kisa. VIKTIGA HÄNDELSER MARKNAD Utvecklingen på huvudmarknaderna var positiv såväl volym- som prismässigt. Tillgången på råvara var god tack vare prishöjningen på timmer under våren. Den svenska marknaden utvecklades väl med ökad försäljning i bygghandeln. Efterfrågan vad god i Storbritannien där byggkonjunkturen förbättrades och investeringarna ökade inom fastighetssektorn. 16 Ökad produktion. Sågverket i Värö ökade till treskift från september och årstakten ökade från 500 000 till 600 000 kubik meter om året. Bemanningen ökade med 20 personer. Samtliga sågverk ökade sina såg- och hyvlingsvolymer. Kontor i Kina. Under året öppnades ett marknadskontor i Shanghai. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 STRATEGISK INRIKTNING Strategi. Arbetet med strategin för nya affärsområdet Södra Wood pågår. Viktiga utgångspunkter är ökad lönsamhet i produktionen, stärkt marknadsnärvaro på tillväxtmarknader, ökad försäljning och effektivare samarbete med Södra Skog. En ny distributionsstrategi ska ta tillvara de synergier som fusionen gör möjliga. Forsknings- och utvecklingssamarbete. För Södra är det viktigt att lyfta fram trä som framtidens byggnadsmaterial. Forskning och utveckling sker främst i samarbete med forskningsinstitut, universitet och högskolor. Södra är genom stiftelsen CBBT, Centrum för byggande och boende med trä, medfinansiär till Vinnväxtprogrammet Smart Housing, för vilket 50 MSEK avsatts för byggande av höga hus i trä. UTSIKTER 2015 Grundförutsättningarna är gynnsamma, men påverkas av en rad omvärldsfaktorer. Södra ser positivt på utsikterna för sågverksrörelsen. Byggkonjunkturen i Storbritannien förväntas ha en fortsatt positiv trend och i USA finns ett stort uppdämt behov av ökat byggande. Den begränsade råvarutillgången i Kanada och en starkare US-dollar förutses ge goda möjligheter till ökad export. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE SÖDRA WOOD Timber 2014 NYCKELTAL PRODUKTION SÅGADE TRÄVAROR Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Avkastning på operativt kapital, % Investeringar, MSEK Antal anställda 2014 2013 4 318 3 396 2 000 115 –217 1 600 4 neg 800 85 177 400 893 831 0 Produktion, 1 000 m 1 932 1 624 3 868 3 266 FÖRSÄLJNING PER MARKNAD Sverige 29% Storbritannien 27% Nederländerna 10% 1 200 Timmerförbrukning, 1 000 m3fub 3 1 000 m 3 Övriga Europa 21% Egypten 5% Asien 6% 2010 2011 2012 2013 2014 USA 2% SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AFFÄRSOMRÅDE SÖDRA WOOD INTERIÖR Produktsortimentet omfattar interiörträ produkter från golv till tak: list, panel, golv, träskivor och stolpar, som säljs till bygghandel, byggföretag, snickerier och hustillverkare. Produktionsenheterna i Sverige, Norge, Danmark och Litauen är i hög grad specialiserade med inriktning mot något av produktsegmenten list, panel, golv, träskivor och stolpar. MARKNAD Efterfrågan på hemmamarknaden i Sverige, Norge och Danmark förbättrades, främst under andra halvåret. Den danska marknaden återhämtade sig från låg nivå. Det historiskt låga ränteläget var tillsammans med ett uppdämt behov av bostads byggande och renoveringar gynnsamma drivkrafter för försäljningen av interiörträ produkter. Byggprognoserna för fler familjshus pekade på ökat byggande i Skandinavien. Den skandinaviska hemmamarknaden svarade för mer än 95 procent av försäljningen. Prishöjningar genomfördes i Sverige, Norge och Danmark för att kompen- sera för stigande råvarupriser och en svagare norsk krona. Effekten motverkades delvis av ökade priser på råvara och halvfabrikat. Konkurrensen var betydande från tillverkare i Baltikum. De viktigaste exportmarknaderna var Tyskland, Japan och Korea. VERKSAMHETEN 2014 Rörelseresultatet förbättrades som en följd av ökad försäljning och genomförda strukturåtgärder. Trots detta var resultatet negativt och åtgärder för ökad lönsamhet i produktionsledet har vidtagits. Råvaran till list, panel och golv är i första hand sågade trävaror, varav cirka 85 procent är furu. Tillgången på volymråvara till panel, list och golv var god, men priserna ökade något. I Norge flyttade logistikverksamheten i Brumunddal till större och mer rationella lokaler som hyrs. Den tidigare ägda fastigheten har sålts. Produktionen av MDF-produkter flyttades från fabriken i Jokkmokk till SI Wood i Litauen. Flytten skapar förutsättningar för fortsatt lönsam produktion av MDFprodukter. Interiör 2014 NYCKELTAL Nettoomsättning, MSEK Rörelseresultat, MSEK Avkastning på operativt kapital, % Investeringar, MSEK Antal anställda FÖRSÄLJNING PER MARKNAD 2014 2013 1 282 1 219 –16 –73 neg neg 43 24 530 573 Sverige 38% Norge 43% Danmark 9% Övriga 10% Försäljning avser omsättning. 18 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 VIKTIGA HÄNDELSER Avveckling av plocklager. Produktionen i danska Åbyhøj stängdes under 2013. Åtgärderna var inte tillräckliga för att nå lönsamhet på den danska marknaden. I slutet av året avvecklades därför även plock lagret och den danska distributionen koncentrerades till Traryd. I Norge påbörjades stängningen av plocklagret i Arendal. Logistikcenter omprövat. Beslutet att uppföra ett logistikcenter vid E4 i Strömsnäsbruk omprövades och genomfördes inte. En ny distributionsstrategi ska tas fram för Södra Wood. STRATEGISK INRIKTNING Arbetet med strategin för nya affärsområdet Södra Wood pågår, se Timber sidan 16. UTSIKTER 2015 Med ökad byggnation av bostäder förutses ökad efterfrågan av interiörträ i Skandinavien. Efterfrågan bedöms också öka i Danmark, men från en historiskt låg nivå. Även på utvalda exportmarknader förutses en långsam förbättring. Priskonkurrensen från tillverkare i lågkostnadsländer bedöms vara fortsatt hård. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FORSKNING OCH UTVECKLING I frontlinjen genom innovation och nya affärer Innovationsarbetet i Södra är fokuserat på främst produktutveckling och bedrivs inom sju strategiska arenor. En viktig uppgift är produkt- och processvård för den existerande marknaden. Samtidigt sker en intensifierad satsning på att utveckla nuvarande och nya produkter för nya affärer. Koncernens satsningar på forskning och utveckling uppgick till 85 MSEK (80) och inkluderar den egna verksamheten och stöd till externa forskningsprojekt. Ett koncernprojekt för att ta fram och implementera en ny innovationsstrategi inleddes hösten 2013 och infördes under 2014. Målet med strategin är att öka kommersialiseringen av nya produkter och tjänster. DE STRATEGISKA ARENORNA I strategin indelas innovationsarbetet i sju olika strategiska arenor där Södra ska bedriva produktutveckling. Utvecklingsverksamheten bedrivs internt inom Södra, men till stor del också i samarbete med kunder, annan industri i olika värdekedjor samt forskningsinstitut och universitet. TRE PRIORITERADE OMRÅDEN 1. Produkt- och processvård för den existerande marknaden Det övergripande målet för utvecklingen är högsta produktkvalitet till lägsta kostnad. Ett projekt som bedrivits under året har som mål att optimera produktportföljen för Södra Cell, med avseende på råvarutillgång, råvarukostnad, produktionskostnad samt efterfrågan på produkten. Målet är att reducera kostnader samtidigt som kundnöjdheten behålls eller ökar. Det har resulterat i en ny försäljningsplan med avsevärt bättre lönsamhet. Resultaten har delvis implementerats i försäljningsplanen för 2014 och genomförs helt under 2015. I ett annat projekt har åtgärder vidtagits som sänker produktionskostnaderna för avsalumassa genom lägre kemikalie- och energikostnader i processen. Ytterligare åtgärder ska genomföras under 2015. Andra projekt inom existerande affärer har haft som mål att förbättra kvaliteten på textilmassor och stora framsteg gjordes under året. 2. Forskning inom de strategiska arenorna Södra är aktivt i forskningsprojekt som koordineras av forskningsinstitut, universitet och högskolor, på både nationell och europeisk nivå. Södra deltar i projekt inom alla de strategiska arenorna. Tyngdpunkten har under året legat på skog och massa, men också på textilområdet som är relativt omfattande. Övriga strategiska arenor täcks också i forskningsportföljen, men i betydligt mindre omfattning. 7 STRATEGISKA ARENOR SKOG KEMIKALIER TRÄVAROR PAPPER ENERGI OCH BRÄNSLE TEXTILIER NYA OMRÅDEN SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FORSKNING OCH UTVECKLING NÅGRA EXEMPEL PÅ STÖRRE SATSNINGAR UNDER 2014: •U tveckling av mjukpappersprodukter med avseende på kostnad och kvalitet •U tveckling av en billigare kolfiber baserad på lignin, en förnyelsebar råvara •E n ny miljövänlig och kostnadseffektiv textilfiberprocess •U tveckling av en ny och snabbare växtförädlingsmetod • Utveckling av produkt och process för framställande av ett mekaniskt plantskydd Stor kraft har lagts på att tillvarata Södras och branschens intressen i de 20 satsningar på en ny bioekonomi, som nu genomförs på både EU-nivå och i Sverige. Biobased Industries Initiative Joint Undertaking är ett gemensamt åtagande från den biobaserade industrin i Europa och EUkommissionen. I Sverige gör Vinnova, Formas och Energi myndigheten en gemensam satsning på strategiska innovationsområden, ett av dessa är en biobaserad ekonomi. 3. Utveckling av nya produkter och processer En pilotanläggning för tillverkning av demonstrationsprodukter baserade på DuraPulp, ett helt nytt biobaserat kompo- SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 sitmaterial, projekterades och upphandlades. Anläggningen har till 50 procent finansierats av Vinnova och beräknas vara i drift under mars 2015. Den första affären för DuraPulp beräknas komma första kvartalet 2015 och bedöms fylla drygt en fjärdedel av produktionskapaciteten. SÖDRAS FORSKNINGSSTIFTELSE Södra Skogsägarnas stiftelse för forskning, utveckling och utbildning delar ut anslag till forskningsprojekt och utbildningar som främjar skoglig och skogsindustriell verksamhet i södra Sverige. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MILJÖ Med skogen som förnybar resurs Södras verksamhet bidrar till ett biobaserat samhälle. Verksamheten påverkar miljön på olika sätt, störst påverkan har massabrukens utsläpp till luft och vatten. Samtidigt är den växande skogen en effektiv koldioxidsänka. Av Södras nettoomsättning omfattas 94 procent av tillstånds- eller anmälningsplikt. Södra driver 62 tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter i Sverige. Utsläpp och resursanvändning följs upp kontinuerligt och omfattar förbrukningen av förnybara och ändliga resurser, utsläpp och avfall från industrier, skoglig verksamhet samt transporter av råvaror och färdiga produkter. PÅVERKAN PÅ YTTRE MILJÖ Industriverksamhet påverkar alltid den yttre miljön. Arbetet med miljöfrågor är långsiktigt med målsättningen att undvika negativ påverkan på miljön. Verksamheten ska alltid vara i linje med miljölagstiftning och myndigheternas krav. Lokal påverkan kan förekomma, främst genom lukt, buller och damm. Massafabrikerna i Mönsterås, Mörrum och Värö påverkar främst miljön genom utsläppen till luft eller vatten. Vid massatillverkningen används förutom vedråvara också kemikalier och vatten. Den verksam- heten omfattas av regelverket för storskalig kemikaliehantering (Seveso II). Sågverkens påverkan på miljön är begränsad och lokal. Viss störningsrisk finns genom buller och damm. TILLSTÅND Tillståndspliktiga verksamheter finns vid massabruk, sågverk, torvtäkter och hamnen i Mönsterås. Anmälningspliktiga verksamheter är timmerterminaler, biobränsleterminaler, anläggningar för vidareförädling av sågade trävaror och vindkraftverk. Massafabrikerna har tillstånd med slutliga eller provisoriska villkor, främst för utsläppen till luft eller vatten. Provisoriska villkor gäller under en tidsbestämd prövotid. Efter prövotiden redovisas fabrikens status och slutliga villkor fastställs. Under året ansöktes om tillstånd för utbyggnaden av massabruket Värö. Markoch miljödomstolen lämnade i september tillstånd att påbörja utbyggnaden. Massabruket i Mörrum har slutliga villkor för alla parametrar utom för kväveoxider från processen som har provisoriska villkor och för energi som är under prövotids utredning. Massabruket i Mönsterås har slutliga villkor för alla parametrar. Tillstånd söktes för utökad produktion vid sågverken i Unnefors och Orrefors. Tillstånd erhölls för utökad impregneringsverksamhet i Åtvidaberg. En omprövning av tillstånd har också inlämnats för produktionsenheterna i Ronneby, Våxtorp och Umeå. MILJÖARBETEN, MILJÖRISKER Kemikalier. Kemikalierna som används vid massatillverkningen återvinns till stor del. I samband med produktion av sågade trävaror och träbaserade interiörprodukter används bland annat oljor, fetter, färger och impregneringsmedel. I den skogliga verksamheten används oljor och olika typer av gödnings- och bekämpningsmedel. Avfall. Södra arbetar för att minska mängden avfall och prioriterar återvinning av material och energi. Grönlutslam, aska MILJÖKOSTNADER MSEK 2014 2013 Tillsyn, tillståndsärenden 13 12 Miljöavgifter, skatter 19 30 Drift av reningsutrustning, avfallshantering m m 54 46 Personal, utbildning, forskning och utveckling, miljöledning m m 46 42 Premier certifierat virke 141 123 Summa kostnader 273 253 Investeringarna omfattar både rena miljö- och energisatsningar och miljöandelen i andra investeringar. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 21 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MILJÖ och mesa från massafabrikerna återvinns eller läggs på egna deponier. Oljehaltigt avfall och färgavfall omhändertas av godkända mottagare. Transporter. Vid transporter görs utsläpp av klimatpåverkande gaser. Av de egna lastbilarna körs 72 procent på biobaserade drivmedlet RME (rapsmetylester), ett miljömässigt bättre alternativ till diesel. Externa transportföretag som har avtal med Södra erbjuds också RME. Arbete pågår kontinuerligt för att optimera transporter med ökad lastfyllnad. Sanering. Vid det nedlagda sågverket i Hjortsberga, som Södra tidigare ägt, fortsatte saneringsåtgärderna i samarbete med länsstyrelsen i Kronoberg och SGU. Efter avslutade schaktarbeten genomfördes sanering av grundvattnet. 22 Arbeten pågår också vid tidigare ägda doppnings-/impregneringsanläggningar i Lidhult, Hultsfred, Åtvidaberg och Esered. Utredningsarbete pågår för en deponi i Emsfors. Avsättningar. Avsättning för framtida miljösaneringsåtgärder har gjorts med belopp som anses skäligt, baserat på tillgänglig information. Kostnader för framtida saneringsåtgärder är svåra att uppskatta och koncernen kan komma att belastas med ytterligare kostnader för sådana åtgärder. MÅL OCH RESULTAT Södras industrier uppfyller samhällets krav när det gäller miljöbelastning. Ambitionen är att vara bättre än vad som krävs och minska miljöpåverkan. Hållbarhetspolicyn, SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 naturvårdspolicyn och de mål och riktlinjer som styr koncernen och affärsområdena är utgångspunkter för miljöarbetet. Miljö- och energifrågorna hanteras inom ramen för verksamhetsledningssystemen. Interna och externa revisioner av systemet utförs årligen. Varje affärsområde arbetar med miljömål på utvalda områden. Exempel på detta är Södra Skogs arbete med att minska markpåverkan och Södra Woods arbete med minskad användning av el, diesel och värmeenergi. I Södra Cell har massabruken en rad nyckeltal för utsläppen till luft och vatten i linje med miljötillstånden. För en mer utförlig redogörelse, se Södras hållbarhetsarbete på sidorna 30–39 samt hållbarhetsdata på sidorna 100–103. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RISKER OCH RISKHANTERING Risker och riskhantering Väl hanterade kan risker omvandlas till möjligheter, medan risker som inte hanteras ofta leder till skador och förluster. Södra är exponerat för risker som kan ha betydande påverkan på koncernen. Riskerna påverkar möjligheterna att uppnå koncernens mål, både strategiskt, operativt och finansiellt. Södras mål framgår av beskrivningen under avsnittet Strategi och mål på sidorna 8-9. Arbetet med identifiering, värdering och hantering av risker är en integrerad och viktig del av Södras verksamhetsstyrning. Koncernledningen rapporterar fortlöpande frågor kopplade till finansiella risker och dess hantering till föreningsstyrelsen. Hante- ringen av operativa risker sker på alla nivåer i verksamheten i enlighet med olika centrala policies och riktlinjer. I riskarbetet har ett antal väsentliga riskområden identifierats för Södra. Nedan lämnas en övergripande beskrivning av de viktigaste riskområdena och åtgärderna för styrning och hantering. STRATEGISKA RISKER Strategiska risker är kopplade till affärsutveckling, långsiktig planering och Södras konkurrenskraft. Värderingen av de strategiska riskerna görs av styrelsen och koncernledningen inom ramen för strategiarbetet och vid viktiga affärsbeslut. RISKER STYRNING OCH HANTERING Klimat och miljö. Klimatförändringar kan ge fler och värre stormar, ökade problem med skadedjur, ökad risk för bränder och ändrade vegetationsgränser. Skogsskötselåtgärder minskar riskerna och kommuniceras kontinuerligt med skogsägarna: gallring, förädlat plantmaterial, stubbehandling etc. Stora utbildningssatsningar görs, bl a genom Södraskolan. Vid stormfällningar följs beprövade metoder för snabb upparbetning. Etablerad krisorganisation och flexibel logistik borgar för beredskap att möta extraordinära händelser. Rotstående kontrakterat virke ska enligt avtal försäkras mot brandskador av skogsägarna. Konjunktur. Södras resultat påverkas starkt av konjunkturutvecklingen som direkt visar sig i prisutveckling och ändrade försäljningsvolymer. Negativa förändringar i såväl den globala som den lokala ekonomin kan medföra en negativ inverkan på Södras omsättning, finansiella ställning och resultat. Parallellt med fortsatta satsningar på respektive affärsområdes huvudmarknader arbetar Södra aktivt för att öka sin närvaro på nya marknader och i tillväxtregioner. Marknadsförhållanden. Branschens konsolideringstrend ger större men färre kunder, vilket medför att varje kund blir än viktigare och konsekvensen av en förlorad kund direkt märkbar. Ändrade konsumtionsmönster påverkar marknads situationen, t ex innebär den ökande digitaliseringen en vikande efterfrågan på tryckpapper. Investeringar i kärnverksamheten stärker Södras marknadsposition. Globaliserad marknadsinriktning med försäljning till kunder i många branscher och länder för att bibehålla positionen som en stor och stabil aktör. Kontinuerlig vidareutveckling av strategiska kundrelationer, t ex genom längre avtal, minskar Södras sår barhet samtidigt som det resulterar i en förbättrad långsiktig planering och avsättning med högre precision i prognoser. Konkurrens. Branscherna för såväl massa som sågade trävaror är mogna med stark priskonkurrens. Prispressen kan förstärkas av ny produktionskapacitet eller svag konjunktur. Inom vissa segment förstärks detta ytterligare genom konkurrens från andra material, t ex vid byggnationer och i inredningar. Ökad effektivitet stärker konkurrenskraften. Kontinuerligt arbete med marknadsmix och pris. Snabbare kommersialisering av innovationer och nya produkter ger ökad konkurrensfördel. Råvarurisker. De närmaste årens industriella tillväxt och tilltagande marknadskonkurrens ökar betydelsen av medlemmarnas leveranstrohet och att skogsbruket bedrivs på hög nivå, både vad gäller produktion och miljö. För vedråvaran kompletteras det stora flödet från Södras medlemmar med viss andel importved. Avgörande för konkurrenskraften hos Södras slutprodukter, såväl massa som sågade trävaror och interiörprodukter, är vedråvarans FSC®- och PEFC™ - certifiering. Priser på övriga insatsråvaror varierar med konjunktur, tillgång och efterfrågan och ligger i de flesta fall utanför Södras kontroll, men har stark påverkan på konkurrenskraften. Den skogliga fältorganisationen satsar på breddad rådgivning och aktiv medlemsdialog samtidigt som medlemsstrategin innefattar konkreta satsningar på utbildningstjänster och verktyg som stödjer den enskilde medlemmen i skogsbruket. Södra fick under 2014 förnyat skogsbrukscertifikat och spårbarhet för FSC® och PEFC™ de kommande fem åren. Andelen certifierade medlemmar följs upp löpande och var under 2014 i enlighet med uppsatta mål. För importved ställs tydliga avtalskrav på spårbarhet (Chain of Custody) och dokumenterade rutiner för uppföljning säkerställer efterlevnaden. Priserna på insatsråvaror följs löpande. Inköp görs centralt med indexbaserade avtal och avtalslängder balanserar tillgång och pris samt bedömt marknadsläge. Politiska risker. Opinion och intresseorganisationers krav på ökad miljöhänsyn manifesteras i politiska beslut som kan innebära sämre förutsättningar för ett lönsamt familjeskogsbruk, t ex inom ramen för en ny skogsvårdslag. Transportskatter, t ex vägslitageavgift skulle innebära ökade kostnader och sämre konkurrenskraft. Södra arbetar aktivt med näringspolitiska insatser. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 23 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RISKER OCH RISKHANTERING OPERATIVA RISKER Operativa risker ingår i det dagliga arbetet och hanteras i den operativa verksamheten. Riskerna går ofta att påverka och styrning och hantering regleras med policies och riktlinjer. Operativa riskområden omfattar bland annat materiella tillgångar, organisation, personal och IT och är i många fall försäkringsbara. RISKER STYRNING OCH HANTERING Anläggningar. Oförutsedda händelser som kan skada anläggningar, orsaka produktionsbortfall samt skada varor under transport. Systematiskt arbete med förebyggande underhåll. Egendoms- och avbrottsförsäkring där anläggningar försäkras till återanskaffningsvärdet. Vid produktionsbortfall ger försäkringen ett försäkringsmässigt täckningsbidrag. Varor under transport försäkras i de fall då det bedöms motiverat. Hälsa och säkerhet. Södras verksamhet innefattar anläggningar med farlig arbetsmiljö och arbetsmoment som kan innebära fara eller risker för hälsan. Inom koncernen bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt vedertagen metodik med uttalat fokus på ständiga förbättringar. Ett av massabruken är arbetsmiljöcertifierat (OHSAS18001) och de båda andra ska certifieras inom kort. Miljörisker. Miljöpåverkan genom förbrukning av vatten, energi och råvaror samt utsläpp vid transporter. Södra följer gällande miljölagkrav och villkor för industriell produktion och bedriver ett kontinuerligt arbete med energieffektivisering. I samtliga leverantörsavtal ställs miljökrav i linje med Södras hållbarhetspolicy. Utöver detta finns ett stort antal områdesspecifika initiativ för att minska Södras miljöpåverkan, t ex arbetet för fossilfri drift inom massatillverkningen och RME-bränsle för eget och kontrakterade åkerier. Produktsäkerhet. Flera av Södras produkter används i livsmedels- och byggindustrin, båda med tydliga och omfattande regelverk med fokus på säkerhet och producentansvar. Skulle produktbrister uppstå kan kunder och konsumenter drabbas. Samtliga affärsområden är certifierade enligt internationella standarder (ISO). Produkter upprätthåller relevanta märkningar/godkännanden, t ex godkända enligt FDA och BfR för användning i livsmedelsindustri, CE-märkning inom byggindustri m fl. Planer för information/återkallelse vid eventuella fel finns. Södra har dessutom produktansvarsförsäkringar där det bedöms relevant. Kompetensförsörjning. Södra är beroende av förmågan att rekrytera, behålla och utveckla kompetenta ledare och medarbetare. Om personer med rätt kompetens inte kan attraheras till och utvecklas i befattningar hos Södra får det negativa konsekvenser både på kort och på lång sikt. Södra har en HR-strategi och varumärkesstrategi, som tillsammans med systematiskt arbete för ledar- och kompetensförsörjning, ökar företagets attraktionskraft. 24 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RISKER OCH RISKHANTERING FINANSIELLA RISKER Södra är exponerat för finansiella risker avseende fluktuationer i resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, råvarupriser, räntenivåer samt refinansierings- och kreditrisker. Koncernens finansiella riskhantering hanteras av Koncernstab Ekonomi och Finans, vars mandat regleras av en finanspolicy som fastställts av föreningsstyrelsen. Mer information om den finansiella riskhanteringen samt riskmandat finns i not 22. RISKER STYRNING OCH HANTERING Valutarisk. Södras valutaexponering består av omräkningsexponering och transaktionsexponering. Den första uppstår när företaget har en tillgång eller skuld i en utländsk valuta som räknas om till moderbolagets valuta. Den andra när försäljnings- eller inköpspris anges i en främmande valuta. Syftet med hanteringen är att minska svängningarna i koncernens resultat- och balansräkning. Enligt finanspolicyn får 0–70 procent av prognostiserade valutaflöden under den kommande tolvmånadersperioden säkras, och 0–50 procent av flödet under därpå följande tolvmånadersperiod. Påföljande två tolvmånadersperioder utgör de tillåtna säkringsintervallen 0–30 procent respektive 0–20 procent. Omräkningsexponering hänförlig till nettovärden i utländska dotterföretag valutasäkras endast om speciella skäl föreligger. Se även not 22. Massaprisrisk. Massaprisrisken på koncernnivå definieras som risken att det genomsnittligt erhållna massapriset vid försäljning avviker negativt från det av koncernen förväntade massapriset. För att minska massaprisrisken kan handel i olika massaprisderivat ske. Södras försäljningspris på massa kan enligt finanspolicyn säkras via massaprisderivat. Huvudstrategin är att vara restriktiv med sådana säkringar. Säkrad risk avser kassaflödesrisk, det vill säga risken att det massapris Södra kommer att erhålla avviker negativt från det av koncernen förväntade massapriset. Den verkligt värderisk, som uppstår då Södra genom mervärdestjänsten Pulp Services Hedging erbjuder massaköpare leverans av massa till fast pris, säkras fullt ut enligt finanspolicyns reglering. Likviditets- och finansieringsrisk. Med likviditets- och finansieringsrisk avses risk för att tillräcklig likviditet inte är tillgänglig vid önskad tidpunkt, eller att refinansiering blir kostsam eller försvårad. I finanspolicyn regleras kravet på en tillräcklig likviditetsreserv. Likvida medel tillsammans med kreditlöften ska motsvara minst 10 procent av en prognostiserad tolvmånaders rullande omsättning. Ränterisk. Ränterisk avser risken för negativa förändringar i marknadsräntan som kan ge en negativ påverkan på resultat och kassaflöde. För koncernens räntebärande placeringar anger finanspolicyn hur ränterisken ska begränsas genom att placeringarna fördelas på olika räntebindningstider. I not 22 beskrivs placeringsportföljens sammansättning och syften. För den finansiella skulden är målsättningen att hålla räntebindningen inom intervallet 3–15 månader eftersom det är Södras uppfattning att en relativt kort räntebindning på sikt leder till lägre finansieringskostnad för koncernen. Aktieprisrisk. Med aktieprisrisk avses risken för värdeförluster i portföljen till följd av förändringar i aktiernas marknadspris. För att begränsa aktieprisrisken i aktieinvesteringarna ska portföljen vara väl diversifierad avseende bransch/sektor, land/region och enskilda aktier. Kreditrisk. Södra utsätts för två huvudsakliga finansiella kreditrisker: emittentrisk och motpartsrisk. Med emittentrisk avses risken för värdeförändring i ett värdepapper kopplad till utgivaren (emittenten). Med motpartsrisk avses här risken för att en motpart i en derivattransaktion inte kan fullgöra sina förpliktelser. Kreditrisken begränsas genom att finanspolicyn föreskriver att huvuddelen av Södras likvida medel ska investeras i finansiella instrument med god likviditet och en kreditvärdighet om lägst BBB-/K1 enligt kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s kriterier eller liknande bedömningar från etablerade aktörer. Kundkreditrisker. Södra har ett stort antal kunder, de flesta i Europa, Nordamerika och Asien. Om Södra inte kan möta sina största kunders högt ställda krav samt om kunder inte fullgör sina betalningsåtaganden kan det uppstå en kundkreditrisk som påverkar koncernen negativt. Kreditgivningen till kunderna varierar beroende på marknad och produkt. Södra har i sin finanspolicy riktlinjer som styr hanteringen av kundkrediter för koncernen. Grundprincipen är att försäkra kundkrediter som är möjliga att försäkra. Undantag görs för vissa större kunder med långa relationer och hög kreditvärdighet. På marknader där det inte finns möjlighet att försäkra kundkrediter används istället remburser, förskottsbetalningar eller bankgarantier för att säkerställa betalningar. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MEDARBETARE Satsning på strategiskt HR-arbete Södras HR-strategi (Human Resources) är att aktivt stödja koncernens verksamhet, mål och utveckling. Arbetet bedrivs med tydliga prioriteringar och fokusområden. Södra ska vara en attraktiv och inkluderande arbetsgivare som utmanar, utvecklar och uppskattar sina chefer och medarbetare. Intern rörlighet är kulturbyggande, ökar effektiviteten och motivationen, främjar kompetensutveckling och motverkar stagnation. Södras HR-funktion ska vara en sammanhållen, effektiv, värdeskapande och verksamhetsnära funktion som utgår från verksamhetens behov. FYRA STRATEGISKA OMRÅDEN Södras HR-strategi, som genomarbetades under 2014, syftar till att stödja och bidra till Södras verksamhet, mål och utveckling. I strategin beskrivs HR-funktionens roll, uppgifter och arbetssätt men också fyra strategiska områden: •Hälsa och arbetsmiljö •Strategisk kompetensförsörjning •Prestationsstyrning •Koncerngemensam värdegrund Inom de strategiska områdena finns mål, nyckeltal och processer som stöd för arbetet. HR-funktionens roll är att stödja, utmana och utveckla organisationen och cheferna. Intern effektivitet säkerställs med koncern gemensamma processer, tydliga mål och systematiskt förbättringsarbete. Hälsa och arbetsmiljö. Arbetsplats olyckorna under 2014 var något fler än föregående år med en arbetsskadefrek vens på 18. Södra strävar efter säkra arbetsplatser, friska medarbetare och en god psykosocial arbetsmiljö. Arbetet med hälsa och arbetsmiljö ska vara förebyggande och systematiskt. Det finns en nollvision för arbetsrelaterade sjukdomar och olyckor. Tillgång till företagshälsovård, olika friskvårdsaktiviteter som friskvårdspeng och en koncernövergripande sjukvårds försäkring främjar medarbetarnas hälsa. Sjukfrånvaron i koncernen var fortsatt låg, 3,5 procent. Det långsiktiga målet är 3,0 procent. Långtidsfrånvaron (över 60 dagar) var 1,1 procent. Strategisk kompetensförsörjning. Med systematiskt och koordinerat arbete vill Södra attrahera, utveckla och behålla medarbetare. För att säkerställa långsiktig konkurrenskraft och utveckling ska organisatoriska och individuella kompetensgap stängas eller minskas. Kompetens består av fyra viktiga delar – kunskap, färdighet, beteende och attityd. Lärandet ska förstärkas, framför allt i det dagliga arbetet, i nätverk och genom rena utbildningsinsatser. Prestationsstyrning. Prestationsstyrning innebär att med ett systematiskt arbetssätt och ett motiverande arbetsklimat genomföra företagets strategi. Koncern gemensam metodik ger förutsättningar att sätta mätbara mål både på koncernoch individnivå. Kopplingen mellan Södras mål och de individuella målen ska vara tydliga. Det stärker flexibiliteten, handlingskraften, prestationen och lagandan. Ett exempel på prestationsstyrande verktyg i Södra är utvecklingssamtalen, där individens prestation mot uppsatta mål följs upp. En medarbetarundersökning genomfördes under 2014. Resultaten återrapporteras på arbetsplats- och arbetslagsnivå, där också nödvändiga förbättringsåtgärder vidtas. Koncerngemensam värdegrund. Den gemensamma värdegrunden handlar om beteenden och attityder i det dagliga arbetet, en plattform för ett målmedvetet och långsiktigt styrnings- och utvecklings arbete. Den gemensamma värdegrunden knyter samman koncernen och ska genomsyra allt dagligt arbete. Samtal om Södras värdegrund ingår bland annat i det koncerngemensamma introduktionsprogrammet och chefs- och medarbetarutbildningar. NYCKELTAL Antal anställda Andel kvinnor, % Personalomsättning, % Genomsnittsålder, år Löner inkl sociala kostnader, MSEK Sjukfrånvaro, % 2014 2013 2012 2011 2010 3 524 3 776 3 821 3 830 3 943 19 20 20 19 18 6,5 6,3 7,8 7,1 6,4 44 45 45 44 44 2 096 2 135 2 445 2 399 2 256 3,5 3,3 3,2 3,2 3,6 Personalomsättning: Nyanställda plus avgångar, dividerat med det genomsnittliga antalet anställda. För ytterligare information om Södras medarbetare, se sidan 103. 26 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MEDARBETARE MÅNGFALD För att säkerställa långsiktig konkurrenskraft ska Södra rekrytera och behålla anställda med olika bakgrund, erfarenhet och perspektiv. Utgångspunkten är att alla medarbetare har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Södra verkar för en inkluderande kultur och medarbetarna bidrar till en god arbetsmiljö genom att visa varandra respekt oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, etnicitet, trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning. Cheferna ska aktivt arbeta för lika behandling av alla anställda. I Södra finns nolltolerans för kränkande särbehandling. Skogsindustrin domineras traditionellt av män. Södra verkar för fler kvinnor inom företaget. I dag är var femte anställd en kvinna, en andel som ska öka till 30 procent. Andelen kvinnliga chefer var vid årsskiftet 18 procent. Ambitionen är att fortsätta rekrytera chefer och anställda med olika bakgrund. Centralt placerade finns funktioner för bland annat kompetensförsörjning, utbildningssamordning, administration, bemanning, rekryteringsstöd och skolkontakter. Verksamhetsnära HR har uppgifter som prioriteringar och målsättningar inom hälsa och arbetsmiljö, värdegrundsarbete, prestationsstyrning, kompetensförsörjning och stöd i den löpande verksamheten. NY ORGANISATION Hösten 2014 infördes en ny HR-organisation. Koncernens HR-funktion ska driva utveckling, stödja organisationen och bidra till att koncernen når de övergripande målen. ÖVRIGT Övriga viktiga uppgifter för HR är bland annat att införa gemensamma arbetsprocesser och gränssnitt på samtliga arbetsflöden och införa den nya organisationen med tydligare roller och gemensamma processer. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 27 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN/UTSIKTER FÖR 2015 Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter rapporteringsperiodens utgång. Utsikter för 2015 Den geopolitiska osäkerheten med en rad pågående regionala konflikter som har uppstått under 2014 förväntas bestå under överskådlig tid. Effekterna på oljepriset bedöms inte bli stora, men handelsstörningar och ett mer avvaktande investeringsbeteende lär dämpa tillväxten. USA:s tillväxt bedöms bestå och bli en draghjälp för omvärlden. Europeiska Centralbanken (ECB) presenterade under sommaren penningpolitiska åtgärder med syfte att motverka den fortsatt låga inflationen i euroområdet. Euroområdets fortsatt svaga utveckling av tillväxten kvarstår, vilket troligtvis kommer tvinga ECB till ytterligare kvantitativa lättnader under 2015. 28 För barrsulfatmassa förutses en god balans mellan utbud och efterfrågan, medan stort utbud av lövsulfatmassa kommer att öka lagernivåerna hos producenterna. Prisdifferensen mellan barr- och lövsulfatmassa bedöms vara fortsatt stor. Prognoserna för bostadsbyggandet i Sverige visar fortsatt ökning. Antalet påbörjade småhus väntas öka från cirka 7 000 under 2014 till 8 000 under 2015. Osäkerheten om de finansiella villkoren med bolånetak och amorteringskrav har dock en dämpande inverkan på efterfrågan. Efterfrågan på trävaror förväntas stiga till följd av ökat byggande på vissa marknader i Europa. Till Kina förutses exporten SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 fortsätta på nuvarande eller något växande nivå och i USA bedöms byggandet av enfamiljshus öka. Med ökad byggnation av bostäder förutses ökad efterfrågan av interiörträprodukter i Sverige och Norge. I Danmark förväntas efterfrågan fortsätta öka från låg nivå. För interiörprodukter bedöms efterfrågan öka inom vissa sortiment. Efterfrågan på såväl massaved som timmer bedöms vara god till följd av fortsatt god efterfrågan på pappersmassa och sågade trävaror. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE MODERFÖRETAGET Moderföretaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening RESULTAT Moderföretagets nettoomsättning ökade till 10 783 MSEK (8 713). Rörelseresultatet minskade till –151 MSEK (– 22). Den ökade nettoomsättningen berodde främst på högre virkesvolymer och genomförda fusioner. Det lägre rörelseresultatet berodde främst på ökade avsättningar för miljö saneringsåtgärder och garantiåtaganden som dock motverkades av en positiv nettoeffekt från fusionerade företag. Finansnettot uppgick till –123 MSEK (125). Försämringen var främst en effekt av ett negativt räntenetto samt finansieringskostnader i samband med upptagning av kreditlöften. Resultatet efter finansnetto uppgick till –274 MSEK (103). FÖRENINGSSTÄMMAN Vid föreningsstämman i Kalmar den 14 maj 2014 beslutades om vinstdelning till medlemmarna med 4 procent på insatskapitalet och 5 procent på virkesleveranserna, sammanlagt 281 miljoner kronor. Dessutom beslutades om utdelning på förlagsinsatser enligt avtal. Stämman godkände förslag till ändring av föreningens stadgar, bland annat att styrelsens ordförande ska väljas av stämman, att medlem kan begära att insatsbetalning görs genom insatsavdrag vid virkesleveranserna med 2 procent och att möjligheten att köpa insatser begränsas för medlemmar som äger mer än 200 hektar produktiv skogsmark. Vid föreningsstämman valdes Karin Andersson, Ulf Johansson och Anders Roman till nya styrelseledamöter. Föreningsstämman 2015 hålls i Växjö den 19 maj. Fusioner. I mars fusionerades Södra Interiör AB in i moderföretaget. Vid fusionen blev Södra Interiör ett affärsområde, som ett led i en ny ägarstruktur. I maj fusionerades Södra Timber AB in i moderföretaget och blev ett affärsområde. I oktober slogs Södra Interiör och Södra Timber samman till affärsområdet Södra Wood. Under hösten fusionerades Föllinge Golv AB in i moderföretaget och blev en del av Södra Wood. I juli fattades beslut att sälja Södras andel i virkesföretagen Södra Eesti och Sodra Latvia. I dag sker virkesköp i Baltikum genom de egna företagen Södra Metsad och Sodra Mezs. MEDLEMMAR Medlemsantalet var vid årsskiftet 50 227 (50 296). Den anslutna medlemsarealen var 2,39 miljoner hektar (2,37), en ökning med 25 000 hektar. VINSTDISPOSITION Styrelsens förslag till vinstdisposition till föreningsstämman innebär en vinstdelning på 553 MSEK bestående av utdelning på insatskapitalet med 6 procent, utdelning på virkesleveranserna med 8 procent och 60 MSEK som insatsemission. På förlagsinsatser utdelas enligt avtal 10 MSEK. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 29 HÅLLBARHET SÖDRAS HÅLLBARHETSARBETE Hållbarhet en naturlig del av verksamheten Hållbarhet är en naturlig del av Södras verksamhet genom ansvarstagande i skötseln av skogar, effektiva tillverkningsprocesser, utveckling av förnybara produkter och samhällsansvar. Södras verksamhet är ett kretslopp som omfattar skötsel av naturtillgångar, produktion, produkter, transporter, energihushållning, inköp, avfallshantering, arbetsmiljö och sociala aspekter. Södra arbetar ständigt för att hitta goda lösningar på hållbarhetsmässiga utmaningar som koncernen ställs inför. Södras råvara är förnybar, återvinningsbar och biologiskt nedbrytbar, vilket ger goda förutsättningar och ett särskilt ansvar för ett långsiktigt hållbarhetsarbete. Södras företagsform bidrar också till ett långsiktigt agerande och ger goda förutsättningar för att fatta långsiktiga och hållbara beslut. Att Södra är ett ekonomiskt stabilt företag med hög soliditet möjliggör också ett långsiktigt och hållbart agerande. OMVÄRLDSFAKTORER PÅVERKAR Ett antal omvärldsfaktorer påverkar förutsättningarna för Södras verksamhet, och en kontinuerlig analys av omvärlden är nödvändig för att skapa en långsiktig och hållbar tillväxt. KLIMATFÖRÄNDRINGAR Klimatförändringarna är en av de största globala utmaningarna idag. Gemensamma insatser krävs för att minska koldioxidutsläppen och världens regeringar diskuterar kontinuerligt gemensamma mål för detta arbete. Den växande skogen och användningen av trä har stor betydelse för att motverka klimatförändringar. Växande skog binder koldioxid genom fotosyntesen och skogen fungerar som en kolsänka. Effekten ökar också genom att skogen sköts med hållbara metoder. Skogen binder mest koldioxid under den del av livscykeln då den växer som mest. I slutet av livscykeln sker ingen bindning, men avverkning och nyplantering gör att kolsänkan på nytt tar fart. 30 GLOBALISERING En ökad globalisering påverkar verksamhetens möjligheter och risker genom ökad konkurrens från fler aktörer och ett ökat antal leverantörer och kunder i andra länder. Södra har många kunder i andra länder, men köper den största delen av träråvaran från Sverige. ÖKAD EFTERFRÅGAN PÅ HÅLLBARA PRODUKTER Efterfrågan på hållbara produkter ökar som en följd av exempelvis klimatförändringarna och att konsumenterna blir allt mer medvetna om hur deras konsumtion påverkar klimatet. Förnybar skogsråvara kan ersätta fossila material i många sammanhang. Södras forskning och utveckling resulterar i många nya användningsområden och produkter baserade på skogsråvara. INTRESSENTDIALOG Södra spelar en viktig roll i samhället, där intressenterna är beslutsfattare och myndigheter på både lokal, regional och central nivå. Till intressenterna hör också kunder, olika organisationer, näringslivet, allmänheten och anställda. Södras breda verksamhet berör intressentgrupperna på olika sätt. Dialogen med intressenterna ger värdefull kunskap som bidrar till en kontinuerlig utveckling av koncernens verksamhet. Dialogen sker i olika former och med olika frekvens. På nästa sida sammanfattas det arbete som bedrivits under 2014, kopplat till huvudintressenternas nyckelfrågor. Sammanställningen representerar en nulägesanalys som ligger till grund för Södras fortsatta dialog med intressenterna. I ett internationellt perspektiv riktar sig Södra i huvudsak till köpare av cellulosa SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 massa och sågade trävaror. Som kund köper Södra tekniklösningar, vedråvara och andra insatsråvaror samt kemikalier. Södra arbetar aktivt i styrelser och kommittéer inom FSC® och PEFC™. VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR SÖDRA Utifrån analyser av den egna verksamheten, omvärldsfaktorer samt dialoger med intressenter har Södra identifierat följande fokusområden vid sidan av ekonomiska aspekter för hållbarhetsarbetet: • Biologisk mångfald och ekosystemtjänster, vilket bland annat omfattar ansvarsfullt skogsbruk, gröna skogsbruksplaner och certifiering. • Klimat och energi, som framför allt omfattar fokus på energieffektivisering, samt minskade utsläpp från transporter, kemikalier och avfall. • Socialt ansvar, där Södra värnar om skogens sociala värden och engagerar sig i lokalsamhället och i näringspolitiska frågor. POLICIES OCH RIKTLINJER TILL GRUND FÖR DEN DAGLIGA VERKSAMHETEN Hållbarhetspolicyn och naturvårdspolicyn tillsammans med de mål och riktlinjer som styr koncernen och affärsområdena är utgångspunkt för arbetet med miljö- och energifrågor. Hållbarhetspolicyn beskriver ambitionen att bidra till hanteringen av globala utmaningar som jordens begränsade resurser och klimatförändringar. Ett effektivt resursutnyttjande och kretsloppsprincipen utgör basen för Södras miljöarbete. Miljö- och energifrågorna hanteras inom ramen för verksamhetsledningssystemen där flertalet producerande enheter är certifierade enligt ISO 14001 (miljö). Södra Cell och Timbers verksamhet i Södra Skogsägarna ekonomisk förening är även certifierade enligt ISO 50001 (energi). HÅLLBARHET SÖDRAS HÅLLBARHETSARBETE INTRESSENTGRUPP NYCKELFRÅGOR FÖR INTRESSENTGRUPPEN HUR ARBETAR SÖDRA MED NYCKELFRÅGORNA? AKTIVITETER/KONTAKTYTOR UNDER 2014 Ägare/medlemmar i Södra Lönsamhet Vinstdelning Avsättning av virkesråvara Prisbild Förädlingsprocessen Skoglig service Näringspolitik Lokala frågor Strategiskt hållbarhetsarbete Avkastningsmål Medlemsservice Forskning och utveckling Erbjuder skoglig service Erbjuder skogscertifiering Dialog Finansiell kommunikation Föreningsstämma Förvaltningsrådsmöten Styrelsemöten Årsmöten och andra medlemsmöten Personliga möten Trycksaker Digital kommunikation Deltagande i Elmia Wood Kunder Affärsetik Samarbete och kommunikation Produktkvalitet Produktsäkerhet Leveranssäkerhet Service Prisbild Hållbarhet Certifieringar Policy affärsetik Marknadskommunikation Skapar kommunikationsvägar Verksamhetsledningssystem Intern kontroll Forskning och utveckling Utvecklar servicekoncept och logistik Hållbarhetspolicy Kundvård Kundmöten Kundservice Kundkonferenser Kundundersökningar Kundutbildningar Digital kommunikation Finansiell kommunikation Forsknings- och utvecklingsprojekt Deltagande i mässor Medarbetare/blivande medarbetare Anställningsförhållanden och -villkor Värderingar Ledarskap Arbetsmiljö Säkerhet Karriär- och kompetensutveckling Jämlikhet och jämställdhet Möjligheter att påverka Kollektivavtal Sjukförsäkring, friskvård Personalpolicy Medarbetarundersökning Systematiskt arbetsmiljöarbete Personalstiftelse Personalklubbar Uppmuntrar intern rörlighet Utbildningar Mentorskap Samverkansavtal Chefskonferenser Medarbetarsamtal Friskvårdskampanj Utbildningar Arbetsplatsträffar Facklig samverkan Kommunikation Entreprenörer, leverantörer Affärsetik Avtalsvillkor Samarbete och kommunikation Uppföljning Patentskydd Ansvarsfulla inköp/upphandlingar Ansvar i leverantörskedjan Spårbarhet Policy affärsetik Anbudsförfarande Krav vid inköp Avtalsförhandlingar Skapar kommunikationsvägar Erbjuder tillfällen till uppföljningsmöten Leverantörsmöten Upphandlingar Entreprenörscertifiering (skog) Produktionsportalen skog (www) Årliga affärsutvecklingssamtal (skog) Entreprenörsträffar Samhälle Lagefterlevnad Tillståndsärenden Bidra till utveckling av lagar, föreskrifter och rekommendationer Samarbetsprojekt Hållbarhet Infrastruktur Hänsyn vid skogliga åtgärder Landsbygdsutveckling Samverkan med lokalsamhälle Öppen och proaktiv kommunikation Attraktiv arbetsgivare/arbetstillfällen Kunskapsöverföring Lokal och global miljöpåverkan Verksamhetsledningssystem Intern kontroll Remissarbete Skapar kommunikationsvägar Samhällsdialog Hållbarhetspolicy Systematiskt arbete med externa synpunkter Pressmeddelanden, pressträffar, debattartiklar, annonsering Rekrytering Forskning och utveckling Samråd Dialog Tillsynsbesök Tillståndsärenden Medverkan i debatt Lokala arrangemang Studiebesök Föreläsningar Trycksaker Finansiell kommunikation Personliga möten Pressträffar och pressmeddelanden Digital kommunikation Studentevenemang Examensarbeten Praktikplatser Finansiering av och deltagande i extern forskning och utveckling Representation i FSC, PEFC Sponsring Låneinstitut, kreditgivare Finansiell ställning Risker och möjligheter Hållbart företagande (ekonomiskt, miljö mässigt och socialt ansvarstagande) Finansiella policyer Finansiella mål Riskhantering Hållbarhetspolicy Finansiell kommunikation Personliga möten Branschen Branschspecifika frågor Teknikfrågor Samverkan Branschens attraktionskraft Forskningskluster Representation i branschorganisationer Skapar kommunikationsvägar Finansiell kommunikation Studiebesök Representation i Energimyndighetens energiutvecklingsnämnd, Skogforsk, Värmeforsk, SLU, IVL, Skogsindustriernas kommittéarbete och SSVL (Stiftelsen Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning). SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 31 HÅLLBARHET BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER Ansvarsfullt skogsbruk ger långsiktig lönsamhet Södra skapar förutsättningar för ett ansvarsfullt skogsbruk och tillsammans med medlem marna finns ett långsiktigt engagemang för ett skogsbruk där produktions- och miljövärden är i balans. Den biologiska mångfalden gynnas av både generella och frivilliga avsättningar. Det finns ett stort engagemang för ansvars fullt och hållbart skogsbruk bland Södras medlemmar som själva bestämmer hur den egna skogen ska skötas. De verktyg och den service som Södra erbjuder är viktiga stöd i brukandet, till exempel grön skogsbruksplan, skogscertifiering enligt FSC® och PEFC™, skogsbruksåtgärder utförda av PEFC-certifierade entreprenörer och Södras markskoningsgaranti vid slutavverkning, biobränsleskörd och markberedning. Under 2014 levererade Södras medlemmar 9,0 miljoner m3fub. Samtidigt beräknades tillväxten på medlemsmarkerna till 13,0 miljoner m3fub. Certifierat skogsbruk. Skogscertifiering är ett viktigt verktyg för ansvarsfullt brukande av medlemsskogarna. Många medlemmar har valt att certifiera sitt skogsinnehav enligt FSC® och PEFC™. Certifiering finns för 18 000 respektive 22 000 skogsegendomar, vilket motsvarar 1,4 respektive 1,7 miljoner hektar. Skogsägaren tecknar certifieringsavtal med Södra och åtar sig att följa kraven i standarderna samt Södras naturvårds policy. Medlemmen förbinder sig också att skaffa en grön skogsbruksplan för fastigheten. Som ett led i att följa kraven i certifieringen har Södras medlemmar avsatt i snitt 8 procent av sin skogsmarksareal för naturvård. Det handlar om 148 000 hektar skogsmark vilket motsvarar drygt 200 000 fotbollsplaner. Därutöver tas vid avverkningar i produktionsskogar hänsyn till olika naturvärden som död ved, gamla träd och värdefulla småmiljöer. Södra betalar en särskild certifieringspremie vid virkesleveranser. I certifieringssystemen ingår kontroller av hur standarderna följs. Efter en extern revision som omfattade alla tre dimensioner i standarden: sociala frågor, miljö och ekonomi, har Södra under året förnyat skogsbrukscertifikatet enligt FSC för de kommande fem åren. Även Södras skogsbrukscertifikat och spårbarhet för PEFC förnyades för de kommande fem åren. Vid en extern revision under 2014 granskades drygt 60 fastigheter avseende sociala frågor, miljö och produktion. Vid den externa revisionen konstaterades ett antal avvikelser mot standarderna. Avvikelserna pekar i första hand på administrativa brister, medan ett mindre antal berör felaktigt utförda åtgärder i skogen. Avvikelserna har efter revisionen bearbetats för att finna grundorsakerna. Därefter har avhjälpande och förbättrande åtgärder vidtagits. ANSKAFFNING AV VIRKESRÅVARA Från medlemmar 80% Från övriga leverantörer 10% Import 10% Allt virke som köps in är kontrollerat och uppfyller kraven i FSC Controlled Wood. 32 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 SÖDRA KONTROLLERAR ATT VEDEN INTE KOMMER FRÅN FÖLJANDE KÄLLOR: • Naturskogar som har avverkats i syfte att använda området för plantager eller icke skoglig markanvändning. • Skogsområden där hävdvunna eller medborgerliga rättigheter kränks. • Skogar där höga bevarandevärden hotas. • Genetiskt modifierade träd. • Illegala avverkningar. SKOGSBRUKSPLANER Grön skogsbruksplan. Vid planeringen av sitt skogsbruk använder de allra flesta skogsägare i dag den gröna skogsbruksplanen. I planen anges ett långsiktigt skötselmål för varje del av skogen: produktion eller miljö. Målen är indelade i fyra målklasser (se sid 35) och i planen läggs detaljerade beskrivningar in för varje avdelning. Under 2014 har arbete gjorts för att digitalisera skogsbruksplanen och detta fortsätter under 2015. Därmed kan den enskilde skogsägaren själv redigera och uppdatera sin plan. De gröna skogsbruksplanerna bidrar på landskapsnivå till en bra kombination av värdefull virkesproduktion och skydd/förbättring av växters och djurs livsmiljöer. Skydd av kulturarv och skogens sociala värden är också en del av planen. HÅLLBARHET BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER SKOGSSKÖTSEL Utbildning och kompetens. För entreprenörer som utför skogsarbete för Södra krävs PEFC-certifiering och grönt körkort. Grönt körkort garanterar rätt kompetens för arbete på certifierade skogsfastigheter. För personal som planerar och utför arbeten i vattenmiljöer, till exempel dikesrensning, finns krav på blått körkort. Under hösten inledde Södra en stor utbildningssatsning kring nya målbilder för god miljöhänsyn vid slutavverkningar. Målbilderna för miljöhänsyn är en summering av skogsvårdslagens krav och skogsägarnas frivilliga avsättningar och finns för hänsynskrävande biotoper, mark och vatten, kulturmiljöer samt friluftsliv och rekreation. De är ett resultat av Skogsstyrelsens så kallade Dialogprojekt. Södras utbildning av hela fältorganisationen och alla entreprenörer genomfördes för att skapa en gemensam bild av hur hänsynen ska se ut och vilken betydelse den har för människor och naturvärden. Markskoningsgaranti. Under 2013 infördes en markskoningsgaranti vid slutavverkning för att minska markskadorna som arbetsfordon orsakar i skogen. Garantin innebär att Södra i sin slutavverkningstjänst satsar på förebyggande åtgärder för att skona marken. Under 2014 har garantin utsträckts till att omfatta också biobränsleskörd och markberedning. Utveckling av en markskoningsgaranti vid gallring har påbörjats. Mekaniska plantskydd. Snytbaggen angriper nyplanterad skog. Täckrotsplantor med Cambuiguard, Södras eget giftfria mekaniska plantskydd är den mest efterfrågade produkten hos Södra Skogsplantor. Den vita, töjbara beläggningen skyddar plantan i upp till två år mot angrepp av snytbaggar som annars gnager på plantans bark. Vid plantskolan i Falkenberg finns en fullskalig produktionslinje med kapacitet att skydda plantskolans hela produktion av täckrotsgran med Cambiguard. Södra Skogsplantor planerar att bygga ytterligare en produktionsanläggning för Cambiguard på plantskolan Flåboda i Småland. Under 2014 såldes totalt 9 miljoner plantor med mekaniskt skydd. Grönt bokslut. Det gröna bokslutet är en årlig sammanställning av hur Södra lyckas med miljöhänsynen i samband med avverkningar. Fältarbetet utförs av Södras skogsrevisorer. Bokslutet används sedan som underlag till fortlöpande förbättringar av hänsynen. Södra gör grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar, där avverkningsarbetet revideras och betyg- FÄRRE MARKSKADOR FÖRSÄLJNING AV PLANTOR MED MEKANISKT SKYDD SKÖTSEL AV NS-BESTÅND ANTAL PLANTOR, MILJ 4 800 I ett hållbart skogsbruk är den långsiktiga tillväxten i nivå med eller överstiger avverkningarna. Södras skötselåtgärder omfattar föryngring, markberedning, plantering, dikesrensning, röjning och gallring. För återbeskogningen har Södra utvecklat plantor som är särskilt lämpade för sydsvenska förhållanden. Syftet med röjning och gallring är att ge träden bäst förutsättningar att växa. På medlemsmarkerna görs försök med näringsåterföring. En särskild utmaning är att minska markskadorna vid alla avverkningar. Skogsägarappen. Skogsägarappen är ett viktigt verktyg för kontakten med medlemmarna. Den finns för de vanligaste smarta telefonerna och har sedan lanseringen laddats ned av cirka 10 000 medlemmar. Appen ger nyheter från Södra och en kraftfull GIS-tjänst. Den visar medlemmens skogsinnehav och skogsbruksplan, om den är upprättad de senaste åren. Med stöd av GPS vet medlemmen var denne befinner sig i ett bestånd och vilka åtgärder som skogsbruksplanen föreslår för detta bestånd. Via appen kan medlemmen själv registrera till exempel vindfällda träd och insektsskadad skog för att informera sin inspektor och planera hur träden ska tas tillvara. % 100 Mål 90 1 600 2 400 800 70 1 200 400 2011 2012 2013 2014 Andel godkända avverkningstrakter med avseende på markskador i den årliga kontrollen av miljöhänsyn, Grönt bokslut. Mål 0 Mål 3 600 1 200 80 0 Hektar 0 10 11 12 13 14 15* * Efterfrågan på mekaniskt plantskydd ökar kraftigt. Under 2015 beräknas cirka hälften av Södra Skogsplantors plantförsäljning ha mekaniskt plantskydd (Cambiguard eller vax). 2011 2012 2013 2014 Areal där naturvårdande skötsel av NS-bestånd utförts i Södras regi. Mål Målet för 2014 överträffades, men skötseln minskade kraftigt då bidragen för skötselåtgärder genom landsbygdsprogrammet upphörde. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 33 HÅLLBARHETSREDOVISNING BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER 34 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 HÅLLBARHET BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER sätts. Efter slutavverkning kontrollerades 200 trakter om totalt 697 hektar under 2014. Markpåverkan vid slutavverkning förbättrades för tredje året i rad och var godkänd på 95 procent av objekten. Efter gallring kontrollerades 191 trakter om totalt 960 hektar. Resultatet förbättrades: 89 procent av trakterna var godkända mot 83 procent föregående år. Rapporterna finns att hämta på www.sodra.com. Betesskador. En konsekvens av viltbetning efter plantering är att andelen tallungskog minskar. Skogsstyrelsen redovisade under hösten årets älgbetesinventeringar som genomförts på områden motsvarande halva Sveriges yta. Värst är skadorna i södra Sverige där betestrycket överlag är mycket stort och skadorna på tallungskog allvarliga. I mer grandominerade områden är betestrycket även stort på gran trots att den rankas lågt av älgen. Ett så högt betes tryck är en allvarlig signal om en obalans mellan antalet älgar och fodertillgång. Resultatet från inventeringen har gått vidare till älgförvaltningsgrupperna. Trädslagssammansättningen. Riksskogstaxeringen visar att i södra Sverige sjunker andelen gran av virkesförrådet. Sedan början av 1990-talet har andelen minskat från 51 till 46 procent. Lövandelen ökar och uppgår till cirka 24 procent av virkesvolymen. Ökningen motsvarar drygt 3 miljoner kubikmeter per år. Andelen tall fortsatte att minska och var oroväckande låg i ungskogarna. Utan kraftfulla åtgärder kommer tallandelen på lång sikt att halveras i Götaland. Efter stormen Gudrun planterades föryngringar till 90 procent med gran. Den ungskogen innehåller i dag också en stor andel naturlig föryngring med löv. Södras uppföljningar visar att efter röjning lämnas i genomsnitt 20–30 procent av stammarna som löv. Södra bedömer att de hyggen som uppstod efter stormen Gudrun 2005 kom- mer att bestå av gran till cirka 60 procent, vilket ska jämföras med stormfällningen som till 80 procent bestod av gran. NATURHÄNSYN Under hösten redovisade Skogsstyrelsen statistik som visade att miljöhänsynen i skogsbruket är större än vad tidigare statistik visat. Riksskogstaxeringens statistik visar att andelen gammal skog, äldre än 120 år, ökar i Götaland, liksom död ved, och ädellövskog. Virkesvolymen och skogstillväxten har mer än fördubblats sedan 1938, samtidigt som avverkningen är högre än någonsin. Naturvårdsavsättningar. Frivilliga avsättningar av produktiv skogsmark är ett viktigt bidrag för att nå det nationella miljömålet Levande skogar. Kravet i både den gröna skogsbruksplanen och i certifierat skogsbruk är frivilliga avsättningar om minst 5 procent skogsmark. I genomsnitt har Södras certifierade medlemmar avsatt 8 procent av sin skogsareal för naturvård. En stor del är äldre skog, 19 procent av slutavverkningsskogen i planerna, vilket gör att avsättningarna motsvarar ett värde på 15–20 miljarder kronor. Utöver detta lämnas cirka 6 procent av arealen som generell hänsyn vid alla slutavverkningar. Genom att upprätta rutiner ska hänsynen öka och dialogen med allmänheten förbättras vid avverkningar i skog nära tätorter. Södra har också infört en markskoningsgaranti för att förbättra miljöhänsynen. FYRA MÅLKLASSER I GRÖNA SKOGSBRUKSPLANEN •PG – Produktion Generell hänsyn Virkesproduktion är det primära målet, men hänsyn ska tas till naturoch kulturvärden vid avverkning. Naturhänsynen omfattar vanligen 6 procent av området. •K – Kombinerade mål (produktion och miljö) Virkesproduktion är ett viktigt mål, men högre naturvärden på mer än 10 procent av arealen kräver särskild skötsel. Områden för produktion resp ektive naturvård planeras från fall till fall och anges i procent, till exempel 70 procent produktion och 30 procent naturvård. Ett exempel på en K-avdelning är ädellövskog med högre naturvärden där viss del av arealen även brukas för virkesproduktion. •NS – Naturvård Skötselkrävande Områden avsatta enbart för naturvård där särskild skötsel krävs för att bevara eller utveckla den biologiska mångfalden. Ett exempel är igenvuxna betesmarker där gran börjat konkurrera med gamla ekar. I detta fall ska granar runt ekarna fällas. •NO – Naturvård Orört Områden avsatta enbart för naturvård och där naturvärden är bäst skyddade om skogen lämnas orörd. Exempel på NO-avdelningar är sumpskogar med naturlig vatten dynamik. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 35 HÅLLBARHET SOCIALT ANSVAR En aktiv och ansvarstagande samhällsaktör Södra spelar en aktiv roll i samhället. Bland annat genomfördes ett omfattande arbete för införandet av de målbilder för skogsbruk som togs fram i Skogsstyrelsens Dialogprojekt. I Götaland ägs nästan 80 procent av skogs arealen av enskilda skogsägare. Den ägarstrukturen bidrar med många idéer om hur skogsbruk ska bedrivas och därmed också ett mångskiftande landskap. Mångfalden av privata skogsägare och brukningsformer skapar goda förutsättningar att utveckla skogens sociala värden. Tätortsnära skogar och andra platser där människor ofta vistas är särskilt intressanta för friluftslivet. AKTIV ROLL I DIALOGER Södra deltog under 2014 aktivt i Skogsstyrelsens Dialogprojekt som resulterade i olika målbilder för skogsbruket. De är en summering av skogsvårdslagens krav och skogsägarnas frivilliga avsättningar, men ska också göra det lättare för den enskilde skogsägaren att veta vad god miljöhänsyn innebär rent praktiskt. En av målbilderna handlar om attraktiva närskogar med sociala värden som lockar allmänheten med möjligheter till rekreation och naturupplevelser. Södra har under året tagit fram rutiner för att förbättra dialogen med allmänheten, informera om skogsskötsel och anpassa åtgärder efter de lokala förutsättningarna. Under hösten utbildades fälttjänstemän och entreprenörer om målbilderna och under 2015 kommer d ialogarbetet att prövas i vissa verksamhetsområden. 36 SÖDRA EN VIKTIG AKTÖR Södra informerar och samverkar med samhället i närheten av företagets sågverk, massabruk och övriga verksamheter för att lösa logistik-, säkerhets-, utbildnings- och utvecklingsfrågor. Bland intressenterna finns skolor, föreningar, leverantörer och närboende. Södra är en viktig aktör på dessa orter och verksamheten skapar sysselsättning både direkt och indirekt. På så sätt bidrar verksamheten till en levande landsbygd. Företrädare för Södra medverkar också i skolor med information om företaget, skogsbruk eller andra ämnen med anknytning till skog och skogsindustri. Koncernen erbjuder också möjligheter till studiebesök, praktik, sommarjobb eller examensarbete. Ett annat resultat av det lokala sam arbetet är leveranserna av fjärrvärme från massabruk och sågverk till närliggande orter. NÄRINGSPOLITISKT ENGAGEMANG Skogs- och markägare påverkas av många regler och förordningar. Södra tar tillvara medlemmarnas intressen och rättigheter genom att bevaka näringspolitiska frågor och aktivt skapa opinion. Utgångspunkten för insatserna är att värna de enskilda skogsägarnas rätt att bruka sin skog efter grundprincipen ”frihet under ansvar”. Initiativet tas av den enskilde skogsägaren och ansvaret bygger på frivillighet, kunskap och erfarenhet genom rådgivning och utbildning. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 En stark ägande- och brukanderätt rymmer även aktiv miljöhänsyn som främjar hållbart skogsbruk. Arbetet innebär att löpande bevaka och lämna synpunkter på förslag från regering, riksdag, statliga och regionala/lokala tillsynsmyndigheter. Det leder till kontinuerliga kontakter med myndigheter och politiker. I skogsskötseln tar skogsägarna gemensamt ansvar för både produktionsoch miljömål. Södras näringspolitiska arbete bedrivs ofta i samarbete med LRF Skogsägarna om skogspolitiska frågor, Skogsindustrierna om branschfrågor och LRF om äganderätts- och intrångsfrågor. VIKTIGA FRÅGOR UNDER ÅRET HAR VARIT: • att påverka miljömålsberedningen om skogspolitiken • samarbetet i Skogsstyrelsens Dialogprojekt för att hitta former för samarbete och tolkning av nuvarande skogsvårdslag • jakt- och viltfrågan tills balans uppnåtts mellan vilt och fodertillgång ENGAGEMANG I UTVECKLINGSFRÅGOR Södra är representerat i organisationer som hanterar forsknings- och utvecklingsfrågor på miljö- och energiområdena. Bland dessa kan nämnas Skogforsk, Värmeforsk, Skogsindustriernas kommittéarbete och SSVL (Stiftelsen Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning). HÅLLBARHETSREDOVISNING SOCIALT ANSVAR SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 37 HÅLLBARHET KLIMAT OCH ENERGI Skogen bidrar till minskad klimatpåverkan Svensk skogsindustri har framgångsrikt anpassat sig till samhällets krav på hållbarhet. Ett effektivt resursutnyttjande och kretsloppsprincipen utgör basen för Södras miljöarbete. Den svenska skogsindustrin har varit framgångsrik när det gäller att anpassa sin verksamhet och sin strategi till samhällets krav på hållbarhet relaterade till energi- och klimatfrågor. Fossila bränslen har fasats ut ur produktionen och ersatts med skogsbaserad bioenergi. Därigenom har Södra blivit nettoproducent av el, fjärrvärme och olika typer av fasta biobränslen. PRODUKTER OCH BIPRODUKTER Koncernens produkter består alla av mer eller mindre förädlad skogsråvara. Södras råvara är förnybar, återvinningsbar och biologiskt nedbrytbar. Huvudprodukterna är virkesråvara, massa, sågade trävaror, interiörträprodukter, biobränsle och huskroppar. Biprodukterna är framför allt biobaserade: olika fasta biprodukter av trä samt tallolja och terpentin. Störst viktmässigt är olika fasta biprodukter av trä som bland annat används för spånskiveproduktion och till djurhållning. Under 2014 levererade Södra 31 600 ton råtallolja till Sunpine i Piteå där omvandling sker till råtalldiesel. Preem vidare förädlar denna till biodiesel och blandar med fossilbaserad diesel, en inblandning som varierar mellan 10 och 30 procent. Mesa (kalciumkarbonat) är en annan biprodukt från massabruken. Den används bland annat som jordförbättringsmedel inom jordbruket. EN VÄXANDE SKOG TAR UPP KOLDIOXID Den växande skogen och användningen av trä har stor betydelse för att motverka klimatförändringar. Förnybar skogsråvara kan ersätta fossila material i många sammanhang. Forskning och utveckling resulterar i nya användningsområden och produkter baserade på skogsråvara. 38 Trädens förmåga att genom fotosyntesen binda koldioxid och skapa energirik ved gör dem till de mest effektiva solcellerna på vår planet. Tack vare att tillväxten i skogen är större än avverkningen blir nettoeffekten att skogen fungerar som kolsänka, en viktig pusselbit för att Södras verksamhet ska vara bättre än koldioxidneutral. Effekten ökar genom att sköta skogen enligt Södras skötselförslag; skogsägarna producerar mer förnybar skogsråvara och då binder skogen mer koldioxid. De senaste åren har den koldioxid som binds i medlemmarnas skogar årligen ökat med i genomsnitt 1,8 miljoner ton. Södra medverkar till den här omställningen genom att ta tillvara biobränslen, utveckla och använda biobaserade driv medel och minska transporterna genom effektivare logistik. KOLDIOXIDAVTRYCK Södra Cell mäter årligen utsläppen av koldioxid och redovisar enligt den modell som Europeiska Pappersindustriförbundet (CEPI) tagit fram. Den redovisar ”tio tårs koldioxidavtryck” i ett fotavtryck, där varje tå får representera en del i produktens livscykel. Deklarationen redovisas på Södra Cells kundnät och visar att Södra Cell levererar mer bioenergi än de direkta utsläppen från företagets produktionsanläggningar. REGIONAL OCH LOKAL MILJÖPÅVERKAN Utsläpp av klimatpåverkande gaser leder till miljöpåverkan på global nivå. Södra försöker minska denna och även miljöpåverkan på regional och lokal nivå. Exempel på miljöpåverkan på regional och lokal nivå är övriga utsläpp till luft och vatten, buller och lukt. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Avloppsvattnet från massafabrikerna håller efter rening så god kvalitet att fortsatt användning av ekosystemtjänsten vatten inte hindras. Vid sanering av förorenad mark tar Södra sitt ansvar. FOKUS PÅ FÖRBRUKNING AV KEMIKALIER Den största förbrukningen av kemikalier sker vid produktion av massa. I massabrukens återvinningscykel återvinns kokkemikalierna i hög utsträckning. För produktion av sågade trävaror och interiörträprodukter används bland annat oljor, fetter, färger och impregneringsmedel. Inom Södra Skogs verksamhet används oljor men även olika typer av gödnings- och bekämpningsmedel. HÄNSYNSFULL VATTENANVÄNDNING I Södras verksamheter behövs vatten, både för tillväxt i skogen och för industrierna. Industrierna orsakar ingen vattenbrist och samtliga fabriker med råvattenuttag har vattendomar som ska säkerställa att uttaget inte ger negativa effekter. Massafabrikerna använder ytvatten från vattendragen Emån, Mörrumsån och Viskan. Sågverken använder också ytvatten, med undantag av fabrikerna i Orrefors och norska Hauerseter som använder grundvatten. Fabrikerna för interiörträ använder kommunalt vatten. Massabruken tillämpar vattenbesparande åtgärder som till exempel motströmsprincipen i massatvätten och vatten från indunstningen kyls ner och återförs som tvättvatten till processen. Alla utom två av Södras sågverk recirkulerar vattnet som används för timmerbevattning. Klimatstyrning används för att anpassa vattenmängden efter avdunstningen. HÅLLBARHET KLIMAT OCH ENERGI ÅTERVINNING MINSKAR AVFALL Södra arbetar för att minska mängden avfall och prioriterar material- och energiåtervinning. Deponerat avfall dominerar dock viktmässigt och består av oorganiskt material, framför allt grönlutslam, aska och mesa från massafabrikerna vilket läggs på egna deponier. Farligt avfall utgörs till stor del av olika typer av oljehaltigt avfall och färgavfall vilket hämtas och tas omhand av godkända transportörer och mottagare. LEVERANTÖR OCH KONSUMENT AV FÖRNYBAR ENERGI Under året användes 11,8 TWh biobaserad energi för produktion av processvärme och el, vilket motsvarar 98 procent av den totala energianvändningen för produktion av processvärme och el under 2014. Arbete pågår ständigt med att förbättra energiprestandan. Samtliga affärsområden arbetar för fossilfri produktion och minskade utsläpp av fossil koldioxid. Södra Cell har arbetat aktivt med att ersätta fossil eldningsolja med bioolja, omkring 10 000 m3 har ersatts under året. Den nya träpulvereldade mesaugnen i Värö som togs i drift våren 2014 kommer att bidra till en fortsatt minskad förbrukning av olja. Södra Cell deltar också i EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid. Syftet med handelssystemet är att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser i Europa. Södra är dessutom en stor leverantör av energi. Under 2014 levererades 205 GWh el, 388 GWh fjärrvärme och 4 400 GWh fasta biobränslen (skogsbränsle, bark, pellets, restprodukter och torv), totalt 5 000 GWh. Under 2014 levererades även certifierat biobränsle. Södra Cell tilldelas elcertifikat för den gröna el som produceras vid de nya turbinerna i Mönsterås och Värö, 99 procent av den totala elproduktionen var grön. Produktionen vid vindkraftverken hade hög tillgänglighet och låg nästan på samma nivå som året innan, 30 GWh. BIOBASERADE BRÄNSLEN MINSKAR PÅVERKAN FRÅN TRANSPORTER Södras utsläpp av klimatpåverkande gaser kommer till stor del från transporter. Transporterna av råvaror, produkter, biprodukter och avfall leder dessutom till resursförbrukning och annan miljöpåverkan. Arbete pågår kontinuerligt med att optimera transporterna och öka lastfyllnaden. Lastbilstransporter dominerar för inleveranser av råvaror till industrin medan en stor andel av utleveranser av produkter sker med båt. I dagsläget kan det biobaserade bränslet RME (rapsmetylester) erbjudas som ett miljömässigt bättre alternativ till diesel vid tankanläggningar vid Södras industrier. RME erbjuds också till externa transport företag som har avtal med Södra. 72 procent av Södras egna lastbilar drivs nu helt med RME. I genomsnitt gjordes var fjärde tankning under 2014 med RME. I samband med föreningsstämman 2014 invigde Södra två nya virkesbilar med större kapacitet. En övergång till lastbilar som kan lasta mer innebär färre transporter, vilket bidrar till mindre koldioxid utsläpp och ökad trafiksäkerhet. KONTAKTER MED MYNDIGHETER Södra bedrev vid slutet av året 62 tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter i Sverige. Södras industriella verksamhet har under året mottagit drygt 50 externa klagomål. Majoriteten av dessa gällde buller och lukt från Södra Cells verksamhet. Klagomål har även framförts mot buller från biobränsleverksamheten. Klagomålen registreras och hanteras inom ramen för verksamhetens miljöledningssystem. Återkoppling sker till den klagande i de fall det önskas. Klagomålen redovisas även till tillsynsmyndigheten. SKOGENS KOLDIOXIDBALANS Milj ton CO 2 5 4 3 2 1 0 2009 2010 2011 2012 2013 En kubikmeter stamved binder i genomsnitt 0,7 ton koldioxid (CO 2 ) per år, medan trädet som helhet binder 1,4 ton. Mest koldioxid binds när skogen växer som mest, d v s när den är ung eller medelålders. Totalt ökade den årliga inbindningen i Södramedlemmarnas skogar med 1,8 miljoner ton koldioxid under senaste mätperioden t o m 2013. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 39 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Finansiella rapporter och noter INNEHÅLLSFÖRTECKNING Flerårsöversikt41 Resultaträkning för moderföretaget 47 Rapport över totalresultat för koncernen 42 Balansräkning för moderföretaget 48 Rapport över finansiell ställning för koncernen 43 Rapport över förändring i eget kapital för moderföretaget 50 Rapport över förändring i eget kapital för koncernen 45 Kassaflödesanalys för moderföretaget 51 Rapport över kassaflöden för koncernen 46 Not 25Långfristiga rörelsefordringar 74 NOTER Not 1Väsentliga redovisningsoch värderingsprinciper 52 Not 2Rörelsesegment 59 Not 26Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder 75 Not 3Nettoomsättning 60 Not 27Varulager 75 Not 4Övriga intäkter 60 Not 28Fordringar på koncernföretag 75 Not 5Operationell leasing 60 Not 29Kortfristiga rörelsefordringar 76 Not 6Anställda, personalkostnader 60 Not 30Likvida medel 76 Not 7Övriga kostnader 62 Not 31Eget kapital 76 Not 8Avskrivningar och nedskrivningar 62 Not 32Obeskattade reserver 77 Not 9Arvode och kostnadsersättningar till revisorer 62 Not 33Räntebärande skulder hos koncernföretag 77 Not 10Andelar i intresseföretag 62 Not 34Räntebärande skulder 77 Not 11Resultat från finansiella poster 63 Not 35Pensioner 78 Not 12Bokslutsdispositioner 64 Not 36Avsättningar 80 Not 13Skatter 64 Not 37Långfristiga rörelseskulder 80 Not 14Övrigt totalresultat 65 Not 38Kortfristiga rörelseskulder och avsättningar 80 Not 15Förvärv/avyttring av rörelse 66 Not 39Koncernföretag 81 Not 16Immateriella anläggningstillgångar 67 Not 40Ställda säkerheter 81 Not 17Byggnader och mark 68 Not 41Eventualförpliktelser 82 Not 18Maskiner och inventarier 69 Not 42Rapport över kassaflöden 82 Not 19Pågående nyanläggningar 70 Not 43Viktiga bedömningar och antaganden 82 Not 20Biologiska tillgångar 70 Not 44Investeringsåtaganden 83 Not 21Finansiella placeringar 70 Not 45Finansiella instrument 83 Not 22Finansiell riskhantering 71 Not 46Händelser efter balansdagen 86 Not 23Andra långfristiga värdepappersinnehav 74 Not 47Närstående 86 Not 24Långfristiga finansiella fordringar 74 Not 48Uppgifter om moderföretaget 86 Förslag till vinstdisposition 87 Revisionsberättelse88 40 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Flerårsöversikt 2014 2013 2012 2011 2010 17 339 16 580 16 807 18 191 19 727 5 –1 –8 –8 18 2 552 937 144 2 183 3 721 –1 036 –1 354 –1 074 –1 177 –1 451 1 516 –417 –929 1 005 2 271 9 neg 6 12 4 –56 –33 10 –122 61 1 460 –450 –919 883 2 332 10 044 9 230 9 770 9 170 8 701 2 615 2 570 3 073 3 409 2 477 10 524 9 495 10 242 11 101 11 416 11 neg neg 6 16 1 050 1 048 1 291 252 –1 457 RESULTAT Nettoomsättning, MSEK Nettoomsättning, förändring i % Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA), MSEK Avskrivningar och nedskrivningar, MSEK Rörelseresultat, MSEK Rörelsemarginal, % Finansiella intäkter och kostnader, MSEK Resultat före skatt, MSEK FINANSIELL STÄLLNING Anläggningstillgångar, MSEK Varulager, MSEK Eget kapital, MSEK Avkastning på eget kapital, % Nettoskuld, MSEK Skuldsättningsgrad, ggr 0,1 0,1 0,1 0,0 –0,1 Sysselsatt kapital, MSEK 11 349 11 434 11 909 11 026 10 013 Avkastning på sysselsatt kapital, % 13 neg neg 9 23 17 229 15 998 16 874 18 262 18 845 61 59 61 61 61 Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK 1 988 1 455 770 918 3 121 Investeringar, MSEK 2 046 952 1 708 1 738 1 750 267 597 –815 –793 1 381 Balansomslutning, MSEK Soliditet, % KASSAFLÖDE Kassaflöde efter investeringar, MSEK VOLYMER Virkesvolym, milj m3fub 15,3 15,0 15,6 17,0 16,6 Leveranser biobränslen, 1 000 m3s 4 758 4 997 4 337 5 071 5 043 Produktion trävaror, 1 000 m3 1 932 1 624 1 451 1 381 1 601 Produktion massa, 1 000 ton 1 521 1 774 1 782 1 912 2 012 Elproduktion, GWh 1 419 1 664 1 625 1 667 1 747 ÖVRIGT Utdelning, MSEK Ansluten medlemsareal, 1 000 ha Medlemmars virkesleveranser, milj m3fub Antal anställda AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL 281 295 436 851 2 368 2 362 2 373 2 366 9,0 8,1 8,2 8,8 9,0 3 524 3 776 3 821 3 830 3 943 SOLIDITET % % 25 20 15 10 5 0 −5 −10 70 Mål 10% 553 2 392 60 Mål 50% 50 2010 2011 2012 2013 2014 Avkastningen på sysselsatt kapital under de senaste fem åren har i genomsnitt varit 7 procent. 40 2010 2011 2012 2013 2014 Soliditeten var 61 procent vid årets utgång. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 41 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Rapport över totalresultat för koncernen MSEK Not 2014 2013 Nettoomsättning 2, 3 17 339 16 580 4 374 446 –175 –214 Övriga intäkter Förändring av lager av färdiga produkter och produkter i arbete Aktiverat arbete 20 21 –9 920 –10 110 Handelsvaror –561 –475 Frakter och transporter –871 –929 6 –2 154 –2 195 Råvaror och förnödenheter Personalkostnader Övriga kostnader 5, 7, 9 –1 522 –2 208 Avskrivningar och nedskrivningar 8 –1 036 –1 354 Andelar i intresseföretags resultat 10 22 21 2 1 516 –417 Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto 11 Resultat före skatt Skatt 13 Årets resultat 40 117 –96 –150 –56 –33 1 460 –450 –158 –82 1 302 –532 Övrigt totalresultat Aktuariella vinster och förluster Skatt hänförligt till poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet Poster som inte kommer att omklassificeras till resultatet Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter Omvärdering till verkligt värde av finansiella tillgångar som kan säljas Kassaflödessäkringar Andel i intresseföretags övriga totalresultat Skatt hänförligt till poster som kommer att omklassificeras till resultatet Poster som kommer att omklassificeras till resultatet Årets övrigt totalresultat Årets summa totalresultat 14 –35 126 8 –28 –27 98 36 –165 0 0 –7 7 0 –1 1 –1 30 –160 3 –62 1 305 –594 1 298 –535 Resultat hänförligt till: Moderföretaget Minoritetens andel av årets resultat Årets resultat 4 3 1 302 –532 1 302 –596 Årets summa totalresultat hänförligt till: Moderföretagets ägare Minoritetsintresse Årets summa totalresultat KOMMENTAR TILL RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN Koncernens nettoomsättning ökade något till 17 339 MSEK (16 580). Södra Cells nettoomsättning minskade med 513 MSEK främst till följd av att den norska verksamheten upphörde under 2013. Minskningen kompenserades dock av bättre massapriser och en svagare svensk krona. För Södra Timber bidrog både ökade leveranser och högre priser till att nettoomsättningen förbättrades med 922 MSEK. Södra Skogs omsättning ökade främst till följd av högre virkesvolymer. Främst till följd av förbättrade marknader för interiörprodukter i Sverige och Norge blev omsättningen för Södra Interiör något högre jämfört med föregående år. Rörelseresultatet förbättrades till 1 516 MSEK (–417). I rörelseresultatet ingår en positiv effekt gällande försäljning av utrustning från Södra Cell Tofte AS med 173 MSEK. Resultatet belastas med nedskrivningar av anläggningstillgångar med 56 MSEK i sågverksrörelsen. I rörelseresultatet ingår resultateffekter från valutaderivat med sammantaget –8 MSEK (16) och från försäljning av elcertifikat med 32 MSEK (72). I föregående års resultat ingår omstruktureringskostnader gällande avveckling av Södra Cell Tofte AS med 817 MSEK. Justerat för dessa poster uppgick det operativa rörelseresultatet till 400 MSEK. 42 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 3 2 1 305 –594 Resultat per verksamhet framgår av not 2 Rörelsesegment. Största förändringen redovisade Södra Cell där rörelseresultatet ökade till 1 593 MSEK (–98). Förutom ovan nämnda omstruktureringskostnader för 2013 var det främst högre bruttopriser, en svagare svensk krona samt försäljningen av utrustning från Södra Cell Tofte AS som bidrog till förbättringen. Även Södra Timber redovisade en resultatförbättring då rörelseresultatet ökade till 115 MSEK (–217) främst beroende på ökade volymer, bättre sågutbyte samt ökade försäljningspriser. Södra Skogs rörelseresultat förbättrades till 112 MSEK (42) främst till följd av ökade volymer och högre marginaler vid externförsäljning. Södra Interiörs röreseresultat förbättrades till –16 MSEK (–73). Förbättringen förklaras främst av att föregående års resultat innehöll diverse poster av engångskaraktär samt ökad försäljning och förbättrade marginaler. Finansnettot uppgick till –56 MSEK (–33). Det försämrade finansnettot var främst en effekt av ett sämre räntenetto samt finansieringskostnader i samband med upptagande av nya kreditlöften. Resultatet före skatt förbättrades med 1 910 MSEK till 1 460 MSEK (–450). Avkastningen på sysselsatt kapital blev 13 procent (neg). FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Rapport över finansiell ställning för koncernen 31 december, MSEK 2014 2013 Goodwill 271 272 Övriga immateriella anläggningstillgångar 128 137 16 399 409 TILLGÅNGAR Not 15, 44, 45 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 17 1 900 1 848 Maskiner och inventarier 18 5 747 5 756 Pågående nyanläggningar 19 1 208 525 8 855 8 129 20 501 488 Aktier och andelar i intresseföretag 10 169 133 Finansiella placeringar 21 19 17 21, 24 — 1 Långfristiga rörelsefordringar 25 19 5 Uppskjutna skattefordringar 26 82 48 10 044 9 230 27 2 615 2 570 6 41 29 3 182 2 809 Kortfristiga placeringar 21 1 023 406 Likvida medel 30 359 942 7 185 6 768 17 229 15 998 Summa materiella anläggningstillgångar Biologiska tillgångar Långfristiga finansiella fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Skattefordringar Kortfristiga rörelsefordringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 43 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER 31 december, MSEK Not 2014 2013 Insatskapital 2 829 2 802 Övrigt tillskjutet kapital 1 344 1 324 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Reserver Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat Eget kapital hänförligt till moderföretagets ägare Minoritetsintresse Summa eget kapital Skulder 31 –19 –50 6 370 5 400 10 524 9 476 — 19 10 524 9 495 15, 44, 45 Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder 22, 34 365 356 Avsättning för pensioner 35 292 340 395 Långfristiga avsättningar 36 253 Långfristiga rörelseskulder 37 5 7 Uppskjutna skatteskulder 26 999 905 1 914 2 003 2 056 2 039 Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder 34 Skatteskulder 91 4 2 644 2 457 Summa kortfristiga skulder 4 791 4 500 Summa skulder 6 705 6 503 17 229 15 998 Kortfristiga rörelseskulder och avsättningar SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 40–41. KOMMENTAR TILL RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN Balansomslutningen ökade till 17 229 MSEK (15 998), främst som en effekt av den positiva resultatutvecklingen. Koncernens likvida medel och kortfristiga placeringar ökade till 1 382 MSEK (1 348), trots att flera stora investeringsutbetalningar har genomförts avseende de pågående expansionsprojekten. Eget kapital ökade till 10 524 MSEK (9 495). Av eget kapital svarade inbetalt och emitterat insatskapital för 2 829 MSEK (2 802). Kommande insatsåterbetalning till medlemmar som avgått under räkenskapsåret uppgår till 50 MSEK (61). Räntebärande skulder ökade till 2 421 MSEK (2 395). Koncernens upplåning består av lån från medlemmar fördelade på medlemskonto 1 682 MSEK, betalningsplan 570 MSEK, skogslån 31 MSEK och likvidkonto 3 MSEK. Utgivna förlagsinsatser på 130 MSEK omklassificeras enligt IFRS i Rapport över finansiell ställning för koncernen från eget kapital till räntebärande skulder. Södra har två kreditavtal i form av klubbavtal, som ger Södra möjlighet att under en period på drygt fyra år låna upp till 210 MEUR respektive 2 000 MSEK. Kreditlöftena var vid årsskiftet outnyttjade. Soliditeten var 61 procent (59) och skuldsättningsgraden 0,1 gånger (0,1). 44 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 36, 38 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Rapport över förändring i eget kapital för koncernen EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERFÖRETAGETS ÄGARE MSEK Ingående balans 2014-01-01 Årets resultat Insatskapital Övrigt tillskjutet kapital Omräknings reserv 2 802 1 324 –56 — — — Säkringsreserv Balanserade vinstmedel inkl årets resultat 0 6 — — Verkligt värdereserv Summa Minoritetsintresse Totalt eget kapital 5 400 9 476 19 9 495 1 298 1 298 4 1 302 Årets övriga totalresultat — — 37 — –6 –27 4 –1 3 Årets totalresultat — — 37 0 –6 1 271 1 302 3 1 305 Av medlemmar inbetalt insatskapital 101 — — — — — 101 — 101 Till medlemmar utbetalt insatskapital –74 — — — — — –74 — –74 Utdelning till medlemmar — — — — — –281 –281 — –281 Avsättning till bundna fonder — 20 — — — –20 — — — Innehav utan bestämmande inflytande som försvunnit vid rörelseavyttring Utgående balans 2014-12-31 — — — — — — — –22 –22 2 829 1 344 –19 0 — 6 370 10 524 — 10 524 MSEK Ingående balans 2013-01-01 2 661 1 312 109 — — 6 143 10 225 17 10 242 Årets resultat — — — — — –535 –535 3 –532 Årets övriga totalresultat — — –165 0 6 98 –61 –1 –62 Årets totalresultat — — –165 0 6 –437 –596 2 –594 Av medlemmar inbetalt insatskapital 80 — — — — — 80 — 80 Till medlemmar utbetalt insatskapital –45 — — — — — –45 — –45 –188 Utdelning till medlemmar Insatsemission Avsättning till bundna fonder Utgående balans 2013-12-31 — — — — — –188 –188 — 106 — — — — –106 — — — — 12 — — — –12 — — — 2 802 1 324 –56 0 6 5 400 9 476 19 9 495 För kompletterande uppgifter se not 31 Eget kapital och not 14 beträffande övrigt totalresultat. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 45 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Rapport över kassaflöden för koncernen MSEK Not 2014 2013 1 460 –450 Den löpande verksamheten Resultat före skatt Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 964 1 033 Nedskrivningar av anläggningstillgångar Avskrivningar 72 321 Värdeförändring av kortfristiga placeringar –5 –35 Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar Omstruktureringsreserv Övriga ej kassaflödespåverkande poster Betald inkomstskatt 8 –24 –137 593 –30 150 31 –26 2 363 1 562 Varulager (ökning –) –132 452 Rörelsefordringar (ökning –) –336 –52 93 –507 1 988 1 455 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av Rörelseskulder (ökning +) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av dotter- och intresseföretag 15 0 –2 Avyttring företag 15 29 23 Förändring av övriga finansiella anläggningstillgångar –2 5 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar — –6 –2 046 –944 Investeringar i materiella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde efter investeringsverksamheten 298 66 –1 721 –858 267 597 Finansieringsverksamheten Inbetalning av insatskapital 101 80 Återbetalning av insatskapital –74 –45 –281 –187 58 –118 –33 –18 Utbetald utdelning Förändring av lån från medlemmar Amortering av övriga lån Förändring av kortfristiga placeringar med löptid > 90 dagar –616 62 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –845 –226 –578 371 942 594 ÅRETS KASSAFLÖDE 42 Likvida medel vid periodens början Kursdifferenser i likvida medel Likvida medel vid periodens slut 46 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 30 –5 –23 359 942 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Resultaträkning för moderföretaget MSEK Not 2014 2013 Nettoomsättning 2, 3 10 783 8 713 Förändring av lager av färdiga produkter och produkter i arbete Övriga intäkter 4 Handelsvaror 142 51 256 295 –8 515 –8 104 5, 9 –1 414 –447 Personalkostnader 6 –1 085 –457 Avskrivningar och nedskrivningar 8 –310 –72 Övriga rörelsekostnader 7 –8 –1 Rörelseresultat 3 Övriga externa kostnader –151 –22 Resultat från andelar i koncernföretag –95 27 Resultat från andelar i intresseföretag –3 — Ränteintäkter och liknande resultatposter 44 160 –69 –62 Räntekostnader och liknande resultatposter Finansnetto 11 Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner 12 Resultat före skatt Skatt Årets resultat 13 –123 125 –274 103 698 314 424 417 –6 –9 418 408 Årets resultat överensstämmer med Årets totalresultat. KOMMENTAR TILL RESULTATRÄKNING FÖR MODERFÖRETAGET Som ett led i beslutet om en ny ägarstruktur har Södra Interiör AB, Södra Timber AB, Föllinge Golv AB, Mönsterås Hamn AB och Södra Skogsplantor AB under året fusionerats in i moderföretaget. Fusionerna skedde i mars, maj respektive september. De genomförda fusionerna är huvudförklaringen till avvikelserna jämfört med föregående år. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 47 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Balansräkning för moderföretaget 31 december, MSEK TILLGÅNGAR Not 2014 2013 44 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar Summa immateriella anläggningstillgångar 0 3 16 0 3 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 17 1 042 307 Maskiner och inventarier 18 1 322 149 Pågående nyanläggningar 19 49 17 2 413 473 2 142 2 587 Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 39 Långfristiga fordringar hos koncernföretag Aktier och andelar i intresseföretag 21 — 10 145 58 Överskott i fonderade pensionsplaner 35 24 26 Andra långfristiga värdepappersinnehav 23 19 13 Andra långfristiga fordringar 25 19 5 Uppskjutna skattefordringar 26 45 23 Summa finansiella anläggningstillgångar 2 415 2 712 Summa anläggningstillgångar 4 828 3 188 27 1 449 311 28 1 507 2 754 Omsättningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Räntebärande fordringar hos koncernföretag Aktuella skattefordringar Rörelsefordringar 28, 29 Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga finansiella placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 48 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 21 — 30 2 046 1 784 3 553 4 568 907 914 120 99 6 029 5 892 10 857 9 080 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER 31 december, MSEK Not 2014 2013 2 829 2 802 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Insatskapital Förlagsinsatser 130 130 Reservfond 1 344 1 324 Summa bundet eget kapital 4 303 4 256 Fritt eget kapital Balanserat resultat 715 45 Årets resultat 418 408 1 133 453 Summa eget kapital Summa fritt eget kapital 31 5 436 4 709 Obeskattade reserver 32 869 19 Avsättningar Avsättningar för pensioner 35 24 43 Långfristiga övriga avsättningar 36 173 80 Uppskjutna skatteskulder 26 Summa avsättningar 4 1 201 124 Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder hos koncernföretag 33 9 31 Långfristiga räntebärande skulder 34 235 226 Långfristiga rörelseskulder Summa långfristiga skulder 5 — 249 257 Kortfristiga skulder Kortfristiga räntebärande skulder hos koncernföretag 33 477 390 Kortfristiga räntebärande skulder 34 2 051 2 002 20 — 38 1 554 1 579 Aktuella skatteskulder Kortfristiga rörelseskulder Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 4 102 3 971 10 857 9 080 Ställda säkerheter 40 68 70 Eventualförpliktelser 41 530 639 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 49 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Rapport över förändring i eget kapital för moderföretaget Bundet eget kapital MSEK Ingående balans 2014-01-01 Fritt eget kapital Insatskapital Förlagsinsatser Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt eget kapital 4 709 2 802 130 1 324 45 408 Överföring av periodens resultat — — — 408 –408 — Årets resultat — — — — 418 418 2 802 130 1 324 453 418 5 127 Av medlemmar inbetalt insatskapital Summa eget kapital exklusive ägartransaktioner 101 — — — — 101 Till medlemmar utbetalt insatskapital –74 — — — — –74 Utdelning till medlemmar — — — –281 — –281 Utdelning på förlagsinsatser — — — –7 — –7 Avsättning till bundna fonder — — 20 –20 — — Fusionsresultat — — — 570 — 570 2 829 130 1 344 715 418 5 436 4 462 Vinstdisposition Utgående balans 2014-12-31 MSEK Ingående balans 2013-01-01 2 661 130 1 312 126 233 Överföring av periodens resultat — — — 233 –233 — Årets resultat — — — — 408 408 4 870 2 661 130 1 312 359 408 Av medlemmar inbetalt insatskapital Summa eget kapital exklusive ägartransaktioner 80 — — — — 80 Till medlemmar utbetalt insatskapital –45 — — — — –45 — 0 — — — 0 Utdelning till medlemmar — — — –188 — –188 Utdelning på förlagsinsatser — — — –8 — –8 106 — — –106 — — — — 12 –12 — — 2 802 130 1 324 45 408 4 709 Utbetalda förlagsinsatser Vinstdisposition Insatsemission Avsättning till bundna fonder Utgående balans 2013-12-31 För kompletterande uppgifter, se not 31 Eget kapital. Årets resultat överensstämmer med Årets totalresultat. 50 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Kassaflödesanalys för moderföretaget MSEK Not 2014 2013 –274 103 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar enligt plan 293 72 Nedskrivningar 146 46 Värdeförändring av kortfristiga placeringar –19 –65 Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar Utdelning 7 –1 — –73 Resultat vid försäljning av koncernföretag –33 — Övriga ej kassaflödespåverkande poster 198 –46 28 –33 346 3 Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Förändring av Varulager (ökning –) –267 99 Rörelsefordringar (ökning –) –871 390 Rörelseskulder (ökning +) Kassaflöde från den löpande verksamheten 46 197 –746 689 Investeringsverksamheten Avyttring av aktier i dotterföretag Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 43 5 1 060 212 –30 –462 — –5 –150 –116 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 36 22 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar –2 — 7 — 964 –344 218 345 Investeringar i materiella anläggningstillgångar Minskning av finansiella fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde efter investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Inbetalning av insatskapital 101 80 Återbetalning av insatskapital –74 –45 Erhållen utdelning Utbetald utdelning Förändring av lån från medlemmar — 73 –289 –196 58 –118 Förändring av kortfristiga placeringar med löptid > 90 dagar –562 212 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –766 6 –548 351 ÅRETS KASSAFLÖDE 42 Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut 30 668 317 120 668 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 51 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 1 | V äsentliga redovisnings- och värderingsprinciper ALLMÄN INFORMATION Södra Skogsägarna ekonomisk förening har som ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att handla med och förädla skogsråvara, åstadkomma tryggad avsättning till marknadsmässiga priser av medlemmarnas skogsprodukter, verka för hög och värdefull skogsproduktion med natur- och kulturhänsyn, stödja och utveckla enskilt skogsbruk, bevaka och främja medlemmarnas näringspolitiska intressen samt bedriva en med detta förenlig verksamhet. Koncernen har tre affärsområden: Södra Skog, Södra Cell, och Södra Wood, som köper och förädlar skogsråvara till pappersmassa, trävaror och interiörträprodukter. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 10 februari 2015. Koncernens rapport över totalresultatet och rapport över finansiell ställning samt moderföretagets resultat- och balansräkning blir föremål för beslut om fastställande av föreningsstämman den 19 maj 2015. ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) Europeiska kommissionen med vissa kompletterande krav i årsredovisningslagen. De standarder och tolkningsuttalande som tillämpas är de som var gällande och antagna av EU den 1 januari 2014. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats. Angivna redovisningsprinciper har, med de undantag som närmare beskrivs, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har konsekvent tillämpats av koncernföretag och intresseföretag. Moderföretaget har upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen ÅRL (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings utgivna rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. Moderföretaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges i avsnittet Moderföretagets redovisnings- och värderingsprinciper. VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDET AV DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Tillgångar och skulder redovisas till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder samt biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet och finansiella tillgångar som kan säljas. FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA Företagen i koncernen upprättar sina finansiella rapporter i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt, den så kallade funktionella valutan. Rapporterna utgör grunden för koncernredovisningen. Koncernredovisningen upprättas i svenska kronor som är moderföretagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Samtliga belopp är angivna i MSEK om inte annat anges. BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar, uppskattningar och antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Det verkliga utfallet kan avvika från detta. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om den endast påverkat denna period, eller i den period ändringen avser och framtida perioder om ändringen har sådan påverkan. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS, med betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i det påföljande årets finansiella rapporter, beskrivs närmare i not 43 Viktiga bedömningar och antaganden. 52 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 ÄNDRINGAR I REDOVISNINGSPRINCIPER OCH UPPLYSNINGAR NYA ELLER ÄNDRADE REDOVISNINGSSTANDARDER SOM TILLÄMPAS Nedan anges de standarder som har inverkan på koncernens finansiella rapporter och tillämpas för första gången under räkenskapsåret som började den 1 januari 2014: IFRS 10 Koncernredovisning vilken inte innebär några ändringar jämfört med IAS 27 vad gäller regler för konsolidering vid förvärv och avyttringar men däremot andra bedömningskriterier när företag ska konsolideras. Bestämmande inflytande definieras utifrån rätten till variabel avkastning vilket innebär en bredare definition. IFRS 11 Samarbetsarrangemang ersätter IAS 31 Andelar i joint ventures. Av standarden framgår att samarbetsarrangemang klassificeras antingen som gemensam verksamhet eller joint venture. Gemensam verksamhet avses när kontroll över enskilda tillgångar eller skulder föreligger. Joint venture avses när sådan kontroll inte föreligger utan endast kontroll över residualen, det vill säga avkastningen i form av till exempel utdelning. Redovisningseffekten blir att joint venture redovisas enligt kapitalandelsmetoden medan vid gemensam verksamhet redovisas andelen av gemensamt ägda tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag innehåller ett utökat upplysningskrav avseende innehav utan bestämmande inflytande för olika former av intressen inklusive samarbetsarrangemang, intresseföretag, strukturerade företag och andra former av samarbeten utanför balansräkningen. IAS 27 Separata finansiella rapporter ändrades i maj 2011 som en följd av publiceringen av IFRS 10. Den ändrade IAS 27, som utfärdas samtidigt som IFRS 10, behandlar enbart redovisning av dotterföretag, intresseföretag och joint venture i de separata finansiella rapporterna för moderföretaget. Ändringarna i dessa standarder har inte haft någon väsentlig inverkan på redovisning, värderingar eller upplysningskrav i den finansiella rapporteringen. NYA STANDARDER OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU INTE TILLÄMPATS Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga från och med räkenskapsår efter 2014 planeras inte att förtidstillämpas och ingen av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan: IFRS 9 Finansiella instrument avser ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering, från den 1 januari 2018. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. Kategorierna för finansiella tillgångar i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena, vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa fair value option som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tills vidare i enlighet med IAS 39. Den andra delen presenterades 2010 och innehåller vägledning för klassificering och värdering av skulder. Ingen del är ännu godkänd av EU och koncernen har ännu inte bedömt IFRS 9s fulla genomslag. Koncernen kommer också att överväga konsekvenserna av de återstående faserna i IFRS 9 när den är klar. IFRS 15 Revenue from contracts with customers publicerades i maj 2014 och träder i kraft den 1 januari 2017 och ska tillämpas med retroaktiv verkan. Standarden avser ersätta samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar som avser intäktsredovisning, bland annat IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 Intäkter. Koncernen har ännu inte bedömt effekten av införandet av IFRS 15. Det finns inga andra IFRS-standarder eller IFRIC-tolkningar som ännu inte trätt i kraft vilka bedöms ha väsentlig inverkan på koncernen. KLASSIFICERING Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Av stadgarna framgår att stämmobeslut ska föregå utbetalning av insats kapital. Södra klassificerar därmed insatskapital som eget kapital. Virkesinköp från medlemmarna grundas på marknadsmässig prissättning. Utdelning baserad på virkesleveranser klassificeras som utdelning och redovisas i eget kapital. RÖRELSESEGMENT Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet i vilken det kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilket det finns fristående finansiell information. Ett rörelsesegments resultat följs upp av företagets högsta verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 2 Rörelsesegment för indelning och presentation av rörelsesegment. Koncernens verksamhet är indelad i följande rörelsesegment: Södra Skog försörjer koncernens industrier med virkesråvara, bedriver extern handel med virkesråvara och biobränslen och tillhandahåller skoglig service till medlemmarna. Moderföretagets primära verksamhet utgörs av Södra Skog. Södra Cell är en av världens största tillverkare av pappersmassa för avsalumarknaden. Massan säljs främst till europeiska pappersbruk som tillverkar finpapper, magasinspapper, mjukpapper och specialprodukter. Södra Timber tillverkar sågade och hyvlade trävaror, främst för konstruktionsändamål och annan byggverksamhet, vid sågverk i södra Sverige. Södra Interiör producerar ett brett sortiment interiörprodukter i trä, bland annat list, panel, golv och inredningsdetaljer, vid svenska, norska, danska och litauiska anläggningar. Allt annat, benämnt Koncerngemensamt, innefattar koncernens finansverksamhet samt övriga koncerngemensamma funktioner som företagsledning, staber och serviceenheter. Här ingår även verksamheten i Trivselhus. FÖRDELNING PER SEGMENT I segmentens resultat, tillgångar och skulder har direkt hänförbara poster inkluderats. Räntebärande fordringar och skulder, pensionsavsättningar samt likvida medel och skatter ingår inte. I segmentens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar. Redovisningsprinciperna för segmenten överensstämmer med koncernens. KONSOLIDERINGSPRINCIPER DOTTERFÖRETAG Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderföretaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Bestämmande inflytande uppnås när koncernen är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande. Ett inflytande uppstår när koncernen har befintliga rättigheter som gör att den kan styra den relevanta verksamheten, det vill säga den verksamhet som i väsentlig grad påverkar företagets avkastning. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. RÖRELSEFÖRVÄRV Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Det innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, redovisas direkt i årets resultat. Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallat förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat. Överförd ersättning vid förvärvet inkluderar inte betalning som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Sådan reglering redovisas i resultatet. Villkorad köpeskilling redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall villkorad köpeskilling klassificeras som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat. I de fall förvärvet inte avser 100 procent av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa detta. Alternativen är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar eller att redovisa innehav utan bestämmande inflytande till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv. Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värde förändringen redovisas i årets resultat. Vid avyttring som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav, värderas innehavet till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat. Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från förvärvstidpunkten till det datum bestämmande inflytande upphör. I de fall dotterföretagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper. Förlust hänförlig till innehav utan bestämmande inflytande fördelas till innehav utan bestämmande inflytande trots att innehav utan bestämmande inflytande kommer att redovisas som en debetpost under eget kapital. FÖRÄNDRINGAR AV INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE Förvärv och avyttring av innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, det vill säga mellan moderföretagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. INTRESSEFÖRETAG Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett betydande inflytande och ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse, redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Det innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktier i intresseföretag motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande koncernmässiga över- och undervärden. I Rapport över totalresultat för koncernen redovisas som Andelar i intresseföretags resultat koncernens andel hänförlig till moderföretagsägarna, justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Resultatandelarna minskade med erhållen utdelning från intresseföretagen utgör den huvudsakliga förändringen av redovisat värde på andelar i intresseföretag. Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärde för innehavet och ägarföretagets andel av verkligt nettovärde av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag. När koncernens andel av redovisad förlust i intresseföretag överstiger redovisat värde på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förlust sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas bara om koncernen har lämnat garantier för att täcka dem. Kapitala ndelsmetoden tillämpas fram till dess betydande inflytande upphör. TRANSAKTIONER SOM ELIMINERAS VID KONSOLIDERING Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster vid transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade vinster vid transaktioner med intresseföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast om det inte finns något nedskrivningsbehov. UTLÄNDSK VALUTA TRANSAKTIONER I UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till valuta kursen på transaktionsdagen. Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer företagen bedriver verksamhet. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till valutak ursen på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning redovisas i resultatet. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiskt anskaffningsvärde omräknas till valutakursen vid transaktionstillfället. Ickemonetära tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde omräknas till den funktionella valutan till kursen vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 53 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER forts. not 1 UTLÄNDSKA VERKSAMHETERS FINANSIELLA RAPPORTER Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga övervärden, omräknas från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till valutakursen på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av valutakurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser vid valutaomräkning av utlandsverksamhet redo visas i övrigt totalresultat och ackumuleras i omräkningsreserven inom eget kapital. Vid avyttring av utlandsverksamhet omklassificeras ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till den avyttrade utlandsverksamheten från eget kapital till årets resultat som en justering vid samma tidpunkt som vinst eller förlust på försäljningen redovisas. INTÄKTER NETTOOMSÄTTNING Intäkter från försäljning av varor redovisas i årets resultat när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen. Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas i årets resultat när tjänsterna utförts. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska för delarna inte kommer att tillfalla koncernen. Om det råder betydande osäkerhet avseende betalning, vidhängande kostnader eller risk för returer och om koncernen behåller ett engagemang i den löpande förvaltningen som vanligtvis förknippas med ägandet sker ingen intäktsföring. Intäkterna redov isas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller förväntas komma att erhållas. Nettoomsättningen innefattar fakturerad försäljning avseende huvudaktiviteter. Huvuddelen av koncernens intäkter kommer från försäljning av tillverkade varor. I nettoomsättning ingår dessutom intäkter för sålda och levererade elcertifikat, utsläppsrätter, valutakurseffekter på säkrade rörelserelaterade fordringar, ersättningar för leveranskostnader, försäljningskommissioner och värdeförändringar på derivat avseende säkring av pris- och valutarisk för produkter som levererats under perioden. Intäkterna redovisas exklusive mervärdesskatt med avdrag för lämnade varurabatter och liknande intäktsreduktioner. ÖVRIGA INTÄKTER Som övriga intäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför företagets huvud sakliga verksamhet. De utgörs främst av hyres- och arrendeintäkter, försäkrings ersättningar och realisationsvinster på materiella anläggningstillgångar. I övriga intäkter ingår valutakursvinster avseende rörelserelaterade fordringar och skulder, vilka uppstår vid omräkning till balansdagens kurs och vinst på derivat som inte säkringsredovisas. Därutöver redovisas andra intäkter och vinster från aktiviteter utanför företagets huvudsakliga verksamhet. RÅVAROR, FÖRNÖDENHETER OCH HANDELSVAROR I moderföretaget klassificeras alla virkesråvaror som handelsvaror. I koncernen omklassificeras virkesråvaror som går till egen industri till råvaror. LEASING I koncernredovisningen klassificeras leasing antingen som finansiell eller operationell. Finansiell leasing föreligger då ekonomiska risker och förmåner som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i Rapport över finansiell ställning för koncernen. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redo visas som lång- och kortfristig skuld. Minimileasavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redo visade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna vid tecknande av avtal redovisas som en minskning av leasingavgiften. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter och räntekostnader, utdelningsintäkter och omvärderingar avseende vissa finansiella instrument värderade till verkligt värde samt realiserade och orealiserade valutakursvinster och valutakursförluster hänförliga till finansverksamheten. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader för skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Utdelningsintäkt redovisas när utdel- 54 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 ningen har fastställts och rätten att erhålla betalning bedöms som säker. Emissionsutgifter och uppläggningsavgifter för upptagna lån periodiseras över lånets löptid med tillämpning av effektivräntemetoden. SKATTER Koncernens totala skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomst skatt redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redov isas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Till aktuell skatt hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Vid beräkning av aktuell skatt har reglerna för ekonomiska föreningar til�lämpats. Dessa innebär att årets förslag till utdelning för verksamhetsåret (som kommer att utbetalas efterföljande år) är avdragsgill vid beskattningen redan innevarande år och har avdragits vid beräkning av aktuell skatt. Avdraget har påverkat den redovisade skattekostnaden i årets resultat. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv, som vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig tid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur underliggande tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. FINANSIELLA INSTRUMENT Finansiell tillgång eller skuld tas upp i Rapport över finansiell ställning för koncernen när företaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i Rapport över finansiell ställning för koncernen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskuld tas upp när faktura mottagits. Finansiell tillgång, eller del därav, tas bort från Rapport över finansiell ställning för koncernen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller företaget förlorar kontrollen över dem. Finansiell skuld, eller del därav, tas bort från Rapport över finansiell ställning för koncernen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Finansiell tillgång och skuld kvittas och redovisas med nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen endast när det föreligger legal rätt att kvitta beloppen, och avsikten är att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiell tillgång redovisas på likviddagen som är den dag en tillgång levereras till eller från företaget. Presenterade verkliga värden baseras på officiella marknadsnoteringar på balansdagen och allmänt vedertagna metoder för icke marknadsnoterade finansiella instrument. Omräkning till svenska kronor har skett till noterad valutakurs på balansdagen. KLASSIFICERING OCH VÄRDERING Finansiellt instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde, med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument utom dem som tillhör kategorin finansiell tillgång redovisad till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån det syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället som beskrivs nedan. FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår alla räntebärande placeringar och egetkapitalinstrument exklusive aktier, aktieindexobligationer och FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER aktieindexcertifikat. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat. Nedskrivningar, ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter redovisas i årets resultat. Valutakurseffekter avseende monetära poster redovisas i årets resultat medan valutakurseffekter avseende icke monetära poster redovisas i övrigt totalresultat. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst eller förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i årets resultat. FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt placerat i denna kategori (enligt så kallad Fair value option). I sistnämnda undergrupp ingår aktier, aktieindexobligationer och aktieindexcertifikat. Företagsledningen utvärderar löpande aktiers, aktieindexobligationers och aktie indexcertifikats verkliga värden genom information i den månatliga finansrapporten. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. Ränta på fordringsinstrument, utdelningsintäkter och valutakurseffekter redovisas i årets resultat. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst eller förlust i årets resultat. LÅNEFORDRINGAR OCH KUNDFORDRINGAR Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Detta bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kundfordran redovisas till belopp som beräknas inflyta, efter avdrag för osäkra fordringar. Reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att företaget inte kommer att erhålla full likvid avseende förfallna fordringars ursprungliga villkor. Uteblivna eller väsentligt försenade betalningar och/eller väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Reservering görs genom att tillgångens redovisade värde minskas genom användning av ett värdeminskningskonto samtidigt som den befarade förlusten redovisas i Övriga kostnader i Rapport över totalresultat. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. När kundförlust konstateras skrivs den bort med motbokning i värdeminskningskontot för kundfordringar. Återvinning av tidigare bortskrivna belopp intäktsförs. FINANSIELLA SKULDER VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET Här redovisas koncernens derivat med negativt verkligt värde för vilka säkringsredovisning inte tillämpas. Förändringar i verkligt värde redovisas i årets resultat. ANDRA FINANSIELLA SKULDER Här ingår förlagsinsatser, lån från medlemmar och kreditinstitut samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Koncernens derivatinstrument har anskaffats för att ekonomiskt säkra riskerna för ränte-, pris- och valutakursexponering som koncernen är utsatt för. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivat instrumentet till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan. Ett inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning krävs att det finns en en‑ tydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinst och förlust avseende säkringar redovisas i årets resultat vid samma tidpunkt som vinst och förlust redovisas för de poster som säkrats. Räntekomponenten i valutaterminer periodiseras inte över valuta terminens löptid utan resultatavräknas i sin helhet vid samma tidpunkt som valutaterminen. SÄKRING AV VERKLIGT VÄRDE När säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde bokförs derivatet till verkligt värde i Rapport över finansiell ställning och även den säkrade tillgången redovisas till verkligt värde avseende risken som säkrats. Värdeförändringen på derivatet redovisas i årets resultat tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten. Här redovisas kundkontrakt, så kallade Long Term Fixed Price (LTFP) och tillhörande derivat. KASSAFLÖDESSÄKRINGAR Derivat som används för att säkra exponeringen av variationer i kassaflöden, vilka är hänförliga till en viss risk, redovisas i säkringsreserven i eget kapital via övrigt totalresultat. När det säkrade flödet redovisas i årets resultat överförs säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändring från säkringsreserven till årets resultat, för att där möta och matcha resultateffekten från den säkrade transaktionen. Valutaderivat ingås i syfte att eliminera valutarisker som är förknippade med försäljning, inköp och investeringar i utländsk valuta. Säkringsredovisning til�lämpas för valutaderivat med en löptid längre än 60 dagar, när dessa uppfyller kriterierna för effektivitet och säkringen kan styrkas med underlag i form av budget eller prognos. Valutaderivat med en löptid kortare än 60 dagar anses vara fakturerade och därmed tillämpas inte säkringsredovisning. Derivat som inte uppfyller kriterierna för effektivitet klassas också under Ej säkringsredovisning. Massaprisderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som beror på variationer i massapriset inklusive valutakurseffekter. Södra kan säkra försäljningspriset för producerad massa genom att framtida intäkter i USD swappas till fast pris i svenska kronor. Förfarandet medför även en valutasäkring av försäljningspriset. Verkligt värde på utestående derivat grundas på aktuella marknadsförhållanden på balansdagen. Elprisderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som beror på variat ioner i elpriset. Elprisderivat kan gälla både inköp och försäljning av el. Verkligt värde på utestående elprisderivat grundas på aktuella marknads förhållanden på balansdagen. Oljeprisderivat ingås i syfte att minska resultatsvängningar som beror på variationer i priset på råolja och oljeprodukter. Verkligt värde på utestående oljeprisderivat grundas på aktuella marknadsförhållanden på balansdagen. EJ SÄKRINGSREDOVISNING Om derivatinstrument anskaffas i annat syfte än att ekonomiskt säkra mot risker för ränte-, pris- och valutakursexponering tillämpas inte säkringsredovisning. Derivaten redovisas i dessa fall till verkligt värde med värdeförändringen redovisad i årets resultat. Vid säkringsredovisning redovisas ineffektiv del på samma sätt som värdeförändringar på derivat som inte används för säkrings redovisning. FORDRINGAR OCH SKULDER I UTLÄNDSK VALUTA För säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både underliggande fordran eller skuld och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs, och valutakursförändring redovisas i Rapport över totalresultat för koncernen. LIKVIDA MEDEL Likvida medel består av kassamedel och omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast obetydlig risk för värdefluktuation. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för ett rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och nedskrivningsbehovet prövas minst årligen. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. Vid rörelseförvärv aktiveras varumärken till diskonterat nuvärde av en marknadsmässig andel av aktuellt företags årsomsättning. Årsomsättningen baseras på företagets affärsplan och diskontering görs med en diskonteringsränta som är riskjusterad utifrån företagets marknadssituation. Nyttjandeperioden för varumärke kan vara bestämd eller obestämd och bedöms i varje enskilt fall. Utgifter för forskning redovisas som kostnad då de uppkommer. Direkta utvecklingsutgifter aktiveras endast i samband med större projekt om de SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 55 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER forts. not 1 bedöms ge upphov till en identifierbar tillgång som kontrolleras av koncernen, och som bedöms medföra framtida ekonomiska fördelar. Övriga utgifter för utveckling redovisas som kostnad i årets resultat för koncernen i den period de uppkommer. Som immateriella anläggningtillgångar redovisas även större investeringar i IT-system och licenser. Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Avskrivning görs linjärt över respektive tillgångs beräknade nyttjandeperiod förutom avseende goodwill. Nyttjandeperioderna omprövas varje år och uppgår till fem år. Varumärket Trivselhus bedöms ha en obestämd nyttjandeperiod och skrivs inte av. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till att bringa tillgången på plats och i skick att utnyttja i enlighet med syftet med anskaffningen. Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för material, ersättning till anställda, om tillämpligt andra tillverkningsomkostnader direkt hänförbara till anläggningstillgången samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgångarna och återställande av plats eller område där dessa finns. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjande perioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från Rapport över finansiell ställning för koncernen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig intäkt/kostnad. TILLKOMMANDE UTGIFTER Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången ska komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlitligt. Andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. En tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet om utgiften avser utbyte av identifierade komponenter eller delar därav. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs vid utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande. AVSKRIVNINGSPRINCIPER Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. Mark skrivs inte av. BERÄKNADE NYTTJANDEPERIODER Koncernen Antal år Moderföretaget Antal år Vindkraftverk 20 — Massafabriker 17–25 — Fabriksbyggnader 20–25 20–25 Administrationsbyggnader 20–50 25–50 Bostäder 25–50 25 20 20 Markanläggningar Sågverk 10–15 10–15 Maskiner 5–13 7–8 Inventarier 5–10 5 5–7 5 3 3 Rörliga transportmedel IT-utrustning (servrar, skrivare etc) Maskiner och andra tekniska anläggningar består av komponenter med olika nyttjandeperioder. De redovisas och skrivs av som separata komponenter. Kost- 56 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 nader för planerade underhållsstopp vid massafabrikerna redov isas och skrivs av som separata komponenter med beräknade nyttjandeperioder på 18–24 månader, vilket motsvarar driftt iden mellan planerade underhållsstopp. Industribyggnader utgör två komponenter med huvudindelning byggnad respektive mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Koncernens huvudkontor består av komponenter med olika nyttjandeperioder enligt nedan: Stomme 50 år Stomkompletteringar, innerväggar m m 25 år Installationer: värme, el, VVS, ventilation m m 25 år Yttre ytskikt: fasader, yttertak m m 25 år Inre ytskikt, maskinell utrustning m m 25 år Använda avskrivningsmetoder, restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. BIOLOGISKA TILLGÅNGAR Koncernens skogsinnehav redovisas uppdelat på mark och växande skog. Växande skog klassificeras som biologisk tillgång och värderas till verkligt värde medan mark värderas till anskaffningsvärde. Vid värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde beräknas nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden före skatt baserat på aktuella avverkningsplaner och bedömningar av tillväxt, virkespriser, avverkningskostnader och skogsvårdskostnader. Dessa framtida kassaflöden, efter avdrag för försäljningskostnader, diskonteras med bedömd genomsnittlig vägd kapitalkostnad (WACC) avseende en avverkningscykel på 80 år. Framtida pris- och kostnadsutveckling har bedömts, kostnader för återplantering har beaktats och avsättning till miljöhänsyn har gjorts. Förändringar i verkligt värde för den växande skogen redovisas i koncernens resultat för den period i vilken värdeförändringen uppkommer. VARULAGER Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av Först In Först Ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserade på normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. ELCERTIFIKAT 2003 infördes ett elcertifikatsystem i Sverige i syfte att främja användning av förnybara energikällor för elproduktion. Anläggningar som omfattas av systemet erhåller elcertifikat vederlagsfritt från Svenska Kraftnät i takt med att certifikatberättigad el produceras. Erhållna elcertifikat redovisas till anskaffningsvärdet noll. UTSLÄPPSRÄTTER Södra deltar i det europeiska systemet för utsläppsrätter, vilket syftar till att minska utsläppen av växthusgasen koldioxid. Berörda anläggningar tilldelas utsläppsrätter vederlagsfritt av Naturvårdsverket. Tilldelade utsläppsrätter redovisas till anskaffningsvärdet noll. Inköpta utsläppsrätter redovisas som varulager under omsättningstillgångar till anskaffningsvärde med i förekommande fall avdrag för ackumulerade nedskrivningar. Så länge eget innehav av utsläppsrätter täcker egna åtaganden avseende utsläpp görs ingen värdemässig avsättning avseende skuld för gjorda utsläpp. Om utsläppsåtagande överstiger eget innehav av utsläppsrätter görs skuldavsättning motsvarande erforderligt antal rätter värderade till marknadsvärde. NEDSKRIVNINGAR Koncernens redovisade tillgångar bedöms löpande för att avgöra om det finns indikation på nedskrivningsbehov. FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER NEDSKRIVNING AV MATERIELLA OCH IMMATERIELLA TILLGÅNGAR SAMT ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. Nedskrivning redovisas när en tillgångs redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivning redovisas som kostnad i Rapport över totalresultat för koncernen. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. NEDSKRIVNING AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. ÅTERFÖRING AV NEDSKRIVNINGAR En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde återförs om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. Återföring görs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA PENSIONSFÖRPLIKTELSER Inom koncernen finns både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner. AVGIFTSBESTÄMDA PENSIONSPLANER Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras planerna där företagets förpliktelse begränsas till avgifterna företaget åtagit sig att betala. I sådant fall beror storleken på den anställdes pension på avgifterna som företaget betalar till planen eller till ett försäkringsbolag och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Följaktligen bär den anställde den aktuariella risken (att ersättningen blir lägre än förväntat) och investeringsrisken (att de investerade tillgångarna är otillräckliga för att ge förväntad ersättning). Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad i årets resultat i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget under en period. FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSPLANER Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat innevarande och tidigare perioder. Ersättningen diskonteras till ett nuvärde. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en bostads obligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av så kallad Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av eventuella förvaltningstillgångar per rapportdagen. Aktuariell vinst och förlust redovisas som intäkt eller kostnad i övrigt totalresultat. I Rapport över finansiell ställning för koncernen redovisat värde för pen sioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar. När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen. När ersättningen i en plan förbättras, redovisas andelen av den ökade ersättningen som hänför sig till tjänstgöring under tidigare perioder, som kostnad i Rapport över totalresultat för koncernen, linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningen är helt intjänad. Om ersättningen är intjänad fullt ut redovisas hela kostnaden direkt i årets resultat. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern, redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserad på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdes beräknas inte. Nettot av ränta på pensionsskuld och förväntad avkastning på tillhörande förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot. Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet. ERSÄTTNINGAR VID UPPSÄGNING Kostnad för ersättning vid uppsägning av personal redovisas endast om före taget är bevisligen förpliktat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta anställningen före den normala tidpunkten. När ersättning erbjuds för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas kostnaden om det är sannolikt att erbjudandet accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet kan uppskattas tillförlitligt. KORTFRISTIGA ERSÄTTNINGAR Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redo visas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. AVSÄTTNINGAR Avsättning redovisas i Rapport över finansiell ställning för koncernen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättning görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av vad som krävs för att reglera förpliktelsen på balansdagen. När effekten av tidpunkten för betalning är väsentlig, beräknas avsättning genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt, som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, riskerna förknippade med skulden. Moderföretaget REDOVISNINGSPRINCIPER Moderföretaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderföretaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och tryggandelagen, och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. SKILLNADER MELLAN KONCERNENS OCH MODERFÖRETAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER Skillnaderna mellan koncernens och moderföretagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderföret aget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder i moderföretagets finansiella rapporter. KLASSIFICERING OCH UPPSTÄLLNINGSFORMER Moderföretagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt års redovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen. DOTTERFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas i moderföretaget till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning. Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas dotter- eller intresse företagets återvinningsvärde. Nedskrivning redovisas när dotter- eller intresseföretagets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöde med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och risken som är förknippad med det specifika dotterföretaget och intresseföretaget. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 57 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER forts. not 1 FINANSIELLA INSTRUMENT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Som en följd av reglerna i Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 samt sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderföretaget som juridisk person. I moderföretaget värderas finansiella anläggningstillgångar till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip. Anskaffningsvärdet för räntebärande instrument justeras för den periodiserade skillnaden mellan vad som ursprungligen betalades, efter avdrag för transaktionskostnader, och det belopp som betalas på förfallodagen (överkurs respektive underkurs). Vinst eller förlust från valutaderivat för säkring av rörelserelaterad tillgång eller skuld mot valutakursrisk redovisas i rörelseresultatet vid samma tidpunkt som vinst eller förlust hänförlig till den säkrade posten uppstår. Vinst eller förlust hänförlig till övriga tillgångar eller skulder redovisas i finansnettot. Valutaderivat som skyddar prognostiserade flöden redovisas inte i balansräkningen. Värdeförändring på sådana derivat redovisas i samma period som flödet uppstår. Huvudregeln är att kundfordringar omvärderas till balansdagskurs. Ränteswappar som effektivt säkrar kassaflödesrisken i räntebetalningar på skulder, värderas till nettot av upplupen fordran på rörlig ränta och upplupen skuld avseende fast ränta och skillnaden redovisas som räntekostnad respektive ränteintäkt. Säkringen är effektiv om den ekonomiska innebörden av säkringen och skulden är densamma som om skulden hade tagits upp till fast marknadsränta när säkringsförhållandet inleddes. Betald premie för swapavtalet periodiseras som ränta över avtalets löptid. ANTECIPERAD UTDELNING Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget f attat sådant beslut innan de finansiella rapporterna publicerats. SEGMENTRAPPORTERING Moderföretaget redovisar inte segment enligt samma fördelning och samma omfattning som koncernen, utan upplyser om nettoomsättningens och övriga intäkters fördelning på moderföretagets intäktsslag och geografiska marknader. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar. LEASADE TILLGÅNGAR Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR FORSKNING OCH UTVECKLING Samtliga utgifter för vetenskaplig forskning och utveckling redovisas som kostnad i resultaträkningen. BIOLOGISKA TILLGÅNGAR Biologiska tillgångar värderas enligt årsredovisningslagen. Det innebär att biologiska tillgångar klassificerade som anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med beaktande av eventuellt nedskrivningsbehov. FÖRLAGSINSATSER Förlagsinsatser redovisas som eget kapital i enlighet med Lagen om ekonomiska föreningar. Förlagsinsatser uppfyller inte IFRS:s kriterier för eget kapital och redovisas i koncernredovisningen som skuld. 58 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER I moderföretaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderföretaget följer tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökning, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår. SKATTER I moderföretaget redovisas i balansräkningen obeskattade reserver utan uppdelning på eget kapital och uppskjuten skatteskuld, till skillnad mot i koncernen. I resultaträkningen görs i moderföretaget på motsvarande sätt ingen fördelning av del av bokslutsdispositioner till uppskjuten skattekostnad. KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT FÖR JURIDISKA PERSONER Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning inte erfordras. Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 2 | R örelsesegment Södra Skog Södra Cell Södra Wood Timber Koncernen 2014 Koncern gemensamt Interiör 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 Elimineringar 2014 Summa konsoliderat 2013 2014 2013 16 580 Nettoomsättning från externa kunder 3 448 3 255 8 140 8 701 3 571 2 795 1 277 1 197 903 632 — — 17 339 från andra segment 5 786 5 842 166 118 747 601 5 22 1 — –6 705 –6 583 — — 9 234 9 097 8 306 8 819 4 318 3 396 1 282 1 219 904 632 –6 705 –6 583 17 339 16 580 –51 –47 –640 –962 –221 –243 –27 –46 –97 –56 — — –1 036 –1 354 Avskrivningar och nedskrivningar Andelar i intresseföretags resultat Rörelseresultat — — — — –3 5 — — 25 16 — — 22 21 112 42 1 593 –98 115 –217 –16 –73 –278 –70 –10 –1 1 516 –417 Finansnetto Resultat före skatt Tillgångar Rörelseresultat före avoch nedskrivningar (EBITDA) Rörelsemarginal, % Operativt kapital* Avkastning på operativt kapital* Kassaflöde efter investeringar Investeringar 1 939 2 271 8 977 7 823 2 058 163 89 1 0 1 197 3 577 2 233 864 336 26 19 neg 3 neg 1 112 7 596 5 806 3 057 3 189 10 3 23 neg 4 3 298 250 833 61 84 1 838 635 399 –56 –33 1 460 –450 15 998 943 7 084 7 238 –3 228 –5 854 17 229 11 –27 –191 –15 — — 2 552 937 neg neg — — — — 9 neg 445 617 — — — — 11 836 10 863 neg neg neg — — — — 13 neg –6 –341 46 –99 –26 –94 — — 267 597 85 177 43 24 47 32 –28 — 2 046 952 * Operativt kapital = Immateriella och materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, varulager och övriga operativa tillgångar minskat med rörelseskulder. För koncernen gäller sysselsatt kapital. Sysselsatt kapital = Operativt kapital minskat med nettoskatteskuld. Tillgångarna och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är geografiskt fördelade på var tillgångarna finns. Investeringarna innefattar materiella och immateriella anläggningstillgångar samt biologiska tillgångar. Som anläggningstillgång redovisas tillgångar som avses att innehas eller brukas i rörelsen under minst tolv månader. Anläggningstillgångarna är i huvudsak fördelade på de geografiska marknaderna Sverige 10 938 MSEK (8 300), Estland 426 MSEK (217), Lettland 150 MSEK (150) och Norge 104 MSEK (352). FÖRDELNING PER SEGMENT I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster. Tillgångarna består av materiella och immateriella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, övriga långfristiga fordringar, varulager och kortfristiga fordringar. Skulderna innefattar icke räntebärande rörelserelaterade skulder. Södra Skog Moderföretaget Södra Wood Timber 2014 Koncern gemensamt Interiör 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 Elimineringar 2014 2013 Summa konsoliderat 2014 2013 Nettoomsättning från externa kunder 3 346 3 140 3 317 — 509 — 25 90 — — 7 197 3 230 från andra segment 5 787 5 483 817 — 134 — 1 — –3 153 — 3 586 5 483 9 133 8 623 4 134 — 643 — 26 90 –3 153 — 10 783 8 713 –50 –43 –213 — –19 — –28 –29 — — –310 –72 97 41 128 — –56 — –320 –63 — — –151 –22 Finansnetto –123 125 Resultat efter finansiella poster –274 103 Avskrivningar och nedskrivningar Rörelseresultat Högsta verkställande beslutsfattare följer upp rörelseresultat, avkastning på operativt kapital och kassaflöde per segment. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 59 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 3 | N ettoomsättning Koncernens nettoomsättning per geografisk marknad Not 4 | Ö vriga intäkter 2014 Andel, % 2013 Andel, % 6 407 37 5 992 36 Storbritannien 1 751 10 1 530 10 Sverige Tyskland 1 442 8 1 662 10 Norge 1 149 7 1 183 7 Italien Koncernen Moderföretaget Övriga intäkter per intäktsslag 2014 2013 Varuförsäljning 2014 2013 103 163 63 60 Tjänster — 16 137 224 Hyresintäkter 13 9 5 2 1 044 6 779 5 Förändring av verkligt värde på biologiska tillgångar Österrike 788 5 647 4 Valutakurseffekt 0 3 0 — 166 143 44 — — Frankrike 738 5 637 4 Omvärdering av derivat — 1 — Nederländerna 378 2 308 2 Realisationsvinster 33 52 1 2 Danmark 336 2 310 2 Statliga stöd 6 6 5 2 Polen 233 1 200 1 Försäkrings-/konfliktersättning 2 26 1 1 Spanien 230 1 219 1 Erhållna skadestånd 20 — — — Ungern 224 1 244 1 Övrigt 31 27 0 4 Slovakien 214 1 174 1 Totalt 374 446 256 295 Schweiz 199 1 190 1 Belgien 191 1 222 1 Finland 151 1 119 1 Slovenien 118 1 — — — — 162 1 Övriga Europa 276 2 240 2 Kina 539 3 864 5 Turkiet Indonesien 254 2 314 2 Övriga Asien 364 2 343 2 Afrika 227 1 161 1 81 0 75 0 Övriga världen Ofördelat Totalt 5 0 5 0 17 339 100 16 580 100 Övrigt statligt stöd ingår i koncernen med 6 MSEK (6) och avser huvudsakligen bidrag hänförligt till personal 4 MSEK och diesel 1 MSEK. Not 5 | O perationell leasing Leasingavtal där Södra är leasing tagare. Icke uppsägningsbara leasingbetalningar uppgår till: Koncernen 2014 Inom 1 år Mellan 1 år och 5 år Mer än 5 år GEOGRAFISKA OMRÅDEN Som nettoomsättning per geografisk marknad presenteras intäkterna fördelade på var kunderna finns. Moderföretagets nettoomsättning per geografisk marknad Sverige 2014 2013 8 085 8 545 Storbritannien 994 0 Nederländerna 376 4 Danmark 287 15 Tyskland 233 1 Norge 158 135 Övriga Europa 151 4 Asien 273 0 Afrika 217 — 9 9 10 783 8 713 Sydamerika Totalt Specifikation av intäkter per intäktsslag Koncernen Totalt Moderföretaget 2013 2014 2013 6 79 49 27 275 84 50 9 10 15 0 2 364 148 77 17 Av framtida leasingavgifter avser 175 MSEK (28) timecharterfartyg, 0 MSEK (10) arbetsmaskiner, 90 MSEK (6) inventarier samt 64 MSEK (57) hyror. Avtalet avseende timecharterfartyg löper numera på fem år istället för tidigare optionsavtal med ett års förlängning. Dotterföretaget Södra Skogsägarna Leasing AB, vars verksamhet enbart består av uthyrning av tjänstebilar inom koncernen, har per balansdagen avyttrat hela bilparken till Volvofinans Bank AB. Moderföretaget har därefter ingått avtal med Volvofinans att leasa dessa fordon med en genomsnittlig kontraktstid om tre år och årlig leasingavgift om ca 18 MSEK. Koncernen Kostnadsförda avgifter för operationella leasingavtal uppgår till: 2014 Moderföretaget 2013 2014 2013 Minimileasavgifter 125 102 31 19 Totalt 125 102 31 19 Moderföretaget 2014 2013 2014 15 701 14 838 9 469 7 393 1 471 1 450 1 266 1 222 52 133 25 89 2014 2013 4 — — — El 84 111 — — Valutakurseffekt –8 15 –2 — varav varav män, kvinnor, % % Antal varav män, % varav kvinnor, % Varuförsäljning Tjänster Elcertifikat Utsläppsrätter 2013 Övrigt 35 33 25 9 Totalt 17 339 16 580 10 783 8 713 Not 6 | A nställda, personalkostnader Medelantal anställda Antal Moderföretaget Sverige 1 886 82 18 806 71 29 1 383 82 18 2 415 85 15 187 87 13 354 87 13 Litauen 74 32 68 93 34 66 Danmark 24 84 16 55 87 13 5 60 40 14 64 36 Dotterföretag Sverige Norge Estland 60 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER forts. not 6 Medelantal anställda Antal 2014 2013 varav varav män, kvinnor, % % Antal varav män, % varav kvinnor, % Styrelse 8 25 75 Dotterföretag forts. Lettland 4 75 25 Tyskland Frankrike 10 30 70 5 40 60 1 100 — 4 25 75 Storbritannien 1 100 — 2 50 50 Italien 1 — 100 3 33 67 Schweiz 2 50 50 3 33 67 3 578 81 19 3 762 80 20 Totalt Löner, ersättningar arvoden och förmåner till styrelse och koncern ledning 2013, KSEK fasta1) rörliga2) Stämmovalda styrelseledamöter i Södra Skogsägarna ekonomisk förening 2 600 2 628 Lars Idermark6) — Gunilla Saltin7) — 2014 Styrelse och VD 2013 Övriga anställda Styrelse och VD Övriga anställda Moderföretaget 20 747 13 318 Dotterföretag 28 744 32 1 250 Totalt 48 1 491 45 1 568 2014 Löner, ersättningar och sociala kostnader Löner och ersättningar Sociala kostnader Löner och ersättningar Sociala kostnader 767 287 331 116 Moderföretaget (varav pensions kostnader)1) (62) Dotterföretag 772 270 (varav pensions kostnader) 1 282 (84) Totalt 1 539 (varav pensions kostnader)2) 1 613 Koncernledning, övriga 2 717 — 234 17 975 6 398 1 103 25 710 2 600 2 862 25 844 9 785 1 442 42 533 1) M ed fasta styrelsearvoden avses arvoden som fastställts av föreningsstämman. 2) S tyrelsearvoden i dotterföretag inkluderas enligt gällande regler. 3) Lön inklusive semesterersättning och förändring av semesterlöneskuld. 4) Pensionskostnad inklusive särskild löneskatt. 5) Förekommande förmåner är bilförmåner, städförmåner och bostadsförmåner. 6) Verkställande direktör under perioden 15 maj–31 december 2013. 7) T illförordnad verkställande direktör under perioden 1 januari–14 maj 2013. 2013 1 779 1 783 Eva-Carin Tengberg 258 370 Stefan Olsson 340 236 314 313 Paul Christensson 347 397 Jan-Olof Thorstensson Marie Hallén Styrelser 84 16 80 20 Ledningsgrupper 71 29 79 21 Moderföretaget Styrelse 82 18 82 18 Ledningsgrupp 64 36 73 27 Styrelse Totalt 3 775 1 495 — 468 96 5 834 — — 10 240 3 569 362 14 171 VD — 0 22 129 6 766 1 093 29 988 3 775 1 495 32 369 10 803 1 551 49 993 0 323 381 456 Carl-Olov Holmström 327 358 Ola Hildingsson 352 343 Karin Andersson 201 — Anders Roman 226 — Ulf Johansson Totalt 2013 Pensionskostnad 4) Förmåner5) Christer Segerstéen (ordförande)1) 2014 Caroline Sundewall Koncernen Totalt 8 224 51 406 Kvinnor Koncernledning, övriga 163 927 881 Män Lars Idermark 1 931 1 739 422 Kvinnor Stämmovalda styrelseledamöter i Södra Skogsägarna ekonomisk förening 6 130 — 797 Män Lön3) — 287 1) A v moderföretagets pensionskostnader avser 6 MSEK (3) nuvarande och tidigare styrelse och verkställande direktörer. Utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 28 MSEK (30). 2) A v koncernens pensionskostnader enligt ÅRL avser 7 MSEK (16) nuvarande och tidigare styrelse och verkställande direktörer. Utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 31 MSEK (34). Löner, ersättningar arvoden och förmåner till styrelse och koncern ledning 2014, KSEK fasta1) rörliga2) 5 882 Mats Hansson (115) 2014 125 Anders Grennborg (vice ordförande)2) 522 (146) Könsfördelning i företagsledningar, % 529 (15) (100) 557 — Arvoden, förmåner och pensionskostnader till stämmovalda styrelseledamöter, KSEK 2013 Totalt VD Totalt Löner, ersättningar och sociala kostnader PensionsLön3) kostnad 4) Förmåner5) 225 — 5 834 5 882 1) Inklusive pensionskostnad ITP1 med 371 KSEK (358) samt bilförmån 2) Inklusive pensionskostnad ITP2 med 97 KSEK (171) samt bilförmån. Från och med 2014 ITP1. LÖNER OCH ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Med ledande befattningshavare som redovisas i denna not avses dels koncernledningen bestående av verkställande direktören (VD) tillika koncernchef, affärsområdeschefer samt chefer för gemensamma funktioner. Medlemmar i koncernledningen kan vara anställda i moderföretaget eller i dotterföretag. Ledande befattningshavare uppgår 2014 till elva personer. 2013 var motsvarande siffra åtta personer vid årets början och elva vid årets slut. RÖRLIG LÖN/PENSIONER VD/koncernchef samt övriga ledande befattningshavare har endast fast lön. Rörlig lön förekommer inte. VD/koncernchef samt merparten av övriga ledande befattningshavare har en premiebaserad pension enligt ITP1. Någon enstaka ledande befattningshavare med lång anställningstid har en förmånsbaserad pension enligt ITP2. BEREDNINGS- OCH BESLUTSPROCESS VID FASTSTÄLLANDE AV ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Ersättnings- och arvodesutskottet, som utses av styrelsen, består av minst tre styrelseledamöter, men inte verkställande direktören. Utskottet ska förutom att bereda frågor om principer för ersättning och andra anställningsv illkor för koncernledningen även regelbundet godkänna sammanställningar av styrelsens, styrelseordförandens och styrelsens vice ordförandes kostnader samt koncernchefens personanknutna kostnader. AVGÅNGSVEDERLAG/UPPSÄGNING Mellan Södra och VD/koncernchef gäller en uppsägningstid från företagets sida på sex månader och sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från Södras sida erhålls uppsägningslön samt ett avgångsvederlag på tolv månaderslöner. Övriga ledande befattningshavare har en uppsägningstid på sex månader samt avgångsvederlag upp till tolv månader. Avgångsvederlaget ska avräknas vid ny anställning. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 61 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 7 | Ö vriga kostnader Koncernen 2014 2013 Not 9 | A rvode och kostnads ersättningar till revisorer Fordonskostnader 163 172 Koncernen Reparations-, underhålls- och övriga driftsomkostnader 666 679 2014 2013 2014 2013 Övriga tjänster och inhyrd personal 246 270 Rese- och försäljningsomkostnader 143 194 5 4 2 1 — Företagsförsäkringar och övriga riskkostnader 49 58 Lokal- och fastighetskostnader 157 143 Hyra av anläggningstillgångar 28 30 Förvaltningskostnader 29 39 Omvärdering av derivat 1 — Förändring av verkligt värde på biologiska tillgångar 0 — — 593 Nedläggningskostnader Övriga kostnader Totalt Övriga rörelsekostnader Moderföretaget 40 30 1 522 2 208 2014 2013 1 Realisationsförlust 8 Valutakurseffekt 0 0 Totalt 8 1 Not 8 | A vskrivningar och nedskrivningar Koncernen Ernst & Young revisionsuppdrag revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 1 1 0 skatterådgivning 0 0 0 1 andra uppdrag 0 0 0 0 Övriga revisionsuppdrag 0 1 — — skatterådgivning 0 0 — — andra uppdrag 1 0 — — Not 10 | Andelar i intresseföretag Koncernen 2014 2013 NedAvskrivskrivningar ningar1) Totalt NedAvskrivskrivningar ningar1) Vid årets början Totalt 58 58 — 87 — Andel i intresseföretags resultat 22 21 — — 13 — — — 14 14 Tilläggsköpeskilling 9 — 9 26 1 27 Omräkningsdifferens Byggnader 91 27 118 97 72 169 Markanläggningar 31 — 31 29 — 29 Maskiner 686 43 729 724 219 943 Inventarier 147 1 148 157 15 172 Totalt 964 72 1 036 1 033 321 1 354 Utdelning Moderföretaget Övriga immateriella anläggningstillgångar 2013 Totalt Avskrivningar Nedskrivningar Totalt 15 3 1 4 15 — Byggnader 39 1 40 3 — 3 Markanläggningar 18 — 18 3 — 3 163 15 178 — — — 70 — 70 51 — 51 293 17 310 72 — 72 Maskiner Inventarier Totalt 1) B ristande lönsamhet har initierat en beräkning som visar att tillgångarnas redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet har beräknats enligt principerna som anges i not 16. 62 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 2013 112 — NedAvskrivskrivningar ningar1) 2014 — 1 2014 2013 133 1 Övriga immateriella anläggningstillgångar Moderföretaget 2014 Fusion — Goodwill Moderföretaget Redovisat värde vid årets slut –10 — — — 11 — — — 169 133 145 58 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER forts. not 10 Nedanstående uppgifter avser intresseföretag i sin helhet. Specifikation av intresseföretag 2014 Land Intäkter Resultat Tillgångar Skulder Eget kapital Ägd andel i % Moderföretaget SunPine AB Södra Timber A/S Crown Timber Group (plc) Specifikation av intresseföretag 2013 Sverige 1 107 10 650 361 289 25 Danmark 270 5 41 21 20 50 Storbritannien 1 335 42 484 278 206 21 Land Intäkter Resultat Tillgångar Skulder Eget kapital Ägd andel i % Sverige 1 147 106 588 396 192 28 Moderföretaget SunPine AB Dotterföretag Södra Timber A/S Crown Timber Group (plc) Danmark 223 2 33 21 12 50 Storbritannien 949 19 393 240 153 21 Uppgifterna är baserade på de rapporter som var tillgängliga vid Södras rapporttillfälle. Not 11 | R esultat från finansiella poster Finansnetto Koncernen 2014 2013 Finansnetto Moderföretaget Finansiella intäkter Resultat från andelar i koncernföretag Nettovinst Utdelning från koncernföretag Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet Nedskrivning av aktier i koncernföretag 19 95 Utdelning — 4 Övriga ränteintäkter 16 18 Netto valutakursförändringar 5 — Övriga finansiella intäkter 0 0 40 117 Resultat vid försäljning av andelar i koncernföretag 2014 2013 — 73 –129 –46 34 — –95 27 Resultat från andelar i intresseföretag Utdelning från intresseföretag Förvärv av andelar i intresseföretag 10 — –13 — –3 — Finansiella kostnader Ränteintäkter och liknande resultatposter Nettoförlust Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet Netto valutakursförändringar –14 –59 — –6 Räntekostnader på förmånsbestämd pensionsförpliktelse –10 –14 Övriga räntekostnader –51 –68 Övriga finansiella kostnader Totalt –21 –3 –96 –150 –56 –33 Räntekostnader från instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde — 14 –51 –68 4 13 50 Ränteintäkter från övriga 13 11 Vinst vid försäljning av kortfristiga placeringar 18 95 Övrigt 2014 2013 Valutakurseffekt av rörelsekaraktär 172 143 –7 16 165 159 0 0 44 160 Räntekostnader och liknande resultatposter Räntekostnader från koncernföretag –8 –4 –41 –53 Nedskrivningar 0 34 Valutakursförlust 0 –6 — –30 Förlustvid försäljning av kortfristiga placeringar Övrigt Totalt Resultat från finansiella instrument som redovisas i rörelseresultatet Koncernen Nettovinst från valutaderivat — Ränteintäkter från koncernföretag Räntekostnader från övriga Varav: Ränteintäkter från instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde Utdelning på andelar i andra företag –20 –3 –69 –62 –123 125 Värdet på aktier i koncernföretag prövas för nedskrivning. När eget kapital i koncernföretaget understiger aktiernas värde och en framtida intjäning inte kan påvisas föranleder detta en nedskrivning av moderföretagets värde på aktierna. Värdeförändringar för säkringsinstrument som avser säkring av verkligt värde har påverkat resultatet med –9 MSEK (–2) för derivat samt med 9 MSEK (2) för säkrade poster. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 63 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 12 | Bokslutsdispositioner Moderföretaget 2014 2013 –36 — Förändring av periodiseringsfond – årets avsättning Förändring av avsättningar utöver plan – byggnad och mark – maskiner och inventarier 1 — –123 — Erhållna koncernbidrag 922 727 Lämnade koncernbidrag –66 –413 Totalt 698 314 Not 13 | S katter Koncernen Moderföretaget Redovisad skattekostnad 2014 2013 2014 2013 Periodens skattekostnad –93 9 –26 0 Justering av skatt hänförlig till tidigare år 1 0 1 0 Aktuell skattekostnad –92 9 –25 0 Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader –66 –91 19 –9 Uppskjuten skattekostnad –66 –91 19 –9 –158 –82 –6 –9 Totalt Koncernen Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt 2014 Skattesats, % 2013 2013 424 417 22 99 –22 –93 –92 119 –8 66 –14 119 66 0 0 50 –11 — — –19 1 –140 31 –41 –28 Ej skattepliktiga intäkter 13 –1 47 –10 10 45 Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt** –4 0 –137 30 — — Minskning av underskottsavdrag utan tidigare aktivering 53 4 — — — — Nedskrivning av tidigare aktiverade underskott — — –64 14 — — 3 0 — — — — Effekt av särskilda skatteregler för ekonomiska föreningar* Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag Ej avdragsgilla kostnader inkl omstruktureringskostnader Aktivering av uppskjuten skatt på tidigare förluster –450 2014 –321 Skatt enligt gällande skattesats för moderföretaget 1 460 Moderföretaget Skattesats, % Schablonränta på periodiseringsfond –1 0 –1 0 — — Skatt hänförlig till tidigare år –1 0 –2 0 –1 — –158 11 –82 18 –6 –9 Redovisad effektiv skatt * E nligt beskattningsreglerna för ekonomiska föreningar är lämnad utdelning år 2 (avseende år 1) avdragsgill vid beskattningen år 1. Detta innebär att av styrelsen föreslagen utdelning som kommer att utbetalas efterföljande år har beaktats som avdrag vid beräkning av aktuell skatt innevarande år. ** Underskotttsavdrag kan utnyttjas utan tidsbegränsning. I not 14 Övrigt totalresultat redovisas skatt hänförlig till Övrigt totalresultat. 64 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER forts. not 13 FÖRÄNDRING AV UPPSKJUTEN SKATT I TEMPORÄRA SKILLNADER OCH UNDERSKOTTSAVDRAG Koncernen 2014 Anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar och skulder Kortfristiga placeringar Vid årets början Redovisat över resultaträkningen Redovisat i övrigt totalresultat Redovisat värde vid periodens slut –871 –58 — –929 1 3 — 4 –1 3 1 3 –4 7 — 3 Avsättningar 102 6 8 116 Obeskattade reserver exkl avskrivningar utöver plan –92 –28 — –120 8 1 — 9 Övrigt — — –3 –3 Totalt –857 –66 6 –917 Vid årets början Redovisat över resultaträkningen Redovisat i övrigt totalresultat Redovisat värde vid periodens slut –856 –15 — –871 –1 2 — 1 3 –4 — –1 Underskottsavdrag Koncernen 2013 Anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar och skulder Kortfristiga placeringar –14 11 –1 –4 Avsättningar 163 –33 –28 102 Obeskattade reserver exkl avskrivningar utöver plan –97 5 — –92 65 –57 — 8 –737 –91 –29 –857 Underskottsavdrag Totalt Not 14 | Ö vrigt totalresultat Koncernen 2014 Omräknings reserv Vid årets början Verkligt värdereserv Säkrings Aktuariell reserv vinst/förlust* Minoritets intresse –56 0 6 –269 1 Årets omräkningsdifferenser 37 — — — –1 Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas — 0 — — — Årets förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar — 0 — — — Förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat — — –7 — — Aktuariella vinster och förluster — — — –35 — Skatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat — 0 1 8 — –19 0 — –296 — Omräknings reserv Verkligt värdereserv Redovisat värde vid periodens slut Koncernen 2013 Vid årets början Säkrings Aktuariell reserv vinst/förlust* Minoritets intresse 109 — — –367 2 –165 — — — –1 Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas — 0 — — — Årets förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar — 0 7 — — Förändring i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat — — 0 — — Aktuariella vinster och förluster — — — 126 — Skatt hänförligt till komponenter i övrigt totalresultat — — –1 –28 — –56 0 6 –269 1 Årets omräkningsdifferenser Redovisat värde vid periodens slut * Aktuariell vinst/förlust ingår i balanserade vinstmedel. Kassaflödessäkringar – överfört mot årets resultat 2014 2013 Nettoomsättning 7 — Övriga kostnader — 0 7 0 OMRÄKNINGSRESERV Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska verksamheters finansiella rapporter som upprättats i annan valuta än den som används i koncernens finansiella rapporter. Moder företaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor. VERKLIGTVÄRDERESERV Verkligtvärdereserven inkluderar ackumulerad nettoförändring av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas, fram till dess tillgången bokas bort från rapporten över finansiell ställning. SÄKRINGSRESERV Säkringsreserven innefattar effektiv andel av ackumulerad nettoförändring av verkligt värde på kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkrings transaktioner som ännu inte inträffat. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 65 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 15 | F örvärv/avyttring av rörelse AVYTTRING 2014 AVYTTRING 2013 Avyttrade företags nettotillgångar vid avyttringstidpunken Södra Eesti AS, Sodra Latvia SIA och Södra Skog AS Avyttrade företags nettotillgångar vid avyttringstidpunken Södra Cell Folla AS Anläggningstillgångar 1 Anläggningstillgångar 0 Varulager 7 Kundfordringar och övriga fordringar 1 Kundfordringar och övriga fordringar 48 Likvida medel Räntebärande skulder –1 Leverantörsskulder och övriga skulder Leverantörsskulder och övriga skulder –11 Netto identifierade tillgångar och skulder Netto identifierade tillgångar och skulder 6 –3 4 44 Justering för rearesultat 25 Justering för rearesultat –7 Försäljningspris 29 Försäljningspris 37 Avgår: Avgår: Kassa (avyttrad) –19 Netto kassaflöde 18 Utöver ovanstående har Södra erhållit en tilläggsköpeskilling om 11 MSEK avseende Södra Folla AS som avyttrades 2013. FÖRVÄRV 2013 Under 2013 förvärvade Södra Interiör AB golvtillverkaren Föllinge Golv AB. Total köpeskilling uppgick till 2 MSEK. Affärsområde Rörelse Förvärvsdatum Årliga intäkter Antal anställda Södra Interiör Föllinge Golv AB 2013-01-01 8 MSEK 5 Samtliga aktier i Föllinge Golv förvärvades, 100 procent ägarandel. Förvärvsdatumet innebär att årseffekten ingår i Södras resultat 2013. Förvärvad verksamhet låg inom ramen för affärsområdet Södra Interiörs befintliga verksamhet. Nedanstående tabell visar verkligt värde på förvärvade nettotillgångar samt påverkan på koncernens kassaflödesanalys. Föllinge Golv AB Redovisat värde i Verkligt förvärvad rörelse värdejustering Verkligt värde redovisat i koncernen Materiella anläggningstillgångar 5 1 6 Varulager 3 — 3 Kortfristiga fordringar 1 — 1 Avsättningar 0 — — Räntebärande skulder –7 0 –7 Icke räntebärande skulder –1 — –1 1 1 Identifierbara nettotillgångar Koncernmässig goodwill Erlagd köpeskilling Likvida medel i förvärvad verksamhet Nettoeffekt på likvida medel 66 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 2 — 2 — 2 Kassa (avyttrad) –6 Netto kassaflöde 23 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 16 | I mmateriella anläggningstillgångar Koncernen 2014 Varumärke Utvecklings utgifter, licenser Goodwill Totalt 123 93 294 510 — — 1 1 123 93 295 511 — –78 — –78 Anskaffningsvärde Vid årets början Omräkningsdifferenser I de fall förvärvade kassagenererande enheter har integrerats med befintliga affärsområden genomförs prövningen av nedskrivningsbehov på affärsområdesnivå eftersom det är på denna nivå som goodwill följs upp internt. Affärsområdenas återvinningsvärden bygger på nyttjandevärden baserade på kassaflödesprognoser för fem år där respektive affärsområdeslednings prognoser avseende intäkter, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringar ligger till grund för diskontering av kassaflödena. Därefter har en tillväxt i kassaflödena med i snitt cirka 2 procent (2–3) per år antagits. Tillväxttakt och rörelsemarginaler har bestämts utifrån historiska erfarenheter och bedömning av de kommande fem årens konjunkturutveckling baserad på såväl externa som interna källor. Kassaflödesdiskontering har gjorts med i snitt cirka 11 procent (10) före skatt. Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan –9 — –9 Södra Timber 61 61 –87 — –87 Södra Interiör 31 31 Södra Skog Vid årets början — –1 –22 –23 — — –1 –1 Omräkningsdifferenser — — –1 –1 — –1 –24 –25 123 5 271 — 1 Koncerngemensamt, Södra Trivselhus Holding AB (inkl varumärke) 302 302 Totalt 394 395 399 Moderföretaget 2014 Varumärke Utvecklings utgifter, licenser Goodwill Totalt Anskaffningsvärde Vid årets början 123 94 297 514 Övriga investeringar — 6 — 6 Avyttringar och utrangeringar — –4 — –4 Omklassificeringar — –3 — –3 Omräkningsdifferenser — — –3 –3 123 93 294 510 Avskrivningar Vid årets början — –56 — –56 Avyttringar och utrangeringar — 4 — 4 Årets avskrivningar enligt plan 2013 — Årets nedskrivningar Koncernen 2013 2014 — Nedskrivningar Redovisat värde vid periodens slut Goodwill/varumärke per kassagenererande enhet — –26 — –26 — –78 — –78 Internt utvecklade immateriella tillgångar Förvärvade immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter Goodwill Totalt Anskaffningsvärde Vid årets början 49 — 49 Fusion — 23 23 49 23 72 –46 — –46 — –17 –17 Avskrivningar Vid årets början Fusion Årets avskrivningar enligt plan –3 — –3 –49 –17 –66 Fusion — –5 –5 Årets nedskrivning — –1 –1 — –6 –6 0 0 0 Internt utvecklade immateriella tillgångar Förvärvade immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter Goodwill Totalt 45 — 45 4 — 4 49 — 49 –31 — –31 Nedskrivningar Redovisat värde vid periodens slut Nedskrivningar Vid årets början — — –8 –8 Årets nedskrivningar — –1 –14 –15 — –1 –22 –23 123 14 272 409 Redovisat värde vid periodens slut Moderföretaget 2013 Anskaffningsvärde Vid årets början PRÖVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV FÖR GOODWILL OCH VARUMÄRKE Prövning av nedskrivningsbehov av redovisade goodwillvärden och varumärken med obestämbar nyttjandeperiod har skett inför bokslutet 31 december 2014. I Rapport över finansiell ställning för koncernen redovisas goodwillvärden med 271 MSEK (272). I nedanstående tabell presenteras det redovisade värdet för goodwill fördelat per affärsområde. Södra Timber och Södra Trivselhus är de kassagenererande enheter på vilka väsentlig goodwill har fördelats. Förvärvade verksamheter integreras efter förvärven i koncernens befintliga affärsområden för att därigenom g enerera avsedda synergieffekter. Integrationen avser även hänförliga kassaflöden. Övriga investeringar Avskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar enligt plan Redovisat värde vid periodens slut –15 — –15 –46 — –46 3 — 3 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 67 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 17 | B yggnader och mark 2014 2013 Summa Byggnader och Mark Byggnader Mark Mark anläggningar Summa Byggnader och Mark 4 259 Byggnader Mark Mark anläggningar 3 180 188 787 4 155 3 346 150 763 — — — — 4 — — 4 120 8 37 165 21 30 32 83 Omklassificeringar 43 –12 — 31 25 5 18 48 Avyttring av dotterföretag — — — — –118 — — –118 –75 –15 — –90 –50 –11 –26 –87 –3 22 — 19 –48 14 — –34 3 265 191 824 4 280 3 180 188 787 4 155 Koncernen Anskaffningsvärde Vid årets början Förvärv av dotterföretag Investeringar Avyttringar och utrangeringar Omräkningsdifferenser Avskrivningar Vid årets början –1 832 — –327 –2 159 –1 836 — –308 –2 144 Förvärv av dotterföretag — — — — –2 — — –2 Omklassificeringar 22 — 2 24 –7 — — –7 Avyttring av dotterföretag — — — — 51 — — 51 Avyttringar och utrangeringar 34 — — 34 32 — 10 42 Årets avskrivningar enligt plan –91 — –31 –122 –97 — –29 –126 Omräkningsdifferenser 1 — — 1 27 — — 27 –1 866 — –356 –2 222 –1 832 — –327 –2 159 –126 –14 –8 –148 –130 –14 –8 –152 — — — — 69 — — 69 9 5 — 14 — — — — –27 — — –27 –72 — — –72 Nedskrivningar Vid årets början Avyttring av dotterföretag Avyttringar och utrangeringar Årets nedskrivningar Omräkningsdifferenser Redovisat värde vid periodens slut 3 — — 3 7 — — 7 –141 –9 –8 –158 –126 –14 –8 –148 1 258 182 460 1 900 1 222 174 452 1 848 Summa Byggnader och Mark Byggnader Mark Mark anläggningar Summa Byggnader och Mark 322 2014 2013 Byggnader Mark Mark anläggningar Vid årets början 89 163 89 341 110 156 56 Förvärv från koncernföretag — — — — — — 3 3 952 56 320 1 328 — — — — 24 Moderföretaget Anskaffningsvärde Fusion Investeringar Omklassificeringar Avyttringar och utrangeringar 5 0 3 8 — 7 17 — — –4 –4 — — 16 16 –25 –6 — –31 –21 — –3 –24 1 021 213 408 1 642 89 163 89 341 –17 — –9 –26 –17 — –5 –22 — — — — — — –1 –1 –376 — –101 –477 — — — — 8 — — 8 3 — — 3 — — 1 1 — — — — –39 — –18 –57 –3 — –3 –6 –424 — –127 –551 –17 — –9 –26 Avskrivningar Vid årets början Förvärv från koncernföretag Fusion Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Vid årets början — –8 — –8 — –8 — –8 –42 –6 –8 –56 — — — — Avyttringar och utrangeringar 11 5 — 16 — — — — Årets nedskrivningar enligt plan –1 — — –1 — — — — –32 –9 –8 –49 — –8 — –8 565 204 273 1 042 72 155 80 307 Fusion Redovisat värde vid periodens slut 68 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 18 | M askiner och inventarier 2014 2013 Summa Maskiner och Inventarier Maskiner Inventarier Leasade tillgångar Summa Maskiner och Inventarier 21 595 Maskiner Inventarier Leasade tillgångar 19 120 2 041 — 21 161 19 584 2 002 9 — — — — 10 2 — 12 Investeringar 554 104 2 660 354 71 — 425 Omklassificeringar 442 34 — 476 261 73 –9 325 — — — — –530 –20 — –550 –580 –199 — –779 –390 –78 — –468 –7 — — –7 –169 –9 — –178 19 529 1 980 2 21 511 19 120 2 041 — 21 161 –14 785 Koncernen Anskaffningsvärde Vid årets början Förvärv av dotterföretag Avyttring av dotterföretag Avyttringar och utrangeringar Omräkningsdifferenser Avskrivningar Vid årets början –13 491 –1 357 — –14 848 –13 504 –1 273 –8 Förvärv av dotterföretag — — — — –7 –1 — –8 Avyttring av dotterföretag — — — — 287 17 — 304 Avyttringar och utrangeringar 376 122 — 498 381 67 — 448 Omklassificeringar –20 19 — –1 –26 –16 8 –34 –686 –147 — –833 –724 –157 — –881 Årets avskrivningar enligt plan Omräkningsdifferenser 12 — — 12 102 6 — 108 –13 809 –1 363 — –15 172 –13 491 –1 357 — –14 848 –619 Nedskrivningar Vid årets början –537 –20 — –557 –611 –8 — Förvärv av dotterföretag — — — — — –1 — –1 Avyttring av dotterföretag — — — — 248 3 — 251 1 4 — 5 5 — — 5 –43 –1 — –44 –219 –15 — –234 Avyttringar och utrangeringar Årets nedskrivningar Omräkningsdifferenser Redovisat värde vid periodens slut 4 — — 4 40 1 — 41 –575 –17 — –592 –537 –20 — –557 5 145 600 2 5 747 5 092 664 — 5 756 Summa Maskiner och Inventarier Maskiner Inventarier Leasade tillgångar Summa Maskiner och Inventarier 2014 2013 Maskiner Inventarier Leasade tillgångar Vid årets början — 381 — 381 — 245 — 245 Förvärv från koncernföretag — — — — — 121 — 121 3 260 343 — 3 603 — — — — 48 48 — 96 — 22 — 22 Moderföretaget Anskaffningsvärde Fusion Investeringar Omklassificeringar 59 –15 — 44 — 2 — 2 –35 –55 — –90 — –9 — –9 3 332 702 — 4 034 — 381 — 381 Vid årets början — –232 — –232 — –122 — –122 Förvärv från koncernföretag — — — — — –68 — –68 –1 893 –243 — –2 136 — — — — 28 51 — 79 — 9 — 9 –19 18 — –1 — — — — –163 –70 — –233 — –51 — –51 –2 047 –476 — –2 523 — –232 — –232 Avyttringar och utrangeringar Avskrivningar Fusion Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Årets avskrivningar enligt plan Nedskrivningar Vid årets början Fusion Avyttringar och utrangeringar Årets nedskrivningar Redovisat värde vid periodens slut — — — — — — — — –173 –5 — –178 — — — — 1 3 — 4 — — — — –15 — — –15 — — — — –187 –2 — –189 — — — — 1 098 224 — 1 322 — 149 — 149 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 69 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 21 | F inansiella placeringar Not 19 | P ågående nyanläggningar Koncernen 2014 2013 Koncernen 525 426 Värderade till verkligt värde via resultatet Investeringar 1 225 436 Finansiella placeringar Omklassificeringar –542 –330 Anskaffningsvärde Omräkningsdifferenser — –7 1 208 525 2014 2013 Vid årets början 17 20 Fusion 26 — Förvärv från koncernföretag — 6 Investeringar 46 9 –40 –18 49 17 Redovisat värde vid periodens slut Moderföretaget Omklassificeringar Redovisat värde vid periodens slut Aktieindexcertifikat Köp av växande skog 2014 2013 488 488 7 7 Omklassificeringar –7 — Avyttring av växande skog –7 –10 0 –10 Förändring av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader Omräkningsdifferenser Redovisat värde vid periodens slut 20 13 501 488 Nedanstående känslighetsanalys visar hur värdet på den rotstående skogen påverkas om de väsentligaste värderingsparametrarna skulle åsättas andra värden än de som ligger till grund för den aktuella värderingen. Förändring Värdeförändring efter skatt, MSEK +/– 0,25% –/+ 34 Virkespris +/– 1% realt +/– 9 Avverkningskostnad +/– 1% realt –/+ 4 Avverkningsvolymer +/– 1% +/– 7 70 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 — 63 — 63 Som kan säljas Södras skogstillgångar delas i koncernredovisningen upp i biologiska tillgångar och marktillgångar. Som biologiska tillgångar redovisas rotstående skog värderad till verkligt värde genom diskontering till nuvärde av framtida förväntade kassaflöden från den rotstående skogen. Marken som skogen växer på värderas till anskaffningskostnad. Södras skogsinnehav uppgick per 31 december 2014 till 35 200 hektar (35 200) produktiv skogsmark. Volymen rotstående skog var 4,1 miljoner m 3sk (4,1). Det totala värdet på skogsinnehavet var 581 MSEK (563). Av detta värde avsåg 80 MSEK (76) skogsmark. Värdeförändringen på rotstående skog uppgick till 0 MSEK (–10) under året, vilket redovisas i resultaträkningen. Värderingsmodellen är oförändrad jämfört med föregående år. Värderingen grundas på bedömda avverkningscykler baserade på Södras avverkningsvolymer och sortimentsfördelning samt antaganden om tillväxt enligt aktuella avverkningsplaner. Framtida pris- och kostnadsutveckling har bedömts till 2 procent (2) per år. Kostnader för återplantering har beaktats och avsättningar till miljöhänsyn har gjorts. Beräknade kassaflöden före skatt har diskonterats till nuvärde med en ränta på 6,2 procent (6,2) efter skatt avseende skogstillgångar i Sverige. För skogstillgångar i Baltikum har diskontering gjorts med en ränta på 6,5 procent (6,5) efter skatt. Beräknat värde på rotstående skog har därefter belastats med uppskjuten skatt. Vid diskontering av framtida kassaflöden har en tidsperiod på 100 år använts för samtliga skogar. Avverkningscyklernas längd varierar. För Sverige har en avverkningscykel på 80 år tillämpats, för Lettland 71 år och för Estland 70 år. Förändringen av värdet på den rotstående skogen kan delas upp på följande komponenter: Vid årets början 17 17 Värderade till verkligt värde via resultatet Not 20 | Biologiska tillgångar Koncernen 19 19 Omsättningstillgångar Anskaffningsvärde Diskonteringsränta 2013 Anläggningstillgångar Vid årets början Variabel 2014 Obligationer 252 44 Andra kortfristiga placeringar 771 299 1 023 343 1 023 406 Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar består av onoterade aktier och andelar vilka är värderade till anskaffningsvärde eftersom ett tillförlitligt marknadsvärde inte kunnat fastställas. I de fall nedskrivning erfordras har detta beaktats. I finansiella placeringar som är anläggningstillgångar ingår innehav av andelar i LRF förening upa med 0 MSEK (0) och i Statkraft Södra Vindkraft AB med 13 MSEK (13). För dessa innehav finns ingen fungerande marknad varför värdering sker enligt ovan. Södra avser inte att avyttra dessa placeringar under 2015. De finansiella tillgångarna företagscertifikat och andra räntebärande värdepapper värderas till verkligt värde via årets resultat för koncernen eftersom ledningen utvärderar dessa instrument utifrån deras verkliga värde. Verkligt värde för dessa tillgångar bestäms med hjälp av noterade marknadspriser vid handel på en aktiv marknad. Räntebärande värdepapper som värderas som finansiell tillgång som kan säljas har en fastställd ränta på mellan 0,16 procent (0,60) och 1,60 procent (1,98). Fordringarna förfaller inom fem år. Moderföretaget 2014 2013 — 50 Kortfristiga finansiella placeringar Aktieindexcertifikat Hedgefondobligationer Obligationer Andra kortfristiga placeringar 2 2 195 14 710 848 907 914 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 22 | F inansiell riskhantering Södra är genom sin internationella och kapitalkrävande verksamhet löpande utsatt för finansiella risker såsom marknadsrisk, kreditrisk samt likviditetsoch finansieringsrisk. Det föreligger korrelation mellan vissa riskvariabler. Enligt säkringsstrategin ska fokus vara att säkra nettoexponeringar. Koncernens finanspolicy för hantering av finansiella risker, som fastställts av föreningsstyrelsen, bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Beslut om säkringsåtgärd tas då läget för detta bedöms som ekonomiskt fördelaktig. Hänsyn tas då även till aktuell tillgång till kommersiellt acceptabla säkringsvillkor. Den finansiella riskhanteringen är centraliserad till Treasuryfunktionen inom moderföretaget. Härigenom tillvaratas skalfördelar och synergieffekter samt minimeras hanteringsriskerna. Den övergripande målsättningen är att tillhandahålla kostnadseffektiv finansiering och likvidhantering och minimera negativa effekter från marknadsrisker på koncernens resultat. De finansiella riskerna mäts kontinuerligt och överensstämmelsen med finanspolicyn följs upp. Nedan beskrivs de väsentliga delarna av den finansiella riskhanteringen inom koncernen. risker består dels av risk för fluktuationer i värdet av finansiella instrument och kund- eller leverantörsskulder, dels av valutarisken i förväntade och kontrakterade betalningsflöden (transaktionsexponering). Risk återfinns också i omräkningen av utländska dotterföretags tillgångar och skulder till koncernens rapporteringsvaluta (omräkningsexponering). Koncernen är också utsatt för valutarisk med avseende på placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering). I koncernens resultat ingår valutakursdifferenser med 172 MSEK (143) i rörelseresultatet och med 5 MSEK (–5) i finansnettot. TRANSAKTIONSEXPONERING En väsentlig del av omsättningen relateras till kunder utanför Sverige och merparten av företagets produkter faktureras antingen i lokal valuta eller USD. Insatsvaror importeras i stor omfattning i utländsk valuta. Dessa förutsättningar medför att förändringar i valutakurser påverkar Södra i hög grad. För att hantera den transaktionsexponering Södra nettoexponeras för, kan prognostiserade valutaflöden säkras med valutaderivat. Valutaexponering säkras i enlighet med finanspolicyn. Tillfälligt attraktiva nivåer eller specifika faktorer kan göra det önskvärt att avvika från säkrings normen. Säkringsintervallet anger det riskmandat som Treasuryavdelningen har att följa vad avser avvikelser gentemot säkringsnormen. I det totala valutariskmandatet inräknas valutasäkringskomponenten i massaprissäkringar. Enligt policyn får standardiserade valutaterminer, valutaswappar samt förvärvade valutaoptioner användas för säkringarna. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för detta är uppfyllda. MARKNADSRISK Marknadsrisk innebär risk för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från finansiella instrument varierar på grund av förändringar i marknads priserna. Risken utgörs av valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. De marknadsrisker som främst påverkar koncernen är valutarisk och råvaruprisrisk. VALUTARISK Södra är exponerat för olika typer av valutarisker. Den främsta exponeringen härrör från koncernens försäljning och inköp i utländska valutor. Dessa valuta- Transaktionsexponeringar 2014-12-31 per väsentlig valuta 2015 Valuta Prognos nettoinflöde Säkringar 2016 % Snittkurs Prognos nettoinflöde Säkringar % Snittkurs USD* 704 — — — 762 — — — EUR 287 — — — 325 — — — GBP Totalt 77 — — — 85 — — — 1 069 — — — 1 171 — — — Säkringsintervall 0–70 0–50 * Valutasäkringskomponenten i massaprissäkringar ingår i prognostiserade nettoflöden, det föreligger inga massaprissäkringar för 2015–2016. Transaktionsexponeringar 2013-12-31 per väsentlig valuta 2014 Valuta Prognos nettoinflöde Säkringar 2015 % Snittkurs Prognos nettoinflöde Säkringar % Snittkurs USD* 576 — — — 574 — — — EUR 257 84 33 8,98 265 — — — 10,76 — GBP Totalt Säkringsintervall 75 3 4 908 87 12 0–70 81 — — 920 — — 0–50 * Valutasäkringskomponenten i massaprissäkringar ingår i prognostiserade nettoflöden, det föreligger inga massaprissäkringar för 2014–2015. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 71 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER forts. not 22 OMRÄKNINGSEXPONERING Omräkningsexponering hänför sig till nettovärden i utländska dotterföretag. Grundregeln är att inte valutasäkra denna exponering. De mest väsentliga omräkningsexponeringarna avser eget kapital i följande lokala valutor: MNOK 293 (431), 48 MEUR (31), 17 MGBP (14), — MLVL (15) och 32 MDKK (33). Vid årets slut var, i likhet med föregående år, ingen av dessa omräkningsexponeringar säkrade. RÄNTERISK Ränterisken utgörs av de negativa marknadsvärderingsförändringar som kan uppstå vid ränterörelser i avkastningskurvan (marknadsräntor vid olika löptider). Målsättningen enligt finanspolicyn är att hålla räntebindningen på den finansiella skulden inom intervallet 3–15 månader. Räntebindningstiden på den finansiella skulden uppgick till 4 (5) månader per 31 december 2014. För koncernens räntebärande placeringar anger finanspolicyn hur ränterisken ska begränsas genom att placeringar fördelas på olika bindningstider. Grundtanken är att förfallostrukturen på ingångna räntepapper ska möta prognostiserade kassaflödessvängningar. Räntebindningstiden på räntebärande placeringar uppgick till 7 (2) månader per 31 december 2014. PRISRISK Med prisrisk avses förändring i pris på produkt eller insatsvara och dess påverkan på resultatet. MASSAPRISRISK Massaprisrisk definieras som risken för att genomsnittligt erhållet massapris avviker negativt från förväntat pris. För att minska massaprisrisken kan Treasury avdelningen agera med börshandlade massapristerminer, eller med terminer eller swapavtal på OTC-marknaden. Södra arbetar med säkring av två olika typer av massaprisrisk, dels kassaflödesrisk från framtida försäljning av egen massaproduktion, dels verkligtvärderisk i tecknade kundavtal med fast pris. Kassaflödesrisk från framtida försäljning av egen massaproduktion uppstår genom att konjunkturcykliska variationer i massapriset, uttryckt i utländsk valuta, tillsammans med variationer i valutakurser, kan medföra att det massa pris Södra erhåller mätt i svenska kronor, avviker negativt från förväntat massapris på lång sikt. Huvudstrategin är att vara restriktiv med denna typ av säkringar och per årsskiftet förelåg inga säkringar. Verkligtvärderisk uppstår då Södra genom mervärdestjänsten PulpServices Hedging utnyttjar sin finansiella kompetens inom massaprisriskområdet, och erbjuder massaköpare leverans av massa till fast pris. För att säkerställa att de med kunderna avtalade fasta priserna inte kommer att avvika negativt från de vid leveranstillfällena rådande marknadspriserna swappas fastprisavtalen till rörligt pris. Fastprisavtal får tecknas med maximalt 50 procent av total leveransvolym gentemot respektive kund. Avtalst iden får inte överstiga 24 månader. Konjunkturläge, marknadsprisnivå, efterfrågan på fastprisavtal och möjligheten att teckna swapkontrakt med acceptabla villkor är faktorer som över tiden påverkar aktuell säkringsnivå. 2015 Massaprisderivat 2014-12-31 Verkligt värdesäkringar Förväntad produktion 2016 kton % 28 2 1 554 Verkligt värdesäkringar Förväntad produktion 72 — — 2015 kton % 19 1 1 549 % 1 588 2014 Massaprisderivat 2013-12-31 kton kton % — — 1 564 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 ELPRISRISK Södra har affärsområden med både över- och underskott av el. Södra Timber och Södra Interiör löper risk att inköpspriset på el stiger kraftigt, vilket leder till sämre marginaler och sämre konkurrenssituation. För Södra Cell och Södra Vind, som är nettosäljare av el, kräver de senaste årens stora investeringar i elgenereringskapacitet ett tillfredsställande högt elpris för att önskvärd avkastning ska erhållas. För att på bästa sätt kunna säkra affärsområdenas skiftande behov och samtidigt optimera koncernens nettoposition avseende elbalans arbetar T reasuryavdelningen med en förbrukningsportfölj och en produktionsportfölj. För att undvika stora resultateffekter av elprisförändringar prissäkras den sammantagna nettopositionen mellan portföljerna med finansiella elkontrakt. Til�låtna säkringsinstrument utgörs av standardkontrakt på Nordpool. Södras prognostiserade nettoposition av el får säkras för en period av fem år med en årsvis avtagande procentuell maximal nivå. För år 1–2 får upp till 100 procent av nettopositionen säkras. För åren 3–5 gäller att nivåer upp till 80, 50 respektive 20 procent av nettopositionen får säkras. För 2015 och framåt finns inga elprissäkringar. OLJEPRISRISK Södras affärsområden köper årligen in oljerelaterade produkter för cirka 600 MSEK. De flesta inköp är relaterade till spotmarknaden för respektive produkt. Eftersom marknaderna är volatila innebär det risk för oönskade resultatsvängningar. Genom finansiell handel med oljerelaterade produkter har Södra möjlighet att begränsa denna risk. Tillåtna säkringsinstrument utgörs av terminer och optioner. Oljerelaterade produkter som får säkras är diesel, fuel oil och brentolja. Säkring får göras för en period av 18 månader med följande andel av inköpsvolymen per 6-månadersperiod: 0–6 månader 0–75 procent, 7–12 månader 0–50 procent och 13–18 månader 0–25 procent. Södras totala energiexponering medför att koncernens resultat är positivt korrelerat med energipriser. För 2015 och framåt finns inga oljeprissäkringar. AKTIEPRISRISK Södra har under vissa förutsättningar möjlighet att exponera sig mot aktier eller aktierelaterade produkter. För prisrisken gäller innevarande exponering av aktier, aktieindexcertifikat, aktieindexobligationer och aktiefonder, se not 21 Finansiella placeringar. KREDITRISK FINANSIELL KREDITRISK Södras finansiella transaktioner ger upphov till exponering för kreditrisk gentemot de finansiella motparterna. Finanspolicyn föreskriver att transaktioner endast får ingås med motparter med hög kreditvärdighet, definierat som kategori BBB-/K1 eller bättre enligt Standard & Poor’s och motsvarande hos andra etablerade bedömare. Fastställda limiter finns för varje motpart och revideras kontinuerligt. För att begränsa motpartsrisken ytterligare har ISDA-avtal (nettningsavtal) ingåtts med flera banker. Per den 31 december 2014 uppgick Södrakoncernens totala motpartsexponering till 1 328 MSEK (2 115). Per den 31 december befann sig alla motparter inom de ramar som är uppsatta i Södras finanspolicy avseende limiter, löptider och ratingkrav. KREDITRISK I KUNDFORDRINGAR Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, det vill säga att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kundkreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. Säkerhet krävs för kunder med otillräcklig kreditvärdighet eller kredithistorik. Kreditriskerna gentemot kunderna beskrivs mer detaljerat i not 29 Rörelsefordringar. FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER MAXIMAL KREDITRISK Södras finansiella tillgångar utsatta för kreditrisk fördelas enligt följande: Finansiella tillgångar per kategori 2014 2013 Kundfordringar som ej är förfallna 1 852 1 682 Kundfordringar som är förfallna 386 374 Kundfordringar brutto 2 238 2 056 Kortfristiga placeringar 1 023 406 Likvida medel Finansiella placeringar totalt 359 942 1 382 1 348 Derivatinstrument med positiva värden Kundkontrakt Upparbetad men ej fakturerad intäkt 14 8 0 2 15 13 Övriga rörelsefordringar 831 627 Övriga fordringar totalt 860 650 4 480 4 054 Maximal kreditriskexponering LIKVIDITETS- OCH FINANSIERINGSRISK Likviditets- och finansieringsrisk är risken att koncernen kan få problem att fullgöra sina skyldigheter som är förknippade med finansiella skulder. Koncern ens finansiella planering, som omfattar alla koncernens enheter, används för att identifiera och parera likviditetsrisken samt för att minimera kostnaderna för finansieringen av koncernen. Målsättningen är att koncernen ska kunna klara sina finansiella åtaganden i uppgångar såväl som nedgångar utan betydande oförutsebara kostnader. Koncernens policy är att minimera upplåningsbehovet genom att använda överskottslikviditet inom koncernen genom cash pools. Likviditetsriskerna hanteras centralt för hela koncernen av Treasuryavdelningen. Likvida tillgångar placeras huvudsakligen i korta räntebärande papper. Därutöver kan även placering ske i tillgångar med god likviditet som är omsättnings bara på tre dagar. För att täcka framtida finansieringsbehov har Södra som målsättning att det ska finnas kontokrediter, låneramar eller andra bindande lånelöften som garanterar tillgången på likviditet under den närmaste tvåårsperioden. En väsentlig del av lånefinansieringen är upplåningen från medlemmar genom medlemskonto, skogslån och betalningsplan. Södra har två kreditavtal i form av klubbavtal, som ger Södra möjlighet att under en period på drygt fyra år låna upp till 210 MEUR respektive 2 000 MSEK. Till låneavtalen hör två villkor (Covenants) dels defini erat som Södras soliditet och dels som skuldsättningsgrad där långivarna har rätt att omförhandla lånelöftet om Södras soliditet är lägre än 40 procent eller om skuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) överstiger 0,7 gånger. Likviditetsreserven, som utgörs av lånelöften tillsammans med företagets likvida medel, ska motsvara minst 10 procent av en prognostiserad rullande 12-månaders omsättning. På balansdagen var den samlade likviditetsreserven 5 236 MSEK (2 907), motsvarande 30 procent (17) av årsomsättningen för koncernen. Lånelöftet var i sin helhet outnyttjat per balansdagen. Per den 31 december 2014 var kundfordringar uppgående till 377 MSEK (361) förfallna utan att nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Förfallotidpunkt Förfallostruktur kortfristiga placeringar Inom 1 år Finansiella placeringar 1–5 år 2014 2013 Certifikat 760 298 Obligationer 183 2 Aktieindexcertifikat — — Bankmedel 11 954 Totalt 2014 Mer än 5 år Totalt 2013 2014 2013 2014 2013 — — — — 760 298 66 39 3 3 252 44 — 63 — — — 63 1 — — — — 11 1 301 66 102 3 3 1 023 406 Räntebärande placeringar uppgår till 954 MSEK (343), varav 93 procent (87) av dessa placeringar har en löptid på upp till ett år, 6 procent (12) har en löptid mellan ett och fem år och 0 procent (1) har en löptid som är längre än fem år. Förfallostruktur finansiella skulder – odiskonterade kassaflöden Förfallotidpunkt Inom 1 år Finansiella skulder Förlagsinsatser Lån från medlemmar Likvidkonto Betalningsplan 1–5 år Mer än 5 år Totalt Räntesats, % Valuta 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 5,7 (5,7) SEK — — 137 137 — — 137 137 0,0 (0,0) SEK 3 9 — — — — 3 9 1,75 (2,35) rörlig SEK 341 307 207 209 32 22 580 538 Skogslån* 1,75 (2,35) rörlig sex månader SEK 32 32 — — — — 32 32 Medlemskonto* 1,35 (1,60) rörlig sex månader SEK 1 704 1 689 — — — — 1 704 1 689 1 604 1 372 — — — — 1 604 1 372 — 3 — — — — — 3 3 684 3 412 345 346 32 22 4 061 3 780 Leverantörsskulder 0,00 Negativa derivat Totalt * Förfaller på anmodan. Historisk statistik tyder på att de över en konjunkturcykel är långfristiga. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 73 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER forts. not 22 KÄNSLIGHETSANALYS Södra lever med stora resultatsvängningar. Flera av koncernens verksamheter är starkt konjunktur- och valutaberoende. Det är dock främst upp- och nedgångar inom massaindustrin som ger upphov till resultatsvängningar på koncernnivå. Södra Skogs resultat är framförallt känsligt för förändringar av prismarginalen i virkeshandeln och anskaffade volymer. Sågverkens resultat påverkas främst av förändringar i trävarupris, timmerkostnad och flispris. För Södra Cell är det ändringar i massapris, valuta, volym och fiberkostnader som ger störst utslag. Tabellen visar hur resultatet skulle förändrats om värdena hade varit större eller mindre än det faktiska utfallet. (Avser tolvmånadersresultat baserat på genomsnittliga förhållanden under räkenskapsåret.) Vid beräkning av effekt på resultat har de angivna förändringarnas effekter på säkringsinstrument för valutor och massapriser beaktats. De effekter som skulle ha realiserats under året samt de orealiserade effekter som skulle uppstått vid årets slut har beaktats i angiven effekt på resultatet. Tabellen visar känsligheten för varje variabel för sig. I verkligheten påverkar förändringen av en variabel ofta även andra variabler, men med viss fördröjning. Till exempel kan en förstärkning eller försvagning av en valuta påverka marknads priset. Några enkla tumregler för att beräkna en ”nettoresultatpåverkan” finns inte eftersom sambanden är komplicerade och skiftar beroende på marknadsläge med mera. Variabel Förändring USD/SEK Massapris Fiberkostnad för massabruken Produktion av massa Trävarupris Effekt på 12-månaders resultat, MSEK +/– 50 öre +/–350 +/– 300 kr/ton +/–380 +/– 25 kr/m3fub –/+180 +/– 50 000 ton +/–110 +/– 50 kr/m 3 +/–90 Timmerkostnad för sågverken +/– 25 kr/m3fub –/+90 Produktion av sågade trävaror +/– 50 000 m3 +/–20 +/– 10 USD/fat –/+20 +/– 3% –/+70 Oljepris Total lönekostnad Resultateffekt vid förändring av balansdagens valutakurs Variabel Kundfordringar Leverantörsskulder 74 Not 23 | A ndra långfristiga värdepappersinnehav Moderföretaget 2014 2013 Anskaffningsvärde Vid årets början Fusion Investering 38 38 4 — 2 — 44 38 –25 –25 Nedskrivningar Vid årets början Fusion Redovisat värde vid året slut 0 — –25 –25 19 13 Not 24 | L ångfristiga finansiella fordringar Koncernen 2014 2013 Andra långfristiga finansiella fordringar — 1 Totalt — 1 Not 25 | Långfristiga rörelsefordringar Koncernen Moderföretaget Förändring Resultateffekt, MSEK USD +/– 50 öre 60 EUR +/– 50 öre 30 GBP +/– 50 öre 2 USD +/– 50 öre 3 EUR +/– 50 öre 8 Vid årets början 5 5 GBP +/– 50 öre 0 Tillkommande 14 — Redovisat värde vid årets slut 19 5 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 2014 2013 Andra långfristiga fordringar 19 Totalt 19 Moderföretaget 2014 2013 5 19 5 5 19 5 2014 2013 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 26 | U ppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder Uppskjutna skattefordringar Koncernen 2014 Uppskjutna skatteskulder 2013 2014 2013 Netto 2014 2013 Immateriella anläggningstillgångar 0 2 –28 –27 –28 –25 Materiella anläggningstillgångar 9 –2 –914 –847 –905 –849 Biologiska tillgångar 6 6 –2 –3 4 3 Varulager 4 2 0 –1 4 1 Rörelsefordringar 4 1 –3 –1 1 0 Kortfristiga placeringar — — 0 –3 0 –3 Periodiseringsfonder — — –100 –72 –100 –72 Övriga obeskattade reserver — — –20 –20 –20 –20 Avsättningar för pensioner 7 6 78 76 85 82 Långfristiga avsättningar 41 25 –9 –6 32 19 Rörelseskulder — 0 — –1 — –1 Underskottsavdrag 9 8 — — 9 8 Övrigt 2 — –1 — 1 — 82 48 –999 –905 –917 –857 Uppskjuten skattefordran/skatteskuld Uppskjutna skattefordringar Moderföretaget Immateriella anläggningstillgångar 2014 2013 Uppskjutna skatteskulder 2014 2013 Netto 2014 2013 — — — –1 — –1 Materiella anläggningstillgångar 2 — –4 — –2 — Avsättningar för pensioner 5 6 — — 5 6 Långfristiga avsättningar 38 17 — — 38 17 Uppskjuten skattefordran/skatteskuld 45 23 –4 –1 41 22 Av koncernens uppskjutna skatteskulder hänförs 880 MSEK (824) till avskrivningar utöver plan. Not 27 | Varulager Not 28 | F ordringar på koncernföretag Koncernen Råvaror och förnödenheter Moderföretaget 2014 2013 2014 2013 527 560 172 — Räntebärande fordringar hos koncernföretag, Moderföretaget Fordringar på koncernföretag 2014 2013 2 976 126 152 116 — Anskaffningsvärde Färdiga varor 1 409 1 406 788 — Vid årets början 2 754 Handelsvaror 553 452 373 311 Avgående poster –1 247 –222 2 615 2 570 1 449 311 Redovisat värde vid periodens slut 1 507 2 754 2014 2013 Varor under tillverkning Totalt ELCERTIFIKAT Inneliggande lager av tilldelade elcertifikat redovisas till noll. Inga tilldelade elcertifikat har sålts på termin för framtida leverans. Resterande lager av tilldelade elcertifikat hade på balansdagen ett marknadsvärde på 238 MSEK (195). Anskaffade elcertifikat värderas enligt lägsta värdets princip till anskaffningsvärdet. UTSLÄPPSRÄTTER Värdet av utsläppsrätter som inte bedöms behövas för att täcka gjorda utsläpp redovisas till noll och hade på balansdagen ett marknadsvärde på 40 MSEK (11). Inga utsläppsrätter har sålts på termin för framtida leverans. Rörelsefordringar hos koncernföretag, Moderföretaget Anskaffningsvärde Vid årets början Tillkommande poster Avgående poster Redovisat värde vid periodens slut 1 213 769 — 444 –339 — 874 1 213 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 75 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 29 | K ortfristiga rörelsefordringar Not 30 | L ikvida medel Koncernen Kortfristiga fordringar hos koncernföretag Förskott till leverantör Kundfordringar Moderföretaget 2014 2013 2014 2013 — — 874 1 213 — 0 — — 2 229 2 044 653 242 Derivat 14 8 — — Kundkontrakt — 2 — — Upparbetad men inte fakturerad intäkt Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Totalt 15 13 15 13 831 627 456 275 93 115 48 41 3 182 2 809 2 046 1 784 Koncernen Kassa och banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel Likvida medelenligt kassaflödesanalys 2013 2014 2013 359 373 120 99 — 569 — 569 359 942 120 668 Not 31 | E get kapital Koncernen 2014 Kundfordringar redovisas efter avdrag för befarade och konstaterade kredit förluster. Värdering görs till belopp varmed kundfordringar beräknas inflyta. Kundfordringar i utländsk valuta värderas till balansdagskurs. Värdet av osäkra fordringar beräknas efter individuell bedömning. I Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter för moderföretaget ingår förutbetalda hyreskostnader 2 MSEK (2), förutbetalda försäkringspremier 6 MSEK (4), upplupna ränteintäkter 5 MSEK (5), upplupna intäkter 12 MSEK (3) och övriga förutbetalda kostnader 23 MSEK (27). KUNDKREDITRISK Koncernens kredithantering syftar till att begränsa risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden. Kreditriskexponeringen bevakas och rapporteras kontinuerligt genom åldersanalyser och individuell analys av kunder. Där så är erforderligt och möjligt begränsas risken för kreditförluster genom kreditförsäkring och i övrigt krävs olika former av säkerhet för kunder med låg kreditvärdighet. På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för kreditexponering. Koncernen Kundfordringar Kundfordringar brutto Avsättning för osäkra fordringar Totalt Analys av kreditriskexponeringen i kundfordringar Kundfordringar som varken är förfallna eller nedskrivna Moderföretaget 2014 2013 2014 2013 2 238 2 056 654 243 –9 –12 –1 –1 2 229 2 044 653 242 Koncernen Moderföretaget 2014 2013 2014 2013 1 852 1 682 552 231 10 Kundfordringar som är förfallna 348 261 85 30–90 dagar < 30 dagar 28 64 21 1 90–180 dagar 6 4 1 1 >180 dagar Total exponering för kreditrisk Kundfordringar som är nedskrivna Kundfordringar 4 45 –5 0 2 238 2 056 654 243 –9 –12 –1 –1 2 229 2 044 653 242 Koncernen Avsättning för osäkra fordringar Vid årets början Konstaterade förluster Reservering för befarade förluster Återföring av reservering för förluster Redovisat värde vid årets slut 76 Moderföretaget 2014 2013 2014 2013 –12 –24 –1 –5 6 6 0 3 –6 –4 0 0 3 10 0 1 –9 –12 –1 –1 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Moderföretaget 2014 Moderföretaget 2013 2014 2013 Inbetalt insatskapital 1 198 1 127 1 198 1 127 Emitterat insatskapital 1 631 1 675 1 631 1 675 Förlagsinsatser Övrigt eget kapital Totalt — — 130 130 7 695 6 693 2 477 1 777 10 524 9 495 5 436 4 709 Enligt styrelsens policy är koncernens finansiella målsättning att ha en god finansiell ställning som bidrar till att bibehålla medlemmars, kreditgivares och marknadens förtroende samt utgöra en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten samtidigt som den långsiktiga avkastningen är tillfredsställande. Med hänsyn till konjunkturmässiga risker som koncernens affärsområden är utsatta för har målet för lägsta nivå på koncernens soliditet satts till 50 procent. Lönsamhetsmålet är en avkastning på sysselsatt kapital på minst 10 procent över en konjunkturcykel. Enligt Södras utdelningspolicy ska den samlade vinstdelningen, utdelning i form av ränta på insatskapital och virkesleveranserna under året samt insats emissioner, tillsammans vara minst 40 procent av resultatet före skatt under en konjunkturcykel. Utdelningen ska premiera såväl årets virkesleveranser som det riskkapital, i form av insatskapital, som medlemmen bidrar med. Lång siktigt eftersträvas en avvägning mellan avkastning på virkesleveranser och insatskapital. Södra har två kreditavtal i form av klubbavtal, som ger Södra möjlighet att under en period på drygt fyra år låna upp till 210 MEUR respektive 2 000 MSEK. Till låneavtalen hör två villkor (Covenants) dels definierat som Södras soliditet och dels som skuldsättningsgrad där långivarna har rätt att omförhandla lånelöftet om Södras soliditet är lägre än 40 procent eller om skuldsättningsgraden (nettoskuld/eget kapital) överstiger 0,7 gånger. ÅTERBETALNINGAR Insatsåterbetalning 2015 till medlemmar som avgått per 31 december 2014 uppgår till 50 MSEK (61). FÖRLAGSINSATSER Under 2015 förväntas 0 MSEK av förlagsinsatserna att återbetalas. Förlagsinsatser 2004: Till Södrakoncernens Pensionsstiftelse år 2003 2004: Till Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning Totalt Se även Rapport över förändring i eget kapital. 2014 2013 100 100 30 30 130 130 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 32 | O beskattade reserver Moderföretaget 2014 2013 Ackumulerade avskrivningar utöver plan – byggnader – maskiner och inventarier Periodiseringsfond beskattningsår 2014 Totalt 49 — 784 19 36 — 869 19 Uppskjuten skatt i ovanstående obeskattade reserver uppgår till 191 MSEK (4) vilken inte redovisas i moderföretagets balansräkning. Ackumulerade avskrivningar utöver plan byggnader avser i sin helhet övertagna vid fusion. Not 33 | R äntebärande skulder hos koncernföretag Förfallotidpunkt Inom 1 år Moderföretaget Koncernkonto – skulder Skulder till koncernföretag Totalt 1–5 år Mer än 5 år 2014 2013 2014 2013 2014 477 390 — — — — — — 477 390 — — Totalt 2013 2014 2013 — — 477 390 9 31 9 31 9 31 486 421 2013 2014 Not 34 | Räntebärande skulder Förfallotidpunkt Inom 1 år Koncernen Förlagsinsatser Lån från medlemmar* Övriga skulder Totalt 2014 1–5 år 2013 2014 Mer än 5 år 2013 2014 Totalt 2013 — — 130 130 — — 130 130 2 051 2 002 204 204 31 22 2 286 2 228 5 37 — — — — 5 37 2 056 2 039 334 334 31 22 2 421 2 395 2013 2014 Förfallotidpunkt Inom 1 år Moderföretaget 2014 2013 1–5 år 2014 Mer än 5 år 2013 2014 Totalt 2013 Lån från medlemmar* 2 051 2 002 204 204 31 22 2 286 2 228 Totalt 2 051 2 002 204 204 31 22 2 286 2 228 * Förfaller på anmodan. Historisk statistik tyder på att de över en konjunkturcykel är långfristiga. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 77 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 35 | P ensioner Avkastning förvaltningstillgångar Koncernen De flesta tjänstemän i Sverige och i det närmaste samtliga anställda i Tyskland omfattas av förmånsbestämda pensionsplaner. Avecklingen av massabruken i Norge innebär att det endast återstår marginella förmånsbestämda förpliktelser i Norge. De flesta övriga medarbetare omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension och för vissa kategorier sjuk- och familjepension. FÖRMÅNSBESTÄMDA PENSIONSPLANER De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna tryggas främst genom en pensionsstiftelse med från Södra avskilda tillgångar men också genom avsättningar i Rapport över finansiell ställning. Södrakoncernens Pensionsstiftelse år 2003 tryggar merparten av moderföretagets och övriga koncernens svenska åtaganden. I förvaltningstillgångarna ingår förlagsbevis som är utfärdade av Södra med ett nominellt värde 100 MSEK (100). Pensionsåtagandena i Sverige är dessutom kreditförsäkrade hos PRI Pensionsgaranti. ITP1-planen i Sverige är en avgiftsbestämd plan. Södras Pensionsplan ITP1 har varit en variant där anställda har kunnat välja Södra som förvaltare. Södra har i sådant fall lämnat en garanti gällande värdesäkring. Denna ITP1-plan i egen regi har redovisats som en förmånsbestämd plan. ITP1-planen i egen regi har avvecklats och kommer att vara helt reglerad våren 2015. Möjligheten att välja Södra som förvaltare finns inte längre kvar. De medel som har förvaltats av Södra utbetalas via Collectum till försäkringsföretag enligt den anställdes val eller till ickevalsalternativet för ITP1. De medel som kvarstår i Södra för utbetalning under våren 2015 redovisas som kortfristig skuld. Avvecklingen av ITP1 i egen regi redovisas i nedanstående tabeller under rubriken Regleringar och reduceringar. ITP 2-planen i Sverige som utgör den absoluta majoriteten av redovisade förmånsbestämda planer är en förmånsbestämd plan vars förmån styrs av den anställdes slutlön. ITP2 är den pensionsplan som tillämpas för tjänstemän födda 1978 eller tidigare. Ålderspensionen är 10 procent av lön under 7,5 inkomstbasbelopp, 65 procent mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp och 32,5 procent mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp. Avkastningskravet i stiftelsen ligger på 3,7 procent realt och detta ska matcha skuldutvecklingen. AVGIFTSBESTÄMDA PENSIONSPLANER För de avgiftsbestämda pensionsförpliktelserna betalas försäkringspremier. Storleken på premien baseras på lönen. Totala kostnaden för Södras pensionsförpliktelser framgår nedan. Pensionskostnad Koncernen 2013 2014 2013 Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser 1 207 1 115 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –942 –859 265 256 Åtaganden och förvaltningstillgångar för de förmånsbaserade planerna Koncernen Förmånsbestämda planer och värdet av förvaltningstillgångar Helt eller delvis fonderade förpliktelser Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser 27 84 292 340 Avsättningar för pensioner 292 340 Nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen (förpliktelse +, tillgång –) 292 340 275 315 Nettoförpliktelser före justeringar Nettobeloppet redovisas i Rapport över finansiell ställning för koncernen under rubriken: Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: Sverige Norge 0 1 Tyskland 17 24 Schweiz 0 0 Nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen 292 340 Nettobelopp i Rapport över finansiell ställning för koncernen 2014 2013 340 580 Nettoskuld i Rapport över finansiell ställning för koncernen vid periodens början Reduceringar och regleringar 26 41 Ränteintäkt på förvaltningstillgångar –32 –27 Regleringar och reduceringar –20 –81 25 –41 Kostnad avgiftsbestämda planer 101 81 Löneskatt och avkastningsskatt 30 15 Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning 156 55 41 10 14 156 55 Räntekostnaden avräknad på avkastning av förvaltningstillgångar ingår under rubriken Finansnetto. Övriga kostnader för pensioner redovisas som Personalkostnader. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 — –13 35 –126 — –3 292 340 Nuvärdet av förpliktelsen för förmånsbestämda planer Koncernen 2014 2013 Vid årets början 1 199 1 517 Nettoskuld i Rapport över finansiell ställning för koncernen vid periodens slut Kostnader för tjänstgöring Utbetalda ersättningar 35 26 –55 –57 Räntekostnad 42 41 Aktuariella vinster och förluster* 86 –60 –74 –257 Valutakursdifferenser 146 –41 –57 1 Regleringar och reduceringar Kostnaden redovisas i följande rader ingående i årets resultat: 45 –55 –74 Valutakursdifferens 35 78 66 Tillskjutna medel från arbetsgivaren 42 Kostnad redovisad i årets resultat 51 Aktuariellt resultat för förvaltningstillgångar under perioden Utbetalning av ersättningar Räntekostnad Finansnetto 93 –27 Nettokostnad redovisad i årets resultat Kostnad för pensioner intjänade under året Personalkostnad 83 –32 Ränteintäkt på förvaltningstillgångar Aktuariella vinster och förluster redovisade i Övrigt totalresultat 2014 2013 Kostnad förmånsbestämda planer Förmånsbestämda planer Kostnad förmånsbestämda planer Verklig avkastning på förvaltningstillgångar 2014 Redovisat värde vid periodens slut 1 –11 1 234 1 199 * varav förändring av demografiska antaganden 0 MSEK (0), finansiella 90 MSEK (–40), erfarenhetsbaserat –9 MSEK (5) och särskild löneskatt 5 MSEK (–25). FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Koncernen Vid årets början 2014 2013 859 937 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna 32 27 Skillnad mellan förväntad och verklig avkastning 51 66 0 –163 Regleringar och reduceringar Valutakursdifferenser Redovisat värde vid periodens slut — –8 942 859 Känslighetsanalysen utförs genom att ett aktuariellt antagande ändras medan övriga antaganden hålls oförändrade. Detta är en förenklad metod då övriga aktuariella antaganden vanligtvis är korrelerade. Metoden visar pensionsförpliktelsens känslighet för förändringen av ett enskilt antagande. Durationen är 25 år. De förväntade pensionsutbetalningarna under nästföljande år uppgår till 54 MSEK. Kostnad avseende pensioner Moderföretaget Aktierelaterade värdepapper Hedgefonder och obligationer Övriga räntebärande värdepapper* Fastigheter Övriga tillgångar Redovisat värde vid periodens slut 2014 2013 438 372 31 31 452 432 19 19 2 5 942 859 * Varav förlagsbevis utfärdade av Södra Skogsägarna ekonomisk förening 100 MSEK (100). Koncernen Kostnad för intjänande av pensioner 15 1 Utbetalda pensioner 23 22 –35 –39 3 –16 28 Verklig avkastning på särskilt avskilda tillgångar Kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter Pensionering genom försäkring Försäkringspremier eller motsvarande 47 Särskild löneskatt 12 3 Redovisad nettokostnad hänförlig till pensioner 62 15 2014 2013 Avsättningar för pensioner Moderföretaget AKTUARIELLA ANTAGANDEN Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkningar (vägda genomsnittsvärden). Kapitalvärde av pensionsåtaganden* 485 406 –461 –363 24 43 –24 –26 0 17 * Varav PRI-pensioner ITP2 386 296 * Kreditförsäkrade via PRI Pensionsgaranti 461 381 Avgår förvaltningstillgångar i pensionsstiftelse Summa 2014 2013 Diskonteringsränta, % 3,0 3,8 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, % 3,0 3,8 Framtida löneökningar, % 2,5 2,8 Framtida ökningar av pensioner, % 1,5 1,8 Personalomsättning, % 5,0 5,0 Antaganden beträffande livslängd baseras på offentlig statistik och erfarenhet från dödlighetsundersökningar i varje land, och sätts i samråd med aktuariell expertis. För de svenska pensionsplanerna tillämpas PRI Pensionsgarantis livslängdsantagande från 2011. Pensionsåtaganden tryggade via kapitalförsäkringar som är redovisade under finansiella tillgångar Netto I de fall förvaltningstillgångarna överstiger pensionsskulden redovisas inte det överskjutande beloppet. Per 2014 uppgår det ej redovisade överskottet i pensionsstiftelsen till 21 MSEK. Förändringar av nettoskulden Moderföretaget Vid årets början Aktiva Sjukpensionärer 2014 2013 Kvinnor Män Kvinnor Män 219 531 307 748 4 7 9 10 Fribrevshavare 259 502 247 510 Pensionärer 280 1 075 274 1 164 Summa 762 2 115 837 2 432 Totalt antal utfästelser som ingår i förpliktelsen 2 877 3 269 Ovanstående tabell över personkategori omfattar endast den svenska skulden, vilken utgör 94 procent av redovisad pensionsskuld. Känslighetsanalys av pensionsförpliktelsen Antagande Diskonteringsränta Förändring I resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter Pensionsutbetalning Redovisat värde vid periodens slut Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Moderföretaget Hedgefonder och obligationer Skuldförändring MSEK –/+ 0,5% +23/–21 –/+ 0,25% –4/+5 Inflation –/+ 0,25% –8/+7 –/+ 1 år –10/+10 2014 2013 17 57 30 –18 –23 –22 24 17 Förväntade pensionsutbetalningar under 2015 beräknas till 26 MSEK (22). Aktierelaterade värdepapper Löneökning Livslängd 2013 Pensionering i egen regi Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Koncernen Pensionsskuld nedbruten per personkategori 2014 Övriga räntebärande värdepapper* Fastigheter 2014 2013 224 157 16 13 231 183 10 8 1 2 Förvaltningstillgångarnas värde 482 363 Överskjutande värde –21 — Redovisat värde vid periodens slut 461 363 Övriga tillgångar * Varav förlagsbevis utfärdade av Södra Skogsägarna ekonomisk förening 100 MSEK (100). Antaganden för förmånsbestämda förpliktelser Moderföretaget ITP-planen enligt PRI-grunder Diskonteringsränta, % 2014 2013 3,8 3,8 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 79 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 36 | A vsättningar Koncernen 2014 Omstruktureringsreserv Övriga avsättningar Totalt Vid årets början 396 99 495 — 139 139 –137 –35 –172 Avsättningar som gjorts under perioden Belopp som tagits i anspråk under året Omräkningsdifferens –7 0 –7 252 203 455 50 203 253 Omstruktureringsreserv Övriga avsättningar Redovisat värde vid årets slut varav långfristiga avsättningar Koncernen 2013 Vid årets början Totalt — 102 102 396 — 396 Belopp som tagits i anspråk under året — –2 –2 Omräkningsdifferens — –1 –1 Redovisat värde vid årets slut 396 99 495 varav långfristiga avsättningar 296 99 395 Övriga avsättningar Totalt Vid årets början 81 81 Belopp som tagits i anspråk under året –1 –1 Redovisat värde vid årets slut 80 80 varav långfristiga avsättningar 80 80 Avsättningar som gjorts under perioden OMSTRUKTURERINGSRESERV Kvarstående avsättning för 2013 års avvecklingskostnader avseende Södra Cell Tofte avser främst miljö-, sanering- och återställningskostnader. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Avsättning för framtida miljösaneringsåtgärder har gjorts med belopp som anses skäligt baserat på tillgänglig information. Med Södras omfattande affärsverksamhet är det ofrånkomligt att vissa tvister uppstår. I bokslutet har gjorts reserveringar med belopp som bedöms skäliga. Avsättning för garanti- och reklamationsåtaganden har gjorts med belopp som erfarenhetsmässigt bedöms skäligt. Moderföretaget 2014 Vid årets början Avsättningar som gjorts under perioden Övriga avsättningar ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Ovan beskrivna Övriga avsättningar avser även moderföretaget. Totalt 80 80 126 126 Belopp som tagits i anspråk under året –33 –33 Redovisat värde vid årets slut 173 173 varav långfristiga avsättningar 173 173 Not 37 | L ångfristiga rörelseskulder Koncernen Moderföretaget 2013 Not 38 | K ortfristiga rörelseskulder och avsättningar 2014 2013 Ej räntebärande långfristiga skulder 5 7 Koncernen Totalt 5 7 2014 Kortfristiga skulder hos koncernföretag Moderföretaget 2013 2014 2013 — — 54 488 1 604 1 372 1 133 925 Derivat — 3 — — Kundkontrakt 14 0 — — Leverantörsskulder Förskott från kunder 1 0 — — 18 19 — 11 Övriga rörelseskulder 256 204 80 32 Avsättning för omstrukturering 202 100 — — Mervärdesskatteskuld Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Totalt 549 759 287 123 2 644 2 457 1 554 1 579 Kundkontrakt avser fastpriskontrakt med kunder som är knutna till finansiella instrument. 80 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 39 | K oncernföretag Redovisat värde Specifikation av moderföretagets innehav av aktier och andelar i koncernföretag Org. nr Säte Antal Andel, % 2014 2013 1 052 1 052 223 Rörelsedrivande Södra Cell AB Södra Cell Tofte AS Södra Tofte AS 556072-7348 Växjö 50 000 100 981 998 413 Norge 1 000 000 100 914 134 994 Norge 100 100 556255-3106 Växjö 2 500 100 Södra AG 268012 Schweiz 50 100 Södra Cell UK Ltd 789930 Storbritannien 1 999 100 Södra Cell Italia SRL 3298250154 Italien 20 100 Södra Cell AS 921 507 828 Norge 50 100 69203946400031 Frankrike 2 500 100 164312351 Tyskland 50 100 Södra Cell International AB Södra Cell SAS Södra Cell GmbH Södra Interiör AB 556095-2417 Växjö 2 220 100 — Aktiebolaget Berg & Berg 556528-7181 Ronneby 213 332 100 35 Aktiebolaget Nordingrå Trä 556159-6395 Växjö 10 000 100 2 971 646 799 Norge 20 000 100 112 Södra Interiör AS Södra Interiör A/S 73496314 Danmark 2 100 21 302603523 Litauen 50 362 100 13 Södra Timber AB 556004-5998 Växjö 1 000 100 — Södra Timber AS 987 827 106 Norge 4 500 100 0 318 UAB SIWood Södra Trivselhus HoldingAB 556552-6810 Korsberga 5 000 100 Trivselhus AB 556402-2977 Korsberga 12 000 100 Trivselhus Norge AS Tomtbolaget THV Aktiebolag 995 326 485 Norge 5 000 100 556536-7520 Korsberga 5 000 100 398 318 Södra Skogsägarna Leasing AB 556280-1943 Växjö 5 000 100 61 61 Södra Skogsägarna Försäkring AB 516406-0054 Växjö 10 000 100 45 45 Södra Skogsplantor AB 556476-3539 Växjö 6 500 100 — 1 Södra Skogsenergi AB 556091-8764 Växjö 20 000 100 2 2 Mönsterås Hamn AB 556084-8037 Växjö 100 100 — 0 10329729 Estland 200 50 — 0 231 Södra Eesti AS 10944021 Estland 400 100 231 Sodra Latvia SIA Södra Metsad OÜ 40003490902 Lettland 7 500 50 — 0 Sodra Mezs SIA 50003871841 Lettland 310 000 100 181 181 Södra Medlemsel AB 556070-5724 Växjö 50 000 100 6 6 Södra Skog AS 994 457 012 Norge 100 100 — 6 Södra Vind AB 556765-5716 Växjö 1 000 100 55 55 Ej rörelsedrivande Totalt 8 8 2 142 2 587 Södra Timber AB, Södra Interiör AB, Södra Skogsplantor AB, Mönsterås Hamn AB och Föllinge Golv AB har under året fusionerat med Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Södra Eesti AS, Sodra Lativa SIA och Södra Skog AS har avyttrats. Värdet på aktierna i Södra Interiör A/S har skrivits ner med 74 MSEK och Södra Timber AS har skrivits ner med 55 MSEK. Södra Cell AB har förvärvat Södra Tofte AS. Aktier och andelar i koncernföretag Moderföretaget 2014 2013 2 587 2 637 –310 — Not 40 | S tällda säkerheter Anskaffningsvärde Vid årets början Fusion Avyttringar Nedskrivning Redovisat värde vid periodens slut –6 –5 –129 –45 2 142 2 587 Koncernen 2014 Moderföretaget 2013 2014 2013 I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Fastighetsinteckningar 7 7 7 — Företagsinteckningar 5 5 5 — 32 43 32 43 8 8 — — Övriga ställda panter och säkerheter Massaprisderivat Företagsinteckningar Finansiella anläggnings tillgångar* 29 33 24 27 Totalt 81 96 68 70 * Kapitalförsäkringar. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 81 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 41 | E ventualförpliktelser Koncernen 2014 Borgensansvar för pensioner i koncernföretag Moderföretaget 2013 2014 2013 537 — — 424 Övriga ansvarsförbindelser 115 128 106 102 Totalt 115 128 530 639 KONCERNEN ÅTERSTÄLLNINGSFÖRPLIKTELSER En framtida nedläggning av del eller delar av verksamheten kan innebära krav på sanering eller annat återställningsarbete. Detta bedöms ligga långt fram i tiden och eventuella utgifter är inte praktiskt möjliga att beräkna. Någon avsättning för utgifter görs inte. Avsättning för framtida miljösaneringsåtgärder har gjorts med belopp som anses skäligt baserat på tillgänglig information. Framtida saneringsåtgärder är beroende av flera okända variabler och därför svåra att uppskatta. Det kan därför inte uteslutas att koncernen i framtiden belastas med ytterligare kostnader för dessa åtgärder. ÅTERSTÄLLNINGSKOSTNAD Framtida kostnader för återställningsarbete avseende färdigbrutna torvtäkter reserveras löpande i takt med substansutvinning på respektive täkt. Reserverade kostnader redovisas som avsättningar. TVISTER Inom ramen för Södras verksamhet uppstår löpande meningsskiljaktigheter mellan företag inom Södrakoncernen och olika motparter avseende ersättningsstorlekar, uppnådda resultat, ansvarsförhållanden med mera. De flesta meningsskiljaktigheter löses på affärsmässiga grunder medan vissa sakförhållanden blir föremål för skiljeförfarande eller domstolsprocess. I bokslutet har reserverats belopp som bedöms skäliga. MODERFÖRETAGET Ovan beskrivna eventualförpliktelser avseende Återställningskostnad, Tvister och Kapitaltäckningsgaranti avser även moderföretaget. Not 42 | R apport över kassaflöden Koncernen 2014 Moderföretaget 2013 2014 2013 Finansiella poster Under året erhållna räntor 16 17 26 52 Under året erlagda räntor –51 –72 –49 –62 –35 –55 –23 –10 — 4 10 77 Under året erhållen utdelning Realisationsvinster Realisationsförluster 52 146 20 96 –30 –60 –8 –30 — — 511 314 Moderföretaget Ej likvidreglerade koncernbidrag 82 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Not 43 | V iktiga bedömningar och antaganden Upprättandet av finansiella rapporter och tillämpningen av olika redovisningsstandarder baseras på företagsledningens bedömningar och antaganden om framtiden. Dessa bedömningar och antaganden baseras på historisk erfarenhet och förväntningar om framtida händelser som bedöms vara rimliga under rådande omständigheter. Dessa bedömningar och antaganden utgör grunden för de redovisade värden på tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser som inte kan fastställas genom annan information. Om andra förutsättningar uppstår, eller om andra antaganden görs, kan verkliga utfall komma att avvika från redovisade värden. De viktigaste områdena där sådana bedömningar och antaganden har störst inverkan på resultat samt tillgångar och skulder kommenteras nedan. VÄRDERING AV BIOLOGISKA TILLGÅNGAR Södra har värderat de biologiska tillgångarna, det vill säga rotstående skog, till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. Kassaflödena har beräknats för en bedömd avverkningscykel på 80 år för skogstillgångar i Sverige, 71 år för Lettland och 70 år för Estland. Kassaflödena baseras på Södras avverknings volymer enligt aktuella avverkningsplaner och relevanta antaganden om framtida tillväxt. Framtida pris- och kostnadsutveckling har bedömts. Kostnader för återplantering har beaktats och avsättning till miljöhänsyn har gjorts. Beräknade kassaflöden har diskonterats till nuvärde. I not 20 Biologiska tillgångar redogörs för känsligheten i värderingen av förändringar av dessa uppskattningar samt för vilka antaganden som tillämpats. PENSIONER Värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbestämda pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar med antaganden om diskonteringsränta, framtida löneökning, inflation samt demografiska förhållanden. Dessa antaganden uppdateras normalt årsvis. Förändringar i dessa antaganden påverkar den redovisade pensionsskuldens storlek och redovisat eget kapital i koncernen. För vidare information se not 35 Pensioner. NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Ledningen prövar minst årligen det bokförda värdet på tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder. I Södras balansräkning för året avser detta goodwill och varumärke. Dessa nedskrivningstester för respektive tillgång sker genom att ett beräknat återvinningsvärde för den kassagenererande enheten som tillgången tillhör ställs mot bokfört värde. Vid beräkningen av kassagenererande enheters återvinningsvärde har flera antaganden om framtida förhållanden och uppskattning av parametrar gjorts. Ändring av dessa antaganden och uppskattningar skulle kunna ha effekt på tillgångarnas redovisade värden. AVSÄTTNINGAR Avsättningar är av sin natur beroende av uppskattningar och bedömningar för om kriterierna för redovisning är uppfyllda, samt uppskattningar av utfallet och storleken på den potentiella kostnaden. Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om revideringar krävs på grund av att det verkliga utfallet avviker från gjorda antaganden och uppskattningar kan detta komma att påverka koncernens finansiella ställning och resultat. FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 44 | Investeringsåtaganden KONCERNEN Under 2014 har koncernen slutit avtal om framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar för 4 374 MSEK (827). MODERFÖRETAGET Under 2014 har moderföretaget slutit avtal om framtida förvärv av materiella anläggningstillgångar för 13 MSEK (7). Not 45 | F inansiella instrument VERKLIGT VÄRDE OCH REDOVISAT VÄRDE I RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Koncernen 2014 Finansiella tillgångar som kan säljas Säkring av verkligt värde Låneoch kundfordringar Övriga skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Finansiella tillgångar värderade enligt fair value option Finansiella placeringar Övriga aktier och andelar 19 — — — — 19 19 19 — — — — 19 19 Kundfordringar — — — 2 229 — 2 229 2 229 Derivat, kortfristiga — — 14 — — 14 14 — — 14 2 229 — 2 243 2 243 Rörelsefordringar Kortfristiga placeringar — 1 023 — — — 1 023 1 023 Likvida medel 359 — — — — 359 359 Summa tillgångar, finansiella instrument 378 1 023 14 2 229 — 3 644 3 644 Övriga tillgångar, ej finansiella instrument 13 585 Summa tillgångar 17 229 Långfristiga skulder Förlagsinsatser — — — — 130 130 138 Betalningsplan — — — — 235 235 239 — — — — 365 365 377 Betalningsplan — — — — 335 335 341 Skogslån — — — — 31 31 32 Medlemskonto — — — — 1 682 1 682 1 704 3 Kortfristiga skulder Likvidkonto — — — — 3 3 Övriga skulder, kortfristiga — — — — 5 5 6 — — — — 2 056 2 056 2 086 Leverantörsskulder — — — — 1 604 1 604 1 604 LTFP*, kortfristiga — — 14 — — 14 14 — — 14 — 1 604 1 618 1 618 — — 14 — 4 026 4 039 4 081 Kortfristiga rörelseskulder Summa skulder, finansiella instrument Övriga skulder, ej finansiella instrument 2 666 Summa skulder 6 705 * Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 83 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER forts. not 45 Finansiella tillgångar Finansiella värderade till verkligt tillgångar som värde via resultatet kan säljas Koncernen 2013 Kassa flödessäkring Säkring av verkligt värde Finansiella tillgångar Innehav för värderade enligt handels fair value option ändamål Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Låneoch kundfordringar Övriga skulder Summa redovisat Verkligt värde värde Innehav för handels ändamål Finansiella placeringar Övriga aktier och andelar 17 — — — — — — — 17 17 17 — — — — — — — 17 17 2 044 Rörelsefordringar Kundfordringar — — — — — — 2 044 — 2 044 Derivat, kortfristiga — 1 — 7 0 — — — 8 8 LTFP *, kortfristiga — — — — 2 — — — 2 2 — 1 — 7 2 — 2 044 — 2 054 2 054 Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa tillgångar, finansiella instrument 63 — 343 — — — — — 406 406 942 — — — — — — — 942 942 1 022 1 343 7 2 — 2 044 — 3 419 3 419 Övriga tillgångar, ej finansiella instrument 12 579 Summa tillgångar 15 998 Långfristiga skulder Förlagsinsatser — — — — — — — 130 130 Övriga skulder, långfristiga — — — — — — — 0 0 137 0 Betalningsplan — — — — — — — 226 226 232 — — — — — — — 356 356 369 307 Kortfristiga skulder Betalningsplan — — — — — — — 300 300 Skogslån — — — — — — — 31 31 32 Medlemskonto — — — — — — — 1 662 1 662 1 689 Likvidkonto — — — — — — — 9 9 9 Övriga skulder, kortfristiga — — — — — — — 37 37 37 — — — — — — — 2 039 2 039 2 073 1 372 Kortfristiga rörelseskulder Leverantörsskulder — — — — — — — 1 372 1 372 Derivat, kortfristiga — — — — 2 1 — — 3 3 LTFP*, kortfristiga — — — — 0 — — — 0 0 — — — — 2 1 — 1 372 1 375 1 375 — — — — 2 1 — 3 767 3 770 3 817 Summa skulder, finansiella instrument Övriga skulder, ej finansiella instrument 2 733 Summa skulder 6 503 * Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument. Övriga aktier och andelar består av aktier och andelar i utomstående företag. Som kortfristiga placeringar redovisas räntebärande placeringar med en löptid överstigande tre månader från anskaffningstidpunkten, aktieindex obligationer, aktieindexcertifikat och aktier i börsnoterade bolag. Likvida medel består av banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar med en löptid om maximalt tre månader från anskaffningstidpunkten med obetydlig risk för värdefluktuation och obetydlig ränterisk. Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrumenten som redovisas i tabellen ovan: AKTIER OCH ANDELAR SAMT KORTFRISTIGA PLACERINGAR För noterade värdepapper bestäms verkligt värde med utgångspunkt i tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader vid anskaffningstillfället. Potentiella transaktionskostnader bea ktas inte heller vid avyttring av en tillgång. För onoterade aktier som värderas till anskaffningsvärde, eftersom ett tillförlitligt marknadsvärde inte kunnat fastställas, används redovisat värde som indikator på verkligt värde i ovanstående tabell. DERIVAT För valutaderivat och elprisderivat bestäms verkligt värde med utgångspunkt i noterade kurser om sådana finns tillgängliga. Om sådana inte finns tillgängliga beräknas verkligt värde genom diskontering av skillnaden mellan avtalad termins kurs och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för återstående kontraktsperiod. Diskontering görs till riskfri ränta baserad på statsobligationer. Verkligt värde på massaprisderivat, oljeprisderivat och trävaruprisderivat baseras på förmedlande kreditinstituts värdering, vars rimlighet prövas genom diskontering av beräknade framtida kassaflöden och med utgångspunkt i marknadsräntan för liknande instrument på balansdagen. Kassaflödena baseras på företagsledningens bästa bedömning. KUNDFORDRINGAR OCH LEVERANTÖRSSKULDER För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses redovisat värde reflektera verkligt värde. ÖVRIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER Verkligt värde för övriga finansiella tillgångar och skulder beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta på balansdagen. RÄNTESATSER SOM ANVÄNDS FÖR ATT FASTSTÄLLA VERKLIGT VÄRDE Diskontering har gjorts utifrån aktuell statslåneränta plus relevant räntespread. 84 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån tre nivåer. Nivå 1: Enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Nivå 2: Utifrån direkt eller indirekt observerbara marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Nivå 3: Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Koncernen 2014 Koncernen 2013 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Övriga aktier och andelar — — 19 19 Derivat, kortfristiga — — 14 14 Kortfristiga placeringar — 1 023 — 1 023 Likvida medel 359 — — 359 Summa tillgångar 359 1 023 33 1 415 LTFP*, kortfristiga — — 14 14 Summa skulder — — 14 14 * Kundkontrakt som är knutna till finansiella instrument. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Övriga aktier och andelar — — 17 17 Derivat, kortfristiga — 8 0 8 LTFP*, kortfristiga — — 2 2 406 Kortfristiga placeringar — 406 — Likvida medel 373 569 — 942 Summa tillgångar 373 983 19 1 375 Derivat, kortfristiga — 1 2 3 LTFP*, kortfristiga — — 0 0 Summa skulder — 1 2 3 I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för finansiella instrument som värderats till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning, med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke observerbara indata (nivå 3). Tillgångar Skulder Koncernen 2014 Övriga aktier och andelar Derivat LTFP* Derivat LTFP* Vid årets början 17 0 2 2 0 — 14 0 0 14 2 — — — — Avyttrat och förfallet — — –2 –2 — Redovisat värde vid periodens slut 19 14 0 0 14 Totalt redovisade vinster och förluster: – redovisat i årets resultat Kapitaltillskott * Kundkontrakt som är knutna till finansiella kontrakt. Tillgångar Skulder Koncernen 2013 Övriga aktier och andelar Derivat LTFP* Derivat LTFP* Vid årets början 17 1 2 2 1 Totalt redovisade vinster och förluster: – redovisat i årets resultat — 0 2 2 0 Avyttrat och förfallet — –1 –2 –2 –1 Redovisat värde vid periodens slut 17 0 2 2 0 * Kundkontrakt som är knutna till finansiella kontrakt. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 85 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Not 46 | H ändelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter rapporteringsperiodens utgång. Not 47 | Närstående Moderföretaget betraktas som närstående till sina dotter- och intressef öretag, vilka framgår av not 39 Koncernföretag och not 10 Andelar i intresseföretag. Av moderföretagets totala inköp och försäljning i MSEK avser 3 procent (8) av inköpen och 33 procent (62) av försäljningen andra företag inom koncernen. Moderföretaget har genom styrelserepresentation i Södrakoncernens Pensionsstiftelse år 2003 och Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning en närståenderelation till dessa stiftelser. Stiftelserna har tecknat förlagsinsatser i Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Södra Skogsägarnas Stiftelse för Forskning, Utveckling och Utbildning har även förvärvat emitterade insatser. Koncernen Genom sin rätt att delta i de beslut som rör moderföretagets strategier har dess styrelseledamöter ett betydande inflytande över moderf öretaget och är därmed att betrakta som närstående. En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar. I enlighet härmed har inköp eller försäljning av varor och tjänster under räkenskapsåret skett mellan moderföretaget och enskilda styrelseledamöter, vilka är medlemmar i föreningen. På samma sätt medverkar enskilda styrelseledamöter i finansieringen av föreningen. Dessa transaktioner har skett i enlighet med föreningens ändamål varvid föreningens prissättning och villkor i övrigt har tillämpats. Inköp av varor/tjänster från närstående Försäljning av varor/ tjänster till närstående Övrigt (ränta, utdelning) Fordran på närstående per 31 december Skuld till närstående per 31 december Intresseföretag 2014 868 — — 30 — 2013 717 — — 31 — Försäljning av varor/ tjänster till närstående Inköp av varor/tjänster från närstående Övrigt (ränta, utdelning) Fordran på närstående per 31 december Skuld till närstående per 31 december Moderföretaget Dotterföretag 2014 3 681 325 5 2 381 540 2013 5 628 673 46 3 967 909 Upplysningar om löner, avtal avseende avgångsvederlag med mera för bland annat personer i ledande ställning har lämnats i not 6 Anställda, personalkostnader. Upplysningar i övrigt avseende mellanhavanden rörande koncernföretag framgår av not 41 Eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Not 48 | U ppgifter om moderföretaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening (organisationsnummer 729500-3789) är en svenskregistrerad ekonomisk förening med säte i Växjö. Adressen till huvudkontoret är Skogsudden, Växjö. Koncernredovisningen för 2014 består av moderföretaget och dess dotter företag, tillsammans benämnda koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av intresseföretag. Fusionerade dotterföretag Organisationsnummer Fusionsdag Fusionerad nettoomsättning Fusionerat resultat Södra Interiör AB Södra Timber AB Föllinge Golv AB Mönsterås Hamn AB Södra Skogsplantor AB 556095-2417 556004-5998 556202-5618 556084-8037 556476-3539 2014-03-18 2014-05-20 2014-09-10 2014-09-29 2014-09-29 161 1 739 7 0 0 1 38 –1 0 0 28 Tillgångar Anläggningstillgångar 400 2 029 4 — Omsättningstillgångar 264 1 445 6 5 2 Tillgångar 664 3 474 10 5 30 Skulder, avsättningar och eget kapital Eget kapital 247 927 2 5 1 Obeskattade reserver 46 646 — — — Avsättningar 10 24 — — — 7 — — — — Kortfristiga skulder 354 1 877 8 0 29 Skulder, avsättningar och eget kapital 664 3 474 10 5 30 Långfristiga skulder 86 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER Förslag till vinstdisposition Styrelsen föreslår att till föreningsstämmans förfogande stående vinstmedel 1 133 607 064 SEK disponeras på följande sätt: Till medlemmarna utdelas 6 procent på insatskapitalet, utgörande 169 736 096 SEK Till medlemmarna utdelas 8 procent på virkesleveranserna, utgörande Utdelningen beräknas på medlemmarnas virkesleveranser 1 januari 2014 till 31 december 2014 och beräknas på samtliga sortiment, exklusive skog som sålts på rot 323 506 067 SEK Till medlemmarnas insatskonto överförs genom insatsemission Insatsemissionen utgör 5 procent av innestående inbetalt insatskapital per den 31 december 2014 59 883 160 SEK På förlagsinsatser, serie D, utdelas 7,7 procent 10 010 000 SEK Till reservfonden avsätts I ny räkning balanseras Föreslagna avsättningar till bundet eget kapital utgjorde 20 912 206 SEK 20 912 206 SEK 549 559 535 SEK 1 133 607 064 SEK Koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av koncernens och moderföretagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderföretaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderföretagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderföretaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Växjö den 10 februari 2015 Christer Segerstéen ordförande Anders Grennborg vice ordförande Nils-Erik Andersson Paul Christensson löntagarrepresentant Ola Hildingsson Ulf Johansson Caroline Sundewall Kent Almqvist löntagarrepresentant Karin Andersson Dan Andersson löntagarrepresentant Marie Hallén Stefan Olsson Anders Roman Lars Idermark verkställande direktör Vår revisionsberättelse har lämnats den 13 februari 2015 Erik Åström Åke Andersson Auktoriserade revisorer Göran Andersson Mats Löfgren Förtroendevalda revisorer SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 87 REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse Till föreningsstämman i Södra Skogsägarna ekonomisk förening, org nr 729500-3789. Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen omfattande sidorna 6-87 i den tryckta versionen av årsredovisningen för Södra Skogsägarna ekonomisk förening för räkenskapsåret 2014. STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR FÖR ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredo visningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. REVISORNS ANSVAR Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. För de auktoriserade revisorerna innebär detta att de utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att de auktoriserade revisorerna följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncern redovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i års redovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. UTTALANDEN Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 88 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att föreningsstämman fastställer resultat räkningen och balansräkningen för föreningen och för koncernen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Södra Skogsägarna ekonomisk förening för räkenskapsåret 2014. STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande föreningens vinst, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt lagen om ekonomiska föreningar REVISORNS ANSVAR Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av föreningens vinst och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst har vi granskat om förslaget är förenligt med lagen om ekonomiska föreningar. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med, lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisnings lagen eller föreningens stadgar. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. UTTALANDEN Vi tillstyrker att föreningsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktörerna ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Växjö den 13 februari 2015 Erik Åström Auktoriserad revisor Göran Andersson Förtroendevald revisor Åke Andersson Auktoriserad revisor Mats Löfgren Förtroendevald revisor DEFINITIONER OCH ORDLISTA Definitioner och ordlista Definitioner Ordlista Avkastning på eget kapital Resultat efter finansnetto med avdrag för 22 % schablonskatt i förhållande till genomsnittligt eget kapital. Energimåttenheter 1 Terawattimme (TWh) = 1000 Gigawattimmar (GWh) = 1 000 000 Megawattimmar (MWh) = 1 000 000 000 Kilowattimmar (KWh). Avkastning på operativt kapital Operativt rörelseresultat i förhållande till genomsnittligt operativt kapital. FSC® Forest Stewardship Council är en oberoende internationell medlemsorganisation som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar och har utvecklat principer för certifiering av skogsförvaltning. Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. EBITDA Beräknas som rörelseresultat exklusive avskrivningar och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar. Eget kapital Eget kapital i koncernen är lika med beskattat eget kapital ökat med eget kapitalandelen av obeskattade reserver samt innehav utan bestämmande inflytande. Eget kapital består av medlemsinsatser, såväl inbetalda som emitterade samt den intjäning som skett ackumulerat under årens lopp och som inte utdelats till medlemmarna. Nettoskuld Utgörs av räntebärande skulder med avdrag för räntebärande tillgångar och likvida medel. Operativt kapital Immateriella och materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, varulager och övriga operativa tillgångar minskat med rörelseskulder och från och med 2014 även med koncernbidrag. Operativt rörelseresultat Rörelseresultat justerat för avskrivningar på goodwill. Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av nettoomsättning. Rörelseresultat Resultat före finansnetto och skatt. Skuldsättningsgrad Nettoskuld i förhållande till eget kapital. Soliditet Eget kapital uttryckt i procent av balansomslutningen. Sysselsatt kapital Immateriella och materiella anläggningstillgångar, biologiska tillgångar, varulager och övriga operativa tillgångar minskat med rörelseskulder och nettoskatteskuld. Utdelning I utdelningen ingår utdelning på inbetalt insatskapital, utdelning genom insats och utdelning på virkesleveranser. Förlagsinsatser En form av insatskapital som har en mellanställning mellan eget kapital och skulder. Grön el I dagligt tal el som produceras av förnyelsebara källor som exempelvis biobränsle, vind- och vattenkraft. ha Hektar. En yta motsvarande 10 000 kvadratmeter. Insatskapital Kapital som föreningens medlemmar bidrar med genom insatser. ISO 14001 En internationell standard som används för att certifiera miljö ledningssystem. ISO 50001 En internationell standard som används för att certifiera energi ledningssystem. m3fub Fastkubikmeter under bark. Avser trädstammens volym exklusive bark och topp. Används vanligen som mått vid avverkning och handel. m3 s Kubikmeter stjälpt mått. Avser materialets yttre mått och används bland annat för flis. m3sk Skogskubikmeter. Avser volymen av hela trädstammen ovan stubbskäret inklusive bark och topp, men exklusive grenar. Används vanligen som mått på rotstående skog. OHSAS 18001 En internationell standard som används för att certifiera lednings system för arbetsmiljö. OTC (Over-the-counter) Värdepappershandel som sker på andra ställen än på erkända handelsplatser. PEFC™ Programme for the Endorsement of Forest Certification är en internationell organisation som arbetar för ett hållbart skogsbruk genom oberoende tredjepartscertifiering. PFE Program för energieffektivisering i energiintensiv industri. Traktdirektiv En skriftlig instruktion vid avverkning innehållande bland annat hur mycket virke som ska avverkas och vilken naturhänsyn som ska tas. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 89 KONCERNENS STYRNING STYRELSEORDFÖRANDEN HAR ORDET Vi har en nyckelroll för ett hållbart samhälle Vi kan lägga ännu ett händelserikt år för Södra till handlingarna. 2014 var åter ett vinst givande år och vi klarade med råge det långsiktiga avkastningskravet. Styrelsen kan lägga fram ett starkt utdelningsförslag till föreningsstämman, till gagn för våra ägare och som en viktig del i Södras uppdrag att stärka lönsamheten på medlemmarnas skogsgårdar. Under året påbörjades genomförandet av koncernstrategin som beslutades i december 2013. En viktig utgångspunkt i denna är att skapa ett mer sammanhållet Södra. Som ett steg i det arbetet har dotterföretag fusionerats in i den ekonomiska föreningen, där de hanteras som affärsområden direkt under koncernchefen. Genom att styrelserna i dotterföretagen avskaffades har Södra en klarare styrningsmodell och tydligare fördelning av ansvaret mellan styrelse och vd. REKORDSTORA INVESTERINGAR Det övergripande målet i Södras strategi är att skapa en långsiktigt lönsam tillväxt som säkerställer avsättningen för medlemmarnas virke. Viktiga steg mot detta var besluten att investera totalt cirka 5 miljarder kronor i våra tre massabruk. Vi investerar drygt 4 miljarder i massabruket i Värö, bland annat för att öka produktionen av massa med 275 000 ton per år. Vid massabruket i Mörrum investeras cirka 700 miljoner kronor, för att förbättra kvaliteten och öka årsproduktionen med 45 000 ton. Dessutom görs nya energiinvesteringar vid bruket i Mönsterås. Dessa investeringar är viktiga för framtiden, för både skogsgården och Södra, men också för Sverige. området Södra Wood uppnås en rad samordningsfördelar och vi skapar en slagkraftig aktör på byggmarknaden. GLÄDJANDE RESULTAT Den skogliga verksamheten präglades av god efterfrågan från industrin och hög kontraktering av virke. Även plantförsäljningen har varit bra och speciellt glädjande var att försäljningen av tallplantor ökade. Det känns som vi tagit ett steg framåt i det långsiktiga arbetet med att öka tallandelen i våra skogar. Södra Skog har också förtjänstfullt hanterat effekterna av de stormar som drabbade delar av vårt område. Ett annat glädjeämne var att markskoningsgarantin har gett positiva resultat och uppmärksammats av myndighetssverige. BRIST PÅ KUNSKAP På det näringspolitiska området var året händelserikt. Miljömålsberedningen lade fram sitt slutbetänkande och dåvarande regering gick till riksdagen med ett modifierat förslag till strategi för biologisk mång fald och ekosystemtjänster. Förslaget var relativt väl balanserat och bra ur skogsägarnas synvinkel. Riks dagen ställde sig bakom förslaget och ett av delbesluten var att ta fram ett nationellt skogsprogram. Skogsvårdslagen låg fast och därmed också ett skogsbruk med frihet under ansvar. Under valrörelsen talades om skogen och biomassan som Sveriges gröna guld. Våra frågor lyftes fram där skogsbruket och skogsindustrin beskrevs som lösningen på många problem. Under sommaren ordnade Södra på länsnivå och i skogsbruksområdena, ibland tillsammans med LRF, möten med riksdagsledamöter och riksdagskandidater där Södras erbjudande presenterades. ”Ett händelserikt år och ett starkt utdelningsförslag.” ETT NYTT AFFÄRSOMRÅDE Vid sågverken har arbetet varit inriktat mot fortsatta produktionsförbättringar för att fullt ut dra nytta av tidigare investeringar. Arbetet under de senaste åren har lett till en kraftig produktionsökning samtidigt som Södra flyttat fram positionerna på marknaden. Genom att slå samman Södra Timber och Södra Interiör till affärs- 90 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 När valet var över var också talet om skogens möjligheter borta. I regeringsdeklarationen nämndes skogen med en enda kortfattad rad: ”Fler naturskogar ska skyddas och naturvårdshänsynen ska öka i den brukade skogen”. När regeringen presenterade sin budgetproposition innehöll den också krav på en ny skogvårdslag. Ena dagen hjältar, nästa dag busar. Det politiska läget är minst sagt oklart och diskussionerna präglas av stor brist på kunskap. Klyftan mellan stad och land har efter årets val blivit större. Under slutet av året har Södra ägnat mycket tid åt att öka beslutsfattarnas förståelse för våra frågor. Den nuvarande skogsvårdslagen från 1994 har bidragit till en mycket positiv utveckling. Miljöhänsynen i skogsbruket har vuxit stadigt. Riksskogstaxeringen visar på ett tydligt trendbrott med nuvarande skogsvårdslag: gammelskogens areal ökar, vi har mer död ved kvar i skogen och andelen lövskog ökar. I dag har Södras certifierade medlemmar gjort frivilliga avsättningar för naturvård med 8 procent av sin produktiva skogsmark och vid slutavverkningar visas generell hänsyn med ytterligare 6 procent på den avverkade arealen. Enbart de frivilliga avsättningarna omfattar en areal på 148 000 hektar, vilket motsvarar 200 000 fotbollsplaner. Södra har aktivt deltagit i Skogsstyrelsens Dialogprojekt och påbörjade implementeringen av projektets målbilder för miljöhänsyn vid slutavverkningar. Dessa är en summering av skogsvårdslagens krav och skogsägarnas frivilliga avsättningar. Bland annat har tjänstemän och entreprenörer utbildats. Till detta ska läggas Södras engagemang i arbetet med Skogens vatten och den utvecklade markskoningsgarantin. Södra har ett urstarkt erbjudande till Sverige. Vi bedriver ett ansvarsfullt skogsbruk och har med vår industri en nyckelroll i omställningen till ett hållbart samhälle. KONCERNENS STYRNING STYRELSEORDFÖRANDEN HAR ORDET Vi kan bidra till att både hitta lösningar på klimatfrågan och säkerställa framtida resurser för vård, skola och omsorg. Våra verksamheter betyder mycket för framtiden på landsbygden, det Sverige som finns utanför storstadsregionen StockholmGöteborg-Malmö. Ett tack till Södras alla förtroendevalda och medlemmar för ett år med ett fantastiskt gemensamt arbete för vårt Södra. Tillsammans är vi starka och vill göra något som gagnar hela samhället om våra politiker fattar kloka beslut till gagn för skogsgården. Christer Segerstéen Styrelseordförande, Södra ”Södra har ett urstarkt erbjudande i omställningen till ett hållbart samhälle.” • Det politiska läget är oklart och klyftan mellan stad och land har blivit större. • Vi kan lägga ett starkt utdelningsförslag till föreningsstämman. • Vi tror på Sverige och investerar cirka 5 miljarder kronor i våra massabruk. • Med nya affärsområdet Södra Wood blir vi en slagkraftig aktör på byggmarknaden. • Södra har en nyckelroll i omställningen till ett hållbart samhälle. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 91 KONCERNENS STYRNING FÖRENINGSSTYRNINGSRAPPORT Föreningsstyrningsrapport Södra Skogsägarna ekonomisk förening har sitt säte i Växjö. Styrningen av koncernen bygger bland annat på den svenska lagen om ekonomiska föreningar, andra tillämpliga lagar och regler samt föreningens stadgar. Från och med 2014 bedriver Södra Skogsägarna koncernstyrning där den ekonomiska föreningen är moderföretag. I til�lämpliga delar har Södra börjat en anpassning till Svensk kod för bolagsstyrning, ”Koden”. Södra Timber och Södra Interiör. Under hösten 2014 påbörjades en sammanläggning av Södra Timber och Södra Interiör till Södra Wood varefter affärsområdena blev tre. Dessutom finns ett antal dotter företag, se förteckningen på sid 81. FÖRENINGENS ÄNDAMÅL ÄGARE OCH MEDLEM Södra Skogsägarna ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, vilket bland annat innebär att bedriva handel med och förädling av skog och skogsprodukter från huvudsakligen föreningens medlemmar och bedriva industri- och/eller finanseringsverksamhet. Föreningen ska också söka åstadkomma en tryggad och ändamålsenlig avsättning av medlemmarnas skogsråvara till marknadsmässiga priser, verka för en hög och värdefull skogsproduktion med natur- och kulturvårdshänsyn, stödja och utveckla enskilt skogsbruk samt värna äganderätten. STRUKTUR OCH ORGANISATION Södra Skogsägarna ekonomisk förening är en skogsindustrikoncern som erbjuder skogliga tjänster, sågade trävaror och interiörträ samt massa för avsalumarknaden. Verksamheten bedrevs under 2014 i fyra affärsområden, Södra Skog, Södra Cell, Södra ägs av cirka 50 000 skogsägare i södra Sverige. Ägare är medlem i den ekonomiska föreningen och ska delta med insatskapital om minst en insats för varje hektar skogsmark, men behöver inte delta med fler än 200 insatser. En insats lyder på 600 kronor. Medlem kan den bli som äger eller arrenderar minst fem hektar skogsmark inom föreningens medlemsområde, som i huvudsak består av Götaland. Varje medlem har en röst oavsett insatskapital och skogsfastighetens storlek. SKOGSBRUKSOMRÅDEN OCH ÅRSMÖTEN Södras medlemmar är organiserade i 36 skogsbruksområden och möjligheten att påverka individuellt är störst i skogsbruksområdet. I andra sammanhang förs talan via valda representanter. Varje skogsbruksområde utser vid årsmötet ett förtroenderåd om cirka tolv ledamöter samt en valberedning. Årsmötena utser även fullmäktige till den årliga föreningsstämman. Medlem kan skriva motioner till årsmötet, som kan besluta att lämna motionen vidare till föreningsstyrelsen eller till föreningsstämman. Medlem kan också begära att motion förs direkt till stämman. Alla medlemmar har möjlighet att motionera och lämna skrivelser direkt till förtroenderådet eller till föreningsstyrelsen. På årsmötet går förtroenderådet igenom det gångna årets verksamhet och presenterar en verksamhetsplan för innevarande år. Ordinarie årsmöte i skogsbruksområdet hålls senast tre månader efter räkenskapsårets utgång. Kallelse till årsmöte eller extra möte ska ske skriftligt senast en vecka före mötet och det är respektive förtroenderåd som svarar för kallelsen. FÖRTROENDERÅD Varje skogsbruksområde väljer vid årsmötet ett förtroenderåd som ansvarar för den kooperativa aktiviteten i skogsbruksområdet. I detta ingår bland annat bevakning av lokal näringspolitik, utbildningar och medlemsaktiviteter. Ledamöterna i förtroenderådet har en viktig roll i dialogen med de enskilda medlemmarna. Förtroenderådet ska ha lägst fem och högst tolv ledamöter. För större skogsbruksområden kan ytterligare ledamöter väljas, dock som mest 15. Vd och koncernchef Södra Skog Södra Wood Staber Affärsutveckling – Koncern IT Ekonomi och Finans – Inköp HR Hållbarhet Innovation och Nya affärer Juridik & Administration Kommunikation Medlem 92 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Södra Cell AB Trivselhus Övrigt Södra-koncernens Pensionsstiftelse Stiftelsen för Forskning, Utveckling och Utbildning KONCERNENS STYRNING FÖRENINGSSTYRNINGSRAPPORT 50 000 medlemmar Motioner 36 skogsbruksområden (sbo) 26 årsmöten 36 förtroenderåd Förvaltningsråd På årsmötet i respektive SBO väljs ett förtroenderåd som ska främja medlemmarnas ekonomiska och näringspolitiska intressen. Ansvarar för den kooperativa verksamheten (ca tolv ledamöter). Ordförandena i de 36 förtroenderåden är rådgivande organ till styrelsen och ska verka för att viktiga frågor förankras hos medlemmarna. Föreningsstyrelse Väljs på stämman, långsiktiga och strategiska frågor, utser vd. Föreningsstämma 200 fullmäktige valda på årsmöten. Valberedning Väljs på stämman på förslag från förvaltningsrådet. REVISION Revisorerna utses av föreningsstämman och granskar årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Varje förtroenderåd fastställer antalet ordinarie möten i sin verksamhetsplanering. Frågorna handlar om ekonomiska och sociala aktiviteter som påverkar medlemmarnas allmänna intressen, ägande och skötsel av skogsfastigheterna. Mötesfrekvens varierar mellan olika skogsbruksområden med en normal frekvens om sex möten per år. Förvaltningsrådet har haft fyra ordinarie möten under året. På dagordningen har bland annat stått redogörelser för affärs läget och aktuella näringspolitiska frågor. Under årets första möte hanteras normalt frågor inför skogsbruksområdenas årsmöten. På samma sätt ägnas mötet inför föreningsstämman åt ärenden som tas upp vid denna. Vid första mötet på hösten läggs särskild vikt vid virkesmarknadsfrågor. FÖRVALTNINGSRÅD Förtroenderådens samtliga 36 ordförande bildar förvaltningsrådet som är rådgivande till föreningsstyrelsen och föreningsstämman. Förvaltningsrådet ska även verka för att Södras strategiska mål och beslut är förankrade hos medlemmarna. Detta sker bland annat genom att förvaltningsrådet lämnar yttranden i olika ärenden. FÖRENINGSSTÄMMA Föreningsstämman är Södras högsta beslutande organ. Stämman består av de 200 fullmäktige som väljs på årsmötena och har var sin röst. Stämman fastställer bokslut och vinstdisposition, utser ledamöter i föreningsstyrelsen, revisorer och valberedning. Styrelsens ledamöter, verkställande direk- tören, förvaltningsrådets ledamöter och revisorerna har rätt att delta i överläggningarna på stämman och framställa förslag. Ordinarie stämma hålls senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Kallelse ska ske genom skriftligt meddelande till varje fullmäktig tidigast fyra veckor före och senast två veckor före ordinarie stämma respektive en vecka före extra stämma. Föreningsstämman 2014 hölls den 14 maj i Kalmar. Stämman beslutade bland annat om vinstdisposition, nya stadgar, behandlade 15 motioner och valde Karin Andersson, Ulf Johansson och Anders Roman som nya ledamöter i föreningsstyrelsen. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 93 KONCERNENS STYRNING FÖRENINGSSTYRNINGSRAPPORT Styrelsemöte 15 december • Genomgång av affärsläget • Fastställande av strategi och affärsplan 2015/16 samt finansiell plan • Fastställande av finans- och investeringspolicy NO VE OKTOB ER Föreningsstyrelsen förvaltar företagets angelägenheter i företagets och ägarnas intresse och svarar för att företaget har ändamålsenliga mål, planer, strategier och policies ägnade att uppfylla ägarnas krav och förväntningar på företaget. Styrelsen ska fortlöpande följa upp och utvärdera företagets prestationer och bedöma företagets ekonomiska situation och den ekonomiska situationen i koncernen. Styrelsen ska se till att företagets medelsförvaltning, interna kontroll och riskhantering är betryggande och ansvarar för att företaget har en ändamålsenlig organisation. I arbetet med att fullgöra sina uppgifter har föreningsstyrelsens ordförande stöd av ett presidium. Presiditet utgörs förutom av ordföranden av vice ordföranden och verkställande direktören. Föreningsstyrelsen ska utöver det konstituerande mötet hålla minst sex möten under året. Under 2014 har styrelsen haft ett konstituerande och elva övriga möten, varav ett telefonmöte. Vid det konstituerande mötet efter föreningsstämman utses styrelsens vice ordförande. Februarimötet ägnas bland annat åt uppföljning och utvärdering av det gångna året. Vid junimötet behandlas strategifrågor samt 94 M I JU LI Styrelsemöte 25 augusti • Genomgång av affärsläget • Fokusområde energimarknaden globalt och regionalt FÖRENINGSSTYRELSENS ARBETE IL APR G ST A AU U J BER Extra styrelsemöte 11 september • Mötet hölls i samband med studieresa i Finland • Summering av studieresan Styrelsemöten 2014 SEPTE M Extra styrelsemöte 7 oktober • Organisationsöversyn och bildandet av Södra Wood FE BR S MAR Styrelsemöte 23 oktober • Genomgång av affärsläget • Genomgång av ny varumärkesstrategi samt det fortsatta hållbarhetsarbetet R BE M JANU ARI RI UA Extra styrelsemöte 25 november • Uppföljning och avstämning gällande nya affärsområdet Södra Wood BER CEM DE Styrelsemöte 12 februari • Genomgång affärsläget • Årsredovisning och årsbokslut samt utdelningsförslag • Fastställande av utdelningspolicy • Fokusområde Smart Housing Småland JU N I styrelsens arbetsformer. Höstmötet ägnas bland annat åt hållbarhetsfrågor och under 2014 även av varumärkesfrågor. Vid decembermötet behandlas affärsplanen för kommande år samt mål och koncernpolicies. Personalfrågor är en särskild punkt vid varje styrelsemöte. UTSKOTT Föreningsstyrelsens har inom sig utsett tre utskott; revisionsutskottet, finansutskottet samt ersättnings- och arvodesutskottet. Revisionsutskottet övervakar och granskar den finansiella rapporteringen, riskhanteringen och hållbarhetsredovisningen. I utskottet ingick under 2014 Paul Christensson, Marie Hallén och Karin Andersson. Utskottet hade sex möten. Finansutskottet företräder föreningsstyrelsen vad avser den finansiella riskexponeringen och efterlevnad av finanspolicyn. I utskottet ingick under 2014 Lars Idermark (vd), Christer Segerstéen och Caroline Sundewall. Utskottet hade fem möten. Ersättnings- och arvodesutskottet bereder frågor om principer och riktlinjer för ersättningar och andra anställningsvillkor för företagsledningen. Utskottet ska även följa och utvärdera tillämpningen av de principer och riktlinjer för ersättningar SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Extra styrelsemöte 24 februari • Investeringsbeslut avseende expansion i Södra Cell Värö Styrelsemöte 14 april • Genomgång affärsläget • Ärenden inför föreningsstämman • Fokusområde makroekonomisk utveckling Styrelsemöte 14 maj • Konstituering Styrelsemöte 16–17 juni • Genomgång av affärsläget • Genomgång av nya strategier avseende HR, innovationsverksamheten, biodrivmedel och medlemsfrågor • Fastställande av styrelsens arbetsordning • Investeringsbeslut avseende Södra Cell Mörrum och andra anställningsvillkor som styrelsen fastställt och ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i företaget. I utskottet ingick under 2014 Anders Grennborg, Ola Hildingsson och Christer Segerstéen. Utskottet hade ett möte. FÖRENINGSSTYRELSENS SAMMANSÄTTNING Föreningsstyrelsen har upp till 13 ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Upp till tio ledamöter väljs av föreningsstämman och tre är arbetsgivarerepresentanter. Verkställande direktören ingår ej i styrelsen. Ledamöterna i föreningsstyrelsen presenteras på sidorna 96–97. REVISORER Revisorerna utses av föreningsstämman. Revisorernas övergripande ansvar är att granska årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Två av de fyra ordinarie revisorerna är förtroendevalda. Vid stämman 2014 valdes Åke Andersson och Lars Träff från Ernst & Young samt Göran Andersson och Mats Löfgren som förtroendevalda revisorer. Från och med den 21 augusti 2014 ersattes Lars Träff av KONCERNENS STYRNING FÖRENINGSSTYRNINGSRAPPORT Erik Åström, Ernst & Young, som valdes till revisorssuppleant av föreningsstämman. Ändringen skedde till följd av att Lars Träff lämnat revisionsyrket i samband med att han valt att gå i pension. VALBEREDNING Föreningsstämmans valberedning ger förslag på styrelseledamöter, revisorer och föreningens ombud till LRF:s riksförbundsstämma. Dessutom föreslår valberedningen ekonomisk ersättning till styrelse, förvaltningsråd, fullmäktige, förtroendevalda och revisorer. Valberedningen ska bestå av fem–sju ledamöter och dess sammansättning ska spegla medlemskåren och om möjligt hela medlemsområdet. Valberedningen inhämtar kunskap om föreningens utveckling och framtid. Den informerar sig om hur styrelsearbetet fungerar genom samtal med ordförande och vd, intervjuer med befintliga styrelseledamöter och genom att ta del av resultat från styrelsens utvärdering och ordförandens utvecklingssamtal. Behov av förändringar i styrelsens sammansättning samt övriga val och arvoden analyseras. Intervjuer med nya kandidater genomförs. Valberedningens förslag till stämman dokumenteras slutligen i ett valberedningsprotokoll som sänds ut till fullmäktige tillsammans med stämmohandlingarna. Vid föreningsstämman 2014 valdes IngaBritt Andersson, Tomas Andersson, Peringe Kindstrand, Ann-Charlotte Larsson, Dick Stagmo, Siw Abrahamsson och Roger Johansson. Vid valberedningens första möte valdes Tomas Andersson till ordförande. VIKTIGA REGELVERK EXTERNA: • L agen om ekonomiska föreningar (”Föreningslagen”) • Aktiebolagslagen • Årsredovisningslagen • Svensk kod för bolagsstyrning NOMINERINGSPROCESSEN De stämmovalda ledamöterna är högst tio, av vilka minst två tredjedelar ska vara medlemmar i föreningen. Alla medlemmar kan löpande ge förslag till valberedningen på kandidater till styrelse och revisorer. Normalt uppmanas förvaltningsrådet att under tidig höst diskutera frågan i förtroenderåden och inkomma med förslag på såväl medlemmar som externa kandidater. Valberedningen intervjuar de kandidater som bedöms passa in i den kompetensmix som behövs i styrelsen. KONCERNLEDNING Koncernledningen består av verkställande direktör, affärsområdeschefer och stabs chefer och samlas normalt en gång i månaden. Ekonomi, marknad och personalfrågor är återkommande punkter på dagordningen. Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Koncernledningen presenteras på sidorna 98–99. INTERNA • Föreningens stadgar • Föreningsstämma • Arbetsordning för styrelsen • Instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelse och vd • Instruktion avseende ekonomisk rapportering till styrelsen • Policies och riktlinjer SYSTEM FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I SAMBAND MED DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN FÖR 2014 Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska lagen om ekonomiska föreningar. Den interna kontrollen är en process som ger styrelse, ledning och annan personal rimlig säkerhet för att företagets mål ska nås när det gäller verksamhetens ändamålsenlighet, den ekonomiska rapporteringens tillförlitlighet samt efterlevnaden av tillämpliga lagar och förordningar. Södra arbetar med intern styrning och kontroll begränsad till de processer som utmynnar i den finansiella rapporteringen. STYRELSELEDAMÖTER FRÅN OCH MED FÖRENINGSSTÄMMAN 2014 LEDAMÖTER FUNKTION INVALD NÄRVARO UTBETALT ARVODE INSATSKAPITAL Per den 31 dec 2014. UTSKOTT Finans, ersättningsoch arvode Ersättnings- och arvode Christer Segersteen Ordförande 1991 10/10 1 779 000 942 374 Anders Grennborg Vice ordförande 2002 9/10 797 000 459 939 Caroline Sundewall Ledamot 2011 9/10 314 000 138 295 Finans Marie Hallén Ledamot 2011 10/10 381 000 346 725 Revision Paul Christensson Ledamot 2010 9/10 347 000 142 675 Revision Ola Hildingsson Ledamot 2013 10/10 352 000 — Stefan Olsson Ledamot 2012 10/10 340 000 525 231 — Anders Roman Ledamot 2014 7/10 226 000 216 157 — Karin Andersson Ledamot 2014 7/10 201 000 310 123 Revision Ulf Johansson Ledamot 2014 7/10 225 000 518 332 — Ersättnings- och arvode ARBETSTAGARREPRESENTANTER Nils-Erik Andersson Löntagarrepresentant LO 2007 10/10 0 — — Kent Almqvist Löntagarrepresentant LO 2007 9/10 0 — — Patrik Ericsson Löntagarrepresentant PTK 2011 8/10 0 — — SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 95 KONCERNENS STYRNING FÖRENINGSSTYRELSE Föreningsstyrelse Innehav av totalt insatskapital avser förhållandena den 31 dec 2014. Christer Segerstéen Anders Grennborg Karin Andersson Ordförande. f. 1950. Officer, Krigsskolan Karlberg 1972. Styrelseledamot i LRF:s Skogsägardelegation och Naturvårdsverkets insynsråd. Skogsinnehav: 180 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 942 374 kronor. Suppleant i styrelsen 1991, ordinarie 1992. Mandattiden utgår 2015. Vice ordförande. f. 1953. Skogsinnehav: 480 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 459 939 kronor. Ledamot i styrelsen 2002. Mandattiden utgår 2015. f. 1957. Agronom med ekonomisk inriktning, SLU Uppsala 1986. Master of Science in Humans Services, Springfield College, 2000. Styrelseledamot i Kairos Future Partners AB och Humanus Utbildning Syd AB. Skogsinnehav: 125 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 310 123 kronor. Ledamot i styrelsen 2014. Mandattiden utgår 2016. Paul Christensson Marie Hallén Ola Hildingsson f. 1959. Styrelseordförande i LRF Västra G ötaland och Agroväst. Skogsinnehav: cirka 220 ha produktiv skogsmark (delägd 50 procent). Totalt insatskapital i Södra: 142 675 kronor. Ledamot i styrelsen 2010. Mandattiden utgår 2016. f. 1963. Lantmästare, SLU Alnarp 1987. Styrelseledamot i Svenska Säker Skog ekonomisk förening. Skogsinnehav: 250 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 346 725 kronor. Ledamot i styrelsen 2011. Mandattiden utgår 2015. f. 1948. Civiljägmästare, Kungliga Skogshögskolan i Stockholm, 1974. Teknologie hedersdoktor, Umeå Universitet. Styrelseledamot i Investment AB BioLett, SIA Baltijas Mezi, SilviCapital AB och Malux AB. Skogsinnehav: 60 ha produktiv skogsmark (ej i Södras medlemsområde). Ledamot i styrelsen 2013. Mandattiden utgår 2015. Ulf Johansson Stefan Olsson Anders Roman f. 1971. Styrelseordförande i Falkenbergs Sparbank. Styrelseledamot i Harplinge inköpsförening och LRF:s skogsägardelegation. Skogsinnehav: 107 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 518 332 kronor. Ledamot i styrelsen 2014. Mandat tiden utgår 2016. f. 1950. Civilingenjör Teknisk Fysik, Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg 1974. Styrelseordförande i Nexans Sweden AB. Skogsinnehav: 72 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 525 231 kronor. Ledamot i styrelsen 2012. Mandattiden utgår 2016. f. 1961. Civilekonom, Linköpings Universitet 1988. Styrelseordförande i Romans Fastigheter AB, Acconia Resultatskap AB och Swedbank J önköping. Styrelseledamot och verkställande ledamot i Stiftelsen Fria Media. Styrelseledamot i Kanonaden Entreprenad Nässjö. Skogsinnehav: 749 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 216 157 kronor. Ledamot i styrelsen 2014. Mandattiden utgår 2016. 96 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 KONCERNENS STYRNING FÖRENINGSSTYRELSE Caroline Sundewall Kent Almqvist Dan Andersson f. 1958. Civilekonom, Handelshögskolan i S tockholm 1980. Styrelseordförande i Cloetta och Tennisstiftelsen Streber Cup. Styrelseledamot i Hemfosa Fas tigheter, Lifco, Cramo Oy och Mertzig Kapitalförvaltning. Skogsinnehav: 19 ha produktiv skogsmark. Totalt insatskapital i Södra: 138 295 kronor. Ledamot i styrelsen 2011. Mandattiden utgår 2015. f. 1959. Löntagarrepresentant för LO. Styrelseordförande i GS vid Södra Wood Traryd. Ledamot i styrelsen 2007. f. 1961. Löntagarrepresentant för PTK. Styrelseordförande i SSF-ledarna Södra Skog. Ledamot i Södras koncernråd. Suppleant i styrelsen 2014, ordinarie 2015. Nils-Erik Andersson f. 1955. Löntagarrepresentant för LO. Styrelseledamot i Pappersarbetareförbundet 2006. Ordförande för Pappers avdelning 9 vid Södra Cell Värö. Suppleant i styrelsen 2007, ordinarie 2008. SUPPLEANTER – LÖNTAGARREPRESENTANTER Teddy Hedlund Magnus Lindström Olle Svensson f. 1968. Löntagarrepresentant för PTK. Styrelseordförande för Unionen vid Södra Cell Mörrum. Ledamot i Södras koncernråd och Södra Cells bolagsråd. Suppleant i styrelsen 2015. f. 1970. Löntagarrepresentant för LO. Styrelseordförande i GS vid Södra Wood Värö. Ledamot i Södras koncernråd. Suppleant i styrelsen 2013. f. 1952. Löntagarrepresentant för LO. Arbetsställets huvudskyddsombud vid Södra Cell M örrum. Styrelseledamot i Pappers avdelning 34 vid Södra Cell Mörrum. Ledamot i Södras koncernråd. Suppleant i styrelsen 2008. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 97 KONCERNENS STYRNING KONCERNLEDNING Koncernledning Lars Idermark Magnus Berg Vd och koncernchef Medlemschef Annica Gerentz Mattias Johansson Kommunikationsdirektör Chefsjurist och administrativ direktör Född 1957. Agronom och MBA. Anställd 2013. Ingår i ledningsgruppen sedan 2013. Tidigare erfarenheter bland annat vd och koncernchef PostNord AB och Kooperativa Förbundet. Vd för Andra AP-fonden. Stf vd och koncernchef Capio AB. Vice vd och stf vd och koncernchef, FöreningsSparbanken AB (Swedbank). Ekonomi- och finansdirektör och vice vd, F öreningsbanken AB. Vd och koncernchef, LRF Holding AB. Styrelseuppdrag: Ordförande i Aleris och vice ordförande i Swedbank. Totalt insatskapital i Södra: 301 419 kronor Född 1960. Civilekonom. Anställd 2014. Ingår i ledningsgruppen sedan 2014. Tidigare erfarenheter bland annat managementkonsult Neuman & Nydahl HB, kommunikationsdirektör NCC, journalist m m vid bland annat Tidnings AB Börsveckan, Nyhetsbrevet Risk & Försäkring, Nyhetsbyrån Direkt, Dagens Industri, Dagens Nyheter och Expressen. Totalt insatskapital i Södra: 0 Född 1972. Jur kand, MBA och Master of Laws, L ondon School of Economics and Political Science. Anställd 2007. Ingår i ledningsgruppen sedan 2007. Tidigare erfarenheter bland annat bolagsjurist Saab AB, bolagsjurist Södra, ABB Financial Services AB, tingsnotarie Västerås tingsrätt. Totalt insatskapital i Södra: 0 Anica Kabbenäs Håkan Larsson Sekreterare och vd-assistent Skogsdirektör Född 1956. Anställd 1972. 98 Född 1967. Jägmästare och MBA. Anställd 2002. Ingår i ledningsgruppen sedan 2002. Tidigare erfarenheter bland annat olika befattningar på SkogForsk, Skogsindustrierna och Näringsdepartementet. Totalt insatskapital i Södra: 0 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Född 1967. Jägmästare. Anställd 1994. Ingår i ledningsgruppen sedan 2013. Tidigare erfarenheter bland annat olika befattningar inom Södra, till exempel produktionschef, regionchef och projektchef IT. Totalt insatskapital i Södra: 602 563 kronor. KONCERNENS STYRNING KONCERNLEDNING Carina Olson Gunilla Saltin Ekonomi- och finansdirektör, inköpsdirektör Affärsområdeschef Södra Cell Född 1965. Civilekonom och MBA. Anställd 2001. Ingår i ledningsgruppen sedan 2009. Tidigare erfarenheter bland annat HR-direktör Södra koncernen, ekonomichef Södra Cell och Södra Timber samt tio år inom ABB-koncernen i olika ledande ekonomibefattningar. Styrelseuppdrag: Ledamot i Handelsbanken Växjö. Totalt insatskapital i Södra: 0 Född 1965. Civilingenjör, kemiteknik och MBA. PhD Chemical Engineering University of Idaho. Anställd 2000. Ingår i ledningsgruppen sedan 2008. Tidigare erfarenheter bland annat platschef Södra Cell Värö, processteknisk chef Södra Cell Värö, processingenjör MoDo Paper AB. Styrelseuppdrag: Ledamot i IVL AB och Flügger A/S. Totalt insatskapital i Södra: 0 Håkan Svensson Gustav Tibblin Affärsområdeschef Södra Wood Direktör affärsutveckling Född 1965. Civilingenjör. Anställd 2005. Ingår i ledningsgruppen sedan 2005. Tidigare erfarenheter bland annat vd för Bengtssons Maskin, Malmö och tio år inom Dow Corning-koncernen, varav fyra år i Belgien och två år i Tyskland. Totalt insatskapital i Södra: 0 Född 1958. Jägmästare och MBA. Anställd 1988. Ingår i ledningsgruppen sedan 2008. Tidigare erfarenheter bland annat olika befattningar inom Södra, på Svanö och Skogforsk. Styrelseuppdrag: Ledamot i Sunpine AB och Statkraft Södra Vindkraft AB. Totalt insatskapital i Södra: 0 Christer Thörn Karin Emilsson HR-direktör Teknisk direktör Född 1966. Officer med majors grad. Anställd 2013. Ingår i ledningsgruppen sedan 2013. Tidigare erfarenheter bland annat HR-direktör för TetraPak och PartnerTech. Totalt insatskapital i Södra: 0 Född 1957. Civilingenjör, kemiteknik. Anställd 1987. Ingick i ledningsgruppen sedan 2007. Styrelseuppdrag: Ledamot i Linnéuniversitetet och Innventia AB. Totalt insatskapital i Södra: 0 Karin Emilsson slutade sin anställning hos Södra vid årsskiftet 2014/2015. Laila Rogestedt Chef Innovation och Nya affärer Född 1962. Civilingenjör, kemiteknik. Licentiatexamen inom polymerteknologi. Anställd 2015. Ingår i ledningsgruppen från 1 mars 2015. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 99 HÅLLBARHETSDATA RÅVAROR, PRODUKTER OCH AVFALL Råvaror, produkter och avfall Nedanstående uppgifter har inte varit föremål för granskning av revisorerna. Södra 2014 Södra Skog 2014 Södra Cell 2014 Södra Wood 2014 Timber Råvaruanvändning Totalt Totalt Totalt 7,2 per ton 4,7 Totalt 3,8 Interiör per m 3 Totalt per m3 Virkesråvara till Södras industri milj m3fub resp m3fub 11,0 Sågade trävaror 1 000 m3 resp m3 283 2,0 Kemikalier ton resp kg 264 095 147 262 061 172 939 0,5 948 9 Förpackningsmaterial ton resp kg 4 819 140 2 994 2,0 1 331 0,6 355 3 Vatten 1 000 m3 resp m3 91 022 181 89 200 59 1 629 0,9 12 0,1 – varav kylvatten 1 000 m3 resp m3 50 800 50 800 33 Övriga råvaror ton resp kg 162 4 857 113 120 Produkter från Södra Virkesråvara till extern mottagare milj m3fub Cellulosamassa 1 000 ton 1 522 Sågade trävaror 1 000 m3 1 893 Träbaserade interiörprodukter 1 000 m3 107 Biobränsle GWh resp kWh Huskroppar st 1,91) 7,42) 1 522 1 8983) 107 4 4004) 2 4665) 334 220 1 478 779 1 2037) 634 1 527 0,8 87 812 22 0,2 288 Biprodukter för leverans utanför anläggningen Biprodukter av trä, ej för energiändamål 1 000 ton resp kg Tallolja ton resp kg 1466) 31 572 31 572 21 Terpentin ton resp kg 1 134 1 134 0,7 Aska ton resp kg 2 521 994 0,7 Mesa ton resp kg 3 424 3 424 2 Avfall Avfall till materialåtervinning ton resp kg 2 554 47 1 468 1,0 608 0,3 431 4,0 Avfall till energiåtervinning8) ton resp kg 1 657 92 668 0,4 214 0,1 683 6 Deponerat avfall, vått ton resp kg 51 949 23,6 51 103 34 545 0,3 278 3 Farligt avfall ton resp kg 1 515 397 689 0,5 300 0,16 128 1 För de producerande enheterna anges nyckeltalen dels per år (ton, m3, GWh) dels per slutprodukt (kg, m3, kWh). I Södra totalt ingår även Trivselhus. 1) Leverans av virkesråvara från Södra. 2) Virke från avverkningsuppdrag, exklusive grot. 3) Exklusive legotillverkning. 4) Exklusive biprodukter, ej för energiändamål. 5) Skogsflis, energitorv, brännved m m. 6) Strö och växttorv, 1 000 m3s. 7) H uvudsakligen interna leveranser av cellulosaflis från Södra Wood till Södra Cell. 8) All avfallsförbränning antas ske med energiåtervinning. LEVERANSER AV FASTA BIOBRÄNSLEN AVFALLSHANTERING TWh Deponerat avfall, vått 90% 5 4 Avfall till materialåtervinning 4% 3 Avfall till energiåtervinning 3% 2 1 0 Farligt avfall 3% 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Södra levererar fasta biobränslen som skogsbränsle, bark, pellets, restprodukter och torv. 100 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 Det deponerade avfallet består av oorganiskt material, framför allt grönlutslam, aska och mesa från massafabrikerna vilket läggs på egna deponier. Den totala vikten avfall för Södra var 57 675 ton under 2014. HÅLLBARHETSDATA ENERGI Energi – användning och produktion Nedanstående uppgifter har inte varit föremål för granskning av revisorerna. Södra 2014 Södra Skog 2014 Totalt Totalt Södra Cell 2014 Södra Wood 2014 Timber Bränslen Totalt per ton Totalt Transporter1) 2014 Interiör per m3 Totalt per m3 Totalt Förbrukning av förnybara bränslen, totalt GWh resp kWh 11 900 3 11 498 7 556 321 169 9 88 70 – varav returlutar GWh resp kWh 9 266 9 266 6 090 – varav fasta och flytande biobränslen GWh resp kWh 2 630 3 2 232 1 467 321 169 9 88 64 – varav inköpta biobränslen GWh resp kWh 608 3 538 354 2,5 0,07 64 Förbrukning av fossila bränslen, totalt GWh resp kWh 1 239 118 301 198 31 16 1,6 15 768 – varav eldningsolja m3 resp l 25 988 38 25 932 17 10 8 – varav fossila drivmedel m3 resp l 93 020 12 180 1 762 1,2 3 087 1,6 152 1,4 75 838 – varav övriga fossila bränslen GWh resp kWh 15 4 10 7 0,1 El Elanvändning, totalt GWh resp kWh 1 2932) 2 1 117 734 131 69 18 173 232) – varav inköpt el GWh resp kWh 2) 243 2 67 44 131 69 18 173 232) Såld el GWh resp kWh 369 4) 339 223 Värme 3) Inköpt fjärrvärme GWh 65) 2565) 5 – varav från ånga GWh 6 164 5 – varav från sekundärvärme6) GWh 92 Såld fjärrvärme GWh resp kWh 3885) 6105) 401 34 – varav från ånga GWh 196 332 218 27 – varav från sekundärvärme GWh 192 277 182 7 För de producerande enheterna anges nyckeltalen dels per år (ton, m3, GWh) dels per slutprodukt (kg, m3, kWh). I Södra totalt ingår även Trivselhus, vindkraft och huvudkontor. 1) Inleveranser av råvaror och utleveranser av produkter, biprodukter och avfall. Exklusive interna transporter som ingår i respektive affärsområde. 2) Varav 23 GWh el för järnvägstransporter. 3) S ödra Cell behöver köpa el på grund av årstidsvariationer och till exempel i samband med produktionsstopp och processtörningar. 4) Varav 30 GWh el från vindkraft. 5) 256 GWh fjärrvärme säljs från Södra Cell till Södra Wood, detta räknas bort från totalt inköpt och såld fjärrvärme i Södra totalt. 6) Sekundärvärme är överskottsvärme från processen. Inget extra bränsle behöver tillsättas. FÖRBRUKNING AV BRÄNSLE FÖR PRODUKTION AV PROCESSVÄRME OCH EL EXTERNA FJÄRRVÄRMELEVERANSER GWh 500 Utlösta vedämnen från massatillverkningen 77% 400 Fasta och flytande biobränslen 21% 200 Fossila bränslen 2% För produktion av processvärme och el förbrukade Södra under året bränsle motsvarande 12,1 TWh. Av bränslet var 2 procent fossilt (eldningsolja). I övrigt användes biobränsle, varav största delen är de vedämnen (lignin) som löses ut i tillverkningsprocessen på massabruken. 300 100 0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 Södra levererar fjärrvärme från massabruken i Mönsterås, Mörrum och Värö samt från sågverken i Kinda och Torsås till närliggande orter. Dessutom utnyttjas kombinatsfördelar i Mönsterås och Värö där massabruken levererar fjärrvärme till sågverken. Kommentarer •Fossila bränslen används framför allt till transporter av råvaror och produkter men även i produktionen, till största delen i Södra Cell (eldningsolja som bränsle i mesaugnar och för uppstart) samt i Södra Skog (drivmedel). •Södra Cell har arbetat aktivt med att ersätta fossil eldningsolja med bioolja. 57 procent av den totala oljeförbrukningen (fossil och bioolja) under året var bioolja jämfört med 40 procent 2013. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 101 HÅLLBARHETSDATA UTSLÄPP TILL LUFT OCH VATTEN Utsläpp till luft och vatten Nedanstående uppgifter har inte varit föremål för granskning av revisorerna. Södra 2014 Södra Skog 2014 Totalt Totalt Södra Cell 2014 Södra Wood 2014 Timber Utsläpp till luft Totalt per ton Totalt Transporter1) 2014 Interiör per m3 Totalt per m3 Totalt NOx (kväveoxider rs NO2) ton resp kg 4 262 132 1 895 1,2 143 0,08 5 0,04 2 087 S (gasformig svavel rs SO2) ton resp kg 1 273 0,2 744 0,5 23 0,01 0,7 0,01 505 Stoft ton resp kg 794 10 373 0,2 31 0,02 2 0,02 379 CO2-ekv. (koldioxid ekvivalenter)2) 1 000 ton resp kg 4 330 36 3 928 2 582 122 64 4 36 240 – varav CO2-fossil 1 000 ton resp kg 351 32 88 58 8 4 0,4 4 223 – varav CO2-biogen 1 000 ton resp kg 3 961 1,8 3 818 2 509 111 58 3 30 27 1 915 36 1 769 1,2 27 0,01 44 0,4 39 84 600 e.a 84 600 56 e.a e.a e.a VOC (flyktiga organiska ämnen) ton resp kg Utsläpp till vatten Avloppsvatten 1 000 m3 resp m3 AOX (halogenerade organiska föreningar) ton resp kg 36 e.a 36 0,02 e.a TOC (totalt organiskt kol) ton resp kg 7 710 e.a 7 710 5 e.a e.a COD (kemisk syreförbrukning) ton resp kg 20 817 e.a 20 817 14 e.a e.a Susp. GFA (totalt suspenderade ämnen) ton resp kg 2 760 e.a 2 760 1,8 e.a e.a Total-N (kväve) ton resp kg 347 e.a 347 0,2 e.a e.a Total-P (fosfor) ton resp kg 32 e.a 32 0,02 e.a e.a För de producerande enheterna anges nyckeltalen dels per år (ton, m3, GWh) dels per slutprodukt (kg, m3, kWh). 1) Inleveranser av råvaror och utleveranser av produkter, biprodukter och avfall. Exklusive interna transporter som ingår i respektive affärsområde. 2) Inkluderar CO2-fossil, CO2-biogen, CH4 (metan) och N2O (lustgas). e.a = ej analyserat Kommentarer CO2 FOSSILT Södra Skog 9% Södra Cell 26% Södra Wood – Timber 2% Södra Wood – Interiör 0% Transporter 63% I diagrammet visas utsläppen av fossil koldioxid från respektive affärsområde (produktion och interna transporter) och utsläppen från transporter av råvaror och produkter, biprodukter och avfall från samtliga affärsområden. Transporterna spelar en betydande roll för Södras utsläpp av fossil koldioxid. De totala utsläppen av fossil koldioxid var 346 kton under 2014. 102 •Utsläpp av fossil koldioxid har minskat under 2014. Utsläpp av AOX har också minskat på grund av nedläggningen av Södra Cell Tofte. •Södra Cell har överskridit riktvärden vid 32 tillfällen 2014, men inga gränsvärden. – Södra Cell Mörrum överskred riktvärden för suspenderade ämnen, klorat, AOX, kväve och fosfor till vatten samt svavel till luft och stoft till luft från en mesaugn. – Södra Cell Värö överskred riktvärden för suspenderade material och organiska ämnen till vatten och stoft till luft från barkpannan. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 – Södra Cell Mönsterås överskred riktvärde för stoft till luft från sodapannan. •Södra Timber Långasjö överskred villkor för utsläpp av NOX till luft vid ett antal tillfällen. Södra Timber Värö överskred villkor för buller. Ansökan om ändrat villkor har lämnats in. •Södra Interiör och Mönsterås hamn har efterlevt alla villkor 2014. HÅLLBARHETSDATA SOCIALA DATA Sociala data Nedanstående uppgifter har inte varit föremål för granskning av revisorerna. Södra 2014 Södra Skog 2014 Södra Cell 2014 Södra Wood 2014 Anställda, antal Män Kvinnor Timber Interiör 2 842 433 966 796 407 682 85 203 97 123 246 Arbetsmiljö, antal 2 628 32 1 594 750 Arbetsskador med frånvaro Tillbud 104 6 14 64 17 Arbetsskador utan frånvaro 358 13 90 189 56 Frånvarodagar per skada 7,5 10,2 5 5,2 18,8 Arbetsskadefrekvens1) 18 6 8 46 20 4,8 Sjukfrånvaro, % Män 3,1 1,6 2,6 4,0 Kvinnor 4,8 3,9 3,9 8,4 7,7 Totalt 3,5 2,1 2,9 4,5 5,5 Grundutbildning 14,4 6,6 10,0 23,4 20,1 – varav män 12,9 5,7 9,0 21,9 17,0 1,5 0,9 1,0 1,5 3,1 Utbildningsnivå, % – varav kvinnor Gymnasium 56,8 29,4 63,6 69,0 57,6 – varav män 47,1 24,8 54,0 61,4 45,2 9,7 4,6 9,6 7,6 12,4 – varav kvinnor Högskola under 120 p 15,7 41,8 14,5 4,3 15,3 – varav män 12,7 36,5 12,2 3,7 10,8 3,0 5,3 2,3 0,6 4,5 – varav kvinnor 12,4 21,0 11,3 3,3 6,9 – varav män Högskola 120 p eller mer 7,9 15,3 7,6 2,3 4,6 – varav kvinnor 4,5 5,7 3,7 1,0 2,3 Doktorer/licentiater 0,7 1,1 0,5 — — – varav män 0,4 0,9 0,2 — — – varav kvinnor 0,3 0,2 0,3 — — Åldersfördelning, antal < 25 232 36 47 101 31 26–30 306 56 74 88 50 31–35 372 73 116 88 40 36–40 411 63 119 86 69 41–45 477 66 147 118 78 46–50 546 67 201 140 87 51–55 474 57 166 125 81 56–60 397 59 167 79 56 > 61 309 41 132 68 38 I Södra totalt ingår även Trivselhus. 1) Antal arbetsskador med sjukfrånvaro x 1 000 000/antal arbetade timmar. SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 103 KONTAKT Kontakt Hög tillgänglighet och god service är viktigt i det dagliga arbetet på Södra. Här hittar du telefonnummer till bland annat Södra Skogsägarna ekonomisk förening, de olika affärsområdena och övriga företag. Fler uppgifter finns på www.sodra.com. Södra Skogsägarna ekonomisk förening Södra Skog 432 86 Väröbacka 0340-62 81 65 Skogsudden 351 89 Växjö 0470-890 00 Förvaltningsråd Kontaktuppgifter till förvaltningsrådets ordinarie ledamöter, valda vid skogsbruksområdenas årsmöten 2014, finns på: www.sodra.com Oskarström Gislaved Kinna Jönköping Sollebrunn Skövde Billingsfors Södra Skogsenergi Södra Skogsplantor Mönsterås Hamn Södra Metsad, Estland Sodra Mezs, Lettland Skogsudden 351 89 Växjö 0470-890 00 Region Syd Södra Skog 375 86 Mörrum 0454-555 70 Verksamhetsområden i Region Syd 010-471 63 60 010-471 63 90 010-471 64 20 010-471 64 50 010-471 64 80 010-471 65 20 010-471 65 40 010-471 60 00 010-471 60 30 010-471 60 90 010-471 61 20 010-471 60 60 010-471 61 50 0470-890 00 0346-71 43 30 0499-150 00 0470-893 17 0470-893 17 Södra Wood Djursdala 0492-196 40 Södra Wood Kinda 0494-790 00 Södra Wood Långasjö 0471-509 00 Södra Wood Mönsterås 0499-159 00 Södra Wood Orrefors 0481-309 20 Södra Wood Ramkvilla 0474-606 00 Södra Wood Torsås 0486-442 00 Södra Wood Traryd 0433-726 80 Södra Wood Unnefors 036-232 00 Södra Wood Värö 0340-62 80 00 Södra Wood Åstorp 042-567 30 Södra Timber AS, Norge 0047 63 94 77 11 Södra Timber A/S, Danmark 0045 48 48 82 00 Södra Wood, Kina 0086 185 1621 2969 Södra Wood, USA 001 503 855 3032 Södra Wood, Tyskland 0049 171 371 1877 Södra Cell Interiörträ Skogsudden 351 89 Växjö 0470-890 00 Södra Wood Kallinge Södra Wood Ronneby Södra Wood Grimslöv Södra Wood Mälardalen Södra Wood Umeå Södra Wood Våxtorp Södra Wood Rottne Nordingrå Trä Berg & Berg Föllinge Golv Södra Interiör AS, Norge Södra Interiör Brumunddal Södra Interiör Engesetdal Södra Interiör Arendal Södra Interiör Namsos Södra Interiör A/S, Danmark SI Wood, Litauen Södra Cell Mönsterås Södra Cell Mörrum Södra Cell Värö Södra Cell International Södra Cell, Tyskland Södra Tofte AS, Norge Region Öst Södra Skog Box 509 383 25 Mönsterås 0499-159 80 Verksamhetsområden i Region Öst 104 Sågverk Övriga kontakter, Södra Skog Södra Skog Mönsterås Vetlanda Vimmerby Tranås Åtvidaberg Linköping Skogsudden 351 89 Växjö 0470-890 00 Verksamhetsområden i Region Väst Södras medlemsservice 0470-89 100 medlemsservice@sodra.com Höör Broby Ronneby Långasjö Ljungby Växjö Södra Wood Region Väst 010-471 61 80 010-471 62 10 010-471 62 40 010-471 62 70 010-471 63 00 010-471 63 30 SÖDRA ÅRSREDOVISNING OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 0499-150 00 0454-550 00 0340-62 80 00 0470-890 00 0049 898 906 760 00 0047 32 79 90 00 0457-380 00 0457-380 00 0470-74 16 00 0224-373 30 090-253 50 0430-323 80 0470-59 99 82 0613-230 47 0457-792 50 0645-102 07 0047 63 94 35 50 0047 63 94 35 50 0047 63 94 35 50 0047 63 94 35 50 0047 63 94 35 50 0045 87 46 43 00 00370 45 43 64 93 Övriga företag Trivselhus 0383-208 00 Solberg Tryckt hos Falk Graphic på papper från Södras kund Arctic Paper, omslag: Arctic Volyme White 300 g, inlaga:Arctic Silk 130 g. Foto: Ola Kjelbye, Patrik Svedberg med flera. Detta är Södra Södra Skogsägarna ekonomisk förening adress Skogsudden, 351 89 Växjö Telefon 0470-890 00 e-postinfo@sodra.com, medlemsinfo@sodra.com hemsidawww.sodra.com Södra, grundat 1938, är Sveriges största skogsägareförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är också en internationell skogsindustrikoncern där verksamheten baseras på förädling av medlemmarnas skogsråvara. Södra är en av de största leverantörerna i Europa av massa för avsalumarknaden och har en av Sveriges största sågverksrörelser. Virkesvolymen 2014 var 15,3 miljoner m3fub, omsättningen 17 miljarder kronor och antalet anställda 3 500.
© Copyright 2024