1. No category

Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
1(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Ärenden vid kommunstyrelsens arbetsutskotts
sammanträde 15 april 2015
23. Personalfrågor
24. Överenskommelser om Bestämmelser för studentmedarbetare
25. Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun
26. Direktiv till Nynäshamns kommuns ombud i SRV återvinning AB vid 2015
års bolagsstämma
27. Mottagande av nyanlända flyktingar i Nynäshamn
28. Program för uppföljning av privat driven verksamhet i Nynäshamns kommun,
mandatperioden 2015-2018
29. Yttrande över underrättelse om fastighetsbildning över kommun- och
fastighetsgräns
30. Riktlinjer vid försäljning av verksamhetsmark
31. Ansökan och överenskommelse mellan Apotekaren 6 och Nynäshamn 2:1
32. Avtal om finansiering av parkeringsbehov Apotekaren 24
33. Årsredovisning 2014 för Södertörns upphandlingsnämnd
34. Årsredovisning 2014 för Södertörns överförmyndarnämnd
35. Årsredovisning 2014 för Samordningsförbundet Östra Södertörn
36. Begäran om investeringsmedel för energieffektivisering i kommunens
fastigheter
37. Evenemangsstrategi för Nynäshamns kommun
38. Överenskommelse om samverkan för en trygg, säker och störningsfri region
39. Publicera datamängder som öppna data
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
2(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
40. Yttrande över remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016 (T16)
41. Yttrande över samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön
42. Samråd inom vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt
43. Yttrande över samrådsförslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun
44. Yttrande över samrådsförslag till ny översiktsplan för Trosa kommun
45. Balanslista
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 23
§ 23
Personalfrågor
3(30)
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
4(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 24
§ 24
2015/0095/021
Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare
Ärendebeskrivning
Sveriges Kommuner och Landsting träffade 2014-12-11 överenskommelse om
Bestämmelser för studentmedarbetare med AkademikerAlliansen och till
AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer samt med ORFs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående
organisationer.
Här följer en kort redovisning i punktform av överenskommelsen.
•
Avtalet löper tillsvidare med fem månaders ömsesidig uppsägningstid.
Avtalet kan enbart sägas upp med verkan från 1 april varje år.
•
Avtalet syftar till att stärka övergången från studier till arbete och
stimulera för framtida kompetensförsörjning.
•
Avtalet kan tillämpas för personer som studerar vid universitet,
högskola eller eftergymnasial utbildning.
•
Anställning som studentmedarbetare utgör en terminsvis tidsbegränsad
anställning med i genomsnitt högst 15 timmars arbetstid per vecka.
Avtalet finns återgivet i SKL-cirkulär 14:60. Förslaget till beslut i denna skrivelse
syftar endast till att åstadkomma en formellt korrekt reglering mellan kommunen
och berörda arbetstagarorganisationer som ingår i AkademikerAlliansen och i
ORFs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar
1. I anledning av 2014-12-11 träffade centrala överenskommelser med
AkademikerAlliansen och dess riksorganisationer samt med ORFs
förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbunds-området
ingående organisationer, för tillämpning i kommunen fr.o.m. 2015-05-01
anta Bestämmelser för studentmedarbetare som lokalt kollektivavtal enligt
det centrala förhandlingsprotokollet 2014-12-11.
2. Lämna protokollsutdrag över beslutet till de arbetstagarorganisationer
som begär det.
1(2)
KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN
ARBETSGIVARAVDELNINGEN
SENIOR RÅDGIVAREN
2015-02-23
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar
1. I anledning av 2014-12-11 träffade centrala överenskommelser med
AkademikerAlliansen och dess riksorganisationer samt med ORFs
förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående organisationer, för tillämpning i kommunen fr.o.m.
2015-05-01 anta Bestämmelser för studentmedarbetare som lokalt
kollektivavtal enligt det centrala förhandlingsprotokollet 2014-12-11.
2. Lämna protokollsutdrag över beslutet till de arbetstagarorganisationer
som begär det.
Om överenskommelsen
Sveriges Kommuner och Landsting träffade 2014-12-11 överenskommelse om
Bestämmelser för studentmedarbetare med AkademikerAlliansen och till
AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer samt med ORFs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet jämte i förbundsområdet ingående
organisationer.
Här följer en kort redovisning i punktform av överenskommelsen.
•
Avtalet löper tillsvidare med fem månaders ömsesidig uppsägningstid.
Avtalet kan enbart sägas upp med verkan från 1 april varje år.
•
Avtalet syftar till att stärka övergången från studier till arbete och
stimulera för framtida kompetensförsörjning.
•
Avtalet kan tillämpas för personer som studerar vid universitet,
högskola eller eftergymnasial utbildning.
Postadress
Besöksadress
Leveransadress
Telefon direkt
Mobiltelefon
Telefax
149 81 NYNÄSHAMN
Stadshusplatsen 1
Floravägen 6
08-520 68 218
0708-88 21 88
08-520 140 08
E-post: lars-eric.dedering@nynashamn.se
•
Anställning som studentmedarbetare utgör en terminsvis tidsbegränsad
anställning med i genomsnitt högst 15 timmars arbetstid per vecka.
Avtalet finns återgivet i SKL-cirkulär 14:60. Förslaget till beslut i denna
skrivelse syftar endast till att åstadkomma en formellt korrekt reglering
mellan kommunen och berörda arbetstagarorganisationer som ingår i
AkademikerAlliansen och i ORFs förbundsområde Allmän kommunal
verksamhet.
Birgitta Elvås
kommunchef
L E Dedering
senior rådgivare
Bilaga
Centralt förhandlingsprotokoll 2014-12-11
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
5(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
§ 25
Au § 25
2014/0242/003
Reglemente för ersättning till förtroendevalda i
Nynäshamns kommun
Ärendebeskrivning
Nya och ändrade ersättningsbestämmelser
Arvodesberedningens ordförandes förslag:
”Som arvodesberedningens ordförande lämnar jag bifogat förslag till reglemente
för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun. Reglementet föreslås
träda i kraft den 1 juni 2015
Mitt förslag ersätter det reglemente som fullmäktige antog i januari i år. Redan då
stod det klart att vissa ändringar och kompletteringar behövde göras.
Mitt förslag innehåller ändringar och tillägg i fyra avseenden.
1) I reglementets 2 § k) har gjorts ett förtydligande, utan ändring i sak, med
innebörd att reglementet äger tillämpning också på revisor som inte valts
på nytt, intill dess att förutvarande revisionsår slutförts och rapporterats.
2) En ny form av ersättning till de av socialnämndens ledamöter och ersättare
som fullgör beredskap i nämndens socialjoursverksamhet införs.
Reglementet tillförs en ny 9.1 § med innebörd att ersättning utges med ett
dagarvode under tid som ledamoten/ersättaren fullgör beredskap och
faktiskt arbete enligt ett i förväg fastställt schema. Det medför att ett
tillägg görs i 2 § l). I beloppsbilagan preciseras dagarvodet. Genom en
ändring i 16 § tillförs begreppet dagarvode de övriga ersättningsformer
som anges paragrafen.
Socialnämndens ordförande omfattas inte av den nya bestämmelsen då
motsvarande ersättning inbegrips i ordförandens årsarvode.
3) Bilaga 2 har reviderats med hänsyn till aktuella förhållanden.
4) Den styrande majoriteten består efter valet 2014 av socialdemokraterna,
folkpartiet och miljöpartiet. Med anledning av det föreslår jag
arvodesberedningen föreslå kommunfullmäktige besluta att utse Catrine
Ek (MP) till kommunalråd.
Ändringen tillförs ersättningsbilagan, punkten 5 under rubriken
”Årsarvode”.
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
6(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 25
Arvodesberedningens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige beslutar
1. "Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun"
och den till reglementet hörande ersättningsbilagan och bilaga 2 ska ha den
lydelse som framgår av bilaga A.
2. Reglementet träder i kraft den 1 juni 2015 och ersätter nu gällande
bestämmelser (Kf § 6/2015) som vid samma tid upphör att gälla.
3. På ärenden hänförliga i tiden före den 1 juni 2015 tillämpa vid varje tid
gällande äldre bestämmelser.
4. Finansiering sker inom varje myndighets kommunbidrag och ska
beaktas i dess internbudget. Kostnaden för årsarvode till kommunalrådet,
tillika vice ordförande i kommunstyrelsen och ordförande i miljö- och
samhällsbyggnadsnämnden ska delas lika mellan myndigheterna.”
1(2)
ARVODESBEREDNINGEN
2015-03-23
Ordförandeförslag till
arvodesberedningen
Reglemente för ersättning till förtroendevalda i
Nynäshamns kommun
Arvodesberedningens förslag till kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige beslutar
1. "Reglemente för ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun" och den
till reglementet hörande ersättningsbilagan och bilaga 2 ska ha den lydelse som
framgår av bilaga A.
2. Reglementet träder i kraft den 1 juni 2015 och ersätter nu gällande
bestämmelser (Kf § 6/2015) som vid samma tid upphör att gälla.
3. På ärenden hänförliga i tiden före den 1 juni 2015 tillämpa vid varje tid
gällande äldre bestämmelser.
4. Finansiering sker inom varje myndighets kommunbidrag och ska beaktas i dess
internbudget.
Kostnaden för årsarvode till kommunalrådet, tillika vice ordförande i kommunstyrelsen och ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ska delas lika
mellan myndigheterna.
Nya och ändrade ersättningsbestämmelser
Som arvodesberedningens ordförande lämnar jag bifogat förslag till reglemente för
ersättning till förtroendevalda i Nynäshamns kommun. Reglementet föreslås träda i kraft
den 1 juni 2015
Mitt förslag ersätter det reglemente som fullmäktige antog i januari i år. Redan då stod det
klart att vissa ändringar och kompletteringar behövde göras.
Mitt förslag innehåller ändringar och tillägg i fyra avseenden.
1) I reglementets 2 § k) har gjorts ett förtydligande, utan ändring i sak, med innebörd
att reglementet äger tillämpning också på revisor som inte valts på nytt, intill dess
att förutvarande revisionsår slutförts och rapporterats.
2) En ny form av ersättning till de av socialnämndens ledamöter och ersättare som
fullgör beredskap i nämndens socialjoursverksamhet införs.
2(2)
Reglementet tillförs en ny 9.1 § med innebörd att ersättning utges med ett
dagarvode under tid som ledamoten/ersättaren fullgör beredskap och faktiskt
arbete enligt ett i förväg fastställt schema. Det medför att ett tillägg görs i 2 § l).
I beloppsbilagan preciseras dagarvodet. Genom en ändring i 16 § tillförs begreppet
dagarvode de övriga ersättningsformer som anges paragrafen.
Socialnämndens ordförande omfattas inte av den nya bestämmelsen då
motsvarande ersättning inbegrips i ordförandens årsarvode.
3) Bilaga 2 har reviderats med hänsyn till aktuella förhållanden.
4) Den styrande majoriteten består efter valet 2014 av socialdemokraterna, folkpartiet och miljöpartiet. Med anledning av det föreslår jag arvodesberedningen
föreslå kommunfullmäktige besluta att utse Catrine Ek (MP) till kommunalråd.
Ändringen tillförs ersättningsbilagan, punkten 5 under rubriken ”Årsarvode”.
Tommy Söderblom
Ordförande
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
7(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
§ 26
Au § 26
2014/98/003
Direktiv till Nynäshamns kommuns ombud i SRV
återvinning AB vid 2015 års bolagsstämma
Ärendebeskrivning
Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma.
Som aktieägare i ett bolag måste kommunen företrädas av ett ombud. Ombudet
har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren
bestämt.
De beslut som ska förekomma på SRV återvinning AB:s årsstämma framgår av
bolagsordningen. Härutöver behöver ombudet rösta i ”övriga ärenden som
ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen”
eller av annat skäl.
Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott fattar
beslut att ge ombudet uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 2
– 7 i ovanstående förslag.
Punkterna 6 och 7 har tagits med för att ge ett underlag för ett beslut enligt 6 kap.
1 a § kommunallagen – beslut huruvida den verksamhet som bolaget har bedrivit
under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala
ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.
Ärendet redovisas i kommunstyrelseförvaltningens skrivelse den 7 april 2015.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att
1. ombud har att tillse att ombudsersättare erhåller underlag inför stämma i
god tid innan stämman,
2. ombudet får i uppdrag att vid SRV återvinning AB:s årsstämma år 2015
rösta i enlighet med av bolagets revisor tillstyrkt förslag beträffande
• fastställelse av resultat- och balansräkning,
• disposition av bolagets fria kapital enligt fastställd balansräkning,
• ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören
för 2014 års förvaltning,
3. ombudet får i uppdrag att vid årsstämman 2015 rösta för de arvoden och
sammanträdesersättningar till sysslomän i bolaget som föreslås av bolagets
styrelse,
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
8(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 26
4. i ärende om val av revisor vid årsstämma 2015 i SRV återvinning AB får
ombudet i uppdrag att i förekommande fall rösta för att Mazar SET
revisionsbyrå AB ska vara ansvarigt revisionsbolag för SRV återvinning
AB,
5. det uppdras åt ombudet att rösta för följande uppdrag vid bolagsstämma:
”Styrelsen i SRV återvinning AB ska i varje årsredovisning på bolagets
vägnar uttala sig om den verksamhet som bolaget har bedrivit under
föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala
ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna, som
i förekommande fall är tillämpliga för bolaget”
6. det uppdras åt ombudet att vid bolagsstämma rösta för att de av
ägarkommunerna utsedda lekmannarevisorerna i SRV återvinning AB får i
särskilt uppdrag att göra en kontroll av om den verksamhet som bolaget
har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det
fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de för
bolaget i förekommande fall gällande kommunala befogenheterna
7. det beträffande utseende av ordförande och vice ordföranden i styrelsen
för SRV återvinning AB för tiden från årsstämman år 2015 till och med
ordinarie bolagsstämma år 2016 uppdras åt ombudet att rösta för att en
representant i styrelsen för Botkyrka kommun utses som ordförande, att en
representant i styrelsen för Haninge kommun utses som 1:e vice
ordförande och att en representant i styrelsen för Huddinge kommun utses
som 2:e vice ordförande.
1 (4)
Sid
Ärendenummer:
Handläggare:
2015-04-07
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Direktiv till Nynäshamns kommuns ombud i SRV
återvinning AB vid 2015 års bolagsstämma
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att
1. ombud har att tillse att ombudsersättare erhåller underlag inför stämma i
god tid innan stämman,
2. ombudet får i uppdrag att vid SRV återvinning AB:s årsstämma år 2015
rösta i enlighet med av bolagets revisor tillstyrkt förslag beträffande
• fastställelse av resultat- och balansräkning,
• disposition av bolagets fria kapital enligt fastställd balansräkning,
• ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören
för 2014 års förvaltning,
3. ombudet får i uppdrag att vid årsstämman 2015 rösta för de arvoden och
sammanträdesersättningar till sysslomän i bolaget som föreslås av bolagets
styrelse,
4. i ärende om val av revisor vid årsstämma 2015 i SRV återvinning AB får
ombudet i uppdrag att i förekommande fall rösta för att Mazar SET
revisionsbyrå AB ska vara ansvarigt revisionsbolag för SRV återvinning
AB,
5. det uppdras åt ombudet att rösta för följande uppdrag vid bolagsstämma:
”Styrelsen i SRV återvinning AB ska i varje årsredovisning på bolagets
vägnar uttala sig om den verksamhet som bolaget har bedrivit under
föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala
ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna, som
i förekommande fall är tillämpliga för bolaget”
6. det uppdras åt ombudet att vid bolagsstämma rösta för att de av
ägarkommunerna utsedda lekmannarevisorerna i SRV återvinning AB får i
särskilt uppdrag att göra en kontroll av om den verksamhet som bolaget
har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det
Postadress
Besöksadress
Leveransadress
149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6
Telefon
Telefax
Receptionen
08-520 680 00 vx 08-520 102 40
Bankgiro
PlusGiro
620-0216
63 45-3
www.nynashamn.se
2(4)
fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de för
bolaget i förekommande fall gällande kommunala befogenheterna
7. det beträffande utseende av ordförande och vice ordföranden i styrelsen
för SRV återvinning AB för tiden från årsstämman år 2015 till och med
ordinarie bolagsstämma år 2016 uppdras åt ombudet att rösta för att en
representant i styrelsen för Botkyrka kommun utses som ordförande, att en
representant i styrelsen för Haninge kommun utses som 1:e vice
ordförande och att en representant i styrelsen för Huddinge kommun utses
som 2:e vice ordförande.
Sammanfattning
Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma.
Som aktieägare i ett bolag måste kommunen företrädas av ett ombud. Ombudet
har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren
bestämt.
De beslut som ska förekomma på SRV återvinning AB:s årsstämma framgår av
bolagsordningen. Härutöver behöver ombudet rösta i ”övriga ärenden som
ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen”
eller av annat skäl.
Kommunstyrelseförvaltningen föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott fattar
beslut att ge ombudet uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 2
– 7 i ovanstående förslag.
Punkterna 6 och 7 har tagits med för att ge ett underlag för ett beslut enligt 6 kap.
1 a § kommunallagen – beslut huruvida den verksamhet som bolaget har bedrivit
under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala
ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.
Ärendebeskrivning
Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 9 december 2014 att i SRV
Återvinning AB utse Tommy Söderblom (S) till ombud och Rolf Gradin (M) till
ersättare för ombudet från och med ordinarie årsstämma 2015 till och med
ordinarie årsstämma 2019.
Nynäshamns kommun äger 2,75 % av samtliga aktier i SRV återvinning AB. Inför
ordinarie bolagsstämma måste kommunen ha ett ombud. Ordinarie bolagsstämma
hålls en gång om året senast under juni månad. På ordinarie bolagsstämma i SRV
återvinning AB ska enligt bolagsordningen för bolaget följande ärenden
förekomma till behandling:
Beslut om
a) fastställande av resultaträkning och balansräkning,
3(4)
b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda
balansräkningen,
c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör,
d) fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna,
e) redovisning av kommunfullmäktige valda styrelseledamöter och revisorer samt
ersättare för dessa,
f) val av revisor och revisorsersättare,
g) val av ordförande och vice ordförande i styrelsen,
h) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (1975:1385)
eller bolagsordningen.
Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter
Enligt 7 kap. 3 § aktiebolagslagen får en aktieägare som inte är personligen
närvarande vid bolagsstämman utöva sin rätt vid stämman genom ett ombud med
skriftlig, av aktieägaren undertecknad och daterad fullmakt. Val av ombud på en
bolagsstämma i ett bolag, som kommunen äger aktier i, sker enligt
kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva
rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt.
När det gäller följande beslut får lämpligen det som bolagets revisor föreslår
utgöra tillräckligt underlag för ombudets ställningstagande:
• beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningen,
• beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den
fastställda balansräkningen, samt
• beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och den verkställande
direktören.
Beträffande frågan om arvoden till styrelse, till revisor och till
lekmannarevisorerna med suppleanter har kommunfullmäktige inte fattat något
vägledande beslut i kommunens arvodesreglemente. År 2011 beslöts att följande
arvoden skulle gälla till ordinarie bolagsstämma år 2015:
• Ordförande 55 000 kr
• 1:e vice ordförande 55 000 kr
• 2:e vice ordförande 55 000 kr
• Övrig ledamot 22 000 kr
• Suppleant 11 000 kr
• Lekmannarevisor 5 500 kr.
Dessutom beslöt bolagsstämman om följande sammanträdesersättningar till
sysslomän i SRV återvinning AB:
• För de första 2 timmarna – 630 kr
• Därefter påbörjad timme – 250 kr
• Vid kurser och konferenser förlagda utanför kommunen 2 200 kr
• Ledamot har rätt till ersättning motsvarande styrkt löneavdrag om det
överstiger sammanträdes- och konferensersättningar ovan
4(4)
Samma beslut togs av bolagsstämman den 27 maj 2014. Enligt det förslag som
kommunstyrelseförvaltningen fått från SRV återvinning AB ska ovan nämnda
arvoden räknas upp med 10 % för tiden från årsstämman 2015.
Kommunens ombud vid SRV återvinning AB:s årsstämma bör få i uppdrag att
rösta för att ovan angivna arvoden inklusive föreslagen uppräkning fastställs.
Enligt bolagsordningen förutsätts även att val av revisor och revisorssuppleant ska
tas upp på den ordinarie bolagsstämman. Enligt protokollet från årsstämman 2014
antecknas, att Mazars SET Revisionsbyrå valts som ansvarigt revisionsbolag.
Uppdraget grundas på en upphandling. Uppdraget gäller till och med räkenskapsår
2014. SRV återvinning AB:s styrelse föreslår att årsstämman att förlänga
befintligt avtal med revisionsfirman Mazars att omfatta även räkenskapsår 2015.
Förslaget enligt punkterna 5 och 6 motiveras med att kommunen ska få underlag
för ett beslut enligt 6 kap. 1 a § kommunallagen huruvida verksamheten som
bolaget bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda
kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna.
Uppdragen som ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande i
styrelsen ska enligt gällande bolagsordning växla mellan Huddinge, Haninge och
Botkyrka kommuner. Ordförande i styrelsen är för närvarande Bengt Säberg
representerande Huddinge kommun. Förste vice ordförande är Birgitta Mörk, som
representerar Botkyrka kommun, och andre vice ordförande är Sven Gustafsson
som representerar Haninge kommun. Mot denna bakgrund föreslås att
kommunens ombud röstar för att representant i styrelsen för Botkyrka kommun
utses som ordförande, att en representant i styrelsen för Haninge kommun utses
som 1:e vice ordförande och att en representant i styrelsen för Huddinge kommun
ska utses som 2:e vice ordförande.
Birgitta Elvås
kommunchef
Annika Fri
kanslichef
Kopia till:
Nynäshamns kommuns ombud samt ersättare på SRV återvinning AB:s
bolagsstämma
SRV återvinning AB
Botkyrka kommun
Haninge kommun
Huddinge kommun
Salems kommun
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
9(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 27
2013/161/720
§ 27
Mottagande av nyanlända flyktingar i Nynäshamn
Ärendebeskrivning
Nynäshamns kommun har sedan tidigare en överenskommelse med Länsstyrelsen
i Stockholm och Migrationsverket om mottagande av 7-15 nyanlända flyktingar
med permanent uppehållstillstånd (PUT) om året. Flyktingsituationen i världen är
akut och många människor söker skydd i Europa och Sverige. Det finns därför ett
ökat behov av platser hos kommunerna för vuxna och barn som inte själva kan
ordna bosättning efter att de fått uppehållstillstånd i Sverige. När man inte
kommer vidare från asylboendet försenas möjligheten till integration och
etablering i det svenska samhället och på den svenska arbetsmarknaden.
Länsstyrelsen i Stockholm har med anledning av detta kommit med ett förslag på
en ökning till 39 personer årligen för Nynäshamns kommun.
Ärendet redovisas i kommunstyrelseförvaltningens skrivelse den 19 mars 2015.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att teckna överenskommelse med Migrationsverket
och Länsstyrelsen i Stockholm om att ta emot 39 nyanlända flyktingar per år.
Socialförvaltningen
1 (6)
Sid
Ärendenummer:
Handläggare: Daphne Wahlund
2015-03-19
Kommunstyrelsen
Mottagande av nyanlända flyktingar i Nynäshamn
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att teckna överenskommelse med Migrationsverket
och Länsstyrelsen i Stockholm om att ta emot 39 nyanlända flyktingar per år.
Sammanfattning
Nynäshamns kommun har sedan tidigare en överenskommelse med Länsstyrelsen
i Stockholm och Migrationsverket om mottagande av 7-15 nyanlända flyktingar
med permanent uppehållstillstånd (PUT) om året. Flyktingsituationen i världen är
akut och många människor söker skydd i Europa och Sverige. Det finns därför ett
ökat behov av platser hos kommunerna för vuxna och barn som inte själva kan
ordna bosättning efter att de fått uppehållstillstånd i Sverige. När man inte
kommer vidare från asylboendet försenas möjligheten till integration och
etablering i det svenska samhället och på den svenska arbetsmarknaden.
Länsstyrelsen i Stockholm har med anledning av detta kommit med ett förslag på
en ökning till 39 personer årligen för Nynäshamns kommun.
Bagrund
Kommunen har sedan februari 2014 en överenskommelse om att ta emot 7-15
nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd per år. Beslut om detta fattades i
Kommunfullmäktige den 12 november 2013, § 148. Länsstyrelsen har inför 2015
kommit in med en framställan gällande ny överenskommelse om mottagande och
bosättning av 39 nyanlända flyktingar per år, se bilaga 1.
Förutom denna överenskommelse har kommunen också överenskommelse om att
ha 12 platser tillgängliga för ensamkommande barn som kommer till Sverige utan
vårdnadshavare. De ensamkommande barnen kommer till kommunen som
asylsökande. Andra nyanlända flyktingar bor däremot på anläggningsboende tills
Postadress
Besöksadress
Leveransadress
149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6
Telefon
Telefax
Receptionen
08-520 680 00 vx 08-520 102 40
Bankgiro
PlusGiro
620-0216
63 45-3
www.nynashamn.se
2(6)
de får uppehållstillstånd, och kan först därefter tas emot i kommunen.
Migrationsverket har i dagsläget inget asylboende i kommunen.
Den 10 september 2014 fattade Kommunfullmäktige beslut om att ge
Kommunstyrelsen rätt att vid behov justera överenskommet antal och i
förekommande fall åldersgrupp avseende mottagande av nyanlända med
uppehållstillstånd och ensamkommande barn, Kf 2014, § 92.
Aktuell flyktingsituation
I slutet av 2013 befann sig 51,2 miljoner människor på flykt i världen. Antalet
människor som är på flykt i världen har inte varit så högt sedan andra
världskriget. 1
86 % av flyktingarna tas emot i i det egna landet eller i närområdet. 2 Konflikterna
och flyktingkatastroferna i världen har dock bidragit till att också antalet
asylsökande till Europa och andra länder har ökat kraftigt. Den största
anledningen till detta är flyktingkatastrofen i Syrien.
Nära 450 000 personer sökte asyl i EU under 2013. Sverige är tillsammans med
Tyskland och Frankrike de tre länderna i Europa där flest personer söker asyl. 3
Under 2014 sökte drygt 81 000 personer asyl i Sverige och 2015 prognostiseras
mellan 80 000 och 105 000 personer söka asyl i Sverige. 4
33 671 asylsökande fick uppehållstillstånd under 2014 sedan Migrationsverket
prövat deras asylskäl, varav över 20 000 kom från krigets Syrien. 5 Många av
dessa hittar själva någonstans att bo i Sverige, och andra behöver hjälp med att
hitta en bostad och bli kommunplacerad. I slutet av 2014 fanns cirka 12 500
personer som redan beviljats permanent uppehållstillstånd kvar på
Migrationsverkets asylboenden i väntan på en kommunplats för att kunna fortsätta
sina liv i Sverige.
Fördelning av platser mellan län och kommuner
Utifrån prognosen gör Migrationsverket en beräkning av hur många personer som
kan behöva hjälp med bosättning under året. Antalet delas upp gemensamt av
länsstyrelserna så att varje län får ett fördelningstal, och sedan är det upp till varje
länsstyrelse att fördela och komma överens med kommunerna om mottagandet.
Fördelningstalet för Stockholms län 2015 är 2508 personer, att jämföra med 680
nyanlända förra året. Länsstyrelsen i Stockholms län uppmanar Nynäshamns
kommun utifrån detta att skriva överenskommelse med Migrationsverket och
Länsstyrelsen om mottagande av 39 personer per år för att täcka behovet. Antalet
1
2
3
4
UNHCR Juni 2014, Global Trends 2013
UNHCR Juni 2014, Global Trends 2013
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Asylum_statistics
www.migrationsverket.se – Statistik – Översikter och statistik från tidigare år
5
www.migrationsverket.se – Fakta om migration – Migrationsverket mitt i världen 2013
3(6)
baseras på Nynäshamns kommuns tidigare mottagande. Då antalet personer som
söker asyl har ökat det senaste året behöver de allra flesta kommuner i
Stockholms län ta emot fler nyanlända med uppehållstillstånd.
Migrationsverkets ansvar
Migrationsverket ansvarar för mottagande av asylsökande, exklusive
ensamkommande flyktingbarn, genom att erbjuda dem introduktion,
samhällsinformation och boende under tiden som deras asylansökan behandlas.
När personer har beviljats uppehållstillstånd hittar de antingen egen bosättning
eller önskar hjälp med bosättning via Arbetsförmedlingens bosättningsenhet som
letar lämplig bosättningsort. När kommunen meddelar att de tar emot personen i
kommunen flyttar sedan personen till kommunen.
Arbetsförmedlingens ansvar
Sedan etableringsreformen infördes 2010 har istället för kommunen
Arbetsförmedlingen huvudansvar för de nyanlända de första två åren efter att
uppehållstillstånd beviljats, under den så kallade etableringsfasen.
Etableringslagen innebär att Arbetsförmedlingen har ett samordningsansvar för
individens arbetsmarknadsetablering och bosättning. Det samordnande ansvaret
innebär framför allt att Arbetsförmedlingen upprättar en etableringsplan
tillsammans med den nyanlända och andra berörda aktörer, men myndigheten ska
även vara stödjande och pådrivande i förhållande till andra aktörer. Denna
omfördelning av ansvar från kommunernas socialförvaltning till
Arbetsförmedlingen är tänkt att påskynda nyanlända invandrares etablering i
arbets- och samhällslivet och göra att arbetslinjen därmed blir tydligare
överordnad andra hänsyn under den första tiden i Sverige.
Under tiden den nyanlända deltar i Arbetsförmedlingens introduktion och följer
sin etableringsplan får personen etableringsersättning som ska täcka den
grundläggande försörjningen. Ersättningen är lika för alla nyanlända oberoende av
var i landet de bor och betalas ut vid aktivt deltagande i etableringsinsatserna.
Kommunens verksamhet
Huvudansvaret för flyktingmottagandet ligger på Arbetsförmedlingen.
Kommunen har dock ansvar för boende, utbildning i svenska språket och att ge
samhällsinformation samt skola och barnomsorg för de barn som kommer hit.
Övergripande samordning
Socialförvaltningen har på uppdrag av kommunstyrelseförvaltningen ansvar för
att samordna flyktingmottagandet, och har en anställd flyktingsamordnare.
Samordnarens roll är att vara en samordnande länk mellan olika aktörer. Det
innebär att vara ett stöd och samordna arbetet mellan berörda enheter och
förvaltningar internt i kommunen, både gällande stödet till individerna och
återsökningar av kostnader. Samordnaren fungerar också som en länk mellan
kommunen och andra aktörer, främst Arbetsförmedlingen, kommunens
4(6)
bostadsbolag och Migrationsverket men även Överförmyndarnämnden,
Landstinget, Försäkringskassan och ideella föreningar.
Boende
För att kommunen ska kunna ta emot en nyanländ krävs att kommunen har ordnat
med ett boende för den nyanlända. De nyanlända påbörjar sin tvååriga
etableringsfas när de kommer till kommunen vilket innebär att de har en fast
ekonomisk ersättning i två års tid. Det finns därmed inga hinder för att de
nyanlända ska kunna få hyreskontrakt till bostäder på samma sätt som andra
kommunmedborgare.
Kommunen måste i samarbete med Nynäshamnsbostäder och privata
fastighetsbolag arbeta för att hitta bostäder åt dessa personer, som inte tidigare har
haft möjlighet att stå i bostadskö eller på annat sätt ha underlättat sin
bostadssituation. För att etableringen i samhället ska fungera och för att kunna
behålla personerna i Nynäshamn på lång sikt är det viktigt att de boendelösningar
som hittas är långsiktiga. Länsstyrelsen i Stockholms län kommer tillsammans
med andra aktörer i det Regionala samrådet att sammanställa information om
olika boendelösningar för nyanlända i kommunerna då det finns ett stort behov av
erfarenhetsutbyte kring detta.
Skola och barnomsorg
Barn- och utbildningsnämnden har en viktig roll i mottagandet av nyanlända
flyktingar i och med ansvaret för skola och barnomsorg för alla barn som vistas i
kommunen.
Utbildning i svenska språket och samhällsinformation
Kommunen har också ansvar för undervisning i det svenska språket för de vuxna.
Undervisning i svenska för invandrare (Sfi) bedrivs på Nynäshamns
kompetenscentrum. Genom Sfi ges grundläggande kunskaper i svenska och
kunskaper om det svenska samhället. Det finns möjlighet att gå lektioner på dageller kvällstid och att kombinera studierna med arbete, praktik eller kurser i andra
ämnen.
Kommunerna har också ansvar för att de nyanlända erbjuds samhällsorientering
med syftet att underlätta de nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet.
Samhällsorienteringen ska ge en grundläggande förståelse för det svenska
samhället. Målet är att deltagarna utvecklar kunskap om de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, om den enskildes
rättigheter och skyldigheter i övrigt, om hur samhället är organiserat samt om
praktiskt vardagsliv. Nynäshamns kommun ingår i det kommungemensamma
Centrum för Samhällsorientering i Stockholms län och köper tjänsten till ett
självkostnadspris. Samhällsorienteringen sker på hemspråket och Stockholms stad
är administrativt ansvarig för centret.
5(6)
Stöd från socialförvaltningen
Arbetsförmedlingens ansvar för etableringen innebär att socialförvaltningen
enbart är inblandad i individärenden om särskilda skäl föreligger. Det är också
detta som är intentionen med etableringsreformen. Framförallt är det i ett initialt
skede av mottagandet som den nyanlända kan behöva stöd i form av ekonomiskt
bistånd i glappet innan etableringsersättning betalas ut av Arbetsförmedlingen,
något som ersätts av Migrationsverket. I vissa fall kan även extra stöd i form av
praktisk hjälp med till exempel kontakt med andra myndigheter behövas.
För att möjliggöra för att intentionen med etableringsreformen uppfylls, det vill
säga att nyanlända inte automatiskt ska komma i kontakt med och få stöd från
socialförvaltningen, krävs ett utvecklat samarbete med Arbetsförmedlingen.
Mottagandet hittills i kommunen
Kommunen hade innan 2014 inget avtal om att ta emot nyanlända flyktingar för
bosättning i kommunen. Under 2014 har inte kommunen tagit emot några
nyanlända, och därmed inte uppfyllt sitt åtagande om att ta emot mellan 7 och 15
nyanlända. Under de första tre månaderna 2015 har kommunen tagit emot 2
familjer, sammanlagt 9 personer. Det är kommunen själv som tar kontakt med
Migrationsverket när det finns möjlighet att ta emot en person eller familj.
Migrationsverket erbjuder då lämpliga personer som har fått uppehållstillstånd
och befinner sig på asylboende i väntan på plats att flytta till Nynäshamn. Tackar
den nyanlända nej till erbjudandet erbjuds personen inte någon ytterligare hjälp
med bosättning.
Statlig ersättning för att täcka kostnaderna
Migrationsverket ersätter kommunerna för de utgifter som kommunerna har i
samband med mottagandet av nyanlända, vuxna och barn. Vissa ersättningar fås
per automatik vid mottagande av nyanlända, andra ersättningar måste återsökas en
gång i kvartalet av kommunerna själva. På socialförvaltningen hanteras
återsökningar gällande nyanlända vuxna och barn på enheten för försörjningsstöd.
Förvaltningens synpunkter
Nynäshamns kommun förhandlar nu om ny överenskommelse med Länsstyrelsen
om antal flyktingar som kan erbjudas att flytta hit. Det stora hindret i
flyktingmottagandet är bristen på bostäder. Förra året lyckades inte kommunen
uppfylla vårt åtagande och inga flyktingar togs emot. I år har kommunen hittills
kunnat ta emot 2 familjer, totalt 9 personer. Förvaltningen anser att med
samarbete med såväl det kommunala bostadsbolaget som privata fastighetsvärdar
skulle ytterligare c:a 30 personer tas emot i kommunen under året. En dialog är
inledd med fastighetsägarna med anledning av detta.
6(6)
Kommunen har också brist på arbetskraft inom flera yrken i kommunen. Det är
viktigt att förståelsen ökar för att flyktingarna kan innebära en tillgång för
kommunen i form av redan utbildad och erfaren arbetskraft och dessutom i form
av ett samhälle med ökad mångfald och kreativitet.
Birgitta Elvås
kommunchef
Charlotte Dahlbom
socialchef
Bilagor:
Bilaga 1. Brev från Länsstyrelsen i Stockholm, Information om mottagandet i länet
samt framställan gällande ny överenskommelse om mottagande och bosättning av
nyanlända
Bilaga 2. Utkast till överenskommelse om mottagande och bosättning av
nyanlända invandrare
Expedieras till:
Akten
Socialförvaltningen
Barn- och utbildningsförvaltningen
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
10(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
§ 28
Au § 28
2015/0103/003
Program för uppföljning av privat driven verksamhet i
Nynäshamns kommun, mandatperioden 2015-2018
Ärendebeskrivning
Från och med den 1 januari 2015 ska kommunfullmäktige inför varje
mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala
angelägenheter som utförs av privata utförare. De nya bestämmelserna återfinns i
3 kapitlet kommunallagen (1991:900), KL. Programmet ska ange hur uppföljning
ska ske och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses.
Ärendet redovisas i kommunstyrelseförvaltningens skrivelse 30 mars 2015.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslås ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att
tillsammans med berörda förvaltningar ta fram förslag till program för uppföljning
och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare.
Kommunstyrelseförvaltningen
1 (3)
Kansliavdelningen
Sid
Ärendenummer:
Handläggare: Yvonne Persson
2015-03-30
Kommunstyrelsen
Program för uppföljning av privat driven verksamhet i
Nynäshamns kommun, mandatperioden 2015-2018
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslås ge kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att
tillsammans med berörda förvaltningar ta fram förslag till program för uppföljning
och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare.
Sammanfattning
Från och med den 1 januari 2015 ska kommunfullmäktige inför varje
mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala
angelägenheter som utförs av privata utförare. De nya bestämmelserna återfinns i
3 kapitlet kommunallagen (1991:900), KL. Programmet ska ange hur uppföljning
ska ske och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses.
Bakgrund
Kommuner får efter beslut av kommunfullmäktige överlämna vården av en
kommunal angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ, i enlighet
med 3 kap 16 § KL. Detta gäller inte om det i lag eller förordning anges att
angelägenheten ska bedrivas av en kommunal nämnd. Innefattar angelägenheten
myndighetsutövning får angelägenheten endast överlämnas om det finns stöd i
lag.1
Privata utförare som sluter avtal med kommunen i enlighet med 3 kap 16 § KL
blir en allt större del av den kommunala verksamheten. Vanligast är köp inom
vård – och omsorgssektorn, exempelvis vård- och omsorg om äldre och stöd och
1
Grundlagsstöd för att kommuner ska kunna lämna över verksamheten till privata utförare finns i
12 kap 4 § Regeringsformen (1974:152). Exempel förvaltningsuppgift som innefattar
myndighetsutövning som kan lämnas över till privat utförare kan återfinnas i lagen (1987:24) om
kommunal parkeringsövervakning m.m. Kommunen får med stöd av lagen förordna t.ex.
kommunalt parkeringsbolag eller bevakningsföretag som omfattas av lagen (1974:191) om
bevakningsföretag att utföra övervakningen och även utfärda felparkeringsavgift vid överträdelser.
Postadress
Besöksadress
Leveransadress
149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6
Telefon
Telefax
Receptionen
08-520 680 00 vx 08-520 102 40
Bankgiro
PlusGiro
620-0216
63 45-3
www.nynashamn.se
2(3)
service till funktionsnedsatta, men även köp inom den pedagogiska verksamheten
samt infrastruktur är förekommande. 2
Om en kommun anlitar en privat utförare för en viss uppgift, som annars skulle ha
utförts i egen regi, kvarstår huvudmannaskapet på kommunen. Detta innebär att
kommunen har kvar det övergripande ansvaret för verksamheten och ska se till
att den anlitande privata utföraren uppfyller de bestämmelser som gäller för
verksamheten. 3 En tillståndspliktig verksamhet enligt 7 kap 1 § Socialtjänstlagen
(2001:453), SoL, t.ex. hem för vård och boende (HVB), är ett exempel på sådan
verksamhet som kan överlämnas till privat utförare i enlighet med KL. Däremot
kan en fristående skola som bedrivs av enskild inte anses vara en privat utförare i
lagens mening. En enskild som bedriver fristående skola får sitt godkännande av
Skolinspektionen och sluter inte något avtal i enlighet med 3 kap 16 § KL med
den kommun där skolan är belägen. Kommunen är således inte huvudman för
friskolan och har därför inte samma förutsättningar att styra, följa upp och
utvärdera friskolans verksamhet.
Ärendet
Lagstiftaren har sett ett behov av ett ökat strategiskt förhållningssätt från
kommunerna när de anlitar privata utförare för verksamhet som annars skulle
kunnat utföras i egen regi. Av denna anledning har KL från och med den 1 januari
2015 kompletterats med en bestämmelse som ger kommunerna skyldighet att
inför varje mandatperiod ta fram ett övergripande program med mål och riktlinjer
för utförandet. Genom programmet ska kommunfullmäktige även se till att
kommunen tillförsäkras möjligheter att kontrollera och följa upp den verksamhet
som överlämnas till privata utförare samt säkerställa att allmänheten bereds insyn
i verksamheten.
Programmet ska omfatta alla kommunala angelägenheter som utförs av privata
utförare som överlämnats med stöd av 3 kap 16 § KL.
Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter
Kommunstyrelsen bör, för att iaktta kommunallagens bestämmelser, uppdra till
kommunstyrelseförvaltningen att tillsammans med berörda förvaltningar ta fram
ett förslag till program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av
privata utförare.
Brigitta Elvås
kommunchef
2
3
Yvonne Persson
jurist/utredare
Se prop. 2013/14:118 Privata utförare av kommunal verksamhet s 30.
Se prop. 2013/14:118 s 29.
3(3)
Bilagor:
Sveriges kommuner och Landsting, Program för uppföljning och insyn – av
verksamhet som utförs av privata utförare, 2015.
Utdrag från 3 kapitlet kommunallagen (1991:900).
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
11(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 29
§ 29
201570048/260
Yttrande över underrättelse om fastighetsbildning över
kommun- och fastighetsgräns
Ärendebeskrivning
Lantmäterimyndigheten har genom underrättelse anmält ett ärende om
fastighetsreglering mellan Runsten 1:1, Haninge kommun och Pipartorp 1:4,
Nynäshamns kommun. Om fastighetsregleringen genomförs kommer
kommungränsen att flyttas och mark överföras från Nynäshamns kommun till
Haninge kommun. Nynäshamns kommun lämnas nu enligt bestämmelser i
fastighetsbildningslagen möjlighet att avge yttrande och kan begära att
länsstyrelsens medgivande till flytt av kommungräns inhämtas.
Bakgrund
En detaljplan för utökad verksamhet på Runsten 1:1 med bland annat 120 nya
bostäder samt en internatskola på gymnasienivå för ca 90 elever antogs av
Haninge kommun i september 2012. Exploatören och ägaren till de båda aktuella
fastigheterna har ansökt om fastighetsreglering. Det huvudsakliga motivet som
anges för regleringen är att underlätta genomförandet av detaljplanen. Ingen
befintlig bebyggelse påverkas.
Synpunkter
Nynäshamns kommun har under detaljplanarbetet lämnat synpunkter till Haninge
kommun vid flertal tillfällen. I samtliga yttranden har Nynäshamns kommun
avstyrkt den planerade exploateringen då kommunen anser att hänsyn inte har
tagits till mellankommunala och regiongemensamma intressen och då den
föreslagna utbyggnaden inte bedöms vara förenlig med en långsiktigt hållbar
samhällsutveckling.
Motiven som redovisas för den nu ansökta fastighetsregleringen är enbart
kopplade till genomförandet av den planerade exploateringen och initiativet
kommer från markägaren. Det är dock inte beskrivet på vilket sätt genomförandet
underlättas.
Det är visserligen olämpligt att göra genomförandet av en detaljplan beroende av
åtgärder inom en angränsande kommun. Men Nynäshamns och Haninge
kommuner har ett gemensamt kommunalförbund, Södertörns miljö- och
hälsoskyddsförbund som ansvarar för tillsyn och de miljötillstånd som krävs för
anläggande av de planerade dammarna. I och med att kommunerna har gemensam
nämnd för detta underlättas inte hanteringen av att dammarna anläggs på mark
som överförts till Haninge kommun.
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
12(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 29
Nynäshamns kommun anser inte att det har framförts tillräckligt starka motiv för
ändra kommunernas geografiska indelning och regleringen uppfyller därmed inte
väsentlighetskravet i 3 kap. 11 §, fastighetsbildningslagen. Nynäshamns kommun
anhåller om att länsstyrelsens medgivande inhämtas i ärendet.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till yttrande.
Kommunstyrelseförvaltningen
1 (2)
Sid
Ärendenummer: 2015/0048/260
Handläggare: Anna Eklund
2015-03-22
Kommunstyrelsen
Yttrande över underrättelse om fastighetsbildning över
kommun- och fastighetsgräns
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till yttrande.
Ärendet
Lantmäterimyndigheten har genom underrättelse anmält ett ärende om
fastighetsreglering mellan Runsten 1:1, Haninge kommun och Pipartorp 1:4,
Nynäshamns kommun. Om fastighetsregleringen genomförs kommer
kommungränsen att flyttas och mark överföras från Nynäshamns kommun till
Haninge kommun. Nynäshamns kommun lämnas nu enligt bestämmelser i
fastighetsbildningslagen möjlighet att avge yttrande och kan begära att
länsstyrelsens medgivande till flytt av kommungräns inhämtas.
Bakgrund
En detaljplan för utökad verksamhet på Runsten 1:1 med bland annat 120 nya
bostäder samt en internatskola på gymnasienivå för ca 90 elever antogs av
Haninge kommun i september 2012. Exploatören och ägaren till de båda aktuella
fastigheterna har ansökt om fastighetsreglering. Det huvudsakliga motivet som
anges för regleringen är att underlätta genomförandet av detaljplanen. Ingen
befintlig bebyggelse påverkas.
Synpunkter
Nynäshamns kommun har under detaljplanarbetet lämnat synpunkter till Haninge
kommun vid flertal tillfällen. I samtliga yttranden har Nynäshamns kommun
avstyrkt den planerade exploateringen då kommunen anser att hänsyn inte har
tagits till mellankommunala och regiongemensamma intressen och då den
föreslagna utbyggnaden inte bedöms vara förenlig med en långsiktigt hållbar
samhällsutveckling.
Postadress
Besöksadress
Leveransadress
149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6
Telefon
Telefax
Receptionen
08-520 680 00 vx 08-520 102 40
Bankgiro
PlusGiro
620-0216
63 45-3
www.nynashamn.se
2(2)
Motiven som redovisas för den nu ansökta fastighetsregleringen är enbart
kopplade till genomförandet av den planerade exploateringen och initiativet
kommer från markägaren. Det är dock inte beskrivet på vilket sätt genomförandet
underlättas.
Det är visserligen olämpligt att göra genomförandet av en detaljplan beroende av
åtgärder inom en angränsande kommun. Men Nynäshamns och Haninge
kommuner har ett gemensamt kommunalförbund, Södertörns miljö- och
hälsoskyddsförbund som ansvarar för tillsyn och de miljötillstånd som krävs för
anläggande av de planerade dammarna. I och med att kommunerna har gemensam
nämnd för detta underlättas inte hanteringen av att dammarna anläggs på mark
som överförts till Haninge kommun.
Nynäshamns kommun anser inte att det har framförts tillräckligt starka motiv för
ändra kommunernas geografiska indelning och regleringen uppfyller därmed inte
väsentlighetskravet i 3 kap. 11 §, fastighetsbildningslagen. Nynäshamns kommun
anhåller om att länsstyrelsens medgivande inhämtas i ärendet.
Birgitta Elvås
kommunchef
Anna Eklund
planeringschef
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
13(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
§ 30
Au § 30
Riktlinjer vid försäljning av verksamhetsmark
Bakgrund
Genom kommunfullmäktiges beslut 2009-10-14 §161 fastställdes riktlinjer för
försäljning av industrimark. Inom Kalvö industriområde för 760 kr per m², inom
Vansta industriområde (med undantag för bättre skyltläge) för 450 kr per m².
Vidare beslutades priset 400 kr per m² för Sunnerby industriområde samt att
kostnader för VA tas ut som taxa, åtskilt från markpriset. Kommunstyrelsen får,
om särskilda skäl föreligger, avvika från angivna priser.
I tjänsteskrivelsen till kommunfullmäktiges beslut redogjordes för grunderna för
prissättningen. Utgångspunkten för bestämmande av priserna inom Kalvö
industriområde var en sammanräkning av kostnaderna för att iordningställa
marken till byggklar industrimark. VA-kostnaderna som belastar köparen via taxa
undantogs från sammanräkningen medan ytbeläggningen med bärlager
medräknades.
Vid ett kommunfullmäktigebeslut 2007-05-09 §90 beslutades att markpriset skulle
bestämmas till 175 respektive 125 kr per m² för Vansta respektive Sunnerby
industriområde. Priserna för dessa områden ändrades i det senare beslutet (2009)
till 450 kr per m² respektive 400 kr per m² med motiveringen att prisskillnaden
inte skulle vara för stor vid en jämförelse med Kalvö.
Ärendet redovisas i kommunstyrelseförvaltningens skrivelse den 22 mars 2015.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att fastställa följande
riktlinjer för försäljning av verksamhetsmark med stöd av delegation inom
angivna områden.
1. För Kalvö, Vansta och Sunnerby industriområde ska en aktuell
marknadsvärdering finnas som utgångspunkt för prissättning av marken.
2. Avvikelser från det generella värdet sker utifrån den specifika tomtens
mikroläge, belastningar, tomtförädling och utnyttjandemöjligheter.
Avvikelser motiveras.
3. Inom Sunnerby industriområde får planlagd industrimark säljas till företag
som inte bedriver verksamhet som utgör en risk för grundvattnet.
4. Kostnader för vatten och avlopp uttas enligt taxa för den allmänna vattenoch avloppsanläggningen i Nynäshamns kommun.
Kommunstyrelseförvaltningen
1 (4)
Sid
Ärendenummer:
Handläggare:
Mark- och exploatering
2015-03-22
Kommunstyrelsen/
Kommunfullmäktige
Riktlinjer vid försäljning av verksamhetsmark
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att fastställa följande
riktlinjer för försäljning av verksamhetsmark med stöd av delegation inom
angivna områden.
1. För Kalvö, Vansta och Sunnerby industriområde ska en aktuell
marknadsvärdering finnas som utgångspunkt för prissättning av marken.
2. Avvikelser från det generella värdet sker utifrån den specifika tomtens
mikroläge, belastningar, tomtförädling och utnyttjandemöjligheter.
Avvikelser motiveras.
3. Inom Sunnerby industriområde får planlagd industrimark säljas till företag
som inte bedriver verksamhet som utgör en risk för grundvattnet.
4. Kostnader för vatten och avlopp uttas enligt taxa för den allmänna vattenoch avloppsanläggningen i Nynäshamns kommun.
Bakgrund
Genom kommunfullmäktiges beslut 2009-10-14 §161 fastställdes riktlinjer för
försäljning av industrimark. Inom Kalvö industriområde för 760 kr per m², inom
Vansta industriområde (med undantag för bättre skyltläge) för 450 kr per m².
Vidare beslutades priset 400 kr per m² för Sunnerby industriområde samt att
kostnader för VA tas ut som taxa, åtskilt från markpriset. Kommunstyrelsen får,
om särskilda skäl föreligger, avvika från angivna priser.
Postadress
Besöksadress
Leveransadress
149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6
Telefon
Telefax
Receptionen
08-520 680 00 vx 08-520 102 40
Bankgiro
PlusGiro
620-0216
63 45-3
www.nynashamn.se
2(4)
I tjänsteskrivelsen till kommunfullmäktiges beslut redogjordes för grunderna för
prissättningen. Utgångspunkten för bestämmande av priserna inom Kalvö
industriområde var en sammanräkning av kostnaderna för att iordningställa
marken till byggklar industrimark. VA-kostnaderna som belastar köparen via taxa
undantogs från sammanräkningen medan ytbeläggningen med bärlager
medräknades.
Vid ett kommunfullmäktigebeslut 2007-05-09 §90 beslutades att markpriset skulle
bestämmas till 175 respektive 125 kr per m² för Vansta respektive Sunnerby
industriområde. Priserna för dessa områden ändrades i det senare beslutet (2009)
till 450 kr per m² respektive 400 kr per m² med motiveringen att prisskillnaden
inte skulle vara för stor vid en jämförelse med Kalvö.
Ärendebeskrivning
Mot ovan beskriven bakgrund bör det övervägas om modellen för prissättning ska
omarbetas.
Modellen med en prissättning som helt återspeglar kommunens kostnader för att
ställa iordning marken innebär ett nollsummespel för kommunens investering
under förutsättning att all mark är möjlig att avyttra. Det innebär samtidigt att det
lätt uppstår en stor skillnad mellan kostnad och marknadsvärde på marken.
En primär uppgift för kommunen för att stödja utveckling av näringslivet på orten
bör vara att tillhandahålla byggklar verksamhetsmark som är prissatt så att det
motsvarar marknadsvärdet för marken. På en tillväxtort innebär det att all mark
efterfrågas och kan avyttras efter hand.
Om priset, p.g.a. av lägre kostnader, sätts under marknadsvärdet innebär det en
värdeöverföring till köparen som i sin tur kan tillgodogöra sig det värdet vid en
senare försäljning.
Vid en för hög prissättning i jämförelse med marknadsvärdet kan inte marken
avyttras inom en rimlig tid. I praktiken kommer också en del potentiella köpare
exkluderas vars betalningsvilja inte överstiger marknadsvärdet.
En marknadsanpassad prissättning innebär samtidigt att utveckling och försäljning
av vissa industriområden kan resultera i ett negativt ekonomiskt resultat för
kommunen. Å andra sidan kan detta uppvägas av att andra områden ger ett
ekonomiskt överskott.
Normalt kan det ekonomiska utfallet bedömas i storleksordning innan betydande
investeringar görs i ett industriområde. Strukturellt bör en bedömning ske redan i
översiktsplanearbetet för att se om kostnads- och intäktsbilden är förenlig med
kommunens förväntningar om det ekonomiska utfallet. Lokalisering och ekonomi
bör i någon vägas samman redan i detta skede.
3(4)
För markförsäljningar finns också lagstiftningsmässiga begränsningar. Förutom
likställighetsprincipen enligt den nationella offentliga rätten finns
konkurrenslagstiftning inom EG med förbud mot s.k. otillåtet statsstöd (EUSs
statsstödsrgler). Det innebär att markförsäljningar till ett pris som understiger
marknadsvärdet kan utgöra ett otillåtet statsstöd.
Europeiska kommissionen kontrollerar att offentligt stöd som ges av EUs
medlemsstater inte inverkar negativt på den gemensamma marknadens funktion
eller skadar konkurrenskraften hos företag inom EG, d.v.s. att konkurrensen inom
den inre marknaden inte snedvrids. Reglerna har till syfte att förhindra att
konkurrensförhållandena
inom
gemenskapen
förvanskas
genom
att
medlemsstaterna ekonomiskt gynnar vissa företag eller viss produktion.
För att vara ett otillåtet stöd måste alla nedanstående kriterier vara uppfyllda.
Stödet måste
1) utgöra en selektiv ekonomisk förmån, dvs. gynna visst företag eller viss
produktion,
2) finansieras direkt eller indirekt genom offentliga medel,
3) snedvrida eller hota att snedvrida konkurrensen och
4) påverka handeln mellan medlemsstaterna.
För att inte riskera att försäljning sker otillåtet är det normala förfaringssättet
prissätta marken på ett konkurrensneutralt sätt genom att antingen bjuda ut
marken via någon sorts auktionsförfarande eller att låta värdera den av en
kvalificerad värderare. På det sättet kan kommunen helt förvissa sig om att det
inte blir fråga om ett statsstöd.
Marknadsvärdet påverkas av faktorer som har med dess läge och skick att göra.
En prisdifferentiering kan tillämpas i de fall då det är tydligt att mikroläget inom
industriområdet gör skillnad för dess attraktivitet. På samma sätt ger
begränsningar i markanvändningen, tillåten byggrätt m.m. effekter på efterfrågan.
Terrasseringsarbeten, anslutningsavgifter, planavgifter, matjordsavbaning och
andra byggförberedande åtgärder får en direkt konsekvens för köparens ekonomi
och bör avspeglas i markpriset.
Ett sätt att uppnå konkurrensneutralitet är alltså att på något sätt auktionera ut
marken för att på så sätt erhålla ett marknadsvärde och också en köpare. Fördelen
är att det innebär en möjlighet för alla intressenter att konkurera på samma villkor
och att det ger ett markvärde att använda sig av för de senare försäljningarna inom
området.
Men ett anbudsförfarande är också behäftat med en rad negativa effekter. Om det
finns för få intressenter vid anbudstillfället kan det ge en dålig bild av
betalningsviljan och marknadsvärdet generellt. Det är också ett relativt oflexibelt
4(4)
sätt att tilldela mark till intressenterna. Dels kräver processen resurser och dels
kan man inte på samma sätt lösa det ”pussel” av avstyckningar som normalt
behöver läggas utifrån de intressenter som finns och deras önskemål om läge,
tomtstorlek, optioner och ändamål.
Modellen bedöms därför generellt sett som mindre lämplig vid prissättning och
tilldelning av industrimark.
Även om en övergång sker till en marknadsprissättning av marken så innebär den
nuvarande beslutsmodellen där priset fastställs till ett exakt belopp i samband med
säljstart av industriområdet en mycket begränsad flexibilitet vid de kommande
försäljningarna över tid.
En detaljprissättning förordas därför där tjänstemännen i dialog med köpare
utifrån en viss flexibilitet på ett effektivare sätt kan nå förslag till
överenskommelser om försäljning av mark.
För att uppfylla konkurrensneutralitet i prissättningen bör en marknadsvärdering
genomföras som utgör en generell prisnivå på marken och utgångspunkt.
Tjänstemännen kan därefter, i någon mån, avvika från den prisnivån och justera
beroende på kvaliteter och brister hos de specifika tomter som bildas.
Anpassningen utgör en justering av marknadsvärdet på tomten utifrån hur en viss
köpare kan utnyttja en tomt, om en viss del är svårutnyttjad, servitutsbelastningar,
skyltläge, in- och utfartsförhållanden m.m.
Om marknadsläget förändras eller en längre tid förflyter kan en uppdatering av
värderingen behövas.
Birgitta Elvås
Kommunchef
Antonio Ameijenda
Mark- och exploateringschef
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
14(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 31
2015/0082/256
§ 31
Ansökan och överenskommelse mellan Apotekaren 6 och
Nynäshamn 2:1
Ärendebeskrivning
Kommunen är ägare till fastigheten Nynäshamn 2:1 som är en kommunal
gatumarksfastighet. En liten del av fastigheten är i gällande detaljplan över kv
Apotekaren utlagd som kvartersmark, för parkering. Ytan har plats för ca 14
parkeringsplatser.
AB Nynäshamnsbostäder, nedan kallad bolaget, avser bygga flerbostadshus på
den av bolaget ägda fastigheten, Apotekaren 6. För att kunna bygga maximalt
tillåtna enligt byggrätten som stadgas i gällande detaljplan behöver den
kommunalt ägda marken införlivas i Apotekaren 6, så att parkeringsnormen följs.
Bygglov för flerbostadshus, komplementbyggnad, samt anläggandet av
parkeringsplatser gavs 2014-10-30.
Överlåtelse av mark sker genom överenskommelse fastighetsreglering, dvs där
marken förs från den kommunala fastigheten Nynäshamn 2:1 till Apotekaren 6.
Ersättningen för marken är beräknad på hur mycket mer bolaget får bygga (BTA,
bruttoarea) om markytan som idag tillhör kommunen införlivas i bolagets
fastighet. BTA som tillkommer är 750 m². Ersättningen är 900 kronor per
tillkommen kvadratmeter BTA vilket alltså ger en total ersättning till kommunen
på 675 000 kronor.
Det nu aktuella avtalet är villkorat av att Nynäshamns kommunfullmäktige
godkänner avtalet då ersättningsnivån överstiger gränsen, dvs 3 prisbasbelopp,
som är delegerat till kommunstyrelsen.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att godkänna
undertecknad ansökan och överenskommelse om fastighetsreglering
Kommunstyrelseförvaltningen
1 (2)
Sid
Ärendenummer:
Handläggare:
Mark- och exploatering
2015-03-19
Kommunstyrelsen/
Kommunfullmäktige
Ansökan och överenskommelse mellan Apotekaren 6 och
Nynäshamn 2:1
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att godkänna
undertecknad ansökan och överenskommelse om fastighetsreglering
Ärendebeskrivning
Kommunen är ägare till fastigheten Nynäshamn 2:1 som är en kommunal
gatumarksfastighet. En liten del av fastigheten är i gällande detaljplan över kv
Apotekaren utlagd som kvartersmark, för parkering. Ytan har plats för ca 14
parkeringsplatser.
AB Nynäshamnsbostäder, nedan kallad bolaget, avser bygga flerbostadshus på
den av bolaget ägda fastigheten, Apotekaren 6. För att kunna bygga maximalt
tillåtna enligt byggrätten som stadgas i gällande detaljplan behöver den
kommunalt ägda marken införlivas i Apotekaren 6, så att parkeringsnormen följs.
Bygglov för flerbostadshus, komplementbyggnad, samt anläggandet av
parkeringsplatser gavs 2014-10-30.
Överlåtelse av mark sker genom överenskommelse fastighetsreglering, dvs där
marken förs från den kommunala fastigheten Nynäshamn 2:1 till Apotekaren 6.
Ersättningen för marken är beräknad på hur mycket mer bolaget får bygga (BTA,
bruttoarea) om markytan som idag tillhör kommunen införlivas i bolagets
fastighet. BTA som tillkommer är 750 m². Ersättningen är 900 kronor per
tillkommen kvadratmeter BTA vilket alltså ger en total ersättning till kommunen
på 675 000 kronor.
Postadress
Besöksadress
Leveransadress
149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6
Telefon
Telefax
Receptionen
08-520 680 00 vx 08-520 102 40
Bankgiro
PlusGiro
620-0216
63 45-3
www.nynashamn.se
2(2)
Det nu aktuella avtalet är villkorat av att Nynäshamns kommunfullmäktige
godkänner avtalet då ersättningsnivån överstiger gränsen, dvs 3 prisbasbelopp,
som är delegerat till kommunstyrelsen.
Birgitta Elvås
Kommunchef
Antonio Ameijenda
Mark- och exploateringschef
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
15(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 32
§ 32
Avtal om finansiering av parkeringsbehov Apotekaren 24
Ärendebeskrivning
För närvarande pågår en detaljplaneläggning på fastigheten Apotekaren 24.
Planläggningen syftar till att möjliggöra byggnation av bostäder på befintlig
byggnad som inrymmer både bostäder och centrumverksamhet. Om denna
förändring kommer till stånd ökar kravet på parkeringsplatser enligt gällande
parkeringspolicy och parkeringsnorm (antagen av kommunfullmäktige 2014-0611) med motsvarande 12 parkeringsplatser. Platserna kommer inte att inrymmas
inom fastigheten Apotekaren 24.
Avtalets syfte är att reglera finansieringen av tillkommande parkeringsplatser för
Apotekaren 24 för boendeparkering på kommunal mark. Således är kommunen
skyldig att anordna dessa platser om inte fastighetsägaren kan lösa detta själv, t ex
genom att ingå i en gemensamhetsanläggning för parkering. Det är inte
specificerat var platserna ska vara geografiskt utan kommunen avgör detta själv.
För parkeringsplatserna ska fastighetsägaren erlägga en ersättning om 250 000
kronor per parkeringsplats, d v s totalt 3 000 000 kronor. Ersättningen ska
erläggas när fastighetsägaren har fått bygglov för påbyggnaden ovan
detaljplaneläggning syftar till.
Avtalets giltighet är villkorad dels av att kommunstyrelsen godkänner det och dels
av att miljö- och samhällsbyggnadsnämnden antar detaljplanen genom beslut som
vinner laga kraft.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna undertecknat avtal om finansiering av
parkeringsbehov.
Kommunstyrelseförvaltningen
1 (2)
Sid
Ärendenummer:
Handläggare:
Mark- och exploatering
2015-03-19
Kommunstyrelsen
Avtal om finansiering av parkeringsbehov Apotekaren 24
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna undertecknat avtal om finansiering av
parkeringsbehov.
Ärendebeskrivning
För närvarande pågår en detaljplaneläggning på fastigheten Apotekaren 24.
Planläggningen syftar till att möjliggöra byggnation av bostäder på befintlig
byggnad som inrymmer både bostäder och centrumverksamhet. Om denna
förändring kommer till stånd ökar kravet på parkeringsplatser enligt gällande
parkeringspolicy och parkeringsnorm (antagen av kommunfullmäktige 2014-0611) med motsvarande 12 parkeringsplatser. Platserna kommer inte att inrymmas
inom fastigheten Apotekaren 24.
Avtalets syfte är att reglera finansieringen av tillkommande parkeringsplatser för
Apotekaren 24 för boendeparkering på kommunal mark. Således är kommunen
skyldig att anordna dessa platser om inte fastighetsägaren kan lösa detta själv, t ex
genom att ingå i en gemensamhetsanläggning för parkering. Det är inte
specificerat var platserna ska vara geografiskt utan kommunen avgör detta själv.
För parkeringsplatserna ska fastighetsägaren erlägga en ersättning om 250 000
kronor per parkeringsplats, d v s totalt 3 000 000 kronor. Ersättningen ska
erläggas när fastighetsägaren har fått bygglov för påbyggnaden ovan
detaljplaneläggning syftar till.
Avtalets giltighet är villkorad dels av att kommunstyrelsen godkänner det och dels
av att miljö- och samhällsbyggnadsnämnden antar detaljplanen genom beslut som
vinner laga kraft.
Postadress
Besöksadress
Leveransadress
149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6
Telefon
Telefax
Receptionen
08-520 680 00 vx 08-520 102 40
Bankgiro
PlusGiro
620-0216
63 45-3
www.nynashamn.se
2(2)
Birgitta Elvås
Kommunchef
Antonio Ameijenda
Mark- och exploateringschef
Bilaga: Avtal om finansiering av parkeringsbehov
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
16(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 33
2015/0077/042
§ 33
Årsredovisning 2014 för Södertörns upphandlingsnämnd
Ärendebeskrivning
Södertörns upphandlingsnämnd har översänt årsredovisning för år 2014.
För Södertörns upphandlingsnämnd har 2014 varit ett år med mycket aktivitet och
fortsatt stora förändringar. En hel del av det som planerades under nämndens
första år har under 2014 börjat genomföras och i takt med att verksamheten fått en
tydligare struktur så har nya utmaningar identifierats. För att tydliggöra att
Upphandling Södertörn har olika arbetsområden har under året arbetet delats upp i
två delar, en del som fokuserar på upphandling och en del som arbetar med inköp
och avtalsförvaltning.
Sammanfattningsvis har nämnden uppfyllt en stor majoritet av de antagna målen
och strategierna för verksamheten under 2014. I några fall har målet inte nåtts
vilket beror på bristande resurser och i något fall har det saknats reella möjligheter
att nå målet.
Nämndens reella överskott är 340 tkr för 2014. Detta överskott förs över till
nästkommande år tillsammans med nämndens tidigare överskott på sammanlagt
392 tkr.
Årsredovisningen ska varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige.
Respektive fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för nämnden.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna
årsredovisningen för 2014 och bevilja ansvarsfrihet för Södertörns
upphandlingsnämnd verksamhetsåret 2014.
KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN
Sid
Referens
1 (1)
2015-04-01
Kommunstyrelsen
Årsredovisning 2014 för Södertörns upphandlingsnämnd
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna
årsredovisningen för 2014 och bevilja ansvarsfrihet för Södertörns
upphandlingsnämnd verksamhetsåret 2014.
Bakgrund
Södertörns upphandlingsnämnd har översänt årsredovisning för år 2014.
För Södertörns upphandlingsnämnd har 2014 varit ett år med mycket aktivitet och
fortsatt stora förändringar. En hel del av det som planerades under nämndens
första år har under 2014 börjat genomföras och i takt med att verksamheten fått en
tydligare struktur så har nya utmaningar identifierats. För att tydliggöra att
Upphandling Södertörn har olika arbetsområden har under året arbetet delats upp i
två delar, en del som fokuserar på upphandling och en del som arbetar med inköp
och avtalsförvaltning.
Sammanfattningsvis har nämnden uppfyllt en stor majoritet av de antagna målen
och strategierna för verksamheten under 2014. I några fall har målet inte nåtts
vilket beror på bristande resurser och i något fall har det saknats reella möjligheter
att nå målet.
Nämndens reella överskott är 340 tkr för 2014. Detta överskott förs över till
nästkommande år tillsammans med nämndens tidigare överskott på sammanlagt
392 tkr.
Årsredovisningen ska varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige.
Respektive fullmäktige beslutar om ansvarsfrihet för nämnden.
Birgitta Elvås
kommunchef
Johan Westin
ekonomichef
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
17(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
§ 34
Au § 34
2015/0078/042
Årsredovisning 2014 för Södertörns överförmyndarnämnd
Ärendebeskrivning
Södertörns överförmyndarnämnd har översänt revisionsberättelse och
årsredovisning för år 2014.
Södertörns överförmyndarnämnd ansvarar, med stöd av föräldrabalkens regler, för
tillsyn och handläggning av ärenden avseende förmynderskap, godmanskap och
förvaltarskap. En grundläggande förutsättning för att uppfylla tillsynskravet är att
granskningen av ställföreträdarnas årliga redovisningshandlingar sker i rätt tid.
Under 2014 har detta mål uppfyllts.
Årliga volymökningar ställer krav på en effektiv handlaggning. Under 2014 har
antalet ärenden ökat med 1,5 %. Antalet ensamkommande barn har under året
ökat med 40 %. Verksamhetens över- och underskott förs över på nästkommande
år. Utfallet för 2014 är ett underskott med 144 tkr vilket förs över till 2015.
Enligt förbundsordningen ska revisorernas berättelse, jämte årsredovisningen,
varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige. Respektive fullmäktige
beslutar om ansvarsfrihet för nämnden.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna
årsredovisningen och att bevilja Södertörns överförmyndarnämnd ansvarsfrihet
för 2014.
KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN
Sid
Referens
1 (1)
2015-03-30
Kommunstyrelsen
Årsredovisning 2014 för Södertörns överförmyndarnämnd
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna
årsredovisningen och att bevilja Södertörns överförmyndarnämnd ansvarsfrihet
för 2014.
Bakgrund
Södertörns överförmyndarnämnd har översänt revisionsberättelse och
årsredovisning för år 2014.
Södertörns överförmyndarnämnd ansvarar, med stöd av föräldrabalkens regler, för
tillsyn och handläggning av ärenden avseende förmynderskap, godmanskap och
förvaltarskap. En grundläggande förutsättning för att uppfylla tillsynskravet är att
granskningen av ställföreträdarnas årliga redovisningshandlingar sker i rätt tid.
Under 2014 har detta mål uppfyllts.
Årliga volymökningar ställer krav på en effektiv handlaggning. Under 2014 har
antalet ärenden ökat med 1,5 %. Antalet ensamkommande barn har under året
ökat med 40 %. Verksamhetens över- och underskott förs över på nästkommande
år. Utfallet för 2014 är ett underskott med 144 tkr vilket förs över till 2015.
Enligt förbundsordningen ska revisorernas berättelse, jämte årsredovisningen,
varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige. Respektive fullmäktige
beslutar om ansvarsfrihet för nämnden.
Birgitta Elvås
kommunchef
Johan Westin
ekonomichef
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
18(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
§ 35
Au § 35
2015/0075/042
Årsredovisning 2014 för Samordningsförbundet Östra
Södertörn
Ärendebeskrivning
Samordningsförbundet Östra Södertörn har översänt revisionsberättelse och
årsredovisning för år 2014.
Förbundsmedlemmarna har betalat in 18,0 mnkr till Samordningsförbundet Östra
Södertörn (nedan förbundet) för 2014. Förbundet redovisar ett resultat på
860 tkr (-3 577 tkr för 2013). En stor anledning till det positiva resultatet var att
årets tilldelning av ESF-medel erhölls sent på året. Därmed kunde vissa av
förbundets projekt drivas som ESFprojekt under hela året. I budgeten planerades
motsvarande projekt att egenfinansieras till stor del.
Enligt förbundsordningen ska revisorernas berättelse, jämte årsredovisningen,
varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige. Respektive fullmäktige
beslutar om ansvarsfrihet för nämnden.
Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna
årsredovisningen och att bevilja förbundsstyrelsen för Samordningsförbundet
Östra Södertörn ansvarsfrihet för 2014.
KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN
Sid
Referens
1 (1)
2015-03-30
Kommunstyrelsen
Årsredovisning 2014 för Samordningsförbundet Östra Södertörn
Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna
årsredovisningen och att bevilja förbundsstyrelsen för Samordningsförbundet
Östra Södertörn ansvarsfrihet för 2014.
Bakgrund
Samordningsförbundet Östra Södertörn har översänt revisionsberättelse och
årsredovisning för år 2014.
Förbundsmedlemmarna har betalat in 18,0 mnkr till Samordningsförbundet Östra
Södertörn (nedan förbundet) för 2014. Förbundet redovisar ett resultat på
860 tkr (-3 577 tkr för 2013). En stor anledning till det positiva resultatet var att
årets tilldelning av ESF-medel erhölls sent på året. Därmed kunde vissa av
förbundets projekt drivas som ESFprojekt under hela året. I budgeten planerades
motsvarande projekt att egenfinansieras till stor del.
Enligt förbundsordningen ska revisorernas berättelse, jämte årsredovisningen,
varje år lämnas till medlemskommunernas fullmäktige. Respektive fullmäktige
beslutar om ansvarsfrihet för nämnden.
Birgitta Elvås
Kommunchef
Johan Westin
Ekonomichef
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
19(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 36
§ 36
2015/0054/287
Begäran om investeringsmedel för energieffektivisering i
kommunens fastigheter
Ärendebeskrivning
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört behovsanalyser och
förstudier avseende energilösningar, tjänsteskrivelse daterad 2015-02-04.
Förvaltningen har valt att se över alternativ i syfte att avveckla olja som
uppvärmningsalternativ i kommunens fastighetsbestånd. De objekt som är aktuella är:
• Kvarnängens idrottsområde, inklusive gymnasieskolan
• oljeeldade fastigheter som ägs av Nynäshamns kommun
• flera fastigheter i Sorunda inklusive Nynäshamnsbostäders fastigheter.
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ser stora möjligheter att genomföra
investeringar i energieffektiviseringar. Åtgärderna är direkt lönsamma varför
särskilda medel för finansiering av kapitalkostnader inte behöver avsättas.
Energieffektivisering av kommunens fastigheter är kopplade till de övergripande
målen samt avskrivningstiden för åtgärderna ligger mellan fem till nio år.
Enligt Nynäshamns kommuns ekonomistyrningsreglemente punkt 4.3 beslutar
Kommunstyrelsen om igångsättning för investeringar överstigande 400
prisbasbelopp. Investeringsplanen i Mål och budget 2015 – 2018 har avsatt 35 mnkr
för energiinvesteringar och begärd investering motsvarar tilldelade medel.
Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker igångsättningstillståndet.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens
begäran om igångsättningstillstånd för att påbörja energieffektivisering i
kommunens fastigheter.
Kommunstyrelseförvaltningen
1 (1)
Sid
Ärendenummer:
Handläggare: Johan Westin
2015-03-30
Kommunstyrelsen
Begäran om investeringsmedel för energieffektivisering i
kommunens fastigheter
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens
begäran om igångsättningstillstånd för att påbörja energieffektivisering i
kommunens fastigheter.
Bakgrund
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört behovsanalyser och
förstudier avseende energilösningar, tjänsteskrivelse daterad 2015-02-04.
Förvaltningen har valt att se över alternativ i syfte att avveckla olja som
uppvärmningsalternativ i kommunens fastighetsbestånd. De objekt som är aktuella är:
• Kvarnängens idrottsområde, inklusive gymnasieskolan
• oljeeldade fastigheter som ägs av Nynäshamns kommun
• flera fastigheter i Sorunda inklusive Nynäshamnsbostäders fastigheter.
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ser stora möjligheter att genomföra
investeringar i energieffektiviseringar. Åtgärderna är direkt lönsamma varför
särskilda medel för finansiering av kapitalkostnader inte behöver avsättas.
Energieffektivisering av kommunens fastigheter är kopplade till de övergripande
målen samt avskrivningstiden för åtgärderna ligger mellan fem till nio år.
Enligt Nynäshamns kommuns ekonomistyrningsreglemente punkt 4.3 beslutar
Kommunstyrelsen om igångsättning för investeringar överstigande 400
prisbasbelopp. Investeringsplanen i Mål och budget 2015 – 2018 har avsatt 35 mnkr
för energiinvesteringar och begärd investering motsvarar tilldelade medel.
Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker igångsättningstillståndet.
Birgitta Elvås
Kommunchef
Postadress
Besöksadress
Johan Westin
ekonomichef
Leveransadress
149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6
Telefon
Telefax
Receptionen
08-520 680 00 vx 08-520 102 40
Bankgiro
PlusGiro
620-0216
63 45-3
www.nynashamn.se
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
20(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
§ 37
Au § 37
2015/0057/149
Evenemangsstrategi för Nynäshamns kommun
Ärendebeskrivning
Evenemangsmarknaden växer och attraherar en allt större målgrupp. Deltagarna
blir fler och publiken växer. Även för företag, föreningar och organisationer får
evenemang en allt större betydelse. Evenemang betraktas som en
marknadsföringskanal för platser och destinationer och gynnar föreningar och det
lokala näringslivet. Evenemang blir en affärsplattform.
Med sina unika tillgångar som bland annat naturen och närheten till Stockholm,
har Nynäshamn i allmänhet och Fiskehamnsområdet i synnerhet, förutsättningar
att bli en evenemangsarena. Detta inte bara för lokala, regionala och nationella
evenemang, utan även för internationella.
För att kunna arbeta mer strategiskt och kvalitetsmedvetet har ett ramverk för
arbetet med evenemang tagits fram under 2014. Till evenemangsstrategin finns en
handbok som vänder sig till de som planerar ett evenemang. Den ger
grundläggande information och hjälp i praktiska frågeställningar och finns
tillgänglig tillsammans med annan information på www.nynashamn.se .
Syfte med strategin är att på ett kvalitetsmedvetet och innovativt sätt, kunna
främja för mindre och större evenemang av såväl lokal, regional, nationell som
internationell karaktär och att bidra till att öka Nynäshamns konkurrenskraft som
besöksmål.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att anta Evenemangsstrategi för Nynäshamns
kommun.
1 (1)
Sid
Ärendenummer:
Handläggare:
2015-03-31
Kommunstyrelsen
Evenemangsstrategi för Nynäshamns kommun
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att anta Evenemangsstrategi för Nynäshamns
kommun.
Bakgrund
Evenemangsmarknaden växer och attraherar en allt större målgrupp. Deltagarna
blir fler och publiken växer. Även för företag, föreningar och organisationer får
evenemang en allt större betydelse. Evenemang betraktas som en
marknadsföringskanal för platser och destinationer och gynnar föreningar och det
lokala näringslivet. Evenemang blir en affärsplattform.
Med sina unika tillgångar som bland annat naturen och närheten till Stockholm,
har Nynäshamn i allmänhet och Fiskehamnsområdet i synnerhet, förutsättningar
att bli en evenemangsarena. Detta inte bara för lokala, regionala och nationella
evenemang, utan även för internationella.
För att kunna arbeta mer strategiskt och kvalitetsmedvetet har ett ramverk för
arbetet med evenemang tagits fram under 2014. Till evenemangsstrategin finns en
handbok som vänder sig till de som planerar ett evenemang. Den ger
grundläggande information och hjälp i praktiska frågeställningar och finns
tillgänglig tillsammans med annan information på www.nynashamn.se .
Syfte med strategin är att på ett kvalitetsmedvetet och innovativt sätt, kunna
främja för mindre och större evenemang av såväl lokal, regional, nationell som
internationell karaktär och att bidra till att öka Nynäshamns konkurrenskraft som
besöksmål.
Birgitta Elvås
kommunchef
Postadress
Besöksadress
Yvonne Edenmark Lilliedahl
t.f. marknads- och turistchef
Leveransadress
149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6
Telefon
Telefax
Receptionen
08-520 680 00 vx 08-520 102 40
Bankgiro
PlusGiro
620-0216
63 45-3
www.nynashamn.se
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
21(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
§ 38
Au § 38
2015/0087/106
Överenskommelse om samverkan för en trygg, säker och
störningsfri region
Ärendebeskrivning
Kommunstyrelsen beslutade i mars 2014 §53, att anta ”Avsiktsförklaring om en
trygg, säker och störningsfri region – modell för regional samverkan”.
Styrelsen för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) beslutade vid sitt
sammanträde den 19 mars 2015 att rekommendera länets kommuner att anta
”Överenskommelsen om en trygg, säker och störningsfri region”.
Överenskommelsen gäller retroaktivt från 2015-01-01 och tills vidare. Beslut om
antagande av överenskommelsen är att likställas med undertecknande.
En rad aktörer har de senaste åren arbetat med att upprätta strukturer,
arbetsprocesser och kontaktvägar för att stärka samverkan. Det har skett i inom
ramen för Program för samverkan – Stockholmsregionen. Arbetet startade 2011
och pågick till 2014. Arbetet mynnade ut i en modell för regional samverkan som
fastställdes i april 2014 genom avsiktsförklaringen, ”En trygg, säker och
störningsfri region”.
Från och med 2015 övergick projektet till ordinarie form i och med beslutet att
skapa Samverkan Stockholmsregionen, en aktörsgemensam avtalsorganisation.
Ärendet redovisas i kommunstyrelseförvaltningens skrivelse den 30 mars 2015.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att anta förslaget till överenskommelsen om
samverkan för en trygg, säker och störningsfri region.
KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN
Planering och samhällsutveckling
1 (6)
Sid
Ärendenummer:
Handläggare: Kenneth Kollberg
2015-03-30
Kommunstyrelsen
Överenskommelse om samverkan för en trygg, säker och
störningsfri region
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att anta förslaget till överenskommelsen om
samverkan för en trygg, säker och störningsfri region.
Bakgrund
Kommunstyrelsen beslutade i mars 2014 §53, att anta ”Avsiktsförklaring om en
trygg, säker och störningsfri region – modell för regional samverkan”.
Styrelsen för Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) beslutade vid sitt
sammanträde den 19 mars 2015 att rekommendera länets kommuner att anta
”Överenskommelsen om en trygg, säker och störningsfri region”.
Överenskommelsen gäller retroaktivt från 2015-01-01 och tills vidare. Beslut om
antagande av överenskommelsen är att likställas med undertecknande.
Ärendebeskrivning
En rad aktörer har de senaste åren arbetat med att upprätta strukturer,
arbetsprocesser och kontaktvägar för att stärka samverkan. Det har skett i inom
ramen för Program för samverkan – Stockholmsregionen. Arbetet startade 2011
och pågick till 2014. Arbetet mynnade ut i en modell för regional samverkan som
fastställdes i april 2014 genom avsiktsförklaringen, ”En trygg, säker och
störningsfri region”.
Från och med 2015 övergick projektet till ordinarie form i och med beslutet att
skapa Samverkan Stockholmsregionen, en aktörsgemensam avtalsorganisation.
Syftet med samverkansfunktionen är att stärka den gemensamma förmågan att
hantera händelser i Stockholmsregionen från vardag till kris genom att:
− utgöra ett forum för omvärldsbevakning, analys och koordinering,
− skapa samlade lägesbilder och underlag för beslut för samverkande
aktörer,
Postadress
Besöksadress
Leveransadress
149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6
Telefon
Telefax
Receptionen
08-520 680 00 vx 08-520 102 40
Bankgiro
PlusGiro
620-0216
63 45-3
www.nynashamn.se
2(6)
− vid behov bidra till samordnad kommunikation och information.
Målet är att skapa trygghet, säkerhet och framkomlighet för regionens medborgare
både till vardags och i krissituationer.
Överenskommelsen syftar till att realisera avsiktsförklaringens intentioner med att
över tid säkra en hållbar effektiv samverkan och en ökad gemensam förmåga att
hantera samhällstörningar i Stockholmsregionen. Senast 2015 ska parterna teckna
en överenskommelse som säkrar det fortsatta gemensamma arbetet och
övergången från utvecklingsprogram till ordinarie drift.
Modellen för ”En trygg, säker och störningsfri region” bygger på tre
samverkansnivåer, som var och en har sitt specifika fokus när det gäller den
gemensamma hanteringen av regionala frågor:
1. Regionalt inriktande
2. Regionalt samordnande
3. Verkställande
Ordinarie läge beskriver den samverkan som kontinuerligt sker i olika grupper
och samverkansforum. Här ingår förebyggande, planerande och förberedande
arbete, liksom uppföljning, lärande och implementering. Arbetet i Ordinarie läge
planeras över året och omfattar huvudsakligen personer i ordinarie roll och
befattning.
Aktiverat läge beskriver situationen då ett eller flera samverkansforum behöver
aktiveras/sammankallas utanför ordinarie planering. I jämförelse med ordinarie
läge kännetecknas arbetet ofta av kortare planeringsförutsättningar, snabbare
beslut och med personer i funktionsbefattning.
3(6)
Parterna inom avsiktsförklaringen äger, utvecklar och förvaltar modellen för
regional samverkan tillsammans. Genom sitt regionala geografiska områdesansvar
har Länsstyrelsen i Stockholm ett övergripande ansvar och därmed även
ordförandeskap i regionala rådet och regionala chefsgruppen.
Regionala rådet, med landshövdingen som ordförande, utgör ägarforum och har
det övergripande ansvaret för att arbetet sker utifrån intentionerna i den
gemensamma avsiktsförklaringen om regional samverkan. Rådet leder den
långsiktiga utvecklingen genom att fastställa fleråriga planer och program samt
fatta gemensamma överenskommelser.
Regionala chefsgruppen inom regionalt inriktande samverkansnivå svarar för att
driva, utveckla och löpande följa upp arbetet utifrån Regionala rådets intentioner.
Det görs främst genom att formulera inriktningar och att fatta koncensusbeslut om
ambition, resurstilldelning och genomföranden.
Som stöd i arbetet och för att kvalitetssäkra målet med samverkan har regionens
aktörer enats om att inrätta ett gemensamt samordningskansli. Kansliets uppdrag
är att leda, stödja och samordna det gemensamma arbetet, som bland annat
innehåller metodutveckling, utvärdering, kommunikation och händelsehantering,
både i ordinarie och aktiverat läge.
Kansliets koordinatorer är inlånade från aktörerna. Kansliet leds av en
samordningschef som rapporterar till den regionala chefsgruppen och dess
ordförande.
För att stötta och möjliggöra informationsdelning inom samverkansmodellen finns
gemensamma teknik- och ledningsstöd. För att kunna vara verksam inom
samverkansmodellen måste varje deltagare ha tillgång till systemen och kunna
använda dem. De gemensamma systemen är:
− Rakel (System för säker radiokommunikation, partsavtal med MSB)
− (S)WIS (skyddat webbaserat informationssystem, partsavtal med MSB)
− Inkallningssystem för samverkanskonferenser, UMS (gemensamt avtal
med SOS genom Lst)
− Telefonkonferenser (gem avtal med SOS Alarm genom Lst)
Den gemensamma funktionen utgörs av ett samordningskansli som bemannas
genom roterande inlån av personal från aktörerna. Uppgiften är att säkra
koordinering av löpande drift, utveckling och lärande samt implementering mellan
organisationerna i vardagen.
Vid behov aktiveras en gemensam beredskapsfunktion, så kallade Regionala
samverkanskoordinatorer. Uppgiften är att driva och kvalitetssäkra den samverkan
och koordinering som krävs vid samhällsstörande händelser och skeenden.
4(6)
Den gemensamma funktionen förvaltas, samordnas och utvecklas inom ramen för
överenskommelsen i form av en avtalsorganisation. Funktionen är således inte en
egen juridisk person och saknar organisationsnummer. Deltagande aktörer delar
på ansvaret att låna ut personal som under överenskommen tid genomför uppdrag
i det gemensamma samordningskansliet. Det möjliggör utbyte av kompetens och
bidrar till personlig och organisatorisk kompetensutveckling, långsiktigt ägarskap
och en kostnadseffektiv drift. Aktör som bidrar med personal ersätts till redovisad
självkostnad ur den gemensamma budgeten.
Bemanningen inom den gemensamma funktionen omfattar resurser motsvarande:
− 2 heltidstjänster (avser samordningschef och kommunikation/admin)
− 3 deltidstjänster (50-100 %), fördelas mellan ”kommun”, ”blåljus” och
”trafik”
− Regional samverkanskoordinator i beredskap (beredskapsfunktion som
aktiveras vid händelse)
Parterna har delats in i kategorierna: ”Kommun”, ”blåljus” och ”trafik”. Avsikten
är att varje kategori bidrar med en deltidsresurs till samordningskansliet. På detta
sätt roterar och fördelas uppdraget mellan parterna inom respektive kategori.
Det dagliga ledningsuppdraget för samordningskansliet och beslutad gemensam
verksamhet ligger på funktionens Samordningschef. Denne är anställd vid
Länsstyrelsen Stockholm men fullgör heltidstjänst i det gemensamma uppdraget
och rapporterar till Regional chefsgrupp.
Rambudgeten för den gemensamma funktionen omfattar 6,5 Mkr per år och
motsvarar i volym och ambition i den årliga rambudget som sedan 2011
disponerats av Program för samverkan – Stockholmsregionen.
Fördelning av kostnaden för den gemensamma funktionen bygger på principen att
alla parter är med och bidrar. Länets tjugosex kommuner finansierar tillsammans
halva kostnaden och fördelar det genom att betala en andel baserad på antalet
invånare. Maxbeloppet är 1,50 kronor per invånare och år och bygger på antal
mantalsskrivna vid halvårsskiftet år före aktuellt budgetår. Övriga aktörer
finansierar tillsammans andra hälften.
Överenskommelsen gäller vid undertecknande, eller motsvarande beslut,
retroaktivt från och med 1 januari innevarande år och förlängs på löpande helår.
Uppsägning av överenskommelse ska meddelas senast halvårsskiftet innan
kommande helårsperiod.
5(6)
Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter
Nynäshamns kommun har under de senaste åren aktivt medverkat i projektet
Samverkan Stockholmsregionen – Trygg, säker och störningsfri region. Dels på
samverkande nivå genom att säkerhetsansvarig deltagit i de kontinuerliga
veckovisa samverkanskonferenserna och dels genom att Nynäshamns
kommunchef har ingått i projektets styrgrupp på den inriktande nivån.
Genom att anta överenskommelsen om samverkan för en trygg, säker och
störningsfri region får Nynäshamns kommun tillgång till en funktionell
omvärdsbevakning, samt en utvecklad funktion för samverkan vid allvarliga
störningar eller kriser. Överenskommelsen ger sammanfattningsvis följande
vinster:
− En enhetlig struktur för det gemensamma arbetet, med tydliga besluts- och
kontaktvägar.
− Högre kunskap om varandras organisationer, roller och behov av
information.
− Enklare beslutsfattande i komplexa frågor som rör flera aktörer i regionen.
− Etablerade och kända rutiner för snabb hantering och uppföljning av
regionala frågor.
− Bättre användning av resurser och färre samtidiga kontaktytor.
− Samordnad kommunikation och bättre informationsdelning.
Kommunstyrelseförvaltningen ser positivt på den föreslagna lösningen och
föreslår kommunstyrelsen att anta överenskommelsen om en trygg, säker och
störningsfri region.
Inom Nynäshamns kommun är det främst funktionen kommunchef och
säkerhetsansvarig som kommer att tas i anspråk för att aktivt driva uppdraget
inom samverkansfunktionen. Finansieringen förväntas ske inom ramen för det
statliga 2:4 anslaget.
Birgitta Elvås
kommunchef
Kenneth Kollberg
säkerhetsansvarig
6(6)
Bilagor:
1. Kommunstyrelsens beslut om att anta Avsiktsförklaring om en trygg, säker
och störningsfri region – modell för regional samverkan
2. Modellbeskrivning, Överenskommelse om gemensam funktion för regional
samverkan inom ramen för avsiktsförklaringen - En trygg, säker och
störningsfri region, Version 1.0.
3. Rekommendation, Överenskommelse om samverkan för en trygg, säker och
störningsfri region.
4. Överenskommelse om gemensam funktion för regional samverkan inom
ramen för avsiktsförklaringen - En trygg, säker och störningsfri region.
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
22(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 39
2014/0248/005
§ 39
Publicera datamängder som öppna data
Ärendebeskrivning
Öppna data är digital information som är tillgänglig för vem som helst att
återanvända och distribuera utan avgifter och begränsade villkor. I Sverige finns
sedan 2010 en lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga
förvaltningen, PSI-lagen, som bygger på ett EU-direktiv. Lagen ska underlätta för
enskilda individer att använda handlingar som tillhandahålls av offentliga
organisationer. PSI-lagen tillåter kommuner och landsting att ta ut avgifter för
handlingar som återvänds men flera studier visar att det finns stor nytta att i stället
tillhandahålla dessa som öppna data.
Öppna data skapar förutsättningar för fler att få insyn i den offentliga
förvaltningen. Genom att förenkla för medborgare och företag att ta del av och
vidareanvända information från den offentliga förvaltningen förbättras
möjligheterna till insyn, förståelse och delaktighet. Öppna data kan även användas
för innovation och att skapa nya tjänster. Kommersiella och sociala entreprenörer
kan utveckla nya tjänster genom att t.ex. analysera, kombinera och visualisera
informationen på ett nytt sätt
För att skapa förutsättningar för innovation, tillväxt och transparens har IT-forum
inom KSL arbetat med att underlätta för medlemmarna att publicera information i
form av öppna data. Under 2013 tog IT-forum och PwC fram de vägledningar,
riktlinjer och principer som ligger till grund för det nationella ramverket för öppna
data.
IT-forum fortsatte under 2014 det regionala arbetet med målsättning att stödja
medlemmarnas publicering av öppna data. Projektet innehöll följande delar:
•
•
•
•
Stöd i kommunernas arbete med öppna data
Stödja deltagandet i Open Stockholm Award 2014
Stödja publicering av en gemensam datamängd i alla kommuner
Sammanställning av erfarenheter och synpunkter på ramverket
Projektet tog även fram en guide som sammanfattar de viktigaste stegen vid
införande av öppna data. Den utgår från de anvisningar som finns i SKL:s
ramverk för öppna data samt E-delegationens vägledning för vidareutnyttjande av
offentlig information. Projektet har också publicerat en projektrapport som
sammanfattar erfarenheterna av det regionala arbetet med öppna data.
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
23(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 39
I slutet av 2014 tog KSL fram en rekommendation till länets kommuner att
publicera öppna data inom tre områden: miljödata, parkeringar samt information
om skolor, förskolor och fritidshem. Under 2015 kommer KSL att stödja
samverkan kring publiceringen av de gemensamma datamängderna.
Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter
Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att den samverkan som hittills skett
inom ramen för KSL har gett ett mycket värdefullt stöd i kommunens
verksamhetsutveckling. Aktiviteter som genomförts inom KSL har underlättat
bland annat genom att gemensamma förstudier, kravställningar, lösningar,
vägledningar och policyskapande aktiviteter har skett i samarbete.
Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen beslutar att
stödja KSL:s ”Förslag att medlemskommunerna fattar beslut om att publicera en
eller flera datamängder som öppna data inom områdena miljödata, parkering,
skolor, förskolor och fritidshem”.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Kommunförbundet Stockholms Län
(KSL) förslag att medlemskommunerna fattar beslut om att publicera en eller flera
datamängder som öppna data inom områdena miljödata, parkering, skolor,
förskolor och fritidshem.
Kommunstyrelseförvaltningen
1 (2)
Sid
Ärendenummer:
Handläggare: Per Österberg
2015-03-12
Publicera datamängder som öppna data
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna Kommunförbundet Stockholms Län
(KSL) förslag att medlemskommunerna fattar beslut om att publicera en eller flera
datamängder som öppna data inom områdena miljödata, parkering, skolor,
förskolor och fritidshem.
Ärendebeskrivning
Öppna data är digital information som är tillgänglig för vem som helst att
återanvända och distribuera utan avgifter och begränsade villkor. I Sverige finns
sedan 2010 en lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga
förvaltningen, PSI-lagen, som bygger på ett EU-direktiv. Lagen ska underlätta för
enskilda individer att använda handlingar som tillhandahålls av offentliga
organisationer. PSI-lagen tillåter kommuner och landsting att ta ut avgifter för
handlingar som återvänds men flera studier visar att det finns stor nytta att i stället
tillhandahålla dessa som öppna data.
Öppna data skapar förutsättningar för fler att få insyn i den offentliga
förvaltningen. Genom att förenkla för medborgare och företag att ta del av och
vidareanvända information från den offentliga förvaltningen förbättras
möjligheterna till insyn, förståelse och delaktighet. Öppna data kan även användas
för innovation och att skapa nya tjänster. Kommersiella och sociala entreprenörer
kan utveckla nya tjänster genom att t.ex. analysera, kombinera och visualisera
informationen på ett nytt sätt
För att skapa förutsättningar för innovation, tillväxt och transparens har IT-forum
inom KSL arbetat med att underlätta för medlemmarna att publicera information i
form av öppna data. Under 2013 tog IT-forum och PwC fram de vägledningar,
riktlinjer och principer som ligger till grund för det nationella ramverket för öppna
data.
Postadress
Besöksadress
Leveransadress
149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6
Telefon
Telefax
Receptionen
08-520 680 00 vx 08-520 102 40
Bankgiro
PlusGiro
620-0216
63 45-3
www.nynashamn.se
2(2)
IT-forum fortsatte under 2014 det regionala arbetet med målsättning att stödja
medlemmarnas publicering av öppna data. Projektet innehöll följande delar:
•
•
•
•
Stöd i kommunernas arbete med öppna data
Stödja deltagandet i Open Stockholm Award 2014
Stödja publicering av en gemensam datamängd i alla kommuner
Sammanställning av erfarenheter och synpunkter på ramverket
Projektet tog även fram en guide som sammanfattar de viktigaste stegen vid
införande av öppna data. Den utgår från de anvisningar som finns i SKL:s
ramverk för öppna data samt E-delegationens vägledning för vidareutnyttjande av
offentlig information. Projektet har också publicerat en projektrapport som
sammanfattar erfarenheterna av det regionala arbetet med öppna data.
I slutet av 2014 tog KSL fram en rekommendation till länets kommuner att
publicera öppna data inom tre områden: miljödata, parkeringar samt information
om skolor, förskolor och fritidshem. Under 2015 kommer KSL att stödja
samverkan kring publiceringen av de gemensamma datamängderna.
Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter
Kommunstyrelseförvaltningens bedömning är att den samverkan som hittills skett
inom ramen för KSL har gett ett mycket värdefullt stöd i kommunens
verksamhetsutveckling. Aktiviteter som genomförts inom KSL har underlättat
bland annat genom att gemensamma förstudier, kravställningar, lösningar,
vägledningar och policyskapande aktiviteter har skett i samarbete.
Kommunstyrelseförvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen beslutar att
stödja KSL:s ”Förslag att medlemskommunerna fattar beslut om att publicera en
eller flera datamängder som öppna data inom områdena miljödata, parkering,
skolor, förskolor och fritidshem”.
Birgitta Elvås
kommunchef
Rolf Lindkvist
IT-chef
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
24(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 40
2015/0045/536
§ 40
Yttrande över remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken
2015/2016 (T16)
Bakgrund
SL, Trafikförvaltningen har upprättat ett förslag till trafikförändringar inför
december 2015. Nynäshamns kommun har beretts möjlighet att yttra sig över
förslaget.
Synpunkter
Nynäshamns kommun har under den senaste tiden tagit emot flera besked som
sammantaget innebär väsentliga försämringar i kollektivtrafikförsörjningen för
Nynäshamnsborna. Detta är inte acceptabelt. Det är orimligt att effekterna av
ekonomiska problem hos Landstinget ska drabba Nynäshamn i en omfattning som
verkar sakna motstycke i andra delar av länets kollektivtrafiknät.
Att möjliggöra attraktiv kollektivtrafik är mycket viktigt och en regional
angelägenhet. Det framgår även tydligt av RUFS 2010 att en attraktiv och
kapacitetsstark kollektivtrafik är en förutsättning för att skapa en långsiktigt
hållbar tillväxt i regionen. De nu föreslagna förändringarna och besparingarna står
inte i rimlig proportion till konsekvenserna för Nynäshamn och minskar
kommunens förutsättningar att utvecklas hållbart och bidra med både
arbetsplatser, bostäder och rekreationsområden i en växande storstadsregion.
Nynäshamns kommun begär att trafikförvaltningen redovisar en konekvensanalys
där samtliga besparingar redovisas tillsammans. Analysen bör även redovisa hur
besparingarna slår i jämförelse mellan samtliga kommuner i länet.
Nynäshamns kommun motsätter sig de föreslagna ändringar som rör linjerna 847
och 861. Linje 847 trafikerar flera tätorter och mindre bybildningar mellan
Nynäshamn Ösmo och Västerhaninge. Skulle denna sträcka endast trafikeras
varannan timme dagtid missgynnas personer som bor och verkar längs med
sträckan. Speciellt ska barn och ungdomar beaktas, de behöver på egen hand
kunna ta sig mellan hem, skola och fritidsaktiviteter med mera. Det är även viktigt
att linje 847 kopplas till pendeltågets avgångar så att pendeltåg och busstrafik
stärker varandra, det vill säga med timmestrafik under lågtrafik, vardagar. Linje
847 ska ses som en förstärkning och förlängning till pendeltåget.
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
25(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 40
Linje 861 är viktig för arbetspendling till Stockholm. Nynäshamn är i en expansiv
fas och kommunens tillgänglighet och tillhörighet till Stockholm är viktig. Då
måste även kollektivtrafiken vara attraktiv. Remissens förslag tillsammans med
beskedet om indragna avgångar på pendeltåget får betydande konsekvenser för
alla nynäshamnare som arbetspendlar till Stockholm. Nynäshamns kommun vill
även lyfta behovet av turer till och från Stockholms central vilket borde vara
möjligt när ett nytt busskörfält på Johanneshovsbron öppnar.
Kommunen önskar även att linje 861 (Nynäshamn - Gullmarsplan) kompletteras
med ett antal omvända avgångar för arbetspendling till kommunen. Den långa
restiden med pendeltåg gör troligtvis att många väljer bilen för arbetsresor till
Nynäshamn. En omvänd linje 861 kan bidra till att överföra en del bilister till
kollektivtrafiken. Både kommunen och det lokala näringslivet ser ett stort behov
av förbättrade möjligheter att arbetspendla till Nynäshamn.
Under sommaren 2015 redovisas två avstängningar av Nynäsbanan på grund av
banarbete, dubbelspårarbete mellan Tungelsta- Hemfosa och utbyggnad av
stationen Vega. Det har inte redogjorts för hur ersättningsbussar ska sättas in, det
vore önskvärt.
Nynäshamns kommun ställer sig bakom förslaget att pröva en ny sjölinje Arholma
– Nynäshamn och förutsätter att utvärdering sker i samråd med kommunen.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till yttrande.
Kommunstyrelseförvaltningen
1 (2)
Sid
Ärendenummer: 2015/045/536
Handläggare: Anna Eklund
2015-03-22
Kommunstyrelsen
Yttrande över remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken
2015/2016 (T16)
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till yttrande.
Bakgrund
SL, Trafikförvaltningen har upprättat ett förslag till trafikförändringar inför
december 2015. Nynäshamns kommun har beretts möjlighet att yttra sig över
förslaget.
Synpunkter
Nynäshamns kommun har under den senaste tiden tagit emot flera besked som
sammantaget innebär väsentliga försämringar i kollektivtrafikförsörjningen för
Nynäshamnsborna. Detta är inte acceptabelt. Det är orimligt att effekterna av
ekonomiska problem hos Landstinget ska drabba Nynäshamn i en omfattning som
verkar sakna motstycke i andra delar av länets kollektivtrafiknät.
Att möjliggöra attraktiv kollektivtrafik är mycket viktigt och en regional
angelägenhet. Det framgår även tydligt av RUFS 2010 att en attraktiv och
kapacitetsstark kollektivtrafik är en förutsättning för att skapa en långsiktigt
hållbar tillväxt i regionen. De nu föreslagna förändringarna och besparingarna står
inte i rimlig proportion till konsekvenserna för Nynäshamn och minskar
kommunens förutsättningar att utvecklas hållbart och bidra med både
arbetsplatser, bostäder och rekreationsområden i en växande storstadsregion.
Nynäshamns kommun begär att trafikförvaltningen redovisar en konekvensanalys
där samtliga besparingar redovisas tillsammans. Analysen bör även redovisa hur
besparingarna slår i jämförelse mellan samtliga kommuner i länet.
Postadress
Besöksadress
Leveransadress
149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6
Telefon
Telefax
Receptionen
08-520 680 00 vx 08-520 102 40
Bankgiro
PlusGiro
620-0216
63 45-3
www.nynashamn.se
2(2)
Nynäshamns kommun motsätter sig de föreslagna ändringar som rör linjerna 847
och 861. Linje 847 trafikerar flera tätorter och mindre bybildningar mellan
Nynäshamn Ösmo och Västerhaninge. Skulle denna sträcka endast trafikeras
varannan timme dagtid missgynnas personer som bor och verkar längs med
sträckan. Speciellt ska barn och ungdomar beaktas, de behöver på egen hand
kunna ta sig mellan hem, skola och fritidsaktiviteter med mera. Det är även viktigt
att linje 847 kopplas till pendeltågets avgångar så att pendeltåg och busstrafik
stärker varandra, det vill säga med timmestrafik under lågtrafik, vardagar. Linje
847 ska ses som en förstärkning och förlängning till pendeltåget.
Linje 861 är viktig för arbetspendling till Stockholm. Nynäshamn är i en expansiv
fas och kommunens tillgänglighet och tillhörighet till Stockholm är viktig. Då
måste även kollektivtrafiken vara attraktiv. Remissens förslag tillsammans med
beskedet om indragna avgångar på pendeltåget får betydande konsekvenser för
alla nynäshamnare som arbetspendlar till Stockholm. Nynäshamns kommun vill
även lyfta behovet av turer till och från Stockholms central vilket borde vara
möjligt när ett nytt busskörfält på Johanneshovsbron öppnar.
Kommunen önskar även att linje 861 (Nynäshamn - Gullmarsplan) kompletteras
med ett antal omvända avgångar för arbetspendling till kommunen. Den långa
restiden med pendeltåg gör troligtvis att många väljer bilen för arbetsresor till
Nynäshamn. En omvänd linje 861 kan bidra till att överföra en del bilister till
kollektivtrafiken. Både kommunen och det lokala näringslivet ser ett stort behov
av förbättrade möjligheter att arbetspendla till Nynäshamn.
Under sommaren 2015 redovisas två avstängningar av Nynäsbanan på grund av
banarbete, dubbelspårarbete mellan Tungelsta- Hemfosa och utbyggnad av
stationen Vega. Det har inte redogjorts för hur ersättningsbussar ska sättas in, det
vore önskvärt.
Nynäshamns kommun ställer sig bakom förslaget att pröva en ny sjölinje Arholma
– Nynäshamn och förutsätter att utvärdering sker i samråd med kommunen.
Birgitta Elvås
kommunchef
Anna Eklund
planeringschef
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
26(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 41
2014/0234/422
§ 41
Yttrande över samråd om förslag till åtgärdsprogram för
havsmiljön
Ärendebeskrivning
Havs- och vattenmyndigheten ska besluta om ett åtgärdsprogram för havsmiljön för
att uppnå god miljöstatus i Sveriges havsområden. Åtgärdsprogrammet riktar sig till
andra myndigheter och kommuner och ska ange vilka åtgärder som behövs för att
miljökvalitetsnormerna för havsmiljön ska kunna följas för att på sikt uppnå god
miljöstatus. Samrådet pågår mellan 1 februari till 30 april 2015. Nynäshamns
kommun har begärt och fått förlängd svarstid till den 8 maj. Ett förslag till yttrande
kommer att färdigställas och tas upp för beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott den
6 maj.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att delegera till kommunstyrelsens arbetsutskott att
avge yttrande över åtgärdsprogram för havsmiljön med
miljökonsekvensbeskrivning.
Kommunstyrelseförvaltningen
1 (1)
Sid
Ärendenummer: 2014/0234/422
Handläggare: Anna Eklund
2015-03-30
Kommunstyrelsen
Yttrande över samråd om förslag till åtgärdsprogram för
havsmiljön
Förslag till beslu
Kommunstyrelsen beslutar att delegera till kommunstyrelsens arbetsutskott att
avge yttrande över åtgärdsprogram för havsmiljön med
miljökonsekvensbeskrivning.
Ärendebeskrivning
Havs- och vattenmyndigheten ska besluta om ett åtgärdsprogram för havsmiljön för
att uppnå god miljöstatus i Sveriges havsområden. Åtgärdsprogrammet riktar sig till
andra myndigheter och kommuner och ska ange vilka åtgärder som behövs för att
miljökvalitetsnormerna för havsmiljön ska kunna följas för att på sikt uppnå god
miljöstatus. Samrådet pågår mellan 1 februari till 30 april 2015. Nynäshamns
kommun har begärt och fått förlängd svarstid till den 8 maj. Ett förslag till yttrande
kommer att färdigställas och tas upp för beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott den
6 maj.
Birgitta Elvås
kommunchef
Postadress
Besöksadress
Anna Eklund
planeringschef
Leveransadress
149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6
Telefon
Telefax
Receptionen
08-520 680 00 vx 08-520 102 40
Bankgiro
PlusGiro
620-0216
63 45-3
www.nynashamn.se
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
27(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
§ 42
Au § 42
201§5/0038/422
Samråd inom vattenmyndigheten för Norra Östersjöns
vattendistrikt
Ärenebeskrivning
Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat ett förslag till
ny förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, samt åtgärdsprogram med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021. Nynäshamns kommun har
beretts möjlighet att yttra sig över förslaget.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att avge yttrande över remissen i enlighet med Miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningens förslag.
Kommunstyrelseförvaltningen
1 (1)
Sid
Ärendenummer: 2015/0038/422
Handläggare: Anna Eklund
2015-03-27
Kommunstyrelsen
Samråd inom vattenmyndigheten för Norra
Östersjöns vattendistrikt
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att avge yttrande över remissen i enlighet med Miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningens förslag.
Bakgrund
Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat ett förslag till
ny förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, samt åtgärdsprogram med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021. Nynäshamns kommun har
beretts möjlighet att yttra sig över förslaget.
Birgitta Elvås
kommunchef
Postadress
Besöksadress
Anna Eklund
planeringschef
Leveransadress
149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6
Telefon
Telefax
Receptionen
08-520 680 00 vx 08-520 102 40
Bankgiro
PlusGiro
620-0216
63 45-3
www.nynashamn.se
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Stadsbyggnadsavdelningen
Hanna Lilja
Tjänsteskrivelse
Diarienummer: 2012-0963
2015-03-27
Kommunstyrelseförvaltningen
Nynäshamns kommun
Yttrande över remiss Samråd kring förslag till
förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, samt
åtgärdsprogram med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns
vattendistrikt för perioden 2015-2021.
Sammanfattning
Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat ett förslag till
ny förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, samt åtgärdsprogram med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021, och att dessa ska samrådas
inom vattendistriktet.
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har beretts möjlighet att yttra sig över
förslaget.
I jämförelse med föregående vattenförvaltningscykel har åtgärdsprogram och kunskapsunderlag förbättrats avsevärt. Kommunerna har i åtgärdsprogrammet med
tillhörande specifika bilagor för den egna kommunen, fått mer konkreta ansvarsområden när det gäller vattenförvaltning. Detta gäller även för övriga myndigheter
som berörs i dokumenten.
Förvaltningen har framfört ett antal förbättringsåtgärder på dokumenten, samt
framfört frågor gällande de vatten som berör Nynäshamn.
Förvaltningen vill särskilt betona följande:
• Att tidpunkten för när miljökvalitetsnormen för samtliga kustvattenförekomster ska vara uppnådd flytta till 2027 från tidigare 2021.
• Att tidpunkten för när miljökvalitetsnormen för vattenförekomsterna Fitunaån och Västra Styran också får framskjuten tidsfrist.
• Att vattenmyndigheten motiverar varför tre nya vattenförekomster föreslås
i kommunen.
• Att avrinningsområdena får en förfinad indelning i VISS, samt att det ges
möjlighet att kunna se åars och kustvattenförekomsters totala avrinningsområde i VISS.
Beslutsunderlag
• Förslag på åtgärdsprogran för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
• Förslag på förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
• Förslag på miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 20152021
1 (12)
2(12)
•
•
•
•
Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till åtgärdsprogram 2015-2021 för
Norra Östersjöns vattendistrikt
Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems
åtgärdsområde
Åtgärdsprogram för Stockholms södra mellersta skärgård samt Östra Södertörn och Hårsfjärden
Åtgärdsprogram för Södermanlands kust och kustnära områden och yttre
kustvatten
Bakgrund
Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat ett förslag till
ny förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, samt åtgärdsprogram med tillhörande
miljökonsekvensbeskrivning för perioden 2015-2021, och att dessa ska samrådas
inom vattendistriktet. Nuvarande styrdokument gäller för perioden 2009-2015.
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har beretts möjlighet att yttra sig över
förslaget.
Vattenförvaltningen har sin grund i EU:s ramdirektiv för vatten och arbetet sker i
sexårscykler. Direktivet syftar till att uppnå miljökvalitetsnormerna god ekologisk
status samt god kemisk status för ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten), samt
god kemisk och god kvantitativ status för grundvatten. Målsättningen är att dessa
miljökvalitetsnormer ska vara nådda i slutet av 2015, men många vatten har fått
tidsfrist eller lägre krav på grund av tekniska förhinder, orimliga kostnader eller
naturliga förhållanden.
I Norra Östersjöns vattendistrikt är det mest omfattande miljöproblemet övergödning av ytvatten, följt av miljögifter och fysiska förändringar. För grundvatten är
problemen inte lika stora, men det förutspås finnas stora risker med otillräcklig
kemisk kvalitet framöver.
Åtgärdsprogrammet
Nedan sammanfattas de åtgärder som kommunen berörs av i åtgärdsprogramet,
därefter besvaras de frågor som vattenmyndigheten ställer angående åtgärdsprogrammet följt av övriga synpunkter. Slutligen framförs synpunkter för de specifika åtgärdsprogrammen som kommunen berörs av.
Kommunernas åtaganden i åtgärdsprogrammet
1. Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av
a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav
så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs,
b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs.
2. Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att
a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning
minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas,
b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden
med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa
3(12)
miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god
ekologisk status kan uppnås.
3. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp
som bidrar till att en vattenförekomst inte följer, eller riskerar att inte följa,
miljökvalitetsnormerna för vatten.
4. Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre
reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera
utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte följer, eller riskerar att
inte följa, miljökvalitetsnormerna för vatten.
5. Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte
fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att
a) inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så
som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller
motsvarande,
b) inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa priorioritera etablering av
exempelvis storskaliga musselodlingar.
Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormen för vatten följs.
6. Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande
och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för
vatten följs. Kommunerna behöver särskilt
a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och
framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter,
b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd
uppnås,
c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och
enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller
där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag,
d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner,
e) se till så att samtliga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster
som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna
för vatten.
7. Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och
prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna.
8. Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i
områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa
4(12)
miljökvalitetsnormerna för vatten. Åtgärden behöver genomföras efter
samverkan med länsstyrelserna.
9. Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot
vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager
över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs.
Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och
Trafikverket.
Kommentarer på de åtgärder som riktas till kommunerna
Förvaltningen anser att det är bra att man brutit ner de tidigare åtgärderna, förtydligat dessa samt utökat med ytterligare åtgärder. Nynäshamns kommuns tillsynsförbund Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund kommer kommentera de åtgärder som berör tillsyn, men generellt kan sägas att förvaltningen välkomnar de
åtgärder som berör tillsyn då åtgärd 32 i nuvarande åtgärdsprogram är lite för allmänt beskriven. I övrigt anser förvaltningen att nya åtgärder som nummer 5 och 9
är viktiga, men är fundersamma över hur finansieringen av detta ska ske, samt om
exempelvis odling av marina substrat verkligen ligger inom ramen för vad kommunerna ska genomföra själva? Att som i åtgärd 5b utse områden lämpliga för
t.ex. odling av marina substrat är däremot helt rimligt. En förutsättning för att få
till stånd det som föreslås i framförallt åtgärd 5 är att finansieringen kan lösas,
varför det är oerhört viktigt att det finns tillräckligt med statliga medel eller andra
bidrag för kommunerna att söka. Detta är särskilt viktigt för små kommuner som
exempelvis Nynäshamn.
För flera av åtgärderna behöver kommunerna invänta handledningar från andra
myndigheter innan det konkreta arbetet kan påbörjas. Förvaltningen vill framföra
vikten av att dessa handledningar tas fram i tid för att inte arbetet ska försenas.
Nynäshamns kommun har under innevarande förvaltningscykel genomfört/påbörjat följande åtgärder för förbättrad vattenkvalitet i kommunen.
• Framtagande av VA-plan (Va-strategi och VA-utvecklingsplan). Beslutad
2014.
• Skickat in förslag på utökade vattenskyddsområden 2008 – väntar fortfarande på beslut från länsstyrelsen.
• Antagit en dagvattenpolicy. Beslutad 2009.
• Förslag till vattenplan. Påbörjad och förväntas beslutas inom ett år.
• Borsttvätt installerad i gästhamnen – ny 2011. Äldre installation funnits på
platsen sedan 2000.
• Latrintömningsstation för fritidsbåtar – ny sedan 2010. Äldre installation
funnits på platsen sedan 2000.
• Varit med att starta Himmerfjärdens och Kaggfjärdens vattenråd 2012.
• Bidragit till restaurering av Östra Styrans våtmarker. Avslutas under 2015.
Frågor som vattenmyndigheten önskar ha svar på:
Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till?
5(12)
Detta är inte helt tydligt, men i huvudsak gör det det. Man behöver vara insatt i
frågan för att ha en uppfattning, vilket också påpekas i läshänvisningen. Det hade
varit pedagogiskt med bildexempel.
Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa miljökvalitetsnormerna? Ja, detta framgår, men det blir rörigt när man delar upp detta på två
olika kapitel, d.v.s. dels kapitlet ”Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter
och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt” och dels ”Förutsättningar för
åtgärdsprogrammets genomförande”. Däremot är det bra att man sammanställer
vilka styrmedel som ska användas/åtgärder de olika myndigheterna och kommunerna ska göra per ”förorenare” under avsnittet: ”Samhällsekonomisk konsekvensanalys per miljöproblem”. Exempelvis gällande enskilda avlopp eller jordbruk
när man beskriver övergödningsproblematiken.
Framgår det vad som behöver göras för att följa miljökvalitetsnormerna? Detta fram-
går tydligt i avsnittet ” Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem”. Bra
tabeller under rubriken ”Sammanställning av fysiska åtgärder och koppling till
åtgärder riktade till myndigheter och kommuner” som sammanfattar de åtgärder
som de olika myndigheterna, samt kommunerna ska vidta enligt förslaget och hur
dessa hör ihop. Exempelvis tabell A5 är mycket bra då den ger en översikt över
vad som ska göras, vilken reduktion åtgärden ger, samt vilka som ansvarar för att
åtgärden genomförs. Tabellerna hade gärna kunnat kompletteras med en summering längst ned om åtgärderna är tillräckliga för att uppnå reduktionsmålet, t.ex. i
fallet övergödning.
Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa miljökvalitetsnormerna?
Nej, men i flera fall kommer denna fråga besvaras i de vägledningar som ska tas
fram av t.ex. havs- och vattenmyndigheten, boverket och länsstyrelsen.
Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Det
framgår inom vilka sektorer åtgärderna ska genomföras, men inte mer platsspecifikt än så. Detta är dock i viss mån tydligare beskrivet i databasen VISS.
Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa miljökvalitetsnormerna? Det
framgår mycket tydligt när vissa åtgärder måste vara genomförda för att målen
ska nås. Detta är tydligast i slutet av varje specifikt åtgärdsprogram.
I flera fall måste exempelvis kommunerna invänta vägledningar som ska tas fram
av andra myndigheter, eller invänta beslut. Nynäshamns kommun väntar fortfarande på beslut från länsstyrelsen om utökade vattenskyddsområden som vi skickade in 2009.
Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Tittar
man i innehållsförteckningen förväntar jag mig att hitta svaret på denna fråga under rubriken ”Samhällsekonomisk konsekvensanalys per miljöproblem” Där står
inledningsvis: Konsekvensanalysen innefattar en kostnads- och miljöeffektuppskattning av styrmedel och fysiska åtgärder. Därefter visas samhällets vinst
(nytta) av att genomföra åtgärderna och nå målet god status i vattenförekomsterna. Till sist analyseras fördelningseffekter för de föreslagna åtgärderna. Dock är
detta inte tydligt. Jag hade gärna sett en indelning av rubriker enligt den som står i
kursiverat här ovan, men det finns inte utan konsekvenserna är indelade efter de
6(12)
specifika åtgärderna där man delar in kostnaderna i administrativa och fysiska
kostnader, medan konsekvenserna är rubricerade som ”Effekter på miljökvalitetsnormer” och ”Övriga konsekvenser”. Det är inte helt tydligt vad samhället tjänar
på att åtgärderna genomförs utan mer hur det påverkar normerna och miljön i
stort. Bör förtydligas! Däremot en mycket bra sammanfattande tabell för varje
miljöproblem, t.ex. tabell F 16, men som inte belyser samhällsnyttorna, utan bara
kostnader och miljöförbättringar. Samhällsnyttan behöver inte nödvändigtvis beskrivas i monetära termer, utan en enkel punktlista vilka positiva och negativa
konsekvenser som åtgärden ger samhället räcker. Detta görs i viss mån i slutet av
varje miljöproblem, men kunde vara tydligare redan när åtgärdena beskrivs.
Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras och av vem dessa behöver genomföras? Detta är
tydligt.
Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras, och i så fall
vilka är det och vilken myndighet behöver genomföra dem?
Avsnittet ” Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem” besvarar flera av
ovansåtende frågor.
Övriga kommentarer på åtgärdsprogrammet
Generellt kan sägas att man i detta åtgärdsprogram förtydligat och brutit ner åtgärderna ytterligare jämfört med nuvarande styrdokument. Detta gäller för samtliga myndigheter samt kommunerna. För kommunernas del föreslås nio åtgärder
till skillnad från tidigare sex. Stor vikt har lagts på utökad tillsyn, samt att man
kompletterat med flera nya åtgärder, exempelvis fiskvandringsvägar och kompletterande åtgärder för vattenförekomster där övriga åtgärder inte kommer att räcka
till. Ett exempel på en sådan vattenförekomst i Nynäshamns kommun är Västra
Styran där man räknar med att åtgärder inom VA, tillsyn och jordbruksåtgärder
inte kommer att göra att miljökvalitetsnormerna uppnås. Något märkligt att en
sammanfattning av åtgärdsprogrammet ligger i förvaltningsplanen och inte i
själva åtgärdsprogrammet. Bra att man tar upp boverkets roll mer specifikt än tidigare eftersom kommunerna behöver en tydlig vägledning om hur man ska förhålla sig till miljökvalitetsnormerna i planläggning och prövning. Dock berörs
mest översiktsplaneringen och knappt detaljplaneringen vilket är just det som
kommunerna brottas främst med inom vattenförvaltningen.
Specifika åtgärdsprogram
Till åtgärdsprogrammet finns tre bilagor som berör Nynäshamns kommun:
• Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems
åtgärdsområde
• Åtgärdsprogram för Stockholms södra mellersta skärgård samt Östra Södertörn och Hårsfjärden
• Åtgärdsprogram för Södermanlands kust och kustnära områden och yttre
kustvatten
Generella kommentarer på de specifika åtgärdsprogrammen:
För att förtydliga vilket område åtgärdsprogrammen riktar sig till skulle det vara
bra att tidigt se en karta över området, gärna på framsidan.
7(12)
Samtliga åtgärdsprogram har bra sammanfattningar i början av dokumenten.
En viktig aspekt att belysa är att samtliga uträtade vattendrag i Sverige inte kan
återgå till ursprungsläget då de slingrade sig fram i landskapet. Med tanke på att
vi i fortsättningen kommer behöva bedriva matproduktion och att denna ska
kunna ske i tillräckligt stor skala är detta tyvärr en utopi. Det är heller inte rimligt
att anta att samtliga sänkta sjöar ska återgå till ursprungsläget framöver, utan avvägningar måste göras. I Nynäshamns kommun är dessa problem mycket utbredda. I kommande åtgärdsprogram skulle det vara uppskattat om en bedömning
görs för varje enskild vattenförekomst hur och i vilken omfattning den eventuellt
ska återställas för att uppnå miljökvalitetsnormen.
Komplettera de vattenförekomster där endast vattnets ID är utskrivet med ett vanligt namn, alternativt åtminstone vilken kommun vattenförekomsten ligger (detta
gäller främst texterna om grundvatten). När endast ID är utskrivet leder det till
onödigt extraarbete eftersom det är omöjligt att hålla koll på vilket ID alla vattenförekomster har.
Borde inte installerande av toatömningsstationer finnas med bland de genomförda
eller planerade åtgärderna när det gäller övergödning? I Nynäshamn finns en
borsttvätt som installerades 2011 och en latrinavfallsstation som installerades
2010. Dock har äldre installationer av bägge slag funnits på platsen sedan 2000.
Det är mycket bra att man i slutet av åtgärdsprogrammen sammanställer i vilken
ordning de olika myndigheterna och kommunerna måste vidta åtgärder, samt när
de måste vara genomförda.
Förvaltningen hade gärna sett en motivering till varför tre nya vattenförekomster
föreslås i kommunen.
Under kapitlet Otillräckligt dricksvattenskydd finns tabeller som anger vattenskyddsområden av olika slag. Dessa verkar inte stämma överrens med verkligheten och är relativt svårtolkade då rubriksättningen för de olika skydden inte överensstämmer med rubriker i VISS. Uppgifterna i tabellerna bör stämmas av med
Nynäshamns kommuns VA-avdelning.
Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde
Åtgärdsprogrammet berör kommunens västra delar.
Inom åtgärdsområdet benämns Fitunaån och Västra Styran flera gånger som vattenförekomster som har det särskilt problematiskt.
Tidpunkten för när miljökvalitetsnormen för samtliga kustvattenförekomster ska
var uppnådd har flyttats till 2027 från tidigare 2021. Detta välkomnar förvaltningen då utsjöpåverkan på kustvattnen är mycket stor. Förvaltningen anser dock är
det är alltför optimistiskt att hinna uppnå miljökvalitetsnormerna i t.ex. Fitunaån
och Västra Styran inom utsatt tid och skulle vilja att dessa också får framskjuten
tidsfrist. Kommunen kommer genomföra en inventering av enskilda avlopp under
de två kommande åren i Himmerfjärdens avrinningsområde och hoppas att detta
8(12)
ska ge en stor positiv påverkan när det gäller minskade utsläpp av näringsämnen.
Däremot är det mycket svårt att vi ska hinna med att vända övergödningstrenden
för denna å och sjö om inte tillsynsvägledningen för t.ex. jordbruk snabbt kommer
till stånd och att lantbruket bidrar med sin del.
Enligt figur 7, sida 21 ska den största reduktionen av fosfor i hela åtgärdsområdet
göras Fitunaåns avrinningsområde i Nynäshamns kommun (943 kilo). Denna
karta skulle må bra av ett förtydligande. Visar den hur mycket fosfor som ska reduceras för att åstadkomma god status i Fitunaån eller i kustvattnet som den mynnar i? Och varför har man inte tittat på vad samtliga delavrinningsområden som
har avrinning, även diffus sådan, till kustvattnet ska reducera?
På kartan sida 29 (figur 10) har man pekat ut vandringshinder. Här känns det som
att informationen behöver uppdateras. I Grimstaåns utlopp i Grimstaviken har
förvisso grävareten gjorts, men det finns ingen damm där som hindrar fiskvandring. I så fall beror det snarare på låg vattenföring. Vidare finns inte så många
dammar längs Dyån/Fitunaån som är utmärkt på kartan heller. Åtminstone inte när
en vattendragsvandring genomfördes av kommunen 2011 längs merparten av
sträckan.
Tabell 7 på sida 33 skulle gärna kompletteras med en karta så att man ser vart
dessa åtgärder föreslås (åtgärder för konnektivitet och morfologiska förändringar).
Stockholms södra mellersta skärgård och Östra Södertörn och Hårsfjärden
Åtgärdsprogrammet berör kommunens östra delar.
Även i detta åtgärdsprogram har tidpunkten för när miljökvalitetsnormen för
samtliga kustvattenförekomster ska var uppnådd har flyttats till 2027 från tidigare
2021, vilket förvaltningen välkomnar då utsjöpåverkan på kustvattnen är mycket
stor.
På sida 21 nämns Nynäsfjärden – detta är en benämning som inte känns bekant.
Är det vattenförekomsten Nynäshamn man menar?
Hur har man tänkt angående karta 8 på sidan 22? Anser man att hela
Muskån/Hammerstaåns avrinningsområde inte behöver förbättringsåtgärder, utan
att det endast är Lillån norr om Muskan som behöver reducera näringsförluster?
Varför har man inte räknat med hela Muskån/Hammerstaån (när förvaltningen
benämner denna inkluderar man hela åns avrinningsområde, d.v.s. ända upp till
Vädersjön) när det gäller klassning av fysiska förändringar (figur 10)? I Muskån,
d.v.s. mellan Muskån och utloppet i havet är vattendraget relativt opåverkat gällande uträtning, dock finns flera vandringshinder kvar. Däremot är Lillån och övriga vattendrag som ingår i det totala avrinningsområdet för
Muskån/Hammerstaån uträtade och passerar t.ex. genom Lövsjön som har sänkts i
flera omgångar, vilket är stora fysiska förändringar. Detta borde kompletteras till
slutversionen. Hänvisa gärna till nästkommande karta (figur 11) för information
om vilka problemen är som avses i figur 10.
9(12)
På sida 33 står: ”En ev. utrivning av sjön Muskans reglerdamm och återskapande
av en ”naturlig” sjönacke kommer dock, utöver att förbättra konnektivitet, även
att förbättra sjön och åns hydrologi”. Förklara gärna vad en sjönacke är för något.
Åtgärdsprogram för Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvatten
I detta åtgärdsprogram berörs i huvudsak Nynäshamns kommuns ytterområden i
skärgården: Torö, Öja, Järflotta samt de mindre yttre öarna.
I åtgärdsprogrammet föreslås förlängd tidsfrist för vattenförekomsten Stockholms
skärgårds s kustvatten till 2027 på grund av naturliga förhållanden, medan Asköoch Krabbfjärden har kvar samma tidsfrist som tidigare, dvs till 2021. Vad beror
detta på? Samtliga tre kustvatten har problematik med övergödning och svårigheterna med att klara denna eftersom de alla har stor utsjöpåverkan från Östersjön.
Nynäshamns kommun vill se en förskjuten tidsfrist till 2027 för både Asköfjärden
och Krabbfjärden på samma grunder som för Stockholms skärgårds s kustvatten,
samt övriga kustvatten inom åtgärdsområdet för Västra Södertörn och Södertäljes
södra fjärdsystem.
Förvaltningsplan
Nedan besvaras de frågor som vattenmyndigheten ställer angående förvaltningsplanen och följs därefter av övriga synpunkter.
Ger förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS dig den information du behöver för ditt arbete? Vad borde kompletteras?
Dokumenten och VISS ger mycket god information, men kan vara svårnavigerade. För att besvara frågorna till åtgärdsprogrammet krävdes en del letande innan
hittar rätt ställe återfinns i dokumentet. För övrigt är det märkligt att det finns en
sammanfattning av åtgärdsprogrammet i förvaltningsplanen, men inte tvärt om.
Förvaltningen skulle gärna se en förfinad indelning av avrinningsområden i VISS.
Det skulle uppskattas att det fanns ett avrinningsområde för varje vatten, samt att
åarnas samt havsområdenas hela avrinningsområden fanns avgränsade och var
klickbara i VISS. Det gör det inte idag, utan handläggare får själv räkna ut vilka
delavrinningsområden som totalt sett hör till samma åsystem respektive havsområde, vilket inte är att föredra då dessa kan skilja sig ganska stort i och med att
kustområdena till stor del har tillrinningsområden med diffus avrinning och därmed inte räknas med i avrinningsområdet till de olika vattendragen. Ytterligare ett
önskemål i VISS är att kommungränser och de andra administrativa indelningarna
ska kunna läggas överst bland skikten, alternativt att samtliga skikt kan göras
transparanta. I nuläget hamnar kommungränserna underst och går inte att se genom andra skikt som exempelvis kemisk status.
Det skulle även vara oerhört smidigt om all information som berör vatten samlade
i en databas, det vill säga VISS. Nu finns både VISS, länsstyrelsens WebbGIS,
”Åtgärder i vatten”, trafikverkets kommande databas osv, osv. Detta gör vattenplaneringen i kommunen svårarbetad och oöverskådlig. Om relevant information
finns i både VISS och de övriga databaserna är det bra att hänvisa till det i förvaltningsplanen så att det går att undvika ett skiftande mellan olika karttjänster
eller vara rädd att någon information missas.
10(12)
Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt? Vad kan
förbättras?
Förvaltningsarbetet beskrivs på ett ganska ingående sätt med metoder och tillvägagångssätt.
Framgår det hur miljökvalitetsnormerna för vatten är satta?
Beskrivningen om hur man gör bedömningarna är mycket tydlig. Däremot verkar
bedömningar gjorts olika för exempelvis kustvattenförekomster – se kommentar
ovan gällande de specifika åtgärdsprogrammen.
Generella kommentarer på förvaltningsplanen:
På sida XII nämns en samverkansstrategi, men denna går inte att hitta varken i
referensmaterialet i förvaltningsplanen eller på vattendistriktets webbplats.
I figur A2 på sida 1 förvaltningsplanen verkar felaktiga årtal skrivits in på tidsaxeln.
En viktig aspekt som tas upp i förvaltningsplanen är klimatanpassning och hur den
påverkar vattenkvaliten. Dock kunde avsnittet ”Klimatanpassa vattenförvaltningen” på sida 5 utvecklas lite mer och även hänvisa till avsnittet ”Klimatförändringar” på sidorna 107-108 . I förstnämnda avsnitt nämns ingenting om torrare perioder framöver, ökad erosion, ökad urlakning av näringsämnen, behov av bevattning o.s.v., utan fokus ligger enbart på översvämning.
Det är bra att man på sida 6 nämner att informationsarbetet behöver utvecklas och
att det ska ske tillsammans med andra myndigheter och kommuner.
På sida 7 står: ” Det finns planer på att göra en ny indelning av vattenförekomster
och vattentyper inför nästa vattenförvaltningscykel. Den nya indelningen behöver
vara på plats redan under 2016 om all information ska kunna knytas till rätt vatten
och statusbedömningarna ska kunna genomföras i tid.” Detta får gärna utvecklas
med förklaring till varför vattenmyndigheten vill göra detta och sedan ge motiveringar för varje ny vattenförekomst och vattentyp i respektive åtgärdsprogram.
Karta C1 på sida 25 som visar vattenråd och andra samverkansorgan på avrinningsområdesnivå i vattendistriktet är lite svårtolkad och behöver förtydligas.
Detta eftersom man delvis visar vattenvårdsområde inklusive avrinningsområde
men även utan. Exempelvis visas endast berört vattenområde för Himmerfjärdens
och Kaggfjärdens vattenråd, men inte det tillhörande avrinningsområdet på land.
Det är bra att bristerna inom miljöövervakningen blir belysta. En sammanställning
av vilka områden som bevakas och inom vilka områden bevakningen fortfarande
är bristfällig är önskvärd och bör tilläggas till slutversionen.
Det är synd att utsjöpåverkan och internbelastning inte finns med i övergödningsanalyser (s. 78). Detta bör kompletteras till efterkommande förvaltningscykel om
detta inte är möjligt att få med till kommande cykel.
11(12)
På karta C11 på sida 71 visas att kustvattenförekomsten Mysingen är den enda
vattenförekomsten inom Nynäshamns kommun som inte uppnår god kemisk status exklusive kvicksilver. Dock finns även Krabbfjärden med när man tittar i
VISS.
På sida 81, karta C13 visas att kustvattenförekomsten Mysingen har punktkällor
som bidrar till övergödningen. Dock går det i VISS bara att finna att punktkällorna bidrar till eventuella miljögifter och inte övergödning. Om det är Nynäshamns avloppsreningsverk som avses bör detta kompletteras i VISS.
Det skulle vara önskvärt om även Stockholms län tittade på flödes-, konnektivitets- och morfologiska förändringar. I dagsläget är nästan inga vattenförekomster
undersökta i länet, varav ingen i Nynäshamns kommun.
På sida 93 nämns att: ”I en databas över vandringshinder finns drygt 400 vägtrummor registrerade men detta är troligen en underskattning, då ingen heltäckande inventering gjorts i vattendistriktet.” Däremot har länsstyrelsen i Stockholm
gjort inventeringar av vandringshinder, vilket går att läsa under de specifika vattenförekomsterna i VISS, men dessa uppgifter finns inte tillgängliga bland skikten
i databasen, förslagsvis under Åtgärder och Påverkan -> LST Biotopkartering
vandringshinder. I VISS kommenteras att alla läns karteringar inte finns inlagda
utan att detta ska kompletteras under 2013. Om denna komplettering inte har genomförts borde detta förklaras och självklart också genomföras.
Miljökvalitetsnormer
Förslaget till miljökvalitetsnormer är en lång tabell som listar samtliga vattenförekomster inom vattendistriktet. Trots att vattenförvaltningen inte ska utgå från
kommungränser utan avrinningsområden skulle det ändå vara uppskattat om
denna tabell kunde göra det, alternativt indelas på länsnivå eller avrinningsområdesnivå (åtgärdsområdena), istället för bokstavsordning som i nuläget. Som kommun vill man gärna få en snabb överblick över ”sina egna” vatten. Övriga kommentarer gällande miljökvalitetsnormerna har tidigare nämnts bland kommentarerna för de specifika åtgärdsprogrammen.
Förvaltningens bedömning
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har försökt tillgodose vattenmyndigheten genom att besvara huvuddelen av de frågor som ställs angående de olika
dokumenten, samt yttrat sig i övrigt om förslagen. Sammanfattningsvis kan sägas
att de olika dokumenten är ett klart förbättrat och förtydligat material jämfört med
nuvarande åtgärdsprogram. Förvaltningen har framfört ett antal förbättringsåtgärder på dokumenten, samt framfört frågor till vattenmyndigheten gällande de vatten som berör Nynäshamn.
Förvaltningen vill särskilt betona följande:
Tidpunkten för när miljökvalitetsnormen för samtliga kustvattenförekomster ska
var uppnådd har flyttats till 2027 från tidigare 2021, utom när det gäller Askö- och
Krabbfjärden. Samtliga kustvatten har problematik med övergödning och svårigheterna med att klara denna eftersom de alla har stor utsjöpåverkan från Östersjön.
12(12)
Nynäshamns kommun vill se en förskjuten tidsfrist till 2027 för både Asköfjärden
och Krabbfjärden på samma grunder som för övriga kustvatten.
Förvaltningen anser även att det är alltför optimistiskt att hinna uppnå miljökvalitetsnormerna i Fitunaån och Västra Styran inom utsatt tid och skulle vilja att dessa
också får framskjuten tidsfrist.
Förvaltningen vill betona att vattenmyndigheten motiverar varför tre nya vattenförekomster föreslås i kommunen.
Förvaltningen skulle gärna se en förfinad indelning av avrinningsområden i VISS.
Det skulle uppskattas att det fanns ett avrinningsområde för varje vatten, samt att
åarnas samt havsområdenas hela avrinningsområden fanns avgränsade och var
klickbara i VISS. Det gör det inte idag, utan handläggare får själv räkna ut vilka
delavrinningsområden som totalt sett hör till samma åsystem respektive havsområde, vilket inte är att föredra då dessa kan skilja sig ganska stort i och med att
kustområdena till stor del har tillrinningsområden med diffus avrinning och därmed inte räknas med i avrinningsområdet till de olika vattendragen.
Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Åsa Engwall
Tf miljö- och samhällsbyggnadschef
Expediering av beslut till:
Akten
Miljöstrategen
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
28(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
§ 43
Au § 43
2014/0052/212
Yttrande över samrådsförslag till ny översiktsplan för
Tyresö kommun
Ärendebeskrivning
Nynäshamns kommun har beretts möjlighet att lämna yttrande över
samrådsförslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun. Nynäshamn och Tyresö
kommuner angränsar inte till varandra geografiskt men ingår i gemensamma
samarbetsorgan och delar en rad intressen. Detta yttrande berör främst de
mellankommunala intressena.
Synpunkter
Tyresö och Nynäshamns kommuner har gemensamma intressen och ingår bägge i
samarbetsorgan såsom Södertörnssamarbetet, Södertörns miljö- och
hälsoskyddsförbund (SMOHF), Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF) samt ett
nystartat gemensamt projekt med samordnade varutransporter.
Nynäshamn och Tyresö tillhör bägge Södertörns och Södertäljes
huvudavrinningsområde, vilket visar på vikten av samarbete kommunerna
emellan i vattenförvaltningsfrågor.
De mellankommunala intressena beskrivs i översiktsplanen men vi ser att detta
avsnitt skulle kunna utökas med något fler frågor, till exempel infrastruktur och
näringslivsutveckling och genom tydligare beskrivningar av Tyresö kommuns
viljeinriktning kring frågorna.
I Nynäshamn planeras en av Sveriges största godshamnar, Stockholm Norvik
hamn, att byggas ut. Med största sannolikhet kommer gods att levereras från
Norvik till Tyresö, det skulle kunna belysas i översiktsplanen.
Översiktsplanen har en inbjudande layout. En tydligare innehållsförteckning
skulle underlätta läsandet.
Nynäshamns kommun förutsätter en fortsatt nära samverkan kommunerna
emellan i ovanstående frågor och i de gemensamma organen.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till yttrande.
Samrådsförslaget finns att läsa på: tyreso.se/2035
Kommunstyrelseförvaltningen
1 (2)
Sid
Ärendenummer: KS/2015/0052-212
Handläggare: Anna Eklund
2015-03-27
Kommunstyrelsen
Yttrande över samrådsförslag till ny översiktsplan
för Tyresö kommun
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till yttrande.
Bakgrund
Nynäshamns kommun har beretts möjlighet att lämna yttrande över
samrådsförslag till ny översiktsplan för Tyresö kommun. Nynäshamn och Tyresö
kommuner angränsar inte till varandra geografiskt men ingår i gemensamma
samarbetsorgan och delar en rad intressen. Detta yttrande berör främst de
mellankommunala intressena.
Synpunkter
Tyresö och Nynäshamns kommuner har gemensamma intressen och ingår bägge i
samarbetsorgan såsom Södertörnssamarbetet, Södertörns miljö- och
hälsoskyddsförbund (SMOHF), Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF) samt ett
nystartat gemensamt projekt med samordnade varutransporter.
Nynäshamn och Tyresö tillhör bägge Södertörns och Södertäljes
huvudavrinningsområde, vilket visar på vikten av samarbete kommunerna
emellan i vattenförvaltningsfrågor.
De mellankommunala intressena beskrivs i översiktsplanen men vi ser att detta
avsnitt skulle kunna utökas med något fler frågor, till exempel infrastruktur och
näringslivsutveckling och genom tydligare beskrivningar av Tyresö kommuns
viljeinriktning kring frågorna.
I Nynäshamn planeras en av Sveriges största godshamnar, Stockholm Norvik
hamn, att byggas ut. Med största sannolikhet kommer gods att levereras från
Norvik till Tyresö, det skulle kunna belysas i översiktsplanen.
Postadress
Besöksadress
Leveransadress
149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6
Telefon
Telefax
Receptionen
08-520 680 00 vx 08-520 102 40
Bankgiro
PlusGiro
620-0216
63 45-3
www.nynashamn.se
2(2)
Översiktsplanen har en inbjudande layout. En tydligare innehållsförteckning
skulle underlätta läsandet.
Nynäshamns kommun förutsätter en fortsatt nära samverkan kommunerna
emellan i ovanstående frågor och i de gemensamma organen.
Birgitta Elvås
kommunchef
Anna Eklund
planeringschef
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
29(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
Au § 44
2015/0061/212
§ 44
Yttrande över samrådsförslag till ny översiktsplan för
Trosa kommun
Ärendebeskrivning
Nynäshamns kommun har beretts möjlighet att yttra sig över samrådsförslag till
ny översiktsplan för Trosa kommun. Nynäshamn och Trosa kommuner angränsar
varandra till havs väster om Torö och i ett stråk söderut. Detta yttrande berör de
mellankommunala intressena.
Synpunkter
I Nynäshamns kommuns översiktsplan (2012) pekas följande mellankommunala
intressen ut som berör Trosa: Havsmiljöer, marina reservat och vattenkvalitet,
riksintressen för farled och energiproduktion (vindkraft till havs). I det
samrådsförslag som nu föreligger vore det bra med en motsvarande beskrivning ur
Trosa kommuns perspektiv, vilket saknas.
Utöver ovanstående ser vi även att färjetrafik som binder samman Nynäshamn
och Trosa bör eftersträvas då det skulle gynna besöksnäringen i båda
kommunerna.
I Nynäshamn planeras en av Sveriges största godshamnar, Stockholm Norvik
hamn, att byggas ut. Sannolikt kommer gods att transporteras vidare till Trosa från
Norvik.
Nynäshamns kommun förutsätter en fortsatt nära samverkan kommunerna
emellan i ovanstående frågor.
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till yttrande.
Samrådsförslag finns att läsa på:
www.trosa.se/Bygga-Bo-Utveckling/samhallsplanering/Oversiktsplan-2015/
Kommunstyrelseförvaltningen
1 (2)
Sid
Ärendenummer: KS/2015/0061-212
Handläggare: Anna Eklund
2015-03-27
Kommunstyrelsen
Yttrande över samrådsförslag till ny översiktsplan
för Trosa kommun
Förslag till beslut
Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förslaget till yttrande.
Bakgrund
Nynäshamns kommun har beretts möjlighet att yttra sig över samrådsförslag till
ny översiktsplan för Trosa kommun. Nynäshamn och Trosa kommuner angränsar
varandra till havs väster om Torö och i ett stråk söderut. Detta yttrande berör de
mellankommunala intressena.
Synpunkter
I Nynäshamns kommuns översiktsplan (2012) pekas följande mellankommunala
intressen ut som berör Trosa: Havsmiljöer, marina reservat och vattenkvalitet,
riksintressen för farled och energiproduktion (vindkraft till havs). I det
samrådsförslag som nu föreligger vore det bra med en motsvarande beskrivning ur
Trosa kommuns perspektiv, vilket saknas.
Utöver ovanstående ser vi även att färjetrafik som binder samman Nynäshamn
och Trosa bör eftersträvas då det skulle gynna besöksnäringen i båda
kommunerna.
I Nynäshamn planeras en av Sveriges största godshamnar, Stockholm Norvik
hamn, att byggas ut. Sannolikt kommer gods att transporteras vidare till Trosa från
Norvik.
Postadress
Besöksadress
Leveransadress
149 81 NYNÄSHAMN Stadshusplatsen 1 Floravägen 6
Telefon
Telefax
Receptionen
08-520 680 00 vx 08-520 102 40
Bankgiro
PlusGiro
620-0216
63 45-3
www.nynashamn.se
2(2)
Nynäshamns kommun förutsätter en fortsatt nära samverkan kommunerna
emellan i ovanstående frågor.
Birgitta Elvås
kommunchef
Anna Eklund
planeringschef
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sida
FÖREDRAGNINGSLISTA
30(30)
Sammanträdesdatum
2015-04-15
§ 45
Au § 45
2015/0015/009
Balanslista
Ärendebeskrivning
Kommunstyrelseförvaltningen har sammanställt en redovisning av beslut från
kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott som
ännu inte är verkställda, en balanslista. Under rubriken status åtgärdat redovisas
verkställda beslut sedan senaste rapporteringstillfället.